Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:6

om hemspråksundervisning, m.m.

Motionerna

1986/87:Ub223 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att föräldrar till elever i låg- och mellanstadiet i
Tornedalen bör erbjudas möjlighet för barnen att läsa finska som nybörjarspråk.

1986/87:Ub314 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sammanslagna
resurser under en huvudman för hemspråksundervisning, hemspråksstöd,
studiehandledning på hemspråk samt undervisning i svenska som andraspråk.

1986/87:Ub826 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om undervisning i svenska för tvåspråkiga elever,

9. att riksdagen beslutar att slå samman statsbidragen till hemspråksträning
och hemspråksundervisning.

1986/87:Ub828 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
18. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nya regler
för rätten till hemspråksundervisning i grundskolan i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1986/87:Ub829 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagförslag angående
skyldighet för kommuner med viss lägsta andel finskspråkiga invånare (eller
visst lägsta antal finskspråkiga barn) att inrätta Sverigefinsk utbildningslinje
inom grundskolan eller Sverigefinsk skola.

1986/87:Ub830 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till riktlinjer för
minoritetspolitiken avseende språkliga och etniska minoriteter,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om hur en
förändrad Sverigebild enligt motionens intentioner kunde utvecklas och
införas i undervisningen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om behörighetsregler
och kompletteringsutbildning för lärare som undervisar i svenska som
andraspråk.

UbU

1987/88:6

1 Riksdagen 1987/88.14sami. Nr 6

Utskottet

UbU 1987/88:6

Under allmänna motionstiden år 1987 väcktes ett antal motioner om frågor
som rör invandrarbarns situation i skolan. Utskottet behandlar dem i detta
betänkande.

I motion 1986/87:Ub314 (fp) föreslås en sammanslagning av statsbidragen till
hemspråk och undervisning i svenska som andraspråk. Det gäller dels
statsbidraget till hemspråksträning i förskolan, dels statsbidragen till hemspråksundervisning
resp. undervisning i svenska som andraspråk i grundskolan.
Enligt motionärerna bör ett schabloniserat bidrag fördelas till kommunerna
med skolan som huvudman. Även i motion 1986/87:Ub826 (fp)
yrkande 9 framförs samma förslag. Frågan om huvudmannaskapet berörs
dock inte i den sistnämnda motionen. I båda motionerna betonas att
samhällets stöd till invandrarbarn måste ske på det mest ändamålsenliga
sättet. Vidare uppmärksammas det förhållandet att allt fler av de barn, som
nu är berättigade till hemspråksundervisning, är födda i Sverige. Vilka
konsekvenser detta kan få för organisationen av all hemspråksundervisning
bör enligt motionärerna beaktas i ett nytt bidragssystem.

Utskottet vill erinra om riksdagens behandling av liknande yrkanden
under riksmötet 1984/85 (UbU 1984/85:12, s. lif., rskr. 1984/85:149).
Utskottet framhöll då vikten av en ökad samverkan på det lokala planet
mellan förskolan och grundskolan när det gäller planeringen av stödinsatser
för invandrarbarn. Regeringen har den 20 mars 1986 givit skolöverstyrelsen
(SÖ) i uppdrag att göra en översyn av reglerna för statsbidrag till kommunerna
beträffande kostnader för undervisning i hemspråk och studiehandledning
på hemspråk samt svenska som andraspråk i grundskolan och att därvid
överväga - efter samråd med socialstyrelsen - vilka åtgärder som bör vidtas
för att åstadkomma en helhetssyn på insatserna i förskola och skola. SÖ har
slutfört detta uppdrag. I SÖ:s rapport till utbildningsdepartementet den 11
september 1987 (SÖ 3010-86:400) betonas vikten av samverkan mellan
föräldrarna, förskolan och skolan i vad avser hemspråksträning och hemspråksundervisning
samt undervisning i svenska som andraspråk. I likhet
med läroplanens (Lgr 80) bestämmelser om att åtgärdsprogram skall upprättas
för elever med särskilda behov anser SÖ att ett liknande planeringsinstrument
bör finnas för invandrarbarn. Det bör utgå från det enskilda barnets
situation och innehålla uppgifter om mål, medel och metoder för arbetet.
Ansvaret för att ett åtgärdsprogram blir upprättat skall enligt förslaget åvila
förskolan och utarbetas i samråd med föräldrarna. Målet med verksamheten
^kall vara att främja aktiv tvåspråkighet. Enligt förslaget skall SÖ och
socialstyrelsen gemensamt utfärda allmänna råd för åtgärdsprogram avseende
hemspråksträning, hemspråksundervisning och undervisning i svenska
som andraspråk i förskolan och grundskolan. SÖ föreslår vidare att
statsbidragen till sådan undervisning i grundskolan tillförs grundskolans
förstärkningsresurs och schabloniseras per deltagande elev.

Utskottet har uppfattningen att en ökad samverkan på det lokala planet är
av största vikt i vad gäller planeringen och genomförandet av samhällets
insatser för invandrarbarnen. Enligt vad utskottet inhämtat bereds SÖ:s
förslag för närvarande inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill och till

vad sorn i övrigt har anförts avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub314
och 1986/87:Ub826 yrkande 9.

I motion 1986/87:Ub828 (m) yrkande 18 begärs förslag till nya regler för
rätten till hemspråksundervisning i grundskolan. Motionärerna anser att
hemspråksundervisningen bör effektiviseras och att mer restriktiva regler för
rätten till hemspråksundervisning bör införas. För barn som kommer till
Sverige i tidig ålder förordas att hemspråksundervisningen koncentreras till
förskolan och grundskolans lägre stadier. Hemspråksundervisningen bör
vidare kunna förläggas utanför det ordinarie schemat. Det skulle enligt
motionärerna ge möjlighet att samla barn från flera skolor och på så sätt
skapa större och mer homogena språkgrupper.

Utskottet vill erinra om att principerna för rätten till hemspråksundervisning
behandlades vid riksmötet 1984/85 (proposition 1984/85:100 bil. 10,
UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149). Utskottet kan konstatera att bestämmelserna
om rätt till hemspråksundervisning har preciserats i juni 1987
genom beslut av regeringen. Utskottet vill hänvisa till förordningen (SÖ-FS
1987:72) med föreskrifter om elevers rätt till hemspråksundervisning i
grundskolan och gymnasieskolan. I denna uppställs, förutom kravet att
eleven har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet
två villkor, nämligen dels att minst en av elevens föräldrar (vårdnadshavare)
har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket i
sitt umgänge med eleven, dels att eleven har etablerade kunskaper i
hemspråket. De nya reglerna för elevers rätt till hemspråksundervisning
tillämpas fr.o.m. höstterminen 1987.

Med hänvisning till de nya bestämmelserna föreslår utskottet att motion
1986/87:Ub828 yrkande 18 avslås av riksdagen.

Motion 1986/87:Ub826 (fp) aktualiserar invandrarungdomarnas problem i
vad gäller deras språkutveckling i Sverige. Motionärerna anser att invandrarungdomarnas
språkkunskaper är otillräckliga både i hemspråket och i
svenska. Detta medför problem på olika områden. Många invandrarelever
avbryter sålunda sina studier och går oftare arbetslösa än svenska ungdomar.
Undervisningen i svenska som andraspråk som ges till invandrareleverna är
enligt motionärerna inte anpassad efter dessa elevers speciella behov. Mot
denna bakgrund föreslås att svenskämnet delas i två ämnen i hela utbildningsväsendet.
Dessa skall vara svenska som förstaspråk och svenska som
andraspråk. Båda skall ge behörighet till högre studier. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).

Utskottet vill först erinra om gällande bestämmelser i 10 kap. 48-54 §§
gymnasieförordningen (SFS 1987:743). Extra undervisning i svenska kan
enligt förordningen dels anordnas i form av stödundervisning, dels ske i
utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen och därmed ha formen av
undervisning i svenska som andraspråk. Den sistnämnda undervisningen
skall omfatta minst två timmar i veckan. Enligt bestämmelserna i förordningen
skall undervisningen läggas upp "med hänsyn till varje elevs kunskapsnivå
och situation i övrigt...” (53 §). Beträffande yrkandet att även ämnet svenska
som andraspråk skall ge behörighet till högre studier medger inte bestämmelserna
detta, då betyg inte sätts i detta ämne i gymnasieskolan (54 §).

UbU 1987/88:6

SÖ har på uppdrag av regeringen utvärderat den extra undervisningen i
svenska i gymnasieskolan. På grundval av två delundersökningar beträffande
resursutnyttjandet resp. språkfärdigheterna hos tvåspråkiga gymnasieelever
har SÖ avgett en rapport till regeringen den 1 september 1987 (SÖ
5050-85:1118). Däri konstaterar SÖ bl.a. att behovet av undervisning i
svenska som andraspråk endast täcks till ungefär tre fjärdedelar. Anledningen
härtill är enligt SÖ att ämnet svenska som andraspråk har oklar status, att
det är brist på behöriga lärare och att elevernas behov är skiftande. SÖ
föreslår vissa åtgärder i syfte att förbättra undervisningen. Ämnet svenska
som andraspråk bör få studeras antingen i utbyte mot det ordinarie
svenskämnet alternativt annat ämne eller som utökad studiekurs. Om
studierna i svenska som andraspråk omfattar minst två veckotimmar per
årskurs skall betyg sättas. Detta betyg skall dock inte ge behörighet till högre
studier. Komplettering och eventuellt prov bör krävas för antagning till
högskolan enligt SÖ:s förslag.

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att invandrareleverna på det
gymnasiala stadiet ges en undervisning i svenska som är anpassad efter deras
individuella behov. Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan om undervisningen
i svenska som andraspråk för närvarande inom regeringskansliet. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till att vissa av motionärernas förslag redan
är tillgodosedda genom den nyligen utfärdade gymnasieförordningen föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkande 8.

I motion 1986/87:Ub223 (c) berörs förhållandena i Tornedalen där finska
språkets ställning enligt motionären bör förstärkas. Motionären föreslår att
elever på låg- och mellanstadierna i Tornedalens skolor skall erbjudas
möjlighet att läsa finska som nybörjarspråk.

Utskottet vill först erinra om den senaste förordningen med föreskrifter
om hemspråksundervisning (SÖ-FS 1987:72). För att erhålla hemspråksundervisning
krävs det enligt denna förordning att eleven har ett annat språk än
svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet (2 §). Tornedalsfinska elever
är dock undantagna från denna bestämmelse och har sålunda rätt till
hemspråksundervisning, även om finska inte är elevens dagliga umgängesspråk
i hemmet (3 §). Utskottet vill dessutom hänvisa till den försöksverksamhet
med tvåspråkig undervisning som enligt vad utskottet erfarit kommer
att starta vid grundskolan i Haparanda fr.o.m. läsåret 1988/89. Försöksverksamheten
kommer att bedrivas i samverkan med Torneå stad och omfatta
årskurserna 1-6 (SÖ-FS 1987:113). Försöksverksamheten skall bedrivas i sex
år och utvärderas successivt av SÖ och länsstyrelsen i Norrbottens län. Med
hänvisning till 3 § i de nyss redovisade föreskrifterna gällande hemspråksundervisning
och nämnda försöksverksamhet finner utskottet att motionens
yrkande i stort är tillgodosett, varför utskottet föreslår att motion 1986/
87:Ub223 avslås av riksdagen.

I motion 1986/87:Ub829 yrkande 1 begärs lagförslag angående skyldighet för
kommuner att inrätta en finskspråkig utbildningslinje inom grundskolan eller
Sverigefinsk skola, om andelen finskspråkiga invånare i kommunen är lägst
5 % eller om antalet finskspråkiga barn uppgår till minst 200 barn i åldrarna
upp till 16 år.

UbU 1987/88:6

Utskottet vill först betona att målet för hemspråksundervisningen i Sverige
är aktiv tvåspråkighet (jfr prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:12 s. 7 f,
rskr. 1984/85:149). Vidare vill utskottet peka på kommunernas möjlighet att
fr.o.m. läsåret 1986/87 anordna hemspråksklasser och sammansatta klasser
på grundskolans låg- och mellanstadier med tillämpning av ramtimplaner.
SÖ har fått regeringens uppdrag att utvärdera ramtimplanerna och skall
senast den 1 september 1989 avge en första rapport. Enligt förordningen om
pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever (SÖ-FS 1986:7)
får tvåspråkig undervisning även bedrivas på högstadiet. I anslutning härtill
pågår fr.o.m. läsåret 1985/86 i vissa kommuner pedagogisk utvecklingsverksamhet
med särskild inriktning på kvalitetsfrågor i undervisningen i finska
(jfr UbU 1984/85:12 s. 15). Intresset för denna utvecklingsverksamhet för
finskspråkiga elever har successivt ökat och bedrivs för närvarande i 14
kommuner.

Enligt utskottets uppfattning finns det mot denna bakgrund goda möjligheter
för kommunerna att anordna finskspråkig undervisning med hänsyn
till lokala förutsättningar i vad gäller elevunderlag m.m. En författningsmässig
reglering av skyldigheten att anordna finskspråkig undervisning i enlighet
med motionsyrkandet är därför inte nödvändig och skulle enligt utskottets
mening kunna ge ett totalt sett sämre resultat i jämförelse med den
verksamhet som nu gällande bestämmelser beträffande hemspråksklasser
och sammansatta klasser samt pågående utvecklingsverksamhet för
finskspråkiga elever ger utrymme för. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motion 1986/87:Ub829 yrkande 1.

Motion 1986/87:Ub830 (c) behandlar vissa frågor i vad gäller undervisningen
och invandrarpolitiken. Motionären anser att riktlinjerna för invandrarpolitiken
inte längre ”avser en kulturpolitik för språkliga minoriteter” utan blir
”ett instrument för assimilering av invandrarna.” På skolområdet bör enligt
motionären minoritetsgruppernas rätt till medinflytande i skolplanering
m.m. slås fast. Yrkande 1 innebär att riksdagen hos regeringen begär förslag
till nya riktlinjer för minoritetspolitiken avseende språkliga och etniska
minoriteter.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om riktlinjer för invandrarpolitiken
vid 1985/86 års riksmöte (prop. 1985/86:98, SfU 1985/86:20, rskr.
1985/86:301). Genom detta beslut, som fattades med bred politisk enighet,
befästes de tidigare fastställda målen för invandrarpolitiken - jämlikhet,
valfrihet och samverkan - och preciserades närmare. Enligt utskottets
uppfattning bör nuvarande riktlinjer för invandrarpolitiken ligga fast, varför
utskottet avstyrker bifall till motion 1986/87:Ub830 yrkande 1.

I samma motion anförs vidare att skolans undervisning bör förmedla en
Sverigebild som inte utesluter de språkliga och etniska minoriteterna ”sorn
en medskapande kraft i Sveriges historia och nutidsutveckling”. I yrkande 2
begärs hos regeringen förslag om hur en förändrad Sverigebild kan utvecklas
och införas i undervisningen.

Gällande läroplaner för ungdomsskolan ger enligt utskottets uppfattning
goda förutsättningar att bedriva undervisning om invandrarfrågor i enlighet

UbU 1987/88:6

med motionärens intentioner. Utskottet vill härvid peka på vad som anges i
läroplan för grundskolan (Lgr 80) beträffande principerna för urval av stoff.

”Internationella förbindelser spelar en allt större roll. Det är nödvändigt att i
skolan välja stoff som låter eleverna inse vårt samhälles internationella
beroende och därmed vikten av internationella kontakter och internationellt
samarbete. Samhällsorienterande ämnen, bild och musik spelar liksom
litteraturläsning stor roll. Invandrarelever och deras föräldrar kan vara en
stor tillgång för att förmedla kännedom om andra länders kultur. Det är
skolans uppgift att fostra eleverna så att de känner solidaritet med andra
länder, folkslag och kulturer. Det är också skolans uppgift att fostra eleverna
att förstå och känna samhörighet med minoritetsgrupper inom vårt eget
land...” (s. 31)

Enligt vad utskottet erfarit görs stora insatser av olika myndigheter och
organisationer för att sprida kunskap om invandrar- och flyktingfrågor. Bl.a.
har statens invandrarverk (SIV) drivit ett projekt Ökad invandrarkunskap
till svenskar under 1980-talet, varvid skolväsendet har varit den största
avnämaren i vad gäller information och personalfortbildning. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer SIV:s ambitionsnivå att ligga fast i fråga om dess
opinionsbildande verksamhet till barn- och ungdomar i förskolan och
ungdomsskolan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1986/87:Ub830 yrkande 2.

I samma motion (yrkande 3) tas undervisningen i svenska som andraspråk
upp. Enligt motionären finns det inte tillräckligt många behöriga lärare för
att täcka behovet av sådan undervisning. Därför begärs förslag om behörighetsregler
och kompletteringsutbildning för lärare i ämnet svenska som
andraspråk.

Utskottet vill först understryka vikten av att invandrareleverna ges en
kvalitativt god utbildning i svenska som andraspråk och att den förmedlas av
behöriga lärare. Behörighetsvillkor för tjänster som lärare med undervisning
i svenska som andraspråk och bestämmelser för inrättande av tjänster i detta
ämne är angivna för såväl grundskolan som gymnasieskolan i gällande
skolförordning (bilaga 1 och bilaga 2 till 15 resp. 16 kap. skolförordningen ).
SÖ har vidare givit ut allmänna råd om lärare för undervisning i svenska som
andraspråk på låg- och mellanstadierna i grundskolan (SÖ-FS 1985:146). I
övrigt vill utskottet erinra om riksdagens beslut om ny lärarutbildning (prop.
1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366) och regeringens skrivelse
1986/87:163 om vissa frågor rörande innehållet i grundskollärarutbildningen,
vilken riksdagen kommer att behandla under innevarande riksmöte. Med
hänvisning härtill och till vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet motion
1986/87:Ub830 yrkande 3.

Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande sammanslagning av statsbidragen till hemspråk och
undervisning i svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub314 och 1986/87:Ub826
yrkande 9,

UbU 1987/88:6

2. beträffande regler för rätten till hemspråksundervisning i grundskolan att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub828 yrkande 18,

3. beträffande undervisning i svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub826 yrkande 8,

4. beträffande finska som nybörjarspråk i Tornedalen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub223,

5. beträffande skyldighet för kommuner att inrätta finskspråkig
utbildningslinje inom grundskolan eller Sverigefinsk skola

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub829 yrkande 1,

6. beträffande riktlinjer för minoritetspolitiken

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub830 yrkande 1,

7. beträffande förändrad Sverigebild i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub830 yrkande 2,

8. beträffande behörighetsregler och kompletteringsutbildning för
lärare i ämnet svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub830 yrkande 3.

Stockholm den 19 november 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Helge Hagberg

Närvarande: Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Göthberg (c) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. Sammanslagning av statsbidragen till hemspråk och
undervisningen i svenska som andraspråk (mom. 1)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 3 slutar med ”och 1986/87:Ub826 yrkande 9” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att ett nytt samlat resurssystem bör omfatta såväl bidragen
till grundskolan som bidraget till hemspråksträning i förskolan. En samlad
resurs med skolan som huvudman skulle underlätta för kommunerna att göra
en mer långsiktig planering av stödet till enskilda invandrarbarn. För att
uppnå en så god språkutveckling som möjligt är det viktigt att hemspråksundervisningen
börjar vid tidig ålder. En samlad resurs skulle ge möjlighet att
förstärka undervisningen i förskolan. Riksdagen bör med bifall till motion
1986/87:Ub314 och med anledning av motion 1986/87:Ub826 yrkande 9 som

UbU 1987/88:6

sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om att slå samman
statsbidraget till hemspråksträning i förskolan och statsbidragen till hemspråk
resp. undervisningen i svenska som andraspråk i grundskolan.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande sammanslagning av statsbidragen till hemspråk och
undervisningen i svenska som andraspråk

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub314 och med anledning
av motion 1986/87:Ub826 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Regler för rätten till hemspråksundervisning i grundskolan
(mom. 2)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att hemspråksundervisningen bör koncentreras till förskole-,
låg- och mellanstadietid och att hemspråksundervisning endast undantagsvis
kommer att behövas på högstadiet. Utskottet anser att de riktlinjer
för rätten till hemspråksundervisning som förordas i motion 1986/87:Ub828
bör kunna utgöra en grund för den ytterligare prövning av hemspråksundervisningens
organisation och omfattning som utskottet finner nödvändig. Vad
utskottet nu anfört om nya regler för hemspråksundervisningen i grundskolan
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 18 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande regler för rätten till hemspråksundervisning i grundskolan att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub828 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:6

gotab Stockholm 1987 13993