Utbildningsutskottets betänkande
Motionerna
1986/87:Ub205 Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av uppförande- och ordningsbetyg.
1986/87:Ub220 av Charlotte Branting (fp) och Barbro Sandberg (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om uppgifterna för en parlamentariskt sammansatt betygsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avskaffande av betyget i barnkunskap i grundskolan.
1986/87:Ub221 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om betyg.
1986/87:Ub222 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om återinförande av
betyg i ordning och uppförande inom grund- och gymnasieskolan.
1986/87:Ub273 av Mats O Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändringar
av betygssystemet i grundskolan.
1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2 a. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna att
betygen i grundskolan omedelbart avskaffas.
1986/87:Ub290 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i skolförordningen att kommunerna
själva får avgöra om betyg skall sättas från årskurs 7 eller ej.
1986/87:Ub292 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag om en parlamentariskt sammansatt betygsutredning.
1986/87:Ub309 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående en komplettering i skolförordningen som
om betygen i skolan
UbU
1987/88:5
1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 5
möjliggör för kommun att inrätta fler betygstillfällen på högstadiet än i
årskurserna 8 och 9,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utökade möjligheter att komplettera betyg.
1986/87:Ub319 av Birger Hagård (m) och Göran Ericsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts för att i grundskolan återinföra ordning, disciplin, tolerans och
respekt.
1986/87:Ub812 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt betygssystem i
enlighet med vad som i motionen anförts.
1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angetts om en parlamentariskt sammansatt betygsutredning.
Utskottet
Före den 1 juli 1982 gavs betyg i femgradig skala i grundskolan i årskurserna
3, 6 och 7 vid slutet av vårterminen samt i årskurserna 8 och 9 vid slutet av
varje termin. Skolstyrelsen i kommunen kunde besluta att betyg i årskurserna
3 och 6 skulle ersättas med annan form av besked. Sedan den 1 juli 1982
ges betyg i femgradig skala enbart vid slutet av varje termin i årskurserna 8
och 9. Betygsättningen i de tidigare årskurserna har ersatts av enskilda samtal
där elev, föräldrar och lärare deltar.
I gymnasieskolan sätts betyg i slutet av varje termin. Betygen skall ges i en
femgradig skala.
Frågor om betygen i skolan har tagits upp i tretton motioner, alla väckta
under allmänna motionstiden 1987.
I motion 1986/87:Ub273 (s) föreslås ett alternativt betygssystem i grundskolan
fr.o.m. årskurs 6, enligt vilket betyg skall ges varje termin och avse
arbetsmoralen. Varje termin skall elever och föräldrar dessutom få kännedom
om elevens färdighetsnivå i olika ämnen genom redovisning av t.ex.
standardprovresultat och andra skrivningspoäng. På höstterminen och
vårterminen i årskurs 9 skall det föreslagna betygssystemet kompletteras
med betyg av nuvarande karaktär. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 5 bör betyg ges utifrån elevens
kunskaper i förhållande till läroplanens krav och oftare än i dag. Betygsstegen
bör vidare vara fler än fem. Möjlighet bör också finnas att efter
kompletterande studier få ett betyg omprövat. Motionärerna begär ett
förslag till riksdagen i dessa delar. Enligt motionerna 1986/87:Ub292 (c) och
1986/87:Ub827 (fp) yrkande 15 har sedan 1979 års betygsbeslut många frågor
väckts kring betygen och deras roll som mätare av kunskaper, som
informationsgivare och stimulansfaktor och som urvalsinstrument till högre
studier. Betygsskalans omfattning har därvid varit föremål för diskussion,
liksom frågan om betygen skall vara relativa eller kurs- eller målrelaterade.
UbU 1987/88:5
De nämnda betygsfrågorna bör enligt motionärerna nu utredas. En utredning
begärs också i motion 1986/87:Ub220 (fp) yrkande 1. Vidare begärs
kursrelaterade betyg fr.o.m. årskurs 6 i motion 1986/87:Ub221 (c) yrkande 2.
Enligt motion 1986/87:Ub309 (fp) yrkande 2 bör möjlighet finnas att efter
kompletterande studier få ett betyg omprövat.
I motion 1986/87:Ub281 (vpk) yrkande 2 a föreslås att nuvarande betygssystem
avskaffas. Enligt motion 1986/87: Ub220 (fp) yrkande 2 bör betyget i
barnkunskap tas bort.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
De sedan den 1 juli 1982 gällande reglerna för betygsättning i grundskolan
baseras på de beslut i frågan som riksdagen fattade våren 1979 i samband med
beslutet om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/
79:45, rskr. 1978/79:422). Utskottet vill erinra om att beslutet bl.a. innebar
en modifiering av det relativa betygssystemet i syfte att undvika oönskade
konsekvenser av den s.k. normalfördelningen, vilken innebar att en bestämd
andel elever skulle ha ett visst bestämt betyg. I en del fall hade fördelningen
kommit att uppfattas som gällande för en enskild klass. Den beslutade
förändringen innebär att i den femgradiga betygsskalan är ”tre” medelbetyg.
Övriga betygsgrader skall ges med hänsyn till elevernas prestationer. Det
skall inte finnas någon given proportion mellan betygsgraderna. I normalfallet
skall emellertid antalet fyror och tvåor vara fler än antalet femmor resp.
ettor (jfr prop. 1978/79:180 s. 94).
I fråga om möjlighet att få ett betyg omprövat gäller följande. Slutbetyg
avseende grundskolans högstadium får utfärdas för sådana elever inom
kommunal och statlig vuxenutbildning som tidigare fått slutbetyg från
grundskolan (motsv.), om den studerande beviljas utbildningsbidrag enligt
bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för att bedriva studier på
grundskolenivå. Nytt slutbetyg får också utfärdas, om den studerande
beviljats särskilt vuxenstudiestöd för grundskolestudier eller om det ursprungliga
betyget är ofullständigt eller om minst fem år förflutit sedan det
ursprungliga slutbetyget utfärdades.
Utskottet finner inte att det föreligger skäl för riksdagen att uttala sig för
förändringar i betygssystemet, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna 1986/87:Ub220, 1986/87:Ub221 yrkande 2, 1986/87:Ub273,
1986/87:Ub281 yrkande 2 a, 1986/87:Ub292, 1986/87:Ub309 yrkande 2,
1986/87:Ub812 yrkande 5 och 1986/87:Ub827 yrkande 15.
Likaså avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub290 (fp) och 1986/
87:Ub309 (fp) yrkande 1 om att kommunen skall få fatta beslut om
betygstillfällen före årskurserna 8 och 9. Formerna för betygsättning bör
enligt utskottets mening vara enhetliga i hela riket.
Enligt motionerna 1986/87:Ub205 (c) yrkande 1, 1986/87:Ub222 (c) och
1986/87:Ub319 (m) bör skolan konkret uppskatta och dokumentera elevens
vilja och förmåga att samarbeta och skapa trivsel i skolan. Betyg i ordning
och uppförande bör därför införas för att visa att skolan ställer krav på
eleverna i vad gäller ordning m.m.
Utskottet vill erinra om den roll som de enskilda samtalen skall spela.
Föräldrarna skall bl.a. genom samtalen kunna följa sina barns skolgång och
UbU 1987/88:5
3
få veta hur barnen utvecklas. Med hänvisning härtill avstyrks ifrågavarande
motionsyrkanden.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande vissa förslag på betygsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub220, 1986/87:Ub221 yrkande
2, 1986/87:Ub273,1986/87:Ub281 yrkande 2 a, 1986/87:Ub292,
1986/87:Ub309 yrkande 2, 1986/87:Ub812 yrkande 5 och 1986/
87:Ub827 yrkande 15,
2. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än de nuvarande
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub290 och 1986/87:Ub309
yrkande 1,
3. beträffande betyg i ordning och uppförande
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub205 yrkande 1, 1986/
87:Ub222 och 1986/87:Ub319.
Stockholm den 22 oktober 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Rinaldo Karlsson (s).
Reservationer
1. Förslag till åtgärder mot brister i nuvarande betygssystem
(mom. 1)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”De sedan” och
slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening uppfyller inte nuvarande betygssystem de krav
man har rätt att ställa på ett bra betygssystem.
De krav som måste uppfyllas är flera:
1. Betygssättningen skall utgå från läroplanens krav på kunskaper och
färdigheter och inte som nu från en jämförelse av eleverna.
2. Betygen skall vara en sporre för eleverna att göra sitt bästa och stimulera
till studier med bredd och djup.
3. Betygen skall ge en objektiv information till eleverna själva, till
föräldrar och till arbetsgivare om uppnådda resultat.
UbU 1987/88:5
4. Betyg bör ges i grundskolan tidigare än nu.
5. Betygssystemet skall vara användbart som ett instrument för urval bland
sökande till t.ex. högre studier och därför omfatta fler betygssteg än nu.
6. Det skall skapas likvärdighet mellan betyg givna inom ungdomsskolan
och inom den statliga och kommunala vuxenutbildningen.
7. Det skall ge elever möjlighet att efter kompletterande studier förbättra
sitt slutbetyg i ett eller flera ämnen och få tillgodoräkna sig detta.
Regeringen bör senast under år 1989 lägga fram ett samlat förslag om ett nytt
betygssystem med tillgodoseende av de krav som utskottet här ställt på ett väl
fungerande sådant.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande förslag lill åtgärder mot brister i nuvarande betygssystem
att
riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub220 yrkande 1,
1986/87:Ub221 yrkande 2, 1986/87:Ub273, 1986/87:Ub292, 1986/
87:Ub309 yrkande 2, 1986/87:Ub812 yrkande 5 och 1986/87:Ub827
yrkande 15 samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub220 yrkande 2
och 1986/87:Ub281 yrkande 2 a som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. En parlamentariskt sammansatt betygsutredning (mom. 1)
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att riksdagen i det tidigare beslutet om betyg i
samband med beslut om en ny läroplan för grundskolan (Lgr 80) ansåg att
betygens viktigaste funktion var att utgöra urvalsgrund för intagning till
gymnasieskolan.
Under senare år har det dock ifrågasatts om betygen, med sin nuvarande
utformning, på ett ändamålsenligt sätt fyller denna funktion. Vi har fått
många exempel på s.k. taktikval, där man väljer en kurs eller utbildningsväg,
inte därför att man eftersträvar just den utbildningen, utan därför att det är
fördelaktigt med hänsyn till betygskonkurrensen. Under senare tid har också
alltfler röster höjts för att betygen borde kompletteras med någon form av
lämplighetstest, framför allt när det gäller antagning till praktisk/estetisk
utbildning.
Det torde vidare kunna ifrågasättas huruvida den nuvarande betygsskalans
omfattning är den mest ändamålsenliga och om betygen ger tillräcklig
information till eleverna och deras föräldrar. Betygssättningen i gymnasieskolan
kommer dessutom att påverkas av de beslut som kommer att fattas
av riksdagen med anledningn av den översyn som gjorts beträffande
högskolans tillträdessystern.
UbU 1987/88:5
5
Mot bl.a. denna bakgrund anser utskottet att det är rimligt att betygsfrågan
blir föremål för en ny parlamentarisk utredning.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande en parlamentariskt sammansatt betygsutredning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub292, med anledning av
motionerna 1986/87:Ub220, 1986/87:Ub221 yrkande 2, 1986/
87:Ub273, 1986/87:Ub309 yrkande 2, 1986/87:Ub812 yrkande 5 och
1986/87:Ub827 yrkande 15 samt med avslag på motion 1986/87:Ub281
yrkande 2 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Förslag om avskaffande av betygen (mom. 1)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”De sedan” och
slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den sociala snedrekryteringen till längre och teoretisk
utbildning kan motverkas genom betygsfrihet i skolan. När faktakunskaper
mäts inom ett snävt område vid ett visst tillfälle undergräver detta självtillit
och naturlig kunskapstörst. Skolan bör bl.a. mot denna bakgrund vara helt
betygsfri. Regeringen bör lägga fram förslag härom för riksdagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande förslag om avskaffande av betygen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub281 yrkande 2 a, med
anledning av motion 1986/87:Ub220 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1986/87:Ub220 yrkande 1, 1986/87:Ub221 yrkande 2,
1986/87:Ub273, 1986/87:Ub292, 1986/87:Ub309 yrkande 2, 1986/
87:Ub812 yrkande 5 och 1986/87:Ub827 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen än i
årskurserna 8 och 9 (mom. 2)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Likaså
avstyrker” och slutar med ”hela riket” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening rimligt att omgående gå till mötes
önskemål om att på försök få ge betyg tidigare än i årskurserna 8 och 9. Enligt
skolförordningen skall elevens prestationer i både årskurs 7 och 8 beaktas när
betyg ges i årskurs 9. Om i en kommun elever och föräldrar har önskemål om
betyg i exempelvis årskurs 7 och en skolstyrelse är beredd att göra de
åtaganden som behövs, bör enligt utskottets uppfattning kommunen få
denna möjlighet. En kompletterande bestämmelse härom bör införas i
skolförordningen att gälla fr.o.m. vårterminen 1988. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.
UbU 1987/88:5
6
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än i årskurserna 8 och 9
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub290 och 1986/
87:Ub309 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Betyg i ordning och uppförande (mom. 3)
Birger Hagård (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening bör skolan konkret uppskatta och dokumentera
elevens vilja och förmåga att samarbeta och skapa trivsel i skolan. Betyg i
ordning och uppförande bör därför införas för att visa att skolan ställer krav
på eleverna i nu nämnt avseende. Möjligen bör undantag göras för
avgångsbetyg. En komplettering med flitbetyg bör också kunna övervägas.
Regeringen bör snabbt utreda den aktualiserade frågan och återkomma till
riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande betyg i ordning och uppförande
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub319 och med anledning
av motionerna 1986/87:Ub205 yrkande 1 och 1986/87:Ub222 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1987/88:5
7