Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:4
om ämnet religionskunskap i grundskolan
Motionerna
1986/87:Ub201 av Sonja Rembo (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en sådan översyn
av grundskolans läroplan att skolans undervisning i realiteten kommer att
motsvara de krav på kristendomsundervisningens innehåll som anges i
motionen.
1986/87:Ub205 av Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
utvärdera hur religionsundervisningen prioriteras bland SO-ämnena.
1986/87:Ub215 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av vilken
inverkan den nya läroplanen fått på ämnet religionskunskap.
1986/87:Ub221 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala sig för att skolan skall värdeförankras i den
kristna etiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kristendomsämnets utrymme inom orienteringsämnenas
ram.
1986/87:Ub280 av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av religionsundervisningen i syfte att klarlägga
om den motsvarar det innehåll och den omfattning som anges i Lgr 80.
1986/87:Ub288 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att religionskunskap
i grundskolan får en ställning som motsvaras av föreskrifterna i Lgr 80,
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
utvärdera erfarenheterna av religionsämnets ställning i grundskolan med
utgångspunkt från föreskrifterna i Lgr 80.
1986/87:Ub310 av Göte Jonsson (m) och Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om återinförande av kristendomsämnet i grundskolan samt att
undervisningen beträffande övriga religioner också upptas som ett särskilt
ämne i läroplanen.
UbU
1987/88:4
1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 4
1986/87:Ub325 av Ingvar Eriksson (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna
budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav
för lärare i läroämnet religionskunskap.
Utskottet
I motion 1986/87:Ub221 (c) yrkande 5 föreslås att undervisningen om de
kristna grundtankarna och om andra religioner skall ske i ett ämne benämnt
kristendomskunskap i stället för religionskunskap. Utrymmet för det nya
ämnet kristendomskunskap inom grundskolans orienteringsämnen bör enligt
motionen motsvara två veckotimmar per årskurs eller sex stadieveckotimmar
på låg-, mellan- resp. högstadiet.
Tidigare beslut att ändra benämningen på ämnet kristendomskunskap till
religionskunskap bör enligt utskottets mening ligga fast (jfr prop. 1968:129,
SU 1968:179, rskr. 1968:378). Utskottet vill vidare erinra om att enligt
bestämmelserna i läroplan för grundskolan (Lgr 80 s. 161) skall antalet
lektioner i religionskunskap vara 222 på lågstadiet, 175 på mellanstadiet och
185 på högstadiet, vilket motsvarar sex stadieveckotimmar på lågstadiet och
ungefär fem stadieveckotimmar på resp. mellanstadiet och högstadiet.
Motionärens krav i denna del är i stort tillgodosett. Utskottet avstyrker på
anförda grunder motion 1986/87:Ub221 yrkande 5.
I motion 1986/87:Ub288 (fp) erinras om att religionskunskap i grundskolan
är ett av regeringen prioriterat ämne genom att det har en angiven lektionstid
i läroplanen. Bristande lärarkompetens och uppfattningen att ämnet är svårt
leder enligt motionärerna dock till att religionskunskap i den praktiska
undervisningssituationen blir tillbakasatt och inte ges den tid och uppmärksamhet
som läroplanen anger. Enligt motionärerna bör religionskunskap i
grundskolan få den ställning som motsvaras av föreskrifterna i Lgr 80
(yrkande 1).
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående redovisats om religionskunskapsämnets
undervisningstid. Utskottet förutsätter att gällande bestämmelser
efterlevs, varför motion 1986/87:Ub288 yrkande 1 avstyrks.
I samma motion (yrkande 2) begärs hos regeringen att skolöverstyrelsen
(SÖ) får i uppdrag att göra en utvärdering av erfarenheterna av religionskunskapens
ställning i grundskolan med utgångspunkt i föreskrifterna i Lgr 80.1
stort sett samma yrkande framförs i motionerna 1986/87:Ub205 (c) yrkande
2, 1986/87:Ub215 (fp) och 1986/87:Ub280 (s). Motionärerna tar däri inte
bara upp frågan om religionskunskapens undervisningstid i grundskolan utan
pekar på ett flertal problem i anslutning till undervisningen såsom läroböckernas
innehåll, lärarnas behörighet och behov av fortbildning samt kristna
och andra samfunds möjligheter att medverka i skolans religionsundervisning.
Brister i dessa hänseenden inverkar negativt på religionskunskapsämnets
kvalitet och medför att ungdomarna inte kommer till insikt om vad den
kristna livssynen innebär.
Utskottet erinrar först om att det är SÖ:s normala uppgift att följa och
granska utvecklingen av undervisningen i grundskolan. Utskottet vill vidare
UbU 1987/88:4
2
erinra om det program för en nationell utvärdering av utbildningsverksamheten,
som SÖ aktualiserade första gången i sin anslagsframställning för
budgetåret 1986/87. I budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 10)
ställde sig föredragande statsrådet positiv till detta utvärderingsprogram. I
budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10) betonade föredragande
statsrådet att ett nationellt program för utvärdering måste ge en totalbild
av skolväsendets verksamhet. Bedömningen av eleverna måste även avse hur
skolan lyckas med sin personlighetsutvecklande och fostrande uppgift.
Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1985/86:14, rskr. 1985/86:203;
UbU 1986/87:11, rskr. 1986/87:146). Mot denna bakgrund fick SÖ den 4 juni
1987 regeringens uppdrag att utveckla innehållet i och formerna för ett
nationellt utvärderingsprogram. SÖ har den 11 september 1987 redovisat sitt
uppdrag i en promemoria med rubriken Innehåll i och former för en nationell
utvärdering av skola och vuxenutbildning. Utskottet har erfarit att åtta
länsskolnämnder under verksamhetsåret 1987/88 skall granska undervisningen
i orienteringsämnena inom ramen för sin aktiva tillsyn. Nämnderna skall
efter budgetårets slut (september-oktober 1988) rapportera resultaten av
granskningen till SÖ.
Enligt vad utskottet erfarit gör även Föreningen lärare i religionskunskap
en undersökning av religionskunskapsämnets ställning i undervisningen i
orienteringsämnen i grundskolan.
Med hänsyn till dels den utvärdering inom ramen för ett nationellt
utvärderingsprogram som för närvarande pågår inom SÖ och länsskolnämnderna
av såväl grundskolans undervisning i stort som enskilda ämnen, dels
vad utskottet i övrigt anfört anser utskottet att motionärernas krav i
huvudsak är tillgodosedda. Motionerna 1986/87:Ub205 yrkande 2, 1986/
87:Ub215,1986/87:Ub280 och 1986/87:Ub288 yrkande 2 bör därför avslås av
riksdagen.
I motion 1986/87:Ub221 (c) berörs frågan om den kristna etiken i skolan.
Enligt motionären har det visat sig att skolans neutralitet till olika livsåskådningar
utvecklats till likgiltighet inför livsåskådningsfrågor i allmänhet.
Skolan bör i stället öppet deklarera ett normsystem, som är vägledande för
eleverna. Risken är annars stor att kommersiella och odemokratiska
värderingar tar överhanden. Mot denna bakgrund hemställs att riksdagen
uttalar sig för att skolan skall värdeförankras i den kristna etiken (yrkande 1).
I motion 1986/87:Ub201 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av grundskolans läroplan med syfte att förstärka
kristendomsundervisningen. Motionärerna understryker religionens betydelse
för kultur och normbildning. Många barn får dock ingen kontakt med
de centrala normer om ansvarstagande för sitt och nästans liv som det
västerländska samhället bygger på. I skolans religionsundervisning jämställs
kristendomen med andra religioner som baseras på en annan människosyn än
kristendomens. Svenska barn saknar insikt om den västerländska synen. De
kommer i underläge i förhållande till barn och vuxna från andra länder och
kulturer, där religionen är grunden för samhällets värderingar. Denna
underlägsenhet och osäkerhet kan lätt leda till främlingshat och våld.
I motion 1986/87:Ub325 (m) yrkande 1 hänvisas till den ökade brotts- och
våldsutvecklingen i samhället. Enligt motionärerna kan dessa yttringar bäst
UbU 1987/88:4
3
stävjas genom att ge de unga insikter och kunskap i det kristna budskapet.
Motionärerna hemställer hos regeringen om förslag till stärkande av det
kristna budskapets ställning i ämnet religionskunskap.
I motion 1986/87:Ub310 (m) yrkas att kristendomsämnet återinförs i
grundskolan på alla stadier och att undervisningen i andra religioner upptas
som ett särskilt ämne. Enligt motionärerna blir vårt samhälle fattigare om vi
förlorar behovet av kristen kunskap och fostran. Även den moderna skolan
måste befrämja den etik och människosyn, som grundas i den kristna
traditionen och som förmedlas i Bibeln.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utskottet har tidigare redovisat det utvärderingsarbete som SÖ och
länsskolnämnderna nyligen påbörjat och som successivt skall redovisas.
Utskottet har i det föregående förutsatt att religionskunskapsämnet och
kristendomsundervisningen behandlas inom ramen för utvärderingen av
orienteringsämnena. Iakttagna brister i vad gäller undervisningen bör
självfallet resultera i en omarbetning av gällande kursplan i den mån dessa
beror på kursplanen.
Beträffande den kristna etiken i skolan och kristendomsundervisningens
ställning i övrigt behandlades likartade yrkanden under föregående riksmöte
(UbU 1986/87:2 s. 8—9), varvid utskottet hänvisade till Lgr 80. Utskottet
vill i detta sammanhang särskilt peka på läroplanens allmänna mål beträffande
fostran och utveckling där det bl.a. anförs:
Respekten för människans egenvärde och aktningen för andra skall likaså
vara den etiska grunden för skolans arbete med frågor i vilka människor i vårt
land har skiljaktiga värderingar. I skolarbetet ställs man dagligen inför frågor
där det föreligger olika uppfattningar. Det kan gälla livsåskådning, politik,
sociala värderingar eller moral, det kan gälla människosyn och historieuppfattning,
det kan gälla stilriktningar och smak. Skolan tar emot barn ur alla
grupper och åsiktsläger i samhället. Alla föräldrar skall med samma
förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att dessa inte blir
påverkade från skolans sida till förmån för den ena eller den andra av
inbördes kämpande åskådningar och uppfattningar. I frågor, där det
föreligger olika uppfattningar, skall skolans undervisning därför vara saklig
och allsidig (Lgr 80 s. 18 f).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub201 yrkande 1,
1986/87:Ub221 yrkande 1, 1986/87:Ub310 och 1986/87:Ub325 yrkande 1.
I motion 1986/87:Ub325 (m) yrkande 2 hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för lärare i religionskunskap.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ny lärarutbildning för
grundskolan (UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). I beslutet angavs att
regeringen borde bereda riksdagen tillfälle att ta del av vissa frågor, som rör
innehållet i den nya utbildningen. Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har med anledning av riksdagens beslut fått regeringens uppdrag att
ge regeringen underlag för en redovisning för riksdagen. I regeringens
skrivelse 1986/87:163 om vissa frågor rörande innehållet i grundskollärarutbildningen
ingår som bilaga UHÄ:s rapport Utbildning av lärare för
grundskolan. Däri föreslås bl.a. att den grundläggande ämnesutbildningen
UbU 1987/88:4
4
av lärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 i grundskolan
och med specialisering i samhällsorienterande ämnen skall omfatta ca 90
poäng. Därtill kommer en valfri fördjupning om ca 45 poäng. Enligt vad
utskottet har erfarit finns förslag om att poängramen för vart och ett av de
samhällsorienterande ämnena bör sättas så att inget ämne understiger
20 poäng. Arbetet med en utbildningsplan för grundskollärarlinjen avser
UHÄ att slutföra, sedan riksdagen tagit del av regeringens skrivelse. I övrigt
vill utskottet peka på att tillträdesutredningens förslag (SOU 1985:57) om
nya regler för tillträde till högskolan för närvarande bereds i regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1986/87:Ub325 yrkande 2.
Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet
1. beträffande undervisningstid i kristendomskunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub221 yrkande 5,
2. beträffande tillämpningen av gällande föreskrifter för ämnet
religionskunskap i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub288 yrkande 1,
3. beträffande utvärdering av ämnet religionskunskap i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub205 yrkande 2, 1986/
87:Ub215, 1986/87:Ub280 och 1986/87:Ub288 yrkande 2,
4. beträffande kristen etik i skolan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub201 yrkande 1, 1986/
87:Ub221 yrkande 1, 1986/87:Ub310 och 1986/87:Ub325 yrkande 1,
5. beträffande förkunskapskrav för lärare i religionskunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub325 yrkande 2.
Stockholm den 22 oktober 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Rinaldo Karlsson (s).
UbU 1987/88:4
5
: ' t■'
gotab Stockholm 1987 13835