Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:38

om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens ubu
län m.m. (prop. 1987/88:86, bil. 4) 1987/88:38

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen i proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län m.m. föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar
som har förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 25 200 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning inom de kostnadsramar som har förordats i
propositionen,

5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Särskilda insatser i Norrbottens län inom utbildningsdepartementets
område på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 66 800 000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:86

1987/88:Ub32 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdragsverksamhet i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering av forskningsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan över länsgränser.

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr38

1987/88: A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om nya högskoleutbildningar.

1987/88:A40 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande lokalisering av den föreslagna professuren till IRF,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande ekonomi- och teknikserviceverksamhet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande företagsförlagd utbildning.

Motion från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub717 av Åke Selberg och Monica Öhman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av en professur i tillämpad ekologi vid institutionen för samhällsbyggnadsteknik
vid Luleå högskola.

Utskottet

De förslag som läggs fram i propositionen har som grund samma syn på
utbildning i ett regionalpolitisk! perspektiv som föredragande statsrådet
utvecklade närmare i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64 bil.2, UbU
1987/88:9, rskr. 211).

I propositionen föreslås dels 66,8 milj.kr. för olika åtgärder inom
gymnasieskola, vuxenutbildning samt högre utbildning och forskning, dels
48,2 milj.kr. för investeringar vid högskolan i Luleå och vid institutet för
rymdforskning i Kiruna. Den totala regionalpolitiska satsningen i Norrbottens
län på utbildningsområdet uppgår därmed till 115 milj.kr. Av det
förstnämnda beloppet om 66,8 milj.kr. avser 39,8 milj.kr. ändamål för vilka
medlen disponeras minst tre år och maximalt fem år, medan resterande 27
milj.kr. avser nya permanenta verksamheter för vilka medel nu anvisas
t.o.m. budgetåret 1988/89.

Utskottet övergår härmed till att behandla de delar av propositionen som
föranlett motioner.

Gymnasieskolan

I propositionen föreslås att sammanlagt 15 milj.kr. skall anvisas för
utrustning samt teknik- och ekonomiservice till gymnasieskolan. Bidraget till
utrustning skall kunna användas såväl till förnyelse av föråldrad utrustning
t.ex. vid verkstadsteknisk linje som till nyanskaffning av utrustning till
sådana eftersökta och utrustningstunga utbildningar som el-teleteknisk och
livsmedelsteknisk linje.

I motion 1987/88: A40 (fp) yrkande 15 hävdas att satsningen på utrustning
till gymnasieskolans utrustningstunga linjer aktualiserar ett generellt dilemma.
Utrustningen är förvisso mycket kostnadskrävande och samtidigt gäller

UbU 1987/88:38

2

det i flera fall områden där den tekniska utvecklingen går snabbt framåt,
vilket medför att den anskaffade dyrbara utrustningen snabbt riskerar att bli
föråldrad. Motionärerna föreslår därför en ny modell för företagsförlagd
utbildning som innebär att den praktiska delen av utbildningen helt förläggs
till de arbetsmiljöer eleverna utbildas för. Utrustningen samfinansieras av
det lokala näringslivet och skolmyndigheterna med hjälp av det bidrag till
utrustning som föreslås i propositionen. Enligt motionen bör regeringen
pröva om det är möjligt att anordna en sådan företagsförlagd utbildning i
anslutning till de aktuella gymnasieskolorna.

Utskottet delar motionärernas oro över de stora kostnader för utrustning
som många av gymnasielinjerna i ökande omfattning kommer att drabbas av
om man skall upprätthålla ambitionen att erbjuda eleverna tidsenlig
utrustning. Ett sätt att minska dessa kostnader är att samverka med andra
som utnyttjar samma typ av utrustning.

Utskottet anser emellertid inte att samverkan i första hand skall ske med
det lokala näringslivet, utan med andra utbildningsanordnare, såsom AMU
och högskolan. Inom ramen för den försöksverksamhet som hösten 1988
inleds med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå med kommunerna
som ansvariga för utrustning och lokaler torde visst samutnyttjande av
utrustning vara möjligt. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:A40 yrkande 15.

Två motioner, nämligen 1987/88:Ub32 (m) yrkande 1 och 1987/88:A40 (fp)
yrkande 14, berör föreslagen teknik- och ekonomiserviceverksamhet i
gymnasieskolan. De synpunkter som framförs i motionerna överensstämmer
med de synpunkter som anfördes i motioner i samband med motsvarande
förslag rörande Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64). I
den förstnämnda motionen förutsätts att verksamheten kan bedrivas som
uppdragsverksamhet och att den således kommer att ge relativt stora
intäkter. Motionärerna anser att det är av central betydelse att verksamheten
inte subventioneras så att naturliga konkurrensförhållanden snedvrids. I den
andra motionen pekas på att utgångspunkten för denna verksamhet skall
vara att ge eleverna tillfälle till adekvat praktik under gymnasiestudierna.

Utskottet anser, vilket framförts tidigare vid behandlingen av proposition
1987/88:64 (UbU 1987/88:9, rskr. 211), att de goda erfarenheter som vunnits
av teknikserviceverksamheten i anslutning till årskurserna 3 och 4 av teknisk
linje i gymnasieskolan på olika orter talar för att verksamheten bör breddas
till att omfatta såväl den tekniskt inriktade yrkesutbildningen som utbildningar
inom den ekonomiska sektorn. Enligt vad utskottet har erfarit tar de
berörda skolorna betalt av de företag man hjälper. Då de uppdrag som
eleverna åtar sig måste utföras på elevernas villkor - dvs. passa in i
studieplanen, ta erforderlig tid m.m. - kan skolorna emellertid inte alltid ta
ut marknadsmässiga priser. Den fortbildning som skolorna kan komma att
erbjuda företagen skall givetvis betraktas som uppdragsutbildning. Utskottet
är för sin del övertygat om att både elever och lärare stimuleras av att arbeta
med verkliga och viktiga problemställningar samtidigt som de mindre
företagen kan ha stor glädje av skolans utrustningsresurser och kompetens.
Rätt utnyttjad kommer teknik- och ekonomiserviceverksamheten att inne -

UbU 1987/88:38

3

1* Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr38

bära ömsesidigt utbyte för såväl de mindre företagen på orten som
utbildningarna i fråga. Utskottet finner emellertid ingen anledning för
riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan varför motionerna
1987/88:Ub32 yrkande 1 och 1987/88:A40 yrkande 14 avstyrks.

Forskning

I motion 1987/88: Ub32 (m) yrkande 2 konstateras att regeringen tycks frångå
principen om treårsramar för forskningsanslagen. Motionärerna efterlyser
en större konsekvens från regeringens sida och hävdar att det bör kunna vara
möjligt att planera forskningsinsatserna på ett mer sammanhållet sätt.

Utskottet delar motionärernas principiella inställning till de treåriga
planeringsperioderna för forskning. Undantag från regeln, att förstärkning
av forskningsorganisationen endast bör prövas av riksdagen i samband med
behandling av propositioner om forskning vart tredje år, bör endast göras när
särskilt angelägna åtgärder snabbt måste vidtas. Utskottet anser att situationen
i Norrbotten är sådan att den motiverar extraordinära förstärkningsinsatser,
varför utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub32 yrkande 2.

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta tjänster som
professor den 1 juli 1988, nämligen i elektronisk kretsteknik, i datorsystemteknik,
i strömningslära och i kvalitetsteknik vid högskolan i Luleå samt i
rymdfysik vid institutet för rymdfysik i Kiruna.

I motion 1987/88:Ub717 (s) - väckt under allmänna motionstiden 1988 -föreslås att en tjänst som professor i tillämpad ekologi inrättas vid institutionen
för samhällsbyggnadsteknik vid högskolan i Luleå.

Utskottet har erfarit att de förslag till tjänster som professor vid högskolan
i Luleå som läggs i propositionen baseras på ett omfattande program ”Bygg
ut högskolan” som tagits fram av högskolan och via länsstyrelsen i
Norrbottens län presenterats för regeringen. Yttrande över förslagen har
lämnats av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och endast sådana
förslag som tillstyrkts av UHÄ har förts vidare. Beträffande den av
motionärerna föreslagna tjänsten som professor i tillämpad ekologi konstaterar
utskottet att något sådant förslag inte förts fram av högskolan i Luleå.
Motion 1987/88:Ub717 avstyrks.

Enligt motion 1987/88:A40 (fp) yrkande 4 är det av central betydelse att
den föreslagna professuren i rymdfysik verkligen lokaliseras till Kiruna och
inte inom organisationens ram förskjuts till annan ort. Anledningen till
motionärernas oro är Sveriges låga deltagarandel i det framtida europeiska
rymdsamarbetet. Speciellt allvarligt för Norrbottens del anses det vara att
Sverige inte skall delta i Columbusprojektet, vilket enligt motionärerna
kommer att reducera ESRANGE:s roll som europeiskt rymdcentrum.

Frågan om Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet har
behandlats av riksdagen i annat sammanhang (prop. 1987/88:100 bil. 14, NU
1987/88:24, rskr. 270). Utbildningsutskottet kan konstatera att för institutet
för rymdfysik kommer de i propositionen föreslagna förstärkningarna att
innebära en garanti för institutets bestånd. Utskottet utgår från att professuren
placeras i Kiruna och finner ingen anledning för riksdagen att göra något

UbU 1987/88:38

4

uttalande i frågan. Motion 1987/88-.A40 yrkande 4 bör därför avslås av
riksdagen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts att regeringen får
det begärda bemyndigandet att inrätta tjänster som professor i enlighet med
vad som förordats i propositionen.

Högskoleutbildning

För att förbättra utbildningsmöjligheterna och stärka kulturlivet i Norrbotten
bör enligt motion 1987/88:A39 (c) yrkande 10 nya högskoleutbildningar,
såsom kyrkomusikerutbildning och teaterutbildningar, förläggas dit.

Utskottet anser i princip att förslag om etablering av allmänna utbildningslinjer
på nya orter måste beredas på sedvanligt sätt, dvs. bl.a. av UHÄ, som
bör belysa eventuella lokal- och utrustningskonsekvenser. Kyrkomusikerutbildningen
i landet kommer att behandlas samlat av utskottet med anledning
av proposition 1987/88:144 om musiken i svenska kyrkan som nyligen
förelagts riksdagen. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att i nu
aktuellt sammanhang göra något uttalande, varför motion 1987/88:A39
yrkande 10 avstyrks.

Samverkan över länsgränser

I motion 1987/88:Ub32 (m) yrkande 3 konstateras att vikten av samverkan
över länsgränser knappast nämns i propositionen, trots att de föreslagna
åtgärderna ofta gäller långsiktig kompetensuppbyggnad. Motionärerna
anser att riksdagen därför särskilt bör markera vikten av stöd till insatser för
kompetensutveckling i Norrbotten även från resurscentra utanför länet,
såsom stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå och universitetet
i Umeå.

Utskottet finner det självklart att länsgränser inte skall hindra nödvändig
och önskvärd kompetensuppbyggnad i Norrbotten. Det förhållandet att
medel beräknats i propositionen till kommuner i Norbottens län för
deltagande i ett projekt för att utveckla distansundervisning inom högskoleutbildning
som startats av universitetet i Umeå visar att samverkan över
länsgränserna också är aktuell. Utskottet vill understryka vikten av att den
tillgängliga kompetensen vid universitetet tas till vara men finner ingen
anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan, varför
motion 1987/88:Ub32 yrkande 3 avstyrks.

Anslag till särskilda insatser i Norrbottens län

Utskottet noterar med tillfredställelse att i propositionen även medtagits
medel, maximalt 4 milj.kr., för att täcka lokalkostnader för de utökade
lokaler som kan komma att krävas vid högskolan i Luleå på grund av de
utökade verksamheterna som föreslås. Vidare har medel beräknats för
utrustning till dessa verksamheter, vilket utskottet återkommer till senare.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet om
66 800 000 kr. till anslaget Särskilda insatser i Norrbottens län inom utbildningsdepartementets
område.

UbU 1987/88:38

5

Investeringar

UbU 1987/88:38

Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som angetts i propositionen samt
att riksdagen anvisar det begärda beloppet om 25 200 000 kr. till anslaget
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar
som angetts i propositionen samt att riksdagen anvisar det begärda beloppet
om 23 000 000 kr. till anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utrustning till gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88:A40 yrkande 15,

2. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub32 yrkande 1 och 1987/
88:A40 yrkande 14,

3. beträffande planering av forskningsinsatser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub32 yrkande 2,

4. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub717 och 1987/
88:A40 yrkande 4 bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:86,

5. beträffande nya högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 10,

6. beträffande samverkan över länsgränser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub32 yrkande 3,

7. beträffande anslag till särskilda insatser i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 till Särskilda
insatser i Norrbottens län inom utbildningsdepartementets område på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 66 800 000 kr.,

8. beträffande kostnadsramar för byggnadsarbeten

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets område inom de kostnadsramar som
har förordats i proposition 1987/88:86,

9. beträffande anslag till byggnadsarbeten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 till Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde på tillläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel (UbU 1986/87:23, rskr. 220) anvisar ett
reservationsanslag av 25 200 000 kr.,

10. beträffande anskaffning av inredning och utrustning

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning inom de kostnadsramar som har förordats i
proposition 1987/88:86,

11. beträffande anslag till inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 till Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 utöver av riksdagen tidigare
anvisade medel (UbU 1986/87:26, rskr. 282) anvisar ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.

Stockholm den 17 maj 1988

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen
(fp), Rinaldo Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Företagsförlagd utbildning (mom. 1)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
anser emellertid” och slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
En stor del av de medel som föreslås för gymnasieskolan rör investeringar i
utrustning till linjer där utrustningskostnaden är hög per elevplats. En modell
som enligt utskottets mening bör prövas i detta sammanhang är en utveckling
av företagsförlagd utbildning.

I en sådan modell samarbetar det lokala näringslivet och skolmyndigheterna
genom att den praktiska delen av utbildningen helt och hållet förläggs till
de arbetsmiljöer eleverna utbildas för. Därmed kan utrustningen samfinansieras
och komma både skola och företag till del.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utrustning till gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:38

7

2. Viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet (mom. 2)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
anser,” och på s. 4 slutar med ”yrkande 14 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, vilket framförts tidigare vid behandlingen av proposition
1987/88:64 (UbU 1987/88:9 reservation 1), att den föreslagna teknik- och
serviceverksamheten för det lokala näringslivet bör kunna var ett led i
gymnasieskolans verksamhet. Att engagera elever i ett verklighetsanknutet
arbete är ett positivt inslag i utbildningen. Av propositionen framgår inte
närmare hur denna service till det lokala näringslivet skall gå till. Utskottet
förutsätter emellertid att verksamheten kommer att bedrivas som uppdragsverksamhet
och därmed inte subventioneras. Vad utskottet har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub32 yrkande 1 och med avslag på
motion 1987/88:A40 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub32 yrkande 1 och med
avslag på motion 1987/88:A40 yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet (mom. 2)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
anser,”och på s. 4 slutar med ”yrkande 14 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, vilket framförts tidigare vid behandlingen av proposition
1987/88:64 (UbU 1987/88:9 reservation 2), att förslaget att öka teknik- och
ekonomiserviceverksamheten kommer att bidra till att stärka och vidmakthålla
de berörda gymnasieskolornas kompetens. Det finns emellertid
anledning att klargöra utgångspunkten för verksamheten. Utskottet finner
det därför angeläget att riksdagen som sin mening uttalar att ekonomi- och
serviceverksamheten endast skall ha som syfte att ge eleverna adekvat
praktik. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1987/88:A40 yrkande
14 och avstyrker motion 1987/88:Ub32 yrkande 1.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande viss teknik- och ekonomiserviceverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: A40 yrkande 14 och med
avslag på motion 1987/88:Ub32 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:38

8

4. Planering av forskningsinsatser (mom. 3)

UbU 1987/88:38

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin behandling av ett stort antal motioner, i vilka
föreslagits inrättande av tjänster som professor i olika ämnen, hänvisat till de
treåriga perioder för beslut om forskningsorganisationen som tillämpas
sedan flera år tillbaka och avstyrkt de då aktuella motionsyrkandena (jfr
UbU 1987/88:28 s. 15-16). Utskottet anser att samma principiella inställning
måste tillämpas när det gäller förslag från regeringen. Utskottet menar att
det borde ha varit möjligt för regeringen att planera de betydande förstärkningarna
till forskningen vid högskolan i Luleå och vid institutet för
rymdforskning i Kiruna tillsammans med övriga förstärkningar av forskningsorganisationen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1987/88:Ub32 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planering av forskningsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub32 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Lokalisering av tjänst som professor vid institutet för
rymdfysik i Kiruna (mom. 4)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Frågan om”
och på s. 5 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om Sveriges deltagande i det europeiska
rymdsamarbetet och särskilt det svenska deltagandet i Columbusprojektet är
avgörande för ESRANGE:s roll som europeiskt rymdcentrum. För att de
föreslagna förstärkningarna av forskningsverksamheten i Kiruna på längre
sikt skall bli helt meningsfylld, är det nödvändigt att finna rimliga former för
Sveriges anknytning till Columbusprojektet. Avsikten har varit att ESRANGE
skulle medverka till datanedtagningfrån en av Columbusplattformarna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 yrkande 4 och med
avslag på motion 1987/88:Ub717 bemyndigar regeringen att inrätta
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposition
1987/88:86 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om lokaliseringen av tjänsten som professor vid institutet för
rymdfysik i Kiruna,

9

■

gotab Stockholm 1988 15323