Utbildningsutskottets
betänkande

1987/88:31

om utveckling av yrkesutbildningen i
gymnasieskolan (prop. 1987/88:102 delvis)

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan
(utbildningsdepartementet) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:102 föreslagit

1. att riksdagen godkänner de förslag till en treårig försöks- och utvecklingsperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar som har
förordats i propositionen,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
fortbildning av yrkeslärare.

Övriga förslag i förevarande proposition behandlas i betänkandet UbU
1987/88:16.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:102

1987/88:Ub5 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att momenten kost och hälsa, hushållning och
konsumentkunskap utformas till ett eget ämne på gymnasieskolans yrkesinriktade
studievägar i försöksverksamheten,

2. att det i yrkande 1 förordade ämnet ges erforderligt utrymme i timplanen
med hänsyn till betydelsen ur allmän välfärdssynpunkt för alla individer.

1987/88:Ub6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fullskaleförsök i Värmland och Gävleborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare intagningsplatser budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolan för 1

UbU

1987/88:31

1 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 31

budgetåren 1989/90 och 1990/91 som uppgår till 5000 fler intagningsplatser
än vad regeringen föreslår,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minsta antalet elever i undervisningsgrupp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om matematik som obligatoriskt ämne,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning för handledare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal facklig organisations rätt att utse handledare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevs rätt att vägra utföra arbetsuppgift.

1987/88:Ub7 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om försöksverksamhet rörande
den yrkesinriktade gymnasieutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildningar med olika längd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en traditionell lärlingsutbildning för små yrkesområden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kompetensbevisen även skall kunna ange om eleven har
mycket goda kunskaper,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de allmänna ämnena,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av linjesystemet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiernas organisation,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en reformering av den yrkesinriktade utbildningen.

1987/88: Ub8 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en treårig försöksperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag enligt de riktlinjer
som anförts i motionen.

1987/88:Ub9 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om försöksverksamhet med start hösten
1988,

2. att riksdagen begär att regeringen snabbt återkommer med förslag till
planering för ett successivt genomförande av en ny yrkesutbildning i full
skala för läsåret 1989/90,

3. att riksdagen hos regeringen begär en revidering av yrkeslinjernas
kursplaner från jämställdhetssynpunkt,

UbU 1987/88:31

2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumtionsutbildning.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om modulindelning av de allmänna ämnena,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om introduktionskurser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etappavgångar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av gymnasieskolan och ungdomsuppföljningen.

1987/88:UblO av Marianne Carlström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att kost- och konsumentkunskap
bör ingå i alla gymnasielinjer.

1987/88:Ubl 1 av Birgitta Johansson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frågor som bör regleras i avtal,

2. att riksdagen beslutar att matematik skall vara allmänt ämne i utbildningen.

1987/88:Ub 12 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen skall få i
uppdrag att snarast påbörja en revision av den tvååriga yrkesutbildningen
som kommer alla ungdomar till del - således även den stora grupp på
drygt 400000 ungdomar som kommer att stå utanför den av regeringen
föreslagna försöksverksamheten — samt som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om en begränsning av försöksverksamhetens
omfattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vissa konsekvenser av en sammanslagning av grundutbildningen
och färdigutbildningen, bl. a. i fråga om yrkeskompetens, sökandeintresse
och s. k. utslagningseffekter,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de konsekvenser
som modulprincipen kan få för flertalet elever varvid i motionen anförda
synpunkter bör beaktas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anställning
ej skall utgöra ett hinder för ungdomars utbildning i skola och på arbetsplats,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gymnasieskolans
roll blir föremål för en parlamentarisk utredning i enlighet med vad
som anförts i motionen om målet för gymnasieskolan förskjuts genom
förändringar i yrkesutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stimulera rekryteringen till vissa studievägar
inom yrkesutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter till en breddad allmän kompetens, bl. a. för
högre studier, för dem som genomgått gymnasial yrkesutbildning.

UbU 1987/88:31

3

1987/88:Ub 13 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resterande platser eller icke utnyttjade platser för läsåret
1988/89,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av nytillkomna platser vid en utvidgad försöksverksamhet
med yrkesutbildningen inom gymnasieskolan.

1987/88:Ubl4 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att den beklädnadstekniska utbildningen kommer att ligga inom det
industritekniska området.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub216 av Stina Gustavsson och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med treårig linje jämväl skall
anordnas genom sammanslagning av sociallinjen och konsumtionslinjen i
enlighet med det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget.

1987/88: Ub218 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari
- såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att specialkurserna
även vid en framtida förändring av yrkesutbildningen skall bibehållas.

1987/88: Ub222 av Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå medel inom
ramen för försöksverksamheten med treårig praktisk linje inom gymnasieskolan
för minst treårig lärlingsutbildning i olika hantverk vid stiftelsen
Skånehantverk i Landskrona.

1987/88: Ub232 av Karl-Anders Petersson (c) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållandet av konsumtionslinje, konsumentekonomiska
specialkurser och internathushållsskolor samt behovet av meritvärdering
av denna utbildning (delvis).

1987/88: Ub233 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Värmland bör bli
utsett till försökslän för fullskalemodell i planerade försök med treåriga
yrkesinriktade studievägar inom gymnasieskolan.

1987/88:Ub234 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den treåriga försöksverksamheten inom den yrkesinriktade
utbildningen jämväl skall omfatta ”naturbrukslinjen” inom JST-sektorn.

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio -

UbU 1987/88:31

4

nen anförts om försöksverksamhet med förbättrad konsument-ekonomisk
utbildning,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av vissa gymnasiala yrkesutbildningar,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad försöksverksamhet med treåriga yrkesutbildningar.

1987/88: Ub257 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ämnet
religionskunskap bör införas på gymnasieskolans vårdlinje och sociala
servicelinje,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de allmänna
ämnena bör fördjupas med motsvarande kultur- och livsåskådningsorientering
på övriga yrkesinriktade gymnasielinjer.

1987/88: Ub262 av Stig Josefson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om undervisningen i religions- och livsfrågor på gymnasieskolans yrkeslinjer.

1987/88:Ub263 av Ingrid Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ÖGY-utredningen
och vårdlinjen.

1987/88: Ub302 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kost- och konsumentkunskap skall ingå i gymnasieskolans
alla linjer.

1987/88: Ub303 av Börje Stensson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att religionskunskap blir ett
obligatoriskt ämne på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och då i första
hand vårdlinje och social servicelinje.

1987/88:Ub305 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk undervisning om kost, näringslära och hälsa på
samtliga av gymnasieskolans linjer,

3. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med sammanslagning av
social linje och konsumtionslinjen får påbörjas hösten 1988,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
högre specialkurser i kost, hälsa och hushållning.

1987/88: Ub308 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bred utredning för framläggande av ny läroplan för gymnasieskolan.

UbU 1987/88:31

5

1987/88: Ub313 av Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till översyn av utbildningen för vårdarbete inom
äldreomsorgen i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88: Ub335 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treårig
yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.

1987/88: Ub348 av Ann-Cathrine Haglund och Margareta Gard (m) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsåskådningsfrågor/religionskunskap
blir obligatoriskt ämne på vårdlinjen och sociala
servicelinjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsåskådningsfrågor
bör ingå i vidare- och fortbildning av vårdpersonal.

1987/88:Ub359 av Ulla Tillander m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbildning av lärlingar på Citadellet i Landskrona.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N302.

1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den gymnasiala yrkesutbildningen,

20. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en reform
i full skala för gymnasieskolans yrkesutbildning med start höstterminen
1989.

1987/88:Ub368 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inget hinder skall föreligga att arrangera lärlingsutbildning
som alternativ till den linjeutbildning som i dag erbjuds inom gymnasieskolan.

1987/88:Ub391 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar.

1987/88:Ub397 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet
med en treårig konsumtionslinje i gymnasieskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:L727.

1987/88:Ub400 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utöka den företagsanknutna utbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A268.

1987/88:Ub736 av Hans Lindblad (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att Gävleborgs län skall utses till

UbU 1987/88:31

6

försöksområde för den nya yrkesinriktade utbildningen inom gymnasieskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A490.

1987/88: Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förbättrad gymnasial yrkesutbildning.

1987/88: Ub803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående etappmål på 20% pojkar i den nya vårdutbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88: A801.

1987/88: Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av den
yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1987/88:Ub808 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gymnasieskolans
vårdlinje bör förlängas till tre år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att matematik,
naturkunskap, svenska och engelska bör vara obligatoriska ämnen på
gymnasieskolans vårdlinje.

1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari — såvitt nu är i
fråga - yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försök med treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning i
Värmland.

1987/88: Ub810 av Björn Samuelson (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fullskaleförsök med treårig gymnasieutbildning i Värmland.

1987/88: Ub814 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att det tredje året på gymnasieskolans vårdlinje
startar redan fr. o. m. budgetåret 1988/89,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det tredje
året på gymnasieskolans vårdlinje bör få ett innehåll i enlighet med vad
som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vårdutbildningars praktisk-kliniska del.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So502.

1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

UbU 1987/88:31

7

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning på Citadellet i Landskrona.

Utskottet

I proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan
dras riktlinjerna upp för en försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar. Förslagen bygger i stort
på betänkandena (SOU 1986:2 och 3) En treårig yrkesutbildning från
arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). I
propositionen föreslås att en treårig försöksverksamhet inleds läsåret
1988/89.

Försöksverksamhet under budgetåren 1988/89-1990/91

I ett antal motioner yrkas avslag på regeringens förslag om en treårig
försöks- och utvecklingsperiod avseende gymnasieskolans yrkesinriktade
studievägar med start läsåret 1988/89.

I motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 1 hänvisas till den korta planeringstiden
för att starta en försöksverksamhet och svårigheterna att informera eleverna
i samband med deras val av studieväg i gymnasieskolan. Vidare anser
motionärerna att det föreligger oklarheter om meritvärderingen av försöksutbildningen
bl. a. vid antagningen till högre studier. I denna motion (yrkande
8) och i motion 1987/88: Ub806 (m) yrkande 17 ges förslag till en ny
yrkesutbildning, som betecknas som en flexibelt utformad lärlingsutbildning.
Denna utbildning skall enligt motionärerna ha en omfattande anknytning
till arbetslivet och kunna utformas lokalt med hänsyn till ortens
speciella förhållanden och arbetsmarknad. Lärlingen skall vara anställd
och uppbära lön i förhållande till den produktiva insatsen. Undervisningen
skall bestå av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik. Den totala
utbildningstiden kan variera mellan två och fyra år beroende på utbildningens
inriktning.

En försöksverksamhet enligt regeringens förslag med start läsåret
1988/89 avvisas även i motionerna 1987/88: Ub9 (fp) yrkande 1 och
1987/88:Ub8 (c) yrkande 1 med hänvisning till den korta planeringstiden. I
den förstnämnda motionen anförs att varken de enskilda skolorna eller
företag och institutioner i näringslivet har kunnat förbereda försöksverksamheten.
Yrkeslärarna har inte fått fortbildning i vad gäller nya kursplaner
och inte heller har handledare kunnat utbildas. En så viktig fråga som
elevernas status är uppenbarligen inte löst, eftersom det från fackligt håll
hävdas att eleven skall vara anställd det tredje året. I motionerna
1987/88:Ub9 yrkande 2 och 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 39 understryks
vidare vikten av en yrkesutbildning med kvalitet. I stället för en försöksverksamhet
med start hösten 1988 föreslås att regeringen återkommer med
förslag till utbildning med början läsåret 1989/90 och då i full skala för de
utbildningar, där kursplaner, fortbildning och övrig planering är fullgjord.

UbU 1987/88:31

8

Med en sådan uppläggning kan också utbildning inom det ekonomisk-merkantila
området förberedas på ett omsorgsfullt sätt enligt motionärerna.

Ett nytt förslag med ett fullständigt genomförande av en reform avseende
den gymnasiala yrkesutbildningen begärs även i motionerna
1987/88:Ub8 yrkande 2, 1987/88: Ub361 yrkandena 19 och 20 samt
1987/88:Ub801 yrkande 9, samtliga (c). Det hävdas att den föreslagna
försöksverksamheten är onödig och att reformen, med utvärdering av
försöksverksamheten först hösten 1991, kommer att ge effekter i form av
bättre yrkesutbildning ca tio år efter det att förslagen presenterades av
ÖG Y-utredningen.

I motion 1987/88: Ubl2 (m, fp, c) yrkande 1 avvisas den föreslagna
försöksverksamheten. Resultatet av densamma, om den blir lyckosam, får
praktisk effekt först under senare delen av 1990-talet. Försöksverksamheten
bör inte utgöra ett hinder för en omedelbar modernisering av hela
yrkesutbildningen. Motionärerna förordar att skolöverstyrelsen (SÖ) skall
få resurser för att omgående påbörja en revision av den tvååriga yrkesutbildningen
i hela dess bredd, så att alla ungdomar snarast får en förbättrad
utbildning. För att frigöra resurser för bl. a. SÖ:s kursplanearbete i denna
del bör den i propositionen föreslagna försöksverksamheten ha begränsad
omfattning. I samma motion yrkande 6 föreslås som riktlinje för det fortsatta
utvecklingsarbetet att gymnasieskolan skall präglas av flexibilitet och
successiv förnyelse i form av påbyggnadsutbildningar m. m., så att rekryteringen
till bl. a. det verkstadsindustriella området och vårdsektorn stimuleras.

I motion 1987/88: Ub391 (s), som väckts under allmänna motionstiden,
presenteras förslag om en ny linjestruktur för en treårig yrkesutbildning.
Riksdagen bör enligt motionärerna fastställa den övergripande strukturen,
och regeringen bör ge SÖ riktlinjer för arbetet med linjestrukturen. Slutligen
begärs i motion 1987/88: Ub313 (m) förslag om en översyn av utbildningen
för vårdarbete inom äldreomsorgen.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena
anföra följande.

Utskottet konstaterar mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling
inom näringslivet att det finns en ömsesidig påverkan mellan den
yrkesinriktade utbildningen och organisationsformerna i arbetslivet. Nya
organisationsformer skapar behov av förändringar i yrkesutbildningens
struktur, och valet av utbildningsstruktur kan bidra till att konservera eller
utveckla organisationsformer i arbetslivet. Tidigare dominerade synen att
den enskilda individen utgjorde organisationsenheten i arbetslivet. Numera
används i stället produktions- och tjänsteenheter, bestående av flera
individer, vilka tillsammans bildar arbetsgrupper. Det är arbetsgruppens
samlade kompetens som är viktig. I sådana organisationsformer efterfrågas
en bredare kompetens hos individen än vad den traditionella yrkesutbildningen
ger. Även ny teknik kan påverka arbetsorganisationen. Datortekniken
är ett exempel på detta.

Nya produktionsmetoder och nya tekniker kommer således att påverka
arbetsorganisationen i syfte att effektivisera och rationalisera produktionen,
oavsett om den gäller varor eller tjänster. Resultatet av arbetsorgani -

UbU 1987/88:31

9

satoriska förändringar och konsekvenserna för de enskilda arbetstagarna
beror bl. a. på deras kunskaper, förmåga och möjligheter att medverka och
påverka förändringsprocesserna. Yrkesutbildningens struktur, innehåll
och arbetssätt har i detta avseende stor betydelse. Utskottet vill dock
stryka under att skolans uppgift inte får begränsas till att enbart förbereda
eleverna för en yrkesroll. I gymnasieskolan bör de även få kunskaper som
kan ge dem förutsättningar för en personlig utveckling.

Det förslag till en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning som presenteras i
motionerna 1987/88 :Ub7 yrkande 8 och 1987/88: Ub806 yrkande 17 och
som i hög grad påminner om nuvarande lärlingsutbildning i gymnasieskolan
uppfyller enligt utskottets uppfattning inte nyss redovisade, grundläggande
krav som i dag bör ställas på gymnasial yrkesutbildning. Det garanterar
inte heller en likvärdig utbildning eller en utbildning som är tillgänglig
för alla elever i hela landet.

Att genomföra en reform i full skala utan försöksverksamhet med början
läsåret 1989/90, vilket är huvudförslaget i motionerna 1987/88: Ub8 och
1987/88: Ub9, är enligt utskottets mening ett sämre alternativ än regeringens
förslag om en försöksverksamhet med början läsåret 1988/89. En så
omfattande reform som det här är fråga om bör enligt utskottets mening
föregås av en försöksverksamhet.

Förslaget i motion 1987/88: Ub391 om en ny yrkesutbildning sammanfaller
i hög grad med regeringsförslaget. Vidare tillgodoses yrkandet i motion
1987/88: Ub315 om en översyn av utbildningen för vårdarbete inom äldreomsorgen
genom det utvecklingsarbete som nu skall bedrivas för att förbättra
kvaliteten på gymnasieskolans yrkesutbildning. Förslagen i motion
1987/88 :Ub 12 yrkandena 1 och 6 är i stora delar inte av den art att de kan
ligga till grund för en försöksverksamhet med en sammanhållen yrkesutbildning
i gymnasieskolan.

Utskottet ställer sig således positivt till föreslagen försöksverksamhet.
Det är viktigt att denna inleds redan läsåret 1988/89 med hänsyn till de
förväntningar om en förnyelse som finns i vad gäller de yrkesinriktade
studievägarna. Vidare vill utskottet stryka under vikten av att försöksverksamheten
kommer att samordnas med ett utvecklingsarbete främst inom
SÖ i syfte att utveckla nya och modernare kursplaner för de yrkesinriktade
linjerna. Detta kursplanearbete måste självfallet innefatta även utbildningar
som inte ingår i försöksverksamheten men där krav finns på en förnyelse.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
regeringens förslag att en treårig försöksperiod avseende gymnasieskolans
yrkesinriktade studievägar inleds läsåret 1988/89. Samtidigt bör riksdagen
avslå motionerna 1987/88: Ub7 yrkandena 1 och 8, 1987/88: Ub8
yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub9 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ubl2 yrkandena
1 och 6, 1987/88:Ub246 yrkande 39, 1987/88:Ub313, 1987/88:Ub361
yrkandena 19 och 20, 1987/88:Ub391, 1987/88:Ub801 yrkande 9 och
1987/88: Ub806 yrkande 17.

Utskottet behandlar i det följande olika delar av försöksverksamheten.

UbU 1987/88:31

10

Dimensionering, lokalisering och utvärdering av
försöksverksamheten

För försöksverksamheten budgetåret 1988189 föreslår regeringen 5 000 intagningsplatser.
För att fa en uppfattning dels om den arbetsplatsförlagda
utbildningens kvalitet, dels hur den totalt belastar arbetsmarknaden i kommuner
av olika slag bör försöken ha två strukturer — dels koncentrerade
försök med många studievägar i några större regioner (fullskaleförsök),
dels ett mer utspritt nät av försökskommuner.

Enligt motion 1987/88: Ub6 (vpk) yrkande 2 bör försöksverksamhetens
omfattning ökas med tanke på det stora antalet intresseanmälningar som
inkommit till SÖ. Liksom föredragande statsrådet framhåller motionärerna
att fullskaleförsök bör genomföras. Mot denna bakgrund bör 1000 intagningsplatser
utöver regeringens förslag tillföras försöksverksamheten.

Utskottet har erfarit att SÖ fått intresseanmälningar för deltagande i
försöksverksamheten från 139 kommuner och 21 landsting samt från Göteborgs
och Bohus läns Vårdskoleförbund. För läsåret 1988/89 motsvarar
detta ca 10 100 intagningsplatser i försöksverksamhet. Utskottet konstaterar
att intresset är stort från skolhuvudmännens sida för en försöksverksamhet
och att det föreligger stor skillnad mellan tillgängliga och efterfrågade
platser. För att i högre grad kunna tillgodose fullskaleförsök är det
enligt utskottets uppfattning befogat att antalet intagningsplatser i försöksverksamheten
utökas med 1 000 till totalt 6000 intagningsplatser budgetåret
1988/89. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub6
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1987/88: Ub6 yrkande 3 föreslås att dimensioneringen av försöksverksamheten
avseende den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan
budgetåren 1989190 och 1990191 bör utökas ytterligare och omfatta
totalt 10000 intagningsplatser för vartdera året. I förhållande till regeringsförslaget
innebär motionsyrkandet en utökning av försöksverksamheten
med 5 000 intagningsplatser per år.

Som en konsekvens av vad utskottet tidigare anfört i vad gäller dimensioneringen
av försöksverksamheten budgetåret 1988/89 bör dimensioneringen
för de två påföljande åren i försöksverksamheten uppgå till minst
6 000 intagningsplatser så att kontinuitet i undervisningen garanteras för de
skolor som från början deltar i försöksverksamheten. Till frågan om ytterligare
utökning av försöksverksamheten med hänsyn till intresset från skolhuvudmännens
sida att delta i försöksverksamhet bör regeringen återkomma
med förslag i 1989 års budgetproposition. Vad utskottet anfört om
dimensioneringen av försöksverksamheten under budgetåren 1989/90 och
1990/91 bör riksdagen med anledning av proposition 1987/88:102 och motion
1987/88: Ub6 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motion 1987/88: Ub6 yrkande 5 bör kravet på lägsta antal elever vid
undervisningens början på en försökslinje i glesbygd vara åtta. Därmed
kan försök med treårig yrkesutbildning även genomföras i glesbygd.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att fullskaleförsök kan genomföras
under försöksperioden. I ett sådant fullskaleförsök som kan omfatta
t. ex. ett län är det viktigt att kunna studera i vad mån mindre orter med

UbU 1987/88:31

11

gymnasiala studievägar har förutsättningar att slutföra en yrkesutbildning
med en sammanhållen treårig studiegång. Lägsta elevantal för start av
försöksverksamhet i glesbygd bör därför kunna vara åtta (jfr gymnasieförordningen
3 kap. 25 §). När försöksverksamheten utvärderas bör självfallet
kostnaderna för denna klassanordning uppmärksammas och analyseras.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1987/88: Ub6 yrkande 5 och med anledning av proposition 1987/88:102 som
sin mening ge regeringen till känna.

1 flera motioner finns förslag om lokalisering av försöksverksamhet. I
motion 1987/88: Ub6 yrkande 1 föreslås fullskaleförsök i både Värmlands
och Gävleborgs län. Enligt motionerna 1987/88: Ubl3 (s) yrkandena 1 och

2 samt 1987/88: Ub736 (fp) yrkande 3 bör Gävleborgs län utses till försökslän
och även få större tilldelning av intagningsplatser än vad SÖ
preliminärt beslutat. I fyra motioner, nämligen 1987/88:Ub233 (c),
1987/88: Ub335 (s), 1987/88: Ub809 (c) yrkande 11 och 1987/88:Ub810
(vpk) yrkande 2 föreslås att Värmlands län utses till försökslän med fullskaleförsök.

Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet anföra följande.

I årets budgetproposition anför föredragande statsrådet att lokaliseringen
av den planerade försöksverksamheten avseende den yrkesinriktade
utbildningen i gymnasieskolan bör beslutas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Enligt förevarande proposition bör det ankomma
på SÖ att fatta dessa beslut.

SÖ har den 18 mars 1988 på uppdrag av regeringen fattat beslut om på
vilka orter försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning får äga
rum läsåret 1988/89. Beslutet gäller under förutsättning av att riksdagen
bifaller regeringens förslag om försöksverksamhet. Utskottet anser att den
beslutsordning för försöksverksamheten som förordats i propositionen bör
gälla. Utskottet avstyrker därför motionerna 1987/88: Ub 13 yrkandena 1
och 2, 1987/88:Ub233, 1987/88: Ub335, 1987/88: Ub736 yrkande 3,
1987/88:Ub809 yrkande 11 och 1987/88: Ub810 yrkande 2.

I motion 1987/88: Ub234 (c) framhålls att försöksverksamhet med naturbruks
linje bör äga rum under den treåriga försöksperioden. Enligt motionärerna
är den gymnasiala yrkesutbildningen inom JST-sektom (jordbruks-,
skogsbruks- och trädgårdslinjerna m. m.) den främsta inkörsporten till
yrkesverksamhet inom dessa näringar. Benämningen naturbrukslinje kan
ses som en markering av samhörigheten mellan alla utbildningar av detta
slag.

Utskottet konstaterar att SÖ med stöd av förordningen (SÖ-FS 1988:47)
med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade
linjer i gymnasieskolan den 18 mars 1988 fattat preliminärt beslut
om att försöksverksamhet med treårig naturbrukslinje får anordnas i försöksverksamheten
med yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. Försöksverksamheten
skall följa fastställd läroplan för naturbrukslinje (SÖ,
läroplaner 1988:28). Motionsyrkandet är därmed tillgodoset, varför motionen
inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motion
1987/88:Ub234 avstyrks.

UbU 1987/88:31

12

Enligt propositionen avser föredragande statsrådet att efter riksdagsbeslutet
tillkalla en referensgrupp med representanter för bl. a. arbetsmarknadens
parter och skolhuvudmännen för att följa, samordna och på andra sätt
underlätta genomförandet av den föreslagna försöksverksamheten. Referensgruppen
bör vara knuten till regeringskansliet och ha företrädare för
LO, TCO, SACO/SR, SAF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Småföretagens riksorganisation och SÖ. Föredragande statsrådet
avser även att tillkalla en särskild utredningsman att följa och utvärdera
försöksverksamheten. Denna bör vara fristående från de olika intressenter
som ingår i referensgruppen. En samlad utvärdering av försöksverksamheten,
vari även skall ingå uppgifter om kostnadseffekterna för staten, skolhuvudmännen
och arbetslivet, bör redovisas hösten 1991.

I motion 1987/88: Ub6 (vpk) yrkande 4 framhålls att den planerade
försöksverksamheten med yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan är en del
av ett omfattande arbete på att skapa en gymnasieskola som bättre svarar
mot dagens krav från näringslivet och samhället i övrigt. Mot denna
bakgrund bör enligt motionärerna utvärderingen av försöksverksamheten
förankras i de politiska partierna.

Utskottet delar uppfattningen att en noggrann utvärdering av den treåriga
försöksverksamheten är av stor vikt. I likhet med vad som framhålls i
motion 1987/88: Ub6 anser utskottet att företrädare för de politiska partierna
bör få insyn i utvärderingsarbetet. Utskottet förordar att det till utvärderingsarbetet
knyts en arbetsgrupp bestående av företrädare för de politiska
partierna. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub6
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1987/88: Ub308 (vpk) yrkande 1 framförs krav på att en utredning
tillsätts med uppdrag att lägga fram förslag om en ny läroplan för gymnasieskolan.
Enligt motion 1987/88: Ubl2 (m, fp, c) yrkande 5 bör gymnasieskolans
roll i vidare bemärkelse bli föremål för en parlamentarisk utredning,
om det hittillsvarande målet för gymnasieskolan skall omprövas. Den
frivilliga gymnasieskolan bör inte göras till en i princip obligatorisk treårig
gymnasieskola.

Utskottet vill erinra om förordningen (1981:1371) med instruktion för
den statliga skoladministrationen där det fastslås att SÖ skall svara för ett
fortlöpande läroplansarbete för skolväsendet och utarbeta underlag för
regeringens läroplansbeslut. Vidare vill utskottet erinra om de två översyner
som aviseras i årets budgetproposition och som skall göras i vad avser
dels vissa tvååriga allmänt inriktade linjer i gymnasieskolan, dels de treoch
fyraåriga teoretiska linjerna. Utskottet utgår från att detta översynsarbete
och pågående försöks- och utvecklingsarbete enligt riksdagens beslut
(prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412) om gymnasieskola
i utveckling kommer att avrapporteras i vanlig ordning. Mot denna
bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i det föregående uttalat om
en arbetsgrupp bestående av företrädare för de politiska partierna som
skall följa utvärderingen av försöksverksamheten med gymnasial yrkesutbildning
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl2
yrkande 5 och 1987/88: Ub308 yrkande 1.

UbU 1987/88:31

13

Treårig utbildningstid

Den gymnasiala yrkesutbildningen inom försöksverksamheten föreslås
vara treårig. Genom en förlängd utbildningstid ges inom försöksverksamheten
möjlighet att utöka inslaget av såväl allmänna ämnen som av yrkesämnen
utan att dessa ställs i motsatsförhållande till varandra. Arbetslivet
kan inte längre i samma utsträckning som tidigare delas upp i en del som
kräver teoretisk utbildning och en annan som kräver praktisk utbildning.
De allmänna ämnena är viktiga också som grund för studierna av yrkesämnen.
Kommunikationsförmåga, kunskaper i språk och matematik är
många gånger väsentliga för att man skall kunna tillgodogöra sig fackteorin.
De behövs också för en bättre förståelse av arbetstekniken.

Arbetsplatsförlagd utbildning föreslås ingå i alla yrkesutbildningar inom
försöksverksamheten. Den grundläggande färdighetsinlärningen bör dock
ske i skolan där lokaler, utrustning och utbildade lärare finns tillgängliga
och där utbildningen ej påverkas av produktionsåtaganden. Den arbetsplatsförlagda
utbildningen ger emellertid stora pedagogiska vinster genom
att eleverna får se arbetsmomenten i realistisk tillämpning, vilket bör
skapa motivation i de fortsatta studierna. Den ger också tillfälle att i
utbildningen få följa förhållanden i vad gäller t. ex. utrustning och arbetsteknik
i produktionen.

Samtliga studievägar inom försöksverksamheten bör enligt regeringens
förslag innehålla någon del arbetsplatsförlagd utbildning. Minst 10% av
den totala studietiden under de första två årskurserna bör bli arbetsplatsförlagd.
Detta utesluter inte att vissa yrkesutbildningar kan ha behov som
motiverar en mera omfattande arbetsplatsförläggning.

Det tredje året inom försöksverksamheten skall bl. a. ge den specialisering
och det mått av färdighetsträning som krävs för att eleverna skall
kunna fungera inom ett visst yrkesområde men också underlätta övergången
från skola till arbete. Den arbetsplatsförlagda delen bör enligt propositionen
normalt uppgå till 60 %. Detta motsvarar tre skoldagar per vecka
men utläggningen av tiden bör kunna anpassas till behoven inom olika
studievägar och på olika orter.

Som alternativ till den arbetsplatsförlagda utbildningen i årskurs 3 får
inom försöksverksamheten anordnas skolförlagd undervisning, s. k. alternativkurser.

I motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 2 avvisas regeringens förslag om försök
med en sammanhållen treårig utbildningstid för yrkesutbildning. Motionärerna
anser att alla yrkesutbildningar inte behöver vara lika långa. En ny
utbildningsreform avseende de yrkesinriktade linjerna får inte uppfattas
som en förlängd grundskola. Samma tankegångar framförs i motionerna
1987/88:Ub246 (fp) yrkande 29 och 1987/88: Ubl2 (m,fp,c) yrkande 2.
Enligt den sistnämnda motionen är det tveksamt om svagt motiverade
elever kommer att välja en sammanhållen treårig yrkesutbildning. Risken
är att dessa elever i stället prövar sin möjlighet på arbetsmarknaden direkt
eller går sysslolösa. Reformen leder då till ”utslagning” av vissa ungdomar.
I motion 1987/88: Ub9 (fp) yrkande 7 framhålls att möjligheten till
etappavgångar bör byggas in i det treåriga utbildningssystemet för yrkesutbildningen.

UbU 1987/88:31

14

Utskottet vill erinra om vad föredragande statsrådet anför beträffande
utbildningstiden i propositionen (s. 17): ”Jag är dock inte nu generellt
beredd att ta ställning till den gymnasiala yrkesutbildningens längd. Detta
får anstå tills efter det att erfarenheter vunnits genom försöksverksamheten.
”

Utskottet delar denna uppfattning. Försöksverksamheten och utvärderingen
därav bör avvaktas innan beslut fattas om de yrkesinriktade studievägarnas
längd i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1987/88:Ub7 yrkande 2, 1987/88:Ub9 yrkande 7,
1987/88:Ubl2 yrkande 2 och 1987/88:Ub246 yrkande 29.

I motionerna 1987/88:Ub808 (m) yrkande 1 och 1987/88:Ub814 (fp) yrkande
1 framhålls vikten av en förlängning av utbildningen på vårdlinjen. En
treårig vårdutbildning bör främst ge eleverna bättre baskunskaper i teoretiska
ämnen.

Som utskottet tidigare framhållit bör riksdagen inte nu ta ställning till
utbildningstidens längd för de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan. I
den försöksverksamhet som påbörjas läsåret 1988/89 kommer enligt SÖ:s
preliminära beslut om intagningsplatser och studievägar att ingå treårig
vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom. Såsom framgår av
propositionen är inslaget av allmänna ämnen i den försöksvisa timplanen
betydligt större än i nu gällande timplaner för yrkesinriktade linjer. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88: Ub808 yrkande 1 och 1987/88: Ub814 yrkande 1.

Lärlingsutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning ingår sedan läsåret 1984/85 i det reguljära
gymnasiala utbildningsutbudet. Den gymnasiala lärlingsutbildningen (gymnasieförordningen
14 kap.) innebär att en lärling som är anställd hos ett
företag också är elev i gymnasieskolan. Företaget åtar sig därvid att ge
lärlingen yrkesutbildning enligt en kursplan som skolstyrelsen fastställer.
Genom gymnasial lärlingsutbildning har yrkesutbildning kunnat komma till
stånd i små och udda yrken.

Inom ramen för en utvidgad arbetsplatsförlagd utbildning bör enligt
regeringsförslaget även en motsvarighet till dagens gymnasiala lärlingsutbildning
rymmas. Den bör kunna utgöra ett alternativ inom försöksverksamheten
med innebörd att en elev studerar karaktärsämnet/ämnena i
huvudsak enskilt och med en stor andel av utbildningen i alla årskurser
förlagd till arbetsplats. Eleven bör i likhet med andra elever under utbildning
inom försöksverksamheten ej omfattas av anställningsförhållande.

I motionerna 1987/88: Ub246 yrkande 34, 1987/88: Ub368 (m) yrkande 4
och 1987/88: Ub400 (m) yrkande 2, samtliga motioner väckta under den
allmänna motionstiden, tas gymnasieskolans lärlingsutbildning upp. Med
hänvisning till ÖGY:s förslag förordas för vissa elever möjlighet till lärlingsutbildning.
Enligt motion 1987/88:Ub7 yrkande 3 börden i propositionen
förelagna formen av lärlingsutbildning inte ersätta befintlig väl funge -

UbU 1987/88:31

15

rande lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Den traditionella lärlingsutbildningen
bör i stället utvecklas, anser motionärerna.

Utskottet vill påpeka att gymnasieskolans reguljära lärlingsutbildning
kommer att bedrivas i vanlig ordning tills vidare. Utskottet har erfarit att
några intresseanmälningar ännu inte inkommit till SÖ i vad avser den i
propositionen föreslagna alternativa uppläggningen.

Enligt utskottets uppfattning är lärlingsutbildningen i gymnasieskolan ett
bra komplement till gymnasieskolans stora utbud av studievägar. Detta
utbildningsalternativ passar särskilt bra för utbildning i små och udda
yrken, vanligen hantverksyrken.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande försöksverksamhet
med en alternativ uppläggning av utbildningen för små yrkesområden och
avstyrker motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 3, 1987/88: Ub246 yrkande 34,
1987/88:Ub368 yrkande 4 och 1987/88:Ub400 yrkande 2.

I tre motioner, nämligen 1987/88: Ub222 (s), 1987/88: Ub359 (c, m, fp) och
1987/88: Ub815 (c) yrkande 9 föreslås att försöksverksamhet med lärlingsutbildning
vid stiftelsen Skånehantverk i Landskrona bör ske inom ramen
för försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan.
Motionärerna anför att det inom denna stiftelse finns en unik sammansättning
av hantverkare och konservatorer och därmed goda förutsättningar
för lärlingsutbildning.

Utskottet finner att det inte föreligger något hinder för lärlingsutbildning
vid stiftelsen Skånehantverk i Landskrona vare sig det gäller lärlingsutbildningen
i gymnasieskolan (gymnasieförordningen 14 kap.) eller den alternativa
uppläggningen av yrkesutbildningen inom föreslagen försöksverksamhet.
En förutsättning härför är dock att det finns intresserade elever och att
skolstyrelsen finner utbildningen motiverad. Bidrag till kostnader för lärlingsutbildning
utgår enligt gymnasieförordningen (18 kap. 41—42 §§) till
skolhuvudmannen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1987/88: Ub222, 1987/88: Ub359 och 1987/88: Ub815 yrkande 9.

Elevernas arbetsrättsliga ställning m. m.

Regeringsförslaget innebär beträffande elevernas arbetsrättsliga ställning
vid arbetsplatsförlagd utbildning att något anställningsförhållande inte
skall föreligga för eleverna under utbildningen inom försöksverksamheten.

Föredragande statsrådet anför vidare att det är skolan som skall anta
eleverna till utbildning och träffa överenskommelser om erforderligt antal
utbildningsplatser med företag och institutioner samt därefter också ombesöija
placeringen av eleverna vid de aktuella arbetsplatserna. Skolan skall
vara ansvarig för utbildningen och utöva tillsyn över den. Mellan enskild
elev och arbetsplats träffas således inget avtal. Elev uppbär inte lön utan
erhåller studiestöd som andra studerande. Utbildningen följer skolarbetsåret
och eleverna får ledighet i form av ferier och inte i form av semester.
Däremot bör arbetsplatsens dagliga tider tillämpas i fråga om arbetsplatsförlagda
moment.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) är tillämplig på allt elevarbete såväl teoretiskt
som praktiskt fr. o. m. grundskolans högstadium och uppåt. Eleverna

UbU 1987/88:31

16

likställs med arbetstagare vid tillämpningen av de föreskrifter som behandlar
arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter för arbetsgivare
m.fl., tillsyn, sanktioner och fullföljd av talan. Däremot gäller inte lagens
särskilda föreskrifter om minimiålder och minderårigas arbetstid eller om
samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare för elevarbete.

Även om det inte skall råda något anställningsförhållande mellan enskilda
gymnasieelever och de olika företag m. m. där utbildningsmoment kan
vara förlagda finns det enligt propositionen (s. 30) skäl för parterna på
arbetsmarknaden att mellan sig reglera ett antal frågor som föranleds av att
skolan skall få utnyttja arbetsplatserna för sin verksamhet. Sådana frågor
kan exempelvis regleras i kollektivavtal. I en del fall kan lokala överenskommelser
vara en lämpligare form.

I motion 1987/88: Ub6 (vpk) yrkande 9 understryks att eleven inte får
betraktas som en extra personalresurs vid den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Eleven bör ha rätt att vägra utföra arbetsuppgifter som normalt
ankommer på den anställda personalen.

I motionerna 1987/88:Ub7 (m) yrkande 7 och 1987/88:Ubl2 (m,fp,c)
yrkande 4 förordas att eleven skall vara anställd under utbildningstiden vid
den arbetsplatsförlagda utbildningen. Ett anställningsförhållande innebär
enligt motionärerna en större delaktighet i verksamheten och ger ökad
motivation hos eleverna. Genom anställningsformen kan eleven även få
ersättning för sitt bidrag till produktionen. Enligt motionärerna bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att anställning ej skall utgöra
hinder för ungdomars utbildning i skola och på arbetsplats.

Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.

Huvudprincipen i vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen i försöksverksamheten
är att de av SÖ fastställda kursplanerna för de yrkesinriktade
linjerna skall styra verksamheten även på arbetsplatserna. Utskottet
vill betona att de arbetsplatsförlagda inslagen inte får betraktas vare sig
som arbete eller praktik utan som utbildning i linjens karaktärsämne. Den
arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen skall ske under ledning av
särskilt utbildade handledare och planeras i samverkan med yrkeslärarna i
ämnet. Lärarna kommer att utöva tillsyn över undervisningen och i detta
syfte även besöka arbetsplatserna. Det är vidare naturligt att frågor i
samband med elevernas arbetsplatsförlagda utbildning tas upp i de lokala
yrkesråden. Under dessa förutsättningar bör eleverna kunna garanteras
planerad och erforderlig utbildning på arbetsplatsen.

Ledande företrädare för SAF, LO och TCO har i en skrivelse till statsministern
den 20 oktober 1987 framhållit sin enighet i fråga om att elevstatus
skall gälla vid den arbetsplatsförlagda utbildningen. Även andra organisationer
har uttalat sig för detta. Det föreligger således en bred enighet i
denna fråga.

Utskottet anser också för sin del att elevstatus och inte anställning skall
gälla vid den arbetsplatsförlagda utbildningen. Huvudskälet härför är enligt
utskottets mening att eleverna i de olika delarna av gymnasieskolan i
detta grundläggande avseende måste behandlas lika. Det faktum att utbildningen
förläggs till olika lokaler får därvid inte tillåtas inverka på frågan om
elevens ställning.

UbU 1987/88:31

17

2 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 31

Mot bakgrund härav vill utskottet slå fast att frågan om elevstatus inte
bör vara avtalsbar. Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder
som krävs för att elevstatus skall säkras vid arbetsplatsförlagd utbildning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller reglering av de andra frågor som hänger samman med att
skolan skall få utnyttja arbetsplatserna för sin verksamhet kan kollektivavtal
eller lokala överenskommelser komma i fråga. De avser då t. ex. handledarnas
villkor, måltidsersättning eller hur man skall förfara vid de rubbningar
i arbetets normala gång som kan uppstå då delar av en hårt utnyttjad
maskinpark tas i anspråk för utbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1987/88:102 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub6 yrkande 9, 1987/88:Ub7 yrkande 7 och 1987/88:Ubl2 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
elevens ställning vid arbetsplatsförlagd utbildning.

I motion 1987/88: Ubll (s) yrkande 1 tas det fackliga inflytandet upp i
anslutning till elevernas arbetsplatsförlagda utbildning. Enligt motionärerna
är det viktigt att frågor i vad avser elevernas arbetsplatsförlagda
utbildning regleras i avtal mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga
organisationer.

Utskottet hänvisar till vad utskottet med anledning av propositionen
och motionerna anfört i det föregående. Därmed avstyrks motion
1987/88:Ubll yrkande 1.

Tim- och kursplaner för linjer i försöksverksamheten

Regeringen föreslår att alla elever i försöksverksamheten skall studera
svenska, samhällskunskap, engelska, idrott och ett obligatoriskt tillvalsämne.
Som tillvalsämnen skall alltid erbjudas matematik, bild och musik.
Därutöver kan varje skolstyrelse/utbildningsnämnd besluta om att erbjuda
ytterligare tillvalsämnen bland de ämnen som finns i gymnasieskolan.

Samtliga elever inom försöksverksamheten skall således enligt regeringsförslaget
studera s. k. allmänna ämnen. Dessa ämnen har en kursplan
som är gemensam för flera studievägar i gymnasieskolan. 1 dessa ämnen
sätts betyg i vanlig ordning enligt det relativa betygssystemet. Därutöver
förekommer på de yrkesinriktade studievägarna minst ett för varje yrkesutbildning
karakteristiskt ämne, vilket benämns karaktärsämne, inom vilket
eleverna i huvudsak får sitt yrkeskunnande. De yrkesinriktade studievägarna
i försöksverksamheten föreslås omfatta följande ämnen, veckotimmar
(vtr) och lektioner.

UbU 1987/88:31

18

Åk 1-3	Svenska	7 vtr	238 lektioner
	Samhällskunskap	5 ”-	170 ”-
	Engelska	6 ”-	204 ”-
	Idrott	4 ”-	136 ”-
	Obligatoriskt tillval	6”-	204 ”-
	Timma till förfogande	1 ”-	34”-
Summa		29 ”-	986 ”-
Åk 3	Specialarbete	3 ”-	102 ”-
	Karaktärsämne(n)	3 ”-	102 ”-
Åk 1-3	Karaktärsämne(n)	79”-	2 686”-
Totalt		114”-	3876

För såväl de allmänna ämnena som karaktärsämnena föreslås s. k. nettotid
bli tillämpad, dvs. varje ämne har ett bestämt antal lektioner som
eleverna skall fullgöra. Faktorn 34 (motsvarande 34 ”effektiva” veckor)
har använts vid omräkningen från veckotimmar till lektioner.

Enligt motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 5 bör allmänna ämnen ingå i
tim- och kursplaner i den yrkesinriktade utbildningen. Dessa ämnen skall
dock väljas så att de stödjer studierna i karaktärsämnet. För vissa yrken är
t. ex. goda språkkunskaper av stor betydelse, för andra yrken goda kunskaper
i matematik. För att uppnå en god yrkesutbildning skall enligt
motionärerna strävan vara att skapa en konstellation av ämnen, som
underlättar studierna i karaktärsämnet och som är motiverade från kompetenssynpunkt.
Mot denna bakgrund bör urvalet av allmänna ämnen inte
vara detsamma för samtliga utbildningslinjer.

I motion 1987/88: Ubl2 yrkande 7 (m, fp, c) framhålls att kompletteringsmöjligheter
för yrkesutbildade inom t. ex. den kommunala vuxenutbildningen
i vad gäller främst allmänna ämnen bör utvecklas och även prioriteras
högre än ett obligatoriskt tredje år för yrkesutbildningen i gymnasieskolan.
Det är viktigt att utbildning i allmänna ämnen erbjuds åt alla
ungdomar som genomgått yrkesutbildning under antingen två eller tre år
och som önskar utbildning i sådana ämnen.

Enligt utskottets uppfattning är den föreslagna timplanen för de yrkesinriktade
linjerna i försöksverksamheten väl avvägd i vad gäller förhållandet
mellan allmänna ämnen och karaktärsämnen. En timplan med samma
ämnesstruktur och timtal för resp. ämne på alla yrkesinriktade försökslinjer
är en förutsättning för undervisningens planering i allmänhet och för
tjänstefördelning och schemaläggning. Den aktualiserade frågan om en
utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen i allmänna ämnen för
dem som genomgått yrkesutbildning under längre eller kortare tid får
beaktas i det årliga budgetarbetet inom regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ub7 yrkande 5 och 1987/88:Ubl2 yrkande 7.

I två motioner, nämligen 1987/88: Ub6 yrkande 6 och 1987/88: Ubl 1 yrkande
2 föreslås att ämnet matematik skall vara ett obligatoriskt allmänt ämne
i timplanen för de yrkesinriktade linjerna i försöksverksamheten. Motionärerna
hävdar att kunskaper i matematik är nödvändiga med hänsyn till den
snabba teknikutvecklingen inom bl.a. informationsteknologin och i samband
med arbetets automatisering.

UbU 1987/88:31

19

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kunskaper i matematik är
en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna tillägna sig den nya
tekniken inom många yrkesområden. Utskottet anser dock att försökstimplanen
ger möjlighet till studier i matematik. Ämnet skall alltid erbjudas
som ett tillvalsämne med sammanlagt 6 veckotimmar. I föredragande
statsrådets motivering till det ökade inslaget av allmänna ämnen framgår
vidare att det i SÖ:s kursplanearbete får prövas om det på vissa studievägar
kan anses motiverat att införa större utbildningsinslag av allmän
karaktär (propositionen s. 38). Utskottet vill också peka på möjligheten att
integrera matematik i karaktärsämnet. I läroplan (SÖ, läroplaner 1988:32)
för omvårdnadslinjen i försöksverksamheten ingår t. ex. yrkesmatematik,
teknik och datalära i karaktärsämnet motsvarande sammanlagt 2 veckotimmar,
dvs. 68 lektioner.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub6 yrkande 6 och 1987/88:Ub 11 yrkande 2.

Med hänvisning till ÖGY:s förslag aktualiseras i tre motioner vårdlinjens
tim- och kursplan i samband med en eventuell förlängning av de yrkesinriktade
studievägarna i gymnasieskolan till tre år. De allmänna ämnen
i vårdlinjens timplan, som enligt motionerna 1987/88: Ub263 (s),
1987/88: Ub808 yrkande 4 och 1987/88: Ub814 yrkande 2 bör få större
utrymme, är svenska, engelska och matematik, biologi, naturkunskap och
vårdetik (natur- och beteendevetenskapliga ämnen). Motionärerna motiverar
sina förslag med behovet av en allmän kunskapshöjning för studerande
inom vårdutbildningen.

Utskottet vill först erinra om att treårig vårdlinje, gren för omsorger om
barn och ungdom, ingår i försöksverksamheten enligt SÖ:s preliminära
beslut om studievägar för densamma. Svenska och engelska ingår som
obligatoriska ämnen i försökstimplanen för samtliga yrkesinriktade linjer
inom försöksverksamheten. Som utskottet tidigare anfört ger försökstimplanen
även utrymme för undervisning i matematik som tillvalsämne. I den
av SÖ fastställda timplanen för vårdlinjen inom försöksverksamheten (SÖ,
läroplaner 1988: 33) upptas naturkunskap med sammanlagt 8 veckotimmar
och psykologi med sammanlagt 3 veckotimmar inom ramen för karaktärsämnet.
I timplanen för omvårdnadslinjen (SÖ, läroplaner 1988:32), som
också ingår i försöksverksamheten, upptas även ämnet psykologi samt
ämnet omvårdnadskunskap. I det sistnämnda ämnet finns bl. a. vårdetik
som ett utbildningsmoment.

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkanden i stort
är tillgodosedda, varför utskottet avstyrker motionerna 1987/88: Ub263,
1987/88: Ub808 yrkande 4 och 1987/88: Ub814 yrkande 2.

I flera motioner, väckta under den allmänna motionstiden, tas ämnet
religionskunskap upp. I motionerna 1987/88 :Ub257 (fp) yrkandena 1 och 2,
1987/88: Ub262 (c), 1987/88: Ub303 (fp) och 1987/88: Ub348 (m) yrkandena
1 och 2 framhålls vikten av att ämnet religionskunskap främst införs på
vårdlinjen och sociala servicelinjen men även på övriga yrkeslinjer. Motionärerna
anför bl. a. att vårdpersonal inom sjukvård, långtidsvård och åldringsvård
ofta får anledning att samtala med patienterna om livsåskåd -

UbU 1987/88:31

20

ningsfrågor. Det är därför viktigt att personalen i såväl sin grundutbildning
som vidareutbildning och fortbildning ges kunskaper och en beredskap för
att möta frågor om liv och död. Invandringen till vårt land innebär att
vårdpersonalen även får möta människor med en annan syn på dessa
spörsmål, vilket ställer stora krav på personalens allmänorientering i religions-
och livsåskådningsfrågor. Motionärerna hänvisar slutligen till vad
utbildningsutskottet anförde (UbU 1985/86:16) vid 1985/86 års riksmöte
beträffande ämnet religionskunskap, nämligen att ”det är av värde att
religionskunskapsämnets ställning blir föremål för överväganden i samband
med beredningen av ÖGY:s förslag. Därvid bör möjligheten prövas
att föra in religionskunskap som obligatoriskt ämne på vårdlinjen och
sociala servicelinjen”.

Utskottet vill hänvisa till vad föredragande statsrådet anför i propositionen
(s. 41):

För egen del vill jag starkt understryka vikten av att de som utbildas till
vård- och omsorgsyrken får sådana kunskaper och insikter i livsåskådningsfrågor
och religiösa spörsmål att de i sin yrkesutövning på ett tillfredsställande
sätt kan möta de krav som ställs. Vid vården och omsorgen
om exempelvis gamla och svårt sjuka personer måste således personalen
på ett grannlaga och ömsint sätt kunna stödja patienten och visa respekt
för dennes etiska och religiösa frågor, tvivel eller övertygelse. Behovet av
kunskaper om våra invandrares olika religioner, frågor, tvivel eller övertygelse
och livsåskådningar samt deras kulturella och historiska bakgrund får
också en allt större aktualitet i vård- och omsorgssammanhang. Jag anser
att sådana kunskaper och insikter är så väsentliga för och så nära förknippade
med vård- och omsorgsyrkenas krav att de bör ingå i karaktärsämnena
för berörda studievägar. Jag förutsätter att SÖ i det framtida kursplanearbetet
beaktar vad jag nu har anfört. Dessutom kan ämnet religionskunskap
erbjudas som tillvalsämne efter lokala beslut.

Utskottet utgår från att föredragande statsrådets synpunkter kommer att
beaktas i det fortsatta kursplanearbetet inom SÖ.

Därutöver vill utskottet erinra om innehållet i den redan nu av SÖ
fastställda tim- och kursplanen för omvårdnadslinjen, där bl. a. följande
undervisningsmoment ingår i karaktärsämnet: vårdetik och livsåskådningsfrågor,
vård i livets slutskede, synsätt och etiska riktningar i socialt
arbete, etik och livsåskådningsfrågor i socialt arbete samt kulturkunskap.
Vidare ingår temastudier beträffande etik och livsfrågor i vårdutbildningen
och omsorgsutbildningen. Målet för detta undervisningsmoment är enligt
kursplanen (SÖ, läroplaner 1988:32, s. 38) följande: ”Eleven skall genom
temastudier om etik och livsfrågor få kunskap om olika åskådningars
innehåll och sätta sig in i moraliska och religiösa problem i syfte att förstå
sin roll som människa och vårdare av patient/servicetagare.”

Med hänvisning härtill och till vad som anförts i propositionen beträffande
ämnet religionskunskap föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub257 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub262, 1987/88:Ub303
och 1987/88: Ub348 yrkandena 1 och 2.

UbU 1987/88:31

21

3 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 31

Modulindelade kursplaner

UbU 1987/88:31

I propositionen föreslås att kursplanerna för de yrkesinriktade ämnena
inom försöksverksamheten indelas i utbildningsavsnitt, som är pedagogiskt
avgränsade och kompetensrelaterade så att de motsvarar ett behov
inom arbetslivet. Dessa utbildningsavsnitt benämns moduler. Detta system
med moduler bör utformas så att det blir användbart för yrkesutbildning
såväl i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som i grundläggande
arbetsmarknadsutbildning.

Modulprincipen avvisas i motion 1987/88: Ub 12 (m,fp,c) yrkande 3. Motionärerna
anser att denna princip står i konflikt med de allmänna utgångspunkter
för skolans utveckling som i övrigt redovisas i propositionen. En
modulindelad utbildning kan bli alltför specialiserad och hämma elevernas
utveckling, anför motionärerna. De hävdar att bredden i nuvarande grundutbildning
ger eleverna en god framtidsberedskap. Enligt motionärerna bör
konsekvenserna av de modulindelade kursplanerna i försöksverksamheten
analyseras och utredas redan i försöksverksamhetens inledningsskede.

Utskottet konstaterar att stor uppslutning från remissinstanserna föreligger
kring ÖGY:s principer om modulindelade kursplaner i vad avser linjens
karaktärsämne. Utskottet anser för sin del att modulprincipen nu bör
prövas i försöksverksamhet. Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet
framhålla att modulerna inte får bli alltför begränsade så att helheten
i olika utbildningsmoment går förlorad.

Beträffande motionärernas begäran om utredning av konsekvenserna av
modulprincipen utgår utskottet från att de i motionen aktualiserade frågorna
kommer att ägnas särskild uppmärksamhet såväl av den i propositionen
nämnda referensgruppen som i utvärderingen av försöksverksamheten.
Med det anförda anser utskottet det inte vara erforderligt med en särskild
utredning, varför motion 1987/88:Ubl2 yrkande 3 avstyrks.

I motion 1987/88: Ub9 (fp) yrkande 5 föreslås att modulindelade kursplaner
skall kunna tillämpas även i allmänna ämnen.

Utskottet vill erinra om att undervisningen i de allmänna ämnen, som är
upptagna i den föreslagna timplanen för de yrkesinriktade studievägarna i
försöksverksamheten, skall följa kursplaner som är gemensamma för flera
studievägar i gymnasieskolan. Undervisningen i t. ex. ämnet samhällskunskap,
som är obligatoriskt i timplanen i försöksverksamheten, skall följa
kursplanen för tvåårig social linje. I de allmänna ämnena sätts betyg i
vanlig ordning enligt det grupprelaterade betygssystemet.

Enligt utskottets uppfattning är ett system med modulindelade kursplaner
i de allmänna ämnena i enlighet med motionsyrkandet inte förenligt
med principerna bakom det kompetensrelaterade modulsystemet i linjernas
karaktärsämnen och principerna för gällande betygssystem för allmänna
ämnen i gymnasieskolan. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88: Ub9 yrkande 5.

22

Betygssystem och intagningsfrågor

UbU 1987/88:31

När det gäller de delar av försöksutbildningen som kommer att vara
uppbyggd av moduler - nämligen karaktärsämnena — föreslås att varje
elev i stället för traditionella betyg i slutet av varje termin får ett kompetensbevis,
som ger information om vilka moduler eleven hittills har avslutat
med godkänt resultat i sin utbildning. Kompetensbevisen skall innehålla
en kort beskrivning av innehållet i varje modul, om detta inte framgår av
beteckningen. Vidare föreslås ett bedömningssystem med endast godkänt
och icke godkänt. Kompetensbevisen kan därmed inte användas som
urvalsinstrument.

I motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 4 avvisas det föreslagna bedömningssystemet
för karaktärsämnet. Motionärerna föreslår i stället att eleverna
även i detta ämne bör få ett graderat betyg.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att en
kompetensrelaterad utbildning byggd på ett modulsystem, som avses bli
samordnat med såväl yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning som
grundläggande arbetsmarknadsutbildning och som avses ge förutsättningar
för en individualiserad undervisning, inte bör ha andra vitsord än godkänt
och icke godkänt i försöksverksamheten. I övrigt hänvisar utskottet till
vad som anförts i frågan i propositionen (s. 44-45).

Med erinran om det aviserade regeringsuppdraget till SÖ och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att pröva och lämna förslag om hur
urval till högre utbildning skall ske för elever i försöksverksamheten (propositionen
s. 45) föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1987/88: Ub7 yrkande 4.

I syfte att påverka den sneda könsfördelningen i gymnasieskolans yrkesinriktade
studievägar föreslås i propositionen att minst 20 % av intagningsplatserna
inom försöksverksamhetens teknisk-industriella linje och social
service- och omvårdnadslinje skall avsättas för flickor resp. pojkar. Föredragande
statsrådet erinrar om att det — när det gäller den nu pågående
försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer - har gjorts en
särskild satsning på att rekrytera flickor till den industriella tekniska
linjens elmekaniska gren.

För att motverka traditionella yrkesval i gymnasieskolan förordas i
motion 1987/88: Ub803 (fp) yrkande 6 vissa rekryteringsinsatser i vad avser
intagningen till gymnasieskolan av underrepresenterat kön i försöksverksamheten
med vårdutbildning. Förslaget överensstämmer med det som
presenteras i propositionen. Motionärerna anför att kvoten 20% av intagningsplatserna
för pojkar är att betrakta som ett etappmål.

Utskottet anser det angeläget att insatser görs för att rekrytera flera
pojkar till vårdutbildning. Med hänvisning till vad som anförts i propositionen
finnér utskottet att motionärernas yrkande är tillgodosett, varför utskottet
avstyrker motion 1987/88: Ub803 yrkande 6.

I motion 1987/88 :Ub9 yrkande 3 begärs en revidering av yrkeslinjernas
kursplaner från jämställdhetssynpunkt. Motionärerna anser att jämställdhetsfrågorna
måste lyftas fram i det kursplanearbete som för närvarande
pågår inom SÖ i vad avser de yrkesinriktade studievägarna i gymnasieskolan
i anslutning till den treåriga försöksverksamheten.

Utskottet vill hänvisa till vad föredragande statsrådet anför i propositionen
(s. 56):

Undervisningens uppläggning och arbetsorganisationen är därför enligt
min mening särskilt angelägna frågor att uppmärksamma på sådana yrkesinriktade
studievägar där flickorna är i minoritet. Det är viktigt att flickorna,
särskilt i början av utbildningen, möts av positiva förväntningar både i
skolan och på arbetsplatsen. Utgångspunkten för flickorna, särskilt när det
gäller tekniska inlärningsmoment, är ofta att de inte har samma erfarenhetsbakgrund
att bygga på som pojkarna. Det faktum att de har valt en
otraditionell utbildning bör vittna om deras seriösa avsikt med yrkesutbildningen.
Detta bör tas till vara så snart som möjligt i utbildningen exempelvis
genom att de får särskilt grundlig handledning och färdighetsträning i
vissa tekniska avsnitt.

Mot denna bakgrund utgår utskottet från att jämställdhetsaspekterna beaktas
i arbetet med nya kursplaner för de yrkesinriktade studievägarna i
gymnasieskolan. Syftet därmed bör vara att främja otraditionella studieval
till gymnasieskolan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub9
yrkande 3.

Studievägsstruktur

Föredragande statsrådet anför i propositionen att SÖ:s kursplanearbete för
de yrkesinriktade studievägarna inte bör bedrivas isolerat bransch- eller
linjevis. Statsrådet avser föreslå regeringen att SÖ i anslutning till kursplanearbetet
också får i uppdrag att senast den 1 mars 1989 framlägga ett
förslag till ny linjestruktur med syfte att begränsa antalet linjer i gymnasieskolan.
I propositionen ges ett exempel på en studievägsstruktur med sju
olika studieorganisatoriska områden.

Förslaget i propositionen till studievägsstruktur i gymnasieskolan m. m.
avvisas i motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 6. Motionärerna erinrar om ett
liknande förslag med breda ingångar och breda utbildningsvägar som år
1981 presenterades av gymnasieutredningen (SOU 1981:96) och som avvisades
av flertalet remissinstanser. En sådan successiv specialisering, som
föreslås i propositionen, är enligt motionärerna slöseri med tid och resurser.
Eleverna vet i allmänhet vad de vill. Endast om studierna ges en
inriktning mot det valda yrket uppnås den kvalitet i studierna som bör
eftersträvas.

Utskottet konstaterar att systemet med modulindelade kursplaner, vilket
kommer att tillämpas i försöksverksamheten, kan ge förutsättning för
större samordning av vissa yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. I övrigt
anser utskottet det angeläget att avvakta dels resultatet av det aviserade
regeringsuppdraget till SÖ, dels utvärderingen av försöksverksamheten.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1987/88: Ub7 yrkande 6.

UbU 1987/88:31

I det exempel på linjestruktur som ges i propositionen finns bl.a. studie -

24

områdena industriteknik och hantverksteknik. I hantverksteknik föreslås
ingå bl. a. beklädnadsteknisk linje. I motion 1987/88: Ubl4 (s) anförs att
beklädnadsteknisk linje i stället bör placeras i det industritekniska studieområdet.
Linjen bör industrianpassas. Motionärerna hänvisar bl. a. till
SÖ:s preliminära beslut om studievägar i försöksverksamheten, där textiloch
beklädnadsteknisk linje upptas med fyra grenar, nämligen textilteknisk,
trikåteknisk, konfektionsteknisk och skinnteknisk gren.

Utskottet är inte nu berett att ta ställning till frågor om den framtida
studievägsstrukturen inom yrkesutbildningen. Utskottet konstaterar emellertid
att beklädnadsbranschen har genomgått en mycket snabb strukturförändring
under senare år och i dag har en hög teknisk nivå med avancerad
datorteknik samt effektiva och moderna produktionsmetoder.

I avvaktan på resultatet av det i propositionen aviserade regeringsuppdraget
till SÖ i vad gäller den framtida studievägsstrukturen inom yrkesutbildningen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub 14.

Kost- och konsumentkunskap, konsumtionsutbildning

Föredragande statsrådet anför att flertalet remissinstanser i samband med
ÖGY:s förslag om en avveckling av konsumtionslinjen även behandlat
kost- och konsumentkunskapens betydelse från både individens och samhällets
synpunkt.

1 flera motioner understryks vikten av kunskaper i ämnet kost- och
konsumentkunskap. I motion 1987/88: Ub5 (c) yrkande 1 föreslås att detta
ämne bör ingå i timplanen för linjerna i försöksverksamheten. 1 yrkande 2 i
samma motion och i motionerna 1987/88: Ub 10 (s), 1987/88: Ub302 (c)
yrkande 3 och 1987/88: Ub305 (c) yrkande 2 ges förslag till olika alternativa
sätt att införa ämnet kost- och konsumentkunskap på samtliga linjer i
gymnasieskolan. Motionärerna anser att kunskaper om kost och hälsa,
hushållning och konsumtion bidrar till den personliga och sociala kompetensen
och har relevans för alla under hela livet. Vidare anförs att goda
matvanor och kunskaper om kostens innehåll och sammansättning har stor
betydelse för folkhälsan i vårt land.

När det gäller frågan i vilken utsträckning skolan skall ge eleverna kostoch
konsumentkunskaper vill utskottet först hänvisa till vad utskottet
anfört under innevarande riksmöte i sitt betänkande UbU 1987/88:7 om
ämnet hemkunskap i grundskolan samt primär- och landstingskommunal
gymnasieskolutbildning inom konsumtionsområdet.

Vidare vill utskottet i detta sammanhang peka på det kursplanearbete
inom SÖ som bl. a. resulterat i en ny tim- och kursplan för omvårdnadslinjen
i försöksverksamheten (SÖ, läroplaner 1988:32). På grenen för social
service inom omvårdnadslinjen upptas ämnet hushållning med totalt 7
veckotimmar och ämnet hälsokunskap med 2,5 veckotimmar inom ramen
för karaktärsämnet. På grenen för hälso- och sjukvård inom samma linje är
motsvarande timtal 4,5 veckotimmar resp. 2,5 veckotimmar.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88: Ub5 yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub 10,

1987/88:Ub302 yrkande 3 och 1987/88:Ub305 yrkande 2.

UbU 1987/88:31

25

I två motioner, väckta under den allmänna motionstiden, nämligen UbU 1987/88:31
1987/88: Ub216 (c) och 1987/88: Ub305 yrkande 3, avvisas ÖGY:s förslag
om avveckling av konsumtionslinjen i gymnasieskolan. Motionärerna föreslår
i stället en sammanslagning av konsumtionslinjen och den tvååriga
sociala linjen med hänvisning till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för
budgetåret 1988/89. Förutom att gymnasieskolan även i fortsättningen
skall kunna erbjuda eleverna en bra konsumtionsutbildning anförs som
skäl för en sammanslagning att konsumtionslinjen och sociala linjen båda
har haft allt färre förstahandssökande elever under senare år och att en
sammanslagning av dessa linjer skulle vara ett bättre alternativ än en
eventuell nedläggning. I motion 1987/88: Ub246 (fp) yrkande 28 och
1987/88: Ub397 (fp) föreslås att en försöksverksamhet startas med en treårig
utbildning inom konsumtionsområdet. I motion 1987/88: Ub9 yrkande
4 anförs att en ny konsumtionsutbildning bör kunna erbjudas eleverna i
gymnasieskolan läsåret 1989/90.

Beträffande konsumtionslinjens ställning i gymnasieskolan anser utskottet
mot bakgrund av det utredningsarbete som aviseras i propositionen och
som skall vara slutfört senast den 1 mars 1989 att riksdagen inte nu bör ta
ställning i frågan, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1987/88: Ub9 yrkande 4, 1987/88: Ub216, 1987/88: Ub246 yrkande 28,

1987/88: Ub305 yrkande 3 och 1987/88: Ub397.

I tre motioner behandlas specialkurserna inom konsumtionsområdet. I
motionerna 1987/88:Ub218 (m) yrkande 2 och 1987/88:Ub232 (c) erinras
om ÖGY:s förslag om bl. a. ett slopande av de grundskoleanknutna specialkurserna.
Detta skulle även gälla konsumtionsområdet och därvid drabba
verksamheten vid vissa gymnasieskolor och lanthushållsskolor. Mot
bakgrund av det ökade intresset för kostfrågor, framhåller motionärerna,
bör dessa skolor bibehållas och utvecklas. Olika former av korta kurser
och påbyggnadskurser bör kunna bredda elevunderlaget. I motion
1987/88:Ub305 yrkande 6 föreslås att specialkurser i kost, hälsa och hushållning
bör anordnas i alla gymnasieregioner.

Utskottet utgår från att anordningen med specialkurser vid nyssnämnda
gymnasieskolor och lanthushållsskolor kommer att finnas kvar även vid ett
system med treårig yrkesutbildning och att det utredningsarbete, som
aviseras i vad gäller konsumtionslinjen, även kommer att omfatta de i
motionerna berörda specialkurserna inom konsumtionsområdet. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub218
yrkande 2, 1987/88: Ub232 och 1987/88: Ub305 yrkande 6.

Hjälp till elever med svårigheter

I motion 1987/88: Ub9 (fp) tas frågan om hjälp till elever med studiesvårigheter
upp. Motionärerna anser att organisationen i gymnasieskolan bör
vara så flexibel som möjligt för att tillgodose dessa elevers behov. Skolans
uppföljningsinsatser och olika anordningar i anslutning därtill får enligt
motionärerna inte isoleras från gymnasieskolan i övrigt. Resurserna för de
kommunala uppföljningsinsatserna bör enligt motionärerna samordnas 26

med gymnasieskolans övriga verksamhet (yrkande 8). Motionärerna anför
vidare att s. k. introduktionskurser bör anordnas för vissa elever med
studiesvårigheter (yrkande 6). Denna typ av introduktionskurser bör kunna
utgöras av ”moduler” från flera olika yrkesinriktade studievägar. De är
på så sätt flexibla och kan anpassas till varje elevs förutsättningar.

Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet understryka vikten av
att elevernas förstahandsval till studieväg i gymnasieskolan tillgodoses i så
stor utsträckning som möjligt. Det förslag om slopande av sektorsramarna
(prop. 1987/88:102), vilket utskottet senare kommer att ta ställning till
(UbU 1987/88:16), torde vara av stor betydelse i detta avseende.

Utskottet har erfarit att de nämnda introduktionskurserna anordnas av
vissa större kommuner inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret
för ungdomar under 18 år (skollagen 1985:1100, ändrad senast
1986:1193, 3 kap. 18 §). Även om ett slopande av sektorsramarna kan ge
en bättre överensstämmelse mellan elevernas förstahandsval och gymnasieskolans
organisation, kommer det enligt utskottets uppfattning ändå att
finnas behov av uppföljningsinsatser för vissa ungdomar, t. ex. i form av
sådana kurser som redovisas i motion 1987/88: Ub9.

Utskottet vill även erinra om den översyn av det kommunala uppföljningsansvaret
som aviseras i budgetpropositionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub9
yrkandena 6 och 8.

Pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor

På varje gymnasieskola med datautbildning föreslås att personella resurser
avsätts för att främja pedagogisk utveckling och viss fortbildning för datautbildningen
samt visst ansvar för datautrustningen. Statliga medel bör
därför fr. o. m. budgetåret 1989/90 tillföras skolledningsresursens specialfunktion
för en lokal ledningsförstärkning för datoranvändning och datautbildning
i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. För detta ändamål
beräknas 5 milj. kr. per år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad gäller pedagogisk ledningsförstärkning
för datafrågor i gymnasieskolan.

Fortbildning av yrkeslärare

Föredragande statsrådet förordar en förstärkning av fortbildningsmöjligheterna
för främst de yrkeslärare som kommer att vara direkt engagerade i
försöksverksamheten. Genom förslaget om en ökad arbetsplatsförlagd utbildning
skapas inom försöksverksamheten tidsmässigt utrymme för en
utökad fortbildning av yrkeslärare. Denna fortbildning skall vara obligatorisk.
Ämnesinriktade kurser och yrkesstudier skall ges hög prioritet i
denna fortbildning. För budgetåret 1988/89 beräknas 3,8 milj. kr. för centralt
planerad fortbildning.

Utskottet tillstyrker förslaget och har heller inte något att erinra mot
medelsberäkningen för budgetåret 1988/89.

UbU 1987/88:31

27

Utbildning av handledare m. m.

I propositionen föreslås att handledarutbildning skall vara obligatorisk för
företag eller institution som tillhandahåller arbetsplatsförlagd utbildning
inom försöksverksamheten. Vidare föreslås att utbildning av handledare
skall påbörjas under budgetåret 1988/89. Utbildningens längd och innehåll
bör under 1988/89 prövas i form av en försöksverksamhet. Sju dagars
utbildning fördelad på två tillfällen bör härvid kunna tjäna som utgångspunkt.
För handledarutbildningen beräknas ett medelsbehov av 4 milj. kr.
för 1988/89.

I motion 1987/88: Ub6 (vpk) yrkande 8 föreslås att det bör vara de fackliga
organisationerna som på förslag av företagsledningen eller motsvarande
utser handledare i försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning.

När det gäller uttagningen av handledare i försöksverksamheten hänvisar
utskottet till vad som redovisats i propositionen (s. 30). Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub6 yrkande 8.

När det gäller handledarutbildningens omfattning i försöksverksamheten
är regeringsförslaget otillräckligt enligt motion 1987/88: Ub6 yrkande 7.
Motionärerna hänvisar till att eleverna i årskurs 3 skall tillbringa 60 % av
sin studietid på arbetsplatsen, vilket innebär att handledaren tillsammans
med yrkesläraren skall bedriva ett kvalificerat pedagogiskt arbete. Handledarutbildningen
bör mot denna bakgrund omfatta minst en månads utbildningstid.

Utskottet vill understryka vikten av en omsorgsfull handledarutbildning.
Utskottet vill vidare erinra om att det på många gymnasieorter finns lång
erfarenhet av praktik och inbyggd utbildning under skolans överinseende
och att samverkan mellan gymnasieskolan och företag samt samhällsinstitutioner
inte är något nytt. Försöksverksamheten med utveckling av yrkesutbildningen
i gymnasieskolan och de nya kursplanerna som kommer att
tillämpas kräver dock nya utbildningsinsatser på handledarområdet. När
det gäller utbildningens längd vill utskottet peka på att handledarutbildningen
enligt regeringens förslag skall ske i form av en försöksverksamhet
under läsåret 1988/89 och att den föreslagna utbildningstiden om sju dagar
därvid bör kunna tjäna som utgångspunkt. Utskottet utgår från att handledarutbildningens
omfattning kommer att bli föremål för en successiv utvärdering.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1987/88: Ub6 yrkande 7.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion 1987/88:Ub814 (fp)
yrkande 5 som väckts under den allmänna motionstiden. I motionen uppmärksammas
handledningen av elever inom vårdutbildningen i vad gäller
dess praktisk-kliniska del. Enligt motionärerna är det den kliniska praktiken
som formar elevernas attityder till omvårdnadsarbetet, varför det är
viktigt att eleverna tas om hand av kunniga och intresserade handledare.
På många håll i landet genomförs handledarutbildning och vissa organisatoriska
förändringar för att förbättra situationen. Dessa åtgärder har stor
betydelse men är enligt motionärerna otillräckliga. Särskilda lärartjänster
på avdelningarna eller tjänster som delas mellan avdelningsarbete och
utbildning bör inrättas.

UbU 1987/88:31

28

Som utskottet framhållit är en god handledarutbildning av vikt för alla
studievägar med arbetsplatsförlagd utbildning. Utskottet vill erinra om att
treårig omvårdnadslinje, gren för social service och gren för hälso- och
sjukvård, och treårig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom,
ingår som försökslinjer enligt SÖ:s preliminära beslut den 18 mars 1988 om
försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.
Den arbetsplatsförlagda utbildningen kommer på dessa linjer att i årskurs 3
utgöra 60 % av utbildningstiden. Utskottet förutsätter att det i utvärderingsarbetet
noga prövas hur handledarutbildningen inom vårdsektorn
skall utformas i framtiden. Riksdagen bör inte nu göra något uttalande i
frågan, varför utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub814 yrkande 5.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkandena 1
och 8, 1987/88: Ub8 yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub9 yrkandena 1
och 2, 1987/88:Ubl2 yrkandena 1 och 6, 1987/88:Ub246 yrkande 39,
1987/88:Ub313, 1987/88: Ub361 yrkandena 19 och 20,

1987/88:Ub391, 1987/88:Ub801 yrkande 9 och 1987/88:Ub806 yrkande
17 godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:102,

2. beträffande dimensionering av försöksverksamhet avseende
yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan budgetåret 1988189

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub6 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1987/88:102 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande dimensionering av försöksverksamhet avseende
yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan budgetåren 1989190 och
1990191

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:102 och motion
1987/88: Ub6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande lägsta antal elever vid undervisningens början på
en försökslinje i glesbygd

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub6 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1987/88:102 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande lokalisering av försöksverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub6 yrkande 1,
1987/88:Ubl3 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub233, 1987/88:Ub335,
1987/88:Ub736 yrkande 3, 1987/88:Ub809 yrkande 11 och

1987/88: Ub810 yrkande 2,

6. beträffande försöksverksamhet med naturbrukslinje
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub234,

7. beträffande utvärdering av försöksverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub6 yrkande 4 och med

UbU 1987/88:31

29

4 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 31

anledning av proposition 1987/88:102 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande utredning om ny läroplan för gymnasieskolan
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub 12 yrkande 5 och
1987/88: Ub308 yrkande 1,

9. beträffande försök med sammanhållen treårig utbildningstid
för yrkesutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 2,

1987/88: Ub9 yrkande 7, 1987/88: Ubl2 yrkande 2 och

1987/88: Ub246 yrkande 29,

10. beträffande treårig vårdutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ub808 yrkande 1 och
1987/88: Ub814 yrkande I,

11. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 3,

1987/88: Ub246 yrkande 34, 1987/88: Ub368 yrkande 4 och

1987/88: Ub400 yrkande 2,

12. beträffande lärlingsutbildning vid stiftelsen Skånehantverk i
Landskrona

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub222, 1987/88:Ub359 och
1987/88: Ub815 yrkande 9,

13. beträffande elevernas arbetsrättsliga ställning vid arbetsplatsförlagd
utbildning

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:102 och med
avslag på motionerna 1987/88: Ub6 yrkande 9, 1987/88: Ub7 yrkande
7 samt 1987/88:Ubl2 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. beträffande fackligt inflytande vid elevernas arbetsplatsförlagda
utbildning

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ubl 1 yrkande 1,

15. beträffande tim- och kursplaner för linjer i försöksverksamheten att

riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 5 och
1987/88:Ubl2 yrkande 7,

16. beträffande matematik som obligatoriskt ämne i timplan för
försökslinje

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub6 yrkande 6 och
1987/88 :Ub II yrkande 2,

17. beträffande allmänna ämnen i vårdlinjens timplan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub263, 1987/88:Ub808 yrkande
4 och 1987/88: Ub814 yrkande 2,

18. beträffande ämnet religionskunskap

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub257 yrkandena 1 och 2,
1987/88: Ub262, 1987/88: Ub303 och 1987/88: Ub348 yrkandena 1
och 2,

19. beträffande modulindelade kursplaner i försöksverksamhetens
yrkesutbildningsdel

UbU 1987/88:31

30

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub 12 yrkande 3, UbU 1987/88:31

20. beträffande modulindelade kursplaner i allmänna ämnen
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub9 yrkande 5,

21. beträffande kompetensbevis i karaktärsämne
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub7 yrkande 4,

22. beträffande intagning till gymnasieskolan av underrepresenterat
kön till viss försökslinje

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub803 yrkande 6,

23. beträffande jämställdhetsfrågorna i kursplanerna
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub9 yrkande 3,

24. beträffande gymnasieskolans studievägsstruktur m. m.
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub7 yrkande 6,

25. beträffande beklädnadsteknisk linje
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ubl4,

26. beträffande ämnet kost- och konsumentkunskap

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub5 yrkandena 1 och 2,

1987/88:UblO, 1987/88:Ub302 yrkande 3 och 1987/88:Ub305 yrkande
2,

27. beträffande konsumtionslinjen i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 4,

1987/88:Ub216, 1987/88:Ub246 yrkande 28, 1987/88:Ub305 yrkande
3 och 1987/88:Ub397,

28. beträffande specialkurser inom konsumtionsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub218 yrkande 2,

1987/88: Ub232 delvis och 1987/88: Ub305 yrkande 6,

29. beträffande elever med studiesvårigheter

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub9 yrkandena 6 och 8,

30. beträffande pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen,

31. beträffande fortbildning av yrkeslärare

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen,

32. beträffande handledare i försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub6 yrkande 8,

33. beträffande handledarutbildningens omfattning i försöksverksamheten att

riksdagen avslår motion 1987/88: Ub6 yrkande 7,

34. beträffande handledning av elever inom vårdutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub814 yrkande 5.

Stockholm den 19 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),

Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson

(s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), 31

Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen (fp), Carl-Johan

Wilson (fp) och Marianne Andersson (c).

✓

Reservationer

1. Treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar (mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Det
förslag” och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér att regeringens förslag till en treårig försöks- och utvecklingsperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar
presenterats vid en så sen tidpunkt att det inför kommande läsår inte ens är
möjligt att hinna förbereda en försöksverksamhet på ett rimligt sätt.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag försätter kommunerna i en
omöjlig arbetssituation och - vilket är än värre — att de elever, som skall
erbjudas möjlighet att delta i en förlängd utbildning, inte har kunnat få
information innan de gjort sina val inför övergången till gymnasiet. Oklarheterna
gäller bl. a. så väsentliga frågor som hur försöksutbildningen kommer
att värderas i jämförelse med traditionellt bedriven tvåårig utbildning.
Det är enligt utskottets uppfattning inte acceptabelt att eleverna ställs inför
alternativ, om vilka de inte har all den information som de rimligen har rätt
att kräva innan de träffar sina val.

Utskottet finnér därtill att många andra frågor, som också är av avgörande
betydelse för elevernas val, inte är lösta. Den nu föreslagna omläggningen
av de yrkesinriktade utbildningarna förutsätts av regeringen ge allmän
behörighet för studier vid universitet och högskolor. Regeringen har emellertid
inte klart för sig hur antagning till högre studier skall gå till för de
elever som utbildas i försöksverksamheten. Regeringen konstaterar att
antagningen till högre studier måste ske på andra grunder än hittills men
anför att problemen inte är av sådan vikt att de måste lösas nu.

Utskottet anser att den frivilliga gymnasiala utbildningen skall syfta till
att ge en god grund för högre teoretiska studier, för mera avancerad
yrkesutbildning och för yrkesverksamhet direkt efter avslutad skolgång.
Det är dock inte möjligt att i en och samma utbildning nå samtliga dessa
mål utan att ge avkall på utbildningens kvalitet. Tydligt inriktade utbildningslinjer
bör därför prägla gymnasieskolans struktur. De svenska ungdomarna,
som skall verka i yrkeslivet långt in på 2000-talet, bör få en modern
yrkesutbildning inriktad mot det framtida yrkeslivet.

Enligt utskottets uppfattning bör därför den gymnasiala yrkesutbildningen,
för vilken lärlingsutbildning kan vara en bra beteckning, ha en effektiv
och omfattande anknytning till det praktiska arbetslivet. Undervisningen
skall bestå av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik. Det måste
finnas stor frihet att lokalt utforma utbildningen med hänsyn till gymnasieortens
speciella förhållanden och arbetsmarknadens struktur. Organisationen
bör därför vara flexibel. Utbildningstiden kan variera mellan två och
fyra år beroende på utbildningens inriktning. Utskottet anser vidare att
eleven/lärlingen skall vara anställd under utbildningstiden och få lön i
förhållande till produktionsinsatsen.

Anställningsformen ger en god verklighetsanknytning och träning i de

UbU 1987/88:31

32

regler av social karaktär som råder på en arbetsplats. Ett sådant anställningsförhållande,
som bör regleras i lag eller avtal, kan bidra till att
eleven/lärlingen erhåller fast anställning efter avslutad utbildning.

Regeringens förslag uppfyller inte de krav på en reformering och modernisering
av yrkesutbildningen, vilka redovisats i det föregående. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub7 yrkandena
1 och 8 och 1987/88: Ub806 yrkande 17, med anledning av motionerna
1987/88:Ub8 yrkande 1, 1987/88:Ub9 yrkande 1 och 1987/88:Ub313 samt
med avslag på proposition 1987/88:102 och motionerna 1987/88: Ub8 yrkande
2, 1987/88:Ub9 yrkande 2, 1987/88:Ubl2 yrkandena 1 och 6,

1987/88:Ub246 yrkande 39, 1987/88: Ub361 yrkandena 19 och 20,
1987/88: Ub391 och 1987/88: Ub801 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub7 yrkandena 1
och 8 och 1987/88:Ub806 yrkande 17, med anledning av motionerna
1987/88:Ub8 yrkande 1, 1987/88:Ub9 yrkande 1 och 1987/88:Ub313
samt med avslag på proposition 1987/88:102 och motionerna
1987/88:Ub8 yrkande 2, 1987/88:Ub9 yrkande 2, 1987/88:Ubl2 yrkandena
1 och 6, 1987/88: Ub246 yrkande 39, 1987/88: Ub361 yrkandena
19 och 20, 1987/88: Ub391 och 1987/88: Ub801 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar (mom. 1)

Kerstin Keen och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böijar med ”Det
förslag” och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den svenska yrkesutbildningen är kortare än i
andra jämförbara industriländer. Där är det vanligt att yrkesutbildningen är
mellan tre och fem år lång. Enligt utskottets uppfattning är en tvåårig
yrkesutbildning otillräcklig med hänsyn till den snabba utveckling som
sker både inom näringslivets olika sektorer och inom den offentliga sektorn
där speciellt vårdsektorn ställer allt högre kunskapskrav på personalen
i framtiden. Utskottet anser därför att en förändrad och förlängd
yrkesutbildning med god kvalitet bör komma till stånd.

En försöksverksamhet enligt regeringsförslaget kan dock inte inledas
redan läsåret 1988/89. Riskerna är stora att en reformering av yrkesutbildningen
blir ett misslyckande då förberedelserna måste forceras inom såväl
näringslivet som de enskilda gymnasieskolorna. Eleverna har heller inte
kunnat fa tillräcklig information om utbildningens uppläggning och dess
meritvärde. Flera frågor som kräver avtal mellan arbetsmarknadens parter
är fortfarande olösta. Det allvarligaste är ändå att kompletta kursplaner
saknas för flera områden.

UbU 1987/88:31

33

Mot denna bakgrund anser utskottet att en ny yrkesutbildning av i
huvudsak ÖGY-utredningens modell skall inledas läsåret 1989/90 och då i
full skala i fråga om de utbildningar där kursplaner, fortbildning och övrig
planering är fullgjord. Under tiden bör fortbildning av yrkeslärare och
utbildning av handledare kunna ske. Likaså kan avtal träffas mellan parterna
på arbetsmarknaden i frågor som är en följd av utbildningens förläggning
till arbetsplats. Med en sådan tidplan kan även utbildningen inom det
ekonomisk-merkantila området förberedas. Eleverna kan också få en adekvat
information om den reformerade yrkesutbildningens innehåll och
kompetens värde.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkandena 1
och 2, med anledning av motionerna 1987/88 :Ub8 yrkandena 1 och 2,
1987/88:Ub246 yrkande 39, 1987/88:Ub361 yrkandena 19 och 20 samt
1987/88:Ub801 yrkande 9 och med avslag på proposition 1987/88:102 samt
motionerna 1987/88: Ub7 yrkandena 1 och 8, 1987/88: Ubl2 yrkandena 1
och 6, 1987/88:Ub313, 1987/88:Ub391 och 1987/88:Ub806 yrkande 17 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkandena 1
och 2, med anledning av motionerna 1987/88: Ub8 yrkandena 1 och
2, 1987/88:Ub246 yrkande 39, 1987/88:Ub361 yrkandena 19 och 20
samt 1987/88: Ub801 yrkande 9 och med avslag på proposition
1987/88:102 samt motionerna 1987/88:Ub7 yrkandena 1 och 8,
1987/88:Ubl2 yrkandena 1 och 6, 1987/88:Ub313, 1987/88:Ub391
och 1987/88:Ub806 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Det
förslag” och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nu är angeläget att prioritera yrkesutbildningen i
gymnasieskolan. Ett långdraget utredningsarbete och uppdämda förnyelsebehov
kräver därför insatser på bred front, om utbildningen skall kunna
ge alla ungdomar en kvalitativt god utbildning som är i takt med utvecklingen
utanför skolan. En total reform av yrkesutbildningen kommer dock
att fördröjas genom den i propositionen föreslagna försöksverksamheten.
En utvärdering av den första gruppen elever som har tre års utbildning kan
i bästa fall slutföras hösten 1991, och ett förslag till genomförande kan
komma tidigast våren 1992. Detta är enligt utskottets uppfattning inte
acceptabelt.

Utskottet anser dessutom att den föreslagna försökverksamheten är

UbU 1987/88:31

34

onödig. På många av de yrkesinriktade linjerna finns redan en betydande
erfarenhet av arbetsplatsförlagd utbildning. En försöksverksamhet enligt
regeringsförslaget med start läsåret 1988/89 hinner inte förberedas och
kommer att medföra störningar av olika slag i skolans planering särskilt i
vad gäller elevernas val till gymnasieskolan.

Sedan propositionen lades har dock förberedelserna för försöksverksamheten
gått vidare. Skolor har planerat för den, och tusentals elever har
förmåtts att välja om för att fylla de nya utbildningsplatserna. Om riksdagen
nu, endast ett par månader före terminsstarten, skulle besluta att
inhibera försöksverksamheten skulle detta skapa en allvarlig förvirring och
stora problem för enskilda skolor och elever.

Detta innebär att regeringen, genom att först vänta ett år i onödan med
att lägga fram förslag och därefter kräva ett forcerat genomförande, försatt
riksdagen i en tvångssituation som inte är acceptabel. Utskottet anser
regeringens handläggning av frågan värd stark kritik. Av hänsyn till berörda
elever och skolor bör dock riksdagen nu godta att försöksverksamheten
genomförs under det kommande läsåret.

Utskottet anser emellertid i enlighet med vad som anförts nyss att en
reform som i sina huvudsakliga delar är baserad på förslagen i ÖGY-utredningen
bör genomföras i full skala läsåret 1989/90.

Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1987/88:102 samt
motionerna 1987/88: Ub8 yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub9 yrkandena 1 och
2, 1987/88: Ub246 yrkande 39, 1987/88: Ub361 yrkandena 19 och 20 samt
1987/88: Ub801 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1987/88: Ub7
yrkandena 1 och 8, 1987/88:Ubl2 yrkandena 1 och 6, 1987/88:Ub313,
1987/88:Ub391 och 1987/88:Ub806 yrkande 17 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande treårig försöks- och utvecklingsperiod avseende
gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:102 samt motionerna
1987/88: Ub8 yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub9 yrkandena 1
och 2, 1987/88:Ub246 yrkande 39, 1987/88: Ub361 yrkandena 19 och
20 och 1987/88: Ub801 yrkande 9 samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub7 yrkandena 1 och 8, 1987/88: Ub 12 yrkandena 1 och 6,
1987/88:Ub313, 1987/88:Ub391 och 1987/88:Ub806 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Dimensionering av försöksverksamhet avseende
yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan budgetåren 1989/90
och 1990/91 (motiveringen till mom. 3)

Vid avslag på reservationerna 1, 2 och 3

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Sorn en
konsekvens” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

UbU 1987/88:31

35

Utskottet anser att den försöksverksamhet som kommer att påbörjas
under det kommande budgetåret bör ges en naturlig fortsättning under de
kommande åren. Som utskottet har framhållit i det föregående finns det ett
stort intresse hos kommuner och landsting att delta i förnyelsen av gymnasieskolans
yrkesutbildning. Detta framkom också vid den utfrågning som
utskottet tidigare har genomfört som ett led i ärendets beredning. Det finns
också goda skäl att anta att många kommuner har valt att avvakta den
fortsatta utvecklingen, eftersom man ansett att planeringstiden varit för
kort inför det nu aktuella beslutet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det redan nu är angeläget att ge
utbildningsanordnarna ett besked om en utökad försöksverksamhet under
de kommande budgetåren. Såsom anges i motion 1987/88:Ub6 yrkande 3
bör dimensioneringen av försöksverksamheten utökas ytterligare under
budgetåren 1989/90 och 1990/91. Enligt utskottets mening bör utökning ske
med minst 10000 intagningsplatser vardera läsåret.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1987/88: Ub6 yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna.

5. Försök med sammanhållen treårig utbildningstid för
yrkesutbildning (mom. 9)

Birigtta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningstiden för de yrkesinriktade linjerna bör
vara flexibel. Utbildningen skall vara klart inriktad på det enskilda yrket.
Vissa yrken kräver kortare utbildningstid än tre år, andra längre. Eleverna
skall få den utbildning som krävs för att de skall få en god kompetens i sitt
yrkesliv.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1987/88:Ub9 yrkande 7, 1987/88: Ubl2 yrkande
2 och 1987/88: Ub246 yrkande 29 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försök med sammanhållen treårig utbildningstid
för yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1987/88:Ub9 yrkande 7, 1987/88:Ubl2
yrkande 2 och 1987/88: Ub246 yrkande 29 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Försök med sammanhållen treårig utbildningstid för
yrkesutbildning (mom. 9)

Kerstin Keen och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet

UbU 1987/88:31

36

vill” och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att studierna på de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan
bör organiseras så att etappavgångar blir möjliga för de elever som
t. ex. är skoltrötta och vill lämna skolan för att få ett arbete. Eleverna skall
därför ha rätt till tre års gymnasieutbildning men också ha möjlighet att
lämna gymnasieskolan med avgångsbetyg efter två år. Eftersom avgångsbetyget
utgörs av ett kompetensbevis med angivande av genomgångna och
godkända moduler i karaktärsämnena bör det ge arbetsgivarna tillräcklig
information om elevens yrkeskompetens.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 7
och 1987/88: Ub246 yrkande 29 och med anledning av motionerna
1987/88: Ub7 yrkande 2 och 1987/88:Ubl2 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande försök med sammanhållen treårig utbildningstid
för yrkesutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 7 och
1987/88 :Ub246 yrkande 29 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub7 yrkande 2 och 1987/88:Ubl2 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Treårig vårdutbildning (mom. 10)

Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att utbildningen för vårdpersonal
förlängs och att den allmänna kunskapsnivån inom vårdlinjen i gymnasieskolan
höjs. Nya metoder och ny teknik inom vårdområdet kräver i dag
goda kunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Det är enligt utskottets uppfattning
viktigt att genom en förlängning av den gymnasiala vårdutbildningen
ge möjlighet till ökade inslag av teoretiska ämnen, såsom matematik,
teknik, data, ekonomi och etik.

Ofta utgör vårdlinjen grund för sjuksköterskeutbildning på högskolenivå.
Har sjuksköterskeeleverna inte tillräckligt goda baskunskaper från
gymnasieskolan är risken stor att de söker sig bort från vårdområdet,
eftersom de blir osäkra i sin yrkesroll.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1987/88:Ub808 yrkande 1 och 1987/88:Ub814 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande treårig vårdutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub808 yrkande 1
och 1987/88: Ub814 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:31

37

8. Lärlingsutbildning (mom. 11)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla den traditionella lärlingsutbildningens betydelse
för rekryteringen av personal till vissa hantverksyrken. Lärlingsutbildningen
är numera en reguljär studieväg i gymnasieskolan och fungerar enligt
utskottets uppfattning bra. Lärlingsutbildning ger nämligen förutsättningar
för en långtgående individuell anpassning. I anslutning till en reformerad
yrkesutbildning i gymnasieskolan bör även den nuvarande lärlingsutbildningen
utvecklas. Det är därvid angeläget att man i försöksverksamheten
prövar olika modeller i vad avser studiet av vissa allmänna ämnen. Enligt
utskottets uppfattning bör t. ex. såväl gymnasieskolan som kommunal
vuxenutbildning kunna erbjuda lärlingen viss undervisning i allmänna
ämnen i form av intensivkurser under några veckor, då lärlingen är helt
friställd från sin arbetsplats.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 3,
1987/88:Ub246 yrkande 34, 1987/88:Ub368 yrkande 4 och 1987/88:400
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub7 yrkande 3,
1987/88: Ub246 yrkande 34, 1987/88:Ub368 yrkande 4 och

1987/88: Ub400 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. Elevernas arbetsrättsliga ställning vid arbetsplatsförlagd
utbildning (mom. 13)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Huvudprincipen
i” och på s. 18 slutar med ”arbetsplatsförlagd utbildning” bort
ha följande lydelse:

Den nuvarande lärlingsutbildningen bör enligt utskottets uppfattning
vara förebild för elevernas arbetsrättsliga ställning vid arbetsplatsförlagd
utbildning. Det innebär att eleven är anställd vid det företag eller den
institution som upplåter sin arbetsplats för skolans verksamhet.

Utskottet anser att det finns flera fördelar i ett anställningsförhållande.
Som anställd kommer eleven att klarare få uppleva de formella och informella
regler som gäller på en arbetsplats. Vidare är ansvarsförhållandet
reglerat, och möjligheterna för eleven att få fortsatt anställning torde öka.
Då verksamheten är förlagd till skolan gäller självfallet elevstatus.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7
yrkande 7, med anledning av motion 1987/88: Ub 12 yrkande 4 och med

UbU 1987/88:31

38

avslag på motion 1987/88:Ub6 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande elevernas arbetsrättsliga ställning vid arbetsplatsförlagd
utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub7 yrkande 7, med
anledning av motion 1987/88:Ub 12 yrkande 4 och med avslag på
proposition 1987/88:102 samt motion 1987/88: Ub6 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Tim- och kursplaner för linjer i försöksverksamheten
(mom. 15)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de allmänna ämnena skall
ha en anknytning till yrkesinriktningen och studeras i den omfattning som
yrkeskompetensen kräver. I konsekvens därmed kan inte en timplan vara
enhetlig för samtliga yrkesinriktade linjer som regeringsförslaget innebär. I
stället bör timplanen vara flexibel. Likaså bör den gymnasiala utbildningen
på de yrkesinriktade studievägarna organiseras så att elever, som vill
ändra ett tidigare utbildningsval eller som vill vidga den uppnådda kompetensen,
skall ha möjlighet till kompletterande utbildning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub7 yrkande 5 och
med anledning av motion 1987/88: Ub 12 yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande tim- och kursplaner för linjer i försöksverksamheten att

riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub7 yrkande 5 och med
anledning av motion 1987/88: Ubl2 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Matematik som obligatoriskt ämne i timplan för
försökslinje (mom. 16)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett viktigt syfte med en
reformerad yrkesutbildning måste vara att den ska ge möjlighet till vidare
studier efter gymnasieskolan. Så är tyvärr inte fallet i dag. Inte minst mot
bakgrund av den sociala snedrekryteringen till högre studier måste arbetarklassens
och de lägre tjänstemannaskiktens barn ges ökade möjligheter till

UbU 1987/88:31

39

högre studier. Utskottet kan, bl. a. mot den bakgrunden, inte acceptera
förslaget om matematik som tillvalsämne. Det är av största vikt att ha
kunskaper i matematik, då informationsteknologin och automatiseringen
av yrkesarbetet går fram med stormsteg. Matematik bör enligt utskottets
mening vara ett obligatoriskt ämne i yrkesutbildningen.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande matematik som obligatoriskt ämne i timplan för
försökslinje

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub6 yrkande 6 och
1987/88: Ubll yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

12. Modulindelade kursplaner i allmänna ämnen (mom. 20)

Kerstin Keen och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att även de allmänna ämnena
skall kunna studeras i modulform. För elever med svårigheter och för
skoltrötta elever innebär en modulindelning av samtliga ämnen att studierna
kan genomföras i etapper och varvas med annan verksamhet under
skolans ansvar. Många elever skulle säkert vara mer motiverade för studier
i allmänna ämnen vid en senare tidpunkt i utbildningen. Utskottet är
medvetet om att det finns pedagogiska skäl som talar emot en sådan
ordning men anser ändå att möjligheten bör finnas, om den innebär att en
ung människa väljer att utbilda sig framför att avstå från utbildning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande modulindelade kursplaner i allmänna ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kompetensbevis i karaktärsämne (mom. 21)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 böijar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att karaktärsämnet bör betygsgraderas.
Det är enligt utskottets uppfattning av stort värde, inte minst
för arbetsgivarna, att betyget kan ge information om graden av skicklighet i
yrkeskunnandet. Bedömningen godkänd eller icke godkänd är mot bakgrund
av denna uppfattning alltför grov.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:31

40

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande kompetensbevis i karaktärsämne
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub7 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Jämställdhetsfrågorna i kursplanerna (mom. 23)

Kerstin Keen och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet
vill” och slutar med "yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Beträffande strävandena till en förbättrad jämställdhet inom de yrkesinriktade
studievägar där flickor är i minoritet framhåller föredragande statsrådet
att det är angeläget att uppmärksamma undervisningens uppläggning
och arbetsorganisation. Utskottet instämmer i statsrådets uttalande men
vill dessutom uppmärksamma behovet av att också förändra själva grunden
för undervisningen och arbetsorganisationen, nämligen kursplanerna.
Jämställdhetsaspekterna bör därför särskilt beaktas vid det kursplanearbete
som nu pågår inom SÖ. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1987/88: Ub9 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande jämställdhetsfrågorna i kursplanerna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Gymnasieskolans studievägsstruktur m. m. (mom. 24)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 böljar med "Utskottet
konstaterar” och slutar med "yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar i likhet med motionärerna en studievägsstruktur i
gymnasieskolan som är klart målinriktad. När det gäller den yrkesinriktade
delen av gymnasieskolan bör studievägarna preciseras och kopplas till
olika yrken på arbetsmarknaden. För att skapa så stor motivation som
möjligt hos eleverna bör karaktärsämnet flyttas fram till böljan av studierna.
Utskottet anser mot denna bakgrund att en breddad utbildningsstruktur
inte är motiverad i vad gäller gymnasieskolans utbildning.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande gymnasieskolans studievägsstruktur m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:31

41

16. Konsumtionslinjen i gymnasieskolan (mom. 27)

Kerstin Keen och Cari-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Beträffande
konsumtionslinjens” och slutar med ”och 1987/88: Ub397” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att konsumtionslinjen bör förändras och kompletteras.
Den främsta orsaken till den kritik som framförts mot linjen är dess brist på
anknytning till arbetsmarknaden och avsaknaden av praktik. Utskottet har
erfarit att försök, som syftat till en mera yrkesorienterad utbildning, har
bedrivits i Stockholms kommun i anslutning till utvecklandet av vissa s. k.
LA-kurser (lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser). Erfarenheterna av
detta försök bör kunna tillföras det utredningsarbete som aviseras i propositionen
beträffande bl. a. konsumtionslinjen. Utskottet anser att detta
utredningsarbete bör bedrivas så snabbt att en konsumtionsutbildning i
nya former kan erbjudas eleverna i gymnasieskolan redan läsåret 1989/90.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub9 yrkande 4 och
med anledning av motionerna 1987/88:Ub216, 1987/88:Ub246 yrkande 28,
1987/88:Ub305 yrkande 3 samt 1987/88:Ub397 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande konsumtionslinjen i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1987/88: Ub216, 1987/88: Ub246 yrkande
28, 1987/88:Ub305 yrkande 3 samt 1987/88:Ub397 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Konsumtionslinjen i gymnasieskolan (mom. 27)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 böljar med ”Beträffande
konsumtionslinjens” och slutar med ”och 1987/88: Ub397” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att hemteknisk utbildning och annan konsumtionsutbildning
har en lång tradition i det svenska utbildningsväsendet. Det
finns i dag fortfarande skickliga lärare och välutrustade lokaler för denna
utbildning i både primärkommunerna och landstingskommunerna. Mot
denna bakgrund avvisar utskottet det förslag som framfördes av ÖGY om
nedläggning av konsumtionslinjen. I stället anser utskottet att SÖ:s förslag
i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 om en sammanslagning av
konsumtionslinjen och sociala linjen är väl motiverat. Genom en sådan
sammanslagning skapas en studieväg som är studieförberedande och som
har inslag av kost- och konsumentkunskap. Utskottet vill vidare påpeka att
en linje av detta slag är viktig för elever som har svårt att välja mellan
yrkesinriktade och studieförberedande studievägar.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub216 och

UbU 1987/88:31

42

1987/88: Ub305 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1987/88: Ub9
yrkande 4, 1987/88: Ub246 yrkande 28 och 1987/88: Ub397 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande konsumtionslinjen i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub216 och
1987/88: Ub305 yrkande 3 samt med anledning av motionerna
1987/88:Ub9 yrkande 4, 1987/88:Ub246 yrkande 28 och

1987/88: Ub397 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. Specialkurser inom konsumtionsområdet (mom. 28)

Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson
(c), Kerstin Keen (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att vissa landstingskommunala gymnasieskolor
och lanthushållsskolor, förutom att de bedriver utbildning, förvaltar ett
kulturarv genom att föra kunskaper vidare inom det textila och hemtekniska
området. De har ofta god kontakt med bygdens kulturella sammanslutningar
och därmed med dess traditioner. Med hänsyn till det ökade
intresset för kostfrågor bör dessa skolor bibehållas och utvecklas. Deras
utbildningsutbud kan anpassas efter de regionala förutsättningarna och
även bli en resurs från regionalpolitisk synpunkt.

Utskottet vill även peka på värdet av att utbildningen vid dessa skolor
sker i internatform. Detta fostrar eleverna till att ta ansvar och visa
hänsyn. För många ungdomar, för vilka den vanliga gymnasieskolan inte
är en passande skolform, kan studier vid en sådan skola vara ett lämpligt
alternativ.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1987/88:Ub218 yrkande 2, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub305 yrkande
6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande specialkurser inom konsumtionsområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub218 yrkande 2,
1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub305 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Elever med studiesvårigheter (mom. 29)

Kerstin Keen och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”och 8” bort ha följande lydelse:

UbU 1987/88:31

43

Det stela linjesystemet i gymnasieskolan har medfört att det varit nödvändigt
att bygga upp ungdomsuppföljning och ungdomscentra i kommunerna.
Verksamheten fungerar i många fall tillfredsställande, men den har i
många fall också kommit att förknippas med ungdomsproblem i allmänhet
och isolerats från utbildningssystemet i övrigt. Detta är enligt utskottets
uppfattning en olycklig utveckling, eftersom den ojämförligt största delen
av ungdomarna inom ungdomsuppföljningen framför allt är obestämda i
sitt yrkes- och utbildningsval och behöver ett mycket flexibelt utbildningsprogram.
Dessa problem, som har uppmärksammats av riksrevisionsverket,
har också föranlett föredragande statsrådet att i budgetpropositionen
förorda en översyn av ungdomsuppföljningen.

Utskottet anser att den aviserade översynen bör syfta till att resurserna
för kommunernas uppföljningsansvar samordnas med resurserna för gymnasieskolan.
Därmed bör verksamheten i gymnasieskolan för de skoltrötta
eller yrkesobestämda eleverna kunna bli mera flexibel och bättre tillgodose
deras behov. I ett sådant mera flexibelt system bör varje elev kunna
erbjudas en individuellt anpassad introduktionskurs, där moduler från flera
olika yrkesutbildningar ingår. Detta bör kunna ge eleven ett bättre underlag
för det slutliga studie- och yrkesvalet. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9 yrkandena 6 och 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande elever med studiesvårigheter
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub9 yrkandena 6 och 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Intagning till gymnasieskolan av underrepresenterat kön till
viss försökslinje (mom. 22)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Det är angeläget att jämställdheten ökar i det svenska samhället. Vi kan
emellertid inte acceptera könskvotering som en metod för att nå ökad
jämställdhet mellan könen.

Könskvotering är, enligt vår mening, ingen lämplig metod för att nå
verklig jämställdhet. Kvotering kan i stället leda till att kvinnor och män
inte bedöms efter samma måttstock. Skall kvinnor eller män genom sin
utbildning kunna vinna inträde på yrkesområden, som traditionellt domineras
av det motsatta könet, måste de göra det med förvissningen att de är
minst lika dugliga som sina studiekamrater. Den bästa vägen för att nå
jämställdhet mellan könen är därför att påverka utvecklingen genom information
och utbildning i underliggande delar av skolsystemet och i samhället
i övrigt.

UbU 1987/88:31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

44