Utbildningsutskottets betänkande
Motionerna
1986/87:Ub206 av Barbro Sandberg (fp) och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av möjligheterna till mer praktiska moment
för vissa elever i grundskolan.
1986/87:Ub210 av Margareta Persson m.fl. (s) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:K405 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ge barnen
undervisning i filmkunskap och ger dem möjliget att göra program för lokala
sändningar i stadsdelen.
1986/87:Ub228 av Sven-Gösta Signell (s) och Anders Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anges om skolavslutningar på lördagar.
1986/87:Ub235 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att säkerställa att ingen elev med etiskt
grundade betänkligheter behöver delta i undervisningsmoment som kan
innebära plåga för djur eller som förutsätter att djur avlivas för ändamålet.
1986/87:Ub239 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkta
åtgärder på det brottsförebyggande området.
1986/87:Ub241 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsmiljö och skyddsarbete i skolan.
1986/87:Ub243 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen til känna att en ”timme till förfogande” bör införas
i grundskolan enligt vad som i motionen anförts.
1986/87:Ub244 av Bengt Silfverstrand (s) och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn och utvärdering av förstärkningsresursens
användning i grundskolan.
1986/87:Ub249 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
förberedelse för föräldraskap inom ungdomsskolans olika utbildningslinjer
och av en fördjupad föräldraverksamhet i skolorna (delvis).
om vissa skolfrågor
UbU
1987/88:3
1 Riksdagen 1987/88.14 sami Nr3
1986/87:Ub256 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändring av
skolförordningen.
1986/87:Ub277 av Barbro Sandberg (fp) och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om kompensation till annan kommun för lärare som
anställs vid läsårs början.
1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2 e. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
anpassade studiegången i grundskolan avskaffas.
1986/87:Ub295 av Elis Andersson (c) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snarast börja
utbilda lärarna i teckenspråk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att teckenspråk
införs som obligatoriskt schemalagt skolämne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att även de som
slutat skolan får möjlighet att lära sig teckenspråk.
1986/87:Ub308 av Barbro Sandberg (fp) och Charlotte Branting (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående möjligheter för maskinskrivningslärare att få
behörighet i ytterligare ämne.
1986/87:Ub324 av Gunhild Bolander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
2. att riksdagen beslutar att undervisningen i dövskolan skall bedrivas på
hemspråket av lärare med teckenspråk som modersmål,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
samhällsinformation och nyhetsmaterial framställs på videogram och görs
tillgänglig på biblioteken.
1986/87:Ub339 av Göthe Knutson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
I. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av benämningen
grundskola till folkskola och att yrkestiteln folkskollärare återinförs.
1986/87:Ub343 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
återinförande av huvudlärar- och institutionsföreståndarskap.
1986/87:Ub349 av Margareta Persson (s) och Eva Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av tillämpningsföreskrifter och skyddsombud för elever
enligt arbetsmiljölagen.
1986/87:Ub354 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförs i motion 1986/87:So491 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
åtgärder vidtas i syfte att begränsa arbetsmiljörisker för landets skolelever.
1986/87:Ub812 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
II. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas att påbörja lärlingsut -
UbU 1987/88:3
2
bildning efter årskurs 8 i enlighet med vad som i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar om ändrade regler för anpassad studiegång i
enlighet med vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen beslutar att återinföra rätten att bevilja skolgångsbefrielse
i enlighet med vad som i motionen anförts.
1986/87:Ub813 av Kerstin Geijerman (fp) och Ingela Mårtensson (fp) varisåvitt
nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om elevers rätt att slippa närvara vid eller utföra
djurdissektioner.
1986/87:Ub815 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87: A813 - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
utarbeta ett särskilt program för rekrytering av kvinnliga skolledare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jämställdhetsansvariga vid varje länsskolnämnd.
1986/87:Ub822 av Ingela Mårtensson (fp) och Margareta Fogelberg (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att bildspråket ges en starkare
ställning i utbildningen av förskolans, grundskolans och gymnasieskolans
lärare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolöverstyrelsens behov av sakkunskap i bildämnet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp med forskningsanknytning
tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet
med motionen.
1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regler för skyddsarbetet i skolan.
Utskottet
I det följande behandlas ett antal motioner vilka väckts under den allmänna
motionstiden vid riksmötet 1986/87. Utskottet tar upp dem under rubrikerna
Arbetsmiljölagens tillämpning i skolan, Estetiska och praktiska inslag i
undervisningen, Anpassad studiegång, m.m., Skolledning, Utbildning i
teckenspråk, m.m., Djurförsök m.m. i skolan och Övriga frågor.
Arbetsmiljölagens tillämpning i skolan
I motionerna 1986/87:Ub349 (s), 1986/87:Ub354 (fp) och 1986/87:Ub827 (fp)
yrkande 10 begärs tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen (SFS
1977:1160). I samtliga motioner betonas att arbetsmiljölagen gäller alla
elever fr.o.m. årskurs 7 i grundskolan. Lagen ger dock inte eleverna rätt att
delta i skolans skyddsarbete som t.ex. ledamot i skyddskommitté eller som
skyddsombud. Som ett led i arbetet med att begränsa olycksfallen och minska
UbU 1987/88:3
3
1* Riksdagen 1987188. 14 sami Nr 3
våldet i skolorna bör enligt motionärerna regler eller föreskrifter utfärdas så
att eleverna kan medverka i skolans skyddsarbete.
Även i motion 1986/87:Ub241 (vpk) behandlas arbetsmiljöproblemen i
skolan. För att eleverna skall få reella möjligheter att påverka sin arbetsmiljö
och delta i skyddsarbetet bör enligt motionärerna eleverna fr.o.m. årskurs 7 i
grundskolan omfattas av hela arbetsmiljölagen. Detta förutsätter att eleverna
skall få partsställning och rätt att utse skyddsombud. Eleverna bör vidare
ha rätt till ledighet för skyddsarbete, få stödundervisning för att ta igen
förlorad undervisning i samband med skyddsuppdrag och ges adekvat
utbildning i arbetsmiljöfrågor. Även eleverna på låg- och mellanstadierna
måste enligt motionärerna engageras i skyddsarbetet. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 4).
Utskottet vill först konstatera att arbetsmiljölagens bestämmelser om
arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna samverkansfrågor, tillsyns- och ansvarsfrågor
gäller för hela skolområdet. Eleverna fr.o.m. årskurs 7 i
grundskolan likställs därvid med arbetstagare (1 kap. 2 §). Däremot undantas
eleverna från bestämmelserna i kapitel 6, där skyddsverksamheten
regleras (funktioner för skyddsombud och skyddskommitté m.m.).
Utskottet vill i detta sammanhang peka på demokratiberedningens arbete,
som bl.a. utmynnat i ett delbetänkande med förslag som syftar till att öka
elevernas och föräldrarnas medverkan, delaktighet och ansvar i skolan
(Skola för delaktighet, SOU 1985:30). Beträffande regleringen av samrådet i
skolan lämnas ett författningsförslag om rektors information och samråd i
vilket bl.a. skolmiljöfrågan behandlas. Enligt vad utskottet erfarit bereds för
närvarande demokratiberedningens förslag om samverkan i skolan inom
regeringskansliet.
Utskottet har inhämtat att arbetsgivar- och arbetstagarparterna på skolområdet
inte har för avsikt att centralt sluta ett avtal, som skulle göra det
möjligt för eleverna att i organiserade former delta i skolans skyddsarbete
men att Svenska kommunförbundet i ett cirkulär till kommunerna (personalpolitiska
avdelningen nr 30-87:1987-06-22) har påpekat att det inte finns
några formella hinder för eleverna att närvara och yttra sig i skolans
skyddskommitté, om denna är enig att tillåta detta. Nuvarande bestämmelser
innebär dock att eleverna inte har någon förslags- eller beslutsrätt i vad
gäller skyddsarbetet.
Regeringen harvid regeringssammanträde den 17 september 1987 beslutat
tillkalla en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet för att se över
tillämpningen av arbetsmiljölagen. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
arbetsgruppen att ta upp frågan om elevernas medverkan i skolans skyddsarbete.
Utskottet vill erinra om att skolans arbetsmiljö har avhandlats i riksdagen
under innevarande riksmöte. I ett svar på fråga 1987/88:15 om elevernas
arbetsmiljö underströk statsrådet Göransson att det ligger ett stort värde i att
eleverna aktivt kan delta i arbetsmiljöarbetet i skolan. Eftersom parterna på
skolområdet inte kommit fram till något resultat i denna fråga uttalade
statsrådet att han kommer att ”aktualisera frågan om mera tvingande regler”
för elevernas medverkan i skyddsarbetet.
I likhet med motionärerna anser utskottet att elevernas medverkan i
UbU 1987/88:3
4
skyddsarbetet är av stor vikt. Utskottet utgår från att den här berörda frågan
får en snar lösning.
Med hänvisning till vad som anförts i ärendet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub241 yrkande 4, 1986/87:Ub349,
1986/87:Ub354 och 1986/87:Ub827 yrkande 10.
Estetiska och praktiska inslag i undervisningen
I motion 1986/87:Ub822 (fp) behandlas ämnet bild i skolan. Motionärerna
vill uppmärksamma bildens allt större roll som kommunikationsmedel i
dagens mediesamhälle och att denna utveckling inte har återspeglats i
skolans undervisning. Liksom ämnet svenska bör bildämnet enligt motionärerna
erkännas som ett övergripande kommunikationsämne i skolan. Mot
denna bakgrund föreslås att bildspråket skall ges en starkare ställning i hela
lärarutbildningen (yrkande 1). Vidare begär motionärerna att riksdagen gör
ett uttalande beträffande skolöverstyrelsens (SÖ) behov av sakkunskap i
bildämnet (yrkande 2). Slutligen önskas att en expertgrupp med forskningsanknytning
tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete (yrkande
3).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden har utskottet
framhållit vikten av att eleverna i skolan tränas i att kritiskt granska all den
information som - inte minst via bilden - når oss i våra massmedier (UbU
1985/86:12, s. 10). Denna grundsyn bör gälla även i fortsättningen. Utskottet
vill i detta sammanhang också erinra om utvecklingsarbetet Kultur i skolan,
som genomförs i skolorna i samverkan med olika kulturinstitutioner i
samhället (jfr prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:16, rskr. 1984/85:234).
Enligt vad utskottet erfarit har olika inslag inom bildspråkets område -speciellt filmen - fått stor omfattning i de många kulturprojekt i skolan som
bedrivs i landets kommuner (jfr prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 27).
Beträffande bildspråkets ställning i utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger har utskottet erfarit att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) hos regeringen kommer att föreslå en förändrad utbildning för denna
barnomsorgspersonal. Utskottet utgår från att bildämnet och andra skapande
ämnen får samma centrala roll i den nya utbildningen som de har i nu
gällande utbildningsplaner för förskollärare och fritidspedagoger.
När det gäller bildämnets ställning i lärarutbildningen hänvisar utskottet
till riksdagens beslut om ny grundskollärarutbildning (prop. 1984/85:122,
UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366) samt till UHÄ:s och SÖ:s skrivelse till
regeringen den 15 september 1987 om utbildning av lärare för gymnasieskolan
och vuxenutbildningen. Pågående beredningsarbeten avseende de olika
lärarlinjerna bör avvaktas.
På anförda grunder avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub822 yrkande 1.
Genom riksdagens beslut om den statliga skoladministrationen våren 1981
omorganiserades SÖ (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr. 1980/
81:395). Därmed avvecklades ämneskonsulentorganisationen inom SÖ. Det
ämnesspecifika ansvaret inordnades i verkets fasta tjänster. Enligt utskottets
uppfattning finns det ännu ingen anledning att ompröva nuvarande tjänsteor
-
UbU 1987/88:3
5
ganisation inom SÖ, varför yrkande 2 i motion 1986/87:Ub822 avstyrks.
SÖ:s funktioner och uppgifter framgår av förordningen med instruktion
för den statliga skoladministrationen (SFS 1981:1371), där det bl.a. fastslås
att SÖ skall svara för att fortlöpande forskningsarbete bedrivs samt följa och
stimulera det lokala utvecklingsarbetet. Inför verksamhetsåret 1987/88 har
SÖ efter samråd med länsskolnämnderna beslutat om en systematisering av
granskningsverksamheten. I samband med verksamhetsplaneringen fastställs
årligen vilka områden som skall granskas. Enligt vad utskottet erfarit
skall bildämnet och vissa andra estetisk-praktiska ämnen granskas innevarande
läsår (1987/88). Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns
skäl att - i enlighet med motionens yrkande 3 - tillsätta en särskild
expertgrupp för det bildpedagogiska utvecklingsarbetet. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87: Ub822 yrkande 3.
I motion 1986/87:Ub210 (s) uppmärksammas skolans undervisning i filmkunskap.
Motionärerna pekar på utvecklingen av kabel-TV och möjligheterna
för barn- och ungdomar att genom lokala sändningar och progam skildra sin
egen miljö. Skolan bör enligt motionärerna engagera sig i denna verksamhet
och ge eleverna undervisning i filmkunskap.
En genomgång av läroplan för grundskolan (Lgr 80) visar att film och
filmproduktion ingår i olika huvudmoment i ämnena bild och svenska på
samtliga stadier i grundskolan. Några läroplansmässiga hinder föreligger
sålunda inte för att genomföra projekt i enlighet med motionärernas idéer.
Enligt vad utskottet erfarit genomförs det också flera filmprojekt inom
ramen för det ovan nämnda utvecklingsarbetet Kultur i skolan bl.a. med stöd
av och i samarbete med Svenska Filminstitutet (jfr prop. 1986/87:100 bil. 10
s. 432, KrU 1986/87:17, rskr. 1986/87:209).
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub210.
I motion 1986/87:Ub206 (fp) begär motionärerna en översyn av möjligheterna
till mer praktiska moment för vissa elever i grundskolan. Enligt motionärerna
skulle elever som har svårigheter med teoretiska studier bättre kunna
tillägna sig de grundläggande färdigheterna läsa, skriva och räkna om
undervisningen hade flera inslag av praktiska moment än vad som nu är
fallet. Därför föreslås att det fr.o.m. årskurs 8 skall vara möjligt för elever,
som väljer ett praktiskt inriktat tillvalsämne, att utöka antalet veckotimmar i
detta ämne på bekostnad av andra ämnen - dock inte svenska och
matematik.
Tillvalskurserna på högstadiet har diskuterats mycket under senare år och
med olika utgångspunkter. 1 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100
bil. 10 s. 156 f) togs bl.a. kvalitetskravet upp i vad gäller de lokalt beslutade
tillvalskurserna. SÖ har därefter fått regeringens uppdrag att utarbeta
modeller för lokala tillvalskurser. Med anledning därav har försöksverksamhet
med s.k. dubbelt tillval påbörjats. Eleverna får i ett sådant försök
möjlighet att efter intresse välja tvä tillvalskurser.
För närvarande bedrivs försöksverksamhet med dubbelt tillval i ett tiotal
rektorsområden i landet. I vissa skolor omfattar försöket alla tre årskurserna
på högstadiet. Försöksverksamheten skall vara avslutad med utgången av
UbU 1987/88:3
6
läsåret 1990/91 och en redovisning av SÖ kan väntas vid årsskiftet 1991/92.
Enligt vad utskottet erfarit ingår bl.a. praktiskt inriktade tillvalskurser i
nämnda försöksverksamhet med dubbelt tillval på grundskolans högstadium.
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är
tillgodosett, varför motion 1986/87:Ub206 avstyrks.
Anpassad studiegång, m.m.
I två motioner behandlas anpassad studiegång i grundskolan. I motion
1986/87:Ub281 (vpk) anförs att den anpassade studiegången måste avskaffas.
Att vissa elever går ut årskurs 9 med ofullständigt slutbetyg kan enligt
motionärerna inte accepteras. I stället bör tillräckliga resurser sättas in på ett
tidigt stadium för att säkerställa att alla elever kan tillgodogöra sig
undervisningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
(yrkande 2 e).
I motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 12 begärs beslut om ändrade regler
för anpassad studiegång i grundskolan. Enligt motionärerna är anpassad
studiegång för vissa elever ett bättre alternativ än att tvingas vara kvar i
skolan. Möjligheterna att medge anpassad studiegång bör därför utökas.
Utskottet vill erinra om riksdagens behandling av betänkandet (SOU
1983:63) Utslagning i skolan vid riksmötet 1984/85 (jfr prop. 1984/85:100 bil.
10, UbU 1984/85:16, rskr. 1984/85:234), varvid utskottet tillstyrkte ett
bibehållande av anpassad studiegång. Anpassad studiegång måste dock
användas med största restriktivitet. Riksdagens beslut innebar även att
skolstyrelsen skulle fatta beslut om anpassad studiegång i varje enskilt fall. I
SÖ:s föreskrifter och allmänna råd för anpassad studiegång i grundskolan
(SÖ-FS 1986:1) betonas bl.a. att planeringen av den anpassade studiegången
bör ske noggrant och i samråd med elev och föräldrar. Konkreta exempel på
hur anpassad studiegång kan utformas ges.
Enligt utskottets uppfattning bör det även i fortsättningen vara möjligt att
ge anpassad studiegång till elev i grundskolan. Anpassad studiegång bör ses
som en elevvårdande insats och syfta till en återanpassning av eleven till den
normala skolmiljön. Utskottet utgår från att SÖ:s allmänna råd om planering
och utformning av anpassad studiegång följs. Med hänvisning härtill bör
yrkande 2 e i motion 1986/87:Ub281 och yrkande 12 i motion 1986/87:Ub812
avslås av riksdagen.
I motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 11 föreslås att det skall finnas möjlighet
att påbörja lärlingsutbildning efter årskurs 8 i grundskolan. Syftet därmed är
att elever som är skoltrötta skall erbjudas ett meningsfullt alternativ utanför
skolan tillsammans med vuxna människor i arbetslivet. I samma motion
yrkas att riksdagen beslutar att återinföra rätten att bevilja skolgångsbefrielse
(yrkande 13).
Utskottet erinrar om att lärlingsutbildning endast finns i gymnasieskolan
och är en av gymnasieskolans många studievägar. Lärlingsutbildningen är
yrkesinriktad. Det innebär bl.a. att en elev i gymnasieskolan samtidigt är
lärling hos ett företag och får genom företagets försorg utbildning - vanligtvis
under två år - för ett visst yrke. Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form
av grundutbildning som bygger på grundskolan. Enligt utskottets uppfatt
-
UbU 1987/88:3
7
ning bör lärlingsutbildning även i fortsättningen bygga på grundskolan och
vara yrkesinriktad. Med detta avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub812
yrkande 11.
Genom riksdagens beslut vid riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:100, UbU
1984/85:16, rskr. 1984/85:234) upphörde rätten att bevilja skolgångsbefrielse.
Utskottet finner ingen anledning att ändra sin tidigare uppfattning, varför
yrkande 13 i motion 1986/87:Ub812 avstyrks.
Skolledning
Enligt motion 1986/87:Ub343 (m) bör riksdagen uttala sig för ett återinförande
av huvudlärar- och institutionsföreståndarskap i grundskolan. Motionärerna
hänvisar till 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100bil. lOs. 97 f.)
där föredragande statsrådet understryker vikten av att det finns väl fungerande
ämnesinstitutioner i skolan. Motionärerna instämmer i detta uttalande
och anser att en återgång till den tidigare tillämpade organisationen med
huvudlärare och institutionsföreståndare för olika ämnen och ämnesgrupper
bättre motsvarar kravet på väl fungerande ämnesinstitutioner än nuvarande
ordning.
Organisationen för huvudlärare och institutionsföreståndare upphörde för
grundskolans del den 1 juli 1982. I stället infördes ett system med
specialfunktioner (prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr.
1980/81:283). Uppgifter som tidigare ankom på bl.a. institutionsföreståndare
kan numera ingå i en lärares tjänst som en s.k. specialfunktion. Som
kompensation för det merarbete en sådan uppgift medför för läraren får
skolstyrelsen nedsätta lärarens undervisningsskyldighet. Minst 15 % av
statsbidraget till en kommuns skolledning skall användas till kostnader för
sådana specialfunktioner (Förordning om statsbidrag till driftskostnader för
grundskolan, m.m. SFS 1978:345, senaste ändring 1986:582, 5-7 §§).
Utskottet är av den uppfattningen att systemet med specialfunktioner
innebär fördelar i förhållande till den tidigare organisationen med huvudlärare
och institutionsföreståndare. Möjligheterna för skolstyrelserna att utnyttja
tillgängliga resurser på ett flexibelt sätt har ökat genom att ledningsuppgifterna
inte längre är knutna till fasta tjänster. Skolledningsorganisationen kan
därmed anpassas till lokala förutsättningar och behov. Utskottet utgår från
att skolstyrelserna disponerar tillgängliga skolledningsresurser på ett sådant
sätt att det ges goda förutsättningar för skolans personal att sköta och
underhålla dyrbar utrustning i skolans ämnesinstitutioner. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1986/87 :Ub343.
I motion 1986/87:Ub815 (fp) berörs den sneda könsfördelningen bland olika
personalgrupper i skolan. Enligt motionärerna är andelen kvinnliga skolledare
fortfarande låg och de flesta rektorer är män. I yrkande 1 begärs att SÖ får i
uppdrag att utarbeta ett särskilt program för rekrytering av kvinnliga
skolledare och i yrkande 2 föreslås att det skall finnas en jämställdhetsansvarig
vid varje länsskolnämnd.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I samband med riksdagens beslut om ett samlat program för skolledarutbildning
tillmätte utskottet den s.k. rekryteringsutbildningen stor betydelse i
UbU 1987/88:3
8
strävandena att öka andelen kvinnliga skolledare (prop. 1985/86:173, UbU
1986/87:1, rskr. 1986/87:24). Med hänvisning till bl.a. förordningen om
jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning, m.m. (SFS
1980:540) underströk utskottet vidare att det åligger skolmyndigheterna på
samtliga nivåer att aktivt verka för att åstadkomma en jämnare könsmässig
rekrytering till skolledartjänster.
I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 10) har utbildningsministern
tagit upp könsrollsfrågorna i ett av de inledande kapitlen med
rubriken Utbildning och jämställdhet. Beträffande kvinnliga skolledare
anförs följande:
Könsfördelningen bland den personal som eleverna dagligen möter i skolan
utgör naturligtvis också mönster som påverkar eleverna. När det gäller t.ex.
skolledarna tyder gjorda undersökningar på en något ökande andel kvinnor
under senare år. Jag förutsätter att den nya skolledarutbildning som nu
beslutats om riksdagen, särskilt då rekryteringsutbildningen, tillsammans
med andra åtgärder skall bidra till fler kvinnliga skolledare.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att det är viktigt att eleverna i
ungdomsskolan får möta kvinnor och män i olika yrkesroller. För barns och
ungdomars uppfattning om könsrollerna i samhället är det självfallet inte
tillfredsställande att läraryrket på skolans lägre stadier har en klar överrepresentation
av kvinnor, medan män dominerar inom t.ex. tekniska och
naturvetenskapliga ämnesgrupper på högstadiet och bland skolledare i olika
skolformer. Utskottet utgår från att kommuner och landsting vilka har
ansvaret för skolledarutbildningens två första steg - rekryteringsutbildning
och introduktionsutbildning - planerar och genomför sin del av utbildningen
med målsättningen att göra den attraktiv även för kvinnliga lärare.
SÖ, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har i gemensamt
utarbetade idéskrifter i anslutning till den nya skolledarutbildningen
framhållit att ett av målen med den nya skolledarrekryteringen är att
åstadkomma en könsmässigt jämnare rekrytering av skolledare.
Eftersom jämställdhetsarbetet innebär påverkan av attityder, är det ett
arbete som måste få ta tid. Det kan också dröja innan några konkreta resultat
kan avläsas. Regeringen har gett SÖ i uppdrag att följa utvecklingen
beträffande kvinnliga skolledare och att om det finns anledning inkomma till
regeringen med förslag. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i övrigt
anfört avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub815 yrkande 1.
Utskottet kan ej biträda förslaget att en särskild person vid varje
länsskolnämnd skall ha som sin speciella uppgift att ansvara för jämställdhetsfrågorna
i nämndens utåtriktade arbete gentemot skolorna. En sådan
ordning kan enligt utskottets uppfattning få en effekt motsatt den som
motionärerna önskar. Utskottet menar att all personal vid nämnden i sin
verksamhet utåt skall känna ansvar för de nu aktuella frågorna och inte
behöva hänvisa till någon speciell person och dennes ansvarsområde.
Utskottet anser det sålunda inte motiverat att riksdagen särskilt uttalar sig
om hur ifrågavarande verksamhet läggs upp. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet yrkande 2 i samma motion.
UbU 1987/88:3
9
Utbildning i teckenspråk, m.m.
UbU 1987/88:3
I motion 1986/87: Ub295 (c) påpekas att de som är döva eller gravt
hörselskadade har stora svårigheter att erhålla informationer av olika slag,
vilket ger upphov till en känsla av otrygghet och osäkerhet. Dessa svårigheter
beror bl.a. på att det ute i samhället endast är ett fåtal personer som kan
teckenspråk. Motionärerna anser att alla borde få möjlighet att lära sig
teckenspråk. I motionen hemställs att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att man snarast bör börja utbilda lärarna i teckenspråk
(yrkande 1), att teckenspråk bör införas som obligatoriskt skolämne (yrkande
2) och slutligen att även vuxna bör få möjlighet att lära sig teckenspråk
(yrkande 3).
Om alla lärare skall behärska teckenspråk krävs det dels att teckenspråksundervisning
inryms i lärarutbildningen, dels kontinuerlig träning. Utskottet
finner det inte realistiskt att ställa sådana krav på aila lärare.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om teckenspråk
som obligatoriskt ämne i grundskolan. Vid föregående riksmöte framhöll
utskottet att ett införande av teckenspråk skulle innebära ett alltför stort
ingrepp i läroplanen och få konsekvenser för andra ämnen. Utskottet
framhöll också att det är en fråga om tillgång på kvalificerade teckenspråkslärare.
Utskottet pekade slutligen på möjligheten till undervisning i teckenspråk
inom ramen för tillvalet på högstadiet (UbU 1986/87:2).
När det gäller undervisning i teckenspråk för vuxna är studieförbundens
kursutbud det mest tillgängliga. Som utskottet tidigare redovisat (bl.a. UbU
-1985/86:1) erhåller studiecirklar som har till syfte att utveckla handikappades
färdigheter förhöjt statsbidrag. Enligt SÖ:s föreskrifter (SÖ-FS 1981/82:138)
kan även studiecirklar, t.ex. i teckenspråk, för icke-handikappade erhålla
sådana bidrag. Kurser i teckenspråk ges också, enligt vad utskottet erfarit,
vid universitetet i Stockholm och vid Västanviks folkhögskola i Leksand som
har Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) som huvudman.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1986/
87:Ub295 i sin helhet.
I motion 1986/87:Ub324 (c) hävdas att dövas kultur skiljer sig från
hörandes på de områden där det krävs en visuell uttrycksform baserad på
teckenspråk. Döva har egna vanor och uttryckssätt som bildar ett livsmönster
vilket betingas av teckenspråket. Motionärerna hemställer om att riksdagen
beslutar dels att undervisningen vid specialskolorna skall bedrivas pä
teckenspråk av döva lärare (yrkande 2), dels att som sin mening ge regeringen
till känna att samhällsinformation och ny hetsmaterial framställs på videogram
och görs tillgänglig på biblioteken (yrkande 4).
Utskottet har tidigare (jfr UbU 1986/87:13) konstaterat att döva lärare är
verksamma vid landets specialskolor för döva och gravt hörselskadade
elever, men att riksdagen inte skall uttala sig om huruvida och i vilken
omfattning dessa elever skall undervisas av döva, resp. hörande lärare. För
att vara behörig till lärartjänst vid specialskolorna krävs att läraren har
genomgått föreskriven lärarutbildning, vare sig läraren är döv eller ej. Enligt
vad utskottet har erfarit har universitetet i Stockholm föreslagit utbildningsdepartementet
att en särskild lärarutbildning för döva inrättas. SO har i sitt
nyligen avlämnade remissyttrande bl.a. föreslagit att lärartjänster i teckenspråk
och svenska för döva får inrättas vid specialskolorna och vid den
gymnasiala utbildningen för döva och hörselskadade i Örebro om erforderligt
tjänsteunderlag finns. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub324 yrkande 2.
När det gäller framställning av samhällsinformation och nyhetsmaterial på
videogram vill utskottet peka på att riksdagen vid riksmötet 1985/86 beslöt
tillstyrka regeringens förslag att staten skulle ta det ekonomiska huvudansvaret
för den framtida videoproduktionen i SDR:s regi (KrU 1985/86:20, rskr.
1985/86:329). Enligt den femåriga investerings- och produktionsplan som
Talboks- och punktskriftsbiblioteket redovisade år 1986 skall den del av det
höjda statsbidraget som avser investeringar i apparater successivt minska
samtidigt som medlen för programproduktion ökar. I SDR:s produktion
ingår bl.a. program om s.k. dövkultur samt Videojournalen, som innehåller
information om samhällsfrågor, aktualiteter från SDR:s verksamhet o.d.
Programmen distribueras till dövföreningar och enskilda döva. Folkbiblioteken
har möjlighet att abonnera på programmen. Enligt vad utskottet erfarit
har SDR:s videoavdelning och Sveriges televisions Gävle-Daladistrikt som
försöksverksamhet inlett ett samarbete med att sända nyhetsmagasin på
teckenspråk. Sändningarna startade hösten 1987 och kan följas varje lördag
förmiddag i TV 2.
Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen
gör något uttalande. Riksdagen bör därför avslå motion 1986/87:Ub324
yrkande 4.
Djurförsök m.m. i skolan
Enligt motion 1986/87:Ub235 (c) är det viktigt att skolan visar respekt för
elevers etiskt grundade avståndstagande från varje form av djurplågeri eller
onödigt avlivande av djur. Därför bör åtgärder vidtas för att garantera att
elever med etiskt grundade betänkligheter inte skall behöva delta i undervisningsmoment
med djurförsök som innebär plåga för djur eller som förutsätter
att djur avlivas för ändamålet. Även i motion 1986/87:Ub813 (fp) yrkande
2 hemställs, med likartade motiveringar, att elever i skolan skall ha rätt att
slippa närvara vid eller delta i djurdissektioner.
Utskottet har tidigare behandlat likartade motionsyrkanden beträffande
grundskolan och gymnasieskolan (senast UbU 1986/87:3 s. 9-10). Utskottet
har därvid redovisat vilka bestämmelser som finns på området samt SÖ:s
specialinformation (Dnr 400-84:1059) i frågan, vilken sänts ut till samtliga
skolor, skolstyrelser och länsskolnämnder. Utskottet har kunnat konstatera
att området är noga reglerat och att gällande bestämmelser är så utformade
att obehagliga upplevelser för eleverna inte skall behöva äga rum. Utskottet
har utgått från att lärarens förmåga att bedöma elevernas reaktion i en viss
situation inte skall leda till att elever mot sin vilja tvingas bevittna något som
de finner stötande. Utskottet har mot denna bakgrund inte varit berett att
medverka till att vissa utbildningsmoment i skolan generellt skall anges som
frivilliga. Utskottet finner inte heller nu någon anledning att inta annan
ståndpunkt.
UbU 1987/88:3
11
Utskottet har vid tidigare tillfällen även haft att behandla motionsyrkanden
som rör frågan om djurförsök i högskolan och möjligheten att få delta i
laborativa alternativ för sådana studerande som av etiska skäl inte vill delta i
djurförsök. Utskottet har i sitt betänkande UbU 1986/87:16 (s. 7) redovisat
att UHÄ avser att bygga upp en informationsbank i vilken skall ingå
uppgifter om såväl utbildningsmoment i vilka djurförsök ingår som alternativ
till sådana. Utskottet har erfarit att det även inom SÖ finns intresse för en
sådan informationsbank. Utskottet ser med tillfredsställelse på UHÄ:s
planer att bygga upp en sådan informationsbank som skulle göra det möjligt
för högskolan - och även skolan - att söka och utbyta information om
lämpliga, alternativa undervisningsmetoder och läromedel (bl.a. audiovisuella
läromedel) som kan ersätta djurförsök och djurdissektioner.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/
87:Ub235 och 1986/87:Ub813 yrkande 2 om djurdissektioner i skolan.
Övriga frågor
I motion 1986/87:Ub228 (s) föreslås att skolavslutningar förläggs till lördagar,
då flertalet föräldrar är arbetsfria och kan närvara. Därigenom skulle
skolavslutningarna i större utsträckning än för närvarande bli något av en
festdag för såväl barn som föräldrar.
Även om utskottet kan ha förståelse för syftet med motionärernas förslag,
måste konstateras att detta inte är så problemfritt som det kan förefalla.
Enligt 5 kap. 25 § och 8 kap. 27 § skolförordningen (1971:235) skall, som en
följd av femdagarsveckan, elevernas skolarbete i regel fördelas på veckans
fem första vardagar. Skolskjutsorganisationen och skolmåltidsverksamheten
är således uppgjord med hänsyn till skolarbete under måndag-fredag.
Trafikbolagen har ofta planerat sin verksamhet på ett sådant sätt att
fordonsparken inte kan nyttjas för skolskjutsning under lördagar. Vidare har
gällande arbetstids- och avlöningsbestämmelser för skolpersonalen som
grund att arbetet i skolan fullgörs under veckans fem första dagar. För den
händelse arbetet i skolan förläggs till lördag skall särskild lönekompensation
utgå till viss skolpersonal.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1986/87:Ub228.
Enligt motion 1986/87:Ub239 (s) är det ur långsiktigt brottsförebyggande
synvinkel viktigt att alla barn i skolan får möjligheter att tillägna sig ett väl
utvecklat språk. Genom ett väl utvecklat språk kan varje individ framföra
synpunkter och önskemål och därmed ta till vara sin yttranderätt, vilket i sin
tur kan förebygga brott. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Regeringen har uppdragit åt SÖ att utarbeta förslag till ändringar i
kursplanen i ämnet svenska i grundskolan. SÖ har i april 1987 överlämnat sitt
förslag till ny kursplan till regeringen. Det allvarligaste problemet i svenskundervisningen
i grundskolan - att inte alla elever lär sig läsa och skriva
tillräckligt bra - har varit en av utgångspunkterna för översynsarbetet. SÖ:s
kursplaneförslag bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.
Med hänvisning härtill och till pågående arbete inom SÖ med att utarbeta
UbU 1987/88:3
12
diagnostiska prov för kunskapskontroller bl.a. i ämnet svenska föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub239.
Enligt motion 1986/87:Ub243 (m) bör riksdagen uttala att en timme till
förfogande per vecka bör införas i grundskolan. Förslaget motiveras av att
den ordinarie undervisningen i grundskolan avbryts av en mängd olika
aktiviteter. Vissa ämnen kan drabbas särskilt hårt. Enligt motionären bör
aktiviteter som innebär ett avbrott av undervisningen samlas och förläggas
till en särskild timme i veckan.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Timme till förfogande ingår i vissa linjers timplaner i gymnasieskolan med
en veckotimme och skall användas för särskilda utbildningsinslag som t.ex.
samlevnadsundervisning, studie- och yrkesorientering, olika kulturaktiviteter,
studiebesök (10 kap. 31 § skolförordningen). För att finansiera sådana
inslag utgår statsbidrag.
Det framgår inte av motionen i vilken utsträckning den extra timresursen i
form av en timme till förfogande skall vara lärarledd och om den skall
tilldelas varje klass i hela grundskolan. Enligt utskottets mening är det mot
denna bakgrund svårt att överblicka konsekvenserna - inte minst de
ekonomiska - av förslaget. Utskottet vill i detta sammanhang peka på de
möjligheter till speciella aktiviteter som gällande läroplan (Lgr 80) ger i form
av tid för s.k. fria aktiviteter. Inslag i form av fria aktiviteter berör inte den
timplanebundna undervisningen. Utskottet vill - i likhet med motionären -understryka vikten av att den timplanebundna undervisningstiden i olika
ämnen inte utnyttjas för andra ändamål än vad den enligt bestämmelserna i
läroplan och skolförordning är avsedd för. Utskottet utgår från att skolstyrelserna
följer utvecklingen i detta hänseende. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1986/87 :Ub243.
I motion 1986/87:Ub244 (s) begärs en översyn och utvärdering a\ förstärkningsresursens
användning i grundskolan. Motionärerna pekar på gjorda
undersökningar som visar att förstärkningsresursen inte riktas till elever med
särskilda behov i den utsträckning som statsmakterna avsett.
Beträffande motionärernas begäran om en översyn och utvärdering av
förstärkningsresursens användning vill utskottet erinra om att styrningsberedningen
på regeringens uppdrag (Dir. 1987:16) kommer att behandla
skolans styrsystem och resursanvändningen. Enligt vad utskottet erfarit görs
innevarande läsår (1987/88) - inom ramen för SÖ:s och länsskolnämndernas
aktiva tillsyn - en särskild granskning av stödet till elever med svårigheter.
Utskottet vill vidare peka på att ett forskningsprojekt om decentraliseringen i
skolan pågår i vilket bl.a. statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i
Lund deltar. I en nyligen publicerad rapport, Förstärkningsresurser och
arbetsenheter, några aspekter på implementering i en decentraliserad
skolorganisation, redovisas bl.a. en enkät till landets kommuner om
förstärkningsresursens fördelning. En jämförelse görs därvid med de i
motionen angivna undersökningarna från början av 1980-talet om förstärkningsresursens
användning. Jämförelsen visar att förstärkningsresursen nu
fördelas efter behov i högre grad än tidigare - en ökning från 9 % läsåret
1979/80 till 42 % läsåret 1985/86.
UbU 1987/88:3
13
Med hänvisning till pågående beredningsarbete beträffande statens styrning
på skolområdet och till vad som i övrigt anförts avstyrker utskottet
motion 1986/87:Ub244.
I motion 1986/87:Ub249 (s), delvis, framhålls att skolan kan spela en viktig
roll när det gäller att öka kunskapen hos eleverna om barns uppväxtförhållanden,
liksom för att förbereda eleverna inför ett framtida föräldraskap.
Skolan bör göra en insats på detta område, vilket riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna.
Utskottet vill erinra om att det på grundskolans högstadium anordnas
undervisning i barnkunskap under en veckotimme (ca 37 undervisningstimmar).
Vidare förekommer både i grundskolan och gymnasieskolan samlevnadsundervisning
enligt särskilda centralt fastställda riktlinjer. För undervisningen
i samlevnadsfrågor har SÖ till lärarnas hjälp gett ut ett särskilt
servicematerial.
Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1986/87:Ub249.
Enligt 6 kap. 28 § andra stycket skolförordningen (1971:235) får läraren
utvisa elev från lärorummet för högst återstoden av pågående lektion eller
låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut. I motion 1986/87:Ub256 (s) anses att ”eftersittning” kan missbrukas,
särskilt med tanke på att det inte finns någon möjlighet att överpröva
beslutet. Motionären anser att skolförordningen bör kompletteras i detta
avseende.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Då lärare vidtar åtgärd enligt nämnda bestämmelse är det i en akut
situation, när läraren t.ex bedömer att eleven allvarligt stör den pågående
lektionen. Det är inte praktiskt möjligt att bygga upp ett system för att i
efterhand överpröva beslut av detta slag. Motionen avstyrks.
I motion 1986/87:Ub277 begärs att regeringen utfärdar en förordning med
innebörd att kommun, som t.o.m. september månads utgång anställer lärare,
skall ge ersättning ät kommun varifrån läraren kommer med belopp
motsvarande kommunens kostnad för lön m.m. fr.o.m. den 1 juli intill den
dag läraren anställs, dock längst till höstterminens början.
Den i motionen aktualiserade frågan övervägs enligt vad utskottet erfarit
för närvarande inom regeringskansliet med anledning av skolförfattningsutredningens
betänkande (SOU 1986:10-11) Enklare skolförfattningar. Pågående
beredningsarbete bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1986/87:Ub277.
Enligt motion 1986/87: Ub308 (fp) bör lärare i maskinskrivning i grundskolan
få möjlighet att kombinera maskinskrivning med annat ämne, t.ex. datalära
där också ord- och textbehandling ingår. Många maskinskrivningslärare
säges på egen hand ha skaffat sig ämnesteoretisk kompetens i ytterligare ett
ämne utöver maskinskrivning.
Riksdagens beslut våren 1985 om ny lärarutbildning för grundskolan
medför bl.a. att tjänstesystemet för lärarna i grundskolan skall ses över och
anpassas till den nya utbildningens uppläggning och innehåll. Ställning
UbU 1987/88:3
14
kommer då att tas till dels tjänstesystemet i stort, dels hur de enskilda
lärartjänsterna skall vara utformade. I det sammanhanget kan här aktuellt
yrkande om maskinskrivningslärare komma att övervägas. Med hänvisning
till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/
87:Ub308.
I motion 1986/87:Ub339 (m) yrkande 1 föreslås att benämningen grundskola
ändras till folkskola och att yrkestiteln folkskollärare återinförs.
Enligt utskottets mening bör beslutet att benämna den obligatoriska
skolan grundskolan ligga fast. Motion 1986/87:Ub339 yrkande 1 avstyrks.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub241 yrkande 4, 1986/
87:Ub349, 1986/87:Ub354 och 1986/87:Ub827 yrkande 10,
2. beträffande ämnet bild
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub822,
3. beträffande undervisning i filmkunskap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub210,
4. beträffande översyn av möjligheterna till mer praktiska moment
för vissa elever i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub206,
5. beträffande anpassad studiegång
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 2 e och
1986/87:Ub812 yrkande 12,
6. beträffande möjlighet att påbörja lärlingsutbildning efter årskurs 8
i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub812 yrkande 11,
7. beträffande återinförande av rätten att bevilja skolgångsbefrielse
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub812 yrkande 13,
8. beträffande återinförande av huvudlärar- och institutionsföreständarskap
att
riksdagen avslår motion 1986/87:Ub343,
9. beträffande kvinnliga skolledare
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub815 yrkande 1,
10. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub815 yrkande 2,
11. beträffande utbildning av lärare i teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub295 yrkande 1,
12. beträffande teckenspråk som obligatoriskt skolämne
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub295 yrkande 2,
13. beträffande undervisning i teckenspråk för vuxna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub295 yrkande 3,
14. beträffande undervisningen i specialskolorna av döva lärare
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub324 yrkande 2,
15. beträffande samhällsinformation och nyhetsmaterial på
videogram
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub324 yrkande 4,
UbU 1987/88:3
15
16. beträffande djurförsök m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub235 och 1986/87:Ub813
yrkande 2,
17. beträffande skolavslutningar på lördagar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub228,
18. beträffande vissa åtgärder av brottsförebyggande slag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub239,
19. beträffande timme till förfogande i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub243,
20. beträffande förstärkningsresursens användning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub244,
21. beträffande förberedelser inför föräldras kap
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub249,
22. beträffande utvisning från lärorummet
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub256,
23. beträffande viss ersättning åt kommun
att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub277,
24. beträffande lärare i maskinskrivning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub308,
25. beträffande benämningen grundskolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub339 yrkande 1.
Stockholm den 26 november 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s). Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m),
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina Svensson (s), Kerstin
Keen (fp) och Marianne Andersson (c).
Reservationer
1. Tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen (mom. 1)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Regeringen
har” och på s. 5 slutar med ”och 1986/87:Ub827 yrkande 10” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att frågan om elevernas formella möjligheter att medverka
i skyddsarbetet enligt arbetsmiljölagen måste lösas snarast. Svenska kommunförbundets
rekommendation följs säkert i många kommuner, men enligt
uttalanden från elevhåll finns det å andra sidan kommuner där elevinflytandet
i arbetsmiljöfrågor är ringa. Arbetsmiljölagen bör sålunda ändras så att
UbU 1987/88:3
16
elevernas medverkan i miljö- och skyddsarbetet i skolan garanteras.
Utskottet vill därvid peka på det underlag för en författningsmässig ändring
av arbetsmiljölagen som SO på uppdrag av regeringen avgivit redan år 1980
(Elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö, dnr S 78:461). I
anslutning till en ändring av arbetsmiljölagen bör SÖ utkomma med
allmänna råd om lagens praktiska tillämpning i skolan.
Vad utskottet nu anfört om elevernas formella möjligheter att medverka i
skolans skydds- och miljöarbete bör riksdagen med bifall till motion
1986/87:Ub354 och med anledning av motionerna 1986/87:Ub241 yrkande 4,
1986/87:Ub349 och 1986/87:Ub827 yrkande 10 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub354och med anledning
av motionerna 1986/87:Ub241 yrkande 4, 1986/87:Ub349 och 1986/
87:Ub827 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
2. Tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen (mom. 1)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Regeringen
har” och på s. 5 slutar med ”och 1986/87:Ub827 yrkande 10” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att arbetsmiljöproblemen i skolan är allvarliga och akuta.
Dagligen ges i våra massmedier exempel på undermåliga skollokaler, buller
och stress i korridorer och i matsalar, bristfälliga säkerhetsanordningar i
verkstadslokaler etc. Åtgärder måste snarast vidtas för att förbättra rådande
förhållanden. På sikt är det dock väsentligt att det huvudsakliga arbetet med
miljöfrågorna - även ur psykisk och social synvinkel - bedrivs i förebyggande
syfte. En förutsättning för att en sådan verksamhet skall bli framgångsrik är
att eleverna engageras och får medverka såväl i det praktiska som formella
skyddsarbetet i skolan. Regeringen bör mot denna bakgrund snarast komma
med ett förslag om riktlinjer för elevernas medverkan i skolans skydds- och
miljöarbete. Sådana riktlinjer bör även omfatta elever på låg- och mellanstadierna.
Vad utskottet nu anfört om riktlinjer för skolans skydds- och miljöarbete
bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1986/87:Ub349,1986/87:Ub354och 1986/87:Ub827
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub241 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1986/87:Ub349, 1986/87:Ub354 och 1986/
87:Ub827 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
UbU 1987/88:3
17
3. Översyn av möjligheterna till mer praktiska moment för
vissa elever i grundskolan (mom. 4)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”För
närvarande” och på s. 7 slutar med ”motion 1986/87:Ub206 avstyrks” bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att dubbelt tillval är en lämplig åtgärd i syfte att ge elever
som har svårigheter med teoretiska studier en mera meningsfull undervisning
i grundskolan. Den ovan nämnda försöksverksamheten med dubbelt tillval
bör därför utökas. Regeringen bör sålunda fatta beslut om att de kommuner
som så önskar får delta i försöksverksamhet med dubbelt tillval t.o.m. läsåret
1990/91. SÖ bör tillsammans med länsskolnämnderna - inom ramen för den
aktiva tillsynen - utvärdera försöksverksamheten. Vad utskottet nu anfört
om dubbelt tillval i syfte att ge nyssnämnda elever en mera meningsfull
undervisning bör riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub206 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande översyn av möjligheterna till mer praktiska moment
för vissa elever i grundskolan
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub206 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Anpassad studiegång (mom. 5)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att anpassad studiegång som bestäms i
samråd med elev och föräldrar och som är noggrant planerad är en lämplig
åtgärd i grundskolan. Den har till syfte att ge skoltrötta elever möjlighet att få
en meningsfull sysselsättning utanför den vanliga skolmiljön. Efter ett sådant
skoluppehåll kan det kännas lättare för dessa elever att återuppta studierna. I
så stor utsträckning som möjligt bör anpassad studiegång för enskilda elever
kopplas samman med skolans övriga verksamhet beträffande praktisk
arbetslivsorientering (PRAO). Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
detta till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anpassad studiegång
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 12 och med
avslag på motion 1986/87:Ub281 yrkande 2 e som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
UbU 1987/88:3
18
5. Anpassad studiegång (mom. 5)
UbU 1987/88:3
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anpasssad studiegång är en åtgärd som inte är förenlig
med målsättningen om ”en skola för alla”. Det är enligt utskottets
uppfattning inom skolans ram som elevproblemen bäst kan hanteras - inte
utanför skolan. En del av skolans totala resurser har ett klart syfte att stödja
elever med svårigheter av olika slag. Förstärkningsresursen bör sålunda
användas i förebyggande syfte och koncentreras till skolans lägre stadier.
Anpassad studiegång är i linje med detta synsätt inte en lämplig åtgärd i det
obligatoriska skolväsendet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anpassad studiegång
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub281 yrkande 2 e och
med avslag på motion 1986/87:Ub812 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Möjlighet att påbörja lärlingsutbildning efter årskurs 8 i
grundskolan och återinförande av rätten att bevilja
skolgångsbefrielse (mom. 6-7)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 8 slutar med ”motion 1986/87:Ub812 avstyrks” bort ha
följande lydelse:
För elever som har svårigheter i skolarbetet kan det vara fördelaktigt att få
kombinera skolarbetet med visst arbete utanför skolan. Möjlighet att få
börja en förlängd lärlingsutbildning efter årskurs 8 bör därför finnas. Om de
åtgärder som kan komma i fråga för att hjälpa elever med skolsvårigheter
misslyckas, bör som en sista utväg möjligheten till skolgångsbefrielse finnas.
I det fall skolgångsbefrielse tillgrips måste dock skolmyndigheterna inom
ramen för uppföljningsansvaret söka ge eleven en annan meningsfull
sysselsättning. Vägarna tillbaka till utbildning måste också hållas öppna.
Kompletteringsundervisningen måste således tillhandahållas dem som behöver
förbättra förkunskaper inför inträdet i gymnasieskolan. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att momenten 6 och 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande möjlighet att påbörja lärlingsutbildning efter årskurs 8
i grundskolan,
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19
7. beträffande återinförande av rätten att bevilja skolgångsbefrielse
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub812 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. En jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd (mom.
10)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”samma motion” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som avser skolans
medverkan i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet har
därvid bl.a. hänvisat till läroplanens formuleringar.
Trots detta förefaller det som om intresset för jämställdhetsfrågorna i
skolan mattats. Detta är naturligtvis inte fallet överallt. Utskottet anser dock
att det vore till fördel för jämställdhetsarbetet om varje länsskolnämnd inom
sig utsåg en jämställdhetsansvarig, som kunde ge de lokala skolmyndigheterna
stöd och råd i jämställdhetsarbetet.
Självfallet skall jämställdhetssträvandena genomsyra arbetet för all personal
vid nämnden. Att en person ges det totala ansvaret innebär dock att
någon också får överblick över de samlade insatserna i länet och också ser var
ytterligare initiativ kan behövas. Vad utskottet nu anfört om jämställdhetsfrågorna
i skolan bör riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub815 yrkande
2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub815 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Särskilt yttrande
Återinförande av huvudlärar- och institutionsföreståndarskap
(mom. 8)
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anför:
De farhågor för ämnesinstitutionerna som motion 1986/87:Ub343 redovisar
finner vi värda att uppmärksamma. De kostnader som sammanhänger med
ett återinförande av huvudlärare och institutionsföreståndare är emellertid
inte klarlagda. Vi avser därför återkomma i frågan.
UbU 1987/88:3
gotab Stockholm 1987 13723
20