Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:2

om vissa frågor rörande innehållet i
grundskollärarutbildningen (skr. 1986/87:163)

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1986/87:163 (utbildningsdepartementet) har regeringen
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i redogörelsen
beträffande vissa frågor rörande innehållet i den nya grundskollärarutbildningen.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987

1986/87:Ub281 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ny lärarutbildning för
grundskolan.

1986/87:Ub356 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87:Kr318 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningens betydelse
för kulturen.

1986/87:Ub566 av Björn Samuelson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bibehållande av ämneslärarlinjen i Karlstad.

1986/87:Ub580 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om internationalisering
och fredsundervisning i lärår- och skolledarutbildningarna.

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

15. att riksdagen beslutar att lärarutbildningarna i Kalmar och GävleSandviken
skall återupptas enligt vad som nu anförs i motionen.

1986/87:Ub643 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att lärarutbildningen för grundskolans lägre
årskurser sker på en klasslärarlinje med två inriktningar: en för årskurserna
1-4 och en för årskurserna 3-6,

2. att riksdagen, därest yrkandet under punkten 1. ej bifalles, beslutar att
kompetensområdet för lärare i grundskolans lägre årskurser skall avse

UbU

1987/88:2

1 Riksdagen 1987/88.14 sami. Nr2

årskurserna 1-6 för att det skall vara möjligt att inom utbildningens tidsram
om 140 poäng ge lärarna den utbildning i engelska, musik, idrott och bild som
de behöver,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsinhämtandet
för blivande lärare för grundskolans högre årskurser bör utgå från
klart definierbara ämnen och att det i alla ämnen bör vara möjligt att med
stöd av högskoleförordningens bestämmelser om tillgodoräknande av utbildning
få grundskollärarutbildningen tillgodoräknad vid kompletterande utbildning
för behörighet till gymnasieskollärartjänst,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i
utbildningen av lärare för grundskolans högre årskurser enbart bör förekomma
treämneskombinationer med den utbildningstid per ämne som anges i
motionen,

5. att riksdagen, därest yrkandet under punkten 4. ej bifalles, som sin
mening ger regeringen till känna att det i utbildningen av lärare för
grundskolans högre årskurser inte bör förekomma femämneskombinationer
med en genomsnittlig utbildningstid per ämne av 27 poäng utan ämneskombinationer
med den utbildningstid per ämne som anges i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om alternativa ämneskombinationer med orienteringsämnen
och annat ämne för lärare för grundskolans högre årskurser.

1986/87:Ub644 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet får i uppdrag att
organisera en försökverksamhet med lokal antagning till lärarutbildning
fr.o.m. läsåret 1988/89 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Ub660 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära att universitets- och högskoleämbetet får i uppdrag att
överväga om en tredje utbildningslinje, förslagsvis kallad livslinjen, kan
skapas för att tillvarata den helhetssyn som ämnena biologi, naturgeografi,
hälsokunskap och barnkunskap representerar.

1986/87:Ub677 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att grundskollärarlinjens gren för senarelärare med
inriktning mot naturorienterade ämnen bör inrättas i Luleå.

1986/87:Ub805 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
undervisning om kooperationen inom olika utbildningar.

1986/87:Ub812 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

17. att riksdagen beslutar om en förändrad inriktning av den pågående
omstruktureringen av lärarutbildningen i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1986/87:Ub817 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den nya grundskollärarutbildningen.

UbU 1987/88:2

1986/87:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grundläggande lärarutbildning och forskarutbildning i
moderna språk.

1986/87:Ub821 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari-såvitt nu är i
fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ämneslärarutbildningen
för gymnasielärare även fortsättningsvis skall vara kvar vid
högskolan i Karlstad.

1986/87:Ub827 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om föräldrasamverkan i lärarfortbildning och lärarutbildning,

16. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett
nytt förslag till framtida organisation av lärarutbildningen enligt de riktlinjer
folkpariet föreslagit,

17. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till de
följdändringar i budgetpropositionen som uppkommer vid ett ändrat beslut
om lärarutbildning.

Utskottet

Allmänt

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte om en ny lärarutbildning för
grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Utbildningen
skall organiseras som en allmän utbildningslinje inom högskolan
och kallas grundskollärarlinjen. Linjen skall ha två skilda inriktningar
(grenar). Grenen för lärare för undervisning i tidigare årskurser skall omfatta
140 poäng och innehålla fördjupade studier i antingen matematik och
naturorienterande ämnen eller svenska och samhällsorienterande ämnen.
Grenen för lärare för undervisning i senare årskurser skall omfatta fyra
alternativa specialiseringar, en med svenska och två främmande språk om
180 poäng, en med samhällsorienterande ämnen om 180 poäng, en med
naturorienterande ämnen, alternativt matematik och naturorienterande
ämnen, om 180 poäng samt en med praktisk-estetiskt ämne tillsammans med
svenska, matematik eller språk om 140, 160 eller 180 poäng. Lärare för
grundutbildning för vuxna och lärare i svenska som andraspråk skall utbildas
på en variant av grundskollärarlinjen.

I riksdagsbeslutet under riksmötet 1984/85 angavs (UbU 1984/85:31 s. 21)
att regeringen borde bereda riksdagen tillfälle att ta del av vissa frågor som
rör den nya utbildningen. Det gällde bl.a. balansen mellan olika huvuddelar
inom utbildningen, urval till lärarutbildning, graden av samhällsanknytning
av lärarutbildningen vid t.ex. praktik samt frågan om ytterligare ämneskombinationer
för lärare för senare årskurser. Med anledning av riksdagens

UbU 1987/88:2

beslut gav regeringen den 26 juli 1985 universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i uppdrag att bl.a. ge regeringen underlag för en redovisning till
riksdagen i dessa frågor. UHÄ har i en rapport den 11 mars 1987, Ny
utbildning av lärare för grundskolan, lämnat en redovisning till regeringen.
Rapporten är fogad som bilaga till regeringens skrivelse 1986/87:163 till
riksdagen om vissa frågor rörande innehållet i grundskollärarutbildningen.

Under allmänna motionstiden år 1987 väcktes ett antal motioner rörande
utbildningen av lärare för grundskolan m.m. Utskottet behandlar i det
följande såväl dem som regeringens nyssnämnda skrivelse.

Utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser

I anslutning till beslutet om grundskollärarutbildningen uttalade utbildningsutskottet
(UbU 1984/85:31 s. 8) att lärarna för de tidigare årskurserna måste
ha kompetens att undervisa i engelska i årskurserna 1-6, eftersom en så stor
andel av dagens skolenheter omfattar endast låg- och mellanstadium. Frågan
borde enligt utskottet tas upp i det kommande arbetet med utbildningsplan
inom UHÄ. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning. UHÄ har redovisat
att utbildningen i engelska på låg- och mellanstadielärarlinjerna för närvarande
omfattar ungefär 6 resp. 8 poäng och att detta av UHÄ har bedömts
otillräckligt med tanke på de krav som måste ställas på allmän språkfärdighet.
UHÄ har - utifrån de krav som i övrigt ställs på innehållet i utbildningen
- funnit det omöjligt att rymma utbildning i engelska för samtliga studerande
inom ramen för en utbildning om 140 poäng och anser att engelska bör
erbjudas som ett alternativt tillval om 15 poäng i stället för tillval i ett
praktisk-estetiskt ämne. För att tillgången på lärare skall garanteras inom nu
nämnda ämnen måste det enligt UHÄ finnas en styrning av andelen lärare
med resp. tillval.

Föredragande statsrådet ansluter sig till UHÄ:s uppfattning beträffande
ett alternativt tillval i engelska. Statsrådet redovisar därutöver alternativa
vägar för att tillförsäkra att antalet lärare med kompetens i engelska blir
tillräckligt.

I motion 1986/87:Ub281 (vpk), som alltså väcktes under allmänna
motionstiden, hemställs att riksdagen hos regeringen begär en proposition
med förslag till ny lärarutbildning för grundskolan. Motionärerna önskar få
ett reguljärt motionsförfarande i frågan (yrkande 1). Enligt motion 1986/
87:Ub817 (c) yrkande 37 bör innehållet i grundskollärarutbildningen vara så
utformat att det står i överensstämmelse med 1985 års riksdagsbeslut. I
motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub643 (m, fp, c)
yrkande 1 anförs att riksdagsbeslutet år 1985 inte är någon god utgångspunkt
för en reformerad lärarutbildning och att den pågående omstruktureringen
av lärarutbildningen bör få en förändrad utformning, bl.a. genom att en
särskild klasslärarutbildning för årskurserna 1-6 av grundskolan anordnas.
Enligt motion 1986/87:Ub827 (fp) yrkandena 16 och 17, båda delvis, bör man
i utbildningen prioritera att göra klasslärarna väl skickade att undervisa i
årskurserna 1-6 framför att ge dem utbildning för undervisning i årskurs 7
utöver årskurserna 1-6. Regeringen bör återkomma i budgetpropositionen
med förslag till de följdändringar som uppkommer vid ett sådant ändrat

UbU 1987/88:2

beslut om lärarutbildning. Även i motion 1986/87:Ub643 (m, fp, c) yrkande 2
framförs uppfattningen att utbildningsområdet för lärarna i grundskolans
lägre årskurser bör avse årskurserna 1-6 för att det skall vara möjligt att inom
utbildningens tidsram om 140 poäng bereda plats för den utbildning i
engelska, musik, idrott och bild som de blivande lärarna behöver.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagens beslut år 1985 om grundskollärarlinje innebär att utbildning av
lärare för grundskolans tidigare årskurser skall ske inom en tidsram av 140
poäng. När det gäller utbildningsinsatser innebär beslutet att nuvarande
utbildningstid för klasslärare förlängs med 40 poäng jämfört med tidigare
lågstadielärarutbildning och med 20 poäng jämfört med tidigare mellanstadielärarutbildning.
Enligt utskottets mening bör detta riksdagsbeslut ligga
fast. En ytterligare förlängning av utbildningstiden skulle medföra extra och
ej förutsatta kostnader för såväl stat och kommun som de enskilda
individerna.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om utbildning i engelska inom den inriktning av grundskollärarlinjen som nu
är i fråga. Utskottet kan också instämma i föredragande statsrådets
uppfattning om vilka åtgärder som bör vidtas för att garantera ett tillräckligt
antal lärare med kompetens i engelska (bl.a. styrning av andelen lärare med
tillval i engelska, anlitande av lärare som är utbildade i engelska för
årskurserna 4-9, fortbildning åt lärare som behöver förstärka sin kompetens i
engelska om detta behövs för undervisning i engelska på de lägre stadierna).
Utskottet vill till detta lägga att det inte bör uteslutas att det i ett senare
sammanhang sedan erfarenheter av utbildningen vunnits kan visa sig möjligt
att inom den beslutade tidsramen om 140 poäng finna alternativa lösningar
på den nu diskuterade utbildningsfrågan.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 1,1986/87:Ub643 yrkandena 1
och 2, 1986/87:Ub812 yrkande 17 delvis, 1986/87:Ub817 yrkande 37 och
1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17, båda delvis, utan erinran lägger till
handlingarna vad som anförts i skrivelse 1986/87:163.

Utbildning av lärare för grundskolans senare årskurser

Enligt motionerna 1986/87:Ub643 (m, fp, c) yrkandena 4 och 5, 1986/
87:Ub812 (m) yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub827 (fp) yrkandena 16 och
17, båda delvis, bör ämneskunskaperna för högstadielärarna förstärkas, inte
försvagas, vilket motionärerna anser kommer att bli följden av det av
riksdagsmajoriteten år 1985 fattade beslutet om lärarutbildning. Motionärerna
anser att ingen lärare skall undervisa i ett ämne i vilket vederbörande har
mindre utbildning än 40 poäng. Regeringen bör återkomma i budgetpropositionen
med förslag till de följdändringar som uppkommer vid ett sådant
ändrat beslut om lärarutbildning. I motion 1986/87:Ub643 yrkas vidare att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsinhämtandet
för blivande lärare för grundskolans högre årskurser bör utgå från klart
definierbara ämnen och att det i alla ämnen bör vara möjligt att - med stöd av
högskoleförordningens bestämmelser om tillgodoräknande av utbildning - få

UbU 1987/88:2

grundskollärarutbildningen tillgodoräknad vid kompletterande utbildning
för behörighet till gymnasielärartjänst (yrkande 3). Vidare yrkas att riksdagen
bör uttala att vissa blivande lärare, om de så önskar, bör kunna få
kombinera studier i vissa orienteringsämnen med studier i ämnet svenska
(yrkande 6).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Beslutet om lärarutbildning för grundskolans senare årskurser innebär en
förlängning av nuvarande utbildning för ämneslärare med 20 poäng.

I vad gäller utbildning av blivande lärare i orienteringsämnen erinrar
utskottet först om vad föredragande statsrådet anfört om undervisningen i
orienteringsämnen på högstadiet i proposition 1986/87:100, bil. 10 (s. 30-31;
UbU 1986/87:12, s. 29-30). Däri sägs att önskemålet att i större utsträckning
än vad som traditionellt varit vanligt bedriva studierna i skolan ur ett
ämnesövergripande perspektiv inte står i motsättning till traditionell ämnesundervisning
i vilken stoffet i undervisningssituationen hämtas inte bara från
ett ämne utan vid behov från två eller flera. Som utskottet ser det bör de
blivande lärarnas kunskapsinhämtande också utgå från en studiegång med
klart definierbara ämnen. Det är lärarnas sak att i sin skolundervisning knyta
samman delar av olika ämnen till en helhetsbild för eleverna och därmed
utveckla en ämnessamverkan med bibehållen ämnesidentitet. Utskottet
utgår från att lärarutbildningen i orienteringsämnen lokalt läggs upp så, att
det inte uppstår svårigheter att tillgodoräkna den grundläggande utbildningen
i de enskilda ämnena för den som vill utbilda sig vidare till gymnasielärare.

När det slutligen gäller alternativa ämneskombinationer för behörighet till
tjänst på grundskolans högstadium utöver dem som förts fram i proposition
1984/85:122 vill utskottet peka på att UHÄ har dels bedömt vissa ytterligare
ämneskombinationer möjliga, t.ex. matematik, svenska och ett språk, dels
uttalat att det skulle vara olyckligt om ett system nu införs som försvårar att
längre fram införa nya ämneskombinationer inom de olika specialiseringsalternativen.
UHÄ avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört föreslås att riksdagen med
avslag på motionerna 1986/87:Ub643 yrkandena 3,4, 5 och 6,1986/87:Ub812
yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17, båda delvis, utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i skrivelse 1986/87:163.

Utbildning av lärare för gymnasieskolan m.m.

Enligt motion 1986/87:Ub818 (m, fp, c) yrkande 6 bör det för undervisning i
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen krävas minst 60
poäng i varje språkämne. Vidare anses det angeläget att varje gymnasieskola
med treåriga linjer har även lektorer som lärare. Forskarutbildningen och
därmed lektorsutbildningen bör därför göras attraktiv.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

UHÄ och skolöverstyrelsen har i skrivelse den 15 september 1987 till
regeringen hemställt att ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan m.m.
normalt skall omfatta två ämnen om vartdera 60 poäng. Förslaget avses att
träda i kraft fr.o.m. läsåret 1988/89.

I sitt betänkande 1986/87:26 om forskning (s. 30-32) har utbildningsut -

UbU 1987/88:2

skottet uttalat att gymnasielektorerna har betytt och betyder mycket för att
hos elever i gymnasieskolan väcka intresse för fortsatta studier och att det
finns anledning att slå vakt om denna ämnesmässiga kompetens för
gymnasieskolans del. Utskottet pekade också på att rekryteringen till
forskarutbildningen främjas av att det finns tjänster på arbetsmarknaden för
vilka krävs fullgjord forskarutbildning (doktorsexamen). Utskottet gav
vidare som sin mening regeringen till känna att det var ytterst angeläget att
man snarast finner former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning
för dem som avlagt doktorsexamen och angav förutsättningar för detta (rskr.
1986/87:282). UHÄ har, med anledning av vad riksdagen uttalat i frågan, i sin
anslagsframställning (Litt D 11 s. 17) aviserat förslag om anordnande
fr.o.m. läsåret 1989/90 av särskilt tillrättalagd och anpassad utbildning för
lektorsbehöriga för tjänst såväl i gymnasieskolan som i högskolan.

Med hänvisning till vad utskottet här redovisat föreslås att motion
1986/87:Ub818 yrkande 6 avslås av riksdagen.

Lokalisering av lärarutbildning

Riksdagen beslöt våren 1986 om lokalisering av grundskollärarlinjen m.m.
(prop. 1985/86:113, UbU 1985/86:27, rskr. 1985/86:356). Beslutet innebär att
lärarutbildning för grundskolan skall anordnas på 13 orter i landet. Utbildning
på grundskollärarlinjens båda grenar skall fr.o.m. läsåret 1988/89
anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vid universiteten i
Linköping, Lund, Göteborg och Umeå och vid högskolan i Karlstad.
Utbildning av enbart lärare för grundskolans senare årskurser skall anordnas
vid universitetet i Uppsala och utbildning av enbart lärare för grundskolans
tidigare årskurser vid högskolorna i Falun-Borlänge, Jönköping, Kristianstad,
Växjö, Luleå och Sundsvall-Härnösand. Av riksdagsbeslutet framgår
att för att grundskollärarutbildningens karaktär av en linje skall markeras
bör principen vara att båda grenarna så långt möjligt etableras vid en och
samma högskoleenhet. De kan därigenom planeras tillsammans, och kurserna
kan i så stor utsträckning som möjligt vara gemensamma. Detta bör vara
en riktlinje, om det skulle bli aktuellt att etablera någon gren av grundskollärarlinjen
vid ytterligare någon högskoleenhet.

Ämneslärarlinjen skall fr.o.m. läsåret 1988/89 anordnas vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm samt vid universiteten i Uppsala, Linköping,
Lund, Göteborg och Umeå.

Enligt motionerna 1986/87:Ub566 (vpk) yrkande 2 och 1986/87:Ub821 (c)
yrkande 1 bör ämneslärarutbildningen för gymnasielärare vara kvar i
Karlstad.

Utskottet erinrar om nyssnämnda riksdagsbeslut om lärarutbildningens
lokalisering, enligt vilket utbildning av lärare för dels grundskolans senare
årskurser, dels grundskolans tidigare årskurser skall förläggas till Karlstad.
Utbildning av gymnasielärare på ämneslärarlinje skall endast ske på de sex
universitetsorterna. Enligt utskottets mening bör riksdagsbeslutet ligga fast,
varför motionerna avstyrks.

UbU 1987/88:2

Frågan om att på nytt starta utbildning i Kalmar och Gävle-Sandviken av

lärare för grundskolans tidigare årskurser aktualiseras i motion 1986/
87:Ub628 (c) yrkande 15.

Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om
lärarutbildning vid högskolan i Kalmar (UbU 1985/86:27, s. 8-10). Motion
1986/87:Ub628 yrkande 15 avstyrks i denna del.

Likaledes avstyrks yrkandet i den del som avser lärarutbildning vid
högskolan i Gävle-Sandviken.

Grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för grundskolans senare
årskurser och då dess specialisering mot naturorienterande ämnen föreslås i
motion 1986/87:Ub677 (fp) inrättad vid högskolan i Luleå.

Enligt utskottets mening är det angeläget att basorganisationen för
ifrågavarande lärarutbildning på beslutade sju orter blir så stabil som möjligt.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1986/87:Ub677.

Lokal antagning till lärarutbildning

I motion 1986/87:Ub644 (m, fp, c) framhålls att det är viktigt att söka få de
rätta personerna till läraryrket. En olämplig lärare kan göra stor skada både
för sig själv och för generationer av elever. Enligt motionärerna bör UHÄ få i
uppdrag att ta initiativ till prövning av nya metoder för antagning till
lärarutbildning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att vid urval till
lärarutbildning söka ta hänsyn till förväntad lämplighet för yrket. Tillträdesutredningen
har lagt fram förslag som gör det möjligt att för bl.a.
lärarutbildningen pröva urvalsinstrument med det syfte som anges i motionen.
Även om detta antagningsförfarande kan vara förenat med vissa
kostnader, ligger det, som utskottet ser det, ett stort värde i att man söker
främja att det till utbildningen rekryteras personer lämpade för läraryrket.
Enligt vad utskottet har erfarit har klasslärarlinjenämnden vid universitetet i
Linköping till UHÄ överlämnat ett förslag om försöksverksamhet med lokal
antagning som syftar till att förhindra att uppenbart olämpliga antas till
lärarutbildning. UHÄ har i sin skrivelse till regeringen den 11 mars 1987
förklarat sig berett att medverka i att försöka utveckla sådana urvalsinstrument.
Utskottet utgår från att föredragande statsrådet återkommer till denna
fråga i samband med ställningstagandena till tillträdesutredningens förslag.
Motion 1986/87:Ub644 bör därför avslås.

Övriga frågor

Enligt motion 1986/87:Ub356 (m) är det mycket viktigt att lärarutbildningen
utformas med sikte på lärarnas ansvar som förmedlare av kunskap om vår
kultur. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet instämmer i att det är en av skolans viktigaste uppgifter att
förmedla kunskap om vår kultur och ta ett ansvar för detta. Utskottet utgår
från att lärarutbildningen får en utformning som gör lärarna skickade att
fullgöra denna uppgift.

Med detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub356.

UbU 1987/88:2

I tre motioner behandlas vissa utbildningsplanefrågor. Enligt motion 1986/
87:Ub580 (s) bör övergripande kunskapsfrågor som fredsfrågor och internationalisering
behandlas i lärarutbildningen. I motion 1986/87:Ub827 (fp)
yrkande 5 anförs att frågor om föräldrasamverkan är viktiga och därför bör
tas upp i utbildningsplanen för blivande lärare. Enligt motion 1986/87:Ub805
(s) bör också undervisning om kooperation förekomma i lärarutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utbildningsplan för lärarlinje fastställs centralt av UHÄ. I denna anges det
huvudsakliga innehållet i linjen och den huvudsakliga uppläggningen av
linjen. De lokala kursplanerna fastställs av en linjenämnd vid den aktuella
högskoleenheten. Frågor om föräldrasamverkan samt internationalisering
m.m. tas upp i UHÄ:s förslag till utbildningsplan för grundskollärarlinjen.
Vid utarbetandet av de lokala kursplanerna kan den kooperativa verksamhetsformen
tas upp som en av flera verksamhetsformer i samhället.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87:Ub580, 1986/87:Ub805 och 1986/87:Ub827 yrkande
5.

I motion 1986/87:Ub660 (c) föreslås slutligen en specialisering av utbildningen
av lärare för grundskolans senare årskurser i form av en särskild utbildning
i ämnena biologi, naturgeografi, hälsokunskap och barnkunskap.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om nämnda specialisering,
varför yrkandet avstyrks.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1. beträffande utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub281 yrkande 1,
1986/87:Ub643 yrkandena 1 och 2,1986/87:Ub812 yrkande 17 delvis,
1986/87:Ub817 yrkande 37 och 1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17,
båda delvis, utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
skrivelse 1986/87:163,

2. beträffande utbildning av lärare för grundskolans senare årskurser
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub643 yrkandena 3,
4, 5 och 6, 1986/87:Ub812 yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub827
yrkandena 16 och 17, båda delvis, utan erinran lägger till handlingarna
vad som anförts i skrivelse 1986/87:163,

3. beträffande utbildning av lärare för gymnasieskolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub818 yrkande 6,

4. beträffande viss utbildning i Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub566 yrkande 2 och 1986/
87:Ub821 yrkande 1,

5. beträffande viss utbildning i Kalmar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 15 delvis,

6. beträffande viss utbildning i Gävle-Sandviken

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub628 yrkande 15 delvis,

UbU 1987/88:2

7. beträffande viss utbildning i Luleå

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Ub677,

8. beträffande lokal antagning till lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub644,

9. beträffande lärarna som förmedlare av kunskap om vår kultur
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub356,

10. beträffande internationalisering m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub580,

11. beträffande kooperation

att riksdagen avslår motion 1986/87: Ub805,

12. beträffande lärares samverkan med föräldrar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub827 yrkande 5,

13. beträffande viss specialisering inom lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub660.

Stockholm den 17 november 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser
(morn. 1)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Riksdagens
beslut” och slutar med ”skrivelse 1986/87:163” bort ha följande lydelse:
Den av riksdagsmajoriteten beslutade uppläggningen av lärarutbildningen
tillfredsställer inte utskottets krav på kvalitet. En allmän enhetlighetsprincip
har satts före elevernas behov av lärare som har fått en lämplig utbildning för
sina uppgifter i de olika årskurserna.

Årskursspännvidden i de blivande lärarnas arbetsområden är för stor för
att det inom de tidsramar som står till buds skall vara möjligt att ge lärarna en
fullgod utbildning. Detta framgår med all önskvärd tydlighet av UHÄ:s
skrivelse till regeringen om lärarutbildningen för grundskolans tidigare

UbU 1987/88:2

årskurser. Det är inte heller en självklar fördel för eleverna att behöva ha en
och samma lärare i sju år.

Härtill kommer det faktum att flertalet lärare för tidigare årskurser inte
kommer att undervisa på högstadiet (årskurs 7). Detta hänger samman med
grundskolans organisation i kommunerna. Endast 20 % av eleverna i
grundskolan går i skolenheter med låg-, mellan- och högstadium, medan
ungefär 50 % går i skolenheter med låg- och mellanstadium och 18 % i
skolenheter med enbart högstadium. En ändring av grundskolans organisation
ute i kommunerna för att passa de lärarutbildade innebär i flertalet fall
en centralisering av skolverksamheten och strider således mot inriktningen
av skolplaneringen.

Mot denna bakgrund bör tidigare beslut om utbildning av lärare för
grundskolans tidigare årskurser omprövas, bl.a. i vad gäller årskursspännvidden
i deras arbetsområde. Därmed skapas möjlighet att inom given tidsram
om 140 poäng ge de blivande lärarna erforderlig utbildning i bl.a. engelska,
bild, musik och idrott. Det är för eleverna bättre att få lärare som är väl
utbildade för årskurserna 1-6 än att få lärare för årskurserna 1-7 som har
brister i sin utbildning.

Regeringen bör - med utgångspunkt i vad som anförts i motionerna
1986/87:Ub812 och 1986/87:Ub827 - återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag till utbildning av lärare för årskurserna 1-6 av grundskolan. UHÄ bör
samtidigt få i uppdrag att göra en ny utbildningsplan för utbildning av lärare
för dessa årskurser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser att

riksdagen med anledning av skrivelse 1986/87:163 och motionerna
1986/87:Ub281 yrkande 1, 1986/87:Ub643 yrkandena 1 och 2, 1986/
87:Ub812 yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17,
båda delvis, och med avslag på motion 1986/87:Ub817 yrkande 37 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser
(mom. 1)

Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Riksdagens
beslut” och slutar med ”skrivelse 1986/87:163” bort ha följande lydelse:
Av UHÄ:s rapport till regeringen framgår att UHÄ inte funnit det möjligt
att anordna utbildning i engelska för samtliga studerande inom inriktningen
mot årskurserna 1-7 inom ramen för 140 poäng. Utbildningen borde, anför
UHÄ, därför förlängas till 160 poäng. UHÄ ansåg sig emellertid förhindrat
av riksdagsbeslutet att i det fortsatta planeringsarbetet utgå från en sådan
lösning utan föreslog i stället att engelska erbjuds som ett tillval omfattande

UbU 1987/88:2

15 poäng för endast en fjärdedel av de studerande. Även detta förslag står
enligt utskottets mening i strid med riksdagsbeslutet.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning
av utbildningen för lärare med inriktning mot tidigare årskurser från 140
poäng till 160 poäng. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbildning av lärare för grundskolans tidigare årskurser att

riksdagen med anledning av skrivelse 1986/87:163 och motionerna
1986/87:Ub281 yrkande 1 och 1986/87:Ub817 yrkande 37 och med
avslag på motionerna 1986/87:Ub643 yrkandena 1 och 2, 1986/
87:Ub812 yrkande 17 delvis och 1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17,
båda delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Utbildning av lärare för grundskolans senare årskurser
(mom. 2)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Beslutet om”
och slutar med ”skrivelse 1986/87:163” bort ha följande lydelse:

Lärarutbildningen skall enligt högskolelagen bygga på vetenskaplig grund.
Därmed menas i första hand ämnesmässig vetenskaplighet. Goda ämneskunskaper
hos lärarna är en förutsättning för att väcka elevernas intresse och
motivation och öka de elevaktiva arbetsformerna i grundskolan.

Enligt utskottets mening bör grundutbildningen av lärare få en sådan
omfattning i de enskilda ämnena, att det redan hos blivande lärare skapas
intresse för ämnesteoretisk fortbildning och forskning. De blivande lärare
som under sin studietid blivit intresserade av utvecklingen inom sina ämnen,
bör ha lättare för att hålla skolans lärostoff i de olika ämnena aktuellt.

För behörighet att undervisa i ämne på grundskolans högstadium skall
krävas studier om minst 40 poäng i ämnet. När det gäller utbildning i de s.k.
orienteringsämnena - fysik, kemi, biologi, teknik, historia, religionskunskap,
geografi och samhällskunskap - är detta krav inte uppfyllt i den nu
aviserade lärarutbildningen. Härtill kommer att den planerade hårda
låsningen av ämneskombinationerna för samhällsorienterande ämnen resp.
naturorienterande ämnen är ofruktbar och får motsatt effekt än den som
avsetts, om man ser samverkansfrågorna i skolan i ett vidare perspektiv än
sektorstänkandets. Det är t.ex. onödigt att i lärarutbildningen bryta de
naturliga banden mellan skolämnena svenska och historia. Riksdagsmajoriteten
gav våren 1985 regeringen i uppdrag att överväga om man i studiegången
kan byta ut studier i vissa orienteringsämnen mot alternativa ämnesstudier.
Som resultat av detta har UHÄ föreslagit kombinationen svenska,
matematik och ett språk, vilken är klart sämre än t.ex. kombinationen
svenska, historia och religionskunskap. Över huvud taget bör det enligt

UbU 1987/88:2

utskottets mening i framtiden vara möjligt att kombinera närbesläktade
ämnen med varandra på ett friare och mer flexibelt sätt. Det viktiga är att
ämnena i kombinationerna har relevanta beröringspunkter, så att ämnessamverkan
främjas på ett naturligt sätt.

Regeringen bör - med utgångspunkt i vad som anförts i motionerna
1986/87:Ub812 och 1986/87:Ub827 - återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag. Vad utskottet här anfört om ämneskunnande, ämneskombinationer
och utbildningen i övrigt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildning av lärare för grundskolans senare årskurser
att riksdagen med anledning av skrivelse 1986/87:163 och motionerna
1986/87:Ub643 yrkandena 3, 4, 5 och 6, 1986/87:Ub812 yrkande 17
delvis och 1986/87:Ub827 yrkandena 16 och 17, båda delvis, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Viss utbildning i Karlstad (mom. 4)

Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utbildning på ämneslärarlinjen bör anordnas inte bara i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå utan även i
Karlstad. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande viss utbildning i Karlstad
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub566 yrkande 2 och
1986/87:Ub821 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Viss utbildning i Kalmar (morn. 5)

Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lärarutbildning vid högskolan i Kalmar är viktig för att
kunna bibehålla en bredd i utbildningsutbudet där. Enligt UHÄ bör
lärarutbildningen expandera. Utskottets uppfattning att det minskade elevtalet
i grundskolan inte bör innebära indragning av resurser utan en ökad
lärartäthet och större satsning på kvalitet i utbildningen innebär vidare att
utskottet gör en annan bedömning än regeringen av det samlade behovet av
utbildningsplatser. Vad utskottet anfört om lärarutbildning i Kalmar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:2

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5.beträffande viss utbildning i Kalmar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 15 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Viss utbildning i Gävle-Sandviken (mom. 6)

Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Likaledes
avstyrks” och slutar med ”Gävle-Sandviken” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lärarutbildning vid högskolan i Gävle-Sandviken är
viktig för att kunna bibehålla en bredd i utbildningsutbudet där. Enligt UHÄ
bör lärarutbildningen expandera. Utskottets uppfattning att det minskade
elevtalet i grundskolan inte bör innebära indragning av resurser utan en ökad
lärartäthet och större satsning på kvalitet i utbildningen innebär vidare att
utskottet gör en annan bedömning än regeringen av det samlade behovet av
utbildningsplatser. Vad utskottet anfört om lärarutbildning i Gävle-Sandviken
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande viss utbildning i Gävle-Sandviken

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub628 yrkande 15 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Lokalisering av lärarutbildning (mom. 4-7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anför:

Regeringens förslag till lokalisering av lärarutbildningen hänför sig till den
modell för lärarutbildning som majoriteten tidigare fattat beslut om.

Vi har föreslagit en helt annan utbildningsmodell. För att realistiskt kunna
beräkna konsekvenser för en sådan modell i vad gäller omfattning och
lokalisering krävs en omfattande utredningsorganisation, där t.ex. UHÄ:s
kompetens är oundgänglig. Som oppositionspartier förfogar vi inte över
denna organisation. Vi har därför avstått från att ta ställning till vilka orter
som skall ha vilken typ av utbildning och i vilken omfattning.

UbU 1987/88:2