Utrikesutskottets betänkande
1987/88:9 (j|f

om godkännande av konventionen om upprättande

av det multilaterala investeringsgarantiorganet, 1987/88-9

m.m. (prop. 1987/88:9)

Propositionen

I proposition 1987/88:9 föreslås att riksdagen godkänner konventionen den

II oktober 1985 om upprättande av det multilaterala investeringsgarantiorganet
(The Multilateral Investment Guarantee Agency MIGA). Detta
organs syfte är att ufärda garantier mot icke-kommersiella risker för
investeringar i u-länder och därigenom stimulera flödet av resurser för
produktiva ändamål till dessa länder.

Propositionen innehåller även förslag om en ändring av lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall. Denna fråga behandlas i justitieutskottets
betänkande JuU 1987/88:10.

Förslaget till en konvention om upprättande av det multilaterala investeringsgarantiorganet
(MIGA) har utarbetats inom Världsbanken. Förslaget
antogs vid Världsbankens årsmöte i Seoul år 1985. Den svenska regeringen
undertecknade konventionen den 2 april 1987.

MIG A:s syfte är att stimulera flödet av resurser till u-länder för produktiva
investeringar samt att öka det ömsesidiga förtroendet mellan värdregeringar
och utländska investerare.

Medlemskapet i MIGA är öppet för alla medlemmar i Världsbanken och
för Schweiz. MIGA skall utfärda garantier för investeringar mot fyra
kategorier av icke-kommersiella risker:

a) transfereringsrisken förorsakad av restriktioner som införs av värdregeringen
mot överföringar av fritt användbar valuta (valutarestriktioner),

b) risken för förlust förorsakad av legislativa eller administrativa åtgärder
eller för sådan underlåtenhet från värdregeringens sida som medför att den
utländska investeraren berövas äganderätten till eller kontrollen över sin
investering, dvs. expropriation m.m.,

c) risken för kontraktsbrott av värdlandets regering,

d) risken för krigshandlingar och inre oroligheter i värdlandet.

Enligt avtal mellan parterna eller på gemensam ansökan av dem kan
MIGA godta också andra icke-kommersiella risker, dock inte devalveringar
och valutanedskrivningar.

MIGA skall garantera nya investeringar som är medel- eller långsiktiga.
Investeringarna skall vara ekonomiskt sunda och bidra till värdlandets
utveckling. Investeringarna skall i första hand omfatta kapitalinvesteringar
och andra former av direkta investeringar. MIGA förutses också kunna
garantera investeringar i tjänster såsom management, licenser, franchising

1 Riksdagen 1987/88.9sami. Nr9

och teknologiöverföring. MIGA kan endast bevilja en garanti efter det att
värdlandets regering tillstyrkt den ifrågavarande investeringen.

Investerare som är berättigade till MIG A-garanti måste - vad gäller fysiska
personer - vara medborgare i ett annat land än värdlandet. För juridiska
personer gäller att dessa är bolag med huvudkontoret i annat medlemsland
än värdlandet eller att bolagets kapital till större delen ägs av en eller flera
medlemsländer (andra än värdlandets) eller deras medborgare.

MIGA kan också lämna garantier till fysiska och juridiska personer i
värdlandet under förutsättning att de investerade tillgångarna överförs
utifrån till värdlandet.

Det är tanken med konventionen att MIGA skall samarbeta med och
komplettera nationella och regionala investeringsgarantisystem, och häri
inkluderas även privata försäkringsbolag. MIGA kompletterar befintliga
nationella system genom att garantera investeringsformer eller risker som
inte täcks av dessa system. Samarbetet med andra nationella investeringsgarantisystem
och privata försäkringsbolag sker även i form av återförsäkring
och samförsäkring.

MIGA:s totala garantiåtaganden har i konventionen fastställts till högst en
och en halv gånger summan av tecknat kapital och reserver. En höjning av de
totala garantiåtagandena kan beslutas, dock till högst fem gånger summan av
tecknat kapital och reserver. Vid sidan av garantigivningen skall MIGA
bedriva investeringsfrämjande verksamhet i form av bl.a. teknisk rådgivning
och forskning samt information om investeringsmöjligheter.

MIGA:s ursprungliga kapital uppgår till 1 miljard särskilda dragningsrätter
(SDR), som beräknas enligt en fast dollar/SDR-kurs på 1,082.1 SDR blir
med denna beräkning ca 7 svenska kronor. De andelar härav som de olika
medlemsländerna skall inbetala till MIGA:s kapital har fördelats på medlemsländerna
i relation till deras resp. ekonomiska styrka i likhet med
fördelningen av andelarna i Världsbankens kapital.

Den svenska andelen av MIGA:s kapital har fastställts till 1,049 % eller
10,49 miljoner SDR. Till en fast USD/SDR-kurs på 1,082 blir detta ca 70
milj.kr. Av detta skall 20% betalas in (ca 14 milj.kr.). Återstoden kan MIGA
kräva in om och när dess medel är förbrukade.

MIGA.s verksamhet skall vara självfinansierande och ske med hjälp av
inkomster från premier och avkastning.

MIGA:s högsta beslutande organ är rådet som består av en representant
för varje medlemsland. Det löpande arbetet leds av en styrelse som skall
bestå av 12 ledamöter av vilka fyra representerar de länder som har de största
kapitalandelarna. Världsbankens president skall vara styrelsens ordförande
ex officio. MIGA:s direktör utses av styrelsen på förslag av ordföranden.
Huvudkontoret skall ligga i Washington DC. Röststrukturen inom MIGA
skall fördelas så att det blir samma röststyrka för kapitalexporterande resp.
kapitalimporterande medlemsländer.

MIGA-konventionen har ännu ej trätt i kraft. Det erforderliga antalet
ratificerande länder, 5 i-länder och 15 u-länder, är visserligen uppfyllt.
Däremot har ännu inte den erforderliga kapitalandelen (en tredjedel)
uppfyllts. Fristen för ratifikation för att konventionen skall träda i kraft har
därför förlängts från ursprungligen den 11 oktober 1987 till den 30 april 1988.

UU 1987/88:9

2

Frågan om upprättande av MIGA och Sveriges tillträde till konventionen
har beretts i en s.k. MIGA-grupp med företrädare för utrikes-, finans- och
industridepartementen samt riksbanken och exportkreditnämnden.

I enlighet med förslag i budgetpropositionen 1986/87:100, bil. 5, beslutade
riksdagen att reservera medel för den svenska kapitalinsatsen i MIGA, för
det fall Sverige skulle söka medlemskap, under reservationsanslaget C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram anslagsposten 8, Övriga multilaterala
bidrag.

Motionen

Motion 1987/88:U1 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1987/88:9.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att MIGA:s verksamhet kan förbättra
förutsättningarna för resurs- och tekniköverföringen till u-länderna.
MIGA faller inom ramen för den aktuella svenska biståndspolitiken i så
måtto att systemet befrämjar sådana kapitalöverföringar till u-länderna som
inte innebär ökad skuldsättning.

Eftersom u-ländernas skuldbörda ständigt har ökat, samtidigt som de
utländska direktinvesteringarna till dessa länder stagnerat sedan 1979, är det
enligt utskottet viktigt att från svensk sida stödja internationella åtgärder
som kan lätta u-ländernas skuldsituation. Utländska investeringar innebär
för ett land dels en kapitaltillförsel där den utländska investeraren står för
risken, dels en överföring av teknik, ökad kunskap och industriell kompetens
som med spridningseffekt kan befrämja ekonomisk tillväxt och utveckling.

Utskottet konstaterar att många u-länder fått en mera positiv syn på
utländska investeringar under senare år genom att de insett de möjligheter
till tekniköverföring och know-how som investeringarna medför. U-ländernas
ökade intresse för investeringar beror på att de ser att det här ges
möjligheter till att ersätta tidigare nödvändig import och att det kan
medverka till ökade exportinkomster.

Utskottet har även noterat som positivt att MIGA kan garantera återinvestering
av avkastningen på redan garanterade investeringar samt att s.k.
flyktkapital kan förmås stanna i hemlandet genom att MIGA även kan
bevilja en inhemsk investerare garanti om dennes investeringsmedel kommer
utifrån. Det är vidare enligt utskottets uppfattning positivt att MIGA
skall söka främja ett ökat investeringsflöde mellan u-länderna.

Utskottet konstaterar vidare att även om det kommer att bli svårt att
fastställa orsakssambandet mellan MIGA och ökade investeringar i u-länder
så finns det enligt den studie som Världsbanken utförde inför framförhandlandet
av MIGA starka indikationer på att multilaterala garantier mot
icke-kommersiella risker kan förmå annars tveksamma investerare att
genomföra sina investeringar i u-länder. De investerare som det här torde
gälla är främst investerare från andra u-länder eller från värdlandet i fråga.

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser utskottet att det finns skäl
som talar för ett svenskt medlemskap i MIGA.

UU 1987/88:9

3

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om
upprättande av MIGA-konventionen och avstyrker följaktligen motion
1987/88:U1.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:U1 och med bifall till
proposition 1987/88:9 i denna del godkänner konventionen den 11
oktober 1985 om upprättande av det multilaterala investeringsgarantiorganet.

Stockholm den 19 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Gunnel Jonäng

Närvarande: Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Gunnar Hökmark (m), Nils T
Svensson (s), Britta Hammarbacken (c), Maj Britt Theorin (s), Maria
Leissner (fp), Oswald Söderqvist (vpk) och Jan-Erik Wikström (fp).

Reservation

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 4 med "1987/88:Ul”bort ha följande lydelse:
Länderna i tredje världen utsätts för ett allt hårdare tryck från den
industrialiserade och marknadsinriktade delen av världsekonomin. De stora
transnationella koncernerna spelar här en avgörande och pådrivande roll.
När den nationella staten i ett fattigt utvecklingsland försöker slå vakt om sin
egen ekonomi och till viss, för det mesta mycket ringa, grad försöker återföra
något av dessa stora företags vinster till det egna landet, blir den utsatt för
regelrätta repressalier, först och främst ekonomiska, men som många fall har
visat också militära medel i form av iscensatta kupper eller öppna anfall.

Inte ens detta är nu tillräckligt för det internationella kapitalet. Upprättandet
av en organisation som MIGA innebär i klartext att företagen nu fordrar
av sina egna regeringar i den rika världen att de genom ett försäkringssystem
skall garantera ännu säkrare vinster. Sverige bör inte delta i en sådan
utpressning gentemot utvecklingsländerna och följaktligen inte gå med i
MIGA. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed bifalls motion
1987/88:U1 och avstyrks följaktligen propositionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Uloch med avslag på
proposition 1987/88:9 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

UU 1987/88:9

4

gotab Stockholm 1987 13667