Utrikesutskottets betänkande
1987/88:20
om internationellt utvecklingssamarbete m.m.
(prop. 1987/88:100, bil.5) 1987/88:20
Sammanfattning av betänkandet
I propositionen föreslås att Sveriges del i det internationella utvecklingssamarbetet
liksom tidigare skall uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten
(BNI), vilken för budgetåret 1988/89 innebär att 10 350 milj.kr. av
statsbudgeten avsätts för biståndsändamål. Det svenska biståndet har
därmed nått över tio miljarder kronor.
Drygt hälften av biståndet administreras av SIDA. Huvuddelen av
SIDA-biståndet eller drygt 3 miljarder går till långsiktigt samarbete med 17
programländer. En stor del utgår i form av katastrofbistånd, humanitärt
bistånd eller bistånd genom enskilda organisationer till ett flertal länder även
utanför programlandskretsen. Anslagsposten för s.k. Särskilda program
föreslås få ett väsentligt påslag och kommer bl.a. att användas för bistånd till
kampen mot AIDS.
En väsentlig andel av det bilaterala biståndet förmedlas numera genom
andra biståndsorgan, främst beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS) som bl.a. kan ställa krediter till förfogande för kommersiellt
samarbete med u-länderna. Liksom tidigare föreslår regeringen även i år en
anslagspost för stöd till särskilt skuldtyngda u-länder.
Sveriges stöd för FN:s biståndsverksamhet fortsätter. Mer än en fjärdedel
av vårt bistånd förmedlas genom FN och Världsbanksgruppen.
I propositionen ges miljöbiståndet och bistånd för främjande av mänskliga
rättigheter och demokrati särskild betoning. Till de gällande fyra biståndspolitiska
målen föreslår regeringen - på uppdrag av förra årets riksdag - ett
femte mål, formulerat ”framsynt hushållning med naturresurser och omsorg
om miljön”.
I anslutning till biståndspropositionen har väckts över trettio motioner
med sammantaget ett par hundra yrkanden. Partimotioner har väckts av
moderata samlingspartiet (U225), folkpartiet (U202), centerpartiet U210
och vänsterpartiet kommunisterna (U211), vari dessa partiers biståndspolitiska
program presenteras och förslag om förändringar i regeringens
proposition framlagts.
Utskottsmajoriteten följer i sitt förslag till riksdagen regeringens proposition
i vad gäller förslag till anslagsbelopp för olika biståndsändamål.
Oppositionspartiernas förslag framgår av reservationerna i slutet av betänkandet.
I fråga om utvecklingssamarbetets allmänna inriktning och principerna för
1 Riksdagen 1987/88. 9 sami Nr 20
det råder i stor utsträckning enighet mellan samtliga partier. Det gäller
exempelvis betoningen av miljöfrågorna och den centrala roll som värnet om
mänskliga rättigheter och demokrati bör spela i utvecklingssamarbetet.
Skilda åsikter föreligger emellertid i vissa avseenden i fråga om medlen att nå
dessa mål. De borgerliga partierna föreslår således att ett särskilt anslag
inrättas för miljöfrågor. Moderata samlingspartiet och centerpartiet är på
motsvarande sätt eniga om att ett särskilt anslag för demokratibistånd bör
införas. Likaså reserverar sig moderata samlingspartiet till förmån för en
strategi för demokratiutveckling och tillsättandet av en demokratikommission.
Moderata samlingspartiet och folkpartiet föreslår därtill att årliga
rapporter utarbetas för att belysa utvecklingen i vad gäller mänskliga
rättigheter och demokrati i mottagarländerna. Utskottsmajoriteten avstyrker
dessa förslag med hänvisning till att såväl miljö som demokrati är inslag i
det sedvanliga landinriktade biståndet.
Även på ett antal andra punkter framför oppositionspartierna invändningar
mot budgetpropositionens förslag. Det gäller bl.a. biståndet till Vietnam
som (m), (fp) och (c) vill avveckla. Folkpartiet föreslår att programlandssamarbete
inleds med Uganda och Filippinerna och vänsterpartiet kommunisterna
motsvarande biståndssamarbete med Kampuchea. Invändningar av olika
innebörd framförs också från (m), (fp) och (vpk) mot utformningen av det
särskilda stödet till skuldtyngda u-länder och från samtliga oppositionspartier
mot storleken av anslagsposten för u-krediter. Vänsterpartiet kommunisterna
föreslår ökat stöd till u-landsforskningen och vill inrätta ett
internationellt institut på detta område, vilket majoriteten avstyrker.
Likaledes avstyrker majoriteten förslaget om en biståndspolitisk utredning
framfört av (c) och av (vpk) och ett förslag om att utreda det multilaterala
biståndet, framfört av (fp).
TREDJE HUVUDTITELN
C. Internationellt utvecklingssamarbete
U-ländernas ekonomiska utveckling
Propositionen (s. 34-41)
Den internationella ekonomiska miljön förblev under 1986 och 1987 ogynnsam
för de flesta u-länder. Tillväxten var med några undantag svag i både
u-och i-länder. Tillväxt i världsekonomin som helhet är betydelsefull för
u-ländernas export och därmed också för deras tillväxt och möjlighet att
utveckla levnadsstandard och välfärd. En tillväxttakt i i-länderna på 3% har
ansetts som nödvändig, t.ex. av Världsbanken, för att u-länderna skall förmå
upprätthålla en måttlig egentillväxt. 1985 föll i-ländernas tillväxttakt under
denna nivå och den fortsatte att falla under både 1986 och 1987.
De för u-ländernas export viktiga råvarupriserna låg kvar under perioden
på historiskt sett mycket låga nivåer. Handeln växte endast långsamt, och
tendenserna mot ökade handelshinder höll i sig. 1986 översteg u-ländernas
samlade skuld 1 000 miljarder dollar. Stora skuldbördor fortsatte att tynga
UU 1987/88:20
2
många u-landsekonomier, vilket också försämrade investeringsklimatet. Det
totala biståndet var fortfarande inte större än vid årtiondets början.
Obalanser i i-ländernas ekonomier ökade riskerna för en recession med
försämrad tillväxt för u-länderna som följd.
Bland u-landskontinenterna har Asien utvecklats mest dynamiskt. De
exportorienterade länderna i Östasien har haft bland de högsta tillväxttakterna
i världen under senare år. Med sina starka handelsbalanser kommer dessa
länders efterfrågan och investeringar att bli allt viktigare i den internationella
ekonomin.
En nyckelroll för utvecklingen i denna del av Asien spelar Japan, som i
ökande omfattning direktinvesterar i regionen.
Av övriga asiatiska länder har såväl Kina som Indien under åttiotalet
lyckats hålla en hög tillväxttakt; 8,3% i genomsnitt under åren 1980-85. Det
största bidraget till denna ökning har kommit från jordbruket. Situationen i
Indien försämrades dock 1987 genom torka.
Genom oljeprisfallet 1986 minskade inkomsterna drastiskt i de oljeexporterande
länderna. Ökade försäljningsvolymer kunde inte kompensera för det
inkomstbortfall som det lägre värdet på såväl oljan som dollarn innebar.
Utvecklingen i Latinamerika har under den aktuella perioden varit
blandad. Trots att flera länder i regionen (bl.a. Brasilien, Peru, Argentina
och Colombia) haft en hög ekonomisk tillväxt under 1986, ökade inte
tillväxten per invånare i regionen som helhet nämnvärt. Produktionen per
invånare ligger fortfarande under 1980 års nivå. Flera latinamerikanska
länder drabbades hårt av oljeprisfallet. För regionen betydelsefulla råvarupriser
(till exempel socker, koppar och vetepriser) föll under 1986 till sina
lägsta nivåer på flera decennier. Räntenivån på den latinamerikanska
utlandsskulden sjönk under 1986, men detta kunde inte hindra att Latinamerikas
samlade bytesbalans ändå försvagades.
Detsamma har sannolikt varit fallet under 1987, vilket inneburit att
regionens kreditvärdighet inte kunnat förbättras. Skuldtjänstkvoten steg för
de latinamerikanska länderna från 40% år 1985 till 44% år 1986. Ökningen såg
ut att fortsätta under 1987. Det har vidare inneburit att de internationella
bankernas nettoutlåning till regionen ytterligare minskat och att alltså
skuldkrisen är långt ifrån en lösning.
Detsamma gäller Afrika, där visserligen skuldvolymerna inte är lika stora
som i Latinamerika, men där skuldbördorna i många fall är tyngre att bära för
mindre utvecklade ekonomier. För 17 tungt skuldsatta länder i Afrika uppgår
deras samlade skulder till 80% av BNP och 400% av den årliga exporten.
Under 1986 fick många länder söder om Sahara uppleva en viss förbättring i
de yttre villkoren för ekonomisk utveckling, i fallet för oljepriset, en relativ
uppgång i priserna på flera afrikanska exportvaror samt god nederbörd som
hjälpte till att ge kontinenten en av dess största skördar någonsin.
Under 1987 försämrades dock åter bytesförhållandena för många av de
fattigaste afrikanska länderna. Befolkningen fortsätter att växa mycket
snabbt. Jorden överutnyttjas och miljön hotas. Investeringsnivån är alltför
låg. Investeringarnas andel av nationalinkomsten har sjunkit drastiskt under
flera år i de skuldtyngda länderna. De ligger nu på samma nivå som för mer
än en generation sedan.
UU 1987/88:20
Många afrikanska länder har infört strukturanpassningsprogram. De
viktigaste ekonomiska reformerna som därvid genomförts har varit nedskrivna
valutor, reformerad jordbrukspolitik och sanerade statsfinanser. Dessa
reformer har bidragit till ökad produktion under år 1986 och sannolikt även
under 1987. Tillväxten är dock alltför låg för att en bestående utveckling skall
kunna åstadkommas. Det räcker inte heller med interna reformer. De
externa resurser - exportinkomster, utländskt kapital och bistånd - som
krävs, har inte kunnat mobiliseras i tillräckligt hög grad. Afrika som helhet
har inte erfarit några avgörande förbättringar när det gäller handels-, skuldeller
biståndsläget.
Biståndet har varit i stort sett konstant under hela åttiotalet. På grund av
det extraordinära katastrofbiståndet blev 1985 års bistånd det högsta hittills.
Den reala biståndsvolymen ökade under 1986 med 1,4%, en lägre takt än
tidigare under åttiotalet. Som andel av BNI låg OECD-ländernas bistånd
kvar på 0,35%. Fortfarande har bara fyra länder - Norge, Nederländerna,
Danmark och Sverige-nått upp till det mål FN ställt uppför biståndet: 0,7%
av BNI (tabell 1, s. 40 i prop.).
Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1986 från DAC-länderna, OPEC,
Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster
Biståndets |
Biståndets |
Inkomst |
|
andel av |
storlek |
per capita |
|
BNI (%) |
(milj. USD) |
1985 (USD) |
|
DAC-länderna |
0.35 |
36 676 |
12 343 |
Norge |
1,20 |
796 |
14 375 |
Nederländerna |
1,01 |
1 740 |
9 285 |
Danmark |
0.89 |
695 |
11 201 |
Sverige |
0,85 |
1 090 |
11 889 |
Frankrike(1) |
0,49 |
3 508 |
9 537 |
Belgien |
0,49 |
549 |
8 437 |
Canada |
0,48 |
1 695 |
13 676 |
Australien |
0,47 |
752 |
10 834 |
Finland |
0,45 |
313 |
10 894 |
Förbundsrepub. |
|||
Tyskland |
0,43 |
3 832 |
10 939 |
Italien |
0.40 |
2 404 |
6 523 |
Storbritannien |
0,32 |
1 750 |
8 465 |
Nya Zeeland |
0,31 |
75 |
7 013 |
Schweiz |
0,30 |
422 |
16 369 |
Japan |
0.29 |
5 634 |
11 303 |
Irland |
0,28 |
62 |
4 851 |
USA |
0,23 |
9 564 |
16 693 |
Österrike |
0,21 |
197 |
9 121 |
OPEC-1änderna |
0,95 |
4 582 |
- |
(varav) |
|||
Saudiarabien |
4,52 |
3 575 |
8 850 |
Kuwait |
2,99 |
715 |
14 480 |
Sovjetunionen |
|||
och Östeuropa |
- |
4 644 |
- |
(1) exklusive Frankrikes bistånd till de översjöiska
provinserna
(Källa: OECD:s biståndskommitté DAC. 19871
UU 1987/88:20
4
1 Anslagsutveckling, planeringsramar etc.
UU 1987/88:20
Propositionen (s. 58-61)
Enprocentsmålet för biståndet står fast. Regeringen föreslår att biståndsramen
för budgetåret 1988/89 fastställs till 10 350 milj. kr., vilket motsvarar en
procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret
1988. Beloppet utgör en ökning med 480 milj. kr., i jämförelse med
innevarande budgetår.
Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslagen C 1. Bidrag
till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom
SIDA. Inom anslaget för Utvecklingssamarbete genom SIDA bör ökningen
främst användas för regionala insatser och humanitärt bistånd, i Latinamerika
och södra Afrika.
Anslagsbenämningar och anslagsbelopp framgår av nedanstående sammanfattande
tabell (tabell s. 60 i prop.).
Tabell 2 Biståndsanslagen 1985/86—1988/89 (milj. kr.)
Anvisat Anvisat Anvisat Förslag
1985/86 1986/87 1987/88 1988/89
C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram 2 280,0 2 550,0 2 815,0 2 960,0
C 2.Utvecklingssamarbete
genom SIDA 4 226,1 4 649,9 5 146,3 5 413,8
C 3.Andra biståndsprogram
1 164,3 1 303,3 1 452,1 1 524,2
C 4. Styrelsen för internationell
utveckling
(SIDAI 181,6 |
195,9 |
201,8 |
211,9 |
+ |
10,1 |
C 5.Styrelsen för u-lands-utbildning i Sandö 17,8 |
20,4 |
21,1 |
21,2 |
+ |
0,1 |
C 6.Styrelsen för u-land-forskning (SAKEC) 5,8 |
7,3 |
9,4 |
10,3 |
+ |
0,9 |
C 7.Nordiska afrikainstitut 3,2 |
3,5 |
3,8 |
3,8 |
+ |
0,1 |
C 8.Beredningen för inter-nationellt tekniskt-ekono-miskt samarbete (BITS) 3,5 |
4, 1 |
4,5 |
5,6 |
+ |
l,: |
C 9.Information 24,6 |
26,1 |
27,2 |
28,6 |
+ |
l,. |
Förändring
1987/88-1988/
+ 145,0
+ 267,5
+ 72,1
Biståndskostnader som
finansieras över andra huvudtitlar
eller anslag 153,0 179,9 189,7 171,5 - 18,2
TOTALT:
8 060,0 8 940,0 9 870,9 10 350,9 + 480,0
Regeringen har ett av riksdagen givet bemyndigande att genom avtal med
mottagarländer och internationella organisationer kunna utfästa ett belopp
motsvarande tre gånger det belopp som anvisas för innevarande budgetår.
Verksamhetens inriktning inom några anslag och anslagsposter gör dock att
regeringen ej utnyttjar detta bemyndigande fullt ut. För det humanitära
biståndet och katastrofbiståndet medges utfästelser och åtaganden uppgående
till ett belopp motsvarande två gånger innevarande års ram, medan
utfästelser för u-krediter genom BITS kan göras till ett belopp motsvarande
två gånger tillgängligt belopp på delposten för u-krediter.
För det tekniska samarbetet genom BITS föreslår regeringen att fleråriga
utfästelser och åtaganden får göras av BITS till ett belopp motsvarande två
gånger innevarande års ram.
För några poster föreslår regeringen att ett utökat bemyndigande för
utfästelser och åtaganden begärs av riksdagen. För det regionala samarbetet
genom SADCC föreslås att regeringen ges möjlighet att genom avtal göra
fleråriga utfästelser till ett belopp motsvarande fem gånger innevarande års
ram. Under delposten Betalningsbalansstöd inom anslaget C 3. Andra
biståndsprogram föreslås ett särskilt bemyndigande.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökat bistånd,
32. att riksdagen beslutar om ett med 100 milj.kr. till 10 450,9 milj. kr.
utökat anslag för Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1988/
89,
1987/88:U219 av Alf Svensson (c) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar anta målsättningen att det offentliga biståndet till
utvecklingsländerna senast under budgetåret 1994/95 uppgår till 2% av BNI,
3. att riksdagen beslutar höja biståndsanslagen till 1,1% av BNI under
budgetåret 1988/89,
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Biståndsanslagen”,
Utskottet
Regeringen föreslår att biståndet till utvecklingsländerna fortsatt skall uppgå
tillen procent av BNI. Det motsvarar för budgetåret 1988/89 10 350 milj. kr.,
vilket är en ökning med 480 milj. kr. i förhållande till innevarande år.
Ökningen fördelas ungefär lika på de olika biståndsanslagen, vilket medför
att SIDA föreslås få disponera hälften av biståndsramen och de multilaterala
programmen mellan en fjärdedel och en tredjedel.
Andra biståndsprogram (BITS verksamhet, u-krediter, SWEDFUND,
SAREC:s verksamhet, IMPOD, projektbistånd och åtgärder för skuldtyngda
länder) som sammanförs under det nybetecknade anslaget C 3 tar i
UU 1987/88:20
6
anspråk 15 %. Övriga anslag (C 4-C 9) som huvudsakligen används för
biståndsmyndigheternas administration och för informationsverksamhet i
Sverige, svarar för återstående 7 %.
I propositionen föreslås vissa förändringar av anslagsteknisk natur, vilka
huvudsakligen innebär att de bilaterala biståndsprogram som inte administreras
av SIDA sammanförs under anslaget C 3 och att det tidigare
C 3-anslaget (Information) får nytt nummer (C 9). Utskottet har inga
invändningar mot dessa förändringar.
Frågan om bemyndiganden och utfästelser i BITS verksamhet och inom
ramen för SADCC-samarbetet kommer att behandlas senare i betänkandet.
Sveriges bistånd är omfattande, särskilt om det ses i relation till andra
länders. Av OECD-länderna är det endast Norge, Nederländerna, Danmark
och Sverige som nått upp till det 0,7-procentsmål som FN ställt upp för
biståndsutbetalningar till u-länderna.
I ett par av de föreliggande motionerna föreslås att riksdagen skall uttala
att biståndet i en framtid bör öka ytterligare utöver sin nuvarande andel av
BNI. Folkpartiet föreslår i motion U202 att ett nytt volymmål bör uppsättas
som en långsiktig ambition och anger att detta mål bör vara 2 % av BNI. I
likhet med vad som var fallet när enprocentsmålet en gång antogs uppställs i
fp-motionen ingen exakt tidpunkt för det nya målets förverkligande. I
motion U219 (c) föreslås likaledes ett tvåprocentsmål och att detta skall
uppnås år 1995. Som en första etapp bör biståndsanslagen redan budgetåret
1988/89 höjas till 1,1 % anser motionären.
I moderata samlingspartiets motion U225, yrkande 28, framförs invändningar
mot att utvecklingssamarbetet enligt motionärernas mening i alltför
hög grad styrs av ett fastställt anslagsmål, när det i stället borde vara
effektiviteten i biståndet och möjligheten att i praktiken genomföra de
projekt som utarbetats, som skulle vara styrande för anslagens storlek. De
stora outnyttjade beloppen är ett tecken på att biståndsramen snarast är för
stor för de faktiska behoven. Motionärerna föreslår därför en ram för nästa
budgetår på ca 0,9 %, vilket är en anpassning till den biståndsvolym som
under senare år i praktiken har betalats ut till u-länderna, nämligen i
genomsnitt 0,85 %.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. När det på
sin tid gällde att skapa opinion hemma och i andra länder för de rika
ländernas skyldigheter mot u-länderna hade ett kvantitetsmål stor betydelse.
Det hjälpte oss också att bygga upp en effektiv och på långsiktigt samarbete
inriktad biståndsorganisation. Läget är nu delvis ett annat. Sverige har
uppnått sitt eget anslagsmål och överskrider tillsammans med några andra
länder det av FN uppställda utbetalningsmålet.
Den uppgift som nu står i förgrunden är att ge biståndet ett sådant innehåll
att det svarar mot särskilt de fattigaste u-ländernas alltmer bekymmersamma
situation. De outnyttjade reservationerna under vissa anslag och anslagsposter
tyder mer på att biståndet inte tillräckligt snabbt kunnat inriktas på de
mest angelägna behoven än på att anslagen skulle vara för stora.
Utskottet är av samma uppfattning som framförs i bl.a. fp-motionen,
nämligen att u-ländernas behov motiverar en ökning av de rika ländernas
bistånd. Sverige verkar också i enlighet härmed i internationella samman
-
UU 1987/88:20
7
hang. Det svenska anslagsmålet bör stå fast och Sverige bör medverka till att
fler länder följer FN:s rekommendation att överföra 0,7 % av BNI till
u-länderna. Utskottet utesluter inte en framtida ökning av det svenska
biståndets andel av BNI men anser inte att det nu finns anledning att
uppställa nya kvantitativa mål. Yrkande 1 i motion U202 och yrkandena 2
och 3 i motion U219 avstyrks därför. Till yrkande 32 i motion U202, vari
föreslås en höjning av nästa budgetårs biståndsram med 100 milj. kr., tar
utskottet ställning sedan de olika anslagen behandlats.
Utskottet anser självfallet att anslagna medel bör användas effektivt men
delar inte den uppfattning som kan utläsas ur motion U225 (m) att det skulle
råda någon motsättning mellan effektivitetskrav och biståndets omfattning.
Yrkandet avstyrks följaktligen i vad avser övervägandena om volymmålet.
Utskottet behandlar kravet på en sänkning av biståndsramen i avsnitten om
de olika anslagen.
Motionärerna i motion U225 (m) har invändningar mot det sätt på vilket
regeringen lämnar bistånd till mottagarländer utöver de fastställda landramarna
och anser att riksdagen därigenom undandras möjligheten att utöva
kontroll över biståndsanslagens utnyttjande.
Detta är en fråga av konstitutionell och principiell innebörd, som inte är
begränsad till de av motionärerna nämnda exemplen utan som berör hela
utvecklingssamarbetet. Det ligger i det internationella utvecklingsarbetets
karaktär att riksdagen inte kan ha inflytande över varje enskildhet. I fråga
om det bilaterala biståndet har riksdagen förbehållit sig ett avgörande
inflytande över valet av samarbetsländer och när avtal om större och
långsiktiga projekt ingåtts. Däremot har riksdagen vanligtvis inte velat
föreskriva hur landramsmedlen skall användas.
Under senare år har ett antal nya anslag och anslagsposter inrättats.
Riksdagen har vid deras tillkomst tagit ställning till den allmänna användningen
av dem (miljö och markvård, kvinnoinriktat bistånd, u-krediter,
betalningsbalansstöd, u-landsforskning m.m.) men i huvudsak överlämnat åt
regeringen att inom ramen för de grundläggande biståndsprinciperna avgöra
till vilka länder detta bistånd skall riktas.
På grund av karaktären hos anslagsposterna för humanitärt bistånd och för
katastrofbistånd har riksdagen inte heller fastställt den exakta användningen
av dessa.
Det kan hävdas att utvecklingen under senare år medfört att riksdagens
inflytande över utnyttjandet av de enskilda anslagsposterna minskat. Detta
är delvis en följd av verkligheten i u-länderna själva, med katastrofer och
akuta nödsituationer som allt vanligare inslag, men det är också en följd av
riksdagens egna beslut som syftat till en mångfacetterad u-landspolitik med
nya anslagsändamål och en åtföljande minskning av det landprogrammerade
biståndet.
Utskottet anser sig inte nu ha underlag för att föreslå några förändringar i
den ordning som sålunda vuxit fram. Utskottet förutsätter emellertid att den
översyn som utrikesdepartementet inlett beträffande biståndet till länder
utanför programlandskretsen kommer att kunna ge underlag för fortsatta
överväganden om belutsordningen för det framtida utvecklingssamarbetet.
UU 1987/88:20
8
Utskottet föreslår bifall till det som anförs under rubriken Biståndsanslagen
i budgetpropositionen. Till anslagens storlek återkommer utskottet vid
behandlingen av respektive anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nytt volymmål för biståndet
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:U202,
2. beträffande biståndets volym 1994195
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:U219,
3. beträffande höjning av biståndsvolymen 1988/89
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1988/89:U219,
4. beträffande sänkning av biståndsramen 1988189
att riksdagen avslår yrkande 28 i motion 1987/88:U225 såvitt nu är i
fråga,
5. beträffande översyn om beslutsordning m.m. för bistånd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
2 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Propositionen (s. 37—58)
Det övergripande svenska biståndspolitiska målet att höja de fattigaste
folkens levnadsnivå står fast. Den starka inriktningen på de fattigaste
länderna består.
De nuvarande fyra målen för svenskt bistånd kvarstår
- resurstillväxt,
- ekonomisk och social utjämning ,
- ekonomisk och politisk självständighet,
- demokratisk samhällsutveckling.
Därtill föreslår regeringen ett nytt mål:
- Framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön.
Kvinnornas roll i biståndet och i u-länderna framhålls särskilt i propositionen.
U-länderna i världsekonomin
Som anförs i propositionen förblev den totala ekonomiska miljön under 1986
och 1987 ogynnsam för de flesta u-länder genom låg tillväxt, låga råvarupriser,
långsam tillväxt i handeln, stora skuldbördor och försämrat investeringsklimat.
Tillväxt i världsekonomin är betydelsefull för u-ländernas export och
därmed också för deras utveckling.
U-ländernas viktigaste källa till externa resurser är utrikeshandeln. Det är
därför oroande att u-ländernas exportintäkter utvecklas så långsamt, står det
vidare i propositionen. Det finns dock exempel på länder som genom en allt
större och mer diversifierad export gjort imponerande framsteg. En mer
öppen handelspolitik har blivit ett viktigt inslag i u-ländernas ekonomiska
UU 1987/88:20
9
politik. Trots detta räcker i en del djupt skuldsatta länder inte handelsinkomsterna
för att de skall komma i ekonomisk balans med omvärlden och för
att en bestående tillväxt skall bli möjlig. Till det är kraven på återbetalning av
kapital och räntor på tidigare lån alltför stora. Produktionsapparaten i många
u-länder hotas nu bl.a. genom att investeringarna uteblir. Flödet av privat
investeringskapital till u-länderna har minskat drastiskt.
Även totalt sett har det privata resursflödet inkl. exportkrediter minskat
drastiskt och i dag återstår, om de räntor u-länderna betalar räknas bort,
endast ett mindre nettoflöde till u-länderna.
Enligt propositionen har de officiella flödena därigenom blivit allt
viktigare. I dag utgör dessa två tredjedelar av de totala kapitalflödena.
Det finns nu en allt bredare insikt om att bistånd behövs. Det finns också
en ökad insikt i hur komplicerade faktorerna bakom utveckling är. Ekonomiska,
sociala och politiska faktorer är ömsesidigt beroende. Människans
komplicerade samspel med naturen har underskattats. Utveckling förutsätter
att framsteg görs på alla områden. Tillsammans bildar dessa faktorer en
miljö som är mångfalt viktigare för utveckling än biståndet, heter det i
propositionen. Men biståndet spelar en viktig roll. Den har sin främsta
betydelse som överföring av resurser och kunskaper, men den deltar också i
den långsiktiga process som förändrar den internationella ekonomiska
sociala och politiska miljön.
Miljömålet och de övriga biståndspolitiska målen
På uppdrag av 1987 års riksdag tillsatte regeringen en utredning för att göra en
översyn av formuleringen av biståndsmålen i syfte att i dem ge uttryck åt
hänsynen till miljön. I utredningens betänkande ”Bistånd för bättre miljö”
(SOU 1987:28) föreslås att framsynt hushållning med naturresurser och
omsorg om miljön blir ett mål för biståndet. Utredningen samrådde med en
särskilt tillsatt parlamentarisk referensgrupp som ställt sig bakom förslaget.
Utredningen innehåller en diskussion om sambandet mellan miljömålet och
de övriga biståndsmålen samt bakgrundsbeskrivningar av biståndsmålens
tillkomst och av hur miljöhänsyn kommit till uttryck i olika internationella
initiativ och i den svenska biståndspolitiken. Utredningens förslag om ett
miljömål vann ett starkt bifall i den breda remissbehandling som ägt rum.
Regeringen har funnit utredningens formulering av ett miljömål väl
motiverad och därför föreslås att miljömålet införs som ett av de biståndspolitiska
målen. Någon ändring av de gällande målen föreslås inte. Dessa utgör
en helhet. Den ordning i vilken de presenteras innebär inte en rangordning.
Kampen mot fattigdom och för förbättrade levnadsvillkor kräver ansträngningar
på flera områden samtidigt.
I propositionen görs en översyn av sambanden mellan de biståndspolitiska
målen i ljuset av ett miljömål. Av översynen framgår att resurstillväxt krävs
för att fylla människornas grundläggande behov. Tillväxten skall ske inom
ramen för ett förbättrat utnyttjande av naturresurserna men utan att
äventyra kommande generationers förutsättningar. De ekologiska sambanden
måste skyddas, liksom växternas och djurens bestånd och artrikedom.
Tydligast framstår sambandet mellan tillväxt och miljö i situationen för
UU 1987/88:20
10
u-ländernas fattiga bönder. De är för sin överlevnad beroende av att få ut mer
ur jorden. Enbart befolkningsökningen innebär ett snabbt växande tryck på
marken. Markförstöring, skogsskövling, torka, översvämningar - många är
de olika yttringar av den förstörelse av naturresurser och miljö som äger rum.
Det är nödvändigt att öka produktionen utan att förbruka det kapital den
bygger på. Fattiga bönder har emellertid inte råd att investera i de nya
produktionsmetoder som behövs. Bistånd kan spela en stor roll för att
bönderna skall kunna bryta sig ur denna onda cirkel. Miljömålet och
tillväxtmålet förutsätter varandra.
På många håll i u-länderna hotas miljön också av en hård exploatering av
naturresurserna. Rovdrift förekommer i t.ex. malmbrytning, skogsavverkning
och exportjordbruk. Här bär ofta multinationella företag ett stort
ansvar. U-ländernas behov av inkomster och industriell utveckling kan
utnyttjas av företag som vill bedriva miljöfarlig produktion. Allvarliga
miljöskador har blivit följden. Biståndet kan ge ett begränsat bidrag till att
stärka u-ländernas förmåga att hävda sina miljöintressen, men det grundläggande
problemet är ojämlikheten i i-länders och u-länders ekonomiska
styrka.
En höjd levnadsnivå i u-länderna kräver en stark tillväxt men utan ökat
förbrukande av jordens begränsade naturresurser. Ökad produktivitet i
bruket av naturresurser är lösningen. Biståndet måste ständigt göra avvägningar
mellan vad som synes främja ett miljömål resp. ett tillväxtmål. På sikt
är endast den utveckling acceptabel som främjar dem båda.
Eftersom det är de fattigaste som hårdast drabbas av miljöförstörelse berör
miljömålet i hög grad det bistånd som vill främja ekonomisk och social
utjämning.
För att främja miljöhänsynen i ett fattigdomsorienterat bistånd är kvinnorna
särskilt viktiga som målgrupp. Enligt propositionen har vi kommit en god
bit på väg i arbetet med ett mer kvinnoinriktat bistånd. Miljömålet kommer
att stärka denna inriktning.
Det finns en länk mellan självständighetsmålet och miljömålet eftersom en
nations förutsättningar att utvecklas självständigt är beroende av styrkan i
dess ekonomi.
Genom att ansvaret för ett programs utformning och genomförande inom
ramen för det svenska stödet till landsbygdsutveckling, t.ex. markvård och
andra miljöprogram, vilar på dem som direkt berörs, så är miljömålet även
intimt förknippat med demokratimålet.
Bistånd på miljöområdet
Hänsynen till miljön har blivit ett stående ämne i den svenska dialogen med
u-länderna. Insatser på miljöområdet har blivit en allt viktigare delav
biståndsmyndigheternas verksamhet. Enligt regeringen måste denna utveckling
fortsätta, och den ställer sig bakom SIDA:s ambition att väsentligt öka
kapaciteten att lämna bistånd på miljö-och markvårdsområdet. SIDA:s
avsikt att presentera en handlingsplan för sina insatser på miljöområdet
välkomnas.
SAREC som stöder u-ländernas forskning och kapacitetsuppbyggnad på
UU 1987/88:20
11
miljöområdet ämnar i flera avseenden förstärka sina insatser. Enligt
regeringen är behovet stort av förstärkt kompetens och utökad forskning i
miljöfrågor. I syfte att både stärka den svenska resursbasen och utbildningen
av studenter och forskare från u-länder har biståndsmyndigheterna förklarat
att de tillsammans med svenska, och även utländska, forskningsinstitutioner
avser att utveckla närmare samarbetsformer.
Regeringen finner det angeläget att stärka u-Iändernas egen kapacitet
härvidlag genom att direkt eller via de multilaterala biståndsorganen stödja
u-ländernas planering och institutionsuppbyggnad.
Folkrörelserna och andra enskilda organisationer kan enligt regeringen
spela en roll på miljövårdsområdet, såväl genom egna projekt som genom
katastrofhjälpsinsater och informationsverksamhet.
Regeringen föreslår ökade anslag till de enskilda organisationernas
biståndsverksamhet. Samarbetet med u-ländernas egna organisationer liksom
även med internationella organisationer, bl.a. Internationella Naturvårdsunionen
(IUCN), bör förstärkas.
Under 1987 fick miljöfrågorna förnyad uppmärksamhet när kommissionen
för miljö och utveckling under ordförandeskap av Norges statsminister Gro
Harlem Brundtland presenterade sin rapport: ”Vår gemensamma framtid.”
Den oberoende kommissionen tillkom på uppdrag av FN:s generalsekreterare
efter beslut vid 1983 års generalförsamling. FN:s medlemsstater har i en
resolution enats om principerna för uppföljningen av rapporten.
Sverige och de övriga nordiska länderna kommer att verka för att
miljöhänsynen får genomslag i såväl FN:s som Världsbankens och de
regionala utvecklingsbankernas arbete.
Bistånd för demokrati och mänskliga rättigheter
De olika målen för svenskt utvecklingssamarbete skall, enligt vad som sägs
i propositionen, ses som en helhet. Demokrati och respekt för mänskliga
rättigheter utvecklas lättare i ett samhälle där de allmänna levnadsförhållandena
förbättras. Demokratiskt inflytande och krav på respekt för mänskliga
rättigheter är samtidigt mål och verktyg för utvecklingen. De länder som
Sverige har biståndssamarbete med är mycket olika. Tradition, historia och
ideologiska synsätt är olika. De har också varit utsatta för olika slag av
påverkan utifrån under kolonialtiden och i det internationella samarbetet.
Nivån på ekonomisk och social utveckling skiljer sig kraftigt åt. Varje u-land
genomgår sin egen utvecklingsprocess. Biståndet är en av många faktorer
som påverkar utvecklingen.
Allt detta måste enligt propositionen vara utgångspunkter för arbetet med
att genom biståndet främja en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna.
Det är inte möjligt att utforma någon för alla länder generellt
tillämpbar katalog över konkreta insatser eller aktiviteter som främjar
demokrati. Att sprida och förankra demokratiska synsätt och respekt för
mänskliga rättigheter är en fråga om att bidra till att förändra både attityder
och institutioner. I detta arbete är det särskilt viktigt att ha ett långsiktigt
perspektiv.
Fred, nationellt självbestämmande och frihet från diskriminering på grund
av ras är förutsättningar för en demokratisk samhällsutveckling. Kunskap
UU 1987/88:20
12
och utbildning okar förutsättningarna för ekonomisk utveckling och demokrati.
Grundutbildning av barn och vuxna har därför hög prioritet i det
svenska biståndet. Också annat bistånd som når ut till många människor som
t.ex. hälsovård eller åtgärder som skapar sysselsättning kan på ett grundläggande
sätt främja demokrati. Viktiga inslag i arbetet med demokratimålet är
även att folkligt inflytande främjas.
U-länderna utformar själva sina författningar och politiska system. Inom
det svenska biståndet anser regeringen att vi kan stödja detta genom att på ett
öppet sätt dela med oss av erfarenheter, bidra till utbildning samt svara för
rådgivning och tekniskt bistånd, t.ex. i samband med allmänna val.
Insatser inom kultur och massmedia är angelägna. De kan bidra till att
stärka den nationella identiteten och till att främja öppenhet och pluralism.
Med målet att främja demokrati har SIDA enligt regeringen på ett värdefullt
sätt ökat sina insatser på kulturområdet. Ytterligare insatser på kulturområdet
föreslås.
Det ökade intresset för institutionssamarbete och stipendiering och andra
former av personutbyte framhålls. Förvaltningsbiståndet, som ökat i det
svenska utvecklingssamarbetet, bör enligt regeringen bidra till demokratisering.
Vad gäller Latinamerika anser regeringen att det humanitära biståndet har
en fortsatt angelägen roll att spela för att stödja en demokratisk samhällsutveckling.
Ökade bidrag härtill föreslås.
I Centralamerika ges ökat stöd till regionala insatser i syfte att stärka
freds-och demokratiseringsprocessen.
Själva arbetssättet vid biståndsarbetet kan främja folkligt inflytande och
ansvarstagande. Svenska folkrörelser spelar här en viktig roll.
Stöd för att stärka kvinnornas ställning i u-länderna är ett stöd också för
demokratin. Regeringen finner detta stöd angeläget.
Det är enligt regeringen ett centralt krav på en rättsstat och ett viktigt led i
en demokratisk samhällsutveckling att de mänskliga rättigheterna respekteras.
En arbetsgrupp inom UD kommer att se över den svenska politiken
beträffande mänskliga rättigheter, främst i ett FN-perspektiv. I arbetsgruppens
uppdrag ingår enligt budgetpropositionen att undersöka möjligheterna
att inom FN:s ram bistå utvecklingsländerna att främja en demokratisk
utveckling och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Enligt regeringen återfinns insatser med direkt anknytning till demokratimålet
inom alla delar av biståndsverksamheten. Huvudinriktningen bör
enligt regeringen vara att arbeta med demokratimålet på detta integrerade
sätt.
Afrika i det svenska biståndet
Afrika är den kontinent som i dag har de mest akuta utvecklingsproblemen i
världen. Det bristande internationella stödet till de fattigaste och mest
skuldsatta länderna i Afrika inger oro. Sverige har länge varit pådrivande i
skuldfrågorna i internationella sammanhang som t.ex. Världsbanken och
Valutafonden, och svenska initiativ har lett fram till olika åtgärder för att öka
UU 1987/88:20
13
resursflödet till de afrikanska länderna.
Det svenska bilaterala biståndet har successivt anpassats för att kunna
stödja programländerna i deras ansträngningar att ta sig ur sin djupa
ekonomiska kris. Det gäller framgent att utnyttja de möjligheter till
utveckling som finns i Afrika inom t.ex. jordbruket, fisket, industrin baserad
på inhemska råvaror och handeln mellan de afrikanska länderna, heter det
bl.a. i propositionen. Utbildning och forskning måste även enligt propositionen
ges högsta prioritet i framtiden.
Regeringen har tagit initiativ till en översyn av inriktningen av biståndet till
Afrika inför 1990-talet. Arbetet skall redovisas i 1989 års budgetproposition.
Syftet är att närmare analysera den anpassning av biståndet till Afrika som
kan komma att krävas under 1990-talet. Utredningsarbetet avses utmynna i
förslag och riktlinjer avseende biståndets framtida inriktning.
Svensk politik gentemot Sydafrika och södra Afrika består dels av
ekonomiska sanktioner och andra isoleringsåtgärder mot apartheidregimen i
Sydafrika, dels stöd i olika former till de grannländer som drabbas av
Sydafrikas destabiliseringspolitik. Betydande ökningar i biståndet till södra
Afrika föreslås. Ytterligare en väg att stärka Sydafrikas grannländer
(SADCC-länderna) är att uppmuntra till ökad etablering av företag i de
självständiga staterna i södra Afrika. I samarbete mellan Norden och
SADCC utarbetas enligt propositionen förslag till åtgärder med detta syfte.
Bistånd utanför programländerna
Inom det bilaterala biståndet lämnas bidrag till en rad olika insatser i andra
u-länder än programländerna. Det rör sig om bidrag till olika insatser i ett
50-tal u-länder utanför programländerna.
Genom SIDA lämnas stöd till enskilda organisationers verksamhet och
katastrofinsatser. Under anslagen för regionalt samarbete, humanitärt
bistånd och särskilda program utgår också bidrag till utvecklingsprojekt i
andra länder än programländerna. SAREC (Styrelsen för u-landsforskning)
lämnar stöd till internationella och regionala forskningsprojekt som engagerar
forskare från ett stort antal u-länder. BITS (Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete) bedriver tekniskt samarbete med drygt
20 u-länder. Med u-krediter finansieras angelägna investerings- projekt i en
del av dessa länder liksom i kreditvärdiga programländer. SWEDFUND
(Fonden för industriellt samarbete med u-länder) medverkar till industrisamarbete
i form av joint venture-företag såväl i program-länder som i andra
u-länder. IMPOD (Importkontoret för u-landsprodukter) främjar u-landsexport
till Sverige.
Det finns ett starkt behov att såväl inom som utanför biståndet främja
åtgärder som ger u-länderna nödvändig draghjälp för att kunna spela en
starkare roll i världsekonomin. Detta är enligt propositionen ett starkt skäl
för Sverige att fortsätta att utveckla ett differentierat bistånd som även syftar
till att stödja och stärka förbindelserna med andra u-länder än programländerna.
Andra biståndspolitiska skäl för ett sådant engagemang är t.ex. stöd
till en demokratiseringsprocess, återuppbyggnad efter krig eller naturkatastrof,
utbyggnad av infrastruktur, eller insatser för att utnyttja inhemska
naturresurser eller industri.
UU 1987/88:20
14
Generellt gäller dock att de biståndspolitiska målen skall vara vägledande
för allt svenskt utvecklingsarbete.
Biståndet utanför programländerna har hittills till stor del vuxit fram som
ett resultat av skiftande initiativ, motiv och samverkande intressen. Mångfalden
av insatser på olika områden gör det ibland enligt propositionen svårt att
bedöma effektiviteten av de samlade insatserna i resp. land. Därför har en
översyn av biståndet till u-länder utanför programländerna inletts inom UD:s
avdelning för internationellt utvecklingssamarbete. Avsikten med projektet
är att analysera förutsättningarna för att utifrån de biståndspolitiska målen
åstadkomma ett effektivt bistånd som är anpassat till olika länders situation.
Arbetet skall utmynna i klarare riktlinjer för detta bistånd inför 1990-talet vad
gäller länderval, inriktning och arbetsformer.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen fastställer att Framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om miljön skall vara ett mål för
Sveriges internationella utvecklings- arbete.
Motioner
1987/88:U201 av Anita Persson och Iris Mårtensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av stödet till u-länderna när det gäller familjeplaneringsinsatser
samt bidragen till de internationella organisationerna.
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en minskning av andelen bundet bistånd och det bundna
importstödet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stöd till uppbyggande av en demokratisk infrastruktur i våra
mottagarländer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till stiftelser för bistånd till organisationer i u-länder,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att hävda de demokratiska värdena i biståndsdialogen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat utrymme för demokratimålet i biståndspolitiska beslutsunderlag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ta initiativ till en årlig oberoende redovisning
om förhållandena beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i våra
mottagarländer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avbrytande och avveckling av bistånd,
17. att riksdagen beslutar göra Uganda till nytt programland,
18. att riksdagen beslutar göra Filippinerna till nytt programland,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förberedelser för att göra Sudan, Somalia och Nepal till nya
programländer,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
UU 1987/88:20
15
anförts om miljökonsekvensanalyser i biståndet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av Sveriges agerande vad gäller miljö, markvård och
energi i internationella sammanhang,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till inhemskt enskilt företagande, hantverk, småindustri och
lantbruk,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till familjeplanering,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett handlingsprogram för kvinnobistånd i vart och ett av
programländerna,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en handläggare med huvudsakligt ansvar för s.k. kvinnofrågor på
vart och ett av biståndskontoren,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om u-landskvinnors situation på arbetsmarknaden,
47. att riksdagen beslutar inrätta en särskild anslagspost för Miljö,
markvård och energi på 150 milj.kr.,
48. att riksdagen som landram för Filippinerna för budgetåret 1988/89
anslår 40 milj.kr.,
49. att riksdagen som landram för Uganda för budgetåret 1988/89 anslår 40
milj.kr.,
50. att riksdagen för förberedelser för insatser i nya programländer för
budgetåret 1988/89 anslår 20 milj.kr. att användas enligt vad som anförs i
motionen,
1987/88:U203 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bistånd till
bostadsprojekt i u-länderna.
1987/88:U204 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ändring i SIDA:s inriktning så att bistånd till bostäder
prioriteras i enlighet med vad som anförts i motionen.
1987/88:U205 av Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges biståndsinsatser
för u-länder i huvudsak skall utgöras av s.k. bundet bistånd.
1987/88: U207 av Inga Lantz (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen i alla internationella sammanhang verkar för en omfördelning av
jordens resurser i enlighet med vad som anförs i motionen.
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk översyn av
inriktningen av det svenska biståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förverkliga miljömålet i biståndet,
3. att riksdagen beslutar införa ett särskilt anslag Miljö, naturvård och
energi,
UU 1987/88:20
16
4. att riksdagen anslår 280 milj.kr. till Miljö-, markvård och energi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om global energistrategi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en energikonferens i FN:s regi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdsutveckling,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadssociala åtgärder,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en nordisk handlingsplan
för biståndsarbete,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till demokratisk utveckling,
21. att riksdagen beslutar införa ett särskilt anslag Stöd till demokratisk
utveckling,
22. att riksdagen anslår 100 milj.kr. till Stöd till demokratisk utveckling,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja kvinnors utveckling,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperativt bistånd,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsverksamhet i Södra Afrika,
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
4. att riksdagen uttalar sitt stöd för 77-gruppens krav (Havanna-deklarationen),
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en övergripande
u-landspolitik i enlighet med som anförts i motionen,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Kampuchea skall
upptas som programland,
18. att riksdagen för återuppbyggnadsinsater i Kampuchea anslår
50 000 000 kr.,
1987/88:U212 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sitt stöd för FN:s generalförsamlings beslut
avseende den s.k. Brundtland-rapporten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda insatser inom landramarna och via miljöanslaget i
enlighet med vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kapacitetsförstärkning i miljöfrågor på SIDA,
4. att riksdagen hos regeringen begär att SIDA får i uppdrag att göra
miljökonsekvensanalyser av alla biståndsprojekt som kan tänkas påverka
miljön,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning av biståndspersonal,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om om ideella organisationers möjligheter att göra insatser inom
miljövårdsbiståndet.
UU 1987/88:20
17
2 Riksdagen 1987188. 9sami. Nr20
1987/88:U219 av Alf Svensson (c) vari yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av ett särskilt biståndsdepartement,
5. att riksdagen begär att regeringen inleder bilateralt utvecklingssamarbete
med El Salvador och Guatemala,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndets inriktning på de allra fattigaste och inriktningen av de
ekonomiska tillväxtmålen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en biståndsinspektör,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frivilligorganisationernas
erfarenheter bör ligga till grund för en planering av biståndet
enligt de anförda riktlinjerna,
II. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny biståndsstrategi
med målsättningen att huvuddelen av biståndet skall gå till småskalig
landsbygds- och jordbruksutveckling,
1987/88:U220 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i princip inget
svenskt bistånd med undantag av direkt humanitärt bistånd skall komma
länder till del, vilka är invecklade i krig,
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den humanitära inriktningen av det svenska biståndet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om helhetssyn på u-landssamarbete,
3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
förordas under rubriken ”Ett effektivare bistånd”,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Frihet och demokrati i tredje världen”,
5. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att låta utarbeta årliga
demokratirapporter i enlighet med vad som anges i avsnittet ”Stöd för en
demokratisk utveckling”,
6. att riksdagen beslutar att inrätta anslaget ”Stöd till en demokratisk
utveckling” och anslå 75 milj.kr. till detta för budgetåret 1988/89,
7. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk kommission
inrättas med uppgift att följa den demokratiska utvecklingen i samarbetsländerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Avveckling av bistånd”,
9. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingsbiståndet som anges
under rubriken ”Miljö, markvård och energi”,
10. att riksdagen under ett nytt anslag Miljö, markvård och energi för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 100 milj.kr.,
11. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingsbiståndet som
anges under avsnittet ”Marknadsekonomi i u-land”,
12. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndssamarbetet som anges
under avsnittet ”Samverkan med näringslivet”,
UU 1987/88:20
18
13. att riksdagen beslutar att importstödet skall bindas till upphandling i
Sverige på sätt som förordas i motionen samt i övrigt godkänner vad som
anförs under avsnittet ”Ökat återflöde”,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Lokala kostnader”,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om under avsnittet ”Kvinnor i u-land”,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om under avsnittet ”Enskilda organisationer”,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnittet ”Nya samarbetsländer”,
27. att riksdagen beslutar att befattningen som biståndsinspektör ånyo
inrättas samt i övrigt godkänner vad som anförs under rubriken ”Utvärdering”,
1987/88:U503 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för främjande
av en demokratisk samhällsutveckling i de länder med vilka Sverige har
biståndssamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en demokratikommission med uppgift att följa
utvecklingen av mänskliga fri- och rättigheter i de länder som Sverige har
biståndssamarbete med,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att årliga rapporter utarbetas för att belysa utvecklingen vad
gäller mänskliga rättigheter och demokrati i mottagarländer för svenskt
bistånd,
1987/88:U525 av Gunnel Jonäng m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktualisera skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna vid
bilaterala och multilaterala kontakter, samt genom länder som är mottagare
av svenskt bistånd,
1987/88:A802 av Karin Ahrland m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en samlad rapport om det samlade
bistånd som kommit kvinnorna till godo.
Biståndets roll och förutsättningar
Utskottet
Föreliggande betänkande handlar om det svenska utvecklingssamarbetet.
Utskottet vill emellertid inledningsvis erinra om vad som sägs i propositionen,
nämligen att u-ländernas viktigaste källa till externa resurser är
utrikeshandeln.
Detta konstaterande är också bakgrunden till yrkande 2 i partimotionen
U225 (m) från moderata samlingspartiet vari föreslås att det skall anläggas en
helhetssyn på biståndet. I motionstexten framhålls att fokuseringen på det
UU 1987/88:20
19
statliga biståndets andel av BNI är olycklig av flera skäl. För det första därför
att biståndsbetalningar bara är en av flera relationer med u-länderna.
Viktigare än bistånd är handeln mellan i-länder och u-länder, de villkor
handeln sker på samt naturligtvis de allmänna ekonomiska förutsättningarna
för u-länderna. Dit hör också den ekonomiska tillväxten i i-länderna, vilken
kan fungera som draghjälp för u-ländernas ekonomier. En fri handel och de
svenska företagens vilja att investera i u-länderna är därför mer avgörande
för utvecklingen än det direkta biståndets omfattning, anser motionärerna.
Bistånd är bara en av våra relationer med u-länderna, heter det i
fp-motionen, som förespråkar en samordnad u-landspolitik i vilken en
liberalisering av handeln är ett viktigt element.
I partimotionen från (m) beskrivs också hur viktigt det enskilda inslaget är
för biståndsengagemanget. Denna del av motionen utmynnar i ett förslag att
utreda förutsättningarna för enskilda personers rätt till avdrag på skatten för
bidrag till svenska biståndsinsatser. (Detta yrkande har av utskottet överförts
till skatteutskottet för behandling.)
Utskottet delar många av de synpunkter som förs fram i motionen.
Utvecklingssamarbete är förvisso endast ett av många inslag i våra relationer
till u-länderna. Handel och ekonomiskt samarbete är andra viktiga inslag,
och i fråga om flertalet u-länder kan sägas att priset på deras exportprodukter
och priset på vad de tvingas importera samt naturligtvis de ekonomiska
konjunkturerna i världen är av större betydelse för deras situation än
biståndets storlek. Det är därför angeläget att i-länderna öppnar sina
marknader för u-länderna och i största möjliga utsträckning avskaffar tullar
och andra restriktioner på u-landsimporten.
Insikten om att den allmänna ekonomiska och politiska situationen i
världen och i vederbörande region oftast har större inflytande på utvecklingen
i ett mottagarland än biståndet bör enligt utskottets mening också bidra till
att förväntningarna på vad utvecklingssamarbete kan åstadkomma blir mer
realistiska. Utskottet vill dock erinra om att de privata resursflödena till
u-länderna under senare år minskat kraftigt, något som beskrivs närmare i
propositionen.
Såsom också påpekas i motionen finns det dessutom en grupp u-länder som
på grund av brist på förutsättningar och egna resurser knappast deltar i den
internationella handeln eller är beroende av exportpriserna på någon enstaka
råvara. Denna grupp av de allra fattigaste u-länderna som på senare år blivit
allt större, kommer för lång tid framöver att ha behov av gåvobistånd för att
klara sin överlevnad. För dessa länder är det av största vikt att det finns ett
rent utvecklingssamarbete som är inriktat på de fattigastes behov och som
förmedlas utan sammankoppling med handel.
Dessa båda omständigheter bidrar till att utskottet inte kan instämma i
motionärernas åsikt att fokuseringen på det statliga biståndets andel av vår
ekonomi skulle vara olycklig. Biståndets omfattning och dess inriktning på
särskilt fattiga länder är av stor betydelse. Detta förhållande har snarast blivit
än mer betonat under senare år.
Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motionens yrkande
om en helhetssyn på biståndet.
UU 1987/88:20
20
Miljö och markvård samt energi
UU 1987/88:20
Sammanfattning av motionerna
De tre borgerliga riksdagspartierna kräver i sina partimotioner att det anslag
som infördes under den borgerliga regeringen, Miljö, markvård och energi
återinförs. Centerpartiet föreslår för detta ändamål 280 milj.kr., folkpartiet
150 milj.kr. och moderata samlingspartiet 100 milj.kr.
Centerpartiet och folkpartiet samt motionären i U 212 (fp) kräver också att
miljökonsekvensanalyser införs för de svenska biståndsinsatserna.
Ytterligare åtgärder krävs även från svensk sida för att öka miljömedvetandet
inom de internationella biståndsorganisationerna - anser moderaterna
i motionen U225.
Folkpartiet anser i detta sammanhang att insikten om miljö- och naturresursfrågornas
avgörande betydelse för u-ländernas utveckling bör sätta sin
prägel på det svenska uppträdandet i internationella sammanhang så att de
svenska representanterna i olika FN-organ agerar samordnat.
Behovet av kapacitetsförstärkning på bl.a. forskningsområdet och vidareutbildning
av biståndspersonal nämns av (c), (fp) och i motion U 212(fp).
Ideella organisationers möjligheter att göra insatser på miljövårdsområdet
skulle kunna vara större än vad som nu är fallet. Centerpartiet och
motionären i U212 (fp) förordar att de svårigheter som nu finns måste
undanröjas och att en översyn görs av möjligheterna för dessa organisationer
att medverka i ett miljöinriktat bistånd.
Vad gäller energin anser centerpartiet i sin partimotion U210 att Sverige
bör verka för en global energistrategi så som den utformats i en nyligen
presenterad internationell studie utförd av energiforskare från fyra olika
världsdelar. Det centrala i studien är dess betoning av förnybara energikällor
och effektivisering av energiutnyttjandet. Centern anser att Sverige bör
verka för en sådan global energistrategi och en därmed sammanhängande
omfördelning av FN:s anslag. Dessutom bör en energikonferens genomföras
i FN-regi.
Det destruktiva utnyttjande av naturresurser som framtvingats av fattigdom
i u-länderna måste vi bryta genom stöd till miljö-, markvårds-och
energiprojekt anser moderaterna i sin motion.
Utskottet
Redan förra året konstaterade utskottet att miljö-och markvårdande insatser
fått så stort utrymme i det svenska biståndet att miljöhänsyn i praktiken
kunde sägas vara ett av målen för vårt bistånd. Utskottet föreslog då att
regeringen skulle göra en översyn av biståndsmålen med syfte att införliva
miljöhänsynen. Resultatet har blivit det nya biståndsmålet ”Framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om miljön i mottagarländerna”
som presenteras i årets budgetproposition. Utskottet välkomnar att miljöhänsynen
nu även formellt erhållit den vikt och betydelse som den rätteligen
bör ha i det svenska biståndet och tillstyrker förslaget att inrätta ett femte
biståndsmål benämnt ”framsynt hushållning med naturresurser och omsorg
om miljön”.
Liksom under tidigare år föreslås i motioner från (fp) U202, (m) U225 och
(c) U210 att den år 1983 avskaffade anslagsposten Miljö, markvård och energi
återinförs. Enligt utskottet kan miljöfrågorna inte ses isolerade utan utgör
tillsammans med de övriga svenska biståndsmålen en helhet. Som framhålls i
propositionen förstärker och kompletterar biståndsmålen varandra inom
ramen för det gemensamma syftet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I
propositionen sägs även att en bärkraftig utveckling i u-länderna endast kan
åstadkommas med en framsynt hushållning med naturresurser och omsorg
om miljön. För att uppfylla ett miljömål krävs inte enbart särskilda
miljöinriktade insatser utan en integrerad syn där miljömålet präglar hela
biståndsverksamheten.
Detta synsätt har även sin praktiska utformning genom att insatser på
miljö- och energiområdet belastar flera anslag, såväl de ordinarie landprogrammen
som anslagsposten särskilda program, katastrofbistånd, regionala
insatser, BITS, SAREC, enskilda organisationer m.m. Det finns därför
enligt utskottets uppfattning inget behov för en särskild anslagspost för miljö
markvård och energi.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet den del i yrkande 9 i motion U
225 resp. i yrkande 2 i motion U212 som behandlar återinförandet av
anslagsposten miljö, markvård och energi, liksom yrkande 47 i motion U202
(fp), yrkandena 3 och 4 i motion U210 (c) och yrkande 10 i motion U225 (m).
Utskottet noterar att SIDA enligt propositionen kommer att presentera en
handlingsplan för sina insatser på miljöområdet. SIDA:s ambition är att
väsentligt öka kapaciteten att lämna bistånd på miljö- och markvårdsområdet.
Bl.a. avser SIDA upprätta en rutin för beaktande av miljöhänsyn vid
insatsbeslut. För några av programländena kommer därtill detaljerade
miljöanalyser att utarbetas. Det är SIDA:s avsikt, enligt vad utskottet
erfarit, att införa miljökonsekvensanalyser i biståndet där så är möjligt.
Utskottet välkomnar detta som en angelägen åtgärd. Arbete pågår såväl i
Sverige som på nordisk basis för att kunna utarbeta lämpliga kriterier.
I arbetet ingår även att utveckla teoribildningen kring sambanden mellan
ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn samt att vidareutveckla samarbete med
organisationer och forskningsinstitut i Sverige och internationellt.
Härmed torde yrkande 4 i motion U212, yrkande 23 i motion U202 samt
den del av yrkande 2 i motion U 210 som avser miljökonsekvensanalyser att
få anses besvarade.
Frågan om hur vi från svensk sida skall kunna öka miljömedvetenheten
inom de internationella biståndsorganisationerna har varit uppe tidigare.
Som utskottet tidigare uttalat, finns det behov av en gemensam strategi,
bättre samordning mellan de olika givarorganen och ett större internationellt
medvetande om miljöfrågornas betydelse. För att Sverige på ett verksamt
sett skall kunna bidra till att detta mål uppnås, krävs naturligtvis, som
framförs i motion U 202, att de svenska representanterna i olika FN-organ
agerar samordnat.
Ända sedan Sverige var värd för FN:s miljövårdskonferens år 1972 har
svenska representanter aktivt verkat för att ge miljö- hänsynen genomslag i
såväl FN:s arbete som i Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.
Arbetet har ofta genomförts i samarbete med de övriga nordiska länderna.
UU 1987/88:20
22
Utskottet anser att detta bidragit till att miljöaspekterna alltmer uppmärksammas
i det internationella biståndsarbetet. Mycket återstår dock att göra ,
något som bl.a. framgår av Brundtlandkommissionens rapport.
Utskottet konstaterar att Sverige kommer att fortsätta att driva miljöfrågorna
i internationella sammanhang och arbeta för att miljöhänsynen skall
genomsyra hela FN-arbetet och arbetet i Världsbanken, bl.a. i enlighet med
Brundtlandrapportens rekommendationer. De nordiska länderna framförde
sitt stöd för rapporten vid generalförsamlingens diskussion hösten 1987.
Med det anförda torde yrkande 24 i motion U202 och yrkandena 1 och 2 i
motion U212 få anses besvarade.
Regeringen inser behovet av förstärkt kompetens och utökad forskning på
miljöområdet. Det är angeläget att våra insatser anpassas till u-ländernas
behov. Utskottet noterar att biståndsmyndigheterna tänker utveckla samarbetsformer
med svenska och utländska forskningsinstitutioner samt att
SAREC utvidgar sin forskarkapacitet.
För att praktiskt kunna genomföra målsättningen som nu införts genom
miljömålet är det viktigt att svensk biståndspersonal fortbildas i miljökunskap.
Utskottet delar uppfattningen om behovet av ökad kunskap som
framförts i såväl (c)- och (fp)- motionerna som i U212.
I SIDA:s handlingsplan för insatser på miljöområdet ingår en förstärkt
organisation i form av bl.a. nya tjänster, central samordning inom verket och
nya rutiner. Kunskaperna skall förbättras genom de redan ovan nämnda
landspecifika analyserna, fortsatt arbete med metodfrågor och en generell
förstärkning av resursbasen.
Härmed får yrkande 2 i motion U210, yrkandena 3 och 5 i motion U212
samt yrkande 24 i motion U202 anses besvarade.
Vad gäller enskilda organisationers insatser på miljövårdsområdet har de,
som framgår av propositionen, regeringens stöd. Enskilda organisationer
föreslås få ökade anslag vilka bl.a. skall kunna användas för arbete på
miljövårdsområdet.I SIDA:s miljöhandlingsplan ingår planer på utvidgat
och fördjupat samarbete med folkrörelser och enskilda organisationer i
Sverige och u-länderna.
Härmed får tillämplig del i yrkande 2 i motion U210, yrkande 6 i motion
U212 samt tillämplig del i yrkande 9 i motion U 225 få anses besvarade.
I motion U 210 (c) föreslås att Sverige bör verka för en global energistrategi
där betoningen skall läggas på förnybara energikällor och effektivisering
av energiutnyttjandet med en åtföljande omfördelning av FN:s anslag. I
motionen föreslås vidare att Sverige skall agera för en ny FN-konferens om
energi. Utskottet får konstatera att Sverige sedan länge inom ramen för FN
och i andra internationella sammanhang arbetar för att energifrågor- särskilt
nya och förnybara energikällor - får en framträdande plats. Sverige arbetar
även för att få till stånd ökade kontakter mellan producent- och konsumentländer
på energiområdet.
Det måste dock konstateras att intresset i FN för dessa frågor för
närvarande är svagt. En översyn av energifrågornas behandling görs just nu
av ECOSOC. Här studeras bl.a. hur energifrågorna följts upp efter
FN-konferensen 1981 om nya och förnybara energikällor ( det s.k Nairobiprogrammet).
UU 1987/88:20
23
Utskottet ställer sig bakom den syn på energifrågorna som bl.a. kommit till
uttryck i Brundtland-kommissionens rapport. Det är enligt utskottets
uppfattning av stor vikt att från svensk sida fortsätta verka - trots motvind -för att ge energifrågorna en mer framträdande roll i FN-arbetet. Det är här av
särskild vikt att uppmärksamma relationen mellan energibehovet i uländerna
och den miljöförstörelse som kan bli resultatet.
Enligt utskottets uppfattning torde det inte nu vara möjligt att från svensk
sida på ett framgångsrikt sätt driva frågan om en global energistrategi och
ännu mindre frågan om en ny FN-konferens om energi. Det är att med
beklagande notera att Nairobiprogrammet fortfarande efter sex år inte
kunnat implementeras i den omfattning som varit önskvärt.
Den svenska regeringen har förklarat sig villig att anordna en andra
miljökonferens år 1992. Med tanke på det nära samband som föreligger
mellan miljö- och energifrågor anser utskottet att tanken på en energikonferens
i FN-regi är för tidigt väckt. Härmed avstyrks yrkandena 5 och 6 i motion
U210.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna
Även om ”Demokratisk sammhällsutveckling” funnits med som ett av
huvudmålen för svenskt bistånd sedan 1962 anser de tre borgerliga riksdagspartierna
att alldeles för litet stöd ges till demokratiutvecklingen i u-länderna
och att demokratimålet hittills spelat en alltför undanskymd roll i den
praktiska utformningen av det svenska biståndet. Den delpost under
anslagsposten Särskilda program som regeringen föreslår i föreliggande
budgetproposition är inte tillräcklig, anser partierna. Centerpartiet och
moderata samlingspartiet föreslår i sina partimotioner att riksdagen beslutar
att införa ett särskilt anslag som skall heta Stöd till en demokratisk
utveckling. Centerpartiet anser att 100 milj.kr. skall avsättas till anslaget och
att detta skall användas till stöd till demokratiskt uppbyggnadsarbete i
u-länder som nyligen infört demokrati efter en lång tid av diktatur och som är
i behov av ekonomiskt stöd. Moderata samlingspartiet vill avsätta 75 milj.kr.
till ett demokratianslag, och folkpartiet anser att det demokratistödjande
biståndet bör fördubblas under den närmaste femårsperioden. Moderata
samlingspartiet kräver i sin partimotion att en strategi måste utarbetas för hur
Sverige skall kunna medverka till demokrati och frihet i u-länderna. Sveriges
framtida bistånd måste enligt (m) och (fp) få en markerad demokratiprofil.
Denna skulle innebära att Sverige i sin dialog med mottagarländer med större
tydlighet och skärpa hävdar de demokratiska värdena och kritiserar kränkningar.
Därtill bör demokratimålet bli ett väsentligt kriterium vid valet av
nya programländer och nya biståndsinsatser. Svenskt bistånd skall enligt
(m), (fp) och (c) i allt högre grad gå till projekt som har demokratiutveckling
som klart uttalat mål. Det innebär insatser till stöd för att bygga upp en
demokratisk struktur i ett land och som främjar pluralism, bl.a. i form av
marknadsekonomi, kooperativ och fria massmedia. Det är därvidlag viktigt
att en allt större del av biståndet kanaliseras via enskilda organisationer.
UU 1987/88:20
24
Moderata samlingspartiet och folkpartiet anser i sina partimotioner och
moderaterna även i motion U503 att möjligheterna att bevaka demokrati och
utveckling av mänskliga rättigheter i mottagarländerna måste förbättras.
Moderaterna förelår tillsättandet av en parlamentarisk kommission för detta
ändamål samt ökad forskningskapacitet på demokratiområdet. Såväl (m)
som (fp) kräver årliga oberoende rapporter om förhållandena beträffande
demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna.
Utskottet
Det föreligger sedan länge allmän enighet om att respekt för de mänskliga
rättigheterna och en demokratisk samhällsutveckling är centrala mål för
svenskt utvecklingsbistånd. Utskottet anser att vad som regeringen redovisat
i propositionen och vad som anförs i de tre borgerliga partimotionerna
sammanfaller väl i sina generella slutsatser. Sammantagna bör de kunna ligga
till grund för regeringens arbete att inom ramen för biståndssamarbetet
främja demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna i mottagarländerna.
I de motioner som här behandlas har kravet på en demokratisk samhällsutveckling
och frågan om mänskliga rättigheter ofta behandlats parallellt. Det
finns fog för detta. I FN-konventioner på dessa områden görs ingen gradering
i fråga om mänskliga rättigheter. Rätten till liv, frihet och personlig säkerhet
har samma ställning som yttrandefriheten och föreningsfriheten. Utskottet
vill understryka att allmänna och fria val aldrig kan betraktas som en lyx,
förbehållen endast rika länder. Icke desto mindre måste vi verka i - om än
inte acceptera - den situation som råder. I mycket få u-länder finns vad vi
med svenskt synsätt anser vara demokratiskt styrelseskick. Det är inför
denna verklighet som arbetet på att fylla demokratimålet med konkret
innehåll måste bedrivas.
I de flesta länder åsidosätts grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Det är av stor betydelse att vi, som framförs i motion U202 (fp), från svensk
sida i umgänget med mottagarländerna med tydlighet och skärpa hävdar de
demokratiska värdena och framför kritik mot kränkningar av de mänskliga
rättigheterna.
Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter utvecklas lättare i ett
samhälle där de allmänna levnadsförhållandena förbättras. Utskottet anser
att de svenska biståndsmålen är en helhet och att målen förstärker och
kompletterar varandra med syftet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I
det svenska biståndet ingår insatser på flera biståndsområden såväl inom som
utom landprogrammen som bidrar till att ge missgynnade grupper större
möjligheter att, förutom att överleva och kunna försörja sig, även kunna
påverka sin situation och delta i beslutsprocessen, dvs. insatser som mer eller
mindre indirekt är ägnade åt att genomföra demokratimålet i svenskt
bistånd. Utskottet anser att dessa insatser för demokratiutveckling fortsättningsvis
bör öka.
I dessa insatser kan inkluderas vitt skilda områden som primärundervisning,
byskogsprojekt, förvaltningsbistånd, stöd till människor under repressiva
regimer och flyktingbistånd.
UU 1987/88:20
25
Det är dock obestridligt att stöd till vissa områden eller grupper mer
specifikt kan sägas ha betydelse för demokratisk utveckling i mottagarländerna.
Hit hör uppbyggnad av demokratiska institutioner, stöd till fackföreningar,
kooperation och fria folkrörelser i allmänhet samt insatser inom kultur
och massmedia. Utskottet vill även peka på den betydelse som enskilda
organisationer spelar i biståndssamarbetet inte minst när det gäller att främja
demokratisk utveckling och främjandet av mänskliga rättigheter. Såväl i
propositionen som i motionerna framhålls dessa organisationers viktiga roll.
Med vad som sålunda anförts får yrkandena 7,9 och 10 i motion U202 (fp),
ifrågavarande delar i yrkande 4 i motion U225 (m), yrkande 20 i motion U210
(c) samt yrkande 8 i motion U525 anses besvarade.
Utskottet anser att även om det härmed inte kan sägas föreligga några
fundamentala motsättningar om betydelsen av demokrati och respekten för
de mänskliga rättigheterna, finns det olika uppfattningar om hur dessa mål
praktiskt skall utformas i biståndet och var tyngdpunkterna skall läggas.
I motion U225 (m) och U503 (m) föreslås i likhet med tidigare år att
regeringen utarbetar en strategi (program) för hur Sverige skall kunna
medverka till demokrati och frihet i u-länderna. Som ett moment i denna
strategi framförs behovet av årliga oberoende rapporter över utvecklingen
för demokrati och mänskliga rättigheter i våra mottagarländer. Samma
förslag framförs liksom förra året i motion U202 (fp).
Vad gäller en strategi för att främja demokrati och mänskliga rättigheter
har utskottet, när frågan tidigare varit uppe, ställt sig tveksamt. Möjligheterna
anses vara små att få fram ett praktiskt och politiskt användbart
instrument om man härmed menar ”konkreta, fasta och väl avgränsade
projekt med enda syfte att understödja demokrati” som det uttrycks i motion
U225 (m). Man måste enligt utskottets uppfattning betrakta vart mottagarland
utifrån deras unika historiska ekonomiska och sociala förutsättningar.
Det går därför inte att utforma någon för alla länder generellt tillämpbar
katalog över konkreta insatser eller aktiviteter som främjar demokrati.
Utskottet avstyrker därmed yrkande 1 i motion U503 (m) samt ifrågavarande
del av yrkande 4 i motion U225 (m).
Avses med strategi däremot en generell strävan att integrerat och
målinriktat främja demokratiutveckling och skydd av mänskliga rättigheter,
pågår inom biståndsmyndigheterna ett löpande arbete med att dels tillämpa
demokratimålet i utvecklingssamarbetet med mottagarländerna, dels att se
över politiken beträffande mänskliga rättigheter främst i ett FN-perspektiv.
Det arbete som härmed har igångsatts kan i många avseenden motsvara
ändamålet med en strategi.
Frågan om årliga oberoende redovisningar om förhållanden beträffande
demokrati och mänskliga rättigheter har tidigare varit uppe för diskussion i
utskottet. Förra året avstyrktes förslaget, eftersom utskottet fann att det vad
avser mänskliga rättigheter redan finns oberoende internationella bedömningar
av situationen i olika länder samt att årliga analyser görs av
utrikesdepartementet.
Vad gäller demokratiredovisning fann utskottet vid behandlingen förra
året att sådana föll på svårigheterna att kunna göra rättvisande bedömningar
såväl inom ett land som mellan länder. Samma skäl gäller i år. Enligt vad som
UU 1987/88:20
26
framförts i propositionen kan inte heller u-ländernas styrelseskick, författningar
och politiska system alltid på ett rättvisande sätt redovisas enligt en
svensk mall.
Utskottet anser inte att det skulle vara praktiskt möjligt att på ett
meningsfullt sätt i en parlamentariskt sammansatt kommission kunna
genomföra studier av den demokratiska utvecklingen i olika samarbetsländer
som det föreslås i motionerna U 225 (m) och U503 (m). De svårigheter att
kunna göra rättvisande bedömningar som påpekas ovan gäller även i detta
fall.
Utskottet avstyrker därför yrkande 11 i motion U202 (fp), yrkandena 5 och
7 i motion U225 (m) och yrkandena 2 och 3 i motion U503 (m).
Utskottet ansåg dock vid förra årets behandling av frågan att det fanns skäl
för en fylligare redovisning av underlaget för regeringens förslag om bistånd
till resp. mottagarland. Härvid bör samtliga fem biståndsmål beaktas.
Eftersom årets proposition inte innehåller denna fylligare redovisning, får
utskottet återupprepa sin begäran.
I centerns och moderaternas partimotioner förordas att en särskild
anslagspost skapas: Stöd till en demokratisk utveckling. Utskottet anser att
bistånd för demokratiuppbyggnad redan väl täcks in av regeringens förslag.
Enligt det integrerade synsätt som presenterats i propositionen återfinns
åtgärder till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter inom alla delar
av biståndsverksamheten såväl inom landprogram som inom katastrofbistånd,
humanitära insatser m.m.
För de insatser som är så specialiserade att de inte ryms under andra anslag
har SIDA föreslagit en särskild delpost för demokrati och mänskliga
rättigheter som skall ligga under anslagsposten Särskilda program.
Delposten kommer att utnyttjas för insatser som har specifik betydelse för
en demokratisk utveckling i mottagarländerna. Exempel på insatser som kan
finansieras från delposten är program för demokratiska beslutsformer och
decentralisering inom offentlig förvaltning, tekniskt stöd till allmänna och
kommunala val, stärkande av rättssäkerhet och utveckling av rättsväsende,
stöd till nationella minoriteter, barns rättigheter, erfarenhetsutbyte kring
demokratiska beslutsformer och institutioner. Stöd till medborgarrättsorganisationer
ingår även. Utskottet får anledning återkomma till anslagsposten
under avsnittet Särskilda program.
Med vad som sålunda anförts avstyrks yrkandena 21 och 22 i motion U210
(c) samt yrkande 6 i motion U225 (m).
Befolkning, familjeplanering och hälsa
Sammanfattning av motionerna
I motion U201 (s) och i motion U202 (fp) krävs att åtgärder för familjeplane-.
ring prioriteras i det svenska biståndet och att Sverige fortsätter att öka sina(
anslag till FN:s befolkningsfond UNFPA, till Internationella familjeplane-.
ringsfederationen IPPF och till WHO. Vidare föreslås i motion U202 (fp) attt
stödet till familjeplanering inte bör begränsas till programländer.
UU 1987/88:20
27
Utskottet
Sverige har sedan länge spelat en aktiv roll internationellt för att främja och
utreda familjeplaneringsinsatser i u-länderna. Detta arbete fortsätter i
oförminskad takt. Under åren har en allt större del av det svenska biståndet
på familjeplaneringsområdet lämnats genom internationella program som
UNFPA, IPPF och WHO. Som framgår av propositionen är den svenska
andelen av bidragen till IPPF redan mycket hög, varför ett oförändrat bidrag
för innevarande budgetår kan vara befogat. Utskottet anser även att den
nuvarande ökningstakten för bidragen till UNFPA är tillfredsställande.
Det svenska bilaterala biståndet på familjeplaneringsområdet är i huvudsak
begränsat till programländer. Skälet är att familjeplanering bör ses som
en integrerad del av annat bistånd, exempelvis på hälsovårds- och undervisningsområdet.
SIDA kan även ge bidrag till enskilda organisationer över
anslagsposten Särskilda program till speciella projekt på familjeplaneringsområdet
utanför kretsen av programländer. Så har skett exempelvis i
Västafrika. Yrkande 26 i motion U202 och motion U201 avstyrks därmed.
Kvinnor
Sammanfattning av motionerna
De tre borgerliga riksdagspartierna anser att alltför liten del av det svenska
biståndet kommer kvinnorna till godo. Av såväl demokratiska som humanitära
skäl och med hänsyn till att befintliga biståndsmedel måste användas
bättre bör biståndet i större utsträckning komma kvinnorna till del, anser (m)
i sin partimotion.
De områden där ökade insatser behöver göras till förmån för kvinnor är
arbetsmarknaden, utbildningen och hälsovården. Kvinnors ekonomiska
situation och rättsställning omnämns även som prioriterade områden av (fp)
och (m).
Folkpartiet kräver att ett handlingsprogram för kvinnor skall utarbetas för
varje programland. Detta kan eventuellt finansieras med medel utanför
landramen och genomföras i nära sammarbete med kvinnoorganisationer i
det berörda landet. Folkpartiet anser vidare att det skall finnas en handläggare
med huvudsakligt ansvar för kvinnofrågor på varje biståndskontor.
Centerpartiet föreslår att en ökad andel av biståndet används för kvinnor
såväl från anslaget Särskilda Program som inom ramen för programländerna.
Centerpartiet pekar främst på behovet av utbildning av kvinnor som en av de
klokaste investeringar ett land kan göra för att främja bl.a. barnhälsan. Även
andra åtgärder krävs inom de för kvinnorna mest centrala områdena arbete,
hälsa och utbildning.
Utskottet
Frågan om ett mer kvinnoinriktat bistånd har behandlats av utskottet under
en följd av år, och utskottet har redan i tidigare betänkanden (1985/86:12 och
1986/87:10) mer utförligt diskuterat kvinnornas roll som mottagare av
bistånd och kvinnornas betydelse i utvecklingsprocessen.
UU 1987/88:20
28
Utskottet finner det beklagligt att kvinnornas bidrag till ekonomin i
u-länderna så länge underskattats och att deras betydelse för utvecklingen
förbisetts. Sedan några år tillbaka, i synnerhet efter FN:s kvinnokonferens i
Nairobi, har dock kvinnohänsyn i ökande grad kommit att genomsyra de
svenska biståndsinsatserna.
Det föreligger allmän enighet om att vi från svensk sida nu är redo att inte
bara teoretiskt utan även praktiskt låta kvinnoaspekterna integreras i
sektorer och projekt i det bilaterala biståndet samt att när det är påkallat
genomföra särskilda kvinnoprojekt. U-landskvinnornas roll i biståndet
framhålls i propositionen som ett av de prioriterade områdena för det
svenska biståndet.
SIDA utarbetade redan 1985 i ett handlingsprogram förslag till åtgärder
för att göra det bilaterala biståndet som helhet mer kvinnoinriktat. Handlingsprogrammet
är baserat på två strategier; en välfärdsstrategi varigenom
ökade ansträngningar skall göras för att nå kvinnor och barn genom sociala
och hälsovårdsåtgärder. Den andra strategin siktar till ekonomiskt oberoende
och att främja kvinnors deltagande i ekonomin.
Konkret har denna handlingsplan inneburit bl.a. att planer har utarbetats
för samtliga programländer med åtgärder för att förstärka kvinnors deltagande
i olika stadier av projekten. SIDA har igångsatt ett antal projekt med syfte
att bl.a. öka antalet arbetstillfällen för kvinnor, att underlätta kvinnornas
arbetsbörda (projekt med anpassad/passande teknologi) att stödja kreditprojekt
för kvinnor samt öka tillgången till undervisning, hälsovård och
familjeplanering.
Det finns ett regionalt kvinnoprogram för Afrika med ett regionalkontor i
Nairobi. Planer finns att upprätta ett kvinnoprogram i Asien. Vid biståndskontoren
i Bangladesh, Etiopien, Indien, Tanzania och Kenya finns en
tjänsteman som handhar kvinnofrågor. Vid de andra biståndskontoren finns
alltid en tjänsteman som bevakar kvinnofrågorna.
Kvinnoinriktningen av biståndet har för SIDA konkret inneburit att ett
kvinnoråd, KIB, sedan år 1978 är knutet till planeringssekretariatet. Det
finns vidare en kvinnokomponent i utbildningsprogrammet för SIDA:s
representanter i fält och det hålls årliga seminarier för de kvinnoansvariga vid
biståndskontoren. Svenskt bistånd kan sedan ett antal år tillbaka utgå direkt
till kvinnoorganisationer i u-länder. Annat svenskt bistånd måste förmedlas
via en svensk organisation.
I syfte att öka kunskapen om kvinnornas roll i utvecklingen och möjligheterna
att ge kvinnoinriktat stöd har särskilda riktlinjer upprättats för
forskning om kvinnor och utveckling. SAREC har ett särskilt kvinnoforskningsprogram.
Utskottet kan konstatera att ett mångfacetterat arbete pågår med syfte att
integrera kvinnobiståndet i det svenska biståndet. SIDA:s handlingsprogram
välkomnas, och utskottet ser fram emot ytterligare konkreta resultat i form
av direkt kvinnoinriktade insatser i programländerna såväl som ökade
möjligheter för kvinnligt deltagande och medverkande i biståndets utformning
i stort och i planeringen, utförandet och utvärderingen av enskilda
biståndsinsatser.
UU 1987/88:20
29
Vad gäller yrkandet om ytterligare handläggare av kvinnofrågor på de
svenska biståndskontoren är det utskottets uppfattning att detta är en av de
frågor som regeringen själv har att besluta om. Enligt vad som framkommit
ovan går dock utvecklingen mot en ökad och intensifierad bevakning av
kvinnofrågorna i samtliga programländer, något som utskottet finner
väsentligt och positivt.
Med det sålunda anförda får yrkandena 28, 29 och 30 i motion U202 och
yrkande 15 i motion U225 anses besvarade.
I motion U210 (c) föreslås att ökande andelar av anslaget Särskilda
program och inom programlandsanslagen skall gå till kvinnor. Utskottet
anser att det ankommer på regeringen att göra en fördelning mellan
delposterna i ljuset av behovet av fortsatt intensiva satsningar på kvinnobistånd.
Yrkande 23 i motion U210 avstyrks härmed.
I motion A802 yrkande 3 föreslås att regeringen skall låta utarbeta en
rapport om det samlade bistånd som kommit kvinnorna till godo. Därav bör
framgå vilka resultat kvinnosatsningarna uppnått och hur stor andel av
Sveriges samlade bistånd som kommer kvinnorna till del.
En strävan i det svenska utvecklingssamarbetet är att bistånd för kvinnor
så långt det är möjligt skall vara integrerat i annat bistånd. Endast en mindre
del av biståndet går till renodlade kvinnoprojekt.
Av detta skäl är det svårt att på ett rättvisande sätt redovisa vilken andel av
biståndet som kommer kvinnor till godo.
Detta utesluter naturligtvis inte att det skulle kunna vara möjligt att göra
en mer allmän utvärdering av det svenska biståndets effekter på ulandskvinnornas
situation. En samlad utvärdering torde emellertid vara
relativt arbetskrävande. SIDA har ett handlingsprogram för kvinnobistånd,
och det torde i första hand ankomma på SID A :s kvinnoråd för internationellt
bistånd (KIB) att ta initiativet till olika utvärderingar. Utskottet anser inte att
riksdagen har anledning att göra något uttalande i denna fråga.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 3 i motion A802.
Bostäder
Sammanfattning av motionerna
I centerpartiets partimotion samt i motionerna U203 (s) och U204(c) krävs
att svenskt bistånd i ökad utsträckning skall gå till bostadsprojekt i
u-länderna. Bostadsnöden ökar ständigt i världen. Olika projekt har
igångsatts bl.a. på svenskt privat initiativ för att hjälpa hemlösa till bra och
billiga bostäder. Det svenska biståndet bör även enligt centerns partimotion i
högre utsträckning gå till bostadssociala projekt. Som exempel på de insatser
som borde göras nämner centermotionen landsbygdsutvecklingsprojekt för
att minska inflyttningen till städerna. I de redan existerande kåkstäderna
behövs insatser som får till stånd hantverk och industri samt kooperativa
insatser för att tillgodose basbehov av service i form av hygien och
transporter. Människor behöver även besittningsskydd för sina bostäder.
UU 1987/88:20
30
Utskottet
UU 1987/88:20
Sverige har stött FN:s boende och bebyggelsecenter HABITAT sedan dess
tillkomst. HABITAT:s uppgift är att främja bostadsbyggandet i u-länderna
och avhjälpa bostadsnöden. I det svenska bilaterala biståndet ingår bostadsbyggande
som en del i bl.a. landsbygdsutvecklingsprojekt och utbildningsprojekt.
Vi har dock från svensk sida valt att inte prioritera bostadsbyggande
och bebyggelseåtgärder i vårt bilaterala bistånd. Orsaken härtill har varit att
bostadsbyggande involverar en mängd komplicerade frågor som t.ex.
äganderätt av mark, infrastruktur och finansiering. Bostadsbyggande har
dock kunnat ingå som en del av t.ex. ett svenskt undervisningsprojekt i form
av bostäder åt personal.Dessutom har landsbygdsutveckling generellt en
central ställning i det svenska biståndet genom att man genom satsningar på
landsbygden dels når ut till den fattigaste delen av befolkningen, dels
härigenom kan uppnå andra biståndsmål, såsom miljömålet, tillväxt- och
utjämningsmålet. I samtliga dessa mål ingår boende som en del.
Med anledning av FN:s internationella bostadsår som fokuserat på
bostadsnöden i världen avser regeringen på försöksbasis ge bistånd till
bostadsbyggande i Costa Rica.
Med vad som sålunda anförts avstyrks motionerna U203 och U204.
1 motion U210 omnämns behovet av landsbygdsutvecklingsprojekt som
stimulerar småindustri och hantverk och som kan leda till att inflyttningen till
städerna minskar. Utskottet konstaterar att svenskt bistånd redan i stor
utsträckning bidrar till att utveckla småföretagsamhet och hantverk såväl på
landsbygden som i städerna, framför allt i de fattigaste länderna.
Härmed avstyrks yrkande 8 i motion U210.
Enskilt ägande, småindustri, landsbygd
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet anser i sin partimotion att tillväxtmålet bör ges
ökad tyngd i det svenska biståndet. Det är marknadsekonomin som driver
fram tillväxten. Biståndet skall därför i större utsträckning gå till den enskilda
sektorn och till landsbygden. Det svenska näringslivet bör enligt (m)
engageras i biståndsarbetet eftersom kommersiellt arbete är långsiktigt och
ger ömsesidigt utbyte. Biståndet bör inriktas på områden där svenskt
näringsliv har god kompetens och ett konkurrenskraftigt utbud. För att
stimulera samverkan mellan näringslivet, SIDA och mottagarländerna bör
ett antal referensprojekt inledas som exempel på samarbete inom detta
område. Förmedlingen och utbytet av kunskaper och erfarenheter bör
decentraliseras, anser (m) vidare. SIDA bör i större utsträckning stödja
kontaktförmedling mellan t.ex. universitet, skolor och organisationer.
Även (fp) anser i sin partimotion att en ökad jordbruksproduk- tion och
framväxt av enskilt företagande kommer att visa sig vara av avgörande
betydelse föru-ländernas ekonomiska utveckling. Även dess betydelse för en
demokratisk samhällsutveckling betonas. Enligt (fp) bör Sverige i ökad
utsträckning genom landprogram och genom andra insatser (bl.a. BITS och
Swedfund) stödja projekt som gynnar uppkomsten av inhemskt enskilt
företagande, hantverk, småindustri och lantbruk. Därtill bör u-ländernas
export främjas.
Centerpartiets partimotion och U 219 (c) anser att det svenska biståndet i
mycket högre grad skulle gå till landsbygdsutveckling. Utvecklingsprojekten
måste ha en helhetssyn på landsbygdens framtid och ta till vara småskalig
teknik i första hand inriktad på hemmamarknaden.
Utskottet
Försörjningsbetingelserna på landsbygden kommer att för en lång tid
framöver bli en av de viktigaste uppgifterna för det internationella utvecklingssamarbetet,
eftersom det är på landsbygden som flertalet av u-ländernas
invånare bor och det är där som de måste söka sin försörjning. Stöd åt
småföretagare och hantverk är där en effektiv biståndsform. Utskottet kan
dela de synpunkter som framförs i motionerna U202, U210 och U225 om
behoven att i ökad grad ge stöd till landsbygdens utveckling genom att
stimulera inhemskt enskilt företagande, hantverk, småindustri och lantbruk,
gärna baserat på småskalig teknik och i första hand inriktat på hemmamarknad
i resp. land. Den breda mångfald detta bidrar till att skapa har ett värde
även ur demokratisynpunkt. Det svenska biståndet är ju redan i stor
utsträckning inriktat på bistånd till småföretagsamhet såväl genom SIDA:s
verksamhet som genom BITS och SWEDFUND. Genom IMPOD söker vi
även stimulera export av u-landsprodukter.
I det biståndssamarbete som härvidlag äger rum spelar svenska företag en
stor roll, och återflödet till Sverige från dessa projekt är betydande.
Utskottet kan därmed inte heller i år dela den beskrivning som framförs i
motion U225 (m) vari det bl.a. heter att Sverige i huvudsak valt att bygga upp
biståndssamarbetet utan att engagera näringslivet.
Utskottet anser att det även framgent finns starka skäl för att låta de
erfarenheter och kunskaper som de svenska företagen besitter komma
u-länderna till nytta utifrån dessa länders egna behov och baserat på deras
efterfrågan.
Med det anförda torde yrkande 25 i motion U202 (fp) och yrkande 7 i
motion U210 (c) få anses besvarade. Utskottet avstyrker yrkandena 11 och 12
i motion U225 (m). Utskottet avstyrker även yrkande 11 i motion U219 (c)
med krav på en ny biståndsstrategi där huvuddelen av biståndet skall gå till
småskalig landsbygds- och jordbruksutveckling. Det svenska biståndet har
redan som sitt övergripande mål att höja de fattigaste folkens levnadsnivå,
vari ingår bistånd till landsbygds- och jordbruksutveckling som en väsentlig
del.
Ekonomisk och social utjämning
Sammanfattning av motionerna
De allmänna tillväxtmålen gynnar inte de allra fattigaste, anser motionären i
U 219(c). Därför skall riksdagen klargöra att det svenska biståndets
tillväxtmål skall syfta till att höja människans totala livskvalitet. Detta
UU 1987/88:20
32
innebär stravan efter ekonomisk och social utjämning samt att biståndet skall
inriktas på de fattigaste människorna. Innehållet i till- växtmålet skall
anpassas efter denna målsättning. Samma åsikt framförs i motion U207 (vpk)
där det hävdas att jordens resurser skulle räcka till för alla, om de fördelades
rättvist. Enligt vpk:s partimotion U 211 krävs av en u-landspolitik, bl.a. att
i-länderna tar sitt ansvar och ändrar sin politik i syfte att bidra till en extern
miljö som är mer förutsägbar och som understödjer tillväxt och utveckling.
I-länderna bör inse att stöd till u-ländernas utvecklingsprocess är ett stöd till
dem själva.
Utskottet
Riksdagen har enhälligt antagit de mål som sammantaget bildar grunden för
den svenska biståndspolitiken; resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning,
ekonomisk och politisk självständighet och en demokratisk samhällsutveckling.
1 betänkandet föreslås att riksdagen antar ett femte biståndsmål,
nämligen ”framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön”.
Formuleringen av dessa biståndsmål uttrycker vad vi med vår biståndspolitik
vill genomföra i de fattiga u-länderna.
I motion U207 (vpk) beskrivs frågeställningarna i termer som hunger,
militarism, fördelningspolitik, demokrati. Det övergripande målet är dock
enligt utskottet detsamma, nämligen att höja de fattiga folkens levnadsnivå.
Något uttalande därutöver är enligt utskottets mening inte erforderligt.
Med det anförda avstyrks motion U207.
Det är också viktigt att understryka att biståndsmålen utgör en enhet och
är utan inbördes rangordning. I stället förstärker och kompletterar de
varandra. Sålunda anser inte utskottet att det finns någon motsättning mellan
resurstillväxt och ekonomisk och social utjämning som det formuleras i våra
biståndsmål. Det ena förutsätter det andra. I själva verket är det hos de
fattigaste grupperna som behovet av ekonomisk tillväxt är som störst.
Tillväxtmålet bör således inte tonas ned men ges ett sådant innehåll att det
gagnar även eftersatta grupper. Det kommer därmed inte i konflikt med
social, politisk och ekonomisk rättvisa som befaras i motion U219 (c). Som
utskottet redan konstaterat ovan är också biståndet till landsbygdsutveckling
prioriterat. Utskottet får därmed avstyrka yrkande 7 i motion U219.
I motion U211 (vpk) yrkas att riksdagen skall uttala sitt stöd för
Havannadeklarationens krav. Utskottet får konstatera att den s.k. Havannadeklarationen
utgör 77-gruppens, dvs. u-ländernas positionspapper inför
FN:s sjunde konferens för handel och utveckling (UNCTAD VII). De
synpunkter som framförs i detta dokument inkluderades efter förhandlingarna
i det slutdokument som blev resultatet av UNCTAD VII och som antogs
enhälligt. Slutrapporten ger uttryck för en gemensam vilja att stärka det
multilaterala samarbetet på det ekonomiska området. I rapporten finns även
en gemensam bedömning av den världsekonomiska utvecklingen och dess
allmänna innebörd för olika länders och landgruppers ekonomiska politik.
Med utgångspunkt i det stora ömsesidiga beroendet mellan u-, i- och
socialistländer fördelas ansvaret mellan länderna när det gäller hur man skall
komma till rätta med de svåra problemen i världsekonomin. Alla ländergrup
-
UU 1987/88:20
33
3 Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr 20
per har här ett ansvar.
Med det ovan anförda torde yrkande 4 i motion U211 få anses besvarat.
Länderprogram och landval
Sammanfattning av motionerna
IpartimotionernaU202(fp), U210(c),U211 (vpk)ochU225(m)och vissa
andra motioner framförs förslag som berör de biståndspolitiska målen och de
allmänna riktlinjerna för utvecklingssamarbetet. Dessa sammanfattas
nedan.
Av vad som framgår av partimotionerna stöder (fp) och (vpk) allmänt
systemet med länderprogrammering. Moderaterna och centerpartiet vill
däremot ändra biståndets inriktning så att det blir projektinriktat i stället för
landinriktat.
Folkpartiet anser i sin partimotion (U202) att det ökande biståndet bl.a.
bör användas till att uppta samarbete med nya programländer. Därvid bör
möjligheterna till att bidra till en demokratisk utveckling vara ett väsentligt
kriterium. Dessutom bör biståndssamarbetet göras mer flexibelt och anpassat
till nya omständigheter. Länder skall lättare kunna infogas i och avföras
ur programlandskretsen. Folkpartiet föreslår att Uganda och Filippinerna
görs till nya programländer. Därtill anser partiet att regeringen bör förbereda
sig för att även göra Sudan, Somalia och Nepal till programländer. Däremot
bör biståndet till Vietnam och Laos enligt (fp) avvecklas under ordnade
former.
Centerpartiet anser i sin partimotion att biståndet skall inriktas mot vitala
områden för att därigenom ge impulser till en så småningom självgenererande
positiv utveckling. De mest angelägna problemområdena måste identifieras
väl, enligt (c), liksom vad som är mest verkningsfullt för det
internationella biståndet. Därefter kan bedömas inom vilka områden Sverige
har bäst förutsättningar att nå fram med bistånd.
Moderata samlingspartiet anser i sin partimotion att den nuvarande
principen med landprogrammering utgör ett hinder för ett effektivare
bistånd. Det blir med landprogrammering svårare att anpassa sig till nya
omständigheter och mottagarländerna tenderar att bli biståndsberoende.
Landramarna riskerar att bli regimstöd som i mottagarländerna leder till ett
biståndsstrategiskt tänkande i stället för åtgärder som leder till framåtskridande
för befolkningen. Enligt (m) bör därför formerna för och omfattningen
av landrambaserat bilateralt bistånd omprövas. Vid diskussionen om
fortsatt bilateralt bistånd bör avtal om insatser föregå det årliga fastställandet
av landramen, som därmed blir indikativ.
I de nya former som föreslås, anser (m) att Sverige bör inleda samarbete
med fler u-länder. Exempel härpå är Sudan, Uganda och Somalia. Även i
t.ex. Costa Rica och Filippinerna bör ökade insatser göras genom BITS,
SWEDFUND och SAREC.
Vänsterpartiet kommunisterna anser i sin partimotion att Kampuchea bör
upptas som nytt programland. Samtidigt anser (vpk) att Kenya och Sri Lanka
inte längre skall vara programländer.
UU 1987/88:20
34
I motion U 219 (c) föreslås att Guatemala och El Salvador blir nya
programländer.
Utskottet
Kärnan i det svenska bilaterala biståndet är alltjämt utvecklingssamarbetet
med programländerna. Dessa är 17 till antalet, och planeringen av biståndet
till dem sker i enlighet med den s.k. landprogrammeringsmetoden. Metoden
har utförligt beskrivits av utskottet i UU 1983/84:15.
Landramarna för dessa länder föreslås nästa budgetår uppgå till 3 145
milj.kr., vilket är en viss minskning även i nominellt värde i förhållande till
innevarande år. Det innebär att det landprogrammerade biståndets andel av
det totala biståndet minskar ytterligare något; en utveckling som pågått
under ett antal år. I gengäld har flera programländer mottagit bistånd från
andra anslag på samma sätt som ett stort antal u-länder numera är mottagare
av svenskt bilateralt bistånd utan att för den skull tillhöra programlandskretsen.
Enligt tidigare riksdagsbeslut bör programlandskretsen utvidgas först efter
noggranna överväganden, eftersom programlandssamarbetet är ett långsiktigt
åtagande från svensk sida. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka de
förslag som väckts av folkpartiet i motion U202 (fp) om att göra Filippinerna
och Uganda till nya programländer eller förslaget i samma motion om
förberedelser för att göra Sudan, Somalia och Nepal till nya programländer.
Följaktligen kan utskottet inte heller bifalla förslaget i motion U225 (m) om
att göra Sudan, Uganda och Somalia till nya samarbetsländer. Av samma
skäl avstyrks vänsterpartiet kommunisternas förslag i motion U211 att göra
Kampuchea till nytt programland. Utskottet har uppfattat förslaget i motion
U219 (c) om bilateralt utvecklingssamarbete med El Salvador och Guatemala
så att det skulle gälla långsiktigt samarbete av motsvarande slag, och
avstyrker följaktligen även ifrågavarande yrkanden.
Till följd av detta ställningstagande finns inte utrymme för några landramar
för de nämnda länderna det kommande budgetåret.
Yrkandena 17,18,19, 48, 49 och 50 i motion U202, yrkandena 17 och 18 i
motion U211, yrkande 5 i motion U219 och yrkande 21 i motion U225
avstyrks således.
Det sagda innebär inte att reguljärt bistånd inte skall kunna lämnas till
länder utanför programlandskretsen. Det har som nämnts redan skett en
betydande utvidgning av det antal länder med vilka Sverige har ett mer eller
mindre långsiktigt biståndssamarbete. Sedan lång tid har BITS med tekniskt
samarbete och u-krediter varit verksamt i ett flertal länder utanför de 17
programländerna. Ett betydande humanitärt bistånd lämnas via de särskilda
anslagsposterna för detta ändamål och via katastrofposten till en stor grupp
u-länder. I det föreliggande budgetförslaget begär regeringen därtill medel
för projektbistånd till länder som befinner sig i ett kritiskt skede av sin
utveckling. Utskottet kommer längre fram i detta betänkande att behandla
denna nya anslagspost.
Sammantaget finns det numera flera möjligheter att inleda och upprätthålla
varierande slag av biståndssamarbete med andra länder än de i program
-
UU 1987/88:20
35
landskretsen, däribland de i motionerna U202, U211, U219 och U225
nämnda. Formerna för ett sådant samarbete kommer att närmare belysas av
den tidigare nämnda översynen som utrikesdepartementet avser göra.
I motion U225 (m) föreslås vidare under rubriken ”Ett effektivare
bistånd” att formerna för det nuvarande landramsbaserade biståndet skall
omprövas till förmån för ett mer projektinriktat.
Som framgår av det föregående finns numera möjligheter att bedriva
biståndssamarbete vid sidan av det landprogrammerade samarbetet. Den
klara åtskillnad som funnits mellan programlandssamarbete och annat
bistånd kan därmed sägas ha blivit mindre markant. Enligt utskottets mening
får emellertid denna utveckling inte leda till att det landramsplanerade
biståndet blir av mindre betydelse. Landprogrammeringen är fortfarande en
metod som är väl ägnad för överföring av bistånd till länder med vilka vi har
ett långsiktigt och omfattande bistånd.
Det vore enligt utskottets bedömning inte ett effektivt utnyttjande av
resurser och kunskaper om bistånd till u-länderna splittrades upp på ett stort
antal avgränsade och kanske tillfälliga projekt.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 21 i motion U225.
Enskilda organisationer
Sammanfattning av motionerna
De tre borgerliga riksdagspartierna anser att en större del av det svenska
biståndet bör kanaliseras via enskilda organisationer. Dessa utför enligt
partierna ett effektivt och målinriktat arbete. De är flexibla och kan arbeta
mer informellt än SIDA. De har också större förmåga att nå utsatta grupper i
de fattiga länderna. De förvaltar väl sina anslag och insamlade medel.
Moderata samlingspartiet framhåller i sin motion att de enskilda organisationerna
ofta samarbetar med systerorganisationer i mottagarländerna och
därmed främjar effektivitet och pluralism. Deras arbete har också stor
betydelse för att upprätthålla en stark biståndsvilja i vårt land och håller
medvetandet om de stora hjälpbehoven i världen vid liv.
Folkpartiet anser i sin partimotion att det även är viktigt att kunna
kanalisera svenskt bistånd till opinionsbildande organisationer i u-länder via
t.ex. riksdagspartierna närstående stiftelser. Detta är särskilt viktigt för att
kunna nå människor och organisationer i u-länderna som är väsentliga för
opinionsbildningen och som skulle kunna utgöra katalysatorer för en
demokratisk utveckling.
Centerpartiet anser i sin partimotion att det kooperativa biståndet, såsom
varande framgångsrikt, bör få ökade resurser. Syftet med det kooperativa
biståndet är att främja utvecklingen av demokratiskt förankrade kooperativa
organisationer i u-länder, heter det i motion U210 (c).
UU 1987/88:20
36
Utskottet
Biståndet genom enskilda organisationer är en av flera biståndsformer inom
det svenska utvecklingssamarbetet. De frivilliga organisationerna är särskilt
ägnade att uppnå vissa av utvecklingssamarbetets syften, exempelvis när det
gäller att främja folkligt deltagande i ett lands utveckling. De har därför en
given och omistlig roll i vårt bistånd. Av detta skäl har anslaget som är avsett
för bistånd genom enskilda organisationer ökat betydligt under senare år; det
föreslås för nästa budgetår bli 525 milj.kr. jämfört med 155 milj. kr.
budgetåret 1981/82. Fördelningen av detta belopp sker som regel efter en
projektansökan från organisationer i Sverige. De förväntas som regel bidra
till projektet med en egeninsats på minst 20 %. Därtill kommer att SIDA ofta
anlitar enskilda organisationer, som förmedlare av katastrofbistånd eller
humanitärt bistånd till Latinamerika och Södra Afrika. Om dessa utbetalningar
jämte bidragen för enskilda organisationers biståndsinformation läggs
till anslagsposten för enskilda organisationer uppgår det statliga bistånd som
går genom enskilda organisationer till ca 825 milj.kr. innevarande år jämfört
med 313 milj.kr. budgetåret 1981/82. Det innebär att folkrörelsernas och de
enskilda organisationernas andel av biståndsutbetalningarna genom SIDA
ökat från 8,5% budgetåret 1981/82 till över 22% innevarande budgetår.
Som framhålls i flera av motionerna har biståndet genom enskilda
organisationer en viktig roll att spela när det gäller att bygga upp demokratiska
institutioner i mottagarländerna och bidra till att ett folkligt inflytande
över utvecklingen främjas. Enskilda organisationers närvaro i u-länderna
tjänar som en motvikt mot missbruk från politiska och ekonomiska
maktgrupper.
Utskottet kan därför ställa sig bakom de synpunkter på det allmänna
värdet av bistånd genom enskilda organisationer som anförs i motionerna
U202 (fp), U210 (c) och U225 (m).
Detta omdöme gäller även det kooperativa biståndet, vars värde särskilt
framhålls i motion U210 (c). Någon förändring av detta bistånds omfattning
och inriktning har utskottet för sin del ingen anledning att föreslå riksdagen.
Med det anförda får yrkande 16 i motion U225 och yrkande 24 i motion
U210 anses besvarade.
Utskottet återkommer till frågan om tilldelning av anslag till bistånd
genom enskilda organisationer längre fram i betänkandet.
Förslaget i motion U225 (m) om att medge avdragsrätt för gåvor till
enskilda organisationer har överflyttats till skatteutskottet för behandling
där. (Utrikesutskottet har avgivit yttrande i frågan till skatteutskottet.)
Utskottet är trots vad som sagts ovan inte villigt att föreslå att frivilligorganisationerna
tilldelas den strategiska roll i planeringen av hela det svenska
biståndet som förefaller vara avsikten i motion U219, yrkande 10. Genom
folkrörelserådet för biståndsfrågor har organisationerna redan nära kontakt
med regeringen och kan påverka biståndets utformning exempelvis på
demokratiområdet. Det är bra att så sker, men det är enligt utskottets
mening inte rimligt att tilldela just de frivilliga organisationerna en särställning
av det slag som motionären föreslår. Yrkande 10 i motion U219 avstyrks
därför.
UU 1987/88:20
37
I motion U202, yrkande 8, föreslås att bistånd skall kunna lämnas till
opinionsbildande organisationer i u-länder exempelvis via de svenska
riksdagspartierna närstående stiftelser. Utskottet vill med anledning härav
anföra följande:
Som framhölls i förra årets biståndsbetänkande UU 1986/87:10, då ett
motsvarande yrkande behandlades, är det inget som hindrar att partierna
såsom enskilda organisationer eller via stiftelser söker bidrag från SIDA för
biståndsprojekt i u-länder.
Sådana bidrag ges ur anslagsposten för Enskilda organisationer i enlighet
med de av SIDA tillämpade reglerna. Ett tiotal större organisationer -däribland Svenska Missionsrådet, Pingstmissionens U-landshjälp, Swedish
Cooperative Center, LO, TCO, AIC och Rädda Barnen - har ramavtal med
SIDA i vilket formerna för ansökan men däremot inga bidragsbelopp
fastställts. De organisationer som har ramavtal representerar i sin tur
omkring 100 medlemsorganisationer.
SIDA uppställer oftast som villkor för bidrag ur anslagsposten för enskilda
organisationer att den mottagande organisationen har ett medgivande från
myndigheterna i verksamhetslandet.
Som påpekats i det föregående utnyttjas enskilda organisationer som kanal
när det gäller att förmedla bistånd ur anslagsposten för Humanitärt bistånd
till Latinamerika och Södra Afrika. Detta bistånd är bl.a. tänkt som stöd åt
dem som är offer för förföljelse och har därför som regel utgått till länder med
vilka Sverige inte har något reguljärt biståndssamarbete i övrigt. Sedermera
har medel ur denna anslagspost också använts för att under en övergångstid
fördjupa och stödja demokratin i de latinamerikanska länder som nyligen fått
folkvalda regeringar.
I (fp)-motionen föreslås att frågan om bistånd via de svenska riksdagspartierna
utreds. Syftet skulle som utskottet uppfattar motionsförslaget vara att
utreda förutsättningarna för bistånd via politiska partier på annat sätt än vad
det nuvarande systemet med projektbidrag efter ansökan ger utrymme för.
Även i motion U225 (m) aktualiseras möjligheten av denna typ av
bistånd.
Utskottet kan se fördelarna med bistånd via politiska organisationer i
Sverige till organisationer i u-länderna om syftet med det är att bygga upp
demokratiska institutioner eller ge stöd åt lokala folkliga strävanden i ett land
där demokratiska traditioner är svaga eller helt saknas. Den grundläggande
motiveringen för bidrag åt politisk verksamhet bör dock vara att stödja
framväxten av en demokratisk struktur, inte att ge stöd åt den ena eller andra
politiska åsiktsriktningen, något som också återspeglas i instruktionen för
beredningen för humanitärt bistånd. Det är enligt utskottets mening en
avgörande principiell skillnad mellan dessa båda synsätt, även om gränsen
mellan dem i praktiken kan vara flytande. Bidrag till politisk verksamhet i ett
land som redan har ett partiväsen och en demokratiskt vald regering kan inte
utan vidare beskrivas som stöd åt en demokratisk samhällsuppbyggnad. Det
exempel på bistånd som anförs i fp-motionen kan mot denna bakgrund
föranleda principiella invändningar. Utskottet är därför tveksamt till tanken
på att utvidga och formalisera stödet till politisk verksamhet i u-länderna på
det sätt som tycks vara avsikten med motionsförslaget.
UU 1987/88:20
38
Den nuvarande ordningen med möjlighet för partier att i egenskap av
enskilda organisationer ansöka om bidrag för projekt i u-länder är enligt
utskottets mening ur principiell och praktisk synpunkt tillfredsställande.
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 8 i motion U202.
Bindning
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet säger i sin partimotion att obundet bistånd är att föredra. Bundet
bistånd strider mot frihandelstanken och mottagarländernas valfrihet begränsas.
Enligt (fp) kan en ökad bindning i princip betraktas som en slags
subvention till en produktion som annars inte skulle vara konkurrenskraftig.
I stället anser (fp) att det bundna biståndet i princip bör avvecklas och
ersättas av obundet gåvobistånd. Avvecklingen kan inte ske omedelbart och
bör förenas med en ökad internationell aktivitet för avbindning av bistånd.
Folkpartiet föreslår att det bundna importstödet successivt minskas.
Moderata samlingspartiet konstaterar i sin partimotion att det idealiska
vore om samtliga i-länder tillämpade obundet bistånd och att Sverige bör
fortsätta verka för en allmän avbindning av biståndet från industriländerna. I
nuvarande situation kan det dock inte vara rimligt enligt (m) att Sverige
lämnar obundet importstöd, vilket ofta används till inköp i våra viktigaste
konkurrentländer. Importstödet bör enligt (m) bindas till upphandling av
varor och tjänster i Sverige. Principen bör här vara att det bundna
importstödet bara får utnyttjas då svenska varor är internationellt konkurrenskraftiga.
I motion U 205 (m) framförs åsikten att det svenska biståndet i huvudsak
skall vara bundet, bl.a. eftersom affärsmässigheten vid obundet bistånd ofta
lyser med sin frånvaro och kontrollen är begränsad.
Utskottet
Det svenska biståndet är mindre bundet till uppköp i det egna landet än vad
fallet är i andra givarländer. Obundenheten följer av uppfattningen att det
bistånd är effektivast som utgår från mottagarländernas eget behov. Inom
det landprogrammerade biståndet är det huvudsakligen en del av importstödet
som är bundet till köp i Sverige; Det bundna importstödets andel av
landramarna har sjunkit kraftigt under senare år; från 25 % eller däröver i
början och mitten av 1980-talet till 17 % innevarande budgetår.
Vid sidan därav är u-krediterna och i viss utsträckning livsmedelsbiståndet
och katastrofbiståndet bundet till uppköp i Sverige, vilket sammantaget gör
att ca 14 %av det svenska utvecklingsbiståndet är bundet.
Utskottet delar synpunkterna i motion U202 (fp) att bistånd i princip bör
vara obundet och vill därför förorda en fortsatt minskning av andelen bundet
bistånd i det svenska biståndet. Därmed får yrkande 2 i motion U202 (fp)
anses besvarat.
I konsekvens med denna inställning avstyrker utskottet yrkande 13 i
motion U225 (m) vari föreslås att importstödet i sin helhet skall bindas till
uppköp i Sverige. Utskottet avstyrker också motion U205, som föreslår att
UU 1987/88:20
39
Sveriges bistånd i huvudsak skall vara bundet.
Utskottet har tidigare tagit ställning till frågan om finansieringen av lokala
kostnader, vilket berörs i motion U225 (m). Enligt den uppfattning som
utskottet fortfarande hävdar bör ersättningen av lokala kostnader (med
bidrag i svensk valuta) inte göras så generös att den urholkar mottagarlandets
ansvar för insatserna. Det bör därför krävas att mottagarlandet självt står för
en del av dessa kostnader. Mycket restriktiva regler skulle emellertid kunna
försvåra satsningar på exempelvis landsbygdsutveckling och markvård.
Utskottet får därmed anse yrkande 14 i motion U225 besvarat.
Bistånd till länder i krig; avbrytande av bistånd
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet och (fp) framför i sina partimotioner synpunkten
att bistånd under vissa omständigheter skall kunna avbrytas eller avvecklas.
Enligt (m) måste biståndssamarbetet omprövas och i sista hand avbrytas med
mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper på främmande
territorier. Således kräver (m) att det landprogrammerade biståndet till
Vietnam avbryts.
I motion U220 yrkande 1 (m) framförs åsikten att i princip inget svenskt
bistånd med undantag av direkt humanitärt bistånd skall komma länder till
del, vilka är invecklade i krig. Det land motionärerna främst avser är Angola.
Moderaterna anser i sin partimotion U225 som självklart att svenskt bistånd
skall vara humanitärt. Biståndet får enligt (m) inte gå till något som har
beröring med militär verksamhet. Det är framför allt biståndet till Mozambique
som avses.
Centerpartiet tar i sin partimotion U210 upp frågan om svårigheter att
genomföra biståndsinsatser på grund av gerillaverksamhet och attacker från
Sydafrika. Centerpartiet konstaterar att en viss form av militär hjälp har
diskuterats i sammanhanget men understryker att biståndsmedel skall
användas i enlighet med de svenska biståndsmålen.
Folkpartiet betonar att frågan om huruvida ett biståndssamarbete skall
fortsätta innefattar avvägningar som måste göras från fall till fall och där
exakta kriterier inte kan uppställas. Det måste emellertid finnas mycket
starka skäl om ett land med ett stabilt totalitärt system skall få kvarstå som
programland. Detsamma gäller länder där omfattande och systematiska
kränkningar av grundläggande rättigheter - inklusive tortyr - under flera år
varit en del av vardagen. Moderata samlingspartiet anser att hjälpen i sådana
fall bör växlas över till andra former av bistånd, t.ex. genom enskilda
organisationer eller katastrofbistånd.
Krig med långvarig ockupation måste betraktas som en allvarlig belastning
för ett biståndssamarbete, anser (fp).
Avbrytande eller avveckling av biståndet är enligt (fp) inte demonstrationspolitik
utan ett sätt att upprätthålla demokrati- målets trovärdighet
bland Sveriges mottagarländer. Det handlar även enligt (fp) om att biståndet
skulle kunna komma till bättre användning i länder och biståndsformer där
demokratimålet lättare kan nås.
UU 1987/88:20
40
Enligt (fp) bör en avveckling ske i ordnade former där gällande avtal skall
fullföljas. Både (fp) och (m) anser att katastrofbistånd, humanitärt bistånd
och bistånd via enskilda organisationer kan ges även efter att ett programlandssamarbete
avvecklats.
Utskottet
Såsom anfördes i förra årets biståndsbetänkande finns det omständigheter
som gör att en omprövning av ett pågående biståndssamarbete måste kunna
övervägas. En sådan omständighet är att själva förutsättningarna för bistånd
upphört att gälla. En annan är allvarliga brott mot folkrätten, såsom
långvariga och svåra kränkningar av mänskliga rättigheter eller anfallskrig
och ockupation.
Utskottet har tidigare för sin del gjort bedömningen att det inte går att i
förväg uppställa entydiga kriterier för omprövning och i sista hand avbrytande
av biståndssamarbete.
I fp-motionen U202 anges ett antal bedömningsgrunder när avbrytande av
bistånd övervägs, såsom biståndets effektivitet, hänsynen till mänskliga
rättigheter och utsikterna att med bistånd främja en demokratisk samhällsutveckling.
Motionärerna drar själva slutsatsen att en avvägning måste ske från
fall till fall men anger slutligen två fall då en omprövning bör övervägas,
nämligen om mottagarlandet i fråga för krig och gör sig skyldigt till långvarig
ockupation eller om det haren stabilt totalitär regim. En likartad uppfattning
framförs i motion U225 (m). Bistånd till länder som bedriver anfallskrig eller
har trupper på främmande territorier måste omprövas och i sista hand
avbrytas, anser motionärerna.
De av motionärerna anförda synpunkterna visar enligt utskottets mening
att det är svårt att uppställa kriterier för avbrytande som har generell
innebörd och inte huvudsakligen tar sikte på situationen i ett visst land.
Utskottet anser det därför motiverat att riksdagen vidhåller sin tidigare
uttalade ståndpunkt att en prövning av biståndets förutsättningar måste
göras i varje enskilt fall. 1 fråga om samarbetet med enskilda länder hänvisas
följaktligen till vederbörande avsnitt i betänkandet.
Yrkandena 14 i motion U202 (fp) och 8 i motion U225 (m) får därmed
anses besvarade.
Motion U220 behandlar situationen i Angola men innehåller ett yrkande
av mer allmän räckvidd, nämligen att inget svenskt bistånd med undantag av
humanitärt skall komma sådana länder till del som är invecklade i krig.
Utskottet vill med anledning därav framhålla att ett land kan vara invecklat
i krig av många orsaker. Enbart den omständigheten att krig pågår i landet,
kanske till följd av en aggression utifrån, ger enligt utskottets mening inte
anledning att avbryta ett pågående reguljärt utvecklingssamarbete. Yrkandet
avstyrks därför.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också yrkande 1 i motion U225
(m) vari anförs att det inte är acceptabelt att svenskt bistånd i någon form
används för militära syften. I motionstexten hänvisas till uttalanden om att
svenskt bistånd kan komma att användas för att stödja delar av Mozambiques
armé. Även i yrkande 30 i motion U210 (c) aktualiseras denna fråga och
UU 1987/88:20
41
understryks att biståndsmedel skall användas i enlighet med de svenska
biståndsmålen.
Mogambique är en av Sveriges största biståndsmottagare. Sedan flera år
försvåras landets utveckling av den av Sydafrika stödda rebellrörelsen RNM,
som är ett hot också mot de biståndsprojekt som Sverige deltar i. Statsrådet
Lena Hjelm-Wallén framhöll i ett interpellationssvar den 12 februari 1988 att
Sverige har ett ansvar för att de insatser som vi medverkar i inte går förlorade
genom sabotage och andra störningsaktioner. Vi har också ett ansvar att tillse
att den personal som är anställd och verksam inom biståndet arbetar under
tillfredsställande skydd och säkerhet.
Mot denna bakgrund har utrikesdepartementet nu analyserat behovet och
möjligheterna att vidta åtgärder för att öka skyddet vid de anläggningar och
utvecklingsprojekt som Sverige stöder. Analysen har redovisats i en promemoria
av den 29 mars 1988 som överlämnats till utskottet för kännedom.
Utskottet konstaterar att det såväl av interpellationssvaret som av
promemorian framgår att övervägandena inte avser leveranser av krigsmateriel
eller militärt samarbete med Mogambique.
Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet framhålla följande. I
det exceptionella läge som råder i Mogambique är utskottet inte främmande
för tanken att särskilda åtgärder kan vara motiverade för att skydda de
biståndsprojekt i Mogambique som Sverige medverkar i. Åtgärder för att
skydda biståndsprojekt övervägs för övrigt även av andra länder med
verksamhet i Mogambique.
Det är emellertid viktigt att syftet med och omfattningen av kommande
insatser blir väl definierade och avgränsade. De bör genomföras inom ramen
för gällande principer för svenskt bistånd. Utskottet vill understryka att
svenska biståndsmedel inte kan användas för att finansiera utrustning eller
förnödenheter för militära ändamål. Utgångspunkten måste vara att det är
Mogambiques regering som har huvudansvaret för skyddet av anläggningar
och personal i landet. Det svenska bistånd som skulle komma i fråga kan
självfallet inte bestå av krigsmateriel eller av utrustning eller penningmedel
som ställs till de mogambikanska militära myndigheternas förfogande.
Däremot bör det inte föreligga några hinder mot att inom ramen för biståndet
till Mogambique tillhandahålla mat, kläder, medicin och dylikt till anställda
eller vaktpersonal knuten till svenskfinansierade projekt. Utskottet har inga
invändningar mot att projekten, för att kunna drivas effektivt och under
betryggande säkerhet, också bör vara utrustade med bilar, kommunikationsutrustning
m.m. och skyddas av stängsel, belysnings- och larmanordningar
etc. Däremot bör inte vaktpersonalen vid projekten speciellt förses med
fordon och radioutrustning som finansieras över biståndet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med en utförlig redovisning
för frågan i nästa års budgetproposition.
Med hänvisning till det anförda får utskottet anse yrkande 30 i motion
U210 och yrkande 1 i motion U225 (m) besvarade.
UU 1987/88:20
42
Biståndets organisation, resultat, effektivitet,
utvärdering
Sammanfattning av motionerna
Centerpartiet konstaterar i sin partimotion U 210 att ett antal utredningar har
igångsatts för att studera olika aspekter av det svenska biståndet. I ingendera
utredningen finns parlamentariskt inflytande. Det är angeläget, anser (c) att
biståndet ges en folklig förankring och (c) kräver därför en parlamentarisk
utredning som skall se över de biståndspolitiska målen och måluppfyllelsen
samt organisationen av biståndet.
Även i vpk:s partimotion krävs en utredning med syfte att utforma en
u-landspolitik som visar att Sverige tar sitt ansvar i den rådande världsekonomiska
krisen. Utredningen skall granska det svenska biståndets effektivitet
och Sveriges agerande vad avser bistånd och handel.
Centerpartiet anser vidare i sin partimotion att det nordiska samarbetet på
biståndsområdet skall utvecklas. Regeringen bör därför ta initiativ till att en
samlad nordisk handlingsplan utarbetas. Därvid bör även frågan om ett
gemensamt nordiskt biståndssekretariat prövas.
I moderaternas partimotion och i motion U 219 (c) krävs återupprättandet
av befattningen som biståndsinspektör.
I motion U 219 krävs därtill inrättandet av ett biståndsdepartement.
Utskottet
Under denna rubrik behandlar utskottet vissa frågor som har att göra med
organisationen av ett effektivt bistånd.
Med anledning av motion U210(c) om en nordisk handlingsplan för
biståndsarbete får utskottet anföra följande.
Ett formaliserat nordiskt samarbete på biståndsområdet har funnits sedan
början av 1960-talet. Det regleras numera av Köpenhamnsöverenskommelsen
av år 1981, till vilken knutits en rådgivande kommitté, i vilken bl a
parlamentariker ingår. På regeringssidan har samarbetsministrarna det
slutliga ansvaret även för detta samarbetsområde. Under dem sorterar en
ämbetsmannakommitté för biståndsfrågor.
Under en lång period bestod det nordiska samarbetet på biståndsområdet
huvudsakligen av ett antal gemensamt finansierade och gemensamt administrerade
projekt. Sedan några år har intresset förskjutits mot andra typer av
samarbete, bl. a. eftersom gemensamma projekt ofta visat sig vara administrativt
svårhanterliga.
På uppdrag av Nordiska rådet har Nordiska ministerrådet nyligen slutfört
arbetet på ett handlingsprogram för nordiskt biståndssamarbete, vilket
antogs av Nordiska rådet vid dess möte i Oslo i mars 1988. Nordiska
ministerrådet skall därefter fastställa programmet. Utgångspunkten för detta
program är att ett nordiskt samarbete skall tjäna mottagarländernas intresse.
Enligt det föreslagna programmet skall det nordiska samarbetet i första hand
gå ut på koordinering av de nordiska ländernas insatser och en fördelning av
arbetet på fältet. Som exempel på ett för mottagarländerna fruktbart
nordiskt samarbete nämns SADCC-biståndet. I programmet talas också om
koordinering mellan de nordiska länderna och FN-systemet.
UU 1987/88:20
43
Utskottet konstaterar således att ett nordiskt biståndsprogram redan
utarbetats och antagits av Nordiska rådet. Syftet med motionsyrkandet är
således redan uppfyllt, varför det avstyrks.
I motion U219 (c) föreslås dels att regeringen bör inrätta ett biståndsdepartement,
dels att regeringen åter skall tillsätta en biståndsinspektör. Det
senare förslaget finns också i motion U225 (m) vari betonas vikten av en
grundligare och mer fristående utvärdering av biståndet än vad som nu sker.
Enligt utskottets mening bör organisationen av regeringens arbete ankomma
på regeringen själv att besluta om. Vad gäller befattningen som
biståndsinspektör vill utskottet tillägga att utvärdering av biståndet numera
ägnas mycket stor uppmärksamhet av SIDA självt och av utrikesdepartementet.
Få av den offentliga verksamhetens områden är så nära granskade
som biståndet.Denna granskning och utvärdering är både intern och extern.
Därtill kommer att en omfattande och kritisk offentlig debatt äger rum om
det offentliga utvecklingssamarbetet.
Yrkandena 1 och 8 i motion U219 och yrkande 27 i motion U225 avstyrks
med hänvisning till det sagda.
Liksom under närmast förflutna riksmöten föreslås i ett par motioner att
en biståndspolitisk utredning skall tillsättas. I centerpartiets motion U210
anförs att en översyn av olika aspekter av biståndet pågår inom utrikesdepartementet
utan att det i något fall finns ett parlamentariskt inflytande.
Motionärerna föreslår därför att en parlamentarisk biståndspolitisk utredning
tillsätts med uppgift att se över de biståndspolitiska målen och
måluppfyllelsen samt organisationen av biståndet. Ett syfte med utredningen
skulle vara att identifiera de mest angelägna problemområdena för biståndet
och omorientera biståndet till dessa områden. Motionärerna anser vidare att
utvecklingssamarbetet bör bli mindre landinriktat och mer projektinriktat.
Även i vänsterpartiet kommunisternas partimotion U211 föreslås en
biståndspolitisk utredning. Utgångspunkten för den bör vara att biståndsmålet
höjs från 1 till 2 % av BNI. Utredningen skall granska det svenska
biståndets effektivitet men även Sveriges agerande på handelns och angränsande
områden såsom skuldreglering, råvarupriser, transnationella företags
uppträdande. Målet bör vara att utforma en svensk u-landspolitik i linje med
de krav som u-länderna bl.a. framfört vid det senaste UNCTAD-mötet i
Havanna.
Som utskottet tidigare framhållit vid behandlingen av yrkandena om en
biståndspolitisk utredning har det svenska utvecklingssamarbetet nyligen
underkastats översyner på flera delområden. Sålunda har biståndet genom
enskilda organisationer, landprogrammeringsmetoden, SAREC:s verksamhet,
SIDA:s organisation och katastrofbiståndet relativt nyligen setts över.
Under år 1987 har en översyn av biståndsmålen lett till att regeringen nu
föreslår införande av ett nytt miljömål. SWEDFUND:s arbete utreddes
under år 1987, liksom kulturbiståndet. För närvarande pågår en utredning av
u-landsinformationen och en intern översyn av biståndet till länder utanför
programlandskretsen.
Med tanke på att flertalet av inslagen i utvecklingssamarbetet så nyligen på
olika sätt granskats anser utskottet det inte motiverat att nu genomföra
någon mer omfattande parlamentarisk utredning av biståndet i sin helhet.
UU 1987/88:20
44
Yrkande 5 i motion U211 (vpk) och yrkande 1 i motion U210 (c) avstyrks
därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en helhetssyn på biståndet
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:U 225,
2. beträffande återinförande av anslagsposten miljö, markvärd och
energi,
att riksdagen avslår yrkande 47 i motion 1987/88:U202, yrkandena 3
och 4 i motion 1987/88:U210 och yrkande 10 i motion 1987/88:U225,
3. beträffande införandet av miljökonsekvensanalyser
att riksdagen förklarar yrkandena 2 och 4 i motion 1987/88:U212,
yrkande 23 i motion 1987/88:U202 samt ifrågvarande del av yrkande 2 i
motion 1987/88:U210 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande ökad miljömedvetenhet i internationella biståndsorganisationer
att
riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1987/88:U212 och yrkande
24 i motion 1987/88: U202 besvarade med vad utskottet anfört,
5.beträffande förstärkt kompetens och utökad forskning på miljöområdet
att
riksdagen förklarar ifrågavarande del av yrkande 2 i motion 1987/88
U210, och yrkandena 3 och 5 i motion 1987/88:U212 besvarade med
vad utskottet anfört,
6. beträffande enskilda organisationers insatser på miljövårdsområdet
att
riksdagen förklarar återstående del av yrkande 2 i motion
1987/88:U210, yrkande 6 i motion 1987/88:U212 samt yrkande 9 i
motion 1987/88:U225 besvarade med vad utskottet anfört,
7. beträffande en global energistrategi
att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:U210,
8. beträffande en energikonferens i FN:s regi
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1987/88:U210,
9. beträffande kravet pä en demokratisk utveckling och respekt för
mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet
att riksdagen förklarar yrkandena 7, 9 och 10 i motion 1987/88:U202,
ifrågavarande delar av yrkande 4 i motion 1987/88:U225, yrkande 20 i
motion 1987/88:U210 samt yrkande 8 i motion 1987/88:U525 besvarade
med vad utskottet anfört,
10. beträffande strategi för demokratiutveckling
att riksdagen avslår ifrågavarande del av yrkande 4 i motion 1987/
88:U225 och yrkande 1 i motion 1987/88:U503,
11. beträffande demokratikommissioner
att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1987/88:U225 och yrkande 2 i
motion 1987/88:U503,
12. beträffande oberoende rapporter över utvecklingen av demokrati
och mänskliga rättigheter i mottagarländerna
UU 1987/88:20
45
att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1987/88:U202, yrkande 5 i
motion 1987/88:U225 och yrkande 3 i motion 1987/88:U503,
13. beträffande anslagspost för demokratiutveckling
att riksdagen avslår yrkandena 21 och 22 i motion 1987/88:U210 och
yrkande 6 i motion 1987/88:U225,
14. beträffande befolkningsfrågor
att riksdagen avslår yrkande 26 i motion 1987/88:U202 och motion
1987/88:U201,
15. beträffande bistånd för kvinnor
att riksdagen förklarar yrkandena 28,29 och 30 i motion 1987/88:U202,
samt yrkande 15 i motion 1987/88:U225 besvarade med vad utskottet
anfört,
16. beträffande ökade anslag till kvinnobistånd
att riksdagen avslår yrkande 23 i motion 1987/88:U210,
17. beträffande rapport om kvinnobiståndet
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1987/88:A802,
18. beträffande bostäder
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:U203 och 1987/88:11204,
19. beträffande bostadssociala åtgärder
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1987/88 U210,
20. beträffande enskilt ägande, småindustri och landsbygd
att riksdagen förklarar yrkande 25 i motion 1987/88:11202 och yrkande
7 i motion 1987/88:11210 besvarade med vad utskottet anfört,
21. beträffande marknadsekonomi i u-land
att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1987/88:11225,
22. beträffande samverkan med näringslivet
att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1987/88:11225,
23. beträffande småskalig landsbygds- och jordbruksutveckling
att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1987/88:11219,
24. beträffande ekonomisk och social utjämning
att riksdagen avslår motion 1987/88:11207 och yrkande 7 i motion
1987/88:11219,
25. beträffande Havannadeklarationen
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1987/88:11211 besvarat med
vad utskottet anfört,
26. beträffande programlandssamarbete med Filippinerna
att riksdagen avslår yrkandena 18 och 48 i motion 1987/88:11202,
27. beträffande programlandssamarbete med Uganda
att riksdagen avslår yrkandena 17 och 49 i motion 1987/88:11202,
28. beträffande förberedelser för programlandssamarbete med Sudan,
Somalia och Nepal
att riksdagen avslår yrkandena 19 och 50 i motion 1987/88:11202,
29. beträffande programlandssamarbete med Kampuchea
att riksdagen avslår yrkandena 17 och 18 i motion 1987/88:11211,
30. beträffande programlandssamarbete med El Salvador och Guatemala
att
riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:11219,
UU 1987/88:20
46
31. beträffande samarbete med nya länder
att riksdagen avslår yrkande 21 i motion 1987/88:U225,
32. beträffande landprogrammering och projektbistånd
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1987/88:11225,
33. beträffande bistånd genom enskilda organisationer
att riksdagen förklarar yrkande 16 i motion 1987/88:U225 besvarat
med vad utskottet anfört,
34. beträffande kooperativt bistånd
att utskottet förklarar yrkande 24 i motion 1987/88:11210 besvarat med
vad utskottet anfört,
35. beträffande huvudroll för enskilda organisationer
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1987/88:11219,
36. beträffande bistånd genom politiska partier
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1987/88:11202
37. beträffande minskning av det bundna biståndet
att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1987/88:11202 besvarat med
vad utskottet anfört,
38. beträffande bindning av importstödet
att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1987/88:11225,
39. beträffande ökad bindning av biståndet
att riksdagen avslår motion 1987/88:11205,
40. beträffande lokala kostnader
att riksdagen förklarar yrkande 14 i motion 1987/88:11225 besvarat
med vad utskottet anfört,
41. beträffande avbrytande av bistånd
att riksdagen förklarar yrkande 14 i motion 1987/88:11202 och yrkande
8 i motion 1987/88:11225 besvarade med vad utskottet anfört,
42. beträffande bistånd till länder i krig
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:11220,
43. beträffande åtgärder för skydd av biståndsprojekt
att riksdagen förklarar yrkande 30 i motion 1987/88:11210 och yrkande
1 i motion 1987/88:11225 besvarade med vad utskottet anfört,
44. beträffande nordisk handlingsplan för biståndsarbete
att riksdagen avslår yrkande 19 i motion 1987/88:11210,
45. beträffande inrättande av ett biståndsdepartement
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:11219,
46. beträffande inrättande av befattning som biståndsinspektör
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1987/88:11219 och yrkande 27 i
motion 1987/88:11225,
47. beträffande parlamentarisk biståndspolitisk utredning
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:11210,
48. beträffande utredning om u-landspolitik
att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:11211,
49. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete
som förordas i propositionen under rubriken Prioriteringar
i Sveriges bistånd,
50. att riksdagen fastställer att framsynt hushållning med naturresurser
och omsorg om miljön skall vara ett mål för Sveriges internationella
utvecklingsarbete.
UU 1987/88:20
47
3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)
Propositionen (s. 54-56,61-75)
FN:s biståndsprogram bidrar till att stärka FN:s normskapande och fredsbevarande
funktioner och ansvar. Enskilda länders biståndsprogram kan inte
som det multilaterala utvecklingssamarbetet bli heltäckande vare sig beträffande
ämnen eller mottagarländer. Därigenom utgör de multilaterala
organens verksamhet ett viktigt komplement till det bilaterala biståndet.
Gemensamt för det multilaterala bistånd som finansieras över den svenska
biståndsbudgeten, är dess fattigdomsinriktning. I detta och i andra hänseenden
föreligger god överensstämmelse med de svenska biståndsmålen. Den
svenska regeringen deltar aktivt i utformningen av biståndet i FN och
utvecklingsbankerna.
Det ligger i det multilaterala arbetets natur att beslutsformer och
verkställighet kompliceras och försvåras av den mångfald intressen och
synsätt som finns representerade i arbetet. Samtidigt borgar denna mångfald
för en vidsyn och för ett mera direkt engagemang hos alla av samarbetet
berörda länder.
FN:s verksamhet har byggts upp under 40 år vilket inneburit att antalet
organ och organisationer har blivit stort. Detta skapar samordnings- och
styrningsproblem. Intresset för och behovet av vissa verksamheter har också
växlat över tiden. Det är enligt regeringen viktigt med tanke på morgondagens
problem att beslutsformer och biståndsverksamhet ses över. Flera
beslut som fattades vid 1986 års generalförsamling syftar till en sådan översyn.
Det mellanstatliga maskineriet och den därmed sammanhängande sekretariatsstrukturen
avseende FN: s ekonomiska och sociala arbete är nu föremål för
en särskild genomgång, den sk ECOSOC-översynen. Denna går in i ett
intensivt skede under våren 1988. Sverige deltar tillsammans med de övriga
nordiska länderna aktivt i detta arbete.
För att Sverige skall kunna lämna konstruktiva bidrag till processen för att
effektivisera FN krävs insatser av olika slag enligt propositionen. Ett särskilt
utredningsarbete kommer att initieras för att främja ideer och erfarenhetsutbyte
om FN:s roll på det ekonomiska och sociala området i ett längre
tidsperspektiv.
Den svenska andelen multilateralt bistånd fortsätter att vara hög. Den av
regeringen föreslagna fördelningen av anslaget Cl Bidrag till internationella
biståndsprogram, framgår av tabell 3.
Härutöver anslås svenska bidrag till multilaterala biståndsprogram under
andra poster i budgeten: katastrofposten, betalningsbalansstödet och särskilda
program.
De internationella finansieringsorganen finansieras via framförhandlade
fleråriga påfyllnader. Till FN-systemet utfäster medlemsländerna i stället
frivilliga bidrag för ett år i taget. För att underlätta ett långsiktigt arbete och
planering för FN-systemet har Sverige tillsammans med de nordiska länderna
drivit frågan om flerårsutfästelser. Under senare tid har internationellt
betonats behovet av nya former för att uppnå strukturanpassningsprogram
som mer än tidigare tar hänsyn till den ekonomiska krisen i många u-länder.
UU 1987/88:20
48
Internationella valutafonden (IMF) har nu infört mer långfristig utlåning till
de fattigaste u-länderna. Sverige har aviserat sin avsikt att bidra med medel
för räntesubventionering i en förestående utvidgning av IMFts strukturanpassningsfacilitet.
Därtill har Sverige utfästett rambelopp om 150 milj. kr.för
samfinansiering och/eller parallellfinansiering med Världsbanken i ett program
för strukturanpassning i 18 skuldtyngda länder i Afrika. Dessa
utfästelser redovisas under Avsnitt 5 (C3) särskilda insatser i skuldtyngda
länder. Under 1988 kommer påfyllnadsförhandlingarna inom den Afrikanska
utvecklingsfonden (AfDF) att avslutas. Påfyllnadsförhandlingar avses inledas
under 1988 för den Internationella jordbruksutvecklingsfondens (IFAD)
tredje påfyllnad.
Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1987/88 och 1988/89 fördelat på
organisationer (milj. kr.)
Anslag 1987/88 |
Förslag 1988/89 |
Föränd ring |
|
FN:s operativa verksamhet |
|||
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) |
560,0 |
600,0 |
+ 40 |
varav |
|||
- ordinarie bidrag |
(490,0) |
(525,0) |
(+ 35) |
- Sahelkontoret (UNSO) |
( 20,0) |
( 20,0) |
(0) |
- UNDP:s verksamhet i de |
|||
minst utvecklade länderna |
( 50,0) |
( 55,0) |
(+ 5) |
FN: s kapitalutvecklingsfond |
40,0 |
45,0 |
+ 5 |
FN: s befolkningsfond (UNFPA) |
75,0 |
85,0 |
+ 10 |
FN:s barnfond (UNICEF) |
245,0 |
260,0 |
+ 15 |
920,0 |
990,0 |
+ 70 |
|
Internationella finansieringsorgan |
|||
Vär1dsbanksgruppen |
787,6 |
810, 6 |
+ 23 |
Afrikanska utvecklings- |
|||
banken (AfDB) |
20,0 |
15, 0 |
- 5 |
Afrikanska utvecklingsfonden |
|||
(AfDFi |
181,5 |
255,0 |
+ 73,! |
Asiatiska utvecklingsbanken |
|||
(AsDBi |
- |
- |
- |
Asiatiska utvecklingsfonden |
|||
(AsDF) |
91,4 |
91,4 |
0 |
1 |
080,5 |
1 172,0 |
+ 9i,: |
UU 1987/88:20
4 Riksdagen 1987188. 9sami. Nr 20
49
Anslag 1987/88 |
Förslag 1988/89 |
Föränd- ring |
|
|
Internationellt livsmedelsbistånd |
|||
|
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) |
115,0 |
115,0 |
0 |
|
konventionen (FAO) |
52,0 |
40,0 |
- 12 |
|
insatser (IEFR) |
74,0 |
60,0 |
- 14 |
|
Merkostnad |
65,0 |
65,0 |
0 |
306,0 |
280,0 |
- 26 |
|
|
Internationella jordbruks- |
|||
|
utvecklingsfonden (IFAD) |
27,0 |
35,0 |
+ 8 |
|
FN:s hjälporganisation för |
|||
|
palestinaflyktingar (UNRWA) |
75,0 |
82,0 |
+ 7 |
|
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) |
110,0 |
120,0 |
+ 10 |
|
Övriga organisationer |
185,0 |
202,0 |
+ 17 |
|
Internationella familje- |
|||
|
planeringsfederationen (IPPF) |
75,0 |
75,0 |
0 |
|
händelscentrum (ITC) |
19,0(1) |
18,0 |
- 1 |
|
FN:s narkotikafond (UNFDAC) |
11,0 |
20,0 |
+ 9 |
|
universitetet |
14,0 |
15,0 |
+ 1 |
119,0 |
128,0 |
+ 9 |
|
|
Övriga multilaterala bidrag |
177,5 |
153,0 |
- 24,5 |
|
Totalt 2 |
815,0 2 |
960,0 |
+ 145 |
(1) Innefattade även andra handelsrelaterade insatser till
ett belopp av 3 milj. kr. Dessa insatser redovisas fr.o.m.
budgetåret 1988/89 under anslagsposten Övriga multilaterala
bidrag.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och
befolkningsfond (UNFPA)
UNDP skall vara FN-systemets centrala organ tor finansiering av tekniskt
bistånd. UNDP har även ett ansvar för att FN-systemets samlade verksamhet
inom detta område samordnas i mottagarlandet. UNDP har en inriktning
som väl stämmer överens med svenska biståndspolitiska mål. UNDP gör
långsiktiga åtaganden gentemot mottagarländerna inom ramen för landprogram
och ger rent gåvobistånd som dessutom främst riktar sig till de fattigaste
länderna.
Enligt regeringen bör samordningsfunktionen i FN-systemets fältverksamhet
förstärkas. Detta var även en av slutsatserna i en FN:rapport från 1987 -den s.k. Jansson rapporten - om FN-systemets biståndsverksamhet på fältet.
För att samordningen av FN-biståndet på fältet ska kunna förbättras krävs
bl.a. ökade resurser till UNDP. Därför anser regeringen det motiverat att
bidraget till UNDP höjs med 35 milj. kr. till 525 milj. kr. För att understödja
UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade länder i Afrika anser regeringen
att Sverige bör ge ett oförändrat bidrag på 20 milj. kr. till FN:s
Sahel-kontor.
UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de
minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Regeringen föreslår ett
bidrag på 55 milj. kr., dvs en ökning med 5 milj. kr.
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd
till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fattigare befolkningsgrupperna
i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara
ett värdefullt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och till de större
projekt som de stora finanseringsorganen, t.ex. IDA, stödjer. Regeringen
föreslår ett bidrag på 45 milj.kr., dvs en ökning med 5 milj.kr.
FN:s befolkningsfond (UNFPA) är det centrala finansieringsorganet inom
FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet. Dess verksamhetsområde
omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring
och befolkningsstatistik samt utbildning och forskning.
Sverige har sedan länge spelat en pådrivande roll för att få till stånd
internationella insatser för familjeplanering i u-länder. En snabb befolkningstillväxt
utgör ofta ett problem för utvecklingsansträngningarna. Insikten
härom har förstärkts av försörjningskrisen i många afrikanska länder.
Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från UNFPA. Regeringen
anser att UNFPA har en betydelsefull roll i genomförandet av det
handlingsprogram som antogs vid den extra generalförsamling om Afrika
som hölls 1986. I handlingsprogrammet läggs vikt vid befolkningspolitik och
åtgärder på befolkningsområdet.
Regeringen föreslår att det svenska bidraget till UNFPA uppräknas med 10
milj. kr. till att upgå till 85 milj. kr.
FN:s barnfond (UNICEF)
UNICEF:s verksamhet som till övervägande delen är förlagd till de fattigaste
länderna bedrivs i samarbete med regeringar inom ramen för fleråriga
landprogram. Verksamheten omfattar främst hälso- och sjukvårdsinsatser,
vattenförsörjning, förbättring av näringsstandarden och utbildning. Barnfonden
har på senare år givit ökad uppmärksamhet åt barn i särskilt svåra
omständigheter och bistår barn i katastrofdrabbade områden, gatubarn i
storstäderna och barn som är offer för väpnade konflikter. Sverige har under
många år varit en av UNICEF:s största bidragsgivare, såväl till den reguljära
verksamheten som till de särskilda insatser som UNICEF genomför med
hjälp av tilläggsbidrag. Under år 1987 var Sverige UNICEF:s störste
bidragsgivare. De svenska tilläggsbidragen finansieras över anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA, inom det långsiktiga bilaterala bistån
-
UU 1987/88:20
51
det och inom anslagsposten för katastrofbistånd.
Regeringen anser att det är angeläget att UNICEF:s arbete för barns
överlevnad och utveckling får ett fortsatt starkt svenskt stöd och att Sveriges
bidrag höjs med 15 milj. kr. till 260 milj. kr.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
IDA är världsbanksgruppens organ för utlåning på särskilt förmånliga villkor
till de fattigaste u-länderna. Utlåningen finanserias genom bidrag från ett
drygt 30-tal länder, i första hand i-länder.
Som regeringen redovisade i budgetpropositionen 1987 slöts en överenskommelse
om åttonde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 8) i december
1986 som omfattar perioden 1987/88-1989/90. Påfyllnaden uppgår till totalt
12,4 miljarder dollar. Därav utgör 11,5 miljarder dollar det av bidragsländerna
gemensamt överenskomna beloppet för IDA 8. Resterande summa utgörs av
ytterligare bidrag som lämnas på additionell basis. Sveriges andel av de 11,5
miljarderna uppgår till 2,62 %, vilket representerar en ökning i förhållande
till IDA 7 då andelen uppgick till 2,5 %. Detta motsvarar 2 151,19 milj. kr. att
utbetalas under en treårsperiod. Första bidraget om 550 milj. kr. utbetalades
under budgetåret 1987/88. Återstående utbetalningar fördelas lika under
budgetåren 1988/89 och 1989/90. Medelsbehovet för nästa budgetår är således
800 milj kr.
Internationella finansieringsbolaget (IFC)
Det tredje av fem lika stora årsbidrag under den senaste kapitalhöjningen
från 1985 inbetalades under budgetåret 1987/88. De fjärde och femte om
vardera ca 10 milj. kr. skall erläggas under 1988/89 resp. 1989/90.
Regionala utvecklingsbanker
Förhandlingar om den fjärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska utvecklingsbanken
(AfDB) slutfördes i november 1986 och överenskommelsen
därom trädde i kraft i juni 1987. Beslutet innebar att bankens kapital skall
tredubblas under femårsperioden 1987-1991 till ca 19,5 miljarder dollar. Av
detta skall ca 1,2 miljarder dollar inbetalas till banken, återstoden utgör
garantibelopp. Sveriges andel är 1,3 %. Den första utbetalningen om
14 219 332 kr. gjordes under budgetåret 1987/88. För den andra utbetalningen
som skall verkställas under budgetåret beräknas medelsbehovet till
omkring 15 milj. kr. Bristande projektkvalitet och låg genomförandetakt
försvårar ofta arbetet för utvecklingsbankerna och -fonderna, framför allt i
Afrika. Stöd till förinvesteringsstudier kan utgöra ett effektivt medel att
minska dessa problem. Sverige har enligt ett avtal med AfDB avsatt 15 milj.
kr. för förinvesteringsstudier inom ramen för transport- och kommunikationsårtiondet
i Afrika. Dessa medel är nu förbrukade. Banken har uttryckt
starka önskemål om fortsatt svenskt stöd till förinvesteringsstudier.
Regeringen föreslår att ett eventuellt bidrag för detta ändamål under
budgetåret 1988/89 belastar anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.
Förhandlingarna om den femte påfyllnaden av Afrikanska utvecklingsfon -
UU 1987/88:20
52
dens (AfDF) resurser slutfördes i november 1987. Givarländerna skall bidra
med 2,66 miljarder dollar under treårsperioden 1988-1990, vilket i reella
termer innebär en ökning med 25% jämfört med föregående påfyllnad.
Sveriges bidrag beräknas uppgå till högst 765 milj.kr., vilket innebär en
ökning med 73 milj. kr. per år under treårsperioden. Beräkningen grundar
sig på ett åtagande att svara för 4,5 % av den totala påfyllnaden, att jämföra
med 4,76 % av föregående påfyllnad.
Med hänsyn till de mycket stora behov av utvecklingskrediter på förmånliga
villkor, som afrikanska länder i dag har, anser regeringen att den stora
påfyllnaden skall välkomnas och att det kraftiga stödet från svensk sida är
välmotiverat.
För den första utbetalningen som skall verkställas budgetåret 1988/89
beräknas ett medelsbehov om högst 255 milj. kr.
Enligt regeringen föreligger inget behov av ytterligare medel för bidrag till
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB).
Överenskommelse om den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens
(AsDF) resurser slöts i april 1986. Påfyllnaden som avser perioden
1987-1990 uppgår till 3,6 miljarder dollar. Sveriges bidrag om 365,7 milj.kr.
som motsvarar 1,37% av påfyllnadsbidraget skall inbetalas i fyra årsbidrag.
Den första utbetalningen om 91 412 895 kr. gjordes under budgetåret
1987/88.
För den andra utbetalningen som skall verkställas under nästa budgetår är
medelsbehovet likaså 91 412 895 kr.
Internationellt livsmedelsbistånd
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)
Sverige verkar för att en större andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd
skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll för att
lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP utför ett effektivt
biståndsarbete och har en betydelsefull roll vid samordningen av livsmedelsleveranser
i internationella hjälpprogram.
Utöver det ordinarie bidraget stödjer Sverige WFP genom att lämna annat
multilateralt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom WFP. Två tredjedelar
av det svenska bidraget till WFP är bundet till upphandling i Sverige.
Enligt WFP:s regler skall kostnader för lagring, transportfordon och
jordbruksredskap inte finansieras med användning av reguljära bidrag. I
sådana fall måste WFP förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan
budgetåret 1982/83 anslagit medel till detta ändamål. Medlen, som huvudsakligen
använts till inköp av transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de
fattigaste länderna, har enligt samstämmiga uppgifter gjort stor nytta.
Regeringen föreslår oförändrade bidrag till såväl dessa särskilda ändamål,
22 milj. kr., som till WFP:s ordinarie resurser, 93 milj. kr. Därutöver kan
enligt propositionen extrainsatser bli aktuella.
Livsmedelshjälpskon ventionen
UU 1987/88:20
Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit sig
att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 milj. ton spannmål per år.
53
Konventionen är treårig. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller
kontanter. Det svenska årsbidraget motsvarar 40 000 ton vete.
Regeringen beräkar medelsbehovet för det svenska bidraget som lämnas
genom WFP och innefattar frakt- och administrationskostnader till 40 milj.
kr.
Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR)
Enligt FN:s rekommendationer skall IEFR uppgå till minst 500 000 ton
spannmål. Sverige har bidragit till lagret allt sedan dess tillkomst 1975.
Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP
ersättning för fraktkostnaderna.
Regeringen föreslår att 60 milj. kr. anslås för IEFR.
Merkostnad
Riksdagen beslutade 1985 att de kvantiteter spannmål som åtgår för att
uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten
bör ingå i den prisreglerade volymen (prop. 1984/85:166, JoU:33 rskr.
393). Riksdagen beslutade vidare att kostnaderna för dessa åtaganden bör
finansieras från biståndsanslaget (prop. 1984/85:211 JoU:36rskr. 404). Detta
beslut omfattade fem år. Upphandlingen av svenskt spannmål inom ramen
för svenska multilaterala biståndsutfästelser hade dittills skett till världsmarknadspris.
Merkostnaden under budgetåret 1986/87 belastar innevarande
års budget.
Riksdagen har med rskr. 1985/86:164 ställt sig bakom utrikesutskottets
uttalande att användning av biståndsmedel för finansiering av de merkostnader
som uppstår genom att spannmål för svensk livsmedelshjälp köps upp till
svenska regleringspriser bör ses som ett undantag från huvudregeln för
användning av biståndsmedel. Denna uppfattning delas av regeringen.
En utvärdering av olika anpassningsåtgärder i syfte att minska kostnaderna
för det delansvar som staten tagit för överskottsarealen av spannmål skall
göras i enlighet med riksdagens beslut om riktlinjerna för en samlad
livsmedelspolitik (prop. 1984/85:166). Med hänsyn till kostnadsutvecklingen
bör enligt regeringen formerna för svenskt livsmedelsbistånd omprövas.
Regeringen räknar med ett oförändrat belopp avseende täckande av
merkostnader under verksamhetsåret 1988/89: 65 milj. kr.
Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)
Andra påfyllnaden av IFAD:s resurser tillförde IFAD 460 milj. kr. för
verksamhetsperioden 1985-1987. Bördefördelningen mellan givarna är för
närvarande 60 % för OECD-länderna och 40 % för OPEC-länderna.
Sveriges andel av den andra påfyllnaden är 3,1 % vilket motsvarar 117,3 milj.
kr. Hela beloppet har utbetalats.
Mot bakgrund av den svåra situationen i Afrika inrättades i januari 1986 ett
särskilt program för de drabbade afrikanska länderna söder om Sahara.
Målet var att uppnå 300 milj. dollar för perioden 1986-1988. Hittills har ca 200
milj. dollar utlovats av givare ur främst OECD-kretsen, men också av vissa
u-länder. Sverige har utfäst 131,7 milj. kr. till det särskilda Afrikaprogram
-
UU 1987/88:20
54
met, varav 104,7 milj. kr. hittills utbetalats.
Fonden har efter 10 års verksamhet börjat åtnjuta åtskillig respekt genom
en verksamhet som framgångsrikt strävar att nå de fattigaste människorna på
landsbygden. Diskussioner om IFAD:s framtida finansiering inleddes mellan
medlemsländerna under 1987 i en särskild s.k. högnivåkommitté i vilken bl.a.
Sverige deltar.
På grund av det osäkra förhandlingsläget både beträffande volym och
tidpunkt för överenskommelse föreslår regeringen att 35 milj. kr. avsätts för
svenskt bidrag till IFAD:s tredje påfyllnad. Skulle under budgetåret 1988/89
behov uppstå för större belopp, avser regeringen ta i anspråk reserverade
medel under delposterna Livsmedelshjälpskonventionen och Internationella
beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser.
Flyktingbistånd genom FN
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar ( UNR WA)
Sveriges bidrag till UNRWA under budgetåret 1987/88 (verksamhetsåret
1987) uppgick till 75 milj. kr. Dessutom gav Sverige totalt 11,5 milj. kr. som
extra bidrag bl.a. till katastrofhjälp i Libanon och till skolbyggnader i
Gaza-området.
Regeringen föreslår en ökning av bidraget till UNRWA med 7 milj. kr. till
82 milj. kr.
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)
Sverige skall fortsätta stödja det nödvändiga humanitära arbetet att hjälpa
världens flyktingar. Behoven är långt ifrån täckta i de u-länder som tagit
emot ett stort antal flyktingar. Det är också enligt regeringen angeläget att
stödja UNHCR:s verksamhet för främjande och vidmakthållande av flyktingars
rättsskydd.
Regeringen föreslår en höjning med 10 milj. kr. till 120 milj. kr.
Övriga organisationer
De av regeringen föreslagna bidragen till övriga organisationer framgår av
tabellen.
Övriga organisationer
Budgetåret 1987/88 119 000 000
Budgetåret 1988/89 128 000 000
varav
Internationella familjeplaneringsfederationen
(IPPF) 75 000 000
UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC) 18 000 000
FN:s narkotikafond (UNFDAC) 20 000 000
Internationella sjöfarts
universitetet
15 000 000
UU 1987/88:20
55
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)
UU 1987/88:20
Budgetåret 1987/88
Budgetåret 1988/89
75 000 000
75 000 000
Övriga multilaterala bidrag
Över denna anslagspost finansieras bidrag till ett stort antal organisationer,
program och andra internationella aktiviteter. Extra insatser genom internationella
organisationer kan också aktualiseras under pågående budgetår.
Under andra anslagsposter redovisas beräknade anslag för vissa organisationer.
Ibland kan det av förhandlingstekniska skäl vara svårt att förutse det
svenska bidraget. I andra situationer råder osäkerhet om storlek och
tidpunkt för kommande bidrag. Tilläggsanslag för dessa situationer tas från
Övriga multilaterala bidrag.
Vissa bidrag utgår som ett återkommande stöd till verksamhet som
regeringen bedömer som angelägen. Under budgetåret 1988/89 kommer
anslag att lämnas till bl.a.
- Röda Korsets internationella kommitté ICRC
- FN:s boende och bebyggelsecenter HABITAT
- FN:s kvinnofond (UNIFEM)
- FN:s centrum för transnationella företag (UNCTC)
- Världsinstitutet för utvecklingsekonomisk forskning (WIDER)
- Internationella naturvårdsunionen (IUCN) samt
- bidrag till den svenska UNICEF-kommitténs verksamhet.
Regeringen anser det angeläget att tekniskt bistånd ges till u-länderna på
bl.a. tjänste- och konkurrenslagstiftningsområdet i enlighet med UNCTAD
VII - samt att u-länderna lämnas tekniskt bistånd i samband med de
multilaterala handelsförhandlingarna den s.k. Uruguayrundan inom GATT.
Även stöd till UNCTAD:s särskilda organ för handelsprocedurfrågor
(FALPRO) kan komma att aktualiseras under budgetåret. Falpros verksamhet
syftar till att rationalisera administrativa rutiner i samband med
internationell handel.
Regeringen anser det vidare angeläget att Sverige har beredskap att stödja
vissa produktinriktade organisationers arbete med frågor rörande u-ländernas
råvaruproduktion och deras strävan till ökad avsättning på i-landsmarknaderna.
Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror slöts i juli 1980. Sverige
ratificerade avtalet påföljande år. Det är sannolikt att avtalet och den
gemensamma fonden kommer att träda i kraft år 1988 sedan ett tillräckligt
antal stater ratificerat avtalet. För att fullgöra Sveriges åtaganden kommer i
sådant fall ca 12 milj.kr. att behöva betalas ut och får då belasta denna
anslagspost.
Ett bidrag kommer under budgetåret sannolikt att lämnas till Afrikanska
utvecklingsbanken för förinvesteringsstudier.
Under kommande budgetår kommer ytterligare miljöinsatser att aktualiseras.
För att stödja olika insatser som kan vara del av uppföljningen av
Brundtlandkommissionens rapport har medel reserverats under denna
anslagspost liksom även under anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom 56
SIDA, anslagsposten Särskilda program.
För innevarande budgetår har 50 milj.kr. reserverats för inrättande av en
nordisk fond för förmånlig kreditgivning till u-länder, som övervägs mellan
de nordiska länderna. De förslag som diskuterats under senare tid innebär att
Sveriges bidrag kan komma att överstiga detta belopp och kostnaden får då
belasta denna anslagspost.
Anslagsposten belastas också med extra bidrag till studier och utredningar
som bedrivs i internationella organisationer och som av regeringen bedöms
som angelägna.
Svenska institutet kommer att erhålla medel för personal och administrationskostnader
i samband med mottagandet i Sverige av FN-stipendiater.
Utbetalningarna för detta ändamål beräknas uppgå till 820 000 kr. och har
överförts från det förra anslaget C 8.
Regeringen föreslår att 152 992 105 kr. anslås för övriga multilaterala
bidrag.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen inte anslår några medel till merkostnad för internationellt
livsmedelsbistånd,
4. att riksdagen beslutar avskaffa systemet med upphandling av livsmedel
till svenska regleringspriser,
31. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentariskt förankrad
samlad översyn av det multilaterala biståndet,
33. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1988/89 anslår 35 milj.kr.
utöver regeringens förslag eller således 635 milj.kr.,
34. att riksdagen till FN:s befolkningsfond UNFPA för budgetåret 1988/89
anslår 10 milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 95 milj.kr.,
35. att riksdagen till UNICEF för budgetåret 1988/89 anslår 33 milj.kr.
utöver regeringens förslag eller således 293 milj.kr.,
36. att riksdagen till IDA för budgetåret 1988/89 anslår 40 milj.kr. utöver
regeringens förslag eller således 850,6 milj.kr.,
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
multilaterala biståndets andel bör öka,
10. att riksdagen anslår 610 milj.kr. till UNDP, en ökning med 10 milj.kr.,
11. att riksdagen anslår 280 milj.kr. till UNICEF, en ökning med 20
milj. kr.,
12. att riksdagen anslår 125 milj.kr. till livsmedelsbistånd genom WFP, en
ökning med 10 milj.kr.,
13. att riksdagen anslår 140 milj.kr. till UNHCR, en ökning med 20
milj. kr.,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om narkotikabekämpning,
18. att riksdagen anslår 92 milj.kr. till UNRWA, en ökning med 10
milj. kr.,
UU 1987/88:20
57
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
säga upp sitt medlemskap i IFC,
3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till en demokratisering av
Internationella Valutafonden och Världsbanksgruppen,
8. att riksdagen inte beviljar ytterligare biståndsmedel till den nordiska
fonden för kreditgivning till u-länder,
1987/88:U224 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringen av
ett FN-universitet för högre utbildning i medicinskt-tekniskt underhåll i
Malmö.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ub815.
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”Multilateralt bistånd”,
Utskottet
Det multilaterala biståndet, som förmedlas genom Världsbanken, de regionala
bankerna och FN-systemet, svarar numera för mindre än en tredjedel av
det totala svenska utvecklingssamarbetet.
Centerpartiet pekar på fördelarna med ett multilateralt bistånd genom FN
och utvecklingsbankerna. Det ökar tilltron till FN, det går till alla länder
samtidigt som det är frikopplat från enskilda givares egna intressen och det
kan ta sig an de stora utvecklingsproblem som bara kan lösas genom
samordnade insatser. Mot denna bakgrund förordas i motion U210 (c) en
successiv ökning av det multilaterala biståndets andel; ett yrkande som följs
av förslag om något höjda anslagsbelopp till UNDP, UNICEF, UNRWA,
UNHCR och WFP på sammantaget 70 milj.kr.
Folkpartiet föreslår likaledes vissa höjningar av de i propositionen
upptagna beloppen till vissa internationella organisationer, nämligen
UNDP, UNFPA, UNICEF, IDA, UNHCR och UNRWA. I motionstexten
förs ett resonemang om FN-biståndets betydelse och om vikten av att Sverige
tillsammans med andra länder försöker få till stånd en ökning av Världsbanksgruppens
och FN:s resurser för biståndsändamål i en period då hela det
multilaterala systemet befinner sig i en finansiell kris. Motionärerna erinrar
om att de internationella biståndsorganisationerna numera på ett särskilt sätt
uppmärksammar de allra fattigaste länderna i Afrika. Ett avsnitt ägnas åt vad
de multilaterala organen skulle kunna bidra med till främjande av en
demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter.
Synpunkterna utmynnar i ett förslag att regeringen gör en parlamentariskt
förankrad översyn av det multilaterala biståndet.
Moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna föreslår inga
förändringar i de anslagsbelopp propositionen upptar i fråga om multilateralt
bistånd. I den moderata motionen U225 ges ett allmänt stöd för det
multilaterala biståndet och för FNs målsättningar. Världsbanken och UNICEF
nämns särskilt som väl fungerande organ. FN:s ekonomiska kris
UU 1987/88:20
58
innebär att ökade krav på effektivitet måste ställas på FN-organen, heter det
bl.a. i (m)-motionen.
Vänsterpartiet kommunisterna kräver i sin motion U211 en genomgripande
förändring och demokratisering av Världsbanken och IMF enligt principen
”ett land, en röst”, samt att Sverige skall säga upp medlemskapet i IFC.
Utskottet vill beträffande multilateralt bistånd anföra följande:
De stora industriländernas bidrag till FN-systemets biståndsverksamhet,
bl.a. genom UNDP och UNFPA, har under en följd av år stagnerat, vilket
fått till följd att Sverige, som upprätthållit sina bidrag på en hög nivå, nu
tillsammans med ett antal andra länder står för en oproportionerligt stor del
av dessa organs finansiering. Denna ojämna fördelning av bidragsbördan är i
vissa fall uttryck för bristande stöd för FN-systemet och därmed ett hot mot
FN:s möjligheter att bedriva ett effektivt bistånd. Samtidigt har FN:s
biståndsorgan som nämns i c-motionen en skyldighet att bistå alla dem av
FN:s medlemsländer som är u-länder. Detta gör att FN:s biståndsorgan i vart
och ett av dessa länder ofta har en administrativ kapacitet som är oproportionerligt
stor för de små biståndsresurser som tilldelas FN.
FN:s kris gör sig emellertid märkbar även på andra områden. För
närvarande pågår inom FN ett omfattande översynsarbete, bland annat inom
ECOSOC och inom FNs program- och samordningskommitté CPC - i vilken
Sverige nu har en plats - som förhoppningsvis skall leda fram till en
effektivare struktur och en stabilare finansiering av de olika verksamheterna.
Enligt utskottets mening bör Sverige på allt sätt ge stöd åt ansträngningarna
att stärka FN politiskt, organisatoriskt och finansiellt. Ett viktigt inslag
häri är självfallet bidragen till FN:s biståndsverksamhet. Genom vårt
långvariga och stora engagemang i FN-biståndet har vi relativt god kännedom
om de olika organisationernas arbete och effektiviteten i verksamheten.
Sveriges deltagande i vissa delar av FNs biståndsverksamhet (UNDP och
WFP) har relativt nyligen setts över av utrikesdepartementet. Andra
liknande utvärderingar av FN:s biståndsorgan övervägs inom departementet.
Vidare planeras en brett upplagd genomgång av FN-systemets biståndsverksamhet
i syfte att på lite längre sikt ge vår medverkan i det internationella
utvecklingssamarbetet genom FN en så effektiv och för mottagarländerna
givande inriktning som möjligt. Denna genomgång skall göras gemensamt
mellan de nordiska länderna.
Syftet med projektet skall vara att förse de nordiska ländernas regeringar
med ett bättre underlag för bedömning av FN-systemet, främst inom
utvecklingssamarbetets område. Inriktningen av studierna skall vara mottagarorienterat;
enligt planerna skall ett antal fallstudier av u-länders behov
göras. Det är också avsikten att projektet skall försöka definiera vilken typ av
biståndsåtgärder FN-systemet är speciellt ägnat åt. Brundtlandkommissionens
slutsatser skall särskilt uppmärksammas.
Som framgår av propositionen är en arbetsgrupp inom UD sysselsatt med
att se över den svenska politiken beträffande mänskliga rättigheter, främst i
ett FN-perspektiv. Ett syfte är att undersöka möjligheterna att genom FN
bistå utvecklingsländerna att främja respekten för mänskliga rättigheter.
UU 1987/88:20
59
Parallellt härmed deltar Sverige som nämnts i den genomgripande översyn
av FN-systemets struktur och budgetprocess som nu pågår.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka fp-motionen U202.
Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet är utskottet inte nu
berett att ta ställning till storleken av framtida bidrag till FN:s biståndsverksamhet.
Yrkande 9 i motion U210 (c) avstyrks därför. Det är emellertid
utskottets förhoppning att det pågående arbetet skall leda fram till ett
kraftfullare stöd för FN från bidragsgivarnas sida.
Med det anförda får yrkande 25 i motion U225 (m) anses besvarat.
I fråga om demokratisering av Världsbanken vill utskottet i likhet med vad
som skett tidigare, framhålla att Världsbanken till skillnad från exempelvis
UNDP, är en långivande institution som för sin verksamhet är beroende av
den internationella kapitalmarknaden. I konstruktionen av Världsbanken
ligger att rösträtten är vägd i förhållande till storleken av medlemsländernas
insatta kapital. Krav av typen ”ett land, en röst” skulle med stor sannolikhet
leda till att de större bidragsgivarna minskade sina andelar vilket inte skulle
ligga i u-ländernas intresse. Yrkande 3 i motion U211 (vpk) avstyrks därför.
Detta utesluter inte att det är önskvärt att u-ländernas synpunkter får ökande
gehör i banken, vilket också skett. En tilltagande del av Världsbankens och
IDA:s utlåning går numera till de fattigaste länderna.
Utskottet avstyrker också yrkandet i samma motion om utträde ur IFC,
vilket är ett organ som utskottet anser vara ett nyttigt komplement till
Världsbankens övriga verksamhet. IFC har till uppgift att främja huvudsakligen
privatfinansierade investeringsprojekt i u-länderna.
Utskottet övergår nu till behandling av de olika anslagsposterna under
anslaget för multilateralt utvecklingsarbete. Regeringen föreslår som framgår
av propositionen inga väsentliga förändringar i förhållande till medelstilldelningen
för innevarande år. Ramen för multilateralt bistånd är för det
kommande budgetåret 145 milj. kr. större än innevarande år och denna
ökning fördelas relativt jämnt på de olika organisationerna. Bidraget till
WFP föreslås bli oförändrat. Åtagandena gentemot det internationella
beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) och Sveriges
deltagande i livsmedelshjälpskonventionen (FAC) görs i ton vilket förklarar
att beloppet varierar med världsmarknadspriserna på huvudsakligen vete.
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna fördelningen av bidragen
till de internationella organisationerna är rimlig och vill erinra om att
regeringen har möjlighet att under löpande budgetår lämna extra bidrag
exempelvis till det flyktingarbete som UNRWA och UNHCR bedriver.
Till följd av vad som ovan anförts avstyrks yrkandena 33, 34, 35 och 36 i
motion U202 (fp) samt yrkandena 10,11, 12, 13 och 18 i motion U210 (c).
Därmed tillstyrks även förslaget att nästkommande budgetår avsätta ett
belopp för Sveriges deltagande i den nordiska fonden för förmånlig
kreditgivning till u-länderna, vilket (vpk) motsatt sig. Medlen härför skall
belasta anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Yrkande 8 i motion U211
avstyrks.
Utskottet tillstyrker att regeringen även det kommande budgetåret
tillskjuter biståndsmedel för att täcka mellanskillnaden mellan världsmarknadspriset
och det svenska regleringspriset (merkostnad) vid köp av svenskt
UU 1987/88:20
60
spannmål för livsmedelshjälp.
Utskottet erinrar vidare om riksdagens uttalande förra året, nämligen att
det nu tillämpade förfarandet med köp av spannmål till svenska regleringspriser
skall betraktas som ett undantag. Regeringen bör snarast föranstalta
om en återgång till den tidigare gällande regeln att spannmål för biståndsändamål
skall köpas till världsmarknadspriser.
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 3 i motion U202 (fp).
Yrkande 4 i samma motion får anses besvarat.
I motion U210 (c), yrkande 16, uttalas stöd för UNFDAC:s arbete mot
illegal odling och handel med narkotika.
Sverige är en av de större bidragsgivarna till denna viktiga verksamhet. De
främsta arbetsområdena för FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande
medel (UNFDAC) är kontrollinsatser, bistånd till jordbrukare som frivilligt
övergår till alternativa grödor, behandling av missbrukare, information om
narkotikans skadliga verkningar, lagstiftningsfrågor, forskning m.m.
Det svenska bidraget föreslås uppgå till 20 milj. kr. nästa budgetår. Syftet
med yrkandet torde vara tillgodosett genom Sveriges redan aktiva engagemang
i fonden. Yrkandet får därmed anses besvarat.
I motion U224 (c) yrkas att regeringen skall verka för etablering av ett
FN-universitet för högre utbildning i medicinskt-tekniskt underhåll i
Malmö.
Yrkandet är ett led i ett antal av motionärerna framlagda förslag av
regionalpolitisk karaktär som syftar till etablering av undervisnings- och
forskningsinstitutioner i Malmöhus län.
Det finns flera skäl som talar mot att förlägga utbildningsinstitutioner för
u-länderna i Sverige eller andra i-länder och att göra det med hjälp av
biståndsmedel. Sådana skäl kan anföras även mot motionens förslag. FN har
såvitt utskottet vet inte heller framfört något önskemål till svenska regeringen
i denna riktning. Yrkandet avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande betydelsen av multilateralt bistånd
att riksdagen förklarar yrkande 25 i motion 1987/88:U225 besvarat
med vad utskottet anfört,
2. beträffande översyn av det multilaterala biståndet
att riksdagen avslår yrkande 31 i motion 1987/88:U202,
3. beträffande ökning av det multilaterala biståndets andel
att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1987/88:U210,
4. beträffande demokratisering av Världsbanken
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1987/88:U211,
5. beträffande utträde ur IFC
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:U211,
6. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med avslag på yrkande 33 i motion 1987/88:U202 och
yrkande 10 i motion 1987/88:U210 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
UU 1987/88:20
61
7. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med avslag på yrkande 34 i motion 1987/88:U202
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
8. beträffande bidrag till UNICEF
att riksdagen med avslag på yrkande 35 i motion 1987/88:U202 och
yrkande 11 i motion 1987/88:U210 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
9. beträffande bidrag till IDA
att riksdagen med avslag på yrkande 36 i motion 1987/88:U202
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
10. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1987/88:U210
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
11. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1987/88:11210
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
12. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1987/88:11210
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
13. beträffande nordiska kreditfonden
att riksdagen med avslag på yrkande 8 i motion 1987/88:11211
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
14. beträffande medel för merkostnad vid spannmälsköp
att riksdagen med avslag på yrkande 3 i motion 1987/88:11202
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
15. beträffande upphandling av spannmål till världsmarknadspriser
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1987/88:11202 besvarat med
vad utskottet anfört,
16. beträffande narkotikabekämpning
att riksdagen förklarar yrkande 16 i motion 1987/88:11210 besvarat
med vad utskottet anfört,
17. beträffande medicinsk utbildning i Malmö
att riksdagen avslår motion 1987/88:11224,
18. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordas i propositionen,
19. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits under
avsnitt C 1 i propositionen,
20. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser,
åtaganden och utbetalningar som härutöver föreslås under avsnitt Cl i
propositionen,
21. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 960 000 000
kr.
UU 1987/88:20
62
4 Utvecklingsarbete genom SIDA (C 2)
4.1 Samarbete med enskilda länder
Propositionen (s. 77-82)
I propositionen föreslås att medelsramarna för samarbetsländerna minskas
med sammanlagt 60 milj.kr. till 3 145 milj. kr.
Regeringens förslag till fördelning av biståndet genom SIDA framgår av
tabell 4.
Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1987/88—
1988/89
(milj. kr.)
Medelsram 1987/88 |
Förslag till medelsram SIDA Före- Föränd-draganden ring |
|||
Utvecklingssamarbete Angola |
140 |
150 |
150 |
+ 10 |
Bangladesh |
135 |
135 |
135 |
0 |
Botswana |
95 |
95 |
95 |
0 |
Etiopien |
145 |
145 |
145 |
0 |
Guinea-Bissau |
75 |
75 |
75 |
0 |
Indien |
380 |
380 |
380 |
0 |
Kap Verde |
60 |
60 |
60 |
0 |
Kenya |
140 |
140 |
140 |
0 |
Laos |
70 |
70 |
70 |
0 |
Lesotho |
35 |
35 |
35 |
0 |
Mozambique |
325 |
355 |
355 |
+ 30 |
Nicaragua |
160 |
190 |
190 |
+ 30 |
Sri Lanka |
210 |
50 |
50 |
-160(1) |
Tanzania |
510 |
520 |
520 |
+ 10 |
Vietnam |
300 |
300 |
300 |
0 |
Zambia |
230 |
240 |
240 |
+ 10 |
Zimbabwe |
150 |
160 |
160 |
+ 10 |
Vissa landprogram-kostnader |
45 |
45 |
45 |
0 |
Totalt landprogram- |
||||
merat bistånd |
3 205 |
3 145 |
3 145 |
- 60 |
Regionala insatser |
205 |
260 |
265 |
+ 60 |
Humanitärt bistånd i |
175 |
190 |
190 |
+ 15 |
Humanitärt bistånd i |
250 |
300 |
320 |
+ 70 |
Katastrofer m. m |
595 |
555 |
555 |
- 40 |
Bistånd genom |
475 |
525 |
525 |
+ 50 |
Särskilda program m.m. |
175,3 |
334 |
339,8 |
+ 164,5 |
il) Minskningen av biståndet till Sri Lanka beror på att
vattenkraftverket Kotmale, vars medelsram för 1987/88 var 190
milj.kr., har färdigställts. Övriga biståndsinsatser inom
samarbetet med Sri Lanka, som 1987/88 hade en medelsram om
20 milj . kr., har för 1988/89 en medelsram om 50 milj. kr.
UU 1987/88:20
63
Angola
UU 1987/88:20
Med hänsyn till Angolas förvärrade ekonomiska situation och landets utsatta
läge i södra Afrika finner regeringen det motiverat med en ökning av
medelsramen med 10 milj.kr. till 150 milj.kr.
Bangladesh
Biståndet inriktas främst på att förbättra levnadsförhållandena för fattiga på
landsbygden. Regeringen förordar oförändrad medelsram (135 milj. kr).
Botswana
Regeringen anser det angeläget öka insatserna för miljö och markvård.
Oförändrad medelsram föreslås (95 milj.kr.).
Etiopien
Sverige har vid överläggningar med Etiopien uttryckt oro över den etiopiska
jordbrukspolitikens negativa verkningar och det tvång som rapporteras i
samband med folkomflyttningar och bybildning. Vid utformningen av
utvecklingssamarbetet har hänsyn tagits till detta och till den mycket svåra
försörjningssituationen i landet. Katastrofhjälp och insatser för att förebygga
eller lindra framtida katastrofer kommer att prioriteras.
Regeringen föreslår oförändrad medelsram (145 milj. kr.).
Guinea -Bissau
Biståndet bör enligt regeringen även i fortsättningen omfatta betydande stöd
för att förbättra de grundläggande förutsättningarna för utveckling genom
t.ex. utbildningsinsatser och förbättrade kommunikationer. En oförändrad
medelsram föreslås (75 milj.kr.).
Indien
Biståndet har alltmer förskjutits till insatser för de fattiga, särskilt på
landsbygden. Varubiståndet har minskat till förmån för samarbete på
energiområdet. Samarbetet på energiområdet har ej förbrukat medel i
planerad omfattning. Detta har bidragit till en ökning av reservationen. Den
nuvarande inriktningen av utvecklingssamarbetet bör enligt regeringen
fullföljas. Med hänsyn till den stora reservationen föreslår regeringen
oförändrad medelsram (380 milj.kr.).
Kap Verde
Biståndet bör även i fortsättningen inriktas på insatser för att avhjälpa den
livsmedelsbrist som råder. Det system för varubistånd som utvecklats under
ett flertal år har visat sig fungera väl och bör enligt regeringen fortsätta. En
oförändrad medelsram föreslås (60 milj.kr.).
Kenya
Regeringen anser att biståndet även fortsättningsvis bör inriktas på landsbygdsutveckling
med koncentration på jordbruk med markvård, vattenför
-
sörjning och hälsovård med familjeplanering.
Det bundna varubiståndet ökas och inriktas på telekommunikationsområdet.
En oförändrad medelsram förordas (140 milj.kr.).
Laos
Utvecklingssamarbetet omfattar främst utveckling av landets naturresurser
och uppbyggnad av infrastrukturen. Varubiståndet spelar en viktig roll för
landets utveckling.
Fortsatt stor vikt bör läggas vid överföring av kunskaper, bl.a. när det
gäller offentlig förvaltning, företagsledning och underhåll. Möjligheten av
ett ökat personutbyte mellan Sverige och Laos bör undersökas och insatser
inom sociala sektorer bör undersökas. Regeringen föreslår en oförändrad
medelsram (70 milj.kr.).
Lesotho
Biståndet syftar till att långsiktigt minska det stora beroendet av Sydafrika.
Insatserna inriktas på markvård för att hejda jorderosionen och öka
produktionen av livsmedel. Den stora reservationen bör användas för
fortsatt utbyggnad av elnätet på landsbygden. Regeringen föreslår en
oförändrad medelsram (35 milj.kr.).
Mozambique
Landet är i särskilt hög grad utsatt för Sydafrikas destabiliseringsåtgärder.
Landet har dessutom drabbats av flera naturkatastrofer. Biståndet är en
kombination av mer långsiktiga insatser med sikte på en senare utveckling i
fred och insatser på att lindra den akuta krisen. Regeringen anser att
inriktningen på biståndet bör bestå, samtidigt som den svåra situationen
ställer krav på flexibilitet i biståndet. Beredskap för akuta behov bör finnas
genom varubistånd och katastrofbistånd. Regeringen finner det motiverat
med en ökning av medelsramen med 30 milj. till 355 milj.kr.
Nicaragua
Biståndet är koncentrerat till gruvindustrin, skogsbruket, energisektorn och
till varubistånd för köp av insatsvaror för jordbruk och industri.
Landets svåra ekonomiska situation ställer krav på flexibilitet i biståndet.
Beredskap bör enligt propositionen även finnas för akuta behov genom
katastrofhjälp.
Regeringen anser det motiverat med en ökning av medelsramen med 30
milj.kr. till 190 milj.kr.
Sri Lanka
Uppförandet av vattenkraftverket Kotmale avslutas under budgetåret 1987/
88. För budgetåret 1988/89 behöver inga medel avsättas för Kotmale.
Planeringen inför fortsatta biståndsinsatser inom andra områden har försvårats
som en följd av den pågående etniska konflikten i Sri Lanka.
Biståndsinsatserna bör i fortsättningen främst inriktas på landsbygdsutveck
-
UU 1987/88:20
65
5 Riksdagen 1987/88. 9 sami. Nr 20
ling och undervisning. Beredskap bör finnas för hjälp till dem som drabbas av
den etniska konflikten. Regeringen anser att medelsramen bör vara 50
milj.kr.
Tanzania
Biståndet skall enligt regeringen främst utgöra ett stöd till den anpassning av
ekonomin som nu genomförs i enlighet med det tanzaniska ekonomiska
återhämtningsprogrammet.
Ett omfattande varubistånd som inriktas på transporter, jordbruk och
industri är mot denna bakgrund väl motiverat enligt propositionen. Biståndsinsatser
på det sociala området bör fortsätta.
Regeringen finner det motiverat att medelsramen höjs med 10 milj.kr. till
520 milj.kr.
Vietnam
Biståndet bör som hittills koncentreras till pappersproduktion, hälsovård,
industrirehabilitering och varubistånd. Den nuvarande inriktningen på
sektorerna bör behållas. Beträffande stödet till skogsdelen i Vinh Phuprojektet
har en utvärdering av skogsarbetarnas villkor gjorts. Den visar att
arbetsvillkoren förbättrats. Beslut om fortsatt långsiktigt utvecklingssamarbete
med Vietnam efter 1990 förutsätter att Vietnam dragit tillbaka sina
trupper från Kampuchea. SID A har dock i uppdrag att planera för ett fortsatt
samarbete utan bindande åtaganden.
Regeringen föreslår en oförändrad medelsram om 300 milj. kr.
Zambia
Biståndet bör enligt propositionen anpassas till behovet av reformering av
den skuldtyngda och kopparberoende ekonomin. Inriktningen på stödet
inom jordbruks-, hälso- och undervisningsområdet bör behållas. Därtill är
behovet av bistånd för löpande import och skuldlättnadsåtgärder stort.
Regeringen föreslår en ökning av medeisramen med 10 milj.kr. till 240
milj.kr.
Zimbabwe
Biståndet skall bidra till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i
landet samt stödja strävandena till minskat beroende av Sydafrika. Stöd till
landsbygdsutveckling bör utgöra ett centralt element i biståndet. Varubiståndet
är av vikt.
Regeringen finner det motiverat att medelsramen höjs med 10 milj.kr. till
160 milj.kr.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär en plan för avveckling av biståndet
till Vietnam på två år i biståndspolitiskt ordnade former,
16. att riksdagen hos regeringen begär en plan för avveckling av biståndet
UU 1987/88:20
66
till Laos i biståndspolitiskt ordnade former,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av biståndet till Etiopien,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till offren för kriget i Eritrea,
37. att riksdagen för budgetåret 1988/89 bestämmer landramen för Laos till
5 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 65 milj.kr.,
38. att riksdagen för budgetåret 1988/89 bestämmer landramen för
Vietnam till 100 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 200
milj.kr.,
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
33. att riksdagen anslår 100 milj.kr. till Vietnam,
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
9. att riksdagen avslår föreslaget biståndsanslag till Kenya på 140 000 000
kr.,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Kenya inte längre
skall vara programland,
11. att riksdagen beslutar sänka landramen för Bangladesh med
114 000 000 kr. i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 21 000 000 kr.,
12. att riksdagen beslutar sänka landramen för Indien med 180 000 000
kronor i förhållande till regeringens förslag, dvs till 200 000 000 kr.,
13. att riksdagen avslår föreslaget anslag till Sri Lanka på 50 000 kr.,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Sri Lanka inte längre
skall vara programland,
15. att riksdagen beslutar öka landramen för Laos med 10 000 000 kr.,
utöver regeringens förslag, dvs. till 80 000 000 kr.,
16. att riksdagen beslutar öka landramen för Vietnam med 50 000 000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 350 000 000 kr.,
1987/88:11213 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att biståndssamarbetet
med Vietnam skall fortsätta efter 1990,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att inleda ett program för att kartlägga och reparera
skador till följd av USA:s miljökrig i Indokina.
1987/88:U214 av Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Elm (s) vari yrkas att
riksdagen inom ramen för det av regeringen föreslagna biståndsanslaget C 2
beslutar om ökat bistånd till Mogambique och Nicaragua.
1987/88:11219 av Alf Svensson (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndet till Etiopien och Vietnam,
1987/88:11220 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att biståndsavtalen
med regimen i Luanda skall avslutas snarast möjligt,
UU 1987/88:20
67
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
23. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1988/89 skall
tillföras landramen för Vietnam,
24. att riksdagen begär att regeringen låter utarbeta en vitbok om de
svenska biståndsprojekten i Vietnam,
31. att riksdagen beslutar att landramen för Angola förbudgetåret 1988/89
sätts till 100 milj.kr.,
32. att riksdagen beslutar att landramen för Bangladesh för budgetåret
1988/89 sätts till 135 milj.kr.,
33. att riksdagen beslutar att landramen för Botswana för budgetåret
1988/89 sätts till 95 milj.kr.,
34. att riksdagen beslutar att landramen för Etiopien för budgetåret
1988/89 sätts till 100 milj.kr.,
35. att riksdagen beslutar att landramen för Guinea-Bissau för budgetåret
1988/89 sätts till 75 milj.kr.,
36. att riksdagen beslutar att landramen för Indien för budgetåret 1988/89
sätts till 300 milj.kr.,
37. att riksdagen beslutar att landramen för Kap Verde för budgetåret
1988/89 sätts till 60 milj.kr.,
38. att riksdagen beslutar att landramen för Kenya för budgetåret 1988/89
sätts till 140 milj.kr.,
39. att riksdagen beslutar att landramen för Laos för budgetåret 1988/89
sätts till 50 milj.kr.,
40. att riksdagen beslutar att landramen för Lesotho för budgetåret
1988/89 sätts till 35 milj.kr.,
41. att riksdagen beslutar att landramen för Mozambique för budgetåret
1988/89 sätts till 325 milj.kr.,
42. att riksdagen beslutar att landramen för Nicaragua för budgetåret
1988/89 sätts till 100 milj.kr.,
43. att riksdagen beslutar att landramen för Sri Lanka för budgetåret
1988/89 sätts till 50 milj.kr.,
44. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania för budgetåret
1988/89 sätts till 400 milj.kr.,
45. att riksdagen beslutar att landramen för Zambia för budgetåret 1988/89
sätts till 230 milj.kr.,
46. att riksdagen beslutar att landramen för Zimbabwe för budgetåret
1988/89 sätts till 150 milj.kr.,
1987/88:U503 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt
bistånd till Zimbabwe omprövas till inriktning och omfattning, om utvecklingen
mot en icke-demokratisk enpartistat fortsätter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i sina
kontakter med Nicaragua skall ha som främsta uppgift att stödja frihet och
demokratisk utveckling,
UU 1987/88:20
68
Utskottet
Propositionens förslag till landramar för de 17 programländerna framgår av
tabellen till detta avsnitt i betänkandet. Regeringen ansluter sig i samtliga fall
till SIDA:s förslag vilket innebär att det landramsinriktade samarbetet
minskar något i förhållande till innevarande år. I flertalet fall föreslås
landramarna bli oförändrade i förhållande till innevarande år; höjningar
föreslås beträffande Angola, Mozambique, Nicaragua, Tanzania, Zambia
och Zimbabwe. En minskning föreslås beträffande Sri Lanka, motiverad av
att det stora kraftverket Kotmale, som finansierats med svenska biståndsmedel,
nu är i det närmaste färdigställt.
Centerpartiet ansluter sig till regeringens medelsförslag utom vad beträffar
Vietnam, folkpartiet utom vad beträffar Vietnam och Laos och vänsterpartiet
kommunisterna utom vad beträffar Bangladesh, Indien, Kenya och Sri
Lanka samt Laos och Vietnam.
Moderata samlingspartiet föreslår nedskärningar av varierande storlek
utom för Bangladesh, Botswana, Guinea Bissau, Kap Verde, Lesotho och
Sri Lanka, beträffande vilka partiet ansluter sig till regeringens förslag.
Motiveringen för minskningen av landramarna är dels att motionärerna
anser att det landsbestämda biståndet bör minska i förhållande till andra
inslag i utvecklingssamarbetet, dels att många mottagarländer inte har
kapacitet att bedriva den verksamhet landramarna avser att täcka, vilket
kommer till uttryck i de betydande outnyttjade belopp som finns inom
biståndsanslagen.
Utskottet tillstyrker de medelsramar beträffande vilka inga motionsyrkanden
väckts, dvs. Botswana, Guinea-Bissau, Kap Verde och Lesotho.
I fråga om de övriga propgramländerna vill utskottet anföra följande.
Angola, Mozambique och Zimbabwe är alla hårt drabbade av den
sydafrikanska destabiliseringspolitiken. Utskottet har därför ingen invändning
mot att det utrymme som finns för ökning av landramsbiståndet till en
del läggs på dessa tre länder. De nedskärningar som föreslås i yrkandena 31,
41, 46 i motion U225 (m) och den höjning som föreslås i motion U214 i vad
avser Mozambique avstyrks därför.
I motion U503 (m) föreslås att biståndet till Zimbabwe omprövas till
inriktning och omfattning om utvecklingen mot en icke-demokratisk enpartistat
fortsätter.
Det är beklagligt att flerpartisystemet i Zimbabwe inte blivit bestående.
Utvecklingen i landet har därmed inte gått i den riktning många hoppats.
Liksom i andra mottagarländer bör det svenska biståndet till Zimbabwe
medverka till att främja mångfald och demokratiska institutioner. Utskottet
kan emellertid inte dela uppfattningen att utvecklingssamarbetet med
Zimbabwe bör få annan inriktning på de grunder som anges i motionen.
Yrkande 8 i motionen avstyrks därför.
Zambia och Tanzania tillhör Afrikas fattigaste och mest skuldtyngda
länder. I Tanzania genomförs nu ett ekonomiskt anpassningsprogram som
motiverar särskilt stöd. Utskottet delar regeringens bedömning att en viss
höjning av dessa båda länders landramar är befogad och avstyrker därför
yrkandena 44 och 45 i motion U225 (m).
I samma motion föreslås att Etiopiens landram minskas med 45 milj. kr. i
UU 1987/88:20
69
förhållande till regeringens förslag till 100 milj. kr. Etiopiens hjälpbehov är
utomordentligt stort. Landet står nu inför en ny försörjningskris. Vårt land
har en mycket lång biståndstradition i Etiopien som det enligt utskottets
mening är angeläget att fullfölja. Enligt utskottets mening bör därför en
oförändrad landram uppsättas för Etiopien. Utskottet avstyrker därför
yrkande 34 i motion U225 (m).
Motion U202 (fp) har ingen invändning mot landramens storlek men riktar
kritik mot bybildningsprogrammet och de med hårda metoder genomförda
folkomflyttningarna. Av detta skäl förordar motionärerna att biståndet till
Etiopien ges en utpräglat katastrofinriktad karaktär och så långt det är
möjligt förmedlas via kanaler vid sidan av regimen. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas offren för kriget i Eritrea. Även i motion U219 (c) framförs kritiska
synpunkter av detta slag.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att svenska regeringen till
etiopiska regeringen framfört invändningar mot den förda politiken. Etiopiens
jordbrukspolitik har länge varit omdiskuterad och kritik har framförts
av Sverige bl.a. mot tvångsinslagen i det s.k. bybildningsprogrammet, som är
ett led i jordbrukspolitiken. Sverige har till följd härav givit utvecklingssamarbetet
med Etiopien en delvis ny inriktning. Det mångåriga stödet till
SEAD (f.d. CADU) kommer att upphöra med utgången av nästa budgetår.
Det svenska biståndet har också givits en inriktning som mera tar sikte på
dem som drabbats av försörjningskrisen. En mycket stor del av biståndet till
Etiopien går vid sidan av landramen - budgetåret 1986/87 uppgick landramsutbetalningarna
till ca 120 milj. kr. och övriga utbetalningar till 130 milj. kr.
Ett långsiktigt och omfattande utvecklingssamarbete underlättas emellertid
om det finns avtal mellan regeringarna.
Situationen i Eritrea uppmärksammas på olika sätt. Bistånd kanaliseras
bl.a. genom Evangeliska fosterlandsstiftelsen till provinserna Eritrea och
Tigre. På grund av krigshändelserna där är dock hjälptillförseln osäker.
Sverige och andra givare försöker påverka parterna i konflikten att ge fri lejd
åt sändningarna.
Med det anförda får yrkandena 20 och 21 i motion U202 (fp) och
ifrågavarande del av yrkande 6 i motion U219 (c) anses besvarade.
Biståndet till Bangladesh har som framgår av propositionen under senare
år ändrat inriktning mot en allt mer målmedveten betoning av de fattigastes
behov. Utskottet finner det rimligt med en oförändrad medelsram och
avstyrker därför yrkande 11 i motion U211 (vpk) om en sänkning av biståndet
dit.
I fråga om Indien föreligger två yrkanden om en sänkning av landramen i
förhållande till regeringens förslag, nämligen yrkande 12 i motion U211
(vpk) och yrkande 36 i motion U225 (m).
Innevarande års landram för Indien är till stor del outnyttjad på grund av
förseningar i arbetet på att få fram projekt inom det beslutade energisamarbetet.
Detta samarbete omfattar bl.a. projekt för överföring av högspänd
likström och småskalig utbyggnad av vattenkraft.
Regeringen har icke desto mindre gjort bedömningen att landramen för
Indien bör vara av oförändrad storlek. Utskottet har för sin del inte underlag
för någon annan bedömning och avstyrker därför yrkande 12 i motion U211
UU 1987/88:20
70
och yrkande 36 i motion U225.
I motion U225 (m) yrkande 42 föreslås att landramen för Nicaragua skall
sättas till 100 milj. kr., vilket är en minskning med 90 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. I motion U503 från samma parti anförs att Sverige i
sina kontakter med Nicaragua skall ha som främsta uppgift att stödja frihet
och demokrati.
Nicaragua har ett stort biståndsbehov till följd av sin ekonomiska kris, som
delvis beror på krigstillståndet och de ekonomiska sanktioner landet utsätts
för. Utskottet anser det därför motiverat med en landram av den omfattning
regeringen föreslår och avstyrker den stora nedskärning som föreslås i
motion U225. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka en ytterligare
höjning av landramen för Nicaragua som föreslås i motion U214. Motion
U214 avstyrks därför i vad avser Nicaragua.
Det svenska biståndet till Nicaragua är redan inriktat på olika former av
folkligt deltagande i utvecklingsprocessen. Vi ger exempelvis stöd till
bondekooperationen UN AG och har givit bidrag till valförberedelser och det
konstitutionella arbetet. Importstödet går huvudsakligen till den privata
industrin. Utskottet utgår från att regeringen är beredd att pröva även andra
former av demokratiinriktat stöd till Nicaragua. Biståndet till Nicaragua
måste liksom annat bistånd emellertid styras av alla de biståndspolitiska
målen och inte huvudsakligen, som motionärerna tycks mena, av endast ett
av dem. Det svenska biståndet till Nicaragua har till syfte att stödja
befolkningens frihet och oberoende.
Enligt utskottets mening behöver yrkande 9 i motion U503 (m) inte
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida, varför det avstyrks.
Det finns bland motionerna förslag om att programlandssamarbete skall
avbrytas med vissa länder, nämligen från vänsterpartiet kommunisterna
beträffande Kenya och Sri Lanka, från moderata samlingspartiet beträffande
Vietnam, från folkpartiet beträffande Vietnam och Laos och i motion U220
beträffande Angola.
Som framgår av betänkandets inledande avsnitt om allmänna riktlinjer för
utvecklingssamarbetet bör varje förändring av programlandskretsen ske med
stor försiktighet och först efter noggrann prövning. Det gäller såväl i fråga om
en utökning av antalet programländer som i fråga om att avbryta samarbetet
med något programland.
Utskottet anser inte att det föreligger några skäl som gör att biståndssamarbetet
med Angola, Kenya, Laos eller Sri Lanka bör avbrytas. Det sagda
hindrar inte att regeringen noga bör följa utvecklingen i dessa och övriga
programländer bl.a. med avseende på respekten för mänskliga rättigheter i
dem, med syfte att ge vårt utvecklingssamarbete den inriktning som bäst kan
förväntas uppfylla våra biståndspolitiska mål.
Yrkande 16 i motion U202 (fp), yrkandena 10 och 14 i motion U211 (vpk)
samt yrkande 2 i motion U220 (m) avstyrks därför.
Till följd av detta ställningstagande anser utskottet också att landramar för
dessa länder bör uppställas och att de bör upptas med de belopp som anges i
propositionen. Yrkandena9och 13imotionU211 (vpk),yrkande37imotion
U202 (fp) samt yrkande 39 i motion U225 avstyrks därmed.
Likaså avstyrks yrkande 15 i motion U211 vari föreslås en ytterligare
UU 1987/88:20
71
höjning av landramen för Laos.
Ett flertal yrkanden avser biståndet till Vietnam. I motion U225 (m)
föreslås att biståndssamarbetet med Vietnam skall avbrytas och inga medel
skall tillföras landramen för nästa budgetår. Outnyttjade medel från
innevarande års landram bör användas för avveckling av de återstående
svenska åtagandena. Ställningstagandet motiveras med att Vietnam genom
sin ockupation av grannlandet Kampuchea brutit mot ett fundament i svensk
biståndspolitik.
Även i motion U202 (fp) föreslås att biståndet till Vietnam skall avbrytas.
Avvecklingen bör ske under en tvåårsperiod. Bland biståndspolitiska skäl för
detta ställningstagande nämner motionärerna omöjligheten för Sverige att
påverka landets ekonomiska och politiska beroende, avsaknaden av demokratisk
utveckling och rapporterna om brott mot mänskliga rättigheter.
Som skäl anges dessutom Vietnams ockupation av Kampuchea men det
betonas att det är långvarigheten i denna ockupation som spelat roll för
motionärernas ställningstagande. Landramen för nästkommande år bör
sänkas med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Liknande
synpunkter anförs i motion U210 (c). En avvecklingsplan bör upprättas och
biståndet helt upphöra år 1990 om inte förhållandena radikalt förändrats,
heter det i motionen som emellertid inte har något yrkande i denna fråga.
Landramen föreslås bli minskad till 100 milj. kr. nästkommande budgetår. I
motion U213 (vpk) föreslås att riksdagen skall uttala att biståndet till
Vietnam skall fortsätta efter år 1990 och i motion U211 (vpk) att landramen
för nästa budgetår sätts till 350 milj. kr.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Vietnams ockupation av Kampuchea har nu pågått i tio år. Riksdagen har i
samband med behandlingen av biståndsbudgeten vid flera tillfällen uttalat att
den långvariga ockupationen inte kan undgå att påverka även biståndssamarbetet
med landet. Till följd härav fastslår regeringen i den föreliggande
propositionen att fortsatt långsiktigt biståndssamarbete med Vietnam efter
år 1990 förutsätter att Vietnam drar tillbaka sina trupper från Kampuchea,
något som landets regering utfäst sig att göra senast detta år.
Detta betyder att Sverige uppställt ett villkor för fortsatt långsiktigt
biståndssamarbete med Vietnam. Enligt utskottets uppfattning bör inte
utvecklingssamarbetet med Vietnam avbrytas redan innan det kunnat prövas
om detta villkor uppfyllts. Yrkande 23 i motion U225 (m) avstyrks således.
Innebörden av förslaget i motion U213 (vpk) är å andra sidan att den
förutsättning som formulerats för fortsatt programlandssamarbete med
Vietnam skall upphöra att gälla. Utskottet avstyrker yrkande 1 i motionen.
Sverige har inte gjort några åtaganden om bistånd till Vietnam efter år
1990. Utskottet anser därför inte att en avvecklingsplan är nödvändig.
Yrkande 15 i motion U202 (fp) avstyrks därför.
Till följd av dessa ställningstaganden anser utskottet det motiverat med en
landram för Vietnam av föreslagen storlek även budgetåret 1988/89.
Förslagen om en sänkning som framförs i yrkande 38 i motion U202 (fp) och i
yrkande 33 i motion U210 (c) avstyrks således, liksom yrkande 16 i motion
U211 (vpk) om en höjning av landramen.
I motion U225 (m) föreslås att regeringen skall utarbeta en vitbok om de
UU 1987/88:20
72
svenska biståndsprojekten i Vietnam. I denna skall redovisas bakgrundsmaterial
för beslut, beslutsprocesser, genomförande och utvärdering av insatsernas
utvecklingseffekt i förhållande till de biståndspolitiska målen.
Som utskottet framhöll i fjolårets biståndsbetänkande när ett motsvarande
yrkande behandlades, är det få programländer som genom åren diskuterats
och utretts så ingående som Vietnam. Utskottet intar även i år ståndpunkten
att en vitbok av det slag motionärerna föreslår inte är nödvändig. Yrkande 24
i motion U225 (m) avstyrks således. Utskottet erinrar dock om sitt uttalande i
UU 1986/87:10 att det kan finnas behov av en samlad och lättillgänglig
information om det svenska biståndet till Vietnam. Detta önskemål kvarstår.
I motion U213 (vpk) yrkande 2 föreslås ett särskilt biståndsprogram i
Indokina för att kartlägga och reparera skador till följd av USA:s miljökrig i
området. Detta program skulle finansieras med medel från anslagsposten
Särskilda program som bl.a. därför föreslås bli höjd med 60 milj.kr.
Sverige har under lång tid lämnat ett omfattande bistånd särskilt till
Vietnam men också till Laos. Vi har också lämnat ett stort katastrofbistånd
till Kampuchea. Med hänsyn härtill och till behoven i andra delar av
u-världen anser utskottet sig inte kunna föreslå ytterligare omfattande
insatser i Indokina. Därtill kommer att initiativet till nya insatser i enlighet
med landprogrammeringsmetoden bör komma från mottagarlandet. Yrkandet
avstyrks därför.
Följande yrkanden i motion U225 (m) föreslår samma landram som
regeringen: yrkandena 32,33,35,37,38,40 och 43. Dessa yrkanden får anses
besvarade.
4.2 Regionala insatser och humanitärt samarbete i
Latinamerika och södra Afrika
Propositionen (s. 82-85)
Regionala insatser
Anslagsposten används huvudsakligen för stöd till regionalt samarbete i
södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African
Development Coordination Conference (SADCC). Stödet syftar till ökad
tillväxt och till att främja ländernas självständighet i förhållande till
Sydafrika. Biståndet bör enligt propositionen även i fortsättningen koncentreras
till transporter, kommunikationer och energiförsörjning. Det vidgade
ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de nordiska länderna och
SADCC-länderna bör utvecklas vidare enligt den överenskommelse som
parterna träffat år 1986. Samarbetet bör koncentreras till investeringar,
handel och kultur.
Den ingående reservationen uppgår under innevarande budgetår till 286,3
milj.kr. Samtidigt har utfästelser gjorts motsvarande i stort sett hela
planeringsutrymmet, som är tre gånger medelsramen plus ingående reservation.
De låga utbetalningarna beror på att vägen från idé till genomförande
av SADCC-projekt ofta är lång. Ett antal stora projekt har nyligen påbörjats
UU 1987/88:20
73
och kommer att medföra att utbetalningarna blir mycket stora under
innevarande och nästa budgetår. Med tanke på den långa planeringscykeln
för denna typ av investeringsprojekt är det angeläget att planeringsutrymmet
är stort, annars fördröjs projekten ytterligare. Regeringen finner därför
SIDA:s förslag om en femårig planeringsram för SADCC-bistånd väl
motiverad och föreslår ett bemyndigande därom med början fr.o.m budgetåret
1988/89.
Regeringen föreslår en ökning av stödet till regionala insatser inom
SADCC med 40 milj.kr. till 210 milj.kr. varav 30 milj. kr. beräknas för det
bredare ekonomiska samarbetet mellan Norden och SADCC-länderna.
Anslagsposten utnyttjas även för stöd till regionala insatser i Centralamerika
och avser främja fredssträvandena i regionen och ansträngningarna att
öka samarbetet mellan länderna.
I valet av insatser bör särskilt beaktas möjligheterna att främja och befästa
en demokratisk uteckling och att bidra till ökad respekt för mänskliga
rättigheter. Regeringen föreslår en ökning från 15 milj.kr. till 25 milj.kr.
Anslagsposten utnyttjas vidare för stöd till den Östafrikanska utvecklingsbanken
(EADB), till Mekongkommittén och till ett regionalt program för
fiske i Bengaliska viken. Regeringen föreslår en ökning från 20 milj.kr. till 30
milj. kr.
Den nybildade regionala organisationen för länderna på Afrikas horn;
Intergovernmental Authority on Drought and Development (IGADD) har
hittills erhållit stöd från anslaget C 1. Bidrag till internatioenlla biståndsprogram.
För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår regeringen att stödet i
stället skall belasta anslagsposten regionala insatser med 4,5 milj. kr. för vart
och ett av budgetåren.
Regeringen föreslår att anslagsposten Regionala insatser ökas med 60
milj.kr. till 265 milj.kr.
Humanitärt bistånd
Det humanitära biståndet till Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig
funktion. Enligt propositionen bör därför betydande medel även i fortsättningen
utgå till de ändamål som finansieras genom anslagsposterna för
humanitärt bistånd till dessa regioner.
Det humanitära stödet är starkt inriktat på att främja en demokratisk
samhällsutveckling. Ett centralt inslag är det stöd som lämnas till verksamhet,
vars syfte är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna.
Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av stöd till
insatser för att hävda mänskliga rättigheter och bistå politiskt förföljda.
Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande
nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. Ökat behov av
stöd till förtryckets offer i de återstående militärdiktaturerna, särskilt i Chile,
är att förutse. I Argentina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta behov av att
genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av politiska
fångar och flyktingar som återvänt.
Samtidigt finns behov av nya stödformer för att främja demokratisträvanden
och bistå socialt och ekonomiskt eftersatta grupper som ofta saknar
UU 1987/88:20
74
förutsättningar för att delta i den politiska processen, bl.a. kvinnor och barn.
Stöd bör också kunna lämnas för återuppbyggnad och förstärkning av
demokratiska institutioner.
Biståndet utgår huvudsakligen som bidrag till enskilda svenska och
internationella organisationer. Även om den politiska situationen i flera av
länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har under de senaste åren
möjligheterna att lämna effektivt bistånd förbättrats hos mottagande och
förmedlande organisationer.
Regeringen finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatta och
betydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör enligt regeringen
höjas med 15 milj.kr. till 190 milj.kr.
Genom humanitärt bistånd i södra Afrika får rörelser och människor som
är motståndare till eller offer för apartheidsystemet ekonomiskt, moraliskt
och politiskt stöd från Sverige. Utformningen av det humanitära biståndet
syftar vidare till att stödja uppbyggnaden av demokratiska och icke-rasistiska
samhällen i Sydafrika och Namibia. Biståndet omfattar stöd till försörjning
av flyktingar, rättshjälp, uppbyggnad av demokratiska organisationer,
studiestöd, facklig utbildning, bidrag till försörjning av politiska fångar och
deras familjer samt information och forskning om apartheidsystemet och
dess följder.
Huvuddelen av detta bistånd skall enligt propositionen, även i fortsättningen
anslås till humanitär verksamhet inom befrielserörelserna African
National Congress (ANC) och South West Africa Peoples Organization
(SWAPO).
Regeringen finner att situationen i Sydafrika och Namibia ger anledning
till en betydande ökning av medelsramen för det humanitära biståndet.
Denna bör ökas med 70 milj.kr. till 320 milj.kr.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
39. att riksdagen till regionala insatser för budgetåret 1988/89 anslår 20
milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 285 milj.kr.,
40. att riksdagen till humanitärt bistånd i Latinamerika för budgetåret
1988/89 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 210
milj.kr.,
41. aic riksdagen till humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret
1988/89 anslår 40 milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 360
milj.kr.,
42. att riksdagen beslutar inrätta en anslagspost för Humanitärt bistånd i
Asien budgetåret 1988/89 och för detta ändamål anslå 20 milj.kr.,
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
31. att riksdagen anslår 275 milj.kr. till SADCC, en ökning med 10
milj.kr.,
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
22. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndet som anges i avsnittet
”Södra Afrika”,
UU 1987/88:20
75
47. att riksdagen beslutar att till Regionala insatser för budgetåret 1988/89
anvisa ett anslag av 265 milj.kr.,
48. att riksdagen beslutar att till Humanitärt bistånd i Latinamerika för
budgetåret 1988/89 anvisa ett anslag av 190 milj.kr.,
49. att riksdagen beslutar att anslå 320 milj.kr. till Humanitärt bistånd i
Södra Afrika,
1987/88:U503 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det svenska
biståndet skall avse hela Centralamerika i syfte att i de enskilda länderna
stödja en utveckling i demokratisk riktning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det svenska
biståndet till Centralamerika skall kopplas till hur de olika länderna fullföljer
fredsplanen (Esquipulas II),
1987/88:U530 av Alf Svensson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till det planerade centralamerikanska parlamentet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt stöd för flyktingarbetet i Centralamerika.
Utskottet
Sverige inledde sitt samarbete med SADCC1981/82. Regeringen föreslår att
stödet till regionala insatser inom SADCC höjs med 40 milj. kr. till 210 milj.
kr. Härav skall 30 milj. kr. användas för det bredare ekonomiska samarbetet
mellan Norden och SADCC-länderna .
I motion U 202(fp) föreslås att anslaget till regionala insatser ökas med
ytterligare 20 milj. kr. eftersom behoven av och motiven för högre bistånd till
frontstaterna kommer att öka genom att situationen i Sydafrika successivt
skärps. De ekonomiska repressalierna och de militära överfallen på frontstaterna
har ökat i styrka.
Även i motion U 210 (c) förordas en ytterligare ökning av det regionala
bidraget till SADCC på 10 milj. kr. med anledning av den allvarliga
situationen i området. Samma motion tar upp frågan om svårigheterna att
genomföra biståndsinsatser i södra Afrika på grund av gerillaverksamhet och
attacker från Sydafrika och att i detta sammanhang en viss form av militär
hjälp har diskuterats. Centerpartiet understryker i motionen att biståndsmedel
ska användas i enlighet med de svenska biståndsmålen.
Motion U 225(m) ansluter sig till regeringens förslag om ett anslag till
regionala insatser på 265 milj kr.
Utskottet anser stödet till SADCC ytterst angeläget. Höjningen av
anslaget med 40 milj. kr. anser utskottet motiverat. Det svenska biståndet till
regionen uppgår totalt till nära 3 miljarder kr. Häri ingår förutom det
regionala stödet via SADCC, bilateralt bistånd till programländerna Angola,
Mocambique, Tanzania, Zambia och Zimbabwe, katastrofbistånd, humanitärt
bistånd och skuldlättnadsåtgärder. Sverige bistår även med biståndskrediter
och med tekniskt samarbete. Höjningen totalt av anslaget med 60
milj. kr. till 265 milj. kr. finner utskottet väl avvägt och motiverat.
UU 1987/88:20
76
Yrkande 39 i motion U202 samt yrkande 31 i motion U210 avstyrks
därmed.
Yrkande 47 i motion U225 besvaras med det ovan anförda, eftersom det
begärda beloppet sammanfaller med vad som föreslagits i propositionen.
Utskottet stöder regeringens uppfattning att det humanitära biståndet till
Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig funktion. Det humanitära
biståndet är starkt inriktat på att främja en demokratisk samhällsutveckling
och att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. I södra Afrika är
biståndet ett stöd till offer för apartheidsystemet och mot- ståndare till
systemet. Syftet med biståndet är att försöka uppnå ett icke rasistiskt och
demokratiskt Sydafrika . I Latinamerika utgörs biståndet till stor del av
insatser för att hävda mänskliga rättigheter och bistå politiskt förföljda.
Biståndet är också av stor betydelse för att stödja en demokratisk samhällsutveckling
i Latinamerika.
I motion U225 (m) anses det angeläget att Sverige utöver det rent
humanitära biståndet till södra Afrika ägnar större utrymme åt att stödja en
demokratisk utveckling i hela regionen. Enligt motionärerna skulle därvidlag
ett särskilt anslag ”Stöd till en demokratisk utveckling” kunna användas,
vilket skulle kunna gå till medborgarrättsorganisationer, kooperativa och
fackliga organisationer och kyrkors verksamhet m.m. Bidrag bör enligt
motionen gå till flera politiska organisationer och motionärerna vill även öka
stödet till grupper inne i Sydafrika.
Frågan om ett särskilt anslag för stöd till en demokratisk utveckling, vilket
har föreslagits av moderata samlingspartiet och centern behandlas på annat
ställe i betänkandet.
Vad generellt gäller det svenska humanitära biståndet till södra Afrika
anser utskottet att det inte föreligger någon skillnad i åsikt om vilka kanaler
som skall användas för biståndet. Riktlinjerna för användningen av medlen
för humanitära insatser är utformade av SIDA och antagna av Beredningen
för humanitärt bistånd. Stödet förmedlas via enskilda fackliga och kyrkliga
organisationer m.fl. Under det sista året har större bidrag gått till rättshjälp
vilket är en effekt av det växande antalet politiska fångar. Stöd ges även till
information och media, kultur och besök m.m.
Härmed avstyrks yrkande 22 i motion U225.
Vad gäller det humanitära biståndet till södra Afrika yrkas i motion U202
(fp) på en höjning utöver regeringens förslag med 40 milj. kr.
Såsom utskottet framhållit i detta och i tidigare års betänkanden finns det
ett stort och växande behov av humanitärt bistånd i södra Afrika. Den ökning
som regeringen föreslår i årets proposition är därför större än tidigare års
ökningar. Som utskottet även tidigare konstaterat, sätter dock mottagningskapaciteten
gränser för ökningstakt och biståndets storlek. Arbetet fortsätter
dock på att finna nya förmedlande och mottagande organisationer samt
att behålla och öka kapaciteten hos dem som nu erhåller humanitärt bistånd.
Yrkande 41 i motion U202 avstyrks härmed. Yrkande 49 i motion U225
besvaras eftersom anslagsbeloppet sammanfaller med det i propositionen
föreslagna.
Vad gäller det humanitära biståndet till Latinamerika yrkas i motion
U202(fp) en höjning utöver regeringens förslag med 20 milj. kr.
I motion U 503 (m) krävs att det svenska biståndet skall avse hela
Centralamerika i syfte att i de enskilda länderna stödja en utveckling i
demokratisk anda. Vidare föreslås i motion U 503 att det svenska biståndet
till Centralamerika ska kopplas till hur de olika länderna fullföljer fredsplanen
(Esquipulas II).
I motion U 530(c) föreslås att Sverige praktiskt och ekonomiskt stöder det
centralamerikanska parlament som planeras på initiativ av Guatemalas
president. I samma motion framhålls behovet av att Sverige engagerar sig i
flyktingsituationen i Nicaragua, El Salvador och Guatemala. Utskottet anser
att situationen i Latinamerika och Centralamerika fortsätter att vara så
allvarlig att den motiverar betydande humanitära insatser. Antalet flyktingar,
hemlösa och politiskt förföljda, framför allt i Centralamerika, ställer krav
på omfattande nödhjälpsinsatser.
Utskottet anser regeringens förslag till höjning av anslaget med 15 milj. kr.
väl motiverat. Yrkande 40 i motion U202 avstyrks därför, medan yrkande 48 i
motion U225 besvaras med det ovan anförda, eftersom motionens förslag till
anslag för humanitärt bistånd i Latinamerika sammanfaller med propositionens.
I vad avser yrkandet i motion U503 (m) om att det svenska biståndet skall
avse hela Centralamerika i syfte att stödja en demokratisk utveckling, får
utskottet anföra följande: Svenskt bistånd utgår i dag i en eller annan form till
samtliga länder i Centralamerika med undantag av Belize. Freden är en
förutsättning för utveckling i området. Det humanitära biståndet utgörs av
insatser för att främja demokrati och för att bistå socialt och ekonomiskt
eftersatta grupper, enligt vad som framgår av propositionen. Det regionala
stödet till Centralamerika avser att stärka freds- och demokratiseringsprocessen.
Det ökande projektbiståndet till Costa Rica t.ex. skall ses i det
sammanhanget. Utskottet kan därför inte dela den uppfattning som framförs
i motion U503 om att Sveriges regering i sin politik gentemot Centralamerika
praktiskt taget helt och hållet koncentrerat sitt intresse till ett land, dvs.
Nicaragua.
Utskottet kan inte heller dela vad som framstår som slutsatsen i motion
U503 i vad avser det svenska biståndet till Centralamerika, nämligen att den
svenska regeringen inte skulle stödja de demokratiska krafterna och att de
svenska biståndsinsatserna inte skulle granskas ur demokratisynpunkt. Det
har, som utskottet konstaterat tidigare, alltid funnits ett uttryckligt svenskt
stöd till fredssträvandena i Centralamerika. Detta har bl.a. uttryckts i stöd
för Contadoragruppens arbete, och detta stöd finns på samma sätt för
Esquipulasplanen.
Härmed avstyrks yrkande 11 i motion U503.
Det är utskottets uppfattning att det bästa sättet att komma fram till en
utveckling i regionen som kommer hela befolkningen till godo under
demokratiska förhållanden är genom att först få fred. En fredsöverenskommelse
kräver samarbete med och mellan samtliga inblandade. Den biståndsplan
som nu är under utarbetande i FN är enligt utskottet ett gott initiativ för
att få länderna att gemensamt skapa förutsättningar för såväl fred som
utveckling. Utskottet förutsätter att planerade svenska biståndsinsatser
kommer att kunna samordnas med den biståndsplan som blir resultatet av
FN:s arbete.
UU 1987/88:20
78
Däremot avvisar utskottet förslaget som framförs i motion U503 om att
koppla det svenska biståndet till hur de olika länderna fullföljer fredsplanen
(Esquipulas II). En dylik koppling är enligt utskottets uppfattning varken
framkomlig eller förenlig med principerna för hur svenskt humanitärt bistånd
fördelas.
Härmed avstyrks yrkande 12 i motion U503.
I den FN-plan för bistånd till regionen som ovan nämnts ingår stöd till och
stärkande av regionala institutioner. I detta sammanhang kan utskottet med
tillfredsställelse konstatera att arbetet på att skapa ett centralamerikanskt
parlament framskrider. En traktat med stadgar för parlamentet har undertecknats
av samtliga fem regeringar. Ännu är traktaten ej ratificerad av
ländernas folkförsamlingar. Val till parlamentet kan äga rum sex månader
efter att samtliga länder ratificerat traktaten. Utskottet välkomnar att
regeringen har ställt i utsikt bidrag till det planerade centralamerikanska
parlamentet i Esquipulas.
Härmed får yrkande 2 i motion U530 anses besvarat.
Vad gäller stöd till flyktingar i Centralamerika delar utskottet den
uppfattning som kommer fram i motion U530 (c) om behovet av aktiva
insatser för att bistå flyktingarna i området. Från svensk sida medverkar vi
via UNHCR och enskilda organisationer till repatriering och bosättningsprogram
för flyktingar och hemlösa.
Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U530.
I motion U202 (fp) föreslås att en ny anslagspost inrättas för humanitärt
bistånd till Asien och att 20 milj. kr. anslås för detta ändamål. Anslaget bör
enligt motionärerna kunna användas bl.a. för insatser för människor som bor
i de av Israel ockuperade områdena.
Utskottet stöder den tanke som ligger bakom motionärernas krav, dvs.
behovet av humanitärt bistånd till de människor som drabbats av förföljelse,
bl.a. i Mellanöstern och Afghanistan. Det finns dock redan kanaler för
bistånd till de drabbade grupperna, bl.a. genom katastrofbiståndet samt
genom biståndet till enskilda organisationer.
Även inom anslagsposten Särskilda program finns möjligheter att inom
ramen för delposten Demokrati och mänskliga rättigheter kanalisera bistånd
framför allt till Västbanken och Gaza. Utskottet finner dock att det för
närvarande inte finns behov av ett särskilt anslag för humanitärt bistånd till
Asien.
Härmed avstyrks yrkande 42 i motion U202.
4.3 Katastrofbistånd och bistånd genom enskilda
organisationer
Propositionen (s. 85-86)
Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp åt människor i u-länder som
har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter.
Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder, som erhåller
svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling hotas av
oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är åtgärder för att
UU 1987/88:20
79
förbättra katastrofberedskapen och förebygga katastrofer.
Försörjningssituationen har ytterligare försämrats i flera av länderna i
Afrika söder om Sahara. Under de gångna åren har en ökande andel av
anslagsposten Katastrofer m.m. tagits i anspråk för insatser i Afrika.
Regeringen bedömer att den politiska och ekonomiska utvecklingen i
frontstaterna kommer att leda till stora behov av nödhjälpsinsatser också
under kommande år. Den svåra livsmedelsbristen i Etiopien och situationen i
Uganda påkallar också fortsatt stöd från givarsamfälligheten. Katastrofbiståndet
inriktas också på insatser som syftar till att förebygga eller lindra
effekterna av i första hand torkkatastrofer. I programländerna kan katastrofmedel
användas för att initiera nya insatser och komplettera pågående
program som syftar till självförsörjning. På sikt bör dock sådana program
integreras i det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Situationen för flyktingar
och andra krigsdrabbade människor fortsätter att inge oro. Hjälpbehovet är
omfattande. Enbart i Pakistan finns ca 3 miljoner flyktingar från Afghanistan.
Regeringen förutser fortsatt stora och ökande behov av insatser till
förmån för det svårt krigsdrabbade afghanska folket.
Immunbristsjukdomen AIDS är utbredd i flera av mottagarländerna för
svenskt bistånd. Regeringen anser att betydande belopp bör avsättas inom
biståndsbudgeten för att bekämpa sjukdomen. På längre sikt bör åtgärder
mot sjukdomen kunna utgöra en del av det bilaterala stödet till hälsosektorn i
berörda länder. Regeringen finner det också befogat att avsätta medel för
internationella program huvudsakligen genom Världshälsoorganisationen.
För budgetåret 1987/88 har ca 100 milj.kr. avsatts för AIDS-bekämpning från
katastrofanslaget. För budgetåret 1988/89 anser regeringen att motsvarande
insatser huvudsakligen bör finansieras under anslagsposten Särskilda program.
Därmed minskar behovet av katastrofmedel för ändamålet.
Folkrörelser och andra enskilda organisationer spelar en viktig roll inom
biståndsverksamheten. Regeringen föreslår att anslagsposten Bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer höjs med 50 milj.kr. till
525 milj.kr., varav 25 milj.kr. direkt för bidrag till enskilda organisationer
som medverkar i projekt som ingår i samarbete med programländer.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer skall
öka till en miljard kronor inom fem år,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om egeninsatsen på 20% vid bistånd via enskilda organisationer,
43. att riksdagen till katastrofer för budgetåret 1988/89 anslår 40 milj.kr.
utöver regeringens förslag eller således 595 milj.kr.,
44. att riksdagen till bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer för budgetåret 1988/89 anslår 100 milj.kr. utöver regeringens
förslag eller således 625 milj.kr.,
1987/88:U209 av Margareta Fogelberg och Lars Emestam (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ramavtal mellan SIDA och Svenska naturskyddsföreningen,
UU 1987/88:20
80
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsprojekt på Gaza och Västbanken,
25. att riksdagen anslår 625 milj.kr. till folkrörelser och enskilda organisationer,
en ökning med 100 milj.kr.,
26. att riksdagen anslår 595 milj.kr. till katastrofbistånd, en ökning med 40
milj.kr.,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsinsatser och stipendier för Afghanistans folk,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om katastrofbistånd till Afghanistan,
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
19. att riksdagen till katastrofbistånd anslår 802 621 000 kr. utöver
regeringens förslag, dvs. en medelsram på 1 357 621 000 kr.,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till bistånd till Palau,
1987/88:U216 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att viss del av det statliga biståndet anknyts till allmänhetens gåvor
till ideella hjälporganisationer och trossamfund så att SIDA bidrar med
medel som till storleken motsvarar de ideella gåvorna.
1987/88:11217 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten att arbeta
som volontär i SIDA:s tjänst ej skall vara avhängigt ett svenskt medborgarskap.
1987/88:11219 av Alf Svensson (c) vari yrkas
4. att anslaget för katastrofbistånd höjs till 1 000 milj.kr. för budgetåret
1988/89,
1987/88:11220 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att humanitärt
bistånd skall komma hela Angola till del, alltså även de av UNITA befriade
områdena, genom förmedling av opolitiska organisationer som Röda
korset,
1987/88:11222 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ställa 2 milj.kr. till hjälpprojektet Bushmen-Aid’s förfogande att
användas till inköp av det i motionen omtalade området i Kalahariöknen och
med Kalahari Bushmen Survival Project som ansvarig för projektet i
Sydafrika.
1987/88:11225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
17. att riksdagen till enskilda organisationer för budgetåret 1988/89 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 50 milj.kr. förhöjt anslag av 575
milj. kr.,
19. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
anges under avsnittet Katastrofbistånd,
50. att riksdagen beslutar att till Katastrofer m.m. för budgetåret 1988/89
anvisa ett anslag av 555 milj.kr.,
UU 1987/88:20
81
6 Riksdagen 1987/88. 9 sami. Nr 20
1987/88:U510 av Ivar Virgin (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjälp till det afghanska folket, framför allt genom Svenska
Afghanistankommittén och andra frivilligorganisationer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesutbildning av flyktingarna,
1987/88:U511 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den skall
lämna IGGI,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om stöd till FRETILIN.
1987/88:U519 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en ökad humanitär hjälp till de
palestinska flyktinglägren i Libanon,
6. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att utreda möjligheterna
till direkt bistånd till palestinska folkrörelser på Västbanken och i Gaza,
7. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för ett större utbyte av
mellanfolkliga kontakter mellan de palestinska och svenska folken, genom
bl.a. stöd till de organisationer och folkrörelser som verkar i Sverige för att
informera om det palestinska folkets situation.
1987/88:U531 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN-observatör,
FN-medling, undersökning angående krigsmateriel samt behovet av katastrofbistånd
till Östtimor.
1987/88:U532 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för humanitärt bistånd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 60 milj.kr. ur
anslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1988/89 skall ges
till humanitär hjälp till afghanska flyktingar.
1987/88:U533 av Gunnel Jonäng m.fl. (c,fp,vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om ett anslag på 20 milj.kr. att utbetalas direkt till
Polisario,
1987/88:U534 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst 20 milj.kr. bör anslås i bistånd till västsahariernas
flyktingläger,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget för humanitärt bistånd i Södra Afrika bör utvidgas till
att även kunna utgå till Polisario och offren för kriget i Västra Sahara,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en del av det bistånd som utgår till flyktinglägren bör ges direkt
till Polisario,
UU 1987/88:20
82
Utskottet
Under detta avsnitt behandlar utskottet dels katastrofpostens storlek och
användning samt de motioner som väckts därom, dels också motioner om
vissa krigs- och krisdrabbade områden dit svenskt humanitärt bistånd går.
Katastrofpostens storlek och användning
Eftersom situationen ständigt förvärras i många av de länder i Afrika som
ligger söder om Sahara kommer behovet av katastrofbistånd att kvarstå på en
hög nivå. Detsamma gäller flyktingar och andra krigsdrabbade framför allt
det afghanska folket. Behoven av insatser som kan förebygga olika naturkatastrofer
som t.ex. torka fortsätter att vara omfattande. Det är att märka att
det anslag om 100 milj. kr. som förra året avsattes för AIDS-bekämpning då
togs från katastrofanslaget. I år har regeringen föreslagit att motsvarande
insatser huvudsakligen skall belasta anslagsposten Särskilda program. Inom
katastrofanslaget har därför frigjorts 100 milj. kr. för att hjälpa de människor
som drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter.
Utskottet anser att regeringens förslag om ett katastrofanslag på 555 milj.kr.
är befogat.
Härmed avstyrker utskottet de motionsyrkanden som föreslagit en höjning
av katastrofposten, nämligen yrkande 43 i motion U202 (fp), yrkande 26 i
motion U210 (c), yrkande 19 i motion U211 (vpk) och yrkande 4 i motion
U219 (c). Utskottet anser yrkande 50 i motion U225(m) besvarat eftersom
beloppsyrkandet sammanfaller med det som föreslagits i propositionen.
Vad allmänt gäller inriktningen av det svenska katastrofbiståndet anser
(m) i motion U225 att anslaget inte skall användas för att ge katastrofbistånd i
form av tilläggsanslag till programländerna, särskilt som det ofta finns
outnyttjade medel inom landramarna. Härtill skall i stället medel inom
landramen användas anser (m). I motion U225 framförs även åsikten att
katastrofmedel endast undantagsvis bör bindas upp genom långvariga
insatser. De problem av bl.a. miljömässig karaktär som ligger bakom
livsmedelskrisen bör enligt (m) motverkas genom särskilda projekt t. ex. det
av (m) föreslagna nya anslaget för miljö-, markvård och energi eller inom
landramen.
Det är utskottets uppfattning att katastrofbistånd även måste ses i ett
långsiktigt perspektiv. Katastrofrisker och det därmed sammanhängande
förebyggande och förhindrande arbetet bör därför tas med som en del i det
långsiktiga utvecklingssamarbetet så långt detta låter sig göras.
I katastrofens natur ligger dock det oförutsägbara, vilket gör att det är
svårt att planera för katastrofer, dessas omfattning och de hjälpbehov som
uppkommer. Utskottet anser därför att det även i fortsättningen bör finnas
möjligheter att ge katastrofbistånd i programländer som ett komplement till
pågående program eller för att igångsätta nya program, vilka föranletts av
oförutsedda händelser. Många av de svenska programländerna tillhör den
grupp av länder vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda
händelser. Det är också rimligt att katastrofposten bör kunna användas för
förebyggande insatser.
Vad gäller miljökatastrofer inriktas redan svenskt bistånd i hög grad på att
UU 1987/88:20
83
förhindra och lindra verkningarna av dessa. Bistånd går här bl.a. genom
landprogrammen och genom ett flertal andra anslagsposter.
Yrkande 19 i motion U225 avstyrks därmed.
Katastrofbistånd till vissa ändamål
Afghanska folket
I flera motioner förespråkas fortsatt humanitär hjälp till det afghanska
folket. I motion U532 (m) föreslås att ytterligare 60 milj. kr. skall ges till
humanitär hjälp till de afghanska flyktingarna. I samma motion yrkas att
Sverige skall verka för att internationella hjälporganisationer ges möjlighet
att självständigt verka inom Afghanistan. I motion U 210 (c) tas bl.a. behovet
av utbildning av flyktingarna inför en återuppbyggnad av Afghanistan upp.
Sverige bör enligt motionärerna bidra med katastrofbistånd såväl för de nu
akuta hjälpbehoven som för utbildningsinsatser och stipendier. Även motion
U510 (m) tar upp behovet av yrkesutbildning av de afghanska flyktingarna så
att dessa kan restaurera mark och markanläggningar och bedriva jordbruk
när möjlighet att återvända föreligger. I samma motion föreslås att Sverige
fortsätter att genom konkreta hjälpinsatser visa solidaritet med det afghanska
folket.
Alltsedan Sovjetunionens invasion i Afghanistan har Sverige lämnat
humanitärt stöd till de afghanska flyktingarna i Pakistan och till nödlidande
afghaner inne i det egna landet. Hittills har humanitärt stöd uppgående till ca
170 milj. kr. lämnats. Härav har ca 80 milj. kr. lämnats för att bistå
flyktingarna i Pakistan.
I likhet med motionärerna i motionerna U210, U510 och U532 finner
utskottet det angeläget att även den krigsdrabbade afghanska befolkningen
inne i landet får humanitär hjälp. Via de enskilda organisationerna Svenska
Afghanistankommittén och Lutherhjälpen försöker regeringen nå dessa
människor med medicinsk hjälp, livsmedel, utsäde och kläder m.m. Utskottet
delar även den oro som framförs i motionerna rörande utbildningsläget
för såväl flyktingarna som för befolkningen innei Afghanistan. Svenska
Afghanistankommittén stöder sedan 1984 primärskoleundervisning inne i
Afghanistan. Stöd utgår även till en primärskola och en mellan- och
högstadieskola i Pakistan. Regeringen har beviljat bidrag för denna verksamhet
under 1988 med 2 milj. kr. UNHCR har såväl grundutbilding som
yrkesutbildning för flyktingarna i Pakistan. Ett litet antal stipendier utdelas
även. Sammanlagt uppgår UNHCR:s utbildningsinsatser under innevarande
år till 6,3 miljoner dollar.
Även om det är svårt att förmedla bistånd inne i Afghanistan utförs enligt
vad utskottet förstår ett bra arbete av de enskilda organisationer som är
verksamma där. Utskottet utgår ifrån att regeringen som hittills genom bl.a.
Svenska Afghanistankommittén bidrar med de hjälpinsatser som bedöms
möjliga att genomföra. Utskottet delar dock den uppfattning som kommit
fram i motionerna att behovet av utbildningsinsatser, såväl primärskole- som
yrkesutbildning, är stort och att de goda insatser som redan görs av bl.a.
Svenska Afghanistankommittén bör kunna utökas.
Med det ovan anförda får yrkandena 32 och 34 i motion U210, yrkandena 1
UU 1987/88:20
84
och 2 i motion U510 och yrkande 6 i motion U532 anses besvarade. Yrkande
8 i motion U532 avstyrks däremot, eftersom utskottet inte är berett att
förorda ett i förväg bestämt belopp.
Palau
I motion U211 begärs att Sverige skall ge bistånd till Palau för att enligt
motionen bryta dess beroende av USA och understödja befolkningens vilja
att förbli kärnvapenfritt.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om Palau och kravet att vi från
svensk sida skall stödja Palaus ansträngningar att skydda ön från ABC-vapen
och atomanläggningar (UU 1984/85:1).
Ögruppen Palau är enda kvarvarande området i det amerikanska förvaltarskapsområdet
Trust Territories of the Pacific Islands i Mikronesien. Palau
är belägen sydost om Filippinerna. Av de övriga områden som ingått i
förvaltarskapsområdet - Federated States of Micronesia, Marshallöarna och
Northern Mariana Islands - har de två förstnämnda ingått associationsavtal
med USA (Compact of free association). Enligt dessa avtal är områdena
självständiga med undantag av försvarspolitiken som sköts av USA.
Det fjärde området som ingått i förvaltarskapsområdet, Marianerna, har
valt en s.k. Commonwealth status vilket innebär att USA:s suveränitet
utsträcks till området och att marianerna har blivit amerikanska medborgare.
Samtliga dessa överenskommelser har godkänts i folkomröstningar i området.
Vad beträffar Palau har associationsavtalet hittills inte trätt i kraft,
eftersom erforderlig kvalificerad majoritet (75%) inte nåtts. Palaus konstitution
innehåller ett stadgande om icke-införande av kärnvapen eller konstruktion
av kärnkraftsanläggningar på öarna. Detta stadgande står i strid med
associationsfördraget. Ändring av konstitutionen kräver 75% majoritet.
Hittills har befolkningen (ca 11 000 röstberättigade) vid sex olika tillfällen
sedan 1979 röstat om associationsfördraget. Under samma period har
befolkningen fått rösta fyra gånger rörande författningsändring. Vid den
sista omröstningen, den 4 augusti 1987, avgavs 71% av rösterna till förmån för
en författningsändring. Den har bedömts som grundlagsvidrig och överklagats.
Likaså finns misstankar om hot och våld mot befolkningen för att driva
igenom ett godkännande av associationsavtalet.
Utskottet har uppfattat motionen så att ett reguljärt bistånd till Palau
föreslås. Som redan tidigare sagts i detta betänkande finns det inga
förutsättningar för bistånd till nya programländer. Det finns dock inget som
hindrar att någon enskild organisation med verksamhet på Palau söker
bidrag genom SIDA. Likaså finns det inget som hindrar att bistånd från
katastrofanslaget vid behov skulle kunna utgå. Ansökningar får dock prövas
på sedvanligt sätt.
Yrkande 26 i motion U211 avstyrks härmed.
Angola
I motion U220 (m) framförs att bistånd till Angola skall komma hela landet
till del, alltså även de av UNITA befriade områdena, genom förmedling av
opolitiska organisationer som Röda korset. Utskottet har under de tre
UU 1987/88:20
85
senaste åren behandlat motsvarande yrkanden och därvid framhållit att det
inte finns något principiellt hinder för att att lämna humanitär hjälp i någon
del av Angola, således inte heller i de delar som behärskas av UNITA. Detta
sker dessutom redan genom att ICRC (Internationella Röda kors-kommittén)
ombesörjer vissa hjälpsändningar med bidrag från Sverige.
Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U220.
Sydafrika
I motion U222(c) yrkas att Sverige skall skänka 2 milj. kr. till hjälpprojektet
Bushmen-Aid för köp av ett markområde i Kalahariöknen till förmån för
de utrotningshotade Kalahari-bushmännen. Utskottet inser det behjärtansvärda
i hjälpprojektet till förmån för de utrotningshotade sydafrikanska
bushmännen men får konstatera att det varit och är SIDA:s praxis att inte ge
bidrag till enskilda organisationer för inköp av markområden.
Med det sålunda anförda avstyrks motion U222.
Östra Timor
I motion U511 yrkas att ekonomiskt och politiskt stöd skall ges till
befrielserörelsen FRETILIN samt att Sverige skall lämna Intergovernmental
group on Indonesia (IGGI). I motion U531 (s) begärs utökat katastrofbistånd
till befolkningen i Östtimor via Internationella Röda korset.
Liksom tidigare år då denna fråga behandlats finner utskottet inga skäl att
uttala sig till förmån för ett direkt stöd till FRETILIN. Direkta bidrag till
befrielserörelser bör enligt svensk etablerad praxis endast utgå om FN:s
generalförsamling i en resolution med svensk anslutning uttalat sig till
förmån för ett sådant stöd. Detta är inte fallet med FRETILIN. Vad gäller
det svenska observatörskapet i IGGI behandlades denna fråga av utskottet
senast i betänkande UU1987/88:14. Häri anfördes att Sverige sedan 1980
deltar som observatör vid IGGI:s årliga möten, i likhet med flertalet andra
OECD-länder, bl.a. Danmark, Finland och Norge. Syftet med observatörskapet
är att erhålla allmän ekonomisk, handelspolitisk och kommersiell
information om Indonesien. Så länge regeringen och det svenska näringslivet
bedömer att ett svenskt observatörskap vid dessa möten har ett informationsvärde,
ser utskottet ingen anledning att förorda att observatörskapet
upphör.
Härmed avstyrks yrkandena 2 och 5 i motion U511.
Vad avser yrkandet i motion U531 om utökat katastrofbistånd till
befolkningen i Östtimor via ICRC utgår utskottet från att svenskt stöd även
fortsättningsvis vid behov kommer att lämnas till ICRC. För närvarande
föreligger dock ingen ansökan från ICRC.
Härmed får den del i yrkandet i motion U531 som behandlar katastrofbistånd
till Östtimor anses besvarat.
Palestinska folket
I motion U210(c) yrkas att Sverige skall ge utvecklingsbistånd till palestinierna
i Gaza och på Västbanken. Som lämpliga utvecklingsprojekt nämns
förbättrade jordbruksmetoder för frukt och grönsaksodling för såväl in
-
UU 1987/88:20
86
hemsk marknad som export. Insatser bör enligt motionärerna även göras för
att vidareutveckla hantverk och för områdena lämplig småindustri. Ett
gemensamt syfte skall vara att skapa arbetsintensiv produktion.
Motion U519 (vpk) begär ökad humanitär hjälp till de palestinska
flyktinglägren i Libanon. I samma motion begärs åtgärder för att utreda
möjligheterna till direkt bistånd till palestinska folkrörelser på Västbanken
och i Gaza samt åtgärder för att underlätta för ett större utbyte av
mellanfolkliga kontakter mellan de palestinska och svenska folken. Detta
kunde enligt motionärerna bl.a. ske genom stöd till de organisationer och
folkrörelser som verkar i Sverige för att informera om det palestinska folkets
situation.
Utskottet delar det engagemang för det palestinska folkets situation vilket
ligger till grund för de yrkanden om bistånd som framförs i motionerna U210
och U519. Vad avser motion U210 kan utskottet instämma i att avsaknaden
av lönsamma arbeten är ett stort problem såväl i Gaza som på Västbanken.
En stor del av den palestinska befolkningen framför allt i Gaza lever i svåra
ekonomiska omständigheter. Dessa svårigheter beror dock inte enbart på
underutveckling utan på att de lever i ett ockuperat land sedan över 20 år
tillbaka och att Israel som ockupationsmakt har haft som politik att försvåra
utvecklingen av en lokal och självständig ekonomi. Israel tillåter t.ex. inte
någon export av produkter från Västbanken till länder som har avtal med
Israel. Dessutom avsätts subventionerade produkter från det israeliska
jordbruket och lågprisimport från andra länder på Västbanken, vilket slår ut
de lokala producenterna. Därtill kommer att den israeliska bosättnings- och
landkonfiskeringspolitiken försvårat möjligheterna till ett effektivt jordbruk
på Västbanken. Den israeliska exportpolitiken är likaså huvudhindret för
uppkomsten av effektiv småindustri på Västbanken, inte avsaknaden av
medel i sig.
Eftersom ockupationspolitiken får som effekt utslagning, arbetslöshet och
ekonomisk underutveckling bland stora grupper såväl på Västbanken som i
Gaza, framför allt bland de palestinier som lever i flyktingläger, är det dock
enligt utskottets mening ytterst angeläget att Sverige fortsätter att ge bidrag
till olika insatser i området. De senaste veckornas oroligheter har även ökat
behovet av sjukvårds- och medicinsk utrustning, specialister samt ambulanser.
Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN:s hjälpprogram för
Palestinaflyktingar, UNRWA. Därtill anslås katastrofmedel och medel
genom enskilda organisationer till särskilda insatser i regionen. Under de
senaste åren har biståndet till Gaza upgått till ca 10 milj. kr., till Västbanken
till ca 9 milj. kr. och till Libanon till ca 10 milj. kr. Insatserna har hittills
huvudsakligen gått till hälso och utbildningssektorn.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 17 i motion U210.
Vad avser yrkande i motion U519 om ökad humanitär hjälp till de
palestinska flyktinglägren i Libanon utgår utskottet från att regeringen även i
fortsättningen är beredd att vid behov lämna katastrofhjälp till Libanon.
Härmed avstyrks yrkande 5 i motion U519.
Vad gäller bistånd direkt till palestinska folkrörelser på Västbanken och i
Gaza, vilket tas upp i motion U519, får utskottet anföra följande. Enligt en
UU 1987/88:20
87
sedan länge tillämpad regel skall bistånd till organisationer i u-länder endast
förmedlas via svenska enskilda organisationer. De få undantag från den
regeln som gjorts har varit bistånd till kvinnoorganisationer och några få fall
av landramsanknutet bistånd till enskilda organisationer i Indien och
Bangladesh. Det finns dessutom redan svenska organisationer som är
verksamma på Västbanken och i Gaza och som utför ett gott arbete; genom
Diakonia har t.ex. medel kanaliserats till en förskola, fabrik för tillverkning
av skolkläder samt en hälsoklinik. Samtliga dessa insatser görs i Gaza. Även
KFUM/KFUK har förskoleverksamhet i Gaza.
På Västbanken är Diakonia aktivt i olika projekt för spridande av
jojobaväxten, förskoleverksamhet och fortbildning av anställda vid handikappinstitut.
Rädda barnen driver ett byutvecklingsprojekt. Genom Svenska
missionsrådet-Svenska Jerusalemföreningen har stöd gått till sjukhus likaså
på Västbanken.
Utöver det reguljära bidraget till UNRWA har katastrofbistånd lämnats
för upprustning och utbyggnad av UNRWA-skolor i Gazaområdet. Ytterligare
humanitära insatser via UNRWA kan bli aktuella i GAZA och på
Västbanken. Utskottet anser att de kanaler som redan existerar för bistånd
till området är tillräckliga.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 6 i motion U519.
Vad gäller stöd till de folkrörelser och organisationer som verkar i Sverige
för att informera om det palestinska folkets situation får utskottet anföra
följande: Stöd från informationsanslaget har tidigare givits till Palestinagrupperna
för informationsändamål. De organisationer som är intresserade kan
alltså söka projektbidrag i verderbörlig ordning från det särskilda anslag för
information, studier och forskning om freds-och nedrustningssträvanden
m.m. (F3) som hör under utrikesdepartementets budget. Likaså kan bidrag
sökas från SIDA:s anslag för information.
Härmed avstyrks yrkande 7 i motion U 519.
Västra Sahara
I motion U533 (c,vpk och fp) yrkas att bistånd om 20 milj. kr. skall ges direkt
till befrielserörelsen Polisario för att användas i de västsahariska flyktinglägren.
Motion U534 (fp) anser även att ett bistånd om 20 milj. kr. bör ges till de
västsahariska flyktinglägren. Av detta belopp anser motionären att en del
bör gå direkt till Polisario. Enligt motionärerna i U533 och U534 har
Polisario på ett föredömligt sätt byggt upp fungerande samhällen med skolor,
hälso- och sjukvård etc. Deras kapacitet att ta emot och förvalta bistånd är
omvittnat god, framhålls det i motion U534. Därtill behöver flyktinglägren
enligt motionären i U534 ett något mer långsiktigt stöd, varför det föreslås att
anslaget för humanitärt bistånd i Södra Afrika bör utvidgas till att även kunna
utgå till Polisario och offren för kriget i Västra Sahara.
Frågan om att svenskt bistånd skulle kunna gå direkt till Polisario har
utskottet behandlat tidigare. Sverige har länge via bidrag till Röda korset och
Rädda barnen bistått de västsahariska flyktingarna. Biståndet används på ett
effektivt sätt. Liksom tidigare ser utskottet nu inga skäl att kanalisera
biståndet via Polisario.
UU 1987/88:20
88
Under innevarande budgetår bidrar Sverige med katastrofhjälp uppgående
till 11 milj. kr. till de västsahariska flyktingarna. Det finns beredskap för
fortsatta bidrag för att täcka eventuella uppkommande behov. Utskottet vill
dock inte uttala sig för något bestämt belopp. Utskottet avvisar även
förslaget om mer långsiktigt stöd, t.ex. via anslaget för humanitärt bistånd till
Södra Afrika, eftersom detta anslag är speciellt inriktat på att hjälpa offren
för apartheidsystemet i Sydafrika, De övriga spörsmål som tas upp i
motionerna, t.ex. frågans behandling i FN, kommer utskottet att behandla
senare i annat sammanhang.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i
motion U533 samt yrkandena 5, 6 och 7 i motion U534.
Anslagsposten för enskilda organisationer
I avsnittet om allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet har utskottet
behandlat biståndet genom enskilda organisationer ur allmän synvinkel. I det
följande skall de yrkanden som avser anslagspostens storlek behandlas. Som
nämnts tidigare har denna ökat mycket snabbt under senare år. Vid något
tillfälle här riksdagen beslutat om höjningar som ligger utöver dem regeringen
föreslagit. I årets budgetförslag upptas ett belopp om 525 milj. kr., på
denna post. Detta är en ökning med 50 milj. kr. vilket innebär att bidragen till
enskilda organisationer får ett påslag som i relativa tal är ungefär dubbelt så
stort som den genomsnittliga ökningen av övriga biståndsanslag.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till tidigare års betydande
höjningar av anslagsposten för enskilda organisationer gör utskottet bedömningen
att en ytterligare höjning inte är påkallad. Storleken av anslagsposten
synes också väl anpassad till organisationernas kapacitet att på kort sikt
kunna ta emot ökande bidrag från statsbudgeten.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill yrkande 44 i motion U202 (fp),
yrkande 17 i motion U225 (m) och yrkande 25 i motion U210 (c), vilka alla
föreslår större belopp än propositionen.
I motion U202 (fp) föreslås att det belopp som förmedlas via enskilda
organisationer skall öka till en miljard kronor inom fem år. Liksom tidigare
år är utskottet inte berett att uppställa något nytt mål för anslagspostens
storlek. Yrkande 12 i motion U202 (fp) avstyrks därför.
I samma motion föreslås att organisationerna skall kunna befrias från
kravet på en 20-procentig egeninsats i de fall då initiativet till insatsen tas av
SIDA. Enligt vad utskottet inhämtat är det redan möjligt för SIDA att
bevilja undantag från huvudregeln, bl.a. just i de fall då SIDA tar initiativ till
att en enskild organisation skall genomföra en viss biståndsinsats. Därmed
får yrkande 12 i motion U202 anses besvarat.
I motion U216 föreslås att SIDA, utöver de bidrag som lämnas till enskilda
organisationers projektverksamhet, dessutom skall bidra med ett särskilt
belopp som är lika stort som de av organisationerna insamlade medlen.
Redan nu står den statliga biståndsbudgeten för en andel av de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet som är upp till fyra gånger så stor som
de insamlade medlen. Innebörden av motionärernas förslag är, såsom
utskottet har uppfattat det, att egeninsatsen i praktiken skulle sänkas
UU 1987/88:20
89
ytterligare. Förslaget innebär därtill att uppmärksamheten inriktas på
insamlingsresultatet snarare än på biståndsprojekten.
Utskottet kan inte finna någon övertygande motivering för detta förslag
och avstyrker därför motionen.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion U217 i vilken
förslås att möjligheten att arbeta som volontär i SIDA:s tjänst inte skall vara
avhängigt av svenskt medborgarskap.
Enligt SIDA:s nu gällande riktlinjer för stöd till enskilda organisationers
u-landsverksamhet ges bidrag som regel endast till svensk personal. I
undantagsfall beviljas bidrag för medborgare i tredje land och aldrig för
medborgare i projektlandet.
Skälet till denna ordning är huvudsakligen att det har ansetts naturligt att
de volontärer som erhåller bidrag skall ha anknytning till en svensk
organisation och efter tjänstgöringen i normalfallet återvända till Sverige.
Något absolut krav på svenskt medborgarskap uppställer inte SIDA.
Däremot kan de utsändande organisationerna ha interna regler som går ut på
att företrädesvis svenska eller nordiska medborgare anställs som volontärer.
Motionen får anses besvarad med det anförda.
I motion U209 föreslås att Svenska naturskyddsföreningen skall få ett
ramavtal med SIDA för att ge denna organisation bättre möjligheter till
insatser på biståndsområdet.
Systemet med ramavtal är i första hand tänkt för de enskilda organisationer
som under en längre tid bedrivit biståndsverksamhet i samarbete med
SIDA. Enligt vad utskottet inhämtat kommer SIDA emellertid, mot
bakgrund av miljöbiståndets ökande betydelse, att med Svenska naturskyddsföreningen
diskutera möjligheten av ett ramavtal. Utskottet vill inte
föregripa utgången av dessa diskussioner och avstyrker därför motion U209.
4.4 Särskilda program
Propositionen (s. 86-88)
Anslagsposten Särskilda program är avsedd att vara komplement till i första
hand det övriga biståndet genom SIDA. Syftet är dels att främja metodutvecklingen
för biståndsverksamheten, dels att skapa förutsättningar för att
särskilt uppmärksamma ämnesområden där initiativ och utökade insatser är
angelägna.
Anslagsposten Särskilda program m.m. är uppdelad i följande delposter:
försöksverksamhet och metodutveckling, miljö-och markvård, befolkningsoch
hälsofrågor, energi, kvinnofrågor, kultur och massmedia samt insatsförberedelser
och resultatvärdering.
Det föreligger behov av att utvidga markvårdsprogrammen i Sahelländerna
till att också omfatta insatser för att höja produktiviteten inom småjordbruken.
Det är således enligt propositionen növändigt att avsevärt öka
insatserna på miljö- och markvårdsområdet, bl.a i Sahelländerna, liksom för
naturvård.
Då AIDS-insatser kommer att utgöra ett prioriterat verksamhetsområde
under överskådlig tid finner regeringen det befogat att inrätta en ny delpost
härför.
UU 1987/88:20
90
Regeringen välkomnar SIDA:s förslag om inrättandet av en ny delpost för
demokrati och mänskliga rättigheter.
Regeringen anser att kvinnofrågorna bör ges ökad prioriet.
I budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 anmäldes att regeringen
avsåg att ge försöksprogrammet för kulturutbyte med u-länder en permanent
karaktär. 1987 tillsatte regeringen en särskild utredare. Utredningen lade
fram sitt betänkande Kultursamarbete med u-länder (Ds UD 1987:2) i
september 1987. Mot bakgrund av de slutsatser och förslag som gjorts av
utredningen och de olika synpunkter som lämnats av olika remiss- instanser
förordar regeringen ett utvidgat samarbete med u-länderna på kulturområdet.
Regeringen föreslår att 339 787 000 kr. avsätts för anslagsposten Särskilda
program. Den kommer senare att besluta om fördelning av medlen mellan
posterna.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst en miljard kronor bör avdelas för aidsbistånd under den
närmaste femårsperioden,
45. att riksdagen till Särskilda program för budgetåret 1988/89 anslår 25
milj.kr. utöver regeringens förslag att användas för kvinnobistånd och för
stöd till demokrati och mänskliga rättigheter,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ytterligare 50 milj.kr. inom anslaget för Särskilda program
skall reserveras för aidsinsatser,
1987/88: U208 av Ivar Virgin och Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till aktionsplanen för att återställa de tropiska skogarna.
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och uppbyggande av hälso- och sjukvård,
15. att riksdagen anslår 110 milj.kr. till aidsbekämpning, en ökning med 10
milj.kr.,
36. att riksdagen anslår 134,8 milj.kr. till Särskilda program, en minskning
med 205 milj.kr.,
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
20. att riksdagen till Särskilda program m.m. anslår 60 213 000 kr.utöver
regeringens förslag, dvs. en medelsram på 400 000 000 kr.,
1987/88:U215 av Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att, vid fördelningen av medel under anslagsposten
Särskilda program, 20 milj.kr. reserveras för särskilda insatser i de av Israel
ockuperade områdena på sätt som i motionen anförts.
UU 1987/88:20
1987/88:U219 av Alf Svensson (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
91
anförts om bistånd för bekämpning av HIV-smitta och aids,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att upplysning
om alkoholens och övriga drogers skadeverkningar skall ha en framträdande
plats i SIDA:s hälsovårdsprogram,
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Immunbristsjukdomen AIDS,
51. att riksdagen för Särskilda program m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett anslag av 144,8 milj.kr.,
1987/88:So4 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att inom ramen för det svenska biståndet i
ökad omfattning uppmärksamma behovet av stöd till AIDS-bekämpning i
u-länderna.
Utskottet
Anslagsposten Särskilda program rymmer delposter för försöksverksamhet
och metodutveckling, för ämnesinriktad verksamhet och för insatsförberedelser
och resultat värdering. Programmet används för bistånd huvudsakligen
i programländerna inom bestämda områden, nämligen miljö- och
markvård, energi, befolkningsfrågor, hälsovård inkl. AIDS, kvinnofrågor,
kultur och massmedia, lantbruk och livsmedelsförsörjning, industriteknik,
infrastruktur, undervisning, demokrati och mänskliga rättigheter, sparfrämjande
och förvaltning. Delposten för försöksverksamhet skall inriktas på
experimentella och nyskapande insatser.
Regeringen föreslår en betydande uppräkning av anslagsposten Särskilda
program, från 175 milj. kr. till 340 milj. kr. Ökningen kommer enligt SIDA:s
anslagsframställning att användas främst för AIDS-arbetet men också för en
förstärkning av posten miljö och markvård, som föreslås uppgå till drygt
50 milj. kr. och för en nyinrättad delpost för demokrati och mänskliga
rättigheter, som enligt SIDA:s förslag bör uppgå till ca 10 milj. kr. Den
största posten inom programmet är insatserna mot AIDS som föreslås ta i
anspråk 100 milj. kr. Större delen av beloppet går till WHO:s AIDS-arbete.
För kvinnofrågor upptas 7,3 milj. kr. i SIDA:s förslag, vilket är samma
belopp som innevarande år.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion U225 och centerpartiet i
motion U210 att anslagsposten Särskilda program sänks med 195 milj. kr.
resp. 205 milj. kr. Det frigjorda beloppet skall i stället enligt motionärerna
bl.a. användas för att inrätta ett fristående anslag för miljö och markvård och
för demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa yrkanden har utskottet
behandlat och avstyrkt tidigare i detta betänkande.
Folkpartiet (U202, yrkande 45) föreslår ett påslag på 25 milj.kr. på posten
Särskilda program att användas för kvinnobistånd och för demokrati och
mänskliga rättigheter och vänsterpartiet kommunisterna (U211, yrkande 20)
ett motsvarande påslag på 60 milj.kr. för kvinnobistånd, insatser i Indokina
och för AIDS.
UU 1987/88:20
92
Även centerpartiet anser att AIDS-arbetet bör ges större utrymme och
föreslår i yrkande 15 i U210 ytterligare 10 milj. kr. för detta ändamål. Detta
innebär att yrkande 36 i motion U210 (c) skall avse ett belopp på 144,8 milj.
kr. till Särskilda program.
Utskottet behandlar först frågan om anslagspostens storlek. I fråga om
storleken av delposten för kvinnobistånd vill utskottet erinra om att
regeringen i propositionen framhåller att kvinnofrågorna bör ges ökad
prioritet. Den fördelning av anslagsposten Särskilda program mellan olika
ändamål som anges i SIDA:s anslagsframställning är inte den slutgiltiga.
Möjlighet finns för regeringen att tilldela kvinnobiståndet ytterligare utrymme
på bekostnad av någon annan delpost. Som framgår av propositionen
föreslås en mycket kraftig höjning av totalbeloppet för anslagsposten
Särskilda program och inom den en speciell tonvikt på ämnesområdet AIDS
och miljö och markvård. Utskottet anser att posten har fått en storlek som är
väl avpassad med hänsyn till planerade och förväntade insatser.
Yrkande 45 i motion U202 (fp), yrkandena 15 och 36 i motion U210 (c),
yrkande 51 i motion U225 (m) och yrkande 20 i motion U211 (vpk) avstyrks
följaktligen. Det sistnämnda yrkandet har i vad avser särskilda biståndsinsatser
i Indokina behandlats tidigare i detta betänkande.
I ytterligare motionsyrkanden berörs frågan om ökade biståndsinsatser
mot AIDS, dock utan att det föreslås någon höjning av själva anslagsposten
Särskilda program. I motion U202 (fp) föreslås en omfördelning mellan
delposterna så att utrymmet för AIDS-insatser höjs från 100 till 150 milj. kr.
Inom den närmaste femårsperioden bör en miljard kronor användas för
AIDS-insatser. Olika kanaler och anslag bör utnyttjas.
Motionärerna i U225 (m) förordar likaledes kraftfulla insatser mot AIDS
också i länder som inte är programländer.
Även i motion U210 (c) tas AIDS-frågorna upp. Förutsättningarna för att
kunna bekämpa AIDS är att det finns forskning och en fungerande
hälso- och sjukvård, heter det i motionen. Liknande synpunkter anförs i
motion U219 och i motion So4, yrkande 22.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Sverige
har i sitt bistånd agerat snabbt på AIDS-epidemin. Innevarande år har
anslagits 100 milj. kr. från katastrofanslaget, och för nästa budgetår föreslås
ett lika stort belopp. Därtill kommer att SAREC har ett visst bilateralt stöd
till bl.a. Tanzania och att enskilda organisationer erhåller bidrag för
ändamålet.
Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att åtgärderna mot
sjukdomen AIDS måste bli ett av utvecklingssamarbetets viktigaste nya
arbetsfält. Det bör inte vara brist på medel som sätter gränsen för svenska
biståndsinsatser. Utskottet utgår därför från att regeringen vid behov är
beredd att tillskjuta ytterligare medel för AIDS-insatser. Utskottet gör
bedömningen att insatserna mot vidare spridning av HIV-smitta och AIDS
kommer att behöva öka successivt under de kommande åren, även om
utskottet inte är berett att uppställa något mål för ökningstakten.
Därmed får yrkandena 27 och 46 i motion U202 (fp), 14 i motion U210 (c),
9 i motion U219,20 i motion U225 (m) och 22 i motion So4 anses besvarade.
I motion U215 föreslås att 20 milj. kr. ur anslagsposten Särskilda program
skall reserveras för särskilda insatser i de av Israel ockuperade områdena. I
UU 1987/88:20
93
motionstexten anförs bl.a. att den nu tillspetsade situationen kan påkalla
särskilda insatser inte minst i det fattiga och överbefolkade Gazaområdet.
Som kanaler för detta bistånd anges, utöver UNRWA, IM (Inomeuropeisk
Mission/Individuell människohjälp), medlemsorganisationerna i Missionsrådet
eller Rädda barnen.
Utskottet delar motionärens uppfattning att särskilda biståndsinsatser kan
komma att bli nödvändiga i de ockuperade områdena. Regeringen bör därför
enligt utskottets mening vara beredd till ytterligare insatser. Frågan om
bistånd till bl.a. de ockuperade områdena i Mellanöstern behandlas i övrigt
under avsnittet om katastrofbistånd. Motion U215 får därmed anses
besvarad.
I motion U219, yrkande 12, förordas att upplysning om alkoholens och
andra drogers skadeverkningar skall ha en framträdande plats i SIDA:s
hälso vårdsprogram.
Enligt vad utskottet inhämtat inryms denna fråga i hälsovårdsbiståndet.
Bidrag har också utgått till enskilda organisationer för arbete på detta
område. Motionsyrkandet får därmed anses besvarat.
Under denna rubrik behandlar utskottet också motion U208 i vilken
föreslås att aktionsplanen för de tropiska skogarna skall ges stöd.
Motionärerna syftar på en plan, Tropical Forestry Action Plan (TFAP),
som år 1985 antogs efter ett arbete som utförts inom Världsbanken, UNDP,
och den fristående organisationen World Resources Institute. Planen
innehåller ett antal rekommendationer som syftar till att bevara och utveckla
skogstillgångarna i det tropiska klimatområdet. Den riktar sig till regeringarna
i ifrågavarande länder. De regeringar som begär det kan med denna
aktionsplan som grund gå in i ett samarbete med givarländer om åtgärder i
enlighet med planens rekommendationer. I varje land som medverkar i
planen utses en av de i landet verksamma internationella organisationerna
som ledarorganisation (lead agency).
För Sveriges vidkommande har ett sådant samarbete inletts i Laos, där
Asiatiska utvecklingsbanken utnämnts till lead agency. Ett motsvarande
arbete övervägs för svensk del i Tanzania och i Nicaragua.
Medel för skogsprojekten i fråga utgår inom ramen för det ordinarie
landsamarbetet. Aktionsplanen (RTFAP) har ett sekretariat vid FAO i Rom
men ingen egen operativ budget.
Av det anförda framgår att Sverige således redan ger ett stöd till denna
aktionsplan på det sätt som är förutsett i planen. Motion U208 får därmed
anses besvarad.
4.5 Samlade hemställanden under punkt 4 (Anslaget C 2)
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsramen för Angola, Mozambique och
Zimbabwe
att riksdagen med avslag på yrkandena 31, 41 och 46 i motion
1987/88:U225 och motion 1987/88:U214 i vad avser Mozambique
godkänner budgetpropositionens förslag,
2. beträffande omprövning av biståndet till Zimbabwe
UU 1987/88:20
94
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1987/88:U503,
3. beträffande medelsramen för Etiopien, Tanzania och Zambia
att riksdagen med avslag på yrkandena 34, 44 och 45 i motion
1987/88:U225 godkänner budgetpropositionens förslag,
4. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien
att riksdagen förklarar yrkandena 20 och 21 i motion 1987/88:U202
och yrkande 6 i motion 1987/88:U219 besvarade med vad utskottet
anfört,
5. beträffande medelsram för Bangladesh
att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1987/88:U211
godkänner budgetpropositionens förslag,
6. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1987/88:U211 och
yrkande 36 i motion 1987/88:U225 godkänner budgetpropositionens
förslag,
7. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med avslag på yrkande 42 i motion 1987/88:U225 och
återstående del av motion 1987/88:U214 godkänner budgetpropositionens
förslag,
8. beträffande inriktningen av biståndet till Nicaragua
att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1987/88:11503,
9. beträffande avbrytande av biståndet till Angola
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:11220,
10. beträffande avbrytande av biståndet till Kenya
att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1987/88:U211,
11. beträffande medelsram för Kenya
att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1987/88:11211
godkänner budgetpropositionens förslag,
12. beträffande avvecklingsplan för biståndet till Laos
att riksdagen avslår yrkande 16 i motion 1987/88:11202,
13. beträffande avbrytande av bistånd till Sri Lanka
att riksdagen avslår yrkande 14 i motion 1987/88:11211,
14. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1987/88:11211
godkänner budgetpropositionens förslag,
15. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med avslag på yrkande 37 i motion 1987/88:11202,
yrkande 15 i motion 1987/88:11211 och yrkande 39 i motion 1987/
88:11225 godkänner budgetpropositionens förslag,
16. beträffande avbrytande av biståndssamarbetet med Vietnam
att riksdagen avslår yrkande 23 i motion 1987/88:11225,
17. beträffande uttalande om fortsatt bistånd till Vietnam
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:11213,
18. beträffande avvecklingsplan för bistånd till Vietnam
att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1987/88:11202,
19. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med avslag på yrkande 38 i motion 1987/88:11202,
yrkande 33 i motion 1987/88:11210 och yrkande 16 i motion 1987/
UU 1987/88:20
95
88:U211 godkänner budgetpropositionens förslag,
20. beträffande vitbok om biståndet till Vietnam
att riksdagen avslår yrkande 24 i motion 1987/88:U225,
21. beträffande biståndsprogram i Indokina
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:11213,
22. beträffande yrkanden om medelsramar som sammanfaller med
budgetpropositionens
att riksdagen förklarar yrkandena 32,33,35,37,38,40 och 43 i motion
1987/88:225 besvarade med vad utskottet anfört,
23. beträffande medelsram för regionala insatser
att riksdagen med avslag på yrkande 39 i motion 1987/88:U202,
yrkande 31 i motion 1987/88:11210 samt med besvarande av yrkande 47
i motion 1987/88:11225 bifaller budgetpropositionens förslag och som
medelsram för regionala insatser för budgetåret 1988/89 godkänner ett
belopp av 265 000 000 kr.,
24. beträffande medelsram för humanitärt bistånd till södra Afrika
att riksdagen med avslag på yrkande 41 i motion 1987/88:11202 och med
besvarande av yrkande 49 i motion 1987/88:11225 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för humanitärt bistånd till
södra Afrika för budgetåret 1988/89 godkänner ett belopp av
320 000 000 kr.,
25. beträffande inriktningen av det humanitära biståndet till södra
Afrika
att riksdagen avslår yrkande 22 i motion 1987/88:U225,
26. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
att riksdagen med avslag på yrkande 40 i motion 1987/88:11202 och med
besvarande av yrkande 48 i motion 1987/88:11225 bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för humanitärt bistånd till
Latinamerika för budgetåret 1988/89 godkänner ett belopp av 190
milj.kr.,
27. beträffande koppling av bistånd till fredsplanen för Centralamerika
att
riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1987/88:11503,
28. beträffande inriktningen av biståndet till Centralamerika
att riksdagen avslår yrkande 11 i motion 1987/88:11503 och yrkande 3 i
motion 1987/88:11530 samt förklarar yrkande 2 i motion 1987/88:11530
besvarat med vad utskottet anfört,
29. beträffande inrättande av anslagspost för humanitärt bistånd till
Asien
att riksdagen avslår yrkande 42 i motion 1987/88:11202,
30. beträffande medelsram för katastrofer m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1987/88:11202,
yrkande 26 i motion 1987/88:11210, yrkande 19 i motion 1987/88:11211
och yrkande 4 i motion 1987/88:11219 samt med besvarande av yrkande
50 i motion 1987/88:11225 bifaller budgetpropositionens förslag och
som medelsram för katastrofer m.m. för budgetåret 1988/89 godkänner
ett belopp av 555 milj.kr.,
UU 1987/88:20
96
31. beträffande inriktningen av katastrofbiståndet
att riksdagen avslår yrkande 19 i motion 1987/88:U225,
32.beträffande humanitärt bistånd till Afghanistan
att riksdagen förklarar yrkandena 32 och 34 i motion 1987/88:U210,
yrkandena 1 och 2 i motion I987/88:U510 och yrkande 6 i motion
1987/88:U532 besvarade med vad utskottet anfört,
33. beträffande belopp för humanitärt bistånd till Afghanistan
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion I987/88:U532,
34. beträffande bistånd till Palau
att riksdagen avslår yrkande 26 i motion 1987/88:U211,
35. beräffande UN IT A
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1987/88:U220,
36. beträffande hjälpprojektet Bushmen-Aid
att riksdagen avslår motion 1987/88:U222,
37. beträffande humanitärt bistånd till FRETILIN
att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:U5II,
38. beträffande IGGI
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1987/88:U511,
39. beträffande humanitärt bistånd till Östra Timor
att riksdagen förklarar ifrågavarande del av motion 1987/88:U531
besvarad med vad utskottet anfört,
40. beträffande direktbistånd till palestinska folket
att riksdagen avslår yrkandena 6 och 7 i motion 1987/88:U519,
41. beträffande bistånd till palestinska folket
att riksdagen avslår yrkande 17 i motion 1987/88:U210 och förklarar
yrkande 5 i motion 1987/88:U519 besvarat med vad utskottet anfört,
42. beträffande humanitärt bistånd till Polisario
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:U533,
43. beträffande humanitärt bistånd till Västra Sahara
att riksdagen avslår yrkandena 5, 6 och 7 i motion 1987/88:U534,
44. beträffande medelsram för bistånd genom enskilda organisationer
att
riksdagen med avslag på yrkande 44 i motion 1987/88:U202,
yrkande 25 i motion 1987/88:11210 och yrkande 17 i motion 1987/
88:U225 godkänner budgetpropositionens förslag,
45. beträffande framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer
att riksdagen avslår yrkande 12 i motion 1987/88:U202,
46. beträffande befrielse från egeninsats
att riksdagen förklarar yrkande 13 i motion 1987/88:U202 besvarat
med vad utskottet anfört,
47. beträffande extrabidrag till enskilda organisationer
att riksdagen avslår motion 1987/88:U216,
48. beträffande volontärers medborgarskap
att riksdagen förklarar motion 1987/88:11217 besvarad med vad
utskottet anfört,
49. beträffande ramavtal med Svenska naturskyddsföreningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:11209,
7 Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr 20
UU 1987/88:20
97
Rättelse: S.112 rad 12 står: Sandö. Rättat till: Sandö (Sandö U-centrum)
50. beträffande medelsram för särskilda program
att riksdagen med avslag på yrkande 45 i motion 1987/88:U202,
yrkandena 15 och 36 i motion 1987/88: U210, yrkande 51 i motion
1987/88:U225 och yrkande 20 i motion 1987/88:11211 godkänner
budgetpropositionens förslag,
51. beträffande bistånd mot AIDS
att riksdagen förklarar yrkandena 27 och 46 i motion 1987/88:11202,
yrkande 14 i motion 1987/88:11210, yrkande 9 i motion 1987/88:11219,
yrkande 20 i motion 1987/88:11225 och yrkande 22 i motion 1987/
88:So4 besvarade med vad utskottet anfört,
52. beträffande bistånd till de av Israel ockuperade områdena
att riksdagen förklarar motion 1987/88:11215 besvarad med vad
utskottet anfört.
53. beträffande upplysning om alkohol m.m.
att riksdagen förklarar yrkande 12 i motion 1987/88:11219 besvarat
med vad utskottet anfört,
54. beträffande aktionsplan för skydd av tropiska skogar
att riksdagen förklarar motion 1987/88:11208 besvarad med vad
utskottet anfört,
55. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer och bidrag för
utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats i budgetpropositionen,
56. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som förordats i budgetpropositionen,
57. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 413 787 000 kr.
5 Övriga biståndsprogram (C 3)
Propositionen (s. 89-99)
Genom BITS, SWEDFUND och IMPOD lämnas stöd till insatser som syftar
till att främja ekonomisk och social utveckling i u-länder även utanför
programlandskretsen. Genom svenska institutet lämnas bidrag för bl.a.
expert- och personutbyte samt stipendier. SAREC lämnar stöd till forskning
som kan underlätta för u-länder såväl inom som utom programlandskretsen
att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social
rättvisa. Regeringen anser att denna verksamhet givit stimulerande erfarenheter
och bör vidareutvecklas. Samtidigt finns ett behov av en bättre
överblick och bedömning av det samlade resultatet av olika insatser.
Regeringen har initierat en översyn av biståndet till länder utanför programlandskretsen
i syfte att föreslå klarare riktlinjer för detta bistånd.
Tekniskt samarbete och u-krediter
I kretsen av ett 20-tal samarbetsländer ingår främst länder med vilka Sverige
ingått samarbetsavtal och några förutvarande programländer.
Ett växande antal insatser har kommit att inriktas på effektivare använd -
UU 1987/88:20
98
ning, underhåll och rehabilitering av befintliga anläggningar inom såväl
infrastruktur som viktiga basindustrier. Regeringen anser att det är välmotiverat
att öka stödet till sådana insatser liksom till miljöförbättrande och
energisparande åtgärder.
Genom de internationella kurserna överförs kunnande till ett stort antal
u-länder på viktiga områden som energi, transporter och kommunikationer
samt industri, som också dominerar inriktningen av BITS verksamhet i
övrigt.
Insatserna inom det tekniska samarbetet har under senare tid utvecklats i
riktning mot litet större och mer komplexa projekt, som kräver längre
planerings- och genomförandetid. Ett större utrymme för åtaganden är
därmed enligt propositionen motiverat genom att BITS ges bemyndigande
att lämna utfästelser upp till två gånger medelsramen för tekniskt samarbete.
Med hänsyn till detta liksom till utvecklingen av utbetalningarna förordar
regeringen en medelsram om 170 milj.kr. Inom denna ram bör BITS
reservera medel för fortsatt stöd till vissa insatser i SWEDFUND-projekt.
BITS bör vidare enligt regeringen få ta i anspråk erforderliga medel för
konsulter, bl.a. för granskning av projektförslag och utvärderingar samt
utveckling av administrativa system, men även för information om myndighetens
verksamhet.
Inom ramen för tekniskt samarbete har BITS vidare räknat in medel för
expert- och kulturutbyte genom svenska institutet. För expertutbytesprogrammet
förutses ett i stort sett oförändrat belopp om ca 3,5 milj.kr.
För svenska institutets gäststipendieprogram inkl. långtidsstipendier förordar
regeringen en uppräkning med 700 000 kr. till 3,7 milj. kr.
Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor för att
finansiera svenska varor och tjänster i prioriterade projekt som främjar
u-ländernas utveckling. Utbetalningarna som stigit snabbt under en följd av
år sjönk något under budgetåret 1986/87. Det kan sammanhänga med att
investeringsverksamheten i många u-länder för närvarande är något lägre.
Samtidigt är det naturligt att enstaka, större projekt medför svängningar i
anslagsbelastningen. Reservationen, som ökade under budgetåret 1986/87,
var vid utgången av budgetåret till närmare 60% intecknad för utestående
utfästelser.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett oförändrat belopp om 530
milj. kr. för gåvoelement i u-krediter.
Industriellt samarbete
SWEDFUND har till uppgift att främja industriell utveckling i u-länder
genom engagemang i samägda företag, s.k. joint ventures, tillsammans med
lokala parter och svenska företag. Sedan fondens tillkomst har det ekonomiska
läget försämrats i många u-länder. Det har haft ogynnsam inverkan på
förutsättningarna för fondens verksamhet i fattigare samarbetsländer.
Det har också medfört att arbetsinsatser och behov av särskilda stödåtgärder
i såväl pågående som nya projekt blivit större än vad som kunde förutses
från början. De svårigheter SWEDFUND mött i verksamheten har lett till
betydande kapital- och driftsförluster. Fonden har nödgats göra avsevärda
UU 1987/88:20
99
av- och nedskrivningar av gjorda investeringar i aktier och lån samt
medverka i rekonstruktioner av ett flertal projektförslag.
SWEDFUND:s besvärliga finansiella situation gör det motiverat med ett
extra resurstillskott som fonden begärt. Regeringen begränsar beloppet till
hittills gjorda nedskrivningar, som uppgår till 52 milj.kr. Regeringen föreslår
vidare att fonden tillförs ytterligare 20 milj. kr. inom ramen för den av
riksdagen år 1985 beslutade höjningen av fondens grundkapital med 150
milj.kr. till 250 milj.kr. som skulle ske stegvis.
Regeringen föreslår att det sammanlagda tillskottet om 72 milj. kr. till
SWEDFUND finansieras genom disposition av reservationsmedel för gåvoelement
i u-krediter.
U-landsforskning
Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet är av stor betydelse för
u-ländernas möjlighet att lösa grundläggande utvecklingsproblem. En central
uppgift för S AREC är att bidra till att bygga upp och stärka forskningskapaciteten
i enskilda u-länder, vilket bl.a. sker genom samarbete mellan
forskningsinstitutioner i Sverige och i resp. u-land. Anslagen för u-landsforskning
har ökat starkt under en följd av år. och anslagsutnyttjandet är
högt.
Regeringen föreslåren höjning av anslaget med närmare 25 milj. kr. till 280
milj.kr.
IMPOD
Regeringen föreslår att ett belopp på 16,5 milj.kr. anvisas.
Projektbistånd till vissa länder
Kretsen av mottagarländer för bilateralt bistånd har vidgats efter hand som
nya instrument tillkommit i syfte att utveckla och bredda samarbetet med
u-länderna (bl.a. BITS, SAREC och SWEDFUND). SIDA har också en
växande verksamhet utanför programländerna. Det kan därutöver, enligt
propositionen, finnas behov av att från svensk sida gå in med särskilda
insatser i vissa u-länder för att där markera vårt stöd till ett land i ett kritiskt
skede, där utgången kan bli avgörande för framtida utvecklingsmöjligheter.
Svenska insatser kan t.ex. verksamt bidra till att främja en utveckling i
demokratisk riktning. Aktuella exempel pä sådana situationer är de uppmuntrande
men svåra förändringar som inletts i Filippinerna och i Centralamerika.
Regeringen föreslår att 50 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Medlen bör
disponeras av regeringen som därmed kan ta initiativ till insatser i u-länder
som det för svenskt vidkommande är särskilt motiverat att stödja. Stödet bör
enligt regeringen vara projektorienterat och avse väl definierade insatser.
Särskilda insatser i skuldtyngda u-länder
UU 1987/88:20
Växande skuldbördor har lett till att många u-länder i dag befinner sig i en
akut betalningskris. Mest utsatta är de fattigaste, skuldtyngda länderna i
100
Afrika söder om Sahara. Åtgärder för att lindra u-ländernas skuldbörda är UU 1987/88:20
centrala under den närmaste tiden.
Det råder numera bred samstämmighet bland industriländer och internationella
biståndsorgan om behovet av särskilda åtgärder för skuldlättnad och
ekonomisk anpassning för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna.
Under det senaste året har olika förslag till samordnade aktioner förts fram,
bl.a. från svensk sida. Genom att medel avsatts i biståndsbudgeten för sådana
ändamål, har Sverige haft en beredskap att bidra till att bl.a. initiativ från
Internationella valutafonden och Världsbanken kommer till stånd.
För innevarande budgetår har 460 milj.kr. anvisats för åtgärder på
skuldområdet.
Under år 1987 föreslog Världsbanken och Internationella valutafonden
inom ramen för ett samordnat program olika former av ökat stöd till
ekonomiska reformer och strukturanpassning i de fattigaste och mest
skuldtyngda länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara. Valutafonden har
föreslagit en tredubbling från 3 till 9 miljarder särskilda dragningsrätter
(SDR) av fondens strukturanpassningsfacilitet, som används för att med lån
på mjuka villkor stödja anpassningsprogram i fattiga u-länder, s.k. IDAländer.
Regeringen har, under förutsättning av riksdagens godkännande, till
Valutafonden utfäst bidrag i storleksordningen 150 milj. kr. per år under åren
1988-1991 för räntesubventionering av krediter som lämnas till särskilt
skuldtyngda u-länder. En förutsättning är ett brett deltagande från andra
i-länder i finansieringen och en rimlig fördelning av kostnaderna.
Regeringen har vidare gjort en utfästelse om en ram om ca 150 milj.kr.
under 1988 för ett av Världsbanken initierat program för att i samverkan med
intresserade givarländer lämna stöd till strukturanpassningsåtgärder i 18
skuldtyngda låginkomstlän- der i Afrika söder om Sahara. Ytterligare bidrag
kan bli aktuella under de närmaste åren.
Sammantaget innebär dessa bidrag och utfästelser att merparten av de
medel regeringen disponerar för stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem
förbrukats. Ett flerårigt stöd till Världsbanken och Valutafondens
särskilda program förutsätter ytterligare anslagsmedel.
Regeringen anser det vara angeläget att Sverige kan fortsätta att bidra till
särskilda insatser på skuldområdet för de fattigaste och mest skuldtyngda
u-länderna. Stöd bör i första hand kunna lämnas inom ramen för med andra
givare samordnade insatser, som syftar till att åstadkomma långsiktiga
lösningar på de fattigaste ländernas skuldproblem. Sverige bör vidare, enligt
regeringen, fortsätta att verka för räntelättnader i samband med omförhandling
av de fattigaste ländernas skulder för att åstadkomma lindrigare villkor
som är anpassade till deras betalningsförmåga.
I andra hand bör även särskilda bilaterala insatser, i programländer eller
andra länder med vilka Sverige bedriver biståndssamarbete, kunna övervägas.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 470 milj. kr. anvisas. Vidare
föreslås att regeringen ges bemyndigande att till Internationella valutafonden
utfästa ett bidrag om 150 milj.kr. per år under fyra budgetår.
Motioner
UU 1987/88:20
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
05. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om systemet med u-krediter,
06. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrad instruktion för BITS,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya anslagsposten Projektbistånd i vissa u-länder,
51. att riksdagen till BITS tekniska bistånd förbudgetåret 1988/89 anslår 20
milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 190 milj.kr.,
52. att riksdagen till u-krediter för budgetåret 1988/89 anslår 130 milj.kr.
mindre än regeringen föreslagit eller således 400 milj.kr.,
53. att riksdagen avslår regeringens förslag om 470 milj.kr. i anslag för
särskilda insatser i skuldtyngda u-länder,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bemyndigande för regeringen att göra en utfästelse om betalningsbalansstöd
inom en ram på 300 milj.kr.,
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering och tydligare riktlinjer för betalningsbalansstödet,
56. att riksdagen för IMF:s strukturanpassningsfacilitet för budgetåret
1988/89 anslår 150 milj.kr.,
1987/88:U206 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att biståndet till Cuba bör trappas ned
och begränsas till stöd åt sådana verksamheter och institutioner som bidrar
till en demokratisk utveckling.
1987/88:U210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentariskt sammansatt styrelse för BITS,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslutsramar för BITS,
29. att riksdagen anslår 325 milj.kr. till u-krediter, en minskning med 205
milj.kr.,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektstöd till Eritrea, Somalia, Sudan, Västsahara, Uganda och
Filippinerna,
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
07. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att inrätta ett institut
för internationell utvecklingsforskning,
21. att riksdagen avslår föreslaget anslag på 530 000 000 kr. till BITS för
u-krediter,
22. att riksdagen beslutar att BITS skall överlämna alla beslut om
u-krediter överstigande 5 milj.kr. till regeringen för avgörande.
23. att riksdagen till SAREC:s verksamhet anslår 30 000 000 kr. utöver
regeringens förslag, dvs. en medelsram på 310 000 000 kr.,
25. att riksdagen till IMPOD anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag, dvs. en medelsram på 19 500 000 kr., UU 1987/88:20
27. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av hur de särskilda
insatserna i skuldtyngda länder skall genomföras,
28. att riksdagen avslår föreslaget anslag med 470 000 000 kr. för särskilda
insatser i skuldtyngda länder om yrkandet under punkt 27 inte bifalles och i
stället anslår samma summa till fördelning för skuldlindring hos de krigsdrabbade
länderna i Södra Afrika, Nicaragua och Vietnam,
29. att riksdagen inte beviljar regeringen bemyndigande att till Internationella
valutafonden utfästa ett bidrag om 150 000 000 kr. under fyra år för
strukturanpassningsåtgärder i 18 skuldtyngda länder i Afrika söder om
Sahara,
1987/88:U218 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att använda medel från reservationsanslagen C2,
Utvecklingssamarbete genom SIDA och C8, Övriga u-landspolitiska insatser
m.m. under tredje huvudtiteln i enlighet med vad som anförts i motionen,
1987/88:U221 av Karin Ahrland och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
u-landsstipendier för studier vid universitetet i Lund.
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
26. att riksdagen för särskilda insatser för skuldtyngda länder anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag 220 milj.kr. lägre anslag,
29. att riksdagen beslutar att öka anslaget till BITS med 30 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag och att dessa medel tas från anslaget för
projektbistånd,
30. att riksdagen avslår att 50 milj.kr. anvisas för projektbistånd till vissa
u-länder,
52. att riksdagen beslutar att till u-krediter för budgetåret 1988/89 anvisa
ett anslag som understiger det av regeringen föreslagna med 150 milj.kr.
Utskottet
Tekniskt samarbete och u-krediter
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) har
två huvuduppgifter. Den första är att administrera ett tekniskt och ekonomiskt
biståndssamarbete som Sverige har med ett tjugotal u-länder utanför
programlandskretsen. Det rör sig om utbildnings- och konsultinsatser, visst
finansiellt stöd, bidrag till försöksutrustning och institutionssamarbete.
Verksamheten bedrivs ofta i samarbete med SWEDFUND. BITS-programmen
är oftast begränsade till sin storlek, i genomsnitt omkring 10 milj. kr. per
land och år. Ett viktigt inslag i detta samarbete är det stora antalet kurser som
BITS ordnar i Sverige med deltagande från u-länder.
Den andra huvuduppgiften är u-kreditgivningen. U-krediter har lämnats
till sammanlagt ca 25 länder inom och utom programlandskretsen.
1 några motioner krävs förändringar i BITS ställning. Centerpartiet
föreslår i motion U210 yrkande 27 att BITS skall få en parlamentariskt
sammansatt styrelse. Det är angeläget, heter det i motionen, att insynen i
u-kreditgivningen ökar, särskilt som gåvoandelen skall höjas till 30 %. I
samma motion, liksom i motion U211 (vpk), föreslås också att BITS i likhet
med SIDA måste underställa regeringen beslut som omfattar belopp på mer
än 5 milj. kr. I sammanhanget nämner motionärerna att BITS självt beslutat
bevilja Indonesien en biståndskredit, trots att riksdagen tidigare uttalat att
Sverige inte skall ge bistånd till Indonesien. Även folkpartiet föreslår i
motion U202 att instruktionen för BITS ändras så att beslut av det slag som
fattades i Indonesienfallet inte kan fattas utan medverkan av regering och
riksdag.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.
BITS verksamhet har ökat betydligt under senare år. Myndigheten
föreslås nästa budgetår få disponera ca 700 milj. kr., vilket är upp mot
hälften av anslaget C 3. Den leds av en styrelse som huvudsakligen består av
tjänstemän från kanslihuset.
Bl.a. genom BITS och SWEDFUND har svenskt bistånd kommit att
omfatta betydligt fler länder än programländerna. Utskottet har på annan
plats i detta betänkande behandlat frågan om riksdagens inflytande över
användningen av biståndsanslagen. Den i propositionen aviserade översynen
av biståndet utanför programlandskretsen bör enligt utskottets åsikt granska
även denna fråga. Regeringen har därutöver initierat en intern översyn av
biståndsmyndigheternas arbetssätt och kapacitet. Regeringen har dessutom
riksdagens uppdrag att se över verksledningsfunktionen i hela den statliga
förvaltningen (KU 1986/87:29). Inom ramen för den senare översynen, som
skall vara avslutad innevarande år, kommer regeringen bl.a. att behöva ta
ställning till en eventuell förändring av BITS styrelse.
Detta innebär att regeringen, i det översynsarbete som således pågår,
kommer att överväga BITS befogenheter och ställning bland biståndsmyndigheterna.
Enligt utskottets mening bör då ingå en prövning av det som
framförts i motionerna om beslutsordningen för BITS.
Med det anförda får yrkande 6 i motion U202 (fp), yrkandena 27 och 28 i
motion U210 (c) och yrkande 22 i motion U211 (vpk) anses besvarade.
Regeringen förordar att 170 milj. kr. skall anvisas för tekniskt-ekonomiskt
samarbete genom BITS. Vidare föreslås att BITS får bemyndigande att göra
utfästelser upp till två gånger medelsramen för tekniskt samarbete. I motion
U202 (fp) föreslås ett ytterligare påslag med 20 milj. kr. och i motion U225
(m) ett påslag med 30 milj. kr. I det senare fallet bör en motsvarande
sänkning av den föreslagna anslagsposten för projektbistånd äga rum.
Utskottet anser att BITS bör ges det begärda bemyndigandet att göra
flerårsutfästelser. Med hänsyn härtill och med hänsyn till den hittillsvarande
utbetalningstakten för denna anslagspost anser utskottet 170 milj. kr. vara
en tillräckligt stor medelsram för nästa budgetår. Yrkande 51 i motion U202
(fp) och yrkande 29 i motion U225 (m) avstyrks därför.
I motion U206 (m) föreslås vidare att biståndet till Cuba trappas ned och
begränsas till stöd åt sådana verksamheter och institutioner som bidrar till en
demokratisk samhällsutveckling.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra att Cuba för länge sedan
upphört att vara programland och att biståndet numera är begränsat till
UU 1987/88:20
104
mindre insatser genom BITS och SAREC. Detta bistånd är liksom annat UU 1987/88:20
svenskt bistånd underordnat de biståndspolitiska målen. Det är som
utskottet tidigare framhållit emellertid inte rimligt att kräva att varje enskild
insats skall uppfylla vart och ett av dessa mål.
BITS samarbete med Cuba är i huvudsak inriktat på projekt inom
sockerindustrin. Ett forskningssamarbete bedrivs genom SAREC. Sammantaget
uppgick utbetalningarna genom BITS och SAREC till 18 milj. kr.
budgetåret 1986/87. Innevarande budgetår beräknas utbetalningarna till
Cuba uppgå till ett ungefär lika stort belopp.
Motion U206 avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion U221 föreslås att ett stipendieprogram inrättas för studenter från
u-länder som önskar studera vid universitetet i Lund. Det framgår av
motionstexten att det är fråga om ett återupptagande av det tidigare använda
systemet med SIDA-stipendier.
Utskottet redogjorde i fjolårets biståndsbetänkande UU 1986/87:10 utförligt
för de olika stipendiemöjligheter, till stor del finansierade genom BITS,
som erbjuds studerande från u-länder i Sverige. Utskottet hänvisar till dessa
befintliga stipendiemöjligheter och är inte villigt att förorda ett återinförande
av det tidigare praktiserade allmänna stipendieprogrammet. Motion U221
avstyrks därför.
I motion U202 (fp) framförs invändningar mot u-kreditsystemet. De stora
reservationerna visar att systemet inte kunnat utnyttjas på ett effektivt sätt.
Motionärerna åberopar också den kritik mot biståndskrediter som går ut på
att gåvoelementet snarare tenderar att driva upp priserna än komma det
mottagande landet till nytta. Biståndspolitiska skäl talar i stället för att en
given summa pengar skall användas för obundet gåvobistånd snarare än för
bundna subventionerade exportkrediter.
Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig helt att biståndsmedel används
för u-krediter och yrkar avslag på det belopp regeringen föreslår.
Utskottet kan inte dela den inställning som kommer till uttryck i
motionerna. U-kreditsystemet har visat sig vara ett av u-länderna efterfrågat
biståndsinstrument, som numera används av flertalet i-länder. Det är
sannolikt att de biståndsmedel som givarländerna ställer till förfogande för
u-krediter inte i samma utsträckning hade kunnat göras tillgängliga för rent
gåvobistånd.
Förekomsten av reservationer är enligt utskottets mening inget argument
mot u-kreditsystemet som sådant. Det är oundvikligt att det tidvis samlas
outnyttjade belopp under ett anslag som detta, eftersom varje kreditaffär
fordrar en noggrann prövning.
Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 5 i motion U202 (fp) och yrkande
21 i motion U211.
Regeringen föreslår att för u-krediter budgetåret 1988/89 anvisas ett
belopp på 530 milj. kr. för gåvoelementet. Det är samma belopp som
innevarande år, vilket bedöms vara tillräckligt med hänsyn till befintliga
reservationer.
Utskottet har ingen invändning mot detta anslagsförslag och avstyrker
med hänvisning därtill förslag om lägre belopp som finns i yrkande 52 i
motion U202 (fp), yrkande 29 i motion U210 (c) och yrkande 52 i motion
U225 (m).
I motion U212 föreslås att kostnaderna för förmånlig kreditgivning till
u-länder skall belasta biståndsramen och inte som nu är fallet industridepartementets
huvudtitel.
År 1984 ändrades u-kreditsystemet och gavs en mer markerad biståndspolitisk
inriktning. Därmed ansågs det också motiverat att eventuella underskott
i verksamheten i sin helhet skulle belasta biståndsanslagen vilket
numera är fallet. Utskottet ser emellertid ingen anledning att även överföra
betalningsansvaret för de kvarvarande kreditåtaganden som gjorts enligt det
tidigare systemet till biståndsanslagen. Motion U218 avstyrks därför.
U-landsforskning
U-landsforskningen kommer fr.o.m. nästa budgetår att finansieras över
anslaget C3, medan SAREC:s förvaltning på samma sätt som SIDA:s får
eget anslag (C4 och C6).
SAREC:s verksamhet är inriktad på de fattigaste u-länderna, samtidigt
som visst forskningssamarbete även bedrivs med u-länder som har en egen
bas för forskning. Miljöforskningen är ett viktigt inslag. Utskottet noterar
särskilt att regeringen eftersträvar en ökad samverkan mellan forskningssamarbetet
och andra delar av det svenska utvecklingssamarbetet.
Stödet till svensk u-landsforskning fortsätter efter de riktlinjer som
tidigare fastlagts, vilket innebär att det blivit mer inriktat på samarbete med
och stöd åt institutioner som bedriver ett ur u-landspolitisk synvinkel
intressant arbete, än på bidrag åt enskilda forskare.
I motion U211 (vpk) föreslås en ytterligare utbyggnad av det svenska
forskningsstödet på så sätt att ett institut för internationell utvecklingsforskning
bör inrättas i Sverige. SIPRI nämns som en förebild.
Utskottet ställer sig tveksamt till denna tanke framför allt av budgetmässiga
men också av principiella skäl. U-landsforskning är som utskottet ser det
inte en avgränsad disciplin utan snarare en aspekt av annan forskning inom
skilda läroområden. Det synes utskottet därför vara mer ändamålsenligt att i
första hand använda tillgängliga resurser för stöd till befintliga forskningsmiljöer
än att bygga upp ett fristående institut.
Yrkande 7 i motion U211 (vpk) avstyrks därför.
Regeringen föreslår att 280 milj. kr. anvisas till SAREC, varav 20 milj. kr.
är avsett för skogsprogrammet. Utskottet anser detta belopp rimligt och
avstyrker den ytterligare höjning som föreslås i motion U211 (vpk) yrkande
23.
1MPOD
Importkontoret för u-landsprodukter är en av de mindre biståndsorganisationerna,
vars verksamhet är inriktad på stöd åt u-landsexport. IMPOD
föreslås få 16,5 milj. kr. vartill kommer ett tillskott från anslaget C2 för
särskilda satsningar i södra Afrika.
Utskottet finner inte någon anledning att frångå regeringens förslag och
avstyrker därför yrkande 25 i motion U211 (vpk) om en ytterligare höjning
med 3 milj. kr.
UU 1987/88:20
106
Projektbistånd
UU 1987/88:20
Projektbistånd är en ny anslagspost som av regeringen motiveras med
behovet av att kunna göra särskilda biståndsinsatser i u-länder som befinner
sig i ett kritiskt skede av sin utveckling och i vilka ett stöd exempelvis åt en
demokratisk process kan bli av avgörande betydelse. Som exempel nämns
Filippinerna och Centralamerika. Avsikten är enligt propositionen inte att
med dessa medel inleda samarbete av programlandskaraktär.
I motion U202 (fp) anmäls viss tveksamhet till denna nya post, samtidigt
som motionärerna inte vill utesluta att den kan visa sig användbar i
situationer där snabba insatser är nödvändiga. I motionen anförs att SIDA
bör ges tillfälle att yttra sig innan inbetalningar sker och att riksdagen efter
någon tid bör pröva om en permanentning av anslagsposten är motiverad.
I motion U225 (m) avslås medelsförslaget och förordas att medlen i stället
delvis används för tekniskt samarbete genom BITS.
I motion U210 (c) välkomnas å andra sidan förslaget om en särskild post
för projektbistånd och föreslås att projektstöd skall utgå till Eritrea, Somalia,
Sudan. Västsahara, Uganda och Filippinerna.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
Det kan enligt utskottets mening vara motiverat att regeringen förfogar
över medel för särskilda insatser i vissa situationer. Avsikten är att
biståndsmyndigheterna skall genomföra projekten, vilket i förekommande
fall torde ge SIDA det inflytande som efterlyses i motion U202 (fp).
Utskottet tillstyrker därför det föreslagna beloppet men anser samtidigt att
det tills vidare bör röra sig om en försöksverksamhet. Den översyn av
samarbetet utanför programlandskretsen som regeringen initierat bör leda
fram till en bedömning huruvida det finns behov av en särskild anslagspost
som vid sidan av katastrofposten skall användas för tillfälliga insatser av detta
slag.
Med det anförda torde yrkande 22 i motion U202 (fp) få anses besvarat.
Yrkande 30 i motion U225 om att inga medel skall anslås för detta ändamål
avstyrks.
I motion U210 (c) föreslås att vissa i motionen uppräknade länder skall
komma i fråga för projektbistånd. Utskottet anser inte att riksdagen redan nu
bör föreskriva hur denna nya anslagspost bör användas och avstyrker därför
yrkande 35 i motionen.
Insatser i skuldtyngda länder
U-ländernas stora skuldbörda är ett av världsekonomins största problem.
Olika vägar får sökas mot en lindring av skuldbördan. De flesta bedömare
tycks dock vara överens om att särskilda åtgärder måste till för de allra
fattigaste u-länderna, de som inte genom egen ekonomisk expansion under
överskådlig tid kommer att kunna avveckla sina skulder. Det är gentemot
dessa länder som Sveriges och andra staters biståndsåtgärder på skuldområdet
i första hand måste rikta sig.
Riksdagen har hittills, under tre budgetår, anslagit 1 260 milj. kr. för
skuldlättnadsåtgärder. Därav har ca 750 milj. kr. tagits i anspråk för
skuldlättnadsåtgärder eller stöd för ekonomiska reformprogram i enskilda
länder. Flera av dessa insatser har skett i samarbete med andra givarländer. UU 1987/88:20
Ytterligare en del har använts för Sveriges medverkan i Världsbankens
särskilda program för strukturanpassningsåtgärder i särskilt skuldtyngda
länder i Afrika (150 milj. kr.) och för ett svenskt bidrag till Valutafondens
program för räntesubventionering av krediter till särskilt skuldtyngda länder
(150 milj. kr.). Det sistnämnda bidraget förutsätts utgå under fyra budgetår
med 150 milj. kr. för vart och ett av budgetåren.
För närvarande är 200 milj. kr. outnyttjade av anslagna medel. Regeringen
föreslår att ytterligare 470 milj. kr. anvisas för ändamålet nästa budgetår.
Påfyllnaden skall bl.a. användas för fortsatt medverkan i IMF:s program för
särskilt skuldtyngda länder och sannolikt för fortsatta insatser genom
Världsbanken. Därtill kommer även fortsättningsvis insatser att göras i
samarbete med andra givare för att underlätta reformprogram i u-länder eller
för att förbättra lånevillkoren för de fattigaste u-länderna i samband med
omförhandling av skulder inom ramen för Parisklubben. Inga nya medel
kommer att användas för att lyfta av svenska EKN-garanterade skulder.
Däremot kan det bli aktuellt med medverkan i finansiering av räntelättnader
i samband med konsolidering i Parisklubben av fattigare länders skulder till
bl.a. Sverige.
I flera motioner reses invändningar mot denna biståndsform. Vänsterpartiet
kommunisterna avstyrker anslagsposten med mindre en utförlig redovisning
lämnas av regeringen om hur anslagsposten skall användas. Motionärerna
motsätter sig också det särskilda bidraget till IMF.
Moderata samlingspartiet är inte avvisande till tanken på bistånd till
skuldlättnader men anser att den nya stödformen inte föregåtts av tillräcklig
utredning. I motionen anförs att stödet i praktiken inneburit ett påslag på
landramarna och föreslås att medelsanvisningen nästa budgetår bör begränsas
till 250 milj. kr., vilket är tillräckligt för bidraget till IMF och skuldkonsolideringsåtgärder
upp till 100 milj. kr. Om ytterligare behov uppstår kan
reservationerna under anslagslagposten för u-krediter utnyttas, heter det i
motion U225 (m).
Inte heller folkpartiet motsätter sig skuldlättnadsåtgärder som sådana men
anser att en utvärdering av de hittillsvarande erfarenheterna bör göras och
klarare riktlinjer för framtiden utformas. I väntan härpå bör inget nytt
belopp anvisas, utan regeringen bemyndigas göra utfästelser inom en ram av
300 milj. kr. Eventuella utbetalningar bör avräknas mot nästföljande
budgetårs biståndsram. Medel bör dock nu anslås för IMF-bidraget.
Utskottet får med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Trots att u-ländernas skuldkris inte är ny, är det först under senare tid
i-länderna börjat komma till insikt om att särskilda, samordnade åtgärder
krävs till förmån för de allra fattigaste u-länderna. Sverige har varit ett av de
första länder som ställt medel till förfogande för sådana åtgärder. Vår
inriktning har från början varit att insatserna skulle ske gemensamt med
andra länder för att därigenom mobilisera så mycket kapital som möjligt. Det
är enligt utskottets mening naturligt att denna process har måst ta en viss tid.
Det är också naturligt att det inte är möjligt att utfärda preciserade riktlinjer
för en verksamhet som skall ske i samarbete med andra länder och där
resultatet är följden av en förhandling.
Enligt utskottets mening är det också för tidigt att nu kräva en utvärdering UU 1987/88:20
av ett system som varit i kraft endast under begränsad tid och som endast
omfattat ett fåtal, om än stora, utbetalningar.
Icke desto mindre anser utskottet att regeringen i nästa års budgetproposition
bör lämna en utförligare redogörelse för genomförda insatser och för
planerna inför framtiden. Det bör bl.a. klart framgå vilka åtgärder och vilka
belopp som direkt inneburit en lindring av skulder och vilka insatser som mer
varit av kompletterande natur. Riksdagen bör med andra ord ges tillfälle att
bedöma vari det specifika för denna anslagspost ligger och vilka utbetalningar
från den som till sin karaktär är jämförbara med utbetalningar från
anslagen Cl och C2.
Utskottet tillstyrker med detta uttalande den föreslagna medelsramen för
skuldlättnader och bemyndigar regeringen att till IMF göra en utbetalning
om 150 milj. kr. budgetåret 1988/89 samt de begärda utfästelserna för
ytterligare tre budgetår. Därmed avstyrks yrkande 29 i motion U211 (vpk).
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 55 i motion U202 (fp), vari
begärs en utvärdering av och tydligare riktlinjer för betalningsbalansstödet,
samt yrkande 27 i motion U211 (vpk), vari begärs en redovisning av hur
insatserna i skuldtyngda länder skall genomföras.
Vidare avstyrks yrkande 2b i motion U225 (m), vari föreslås att anslagsposten
begränsas till 250 milj. kr. varav 150 milj.kr. för IMF-insatsen. Likaså
avstyrks yrkande 28 i motion U211 (vpk), vari föreslås att inga medel skall
utgå för detta ändamål utan att beloppet i stället skall fördelas mellan
Nicaragua. Vietnam och de krigsdrabbade länderna i Södra Afrika.
I motion U202 (fp) yrkande 54 föreslås som nämnts ett annat sätt att
finansiera åtaganden om skuldlättnader. Utskottet avstyrker detta förslag
som måste betraktas som svårhanterligt ur budgetteknisk synpunkt.
Yrkande 53 i samma motion avstyrks i konsekvens härmed. Yrkande 56 om
bidrag till IMF får anses besvarat med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer nt.m. för BITS
att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1987/88:U202. yrkandena
27 och 28 i motion 1987/88:U210 och yrkande 22 i motion 1987/
88:U211 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande medelsram för tekniskt-ekonomiskt samarbete
att riksdagen med avslag på yrkande 51 i motion 1987/88:U202 och
yrkande 29 i motion 1987/88:U225 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
3. beträffande bistånd till Cuba
att riksdagen avslår motion 1987/88:U206.
4. beträffande stipendieprogram vid universitetet i Lund
att riksdagen avslår motion 1987/88:U221,
5. beträffande u-kreditsystemet
att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:U202.
6. beträffande medelsram för u-krediter 109
att riksdagen med avslag på yrkande 52 i motion 1987/88:U202,
yrkande 29 i motion 1987/88:11210, yrkande 21 i motion 1987/88:U211
och yrkande 52 i motion 1987/88:U225 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
7. beträffande överföring av äldre u-krediter från annan huvudtitel
att riksdagen avslår motion 1987/88:U218,
8. beträffande institut för internationell u-landsforskning
att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1987/88:U211,
9. beträffande medelsram för u-landsforskning
att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion 1987/88:11211
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
10. beträffande IMPOD
att riksdagen med avslag på yrkande 25 i motion 1987/88:11211
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
11. beträffande riktlinjer för projektbistånd
att riksdagen förklarar yrkande 22 i motion 1987/88:11202 besvarat
med vad utskottet anfört,
12. beträffande medelsram för projektbistånd
att riksdagen med avslag på yrkande 30 i motion 1987/88:11225
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
13. beträffande val av länder för projektbistånd
att riksdagen avslår yrkande 35 i motion 1987/88:11210,
14. beträffande utvärdering av biståndet för skuldtyngda länder
att riksdagen avslår yrkande 55 i motion 1987/88:11202,
15. beträffande redovisning av biståndet till skuldtyngda länder
att riksdagen avslår yrkande 27 i motion 1987/88:U211,
16. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder
att riksdagen med avslag på yrkande 53 i motion 1987/88:11202,
yrkande 26 i motion 1987/88: U225 och yrkande 28 i motion 1987/
88:U211 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
17. beträffande utfästelser om medel för skyldtyngda u-länder
att riksdagen avslår yrkande 54 i motion 1987/88:11202,
18. beträffande bidrag till IMF budgetåret 1988/89
att riksdagen med avslag på ifrågavarande del av yrkande 29 i motion
1987/88:11211 och med besvarande av yrkande 56 i motion 1987/
88:11202 godkänner budgetpropositionens förslag,
19. beträffande utfästelser om fortsatta bidrag till IMF
att riksdagen med avslag på återstående del av yrkande 29 i motion
1987/88:11211 godkänner budgetpropositionens förslag,
20. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som i övrigt
förordats i budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram,
21. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som föreslagits under rubriken Andra biståndsprogram,
22. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 1 524 199 000 kr.
UU 1987/88:20
110
6 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA C 4) uu 1987/88:20
Propositionen (s. 89-91)
SIDA har. som övriga myndigheter, fått ett huvudförslag tillämpat vid
medelstilldelningen. SIDA har till stor del lyckats möta detta genom
rationaliseringar. Möjligheterna för SIDA att handha en realt ökad biståndsvolym
utan att sänka kvalitetskraven är dock begränsade.
Regeringen uppdrog 1987 åt SIDA att i samarbete och samråd med
statskontoret göra en översyn av i vilken utsträckning SIDA:s totala
upphandling av konsulttjänster avser uppgifter som i princip borde kunna
utföras av egen personal. Översynen visar att SIDA av kapacitetsskäl sett sig
tvingat att anlita konsulter för väsentliga arbetsuppgifter av myndighetskaraktär.
Utredningen har därför föreslagit att styrelsen tillförs tio handläggartjänster
och tre assistenttjänster för att ersätta denna konsultupphandling.
Regeringen ansluter sig till detta förslag. SIDA bör efter detta resurstillskott
i framtiden ej upphandla konsulter för utförande av arbetsuppgifter av
myndighetskaraktär.
Motion
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
56. att riksdagen till SIDA:s administration förbudgetåret 1988/89 anslår 5
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 215 868 000 kr.
Utskottet
I motion U202 (fp) hävdas att de krav i form av breddning och kvalitetshöjning
bl.a. på miljöområdet som enligt folkpartiets uppfattning bör ställas på
SIDA förutsätter ett ännu kraftigare påslag till budgeten än vad regeringen
föreslår. Folkpartiet vill avsätta ytterligare 5 milj. kr. för att förstärka SIDA:s
administrativa kapacitet.
I motion U 212 (fp), som utskottet redan tidigare behandlat under avsnittet
Allmänna riktlinjer, förordas kapacitetsförstärkning för SIDA på miljövårdsområdet.
Utskottet anser att de av regeringen föreslagna medlen bör uppfylla de
ökade krav som i dagsläget ställs på SIDA vad avser kulturbistånd och
SADCC-samarbetet samt att SIDA efter de ökade anslagen bör kunna klara
samma uppgifter med egen personal och i framtiden inte behöva anlita
konsulter för uppgifter av myndighetskaraktär. Vad gäller miljö-och markvärd
välkomnar utskottet den förstärkning som årets anslag förutskickar.
Den handlingsplan som SIDA avser presentera för insatser på miljövårdsområdet
förutses innebära att SIDA väsentligt ökar sin ambition att lämna
bistånd på miljö- och markvårdsområdet. Utskottet är dock för närvarande
inte berett att tillstyrka en ytterligare höjning av anslaget för detta ändamål.
Yrkande 56 i motion U202 avstyrks därför.
lil
Hemställan
UU 1987/88:20
Utskottet hemställer
beträffande SIDA.s administration
att riksdagen med avslag på yrkande 56 i motion 1987/88:U202 till
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 211 868 000 kr.
7 Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum C 5)
Propositionen (s. 102- 104 )
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C5 i propositionen och
hemställer
att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om
21 214 000 kr.
8 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) C 6
Propositionen (s. 104- 105)
Regeringen konstaterar att SAREC genom omorganisationen och flyttningen
till nya lokaler har kunnat förstärka och effektivisera sin administration.
Det är naturligt att SAREC nu går in i en fas av konsolidering, anser
regeringen, och är därför inte beredd att tillstyrka de ytterligare tjänster som
SAREC föreslagit.
Motion
1 motion 1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs
24. att riksdagen till SAREC:s administration anslår 166 000 kr. utöver
regeringens förslag, dvs. en medelsram på 10 500 000 kr.
Utskottet
I motion U211 (vpk) föreslås att SAREC får det anslag för sin administration
som styrelsen begärt, dvs. ytterligare 166 000 kr. utöver regeringens förslag.
Skälet härtill är den betydelse som vpk lägger vid u-landsforskningen både
för att öka u-ländernas självständighet och för att förstärka kunskapsbasen i
Sverige.
Utskottet anser i likhet med propositionen att SAREC just nu befinner sig
i en konsolideringsfas och att därför nya tjänster inte är behövliga. Utskottet
ansluter sig därför till regeringens förslag om en medelsram uppgående till
10 334 000 kr. Härmed avstyrks yrkande 24 i motion U211.
112
Hemställan
UU 1987/88:20
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1987/88:U211 till
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag om 10 334 000 kr.
9 Nordiska Afrikainstitutet C 7
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C 7 i propositionen och
hemställer
att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag om 3 818 000 kr.
10 Beredningen för internationellt teknisktekonomiskt
samarbete (BITS C 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under avsnitt C 8 i propositionen och
hemställer
att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag om
5 607 000 kr.
11 Information C 9
Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om
situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra till utvecklingen i
dessa länder.
Vid riksdagsbehandlingen av biståndsbudgeten för budgetåret 1987/88 gav
riksdagen regeringen i uppdrag att göra en översyn av systemet med
generella informationsbidrag. Regeringen har tillkallat en särskild utredare
med uppdrag att göra denna översyn. Utredningsmannen har fått ett något
vidare mandat än vad riksdagens uppdrag innebar, och översynen kommer
därför att gälla informationsanslagets verksamhet i sin helhet. Efter remissbehandling
räknar regeringen med att presentera förslag till eventuella
förändringar i nästa års budgetproposition.
I avvaktan på översynen har regeringen i denna budget ej gjort några
större anslagsmässiga förändringar. Anslaget har dock räknats upp med
totalt 1 366 000 kr., varav 722 000 kr. avser folkrörelsernas informationsverksamhet
och 644 000 kr. SIDA:s egen informationsverksamhet.
Totalt föreslår regeringen ett reservationsanslag på 28 606 000 kr.
Motioner
1987/88:U202 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
57. att riksdagen till Information för budgetåret 1988/89 anslår 2 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit, 30 606 000 kr.
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
30. att riksdagen till SIDA för information genom organisationer anslår
8 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. en medelsram på 36 606 000
kr.
8 Riksdagen 1987/88. 9 sami. Nr20
Utskottet
UU 1987/88:20
Vid förra årets behandling av biståndsbudgeten gav riksdagen regeringen i
uppdrag att göra en översyn av systemet med generella informationsbidrag.
Denna utredning pågår just nu.
I avvaktan på utredningens förslag är utskottet inte berett att tillskjuta
ytterligare medel på informationsområdet. Yrkande 57 i motion U202 och
yrkande 30 i motion U211 avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på yrkande 57 i motion 1987/88:U202 och
yrkande 30 i motion 1987/88:U211 till Information för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 28 606 000 kr.
12 Biståndsramen
Utskottets ställningstagande i det föregående leder till en biståndsram på
10 350,9 milj.kr. I konsekvens härmed avstyrks yrkande 32 i motion U202
(fp), vari föreslås en biståndsram på 10 450,9 milj.kr. Därmed tillstyrker
utskottet vad som förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på yrkande 32 i motion 1987/88:U202
godkänner vad som förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen
m.m.
Stockholm den 7 april 1988
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c). Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson (s). Ingemar Eliasson (fp),
Maj-Lis Lööw (s). Bengt Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s). Gunnar
Hökmark (m). Nils T Svensson (s). Maria Leissner (fp). Oswald Söderqvist
(vpk), Birgitta Hambraeus (c) och Inger Koch (m).
Reservationer
1. Biståndets framtida storlek
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Läget är” och
på s. 8 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Behoven i u-länderna har emellertid ingalunda minskat. Flera av Afrikas
114
länder befinner sig i en djup kris och kommer för mycket lång tid framöver att UU 1987/88:20
vara beroende av ett betydande bistånd för sin överlevnad. På många håll i
världen har miljöförstöring, torka och krig lett till en i det närmaste
permanent katastrofsituation. Det är enligt utskottets mening nu dags att
formulera en ny långsiktig ambition för utvecklingssamarbetet. Målet bör
vara att 2 % av BNI skall avsättas för biståndsändamål. För att uppnå detta
mål bör biståndsramens andel av BNI successivt öka. Utskottet föreslår i det
följande påslag på olika anslagsposter, vilket sammantaget leder till att
biståndsramen för budgetåret 1988/89 höjs med 100 milj. kr. i jämförelse
med regeringens förslag. Därmed bifaller utskottet yrkande 1 i motion U202
(fp)-
Yrkande 2 i motion U219 avstyrks med hänsyn till den orealistiskt snabba
ökningstakt som föreslås och yrkande 3 i samma motion med hänsyn till den
däri föreslagna fördelningen av påslaget för nästkommande budgetår.
dels att utskottets hemställan i punkt 1 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nytt volymmål för biståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/88: U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Biståndets inriktning och storlek
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Den uppgift”
och på s. 8 slutar med ”de olika anslagen” bort ha följande lydelse:
Den uppgift som nu måste stå i förgrunden är att ge biståndet en sådan
inriktning och utformning att det uppnår sitt syfte. Effektiviteten i de
enskilda biståndsinsatserna måste på ett helt annat sätt än tidigare få styra
biståndets uformning och storlek. Det nuvarande enprocentsmålet bör enligt
utskottets uppfattning inte ha den överordnade betydelse som det i dag ofta
ges. Ett utbetalningsmål kan i själva verket ge upphov till ineffektivitet på det
sättet att innehållet i biståndet hamnar i bakgrunden. De stora reservationerna
är delvis ett tecken på att biståndsanslagen inte kan utnyttjas väl.
En starkt bidragande orsak till svårigheten att åstadkomma ett effektivt
bistånd är låsningen till en bestämd krets av mottagarländer och den därmed
sammanhängande landprogrammeringsmetoden. Under de olika rubrikerna
i detta betänkande föreslår utskottet en delvis annorlunda och mer flexibel
inriktning av det svenska biståndet. Dessa förslag leder fram till ett
sammanlagt medelsbehov på ca 9,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en
biståndsram som ligger något högre än de årliga genomsnittliga utbetalningarna
Sverige under senare år förmått nå. Den av utskottet således föreslagna
biståndsramen är enligt utskottets mening bättre anpassad till förutsättningarna
att bedriva ett effektivt utvecklingssamarbete än regeringens förslag
innebär. Därmed tillstyrker utskottet vad som anförs i motion U225 (m)
under avsnittet Biståndsanslagen.
dels att utskottets hemställan i punkt 1 moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande sänkning av biståndsramen 1988/89
att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Riksdagens inflytande över biståndsmedlens användning UU 1987/88:20
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla (m)anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Detta är en
fråga” och på s. 9 slutar med ”i budgetpropositionen.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att riksdagens
möjligheter att påverka biståndsmedlens användning inte urholkas. Därmed
inte sagt att det är riksdagens uppgift att styra detaljer i biståndsmedlens
utnyttjande eller biståndsarbetets bedrivande. Riksdagen drar upp de
allmänna riktlinjerna och bestämmer i sin anslagsgivning syftet och ändamålet
med de olika anslagen liksom deras omfattning.
Viktigt är att anslagen av regeringen används i enlighet med riksdagens
intentioner. Här har det, såsom påpekas i motionen, brustit både vad gäller
Katastrofanslaget och anslaget till betalningsbalansstöd. Båda dessa anslag
har av regeringen i vissa fall kommit att användas mera som tillägg till de av
riksdagen fastställda landramarna än till de ändamål som riksdagen avsett.
Anmärkningsvärt i årets proposition är att regeringen inte föreslår någon
fördelning inom ramen för anslagsposten Särskilda program.
Regeringen döljer genom att under rubriken Särskilda program sammanföra
frågor som demokrati, miljö, hälsofrågor, kultur- och massmediafrågor,
energi, kvinnofrågor och resultatvärdering, vilken ambition man har.
Regeringen avser senare besluta om fördelning av medel till olika delposter.
Därigenom sker fördelningen i former som lämnar riksdagen utan ett reeellt
inflytande över denna del av biståndsgivningen. Utskottet anser att en sådan
hantering av dessa viktiga frågor är oacceptabel. Riksdagens inflytande över
biståndets inriktning får inte gå förlorad.
Utskottet anser att vid sidan av landprogrammen bör riksdagens beslutanderätt
komma till uttryck i en ändamålsbestämning av biståndet.
Särskilda anslag bör inrättas för miljö och markvård och demokratiutveckling.
En ökad ändamålsbestämning av biståndet stämmer väl med önskan att
biståndssamarbete skall kunna inledas med fler länder utan att detta leder
fram till den låsning som en landprogrammering skulle innebära.
dels att utskottets hemställan i punkt 1 moment 5 bort ha följande lydelse:
5.beträffande översyn av beslutsordning m.m. för bistånd
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. En helhetssyn på biståndet
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”helhetssyn på biståndet.” bort ha följande lydelse:
Detta bör få konsekvenser också för den svenska u-landspolitiken. En fri
handel som gynnar u-ländernas export, och en uppmuntran till samarbete
mellan företag i Sverige och i u-länderna är viktiga inslag i en sådan politik.
Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet bör inriktas på att främja
tillväxt och produktion i mottagarländerna. Endast på denna väg kan
u-länderna inlemmas i världsekonomin och efter hand minska sitt beroende
av biståndsmedel. Det är i längden genom egen tillväxt och en utvecklad
handel som u-länderna kan ta sig ur skuldkrisen.
Med det anförda föreslås att det som anförs under rubriken En helhetssyn
på biståndet i motion U225 (m) ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande helhetssyn på biståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5.Återinförande av anslagsposten för miljö, markvård och
energi
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp),
Gunnar Hökmark (m), Maria Leissner (fp), Birgitta Hambraeus (c) och
Inger Koch (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar
med ”Liksom under tidigare” och slutar med ”motion U225 (m)” bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det nya biståndsmålet bör få som logisk följd att den
särskilda anslagsposten för miljö, markvård och energi återinförs. Det vore
enligt utskottets uppfattning ett effektivt sätt att understryka för de svenska
mottagarländerna allvaret bakom denna nya prioritering i det svenska
biståndet. Återinförandet av det särskilda miljövårdsanslaget skulle även
enligt utskottets uppfattning kunna förnya och vitalisera det svenska
miljöbiståndet, göra det mer flexibelt samt skulle göra det möjligt att göra
insatser även utanför programlandskretsen. Utskottet föreslår därför att en
särskild anslagspost för miljö, markvård och energi åter inrättas såsom
föreslås i yrkande 9 i motion U225, yrkande 2 i motion U212, yrkande 47 i
motion U202 och yrkandena 3 och 4 i motion U210.
6. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser att
utskottets hemställan i punkt 2 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande återinförande m.m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi
att riksdagen med avslag på yrkande 47 i motion 1987/88:U202 vad
avser beloppet och yrkande 4 i motion 1987/88:U210 samt med
ändring av budgetpropositionens förslag bifaller yrkande 3 i motion
1987/88:U210 samt yrkande 10 i motion 1987/88:U225 och som sin
mening ger regeringen till känna att anslagsposten Miljö, markvård
och energi bör inrättas och att till denna anslås 100 milj. kr.
UU 1987/88:20
117
7. Storleken av anslagsposten för Miljö, markvård och energi UU 1987/88:20
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser att utskottets hemställan
i punkt 2 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande återinförande m.m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi
att riksdagen med avslag på yrkande 10 i motion 1987/88:U225 samt
yrkande 4 i motion 1987/88:11210 samt med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller yrkande 3 i motion 1987/88:11210 samt yrkande
47 i motion 1987/88:11202 och som sin mening ger regeringen till känna
att anslagsposten Miljö, markvård och energi bör inrättas och att till
denna anslås 150 milj. kr.
8. Storleken av anslagsposten för Miljö, markvård och energi
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att utskottets
hemställan i punkt 2 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande återinförande m.m. av anslagsposten för miljö,
markvård och energi
att riksdagen med avslag på yrkande 10 i motion 1987/88:11225 samt
yrkande 47 i motion 1987/88:U202 vad avser beloppet och med
ändring av budgetpropositionens förslag bifaller förslagen i yrkandena
3 och 4 i motion 1987/88:11210 och som sin mening ger regeringen till
känna att anslagsposten Miljö, markvård och energi bör inrättas och
att till denna anslås 200 milj. kr.
9. Global energistrategi
Gunnel Jonäng (c), Oswald Söderqvist (vpk) och Birgitta Hambraeus (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Enligt
utskottets uppfattning” och slutar med ”i motion U210” bort ha följande
lydelse:
Energifrågorna är en del av andra stora globala problem såsom utvecklingsfrågorna,
miljöförstöringen och riskerna för kärnvapenspridning. Hanteringen
av energifrågorna kommer därför att påverka om och hur dessa
andra problem kan lösas. Utskottet anser därför att det är angeläget att
beslutsamma och klarsynta energipolitiska åtgärder vidtas såväl internationellt
som nationellt. Det arbete som pågår inom FN på att utveckla förnybar
energi måste fortsätta och intensifieras. Sverige bör verka i FN för att
IAEA:s direktiv ändras så att uppgiften att sprida kärnkraftsteknologi
upphör.
En fråga som är ytterst viktig i det internationella arbetet är hur energi kan
användas mer effektivt för att tillgodose människors behov.
Utskottet stöder därför tanken som framförs i motion U210 om en
långsiktig global energistrategi. Regeringen bör, enligt utskottets uppfattning,
verka för att en global energistrategi utformas.
Yrkande 5 i motion U210 tillstyrks därmed. UU 1987/88:20
Det är med beklagande som utskottet får konstatera att det program som
antogs vid konferensen i Nairobi om nya och förnybara energikällor ännu,
sex år efteråt, inte har implementerats i den utsträckning som är önskvärt.
Den svenska regeringen har förklarat sig villig att anordna en andra
miljökonferens år 1992. Med tanke på det nära samband som föreligger
mellan miljö- och energifrågor anser utskottet att det är viktigt att energifrågorna
i Brundtlandrapportens anda får stort utrymme vid denna konferens.
Detta bör med anledning av motion U210 yrkande 6 ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 momenten 7 och 8 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande en global energistrategi
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1987/88:U210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande energikonferens i FN:s regi
att riksdagen med anledning av yrkande 6 i motion 1987/88:U210 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Strategi för demokratiutveckling, demokratikommission
m.m.
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Det
föreligger” och på s. 27 slutar med ”motion 503 (m)” bort ha följande
lydelse:
Utvecklingen i tredje världen präglas i växande utsträckning av demokratiska
värderingar. I Latinamerika har tidigare diktaturer avlösts av unga
demokratier, som med fria val sökt anträda en ny väg. I dag är det enbart
Chile och Nicaragua samt Paraguay och Cuba som entydigt kan beskrivas
som diktaturer.
I Asien märks samma tendens. Utvecklingen i Sydkorea är löftesgivande.
På Filippinerna är det angeläget att stödja och värna det som uppnåtts genom
uppbrottet från Marcosregimen.
Det är, enligt utskottets mening, en glädjande tendens som ger löften om
en fredlig och demokratisk utveckling i allt fler länder. Den internationella
ekonomin sätter en allt hårdare press på kvarvarande diktaturregimer,
eftersom den kräver ett visst mått av öppenhet och försvårar maktkoncentration
och isolationism.
Precis på samma sätt som Västeuropas kvarvarande diktaturer föll under
1970-talet till följd av ökad integration och ett växande informationsflöde
över gränserna, ser vi nu hur de kvarvarande diktaturerna utsätts för en allt
större press.
I Europa är det i dag bara Östeuropas slutna kommunistdiktaturer som
förnekar friheten och demokratin. På samma sätt är det i Asiens, Afrikas och
Latinamerikas socialistiska regimer som demokratin synes vara mest avlägsen.
Det är en tragedi, eftersom sambandet mellan demokratisk och fredlig 119
ekonomisk utveckling i dag framstår som betydligt klarare än för bara tio år
sedan. Då upplevdes demokratin och respekten för mänskliga rättigheter
som en lyx, som kunde bli aktuell först när ett land uppnått ett visst mått av
välfärd.
I dag ser allt fler att mångfalden, respekten för medborgarnas mänskliga
rättigheter, utrymmet för olika åsikter, ekonomins decentralisering och en fri
samhällsdebatt är förutsättningar som måste växa fram parallellt med
välfärden för att den över huvud taget skall bli möjlig. Ekonomiskt
framåtskridande bärs upp av enskilda människors insatser. Det är lika sant i
industriländer som i de jordbruksekonomier till vilka de flesta av de fattiga
länderna hör.
Förtrycket, våldet och fattigdomen följer varandra i spåren lika väl som
demokratin och välfärden hör samman. Därför går det inte att se svenska
biståndsinsatser för ekonomisk utveckling skilda från insatser för att stödja
den demokratiska utvecklingen. De måste, som framhålls i motion U225, ses
i en sammantagen helhet, som ställer krav på en strategi för en demokratisk
utveckling i mottagarländerna.
Trots att det sedan lång tid funnits en enighet om att demokratisk
utveckling skall vara ett av målen för den svenska biståndspolitiken, är det
enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt hur litet detta mål har kommit
att prägla de faktiska biståndsinsatserna.
De länder som varit de största mottagarna av svenskt bistånd har i mycket
ringa utsträckning utvecklats i demokratisk riktning. Trots en glädjande
utveckling mot demokrati i den tredje världen, står flertalet svenska
biståndsländer vid sidan om denna utveckling. Långvariga biståndsinsatser i
flertalet av de länder som i dag mottar svenskt bistånd har i mycket ringa
utsträckning lett till en utveckling av demokratin i mottagarländerna. Detta
är en konsekvens av att de blivit mottagarländer mer på grund av den
socialistiska politik de fört än på grund av de möjligheter de skapat för en
utveckling som syftar till mångfald och pluralism.
I skydd av ett betydande politiskt och ekonomiskt stöd har flera av de
länder som mottar svenskt bistånd kunnat nonchalera demokratiska fri- och
rättigheter, samtidigt som de för en ekonomisk politik som lett till stagnation
och ökad fattigdom. Förekomsten av enhetspartier med utländskt stöd och
frånvaron av fria val har gett folken i dessa länder små medel att reagera mot
denna politik annat än med våld. Det är ingen tillfällighet att ett stort antal av
de svenska biståndsländerna i dag pinas av inbördeskrig, som sliter nationen
sönder och samman och som omöjliggör all utveckling.
Trots det biståndspolitiska målet om demokratisk utveckling är det enligt
utskottets mening svårt att finna element i det svenska biståndet till dessa
länder, vilka på ett märkbart sätt varit ägnade att stimulera den demokratiska
utvecklingen. Bistånd har gått till regimer på ett sådant sätt att det kunnat
uppfattas som ett stöd för regimer gentemot inhemsk opposition.
Det är enligt utskottets mening besvärande att konstatera att man i dag inte
kan finna några egentliga insatser för pluralism, demokrati och respekt för
mänskliga rättigheter i de länder som är mottagare av svenskt bistånd. Den
demokratiska utveckling som i dag präglar många länder, framför allt i Asien
och Latinamerika, synes gå de svenska biståndsländerna spårlöst förbi.
Dessa förhållanden förstärker enligt utskottets mening kravet på att en
strategi för demokratisk utveckling bör läggas till grund för det svenska
u-landsbiståndet.
Det är av utomordentligt stor vikt att de svenska biståndsinsatserna blir ett
tydligt stöd för en demokratisk utveckling och inte bara blir ett stöd till
formella deklarationer från regimer i mottagarländer, där man endast
formellt framhåller vikten av folklig förankring eller konstitutionella reformer
utan att de följs av handlingar som syftar till en faktisk demokratiseringsprocess.
Utskottet anser att de förslag som framförs i motion U225 är väl ägnade att
påskynda utvecklingen mot demokrati i mottagarländerna. Således bör
enligt utskottets mening såväl en medveten strategi för demokratisk utveckling
som förslaget att inrätta en demokratikommission vara betydelsefulla
medel för att ge ett reellt innehåll åt det svenska målet att verka för en ökad
demokratisering i de länder som är mottagare av svenskt bistånd.
Likaså anser utskottet att utarbetandet av årliga rapporter kan vara en
lämplig väg att såväl i mottagarländer som i Sverige följa utvecklingen i
respektive land och hur de biståndspolitiska målen nås.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1, 2 och 3 i motion U503
samt ifrågavarande del av yrkande 4, yrkandena 5 och 6 i motion U225 samt
yrkande 11 i motion U202.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 momenten 10, 11 och 12 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande strategi för demokratiutveckling
att riksdagen med bifall till ifrågavarande del av yrkande 4 i motion
1987/88:U225 och yrkande 1 i motion 1987/88:U503 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande demokratikommissioner
att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1987/88:U225 och
yrkande 2 i motion 1987/88:U503 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. beträffande oberoende rapporter över utvecklingen av demokrati
och mänskliga rättigheter i mottagarländerna
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1987/88:U202,
yrkande 5 i motion 1987/88:U225 och yrkande 3 i motion 1987/
88:U503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Oberoende rapporter över utvecklingen av demokrati och
mänskliga rättigheter i mottagarländerna
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Frågan om
årliga” och på s. 27 slutar med ”motion U503 (m)” bort ha följande lydelse:
Vad däremot gäller årliga redovisningar om de demokratiska förhållandena
och förhållandena beträffande mänskliga rättigheter i mottagarländer
anser utskottet att det föreligger ett behov av dylika redovisningar. Dessa
kan utformas på olika sätt och komma såväl från statliga biståndsorgan som UU 1987/88:20
från fristående institut.
Frågan om demokrati och mänskliga rättigheter har hittills behandlats
relativt summariskt i biståndspolitiska beslutsunderlag, både från SIDA och
från regeringen. I budgeten behandlas visserligen dessa frågor under en
särskild rubrik, men situationen i de enskilda mottagarländerna redovisas
mycket sparsamt.
Enligt utskottets uppfattning bör demokratimålet ges ökat utrymme både
när SIDA utarbetar underlag för nya samarbetsavtal och i den redovisning
för biståndssamarbetet med olika länder som regeringen lämnar i budgeten.
Därtill anser utskottet att det finns ett stort behov för oberoende
redovisningar beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna.
Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ till att oberoende redovisningar,
liknande dem som utförs i Norge av Christian Michelsens institut,
årligen utarbetas även i Sverige.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 11 i motion U202 (fp),
yrkande 5 i motion U225 (m) samt yrkande 3 i motion U503 (m).
Utskottet avstyrker yrkande 7 i motion U225 (m) och yrkande 2 i motion
U503 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande oberoende rapporter över utvecklingen av demokrati
och mänskliga rättigheter i mottagarländerna
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1987/88:U202,
yrkande 5 i motion 1987/88:U225 och yrkande 3 i motion 1987/
88:U503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
12. Anslagspost för demokratiutveckling
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Gunnar Hökmark (m),
Birgitta Hambraeus (c) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på sid. 27 som börjar ”Utskottet anser
att bistånd” och slutar med ”i motion U225” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns goda skäl för ett sådant förslag. Det svenska
utvecklingssamarbetet i dag är alltför statiskt. Möjligheterna att gå in och
tillfälligt hjälpa där starka behov uppstår är enligt utskottets uppfattning
alltför små. Ett sådant behov kan uppkomma när diktaturen bryts i ett u-land
och ett demokratiskt uppbyggnadsarbete vidtar. Det är då viktigt att Sverige
har möjligheter att ge ekonomiskt stöd till detta uppbyggnadsarbete.
Utskottet är av den uppfattningen att snabbt insatta demokratistödjande
insatser kan få avgörande beydelse för ett land som befinner sig i ett kritiskt
skede av sin utveckling. Det är också viktigt att Sverige gentemot omvärlden
markerar den särskilda vikt vi lägger vid en demokratisk utveckling i
mottagarländerna. Ett särskilt anslag för detta ändamål skulle bli just denna
markering.
Den nya anslagsposten bör enligt utskottet användas till uppbyggande av
demokratiska institutioner, fackföreningar, kooperation, fri press och återuppbyggnad
av landet m.m. Ett huvudsyfte med ett särskilt demokratianslag
skulle vara att ge stöd åt demokratiuppbyggnad i länder utanför programlandskretsen,
en möjlighet som nu i stort sett saknas. Utskottet finner det
rimligt att 75 milj. kr. uppförs i ett nytt anslag för Stöd till demokratisk
utveckling. Härmed tillstyrker utskottet yrkande 6 i motion 1987/88:U225
och finnér yrkandena 21 och 22 i motion 1987/88:U210 besvarade.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslagspost för demokratiutveckling
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1987/88:U225 och
yrkande 21 i motion 1987/88:210 samt med anledning av yrkande 22 i
motion 1987/88:210 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Befolkning, familjeplanering och hälsa
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Sverige har”
och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Befolkningsfrågorna måste ägnas större uppmärksamhet i biståndsarbetet.
Erfarenheterna från FN:s befolkningskonferens i Mexico City understryker
detta. Prognoserna är särskilt i Afrikas fall mycket oroande.
Utskottet finner det därför glädjande att u-ländernas intresse för familjeplanering
starkt ökat sedan den förra befolkningskonferensen 1974. Ett
betydelsefullt inslag i svensk biståndspolitik måste vara att genom utbildning
och information bistå och göra det möjligt för föräldrar att själva planera och
ta hand om det antal barn de önskar.
På få områden har Sverige en så lång tradition och god kunskap som på
familjeplaneringens. Utskottet anser att denna del av biståndet även i
fortsättningen måste prioriteras. Det är även utskottets uppfattning att
stödet till familjeplanering inte heller begränsas till programländer. Vidare
anser utskottet att Sverige bör utvidga sitt stöd till FN:s befolkningsfond
(UNFPA).
Härmed tillstyrks yrkande 26 i motion U202 och motion U201.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande befolkningsfrågor
att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1987/88:U202 och till
motion 1987/88:U201 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14. Bistånd för kvinnor
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
UU 1987/88:20
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”SIDA
utarbetade” och på s. 30 slutar med "anses besvarade” bort ha följande
lydelse:
123
Det handlingsprogram som SIDA utarbetade 1985 med åtgärder för att
göra biståndet mer kvinnoinriktat är ett gott initiativ. Mycket återstår dock
enligt utskottets uppfattning att göra. Därtill betraktas dock fortfarande
kvinnofrågorna som delvis separata från övriga biståndsinsatser. Utskottet
anser att det är hög tid att göra biståndet i dess helhet mer kvinnoinriktat.
Detta bör enligt utskottets uppfattning ske dels genom en integrering av
kvinnoaspekter i alla sektorer och projekt, dels genom speciella kvinnoprojekt
när omständigheterna motiverar det. Kvinnors behov och biståndets
konsekvenser för kvinnor skall beaktas i hela biståndsverksamheten. Ett
sådant kvinnoperspektiv skall finnas med i hela programcykeln - från
planering och genomförande till uppföljning och utvärdering.
Utskottet anser att ett handlingsprogram skall utarbetas för varje programland.
Detta handlingsprogram skall sammanfatta kvinnors problem. I
det skall ges konkreta förslag på hur kvinnoaspekterna skall integreras i
aktuella sektorsprogram. Dessutom skall det innefatta ett särskilt program
av speciell vikt för kvinnorna. Detta projekt kan eventuellt finansieras med
medel utanför landramen och genomföras i nära samarbete med kvinnobyråer,
kvinnoorganisationer och kvinnoministerier.
Även på andra biståndsområden bör i högre grad än vad nu är fallet
kvinnornas behov uppmärksammas. Det gäller bl.a. det tekniska biståndet
där det gäller för kvinnor att få tillgång till råmaterial, kunskap, teknologi,
träning m.m. Kreditgivning till kvinnor är ett nytt och viktigt område. Andra
viktiga områden är mödra- och hälsovård, kampen mot undernäring,
kvinnans roll som jordbruksproducent samt kvinnornas ställning generellt på
arbetsmarknaden.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 28, 29 och 30 i motion
U202 och yrkande 15 i motion U225.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande bistånd för kvinnor
att riksdagen med bifall till yrkandena 28, 29 och 30 i motion
1987/88:U202 och till yrkande 15 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Ökat anslag för kvinnobistånd
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks härmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U210 (c) om att det
är otillfredsställande att kvinnornas betydelse för utvecklingen enbart lyfts
fram i ord och inte i medelstilldelning i det svenska biståndet. Kvinnorna sätts
på undantag i biståndet. För att komma till rätta med detta missförhållande
anser utskottet därför att en ökad andel ur anslagsposten Särskilda program
och inom ramen för programländerna bör användas till att främja kvinnornas
situation.
UU 1987/88:20
124
Yrkande 23 i motion U210 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande ökade anslag till kvinnobistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1987/88:U210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Bostäder
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Med anledning
av” och slutar med ”motionerna U203 och U204” bort ha följande lydelse:
FN:s år för de hemlösa har medfört att många länder engagerat sig för att
avhjälpa bostadsnöden. Det är utskottets uppfattning att vi även från svensk
sida bör ändra hittillsvarande inställning vad avser bistånd till bostadsbyggande
och i framtiden prioritera detta område. Det är glädjande att SIDA i
och med sitt nyligen igångsatta bostadsbyggnadsprojekt till Costa Rica nu har
ändrat sin inriktning. Utskottet utgår ifrån att detta försöksprojekt får
efterföljare och att projekt av den typ som omnämns i motion 204 får stöd
från SIDA.
Utskottet tillstyrker härmed motionerna U203 och U204.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande bostäder
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U203 och motion 1987/
88:U204 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
17. Bostadssociala åtgärder
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus båda (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”utskottet
konstaterar” och slutar med ”i motion U210.” bort ha följande lydelse:
Det är utskottets uppfattning att det svenska biståndet i större utsträckning
bör engagera sig i de bostadssociala frågorna. Bistånd kan riktas till olika
slags projekt som stimulerar småindustri och hantverk såväl på landsbygden
som i kåkstäderna. För de människor som bor på eller invid soptippar behövs
insatser för att kunna utnyttja skrot och annat avfall för återvinning.
Kooperativa insatser behövs för att kunna tillgodose basbehoven av service.
Därtill behövs anpassad teknik.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande bostadssociala åtgärder
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/88:U210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UU 1987/88:20
125
18. Ekonomisk och social utjämning
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”motion U207” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion U207
vad gäller att jordens resurser skulle räcka till för alla om de fördelades
rättvist. Människor svälter därför att deras rättmätiga andel av mat och
resurser fråntagits dem. Det är utskottets uppfattning att frågan om hunger
och svält ytterst är en fråga om en fördelning av jordens samlade resurser.
Utskottet anser att en genomgripande förändring måste genomföras som
garanterar en annan fördelning av dessa resurser.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande ekonomisk och social utjämning
att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1987/88:U219 och med
bifall till motion 1987/88:U207 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
19. Programlandssamarbete med Filippinerna och Uganda och
förberedelser för samarbete med ytterligare länder
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Enligt
tidigare” och på s. 36 slutar med ”utrikesdepartementet avser göra.” bort ha
följande ydelse:
Det bör vara naturligt att kretsen av samarbetsländer ibland förändras, att
nya länder kommer till och att samarbetet med andra avslutas utan att den
nödvändiga långsiktigheten i utvecklingssamarbetet hamnar i fara. Med
större flexibilitet i valet av programländer minskar sannolikt risken för att
anslagna medel förblir outnyttjade i brist på lämpliga projekt eller för att
Sverige blir en alltför dominerande biståndsgivare i ett enskilt land.
Dessa överväganden har lett utskottet till att ta fasta på förslagen i motion
U202 (fp) vari föreslås att Uganda och Filippinerna görs till nya programländer
och att en landram på 40 milj. kr. anslås för vart och ett av dessa länder
nästkommande budgetår. Det rör sig i båda fallen om länder med vilka
Sverige redan har ett visst biståndssamarbete och i vilka förutsättningarna för
en demokratisk samhällsutveckling tycks vara bättre än någonsin tidigare.
Utskottet anser också att det finns anledning att förbereda biståndssamarbete
med Sudan, Somalia och Nepal. Sudan är ett av Afrikas fattigaste länder
som drabbats hårt av torka. Parlamentsval har hållits i landet, som nu torde
ha ett av de mest representativa parlamenten i Afrika. Somalia har tidigare
erhållit ett ganska omfattande svenskt bistånd. För närvarande har SAREC
ett visst samarbete med landet. Det är enligt utskottets mening naturligt att
ett långsiktigt biståndssamarbete inleds med detta land. I Nepal är det
särskilt miljöförstöringen som påkallar biståndsinsatser. Skogarna på Himalayas
sluttningar är utsatta för skovling, vilket är ett hot mot miljön i hela
regionen.
UU 1987/88:20
126
Med det anförda bifaller utskottet yrkandena 18,19,48,49 och 50 i motion UU 1987/88:20
U202 (fp).
Däremot avstyrks yrkandena 17 och 18 i motion U211 (vpk) om att göra
Kampuchea till programland med hänvisning till att det inte finns några
förutsättningar härför i det läge som nu råder i regionen. Av liknande skäl
avstyrker utskottet också yrkande 5 i motion U219 om att göra El Salvador
och Guatemala till programländer.
Förslaget i motion U225 (m) om att göra Uganda, Somalia och Sudan till
nya samarbetsländer får anses besvarat med det anförda.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 momenten 26-28 och 31 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande programlandssamarbete med Filippinerna
att riksdagen med bifall till yrkandena 18 och 48 i motion 1987/
88:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
27. beträffande programlandssamarbete med Uganda
att riksdagen med bifall till yrkandena 17 och 49 i motion 1987/
88:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
28. beträffande förberedelser för programlandssamarbete med
Sudan, Somalia och Nepal
att riksdagen med bifall till yrkande 19 och 50 i motion 1987/88:202
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. beträffande samarbete med nya länder
att riksdagen förklarar yrkande 21 i motion 1987/88:U225 besvarat
med vad utskottet anfört,
20. Programlandssamarbete med Kampuchea
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Kretsen av programländer bör emellertid inte vara en gång för alla given.
Utskottet föreslår på annan plats i detta betänkande att programlandssamarbetet
med Sri Lanka och Kenya avslutas. Det ger utrymme för Sverige att
uppta programlandssamarbete med andra länder.
Kampuchea är ett av de länder som drabbats hårdast av utvecklingen.
Landet sargades svårt under Vietnamkriget och fick därefter under Pol Pots
skräckvälde utstå fruktansvärda prövningar. Sverige har huvudsakligen i
samarbete med FN försökt bidra till landets återuppbyggnad. Enligt
utskottets mening är de hittillsvarande insatserna långt ifrån tillräckliga. Det
finns starka skäl som talar för att ett programlandssamarbete inleds med
Kampuchea. Utskottet föreslår därför i anslutning till motion U211 (vpk) att
programlandssamarbete inleds med Kampuchea och att ett belopp på
50 milj. kr. avsätts för detta ändamål i biståndsbudgeten för 1988/89.
Utskottet avstyrker däremot de i motionerna U202, U219 och U225
framförda förslagen om ytterligare programländer.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 29 bort ha följande lydelse: UU 1987/88:20
29. beträffande programlandssamarbete med Kampuchea
att riksdagen med bifall till yrkandena 17 och 18 i motion 1987/
88:U211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21.Nya samarbetsländer
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Enligt
tidigare” och på s. 36 slutar med ”utrikesdepartementet avser göra” bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det finns allt större skäl att gradvis frångå den
hittillsvarande fasta inriktningen på samarbete med en bestämd krets av s.k.
programländer. Större flexibilitet i samarbetet med u-länderna och en ökad
projektinriktning skulle bidra till att bistånd kan ges de länder och projekt
som har de största behoven och där biståndets effekter också skulle bli
störst.
Sudan, Uganda och Somalia är enligt utskottets mening u-länder som det
av flera skäl skulle te sig naturligt för Sverige att inleda biståndssamarbete
med. Uganda är i färd med att ta sig ur en lång krisperiod och har stort behov
av stöd från andra länder i det kritiska skede av den utvecklingsprocess landet
nu befinner sig i. Sudan och Somalia har drabbats svårt av flyktingsituationen
i regionen och har därtill allvarliga miljöproblem att brottas med.
Costa Rica och Filippinerna är andra exempel på länder med vilka ett
utvidgat samarbete borde kunna ske.
Utskottet ansluter sig härmed till de synpunkter som framförs i motion
U225 (m). De ligger även i linje med förslagen i motion U202 (fp), ehuru
utskottet nu inte är berett att redan för nästa budgetår föreslå medel till
biståndssamarbete med nya länder. Ifrågavarande yrkanden i motion U202
(fp) liksom förslaget i motion U219 om utvecklingssamarbete med El
Salvador och Guatemala avstyrks därför. Utskottet är inte heller berett att
förorda biståndssamarbete med Kampuchea. Yrkandena 17 och 18 i motion
U211 (vpk) avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande samarbete med nya länder
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Landprogrammering och projektbistånd
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark (båda m),
Birgitta Hambraeus (c) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion U225.” bort ha följande lydelse:
Detta är en utveckling som utskottet välkomnar och vill uppmuntra. Den
hittillsvarande starka inriktningen av vårt bilaterala bistånd på en mer eller 128
mindre fast krets av mottagarländer har haft klara nackdelar särskilt som UU 1987/88:20
metoden för överföring av biståndsmedel, landprogrammeringen, i praktiken
medfört bristande flexibilitet i utvecklingssamarbetet. Den lokala
strategin kan också anpassas till att ta emot bistånd i stället för att utveckla
nya och bättre samarbetsprojekt.
Enligt utskottets mening bör regeringen gradvis övergå till ett mer ämnesoch
projektinriktat bistånd. En sådan uppläggning av samarbetet skulle göra
det möjligt att inrikta biståndet på de områden som är angelägna för de
grupper vi vill hjälpa. Biståndets innehåll skulle kunna definieras utifrån dess
förutsättningar att uppfylla de svenska biståndspolitiska målen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion
U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande landprogrammering och projektbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Bistånd genom politiska partier
Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp), Gunnar Hökmark (m),
Maria Leissner (fp) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet kan
se” och på s. 39 slutar med ”motion U202.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan bistånd via riksdagspartierna bidra till att
demokratimålet i det svenska biståndet får en starkare markering. I
förbundsrepubliken Tyskland finns sedan länge ett system som gör det
möjligt för de politiska partierna att ge bidrag till organisationer som deltar i
den demokratiska processen i u-länderna. Enligt utskottets mening finns det
anledning för regeringen att närmare undersöka vilka förutsättninar som kan
finnas att i det svenska biståndet införa ett liknande system. Utskottet
tillstyrker därmed yrkande 8 i motion U202 och ansluter sig följaktligen
också till vad som framförs i motion U225 (m) i denna fråga.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande bistånd genom politiska partier
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Importstöd
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 40 slutar med ”vara bundet.” bort ha följande lydelse:
Det bör vara en princip i allt utvecklingssamarbete att biståndet bör vara
obundet. Ett obundet bistånd är i överensstämmelse med frihandelns
principer. Verkligheten är emellertid en annan. Flertalet länder har valt att i
större eller mindre utsträckning binda bistånd till upphandling i det egna
9 Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr20
landet. Utskottet beklagar denna utveckling vilken försatt Sverige i en UU 1987/88:20
relativt sett ofördelaktig situation. En följd härav är att återflödet av det
svenska biståndet är mindre än många andra länders.
Importstöd är en biståndsform som innebär att Sverige ställer likvida
medel i konvertibel valuta till mottagarländernas disposition. Importstödet
används för att finansiera import, ofta från Sveriges viktigaste konkurrentländer.
Utskottet anser att importstödets andel av biståndet bör minska. I
väntan på att så sker bör en större andel av det bindas till uppköp i Sverige.
Med det stora och konkurrenskraftiga utbud den svenska industrin har finns
det ingen anledning att förmoda att det kontantstöd som importstödet ofta
innebär inte skulle kunna göras lika användbart för mottagarländerna om det
till en betydande del bestod av svenska varor. Med det anförda tillstyrker
utskottet yrkande 13 i motion U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande bindning av importstödet
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1987/88:U225 som sin
meing ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Biståndsinspektör
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Vad gäller
befattningen” och slutar med ”till det sagda.” bort ha följande lydelse:
Utvärderingen av biståndet bör enligt utskottets mening ägnas större
uppmärksamhet än vad som nu är fallet. Utöver att SIDA:s löpande kontroll
och uppföljning måste förbättras bör av svenska biståndsinsatser också
bedömas av experter som är fristående från SIDA. Utskottet anser vidare att
utrikesdepartementets biståndsinspektör fyllde viktiga uppgifter på detta
område.
Befattningen bör därför återinrättas.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 27 i
motion U225 (m) och yrkande 8 i motion U219.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande inrättande av befattning som biståndsinspektör
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/88:U219 och
yrkande 27 i motion 1987/88:U225 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
26. Parlamentarisk biståndspolitisk utredning
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 45 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande
lydelse:
Under senare år har det svenska utvecklingssamarbetet underkastats
utredningar och översyner på ett flertal delområden. Ytterligare några
sådana översyner anmäls i den föreliggande budgetpropositionen.
Dessa utredningar har medfört att vissa aspekter av det svenska utveck -
lingssamarbetet har belysts på ett värdefullt sätt. Det har emellertid rört sig UU 1987/88:20
om partiella utredningar som inte gett tillfälle till en översyn av hela det
svenska utvecklingssamarbetets allmänna inriktning.
Under de gångna åren har den ekonomiska situationen i många av våra
programländer allvarligt förvärrats. Det är enligt utskottets mening inte bara
fråga om en tillfällig och konjunkturbetonad nedgång. Krisen har sina rötter i
en rad inre och yttre omständigheter som tillsammantagna har ändrat
förutsättningarna för vårt bistånd på flera väsentliga punkter.
Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet har under senare år alltmer
koncentrerats till de fattiga länderna i Afrika. Flera av desa länders situation
är sådan att det är nödvändigt att inrikta biståndet på grundorsakerna till
fattigdomen och i första hand få till stånd bättre grundläggande försörjningsbetingelser.
Detta är en svår och långsiktig uppgift som det svenska biståndet
inte är utformat för, varken till innehåll eller organisation. På motsvarande
sätt bör vårt samarbete med de multilaterala organisationerna ses över, så att
Sverige så långt det är möjligt medverkar till att inrikta dessa organs bistånd
på de uppgifter som det internationella samfundet har gemensamt ansvar för.
Hotet mot försörjningsmöjligheter och levnadsvillkor på jorden framstår
som den angelägnaste uppgiften för den internationella biståndsverksamheten.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets åsikt nödvändigt att regeringen
nu tillsätter en biståndspolitisk utredning som får i uppgift att genomföra
en snabb, grundlig och förutsättningslös omprövning av svenskt utvecklingssamarbetes
inriktning och arbetsmetoder, enligt de riktlinjer som anges i
motion U210 (c). Däremot avstyrks yrkande 5 i motion U211 (vpk), eftersom
däri föreslås en utredning med annan inriktning.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande biståndspolitisk utredning
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/888:U210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Utredning om svensk u-landspolitik
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 som börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 45 slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande
lydelse:
Det svenska utvecklingssamarbetets olika inslag har under åren setts över i
ett stort antal partiella utredningar. Ytterligare utredningar aviseras i
propositionen. Många av dessa utredningar har gjort ett förtjänstfullt arbete,
men bristen är just att de varit så många och att ingen av dem haft ambitionen
eller förmågan att anlägga ett litet större perspektiv på det svenska
utvecklingssamarbetet. Nya biståndsinstrument har införts här och var, ett
antal anslagsposter har tillkommit. Samtidigt har gränserna mellan biståndets
olika former suddats bort. Den tidigare koncentrationen på ett antal
fattiga länder har minskat till förmån för ett exportfrämjande bistånd, som
till stor del inriktats på medelinkomstländer och därtill inneburit en stark
bindning till upphandling i Sverige. Biståndsramen har urholkats genom att
stora belopp aldrig lämnar Sverige eller går till ändamål som inte har med
bistånd att göra.
Enligt utskottets mening är det nu dags att göra en bred översyn av hela det
svenska utvecklingssamarbetet och åter tilldela det en väl definierad roll i
Sveriges samarbete med u-länderna. Detta samarbete omfattar inte bara
bistånd utan även handel och andra ekonomiska förbindelser, kulturella
förbindelser, vetenskapligt samarbete och en rad andra kontakter på flera
områden. Biståndet skall inriktas på de fattigaste länderna och på de
fattigaste grupperna i de länderna. Biståndet skall inte användas för att
finansiera andra inslag i våra förbindelser med u-länderna. Det är denna
gränslinje som med åren blivit svår att urskilja i vårt utvecklingssamarbete -samtidigt som den blivit allt viktigare att iaktta i ett läge då utarmningen och
miljöförstöringen går allt längre i den fattiga världen.
dels att utskottets hemställan i punkt 2 moment 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande utredning om u-landspolitik
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Översyn av det multilaterala utvecklingssamarbetet
Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp). Gunnar Hökmark (m),
Maria Leissner (fp) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet är
inte” och slutar med ”fp-motionen U202." bort ha följande lydelse: -
Utskottet anser emellertid inte att de nu nämnda genomgångarna av det
multilaterala biståndet har den uppläggning som är nödvändig för att ge
underlag för en effektivare användning av det svenska multilaterala biståndet.
Enligt utskottets mening bör regeringen göra en samlad översyn av det
svenska biståndet genom FN-organen och Världsbanksgruppen. Syftet med
denna översyn bör vara att få en klar uppfattning om vilka FN-organ som har
den inriktning på sitt biståndsarbete som ligger mest i linje med de svenska
biståndspolitiska målen. Det är inte minst angeläget att kartlägga de
multilaterala organens förutsättningar att bidra till en demokratisk samhällsutveckling
i mottagarländerna. En uppgift för utredningen bör också bli att
bedöma hur det nya miljömålet i det svenska utvecklingssamarbetet bäst kan
ta sig uttryck i det multilaterala biståndssamarbetet.
Med tanke på utredningens bredd och vikt bör den enligt utskottets
mening vara parlamentariskt förankrad.
Med det anförda ansluter sig utskottet till förslaget i yrkande 31 i motion
U202 (fp), vilket därmed tillstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 3 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande översyn av det multilaterala biståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 31 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UU 1987/88:20
132
29. Demokratisering av Världsbanken
Oswald Söderqvist (vpk) anser
UU 1987/88:20
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”1 fråga om”
och slutar med ”de fattigaste länderna.” bort ha följande lydelse:
Världsbanken spelar en betydelsefull roll för många u-länder, på gott och
ont. IDA ger lån på fördelaktiga villkor, men samtidigt har Världsbanksgruppen
genom sin styrka ofta kunnat diktera villkoren för u-ländernas
utveckling.
Enligt utskottets mening bör Sverige på allt sätt verka för en demokratisering
av Världsbankens beslutsregler. U-ländernas egna intressen bör i större
utsträckning få möjlighet att göra sig gällande. Detta är inte minst viktigt i en
situation då Världsbanken förväntas delta mer aktivt i arbetet på att lindra
u-ländernas skuldbörda. Det är angeläget att Världsbanksprojekten blir en
del av mottagarlandets egen utvecklingsprocess och inte ses som ett medel för
att givarländerna skall få en säkrare återbetalning av sina lån.
Sverige bör i Världsbankens styrelse sträva efter en ändring av bankens
röstregler så att u-länderna får större tyngd. Vi bör enligt utskottets mening
också verka för att Världsbankens projekt inriktas på områden som framstår
som väsentliga för de fattiga länderna och de fattigaste grupperna i dessa
länder. Världsbanken bör i sin medverkan i skulduppgörelser ta en ökad
hänsyn till sociala och politiska realiteter i u-länderna.
Med det anförda ansluter sig utskottet till yrkande 3 i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 3 moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande demokratisering av Världsbanken
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Utträde ur IFC
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”i u-länderna.” bort ha följande lydelse:
Det finns självfallet behov av ekonomiskt samarbete mellan i-länder och
u-länder, av handel och av investeringar. De knappa biståndsresurserna
måste emellertid avdelas för verkligt bistånd, och dit hör enligt utskottets
mening inte verksamhet inom det internationella finansieringsbolaget IFC.
Även om detta bolag, som det hävdas, skulle ha utökat sin verksamhet i de
fattigaste länderna finns det andra biståndsändamål som ligger mer i linje
med de svenska biståndsmålen.
Utskottet anser därför i enlighet med förslaget i motion U211 (vpk) att
Sverige bör utträda ur IFC.
dels att utskottets hemställan i punkt 3 moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utträde ur IFC
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31 .Bidrag till UNDP. UNICEF, UNHCR och WFP
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
UU 1987/88:20
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
anser" och slutar med "motion U210 (c)." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår en något annorlunda medelsfördelning vad beträffar de
internationella organisationerna än regeringen. UNDP bör med hänsyn till
sin centrala ställning inom FN:s biståndsverksamhet och den likviditetskris
organisationen genomgår få ett påslag på 10 milj. kr. utöver regeringens
förslag. UNICEF uträttar ett utomordentligt framgångsrikt och effektivt
arbete bland barn och mödrar. Ett med 20 milj. kr. förhöjt bidrag förefaller
utskottet motiverat. På motsvarande sätt bör FN:s flyktingorganisation
UNHCR, vars arbete blivit allt viktigare, få ett med 20 milj. kr. förhöjt
bidrag.
Den tilltagande livsmedelskrisen påkallar enligt utskottets mening också
att WFP får större möjligheter att verka, vilket motiverar en höjning med
10 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Med det anförda ansluter sig utskottet till medelsförslagen i motion U210
(c). Motsvarande medelsförslag i motion U202 (fp) avstyrks med hänvisning
till de avvikande belopp som föreslås däri.
dels att utskottets hemställan i punkt 3 momenten 6, 8, 10 och 11 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande bidrag lill UNDP
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1987/88:U210 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 33 i
motion 1987/88:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. beträffande bidrag lill UNICEF
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1987/88:U210. med
avslag på budgetpropositionens förslag och på yrkande 35 i motion
1987/88:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. beträffande bidrag lill WFP
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1987/88:U210 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1987/88:U210och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Bidrag till UNDP, UNFPA, UNICEF och IDA
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "motion U210 (c)." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår vissa förändringar av bidragen till de internationella 134
organisationerna i förhållande till regeringens proposition. Således anser
utskottet att UNDP får tilldelas ytterligare 35 milj. kr. till följd av den
likviditetskris organisationen befinner sig i. UNDP har nu viktiga uppgifter
att fullgöra i de fattigaste u-länderna, särskilt i Afrika.
UNFPA uträttar ett betydelsefullt arbete på flyktingområdet resp. befolkningsområdet
och bör enligt utskottets mening likaledes få ett visst påslag
utöver regeringens förslag. Bidraget till UNFPA föreslås därför uppgå till
95 milj. kr.
Även IDA:s verksamhet har drabbats hårt av minskade bidrag, främst från
USA. En höjning av det svenska bidraget till 850,6 milj. kr. förefaller därför
utskottet motiverad.
Med det anförda ansluter sig utskottet till medelsförslagen i motion U202
(fp). Yrkandena 10,11,12 och 13 i motion U210 (c) avstyrks med hänvisning
till de annorlunda medelsförslag som framförs däri. Yrkande 18 i motion
U210 (c) behandlas på annan plats i betänkandet.
dels att utskottets hemställan i punkt 3 momenten 6, 7, 8, och 9 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till yrkande 33 i motion 1987/88:U202 samt
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 10 i
motion 1987/88:U210 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1987/88:U202 samt
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande bidrag till UNICEF
att riksdagen med bifall till yrkande 35 i motion 1987/88:U202, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 11 i
motion 1987/88:U210 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. beträffande bidrag till IDA
att riksdagen med bifall till yrkande 36 i motion 1987/88:U202och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
33. Bidrag till UNRWA
Gunnel Jonäng (c), Ingemar Eliasson (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Maria
Leissner (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion U210 (c).” bort ha följande lydelse:
Utöver vad utskottet anfört om en höjning av bidragen till vissa internatio
-
UU 1987/88:20
135
nella organisationer vill utskottet även föreslå att bidraget till FNs organisa- UU 1987/88:20
tion för Palestinaflyktingarna, UNRWA, höjs med 10 milj. kr. utöver
propositionens förslag, dvs. till 92 milj. kr. En sådan höjning motiveras bl.a.
av den på sistone tillspetsade situationen på Västbanken och i Gaza.
Utskottet tillstyrker därmed medelsförslaget i motionerna U202 (fp) och
U211 (c). Övriga medelsförslag i dessa motioner i vad avser de internationella
biståndsorganisationerna har behandlats på annan plats i detta betänkande.
dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 12, bort ha följande lydelse:
12. beträffande bidrag till UNWRA
att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1987/88:U210 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Nordiska kreditfonden
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Därmed
tillstyrks" och slutar med ”motion U211 (vpk) avstyrks.” bort ha följande
lydelse:
1 motion U211 (vpk) föreslås att inga nya medel skall anslås till den
nordiska fonden för kreditgivning.
Utskottet delar denna uppfattning. Det finns enligt utskottets mening inte
behov av ytterligare biståndsfinansierade kreditformer, särskilt som det
befintliga u-kreditsystemet inte har kunnat utnyttjas i den takt som medel
anslås. Utskottet avstyrker därför propositionens förslag om medel för detta
ändamål.
dels att utskottets hemställan i punkt 3 moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande nordiska kreditfonden
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Merkostnad vid spannmålsköp
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och på s. 61 slutar med "till världsmarknadspriser" bort ha
följande lydelse:
Även i årets budgetförslag avsätts ett belopp som skall användas för att
täcka den merkostnad som uppstår när spannmål för livsmedelsbistånd köps
till svenska regleringspriser i stället för till världsmarknadspriser. Utskottet
finner det anmärkningsvärt att regeringen fortsätter att misshushålla med
biståndsresurser på detta sätt, särskilt som utskottet redan får två år sedan
uttalade sig till förmån för en återgång till den tidigare gällande regeln att
spannmål för biståndsändamål skall köpas till världsmarknadspriser.
Utskottet föreslår därför att riksdagen inte avsätter några medel för s.k.
merkostnad nästkommande budgetår.
För återstoden av den period som omfattas av 1985 års beslut om
samhällets delansvar för överskottsarealen (JoU 1984/85:33 och 36) bör
endast världsmarknadspriset belasta biståndsanslagen vid inköp av spannmål
för livsmedelshjälp.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion U202
(fp).
dels att utskottets hemställan i punkt 3 momenten 14 och 15 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande medel för merkostnad vid spannmålsköp
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/87:U202 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande upphandling av spannmål till världsmarknadspris
att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1987/87:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Angola,
Mogambique” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Situationen i Angola och Mogambique är på grund av inre oroligheter
ytterst besvärlig, vilket också påverkar Sveriges möjligheter att bedriva
reguljärt biståndsarbete. Det finns därför skäl som talar för en viss
nedskärning av landramen för dessa båda länder, parallellt med en ökad
beredskap att ge det svenska biståndet en mer humanitär inriktning. I linje
med vad som föreslås i motion U225 (m) förordar utskottet därför att
landramen för Angola sätts till 100 milj. kr. och för Mogambique till
325 milj. kr. nästa budgetår.
Även i fråga om Zimbabwe finns det enligt utskottets mening anledning att
visa återhållsamhet med ytterligare landramsmedel. Landet håller på att
utvecklas mot en enpartistat i strid med de svenska biståndspolitiska målen.
Utskottet föreslår att landramen sätts till 150 milj. kr., en minskning med
10 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motion U214 avstyrks i
konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsram för Angola, Mogambique och Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkandena 31, 41 och 46 i motion
1987/88:U225 och motion 1987/88:U214 i vad avser Mogambique och
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UU 1987/88:20
137
37. Omprövning av biståndet till Zimbabwe
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet kan
inte” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Om det är så att Zimbabwe i stället utvecklar sig i motsatt riktning och
enpartistaten befästs, finns det anledning att anta att det svenska biståndet
inte får de effekter som Sverige önskar. I det läget bör det svenska
biståndssamarbetet med landet omprövas. Enligt utskottets mening finns det
skäl att redan nu klart markera vilken vikt vi fäster vid en demokratisk
samhällsutveckling genom att ge vårt bistånd en sådan profil. Detta kan bl.a.
ske genom att förmedla biståndet genom enskilda organisationer.
Med det anförda ansluter sig utskottet till den uppfattning som framförs i
motion U503 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande omprövning av biståndet till Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/87: U503 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Medelsramar för Etiopien, Tanzania och Zambia
Margaretha av Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Zambia och
Tanzania” och på s. 70 slutar med ”34 i motion U225 (m).” bort ha följande
lydelse:
I Etiopien pågår ett inbördeskrig som motverkar effekterna av det bistånd
landet erhåller. Regimen i landet för vidare en politik som bl.a. på
jordbruksområdet försämrat levnadsbetingelserna för befolkningen. Omfattande
folkomflyttningar genomförs, delvis med tvångsmetoder.
I detta läge är det enligt utskottets mening nödvändigt att successivt
minska den del av biståndet som tjänar som ett stöd för regimen, dvs. i första
hand det landprogrammerade biståndet, och i stället inrikta utvecklingssamarbetet
på katastrofinsatser och hjälp genom enskilda organisationer.
Landramen bör för nästa år begränsas till 100 milj. kr.
Liknande invändningar kan riktas mot det mångåriga svenska biståndet till
Tanzania. Det har dessvärre inte fått de positiva effekter på utvecklingen
som var tänkt utan i stället i vissa avseenden kommit att uppmuntra en i
grunden felaktig ekonomisk politik, som visat sig skadlig för försörjningsmöjligheterna
framför allt på landsbygden. Landramen för nästa budgetår
bör enligt utskottets mening uppgå till 400 milj. kr.
I fråga om Zambia föreslår utskottet en oförändrad landram, dvs.
230 milj. kr.
Med det anförda ansluter sig utskottet till de medelsförslag som framförs i
motion U225 (m).
UU 1987/88:20
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande medelsram för Etiopien, Tanzania och Zambia
att riksdagen med bifall till yrkandena 34, 44 och 45 i motion
138
1987/88:U225 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag UU 1987/88:20
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Medelsram för Bangladesh
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Biståndet till
Bangladesh" och slutar med ”biståndet dit.” bort ha följande lydelse:
Förhållandena i Bangladesh är sådana att det är svårt att nå ut med
biståndet till de mest behövande människorna. Utskottet föreslår därför en
ändrad inriktning av utvecklingssamarbetet med detta land, så att en
koncentration tills vidare sker på hälsovårdsområdet. För detta ändamål är
en landram på 21 milj. kr. enligt SIDAs anslagsframställning till fyllest.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 11 i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsramar för Bangladesh
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1987/88.U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Avbrytande av bistånd till Kenya och Sri Lanka
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”U225 avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:
Det finns enligt utskottets mening inga skäl att bifalla förslagen om
avbrytande av biståndssamarbete med Laos eller med Angola. Däremot kan
det göras gällande att biståndet till Sri Lanka och till Kenya bör omprövas och
att dessa båda länder inte bör vara programländer.
Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka har under en följd av år helt
dominerats av det stora kraftverksprojektet Kotmale. Detta har nu färdigställts
och därmed upphör också den huvudsakliga motiveringen för bistånd
dit. Situationen på ön har därtill förändrats allvarligt genom den pågående
konflikten mellan tamilerna och den singalesiska regeringen. Utskottet anser
att regeringen bör utarbeta en plan för avveckling av det reguljära
biståndssamarbetet med Sri Lanka.
I Kenya har de inre förhållandena under en följd av år försämrats. Kritiker
av regimen förföljs och hålls häktade under lång tid utan rättegång. På senare
tid har svenska journalister förbjudits verka i landet. Utskottet anser att
utvecklingen i landet nu nått ett stadium då det är nödvändigt att överväga ett
avbrytande av programlandssamarbetet. 1 anslutning till vad som föreslås i
motion U211 (vpk) föreslår utskottet att riksdagen begär att regeringen
begär ett förslag av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 10, 11, 13 och 14 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande avbrytande av biståndet till Kenya
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. beträffande medelsram för Kenya UU 1987/88:20
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande avbrytande av biståndet till Sri Lanka
att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Medelsram för Indien
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Regeringen
har” och på s. 71 slutar med ”motion U225.” bort ha följande lydelse:
Indien har under senare år haft en god ekonomisk utveckling och är
numera en betydande handelsnation. För svensk del skulle en fortsatt
avveckling av handelshindren mot u-länderna kunna vara till en nytta för
Indien som är väl jämförbar med bistånd. Landets ekonomiska utveckling
kan också stimuleras genom utökade biståndsinsatser genom BITS.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till de stora reservationerna under
Indiens landram, anser utskottet att ett belopp på 300 milj. kr. är till fyllest
för nästa års landram. Därmed tillstyrker utskottet förslaget till medelsram i
motion U225. Yrkande 12 i motion U211 avstyrks i konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till yrkande 36 i motion 1987/88:U225, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 12 i
motion 1987/88:U211 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
42. Medelsram för Indien
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Regeringen
har” och på s. 71 slutar med ”motion U225.” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig tveksamt till omfattningen och inriktningen av
biståndet till Indien. Det finns anledning att befara att utvecklingssamarbetet
med detta land inte kommer de mest behövande grupperna till godo. Det bör
också ske en särskild graskning av de stora energiprojektens miljöeffekter
innan de förs vidare.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det är motiverat med en
koncentration av det svenska biståndet på projekt som är särskilt ägande att
nå de fattigaste, vilket i första hand torde vara möjligt i de delstater som för
en social politik som gynnar dessa grupper. Landramen för nästa budgetår 140
bör begränsas till 200 milj. kr. Utskottet ansluter sig därmed till förslaget i UU 1987/88:20
motion U211 (vpk). Medelsförslaget i motion U225 (m) avstyrks i konsekvens
härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1987/88:U211, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 36 i
motion 1987/88:U225 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
43. Medelsram för Nicaragua och inriktningen av biståndet dit
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med "Nicaragua
har" och slutar med "varför det avstyrks” bort ha följande lydelse:
Centralamerika hör inte till Sveriges traditionella biståndsområden, bl.a.
av skälet att länderna i regionen inte räknas till de allra fattigaste.
Sedan ett antal år har SIDA trots detta lämnat bistånd i mindre skala
genom enskilda organisationer och över anslagsposten för humanitärt
bistånd i Latinamerika. Den överordnade motiveringen för detta bistånd har
varit att vi önskat bistå dem som förföljts av diktaturregimerna i området och
ge stöd åt demokratiska krafter. Det var också omsorg om en demokratisk
utveckling som var ett av de grundlägande motiven för att Sverige började ge
reguljärt bistånd till Nicaragua efter Somozas fall.
Sedan dess har Nicaragua blivit programland - det enda i området.
Utvecklingen i landet har emellertid inte gått i demokratisk riktning. I
Nicaragua, likaväl som i andra länder i området, pågår förföljelser av
oliktänkande.
Enligt utskottets mening bör Sverige i sitt biståndssamarbete med Nicaragua
klart markera det grundläggande syftet med vårt bistånd till detta land.
Utvecklingssamarbetet bör inte som nu i första hand vara ett stöd till en
diktatorisk regim utan till en demokratisk utveckling. Vårt stöd till Nicaragua
och övriga länder i Centralamerika bör också vara ett stöd för fredsprocessen
i enlighet med president Arias fredsplan. Sverige bör därför vidga sitt
engagemang i Centralamerika till att gälla hela området. En sådan breddning
av vårt engagemang måste också omfatta en ny inriktning av vårt bistånd till
Nicaragua, i enlighet med tankegångarna i motion U503 (m). I linje härmed
anser utskottet det motiverat att landramen för Nicaragua sätts till 100 milj.
kr. vilket är en minskning i förhållande till regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 momenten 7 och 8 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 42 i motion 1987/88:U225 med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på återstående del
av motion 1987/88:U214.
141
8. beträffande inriktningen av biståndet till Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1987/88:U503 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. Medelsram för Laos
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Till följd av”
och slutar med ”U225 avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:
I fråga om Laos kvarstår svårigheterna att bedriva bistånd på ett effektivt
sätt. Det finns enligt utskottets mening också risk för att de svenska
biståndsinsatserna på kommunikationsområdet kan komma att bli till fördel
för den vietnamesiska ockupationsmakten. Utskottet anser det därför
befogat med en begränsning av det svenska biståndet till landet. Landramen
för nästa år bör sättas till 50 milj. kr. Utskottet går därmed till mötes
förslaget i motion U225 (m).
Motsvarande yrkanden i motionerna U211 (vpk) och U202 (fp) avstyrks i
konsekvens med detta ställningstagande.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 39 i motion 1987/88:U225, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 37 i motion
1987/88:U202 och yrkande 15 i motion 1987/88:U211 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Avvecklingsplan för biståndet till Laos
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”U220 (m) avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det föreligger några särskilda skäl som gör att
biståndssamarbetet med Angola, Kenya eller Sri Lanka skulle behöva
avbrytas. I fråga om Laos är läget emellertid annorlunda. Biståndet har inte i
tillräckligt hög grad kunnat medverka till en positiv utveckling i landet.
Enligt utskottets mening bör därför regeringen utarbeta en plan för hur
programlandssamarbetet med Laos skall avvecklas i ordnade former.
Landramen för nästa budgetår bör begränsas till 65 milj. kr. Med dessa
ställningstaganden ansluter sig utskottet till vad som föreslås i motion U202
(fp) i denna fråga. Motionerna U211 (vpk) och U225 (m) avstyrks såvitt nu är
i fråga.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 momenten 12 och 15 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande avecklingsplan för biståndet till Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 37 i motion 1987/88:U202, med
UU 1987/88:20
142
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 15 i motion UU 1987/88:20
1987/88:U211 och yrkande 39 i motion 1987/88:U225 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. Medelsram för Laos
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Likaså
avstyrks” och på s. 72 slutar med ”för Laos.” bort ha följande lydelse:
Laos tillhör de av kriget i Indokina hårt drabbade länderna. Utskottet
anser att det finns skäl att bredda och fördjupa det svenska biståndssamarbetet
med detta land. En höjning av landramen med 10 milj. kr. utöver
regeringens förslag, dvs. till 80 milj. kr. framstår därför som starkt motiverad.
Utskottet tillstyrker därmed medelsförslaget i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1987/88:U211, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag på yrkande 37 i motion
1987/88:U202 och på yrkande 39 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. Avbrytande av biståndssamarbetet med Vietnam
Margaretha av Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Till följd
härav” och slutar med ”U225 (m) avstyrks således.” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening skulle det vara orimligt att nu fortsätta programlandssamarbetet
med Vietnam. Ockupationen av Kampuchea är ett svårt
brott mot folkrätten som sedan länge motiverar att biståndssamarbetet bryts.
Utskottet föreslår därför med anslutning till kravet i motion U225 (m) att
ingen ny landram uppsätts för Vietnam. Outnyttjade medel inom innevarande
års landram bör användas för att avsluta nu pågående projekt.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande avbrytande av biståndssamarbetet med Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1987/88:U225 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. Uttalande om fortsatt bistånd till Vietnam
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Innebörden
av” och slutar med ”yrkande 1 i motionen.” bort ha följande lydelse:
I själva verket framstår regeringens uttalande om att biståndet till Vietnam
bör upphöra om landet inte senast år 1990 drar tillbaka sina trupper från
Kampuchea som helt omotiverat. Den vietnamesiska regeringens deklara- UU 1987/88:20
tion att så skall ske gjordes redan före den svenska regeringens uttalande,
vilket innebär att Sverige knappast kan ha påverkat Vietnam i detta
avseende. Sverige skulle enligt utskottets mening gagna fredsprocessen mer
om regeringen uttalade att vi är inställda på att fortsätta vårt bistånd även
efter år 1990. Utskottet föreslår att riksdagen anmodar regeringen att göra
ett uttalande av denna innebörd. Härmed tillstyrker utskottet yrkande 1 i
motion U213 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande uttalande om fortsatt bistånd till Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/88:U213 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
49. Avvecklingsplan för biståndet till Vietnam
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Sverige har
inte” och slutar med ”U202 (fp) avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Eftersom Sverige inte gjort några åtaganden om bistånd till Vietnam efter
år 1990 och det största projektet, pappersbruket i Vinh Puh, färdigställts ter
det sig naturligt att en plan görs upp för hur återstående projekt i god ordning
skall kunna avvecklas i samband med utgången av år 1990. Riksdagen bör i
anslutning till förslaget i motion U202 (fp) göra ett uttalande av denna
innebörd till regeringen.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande avvecklingsplan för bistånd till Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Medelsram för Vietnam
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Till följd av”
och slutar med ”höjning av landramen.” bort ha följande lydelse:
Till följd av utskottets ställningstagande beträffande fortsatta utvecklingssamarbete
med Vietnam, anser utskottet det motiverat att landramen för
nästa budgetår minskas i förhållande till regeringens förslag och sätts till
200 milj. kr. Därmed tillstyrks medelsförslaget i motion U202 (fp). De
härifrån avvikande förslagen i motionerna U210 (c) och U211 (vpk) avstyrks
följaktligen.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 38 i motion 1987/88:U202, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 33 i motion
1987/88:U210 och yrkande 16 i motion 1987/88:U211 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 144
51. Medelsram för Vietnam
UU 1987/88:20
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Till följd av”
och slutar med ”höjning av landramen.” bort ha följande lydelse:
Om inte Vietnams ockupation av Kampuchea upphör bör Sverige
överväga en omprövning av biståndet till landet. I detta syfte bör redan nu en
plan för ett successivt avbrytande av utvecklingssamarbetet förberedas.
Landramen för nästa budgetår bör begränsas till 100 milj. kr. Utskottet
ansluter sig med dessa ställningstaganden till synpunkterna i motion U210
(c). De härifrån avvikande förslagen i motionerna U202 (fp) och U211 (vpk)
avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 33 i motion 1987/88:U210, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 38 i motion
1987/88:U202 och på yrkande 16 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
52. Medelsram för Vietnam
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Till följd av”
och slutar med ”höjning av landramen.” bort ha följande lydelse:
Vietnam tillhör ett av världens fattigaste länder. Det har en fungerande
utvecklingspolitik och förmår att använda biståndsresurserna effektivt.
Utskottet anser det motiverat med ett påslag på landramen för Vietnam med
ytterligare 50 milj. kr., i enlighet med det förslag som framförs i motion U211
(vpk). De härifrån avvvikande förslagen i motionerna U202 (fp) och U210 (c)
avstyrks i konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande landram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1987/88: U211, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 38 i motion
1987/88:U202 och på yrkande 33 i motion 1987/88:U210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. Vitbok om biståndet till Vietnam
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Sorn
utskottet framhöll” och slutar med ”önskemål kvarstår.” bort ha följande
lydelse:
Få programländer torde genom åren ha diskuterats och ifrågasatts så
ingående som Vietnam. Det har samtidigt varit mycket svårt att få insyn i
beslutsunderlaget för de svenska biståndsinsatserna liksom i att få klarhet i
vilken effekt det svenska biståndet haft på utvecklingen. Utskottet anser det
10 Riksdagen 1987188. 9 sami. Nr20
därför motiverat att, såsom föreslås i motion U255 (m), regeringen utarbetar
en vitbok över det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam. Däri bör
redovisas bakgrundsmaterial för beslut, beslutsprocesser, insatsernas genomförande
och deras effekt på samhällsutvecklingen.
Med hänvisning härtill tillstyrks yrkande 24 i motion U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande vitbok ont biståndet till Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
54. Biståndsprogram i Indokina
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Sverige har”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Indokina blev utsatt för historiens första miljökrig. Skadorna på människor
och natur blev enorma och kommer att ha efterverkningar för lång tid
framöver. Utskottet anser att det är i hög grad motiverat med extra
biståndsinsatser för att kartlägga och så långt det är möjligt reparera dessa
skador. Utskottet ansluter sig därmed till det förslag av denna innebörd som
framförs i motion U213 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande biståndsprogram i Indokina
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1987/88:U213 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,
55. Medelsram för regionala insatser m.m.
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 77 slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att öka stödet till frontstaterna med
anledning av den allvarliga situationen i området. De regionala insatserna
genom SADCC bör därför utökas. Utskottet ansluter sig därför till det
medelsbelopp som föreslås i motion U210 och föreslår en höjning av anslaget
till SADCC med 50 milj. kr. vilket innebär en höjning totalt av anslaget för
regionala insatser med 70 milj. kr. till 275 milj. kr.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande medelsram för regionala insatser
att riksdagen med avslag på yrkande 39 i motion 1987/88:U202,
yrkande 47 i motion 1987/88:U225 med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i yrkande 31 i motion
1987/88:U210 som medelsram för regionala insatser budgetåret 1988/
89 godkänner ett belopp av 275 milj. kr.
UU 1987/88:20
146
56. Medelsram för regionala insatser
UU 1987/88:20
Ingemar Eliasson och Maria Leisssner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med ”Höjningen av
anslaget” och på s. 77 slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande
lydelse:
Behoven av och motiven för högre bistånd till frontstaterna kommer att
öka som framförs i motion U202. Utskottet anser därför att anslaget för
regionala insatser såväl till södra Afrika som till Centralamerika bör ökas
med 20 milj. kr. utöver regeringens förslag, dvs. med 60 milj. kr. Anslagsposten
för regionala insatser bör därmed sättas till 285 milj. kr. Yrkande 39 i
motion U202 tillstyrks. Yrkande 31 i motion U210 och yrkande 47 i motion
U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande medels ram för regionala insatser
att riksdagen med avslag på yrkande 31 i motion 1987/88:U210 och
yrkande 47 i motion 1987/88:U225, med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i yrkande 39 i motion
1987/88:U202 som medelsram för regionala insatser budgetåret 1988/
89 godkänner ett belopp av 285 milj. kr.,
57. Medelsram för humanitärt bistånd i södra Afrika
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med ”Såsom
utskottet” och slutar med ”propositionen föreslagna.” bort ha följande
lydelse:
Situationen i Sydafrika har successivt skärpts de senaste åren. Påfrestningarna
i form av ekonomiska repressalier och rent militära överfall på
Sydafrikas frontstater har ökat i styrka. Det är utskottets uppfattning att
behoven av humanitärt bistånd i länderna i södra Afrika kommer att öka än
mer under de kommande åren. Utskottet anser det därför befogat med en
höjning på 40 milj. kr. utöver regeringens förslag till humanitärt bistånd i
södra Afrika. Utskottet tillstyrker yrkande 41 i motion U202 om en
medelsram på 360 milj. kr. Yrkande 49 i motion U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande medelsram för humanitärt bistånd till södra Afrika
att riksdagen med avslag på yrkande 49 i motion 1987/88:U225, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till medelsförslaget
i yrkande 41 i motion 1987/88:U202 som medelsram för
humanitärt bistånd till södra Afrika för budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 360 milj. kr.,
58. Inriktningen av det humanitära biståndet till södra Afrika
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med ”1 motion
U225” och slutar med ”motion U225” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att Sverige utöver bl.a. det rent humanitära
biståndet till södra Afrika ägnar större utrymme åt att stödja en demokratisk
utveckling i hela regionen. En demokratisk utveckling i de s.k. frontstaterna
med respekt för mänskliga fri- och rättigheter kan, enligt utskottets uppfattning,
påskynda en positiv utveckling i Sydafrika. Det nya anslag Stöd till en
demokratisk utveckling, som utskottet föreslår till årets riksmöte skall kunna
användas i alla Sveriges samarbetsländer, även i södra Afrika.
Medel ur anslaget kan enligt utskottets uppfattning användas till t.ex.
medborgarrättsorganisationer, kooperativa och fackliga organisationer liksom
till kyrkors verksamhet. Politiska fångar kan få stöd t.ex. i form av
rättshjälp. Andra former av bistånd är stöd till en allsidig, från statsmakterna
fristående, nyhetsförmedling. Bidrag bör även ges till flera politiska organisationer
för att främja politisk pluralism.
I detta sammanhang anser utskottet även att det stöd som utgår till
grupper, organisationer och enskilda, vilka inne i Sydafrika är verksamma
för en fredlig omdaning av det sydafrikanska samhället, bör öka.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 22 i motion U225.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande inriktningen av det humanitära biståndet till södra
Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
59. Medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”med propositionens.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser förslaget som framförs i motion U202 om en höjning av det
humanitära biståndet till Latinamerika med 20 milj. kr. utöver regeringens
förslag som ytterst motiverat. Utskottet föreslår därmed en anslagsram
uppgående till 210 milj. kr. Yrkande 40 i motion U202 tillstyrks medan
yrkande 48 i motion U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika
att riksdagen med avslag på yrkande 48 i motion 1987/88:U225, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till medelsförslaget
i yrkande 40 i motion 1987/88:U202 som medelsram för
humanitärt bistånd till Latinamerika för budgetåret 1987/88 godkänner
ett belopp av 210 milj. kr.,
60. Inriktningen av biståndet till Centralamerika
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
UU 1987/88:20
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”1 vad avser”
och slutar med ”motion U503.” bort ha följande lydelse:
Sveriges socialdemokratiska regering har i sin centralamerikapolitik
148
praktiskt taget helt koncentrerat sitt intresse till Nicaragua och därvid UU 1987/88:20
ensidigt kommit att stödja sandinisterna. Sandinisterna har fört en politik
som kännetecknas av förtryck, korruption och ineffektivitet. Sverige borde i
stället ha stött de fredliga demokratiska krafterna i Nicaragua.
Det är utskottets uppfattning att Sverige bör vidga sitt engagemang i
Centralamerika till att gälla hela området. I första hand bör, förutom
katastrofbistånd, stöd ges med syftet att stärka och bygga upp de demokratiska
institutionerna. Det är i skenet av Arias fredsplan (Esquipulas II) naturligt
att varje biståndsinsats i Centralamerika särskilt granskas från demokratisynpunkt
och att insatserna är i överensstämmelse med fredsplanens intentioner.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 11 i motion U503.
dels att utskottets hemställan i punkt 4, moment 28, bort ha följande lydelse:
28. beträffande inriktningen av biståndet till Centralamerika
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1987/88:U503 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt att utskottet förklarar
yrkandena 2 och 3 i motion 1987/88:11530 besvarade med vad utskottet
anfört,
61. Inrättande av anslagspost för humanitärt bistånd till Asien
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med ”Det finns”
och slutar med ”motion U202.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att en ny anslagspost för
humanitärt bistånd till Asien inrättas. Till denna bör avsättas 40 milj. kr.
Yrkande 42 i motion U202 tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande inrättande av anslagspost för humanitärt bistånd till
Asien
att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med
bifall till yrkande 42 i motion 1987/88:U202 som sin mening ger
regeringen till känna att en ny anslagspost för humanitärt bistånd till
Asien bör inrättas och att till denna anslås 40 milj. kr.
62. Medelsram för katastrofer m.m.
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”föreslagits i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det därför befogat med en sänkning av anslaget för
katastrofbistånd jämfört med regeringens förslag med 40 milj. kr. till
515 milj. kr. Det är utskottets uppfattning att dessa medel kan komma till
bättre användning genom att kanaliseras via enskilda organisationer.
Härmed avstyrker utskottet de motionsyrkanden som föreslagit en höjning
av katastrofposten, nämligen yrkande 43 i motion U202 (fp), yrkande 26 i
149
11 Riksdagen 1987188. 9sami. Nr20
motion U210 (c), yrkande 19 i motion U211 (vpk) samt yrkande 4 i motion
U219 (c). Utskottet avstyrker även yrkande 50 i motion U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande medelsram för katastrofer m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1987/88:U202,
yrkande 26imotion 1987/88:U210, yrkande 19imotion 1987/88:U211,
yrkande 4 i motion 1987/88:U219 samt yrkande 50 i motion 1987/
88:U225 med ändring av budgetpropositionens förslag som medelsram
för katastrofer m.m. för budgetåret 1988/89 godkänner ett belopp
av 515 milj. kr.
63. Medelsram för katastrofer m.m.
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”föreslagits i propositionen.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser det därför, bl.a. med hänsyn till situationen i Etiopien,
befogat med en höjning av anslagsposten för katastrofer med 40 milj. kr. till
595 milj. kr. Medelsförslaget i yrkande 43 i motion U202 och i yrkande 26 i
motion U210 tillstyrks därmed. Yrkande 19 i motion U211, yrkande 4 i
motion U219 samt yrkande 50 i motion U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande medelsram för katastrofer m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion 1987/88:U211,
yrkande 4 i motion 1987/88:U219 och yrkande 50 i motion 1987/
88:U225, med ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall
till medelsförslaget i yrkande 43 i motion 1987/88:U202 och i yrkande
26 i motion 1987/88:U210 som medelsram för katastrofer m.m.
budgetåret 1988/89 godkänner ett belopp av 595 milj. kr.,
64. Medelsram för katastrofer m.m.
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i propositionen.” bort ha följande lydelse:
Att effektivt möta katastrofer är emellertid inte endast en fråga om
pengar. Det är också en fråga om snabbhet och effektivitet. Utskottet anser
att Sverige bör utveckla en alltid tillgänglig katastrofberedskap. Denna bör
om möjligt byggas upp tillsammans med de andra nordiska länderna.
Organisationer som Röda korset och Rädda barnen skall kunna spela en
viktig roll för att lindra nöden i Etiopien, Eritrea och Sudan.
Utskottet föreslår en ökning av katastrofanslaget med 40 milj. kr. till
595 milj. kr.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 43 i motion U202 och
UU 1987/88:20
150
yrkande 26 i motion U210. Yrkande 19 i motion U211, yrkande 4 i motion UU 1987/88:20
U219 och yrkande 50 i motion U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande medelsram för katastrofer m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 19 i motion 1987/88:U211,
yrkande 4 i motion 1987/88:U219, yrkande 50 i motion 1987/88:11225,
med ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till
medelsförslagen i yrkande 43 i motion 1987/88:11202 och yrkande 26 i
motion 1987/88:11210 som medelsram för katastrofer m.m. för
budgetåret 1988/89 godkänner ett belopp av 595 milj. kr.
65. Medelsram för katastrofer m.m.
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i propositionen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser därför att det är angeläget att kraftigt höja anslaget för
katastrofbistånd. Utskottet föreslår att anslaget höjs med 802 621 000 kr.,
dvs. till att uppgå till 1 357 621 000 kr. Medelsförslaget i yrkande 19 i motion
U211 tillstyrks därmed.
Yrkande 43 i motion U202, yrkande 26 i motion U210, yrkande 4 i motion
U219 samt yrkande 50 i motion U225 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande medelsram för katastrofer m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1987/88:U202,
yrkande 26 i motion 1987/88:U210, yrkande 4 i motion 1987/88:U219,
yrkande 50 i motion 1987/88:U225 med ändring av budgetpropositionens
förslag och med bifall till medelsförslagen i yrkande 19 i motion
1987/88:U211 som medelsram för katastrofer m.m. för budgetåret
1988/89 godkänner ett belopp av 1 357 621 000 kr.
66. Inriktningen av katastrofbiståndet
Gunnel Jonäng (c). Margaretha af Ugglas och Gunnar Hökmark (båda m),
Birgitta Hambraeus (c) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Vad allmänt”
och slutar med ”avstyrks därmed.” bort ha följande lydelse:
Det är utskottets uppfattning att katastrofbistånd fyller en viktig funktion
för att hjälpa de fattiga och nödlidande människorna i tredje världen.
Erfarenheterna av att slussa katastrofbistånd via enskilda organisationer är
goda. Mera tveksamt anser utskottet det vara att anslaget används för att ge
tilläggsanslag till programländerna.
Anslaget för katastrofhjälp bör därför, enligt utskottets uppfattning,
användas när nödsituationer inträffar. Det bör finnas tillgängligt för att
kunna undsätta världens många flyktingar. Anslaget bör därför enligt
utskottets mening endast undantagsvis bindas upp genom långvariga insatser.
De problem av bl.a. miljömässig karaktär som ligger bakom livsmedels
-
krisen i flera u-länder bör motverkas genom särskilda projekt. Det bör
finansieras med medel ur det av utskottet föreslagna anslaget för miljö,
markvård och energi eller inom landramarna.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 19 i motion U225.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande inriktningen av katastrofbiståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1987/88: U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
67. UNITA
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar med ”Härmed
avstyrks” och slutar med ”motion U220.” bort ha följande lydelse:
Härmed får yrkande 3 i motion U220 anses besvarat.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande UNITA
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1987/88:U220 besvarat med
vad utskottet anfört.
68. Humanitärt bistånd till FRETILIN m.m.
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar med ”Liksom
tidigare” och slutar med ”motion U511.” bort ha följande lydelse:
Östtimor är fortfarande ett oavslutat kolonialt problem. Östtimorfrågan
handlar om att den nya regeringen som utropades av FRETILIN då det
portugisiska kolonialväldet rasade samman tillsammans med Portugal, skall
få möjlighet att utropa en självständig stat så som skedde i Angola och
Mo$ambique. Det är utskottets uppfattning att regeringen bör stödja Östra
Timors frigörelsekamp och uppbyggnad av en ny stat efter samma principer
som gällde vid Angolas och Mogambiques befrielse. Utskottet anser vidare
att Sverige bör kunna ge politiskt och ekonomiskt stöd till FRETILIN på
samma sätt som givits och som ges till bl.a. ANC och PLO.
Därtill är det utskottets uppfattning att Sverige bör lämna sin observatörspost
i IGGI.
Yrkandena 2 och 5 i motion U511 tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande humanitärt bistånd till FRETILIN
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1987/88:U511 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att utskottets hemställan under punkt 2 moment 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande IGGI
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1987/88:U511 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69. Direktbistand till det palestinska folket
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 88 slutar med ”motion U519.” bort ha följande lydelse:
De demonstrationer som sedan fyra månader tillbaka pågår på det
ockuperade Västbanken och i Gaza är sedda i hela sitt perspektiv och enligt
utskottets uppfattning självklara reaktioner på en långvarig och olaglig
ockupation.
Demonstrationerna utgör dock inte hela bilden av de ockuperade områdenas
motstånd och kamp för självbestämmande. En viktig del i denna kamp
utgörs av folkliga rörelser, vilka på ett konstruktivt och utvecklande sätt
bygger upp den palestinska sociala infrastrukturen som raserats av den
israeliska ockupationen.
Volontära läkarorganisationer bygger upp hälsovård, agronomer och
bonderåd skapar billiga jordbruksförbättringar, ungdoms- och kvinnoorganisationer
bygger upp daghem, ungdomsklubbar och institutioner för
kvinnors arbete. Detta görs trots ockupationen och mot ockupanternas
vilja.
Utskottet anser att det måste ligga i Sveriges intresse att stödja ett sådant
arbete, eftersom det är en del av uppbyggandet av ett helt folks rätt och
värdighet.
Utskottet stöder därför det förslag som framförs i motion U519 om att
regeringen skall utreda möjligheterna till direkt bistånd till palestinska
folkrörelser på Västbanken och i Gaza.
Det är även enligt utskottets uppfattning viktigt att större möjligheter ges
till mellanfolkliga kontakter mellan de palestinska och svenska folken.
Utskottet stöder därför förslaget som framförs i motion U519 om åtgärder för
ett större utbyte och utvidgade kontakter mellan dessa båda folk. Detta kan
bl.a. komma till stånd genom stöd till de organisationer och folkrörelser som
verkar i Sverige för att informera om det palestinska folkets situation.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande direktbistånd till det palestinska folket
att riksdagen med bifall till yrkandena 6 och 7 i motion 1987/88:U519
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
70. Humanitärt bistånd till det palestinska folket
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) och Oswald Söderqvist
(vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar med ”Dessa
svårigheter” och slutar med ”anses besvarat” bort ha följande lydelse:
Många lever i fattigdom. Därtill lever många av palestinierna i flyktingläger
som offer för krig och en politisk utveckling utanför deras kontroll. De
lever ofta i fara, ibland under hot utifrån och nästan alltid osäkra om
framtiden.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U210 om att
fredssträvandena i detta område skulle främjas om Sverige gav utvecklingsbistånd
till palestinierna i Gaza och på Västbanken. Utskottet anser att
lämpliga projekt härvidlag vore förbättrade jordbruksmetoder för frukt och
grönsaksodling för såväl inhemsk marknad som för export. Likaväl som EG
och Israel har träffat handelsavtal som innebär att palestinierna får direktexportera
sina jordbruksprodukter antingen via den israeliska exportcentralen
för citrusprodukter eller via palestinsk exportfirma, bör Sverige verka för
direktimport av palestinska varor till Sverige och Norden.
Utskottet anser vidare att insatser bör göras för att vidareutveckla
hantverk och för områdena lämplig småindustri. Ett gemensamt drag skulle
vara att skapa arbetsintensiv produktion.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 17 i motion U210.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande bistånd till det palestinska folket
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1987/88:U210 och till
yrkande 5 i motion 1987/88:U519 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
71. Humanitärt bistånd till Polisario
Gunnel Jonäng (c), Ingemar Eliasson (fp), Oswald Söderqvist (vpk), Maria
Leissner (fp) och Birgitta Hambraeus (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med "Frågan om”
och på s. 89 slutar med ”motion U534.” bort ha följande lydelse:
Polisarios kamp för frihet åt sitt land har tillvunnit sig stor respekt och
internationellt stöd. Genom den marockanska ockupationen av delar av den
Demokratiska Sahariska Arabrepubliken RASD har stora delar av den
västsahariska befolkningen tvingats lämna sitt land och lever i flyktingläger i
Algeriet nära den västsahariska gränsen.
I lägret har Polisario på ett föredömligt sätt byggt upp ett fungerande
samhälle med skolor, hälso- och sjukvård m.m. Livsmedelsförsörjningen
sker genom tillförsel utifrån. Bl.a. genom en ökande tillströmning till lägren
är dessa beroende av ökat ekonomiskt stöd.
Det svenska biståndet bör därför enligt utskottets uppfattning ökas till
20 milj. kr. och kanaliseras direkt till Polisario.
Yrkande 1 i motion U533 tillstyrks härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande humanitärt bistånd till Polisario
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/88:U533 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
72. Medelsram för enskilda organisationer
UU 1987/88:20
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp)
Gunnar Hökmark (m), Maria Leissner (fp), Birgitta Hambraeus(c) och
Inger Koch (m) anser
154
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med ”Mot denna
bakgrund” och slutar med ”än propositionen.” bort ha följande lydelse:
Det finns goda skäl för denna successiva ökning av anslagsposten för
bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer. Det utvecklingssamarbete
som bedrivs av dem är flexibelt och som regel mycket väl
anpassat till mottagarländernas behov. Det är också särskilt ägnat åt att
främja framväxten av en demokratisk samhällsstruktur på det lokala planet.
Utskottet är därför av uppfattningen att anslagsposten för dessa organisationer
bör få ett ytterligare påslag utöver vad regeringen föreslagit och förordar
ett belopp på 625 milj.kr. nästa budgetår. Därmed tillstyrker utskottet
medelsförslagen i motionerna U 202 (fp) och U 210 (c) medan däremot
motion U 225 (m) som föreslår ett något lägre belopp avstyrks.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande medelsram för bistånd genom enskilda organisationer
att
riksdagen med bifall till yrkande 44 i motion 1987/88:U202, och
yrkande 25 i motion 1987/88:U210, med avslag på budgetpropositionens
medelsförslag och på yrkande 17 i motion 1987/88:U225 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
73. Framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med ”Liksom
tidigare” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner detta vara en rimlig ökningstakt och tillstyrker därför
motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. Medelsram för Särskilda program
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas och Gunnar Hökmark (båda m).
Birgitta Hambraeus (c) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i detta betänkande.” bort ha följande lydelse:
Genom speciella anslag för miljö- markvård och energi och för stöd till
demokratisträvanden frigörs medel från anslagsposten Särskilda program. I
enlighet med vad som föreslås i motionerna U 225 (m) och U 210 (c) bör
posten därför uppgå till 144,8 milj.kr. nästa budgetår. Detta gör utrymme för
en ökad satsning på kampen mot AIDS och på kvinnoinriktat bistånd.
UU 1987/88:20
155
Yrkande 45 i motion U 202 och yrkande 20 i motion U 211 avstyrks med UU 1987/88:20
hänsyn till de avvikande belopp som föreslås däri.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkandena 15 och 36 i motion 1987/
88:U210 och yrkande 51 i motion 1987/88:U225 samt med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 45 i motion 1987/
88:U202 och yrkande 20 i motion 1987/88:U211 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
75. Medelsram för Särskilda program
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i detta betänkande” bort ha följande lydelse:
Anslagsposten Särskilda program har kommit att utnyttjas för allt
betydelsefullare biståndsuppgifter under senare år. Även om bistånd för
miljö, markvård och energi överförs till en annan anslagspost kvarstår att
ökande krav kommer att ställas på andra områden. Utskottet föreslår därför
att posten nästa budgetår skall uppgå till 364,8 milj.kr. vilket är en ökning
med 25 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Denna ökning bör
användas för kvinnobistånd och för stöd till demokrati och mänskliga
rättigheter. Utskottet anser vidare att ett betydligt större belopp än vad som
förutsetts i nästa års budget bör avdelas för kampen mot AIDS samt att
regeringen för framtiden bör räkna med att insatserna mot denna sjukdom
måste få ta i anspråk en kraftigt ökande andel av vårt bistånd. Med det
anförda tillstyrker utskottet förslaget i yrkande 45 i motion U 202 (fp).
Motsvarande yrkanden i motionerna U 210, U 211 och U 225 avstyrks med
hänsyn till att det däri föreslås andra anslagsbelopp.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1987/88:U202, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 15
och 36 i motion 1987/88:U210, yrkande 20 i motion 1987/88:U211 och
yrkande 51 i motion 1987/88:U225 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
76. Medelsram för särskilda program
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 93 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i detta betänkande.” bort ha följande lydelse:
Regeringen har valt att finansiera allt betydelsefullare biståndsuppgifter
med medel från anslagsposten Särskilda program. Dit hör miljö- och
markvård, kvinnobistånd, bistånd för demokratiuppbyggnad. Utskottet
anser också att AIDS-bekämpningen bör få ökat utrymme inom denna
anslagspost och att ytterligare insatser bör göras på kultur- och massmedia
-
området för att frigöra u-länderna från deras beroende av de internationella UU 1987/88:20
informations- och nyhetsbyråerna. Utskottet har vidare på annan plats i detta
betänkande behandlat frågan om miljökrigföringen i Indokina. Insatser för
att kartlägga och reparera de skador som åstadkommits i Kampuchea, Laos
och Vietnam bör kunna finansieras ur anslagsposten Särskilda program.
Utskottet anser mot denna bakgrund och i enlighet med förslagen i motion
U 211 (vpk) att det är motiverat med en ytterligare höjning av anslagsposten
till 400 milj.kr.
dels att utskottets hemställan i punkt 4 moment 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1987/88:U211, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 45 i motion
1987/88:U202, yrkandena 15 och 36 i motion 1987/88:U210 och
yrkande 51 i motion 1987/88:U225 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
77. Medelsram för tekniskt-ekonomiskt samarbete
Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp), Gunnar Hökmark (m),
Maria Leissner (fp) och Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med ”Med hänsyn
härtill” och slutar med ”U225 (m) avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
BITS fullgör viktiga uppgifter när det gäller att främja handel och
ekonomiskt samarbete mellan Sverige och u-länderna men också i fråga om
kultursamarbete. BITS har också möjlighet att verka utanför programlandkretsen
och genomföra särskilda projekt som inte kan finansieras över andra
anslag.
Utskottet finnér det därför i enlighet med förslaget i motion U225 (m)
motiverat med en ytterligare höjning av anslagsposten för tekniskt-ekonomiskt
samarbete, som bör uppgå till 200 milj. kr. Yrkande 51 i motion U202
(fp) avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande medelsram för tekniskt-ekonomiskt samarbete
att riksdagen med bifall till yrkande 29 i motion 1987/88:U225, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 51 i
motion 1987/88:U202 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
78. Biståndet till Cuba
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 105 slutar med ”det anförda.” bort ha följande lydelse:
Trots att Cuba för länge sedan upphört att vara programland för svenskt
bistånd mottar landet betydande biståndsbelopp. För budgetåret 1986/87
uppgick utbetalningarna genom BITS och SAREC till 18 milj. kr. Utskottet
kan inte finna att denna utveckling är förenlig med riksdagens intentioner när 157
12 Riksdagen 1987188. 9 sami. Nr20
Rättelse: S. 167-168 sifferkolumnerna ändrade
den fattade beslut om att avbryta biståndet. Cuba är en diktatur som inte
visar tecken på utveckling i demokratisk riktning. Landet har dessutom
trupper som deltar i strider i exempelvis Angola och Etiopien. Enligt
utskottets mening bör biståndssamarbetet med Cuba, såsom föreslås i
motion U 206, trappas ned och uteslutande inriktas på demokratistödjande
projekt.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande bistånd till Cuba
att riksdagen med bifall till motion I987/88:U206 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. U-kreditsystemet
Ingemar Elisasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar med ”Utskottet
kan inte” och slutar med ”i motion U211” bort ha följande lydelse:
Ett svenskt u-kreditsystem har nu med varierande uppläggning och under
olika beteckning varit i bruk under flera år. Även om en hel del har kunnat
uträttas med dessa biståndsmedel är erfarenheterna av systemet enligt
utskottets mening inte övervägande goda. Anslagen till systemet har under
lång tid varit större än vad som kunnat förbrukas, vilket i praktiken inneburit
att biståndsmedel som kunnat komma till användning för andra och
angelägnare ändamål stannat kvar i Sverige. Det är också tveksamt om
gåvoelementet i krediterna ens när utbetalning skett i sin helhet kommit
mottagarländerna till del, eftersom systemet har en tendens att driva upp
priserna. Enligt utskottets mening skulle samma biståndsbelopp kunna
utnyttjas på ett sätt som ligger mer i linje med de svenska biståndspolitiska
målen om det används för direkt bistånd till de mest behövande.
Därtill kommer att det är fråga om ett bistånd som är bundet till uppköp i
Sverige, vilket kan vara en fördel för oss men inte för dem biståndet är avsett
för.
Utskottet förordar att regeringen företar en granskning av u-kreditsystemet
med ledning av ovanstående synpunkter. Målet för denna granskning
bör vara att utreda om inte biståndsmedlen kan användas på ett för
u-länderna fördelaktigare sätt än genom kreditgivning. U-ländernas ökade
skuldbörda ger enligt utskottets mening ytterligare tyngd åt behovet av en
omprövning av systemet.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande u-kreditsystemet
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UU 1987/88:20
158
80. Medelsram för u-krediter
UU 1987/88:20
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp).
Gunnar Hökmark (m), Maria Leissner (fp), Birgitta Hambraeus (c) och
Inger Koch (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar med ”Utskottet
har ingen” och slutar med ”motion U225 (m)” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till de betydande outnyttjade belopp som samlats under
denna anslagspost finner utskottet att det är tillräckligt om 370 milj. kr.
anslås för u-kreditgivning nästa budgetår. Därmed avstyrks motionerna
U202, U210, U2U och U225.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsram för u-krediter
att riksdagen med avslag på yrkande 52 i motion 1987/88:U202,
yrkande 29 i motion 1987/88:U210, yrkande 21 i motion 1987/88:U211
och yrkande 52 i motion 1987/88:U225 samt på budgetpropositionens
medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
81. Medelsram för u-krediter
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar med ”Utskottet
kan inte” och slutar med ”Motion U225 (m)” bort ha följande lydelse:
U-kreditsystemets syfte är att främja handel och ekonomiskt samarbete
mellan Sverige och u-länderna. Utskottet har ingen invändning mot denna
tanke men anser inte att biståndsmedel bör användas härför. Biståndsresurserna
är alltid knappa i förhållande till de väldiga behoven och det finns
betydligt bättre sätt att använda biståndsmedlen till än u-krediter. Redan av
detta skäl anser utskottet att u-kreditsystemet bör avvecklas.
Även mot u-kreditsystemet som biståndspolitiskt instrument kan emellertid
invändningar framföras. Det har visat sig att de stora belopp som ställts till
förfogande inte har använts ens för sitt ändamål utan i stor utsträckning
stannat i Sverige. För det andra är krediterna bundna till upphandling i
Sverige, vilket inte är en fördel för u-länderna. För det tredje finns det, såsom
påpekas i motion U202 (fp) risk för att u-krediter i nuvarande utformning
driver upp priserna på exportvaran, vilket gynnar säljaren och inte konsumenten.
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande medelsram för u-krediter
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 52 i motion
1987/88:U202, yrkande 29 i motion 1987/88:U210 och yrkande 52 i
motion 1987/88:U225 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
159
82. Institut för internationell utvecklingsforskning
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 106 som börjar med ”Utskottet
ställer sig” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att detta förslag är väl värt att ta vara på. Vår värld består
befolkningsmässigt och till ytan huvudsakligen av vad som kallas u-länder.
Mellan u-länder och i-länder finns en klyfta men också ett ömsesidigt
beroende. De världsomspännande miljöproblemen är bara ett exempel
härpå. Krigens och konflikternas grundläggande orsaker är ytterligare ett
uppenbart bevis på att inget land och ingen region kan se sig själv och sin
utveckling isolerad från omvärldens. Trots detta är forskningen om uländernas
utvecklingsproblem och om sambandet mellan utvecklingen i
u-länder och i-länder ännu mycket rudimentär. Det sker en punktvis-och i
sig betydelsefull - forskning om enskildheter i biståndsarbetet och om
isolerade inslag i u-ländernas villkor men det är ännu ont om ens ansatser till
en bredare analys.
Ett institut av det slag som föreslås i motion U211 (vpk) skulle kunna bli ett
värdefullt embryo till en i verklig mening internationell och oberoende
utvecklingsforskning, som står fri från de intressen som idag ofta styr
forskningen om internationella frågor. Utskottet föreslår därför att regeringen
utreder förutsättningarna för inrättandet av ett institut enligt de riktlinjer
som anges i motion U211 (vpk),
dels att utskottets hemställan under punkt 5 moment 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande institut för internationell u-landsforskning
att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
83. Medelsram för u-landsforskning
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 106 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Yrkande 23.” bort ha följande lydelse:
SAREC har emellertid begärt 310 milj. kr. för sin verksamhet. Med tanke
på u-landsforskningens betydelse, inte minst för att främja u-ländernas
oberoende, anser utskottet att SAREC bör anvisas de medel myndigheten
begärt. Utskottet tillstyrker därför medelsförslaget i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande medelsram för u-landsforskning
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
UU 1987/88:20
160
84. IMPOD
UU 1987/88:20
Oswald Söderqvist (vpk)anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 106 som börjar med ”Utskottet
finner inte” och slutar med "med 3 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
IMPOD är den minsta av våra biståndsorganisationer men för den skull
inte mindre viktig. Med tanke på u-ländernas behov av att kunna öka sina
exportinkomster föreslår utskottet att Impod därför tillstyrker förslaget i
motion U211 (vpk) om att anslå det belopp till IMPOD som myndigheten
begärt, dvs. 19,5 milj.kr.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande IMPOD
att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1987/88:U211 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
85. Medelsram för projektbistånd
Margaretha af Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 107 som börjar med ”Det kan
enligt" och slutar med "detta ändamål avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig tveksamt till denna nya anslagspost som regeringen
föreslår utan närmare motivering och beskrivning av den tilltänkta användningen.
Utskottet motsätter sig inte insatser av tillfällig natur i nya länder i
lägen då situationen motiverar det men anser att BITS, som redan har ett
tekniskt och ekonomiskt samarbete med de länder som torde komma i fråga
för Särskilda projekt bör kunna genomföra även denna typ av insatser.
Utskottet föreslår sålunda att anslagsposten Särskilda projekt inte inrättas
men att i stället ytterligare 30 milj. kr. tillförs BITS för tekniskt-ekonomiskt
samarbete. Därmed ansluter sig utskottet till förslaget i motion U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande medelsram för projektbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 30 i motion 1987/88:U225 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
86. Val av länder för projektbistånd
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 107 som börjar med "Utskottet
anser inte” och slutar med ”35 i motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motion U210 (c) att bl.a.
Eritrea, Somalia, Sudan, Västsahara, Uganda och Filippinerna bör kunna
komma i fråga för stöd ur anslagsposten projektbistånd.
161
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande val av länder för projektbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 35 i motion 1987/88:11210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
87. Bistånd till skuldtyngda länder
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med ”Trots att”
och på s. 109 slutar med ”med det anförda” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har under flera år anvisat medel för bistånd åt skuldtyngda
länder. Anslagsposten har haft skiftande beteckning. När den infördes
lämnade regeringen inte någon utförlig motivering till behovet av den, och
trots riksdagens uppmaningar har inte heller sedermera regeringen redovisat
närmare hur medlen hittills använts eller vilka planer som finns för
framtiden.
Utskottet anser att regeringen redan i den föreliggande budgetpropositionen
borde ha kunnat göra en mer ingående redovisning för de hittillsvarande
erfarenheterna och för pågående förhandlingar inom internationella organisationer
eller med andra länder.
I väntan på att en sådan redogörelse lämnas anser utskottet inte att nya
medel behöver anvisas för skuldlättnadsoperationer utöver det konkreta
förslag beträffande bidrag till IMF som lämnas i propositionen och som
uppgår till 150 milj. kr.
Detta innebär inte att utskottet motsätter sig skuldlättnadsåtgärder i
samarbete med andra länder. Det är tvärtom en angelägen uppgift i det
internationella utvecklingssamarbetet att söka komma till rätta med uländernas
stora skuldbörda.Regeringen bör därför av riksdagen ges bemyndigande
att göra utfästelser om sådana skuldlättnadsinsatser upp till ett
belopp av 300 milj. kr. nästkommande budgetår. Eventuella utbetalningar
under budgetåret torde kunna avräknas mot biståndsanslaget för det
kommande budgetåret.
Med det anförda ansluter sig utskottet till de tankegångar och förslag som
framförs i motion U202 (fp) vars yrkanden 53, 54 och 55 därmed tillstyrks. I
konsekvens med det ovan anförda avstyrker utskottet berörda yrkanden i
motionerna U211 (vpk) och U225 (m),
dels att utskottets hemställan i punkt 5 momenten 14, 16 och 17 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande utvärdering av biståndet för skuldtyngda länder
att riksdagen med bifall till yrkande 55 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder
att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1987/88:U202, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 26 i motion
1987/88:U225 och yrkande 28 i motion 1987/88:U211 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UU 1987/88:20
162
17. beträffande utfästelser om medel för skuldtyngda u-länder UU 1987/88:20
att riksdagen med bifall till yrkande 54 i motion 1987/88:U202 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
88. Medelsram för insatser i skuldtyngda länder
Margaretha av Ugglas, Gunnar Hökmark och Inger Koch (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 108 börjar med "Trots att”
och på s. 109 slutar med ”i södra Afrika." bort ha följande lydelse:
Det finns anledning för Sverige att medverka till att lindra de svårt
skuldtyngda u-ländernas situation. Under några år har det därför funnits en
särskild anslagspost för detta ändamål. Utskottet är emellertid tveksamt till
regeringens sätt att utnyttja de medel riksdagen tillskjutit. Det har uppenbarligen
saknats förberedelser och en genomtänkt plan för hur detta nya
biståndsinstrument skulle användas. Till stor del har det bistånd som skulle
använts för skuldlättnadsoperationer helt enkelt betalats ut som vanliga
tillskott till landramsmedlen. Stora delar av de anslagna beloppen har inte
alls kunnat användas utan blivit reservationer.
Utskottet har förståelse för att den erforderliga samordningen med andra
givarländer kan behöva ta en viss tid men anser att riksdagen i väntan på att
dessa överläggningar slutförs bör visa återhållsamhet med att tillskjuta nya
medel. För nästa budgetår bör därför 250 milj. kr. vara tillräckligt. Därav
börl50milj. kr. användas för IMF-programmet och resterande 100 milj. kr.
för skuldkonsolideringsåtgärder. Skulle under budgetåret ytterligare behov
uppstå bör regeringen utnyttja befintliga reservationer i u-kreditsystemet.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 26 i motion U225 (m).
Yrkandena 28 och 29 i motion U211 (vpk) och yrkande 55 i motion U202 (fp)
avstyrks i konsekvens härmed.
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder
att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1987/88:U225 med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 53 i motion
1987/88:U202, och på yrkande 28 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
89. Redovisning av biståndet till skuldtyngda u-länder
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Icke desto
mindre” och slutar med "i södra Afrika” bort ha följande lydelse:
Däremot finns det anledning för riksdagen att kräva en betydligt utförligare
redovisning för hur denna nya biståndsform hittills har använts och vilka
planer som finns inför framtiden. Av denna redovisning bör klart framgå
vilka grupper som ytterst gynnats av skuldlättnadsåtgärderna. I några
tidigare fall har biståndsmedel uppenbarligen använts för att ersätta Exportkreditnämnden
för obetalda fordringar. Enligt utskottets mening är det en
oacceptabel användning av medlen. 163
Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion U211 (vpk) om en
redovisning av hur de särskilda insatserna i skuldtyngda länder skall
genomföras.
Utskottet är inte villigt att tillstyrka att medel från denna anslagspost
används för det föreslagna IMF-programmet och ansluter sig även i detta
avseende till det som framförs i motion U211 (vpk).
dels att utskottets hemställan i punkt 5 momenten 15, 18 och 19 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande redovisning av biståndet till skuldtyngda länder
att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande bidrag till IMF budgetåret 1988189
att riksdagen med bifall till ifrågavarande del av yrkande 29 i motion
1987/88:U211, med avslag av budgetpropositionens förslag och av
yrkande 56 i motion 1987/88:U202 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
19. beträffande utfästelser om fortsatta bidrag till IMF
att riksdagen med bifall till återstående del av yrkande 29 i motion
1987/88:U211 och med avslag på budgetpropositionens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90. Medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder
Under förutsättning av avslag på reservation 89
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med ”Trots allt”
och på s. 109 slutar med ”i Södra Afrika” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att formen för bistånd till skuldtyngda länder är ofullständigt
utredd och förberedd och att redovisningen av den hittillsvarande
användningen av anslagna medel är bristfällig. Eftersom det nu förflutit ett
antal år sedan denna stödform infördes bör det kunna begäras att regeringen
förser riksdagen med det underlag som är nödvändigt för att riksdagen skall
kunna fatta beslut om nya medel. Så har inte skett, och utskottet föreslår
därför i likhet med motionärerna i U211 (vpk) att inga nya medel anvisas för
nästa budgetår utan att i stället samma belopp utnyttjas för skuldlindring hos
de krigsdrabbade länderna Nicaragua och Vietnam samt i södra Afrika.
Därmed avstyrks ifrågavarande yrkanden i motionerna U202 (fp) och
U225 (m).
dels att utskottets hemställan i punkt 5 moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder
att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1987/88:U211, med
avslag på budgetpropositionens förslag, på yrkande 53 i motion
1987/88:U202 och yrkande 26 i motion 1987/88:U225 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UU 1987/88:20
164
91. SIDA:s administration
UU 1987/88:20
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (alla fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U202 och anser att
SIDA, för att kunna uppfylla de krav i form av breddning och kvalitetshöjning
bl.a. på miljöområdet som ställs på styrelsen bör få ytterligare medel i
årets budget för att därigenom kunna förstärka sin kapacitet. Detta gäller
såväl biståndskontorens kapacitet som den centrala administrationen. Utskottet
tillstyrker därför förslaget som framförs i motion U202 om ytterligare
höjning med 5 milj. kr. till SIDA:s administration.
dels att utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:
beträffande SIDA.s administration
att riksdagen med bifall till yrkande 56 i motion 1987/88:U202 och med
ändring av budgetpropositionens förslag till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
216 868 000 kr.
92. Information
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som börjar med ”1 avvaktan
på” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet fäster stor vikt vid informationen i Sverige om u-landsfrågor. En
god och omfattande information om utformningen och resultatet av våra
biståndsinsatser är förutsättningen för en fortsatt god biståndsvilja.
Utskottet tillstyrker därför det ytterligare påslag om 2 milj .kr. som föreslås
i motion U202 (fp). Motsvarande yrkande i motion U211 (vpk) avstyrks
emellertid med hänvisning till det betydligt större belopp som föreslås däri.
dels att utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till yrkande 57 i motion 1987/88:U202, med
avslag på budgetpropositionens förslag och på yrkande 30 i motion
1987/88:U211 till Information för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 30 606 000 kr.
93. Information
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som börjar med ”1 avvaktan
på" och slutar med "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Det är utskottets uppfattning att en välinformerad u-landsopinion är
avgörande för biståndsarbetet. SIDA:s informationsanslag bör därför förstärkas
med 8 milj. kr. utöver regeringens förslag och alltså uppgå till
36 606 000 kr. Inom denna ram bör ökat stöd ges till organisationernas
opinionsbildande arbete. Utskottet anser även att solidaritetsorganisationer
som enbart arbetar med u-länder bör få fasta bidrag. Yrkande 30 i motion
U211 tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med avslag på yrkande 57 i motion 1987/88:U202, med
ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall till medelsförslaget
i yrkande 30 i motion 1987/88: U211 till Information för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 36 606 000 kr.,
94. Biståndsramen
Ingemar Eliasson och Maria Leissner (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som börjar med ”Utskottets
ställningstagande” och slutar med ”Biståndsanslagen” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående behandlat det svenska utvecklingssamarbetets
inriktning och omfattning. Det har av utskottets redogörelse och av de
bedömningar som utskottet gjort framgått att biståndsbehoven är utomordentligt
stora och på många håll snabbt ökande. Mot denna bakgrund finner
utskottet att Sverige, som ett av världens rikaste länder, gradvis bör öka sitt
bistånd till utvecklingsländerna. Utskottet föreslår att biståndsramen för
nästa budgetår höjs med 100 milj.kr., vilket motsvarar ca en promille av vår
BNP. Därmed ansluter sig utskottet till förslaget i yrkande 32 i folkpartimotionen
U202.
dels att utskottets hemställan i punkt 12 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till yrkande 32 i motion 1987/88:U202 och
med avslag på budgetpropositionens förslag till biståndsram som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Skydd för biståndsprojekt
Oswald Söderqvist (vpk) anför:
Sydafrikas krig mot frontstaterna har gjort stora delar av dessas territorium
till krigszoner med all den ödeläggelse och förstörelse som följer med sådana
förhållanden. Angola och Mozambique har drabbats särskilt hårt. Avsikten
är att slå sönder deras samhällsstruktur, och då blir också all biståndsverksamhet
viktiga måltavlor.
Detta har nu en längre tid allvarligt försvårat det svenska arbetet i
området. Mycket talar för att attacker medvetet riktats mot svensk verksamhet
och svensk personal, som t.ex. vid UNITA:s kidnappning av svenskar i
Angola. I Mo§ambique hotas nu svenska projekt av sådan terrorverksamhet.
Frågan är då om Sverige kan bidra till säkerheten genom att ställa viss
materiel till förfogande. Alternativet är att avbryta verksamheten och dra sig
ur området, vilket är Sydafrikas målsättning med kriget.
Vänsterpartiet kommunisterna anser det självklart att Sverige i sin
UU 1987/88:20
166
biståndsverksamhet inte skall falla undan för terror och banditverksamhet. UU 1987/88:20
Eftersom detta är en ny situation, är det viktigt att fastslå, att materiell hjälp
av det slag som det här är frågan om, inte strider mot de principer som
uppställts för svenskt bistånd. Liknande situationer kan uppstå i andra
svenska biståndsländer. Därför bör denna svenska linje klart deklareras.
Förteckning över motioner/yrkanden som behandlas i betänkandet
Motion |
Utskottets |
Utskottets |
1987/88:So4 av Carl Bildt m.fl. (m) om |
4.4 |
4.5 |
1987/88:1)201 av Anita Persson och Iris Mår-tensson (s) om u-landsbistånd för familjepla-nering |
2 |
2 |
1987/88:11202 av Bengt Westerberg m.fl. |
1, 2, 3, 4.3, 4.4, |
1,2, 3, 4.5, 5, 6, |
(fp) om effektivare bistånd |
5, 6, 11 |
11 |
1987/88:U203 av Lars Illander m. fl. (s) om |
2 |
2 |
1987/88:11204 av Birgitta Hambraeus (c) om |
2 |
2 |
1987/88:11205 av Filip Fridolfsson och Hugo |
2 |
2 |
1987/88:11206 av Margaretha af Ugglas m. fl. |
5 |
5 |
1987/88:U207 av Inga Lantz (vpk) om hunger |
2 |
2 |
1987/88:U208 av Ivar Virgin och Anita Brå-kenhielm (m) om en aktionsplan för att |
4.4 |
4.5 |
1987/88:U209 av Margareta Fogelberg och |
4.3 |
4.5 |
1987/88:U210 av Olof Johansson m. fl. (c) |
2, 3, 4.1, 4.3, |
2, 3, 4.5, 5 |
1987/88:U211 av Lars Werner m.fl. (vpk) |
2, 3, 4.1, 4.3. |
2,3,4.5, 5. 8. 11 |
1987/88:U212 av Lars Ernestam (fp) om |
2, 6 |
2, 6 |
1987/88:U213 av Lars Werner m.fl. (vpk) |
4.1 |
4.5 |
1987/88:11214 av Ulla-Britt Åbark och Inge-gerd Elm (s) om ökat bistånd till Mozambi-que och Nicaragua |
4.1 |
4.5 |
1987/88:U215 av Anita Bråkenhielm (m) om |
4.4 |
4.5 |
1987/88:U216 av Carl-Johan Wilson och Ing-rid Ronne-Björkqvist (fp) om SIDA:s stöd |
4.3 |
4.5 |
|
Motion |
Utskottets |
Utskottets |
yttrande åter- |
hemställan |
|
finns under |
återfinns |
|
punkt |
under punkt |
UU 1987/88:20
1987/88: U217 av Kerstin Keen (fp) om volontärer
i svenskt biståndsarbete
I987/88:U218 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
om täckning av kostnader för viss kreditgivning
1987/88:U219
av Alf Svensson (c) om biståndspolitiken
1987/88:11220
av Birger Hagård m. fl. (m)
om biståndet till Angola, m. m.
1987/88:11221 av Karin Ahrland och Margitta
Edgren (fp) om stipendier för forskarstuderande
från u-länderna
1987/88:11222 av Anna Wohlin-Andersson
(c) om hjälpprojektet Bushmen-Aid
1987/88:U224 av Ulla Tillander m. 0. (c) om
ett FN-universitet i Malmö
1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m. fl.
(m) om biståndspolitiken
1987/88:U503 av Margaretha af Ugglas m. fl.
(m) yrkandena 1 -3,8-9,11 -12 om stöd till
en demokratisk utveckling i tredje världen
1987/88:U510 av Ivar Virgin (m) yrkandena 1
och 2 om Sovjetunionens krigföring i Afghanistan
1987/88:U511
av Lars Werner m. fl. (vpk)
yrkandena 2 och 5 om Indonesien och
Östtimor
1987/88:U519 av Lars Werner m. fl. (vpk)
yrkandena 5 och 6 om Sveriges relationer till
Israel
1987/88:U525 av Gunnel Jonäng m.fl. (c)
yrkande 8 om mänskliga fri- och rättigheter
1987/88:U530 av Alf Svensson (c) yrkandena
2 och 3 om Centralamerika
1987/88:U531 av Margareta Winberg m.fl.
(s) om Östtimor
1987/88:U532 av Alf Wennerfors (m) yrkandena
6 och 8 om stöd till Afghanistans folk
1987/88:U533 av Gunnel Jonäng m. fl. (c, fp,
vpk) yrkande 1 om Västsahara
1987/88:U534 av Maria Leissner m.fl. (fp)
yrkandena 5—7 om Västsahara
1987/88:A802 av Karin Ahrland m. fl. (fp)
om förberedelser för en ny kvinnokonferens,
m. m.
4.3
4.5
1,2,4.1,4.3,4.4 1,2, 4.5
2. 4.1, 4.3 2,4.5
4.4
1, 2, 3, 4.1, 4.2,
4.3, 4.4, 5
2, 4.1, 4.2
4.3
4.2
4.3
4.2
4.3
4.3
4.3
4.3
4.5
3
1, 2, 3, 4.5, 5
2, 4.5
4.5
4.5
4.5
2
4.5
4.5
4.5
4.5
4.5
168
Innehållsförteckning
UU 1987/88:20
Sammanfattning av betänkandet 1
U-ländernas ekonomiska utveckling 2
1 Anslagsutveckling, planeringsramar etc 5
Propositionen 5
Motioner 6
Utskottet 6
2 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet 9
Propositionen 9
Motioner 15
Sammanfattning av motionernas innehåll beträffande riktlinjer
för biståndet 21 ff.
Utskottet 21 ff.
3 Bidrag till internationella biståndsprogram Cl 48
Propositionen 48
Motioner 57
Utskottet 58
4 Utvecklingssamarbete genom SIDA C 2 63
4.1 Samarbete med enskilda länder 63
Propositionen 63
Motioner 66
Utskottet 69
4.2 Regionala insatser samt humanitärt samarbete i Latinamerika
och Södra Afrika 73
Propositionen 73
Motioner 75
Utskottet 76
4.3 Katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen 79
Motioner 80
Utskottet 83
4.4 Särskilda program, miljö- och markvård m.m 90
Propositionen 90
Motioner 91
Utskottet 92
4.5 Samlade hemställanden under punkt 4 94
5 Övriga biståndsprogram C 3 98
Propositionen 98
Motioner 102
Utskottet 103
6SIDA:smyndighetsanslagC4 lil
Propositionen lil
Motioner lil
Utskottet lil
7Styrelsenföru-landsutbildningiSandöC5 112
Propositionen
Utskottet
8 Styrelsen för u-landsforskningSAREC C6 112 UU 1987/88.20
Propositionen
Motioner
Utskottet
9 Nordiska Afrikainstitutet C 7 113
Propositionen
Utskottet
10 Beredningen för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete
(BITS) C 8 113
Propositionen
Utskottet
11 Information C 9 113
Propositionen 113
Motioner 114
Utskottet 114
Biståndsramen 114
Reservationer 114
Särskilt yttrande 166
Motionsförteckning 167
Reservationer
1. Biståndets framtida storlek (fp) 114
2. Biståndets inriktning och storlek (m) 115
3. Riksdagens inflytande över biståndsmedlens användning (m) 116
4. En helhetssyn på biståndet (m) 116
5. Återinförandet av anslagsposten miljö, markvård och energi
(m,c,fp) 117
6. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (m) .... 117
7. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (fp) .... 118
8. Storleken av anslagsposten för miljö, markvård och energi (c) 118
9. Global energistrategi (c, vpk) 118
10. Strategi för demokratiutveckling, demokratikommission m.m.
(m) 119
11. Oberoende rapporter över utvecklingen av demokrati och mänskliga
rättigheter i mottagarländerna (fp) 121
12. Anslagspost för demokratiutveckling (m, c) 122
13. Befolkning, familjeplanering och hälsa (fp) 123
14. Bistånd för kvinnor (fp) 123
15. Ökat anslag för kvinnobistånd (c) 124
16. Bostäder (c) 125
17. Bostadssociala åtgärder (c) 125
18. Ekonomisk och social utveckling (vpk) 126
19. Programlandssamarbete med Filippinerna och Uganda och
förberedelser för samarbete med ytterligare länder (fp) 126
20. Programlandssamarbete med Kampuchea (vpk) 127
21. Nyasamarbetsländer(m) 128
22. Landprogrammering och projektbistånd (m, c) 128
23. Bistånd genom politiska partier (m, fp) 129
170
24. Importstöd (m) 129 UU 1987/88:20
25. Biståndsinspektör (m) 130
26. Parlamentarisk biståndspolitisk utredning (c) 130
27. Utredning om svensk u-landspolitik (vpk) 131
28. Översyn av det multilaterala biståndssamarbetet (m, fp) 132
29. Demokratisering av Världsbanken (vpk) 133
30. Utträde ur IFC (vpk) 133
31. Bidrag till UNDP, UNICEF, UNHCR och WFP (c) 134
32. Bidrag till UNDP, UNFPA, UNICEF och IDA (fp) 134
33. Bidrag till UNRWA (fp, c) 135
34. Nordiska kreditfonden (vpk) 136
35. Merkostnad vid spannmålsköp (fp) 136
36. Medelsramar för Angola, Mozambique och Zimbabwe (m) 137
37. Omprövning av biståndet till Zimbabwe (m) 138
38. Medelsramar för Etiopien, Tanzania och Zambia (m) 138
39. Medelsram för Bangladesh (vpk) 139
40. Avbrytande av bistånd till Kenya och Sri Lanka (vpk) 139
41. Medelsram för Indien (m) 140
42. Medelsram för Indien (vpk) 140
43. Medelsram för Nicaragua och inriktningen av biståndet dit (m) ... 141
44. Medelsram för Laos (m) 142
45. Avvecklingsplan för biståndet till Laos (fp) 142
46. Medelsram för Laos (vpk) 143
47. Avbrytande av biståndssamarbetet med Vietnam (m) 143
48. Uttalande om fortsatt bistånd till Vietnam (vpk) 143
49. Avvecklingsplan för biståndet till Vietnam (fp) 144
50. Medelsram för Vietnam (fp) 144
51. Medelsram för Vietnam (c) 145
52. Medelsram för Vietnam (vpk) 145
53. Vitbok om biståndet till Vietnam (m) 145
54. Biståndsprogram i Indokina (vpk) 146
55. Medelsram för regionala insatser m.m. (c) 146
56. Medelsram för regionala insatser (fp) 147
57. Medelsram för humanitärt bistånd till södra Afrika (fp) 147
58. Inriktningen av det humanitära biståndet till södra Afrika (m) .... 147
59. Medelsram för humanitärt bistånd i Latinamerika (fp) 148
60. Inriktningen av biståndet till Centralamerika (m) 148
61. Inrättande av anslagspost för humanitärt bistånd till
Asien (fp) 149
62. Medelsram för katastrofer m.m. (m) 149
63. Medelsram för katastrofer m. m. (fp) 150
64. Medelsramförkatastroferm.m. (c) 150
65. Medelsram för katastrofer m.m. (vpk) 151
66. Inriktningen av katastrofbiståndet (m, c) 151
67. UNITA (m) 152
68. Humanitärt bistånd till FRETILIN m.m. (vpk) 152
69. Direktbistånd till det palestinska folket (vpk) 153
70. Humanitärt bistånd till det palestinska folket (c, vpk) 153 UU 1987/88:20
71. Humanitärt bistånd till Polisario (c, fp, vpk) 154
72. Medelsram för enskilda organisationer (m, fp, c) 154
73. Framtida storlek av anslagsposten för enskilda
organisationer (fp) 155
74. Medelsram för Särskilda program (m, c) 155
75. Medelsram för Särskilda program (fp) 156
76. Medelsram för Särskilda program (vpk) 156
77. Medelsram för tekniskt-ekonomiskt samarbete (m, fp) 157
78. Cuba (m) 157
79. U-kreditsystemet (fp) 158
80. Medelsram för u-krediter(m, fp, c) 159
81. Medelsram för u-krediter (vpk) 159
82. Institut för internationell utvecklingsforskning (vpk) 160
83. Medelsram för u-landsforskning (vpk) 160
84. IMPOD (vpk) 161
85. Medelsram för projektbistånd (m) 161
86. Val av länder för projektbistånd (c) 161
87. Bistånd till skuldtyngda länder (fp) 162
88. Medelsram för insatser i skuldtyngda länder (m) 163
89. Redovisning av biståndet till skuldtyngda u-länder (vpk) 163
90. Medelsram för insatser i skuldtyngda u-länder (vpk) 164
91. SIDA:s administration (fp) 165
92. Information (fp) 165
93. Information (vpk) 165
94. Biståndsramen (fp) 166
Särskilt yttrande
1. Skydd för biståndsprojekt (vpk) 166
gotab Stockholm 1988 15030
172