Utrikesutskottets betänkande
1987/88:19
om vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets
område (prop. 1987/88:100, bil. 5)
UU
1987/88:19
I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1987/88:100,
bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet
m.m.), anslagen B 1-B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa
internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet),
anslagen E 4, E 5 och E 6 under littera E (Utrikeshandel och
exportfrämjande) samt littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m.m.
1. Utrikesförvaltningen (A 1)
Propositionen (s. 15-21)
Utrikesförvaltningen, liksom övrig statlig förvaltning, skall genom effektivisering
och rationalisering begränsa sina anslag. För utrikesförvaltningen har
fastlagts ett sparmål, som innebär en minskning av anslagen med 42,5 milj.
kr. (i 1986/87 års prisläge) för treårsperioden 1987/88-1989/90. Som en följd
härav fortsätter översynen av utrikesförvaltningens verksamhet. Sannolikt
kan det bli nödvändigt att lägga ned ambassader och konsulat och i stället bli
aktuellt att upprätta olönade konsulat, vilka har en betydligt lägre ambitionsnivå.
Eventuella nedläggningar kommer på sedvanligt sätt att ske i samråd
med personalorganisationerna.
Med minskade reala resurser blir det än mer angeläget att fortsätta ett
aktivt förändrings- och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den
administrativa utvecklingen i vid bemärkelse, inkl. införandet av ADB, är i
detta sammanhang av största betydelse.
Ett område som måste förstärkas inom organisationen är Europafrågorna,
som för närvarande har stor aktualitet. Resursförstärkning bör även ske till
nedrustningsområdet, där förhandlingsarbetet i Genéve har fått en allt större
omfattning.
Under år 1987 har inga utlandsmyndigheter inrättats eller lagts ned. Före
utgången av innevarande budgetår kommer dock den tillfälliga delegationen
vid ESK:s tredje uppföljningsmöte i Wien att läggas ned efter uppföljnings- 1
1 Riksdagen 1987/88. 9 sami. Nr 19
mötets avslutande och ersättas av en delegation med uppgift att delta i de
fortsatta överläggningarna om förtroendeskapande åtgärder i Europa samt
att bevaka kommande förhandlingar mellan medlemmarna i de två militärallianserna
om nedrustning på det konventionella området. Med hänsyn till
besparingsarbetet kan även minskningar eller nedläggningar av andra
utlandsmyndigheter bli aktuella under budgetåret 1988/89.
Regeringen är angelägen att framhålla vikten av alla åtgärder som syftar
till att göra utrikesförvaltningen till en modern och rationell organisation, väl
rustad att möta också morgondagens krav inom utrikespolitik och diplomati.
Därför har regeringen beslutat om en översyn av utrikesförvaltningens
inriktning och organisation. Andra områden inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde som skall belysas är biståndets effektivitet, inriktning
och myndighetsstruktur samt exportkreditgarantisystemen i förhållande till
omvärldsförändringarna.
Ett uttryck för samma ambition att granska och vidareutveckla arbetet
inom särskilda sektorer inom förvaltningens verksamhetsområde är utredningen
om informations- och kulturutbytet med utlandet, som tillsattes i
slutet av år 1986, utredningen om presstjänstens ställning och uppgifter inom
utrikesförvaltningen, som påbörjades i november 1987 och översynen av
bostadsnormerna för utlandsstationerad personal, som påbörjades under
hösten 1985.
Motion
1987/88:U301 av Karin Söder och Pär Granstedt (c), vari yrkas att riksdagen
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att MAK-pensionen skall
omfatta också personer som gått i pension före 1984.
Utskottet
Utskottet har tagit del av framställningen i propositionen av utrikesförvaltningens
verksamhet. Genom särskilda föredragningar av företrädare för
utrikesförvaltningen har kompletterande upplysningar erhållits.
Som framgår av propositionen har ett nytt sparmål fastställts för utrikesförvaltningen.
Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningen i likhet med andra delar av
statsförvaltningen under senare år tvingats till en hård rationalisering och i
många fall nedskärningar av verksamheten. Flera utlandsmyndigheter har
lagts ned och och personal dragits in vid befintliga myndigheter. Den nu
pågående sparperioden kommer sannolikt att medföra ytterligare nedläggningar.
Å andra sidan ställs nya och ökande krav på utrikesförvaltningen.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen under senare tid har för Sveriges del
inneburit ett ökande behov av att nära följa den politiska och militära
utvecklingen i vårt närområde. Samtidigt finns det anledning att anta att
nedrustningsförhandlingama kommer att ingå i ett intensivare skede vilket
ställer krav på resurser även på det området. Dessa båda internationella
utvecklingslinjer kan förväntas uppträda parallellt under en längre tid
framöver.
Även på andra områden kommer ökade anspråk att ställas på utrikesförvaltningens
reurser. Flyktingärendena och utrikesförvaltningens medverkan
UU 1987/88:19
2
i en allsidig bedömning av situationen i flyktingarnas hemländer kommer
liksom hittills att kräva stora insatser.
Europafrågorna och Sveriges medverkan i ett intensifierat västeuropeiskt
ekonomisk samarbete kommer att bli ett av de främsta prioritetsområdena
framöver. Det internationella miljövårdsarbetet kommer att kräva utrikesförvaltningens
medverkan. Ytterligare områden skulle kunna nämnas.
Mot denna bakgrund vill utskottet erinra om sitt tidigare uttalande,
nämligen att omfattningen av de indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens
verksamhet noga måste vägas mot de överordnade nationella
intressen som kan komma att påverkas. Kostnaderna för utrikesförvaltningen
består till helt övervägande del av personal och lokaler. Väsentliga
besparingar kan därför svårligen göras annat än på lokal- och personalsidan.
Det finns enligt utskottets mening också gränser för hur långt nedskärningen
av personal och andra resurser kan drivas på en enskild utlandsmyndighet
eller inom en viss enhet på hemmamyndigheten utan att ifrågavarande
verksamhet blir lidande. Mycket små utlandsmyndigheter kan bli sårbara och
ineffektiva.
En utredning har tillsatts för att göra en omfattande och framåtblickande
översyn av hela utrikesförvaltningens arbete. Den skall bl.a. behandla de
frågor utskottet berört ovan. I väntan på att den föreligger har utskottet inga
ytterligare synpunkter på regeringens framställning i detta avseende.
Utskottet vill i detta sammanhang behandla motion U301 i vilken föreslås
att pensionen för medföljande UD-makar skall omfatta även dem som avgick
med pension för år 1984.
Den fråga som tas upp av motionärerna är del av ett av utrikesförvaltningens
svåraste personalsociala problem.Det stora flertalet av de makar och
sambor som medföljer sin partner för tjänstgöring utomlands önskar erhålla
arbete utomlands, helst i det yrke han eller hon är utbildad till. Det finns
ingen samlad lösning på detta problem, som självfallet inte bara gäller
utrikesförvaltningen utan även andra myndigheter, näringslivet och organisationer
med utlandsverksamhet. Detta förhållande minskar uppenbarligen
möjligheterna för utrikesförvaltningen och andra att rekrytera och behålla
personal för utlandstjänstgöring och är därmed något som negativt påverkar
Sveriges möjligheter att delta i internationellt samarbete.
Den specifika fråga som aktualiseras i motionen gäller pensionsförmåner
för de hustrur som under många år följt sina män på utlandsposter utan
möjlighet till egen yrkesverksamhet men som pensionerats innan det nya
systemet med medföljandepensioner trädde i kraft. Utskottet anser det
angeläget att utrikesdepartementet fortsätter att verka för förbättrade
möjligheter för medföljande makar att utöva yrkesverksamhet under
utlandsstationeringen. Lika viktigt är emellertid att de ekonomiska nackdelarna
av utlandsvistelse för de medföljande så långt det är möjligt minskar.
Det i motionen angivna förslaget tar sikte på den begränsade grupp som
kommit att hamna utanför det gällande pensionssystemet. Utskottet har inte
möjlighet att väga detta angelägna önskemål mot andra förbättringar men
utgår ifrån att regeringen i samarbete med de anställda fortsätter ansträngningarna
att bygga ut detta trygghetssystem.
Motionen får därmed anses besvarad.
UU 1987/88:19
3
Hemställan
UU 1987/88:19
Utskottet hemställer
1. att riksdagen förklarar motion I987/88:U301 besvarad med vad
utskottet anfört om pensionsförmåner för medföljande make/maka.
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 053 983 000 kr.
2. Övriga anslag under utrikesdepartementet (A 2-A 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 12 och
hemställer
1. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 16 400 000 kr.,
2. att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
12 868 000 kr.,
3. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. att riksdagen till Olönade konsuler för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 10 759 000 kr.,
5. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller
inom internationell organisation för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 36 684 000 kr.,
6. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 1 498 000 kr.,
7. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,
8. att riksdagen till Utredningar m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 4 560 000 kr.,
9. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 728 000 kr.,
10. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 8 171 000 kr.,
11. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
3 740 000 kr.,
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
3. Förenta nationerna (B 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt B 1 och hemställer
att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 73 841 000 kr.
4
4. Nordiska ministerrådet (B 2)
UU 1987/88:19
Propositionen (s. 27)
Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges andel av Nordiska
ministerrådets budget inkl. bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan. Den
svenska andelen av 1988 års budget uppgår till cirka 192 000 000 kr., vartill
kommer bidraget till hälsovårdshögskolan på ca 8 500 000 kr.
Motion
1987/88:11223 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg.
Utskottet
Nordiska hälsovårdshögskolan är en samnordisk institution för högre
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal av olika kategorier. Där bedrivs
även forskning och utbildning av forskare. Skolan, som ligger i Göteborg, har
nyligen efter beslut av Nordiska ministerrådet tillförts betydligt utökade
resurser. Nya lokaler har tagits i bruk och ett flertal nya tjänster inrättats,
därav fyra professurer. Verksamheten finansieras dels över den ordinarie
budgeten för nordiska rådet, dels - i fråga om utbyggnaden - av Finland,
Island, Norge och Sverige i proportion till utnyttjandegraden.
Den nordiska hälsovårdshögskolan är enligt utskottets bedömning ett
utmärkt exempel på praktiskt nordiskt samarbete. Det är angeläget att
skolan även efter den utbyggnad som ägt rum ges fortsatt stöd från de
nordiska länderna. Utskottet har därutöver inga kommentarer till motionen,
som får anses besvarad med det anförda.
Hemställan
1. beträffande nordiska hälsovårdshögskolan
att riksdagen förklarar motion 1987/88:U223 besvarad med vad utskottet
anfört,
2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.
5. Europarådet m.fl. anslag ( B 3-B 5, B 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 3, B 4, B 5 samt B 8
och hemställer
1. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 17 600 000 kr.,
2. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 16 000 000 kr.,
3. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 000 000
kr.,
1* Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr 19
Rättelse: S. 7 rad 6 nedifrån tillkommer: med U304
4. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 335 000 kr.,
D. Information om Sverige i utlandet
6. Svenska institutet (Dl) och Sveriges Riksradios
programverksamhet för utlandet (D 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna D 1 och D 2 och
hemställer
1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 47 540 000 kr.,
2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för
utlandet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
59 966 000 kr.
7. Övrig information om Sverige i utlandet (D 3).
Propositionen (s. 113-114)
Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte som
samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet. Anslaget
används främst till de svenska utlandsmyndigheterna för informationsinsatser
och kulturutbyte. Vidare finns medel för regionala insatser, utländska
journalistbesök, prenumeration på tidskrifter såsom Sweden Now, AMBIO
och Inside Sweden.
För budgetåret 1988/89 föreslås anslaget uppgå till 15 432 000 kr.
Motioner
1987/88:U304 av Elisabeth Fleetwood och Ingrid Sundberg (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av bidraget till Bernadottemuseet i Pau.
1987/88:U308 av Gunnel Jonäng m.fl. (c) yrkandena 3 och 5, vari yrkas
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om stöd till Arbetarrörelsens
internationella centrums tidskrift med 650 000 kr.,
5. att riksdagen beslutar anslå 450 000 kr. till tidsskriften AMBIO.
Utskottet
Sorn framgår av propositionen används detta anslag för bidrag till information
om Sverige via olika kanaler. Huvuddelen av anslaget ställs till de
svenska ambassadernas förfogande för deras Sverigeinformation utomlands.
En del av anslaget används för stöd av publikationer som används i
Sverigeinformationen. Dit hör tidskriften Sweden Now som utkommer på
flera språk, pressbulletinen SIP och tidskriften Inside Sweden, utgiven av
arbetarrörelsens internationella centrum, AIC. Detta stöd utgår i form av
prenumerationsköp eller ibland i form av direkta bidrag. Den pågående
utredningen om Sverigeinformationen och kulturutbytet med utlandet har i
UU 1987/88:19
6
ett delbetänkande SOU 1987:49 föreslagit att ansvaret för bidragen till dessa
tidskrifter skulle föras över till någon instans utanför kanslihuset, bl.a. med
motiveringen att regeringen inte bör ha direktansvar för stöd åt opinionsbildande
organ.
Regeringen avser ta ställning till utredningsförslaget när utredningens
slutbetänkande föreligger.
Tre motionsyrkanden berör detta anslag.
I motion U308 (c) föreslås dels att bidraget till AIC:s tidskrift på 650.000
kr. avslås, dels att ett bidrag på 450 000 kr. anvisas för miljötidskriften
AMBIO.
Utskottet konstaterar att det pågår en utredning av formerna för det
fortsatta stödet till Sverigeinformation genom stöd till tidskrifter. När denna
utredning föreligger är det enligt utskottets uppfattning regeringens sak att
utarbeta de förslag som utredningen kan ge upphov till. Utskottet anser inte
att det finns anledning för riksdagen att i detta skede göra några uttalanden
om stödet just till de i motionen nämnda tidskrifterna, och avstyrker därför
yrkandena 3 och 5 i motion U308.
I motion U304 (m) föreslås att det ekonomiska bidrag som sedan många år
ges till Bernadottemuseet i Jean Baptiste Bernadottes födelsestad Pau, bör
förmedlas i lika delar av den svenska och den franska vänföreningen för
museet. För närvarande betalas bidraget till den franska vänföreningen.
Enligt vad utskottet inhämtat uppgår bidraget till 15 000 kr. Det är avsett
för utgivning av den franska vänföreningens årsbulletin om museet. Den
franska föreningen fungerar samtidigt som ett slags styrelse för museet. Det
har därför befunnits praktiskt att bidraget betalas direkt till denna förening.
Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att göra något uttalande i
denna fråga och avstyrker därför motion U304.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande AIC.s tidskrift Inside Sweden
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1987/88:U308,
2. beträffande tidskriften AMBIO
att riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1987/88:U308,
3. att riksdagen med avslag på motion 1987/88:U304 till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 15 432 000 kr.
8. Utrikespolitiska institutet (D 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt D 4 och hemställer
att riksdagen till Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 4 664 000 kr.
UU 1987/88:19
7
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
UU 1987/88:19
9. Krigsmaterielinspektionen (E 4) och Importkontoret för ulandsprodukter
(E 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4 och E 6 samt
hemställer
1. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1988/
89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
2. att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 1 000 kr.
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utfästelserom
stöd till marknadsföring får lämnas till ett belopp om högst 4 000 000
kr.
10. Interamerikanska utvecklingsbanken (E 5)
Propositionen (s. 144)
Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är en regional utvecklingsbank,
vars målsättning är att bidra till låntagarländernas sociala och ekonomiska
utveckling. IDB har idag, sedan även Norge anslutit sig till banken,
sammanlagt 44 medlemsstater.
Förhandlingar om bankens sjunde allmänna kapitalpåfyllnad inleddes i
mars 1986. Som framgår av propositionen har dessa förhandlingar sedermera
strandat.
Fram till slutet av den pågående sjätte påfyllnaden kommer Sverige att ha
bidragit till IDB med totalt 24 miljoner dollar. Betalningarna till denna
påfyllnad beräknas för Sveriges del vara avslutade under budgetåret 1993/94.
För budgetåret 1988/89 beräknas Sveriges utbetalningar till IDB att uppgå till
ca 25 milj. kr.
Motion
Motion 1987/88:U211 yrkande 1 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Sverige skall utträda ur IDB.
Utskottet
Sverige är medlem av Interamerikanska utvecklingsbanken sedan år 1977.
Till skillnad från de övriga regionala utvecklingsbankerna finansieras det
svenska deltagandet i IDB inte med biståndsmedel utan med medel för
exportfrämjande. Sedan år 1986, då Norge ingick som medlem, är samtliga
nordiska länder utom Island med. Norden bildar tillsammans med ett antal
andra västeuropeiska länder en valgrupp i bankens styrelse och representeras
av en exekutivdirektör i styrelsen.
Det svenska betalningsåtagandet för nästa budgetår uppgår till 25 milj. kr.
varav en större del hänför sig till den femte påfyllnaden och en mindre till den
sjätte. Förhandlingarna om en sjunde påfyllnad har måst avbrytas på grund
av oenighet om hur röstreglerna skall utformas.
IDB kan komma ett spela en central roll i de internationella övervägandena
om åtgärder för att lindra u-ländernas skuldbörda, eftersom många av de
mest skuldtyngda länderna ligger i Latinamerika.
I motion U 211 (vpk) föreslås att Sverige skall utträda ur IDB. Ställningstagandet
motiveras med att banken ger stöd till Chile men vägrar hjälp till
Nicaragua och med att det svenska inflytandet i banken är så litet att vi inte
förmår ändra på denna inriktning av bankens utlåning.
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att IDB:s utlåning går
till ett stort antal länder i Latinamerika. Chile är endast ett av de 25 länder
som erhållit krediter från IDB. Av den sammanlagda utlåningen på 25
miljarder dollar har 1,7 miljarder gått till Chile. Sverige har konsekvent
motsatt sig lån till Chile, oavsett art av projekt.
Vårt deltagande i banken bör vidare ses i sammanhang med vårt bistånd till
de centralamerikanska och latinamerikanska länderna.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U211.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenskt medlemskap i IDB
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1987/88:U211,
2. att riksdagen till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
11. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området (F1) och Europeiska säkerhets- och
samarbetskonferensen (F2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 samt
hemställer
1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 4 264 000 kr.,
2. att riksdagen till Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen
(ESK) för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 440 000
kr.
12. Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. (F3)
Propositionen (s. 154-157)
Regeringen föreslår en kraftig höjning av detta anslag i syfte att stärka
möjligheterna till information, studier och forskning rörande freds- och
nedrustningssträvanden m.m. I väntan på resultatet av folkrörelseutredning
-
UU 1987/88:19
9
ens samlade översyn av statens stöd till folkrörelser och andra ideella
organisationer bör en viss återhållsamhet gälla i fråga om grundbidragen.
Liksom tidigare finns ett större belopp reserverat som projektbidrag från
vilket folkrörelser och andra ideella organisationer kan erhålla bidrag för
projekt inom freds- och nedrustningsområdet.
I propositionen föreslås att anslaget höjs med 5 000 000 kr. för budgetåret
1988/89 och att höjningen fördelas på det sätt som framgår av följande
tabell:
Anslag 1987/88 |
Beräknad ändring 1988/89 |
||
Arbetarrörelsens freds-forum |
158 000 |
+ 142 000 |
|
Arbetsgruppen för svensk |
110 000 |
+ 115 000 |
|
Kristna fredsrörelsen |
110 000 |
+ 140 000 |
|
Kvinnor för fred |
71 000 |
+ 54 000 |
|
Liv och fred institutet |
- |
(1) |
|
Myrdalsstifelsen |
- |
(1) |
|
Svenska FN-förbundet |
2 |
120 000 |
+ 580 000 |
Svenska fredskommittén |
- |
+ 175 000 |
|
Svenska freds- och |
158 000 |
+ 242 000 |
|
Svenska läkare mot |
110 000 |
+ 190 000 |
|
Svenska sektionen av |
71 000 |
+ 54 000 |
|
Sveriges fredsråd |
71 000 |
+ 154 000 |
|
Utrikespolitiska före-ningarnas FN-förbund |
28 000 |
28 000 |
|
Studier och forskning |
+ 1 000 000(1) |
||
Projektstöd |
11 |
993 000 |
+2 182 000 |
Summa |
15 |
000 000 |
+5 000 000 |
(llBidragsposten Studier och forskning föreslås 1988/89 fördelas med
vardera 500 000 kr. till Liv och fred institutet resp. Myrdalsstiftelsen
UU 1987/88:19
10
Motioner
UU 1987/88:19
1987/88:U302 av Gustav Persson och Arne Gadd (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av statsbidrag till Dag Hammarskjöldbiblioteket som en resurs för information
om Fred och nedrustning.
1987/88:U303 av Margareta Hemmingsson och Marita Bengtsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Samarbete för fred bör erhålla organisationsstöd.
1987/88:U305 av Maria Leissner (fp) och Lennart Brunander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statligt organisationsstöd via anslagsposten F 3 till organisationen
Samarbete för fred.
1987/88:U306 av Berit Löfstedt (s) och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av anslag till riksförbundet Samarbete för fred.
1987/88:U308 av Gunnel Jonäng m.fl. (c), yrkandena 1, 2 och 4, vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om generella bidrag till
fredsorganisationerna,
2. att riksdagen beslutar fördela bidragen från anslaget F 3 Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvandena m.m. i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar anslå 200 000 kr. till Studier och forskning under
anslaget F 3,
1987/88:U309 av Evert Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att förutsättningarna bör prövas att inrätta
ett institut som skall vara ett instrument för förhandlingar, medling och
försoning i internationella konflikter.
1987/88:U406 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) yrkande 8 vari yrkas
8. att riksdagen under anslaget F 3 med den fördelning som i motionen
angivits anslår 13 000 000 kr.
Utskottet
Föregående års riksmöte höjde på förslag av utrikesutskottet detta anslag
mycket kraftigt, från knappt 6 milj. kr. till 15 milj.kr. Utskottet uttalade då
också att en fortsatt kontinuerlig uppräkning av anslaget borde ske. I linje
härmed föreslår regeringen nu att anslaget skall uppgå till 20 milj. kr. nästa
budgetår.
I samband med förra årets höjning beslutade riksdagen att anslaget F3
skulle få en något annorlunda beteckning och indikerade därmed att även
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden skulle rymmas
under anslaget.
Huvuddelen av detta anslag, eller drygt 14 milj. kr., föreslås i propositionen
användas för att efter ansökan ge stöd åt folkrörelser och andra ideella
organisationer för genomförande av fredsprojekt av olika slag. Återstoden,
dvs. knappt 6 milj. kr., föreslås utgå som grundbidrag till vissa i propositionen
angivna organisationer och institutioner.
I motion U 308 (c) föreslås att grundbidragen görs om till ett mer generellt
utformat stöd till seriöst arbetande fredsorganisationer.
Som framgår av propositionen gör folkrörelseutredningen en översyn av
statens stöd till folkrörelser och andra ideella organisationer. I väntan på
resultatet av denna översyn bör enligt regeringen återhållsamhet visas i fråga
om grundbidragen.
Utskottet utgår från att den fråga som tas upp i motionen kommer att
övervägas av regeringen i anslutning till den pågående översynen och får
därmed anse yrkande 1 i motionen besvarat.
I samma motions yrkande 2 och 4 föreslås en något annorlunda fördelning
av grundbidragen till organisationerna än den som anges i propositionen.
Utskottet har inte anledning att föreslå några förändringar i den av
regeringen gjorda fördelningen av dessa bidrag, vilken skett efter ansökan
från de angivna organisationerna. Motionsyrkandena avstyrks därför.
I motion U 406, yrkande 8, föreslås en mycket kraftig sänkning av anslaget
F 3. Motiveringen är bl.a. att svenska folkets fredsvilja inte är beroende av
stora bidrag för fredsupplysning och att de berörda organisationernas
integritet skulle kunna bibehållas bättre utan statsanslag. I stället bör en del
av de frigjorda medlen användas för kvalificerad säkerhetspolitisk forskning
inom ramen för anslagen F 5 och F 6.
Utskottet anser det befogat med ett betydande och växande stöd till
fredsrörelsens verksamhet. En så stor nedskärning som den som föreslås i
motion U406 skulle väsentligt förändra förutsättningarna för organisationernas
fredsarbete. Yrkandet avstyrks därför.
I tre motioner, nämligen U303, U305 och U306, föreslås att grundbidrag
skall utgå till riksförbundet Samarbete för fred. Förbundet samlar ungdomar
från Sveriges skolor till studiedagar om internationella frågor, vari nedrustnings-
och fredsarbetet tar stor plats. Organisationen har vid ett par tillfällen
erhållit projektbidrag från anslaget F 3. Det ankommer på utrikesdepartementet
att på sedvanligt sätt pröva organisationens ansökningar om grundbidrag
i enlighet med gällande regler. De tre motionerna avstyrks därför.
I motion U302 föreslås att Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala skall
få bidrag från anslaget F 3. Som motivering härför uppges att biblioteket är
depåbibliotek för tryckt FN-material och att det även i övrigt har sin
verksamhet inriktad på att ge stöd åt forskare och studerande som ägnar sig åt
internationella frågor.
Utskottet gör en positiv bedömning av Hammarskjöldbibliotekets betydelse
men konstaterar samtidigt att anslaget F 3 inte är avsett för stöd åt
kommunala bibliotek, även om dessa sysslar med internationell verksamhet.
Motionen avstyrks därför.
Under denna rubrik behandlar utskottet även motion U309 i vilken
föreslås att regeringen prövar förutsättningarna för att inrätta ett institut för
förhandling och medling i internationella tvister.
Motionärerna föreslår att Sverige avsätter resurser för att inrätta en statlig
stiftelse vars uppgift skulle vara att fungera som internationellt medlings- och
UU 1987/88:19
12
förhandlingsorgan. Stiftelsen skulle dels agera på eget initiativ, dels på
uppdrag av FN. Ett kontaktnät av resurspersoner skulle utbildas och
tillhandahållas för internationella fredsuppdrag av typen medling, frivillig
skiljedom och biträde i fredsförhandlingar.
Utskottet vill understryka att insatser för att söka en fredlig lösning på
konflikter är en viktig uppgift för det internationella samfundet och därmed
också för Sverige. Utskottet vill dock i första hand betrakta denna fråga i ett
FN-perspektiv. Enligt utskottets uppfattning bör FN, dess generalsekreterare
och säkerhetsråd ges större möjligheter att på ett tidigt stadium ingripa i
konflikter. Förslag av denna innebörd har framförts bl.a. av de nordiska
staterna. Varje förändring av FN:s uppgifter kräver emellertid medverkan
från många stater, inte minst stormakterna.
Utskottet hyser sympati för tanken på en praktiskt inriktad fredsverksamhet
men ställer sig tveksam till genomförbarheten i den form som föreslås i
motionen. En mindre institutionaliserad uppläggning med ett nätverk av
personer vilkas tjänster skulle kunna erbjudas på ett tidigt stadium av
hotande internationella konflikter är en annan intressant möjlighet. Utskottet
vill dock inte nu göra ett uttalande med det syfte som anges i motionen.
Det ankommer på regeringen att pröva förutsättningarna för en sådan
verksamhet. Motion U309 avstyrks följaktligen.
Utskottet hemställer
1. beträffande stående bidrag till fredsorganisationer
att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1987/88:U308 besvarad med
vad utskottet anfört,
2. beträffande grundbidrag till organisationen Samarbete för fred
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:U303, U305 och U306,
3. beträffande fördelning av grundbidrag
att riksdagen avslår yrkandena 2 och 4 i motion 1987/88:U308,
4. beträffande bidrag till Hammarskjöldbiblioteket
att riksdagen avslår motion 1987/88: U302,
5. beträffande institut för medling
att riksdagen avslår motion 1987/88:U309,
6. beträffande anslaget F 3
att riksdagen med avslag på yrkande 8 i motion 1987/88:U406 till
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.
13. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (F 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 4 och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 16 045 000 kr.
UU 1987/88:19
13
14. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning (F 5).
Propositionen (s. 158-161)
Anslaget, som för nästkommande budgetår föreslås uppgå till 21,2 milj. kr.,
bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt (FOA)
som syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete i internationella
förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.
Den i propositionen föreslagna fördelningen av anslaget framgår av
nedanstående tabell.
Anslagsöversikt
Programdelar |
Anslag 1987/88 |
Föredraganden 1988/89 |
9.1 Kärnvapen-området |
17 863 |
17 163 |
9.1.1A Seismologisk multipelstation |
(7 999) |
(8 349) |
- varav engångs-bidrag |
(1 650) |
(2 000) |
9.1.1B Uppbyggnad av |
(7 700) |
(6 100) |
9.1.2 Insamling och analys av luft-buren radioak-tivitet |
(1 423) |
(1 973) |
- varav engångs-bidrag |
( 300) |
|
9.1.3 Kärnvapen och |
( 741) |
( 741) |
9.2 B- och C-vapen-området |
1 000 |
1 000 |
9.3 Europeisk |
1 525 |
1 525 |
9.4 Rymdområdet |
885 |
885 |
Summa anslag/förslag |
21 273 |
20 573 |
varav engångsbidrag |
9 350 |
8 400 |
UU 1987/88:19
14
Motion
UU 1987/88:19
1987/88:406 av Margaretha av Ugglas m.fl. (m) yrkande 2 vari yrkas
2. att riksdagen beslutar under anslaget F 5 Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning anslå ett belopp om 3 milj.kr. för ett
tvärinstitutionellt forskningsprojekt vid FOA varvid anslaget kommer att
uppgå till 24 219 000 kr.
Utskottet
Medel från detta anslag används bl.a. för att bekosta sådan forskning vid
FOA som bedöms ha särskild betydelse för att vidmakthålla och höja
Sveriges kapacitet att delta i det internationella nedrustningsarbetet.
I motion U 406 föreslås att anslaget höjs med 3 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. De nya medlen skulle användas för ett tvärinstitutionellt
forskningsprogram vid FOA rubricerat ”Europeisk stabilitet och nedrustning”.
I motionens motivering hänvisas till budgetpropositionens konstaterande
att utvecklingen i vårt närområde ställer krav på säkerhetspolitiskt
inriktade analyser som underlag för beslut och svenskt agerande.
Enligt motionärernas mening skulle det avslutade Europaprojektet kunna
utgöra en bra utgångspunkt för fortsatta studier av styrkeförhållanden i
Europa, av säkerhetspolitiska doktriner och av den tekniska utvecklingen.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Det finns
sjävfallet behov av säkerhetspolitiska studier som underlag bl.a. för vårt
handlande på nedrustningsområdet. Ett sådant studiearbete äger också rum.
Europaprojektet var ett exempel på en omfattande studie med säkerhetspolitisk
inriktning. I årets budgetförslag har upptagits drygt 1,5 milj.kr. för
studier om Europeisk säkerhet. Utskottet konstaterar i sammanhanget
vidare att FOA i sin anslagsframställning inte äskat medel för något projekt
av just den inriktning som föreslås i motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion
U406.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande anslaget F 5
att riksdagen med avslag på yrkande 2 i motion 1987/88:U406 till
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 21 219 000 kr.
15. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet (F 6)
Propositionen (s. 161-162)
Utrikespolitiska institutets forskningsprojekt har på senare tid organiserats i
olika programområden. Regeringen välkomnar detta mot bakgrund av
behovet av att allt klarare inrikta institutets forskningsverksamhet på
regioner och problem som är särskilt relevanta för Sveriges utrikes-,
säkerhets- och nedrustningspolitik.
Motion
UU 1987/88:19
1987/88:U406 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) yrkandena 9 och 10, vari
yrkas
9. att riksdagen under anslaget F 6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska
institutet under budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
2 267 000 kr.
10. att riksdagen för att möjliggöra en stegvis utbyggnad av utrikespolitiska
institutets forskningsverksamhet med två nya forskartjänster för ändamålet
anslår 500 000 kr.
Utskottet
Frågan om den säkerhetspolitiska forskningen i Sverige har behandlats av
riksdagen i ett flertal sammanhang. Utskottet vill för sin del erinra om sitt
yttrande 1986/87:2 y till utbildningsutskottet angående en professur i
säkerhetspolitisk forskning och om sitt betänkande UU 1986/87:16 med
anledning av den forskningspolitiska propositionen. I det senare betänkandet
uttalade utskottet att regeringen borde göra en inventering av den för
svensk utrikes- och säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs av
institutioner i Sverige, såväl på det akademiska fältet som inom den
offentliga förvaltningen.
I väntan på regeringens inventering och eventuella förslag från regeringen
på detta område anser utskottet inte att det finns ekonomiskt utrymme för
inrättande av nya forskartjänster på utrikespolitiska institutet.
Av samma skäl avstyrker utskottet också yrkande 9 i motionen, i vilket
föreslås att utrikespolitiska institutet skall få de bidrag för forskningsverksamhet
det begärt i sin anslagsframställning.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på yrkandena 9 och 10 i motion 1987/
88:U406 till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 091 000 kr.
Stockholm den 22 mars 1988
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Axel Andersson (s), Ingemar Eliasson (fp),
Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt Silfverstrand (s). Gunnar
Hökmark (m), Maj Britt Theorin (s), Viola Furubjelke (s), Oswald
Söderqvist (vpk) och Birgitta Hambraeus (c).
Reservationer
UU 1987/88:19
1. Bidrag till AIC:s tidskrift Inside Sweden
Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m), Ingemar Eliasson (fp), Anita
Bråkenhielm (m), Gunnar Hökmark (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”motion U308.” bort ha följande lydelse:
Tidskriften Inside Sweden, som utges av arbetarrörelsens internationella
centrum AIC, har redan mottagit ett betydande stöd av statsmedel.
Utskottet anser att en tidning av detta slag i första hand bör finansieras av den
organisation som ger ut den och avstyrker därför regeringens förslag om ett
ytterligare betydande bidrag till tidskriften. Detta utesluter inte ett visst
prenumerationsstöd i framtiden. Därmed bifalls yrkande 3 i motion U308.
dels att utskottets hemställan i punkt 7, moment 1, bort ha följande lydelse:
1. beträffande AIC:s tidskrift Inside Sweden
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1987/88: U308 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bidrag till tidskriften AMBIO
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”motion U308.” bort ha följande lydelse:
Tidskriften AMBIO är en fristående miljötidskrift av hög klass. Den har
visat sig vara ett uppskattat inslag i Sverigeinformationen utomlands. Det
stöd den erhåller från UD:s informationsanslag är otillräckligt. Utskottet
anser därför i likhet med förslaget i motion U308 att AMBIO bör erhålla ett
särskilt bidrag om 450 000 kr. nästa budgetår. Därmed bifalls yrkande 5 i
motion U308.
dels att utskottets hemställan i punkt 7, moment 2, bort ha följande lydelse:
2. beträffande tidskriften AMBIO
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1987/88:U308 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)
Oswald Söderqvist (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”motion U 211.” bort ha följande lydelse:
Sverige har små möjligheter att påverka hur de medel som ställs till IDB:s
förfogande används, eftersom vi inte har egen representant i bankens
styrelse. I ett sådant läge har det inte stor effekt att Sverige regelbundet
motsätter sig lån till Chile.
Enligt utskottets mening kan de medel som Sverige bidrar med i IDB
användas betydligt bättre om det utgår i form av direkta bidrag till enskilda
länder eller till verksamheter i de latinamerikanska länderna som vi har
intresse av att stödja. Utskottet bifaller därmed yrkande 1 i motion U211,
dels att utskottets hemställan i punkt 10, moment 1, bort ha följande
lydelse:
1. beträffande svenskt medlemskap i IDB
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/88:U211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Stående bidrag till fredsorganisationer
Gunnel Jonäng (c), Ingemar Eliasson (fp) samt Birgitta Hambraeus (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1 väntan på”
och slutar med ”motionen besvarat.” bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att denna översyn kommer att leda till att ett system
med stående bidrag införs för fredsrörelserna. Det skulle innebära att
fredsarbetet fick en större planeringstrygghet än vad det nuvarande förfarandet
med grundbidrag som utgår efter årliga ansökningar kan medföra.
Utskottet ansluter sig därmed till det förslag som framförs i motion U308,
dels att utskottets hemställan i punkt 12, moment 1, bort ha följande lydelse:
1. beträffande stående bidrag till fredsorganisationer
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1987/88:U308 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Fördelningen av medel för fredsinformation
Gunnel Jonäng och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1 samma” och
slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
I samma motion föreslås att en allmän översyn av fördelningen av anslaget
för olika fredsändamål görs av regeringen. I väntan på det anser motionärerna
att de för nästa budgetår tillgängliga medlen bör fördelas på ett något
annorlunda sätt än vad som föreslås i propositionen. Utskottet finnér den
fördelning som anges i motion U308 (c) väl motiverad och tillstyrker därför
yrkandena 2 och 4 i motionen,
dels att utskottets hemställan i punkt 12, moment 3, bort ha följande lydelse:
3. beträffande fördelning av grundbidrag
att riksdagen med bifall till yrkandena 2 och 4 i motion 1987/88:U308
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Institut för medling
Gunnel Jonäng (c), Ingemar Eliasson (fp) och Birgitta Hambraeus (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
hyser” och slutar med ”avstyrks följaktligen”, bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de tankar som framförs i motionen förtjänar att prövas
UU 1987/88:19
18
närmare. Erfarenheterna har visat att mera fristående instanser vid sidan av
FN har kunnat utföra konstruktiva insatser för lösningar av konflikter.
Utskottet ställer sig tveksam till att ge en kompletterande resurs formen av
ett statligt institut. En mindre institutionaliserad uppläggning, som också
anförs i motionen, med ett nätverk av personer vilkas tjänster skulle kunna
erbjudas på ett tidigt stadium av hotande internationella konflikter ter sig
mera framkomligt. Utskottet anser att det får ankomma på regeringen att i
lämplig ordning närmare pröva denna fråga. Detta bör ges regeringen till
känna.
deb att utskottets hemställan under punkt 12, moment 5, bort ha följande
lydelse:
5. beträffande institut för medling
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U309 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Storleken av anslaget för fredsinformation m.m.
Margaretha af Ugglas, Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
I motion U406 yrkande 8 föreslås ett jämfört med regeringens förslag
betydligt lägre belopp under anslaget F3. Förslaget innebär oförändrat
anslag jämfört med föregående budgetår vad gäller grundbidragen till
organisationerna. Motiveringen är bland annat att svenska folkets fredsvilja
inte är beroende av att fredsrörelser och andra ideella organisationer, med
statliga medel, bedriver s.k. fredsupplysning. Flera av de berörda organisationerna
skulle bättre kunna bibehålla sin integritet och ställning som s.k
non-governmental organisation utan statsanslag. Förslaget innebär också att
den nyinrättade posten Studier och forskning under detta anslag utgår och att
projektstödet minskas.
Utskottet anser förslaget väl avvägt och anser att delar av de frigjorda
medlen i stället kan användas för att förstärka den seriösa säkerhetspolitiska
forskning inom ramen för anslagen F5 och F6 som är nödvändig för att ge
fortlöpande underlag för ett kvalificerat svenskt arbete inom de internationella
nedrustningsförhandlingarna. Yrkandet bifalls därför.
dels att utskottets hemställan i punkt 12, moment 6, bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslaget F 3
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1987/88:U406 till
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
13 000 000 kr.
UU 1987/88:19
19
8. Säkerhetspolitisk studie
Margaretha af Ugglas, Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion U406”. bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen och som väl överensstämmer
med vad som anförs i propositionen, angående de stora krav på
säkerhetspolitiskt inriktade analyser som underlag för svenskt agerande som
det ökade strategiska intresset för vårt närområde medfört. Det är också ett
starkt svenskt intresse att ha ingående kunskaper om de ledande stormakternas
politik och utvecklingen i Europa.
Det avslutade Europaprojektet och den forskning som hittills bedrivits vid
FOA om bl. a. förtroendeskapande åtgärder på det militära området är en
god grund för vidare studier i doktrinfrågor, frågor om främjande av
stabilitet i Europa och följder av möjliga nedrustningsalternativ som kan bli
aktuella under pågående och kommande multilaterala förhandlingar där
Sverige kan medverka.
Ett tvärinstitutionellt projekt av det slag som föreslås i motionen kan bli ett
värdefullt underlag för svenska insatser. Regeringen bör initiera ett sådant
projekt. Utskottet anslår för ändamålet 3 milj.kr. varigenom anslaget
kommer att uppgå till 24,2 milj.kr. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet yrkande 2 i motion U406,
dels att utskottets hemställan i punkt 14 bort ha följande lydelse:
beträffande anslaget F 5
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1987/88:U406 till
Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 24 219 000 kr.,
9. Forskning vid utrikespolitiska institutet
Margaretha af Ugglas, Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 väntan” och
slutar med ”i sin anslagsframställning.” bort ha följande lydelse:
Svensk säkerhetspolitisk forskning behöver byggas ut såväl inom universiteten
som vid fristående institut. För att vi ska kunna delta som kvalificerad
part i den allt viktigare internationella dialog som förekommer framför allt
mellan fria institut intriktade på strategiska och säkerhetspolitiska studier
måste svenska institut med tillräckliga resurser byggas upp. Utrikespolitiska
Institutet kan vara en lämplig institution att bygga på.
Som ett led i en stegvis utbyggnad bör institutet under kommande budgetår
tillföras medel motsvarande två forskartjänster. Dessa medel kan tas ur de
under anslaget F 3 genom bifall till motion U406 yrkande 8 frigjorda medlen.
Utrikespolitiska institutet bör också tillföras de budgetmedel som äskats för
att fullfölja nu löpande aktiviteter inom forskningsverksamheten. Utskottet
tillstyrker med det anförda motion U406 yrkandena 9 och 10. Anslaget F 6
bör därmed uppgå till 2,9 milj.kr.
UU 1987/88:19
20
dels att utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till yrkandena 9 och 10 i motion 1987/
88:U406 till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 2 767 000 kr.
UU 1987/88:19
21
-
1988 14926