Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:7

om ämnet hemkunskap i grundskolan samt primäroch
landstingskommunal gymnasieskolutbildning Yasni
inom konsumtionsområdet

1987/88:7

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1986

1985/86:Ub840 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om undervisningen i konsumentkunskap.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987

1986/87:Ub225 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av läroplanen för grundskolan i syfte att bereda
eleverna fler timmar i hemkunskap.

1986/87:Ub230 av Ingbritt Irhammar (c) och Anna Wohlin-Andersson (c)
vari med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:Jo508 yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om konsumentinformation och utbildning i kost- och hälsofrågor.

1986/87:Ub232 av Kerstin Geberman m.fl. (fp) vari med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:Jo509 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av hemkunskapsundervisning
i grundskolan.

1986/87:248 av Stina Gustavsson (c) och Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om landstingens möjligheter att anordna kommunal vuxenutbildning.

1986/87 :Ub266 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att
bibehålla konsumtionslinjen i gymnasieskolan.

1986/87:Ub267 av Börje Stensson (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att nuvarande konsumtionslinje inom gymnasieskolan
bibehålls, liksom specialkurser med konsumtionsutbildning.

1986/87:Ub268 av Yvonne Sandberg-Fries (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att bevara

och vidareutveckla lanthushållsskolornas kostutbildning. 1

1 Riksdagen 1987188.14sami. Nr 7

1986/87:Ub302 av Margareta Mörck (fp) och Margitta Edgren (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om hemkunskapsämnets vikt i grundskolan.

1986/87:Ub303 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållandet
av konsumtionslinje, konsumentekonomiska specialkurser och internathushållsskolor.

1986/87:Ub313 av Rosa Östh (c) och Kersti Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättrade förutsättningar för hemkunskapsundervisning
i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att kost- och konsumentkunskap skall ingå på
gymnasieskolans alla linjer.

1986/87:Ub333 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om landstingens möjlighet att anordna kommunal vuxenutbildning
samt om en utökad information om konsumentekonomisk utbildning
vid lanthushållsskolor m.m.

1986/87:Ub802 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bättre förutsättningar för hemkunskapsundervisning i
skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, näringslära och
hälsa på samtliga av gymnasieskolans linjer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning och fortbildning av personal i den kommunala
hemtjänsten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behoven av högre specialkurser i kost, hälsa och
hushållning i samtliga gymnasieregioner,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bibehållandet av konsumtionslinje, konsumentekonomiska
specialkurser och internathushållsskolor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjligheterna till ökade fortbildningsinsatser genom
den kommunala vuxenutbildningen och studieförbunden.

1986/87:Ub809 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87:L712 - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kommentarmaterial för hemkunskap i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om undervisningen i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försök med 3-årig konsumtionslinje.

UbU 1987/88:7

1987/87:Ub817 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den gymnasiala yrkesutbildningen (delvis).

1986/87:Ub821 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
fortsatt konsumentekonomisk och storhushållsutbildning i Värmlands kommuner
och vid landstingets Nygårdsskola.

Utskottet

Frågor om hemkunskapsämnets ställning i grundskolan tas upp i sju
motionsyrkanden.

I motion 1986/87 :Ub225 (s) begärs en översyn av läroplanen för grundskolan
i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap. En jämförelse görs
därvid mellan antalet veckotimmar i slöjd och hemkunskap. Enligt motion
1986/87:Ub302 (fp) bör ämnet hemkunskap finnas på schemat under alla nio
åren i grundskolan. I motionerna 1986/87:Ub230 (c), 1986/87:Ub232 (fp),
1986/87:Ub313 (c) yrkande 1 och 1986/87:Ub802 (c) yrkande 2 yrkas att
konsumentfrågor samt kost- och hälsofrågor bör ges en framskjuten plats i
grundskoleundervisningen. Enligt motion 1986/87:Ub809 (fp) yrkande 1 bör
skolöverstyrelsen (SÖ) få i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial för
undervisningen i hemkunskap i grundskolan.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen år 1979 beslöt att undervisningen
i hemkunskap i grundskolan fr.o.m. läsåret 1982/83 skulle förstärkas
(prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422). Därvid ökades
antalet veckotimmar från fem på högstadiet till sammanlagt sex på grundskolans
tre stadier (en på lågstadiet, en på mellanstadiet och fyra på högstadiet).
De elever som börjat grundskolan läsåret 1982/83 har ännu inte avslutat sin
skolgång. Det är därför ännu inte möjligt att avläsa om minskningen av
timtalet i hemkunskap på högstadiet och då speciellt för området matlagning
kan kompenseras av den satsning som görs på låg- och mellanstadierna.

Skolöverstyrelsen (SÖ) fick den 4 juni 1987 regeringens uppdrag att
utveckla innehållet i och formerna för ett nationellt utvärderingsprogram.
SÖ har den 11 september 1987 redovisat sitt uppdrag i en promemoria med
rubriken Innehåll i och former för en nationell utvärdering av skola och
vuxenutbildning. Utskottet har erfarit att vissa länsskolnämnder under
verksamhetsåret 1987/88 skall granska undervisningen i bl.a. hemkunskap
inom ramen för sin aktiva tillsyn. Nämnderna skall efter budgetårets slut
(september-oktober 1988) rapportera resultaten av granskningen till SÖ.

Utskottet vill här erinra om att många föräldrar med barn i skolåldern
numera yrkesarbetar båda. Som en följd härav erbjuds därför inte alltid
möjligheter för barnen att lära sig elementär matlagning i hemmet. Som
utskottet ser det kräver denna ändrade familjesituation uppmärksamhet när
undervisningen i hemkunskap skall granskas. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om andra delar av ämnet hemkunskap. Eleverna skall enligt
läroplanen även få kunskap om hushållsekonomi, skötsel av hem m.m. Detta
är viktigt för att ge eleverna en grund för sin fortsatta utveckling.

UbU 1987/88:7

1 * Riksdagen 1987/88.14 sami. Nr 7

Utskottet vill till detta lägga följande. För undervisningen i hemkunskap
finns resurser i form av dels de angivna sex stadieveckotimmarna - vilket
motsvarar ca 200 undervisningstimmar, dels lärare med behörighet för
undervisningen i hemkunskap, dels särskilda hemkunskapslokaler. Hur
effektivt dessa resurser utnyttjas, avgörs genom lokala beslut. Skulle man
lokalt anse att t.ex. längre undervisningspass än tre veckotimmar är
nödvändiga på högstadiet för att träna färdighet i matlagning och för att
stimulera till en god måltidskultur, är det fullt möjligt att pröva en
förläggning av högstadiets samtliga fyra veckotimmar till en enda årskurs.
När den lokala arbetsplanen för ett rektorsområde utarbetas, utgår utskottet
från att de resurser för hemkunskapsundervisning som finns tillgängliga
utnyttjas fullt ut, så att undervisningen i hemkunskap ger en god grund för
fortsatt utveckling av elevernas kunskaper på området, antingen i gymnasieskolan
eller på annat sätt.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen den 8 oktober 1987 har gett
SÖ i uppdrag att redovisa förutsättningarna för schemalagd skollunch samt
att informera kommunerna om vad SÖ har kommit fram till.

Resultatet av SÖ:s utvärdering och den fortsatta utvecklingen av undervisningssituationen
i ämnet hemkunskap får utvisa, om hemkunskapsämnet
behöver få en förstärkning av sitt veckotimtal. Olika förändringsönskemål
beträffande timtal för ämnena i grundskolan måste självfallet prövas samlat i
ett större sammanhang. Mot bakgrund av vad som anförts i ärendet är
utskottet inte nu berett att ta upp frågan om ökad undervisningstid för ämnet
hemkunskap utan anser att riksdagen på anförda grunder bör avslå motionerna
1986/87: Ub225, 1986/87:Ub230, 1986/87:Ub232, 1986/87:Ub302, 1986/
87:Ub313 yrkande 1 och 1986/87:Ub802 yrkande 2.

I SÖ:s kommentarmaterial behandlas mer övergripande frågeställningar i
skolans verksamhet, som regel inte specifika ämnesområden. Eftersom
innehållet i ett ämne som hemkunskap ständigt måste förnyas och hållas
aktuellt och i linje med forskning och utveckling, används i stället andra
kanaler för information till lärarna. En sådan kanal är den publikation
”Hälsan i skolan”, som SÖ kontinuerligt ger ut tillsammans med Utbildningsförlaget
och i vilken kost- och hälsofrågor behandlas. SÖ har gjort den
bedömningen att det är lämpligt att ha en viss återhållsamhet när det gäller
kommentarmaterial och i första hand ge ut sådana inom områden där det inte
finns fastställda kursplaner. SÖ utarbetade således år 1984 ett särskilt
kommentarmaterial om konsumentfrågor. Detta berör undervisningen i
såväl hemkunskap som slöjd och samhällsorienterande ämnen.

Utskottet avstyrker på anförda grunder motion 1986/87:Ub809 yrkande 1.

Utskottet tar i det följande upp vissa gymnasieskolfrågor.

I åtta motioner - 1986/87:Ub266 (fp), 1986/87:Ub267 (fp), 1986/87:Ub268
(s), 1986/87: Ub303 (c), 1986/87:Ub802 (c) yrkandena 5 och 6,1986/87:Ub817
(c) yrkande 9 delvis och 1986/87:Ub821 (c) yrkande 6-framförs uppfattningen
att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att konsumtionslinjen
samt de primär- och landstingskommunala specialkurserna inom
konsumtionsområdet bör bibehållas. Utgångspunkt för motionerna är ett
förslag från arbetsgruppen för översyn av yrkesutbildningen (ÖGY) i

UbU 1987/88:7

betänkandet En treårig yrkesutbildning (SOU 1986:2-3) att konsumtionslinjen
och konsumentekonomiska specialkurser i gymnasieskolan skall slopas.
Enligt motionärerna konstaterar i dag näringsexperter och pedagoger att
den unga generationens kunskaper i matlagning, livsmedelskunskap och
näringslära inte är tillräckliga för att de själva på ett rätt sätt skall kunna
bereda sin egen mat i hemmet. Mot den bakgrunden anser motionärerna att
ifrågavarande utbildningar inte bör avvecklas utan utvecklas. I motion
1986/87:Ub809 (fp) begärs att regeringen skall uppdra åt SÖ att starta en
försöksverksamhet med treårig utbildning inom konsumtionsområdet.

Utskottet utgår från att skolmyndigheter och skolhuvudmän inte agerar
utifrån ett utredningsförslag, innan riksdagen tagit ställning till eventuella
regeringsförslag i frågan. Enligt vad utskottet erfarit finns med anledning av
ÖGY:s förslag en omfattande remissopinion för ett bibehållande av den
nuvarande konsumtionsutbildningen i någon form. Utredningsförslagen och
remissyttrandena bereds för närvarande inom regeringskansliet. Med hänvisning
till vad utskottet här anfört i ärendet föreslås att ifrågavarande
motionsyrkanden avslås.

En landstingskommuns vuxenutbildning fick före den 1 juli 1985 omfatta
kurser som motsvarar den utbildning som en landstingskommuns gymnasieskola
kan omfatta, dvs. utbildning inom områdena vård, konsumtion,
jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Från nämnda tidpunkt har
bestämmelserna ändrats på så sätt att landstingskommunen i sin kommunala
vuxenutbildning inte får anordna kurser inom området konsumtion. Enligt
motionerna 1986/87:Ub248 (c) och 1986/87:Ub333 (c) är erfarenheterna av
denna nya ordning inte goda. Genom förbudet begränsas ifrågavarande
gymnasieskolenheters möjligheter att maximalt utnyttja sina lärår-, utrustnings-
och lokalresurser, liksom deras strävan att erbjuda moderna och
efterfrågade utbildningar för olika målgrupper. Även i motion 1986/
87:Ub802 (c), yrkande 8 delvis, anses det angeläget att det får anordnas
fortbildning på det konsumentekonomiska området genom kommunal
vuxenutbildning vid bl.a. internatskolor med landstingskommunal huvudman.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Medborgarnas kunskaper om riktig kost är av stor betydelse för folkhälsan.
Mot bakgrund av redovisade erfarenheter av den nya ordningen för
landstingskommunal gymnasieskolenheter anser utskottet att 4 kap. 2 §
vuxenutbildningslagen (1984:1118) bör kompletteras med ordet konsumtion
så att landstingskommunerna inom sin vuxenutbildning åter kan anordna
utbildning inom konsumtionsområdet. Det är enligt utskottets mening
naturligt att det föreligger identitet mellan skollag och vuxenutbildningslag
när det gäller det slag av utbildning som utbildningshuvudmannen får
anordna. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1986/87:Ub248,1986/87:Ub333 och 1986/87:Ub802, yrkande 8 delvis, beslutar
att 4 kap. 2 § vuxenutbildningslagen skall ha den lydelse som framgår av
bilaga till detta betänkande. Utskottet utgår från att SÖ i särskild ordning
informerar om vilka utbildningar som kan anordnas vid ifrågavarande
landstingskommunala skolenheter.

UbU 1987/88:7

I motionerna 1985/86:Ub840 (fp) yrkande 1, 1986/87:Ub313 (c) yrkande 2,
1986/87:Ub802 (c) yrkande 3 och 1986/87:Ub809 (fp) yrkande 2 hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i gymnasieskolan
behövs undervisning i konsumentkunskap också på andra linjer än konsumtionslinjen.

Utskottet har i det föregående berört den översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen som gjorts av ÖGY. Utskottet vill inte under pågående
beredning av ÖGY:s betänkande avseende de yrkesinriktade linjerna uttala
sig om förändringar avseende dessa. Enligt utskottets mening är det inte
heller lämpligt att nu uttala sig om några särskilda förändringar för de mer
teoretiska linjerna, för vilka under senare år ett antal timplaneförändringar
ägt rum och för vilka ytterligare flera år framöver ett försöks- och
utvecklingsarbete avses komma att bedrivas. Mot bakgrund av detta anser
utskottet, som delar motionärernas uppfattning om värdet av kunskaper om
kost och näringslära, att riksdagen på anförda grunder bör avslå motionerna
1985/86:Ub840 yrkande 1,1986/87:Ub313 yrkande 2,1986/87:Ub802 yrkande
3 och 1986/87 :Ub809 yrkande 2.

Enligt motion 1986/87:Ub802 (c) yrkande 8 delvis bör möjligheterna att
genom studiecirklar sprida kunskaper i näringslära och kostfrågor utnyttjas
och uppmuntras.

Utskottet har i utbildningsfrågan ingen annan uppfattning än motionärerna.
Samtidigt vill utskottet erinra om att det är allmänhetens efterfrågan på
viss utbildning inom studiecirkelverksamheten som till sist blir styrande för
utbildningens omfattning. Yrkandet avstyrks.

I motion 1986/87:Ub802 (c) yrkande 4 begärs att personal i den kommunala
hemtjänsten under sin utbildning skall få tillräckliga kunskaper i matinköp
och matlagning, även dietmatlagning. Så är enligt motionärerna inte fallet
med den personal som genomgått sociala servicelinjen i gymnasieskolan. För
redan verksam personal bör enligt motionärerna anordnas fortbildning så att
de får erforderliga kunskaper på detta område.

Utskottet, som anser att motionärerna aktualiserar en viktig fråga, erinrar
om att skolöverstyrelsen (SÖ) avser revidera läroplanen för sociala servicelinjen,
bl.a. mot bakgrund av synpunkter liknande dem som motionärerna
för fram. Fortbildning av personal inom hemtjänsten är en fråga för
huvudmannen för verksamheten. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet yrkande 4 i motion 1986/87:Ub802.

Utskottet hemställer

1. beträffande hemkunskapsämnets ställning i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub225, 1986/87:Ub230,
1986/87:Ub232, 1986/87:Ub302, 1986/87:Ub313 yrkande 1 och 1986/
87:Ub802 yrkande 2,

2. beträffande visst kommentarmaterial till läroplan för grundskolan
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub809 yrkande 1,

3. beträffande konsumtionslinjen samt primärkommunala och
landstings kommunala specialkurser inom konsumtionsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub266, 1986/87:Ub267,

UbU 1987/88:7

1986/87:Ub268, 1986/87:Ub303, 1986/87:Ub802 yrkandena 5 och 6,
1986/87:Ub809 yrkande 3, 1986/87:Ub817 yrkande 9 delvis och
1986/87:Ub821 yrkande 6,

4. beträffande kommunal vuxenutbildning hos landstingskommuner
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub248, 1986/
87:Ub333 och 1986/87:Ub802, yrkande 8 delvis, antar det av utskottet
i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118),

5. beträffande konsumentkunskap på andra linjer än konsumtionslinjen att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub840 yrkande 1, 1986/
87:Ub313 yrkande 2, 1986/87:Ub802 yrkande 3 och 1986/87:Ub809
yrkande 2,

6. beträffande konsumentekonomiska fortbildningsinsatser genom
studieförbunden

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub802 yrkande 8 delvis,

7. beträffande utbildning m.m. av personal i den kommunala
hemtjänsten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub802 yrkande 4.

Stockholm den 19 november 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Helge Hagberg

Närvarande: Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Göthberg (c) och Rinaldo Karlsson (s).

Reservationer

1. Hemkunskapsämnets ställning i grundskolan (mom. 1)

Larz Johansson och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill
först” och på s. 4 slutar med ”1986/87:Ub802 yrkande 2” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att hemkunskapsämnets ställning på grundskolans högstadium
bör stärkas. De delar av ämnet som behöver förstärkas är kostlära och
matlagning. Skälet härtill är att man inte tillräckligt beaktat att flertalet
föräldrar med barn i skolåldern numera förvärvsarbetar utanför hemmet. I
hemmen erbjuds inte längre tillfällen att inhämta sådana ytterst elementära
kunskaper i matlagning och varukännedom som förut gavs direkt i den
dagliga matlagningssituationen. De för skolverksamheten ansvariga måste
inse att situationen i hemmen har förändrats och se till att sådana brister hos

UbU 1987/88:7

högstadieelever på kostlärans och matlagningens område, som för ett antal år
sedan skulle ha ansetts som helt uteslutna, snarast åtgärdas.

Ett annat skäl att stärka hemkunskapsämnets ställning är följande.
Ätandet har med åren mer och mer ”kollektiviserats”. Man står i kö för att
hämta sin matbricka, man står i kö för att lämna den. Livets nödtorft
uppehålls genom en marsch i matsalen som upprepas dag ut och dag in. Men
ätandet bör vara något mer än en process för att uppehålla livets nödtorft.
Det skall i sig själv ha ett eget värde med estetiska inslag. Ett vackert
dekorerat bord, anpassat till årstiden eller högtidsdagen med ett val av rätter
som ansluter därtill, har i sig ett värde som bidrar till att förmedla en del av
det kulturarv som det är skolans uppgift att förmedla. För detta måste tid ges i
form av sammanhängande arbetspass i hemkunskap på högstadiet. Få ämnen
om något har för övrigt sådan förmåga att knyta samman hemmen och skolan
som ämnet hemkunskap. Här kan även elever som har svårt med teoretiska
studier konkret visa att han eller hon på ett utmärkt sätt kan klara av en
uppgift.

I grundskolan är antalet veckotimmar i hemkunskap sammanlagt sex och i
slöjd sammanlagt sexton. Man kan fråga sig om detta är en rimlig fördelning
av dessa veckotimmar. Det torde vara lika viktigt att kunna sköta sitt hem
och laga sin mat som att snickra och sy. Översynen av läroplanen för
grundskolan bör göras med den förutsättningen att undervisningen i
hemkunskap i grundskolan bör omfatta mer än nuvarande sex veckotimmar.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande hemkunskapsämnets ställning i grundskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub225, 1986/
87:Ub230,1986/87:Ub232,1986/87:Ub302,1986/87:Ub313 yrkande 1
och 1986/87: Ub802 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Konsumtionslinjen samt primärkommunala och
landstingskommunala specialkurser inom
konsumtionsområdet (mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1986/87: Ub809 yrkande 3 att den
konsumentekonomiska utbildningen bör utvecklas så att den passar förändrade
krav från arbetslivet. Regeringen bör därför uppdra åt skolöverstyrelsen
att starta en försöksverksamhet med en treårig utbildning inom
konsumtionsområdet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1986/
87:Ub809 yrkande 3 och med anledning av övriga aktuella motioner som sin
mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:7

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande konsumtionslinjen samt primärkommunala och
landstingskommunala specialkurser inom konsumtionsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Ub809 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1986/87:Ub266, 1986/87:Ub267, 1986/
87:Ub268, 1986/87:Ub303, 1986/87:Ub802 yrkandena 5 och 6, 1986/
87:Ub817 yrkande 9 delvis och 1986/87:Ub821 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Konsumentekonomiska fortbildningsinsatser genom
studieförbunden (mom. 6)

Larz Johansson och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”Yrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Goda kostkunskaper hos ett lands medborgare har stor betydelse för
folkhälsan. Regeringen bör därför ta initiativ till en riksomfattande satsning
på detta område med hjälp av studieförbunden. Som förebild för ett sådant
initiativ bör tidigare satsning på en allmän bred datautbildning kunna tjäna.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande konsumentekonomiska fortbildningsinsatser genom
studieförbunden

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub802 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utbildning m.m. av personal i den kommunala hemtjänsten
(mom. 7)

Larz Johansson och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”1986/87:Ub802” bort ha följande lydelse:
Mathållningen för såväl friska som sjuka åldringar är av avgörande
betydelse för deras välbefinnande. Enligt utskottets mening bör det vara ett
oeftergivligt krav på personal inom hemtjänsten att den har tillfredsställande
kunskaper om kost, matinköp och matlagning, även dietmatlagning. Så är
ofta inte fallet i dag med de hemvårdare som genomgått social servicelinje i
gymnasieskolan. Mot denna bakgrund anser utskottet att utbildningen i bl.a.
kost och dietmatlagning måste få ett mycket större utrymme än för
närvarande på de studievägar som ger utbildning för personal inom
hemtjänsten. SÖ bör få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder.

Det är en uppgift för den kommunala huvudmannen att ge redan verksam
hemtjänstpersonal fortbildning på detta viktiga område.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

UbU 1987/88:7

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande utbildning m.m. av personal i den kommunala
hemtjänsten

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub802 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:7

Förslag till
Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2§ vuxenutbildningslagen (1984:1118)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 kap.

2§

Kommuner får i sin komvux anordna kurser både på grundskolenivå och
på gymnasial nivå.

Landstingskommuner får i sin Landstingskommuner får i sin

komvux anordna endast kurser för komvux anordna endast kurser för

utbildning på gymnasial nivå inom utbildning på gymnasial nivå inom

områdena vård, jordbruk, skogs- områdena vård, konsumtion, jordbruk
och trädgårdsnäring. bruk, skogsbruk och trädgårdsnä ring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

UbU 1987/88:7
Bilaga