Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:34

om jämställdhetspolitiken inför 90-talet
(prop. 1987/88:105 delvis)

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen i proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken
inför 90-talet jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför
90-talet (s. 75-89) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i
propositionen om det fortsatta jämställdhetsarbetet inom utbildningsområdet.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:105

1987/88: A33 av Charlotte Branting m .fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flickors och pojkars inlärningsstrategier.

1987/88: A35 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående kvotering vid antagning till utbildningslinjer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående urvalsregler vid tillsättning av skolledartjänster.

1987/88: A36 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om skolmiljöns betydelse för jämställdhetsarbetet,

10. att riksdagen beslutar att - med avslag på prop. 1987/88:105 i
motsvarande del - som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje
länsskolnämnd.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub392 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild 1

UbU

1987/88:34

1 Riksdagen 1987/88.14sami. Nr34

försöksverksamhet med könsmässig särbehandling på utvalda gymnasielinjer
i skogslänen.

1987/88:Ub398 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbetet
i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88: A811.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående den könsmässiga sammansättningen av högskolestyrelserna.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för jämställdhet inom
högskolan i enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsfrågorna i lärarutbildning och lärarfortbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående jämställdhetsplaner på de enskilda skolorna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enkönade grupper i bl.a. teknik och data.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A801.

1987/88: A805 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särbehandling
i utbildningsväsendet för att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet

bör avvisas.

1987/88: A810 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrad inriktning av utbildningen för en ökad jämställdhet.

Utskottet

I proposition 1987/88:105 redovisas en femårig handlingsplan för regeringens
fortsatta jämställdhetsarbete. En sammanfattning av frågor som rör jämställdhet
i utbildningen lämnas i den del av propositionen som utarbetats
inom arbetsmarknadsdepartementet (s. 45-52). Frågorna vidareutvecklas i
den del som utarbetats inom utbildningsdepartementet (s. 75-89).

Jämställdhet innebär enligt propositionen att kvinnor och män har samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i
livet. I propositionen konstateras att jämställdhetsarbetet går starkt framåt i
Sverige. Det finns numera en allmän enighet bland politiska partier och
arbetsmarknadens parter om att målet är att förbättra kvinnors villkor i
arbetslivet och männens möjligheter att ta ansvar för hem och barn, även om

UbU 1987/88:34

åsikterna skiljer sig när det gäller medlen för att uppnå målet.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
det fortsatta jämställdhetsarbetet inom utbildningsområdet.

Det långsiktiga målet för arbetet med att förändra den ojämna könsfördelningen
inom skolan och högskolan skall vara att ingetdera könet skall vara
representerat med mindre än 40 % bland elever och studerande inom de
olika utbildningarna.

Utskottet tar först upp frågor som rör jämställdhetsarbetet inom skolan.

För den kommande femårsperioden uppställs följande mål för gymnasieskolan: -

Andelen intagna av underrepresenterat kön bör öka till minst 10 % i de
utbildningar där flickor resp. pojkar nu utgör mindre än 5 %. Som
exempel på sådana utbildningar kan nämnas el-teleteknisk linje och social
servicelinje.

- I försöksverksamhet med treårig industriteknisk linje bör andelen flickor
uppgå till minst en femtedel av de intagna.

- I försöksverksamhet med treårig social service- och omvårdnadslinje bör
andelen pojkar uppgå till minst en femtedel av de intagna.

- På fyraårig teknisk linje bör andelen flickor öka till minst en tredjedel av
de intagna.

- Andelen studieavbrott bland flickor på pojkdominerade linjer bör inte
vara högre än bland pojkarna på dessa linjer.

Vidare uppställs mål för hur stor andel av skolledarna som bör vara
kvinnor:

- Så snart som möjligt och senast läsåret 1992/93 bör minst hälften av lediga
skolledartjänster tillsättas med kvinnor. Bland samtliga rektorer bör på så
sätt andelen kvinnor inom fem år ha ökat från idag 9 % till minst 20 %.
För studierektorer bör motsvarande ökning ske från nuvarande 19 % till
minst 30 %.

I ett antal motioner väckta både under den allmänna motionstiden 1988
och med anledning av propositionen tas upp frågor om hur jämställdheten
skall förbättras i skolan.

I motion 1987/88:Ub398 (m) anförs att bristfälliga kunskaper hos låg- och
mellanstadielärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen är allvarligt
från jämställdhetssynpunkt. Flickor måste redan tidigt uppmuntras att
tillägna sig dessa ämnen och förstå värdet av goda kunskaper i alla ämnen.
Flickor måste utbilda sig i teknik och naturvetenskap om landet skall kunna
få tillräckligt många kvalificerade och kompetenta personer inom dessa
områden. Det är viktigt att det finns kvinnor som förebilder när flickor söker
sig till mansdominerade ämnesområden.

I motionerna 1987/88:Ub803 (fp) yrkande 3,1987/88:Ub810 (c) yrkande 3
och 1987/88:A36 (c) yrkande 9 anförs att det är viktigt att den sneda
könsfördelningen bland skolpersonalen förändras, då den försvårar jämställdhetssträvandena.
Barnen och ungdomarna behöver en förändrad miljö
i skolan i detta avseende som kan ge dem alternativa förebilder, bl.a. inför
det egna ämnes- och yrkesvalet. Enligt motion 1987/88:Ub803 bör varje
skola upprätta en särskild plan för att förbättra jämställdheten.

UbU 1987/88:34

1* Riksdagen 1987188.14 sami Nr 34

Flickors och pojkars möjligheter att få likvärdig undervisning och lika goda
kunskaper i alla ämnen tas upp i motionerna 1987/88:Ub398 (m), 1987/
88:Ub803 (fp) yrkande 4 och 1987/88:A33 (fp) yrkande 6. Motionärerna
betonar vikten av att lärarna är uppmärksamma på att undervisningen
utformas så att den intresserar både flickor och pojkar och tar hänsyn till
deras olika erfarenheter och inlärningssätt. Enligt motion 1987/88:Ub803 har
undersökningar visat att pojkar och flickor behandlas olika i skolan och att
flickor osynliggörs medan pojkars kreativitet uppmuntras. Därför bör
enkönade undervisningsgrupper få förekomma främst i grundskolan under
vissa perioder, t.ex. vid laborationer och praktisk undervisning i ämnen
såsom teknik och data, där flickor traditionellt inte hävdar sig. Målet bör
dock vara att flickor och pojkar från tidig ålder skall ha samma utgångsläge
och bli lika behandlade i undervisningen. I motionens yrkande 2 betonas att
jämställdhetsfrågorna måste ingå som en naturlig del i undervisningen i
skolan. Därför måste frågor som rör jämställdhet och kamp mot könsrollstänkande
få en framskjuten plats i lärarutbildning och lärarfortbildning.

Kvotering och särbehandling vid antagning till utbildning och tillsättning
av skolledartjänster i syfte att främja jämställdheten inom utbildningsväsendet
avvisas i motionerna 1987/88:A35 (m) yrkandena 2 och 3 och 1987/
88: A805 (m) yrkande 2. Varje individ bör har rätt att bli likvärdigt behandlad
utifrån de krav som utbildningen eller arbetet ställer. Kvotering kan vara till
nackdel för och undergräva tilltron till den grupp man avser att gynna. Först
om valet står mellan jämbördiga individer bör könstillhörighet tillåtas få
avgöra valet. Andra åtgärder måste användas för att öka jämställdheten,
t.ex. utbildning och introduktionsperioder för kvinnor i syfte att få fler
kvinnliga skolledare.

Enligt motion 1987/88:Ub392 (s) bör det påbörjas en särskild försöksverksamhet
med könsmässig särbehandling vid antagning till vissa gymnasielinjer
i skogslänen. Därigenom skulle jämställdheten gynnas, unga flickors utflyttning
motverkas och möjligheten öka att få utbildad personal inom yrken där
den könsmässiga snedfördelningen är stor och det råder brist på personal.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet instämmer till fullo med de föredragande statsråden och
motionärerna i att jämställdheten inom utbildningsväsendet behöver förbättras.
Förvisso har mycket hänt på detta område under de senaste decennierna,
både beträffande de faktiska förhållandena inom skolan och när det gäller
attityderna i samhället och hos de enskilda människorna. Det återstår dock
ännu mycket att göra. Det är inte lätt ens med nog så konkreta åtgärder av
olika slag att snabbt ändra och påverka både kvinnors och mäns inställning
och attityder i dessa frågor eller stärka kvinnors självförtroende när det gäller
att göra otraditionella utbildnings- och yrkesval.

Utskottet anser det mycket viktigt att jämställdhetsfrågorna verkligen får
en plats i undervisningen i skolan och att lärarna är uppmärksamma på
betydelsen av att undervisningen utformas så att den intresserar både flickor
och pojkar och att lärarna har lika förhållningssätt mot elever av olika kön.
Det är vidare viktigt att flickor som gör otraditionella val får positiva
erfarenheter från undervisningen, både för sin egen skull och för andra

UbU 1987/88:34

flickor som de förmedlar sina erfarenheter till när dessa står inför utbildnings-
och yrkesval.

Jämställdhetsfrågorna bör vara centrala i lärarutbildning och lärarfortbildning,
inte endast som avskilda delar eller kurser, utan även som en integrerad
del i utbildnings- och fortbildningsverksamheten. Jämställdhetsfrågorna
finns upptagna i utbildningsplanerna för lärarutbildningarna. Utskottet
förutsätter att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och övriga utbildningsansvariga
noga följer dessa frågor när det gäller den nya grundskollärarlinjen
och den nya gymnasielärarutbildningen.

Som framhålls i propositionen är det vidare viktigt att fortsatta insatser
görs av skolöverstyrelsen (SÖ) och länsskolnämnderna för att genom
forsknings- och utvecklingsarbete, information m.m. bidra till att läroplanens
intentioner i fråga om jämställdhet genomförs.

Enligt utskottets uppfattning är det också angeläget att framhålla att
skolstyrelser och skolledare har ett stort ansvar för att jämställdhetsfrågor
uppmärksammas i undervisningen. Utskottet har den förhoppningen att så
sker utan att skolorna åläggs att upprätta särskilda jämställdhetsplaner.
Jämställdhetsarbetet bör i stället vara en naturlig del i arbetet inom varje
skola, t.ex. när en arbetsplan för skolan utarbetas och vid beslut om
fortbildning, studiedagar, m.m.

I propositionen lämnas ett antal exempel på åtgärder som redan vidtagits
och sådana som skall prövas i det fortsatta arbetet. Till dessa åtgärder hör
bl.a. tillskapande av enkönade grupper för att stödja flickors möjligheter att
hävda sig inom teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det är dock viktigt att
ansvariga på olika nivåer uppmärksammar att undervisning i dessa former på
sikt inte blir ett permanent inslag i skolan. Skolan skall vara en skola för alla,
och andra åtgärder får prövas om man inte lyckas göra undervisningen
likvärdig för flickor och pojkar inom en och samma klass.

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att pröva många olika
metoder för att minska den könsmässiga snedrekryteringen till olika
utbildningar, t.ex. beträffande reglerna för intagning till gymnasieskolan.
Detta skulle också motverka den regionala obalansen. Under en övergångstid
kan det t.o.m. vara motiverat att pröva åtgärder som gynnar underrepresenterat
kön vid intagning till gymnasieskolan. Det är nämligen nödvändigt
att bryta de rådande könsmässiga valen till gymnasieskolan, bl.a. för att
vidga flickornas utbildnings- och yrkesval som fortfarande till stor del är
begränsat till en alltför smal sektor.

Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen ställer upp mål för hur
stor andel kvinnor det bör finnas bland skolledarna. Som påpekas i
propositionen är det angeläget att utvecklingen går snabbare än i dag. Det är
inte bra att den manliga dominansen bland skolledarna fortfarande är så
stark trots att kvinnorna är i majoritet bland lärarna i skolan. Målet bör vara
att minst häften av antalet lediga skolledartjänster senast 1992/93 tillsätts
med kvinnor. Det är viktigt att, som framhålls i propositionen, detta mål
uppnås inom ramen för sakliga urvalsgrunder.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion
1987/88:A805 och yrkandena 2 och 3 i motion 1987/88:A35.

Den inställning till behovet av ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor -

UbU 1987/88:34

na som återspeglas i propositionen och motionerna överensstämmer med
utskottets egen uppfattning. Utskottet har i det föregående något berört
vilka åtgärder som bör och kan vidtas på olika nivåer inom skolväsendet och
inom myndigheter ansvariga för skolan och lärarutbildningen. Många andra
åtgärder bör och kan prövas och det åligger de ansvariga att se till att så sker.
Det är inte riksdagens sak att i detalj utforma hur jämställdhetsarbetet inom
skolmyndigheterna, skolorna och lärarutbildningen skall bedrivas. Utskottet
utgår från att dessa frågor bevakas och att åtgärder vidtas utifrån de allmänna
mål som gäller för jämställdhetsarbetet i samhället och därmed också inom
skolans värld utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i frågan.
Motionsyrkandena avstyrks därför. Riksdagen bör utan erinran lägga till
handlingarna vad som anförts i propositionen om jämställdhetsarbetet inom
skolan.

I propositionen framhålls att vuxenutbildning i olika former har stor
betydelse för jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor har i mycket
högre utsträckning än män uppskjutit sitt inträde på arbetsmarknaden och
även gjort längre avbrott i förvärvsarbetet. Vid återinträdet på arbetsmarknaden
är deras ungdomsutbildning inte längre lika användbar. Kvinnor har
inte heller i samma utsträckning som män fått möjlighet till internutbildning
och karriärutveckling på en arbetsplats. För många kvinnor erbjuder
vuxenutbildningen en chans att skaffa sig kunskaper och kompetens som
ökar deras möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden och att påverka
förhållandena i arbetslivet. Det är därför enligt föredragande statsrådets
mening viktigt ur jämställdhetssynpunkt att slå vakt om vuxenutbildningen.
Vuxenutbildningen är av särskilt stor betydelse för invandrarkvinnorna. Det
är enligt propositionen angeläget att SÖ genom olika åtgärder bidrar till att
jämställdhetsfrågorna ägnas större uppmärksamhet i studie- och yrkesorientering
och undervisning inom de olika formerna av vuxenutbildning.

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uttalande om vuxenutbildningens
betydelse för jämställdheten och föreslår att riksdagen utan erinran
lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen i detta avsnitt.

Enligt propositionen bör samma långsiktiga mål gälla för högskolan som för
gymnasieskolan, nämligen att ingetdera könet bör vara representerat med
mindre än 40 % på någon studieväg. För den kommande femårsperioden
ställs följande mål upp:

- Andelen antagna av underrepresenterat kön bör öka till minst 10 % i de
utbildningar där kvinnliga resp. manliga studerande nu utgör mindre än 5
%. Utbildning till receptarie och drifttekniker utgör exempel på sådana
utbildningslinjer.

- Särskilda ansträngningar bör göras för att öka andelen kvinnor i tekniska
utbildningar inom högskolan. Andelen kvinnliga studerande bör öka till
minst 30 % av de antagna.

- Andelen manliga studerande i medellånga vårdutbildningar, såsom
utbildning till sjuksköterska m. m., som nu uppgår till ca 15 %, bör öka till
minst 25 %.

Föredragande statsrådet konstaterar att kvinnor är starkt underrepresenterade
på forskartjänster och lärartjänster i högskolan och att detta är

UbU 1987/88:34

tydligast på professorsnivån. Av ca 1 350 ordinarie tjänster som professor
innehades år 1987 endast 60 av kvinnor. Kvinnorna bör ha en större
möjlighet att öka sin andel i forskarutbildning och forskning genom de ökade
resurser till doktorandtjänster och tjänster som forskarassistent som anvisas
under innevarande treåriga planeringsperiod. Statsrådet anför vidare att en
korrekt tillämpning av gällande bestämmelser är av strategisk betydelse för
kvinnors möjligheter att rekryteras till forskarutbildning och skilda former av
kompetensgivande vikariatstjänster inom forskning och högre utbildning.
En översyn av proceduren vid professorstillsättningar aviseras. Frågor om
jämställdhet inom forskningen kommer att behandlas i nästa forskningproposition,
som läggs fram år 1990.

Enligt motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 29 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att ingetdera könet bör ha mindre än 40 % av
platserna i de nya högskolestyrelser som träder i funktion den 1 juli 1988.

Utskottet erinrar om att det i propositionen (s. 64) ställs upp som ett mål
att kvinnor och män bör vara lika representerade i statliga styrelser och
kommittéer inom en tioårsperiod. Som delmål ställs upp att kvinnorepresentationen
skall vara minst 30 % senast år 1992 och minst 40 % senast år 1995.
När en plats i en statlig styrelse skall återbesättas under en löpande
förordnandeperiod bör strävan enligt arbetsmarknadsministern vara att
denna plats i första hand erbjuds det underrepresenterade könet (s. 69).
Regeringens hittillsvarande metod har varit att när myndigheter nominerar
begära två namn, ett på en kvinna och ett på en man, om detta kan ske inom
ramen för sakliga urvalsgrunder (förordningen om jämställdhet i statlig
verksamhet, omtryckt 1986:1395). Så har skett även vid nomineringarna till
de nya högskolestyrelserna. Det ankommer således på dem som nominerar
styrelseledamöter att se till att både kvinnor och män föreslås. Utskottet
förutsätter att regeringen strävar efter att redan vid detta tillfälle få så stor
representation som möjligt för kvinnor, för att det uppsatta målet skall kunna
nås inom eller före utsatt tid. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
något separat mål för sammansättningen av högskolestyrelserna inte behöver
ställas upp, varför yrkande 29 i motion 1987/88:Ub565 avstyrks.

Vissa åtgärder för att förbättra jämställdheten i högskolan begärs i motion
1987/88:Ub626 (c) yrkande 3. Enligt motionärernas mening bör UHÄ få i
uppdrag att utreda vilka karriärhindren för kvinnorna är och hur dessa hinder
skall kunna undanröjas. Vidare bör en jämnare könsfördelning i beslutande
organ, såsom högskolestyrelser, tjänsteförslagsnämnder vid professorstillsättningar
m.m. eftersträvas. Slutligen bör enligt motionen mera medel
anvisas för forskning som är av starkt intresse för kvinnor.

Utskottet konstaterar att förändringarna inom högskolan i fråga om
jämställdhet sker långsamt. Detta beror både på faktorer inom högskolan
och på faktorer som finns inom skolväsendet och samhället i övrigt.
Förändringar som sker inom grundskolan och gymnasieskolan kommer att så
småningom avspeglas även inom högskolan. Utskottet har i det föregående
berört frågan om sammansättningen av högskolestyrelserna. Utskottet fäster
stor vikt vid att ansvariga inom högskolan inser att jämställdhetsfrågorna
måste beaktas både i vad gäller kvinnors arbetsförhållanden och karriärmöjligheter
inom högskolan och i vad gäller innehåll i och uppläggning av

UbU 1987/88:34

utbildning och forskning. Frågor om resursförstärkningar till forskning bör
enligt utskottets mening behandlas i ett sammanhang, dvs. när nästa
forskningsproposition läggs fram. Med det anförda avstyrker utskottet
yrkande 3 i motion 1987/88:Ub626 och föreslår att riksdagen utan erinran
lägger till handlingarna vad som anförts i propostionen om det fortsatta
jämställdhetsarbetet inom högskola och forskning.

För att ytterligare uppmärksamma jämställdhetsfrågorna i utbildningen och
stimulera jämställdhetsarbetet och jämställdhetsdebatten avser chefen för
utbildningsdepartementet att inrätta en särskild ledningsgrupp inom departementet
för att samordna och förbereda åtgärder som gäller jämställdhet
inom utbildningsområdet.

Enligt motion 1987/88:A36 (c) yrkande 10 är det inte lämpligt att
jämställdhetsarbetet leds av den aviserade gruppen inom departementet. 1
ställer bör ansvaret ligga på SÖ.

Det är enligt utskottet självklart att SÖ har ett stort ansvar för det fortsatta
jämställdhetsarbetet inom skolan. Detta utesluter emellertid inte att det kan
vara en fördel om det dessutom finns en ledningsgrupp inom departementet,
som på denna nivå kan koncentrera sig på och uppmärksamma jämställdhetsfrågorna.
En sådan grupp minskar inte utbildningsmyndigheternas ansvar.
Motion 1987/88:A36 yrkande 10 avstyrks.

I motion 1987/88: A36 yrkande 11 hemställs också om att det skall finnas en
jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd.

Utskottet har så sent som under innevarande riksmöte i sitt betänkande
1987/88:11 avstyrkt ett motsvarande yrkande med hänvisning till att all
personal vid länsskolnämnderna i sin verksamhet skall känna ansvar för
jämställdhetsfrågorna. En ordning enligt motionärernas förslag skulle kunna
få en effekt motsatt den önskade. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1987/88:A36 yrkande 11.

Hemställan

1. beträffande kvotering m.m. inom skolväsendet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88: A35 yrkandena 2 och
3 och 1987/88: A805 yrkande 2 utan erinran lägger till handlingarna vad
som anförts i proposition 1987/88:105,

2. beträffande det fortsatta jämställdhetsarbetet i övrigt inom skolan
och vuxenutbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub392, 1987/
88:Ub398, 1987/88:Ub803 yrkandena 2-4. 1987/88:A33 yrkande 6,
1987/88:A36 yrkande 9 och 1987/88:A810 yrkande 3 utan erinran
lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1987/88:105,

3. beträffande sammansättningen av högskolestyrelserna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565 yrkande 29,

4. beträffande det fortsatta jämställdhetsarbetet inom högskolan
att riksdagen med avslag på motion 1987/88: Ub626 yrkande 3 utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1987/
88:105,

UbU 1987/88:34

5. beträffande skolöverstyrelsens roll i jämställdhetsarbetet
att riksdagen avslår motion 1987/88:A36 yrkande 10,

6. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88: A36 yrkande 11.

Stockholm den 17 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s). Birgitta Rydle (m). Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m). Margareta
Hemmingsson (s), Birger Hagård (m). Marita Bengtsson (s). Larz Johansson
(c), Björn Samuelson (vpk). Kerstin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s).
Marianne Andersson (c) och Ewa Hedkvist Petersen (s).

Reservationer

1. Kvotering m.m. inom skolväsendet (mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Det är enligt”
och slutar med ”motion 1987/88:A35” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan av principiella skäl inte acceptera att könskvotering används
som en metod att förbättra jämställdheten vare sig då det gäller antagning till
utbildning eller då det gäller tillsättning av tjänster. Kvotering kan snarare
vara till nackdel för det kön som avses att gynnas. Först om valet står mellan
jämbördiga sökande kan könstillhörighet tillåtas vara avgörande. Att antas
till en utbildning för att man tillhör ett visst kön är inte en bra förutsättning
för att man skall klara utbildningen väl. Andra metoder måste användas för
att öka andelen underrepresenterat kön inom olika utbildningsvägar. Sådana
metoder exemplifieras i motionerna 1987/88: A35 och 1987/88: A805. Riksdagen
bör med bifall till de aktuella motionsyrkandena som sin mening ge
regeringen till känna att könskvotering inte bör prövas för att förbättra
jämställdheten.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kvotering m.m. inom skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: A35 yrkandena 2 och
3 och 1987/88:A805 yrkande 2 och med avslag på proposition
1987/88:105 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1987/88:34

2. Sammansättningen av högskolestyrelserna (mom. 3)

UbU 1987/88:34

Ylva Annerstedt (fp), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”1987/88:Ub565 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ingetdera könet ha mindre än 40 % av
platserna i de högskolestyrelser, som utses till den 1 juli 1988. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 29 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande sammansättningen av högskolestyrelserna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Det fortsatta jämställdhetsarbetet inom högskolan (mom.

Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c). Björn Samuelson (vpk), Kerstin
Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 8 slutar med ”och forskning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är helt oacceptabelt att så få kvinnor återfinns på de
högre nivåerna inom forskarkarriären. Inte heller kan utskottet acceptera att
så jämförelsevis få kvinnor över huvud taget påbörjar forskarutbildning.
Detta är fel från jämställdhetssynpunkt och innebär dessutom att viktiga
begåvningsresurser inte tas till vara. Att den akademiska världen är starkt
mansdominerad kan ha betydelse för både utbildningens och forskningens
inriktning. Det är mot denna bakgrund av vikt både för kvinnorna och för
samhället i stort att åstadkomma en bättre jämställdhet inom högskolan.

Enligt utskottets uppfattning bör, såsom förordas i motion 1987/88:Ub626,
regeringen ge UHÄ i uppdrag att genomföra en brett upplagd undersökning
av vilka karriärhinder som möter kvinnor inom högskolan och föreslå de
åtgärder som undersökningen visar är nödvändiga för att få till stånd en
förändring. Regeringen bör också vidta snara åtgärder för att ändra
sammansättningen av beslutande organ inom högskolan, såsom högskolestyrelserna,
tjänsteförslagsnämnderna vid professorstillsättningar m.m. Inför
den kommande forskningspropositionen år 1990 bör arbetet vara inställt på
att öka resurserna för sådan forskning som är av starkt intresse för kvinnorna.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion
1987/88:Ub626 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande det fortsatta jämställdhetsarbetet inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub626 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1987/88:105 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

4. Skolöverstyrelsens roll i jämställdhetsarbetet (mom. 5)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Det är” och
slutar med ”10 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste det vara SÖ:s uppgift att leda
jämställdhetsarbetet i skolan. En sådan ordning är mera ändamålsenlig än
den i propositionen förordade. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1987/88:A36 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande skolöverstyrelsens roll i jämställdhetsarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A36 yrkande 10 som sin
mening get regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. En jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd (mom.

Ylva Annerstedt (fp), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har"
och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som avser skolans
medverkan i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet har
därvid bl.a. hänvisat till läroplanens formuleringar. Länsskolnämnderna har
därvid en viktig roll när det gäller arbetet med att sprida kunskap om
intentionerna i läroplanerna. Beträffande jämställdhetsarbetet anser utskottet
att det vore till fördel om varje länsskolnämnd inom sig utsåg en
jämställdhetsansvarig, som kunde ge de lokala skolmyndigheterna stöd och
råd i jämställdhetsarbetet. Självfallet skall jämställdhetssträvandena genomsyra
arbetet för all personal vid nämnden. Att en person ges huvudansvaret
innebär dock att någon också får överblick över de samlade insatserna i länet
och också ser var ytterligare initiativ kan behövas. Vad utskottet nu anfört
om jämställdhetsfrågorna i skolan bör riksdagen med bifall till motion
1987/88:A36 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A36 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:34

gotab Stockholm 1988 15333