Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:33

om kompetensinriktad vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1987/88- 33

1987/88:113 delvis)

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:113 (utbildningsdepartementet) om
kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda,
särvux, jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:113 föreslagit

1. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118),

2. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare,

3. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

4. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

5. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1987:1321) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. att riksdagen antar förslag till lag om ändring i kungörelsen
(1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m. m.,

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats i
betygsfrågor,

8. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om att
särvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier,

9. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
timersättning vid särvux,

10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun för undervisning inom
särvux,

11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
resurstilldelning och statsbidrag till särvux,

12. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats beträffande
omfattningen av särvux budgetåret 1988/89,

13. att riksdagen till förslagsanslaget Bidrag till kommunal utbildning för

vuxna för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 14000000 kr., 1

UbU

1987/88:

1 Riksdagen 1987188. 14 sami Nr 33

14. att riksdagen till förslagsanslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1988/89 anvisar ytterligare 1 000000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:113

1987/88:Ub25 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att delta i undervisning i särvux,

2. att riksdagen beslutar att elever i särvux skall ges möjlighet att delta i
undervisning även utanför den egna kommunen i enlighet med vad som i
motionen anförts,

3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om möjligheten att
erhålla betyg.

1987/88:Ub26 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att alla utvecklingsstörda garanteras rätt till
vuxenutbildning,

2. att riksdagen beslutar att särvux skall omfatta fullständig grundutbildning
motsvarande både träningsskolan och grundsärskolan,

3. att riksdagen till särvux för budgetåret 1988/89 anslår 20 milj. kr.
utöver vad regeringen har föreslagit.

1987/88:Ub27 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastställa undervisningsramen för särvux till
100000 timmar,

2. att riksdagen beslutar att timmar ej får föras från komvux/grundvux
till särvux,

3. att riksdagen beslutar att schablontillägget för information, syo, stödundervisning
och kurativa insatser fastställes till 30 %,

4. att riksdagen beslutar att betyg ej skall ges inom särvux,

5. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kommunal utbildning för
vuxna anvisa 19000000 kr. utöver vad regeringen föreslår,

6. att riksdagen beslutar att till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
anvisa 1 000000 kr. utöver vad regeringen föreslår.

1987/88:Ub28 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utvidgning av särvux i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1987/88:Ub29 av Margareta Persson och Margareta Palmqvist (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om personkretsen, som skall ha tillgång till särvux.

Motion från allmänna motionstiden 1988

UbU 1987/88:33

1987/88:Ub265 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i skollagen att psykiskt

2

utvecklingsstörda får rätt att fullfölja en påbörjad yrkesutbildning även
efter 23 års ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en permanentning av vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So235.

Utskottet

Utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och
ungdomar i särskolan

Utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar ges i särskolan
i enlighet med bestämmelser i skollagen (1985:1100). En läroplan för
särskolan fastställdes av regeringen år 1973 (Lsä73). En ny läroplan är
under utarbetande inom skolöverstyrelsen (SÖ). Särskolan har dels en
obligatorisk motsvarighet till grundskolan, dels en frivillig motsvarighet till
gymnasieskolan. Landstingen (motsv.) är huvudmän för särskolan. Statsbidrag
till särskolan utgår från ett särskilt anslag på utbildningsdepartementets
huvudtitel.

I den obligatoriska delen av särskolan ingår grundsärskolan och träningsskolan.
Den senare är avsedd för dem som inte kan gå i grundsärskolan.
Både grundsärskolan och träningsskolan indelas i ett treårigt lågstadium,
ett treårigt mellanstadium och ett fyraårigt högstadium. Ämnena i
grundsärskolan motsvarar ämnena i grundskolan. Dessutom finns sinnesträning
och ADL-träning (träning för anpassning till dagligt liv) i grundsärskolan.
Träningskolans ämnen är svenska, matematik, orienteringsämnen,
sinnesträning, ADL-träning, praktiskt arbete, gymnastik och musik.

Alla ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda har rätt att, när skolplikten upphört, få frivillig
utbildning i särskolans yrkessärskola upp till och med vårterminen det år
eleven fyller 21 år, i vissa fall 23 år. Denna utbildning bygger på grundsärskolan
och träningsskolan. Den omfattar yrkesutbildning, yrkesträning
eller verksamhetsträning.

Hittillsvarande utbildning m. m. för vuxna psykiskt
utvecklingsstörda

För vuxna psykiskt utvecklingsstörda, som har lämnat särskolan, har
försöksverksamhet med vuxenutbildning bedrivits av landstingen (motsv.)
sedan läsåret 1970/71. Försöksverksamheten har omfattat undervisning
både på grundsärskole- och träningskolenivå samt ADL-träning. Statligt
bidrag har anvisats på socialdepartementets huvudtitel. Budgetåret
1985/86 uppgick statsbidraget till 4,68 milj. kr. Landstingen bidrog samma
tid till försöksverksamheten med drygt 10 milj. kr.

Psykiskt utvecklingsstörda deltar även i utbildning bedriven av folkhögskolor
och studieförbund.

UbU 1987/88:33

3

Enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl. skall landstingen (motsv.) svara för daglig verksamhet (inkl.
omvårdnad) i dagcenter eller annan sysselsättning för dem över skolåldern,
som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Denna verksamhet
omfattar bl. a. habilitering och terapi. Verksamheten bekostas av landstingen
(motsv.).

Skolöverstyrelsens utredning om vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda

SÖ fick år 1985 regeringens uppdrag att utreda formerna för en reguljär
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och beräkna kostnaderna
för denna samt tillsammans med socialstyrelsen föreslå finansiering av
verksamheten.

SÖ tillsatte tillsammans med socialstyrelsen en arbetsgrupp som den 5
december 1986 avgav en rapport Utredning angående vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda — Särvux. Arbetsgruppen konstaterade att försöksverksamheten
omfattat nästan alla ämnen på grundsärskolans och
träningsskolans kursplaner. Viss verksamhet motsvarade även folkbildning
eller habilitering och terapi. Försöksverksamheten nådde läsåret
1985/8611,8% av de vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Arbetsgruppen
föreslog att en reguljär, mera koncentrerad och för vaije individ mera
omfattande, kompetensinriktad undervisning skulle införas. Den skulle
omfatta undervisning på grundsärskole- och träningsskolenivå. Mycket av
det som erbjöds inom försöksverksamheten borde enligt gruppen i fortsättningen
ligga inom övriga habiliteringsinsatser, som landstingen (motsv.)
bekostar och ansvarar för. Mot bakgrund av detta ställningstagande uppskattade
gruppen att behovet av vuxenutbildning per år skulle motsvara
7 % av de utvecklingsstörda. Med tanke på att särvux kommer att vara den
enda utbildningen av detta slag och på att det finns ett uppdämt behov
ansåg gruppen att det kommer att bli stor efterfrågan på utbildningen.
Gruppen uppskattade att utbildningsbehovet motsvarar 228 000 undervisningstimmar
per år till en kostnad av 50 milj. kr. Gruppen föreslog vidare
att de deltagare som förlorar inkomst genom deltagande i särvux skulle få
timersättning. Kostnaden för detta beräknades till 3,3 milj. kr. per år.

SÖ redovisade i skrivelse den 16 december 1986 till regeringen att
styrelsen i huvudsak anslöt sig till arbetsgruppens förslag. Enligt SÖ:s
mening är det emellertid nödvändigt med en klar målbeskrivning som
tydligt skiljer särvux från annan verksamhet. Utgångspunkten bör vara att
särvux skall ge grundläggande utbildning motsvarande grundsärskola och
träningsskola samt viss yrkesutbildning. SÖ ansåg det inte möjligt att
närmare ta ställning till kostnader och finansiering då denna fråga förutsatte
ytterligare beredning i samverkan med framför allt berörda departement
samt landstings- och kommunförbunden.

Omfattning m. m. av en reguljärt bedriven särvux fr. o. m.
budgetåret 1988/89

I proposition 1987/88:113 föreslår regeringen att försöksverksamheten
med vuxenutbildning skall avslutas och att en reguljär särvuxenutbildning

UbU 1987/88:33

4

för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) skall införas den 1 juli 1988. Särvux
skall fylla samma funktion för psykiskt utvecklingsstörda som kommunal
vuxenutbildning (komvux) och grundläggande utbildning för vuxna
(grundvux) fyller för normalbegåvade. Vuxenutbildningslagen (1984:1118)
och läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux)
föreslås i tillämpliga delar gälla även för särvux. En komplettering av
vuxenutbildningslagen (1984:1118) med bestämmelser om särvux föreslås.
Landstingskommunerna föreslås bli huvudmän för särvux. De föreslås
kunna överföra detta ansvar på primärkommun om denna medger det och
regeringen lämnar sitt tillstånd.

I propositionen betonas vuxenutbildningsprofilen hos särvux. Särvux
skall normalt ingå i en skolenhet under ledning av en rektor i särskolan,
eftersom ingen vuxenutbildningsenhet ännu har inrättats i någon landstingskommun.
Särvux kan också ingå i samma enhet som komvux. Ett
lokalmässigt samband mellan särvux och annan vuxenutbildning är ofta
naturligt och önskvärt.

Särvux skall enligt förslaget vara en kompetensinriktad utbildning som
syftar till att ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att skaffa sig kompetens
motsvarande den som ges i grundsärskolan (1 kap. 3 a § lagförslaget).

I särvux skall för det första få anordnas undervisning för dem av de
psykiskt utvecklingsstörda som saknar sådana grundläggande färdigheter i
läsning, skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundsärskolans
mellanstadium (4 a kap. 1 §, l:a stycket, lagförslaget). Denna undervisning
avses omfatta läsning, skrivning, räkning och orienterande ämnen.

För det andra skall undervisning få anordnas i form av fristående kurser
på en nivå som motsvarar grundsärskolans högstadium (4 a kap. 1 §, 2:a
stycket, lagförslaget). Sådana kurser bör enligt propositionen få anordnas i
svenska, svenska som andraspråk, matematik, religionskunskap, samhällskunskap,
historia, geografi, naturkunskap, engelska och maskinskrivning.

Liksom i grundvux och komvux föreslås undervisningen i särvux inte
omfatta estetisk-praktiska ämnen såsom musik, teckning, slöjd, hemkunskap
eller gymnastik. Inte heller skall särvux omfatta sinnesträning eller
ADL-träning.

För utvecklingsstörda som är kommunikationshandikappade skall särvux
också fa omfatta undervisning som syftar till att de skall tillägna sig ett
fungerande kommunikationssätt.

Undervisning på hemspråk avses få förekomma kombinerad med undervisning
i svenska som andraspråk.

Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån av
plats få delta i särvux (4 a kap. 2 § lagförslaget). När en elev som följer den
-undervisning inom särvux som motsvarar grundsärskolans mellanstadium
uppnått sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning som normalt
uppnås på grundsärskolans mellanstadium skall undervisningen anses slutförd
och upphöra. För alla elever i särvux - således både för dem som
deltar i undervisning motsvarande låg- och mellanstadiet i grundsärskolan
och för dem som går fristående kurs motsvarande grundsärskolans högstadium
- skall undervisningen upphöra om eleven inte gör tillfredsställande

UbU 1987/88:33

5

tl Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 33

framsteg. För alla deltagare i särvux gäller också att undervisningen alltid
skall upphöra senast efter det antal timmar som regeringen föreskriver (4 a
kap. 5 § lagförslaget). En motsvarande bestämmelse om maximering av
undervisningstiden i grundvux har nyligen beslutats av riksdagen (prop.
1987/88:100 bil. 10 s. 178-179, UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242).

I särvux skall sökande tas emot oberoende av var i landet de är kyrkobokförda.
Den utbildningsansvariga landstings- eller primärkommunen behöver
dock inte ta emot den som inte är kyrkobokförd där om sökanden
”mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i särvux som
anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen” (3 § 4 a kap.
lagförslaget). I propositionen ges ett antal exempel på i vilka situationer en
sökande bör få delta i utbildning utanför hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Enligt propositionen är ett av särdragen för annan kompetensinriktad
utbildning att vaije individ i princip inte får delta i samma utbildning mer
än en gång. Detta leder enligt propositionen till att utbildning som siktar till
att bibehålla redan uppnådda kunskaper och färdigheter inte kan ingå i
särvux.

Regeringen förordar att reglerna för en ny kompetensinriktad särvux
skall träda i kraft den 1 juli 1988 och beräknar omfattningen till 55000
undervisningstimmar budgetåret 1988/89.

SÖ skall få i uppdrag att bedöma i viken utsträckning vuxna har behov
av en utbildning, som motsvarar yrkessärskolan, samt överväga former,
finansiering och statsbidragskonstruktion för en eventuell motsvarighet för
vuxna till yrkessärskolan.

I motion 1987/88:Ub265 (fp) yrkande 2 - väckt under allmänna motionstiden
1988 - yrkas att vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda
skall permanentas.

Genom regeringens nu framlagda förslag kommer vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda att inrättas som en reguljär utbildning fr. o. m.
den 1 juli 1988. Därmed är önskemålen i motion 1987/88:Ub265 om en
permanentning tillgodosedda, varför yrkande 2 i motionen bör avslås av
riksdagen.

Regeringens förslag till omfattning m.m. av särvux behandlas i fem
motioner.

I motion 1987/88:Ub25 (m) konstateras att regeringens förslag om särvux
innebär en begränsning av rätten att delta jämfört med försöksverksamheten.
Kravet på en läroplan för undervisningen är enligt motionärerna ett
lämpligt sätt att definiera vilken undervisning som kan förekomma. Motionärerna
anser att det är av intresse att det skapas möjlighet till återkommande
utbildning inom särvux. Denna fråga bör övervägas vidare. Detta
bör dock ske under förutsättning att oklar gränsdragning mot landstingens
habilitering samt mot folkbildningsverksamhet inom folkhögskolor och
studieförbund tas upp till behandling och att även denna verksamhet
definieras (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att de studerande bör få
välja skola själva och inte vara bundna till hemlandstingskommunen eller
hemkommunen (yrkande 2). Motionärerna kan inte acceptera att psykiskt
utvecklingsstörda, som kanske har svårt att själva redovisa sina skäl även
när dessa är starka, skall förvägras rätten att få välja utbildningsort.

UbU 1987/88:33

6

Enligt motion 1987/88:Ub28 (fp) bör regeringens förslag betraktas som
ett provisorium. Samtidigt som riksdagen antar förslaget bör riksdagen hos
regeringen begära ett nytt förslag som innebär att särvux utvidgas till att
även avse undervisning som ligger på träningsskolenivå. Även sådan undervisning
bör enligt motionärerna kunna vara kompetensinriktad trots att
det i dessa sammanhang oftast är möjligt att ge mycket begränsad intellektuell
träning till eleverna. Träningen kan likafullt utvidga de utvecklingsstördas
möjligheter att leva ett mer aktivt och självständigt liv. Motionärerna
anser det vidare oacceptabelt att de utvecklingsstörda i princip inte
bör få delta i samma utbildning mer än en gång. Mot bakgrund av att
samhället snabbt förändras och av att de utvecklingsstörda många gånger
mognar sent och har dåligt minne borde de få gå om en utbildning för att
repetera eller bättra på sina kunskaper. Motionärerna anser vidare att det
är orimligt att ställa sådana prestationskrav på de utvecklingsstörda som
den föreslagna begränsningen av studietiden kommer att innebära. Motionärerna
uppskattar utbildningsbehovet till ca 120000 undervisningstimmar
efter det att undervisningen och rätten att delta utvidgats på det sätt som
förordas i motionen.

I motion 1987/88:Ub27 (c) ifrågasätts regeringens dimensioneringsförslag.
Motionärerna erinrar om att SÖ:s förslag innebar en omfattning av
särvux på 228000 undervisningstimmar. Regeringens förslag är mot denna
bakgrund otillräckligt. Eftersom psykiskt utvecklingsstörda är en prioriterad
grupp anser motionärerna att det föreligger en risk att behovet av
särvux kommer att medföra att timmar behöver föras från grundvux och
komvux till särvux. Därför föreslås i motionen att omfattningen av särvux
budgetåret 1988/89 skall vara 100000 undervisningstimmar (yrkande 1).

Alla utvecklingsstörda bör enligt motion 1987/88:Ub26 (vpk) yrkande 1
garanteras rätt till vuxenutbildning. Enligt motionens yrkande 2 bör riksdagen
besluta att särvux skall omfatta undervisning som ligger på grundsärskole-
och träningsskolenivå. Motionärerna anser att de psykiskt utvecklingsstörda
inte bara skall kunna få sådan kompetensinriktad undervisning
som ger dem behörighet till fortsatta studier eller yrkesverksamhet. Vuxenutbildningen
för dem skall kunna ges på olika nivåer med specialutbildade
lärare och även vara kompetensinriktad i den meningen att den höjer
individernas förmåga till självständigt liv. De skall också ha rätt till återkommande
undervisning för att kunna behålla sina gamla kunskaper vilka
är en förutsättning för inhämtande av nya kunskaper. I motionen förordas
att 20 milj. kr. utöver regeringens förslag skall anvisas, vilket medger en
större undervisningsvolym än vad som förordas i propositionen (yrkande 3
delvis).

I motion 1987/88:Ub29 (s) yrkas att kretsen av berättigade till undervisning
i särvux bör vidgas dels till dem som behöver undervisning på träningsskolenivå,
dels till dem som redan genomgått undervisning av det slag
som ges inom särvux. Man kan inte ställa samma sorts krav på utvecklingsstörda
i vad gäller prestationer och studietid som på normalbegåvade.

Utskottet har ingående övervägt ett antal frågor som rör den föreslagna
avgränsningen av utbildningen inom särvux. Utskottet har därvid funnit
att den föreslagna kompetensinriktade — och för vaije deltagare mera

UbU 1987/88:33

7

omfattande - undervisningen på grundsärskolenivå som föreslås i propositionen
fyller ett stort behov bland dem som i barndomen eller ungdomen
inte hade tillgång till grundsärskola eller av olika skäl inte genomgick eller
fullföljde utbildning inom grundsärskolan. Detta gäller bl. a. dem som
redan är ute på arbetsmarknaden och som behöver komplettera sina kunskaper
för att i fortsättningen kunna hävda sig där. Samhället förändras allt
snabbare och ökade kunskaper krävs inom många områden. Det gäller
också dem som vid vuxen ålder mognat och funnit att de vill skaffa sig nya
kunskaper för att söka sig ut på arbetsmarknaden eller vidareutbilda sig.
Särvux på denna nivå har också stor betydelse för att ge psykiskt utvecklingsstörda
ökad insikt och delaktighet i samhället i övrigt. En viktig del av
förslaget i propositionen är också att särvux skall få omfatta undervisning
som syftar till att utvecklingsstörda som är kommunikationshandikappade
skall tillägna sig ett fungerande kommunikationssätt.

Då det gäller frågan om de studerandes möjlighet att välja skola har
utskottet noterat att föredragande statsrådet särskilt poängterar att huvudregeln
skall vara att det är den studerande själv som skall bestämma var
studierna skall bedrivas. Det finns många faktorer som kan medverka till
att en studerande önskar välja en utbildningsort utanför det egna landstinget
eller den egna kommunen. Det kan, som påpekas i propositionen, vara
praktiska avgöranden som gäller kommunikationer, studiedag eller tidpunkt
på dagen för studierna. Det kan också vara viktigt att få studera på
den ort där man arbetar. Den studerande kan även vilja studera tillsammans
med någon kamrat, där kamraten är bosatt. Denna sistnämnda faktor
kan vara mycket betydelsefull. Det finns givetvis många andra fullgoda
skäl för att välja en annan utbildningsort. Utskottet förutsätter att utbildningshuvudmännen
har en mycket generös inställning till de studerandes
önskemål när det gäller val av skola och utbildningsort för att underlätta
för dem att påbörja och genomföra studier i särvux. Utskottet anser
emellertid att det inte bör införas en ovillkorlig rätt att alltid få välja
utbildningsort, då detta skulle kunna försvåra utbildningshuvudmännens
planering och eventuellt även möjligheterna att anordna viss utbildning i
särvux. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå yrkande 2 i motion
1987/88:Ub25. Utskottet förutsätter därvid att SÖ i uppföljningsarbetet
beträffande särvux i dess nya, reguljära form även uppmärksammar om det
uppstår problem i fråga om de studerandes önskemål om utbildningsort
och att SÖ kommer med de förslag till förändringar av reglerna som kan
komma att bedömas vara nödvändiga.

Då det gäller den i motionerna föreslagna utvidgningen av särvux till att
avse även undervisning som motsvarar träningsskolan har utskottet funnit
ett antal avgränsningsfrågor där det inte nu finns underlag för ett klart
ställningstagande av riksdagen. Utskottet anser därför att riksdagen bör
begära att vissa oklara frågor om verksamhetsansvar och kostnadsansvar
när det gäller vuxna psykiskt utvecklingsstördas utbildning m. m. blir
föremål för ytterligare överväganden.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1987/88:Ub25 yrkande 1, 1987/88:Ub28 och 1987/88:Ub29 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis och 1987/88:Ub26 yrkande -

UbU 1987/88:33

8

na 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör
påbörjas snarast. 1 utredningsarbetet bör delta företrädare för riksdagen,
utbildnings- och socialdepertementen, Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. I utredningsarbetet bör även företrädare för SÖ och
socialstyrelsen medverka. Under arbetet bör även synpunkter inhämtas
från berörda personal-, föräldra- och elevorganisationer.

Utredningsarbetet bör avse definitioner och avgränsningsfrågor när det
gäller utbildning där utbildningsmyndigheter bör ha ett ansvar och annan
verksamhet för vuxna psykiskt utvecklingsstörda där sociala myndigheter,
folkbildningsorganisationer m.fl. har ett ansvar. Arbetet bör även avse
avgränsningen av statens kostnadsansvar för utbildningen.

Den första uppgiften för utredningen gäller på vilket sätt utbildning på
träningsskolenivå kan ingå i särvux.

Det är viktigt att definiera innehållet i och bestämma avgränsningen
mellan olika former av kompetensinriktad utbildning å ena sidan och sådan
träning, habilitering och terapi å andra sidan som bör ingå i de särskilda
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda.

Som påpekas i motion 1987/88:Ub25 är en annan viktig fråga avgränsningen
mellan kompetensinriktad utbildning och folkbildning inom folkhögskola
och studieförbund. Även denna fråga bör utredningen belysa och
överväga.

I propositionen anmäls att SÖ avses få i uppdrag att utreda i vad mån det
finns ett behov av att inom särvux anordna utbildning motsvarande den
som ges i yrkessärskolan och hur en sådan skulle kunna utformas och
finansieras. Utskottet anser att även denna fråga bör behandlas inom
utredningen eftersom det även här finns oklarheter beträffande avgränsningen
mellan utbildning, träning och omsorgsverksamhet.

Utredningen bör vidare beräkna hur stort behovet är av olika sorters
utbildningsverksamhet och kostnaderna för dessa.

Först sedan dessa frågor klarlagts kan ställning tas till frågan om vilka
utbildningsverksamheter - utöver de som innefattas i förslaget i propositionen
— som bör ingå i särvux, vad som bör höra till folkbildningen och
vad som bör höra till de särskilda omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda.
I dessa ställningstaganden bör också ingå frågan om statens kostnadsansvar.
Det bör också övervägas i vad mån landstingen bör bidra till
kostnaderna för en särvux som utvidgas till att avse även utbildning på
träningsskolenivå.

I motionerna har betonats att psykiskt utvecklingsstörda ofta behöver
repetera tidigare inhämtade kunskaper, innan de kan gå vidare och med
dessa kunskaper som grund inhämta nya kunskaper. Detta behov borde
enligt motionärernas mening tillgodoses genom att studerande får antas till
utbildning i särvux även om de tidigare genomgått en motsvarande utbildning.
Utskottet noterar att det i propositionen sägs att det inom särvux bör
vara möjligt för en studerande att få gå om en utbildning under förutsättning
att man kan delta i en befintlig undervisningsgrupp och inte utestänger
någon annan från undervisningen. Mot bakgrund av att psykiskt utvecklingsstörda
har andra behov än studerande inom grundvux och komvux
bör dock utredningen undersöka i vad mån det kan införas särskilda regler

UbU 1987/88:33

9

om rätten att repetera utbildning i särvux. Utskottet är medvetet om att en
sådan ändring av reglerna skulle medföra ett ökat medelsbehov. Eftersom
resurserna för vuxenutbildning är begränsade bör utredningen väga behoven
av att få repetera redan genomgången utbildning mot utbildningsbehoven
hos dem som ännu inte fått sådan kompetens som särvux erbjuder.

Utredningen bör slutligen pröva i vad mån man bör göra ytterligare
överväganden i fråga om den i propositionen föreslagna maximeringen av
en deltagares totala undervisningstid i särvux, vilken avses motsvara maximeringen
av undervisningstiden i grundvux. Grundvux omfattar endast
studier på låg- och mellanstadium medan särvux skall omfatta undervisning
upp till och med högstadienivå. Till saken hör att psykiskt utvecklingsstördas
inlärning i allmänhet kräver mera tid än normalbegåvades
inlärning. Även denna fråga påverkar den totala omfattningen av och
kostnaderna för undervisningen. Om man i utredningen finner att den nu
föreslagna regeln om maximering (4 a kap. 5 § 3:e stycket förslaget till lag
om ändring i vuxenutbildningslagen) bör ändras, bör också en uppskattning
av kostnaderna för detta göras.

Utredningsarbetet bör bedrivas snabbt och om möjligt slutföras i sådan
tid att de förslag utredningsresultaten kan leda till, kan föreläggas riksdagen
under våren 1989.

Vad utskottet här anfört om en utredning beträffande utbildning m. m.
för psykiskt utvecklingsstörda bör riksdagen med anledning av motionerna
1987/88:Ub25 yrkande 1, 1987/88:Ub28 och 1987/88:Ub29 som sin mening
ge regeringen till känna.

Utskottet anser - i likhet med vad som förordas i motion 1987/88:Ub28
— att riksdagen nu bör anta förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
så att den föreslagna reguljära verksamheten med särvux på
grundsärskolenivå kan starta utan förseningar den 1 juli 1988. Samtidigt
bör riksdagen avslå motionerna 1987/88:Ub26 yrkandena 1 och 2 och
1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis, i vilka yrkas att riksdagen redan nu skall ta
ställning till en utvidgning av särvux till att avse även utbildning på träningsskolenivå.

Utskottet vill beträffande omfattningen av särvux budgetåret 1988189
anföra följande.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om innehållet
m. m. i särvux. Utskottet finner med hänvisning härtill inte någon
anledning för riksdagen att göra någon annan bedömning av behovet av
undervisningstimmar nästa budgetår än vad regeringen gjort. Medelsberäkningen
bör därför utgå från en undervisningsvolym om 55 000 undervisningstimmar
budgetåret 1988/89. Riksdagen bör avslå motionerna
1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis och 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis, i vilka
begärs en större volym.

Timersättning vid studier i särvux

I propositionen föreslås att den som tar ledigt från ett arbete för att studera
i särvux och därigenom får löneavdrag skall ha rätt till timersättning enligt i
princip samma regler som gäller för den högre timersättningen vid studier i

UbU 1987/88:33

10

grundvux. Ersättning bör från beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt
likställas med ersättning för studier vid grundvux.

Utskottet tillstyrker förslaget om timersättning vid särvux-studier och
föreslår att riksdagen antar förslagen till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring samt lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370). Utbildningsutskottet förutsätter att den kommande
utredningen om vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda även
kommer att granska frågor som gäller rätten till ersättning för förlorad
arbetsinkomst vid studier i särvux. Om utredningen t. ex. finner att bestämmelserna
om maximering av en studerandes totala undervisningstid i
särvux bör ändras, torde detta medföra att även studiestödsfrågor får tas
upp till behandling - det kan t. ex. gälla frågan om ersättning skall utgå i
form av vuxenstudiestöd under någon del av särvux-studierna.

Förslaget i propositionen till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
har utskottet överlämnat till skatteutskottet för behandling i detta utskott.
Skatteutskottet behandlar frågan i betänkandet SkU 1987/88:39.

Resurstilldelning och statsbidrag till särvux

Särvux bör enligt propositionen inordnas i de system som gäller för
grundvux och komvux även i vad gäller skolledningsresurser och undervisningsresurser.
Mot bakgrund av den osäkerhet som råder beträffande
behovet av särvux anser emellertid föredragande statsrådet att undervisningstimmarna
för särvux skall specialdestineras för sitt ändamål och att
omfördelningar mellan särvux och grundvux/komvux inte tillåts. Statsbidraget
för särvux skall ingå i det schabloniserade statsbidragssystem som
avses träda i kraft för grundvux och komvux den 1 juli 1988. Bidrag till
schablontillägg om 15 % och till lokal skolutveckling samt bidrag till stödåtgärder
för hörselskadade, synskadade eller rörelsehindrade skall utgå enligt
samma regler som gäller för grundvux och komvux. Inte heller i fråga
om schablontillägget skall överföringar mellan särvux och grundvux eller
komvux tillåtas. Statsbidrag till särvux skall utgå med 100%.

I motion 1987/88:Ub27 (c) yrkas att undervisningstimmar inte får föras
från grundvux eller komvux till särvux (yrkande 2).

Som utskottet redovisat anser inte heller föredragande statsrådet att
timmar får föras mellan särvux och grundvux/komvux. Något sådant uttalande
som begärs i motionen är således inte nödvändigt varför dess yrkande
2 avstyrks.

I motion 1987/88 :Ub27 yrkas vidare att schablontillägget skall fastställas
till 30% (yrkande 3). Motionärerna anser att ett schablontillägg på 15% i
enlighet med regeringens förslag är helt otillräckligt då de psykiskt utvecklingsstörda
har större behov än studerande i grundvux och komvux av
information, studie- och yrkesorientering, stödundervisning och kurativa
insatser.

Utskottet anser att reglerna för statsbidrag till särvux så långt det är
möjligt bör ansluta till motsvarande regler för grundvux och komvux.
Utskottet har inte underlag för att bedöma om behovet av bidrag till

UbU 1987/88:33

11

schablontillägget bör vara större än vad som föreslås i propositionen.
Erfarenheterna av verksamheten får visa om det inför kommande budgetår
behöver göras några justeringar av statsbidragsreglerna. Mot bakgrund av
det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på yrkande 3 i
motion 1987/88:Ub27 godkänner vad som förordats i propositionen om
resurstilldelning och statsbidrag till särvux.

Betygsfrågor

För utbildning i särvux upp till en nivå som motsvarar grundsärskolans
årskurs 6 skall enligt propositionen intyg utfärdas till den som önskar det.
Efter avslutad ämneskurs på högstadienivå skall betyg sättas enligt den
tvågradiga betygsskalan Godkänd eller Icke godkänd. Det bör vara möjligt
för rektor att besluta att betyg skall bytas ut mot intyg även efter ämneskurser
om det finns särskilda skäl för detta.

I motion 1987/88:Ub25 (m) anförs att det är helt riktigt att elever i särvux
själva skall få påverka om de vill ha betyg enligt den tvågradiga betygsskalan
eller ett intyg. Enligt motionens yrkande 3 bör emellertid riksdagen
godkänna att den som vill skall ha rätt att få betyg som motsvarar det som
en elev i grundskolan får, dvs. efter den femgradiga betygsskalan.

Enligt motion 1987/88:Ub27 (c) bör betyg inte ges i särvux (yrkande 4).
Särvux-eleverna bör i stället få intyg efter genomgången utbildning.

Utskottet har redan tidigare anfört att bestämmelserna om särvux så
långt det är möjligt bör motsvara vad som gäller för grundvux och komvux.
I grundvux får de studerande intyg och inte betyg. För grundskolekurs i
komvux ges betyg enligt den tvågradiga betygsskalan (3 kap. 33 § vuxenutbildningsförordningen,
1985:288). Utskottet anser inte att de studerande
inom särvux skall förvägras möjligheten att få betyg efter avslutad ämneskurs.
Riksdagen bör därför avslå motion 1987/88:Ub27 yrkande 4. Utskottet
kan inte tillstyrka att den femgradiga betygsskalan, som inte används
inom komvux på grundskolenivå, skall användas för betyg efter genomgångna
ämneskurser i särvux. Riksdagen bör därför avslå även motion
1987/88:Ub25 yrkande 3. Utskottet anser således att riksdagen bör godkänna
vad som förordats i betygsfrågor i propositionen.

Övrigt

I propositionen föreslås att en kommuns skyldighet att anordna grundläggande
svenskundervisning för invandrare inte skall gälla beträffande den
som tagits in i särvux. Denna bestämmelse motsvarar vad som gäller för
grundvux-elever. Riksdagen föreslås anta ett förslag till lag om ändring i
lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget.

Riksdagen föreslås vidare godkänna att särvux i princip skall bedrivas som
deltidsstudier. För att betona behovet av kontinuitet i undervisningen bör
det enligt propositionen sättas både en övre och en undre gräns för antalet
undervisningstillfällen per vecka. Vidare föreslås riksdagen godkänna att

UbU 1987/88:33

12

det skall vara möjligt att inrätta särskilda tjänster som lärare i skolväsendet
i kommunen för undervisning inom särvux.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som förordats om
deltidsstudier och lärartjänster.

I propositionen finns slutligen ett förslag till en formell ändring i kungörelsen
(1973:1125) om skatteavdrag från sjukpenning m. m.

Utskottet tillstyrker även detta förslag.

Anslagsbeloppen

På grundval av den förordade omfattningen av särvux budgetåret 1988/89
om 55000 undervisningstimmar beräknas medelsbehovet under anslaget
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna till 14 milj. kr. och under anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar till 1 milj. kr. Riksdagen
föreslås anvisa angivna belopp utöver vad som redan anvisats under resp.
anslag för budgetåret 1988/89.

I motionerna 1987/88:Ub26 (vpk) och 1987/88:Ub27 (c) hemställs, som
utskottet tidigare redovisat, att särvux skall omfatta undervisning på både
grundsärskole- och träningsskolenivå, varför behovet av undervisningstimmar
blir större än vad som föreslås i propositionen. I motion
1987/88:Ub27 har antalet undervisningstimmar beräknats till 100000 timmar
nästa budgetår. I motion 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis och i motion
1987/88 :Ub27 yrkandena 5 och 6 begärs att riksdagen skall anvisa sammanlagt
20 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Utskottet har i det föregående godtagit regeringens avgränsning av särvux
nästa budgetår och beräkningen av omfattningen av särvux. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionerna och under
de båda anslagen anvisar medel i enlighet med förslagen i proposition
1987/88:113. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att försöksverksamheten
med vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
har bekostats av både staten och landstingen. De sammanlagda kostnaderna
har varit omkring 15 milj.kr., varav staten stått för ca en tredjedel.
Genom förslaget i propositionen, vilket utskottet nu tillstyrkt, blir statens
bidrag till vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda tre gånger större
nästa budgetår.

De medel som landstingen hittills avsatt för försöksverksamheten med
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och som nu frigörs kan
härefter användas av landstingen till pedagogisk verksamhet och träning
inom de särskilda omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda.

Åldersgränsen för studier i yrkessärskolan

I det inledande avsnittet av detta betänkande har utskottet redovisat att
särskolan innehåller en yrkessärskoledel för psykiskt utvecklingsstörda
som inte kan gå i gymnasieskola. I denna yrkessärskola har ungdomar rätt
att gå intill utgången av vårterminen det år då de fyller 21 år. Om en elev
har tagits emot i yrkessärskolan före utgången av vårterminen det år då

UbU 1987/88:33

13

t2 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 33

han fyller 21 år skall eleven beredas möjlighet att fortsätta till utgången av
vårterminen det kalenderår då eleven fyller 23 år.

I motion 1987/88:Ub265 (fp) yrkande 1 hemställs om en sådan ändring av
skollagen att elever i yrkessärskolan får rätt att fullfölja en påböljad
yrkesutbildning även efter 23 års ålder.

Utskottet har i de föregående avsnitten ansett att många frågor beträffande
innehåll m. m. i särvux bör övervägas ytterligare. Till det som ännu
inte är löst hör frågan om anordnande av en motsvarighet till yrkessärskolan
inom särvux. Utskottet anser att kommande beredningsarbete i
denna fråga bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en förlängning
av rätten att gå i yrkessärskolan. Med det anförda avstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 1987/88 :Ub265.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av en reguljär vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux), m.m.

att riksdagen

dels med avslag på motionerna 1987/88:Ub25 yrkande 2,
1987/88:Ub26 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis och
1987/88:Ub265 yrkande 2 antar det i proposition 1987/88:113 framlagda
och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslaget till lag
om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),
dels med anledning av motionerna 1987/88 :Ub25 yrkande 1,
1987/88:Ub28 och 1987/88:Ub29 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en utredning om vissa frågor beträffande
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda,

2. beträffande omfattningen av särvux budgetåret 1988/89

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub26 yrkande 3
delvis och 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis godkänner vad som förordats
i proposition 1987/88:113,

3. beträffande ersättning för förlorad arbetsinkomst under särvux-studier att

riksdagen

dels antar de i proposition 1987/88:113 framlagda och som bilaga
3, 4 och 5 till detta betänkande fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

dels godkänner vad som i propositionen förordats om timersättning
vid särvux,

4. beträffande resurstilldelning och statsbidrag till särvux

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub27 yrkandena 2 och 3
godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:113,

5.beträffande betygsfrågor

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub25 yrkande 3 och

UbU 1987/88:33

14

1987/88:Ub27 yrkande 4 godkänner vad sorn förordats i proposition
1987/88:113,

6. beträffande vissa övriga lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1987/88:113 framlagda och som
bilaga 2 och 6 till detta betänkande fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

2. lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag från
sjukpenning m. m.,

7. beträffande deltidsstudier

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:113 om att särvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier,

8. beträffande tjänster som lärare

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:113 om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun för
undervisning inom särvux,

9. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:113 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis och 1987/88:Ub27
yrkande 5 till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (UbU
1987/88:18, rskr. 1987/88:242), anvisar ett förslagsanslag av

14000000 kr.,

10. beträffande anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:113 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis och 1987/88:Ub27
yrkande 6 till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (SfU
1987/88:20, rskr. 1987/88:216), anvisar ett förslagsanslag av

1000000 kr.,

11. beträffande åldersgränsen för studier i yrkessärskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub265 yrkande 1.

Stockholm den 5 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Björn Samuelson
(vpk), Kristina Svensson (s), Hans Dau (m), Kerstin Keen (fp), Kerstin
Göthberg (c) och Rinaldo Karlsson (s).

UbU 1987/88:33

15

Reservationer

UbU 1987/88:33

1. Införande av en reguljär vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux), m. m. (mom. 1 och 2)

Pär Granstedt (c), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 10 slutar med ”större volym” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera den begränsning av särvux till att avse
utbildning på grundsärskolenivå som föreslås i propositionen. Visserligen
innefattar regeringens förslag även undervisning som syftar till att ge
psykiskt utvecklingsstörda som är kommunikationshandikappade ett fungerande
kommunikationssätt, men hela den grupp av människor som är i
behov av utbildning på träningsskolenivå lämnas utanför förslaget. Utskottet
anser att även de skall kunna erbjudas undervisning inom särvux ram
och inte enbart vara hänvisade till folkbildningsverksamhet och pedagogiska
inslag i landstingens habilitering och terapi. Utskottet föreslår därför att
riksdagen bifaller yrkandena i motionerna 1987/88:Ub26 och 1987/88:Ub27
som innebär att särvux skall utvidgas redan från starten den 1 juli 1988 med
undervisning på träningsskolenivå. Det återstår ännu mycket arbete med
att utforma mål, timplaner, kursplaner m. m. för särvux. 1 detta arbete bör
enligt utskottets mening även ingå att definiera den kompetens som skall
uppnås genom studier inom särvux på träningsskolenivå. Utbildning på
denna nivå bör enligt utskottets mening vara kompetensinriktad i den
meningen att den höjer individens förmåga till självständigt liv.

Den av utskottet föreslagna utvidgningen av särvux till att omfatta även
utbildning på träningsskolenivå medför ett ökat behov av undervisningstimmar
då målgruppen för undervisningen utvidgas. Utskottet föreslår
därför att antalet undervisningstimmar budgetåret 1988/89 bör ökas med
45000 i förhållande till regeringens förslag, dvs. totalt 100000 timmar.
Utskottet bedömer att denna omfattning kan vara lämplig det första verksamhetsåret.
SÖ har i sitt förslag beräknat att särvux bör ha en omfattning
av 228000 timmar. Utskottet anser att verksamheten med särvux bör
kunna byggas ut successivt och att ökningstakten bör prövas i det årliga
budgetarbetet.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av en reguljär vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux), m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88 :Ub26 yrkandena 1
och 2 och 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub25 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub28, 1987/88:
Ub29 och 1987/88 :Ub265 yrkande 2
dels antar det i proposition 1987/88:113 framlagda och som bilaga
I till detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118), med den ändringen att 1 kap. 3 a § ges
följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

16

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

UbU 1987/88:33

1 kap.
3a §

Vaije landstingskommun får anordna
vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) inom de
ramar och på de villkor i övrigt som
följer av denna lag och andra föreskrifter
och beslut som meddelas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Motsvarande
gäller för kommuner som inte
ingår i någon landstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildnings
som syftar till att ge vuxna
psykiskt utvecklingsstörda möjlighet
att skaffa sig kompetens motsvarande
den som ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får till en
kommun som ingår i landstingskommunen
överlåta att anordna
särvux, om kommunen medger det
och regeringen lämnar sitt tillstånd.

Vaije landstingskommun får anordna
vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) inom de
ramar och på de villkor i övrigt som
följer av denna lag och andra föreskrifter
och beslut som meddelas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Motsvarande
gäller för kommuner som inte
ingår i någon landstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildnings
som syftar till att ge vuxna
psykiskt utvecklingsstörda möjlighet
att skaffa sig kompetens motsvarande
den som ges i grundsärskolan
och träningsskolan.

En landstingskommun får till en
kommun som ingår i landstingskommunen
överlåta att anordna
särvux, om kommunen medger det
och regeringen lämnar sitt tillstånd.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om fortsatta överväganden beträffande utformning m. m. av särvux,

2. beträffande omfattningen av särvux budgetåret 1988189
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88 :Ub26 yrkande 3
delvis och 1987/88:Ub27 yrkande 1 delvis samt med avslag på proposition
1987/88:113 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Resurstilldelning och statsbidrag till särvux (morn. 4)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 12 slutar med ”till särvux” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att schablontillägget till särvux bör utgå med 30% och
inte med 15 % såsom föreslås i propositionen. De psykiskt utvecklingsstörda
har ett större behov av information, studie- och yrkesorientering, stödundervisning
och kurativa insatser än vad eleverna i grundvux och
komvux har. Därför är det inte rimligt att använda samma beräkningsgrund
för schablontillägget inom särvux som inom grundvux och komvux. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub27 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande resurstilldelning och statsbidrag till särvux
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub27 yrkande 3, med 17

anledning av proposition 1987/88:113 och med avslag på motion
1987/88 :Ub27 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Betygsfrågor (morn. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1987/88 :Ub25 om
elevernas rätt att själva få välja om de vill ha intyg, betyg enligt den
tvågradiga skalan eller betyg enligt den femgradiga skalan efter genomgången
utbildning i särvux. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 3 i
motionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande betygsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub25 yrkande 3, med
anledning av proposition 1987/88:113 och med avslag på motion
1987/88:Ub27 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Betygsfrågor (mom. 5)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att parallellen mellan särvux och grundvux-komvux
inte bör dras alltför långt. Riksdagen bör därför med bifall till motion
1987/88:Ub27 yrkande 4 besluta att betyg inte skall ges i särvux. I stället
skall eleverna erhålla intyg efter genomförd utbildning i särvux.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande betygsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub27 yrkande 4 samt
med avslag på proposition 1987/88:113 och motion 1987/88: Ub25
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Anslagsbeloppen under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna samt Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
(mom. 9 och 10)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

UbU 1987/88:33

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

18

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att särvux redan från
böljan skall omfatta inte bara utbildning på grundsärskolenivå utan även
utbildning på träningsskolenivå. Detta medför, som utskottet konstaterat,
ett ökat behov av undervisningstimmar. Vidare har utskottet tillstyrkt ett
förslag i motion 1987/88:Ub27 att schablontillägget skall utgå med 30%.
Dessa ställningstaganden medför ett ökat medelsbehov. Riksdagen bör
därför anvisa 19 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit under anslaget
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna och 1 milj. kr. utöver regeringens
förslag under anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub27 yrkande 5, med
anledning av motion 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis samt med avslag
på proposition 1987/88:113 till Bidrag till kommunal utbildning för
vuxna för budgetåret 1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade
medel (UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242), anvisar ett förslagsanslag
av 33000000 kr.,

10. beträffande anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub27 yrkande 6, med
anledning av motion 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis samt med avslag
på proposition 1987/88:113 till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade
medel (SfU 1987/88:20, rskr. 1987/88:216), anvisar ett förslagsanslag
av 2000000 kr.,

6. Anslagsbeloppen under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna samt Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
(mom. 9 och 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 1
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böljar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att särvux redan från
början skall omfatta inte bara utbildning på grundsärskolenivå utan även
utbildning på träningsskolenivå. Detta medför, som utskottet konstaterat,
ett ökat behov av undervisningstimmar. Riksdagen bör därför under förevarande
två anslag anvisa sammanlagt 20 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

dels att momenten 9 och 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis,

UbU 1987/88:33

19

med anledning av motion 1987/88:Ub27 yrkande 5 samt med avslag
på proposition 1987/88:113 till Bidrag til kommunal utbildning för
vuxna för budgetåret 1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade
medel (UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242), anvisar ett förslagsanslag
av 33 000 000 kr.,

10. beträffande anslagsbeloppet under Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub26 yrkande 3 delvis,
med anledning av motion 1987/88: Ub27 yrkande 6 samt med avslag
på proposition 1987/88:113 till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1988/89, utöver av riksdagen tidigare anvisade
medel (SfU 1987/88:20, rskr. 1987/88:216), anvisar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.,

Särskilt yttrande

Betygsfrågor (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag vill påminna om vänsterpartiet kommunisternas principiella inställning
att betyg inte bör förekomma inom skolväsendet eller vuxenutbildningen.
Jag har dock avstått från att yrka bifall till förslaget att betyg inte skall ges i
särvux, eftersom jag anser att beslut om avskaffande av betyg för hela
vuxenutbildningen bör tas i ett sammanhang. Eleverna i särvux bör inte
särbehandlas jämfört med eleverna i komvux.

UbU 1987/88:33

20

Propositionens lagförslag

1 Förslag till
Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs i fråga om vuxenutbildningslagen (1984:1118)
dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 1-3 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 6 §§
och 8 kap. 1-2 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 1 kap. 3 a och 7 §§,
6 kap. 3 a § samt ett nytt kapitel, 4 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 a §

Varje landstingskommun
får anordna vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) inom de ramar och. på
de villkor i övrigt som följer av
denna lag och andra föreskrifter
och beslut som meddelas av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Motsvarande gäller för kommuner
som inte ingår i någon
landstingskommun.

Med särvux avses sådan utbildning
som syftar till att ge
vuxna psykiskt utvecklingsstörda
möjlighet att skaffa sig kompetens
motsvarande den som
ges i grundsärskolan.

En landstingskommun får
till en kommun som ingår i
landstingskommunen överlåta
att anordna särvux, om kommunen
medger det och regeringen
lämnar sitt tillstånd.

Föreskrifterna i denna lag
om rätt att delta i grundvux
och komvux och i utbildning
vid statens skolor för vuxna gäller
endast dem som är kyrkobokförda
i riket.

Föreskrifterna i denna lag
om rätt att delta i sådan vuxenutbildning
som avses i 2-4 §§
gäller endast dem som är kyrkobokförda
i landet.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i vilken
personen är kyrkobokförd. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun
till vilken hemkommunen hör.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

UbU 1987/88:33

Bilaga 1

Det som i lagen sägs om psykiskt
utvecklingsstörda gäller
även dem som har fått ett betydande
och bestående begåvningshandikapp
på grund av
hjärnskada, föranledd av yttre
våld eller kroppslig sjukdom,
samt personer med barndomspsykos.

2 kap.

15

Skolöverstyrelsen skall ha
tillsyn över grundvux, komvux
och statens skolor för vuxna.
Länsskolnämnden skall under
överstyrelsen ha tillsyn över
sådan utbildning inom länet.

Skolöverstyrelsen skall ha
tillsyn över sådan vuxenutbildning
som avses i denna lag.
Länsskolnämnden skall under
överstyrelsen ha tillsyn över
sådan utbildning inom länet.

Kommunens skolstyrelse
skall vara lokal styrelse för
grundvux och komvux som
kommunen anordnar. Om en
statens skola för vuxna finns i
kommunen, skall skolstyrelsen
vara lokal styrelse även för
den.

Kommunens skolstyrelse
skall vara lokal styrelse för
grundvux och komvux som
kommunen anordnar. Om en
statens skola för vuxna finns i
kommunen eller om landstingskommunen
överlåtit åt
kommunen att anordna särvux,
skall skolstyrelsen vara lokal
styrelse även för sådan utbildning.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal styrelse för
komvux som landstingskommunen anordnar.

För särvux som landstingskommunen
anordnar skall omsorgsnämnden
vara lokal styrelse,
om inte landstingskommunen
beslutar att utbildningsnämnden
skall vara styrelse.
För särvux som anordnas
av en kommun som inte ingår i
någon landstingskommun
skall omsorgsnämnden vara lokal
styrelse, om inte kommunen
beslutar att uppgiften skall ankomma
på skolstyrelsen.

22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dessa bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller
annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Såsom huvudmän för grundvux
och komvux skall kommuner
och landstingskommuner
samarbeta sinsemellan och
även ta till vara möjligheter
till samarbete med vuxenutbildning
i andra former och
med gymnasieskolan.

Såsom huvudmän för grundvux,
komvux och särvux skall
kommuner och landstingskommuner
samarbeta sinsemellan
och även ta till vara möjligheter
till samarbete med vuxenutbildning
i andra former.

3 kap.
1§

Rätt att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern
men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter
som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har grundläggande färdigheter
i att läsa och skriva på något annat språk har inte rätt att få undervisning
i läsning och skrivning i grundvux.

Lagens bestämmelser om
grundvux gäller inte vuxna
som behöver undervisning
motsvarande särskolans.

Lagens bestämmelser om
grundvux gäller inte vuxna
som behöver undervisning
motsvarande särskolans. Beträffande
sådana vuxna gäller i
stället lagens bestämmelser om
särvux.

4 kap.

5 §

Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller landstingskommun,
som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall nekas
tillträde på grund av bestämmelserna i 4 § första stycket andra meningen.

Om tillträde nekas får sökanden
överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen genom

besvär. Överstyrelsens beslut
med anledning av sådana
besvär får inte överklagas.

Om tillträde nekas får sökanden
överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen. Överstyrelsens
beslut får inte överklagas.

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
4 a kap.

Vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda

1§

I särvux får anordnas undervisning
för dem av de psykiskt
utvecklingsstörda som saknar
sådana grundläggande färdigheter
i läsning, skrivning eller
räkning som normalt uppnås
på grundsärskolans mellanstadium.

I särvux får också anordnas
undervisning för dem av de
psykiskt utvecklingsstörda som
vill skaffa sig kompetens i ett
ämne som förekommer på
grundsärskolans högstadium.
En sådan undervisning skall
anordnas i form av kurser som
är fristående från varandra.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
undantag från andra stycket.
Regeringen föreskriver i vilka
ämnen särvux får anordnas.

Den som uppfyller föreskrivna
behörighetsvillkor har rätt
att i mån av plats delta i särvux,
om inte annat följer av föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter
om behörighetsvillkor
och om grunder för urval.

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

I särvux skall sökande tas
emot oberoende av var i landet
de är kyrkobokförda. Ingen
kommun eller landstingskommun
behöver dock ta emot en
sökande som inte är kyrkobokförd
där, om sökanden mycket
väl skulle kunna delta i samma
slags utbildning i särvux som
anordnas av hemkommunen eller
hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en utbildning
t särvux får fullfölja
utbildningen oberoende av om
hans kyrkobokföring ändras
under pågående utbildning.

Kommunerna och landstingskommunerna
får inte av
dem som söker till eller är elever
i särvux ta ut avgifter för
administrationen eller för undervisningen.

Om inte något annat följer au
tredje stycket skall läroböcker,
skrivmaterial och andra därmed
jämförliga hjälpmedel
som används i särvux vara
kostnadsfria för eleverna.

I fråga om elever som deltar i
sådan undervisning som avses i
1 § andra stycket får kommunerna
eller landstingskommunerna
besluta att eleverna på
egen bekostnad skall anskaffa
sådana hjälpmedel som de
skall ha för eget bruk och behålla.
Sådana hjälpmedel får
också erbjudas mot avgifter,
som högst motsvarar kommunens
eller landstingskommunens
anskaffningskostnader.

25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När en elev som avses i l §
första stycket har sådana färdigheter
i läsning, skrivning
och räkning som normalt uppnås
på grundsärskolans mellanstadium,
skall undervisningen
i särvux för eleven upphöra.
Detta gäller oberoende av
vilka kunskaper eleven har i
svenska språket.

Undervisningen för en elev i
särvux skall upphöra, om eleven
inte gör tillfredsställande
framsteg.

Undervisningen skall alltid
upphöra senast efter det antal
timmar som regeringen föreskriver.

Frågor om intagning av elever
till särvux och om avslutande
av en sådan utbildning enligt
5 § första och andra styckena
avgörs av den lokala styrelsen
för utbildningen.

Beslut i frågor som avses i
3 § första stycket andra meningen
och i 5 § första eller
andra stycket får överklagas
hos skolöverstyrelsen. Överstyrelsens
beslut får inte överklagas.

6 kap.

3 a §

Om en landstingskommun
eller en kommun som inte hör
till någon landstingskommun i
sin särvux har en elev som är
kyrkobokförd i en kommun som
hör till en annan landstingskommun,
skall hemlandstingskommunen
betala interkommunal
ersättning till den andra
landstingskommunen.

Är eleven kyrkobokförd i en
kommun som inte hör till en
landstingskommun, skall ersättningen
betalas av hemkommunen.

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sägs i första och
andra styckena om en hemlandstingskommuns
eller en
hemkommuns skyldighet att
betala interkommunal ersättning
skall gälla också om utbildningen
anordnas au en
kommun som hör till en landstingskommun.
Ersättningen
skall då betalas till den kommunen.

5 §1

Hemkommunen eller hemlandstingskommunen
är inte
skyldig att betala interkommunal
ersättning, om eleven
mycket väl hade kunnat delta i
grundvux eller samma slags
utbildning i komvux som anordnas
av hemkommunen eller
hemlandstingskommunen.

Hemkommunen eller hemlandstingskommunen
är inte
skyldig att betala interkommunal
ersättning, om eleven
mycket väl hade kunnat delta i
grundvux eller samma slags
utbildning i komvux eller särvux
som anordnas av hemkommunen
eller hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningsskyldighet gäller dock inte, om hemkommunen
eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes
tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller landstingskommunen
och därvid inte framförde någon sådan invändning.

6 §

Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om ersättningens
storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av
parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör
till olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut
enligt första stycket får överklagas
hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens
beslut med anledning av sådana
besvär eller som första instans
får inte överklagas.

Länsskolnämndens beslut
enligt forsta stycket får överklagas
hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får inte
överklagas.

UbU 1987/88:33

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986:160.

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

S kap.

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter
om organisationen
av grundvux, komvux och statens
skolor för vuxna samt om
kommuners och landstingskommuners
befattning i övrigt
med sådan utbildning.

I fråga om organ för samverkan
eller motsvarande inom
grundvux, komvux och statens
skolor för vuxna får regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter
om att ledamöter i
organet eller andra företrädare
utses och entledigas av enskilda.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter
om organisationen
av sådan vuxenutbildning som
avses i denna lag samt om kommuners
och landstingskommuners
befattning i övrigt med sådan
utbildning.

1 fråga om organ för samverkan
eller motsvarande inom
utbildningen får regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter
om att ledamöter i
organet eller andra företrädare
utses och entledigas av enskilda.

§

Försöksverksamhet får anordnas
inom grundvux, komvux
och utbildningen vid statens
skolor för vuxna. Föreskrifter
om försöksverksamhet
meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer. I sådana föreskrifter
får göras undantag från bestämmelser
i denna lag.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter
om rätt för den som inte är kyrkobokförd
i riket att delta i
grundvux, komvux och utbildning
vid statens skolor för vuxna.

Försöksverksamhet får anordnas
inom sådan vuxenutbildning
som avses i denna lag.
Föreskrifter om försöksverksamhet
meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer. I sådana
föreskrifter får göras undantag
från bestämmelser i denna
lag.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter
om rätt för den som inte är kyrkobokförd
i landet att delta i
sådan vuxenutbildning som avses
i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2 Senaste lydelse 1986:253.

28

Uppgifter som enligt vuxenutbildningslagen ankommer på omsorgsnämnd
skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse
som avses i 12 § lagen (1985:569) om införande av lagen (1985.568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl., om inte annat
följer av den paragrafen eller av någon annan lag.

UbU 1987/88: 33

Bilaga 1

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande personer:

1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen
efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket.
Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han
skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som
regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare
har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper
i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket
1. och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i
Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska
eller norska som modersmål
eller den som eljest har sådana
kunskaper i något av dessa
språk att grundläggande
svenskundervisning inte kan
anses nödvändig. Inte heller
för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna
(grundvux) enligt vuxenutbildningslagen
(1984:1118) gäller
kommunens skyldighet i detta
avseende.

Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska
eller norska som modersmål
eller den som eljest har sådana
kunskaper i något av dessa
språk att grundläggande
svenskundervisning inte kan
anses nödvändig. Inte heller
för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna
(grundvux) eller tagits in i
vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) _gäller
kommunens skyldighet i
detta avseende.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till
32 §

12.1 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt
av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till
tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av
tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning,
som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts,
till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander,
timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux)
och timersättning vid
grundläggande svenskundervisning
för invandrare räknas
som skattepliktig intäkt av
tjänst.

Korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander,
timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux),
vid vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare
räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös
som startar egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070)
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare samt stöd enligt 6 §
förordningen (1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag,
m.m. räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

tSenaste lvdelse 1987:296.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till
deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana
bidrag likställda.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid
1989 års taxering.

UbU 1987/88:33

Bilaga 3

32

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkringi
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

2 § 2

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller skattepliktiga
naturaförmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme
arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor.

1 fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av
ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning
för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning,
frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare
under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux)
och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare,

k) timersättning vid grundutbildning
för vuxna (grundvux),
vid vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare,

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1987:1307.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

UbU 1987/88: 33

Bilaga 4

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgivare
lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra
stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första
stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att
vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som
är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk
juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande
inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som
inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande
lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare
är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

34

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:1321) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1987:1321) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall
kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst
och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som
avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden
gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden,
arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse
för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.
Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen
uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall
än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade 1.

bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande lydelse

2. genomgår grundutbildning
för vuxna (grundvux) eller
grundläggande svenskundervisning
för invandrare och
uppbär timersättning för studierna,

Föreslagen lydelse

2. genomgår grundutbildning
för vuxna (grundvux),
vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (särvux) eller
grundläggande svenskundervisning
för invandrare och
uppbär timersättning för studierna,

UbU 1987/88:33

Bilaga 5

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte
har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år
eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre
än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna
tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är
att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval
av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i
ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade
inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock
sjukpenningen för tid efter utgången av en sådan period om 14 dagar som
anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer
av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning
beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

36

UbU 1987/88:33

Bilaga 6

7 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag
från sjukpenning m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § kungörelsen (1973:1125) om skatteavdrag
från sjukpenning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15i

I fråga om skatteavdrag på
inkomst, som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370)
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt timstudiestöd
och inkomstbidrag
enligt studiestödslagen

(1973:349), skall gälla vad som
föreskrives i uppbördslagen
(1953:272) om skatteavdrag
vid huvudsaklig inkomst av
tjänst, om icke annat framgår
av denna kungörelse.

I fråga om skatteavdrag på
inkomst, som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370)
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt korttidsstudiestöd
enligt studiestödslagen
(1973:349), skall gälla vad
som föreskrives i uppbördslagen
(1953:272) om skatteavdrag
vid huvudsaklig inkomst
av tjänst, om icke annat framgår
av denna kungörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

lenaste lydelse 1975:1037.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

37