Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande

1987/88:32

om urval m. m. till högskoleutbildning (prop. 1987/88:109)


UbU 1987/88:32


I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1987/88:109 (utbildningsdepartementet) om urval m.m. till högskoleutbildning jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:109

dels föreslagit

1.    att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om behörighet,

2.    att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om urval,

3.    att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som profes­sor i enlighet med vad som har förordats i propositionen.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts om särskilda behörighetsvillkor, meritvärdering av betyg, särskilda urvalsmetoder samt rätt att överklaga beslut.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:109

l987/88:Ubl5 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av arbetslivserfarenhet för tillträde till socionomutbildningen.

1987/88:Ub 16 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högskoleprovet,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nieritpoäng för arbetslivserfarenhet,

3.    att riksdagen avslår förslaget om anmälningsavgift för högskole­provet.

1987/88:Ubl7 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1    Riksdagen 1987/88. 14 saml. Nr 32


 


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen     UbU 1987/88:32
anförts om syftet med behörighets- och urvalsreglerna för tillträde till
högskoleutbildning,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till hög­skolan,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det relativa betygssystemets negativa inverkan på högskolans tillträdessystem,

4.    att riksdagen beslutar att för allmän behörighet skall krävas minst betyget 3 i svenska och engelska motsvarande två årskurser på tvåårig linje i gymnasieskolan,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om att utbildning som ställer lägre krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassificeras som högskoleutbildning,

6.    att riksdagen med avslag på regeringens förslag om s.k. självpröv­ningsrätt för vissa studerande beslutar att sådan rätt endast skall få gälla för vissa enstaka kurser av främst fort- och vidareutbildningskaraktär och då generellt för samtliga sökande,

7.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsgivande prov i svenska och engelska,

8.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det för längre och mer krävande högskoleutbildning skall vara möjligt att som särskilt förkunskapskrav kräva genomgången minst treårig studieförbere­dande gymnasieutbildning,

9.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering i urvalsgrupp av sökande med folkhögskoleutbild­ning,

 

10.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om individuell prövning av sökande till högskoleutbildning,

11.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att andelen antagna efter särskild prövning och antagna med utländsk förutbildning i normalfallet tillsammans inte skall överstiga 15% av linjens platser,

12.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den andel som antas i betygsurvalet inte skall understiga 50%, om inte synnerliga skäl föreligger,

13.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att merit­poäng för arbetslivserfarenhet inte skall ges vid urval till högre utbildning,

14.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konkur­renskomplettering med betyg skall vara möjlig,

15.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om yrkeslivserfarenhet som grund för högre studier,

16.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om antagning av studerande med utländsk förutbildning,

17.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om att viktning av betyg skall kunna tillämpas vid urval till högre studier,

18.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förut-


 


sättning för att deltagare i komvux skall få delta i betygsurvalet är att     UbU 1987/88:32 betygsnormerande prov skall ha tillämpats i utbildningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om urval till fristående kurser.

1987/88:Ubl8 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande kunskaper i svenska och engelska som grund för allmän behörighet,

2.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag rörande värdering av för vissa utbildningar relevant arbetslivserfarenhet,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande könskvotering,

4.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag rörande övergäng till mer lokal intagning fill högskolan.

1987/88:Ubl9 av Bo Hammar och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till högskolan av folkhögskoleelever.

1987/88:Ub20 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om särskild lämplighetsprövning vid urval till läkarutbildning.

I987/88:Ub2l av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att studiefärdighetsprovet bör utformas olika för skilda linjer,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om att vid fördelningen av platserna på linjer bör hälften av platser­na reserveras till sökande med högst tre år gamla betyg,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta krav för den allmänna behörigheten,

4.   att riksdagen med avslag pä regeringens förslag om s. k. självpröv­ningsrätt beslutar att sådan rätt skall ges fill alla sökande till vissa friståen­de kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär efter beslut av antagnings­myndighet,

5.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ordning med viktade betyg i enlighet med vad som anförts i motionen,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att förbättra slutbetyg från gymnasiet,

7.   att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att utforma regler som innebär att tidigare akademiska kurser utgör en merit vid urvalet till linjer,

8.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bedömningen av utländska utbildningar.

1987/88:Ub22 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att sökande till högskoleutbildning som har såväl avgångsbetyg från gymnasieskolan som studieomdöme från folkhögskolan som behörighetsgrund prövas både i kvotgruppen för treårig eller tvåårig gymnasieskola och i betygsurvalets undergrupp för studieomdömen.

ti    Riksdagen 1987188. 14 saml. Nr32


 


1987/88:Ub23 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos     UbU 1987/88:32 regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet skall fä i uppdrag . att fastställa regler för en särskild bedömning av sökande med särskild kompetens fill vissa utbildningslinjer vid teknisk högskola och till ekonom­linjen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub24 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksda­gen beslutar att elever som är behöriga i mer än en undergrupp själva får välja vilken grupp de skall tillhöra vid tillträde fill högskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

I986/87:Ub326 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att specialkurserna inom kost och konsumfion ges ett meritvärde för inträde till högre utbildning.

1986/87:Ub807 av Cari Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i

motionen anförts om att förkunskapskraven till högskoleutbildning skall

tillgodose behovet av goda språkkunskaper. Motiveringen återfinns i motion 1986/78:U509.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

t987/88:Ub218 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att specialkurserna inom kost och konsumtion ges ett meritvär­
de till högre utbildning.

l987/88:Ub232 av Karl-Anders Petersson (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållandet av konsumtionslinje, konsumenteko­nomiska specialkurser och internathushållsskolor samt behovet av me­ritvärdering av denna utbildning (delvis).

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motio­nen anförts om s. k. viktade betyg,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om rätt att komplettera betyg.

l987/88:Ub296 av Ingbritt Irhammar och Kari Erik Olsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor skall ge meritpoäng.

l987/88:Ub344 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin


 


mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighets-     UbU 1987/88:32 kompletteringens påverkan på betygsmedelvärdet.

1987/88:Ub345 av Elisabeth Fleetwood och Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om att alla elever skall ha rätt att genom kompletterande studier förbättra sina betyg och fä tillgodoräkna sig dessa betyg i merithänseende.

l987/88:Ub362 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om förkunskapskrav i språk för vissa utbildningar och om tillgodo­räknande av betyg i frivilligt studerat språk vid ansökan till högskoleutbild­ning.

1987/88:Ub510 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om antagning av studerande med samisk- och finskspråkig bak­grund till läkarutbildning vid Umeå universitet.

l987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s.k. direktantagningskvoten skall höjas från 33 % till 50 %.

l987/88:Ub600 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär att det i den aviserade propositionen om regler för tillträde till högskolan läggs fram förslag om lokal antagning till lärarutbildning i enlig­het med vad som anförts i motionen.

l987/88:Ub613 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga och analysera orsakerna till den sociala snedrekryteringen samt framlägga en plan med förslag till en genomgripande reform på området.

l987/88:Ub806 av Cari Bildt m.fl. (m) vari - såviu nu är i fråga - yrkas

19. att riksdagen beslutar om én garanti för direktövergång från gymna­sieskola till högskola om 50% fr. o. m. höstterminen 1988.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslagen i propositionen sammanfattas kort i det följande. Förslagens olika delar återfinns under resp. underrubrik i betänkandet.

Beträffande kraven på allmän behörighet för högskolestudier föreslås ing­en förändring. Däremot innebär förslaget beträffande särskild behörighet en viss skärpning av förkunskapskravet, då betyg 3 regelmässigt kommer att fodras i varje ämne som krävs för behörighet fill viss utbildningslinje. Vilka ämnen som krävs för särkild behörighet föreslås fastställas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för varje linje.


 


Den s.k. självprövningsrätten för sökande till fristående kurs föreslås     UbU 1987/88:32 utvidgas så att den sökande som är 25 år och har minst 4 års arbetslivserfa­renhet själv skall kunna bedöma om vederbörandes förkunskaper uppfyller såväl de allmänna som de särskilda behörighetsvillkoren som kan gälla för sådan kurs.

Det nya systemet för urval bland sökande till utbildningslinjer föreslås ske på grundval av betyg från gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning eller genom ett studiefärdighetsprov, högskoleprovet. Folkhögskoleelever skall kunna antas på sina studieom­dömen.

Fördelningen av platser mellan gruppen för betygsurval och gruppen för urval med hjälp av högskoleprov skall enligt propositionen kunna variera mellan olika utbildningslinjer. Platserna för betygsurval föreslås dock vara lägst en tredjedel och högst två tredjedelar av det totala antalet fillgängliga platser. Regeringen eller UHÄ föreslås besluta om hur många platser som bör tillfalla vardera urvalsgruppen. Vid fördelningen av platser mellan grupperna avses hänsyn tas till utbildningens innehåll och till sammansätt­ningen av gruppen sökande.

Högskoleprovet skall enligt propositionen kunna genomgås ett obegrän­sat antal gånger och resultatet vara giltigt i två är. Provet, som får genom­gås tidigast ett år efter avslutad gymnasieutbildning, kommer att ge 0,0 -2,0 poäng.

För att stimulera äldre sökande till högskolan föreslås att 0,5 poäng skall ges till de sökande som har mer än fem års arbetslivserfarenhet och som söker i provurvalsgruppen.

Studerande med utländsk förutbildning föresläs antas på samma villkor som studerande med svensk förutbildning. Deras studiemeriter skall bedö­mas och jämföras med svensk förutbildning.

Enstaka studeranden skall enligt propositionen kunna antas på grund av särskilda skäl.

En försöksverksamhet med nya urvalsmetoder föresläs inledas för att ge erfarenheter inför framtiden.

Lokala högskolestyrelser skall enligt propositionen besluta om urval tiU frislående kurser. Härvid skall betyg, högskoleprov, tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet, behov av utbildning samt särskilda skäl användas som urvalskriterier. Lottning skall dock undvikas.

Rätten att överklaga beslut om antagning föreslås finnas kvar.

Dä arbetet med högskoleprovet kommer att öka i betydelse och omfattning föreslås verksamheten få en fastare organisation, dels genom att en tjänst som professor i pedagogik, särskilt pedagogiska mätningar, inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1989, dels genom att ett vetenskapligt råd inrättas för att följa verksamheten.

Urvalssystemet för utbildningslinjer föreslås träda i kraft höstterminen 1991, medan regler för urval till kurser samt förändringar i behörighetsreg­lerna bör kunna tillämpas tidigare.


 


Sammanfattning av partiernas motioner         UbU 1987/88:32

De övriga riksdagspartiernas principiella synpunkter samt deras förslag med anledning av propositionen sammanfattas kort i det följande. Försla­gens olika delar med motiveringar återfinns under resp. underrubrik i betänkandet.

I mofion 1987/88:Ubl7 har moderata samlingspartiet (m) redovisat sina förslag med anledning av propositionen. Inledningsvis hävdas i motionen att regeringens förslag till förändrat tillträdessystem inte undanröjer de negativa konsekvenser som är en följd av dagens system: taktikläsandet i gymnasieskolan, otillräckliga förkunskaper hos de högskolestuderande och onödiga väntetider mellan gymnasieskola och högskola. Motionärerna anser att tillträdesreglerna i största möjliga mån måste beakta de sökandes faktiska kunskaper. Behörighetsreglerna skall garantera att de som antas också har tillräckliga förkunskaper för att klara av de tilltänkta studierna. Urvalsreglerna måste utformas så att de antas som har de bästa förutsätt­ningarna att med gott resultat klara av studierna.

I motionen förespråkas därför att treårig studieförberedande gymnasie­utbildning skall krävas för längre och mer krävande högskoleutbildning. Kraven på svenska och engelska i den allmänna behörigheten skall skär­pas. Motionärerna avvisar den föreslagna utvidgade s. k. självprövnings­rätten, att äldre studerande själva skall få avgöra om de är behöriga till fristående kurser.

Vidare skall enligt motionen vid urval mellan behöriga sökande merpar­ten tas in på grundval av betyg. Övriga sökande bör antas i ett provurval. Sökande med utländsk förutbildning skall enligt motionärerna antas i sär­skild ordning. Utrymme bör skapas för att efter individuell prövning anta sökande med särskild bakgrund och/eller meriter som inte lätt kan om­vandlas till meritpoäng.

I mofionen avvisas meritvärdering av arbetslivserfarenhet och propor-fionell kvotering mellan sökande från olika grupper. Slutligen förespråkas i motionen möjligheter att införa viktning av betyg och rätt att genom komplettering höja betyg.

Folkpartiet (fp) erinrar i sin mofion 1987/88:Ub21 inledningsvis om att det i slutet av 1970-talet i huvudsak rådde politisk enighet om att bl. a. med nya regler vidga tillträdet till högskolan och skapa en "högskola för alla". Dock blev det snart uppenbart att tillträdesreglernas utformning ledde till konflikter mellan skilda mål som finns för högre utbildning. Att bereda "nya" grupper tillträde har i vissa sammanhang kommit att stå i motsats till berättigade önskemål om att ungdomar som lämnar gymnasiet skall få en högskoleplats utan onödig väntan. En annan uppenbar konflikt har varit den mellan många sökandes ambifioner att studera och deras bristande förkunskaper. Motionärerna pekar på att vissa förändringar har gjorts av tillträdesreglerna och att nu föreslås ytterligare angelägna förändringar, vilka dock inte anses tillräckliga för att undanröja alla brister.

I motionen föreslås därför att studiefärdighetsprov skall ges ökad bety­
delse vid urval till utbildningslinjer. Provet skall mäta olika intresse- och
      '


 


kunskapsprofiler beroende på linje. Fler platser måste garanteras sökande     ,UbU 1987/88:32 från gymnasiet. Motionärerna anser att antagningsmyndigheten skall avgö­ra vilka kurser som skall omfattas av den s. k. självprövningsrätten, vilken i så fall skall omfatta alla sökande.

Om begreppet allmän behörighet skall behållas anser motionärerna att kraven måste skärpas till genomgånget treårigt gymnasium. Dispens skall dock kunna ges för vissa kortare högskoleutbildningar. Dispensgivningen skall vara generös till dess att gymnasieskolans tvååriga linjer har förlängts till tre år.

I motionen hävdas vidare att riksdagen redan nu bör ta ställning för viktade betyg. Regeringen bör med utgångspunkt i tillträdesutredningens förslag återkomma med ett förslag. Vidare skall det vara möjligt att förbätt­ra betyg från gymnasiet. Visst meritvärde bör ges för relevant arbetslivser­farenhet, liksom för sådan tidigare genomgången högskoleutbildning som är relevant för den sökta utbildningen.

Slutligen påpekas i motionen att prövningen av studerande med utländsk examen måste göras utifrån en helhetssyn på de sökandes förkunskaper.

Centerpartiet (c) hänvisar i sin motion 1987/88:Ubl8 till den parlamentaris­ka utredning om betygssystemet som partiet tidigare föreslagit. Ett mera kunskapsrelaterat betygssystem bör eftersträvas. Betygen måste i merit­hänseende kompletteras med hänsyn till olika typer av praktiska och konstnäriiga färdigheter hos de sökande. Motionärerna menar därför att ett system för urval till högskoleutbildning som bygger pä nuvarande relativa betygssystem inte kan utgöra någon mer långsiktig lösning på urvalspro­blemet, varför den aktuella reformen ses som ett provisorium.

Med hänsyn till elevernas studiesituation bör den allmänna behörigheten skärpas till minst betyg 3 i svenska och engelska enligt tillträdesutred­ningens förslag. De som inte uppnår dessa betyg måste garanteras kom­pletteringsutbildning.

Förutom det generella meritvärdet av allmän arbetslivserfarenhet anser motionärerna att det finns anledning att för vissa utbildningar också ge meritvärde för relevant arbetslivserfarenhet. För könskvotering måste i varje enskilt fall särskilda skäl kunna åberopas.

Slutligen föresläs att frågan om övergång till mer lokal antagning till högskolan skall utredas. Därigenorii skulle högskolornas självständighet stärkas och en profilering underlättas.

I vänsterpartiet kommunisternas (vpk) motion 1987/88:Ubl6 hävdas att ökade satsningar måste göras på högskolan för att öka rekryteringen i syfte att öka andelen som går vidare till högre utbildning. Den förestående minskningen av ungdomsgenerationerna understryker kravet på sådana insatser. Mofionärerna anser att de sociala, könsmässiga och regionala hin­der som alltjämt finns måste undanröjas och pekar på att införande av stu-dielönesystem alltmer framstår som det mest verkningsfulla medlet att bryta den sociala snedrekryteringen. Antagningssystemet till högskolan anses dock också ha stor betydelse..Olika metoder måste enligt motionär­erna prövas för att få ungdomar utan akademiska tradifioner att fortsätta stu-dera på högskolenivå, inte minstipå delängre s.k. presfigeutbildningarna.    .'.••


 


Enligt motionen bör målsättningen vara att helt komma bort från betygs- UbU 1987/88:32 konkurrensen i gymnasieskolan och finna andra mätmetoder för antagning. Studiefärdighetsprovet anses vara en sådan modell, som kontinuerligt bör utvärderas. Utformningen av provet, liksom konsekvenserna av en vidgad provantagning, bör noggrant granskas och värderas av riksdagen och an­svariga myndigheter. Den föreslagna anmälningsavgiften om 100 kr. avslås av principiella skäl.

Arbetslivserfarenhet bör enligt motionen värderas högre än vad rege­ringen föreslår. I motionen föreslås att 15 månaders yrkesarbete skall ge 0,5 poäng och att 5 års arbete skall ge 1 poäng. Arbetslivserfarenhet bör kunna tillgodoräknas såväl i samband med högskoleprovet som vid betygs­urvalet.

Utskottet

Pä grundval av bl.a. tillträdesutredningens betänkande (SOU 1985:57) Tillträde till högskolan har regeringen lagt fram proposition 1987/88:109 om urval m. m. till högskoleutbildning.

Principiella utgångspunkter

Frågan om den sociala snedrekryteringen tas upp i tvä motionsyrkanden, nämligen i motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 2 och 1987/88:Ub613 (s).

I motion 1987/88:Ubl7 hävdas att det vare sig är möjligt eller önskvärt att med hjälp av tillträdesreglerna i positiv riktning förändra den sociala rekryteringen till högskolan. Positiva förändringar aiises dock kunna åstadkommas genom insatser av föräldrar och genom den påverkan som kan utövas i det underiiggande skolsystemet. Genom att ta till vara varje enskild elevs förutsättningar på bästa sätt kommer alla studerande som har förutsättningar härför att kunna rekryteras till för dem och sanihället lämplig utbildning. Stor betydelse för rekryteringen till högskolan har också utformningen av studiemedelssysterii, arbetsmarknadsutsikterna och lönepolitiken. Enligt motionärerna torde det viktigaste instrumentet för att förändra den sociala snedrekryteringen till högskolan vara att se till att en satsning på högre utbildning blir en ekonomiskt lönsam investering.

Enligt motion l987/88:Ub613 är den sociala snedrekryteringen till högre utbildning uppenbar. Ingen som helst förbättring har inträffat under de senaste åren, tvärtom kommer den av allt att döma att öka. Motionärerna begär därför att en utredning skall tillsättas av regeringen med uppgift att kartlägga och analysera orsakerna till den sociala snedreki-yteringensamt framlägga en plan med förslag till strategiska åtgärder.

Utskottet vill inledningsvis konstatera att ett av målen för högskölepoli-tiken är att åstadkomma en vidgad social rekrytering. Utskottet delar därför motionärernas oro över de rapporter söm visar att den sociala snedrekryteringen till högskolan består. Skillnaderna i rekrytering till hög­skolan från olika socialgrupper är väl dokumenterade och kräver inga nya lindersökningar. Orsakerna till dessa skillnader är flera. Några av de


 


viktigaste är enligt utskottets mening geografiska, ekonomiska och attityd-     UbU 1987/88:32 mässiga.

De geografiska orsakerna bör reduceras genom dimensionerings- och lokaliseringspolitik, vilket i stor utsträckning också skett genom utbyggna­den av nya universitet och högskolor samt decentraliserad undervisning.

De ekonomiska orsakerna bör reduceras genom förbättringar av studie­stödet. En förbättring har också skett genom beslutet om studiemedel som nyligen fattats av riksdagen (prop. 1987/88:116, SfU 1987/88:26). Här återstår dock enligt utskottets uppfattning mycket att göra. Ytteriigare utbyggnad av det statliga studiestödet behöver göras.

De attitydmässiga orsakerna till den sociala snedrekryteringen till hög­skolan spelar enligt utskottets mening en betydande roll. Denna grupp av faktorer synes också vara de svåraste att komma åt med åtgärder från statsmakternas sida. Här återstår, såvitt utskottet kan bedöma, det allra mesta att'göra. Det tar lång tid att få genomslag för åtgärder i dessa avseenden. Skillnader mellan socialgrupperna i det nu diskuterade avseen­det visar sig redan tidigt i skolsystemet, vid tillval på högstadiet och vid val av linje i gymnasieskolan. Enligt utskottets bestämda uppfattning måste därför alla befattningshavare, t.ex. lärare och syo-konsulenter, och alla beslutsinstanser i hela skolsystemet på olika sätt uppmärksamma den sociala snedrekryteringen och de mekanismer varigenom denna uppstår. Endast genom en medveten strävan att i alla sammanhang söka påverka attityder och undanröja hinder vid olika typer av studieval kan förändring­ar ske. En utgångspunkt för denna strävan bör vara att påvisa fördelarna -ekonomiskt, personlighetsmässigt, kulturellt m.m. - med högskoleutbild­ning för individen och framhålla värdet av högskoleutbildade medborgare för landet som helhet.

'. Utformningen av antagningssystemet till högskolan har också i debatten framhållits som betydelsefull för rekryteringen. Utskottet kan dela me­ningen att antagningssystemet har betydelse, men att förändringar i detta har begränsad effekt, såvida inte direkta och uttryckliga socialgruppskvo-. te ringar byggs in. Hitintills har inga sådana förslag framförts. Utskottet bedömerdet inte heller som möjligt eller rimligt att lösa snedrekryterings­problemet med den typen av åtgärder.

Utskottet kan inte heller utesluta att inkomstlägena för de yrken fill vilka högskoleutbildning leder spelar en roll för rekryteringen. Dessa förhållan­den har dock riksdagen ytterligt begränsade möjligheter att påverka, såvi­da inte en direkt stafiig inkomstpolitik skall introduceras. Några förslag härom har ej förts fram. Utskottet bedömer det inte heller som ändamåls­enligt att så sker. Däremot har givetvis staten i sin roll som arbetsgivare möjlighet och skyldighet att se till att lönelägena för stora grupper av lågavlönad högskoleutbildad personal höjs till en rimlig nivå. Motsvarande gäller även för kommuner och landsting.

Sammantaget är det alltså ett komplext mönster av orsaker till snedre­kryteringen till högskoleutbildning. Utskottet har i det föregående pekat på några orsaker och antytt på vilket sätt dessa orsaker bör angripas. Utskot­tet, som avser att följa dessa frågor med stor uppmärksamhet, anser


10


 


emellertid, som tidigare framhållits, inte att det behövs någon särskild     UbU 1987/88:32 utredning, varför motion 1987/88:Ub6l3 avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det finna anledning att göra något särskilt uttalande av den art som efterlyses i motion 1987/88:Ubl7 yrkande 2, varför även denna motion avstyrks.

I motion l987/88:Ubl7 (m) yrkande I anförs att - eftersom tillgängliga resurser är begränsade —, måste tillträdessystemet utformas så att det säkerställer att de för högre studier och forskning bäst lämpade antas till den högre utbildningen. Motionärerna anser att behörighets- och urvals­regler måste utformas utifrån detta övergripande syfte.

Utskottet menar att de regler som gäller för tillträde till högskolan måste utformas utifrån fler mål än de som anges i motionen. Med hänvisning till de principiella utgångspunkter som redovisats i propositionen och de mer ingående resonemang som nyss förts om den sociala snedrekryteringen avstyrker utskottet motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1.

Behörighet

I propositionen föreslås att nuvarande krav på allmän behörighet till högskoleutbildning i huvudsak skall gälla. Det innebär att den sökande skall ha fullständig minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan eller motsva­rande studier i kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskola och ha kunskaper i svenska och engelska som motsvarar minst två årskurser i gymnasieskolan. Allmän behörighet har också den som är minst 25 är, har minst fyra års arbetslivserfarenhet och kunskaper i engelska motsvarande minst två årskurser i gymnasieskolan (25:4-regeln). För studerande med utländsk förutbildning skall särskilda regler gälla.

I motion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 3 anförs att den allmänna behörighe­ten bör skärpas till att motsvara genomgången treårig gymnasieutbildning. För vissa kortare högskoleutbildningar.skall dock tvåårig gymnasieutbild­ning vara nog. I dessa fall bör detta utformas som dispens från den allmänna behörigheten. Förutsättningen för att medge dispens bör vara generös till dess att gymnasieskolans tvååriga linjer har förlängts till tre är.

I mofionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 4 och 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 1 argumenteras för det förslag till skärpning av den allmänna behörigheten-som tillträdesutredningen föreslog, nämligen att betyg 3 i svenska och engelska skulle krävas för genomgängen tvåårig studiekurs. I den sist­nämnda motionen anförs att det är viktigt att garantera den som inte uppnår allmän behörighet på grund av för låga betyg en kompletteringsut­bildning. Samma krav framförs i motion 1987/88:Ubl7 yrkande 7. I motio­nen hävdas vidare att regeringens argumentering mot tillträdesutred­ningens förslag på ett avslöjande sätt formulerar kritiken mot det relativa betygssystemet. Att betygssystemet inverkar negativt på högskolans till­trädessystem bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 3). Slutligen hävdas i motionen (yrkande 5) att utbildning som ställer lägre krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassificeras som högskoleutbildning.

t2    Riksdagen 1987/88. 14 saml. Nr 32


Utskottet anser att det är viktigt att alla barn och ungdomar får goda UbU 1987/88:32 kunskaper i svenska och engelska både med tanke på fortsatta studier och som förberedelse för yrkesverksamhet. Åtgärder har på senare år vidtagits för att stärka undervisningen i svenska på olika stadier i skolan. En treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning kommer också att öka de berörda ele­vernas kunskaper i såväl engelska som svenska. Utskottet delar regering­ens uppfattning att det nu vore olyckligt att, som föresläs i motion l987/88:Ub21, lägga fast skillnader i allmän behörighet mellan dem som gått igenom tvåårig utbildning och dem som gått igenom tre- eller fyraårig utbildning i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna l987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7, l987/88:Ubl8 yrkande 1 och 1987/88:Ub21 yrkande 3. Utskottet vill tillägga att självfallet kan, när så är motiverat, betyg 3 pä genomgängen studiekurs i svenska och engelska från tvåårig linje i gymnasieskolan uppställas som ett särskilt förkunskapskrav för viss utbildning.

I propositionen föreslås vidare att sökande till fristående kurs som är 25 är och har minst fyra års yrkesverksamhet själv får bedöma om han eller hon har de kunskaper som behövs för att genomgå utbildningen, s. k. självpröv­ningsrätt. Det innebär att denna rätt utvidgas till att gälla också de krav på kunskaper i svenska och engelska som finns i den allmänna behörigheten. Antagningsmyndigheten, dvs. högskolan, föreslås själv få rätt att besluta om självprövningsrätt även för andra kategorier sökande till fristående kurs.

I två motioner, nämligen 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 6 och 1987/88:Ub2l (fp) yrkande 4, hävdas att det finns ett värde i att ha en självprövningsrätt för vissa fristående kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär. Denna rätt bör emellertid inte vara generell utan det bör enligt motionärerna ankomma på antagningsmyndigheten att avgöra vilka kurser som skall omfattas av denna rätt. Rätten bör också enligt motionärerna omfatta samtliga sökande.

Utskottet delar regeringens bedömning att självprövningsrätten inte skall uppfattas som en dispens från behörighetskraven utan som en frihet för de äldre och erfarnare sökande att på eget ansvar bedöma om de egna förkunskaperna motsvarar de uppställda kraven. Övervägande goda erfa­renheter har redovisats av den hittills tillämpade självprövningsrätten. Enligt utskottets uppfattning har självprövningsrätten stor betydelse för en vidgad social rekrytering till högskolan. Den del av motionärernas krav som syftar till att antagningsmyndigheten skall kunna besluta att även andra kategorier sökande skall kunna omfattas av självprövningsrätten är tillgodosett genom regeringens förslag. 1 övrigt avstyrker utskottet motio­nerna 1987/88:Ubl7 yrkande 6 och 1987/88:Ub2l yrkande 4.

Urval

1 propositionen föreslås att betyg från gymnasieskolan eller motsvarande
utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen samt högskoleprovet
skall utgöra de huvudsakliga grunderna för urval till utbildningslinjer. De
sökande indelas i två grupper, en grupp för betygsurval och en grupp för
    12


 


provurval. Inom gruppen för betygsurval indelas de sökande i undergrup-     UbU 1987/88:32 per.

Enligt motion 1987/88:Ubl6 (vpk) bör målsättningen vara att helt kom­ma bort från betygskonkurrensen i gymnasieskolan. Andra mätmetoder måste då utvecklas för antagning till högskolan. Motionärerna anser att studiefärdighetsprovet är en sådan modell. Utformningen av provet måste liksom konsekvenserna av en vidgad provantagning noggrant granskas och värderas av riksdagen och ansvariga myndigheter (yrkande 1). Motionärer­na anser vidare att regeringens förslag om anmälningsavgift om 100 kr. bör avslås av principiella skäl (yrkande 3).

Utskottet hänvisar till vad som i propositionen angivits om att det är viktigt att resultatet av provurvalet fortlöpande följs upp. I propositionen anförs också att ett vetenskapligt råd bör inrättas för att följa provverk­samheten, vilket också föreslogs av tillträdesutredningen. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan, varför motion 1987/88:Ub 16 yrkande 1 bör avslås.

Utskottet har inga invändningar mot den föreslagna anmälningsavgiften, som måste betraktas som måttlig. Yrkande 3 i motion 1987/88:Ubl6 bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen det begärda bemyndigan­det att inrätta en tjänst som professor i pedagogik, särskdt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå fr. o. m. den 1 juli 1989 för att därige­nom ge arbetet med konstruktion m. m. av högskoleprovet en fastare organisation.

I propositionen föreslås vidare att fördelningen av platserna mellan grup­pen för betygsurval och gruppen för provurval skall kunna variera mellan olika utbildningslinjer inom intervallet 1/3 — 2/3.

Fyra motionsyrkanden berör frågan omfördelningen av antalet platser mellan de olika kvotgrupperna. I motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 22 och 1987/88:Ub806 (m) yrkande 19 begärs att den andel studerande som antas direkt från gymnasiet skall uppgå till minst 50%. Denna ändring bör genomföras omedelbart inom ramen för gällande tillträdesregler.

I motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 12 och 1987/88:Ub2l (fp) yrkan­de 2 begärs motsvarande andel inom ramen för de nya tillträdesreglerna. I den sistnämnda motionen anges dock att de studerande skall ha högst tre år gamla betyg.

Utskottet konstaterar inledningsvis att nuvarande bestämmelser innebär att en tredjedel av platserna avsätts för sökande med högst tre är gamla betyg. Utskottet finner ingen anledning att ändra dessa regler, varför motionerna l987/88:Ub565 yrkande 22 och 1987/88:Ub806 yrkande 19 av­styrks.

Utskotten anser vidare att det förslag till varierande andelar för olika utbildningar som föreslås i propositionen och som för övrigt tillträdesut­redningen föreslog ger stora möjligheter för regeringen eller den myndighet som regeringen bemyndigar att besluta om hur många platser som skall tilldelas betygs- resp. provurvalsgruppen. Hänsyn kommer därvid att kun-

13


 


na tas till innehållet i utbildningen och syftet med den, liksom efterfrågan     UbU 1987/88:32 från olika grupper av studerande. Utskottet anser att riksdagen bör god­känna   vad   som   föreslagits-  i   propositionen   och   avslå   motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 12 och 1987/88:Ub21 yrkande 2.

1 propositionen föreslås att 0,5 poäng för minst fem års arbetslivserfaren­het skall kunna komplettera poäng för högskoleprovet.

Meritvärde för arbetslivserfarenhet tas upJD i två motionsyrkanden. 1 motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 13 argumenteras för att meritpoäng inte alls skall ges vid urval till högre utbildning för att undvika den s. k. väntrumseffekten. Motsatt uppfattning hävdas i motion 1987/88:Ubl6 (vpk) yrkande 2, där motionärerna anser att 15 månaders arbetslivserfaren­het bör ge 0,5 poäng och fem års erfarenhet I poäng. Dessa poäng bör gälla tillsammans med såväl betyg som med högskoleprovet.

Utskottet finner att förslaget i propositionen är väl avvägt. Utskottet avstyrker således motionerna 1987/88:Ubl6 yrkande 2 och 1987/88:Ubl7 yrkande 13.

I propositionen föreslås att sökande som uppnått allmän behörighet endast genom studier vid folkhögskola skall kunna antas både inom provurvalet och inom betygsurvalet. Sökande som tidigare har gymnasieutbildning skall dock enligt propositionen inte kunna antas i undergruppen för dem som har studieomdöme från folkhögskola.

Fyra motionsyrkanden tar upp frågan orh inplacering i urvalsgrupp av sökande med folkhögskoleuibildning. 1 motion l987/88:Ubl7 (m) yrkande 9 hävdas att dessa sökande inte bör utgöra en särskild undergrupp i betygskvotgruppen. Motionärerna anser att dessa sökande endast skall vara hänvisade till högskoleprovet, då de ofta visat sig vara konkurrens­kraftiga i detta prov. Enligt motionerna 1987/88:Ubl9 (vpk), 1987/88:Ub22 (fp) och 1987/88:Ub24 (c) bör sökande som har både folkhögskoleutbild­ning och gymnasieutbildning kunna konkurrera i samtliga aktuella under­grupper inom betygsgruppen.

Med hänvisning till den folkhögskoleutredning som nyligen tillsatts är utskottet inte berett att nu föreslå några förändringar beträffande reglerna för vilka undergrupper de sökande med folkhögskoleutbildning kan ingå i. Utskottet fillstyrker således motionerna 1987/88:Ubl9, 1987/88:Ub22 och 1987/88:Ub24, medan mofion 1987/88:Ubl7 yrkande 9 avstyrks. Vad ut­skottet anfört om sökande med folkhögskoleutbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen fill känna.

I propositionen föreslås att antagningsmyndighet får möjlighet att pä grund av särskilda skäl anta enstaka studerande.

Enligt motion l987/88:Ubl7 (m) har regeringen en alltför restriktiv syn på andelen sökande som skall kunna antas efter individuell prövning (yr­kande 10). Det bör enligt motionärerna ankomma pä antagningsmyndighe­terna att fastställa hur stor denna andel skall vara. Tillsammans med antagna med utländsk förutbildning bör andelen emellertid i normalfallet aldrig överstiga 15% av linjens platser (yrkande 11).


14


 


Utskottet är ängeläget om att framhålla att en individuell prövning måste UbU 1987/88:32 kunna göras av de sökande som har sådana meriter och erfarenheter som inte låter sig omvandlas enligt regelverket. Även andra former av individu­ella hänsyn måste kunna tas. Utskottet delar regeringens uppfattning att antalet platser som skall tillsättas genom individuell prövning kommer att vara litet, men för den enskilde individen en viktig möjlighet. Utskottet anser dock inte att det finns anledning att kvantifiera andelen i procentsat­ser, utan anser att antagningsmyndigheterna bör ges frihet att tolka stats­makternas avsikter. Vad gäller antagning av studerande med utländsk förutbildning återkommer utskottet till den frågan senare. Riksdagen bör således avslå motion 1987/88:Ub 17 yrkandena 10 och 11.

I propositionen föreslås att studerande med utländsk förutbildning också skall antas inom betygsurvalet genom en motsvarandebedömning, dvs. de bör jämställas med sökande med svensk utbildning och en/7e(/ömrt/«g bör göras av deras tidigare utbildning och deras betygsmeriter.

I motion 1987/88:Ub 17 (m) yrkande 16 hävdas att det inte är möjligt att. med ledning av vad som sägs i propositionen bedöma hur regeringens förslag är tänkt att fungera. Det finns enligt motionärerna risk för ett byråkratiskt och rättsosäkert förfarande. Enligt motion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 8 torde regeringens förslag i praktiken komma att kräva en pröv­ning i varje enskilt fall av utländska betyg. Motionärerna anser att det vore angelägnare att prövningen kunde ske pä ett sådant sätt att helheten snarare än innehållet i enskilda ämnen bedömdes.

Att bedöma utländska utbildningar, vare sig de är på gymnasial eller högskolenivå, är en grannlaga uppgift. Med det ökande internationella utbytet har efterfrågan på denna typ av bedömningar blivit allt större, och myndigheternas erfarenhet och förmåga att göra dessa bedömningar har ökat. Genom diskussioner och samarbete inom internationella organ ut­vecklas kunskaper om och förståelse för de olikheter som finns i olika länders utbildningssystem. Utskottet är av dessa skäl övertygat om att antagningsmyndigheterna kommer att kunna utveckla lämpliga former för bedömningen av studerande med utländsk förutbildning. Något uttalande i frågan anser inte utskottet vara påkallat, varför motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 16 och 1987/88:Ub21 yrkande 8 avstyrks.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om regler för meritvärdering av viss tidigare högskoleutbildning: I motion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 7 anförs att en möjlighet bör införas att vid urvalet ge poäng för sådana tidigare genomgångna högskoleutbildningar som är relevanta för den sökta utbild­ningen. UHÄ bör enligt motionärerna få i uppdrag att utforma regler för en värdering av meriter av detta slag. Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub23 (m, fp, c) där exemjpel ges pä vilka tidigare högskolestudier som skulle kunna vara lämpliga för vissa angivna utbildningslinjer. I mo­tion 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 2 hävdas att det finris anledning att ge meritvärde för relevant arbetslivserfarenhet till vissa utbildningar.

I propositionen anförs i anslutning till avsnittet om individuell prövning
av studerande (s. 15) att det vid urval till vissa utbildningar kan finnas
anledning att mera generellt beakta sökande med viss utbildningsbakgrund
15

eller viss arbetslivserfarenhet.


 


Utskottet delar uppfattningen att det kan vara rimligt att sökande fill UbU 1987/88:32 vissa utbildningslinjer kan få räkna sig till godo viss tidigare högskoleut­bildning eller relevant arbetslivserfarenhet. Utskottet anser att regeringen bör uppdra åt UHÄ att snarast pröva i vilka former relevant tidigare högskoleutbildning och relevant arbetslivserfarenhet skall kunna tillgodo­räknas vid urval till högskolan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ubl8 yrkande 2, 1987/88:Ub21 yrkande 7 och 1987/88:Ub23 som sin mening ge regeringen till känna.

För att främja rekryteringen av samisk- och finsktalande personer till läkarutbildningen i Umeå föreslås i motion 1987/88:Ub5l0 (fp) att personer med denna språkliga bakgrund som fyller behörighetskraven för läkarut­bildning anfingen skall ges extra meritpoäng eller att ett visst antal platser skall reserveras för dem vid universitetet i Umeå.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att olika uppslag måste prövas för att förbättra läkarsituationen i norra sjukvårdsregionen. De vägar som antyds i motionen för att rekrytera sökande med speciella språkkunskaper behöver övervägas närmare av berört universitet och av UHÄ. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i frågan, varför motion 1987/88:Ub510 bör avslås.

Enligt propositionen skall vid urval tiU fristående kurser urvalskriterierna betyg, tidigare utbildning, högskoleprov och arbetslivserfarenhet använ­das. Även behov av utbildning och andra av sökanden åberopade särskilda skäl skall kunna läggas till grund för urval. De lokala högskolemyndighe­terna beslutar för varje kurs vilka kriterier som skall tillämpas.

I motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 19 tillstyrks regeringens förslag på alla punkter utom vad gäller tillgodoräknande av eventuell arbetslivserfa­renhet tillsammans med provresultat i fråga om urval fill linjealternativ utbildning.

Utskottet anser, med hänvisning till vad som tidigare anförts (s. 14), att arbetslivserfarenhet bör kunna tillgodoräknas pä samma sätt som vid urval till linjer. Det ankommer dock på den enskilda högskolan att för varje kurs fatta beslut om vilka av de i propositionen angivna kriterierna som skall tillämpas. Utskottet avstyrker med det anförda motion l987/88:Ubl7 yr­kande 19.

Fyra motionsyrkanden tar upp frågan om meritvärde för specialkurserna inom kost och konsumtion, nämligen motionerna l986/87:Ub326 (m), 1987/88:Ub218 (m) yrkande 1, l987/88:Ub232 (c) delvis och 1987/88:Ub296 (c) yrkande 2. I ett par av mofionerna nämns exempel på utbildningar där det vore speciellt värdefullt att de studerande hade de förkunskaper som specialkurserna ger. Sådana exempel är vårdutbildningar och förskollärar­utbildningen.

Utskottet finner det inte rimligt att ge generellt meritvärde för special­kurserna i kost och konsumtion vid urval till högskoleutbildning. Däremot är det naturligtvis möjligt för de lokala högskolorna att vid fastställande av . sina urvalskriterier för fristående kurser, som utskottet nyss berört, beakta bl.a. värdet av dessa specialkurser. Med det anförda avstyrker utskottet


16


 


motionerna 1986/87:Ub326, 1987/88:Ub2l8 yrkande 1, 1987/88:Ub232 del-     UbU 1987/88:32 vis och l987/88:Ub296 yrkande 2.

I två motionsyrkanden berörs ett par övriga frågor med' anledning av regeringens förslag beträffande urvalsfrågor.

I motion 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 3 instämmer motionärerna i regering­ens uppfattning att könskvotering vid urval inte bör användas generellt. Motionärerna anser att även vid urval till särskilda utbildningar måste könskvotering prövas mycket restrikfivt. Det anses viktigt att det i varje särskilt fall kan åberopas särskilda skäl för att öka andelen studerande av ett kön genom denna typ av åtgärd. Risken är nämligen annars stor att jämställdhetssträvandena i stället motverkas om det blir en allmän uppfatt­ning att lägre krav ställs för det ena könet.

Utskottet delar motionärernas synpunkter, men anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan, varför motion l987/88:Ubl8 yrkande 3 avstyrks.

Ett uttalande efterlyses också i motion l987/88:Ubl7 (m) yrkande 18, där motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen fill känna att föndet fall betygsnormerande prov inte utvecklats för studerande i kommmunal vuxenutbildning så skall dessa sökande hänvisas till provurvalet.

Utskottet anser att motionärernas synpunkter är i linje med föredragan­de statsrådets intentioner, varför något särskilt uttalande ej behövs. Mo­tion 1987/88:Ubl7 yrkande 18 avstyrks.

Utskottet godkänner vad som i övrigt förordats om urval i propositio­nen.

Särskilda behörighetssvillkor

De särskilda behörighetsvillkoren för allmän linje skall enligt föredragande statsrådets mening anges i central utbildningsplan. Om inte sådan finns skall de särskilda förkunskapskraven fastställas genom särskilt centralt beslut för att säkerställa att kraven är de samma i hela landet. Huvudregeln bör vara att betyget 3 bör ha uppnåtts i vart och ett av de ämnen som ingår i förkunskapskraven. När det är motiverat skall dock kravet på betyg 3 avse medelbetyget i flera ämnen. I undantagsfall kan krav ställas på högre betyg än 3 i ett enskilt ämne.

I mofion 1987/88 :Ub 17 (m) yrkande 8 föreslås att det för längre och mer krävande högskoleutbildning skall vara möjligt att som särskilt förkun­skapskrav kräva genomgången tre- eller fyraårig teoretisk gymnasieutbild­ning.

Utskottet vill påpeka att det enligt vad regeringen redovisat i propositio­
nen (s. 9-10) kommer att vara möjligt att ställa förkunskapskrav av den art
som motionärerna efterlyser för de allmänna utbildningslinjer som UHÄ
bedömer kräver sådana kunskaper. Utskottet anser emellertid att det är
viktigt att en sådan prövning görs för varje linje så att förkunskapskraven
verkligen speglar de kunskaper som behövs för att den studerande skall
     17


 


kunna tillgodogöra sig utbildningen i fråga. Riksdagen bör därmed avslå.    UbU 1987/88:32 motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8.

Tvä motionsyrkanden tar upp frågan om särskilda förkunskapskrav i
språk. I mofion 1986/87:807 (m) yrkande 2 framhålls att alla nivåer i
utbildningsväsendet måste förbereda för yrkesverksamhet i internationell
miljö. För högskolans del påpekas att kurslitteratur på andra främmande
språk än engelska bör användas. Detta kräver emellertid att de studerande
redan vid tillträdet till högskolan har goda kunskaper i andra språk än
engelska. Liknande synpunkter framförs i rnotion l987/88:Ub362 (m, fp, c)
yrkande 2, där det hävdas att en skicklig tekniker, naturvetare eller eko­
nom i framtiden aldrig blir en god yrkesman om språkkunskaper saknas.
För att stimulera till språkstudier redan i gymnasiet bör i utbildningsplan
för vissal motionen exemplifierade linjer ställas särskilda förkunskapskrav ;
när det gäller språk omfattande tre årskurser engelska och tre årskurser B-
eller C-spräk från gymnasieskolan.
                                i

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i framtiden kommer att bli allt viktigare att de som antas till högskolan har goda språkkunska­per dels därför att det skall vara möjligt att använda kurslitteratur pä andra språk än engelska, dels därför att framtida yrkesverksamhet i allt störte utsträckning kommer att ställa krav på internationella kontakter. Det är emellertid inte riksdagens uppgift att föreskriva vilka särskilda förkun­skapskrav som skall gälla för olika utbildningslinjer. Det bör ankomma på LIHÄ att göra den typ av bedömningar som det här är frågan om. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna l986/87:Ub807 yrkande 2 och 1987/88:Ub362 yrkande 2.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetsvillkor för vissa utbildningar. I motion l987/88:Ubl7 (m) yr­kande 15 anförs att yrkeslivserfarenhet som är nödvändig som grund för utbildningen skall utgöra ett särskilt förkunskapskrav. I motion l987/88:Ubl5 (s) hävdas att socionomutbildningen (den sociala linjen) är en sådan utbildning där arbetslivserfarenheten har sä stor betydelse att den borde krävas för behörighet.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det som anförs i den förstnämnda motionen inte strider mot vad som i propositionen anförs om arbetslivser­farenhet som särskilt behörighetsvillkor fill vissa utbildningar. Utskottet delar motionärernas och statsrådets uppfattning att om det bedöms nöd­vändigt med arbetslivserfarenhet för att de studerande skall kunna genom­gå utbildningen så skall detta anges som särskilt behörighetsvillkor. Ut­skottet finner dock ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande, varför motion 1987/88:Ub 17 yrkande 15 bör avslås.

När det gäller den sociala linjen har liknande motionsyrkanden behand­
lats av riksdagen vid två tillfällen på senare är (UbU 1984/85:26 och UbU
1986/87:4). Vid dessa båda tillfällen hänvisades till arbetet i tillträdesutred­
ningen samt vid det senare tillfället även till en översyn av den sociala
linjen som då aviserats av UHÄ. Den översynen har nyligen slutförts
(UHÄ-rapport 1988:1) och i rapporten föresläs (s. 35) bl.a. minst tolv.
månaders arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetsvillkor. Utskottet
      ,    18

anser emellertid inte att det är riksdagens uppgift att föreskriva vilka


 


behörighetsvillkor som bör gälla för olika utbildningslinjer, varför mofion     UbU 1987/88:32 l987/88:Ubl5 bör avslås.

Meritvärdering av betyg m.m.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att det medelbetyg som den studerande får i gymnasieskolan i så stor utsträckning som möjligt bör ligga till grund för betygsurvalet. Betyg i idrott får räknas bort från betygsme­delvärdet.

Betyg i ett ämne som kompletterats för behörighet bör räknas in i betygsmedelvärdet och sålunda kunna både höja och sänka medelvärdet.

Frågor rörande komplettering av betyg tas upp i fem mofionsyrkariden. I motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 14, 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 6, I987/88:Ub246 (fp) yrkande 22 och 1987/88:Ub345 (m) hävdas att alla elever skall ha rätt att genom kompletterande studier förbättra sina betyg från gymnasieskolan och få tillgodoräkna sig dessa betyg i merithänseen­de. I motion l987/88:Ub344 (m) hävdas att det är ologiskt att betyg som kompletterats för att erhålla behörighet räknas in i betygsmedelvärdet om det är lägre än det ursprungliga betygsmedelvärdet men inte om det är högre.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är väsentligt att förenkla nuvarande regler och att den enskildes valmöjligheter skall vara så stora som möjligt, dvs. att återvändsgränder skall undvikas. Detta ' innebär att betyg i ämnen som kompletterats för behörighet skall räknas in i betygsmedelvärdet. Den sistnämnda mofionen väcktes under allmänna motionstiden 1988, dvs. innan propositionen om urval m. m. lagts fram för riksdagen. De principer som nu föresläs tillämpas torde innebära att motio­närens krav på rättvisa tillgodoses, varför motion 1987/88:Ub344 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagen utan avslås.

Utskottet delar däremot inte de övriga motionärernas uppfattning att det generellt skall vara möjligt att i efterhand förbättra betyg frän gymnasie­skolan. Denna inställning innebär inte att utskottet är negativt till att elever efter gymnasieskolan skaffar sig ökade kunskaper. För dessa elever erbju­der högskoleprovet en ytterligare möjlighet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ubl7 yr­kande 14, l987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22 och 1987/88:Ub345.

Utskottet vill till detta lägga att utskottet när det gäller vilka ämnen som skall ingå i betygsmedelvärdet uppfattar propositionen så att ämne som valts som utökad studiekurs inle bör räknas in i betygsmedelvärdet, om det inte utgör särskilt förkunskapskrav.

Föredragande statsrådet anför att den mycket splittrade remissopinionen i
frågan om viktning av betyg manar till försikfighet, då erfarenheter saknas.
I ett framtida system med differentierade urvalsregler för olika linjer är det
inte uteslutet att särskild hänsyn kan tas till betyg i vissa ämnen. Statsrådet
anför slutligen att frågan om viktning i någon form kan övervägas tillsam­
mans med andra urvalsfaktorer inom ramen för det fortsatta utvecklingsar­
betet med urvalsfrågorna.
                                                                  19


 


Tre motionsyrkanden gäller införande av viktade betyg. I motion UbU 1987/88:32 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 17 föreslås att tillträdesutredningens förslag att ge svenska, engelska, matematik och de ämnen som ingår i kraven på särskild behörighet större vikt bör prövas. Därigenom kan praktiska erfa­renheter av för- och nackdelar med viktning av betyg vinnas. I motion 1987/88:Ub2l (fp) yrkande 5 beskrivs tillträdesutredningens förslag som en intressant utgångspunkt för vidare överväganden om viktning. Motionärer­na anser att riksdagen nu bör ta principiell ställning för ett införande av viktade betyg och begära att regeringen återkommer med förslag i frågan. Viktning av betyg i högskoleutbildningars karaktärsämnen bör enligt mo­tion l987/88:Ub246 (fp) yrkande 20 övervägas.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att frågan om viktning bör hante­ras med stor försiktighet. Med hänvisning till vad som anförts i propositio­nen om möjligheten att i det fortsatta utvecklingsarbetet med urvalsfrågor­na överväga också frågan om viktning avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 17, 1987/88:Ub21 yrkande 5 och 1987/88:Ub246 yrkande 20.

Särskilda urvalsmetoder m. m.

Tillträdesutredningen ansåg att andra urvalsmetoder som komplement till de föreslagna generella urvalsmetoderna borde fä användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildningslinje. Många remissinstanser har varit positiva till möjligheterna att använda linje- eller sektorsanpassade urvalsmetoder, men några har varnat föratt urvalssystemet därmed kan bli komplicerat och svårt att överblicka.

Särskilda urvalsregler gäller redan för flera konstnärliga utbildningar, där hänsyn kan tas till bl.a. resultat av prov som avser visa den sökandes lämplighet och fallenhet för den sökta utbildningen. Andra erfarenheter av dylika urvalsmetoder är relativt begränsade. Försöksverksamhet bedrivs sedan höstterminen 1986 vid Karolinska institutet med intagning till läkar­linjen av speciellt forskningsintresserade (10 platser) och sedan höstter­minen 1987 inom arkitektutbildningen (en tredjedel av platserna). Hittills­varande erfarenheter är positiva, och vid Karolinska institutet finns intres­se för att påbölja försöksverksamhet för antagning till den ordinarie läkar­utbildningen. Förslag om urvalsförfarande till utbildningslinjer vid hälso­universitetet har lagts fram av universitetet i Linköping. UHÄ har i sitt yttrande till regeringen över förslaget utvecklat sin syn på vad som bör beaktas vid den här typen av försöksverksamhet.

Enligt föredragande statsrådet anger UHÄ i sitt yttrande över för­
söksverksamheten i Linköping viktiga synpunkter som generellt bör beak­
tas vid kommande försöksverksamhet. Statsrådet anför vidare att erfaren­
heter av försöksverksamhet inom olika utbildningslinjer på sikt bör kunna
ge erfarenheter inför beslut om sådana urvalsinstrument skall användas i
större omfattning. Det vetenskapliga råd som föreslås inrättas för högsko­
leprovet bör också ha inseende över försöksverksamhet av detta slag.
Vilken försöksverksamhet som bör komma till stånd skall beslutas av
regeringen.
                                                                                      20


 


I mofion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 1 anförs att studiefärdighetsprov bör UbU 1987/88:32 ges en ökad betydelse vid urvalet. Dessa bör emellertid inte bara mäta allmänna studiefärdigheter, utan bör i stället utformas olika för olika linjer. Därigenom kan provet mäta olika intresse- och kunskapsprofiler, vilket ger en ökad säkerhet för att den sökande kommer att ha förmågan att bedriva de aktuella studierna.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om särskilda urvalsmetoder till specifika linjer. I motion 1987/88:Ub600 (fp) anförs att det till lärarutbild­ning behövs en lokal antagning, vars främsta syfte skall vara att förhindra att uppenbart olämpliga antas till utbildning. I mofion l987/88:Ub20 (m) föresläs att sökande till läkarutbildning skall genomgå en särskild lämplig­hetsprövning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att pröva även andra metoder än de generella för att ge sökande som har särskilda förutsättningar för en viss typ av studier riiöjlighet att hävda sig i urvalsförfarandet. Denna typ av prov har dessutom, enligt utskottets upp­fattning, ett stort informationsvärde om utbildningens uppläggning och innehåll för den sökande. En förutsättning är dock att provet kan utformas på ett sådant sätt att relevanta och tydliga urvalskriterier används och att risken för godtycke undanröjs samtidigt som provet skall kunna genomfö­ras till rimliga kostnader. Det kan också finnas anledning att söka metoder för att förhindra att personer som är direkt olämpliga för visst yrke tas in till utbildningen. För att tillräckliga erfarenheter skall vinnas på dessa områden delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning att ytterliga­re försöksverksamhet bör bedrivas innan definitiv ställning tas till omfatt­ningen av och formerna för användningen av särskilda urvalsmetoder. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub2l yrkande 1. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att inställningen till att starta för­söksverksamhet bör vara generös för att ett sä brett erfarenhetsmaterial som möjligt skall kunna analyseras av det föreslagna vetenskapliga rådet.

Enligt vad utskottet erfarit är UHÄ:s principiella inställning positiv till att låta lärarutbildning ingå i någon typ av försöksverksamhet när det gäller särskilda urvalsmetoder. Detsamma gäller också beträffande försöksverk­samhet för antagning till läkarutbildning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna l987/88:Ub20 och 1987/88:Ub600.

I motion 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 4 påpekas att förslagen i propositionen i allt väsentligt bygger på fortsatt central antagning. Enligt motionärernas uppfattning finns det anledning att närmare pröva förutsättningarna för en mer omfattande lokal antagning. Regeringen bör därför ta initiativ till att utreda frågan om övergäng till mer lokal antagning till högskolan.

Utskottet anser att de förslag till förändringar som presenterats i propo­sitionen om urval m. m. till högskolan måste ses som en väsentlig förbätt­ring av det nuvarande systemet. Erfarenheterna av de nu föreslagna regler­na kommer kanske att ge anledning till framtida förändringar. Olika förslag till försöksverksamhet med särskilda urvalsmetoder kommer kanske också att resultera i förändringar och kompletteringar. Det är viktigt att riksdags­beslutet om tillträdessystemet till högskolan inte uppfattas som ett defini­tivt ställningstagande. Å andra sidan kräver hänsynen till de presumtiva


 


studerande inom högskolan att reglerna inte ändras alltför ofta och alltför     UbU 1987/88:32 radikalt.

Utskottet är således inte nu berett att förorda att en särskild utredning tillsätts för att pröva förutsättningarna för en mer omfattande lokal antag­ning till högskolan. Riksdagen bör.därför avslå motion 1987/88:Ubl8 yr­kande 4.

Vad gäller övriga frågor om särskilda behörighetsvillkor, meritvärdering av betyg, särskilda urvalsmetoder samt rätt att överklaga beslut som riksdagen beretts tillfälle alt la del av har utskottet inget att erinra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.             beträffande den sociala snedrekryteringen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 2 och 1987/88:Ub613,

2.    beträffande syftet med behörighels- och urvalsregler att riksdagen avslår rriotion 1987/88:Ubl7 yrkande 1,

3.    beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m. att riksdagen med bifall fill proposition 1987/88:109 och med avslag pä mofionerna l987/88:Ubl7 yrkandena 3, .4, 5 och 7, 1987/88:Ubl8 yrkande 1 samt l987/88:Ub21 yrkande 3 godkänner vad som föror­dats i propositionen om allmän behörighet,

4.    beträffande den s. k. självprövningsrätten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag pä mofionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 6 och 1987/88:Ub21 yrkande 4 godkänner vad som förordats i propositionen om självprövningsrät­ten,

5.             beträffande högskoleprovet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl6 yrkandena 1 och 3 samt
godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:109 om högsko­
leprovet,
                                                                                                

6.          beträffande inrättande av en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som profes­sor i enlighet med vad som förordats i proposifion 1987/88:109,

7.    beträfiande fördelningen av antalet platser mellan kvolgrttpper att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag på mofionerna 1987/88:Ubl7 yrkaride 12, 1987/88:Ub2l yrkande 2, 1987/88 :Ub565 yrkande 22 och 1987/88 :Ub806 yrkande 19 godkän­ner vad som förordats i propositionen om fördelningen av antalet                ' platser mellan kvotgrupper,

8.    beträffande meriipoäng för arbetslivserfarenhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ubl6 yrkande 2 och 1987/88:Ubl7 yrkande
13 godkänner vad som förordats i propositionen om meritpoäng för
arbetslivserfarenhet,
                                                                                             22


 


9. beträffande sökande med folkhögskoleutbildning         UbU 1987/88:32
aU riksdagen med bifall fill motionerna l987/88:Ubl9, 1987/88:Ub22

och 1987/88:Ub24, med anledning av proposifion 1987/88:109 och med avslag på motion l987/88:Ubl7 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.    beträffande individuell prövning av sökande m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och 11 godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:109 om indi­viduell prövning m. m.,

11.    beträffande bedömriingen av studerande med utländsk förut­
bildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ub 17 yrkande 16 och 1987/88 :Ub21 yrkande 8,

12.    beträffande meritvärdering av viss tidigare högskoleutbild­
ning och relevant arbetslivserfarenhet

att riksdagen med anledning av motionerna l987/88:Ubl8 yrkande 2, 1987/88:Ub21 yrkande 7 och l987/88:Ub23 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

13.    beträffande antagning av studerande med samisk och finsk
språklig bakgrund tdl läkarutbildningen i Umeå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub510,

14.    beträffande urval tiU fristående kurser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl7 yrkande 19,

15.    beträffande meritvärde för specialkurserna inom kost och
konsumtion

att riksdagen avslår mofionerna 1986/87:Ub326, 1987/88:Ub218 yr­kande 1, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub296 yrkande 2,

16.    beträffande övriga urvalsfrågor

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag på mofionerna l987/88:Ubl7'yrkande 18 och 1987/88:Ubl8 yrkande 3 godkänner vad som i övrigt förordats om urval i propositionen,

17.    beträffande särskilda förkunskapskrav för längre och mer
krävande högskoleulbildidngar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8,

18.    beträffande särskilda förkunskapskrav i språk

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub807 yrkande 2 och l987/88:Ub362 yrkande 2,

19.    beträffande arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetsvill­
kor för vissa utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl5 och 1987/88:Ubl7 yrkande 15,

20.    beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 14, l987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22, 1987/88:Ub344 och 1987/88 :Ub345,

21.    beträffande viktning av betyg

att   riksdagen   avslår   motionerna   l987/88:Ubl7   yrkande    17,

1987/88:Ub2l yrkande 5 och l987/88:Ub246 yrkande 20,                           23


 


22.    beträffande särskilda urvalsmetoder                           UbU 1987/88:32 att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub20, l987/88:Ub2l yrkari­de 1 och 1987/88: Ub600,

23.    beträffande utredning om övergång tiU mer lokal antagning att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl8 yrkande 4,

24.   beträffande övriga frågor som riksdagen beretts tillfälle att la del av

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen.

Stockholm den 17 maj 1988 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kersfin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen (mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och pä s. II slutar med "denna motion avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag fill förändringar av tillträdes­reglerna kommer att ha avsedd effekt. Erfarenheterna frän det system som infördes 1977 har visat att den sociala snedrekryteringen inte påverkas av vare sig meritvärdering av arbetslivserfarenhet, indelning av de sökande i grupper eller kvotering mellan grupperna.

Utskottet anser det varken möjligt eller önskvärt att med hjälp av tillträ­desreglerna i positiv riktning förändra den sociala snedrekryteringen till högskolan. Positiva förändringar kan emellertid åstadkommas genom in­satser av föräldrar och genom den påverkan som kan utövas i de underlig­gande skolsystemen. Om skolundervisningen utformas så att man försöker ta till vara varje enskild elevs förutsättningar på bästa sätt, om man försöker att utveckla varje elevs begåvningsprofil maximalt, kommer ock­så rekryteringen till högskolan att förändras. Då kommer alla studerande, som har förutsättningar härför, att kunna rekryteras till för dem och samhället lämplig utbildning.

Stor betydelse för rekryteringen till högskolan har emellertid utform-          24


 


ningen av studiemedelssystem, arbetsmarknadsutsikterna samt löne- och     UbU 1987/88:32 skattepolitiken. För att förändra den sociala snedrekryteringen till högsko­lan torde det vikfigaste instrumentet vara att göra det lönsamt att satsa på högre utbildning.

Vad utskottet anfört om åtgärder för att minska den sociala snedrekryte­ringen till högskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion 1987/88:Ubl7 yrkande 2.

Utskottet anser emellertid inte att det finns någon anledning att tillsätta någon utredning om den sociala snedrekryteringen, varför motion l987/88:Ub613 avstyrks.

dels att moment I i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande den sociala snedrekryteringen att riksdagen med bifall till mofion 1987/88:Ubl7 yrkande 2 och med avslag på motion 1987/88:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Syftet med behörighets- och urvalsregler (mom. 2)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet menar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns ett starkt samband mellan kvaliteten i den högre utbildningen och vilka som bereds tillträde till utbildningen. Regler­na för behörighet och urval måste därför utformas så att de studerande antas som har de bästa förutsättningarna att med gott resultat klara sina studier. Vad utskottet anfört om syftet med behörighets- och urvalsregler bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet fillstyrker därmed motion l987/88:Ubl7 yrkande I.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande syftet med behörighets- och urvalsregler att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Skärpning av den allmänna behörigheten m. m. (mom. 3)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "viss utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tillträdesutredningens förslag till skärpning av de
allmänna behörighetskraven bör genomföras, dvs. att betyg 3 skall krävas
för genomgången studiekurs i svenska och engelska frän tvåårig linje i
gymnasieskolan. För de elever som inte uppnår betyg 3 måste behörighets-
givande kompletteringsutbildning ordnas. Däremot bör inte nu den allmän­
na behörigheten skärpas till treårig gymnasieutbildning, varför motion
        25


 


1987/88:Ub2l yrkande 3 bör avslås av riksdagen. Vad som i motion UbU 1987/88:32 1987/88:UbI7 anförs om det relativa betygssystemets inverkan på tillträ­desreglerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna liksom att utbildningar som ställer lägre krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassificeras som högskoleutbildningar. Riksdagen bör således tillstyrka motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1. Riksdagen bör också avslå propositionen i motsvarande delar.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 och med avslag på proposi­fion 1987/88:109 samt mofion l987/88:Ub2l yrkande 3 som sin me­ning ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

4. Skärpning av den allmänna behörigheten m. m. (mom. 3)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "viss utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet hyser visserligen sympati för tillträdesutredningens försök att konkretisera de förkunskapskrav som sökande till högskolan bör ha i engelska och svenska. Emellertid kan enligt utskottets mening kravet på ett visst betyg ställas först när det nuvarande relativa betygssystemet har avskaffats och ett målrelaterat betygssystem införts. Motionerna . 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4. .5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 bör därför avslås av riksdagen.

Pä sikt finns det anledning att ta upp frågan om det över huvud taget finns skäl att behålla den allmänna behörigheten. Enligt utskottets mening vore det mer adekvat att ställa särskilda krav för de olika linjerna, dvs. bygga ut systemet med särskild behörighet. Sålänge den allmänna behörig­heten behålls bör den dock utformas så att den fyller någon funktion. Utskottet tillstyrker det förslag som framförs i mofion 1987/88:Ub2l yr­kande 3 att den allmänna behörigheten skall skärpas till genomgången treårig gymnasielinje. Undantag skall kunna medges för kortare utbildning­ar. Vad utskottet anfört om skärpning av den allmänna behörigheten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmäima behörigheten m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub2l yrkande 3 samt med    avslag    pä    proposition     1987/88:109    och    motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26


 


5. Skärpning av den allmänna>behörigheten m. m. (mom. 3)    . UbU 1987/88:32

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar med "Utskottet anser" och slutar med "viss utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med flera av mofionärerna att tillträdesutred­ningens förslag till skärpning av de allmänna behörighetskraven bör ge­nomföras, dvs. att betyg 3 skall krävas för genomgången studiekurs i svenska och engelska från tvåårig linje i gymnasieskolan. För de elever som inte uppnår betyg 3 måste behörighetsgivande kompletteringsutbild­ning ordnas. Däremot bör inte nu den allmänna behörigheten skärpas till treårig gymnasieutbildning, varför motion I987/88:Ub21 yrkande 3 bör avslås av riksdagen. Vad som i motionen 1987/88:Ubl7 anförs om det relativa betygssystemets inverkan på tillträdesreglerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör således tillstyrka motio­nerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4 och 7 samt l987/88:Ubl8 yrkande 1. Däremot bör inte något uttalande göras om att utbildningar som ställer iägre krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassifi-'ceras som högskoleutbildningar. Riksdagen bör således avslå motion 1987/88:Ubl7 yrkande 5.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 och med avslag på proposition 1987/88:109 samt motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 5 och 1987/88:Ub2l yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Tillämpning av den s. k. självprövningsrätten (mom. 4)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kersfin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns något skäl för att en sökande som uppnått 25 års ålder själv skall få avgöra sin behörighet, medan den som är ett år yngre tvingas redovisa sin formella behörighet. För att förenkla antagningen till vissa kurser, t. ex. av fort- och vidareutbildningskaraktär, kan utskottet dock tänka sig att antagningsmyndigheten kan besluta att självprövningsrätten skall tillämpas. I sådana fall skall denna rätt ges fill alla sökande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motio­nerna l987/88:Ubl7 yrkande 6 och l987/88:Ub2l yrkande 4 som sin me­ning ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker således vad som i propo­sitionen anförts om självprövningsrätten.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande den s.k. självprövningsrätten                                          27


 


att riksdagen med bifall fill motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 6 och     UbU 1987/88:32 l987/88:Ub2l    yrkande   4   samt   med   avslag   på   proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om självprövningsrätten.

7. Högskoleprovet (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 13 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en kontinuerlig utvärdering bör göras av utfallet av provet med anlitande av det vetenskapliga råd som berörs i propositionen. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt huruvida kön och sociala faktorer inverkar på provresultatet. Då dessa frågor är av avgörande betydelse för rekryteringen till högskolan anser utskottet att utvärderings­resultaten fortlöpande bör redovisas för ansvariga högskolemyndigheter och för riksdagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon anmälningsavgift av principiella skäl inte bör tas ut. Vad utskottet anfört om högskoleprovet bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5. beträffande/(ögi/co/ep»-ovef att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub 16 yrkandena 1 och 3 samt med anledning av proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Inrättande av en tjänst som professor (mom. 6)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "fastare organisation" bort ha följande lydelse: Sedan flera år tillbaka tillämpas treåriga perioder för beslut om forsk­ningsorganisationen. Med hänvisning härtill har utskottéfnorniält avslagit motionsyrkanden med förslag om inrättande av tjänstei söm professor i olika ämnen (jfr UbU 1987/88:28 s. 15-16). Utskottet aiiser aUsåmma principiella inställning måste tillämpas'när det'gäller förslag från regering­en, om inte alldeles speciella skäl kan anges. Utskottet har inte funnit att några sådana skäl föreligger i detta fall, varför riksdagen inte bör läinna det begärda bemyndigandet.

(/e/i att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande inrättande av en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå
att riksdagen avslärförslaget i'proposition 1987/88:109brn bemyndi­
gande att inrätta en tjänst som professor,'
                           '               28


 


9. Direktövergång från gymnasieskola till            UbU 1987/88:32
högskoleutbildning (mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet konstaterar" och pås. 14 slutarmed "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar inledningsvis att nuvarande bestämmelser innebär att en tredjedel av platserna avsätts för sökande med högst tre år gamla betyg. Utskottet anser emellertid att dessa regler bör ändras så att minst 50% av de sökande frän gymnasieskolan kan garanteras en plats. Denna garanti för direktövergång bör tillämpas så snart det är praktiskt möjligt. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88 :Ub565 yrkande 22 och l987/88:Ub806 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge rege­ringen till känna.

Motsvarande regler bör införas i de nya tillträdesreglerna, varför utskot­tet anser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 12 och med anledning av motion 1987/88:Ub21 yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till känna att den andel som antas i betygsurvalet inte skall understiga 50%, om inte synnerliga skäl föreligger.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande fördelningen av antalet platser mellan kvotgrupper att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Ubl7 yrkande 12, med anledning av motion l987/88:Ub21 yrkande 2, 1987/88:Ub565 yrkan­de 22 och l987/88:Ub806 yrkande 19 samt med avslag på proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet (mom. 8)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen i propositionen har tonat ned betydelsen av arbetslivserfarenhet. Utskottet anser emellertid att det föreslagna meritvärdet av en längre tids arbetslivserfarenhet kom­mer att ytterligare förlänga väntetiden för många ungdomar som önskar komma in på en sökt utbildningslinje. Därtill kommer att sambandet mel­lan arbetslivserfarenhet och framgång i högre studier är obefintligt eller t.o.m. negativt, vilket visats bl:a. i de studier som utförts av piofessor Sten Henrysson m.fl. vid pedagogiska institutionen'vid universitetet i Umeå. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet bör därför inte ges. Vad ut­skottet anfört om meritvärdet av arbetslivserfarenhet bör riksdagen söm sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion 1987/88:Ubl7 yrkande 13 och avstyrker motion l987/88:Ubl6 yrkande 2:

29


 


dels att moment 8 i utskottets hemställan bort.ha följande lydelse:       UbU 1987/88:32

8. beträffande meriipoäng för arbetslivserfarenhet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 13 samt med avslag på proposifion 1987/88:109 och mofion l987/88:Ubl6 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslivserfarenhet bör tillmätas stor betydelse vid urvalet till högskolan. Dels ger en tids yrkesarbete vikfiga erfarenheter som kan underlätta kommande studier och ge bättre perspektiv på utbild­ningen, dels innebär meritpoäng för arbetslivserfarenhet en möjlighet att åstadkomma en jämnare social rekrytering. Utskottet delar den uppfatt­ning som redovisats i motion 1987/88:Ubl6 att arbetslivserfarenheten mot den bakgrunden borde värderas högre än vad som gjorts i propositionen. I stället skall den poängberäkning och de principer som angivits i motionen tillämpas. Riksdagen bör således med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yr­kande 2 och med avslag på proposifionen och mofion 1987/88:Ubl7 yrkan­de 13 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om meritpoäng för arbetslivserfarenhet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande meritpoäng för arbetslivserfarenhet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yrkande 2 samt med avslag på proposition 1987/88:109 och motion 1987/88:Ubl7 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Individuell prövning av studerande m. m. (mom. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkandena 10 och II" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man i ett strikt formaliserat urvalssystem riskerar att
gå miste om mänga av de högt kvalificerade studerande som har en annor­
lunda utbildnings- eller erfarenhetsbakgrund, vilken inte så lätt låter sig
omvandlas till meritpoäng. Det finns enligt utskottets mening ingen anled­
ning att inta den mycket restriktiva hållning som regeringen gör i proposi­
tionen när det gäller individuell prövning av studerande. Hur stor andel
sökande som skall antas efter individuell prövning bör ankomma på antag­
ningsmyndigheterna att avgöra. Dock bör dessa sökande och sökande med
utländsk förutbildning normalt inte överstiga 15% av antalet tillgängliga
platser.   Vad   utskottet   anfört   bör  riksdagen   med   bifall   fill   motion
     30


 


1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och 11 som sin mening ge regeringen till     UbU 1987/88:32 känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande individuell prövning av sökande m. m. att riksdagen med bifall fill motion 1987/88;Ubl7 yrkandena 10 och 11 samt med avslag pä proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Antagning av studerande med utländsk förutbildning (mom. 11)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Att bedöma" och slutar med "yrkande 8 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bedömning av utländska utbildningar är en grannlaga uppgift. Det har inte för utskottet redovisats hur sädana bedömningar kan ske med tillräcklig säkerhet. Risken för godtycke i bedömningen är enligt utskottets mening betydande, vilket kan få till följd att antingen de utländs­ka sökande eller sökande med svensk examen diskrimineras.

Utskottet instämmer i kravet i motion I987/88:UbI7 på att slutlig ställ­ning till antagning av hur studerande med utländsk förutbildning skall antas får anstå till dess att regeringen mer i detalj redovisat sina intentioner i detta avseende.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Ubl7 yrkande 16 och med anledning av motion 1987/88:Ub2l yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bedömningen av studerande med utländsk förut­bildning

att riksdagen med bifall till motion l987/88:Ubl7 yrkande 16, med anledning av motion 1987/88:Ub21 yrkande 8 och med avslag på proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Urval till fristående kurser (mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 16 börjar med "Utskottet anser," och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att eventuell arbetslivserfarenhet tillsammans med prov­
resultat inte bör komma i fråga som urvalskriterium när det gäller linjeal­
ternativ utbildning. Vad utskottet anfört om urval till fristående kurser bör
riksdagen med bifall till motion l987/88:Ubl7 yrkande 19 som sin mening
ge regeringen till känna.
                                                                    31


 


dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:      UbU 1987/88:32

14.         beträffande urval tiU fristående kurser

att riksdagen med bifall till mofion ]987/88:Ubl7 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Meritvärde för specialkurserna inom kost och konsumtion (mom. 15)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet finner" och på s. 17 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Behovet av kunskap i kostfrågor ökar ständigt i vårt samhälle. Utskottet finner det därför angeläget att det till utbildningar som syftar fill yrken där dessa kunskaper är speciellt angelägna, såsom t. ex. vårdutbildningar och förskollärarutbildning, rekryteras studerande som har både teorefiska och praktiska kunskaper i dessa ämnen. Om detta önskemål lämpligast tillgo­doses genom extra meritpoäng eller genom återinförande av särskilda förkunskapskrav anser utskottet att regeringen bör uppdra åt UHÄ att utreda. Vad utskottet anfört med anledning av mofionerna 1986/87:Ub326, 1987/88:Ub218 yrkande 1, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub296 yrkan­de 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.       beträffande meritvärde för specialkurserna inom kost och
konsumtion

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Ub326, 1987/88:Ub218 yrkande I, l987/88:Ub232 delvis och l987/88:Ub296 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Särskilda förkunskapskrav för längre och mer krävande högskoleutbildningar (mom. 17)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och på s. 18 slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, liksom tillträdesutredningen, att de tre- och fyraåriga gymnasielinjerna skall vara normalvägen till stora delar av högskoleutbild­ningarna. Tillträdessystemet får inte heller skapa återvändsgränder för dem som valt "fel" gymnasielinje. Det är också enligt utskottets mening viktigt att motverka taktiska val av tvåårig linje för att fä bättre betyg.

Behörighetskraven har, enligt utskottets mening, en viktig "signalfunk­
tion" gentemot presumtiva högskolestuderande. Om det normalt krävs
teoretisk gymnasieutbildning i minst tre år bör detta vara ett behörighets­
krav.
                                                                                              32


 


Utskottet förutser att regeringens förslag kan komma att leda fill ett stort UbU 1987/88:32 antal svåröverskådliga beslut om särskilda förkunskapskrav för de allmän­na utbildningslinjerna. I stället bör regeringen besluta att det för längre och mer krävande högskoleutbildning skall uppställas genomgången tre- eller fyraårig teoretisk gymnasieutbildning som särskilt förkunskapskrav. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande särskilda förkunskapskrav för längre och mer krävande högskoleutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Komplettering av betyg (mom. 20)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet delar däremot" och slutar med "och l987/88:Ub345" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att betyg från gymnasiesko­lan, inte skall anses definitiva utan kunna förbättras genom komplette­ringsstudier. Utskottet anser emellertid att det nuvarande relativa betygs­systemet egentligen omöjliggör en meningsfull diskussion om betyg i detta avseende. Som framförts i annat sammanhang (UbU 1987/88:5, reserva­fion 1) bör regeringen senast under år 1989 lägga fram ett samlat förslag om ett nytt betygssystem. I avvaktan på de principiella förändringar som därefter kan ske anser utskottet att komplettering av betyg skall vara tillåten inom ramen för nuvarande betygssystem i så måtto, att en gång erhållet betyg skall kunna förbättras och därefter tillgodoräknas. Vad utskottet anfört bör riksdagen med tillstyrkan av motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 14, 1987/88:Ub2l yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22 och 1987/88:Ub345 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20, beträffande komplettering av betyg att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 14, l987/88:Ub21    yrkande    6,    ]987/88:Ub246    yrkande    22    och 1987/88:Ub345 samt med avslag på mofion l987/88:Ub344 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Komplettering av betyg (mom. 20, motiveringen)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet delar

däremot" och slutar med "ytterligare möjlighet" bort ha följande lydelse:     33


 


Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i princip bör vara UbU 1987/88:32 möjligt att i efterhand förbättra betyg frän gymnasieskolan. Detta låter sig dock knappast göras på ett rimligt sätt med dagens relativa betygssystem. Detta visar ju inte vad eleven faktiskt kan, utan prestationen jämfört med andra elever. Betyg som sätts vid olika tillfällen får således olika innebörd och eventuella skillnader behöver inte avspegla skillnader i den faktiska kunskapsnivån. Enligt utskottets uppfattning bör därför frågan om betygs­komplettering lösas i samband med en omfattande reformering av betygs­systemet.

19. Viktning av betyg (mom. 21)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 20 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att frågan om viktning av betyg verkligen prövas. Tillträdesutredningens förslag bör därvid kunna tas som utgångspunkt för de överväganden som regeringen bör göra innan försök inleds med ett lämpligt antal linjer. Utskottet anser att de längre utbildningarna inom sektorn för tekniska yrken skulle kunna vara lämpliga linjer för försöksverksamhet. Vad utskottet med anledning av motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 17, 1987/88:Ub2l yrkande 5 och l987/88:Ub246 yrkande 20 anfört om viktade betyg bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 21. beträffande viktning av betyg att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 17, 1987/88:Ub21 yrkande 5 och 1987/88:Ub246 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Särskilda urvalsmetoder (mom. 22)

Ylva Annerstedt (fp), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "vetenskapliga rådet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att redan
nu studiefärdighetsprov, olika för skilda linjer, börjar tillämpas i större
skala än vad de försiktiga formuleringarna i propositionen antyder. Därige­
nom minskas riskerna för att ungdomar hamnar i s. k. återvändsgränder
och därigenom ges sökande med gymnasiebetyg en alternativ möjlighet att
komma in på utbildningar som de har speciell fallenhet och kompetens för.
Vad utskottet anfört om särskilda urvalsmetoder bör riksdagen med bifall
till motion 1987/88:Ub21 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
                                                                                            34


 


dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:      UbU 1987/88:32

22.         beträffande särskilda urvalsmetoder

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub21 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1987/88 :Ub20 och motion 1987/88 :Ub600 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Utredning om övergång till mer lokal antagning (mom. 23)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet anser" och på s. 22 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att närmare pröva förutsättningarna för en mer omfattande lokal antagning. Därigenom skulle högskolornas självständighet stärkas och en profilering underlättas. Detta är motiverat inte minst mot bakgrund av decentralise­ringssträvandena när det gäller utbildningsplaneringen. Det är också vik­tigt att en utveckling av linjespecifika urvalsmetoder åtföljs av ett ökat lokalt deltagande i antagningen, möjligen inom ramen för ett gemensamt administrativt system. Detta bör, enligt utskottets mening, utredas närma­re. Vad utskottet anfört om lokal antagning bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23.       beträffande utredning om övergång tdl mer lokal antagning
att liksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl8 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                      35