Utbildningsutskottets
betänkande

1987/88:32

om urval m. m. till högskoleutbildning
(prop. 1987/88:109)

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:109 (utbildningsdepartementet) om urval m. m. till
högskoleutbildning jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:109
dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
behörighet,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
urval,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i enlighet med vad som har förordats i propositionen.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om särskilda behörighetsvillkor, meritvärdering av betyg, särskilda
urvalsmetoder samt rätt att överklaga beslut.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:109

1987/88:Ubl5 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande
av arbetslivserfarenhet för tillträde till socionomutbildningen.

1987/88:Ubl6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om högskoleprovet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om meritpoäng för arbetslivserfarenhet,

3. att riksdagen avslår förslaget om anmälningsavgift för högskoleprovet.

1987/88:Ubl7 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas 1

UbU

1987/88:32

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 32

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen UbU 1987/88:32
anförts om syftet med behörighets- och urvalsreglerna för tillträde till
högskoleutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det relativa betygssystemets negativa inverkan på högskolans
tillträdessystem,

4. att riksdagen beslutar att för allmän behörighet skall krävas minst
betyget 3 i svenska och engelska motsvarande två årskurser på tvåårig linje
i gymnasieskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildning som ställer lägre krav än vad som anges i den
allmänna behörigheten inte bör klassificeras som högskoleutbildning,

6. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om s. k. självprövningsrätt
för vissa studerande beslutar att sådan rätt endast skall få gälla
för vissa enstaka kurser av främst fort- och vidareutbildningskaraktär och
då generellt för samtliga sökande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsgivande prov i svenska och engelska,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det för
längre och mer krävande högskoleutbildning skall vara möjligt att som
särskilt förkunskapskrav kräva genomgången minst treårig studieförberedande
gymnasieutbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inplacering i urvalsgrupp av sökande med folkhögskoleutbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuell prövning av sökande till högskoleutbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att andelen
antagna efter särskild prövning och antagna med utländsk förutbildning i
normalfallet tillsammans inte skall överstiga 15 % av linjens platser,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den andel
som antas i betygsurvalet inte skall understiga 50%, om inte synnerliga
skäl föreligger,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att meritpoäng
för arbetslivserfarenhet inte skall ges vid urval till högre utbildning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konkurrenskomplettering
med betyg skall vara möjlig,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkeslivserfarenhet som grund för högre studier,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antagning av studerande med utländsk förutbildning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att viktning av betyg skall kunna tillämpas vid urval till
högre studier,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förut- 2

sättning för att deltagare i komvux skall få delta i betygsurvalet är att
betygsnormerande prov skall ha tillämpats i utbildningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om urval till fristående kurser.

1987/88:Ubl8 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande kunskaper i svenska och engelska som grund för
allmän behörighet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag
rörande värdering av för vissa utbildningar relevant arbetslivserfarenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande könskvotering,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag
rörande övergång till mer lokal intagning till högskolan.

1987/88:Ubl9 av Bo Hammar och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om antagning till högskolan av folkhögskoleelever.

1987/88:Ub20 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskild
lämplighetsprövning vid urval till läkarutbildning.

1987/88:Ub21 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studiefärdighetsprovet bör utformas olika för skilda linjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid fördelningen av platserna på linjer bör hälften av platserna
reserveras till sökande med högst tre år gamla betyg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta krav för den allmänna behörigheten,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om s. k. självprövningsrätt
beslutar att sådan rätt skall ges till alla sökande till vissa fristående
kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär efter beslut av antagningsmyndighet,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ordning med viktade
betyg i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att förbättra slutbetyg från gymnasiet,

7. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att utforma
regler som innebär att tidigare akademiska kurser utgör en merit vid
urvalet till linjer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bedömningen av utländska utbildningar.

1987/88:Ub22 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att sökande till högskoleutbildning som har såväl
avgångsbetyg från gymnasieskolan som studieomdöme från folkhögskolan
som behörighetsgrund prövas både i kvotgruppen för treårig eller tvåårig
gymnasieskola och i betygsurvalets undergrupp för studieomdömen.

UbU 1987/88:32

3

tl Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 32

1987/88:Ub23 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet skall få i uppdrag
att fastställa regler för en särskild bedömning av sökande med särskild
kompetens till vissa utbildningslinjer vid teknisk högskola och till ekonomlinjen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub24 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att elever som är behöriga i mer än en undergrupp själva får
välja vilken grupp de skall tillhöra vid tillträde till högskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1987

1986/87:Ub326 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
specialkurserna inom kost och konsumtion ges ett meritvärde för inträde
till högre utbildning.

1986/87:Ub807 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att förkunskapskraven till högskoleutbildning skall
tillgodose behovet av goda språkkunskaper.

Motiveringen återfinns i motion 1986/78:U509.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub218 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari
— såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att specialkurserna inom kost och konsumtion ges ett meritvärde
till högre utbildning.

1987/88:Ub232 av Karl-Anders Petersson (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bibehållandet av konsumtionslinje, konsumentekonomiska
specialkurser och internathushållsskolor samt behovet av meritvärdering
av denna utbildning (delvis).

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s. k. viktade betyg,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt att komplettera betyg.

1987/88:Ub296 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor skall ge meritpoäng.

UbU 1987/88:32

1987/88:Ub344 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin

4

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetskompletteringens
påverkan på betygsmedelvärdet.

1987/88: Ub345 av Elisabeth Fleetwood och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla elever skall ha rätt att genom kompletterande studier
förbättra sina betyg och få tillgodoräkna sig dessa betyg i merithänseende.

1987/88:Ub362 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förkunskapskrav i språk för vissa utbildningar och om tillgodoräknande
av betyg i frivilligt studerat språk vid ansökan till högskoleutbildning.

1987/88:Ub510 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om antagning av studerande med samisk- och finskspråkig bakgrund
till läkarutbildning vid Umeå universitet.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den s. k.
direktantagningskvoten skall höjas från 33 % till 50 %.

1987/88:Ub600 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att det i den aviserade propositionen om regler för tillträde till
högskolan läggs fram förslag om lokal antagning till lärarutbildning i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1987/88:Ub613 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att en utredning tillsätts med uppgift att
kartlägga och analysera orsakerna till den sociala snedrekryteringen samt
framlägga en plan med förslag till en genomgripande reform på området.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

19. att riksdagen beslutar om en garanti för direktövergång från gymnasieskola
till högskola om 50% fr. o. m. höstterminen 1988.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslagen i propositionen sammanfattas kort i det följande. Förslagens
olika delar återfinns under resp. underrubrik i betänkandet.

Beträffande kraven på allmän behörighet för högskolestudier föreslås ingen
förändring. Däremot innebär förslaget beträffande särskild behörighet
en viss skärpning av förkunskapskravet, då betyg 3 regelmässigt kommer
att fodras i varje ämne som krävs för behörighet till viss utbildningslinje.
Vilka ämnen som krävs för särkild behörighet föreslås fastställas av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för varje linje.

UbU 1987/88:32

5

Den s.k. självprövningsrätten för sökande till fristående kurs föreslås
utvidgas så att den sökande som är 25 år och har minst 4 års arbetslivserfarenhet
själv skall kunna bedöma om vederbörandes förkunskaper uppfyller
såväl de allmänna som de särskilda behörighetsvillkoren som kan gälla för
sådan kurs.

Det nya systemet för urval bland sökande till utbildningslinjer föreslås ske
på grundval av betyg från gymnasieskolan och motsvarande utbildningar
inom kommunal vuxenutbildning eller genom ett studiefardighetsprov,
högskoleprovet. Folkhögskoleelever skall kunna antas på sina studieomdömen.

Fördelningen av platser mellan gruppen för betygsurval och gruppen för
urval med hjälp av högskoleprov skall enligt propositionen kunna variera
mellan olika utbildningslinjer. Platserna för betygsurval föreslås dock vara
lägst en tredjedel och högst två tredjedelar av det totala antalet tillgängliga
platser. Regeringen eller UHÄ föreslås besluta om hur många platser som
bör tillfalla vardera urvalsgruppen. Vid fördelningen av platser mellan
grupperna avses hänsyn tas till utbildningens innehåll och till sammansättningen
av gruppen sökande.

Högskoleprovet skall enligt propositionen kunna genomgås ett obegränsat
antal gånger och resultatet vara giltigt i två år. Provet, som får genomgås
tidigast ett år efter avslutad gymnasieutbildning, kommer att ge 0,0 -2,0 poäng.

För att stimulera äldre sökande till högskolan föreslås att 0,5 poäng skall
ges till de sökande som har mer än fem års arbetslivserfarenhet och som
söker i provurval sgruppen.

Studerande med utländsk förutbildning föreslås antas på samma villkor
som studerande med svensk förutbildning. Deras studiemeriter skall bedömas
och jämföras med svensk förutbildning.

Enstaka studeranden skall enligt propositionen kunna antas på grund av
särskilda skäl.

Fn försöksverksamhet med nya urvalsmetoder föreslås inledas för att ge
erfarenheter inför framtiden.

Lokala högskolestyrelser skall enligt propositionen besluta om urval till
fristående kurser. Härvid skall betyg, högskoleprov, tidigare utbildning,
arbetslivserfarenhet, behov av utbildning samt särskilda skäl användas
som urvalskriterier. Lottning skall dock undvikas.

Rätten att överklaga beslut om antagning föreslås finnas kvar.

Då arbetet med högskoleprovet kommer att öka i betydelse och omfattning
föreslås verksamheten få en fastare organisation, dels genom att en tjänst
som professor i pedagogik, särskilt pedagogiska mätningar, inrättas vid
universitetet i Umeå den 1 juli 1989, dels genom att ett vetenskapligt råd
inrättas för att följa verksamheten.

Urvalssystemet för utbildningslinjer föreslås träda i kraft höstterminen
1991, medan regler för urval till kurser samt förändringar i behörighetsreglerna
bör kunna tillämpas tidigare.

UbU 1987/88:32

6

Sammanfattning av partiernas motioner

De övriga riksdagspartiernas principiella synpunkter samt deras förslag
med anledning av propositionen sammanfattas kort i det följande. Förslagens
olika delar med motiveringar återfinns under resp. underrubrik i
betänkandet.

I motion 1987/88:Ubl7 har moderata samlingspartiet (m) redovisat sina
förslag med anledning av propositionen. Inledningsvis hävdas i motionen
att regeringens förslag till förändrat tillträdessystem inte undanröjer de
negativa konsekvenser som är en följd av dagens system: taktikläsandet i
gymnasieskolan, otillräckliga förkunskaper hos de högskolestuderande
och onödiga väntetider mellan gymnasieskola och högskola. Motionärerna
anser att tillträdesreglerna i största möjliga mån måste beakta de sökandes
faktiska kunskaper. Behörighetsreglerna skall garantera att de som antas
också har tillräckliga förkunskaper för att klara av de tilltänkta studierna.
Urvalsreglerna måste utformas så att de antas som har de bästa förutsättningarna
att med gott resultat klara av studierna.

I motionen förespråkas därför att treårig studieförberedande gymnasieutbildning
skall krävas för längre och mer krävande högskoleutbildning.
Kraven på svenska och engelska i den allmänna behörigheten skall skärpas.
Motionärerna avvisar den föreslagna utvidgade s. k. självprövningsrätten,
att äldre studerande själva skall få avgöra om de är behöriga till
fristående kurser.

Vidare skall enligt motionen vid urval mellan behöriga sökande merparten
tas in på grundval av betyg. Övriga sökande bör antas i ett provurval.
Sökande med utländsk förutbildning skall enligt motionärerna antas i särskild
ordning. Utrymme bör skapas för att efter individuell prövning anta
sökande med särskild bakgrund och/eller meriter som inte lätt kan omvandlas
till meritpoäng.

I motionen avvisas meritvärdering av arbetslivserfarenhet och proportionell
kvotering mellan sökande från olika grupper. Slutligen förespråkas i
motionen möjligheter att införa viktning av betyg och rätt att genom
komplettering höja betyg.

Folkpartiet (fp) erinrar i sin motion 1987/88:Ub21 inledningsvis om att det i
slutet av 1970-talet i huvudsak rådde politisk enighet om att bl. a. med nya
regler vidga tillträdet till högskolan och skapa en ”högskola för alla”.
Dock blev det snart uppenbart att tillträdesreglernas utformning ledde till
konflikter mellan skilda mål som finns för högre utbildning. Att bereda
”nya” grupper tillträde har i vissa sammanhang kommit att stå i motsats
till berättigade önskemål om att ungdomar som lämnar gymnasiet skall få
en högskoleplats utan onödig väntan. En annan uppenbar konflikt har varit
den mellan många sökandes ambitioner att studera och deras bristande
förkunskaper. Motionärerna pekar på att vissa förändringar har gjorts av
tillträdesreglerna och att nu föreslås ytterligare angelägna förändringar,
vilka dock inte anses tillräckliga för att undanröja alla brister.

I motionen föreslås därför att studiefardighetsprov skall ges ökad betydelse
vid urval till utbildningslinjer. Provet skall mäta olika intresse- och

UbU 1987/88:32

7

kunskapsprofiler beroende på linje. Fler platser måste garanteras sökande
från gymnasiet. Motionärerna anser att antagningsmyndigheten skall avgöra
vilka kurser som skall omfattas av den s. k. självprövningsrätten, vilken
i så fall skall omfatta alla sökande.

Om begreppet allmän behörighet skall behållas anser motionärerna att
kraven måste skärpas till genomgånget treårigt gymnasium. Dispens skall
dock kunna ges för vissa kortare högskoleutbildningar. Dispensgivningen
skall vara generös till dess att gymnasieskolans tvååriga linjer har förlängts
till tre år.

I motionen hävdas vidare att riksdagen redan nu bör ta ställning för
viktade betyg. Regeringen bör med utgångspunkt i tillträdesutredningens
förslag återkomma med ett förslag. Vidare skall det vara möjligt att förbättra
betyg från gymnasiet. Visst meritvärde bör ges för relevant arbetslivserfarenhet,
liksom för sådan tidigare genomgången högskoleutbildning som
är relevant för den sökta utbildningen.

Slutligen påpekas i motionen att prövningen av studerande med utländsk
examen måste göras utifrån en helhetssyn på de sökandes förkunskaper.

Centerpartiet (c) hänvisar i sin motion 1987/88:Ubl8 till den parlamentariska
utredning om betygssystemet som partiet tidigare föreslagit. Ett mera
kunskapsrelaterat betygssystem bör eftersträvas. Betygen måste i merithänseende
kompletteras med hänsyn till olika typer av praktiska och
konstnärliga färdigheter hos de sökande. Motionärerna menar därför att ett
system för urval till högskoleutbildning som bygger på nuvarande relativa
betygssystem inte kan utgöra någon mer långsiktig lösning på urvalsproblemet,
varför den aktuella reformen ses som ett provisorium.

Med hänsyn till elevernas studiesituation bör den allmänna behörigheten
skärpas till minst betyg 3 i svenska och engelska enligt tillträdesutredningens
förslag. De som inte uppnår dessa betyg måste garanteras kompletteringsutbildning.

Förutom det generella meritvärdet av allmän arbetslivserfarenhet anser
motionärerna att det finns anledning att för vissa utbildningar också ge
meritvärde för relevant arbetslivserfarenhet. För könskvotering måste i
vaije enskilt fall särskilda skäl kunna åberopas.

Slutligen föreslås att frågan om övergång till mer lokal antagning till
högskolan skall utredas. Därigenom skulle högskolornas självständighet
stärkas och en profilering underlättas.

I vänsterpartiet kommunisternas (vpk) motion 1987/88:Ubl6 hävdas att
ökade satsningar måste göras på högskolan för att öka rekryteringen i syfte
att öka andelen som går vidare till högre utbildning. Den förestående
minskningen av ungdomsgenerationerna understryker kravet på sådana
insatser. Motionärerna anser att de sociala, könsmässiga och regionala hinder
som alltjämt finns måste undanröjas och pekar på att införande av studielönesystem
alltmer framstår som det mest verkningsfulla medlet att
bryta den sociala snedrekryteringen. Antagningssystemet till högskolan
anses dock också ha stor betydelse. Olika metoder måste enligt motionärerna
prövas för att få ungdomar utan akademiska traditioner att fortsätta studera
på högskolenivå, inte minst på de längre s. k. prestigeutbildningarna.

UbU 1987/88:32

8

Enligt motionen bör målsättningen vara att helt komma bort från betygskonkurrensen
i gymnasieskolan och finna andra mätmetoder för antagning.
Studiefärdighetsprovet anses vara en sådan modell, som kontinuerligt bör
utvärderas. Utformningen av provet, liksom konsekvenserna av en vidgad
provantagning, bör noggrant granskas och värderas av riksdagen och ansvariga
myndigheter. Den föreslagna anmälningsavgiften om 100 kr. avslås
av principiella skäl.

Arbetslivserfarenhet bör enligt motionen värderas högre än vad regeringen
föreslår. I motionen föreslås att 15 månaders yrkesarbete skall ge
0,5 poäng och att 5 års arbete skall ge 1 poäng. Arbetslivserfarenhet bör
kunna tillgodoräknas såväl i samband med högskoleprovet som vid betygsurvalet.

Utskottet

På grundval av bl. a. tillträdesutredningens betänkande (SOU 1985:57)
Tillträde till högskolan har regeringen lagt fram proposition 1987/88:109
om urval m. m. till högskoleutbildning.

Principiella utgångspunkter

Frågan om den sociala snedrekryteringen tas upp i två motionsyrkanden,
nämligen i motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 2 och 1987/88:Ub613 (s).

I motion 1987/88 :Ub 17 hävdas att det vare sig är möjligt eller önskvärt
att med hjälp av tillträdesreglerna i positiv riktning förändra den sociala
rekryteringen till högskolan. Positiva förändringar anses dock kunna
åstadkommas genom insatser av föräldrar och genom den påverkan som
kan utövas i det underliggande skolsystemet. Genom att ta till vara varje
enskild clevs förutsättningar på bästa sätt kommer alla studerande som har
förutsättningar härför att kunna rekryteras till för dem och samhället
lämplig utbildning. Stor betydelse för rekryteringen till högskolan har
också utformningen av studiemedelssystem, arbetsmarknadsutsikterna
och lönepolitiken. Enligt motionärerna torde det viktigaste instrumentet
för att förändra den sociala snedrekryteringen till högskolan vara att se till
att en satsning på högre utbildning blir en ekonomiskt lönsam investering.

Enligt motion 1987/88:Ub613 är den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning uppenbar. Ingen som helst förbättring har inträffat under de
senaste åren, tvärtom kommer den av allt att döma att öka. Motionärerna
begär därför att en utredning skall tillsättas av regeringen med uppgift att
kartlägga och analysera orsakerna till den sociala snedrekryteringen samt
framlägga en plan med förslag till strategiska åtgärder.

Utskottet vill inledningsvis konstatera att ett av målen för högskolepolitiken
är att åstadkomma en vidgad social rekrytering. Utskottet delar
därför motionärernas oro över de rapporter som visar att den sociala
snedrekryteringen till högskolan består. Skillnaderna i rekrytering till högskolan
från olika socialgrupper är väl dokumenterade och kräver inga nya
undersökningar. Orsakerna till dessa skillnader är flera. Några av de

UbU 1987/88:32

9

viktigaste är enligt utskottets mening geografiska, ekonomiska och attitydmässiga.

De geografiska orsakerna bör reduceras genom dimensionerings- och
lokaliseringspolitik, vilket i stor utsträckning också skett genom utbyggnaden
av nya universitet och högskolor samt decentraliserad undervisning.

De ekonomiska orsakerna bör reduceras genom förbättringar av studiestödet.
En förbättring har också skett genom beslutet om studiemedel som
nyligen fattats av riksdagen (prop. 1987/88:116, SfU 1987/88:26). Här
återstår dock enligt utskottets uppfattning mycket att göra. Ytterligare
utbyggnad av det statliga studiestödet behöver göras.

De attitydmässiga orsakerna till den sociala snedrekryteringen till högskolan
spelar enligt utskottets mening en betydande roll. Denna grupp av
faktorer synes också vara de svåraste att komma åt med åtgärder från
statsmakternas sida. Här återstår, såvitt utskottet kan bedöma, det allra
mesta att göra. Det tar lång tid att få genomslag för åtgärder i dessa
avseenden. Skillnader mellan socialgrupperna i det nu diskuterade avseendet
visar sig redan tidigt i skolsystemet, vid tillval på högstadiet och vid val
av linje i gymnasieskolan. Enligt utskottets bestämda uppfattning måste
därför alla befattningshavare, t. ex. lärare och syo-konsulenter, och alla
beslutsinstanser i hela skolsystemet på olika sätt uppmärksamma den
sociala snedrekryteringen och de mekanismer varigenom denna uppstår.
Endast genom en medveten strävan att i alla sammanhang söka påverka
attityder och undanröja hinder vid olika typer av studieval kan förändringar
ske. En utgångspunkt för denna strävan bör vara att påvisa fördelarna —
ekonomiskt, personlighetsmässigt, kulturellt m.m. - med högskoleutbildning
för individen och framhålla värdet av högskoleutbildade medborgare
för landet som helhet.

Utformningen av antagningssystemet till högskolan har också i debatten
framhållits som betydelsefull för rekryteringen. Utskottet kan dela meningen
att antagningssystemet har betydelse, men att förändringar i detta
har begränsad effekt, såvida inte direkta och uttryckliga socialgruppskvoteringar
byggs in. Hitintills har inga sådana förslag framförts. Utskottet
bedömer det inte heller som möjligt eller rimligt att lösa snedrekryteringsproblemet
med den typen av åtgärder.

Utskottet kan inte heller utesluta att inkomstlägena för de yrken till vilka
högskoleutbildning leder spelar en roll för rekryteringen. Dessa förhållanden
har dock riksdagen ytterligt begränsade möjligheter att påverka, såvida
inte en direkt statlig inkomstpolitik skall introduceras. Några förslag
härom har ej förts fram. Utskottet bedömer det inte heller som ändamålsenligt
att så sker. Däremot har givetvis staten i sin roll som arbetsgivare
möjlighet och skyldighet att se till att lönelägena för stora grupper av
lågavlönad högskoleutbildad personal höjs till en rimlig nivå. Motsvarande
gäller även för kommuner och landsting.

Sammantaget är det alltså ett komplext mönster av orsaker till snedrekryteringen
till högskoleutbildning. Utskottet har i det föregående pekat på
några orsaker och antytt på vilket sätt dessa orsaker bör angripas. Utskottet,
som avser att följa dessa frågor med stor uppmärksamhet, anser

UbU 1987/88:32

10

emellertid, som tidigare framhållits, inte att det behövs någon särskild
utredning, varför motion 1987/88:Ub613 avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det finna anledning att göra något särskilt
uttalande av den art som efterlyses i motion 1987/88:Ubl7 yrkande 2,
varför även denna motion avstyrks.

1 motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 1 anförs att — eftersom tillgängliga
resurser är begränsade - måste tillträdessystemet utformas så att det
säkerställer att de för högre studier och forskning bäst lämpade antas till
den högre utbildningen. Motionärerna anser att behörighets- och urvalsregler
måste utformas utifrån detta övergripande syfte.

Utskottet menar att de regler som gäller för tillträde till högskolan måste
utformas utifrån fler mål än de som anges i motionen. Med hänvisning till
de principiella utgångspunkter som redovisats i propositionen och de mer
ingående resonemang som nyss förts om den sociala snedrekryteringen
avstyrker utskottet motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1.

Behörighet

I propositionen föreslås att nuvarande krav på allmän behörighet till
högskoleutbildning i huvudsak skall gälla. Det innebär att den sökande
skall ha fullständig minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande
studier i kommunal vuxenutbildning eller på folkhögskola och ha
kunskaper i svenska och engelska som motsvarar minst två årskurser i
gymnasieskolan. Allmän behörighet har också den som är minst 25 år, har
minst fyra års arbetslivserfarenhet och kunskaper i engelska motsvarande
minst två årskurser i gymnasieskolan (25:4-regeln). För studerande med
utländsk förutbildning skall särskilda regler gälla.

I motion 1987/88 :Ub21 (fp) yrkande 3 anförs att den allmänna behörigheten
bör skärpas till att motsvara genomgången treårig gymnasieutbildning.
För vissa kortare högskoleutbildningar skall dock tvåårig gymnasieutbildning
vara nog. I dessa fall bör detta utformas som dispens från den
allmänna behörigheten. Förutsättningen för att medge dispens bör vara
generös till dess att gymnasieskolans tvååriga linjer har förlängts till tre år.

1 motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 4 och 1987/88:Ubl8 (c) yrkande
1 argumenteras för det förslag till skärpning av den allmänna behörigheten
som tillträdesutredningen föreslog, nämligen att betyg 3 i svenska och
engelska skulle krävas för genomgången tvåårig studiekurs. I den sistnämnda
motionen anförs att det är viktigt att garantera den som inte
uppnår allmän behörighet på grund av för låga betyg en kompletteringsutbildning.
Samma krav framförs i motion 1987/88:Ubl7 yrkande 7. I motionen
hävdas vidare att regeringens argumentering mot tillträdesutredningens
förslag på ett avslöjande sätt formulerar kritiken mot det relativa
betygssystemet. Att betygssystemet inverkar negativt på högskolans tillträdessystem
bör enligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 3).
Slutligen hävdas i motionen (yrkande 5) att utbildning som ställer lägre
krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassificeras
som högskoleutbildning.

UbU 1987/88:32

II

t2 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 32

Utskottet anser att det är viktigt att alla barn och ungdomar får goda
kunskaper i svenska och engelska både med tanke på fortsatta studier och
som förberedelse för yrkesverksamhet. Åtgärder har på senare år vidtagits
för att stärka undervisningen i svenska på olika stadier i skolan. En treårig
yrkesinriktad gymnasieutbildning kommer också att öka de berörda elevernas
kunskaper i såväl engelska som svenska. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det nu vore olyckligt att, som föreslås i motion
1987/88:Ub21, lägga fast skillnader i allmän behörighet mellan dem som
gått igenom tvåårig utbildning och dem som gått igenom tre- eller fyraårig
utbildning i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1987/88:Ub 17 yrkandena 3, 4, 5 och 7, 1987/88:Ubl8
yrkande 1 och 1987/88:Ub21 yrkande 3. Utskottet vill tillägga att självfallet
kan, när så är motiverat, betyg 3 på genomgången studiekurs i svenska och
engelska från tvåårig linje i gymnasieskolan uppställas som ett särskilt
förkunskapskrav för viss utbildning.

I propositionen föreslås vidare att sökande till fristående kurs som är 25 år
och har minst fyra års yrkesverksamhet själv får bedöma om han eller hon
har de kunskaper som behövs för att genomgå utbildningen, s. k. självprövningsrätt.
Det innebär att denna rätt utvidgas till att gälla också de krav på
kunskaper i svenska och engelska som finns i den allmänna behörigheten.
Antagningsmyndigheten, dvs. högskolan, föreslås själv få rätt att besluta
om självprövningsrätt även för andra kategorier sökande till fristående
kurs.

I två motioner, nämligen 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 6 och 1987/88:Ub21
(fp) yrkande 4, hävdas att det finns ett värde i att ha en självprövningsrätt
för vissa fristående kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär. Denna
rätt bör emellertid inte vara generell utan det bör enligt motionärerna
ankomma på antagningsmyndigheten att avgöra vilka kurser som skall
omfattas av denna rätt. Rätten bör också enligt motionärerna omfatta
samtliga sökande.

Utskottet delar regeringens bedömning att självprövningsrätten inte
skall uppfattas som en dispens från behörighetskraven utan som en frihet
för de äldre och erfarnare sökande att på eget ansvar bedöma om de egna
förkunskaperna motsvarar de uppställda kraven. Övervägande goda erfarenheter
har redovisats av den hittills tillämpade självprövningsrätten.
Enligt utskottets uppfattning har självprövningsrätten stor betydelse för en
vidgad social rekrytering till högskolan. Den del av motionärernas krav
som syftar till att antagningsmyndigheten skall kunna besluta att även
andra kategorier sökande skall kunna omfattas av självprövningsrätten är
tillgodosett genom regeringens förslag. I övrigt avstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ub 17 yrkande 6 och 1987/88:Ub21 yrkande 4.

Urval

I propositionen föreslås att betyg från gymnasieskolan eller motsvarande
utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen samt högskoleprovet
skall utgöra de huvudsakliga grunderna för urval till utbildningslinjer. De
sökande indelas i två grupper, en grupp för betygsurval och en grupp för

UbU 1987/88:32

12

provurval. Inom gruppen för betygsurval indelas de sökande i undergrupper.

Enligt motion 1987/88:Ubl6 (vpk) bör målsättningen vara att helt komma
bort från betygskonkurrensen i gymnasieskolan. Andra mätmetoder
måste då utvecklas för antagning till högskolan. Motionärerna anser att
studiefärdighetsprovet är en sådan modell. Utformningen av provet måste
liksom konsekvenserna av en vidgad provantagning noggrant granskas och
värderas av riksdagen och ansvariga myndigheter (yrkande 1). Motionärerna
anser vidare att regeringens förslag om anmälningsavgift om 100 kr. bör
avslås av principiella skäl (yrkande 3).

Utskottet hänvisar till vad som i propositionen angivits om att det är
viktigt att resultatet av provurvalet fortlöpande följs upp. I propositionen
anförs också att ett vetenskapligt råd bör inrättas för att följa provverksamheten,
vilket också föreslogs av tillträdesutredningen. Utskottet finnér
ingen anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan,
varför motion 1987/88:Ubl6 yrkande 1 bör avslås.

Utskottet har inga invändningar mot den föreslagna anmälningsavgiften,
som måste betraktas som måttlig. Yrkande 3 i motion 1987/88:Ubl6 bör
avslås av riksdagen.

Utskottet anser att riksdagen bör ge regeringen det begärda bemyndigandet
att inrätta en tjänst som professor i pedagogik, särskilt pedagogiska
mätningar, vid universitetet i Umeå fr. o. m. den 1 juli 1989 för att därigenom
ge arbetet med konstruktion m. m. av högskoleprovet en fastare
organisation.

I propositionen föreslås vidare att fördelningen av platserna mellan gruppen
för betygsurval och gruppen för provurval skall kunna variera mellan
olika utbildningslinjer inom intervallet 1/3 — 2/3.

Fyra motionsyrkanden berör frågan om fördelningen av antalet platser
mellan de olika kvotgrupperna. I motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande
22 och 1987/88:Ub806 (m) yrkande 19 begärs att den andel studerande som
antas direkt från gymnasiet skall uppgå till minst 50%. Denna ändring bör
genomföras omedelbart inom ramen för gällande tillträdesregler.

I motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 12 och 1987/88:Ub21 (fp) yrkande
2 begärs motsvarande andel inom ramen för de nya tillträdesreglema. I
den sistnämnda motionen anges dock att de studerande skall ha högst tre
år gamla betyg.

Utskottet konstaterar inledningsvis att nuvarande bestämmelser innebär
att en tredjedel av platserna avsätts för sökande med högst tre år gamla
betyg. Utskottet finner ingen anledning att ändra dessa regler, varför
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 22 och 1987/88:Ub806 yrkande 19 avstyrks.

Utskotten anser vidare att det förslag till varierande andelar för olika
utbildningar som föreslås i propositionen och som för övrigt tillträdesutredningen
föreslog ger stora möjligheter för regeringen eller den myndighet
som regeringen bemyndigar att besluta om hur många platser som skall
tilldelas betygs- resp. provurvalsgruppen. Hänsyn kommer därvid att kun -

UbU 1987/88:32

13

na tas till innehållet i utbildningen och syftet med den, liksom efterfrågan
från olika grupper av studerande. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna
vad som föreslagits i propositionen och avslå motionerna
1987/88:Ub 17 yrkande 12 och 1987/88:Ub2l yrkande 2.

I propositionen föreslås att 0,5 poäng för minst fem års arbetslivserfarenhet
skall kunna komplettera poäng för högskoleprovet.

Meritvärde för arbetslivserfarenhet tas upp i två motionsyrkanden. I
motion 1987/88:Ub 17 (m) yrkande 13 argumenteras för att meritpoäng inte
alls skall ges vid urval till högre utbildning för att undvika den s. k.
väntrumseffekten. Motsatt uppfattning hävdas i motion 1987/88:Ubl6
(vpk) yrkande 2, där motionärerna anser att 15 månaders arbetslivserfarenhet
bör ge 0,5 poäng och fem års erfarenhet 1 poäng. Dessa poäng bör gälla
tillsammans med såväl betyg som med högskoleprovet.

Utskottet finnér att förslaget i propositionen är väl avvägt. Utskottet
avstyrker således motionerna 1987/88:Ub 16 yrkande 2 och 1987/88: Ub 17
yrkande 13.

I propositionen föreslås att sökande som uppnått allmän behörighet endast
genom studier vid folkhögskola skall kunna antas både inom provurvalet
och inom betygsurvalet. Sökande som tidigare har gymnasieutbildning
skall dock enligt propositionen inte kunna antas i undergruppen för dem
som har studieomdöme från folkhögskola.

Fyra motionsyrkanden tar upp frågan om inplacering i urvalsgrupp av
sökande med folkhögskoleutbildning. I motion 1987/88: Ub 17 (m) yrkande
9 hävdas att dessa sökande inte bör utgöra en särskild undergrupp i
betygskvotgruppen. Motionärerna anser att dessa sökande endast skall
vara hänvisade till högskoleprovet, då de ofta visat sig vara konkurrenskraftiga
i detta prov. Enligt motionerna 1987/88:Ubl9 (vpk), 1987/88:Ub22
(fp) och 1987/88:Ub24 (c) bör sökande som har både folkhögskoleutbildning
och gymnasieutbildning kunna konkurrera i samtliga aktuella undergrupper
inom betygsgruppen.

Med hänvisning till den folkhögskoleutredning som nyligen tillsatts är
utskottet inte berett att nu föreslå några förändringar beträffande reglerna
för vilka undergrupper de sökande med folkhögskoleutbildning kan ingå i.
Utskottet tillstyrker således motionerna 1987/88:Ub 19, 1987/88:Ub22 och
1987/88:Ub24, medan motion 1987/88:Ubl7 yrkande 9 avstyrks. Vad utskottet
anfört om sökande med folkhögskoleutbildning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen föreslås att antagningsmyndighet får möjlighet att på grund
av särskilda skäl anta enstaka studerande.

Enligt motion 1987/88:Ub 17 (m) har regeringen en alltför restriktiv syn
på andelen sökande som skall kunna antas efter individuell prövning (yrkande
10). Det bör enligt motionärerna ankomma på antagningsmyndigheterna
att fastställa hur stor denna andel skall vara. Tillsammans med
antagna med utländsk förutbildning bör andelen emellertid i normalfallet
aldrig överstiga 15% av linjens platser (yrkande 11).

UbU 1987/88:32

14

Utskottet är angeläget om att framhålla att en individuell prövning måste
kunna göras av de sökande som har sådana meriter och erfarenheter som
inte låter sig omvandlas enligt regelverket. Även andra former av individuella
hänsyn måste kunna tas. Utskottet delar regeringens uppfattning att
antalet platser som skall tillsättas genom individuell prövning kommer att
vara litet, men för den enskilde individen en viktig möjlighet. Utskottet
anser dock inte att det finns anledning att kvantifiera andelen i procentsatser,
utan anser att antagningsmyndigheterna bör ges frihet att tolka statsmakternas
avsikter. Vad gäller antagning av studerande med utländsk
förutbildning återkommer utskottet till den frågan senare. Riksdagen bör
således avslå motion 1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och 11.

I propositionen föreslås att studerande med utländsk förutbildning också
skall antas inom betygsurvalet genom en motsvarandebedömning, dvs. de
bör jämställas med sökande med svensk utbildning och en bedömning bör
göras av deras tidigare utbildning och deras betygsmeriter.

I motion 1987/88 :Ub 17 (m) yrkande 16 hävdas att det inte är möjligt att
med ledning av vad som sägs i propositionen bedöma hur regeringens
förslag är tänkt att fungera. Det finns enligt motionärerna risk för ett
byråkratiskt och rättsosäkert förfarande. Enligt motion 1987/88:Ub21 (fp)
yrkande 8 torde regeringens förslag i praktiken komma att kräva en prövning
i varje enskilt fall av utländska betyg. Motionärerna anser att det vore
angelägnare att prövningen kunde ske på ett sådant sätt att helheten
snarare än innehållet i enskilda ämnen bedömdes.

Att bedöma utländska utbildningar, vare sig de är på gymnasial eller
högskolenivå, är en grannlaga uppgift. Med det ökande internationella
utbytet har efterfrågan på denna typ av bedömningar blivit allt större, och
myndigheternas erfarenhet och förmåga att göra dessa bedömningar har
ökat. Genom diskussioner och samarbete inom internationella organ utvecklas
kunskaper om och förståelse för de olikheter som finns i olika
länders utbildningssystem. Utskottet är av dessa skäl övertygat om att
antagningsmyndigheterna kommer att kunna utveckla lämpliga former för
bedömningen av studerande med utländsk förutbildning. Något uttalande i
frågan anser inte utskottet vara påkallat, varför motionerna 1987/88:Ubl7
yrkande 16 och 1987/88:Ub21 yrkande 8 avstyrks.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om regler för meritvärdering av viss
tidigare högskoleutbildning. I motion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 7 anförs
att en möjlighet bör införas att vid urvalet ge poäng för sådana tidigare
genomgångna högskoleutbildningar som är relevanta för den sökta utbildningen.
UHÄ bör enligt motionärerna få i uppdrag att utforma regler för en
värdering av meriter av detta slag. Liknande synpunkter framförs i motion
1987/88:Ub23 (m, fp, c) där exempel ges på vilka tidigare högskolestudier
som skulle kunna vara lämpliga för vissa angivna utbildningslinjer. I motion
1987/88 :Ub 18 (c) yrkande 2 hävdas att det finns anledning att ge
meritvärde för relevant arbetslivserfarenhet till vissa utbildningar.

I propositionen anförs i anslutning till avsnittet om individuell prövning
av studerande (s. 15) att det vid urval till vissa utbildningar kan finnas
anledning att mera generellt beakta sökande med viss utbildningsbakgrund
eller viss arbetslivserfarenhet.

UbU 1987/88:32

15

Utskottet delar uppfattningen att det kan vara rimligt att sökande till
vissa utbildningslinjer kan få räkna sig till godo viss tidigare högskoleutbildning
eller relevant arbetslivserfarenhet. Utskottet anser att regeringen
bör uppdra åt UHÄ att snarast pröva i vilka former relevant tidigare
högskoleutbildning och relevant arbetslivserfarenhet skall kunna tillgodoräknas
vid urval till högskolan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1987/88:Ub 18 yrkande 2, 1987/88:Ub21 yrkande 7
och 1987/88:Ub23 som sin mening ge regeringen till känna.

För att främja rekryteringen av samisk- och finsktalande personer till
läkarutbildningen i Umeå föreslås i motion 1987/88: Ub510 (fp) att personer
med denna språkliga bakgrund som fyller behörighetskraven för läkarutbildning
antingen skall ges extra meritpoäng eller att ett visst antal platser
skall reserveras för dem vid universitetet i Umeå.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att olika uppslag måste prövas
för att förbättra läkarsituationen i norra sjukvårdsregionen. De vägar som
antyds i motionen för att rekrytera sökande med speciella språkkunskaper
behöver övervägas närmare av berört universitet och av UHÄ. Utskottet
anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i frågan, varför motion
1987/88:Ub510 bör avslås.

Enligt propositionen skall vid urval till fristående kurser urvalskriterierna
betyg, tidigare utbildning, högskoleprov och arbetslivserfarenhet användas.
Även behov av utbildning och andra av sökanden åberopade särskilda
skäl skall kunna läggas till grund för urval. De lokala högskolemyndigheterna
beslutar för varje kurs vilka kriterier som skall tillämpas.

1 motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 19 tillstyrks regeringens förslag på
alla punkter utom vad gäller tillgodoräknande av eventuell arbetslivserfarenhet
tillsammans med provresultat i fråga om urval till linjealternativ
utbildning.

Utskottet anser, med hänvisning till vad som tidigare anförts (s. 14), att
arbetslivserfarenhet bör kunna tillgodoräknas på samma sätt som vid urval
till linjer. Det ankommer dock på den enskilda högskolan att för varje kurs
fatta beslut om vilka av de i propositionen angivna kriterierna som skall
tillämpas. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1987/88:Ubl7 yrkande
19.

Fyra motionsyrkanden tar upp frågan om meritvärde för specialkurserna
inom kost och konsumtion, nämligen motionerna 1986/87:Ub326 (m),
1987/88:Ub218 (m) yrkande 1, 1987/88:Ub232 (c) delvis och 1987/88:Ub296
(c) yrkande 2. I ett par av motionerna nämns exempel på utbildningar där
det vore speciellt värdefullt att de studerande hade de förkunskaper som
specialkurserna ger. Sådana exempel är vårdutbildningar och förskollärarutbildningen.

Utskottet finnér det inte rimligt att ge generellt meritvärde för specialkurserna
i kost och konsumtion vid urval till högskoleutbildning. Däremot
är det naturligtvis möjligt för de lokala högskolorna att vid fastställande av
sina urvalskriterier för fristående kurser, som utskottet nyss berört, beakta
bl. a. värdet av dessa specialkurser. Med det anförda avstyrker utskottet

UbU 1987/88:32

16

motionerna 1986/87 :Ub326, 1987/88: Ub218 yrkande 1, 1987/88: Ub232 delvis
och 1987/88:Ub296 yrkande 2.

I två motionsyrkanden berörs ett par övriga frågor med anledning av
regeringens förslag beträffande urvalsfrågor.

1 motion 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 3 instämmer motionärerna i regeringens
uppfattning att könskvotering vid urval inte bör användas generellt.
Motionärerna anser att även vid urval till särskilda utbildningar måste
könskvotering prövas mycket restriktivt. Det anses viktigt att det i vaije
särskilt fall kan åberopas särskilda skäl för att öka andelen studerande av
ett kön genom denna typ av åtgärd. Risken är nämligen annars stor att
jämställdhetssträvandena i stället motverkas om det blir en allmän uppfattning
att lägre krav ställs för det ena könet.

Utskottet delar motionärernas synpunkter, men anser inte att det finns
anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan, varför
motion 1987/88:Ubl8 yrkande 3 avstyrks.

Ett uttalande efterlyses också i motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 18,
där motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att för det fall betygsnormerande prov inte utvecklats för studerande
i kommmunal vuxenutbildning så skall dessa sökande hänvisas till
provurvalet.

Utskottet anser att motionärernas synpunkter är i linje med föredragande
statsrådets intentioner, varför något särskilt uttalande ej behövs. Motion
1987/88:Ubl7 yrkande 18 avstyrks.

Utskottet godkänner vad som i övrigt förordats om urval i propositionen.

Särskilda behörighetssvillkor

De särskilda behörighetsvillkoren för allmän linje skall enligt föredragande
statsrådets mening anges i central utbildningsplan. Om inte sådan finns
skall de särskilda förkunskapskraven fastställas genom särskilt centralt
beslut för att säkerställa att kraven är de samma i hela landet. Huvudregeln
bör vara att betyget 3 bör ha uppnåtts i vart och ett av de ämnen som ingår
i förkunskapskraven. När det är motiverat skall dock kravet på betyg 3 avse
medelbetyget i flera ämnen. I undantagsfall kan krav ställas på högre betyg
än 3 i ett enskilt ämne.

I motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 8 föreslås att det för längre och mer
krävande högskoleutbildning skall vara möjligt att som särskilt förkunskapskrav
kräva genomgången tre- eller fyraårig teoretisk gymnasieutbildning.

Utskottet vill påpeka att det enligt vad regeringen redovisat i propositionen
(s. 9-10) kommer att vara möjligt att ställa förkunskapskrav av den art
som motionärerna efterlyser för de allmänna utbildningslinjer som UHÄ
bedömer kräver sådana kunskaper. Utskottet anser emellertid att det är
viktigt att en sådan prövning görs för vaije linje så att förkunskapskraven
verkligen speglar de kunskaper som behövs för att den studerande skall

UbU 1987/88:32

17

kunna tillgodogöra sig utbildningen i fråga. Riksdagen bör därmed avslå
motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om särskilda förkunskapskrav i
språk. I motion 1986/87:807 (m) yrkande 2 framhålls att alla nivåer i
utbildningsväsendet måste förbereda för yrkesverksamhet i internationell
miljö. För högskolans del påpekas att kurslitteratur på andra främmande
språk än engelska bör användas. Detta kräver emellertid att de studerande
redan vid tillträdet till högskolan har goda kunskaper i andra språk än
engelska. Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub362 (m, fp, c)
yrkande 2, där det hävdas att en skicklig tekniker, naturvetare eller ekonom
i framtiden aldrig blir en god yrkesman om språkkunskaper saknas.
För att stimulera till språkstudier redan i gymnasiet bör i utbildningsplan
för vissa i motionen exemplifierade linjer ställas särskilda förkunskapskrav
när det gäller språk omfattande tre årskurser engelska och tre årskurser Beller
C-språk från gymnasieskolan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i framtiden kommer
att bli allt viktigare att de som antas till högskolan har goda språkkunskaper
dels därför att det skall vara möjligt att använda kurslitteratur på andra
språk än engelska, dels därför att framtida yrkesverksamhet i allt större
utsträckning kommer att ställa krav på internationella kontakter. Det är
emellertid inte riksdagens uppgift att föreskriva vilka särskilda förkunskapskrav
som skall gälla för olika utbildningslinjer. Det bör ankomma på
UHÄ att göra den typ av bedömningar som det här är frågan om. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87: Ub807 yrkande 2 och
1987/88:Ub362 yrkande 2.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om arbetslivserfarenhet som särskilt
behörighetsvillkor för vissa utbildningar. I motion 1987/88:Ubl7 (m) yrkande
15 anförs att yrkeslivserfarenhet som är nödvändig som grund för
utbildningen skall utgöra ett särskilt förkunskapskrav. I motion
1987/88:Ubl5 (s) hävdas att socionomutbildningen (den sociala linjen) är
en sådan utbildning där arbetslivserfarenheten har så stor betydelse att den
borde krävas för behörighet.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det som anförs i den förstnämnda
motionen inte strider mot vad som i propositionen anförs om arbetslivserfarenhet
som särskilt behörighetsvillkor till vissa utbildningar. Utskottet
delar motionärernas och statsrådets uppfattning att om det bedöms nödvändigt
med arbetslivserfarenhet för att de studerande skall kunna genomgå
utbildningen så skall detta anges som särskilt behörighetsvillkor. Utskottet
finner dock ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande,
varför motion 1987/88:Ubl7 yrkande 15 bör avslås.

När det gäller den sociala linjen har liknande motionsyrkanden behandlats
av riksdagen vid två tillfällen på senare år (UbU 1984/85:26 och UbU
1986/87:4). Vid dessa båda tillfällen hänvisades till arbetet i tillträdesutredningen
samt vid det senare tillfället även till en översyn av den sociala
linjen som då aviserats av UHÄ. Den översynen har nyligen slutförts
(UHÄ-rapport 1988:1) och i rapporten föreslås (s. 35) bl. a. minst tolv
månaders arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetsvillkor. Utskottet
anser emellertid inte att det är riksdagens uppgift att föreskriva vilka

UbU 1987/88:32

18

behörighetsvillkor som bör gälla för olika utbildningslinjer, varför motion
1987/88:Ubl5 bör avslås.

Meritvärdering av betyg m. m.

Föredragande statsrådet anför i propositionen att det medelbetyg som den
studerande får i gymnasieskolan i så stor utsträckning som möjligt bör ligga
till grund för betygsurvalet. Betyg i idrott får räknas bort från betygsmedel
värdet.

Betyg i ett ämne som kompletterats för behörighet bör räknas in i
betygsmedelvärdet och sålunda kunna både höja och sänka medelvärdet.

Frågor rörande komplettering av betyg tas upp i fem motionsyrkanden. I
motionerna 1987/88:Ubl7 (m) yrkande 14, 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 6,

1987/88:Ub246 (fp) yrkande 22 och 1987/88:Ub345 (m) hävdas att alla
elever skall ha rätt att genom kompletterande studier förbättra sina betyg
från gymnasieskolan och få tillgodoräkna sig dessa betyg i merithänseende.
I motion 1987/88:Ub344 (m) hävdas att det är ologiskt att betyg som
kompletterats för att erhålla behörighet räknas in i betygsmedelvärdet om
det är lägre än det ursprungliga betygsmedelvärdet men inte om det är
högre.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är väsentligt
att förenkla nuvarande regler och att den enskildes valmöjligheter skall
vara så stora som möjligt, dvs. att återvändsgränder skall undvikas. Detta
innebär att betyg i ämnen som kompletterats för behörighet skall räknas in
i betygsmedelvärdet. Den sistnämnda motionen väcktes under allmänna
motionstiden 1988, dvs. innan propositionen om urval m. m. lagts fram för
riksdagen. De principer som nu föreslås tillämpas torde innebära att motionärens
krav på rättvisa tillgodoses, varför motion 1987/88:Ub344 inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagen utan avslås.

Utskottet delar däremot inte de övriga motionärernas uppfattning att det
generellt skall vara möjligt att i efterhand förbättra betyg från gymnasieskolan.
Denna inställning innebär inte att utskottet är negativt till att elever
efter gymnasieskolan skaffar sig ökade kunskaper. För dessa elever erbjuder
högskoleprovet en ytterligare möjlighet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande
14, 1987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22 och
1987/88:Ub345.

Utskottet vill till detta lägga att utskottet när det gäller vilka ämnen som
skall ingå i betygsmedelvärdet uppfattar propositionen så att ämne som
valts som utökad studiekurs inte bör räknas in i betygsmedelvärdet, om det
inte utgör särskilt förkunskapskrav.

Föredragande statsrådet anför att den mycket splittrade remissopinionen i
frågan om vikt ning av betyg manar till försiktighet, då erfarenheter saknas.
I ett framtida system med differentierade urvalsregler för olika linjer är det
inte uteslutet att särskild hänsyn kan tas till betyg i vissa ämnen. Statsrådet
anför slutligen att frågan om viktning i någon form kan övervägas tillsammans
med andra urvalsfaktorer inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet
med urvalsfrågorna.

UbU 1987/88:32

19

Tre motionsyrkanden gäller införande av viktade betyg. I motion
1987/88 :Ub 17 (m) yrkande 17 föreslås att tillträdesutredningens förslag att
ge svenska, engelska, matematik och de ämnen som ingår i kraven på
särskild behörighet större vikt bör prövas. Därigenom kan praktiska erfarenheter
av för- och nackdelar med viktning av betyg vinnas. I motion
1987/88:Ub21 (fp) yrkande 5 beskrivs tillträdesutredningens förslag som en
intressant utgångspunkt för vidare överväganden om viktning. Motionärerna
anser att riksdagen nu bör ta principiell ställning för ett införande av
viktade betyg och begära att regeringen återkommer med förslag i frågan.
Viktning av betyg i högskoleutbildningars karaktärsämnen bör enligt motion
1987/88:Ub246 (fp) yrkande 20 övervägas.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att frågan om viktning bör hanteras
med stor försiktighet. Med hänvisning till vad som anförts i propositionen
om möjligheten att i det fortsatta utvecklingsarbetet med urvalsfrågorna
överväga också frågan om viktning avstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ubl7 yrkande 17, 1987/88:Ub21 yrkande 5 och 1987/88:Ub246
yrkande 20.

Särskilda urvalsmetoder m. m.

Tillträdesutredningen ansåg att andra urvalsmetoder som komplement till
de föreslagna generella urvalsmetoderna borde få användas för högst en
tredjedel av platserna på en utbildningslinje. Många remissinstanser har
varit positiva till möjligheterna att använda linje- eller sektorsanpassade
urvalsmetoder, men några har varnat för att urvalssystemet därmed kan bli
komplicerat och svårt att överblicka.

Särskilda urvalsregler gäller redan för flera konstnärliga utbildningar,
där hänsyn kan tas till bl. a. resultat av prov som avser visa den sökandes
lämplighet och fallenhet för den sökta utbildningen. Andra erfarenheter av
dylika urvalsmetoder är relativt begränsade. Försöksverksamhet bedrivs
sedan höstterminen 1986 vid Karolinska institutet med intagning till läkarlinjen
av speciellt forskningsintresserade (10 platser) och sedan höstterminen
1987 inom arkitektutbildningen (en tredjedel av platserna). Hittillsvarande
erfarenheter är positiva, och vid Karolinska institutet finns intresse
för att påbölja försöksverksamhet för antagning till den ordinarie läkarutbildningen.
Förslag om urvalsförfarande till utbildningslinjer vid hälsouniversitetet
har lagts fram av universitetet i Linköping. UHÄ har i sitt
yttrande till regeringen över förslaget utvecklat sin syn på vad som bör
beaktas vid den här typen av försöksverksamhet.

Enligt föredragande statsrådet anger UHÄ i sitt yttrande över försöksverksamheten
i Linköping viktiga synpunkter som generellt bör beaktas
vid kommande försöksverksamhet. Statsrådet anför vidare att erfarenheter
av försöksverksamhet inom olika utbildningslinjer på sikt bör kunna
ge erfarenheter inför beslut om sådana urvalsinstrument skall användas i
större omfattning. Det vetenskapliga råd som föreslås inrättas för högskoleprovet
bör också ha inseende över försöksverksamhet av detta slag.
Vilken försöksverksamhet som bör komma till stånd skall beslutas av
regeringen.

UbU 1987/88:32

20

I motion 1987/88:Ub21 (fp) yrkande 1 anförs att studiefärdighetsprov bör
ges en ökad betydelse vid urvalet. Dessa bör emellertid inte bara mäta
allmänna studiefärdigheter, utan bör i stället utformas olika för olika linjer.
Därigenom kan provet mäta olika intresse- och kunskapsprofiler, vilket ger
en ökad säkerhet för att den sökande kommer att ha förmågan att bedriva
de aktuella studierna.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om särskilda urvalsmetoder till
specifika linjer. I motion 1987/88:Ub600 (fp) anförs att det till lärarutbildning
behövs en lokal antagning, vars främsta syfte skall vara att förhindra
att uppenbart olämpliga antas till utbildning. I motion 1987/88:Ub20 (m)
föreslås att sökande till läkarutbildning skall genomgå en särskild lämplighetsprövning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att
pröva även andra metoder än de generella för att ge sökande som har
särskilda förutsättningar för en viss typ av studier möjlighet att hävda sig i
urvalsförfarandet. Denna typ av prov har dessutom, enligt utskottets uppfattning,
ett stort informationsvärde om utbildningens uppläggning och
innehåll för den sökande. En förutsättning är dock att provet kan utformas
på ett sådant sätt att relevanta och tydliga urvalskriterier används och att
risken för godtycke undanröjs samtidigt som provet skall kunna genomföras
till rimliga kostnader. Det kan också finnas anledning att söka metoder
för att förhindra att personer som är direkt olämpliga för visst yrke tas in
till utbildningen. För att tillräckliga erfarenheter skall vinnas på dessa
områden delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning att ytterligare
försöksverksamhet bör bedrivas innan definitiv ställning tas till omfattningen
av och formerna för användningen av särskilda urvalsmetoder.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub21 yrkande 1.
Utskottet vill i sammanhanget tillägga att inställningen till att starta försöksverksamhet
bör vara generös för att ett så brett erfarenhetsmaterial
som möjligt skall kunna analyseras av det föreslagna vetenskapliga rådet.

Enligt vad utskottet erfarit är UHÄ:s principiella inställning positiv till
att låta lärarutbildning ingå i någon typ av försöksverksamhet när det gäller
särskilda urvalsmetoder. Detsamma gäller också beträffande försöksverksamhet
för antagning till läkarutbildning. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub20 och 1987/88:Ub600.

I motion 1987/88:Ubl8 (c) yrkande 4 påpekas att förslagen i propositionen i
allt väsentligt bygger på fortsatt central antagning. Enligt motionärernas
uppfattning finns det anledning att närmare pröva förutsättningarna för en
mer omfattande lokal antagning. Regeringen bör därför ta initiativ till att
utreda frågan om övergång till mer lokal antagning till högskolan.

Utskottet anser att de förslag till förändringar som presenterats i propositionen
om urval m. m. till högskolan måste ses som en väsentlig förbättring
av det nuvarande systemet. Erfarenheterna av de nu föreslagna reglerna
kommer kanske att ge anledning till framtida förändringar. Olika förslag
till försöksverksamhet med särskilda urvalsmetoder kommer kanske också
att resultera i förändringar och kompletteringar. Det är viktigt att riksdagsbeslutet
om tillträdessystemet till högskolan inte uppfattas som ett definitivt
ställningstagande. A andra sidan kräver hänsynen till de presumtiva

UbU 1987/88:32

21

studerande inom högskolan att reglerna inte ändras alltför ofta och alltför
radikalt.

Utskottet är således inte nu berett att förorda att en särskild utredning
tillsätts för att pröva förutsättningarna för en mer omfattande lokal antagning
till högskolan. Riksdagen bör därför avslå motion 1987/88:Ubl8 yrkande
4.

Vad gäller övriga frågor om särskilda behörighetsvillkor, meritvärdering
av betyg, särskilda urvalsmetoder samt rätt att överklaga beslut som
riksdagen beretts tillfälle att ta del av har utskottet inget att erinra.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den sociala snedrekryteringen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 2 och
1987/88: Ub613,

2. beträffande syftet med behörighets- och urvalsregler
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1,

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub 17 yrkandena 3, 4, 5 och 7, 1987/88:Ubl8
yrkande 1 samt 1987/88: Ub21 yrkande 3 godkänner vad som förordats
i propositionen om allmän behörighet,

4. beträffande den s. k. självprövningsrätten

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 6 och 1987/88:Ub21 yrkande 4
godkänner vad som förordats i propositionen om självprövningsrätten,

5. beträffande högskoleprovet

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub 16 yrkandena 1 och 3 samt
godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:109 om högskoleprovet,

6. beträffande inrättande av en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:109,

7. beträffande fördelningen av antalet platser mellan kvotgrupper
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub 17 yrkande 12, 1987/88:Ub21 yrkande 2,
1987/88:Ub565 yrkande 22 och 1987/88:Ub806 yrkande 19 godkänner
vad som förordats i propositionen om fördelningen av antalet
platser mellan kvotgrupper,

8. beträffande meritpoäng för arbetslivserfarenhet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ubl6 yrkande 2 och 1987/88:Ubl7 yrkande
13 godkänner vad som förordats i propositionen om meritpoäng för
arbetslivserfarenhet,

UbU 1987/88:32

22

9. beträffande sökande med folkhögskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl9, 1987/88:Ub22
och 1987/88:Ub24, med anledning av proposition 1987/88:109 och
med avslag på motion 1987/88 :Ub 17 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande individuell prövning av sökande m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och
11 godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:109 om individuell
prövning m. m.,

11. beträffande bedömningen av studerande med utländsk förutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1987/88 :Ub 17 yrkande 16 och
1987/88:Ub21 yrkande 8,

12. beträffande meritvärdering av viss tidigare högskoleutbildning
och relevant arbetslivserfarenhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ubl8 yrkande 2,
1987/88:Ub21 yrkande 7 och 1987/88:Ub23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande antagning av studerande med samisk och finsk
språklig bakgrund till läkarutbildningen i Umeå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub510,

14. beträffande urval till fristående kurser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl7 yrkande 19,

15. beträffande meritvärde för specialkurserna inom kost och
konsumtion

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub326, 1987/88:Ub218 yrkande
1, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub296 yrkande 2,

16. beträffande övriga urvalsfrågor

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:109 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 18 och 1987/88:Ubl8 yrkande
3 godkänner vad som i övrigt förordats om urval i propositionen,

17. beträffande särskilda förkunskapskrav för längre och mer
krävande högskoleutbildningar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl7 yrkande 8,

18. beträffande särskilda förkunskapskrav i språk

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub807 yrkande 2 och
1987/88:Ub362 yrkande 2,

19. beträffande arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetsvillkor
för vissa utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl5 och 1987/88:Ubl7
yrkande 15,

20. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 14,

1987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22, 1987/88:Ub344
och 1987/88:Ub345,

21. beträffande viktning av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 17,

1987/88:Ub21 yrkande 5 och 1987/88:Ub246 yrkande 20,

UbU 1987/88:32

23

22. beträffande särskilda urvalsmetoder

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub20, 1987/88:Ub21 yrkande
1 och 1987/88:Ub600,

23. beträffande utredning om övergång till mer lokal antagning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ubl8 yrkande 4,

24. beträffande övriga frågor som riksdagen beretts tillfälle att ta
del av

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
propositionen.

Stockholm den 17 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Keen
(fp), Rinaldo Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen
(mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”denna motion avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag till förändringar av tillträdesreglerna
kommer att ha avsedd effekt. Erfarenheterna från det system som
infördes 1977 har visat att den sociala snedrekryteringen inte påverkas av
vare sig meritvärdering av arbetslivserfarenhet, indelning av de sökande i
grupper eller kvotering mellan grupperna.

Utskottet anser det varken möjligt eller önskvärt att med hjälp av tillträdesreglerna
i positiv riktning förändra den sociala snedrekryteringen till
högskolan. Positiva förändringar kan emellertid åstadkommas genom insatser
av föräldrar och genom den påverkan som kan utövas i de underliggande
skolsystemen. Om skolundervisningen utformas så att man försöker
ta till vara varje enskild elevs förutsättningar på bästa sätt, om man
försöker att utveckla vaije elevs begåvningsprofil maximalt, kommer också
rekryteringen till högskolan att förändras. Då kommer alla studerande,
som har förutsättningar härför, att kunna rekryteras till för dem och
samhället lämplig utbildning.

Stor betydelse för rekryteringen till högskolan har emellertid utform -

UbU 1987/88:32

24

ningen av studiemedelssystem, arbetsmarknadsutsiktema samt löne- och
skattepolitiken. För att förändra den sociala snedrekryteringen till högskolan
torde det viktigaste instrumentet vara att göra det lönsamt att satsa på
högre utbildning.

Vad utskottet anfört om åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen
till högskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker således motion 1987/88:Ubl7 yrkande 2.

Utskottet anser emellertid inte att det finns någon anledning att tillsätta
någon utredning om den sociala snedrekryteringen, varför motion
1987/88:Ub613 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande den sociala snedrekryteringen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub 17 yrkande 2 och med
avslag på motion 1987/88:Ub613 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Syftet med behörighets- och urvalsregler (mom. 2)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
menar” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns ett starkt samband mellan kvaliteten i den
högre utbildningen och vilka som bereds tillträde till utbildningen. Reglerna
för behörighet och urval måste därför utformas så att de studerande
antas som har de bästa förutsättningarna att med gott resultat klara sina
studier. Vad utskottet anfört om syftet med behörighets- och urvalsregler
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
därmed motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande syftet med behörighets- och urvalsregler

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skärpning av den allmänna behörigheten m. m. (mom. 3)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”viss utbildning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tillträdesutredningens förslag till skärpning av de
allmänna behörighetskraven bör genomföras, dvs. att betyg 3 skall krävas
för genomgången studiekurs i svenska och engelska från tvåårig linje i
gymnasieskolan. För de elever som inte uppnår betyg 3 måste behörighetsgivande
kompletteringsutbildning ordnas. Däremot bör inte nu den allmänna
behörigheten skärpas till treårig gymnasieutbildning, varför motion

UbU 1987/88:32

25

1987/88:Ub21 yrkande 3 bör avslås av riksdagen. Vad som i motion
1987/88:Ubl7 anförs om det relativa betygssystemets inverkan på tillträdesreglerna
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna liksom
att utbildningar som ställer lägre krav än vad som anges i den allmänna
behörigheten inte bör klassificeras som högskoleutbildningar. Riksdagen
bör således tillstyrka motionerna 1987/88:Ub 17 yrkandena 3, 4, 5 och 7
samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1. Riksdagen bör också avslå propositionen i
motsvarande delar.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3,
4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 och med avslag på proposition
1987/88:109 samt motion 1987/88:Ub21 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Skärpning av den allmänna behörigheten m. m. (mom. 3)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”viss utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet hyser visserligen sympati för tillträdesutredningens försök att
konkretisera de förkunskapskrav som sökande till högskolan bör ha i
engelska och svenska. Emellertid kan enligt utskottets mening kravet på
ett visst betyg ställas först när det nuvarande relativa betygssystemet har
avskaffats och ett målrelaterat betygssystem införts. Motionerna
1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 bör
därför avslås av riksdagen.

På sikt finns det anledning att ta upp frågan om det över huvud taget
finns skäl att behålla den allmänna behörigheten. Enligt utskottets mening
vore det mer adekvat att ställa särskilda krav för de olika linjerna, dvs.
bygga ut systemet med särskild behörighet. Så länge den allmänna behörigheten
behålls bör den dock utformas så att den fyller någon funktion.
Utskottet tillstyrker det förslag som framförs i motion 1987/88:Ub21 yrkande
3 att den allmänna behörigheten skall skärpas till genomgången
treårig gymnasielinje. Undantag skall kunna medges för kortare utbildningar.
Vad utskottet anfört om skärpning av den allmänna behörigheten bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub21 yrkande 3 samt
med avslag på proposition 1987/88:109 och motionerna
1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4, 5 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:32

26

5. Skärpning av den allmänna behörigheten m. m. (mom. 3) UbU 1987/88:32

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böijar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”viss utbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med flera av motionärerna att tillträdesutredningens
förslag till skärpning av de allmänna behörighetskraven bör genomföras,
dvs. att betyg 3 skall krävas för genomgången studiekurs i
svenska och engelska från tvåårig linje i gymnasieskolan. För de elever
som inte uppnår betyg 3 måste behörighetsgivande kompletteringsutbildning
ordnas. Däremot bör inte nu den allmänna behörigheten skärpas till
treårig gymnasieutbildning, varför motion 1987/88:Ub21 yrkande 3 bör
avslås av riksdagen. Vad som i motionen 1987/88:Ubl7 anförs om det
relativa betygssystemets inverkan på tillträdesreglerna bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör således tillstyrka motionerna
1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4 och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1.
Däremot bör inte något uttalande göras om att utbildningar som ställer
lägre krav än vad som anges i den allmänna behörigheten inte bör klassificeras
som högskoleutbildningar. Riksdagen bör således avslå motion
1987/88:Ubl7 yrkande 5.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande skärpning av den allmänna behörigheten m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkandena 3, 4
och 7 samt 1987/88:Ubl8 yrkande 1 och med avslag på proposition
1987/88:109 samt motionerna 1987/88 :Ub 17 yrkande 5 och
1987/88 :Ub21 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Tillämpning av den s. k. självprövningsrätten (mom. 4)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns något skäl för att en sökande som
uppnått 25 års ålder själv skall få avgöra sin behörighet, medan den som är
ett år yngre tvingas redovisa sin formella behörighet. För att förenkla
antagningen till vissa kurser, t. ex. av fort- och vidareutbildningskaraktär,
kan utskottet dock tänka sig att antagningsmyndigheten kan besluta att
självprövningsrätten skall tillämpas. I sådana fall skall denna rätt ges till
alla sökande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1987/88:Ubl7 yrkande 6 och 1987/88:Ub21 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker således vad som i propositionen
anförts om självprövningsrätten.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande den s. k. självprövningsrätten

27

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 6 och
1987/88 :Ub21 yrkande 4 samt med avslag på proposition
1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om självprövningsrätten,

7. Högskoleprovet (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en kontinuerlig utvärdering bör göras av utfallet av
provet med anlitande av det vetenskapliga råd som berörs i propositionen.
Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt huruvida kön och sociala
faktorer inverkar på provresultatet. Då dessa frågor är av avgörande
betydelse för rekryteringen till högskolan anser utskottet att utvärderingsresultaten
fortlöpande bör redovisas för ansvariga högskolemyndigheter
och för riksdagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon
anmälningsavgift av principiella skäl inte bör tas ut. Vad utskottet anfört
om högskoleprovet bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl6
yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande högskoleprovet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yrkandena 1 och 3
samt med anledning av proposition 1987/88:109 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inrättande av en tjänst som professor (mom. 6)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser att” och slutar med ”fastare organisation” bort ha följande lydelse:
Sedan flera år tillbaka tillämpas treåriga perioder för beslut om forskningsorganisationen.
Med hänvisning härtill har utskottet normalt avslagit
motionsyrkanden med förslag om inrättande av tjänster som professor i
olika ämnen (jfr UbU 1987/88:28 s. 15-16). Utskottet anser att samma
principiella inställning måste tillämpas när det gäller förslag från regeringen,
om inte alldeles speciella skäl kan anges. Utskottet har inte funnit att
några sådana skäl föreligger i detta fall, varför riksdagen inte bör lämna det
begärda bemyndigandet.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande inrättande av en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt pedagogiska mätningar, vid universitetet i Umeå

att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:109 om bemyndigande
att inrätta en tjänst som professor,

UbU 1987/88:32

28

9. Direktövergång från gymnasieskola till
högskoleutbildning (mom. 7)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 14 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar inledningsvis att nuvarande bestämmelser innebär
att en tredjedel av platserna avsätts för sökande med högst tre år gamla
betyg. Utskottet anser emellertid att dessa regler bör ändras så att minst
50% av de sökande från gymnasieskolan kan garanteras en plats. Denna
garanti för direktövergång bör tillämpas så snart det är praktiskt möjligt.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1987/88:Ub565 yrkande
22 och 1987/88:Ub806 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Motsvarande regler bör införas i de nya tillträdesreglerna, varför utskottet
anser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub 17 yrkande 12 och
med anledning av motion 1987/88:Ub21 yrkande 2 som sin mening bör ge
regeringen till känna att den andel som antas i betygsurvalet inte skall
understiga 50%, om inte synnerliga skäl föreligger.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande fördelningen av antalet platser mellan kvotgrupper
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 12, med
anledningav motion 1987/88:Ub21 yrkande 2, 1987/88:Ub565 yrkande
22 och 1987/88:Ub806 yrkande 19 samt med avslag på proposition
1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet (morn. 8)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det tillfredsställande att regeringen i propositionen har
tonat ned betydelsen av arbetslivserfarenhet. Utskottet anser emellertid
att det föreslagna meritvärdet av en längre tids arbetslivserfarenhet kommer
att ytterligare förlänga väntetiden för många ungdomar som önskar
komma in på en sökt utbildningslinje. Därtill kommer att sambandet mellan
arbetslivserfarenhet och framgång i högre studier är obefintligt eller
t.o.m. negativt, vilket visats bl. a. i de studier som utförts av professor
Sten Henrysson m.fl. vid pedagogiska institutionen vid universitetet i
Umeå. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet bör därför inte ges. Vad utskottet
anfört om meritvärdet av arbetslivserfarenhet bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion
1987/88:Ubl7 yrkande 13 och avstyrker motion 1987/88:Ubl6 yrkande 2.

UbU 1987/88:32

29

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande meritpoäng för arbetslivserfarenhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 13 samt
med avslag på proposition 1987/88:109 och motion 1987/88 :Ub 16
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Meritpoäng för arbetslivserfarenhet (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetslivserfarenhet bör tillmätas stor betydelse vid
urvalet till högskolan. Dels ger en tids yrkesarbete viktiga erfarenheter
som kan underlätta kommande studier och ge bättre perspektiv på utbildningen,
dels innebär meritpoäng för arbetslivserfarenhet en möjlighet att
åstadkomma en jämnare social rekrytering. Utskottet delar den uppfattning
som redovisats i motion 1987/88:Ubl6 att arbetslivserfarenheten mot
den bakgrunden borde värderas högre än vad som gjorts i propositionen. I
stället skall den poängberäkning och de principer som angivits i motionen
tillämpas. Riksdagen bör således med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yrkande
2 och med avslag på propositionen och motion 1987/88:Ubl7 yrkande
13 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
meritpoäng för arbetslivserfarenhet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande meritpoäng för arbetslivserfarenhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl6 yrkande 2 samt
med avslag på proposition 1987/88:109 och motion 1987/88:Ubl7
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Individuell prövning av studerande m. m. (mom. 10)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”yrkandena 10 och 11” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att man i ett strikt formaliserat urvalssystem riskerar att
gå miste om många av de högt kvalificerade studerande som har en annorlunda
utbildnings- eller erfarenhetsbakgrund, vilken inte så lätt låter sig
omvandlas till meritpoäng. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning
att inta den mycket restriktiva hållning som regeringen gör i propositionen
när det gäller individuell prövning av studerande. Hur stor andel
sökande som skall antas efter individuell prövning bör ankomma på antagningsmyndigheterna
att avgöra. Dock bör dessa sökande och sökande med
utländsk förutbildning normalt inte överstiga 15% av antalet tillgängliga
platser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion

UbU 1987/88:32

30

1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och 11 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande individuell prövning av sökande m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkandena 10 och
11 samt med avslag på proposition 1987/88:109 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Antagning av studerande med utländsk förutbildning
(mom. 11)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Att
bedöma” och slutar med ”yrkande 8 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bedömning av utländska utbildningar är en grannlaga
uppgift. Det har inte för utskottet redovisats hur sådana bedömningar kan
ske med tillräcklig säkerhet. Risken för godtycke i bedömningen är enligt
utskottets mening betydande, vilket kan få till följd att antingen de utländska
sökande eller sökande med svensk examen diskrimineras.

Utskottet instämmer i kravet i motion 1987/88:Ubl7 på att slutlig ställning
till antagning av hur studerande med utländsk förutbildning skall antas
får anstå till dess att regeringen mer i detalj redovisat sina intentioner i
detta avseende.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7
yrkande 16 och med anledning av motion 1987/88: Ub21 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bedömningen av studerande med utländsk förutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 16, med
anledning av motion 1987/88:Ub21 yrkande 8 och med avslag på
proposition 1987/88:109 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14. Urval till fristående kurser (mom. 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anser,” och slutar med ”yrkande 19” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att eventuell arbetslivserfarenhet tillsammans med provresultat
inte bör komma i fråga som urvalskriterium när det gäller linjealternativ
utbildning. Vad utskottet anfört om urval till fristående kurser bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 19 som sin mening
ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:32

31

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande urval till fristående kurser

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ubl7 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Meritvärde för specialkurserna inom kost och
konsumtion (mom. 15)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 17 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Behovet av kunskap i kostfrågor ökar ständigt i vårt samhälle. Utskottet
finner det därför angeläget att det till utbildningar som syftar till yrken där
dessa kunskaper är speciellt angelägna, såsom t. ex. vårdutbildningar och
förskollärarutbildning, rekryteras studerande som har både teoretiska och
praktiska kunskaper i dessa ämnen. Om detta önskemål lämpligast tillgodoses
genom extra meritpoäng eller genom återinförande av särskilda
förkunskapskrav anser utskottet att regeringen bör uppdra åt UHÄ att
utreda. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1986/87:Ub326,
1987/88:Ub218 yrkande 1, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub296 yrkande
2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande meritvärde för specialkurserna inom kost och
konsumtion

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ub326,
1987/88:Ub218 yrkande 1, 1987/88:Ub232 delvis och 1987/88:Ub296
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. Särskilda förkunskapskrav för längre och mer krävande
högskoleutbildningar (mom. 17)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 18 slutar med "yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, liksom tillträdesutredningen, att de tre- och fyraåriga
gymnasielinjerna skall vara normalvägen till stora delar av högskoleutbildningarna.
Tillträdessystemet får inte heller skapa återvändsgränder för
dem som valt ”fel” gymnasielinje. Det är också enligt utskottets mening
viktigt att motverka taktiska val av tvåårig linje för att få bättre betyg.

Behörighetskraven har, enligt utskottets mening, en viktig ”signalfunktion”
gentemot presumtiva högskolestuderande. Om det normalt krävs
teoretisk gymnasieutbildning i minst tre år bör detta vara ett behörighetskrav.

Utskottet förutser att regeringens förslag kan komma att leda till ett stort
antal svåröverskådliga beslut om särskilda förkunskapskrav för de allmänna
utbildningslinjerna. I stället bör regeringen besluta att det för längre och
mer krävande högskoleutbildning skall uppställas genomgången tre- eller
fyraårig teoretisk gymnasieutbildning som särskilt förkunskapskrav. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub 17 yrkande
8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande särskilda förkunskapskrav för längre och mer
krävande högskoleutbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub 17 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Komplettering av betyg (mom. 20)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
delar däremot” och slutar med ”och 1987/88:Ub345” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att betyg från gymnasieskolan,
inte skall anses definitiva utan kunna förbättras genom kompletteringsstudier.
Utskottet anser emellertid att det nuvarande relativa betygssystemet
egentligen omöjliggör en meningsfull diskussion om betyg i detta
avseende. Som framförts i annat sammanhang (UbU 1987/88:5, reservation
1) bör regeringen senast under år 1989 lägga fram ett samlat förslag om
ett nytt betygssystem. I avvaktan på de principiella förändringar som
därefter kan ske anser utskottet att komplettering av betyg skall vara
tillåten inom ramen för nuvarande betygssystem i så måtto, att en gång
erhållet betyg skall kunna förbättras och därefter tillgodoräknas. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med tillstyrkan av motionerna 1987/88:Ubl7
yrkande 14, 1987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22 och
1987/88:Ub345 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande 14,
1987/88:Ub21 yrkande 6, 1987/88:Ub246 yrkande 22 och

1987/88:Ub345 samt med avslag på motion 1987/88:Ub344 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Komplettering av betyg (mom. 20, motiveringen)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

UbU 1987/88:32

att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet delar
däremot” och slutar med ”ytterligare möjlighet” bort ha följande lydelse:

33

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i princip bör vara
möjligt att i efterhand förbättra betyg från gymnasieskolan. Detta låter sig
dock knappast göras på ett rimligt sätt med dagens relativa betygssystem.
Detta visar ju inte vad eleven faktiskt kan, utan prestationen jämfört med
andra elever. Betyg som sätts vid olika tillfällen får således olika innebörd
och eventuella skillnader behöver inte avspegla skillnader i den faktiska
kunskapsnivån. Enligt utskottets uppfattning bör därför frågan om betygskomplettering
lösas i samband med en omfattande reformering av betygssystemet.

19. Viktning av betyg (mom. 21)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 böljar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 20” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att frågan
om viktning av betyg verkligen prövas. Tillträdesutredningens förslag bör
därvid kunna tas som utgångspunkt för de överväganden som regeringen
bör göra innan försök inleds med ett lämpligt antal linjer. Utskottet anser
att de längre utbildningarna inom sektorn för tekniska yrken skulle kunna
vara lämpliga linjer för försöksverksamhet. Vad utskottet med anledning
av motionerna 1987/88:Ub 17 yrkande 17, 1987/88:Ub21 yrkande 5 och
1987/88:Ub246 yrkande 20 anfört om viktade betyg bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande viktning av betyg
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ubl7 yrkande
17, 1987/88:Ub21 yrkande 5 och 1987/88:Ub246 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Särskilda urvalsmetoder (mom. 22)

Ylva Annerstedt (fp), Björn Samuelson (vpk) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”vetenskapliga rådet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att redan
nu studiefärdighetsprov, olika för skilda linjer, börjar tillämpas i större
skala än vad de försiktiga formuleringarna i propositionen antyder. Därigenom
minskas riskerna för att ungdomar hamnar i s.k. återvändsgränder
och därigenom ges sökande med gymnasiebetyg en alternativ möjlighet att
komma in på utbildningar som de har speciell fallenhet och kompetens för.
Vad utskottet anfört om särskilda urvalsmetoder bör riksdagen med bifall
till motion 1987/88: Ub21 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1987/88:32

34

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande särskilda urvalsmetoder

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub21 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1987/88:Ub20 och motion 1987/88:Ub600
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Utredning om övergång till mer lokal antagning
(mom. 23)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp). Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 22 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns anledning att
närmare pröva förutsättningarna för en mer omfattande lokal antagning.
Därigenom skulle högskolornas självständighet stärkas och en profilering
underlättas. Detta är motiverat inte minst mot bakgrund av decentraliseringssträvandena
när det gäller utbildningsplaneringen. Det är också viktigt
att en utveckling av linjespecifika urvalsmetoder åtföljs av ett ökat
lokalt deltagande i antagningen, möjligen inom ramen för ett gemensamt
administrativt system. Detta bör, enligt utskottets mening, utredas närmare.
Vad utskottet anfört om lokal antagning bör riksdagen med bifall till
motion 1987/88:Ubl8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande utredning om övergång till mer lokal antagning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub 18 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:32

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

35