Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:30
om anslag till investeringar m.m. (prop. 1987/88:100,
bil. 10 delvis)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100, bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
I. Lokalförsörjning m.m. samt punkterna I 1. Utrustningsnämnden för
universitet och högskolor och I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. jämte motioner.
Vidare är som bilaga till detta betänkande fogat utbildningsutskottets
yttrande till finansutskottet över de förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1987/88:100, bilaga 9 (finansdepartementet) under avsnitt
D. Statlig lokalförsörjning och punkt D 2. Investeringar m.m. i vad gäller
utbildningsdepartementets verksamhetsområde (UbU 1987/88:2 y).
1. Lokalförsörjning m.m.
Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. (s.588-541) med
hänvisning till vad som föreslås under rubriken D. Vissa centrala myndigheter
m.m. under sjunde huvudtiteln
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om lokalförsörjningen
m.m. för högskola och forskning samt kulturändamål m.m.
Motionerna
1987/88:Ub503 av Daniel Tarschys och Jan-Erik Wikström (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning av förutsättningarna för
en bättre integration och samordning av de många inrättningar för forskning,
högre utbildning och utvecklingsarbete som finns lokaliserade runt Brunnsviken
i Stockholm och Solna.
1987/88:Ub506 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt
ekologihus i Lund.
1987/88:Ub535 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekoutbildningen i Borås (delvis).
UbU
1987/88:30
1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr30
1987/88:Ub549 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av ett Matematiskt centrum vid Chalmers tekniska högskola.
1987/88:Ub560 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
byggnader för ett matematiskt centrum vid Chalmers tekniska högskola i
Göteborg.
1987/88:Ub568 av Lennart Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en
projektering av en om- och tillbyggnad av den genetiska institutionen vid
universitetet i Lund bör komma till stånd.
1987/88:Ub610 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalförsörjningen vid Umeå
universitet.
1987/88:Ub656 av Hans Nyhage och Arne Svensson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokaler för tekoinstitutionens verksamhet vid högskolan i Borås.
1987/88:Ub660 av Rune Rydén m.fl. (m.fp.c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den biotekniska
forskningen i Lund.
1987/88:Ub662 av Rune Thorén och Eva Rydén (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av lokaler för ett matematiskt centrum i Göteborg.
1987/88:Ub703 av Gullan Lindblad m.fl. (m.fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planeringen av
projektet om- och tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad bör få
bedrivas kontinuerligt och projektet genomföras så snart detaljplaneringen
är klar.
1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en hög
prioritering för om- och utbyggda lokaler vid högskolan i Karlstad.
1987/88:Ub811 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga- yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att klartecken ges till projektering av
om- och tillbyggnad av genetiska institutionen i Lund,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en projektering
av ett Ekologihus vid universitetet i Lund skall planeras, finansierat
enligt vad som anförts i motionen.
1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om molekylärbiologiskt centrum vid Lunds universitet.
UbU 1987/88:30
2
Utskottet
UbU 1987/88:30
Vissa förändringar i den statliga lokalförsörjningen
I budgetpropositionens bilaga 9 under avsnittet D. Statlig lokalförsörjning
föreslår chefen för finansdepartementet vissa förändringar som rör den
statliga lokalförsörjningen (s. 36-40). Redan i 1987 års budgetproposition
redovisade regeringen vissa förslag som rörde riktlinjerna för utvecklingen
av den statliga lokalförsörjningen m.m. (prop. 1986/87:100, bil. 2 s. 18-25,
bil. 1 s. 69-70 och bil. 9 s. 52-53). De föreslagna förändringarna anses vara
ett viktigt led i förnyelsen av den offentliga sektorn. Frågorna har därför
beretts vidare inom regeringen. För att nå målet enligt de nya riktlinjerna
måste i ett inledande skede arbetsfördelningen mellan regering och riksdag
förändras. Innebörden i dessa förändringar kan sammanfattas enligt följande.
1. Statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkostnaderna
och deras förändringar.
2. Verksamhet och lokalförsörjning bör prövas samlat.
3. Lokalförsörjning bör prövas långsiktigt.
4. Myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar
disponera resurser för lokaler.
5. Handläggningen av lokalförsörjningen bör i ökad utsträckning kunna
delegeras till myndigheterna.
6. Ökad samordning av den statliga lokalförsörjningen.
Kostnaderna för lokaler utgör en stor andel av myndigheternas budget.
Kostnaderna för drift och underhåll har ökat mer än genomsnittet för andra
kostnader under de senaste åren. Hyresökningarna överstiger för närvarande
ökningarna för andra resursslag, särskilt i storstadsområdena och större
residensstäder.
Myndigheterna ges successivt större ansvar för verksamheten genom ökad
ramstyrning från statsmakternas sida och får större frihet att själva besluta
om resursanvändningen. Denna utveckling bör även omfatta myndigheternas
rådighet över sina lokalresurser. Förslag om ändrad inriktning, omfattning
och lokalisering av verksamhet bör innehålla beskrivning av lokalkonsekvenser.
Prövningen av verksamhet och lokaler bör så långt möjligt göras i
ett sammanhang.
När det gäller lokalförsörjning är en långsiktig planering av vikt. Finansministern
anser det därför önskvärt att lokalförsörjningen för de civila
myndigheterna, exkl. affärsverken, kan prövas mer långsiktigt än för
närvarande. Som underlag för statsmakterna bedriver byggnadsstyrelsen
fortlöpande dels ortvisa lokalförsörjningsstudier, dels lokalförsörjningsplaner
för ett antal större sektorer.
För att samspelet mellan byggnadsstyrelsen och myndigheterna, resp.
mellan statmakterna och myndigheterna skall kunna ske smidigare måste
nuvarande handläggningsordning för lokalförsörjningsärenden ses över. En
sådan förändring måste genomföras stegvis. Finansministern föreslår, efter
samråd med civilministern, att regeringen inhämtar ökade bemyndiganden i
lokalförsörjningsfrågor. Målet bör vara att regeringen har likartade bemyndiganden
att besluta om investeringar för den civila statsförvaltningen som i
1* Riksdagen 1987/88. 14saml. Nr30
dag gäller för affärsverken och inom försvarsmakten. I enlighet med de
riktlinjer som redovisades för riksdagen i 1987 års budgetproposition föreslår
finansministern
att bemyndigande lämnas till regeringen att besluta om investering genom
byggnadsarbeten upp till 50 milj. kr. per objekt eller förs.k. åtgärdsprogram
upp till en sammanlagd kostnad om 50 milj.kr. per år och objekt. Därutöver
bör regeringen i sitt budgetförslag för aktuellt budgetår informera om förslag
över 25 milj. kr.,
att investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar fortsättningsvis
skal! redovisas samlat och i form av en rullande treårsplan. Inom
denna treårsplan kan regeringens åtagande preciseras.
Vidare redovisas förslag till motsvarande bemyndigande om 50 milj. kr.
för försäljning av fast egendom. De förordade beloppsgränserna för investeringar
och försäljning är angivna i 1987 års prisläge. För beslut under
kommande år bör det vara möjligt att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen
från den tidpunkt när riksdagen tagit ställning i denna fråga. Slutligen
föreslås bemyndiganden för regeringen att besluta om bortskrivning av
tillgångsvärden för gjorda investeringar.
Som framgår av utskottets yttrande 1987/88:2 y (bilaga till detta betänkande)
till finansutskottet har utbildningsutskottet för sin del inte några invändningar
mot vare sig de förslag till bemyndiganden som regeringen föreslagit eller
de principiella överväganden som ligger bakom dessa förslag.
Investeringsplan för budgetåren 1988/89-1990/91
Under punkt D 2. Investeringar m.m. (s. 49-52) i bilaga 9 till proposition
1987/88:100 bereds riksdagen tillfälle att ta del av ett samlat och långsiktigt
material som rör investeringar för civila myndigheter inom byggnadsstyrelsens
lokalhållningsansvar. Detta material redovisas i form av en rullande
treårsplan. Inom ramen för anvisade medel och de riktlinjer som anges i
treårsplanen bör det ankomma på regeringen att besluta om genomförandet.
Medel bör anvisas budgetårsvis på ett nyinrättat anslag benämnt Investeringar
m.m. För den nu aktuella treårsperioden 1988-1991 beräknas medelsförbrukningen
till ca 2 400 milj. kr., dvs. 800 milj. kr. per år. Pågående eller
redan beslutade objekt kommer att kräva ungefär hälften av utrymmet. Nio
större objekt med en investeringskostnad över 50 milj. kr. beräknas kunna
påbörjas under treårsperioden. Två av dessa, nämligen Om- och tillbyggnad
för musik- och teaterutbildningar i Göteborg och Ombyggnad av lokaler inom
f.d. SI-området, etapp 2 i Uppsala gäller utbildning och forskning. Enligt
utbildningsministern (bil. 10 s. 538-541) kommer en om- och tillbyggnad av
det f.d. Kjellbergska gymnasiet i Göteborg att påbörjas under budgetåret
1988/89, medan den andra etappen inom Sl-området i Uppsala beräknas
kunna påbörjas under något av de senare åren inom treårsperioden. Vidare
har medel reserverats för två mindre objekt i Stockholm, nämligen en
Ombyggnad för atomforskningsinstitutet och en Tillbyggnad för plasmafysik
medfusionsforskning vid tekniska högskolan. Utbildningsministern anser att
det vore önskvärt med en igångsättning av bl.a. Mikrobiologiskt centrum vid
Karolinska institutet under treårsperioden, men med hänsyn till sysselsätt
-
UbU 1987/88:30
4
ningsläget i Stockholm är han inte nu beredd att ta ställning till detta.
Beredningen av Om- och tillbyggnad för kungl, biblioteket har inte avslutats,
varför någon kostnadsram inte heller i år har kunnat uppföras för objektet.
Vissa medel för projektering och byggande har dock reserverats inom
anslaget för investeringar under sjunde huvudtiteln.
Utskottet vill erinra om den prioriteringslista för byggnadsobjekt som
byggnadsstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet årligen upprättar
tillsammans i samband med sina anslagsframställningar. 1987 års lista upptar
sammanlagt 28 större objekt eller förhyrningar och motsvarar ett sammanlagt
investeringsbehov om ca 1,5 miljarder kronor. Myndigheterna bedömer
att åtminstone 18-19 objekt borde realiseras under den närmaste femårsperioden.
Av dessa objekt är ca hälften dyrare än 50 milj.kr. Dessa objekt, som
bl.a. inkluderar kungl, biblioteket motsvarar en investeringskostnad av ca en
miljard kr. Härtill kommer de s.k. Diverse objekten, som innevarande år
uppgår till 80 milj.kr. samt pågående och beslutade objekt.
Mot denna bakgrund finner utskottet det bekymmersamt om det utöver
kungl, biblioteket inte skulle vara möjligt att inrymma fler större objekt än de
som föreslagits i den treåriga investeringsplanen. Därför har utbildningsutskottet
i sitt yttrande till finansutskottet föreslagit att riksdagen skall ge
regeringen till känna att regeringen bör pröva möjligheterna att - utöver de
objekt som föreslagits i investeringsplanen i bilaga 9 - under treårsperioden
inrymma ytterligare angelägna byggnadsobjekt för utbildning och forskning.
Sådana objekt återfinns på den av myndigheterna upprättade prioriteringslistan
och omfattar såväl större objekt som kräver riksdagens godkännande,
såsom t.ex. matematiskt centrum och tillbyggnad för mikroelektronik i
Göteborg, mikrobiologiskt centrum vid Karolinska institutet och ytterligare
nybyggnader för sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm, som mindre
objekt om vilka riksdagen endast skall informeras, såsom högre konstnärlig
utbildning i Umeå, resterande etapper för konsthögskolan samt genetiska
institutionen i Lund. I princip bör självfallet prioriteringslistan följas om ej
avgörande andra eller nya omständigheter kan anföras.
Vissa byggnadsobjekt
Utskottet har nyss redovisat sin uppfattning att riksdagen i princip inte bör
uttala sig till förmån för enstaka objekt utan att prioriteringslistan i
normalfallet bör följas.
Enligt motionerna 1987/88:Ub549 (m), 1987/88:Ub560 (s) och 1987/88:
Ub662 (c) skall riksdagen ge regeringen till känna behovet av ett matematiskt
centrum vid Chalmers tekniska högskola.
Med hänvisning till utskottets principiella uppfattning att riksdagen inte
bör göra uttalanden om enstaka objekt avstyrks motionerna 1987/88:Ub549.
1987/88:Ub560 och 1987/88:Ub662.
I motionerna 1987/88:Ub535 (c) yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub656 (m)
framhålls det angelägna i att lokalerna för tekoinstitutionen i Borås samlas till
det f.d. Algotshuset och att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.
Enligt vad utskottet erfarit har det förslag till lokallösning som motionärer -
UbU 1987/88:30
5
na hänvisar till ännu inte redovisats för regeringen. Mot denna bakgrund och
med den principiella syn på ansvarsfördelningen mellan regering och riksdag
som utskottet redovisat tidigare avstyrks motionerna 1987/88:Ub535 yrkande
2 delvis och 1987/88:Ub656.
Enligt motionerna 1987/88:Ub568 (s), 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 1 och
1987/88:Ub815 (c) yrkande 4 skall riksdagen ge regeringen till känna att
projekteringsuppdrag bör ges för om- och tillbyggnad av den genetiska
institutionen i Lund. I motion 1987/88:Ub660 (m,fp,c) begärs att regeringen i
nästa budgetproposition skall föreslå dels 3,5 milj.kr. i ökade fakultetsanslag
för bioteknisk forskning, dels medel för den nyss nämnda om- och
tillbyggnaden.
Vid föregående riksmöte behandlades två förslag om förstärkning av
fakultetsresurserna för bioteknisk forskning i anslutning till behandlingen av
forskningspropositionen (prop. 1986/87:80, bil. 6, UbU 1986/87:26 s. 81).
Utskottet anser i princip att frågor rörande forskningspolitiska satsningar
endast skall behandlas av riksdagen vart tredje år och förslår därför att
motionen avslås i denna del. Även i övrigt bör motion 1987/88:Ub660 avslås,
liksom motionerna 1987/88:Ub568, 1987/88:Ub811 yrkande 1 och 1987/
88:Ub815 yrkande 4 med hänvisning till utskottets principer rörande
uttalanden om enskilda byggnadsobjekt.
I motion 1987/88:Ub506 (s) hemställs att ett nytt ekologihus i Lund skall ges
hög prioritet och i motion 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 3 att detta skall börja
projekteras och finansieras genom att universiteten får ett långsiktigt
programansvar för forskningen inom olika sektorer.
Det av motionärerna anvisade finansieringssättet skulle kräva en långtgående
förändring av anslagssystemet för högskolan. Resultatet av den översyn
av anslags- och styrsystemet som har gjorts inom utbildningsdepartementet
kommer att redovisas för riksdagen i en särkild proposition våren 1988. I
avvaktan på denna proposition föreslår utskottet att motion 1987/88:Ub811
yrkande 3 avslås i denna del. Även i övrigt bör motionens yrkande 3 avslås
liksom motion 1987/88:Ub506 med hänvisning till ansvarsfördelningen
mellan regering och riksdag.
I två motioner, nämligen 1987/88:Ub703 (m.fp) yrkande 4 och 1987/
88:Ub809 (c) yrkande 9, hemställs att planeringen av om- och tillbyggnad av
högskolebyggnaden i Karlstad bör få bedrivas kontinuerligt och projektet
genomföras så snart detaljplaneringen är klar.
Utskottet avstyrker motionerna 1987/88:Ub703 yrkande 4 och 1987/
88:Ub809 yrkande 9 med hänvisning till ansvarsfördelningen mellan regering
och riksdag.
Enligt motion 1987/88:Ub503 (fp) bör riksdagen hos regeringen anhålla om
en utredning av förutsättningarna för ett sammanhängande och väl integrerat
vetenskapligt centrum vid Brunnsviken i Stockholm och Solna.
Enligt vad utskottet inhämtat genomför byggnadsstyrelsen en utredning
om förutsättningarna för ett gemensamt matematik- och fysikcentrum för
universitetet och tekniska högskolan i Stockholm. Utskottet finner det inte
befogat att riksdagen hos regeringen skall begära en utredning av det slag
UbU 1987/88:30
6
motionärerna efterlyser. Utskottet föreslår att motion 1987/88:Ub503 avslås.
I motion 1987/88:Ub610 (m) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till
känna att åtgärder behöver vidtagas för att väsentligt förbättra lokalförsörjningen
vid Umeå universitet.
Den tidigare nämnda prioriteringslistan innehåller två byggnadsobjekt vid
universitetet i Umeå, nämligen designutbildning och beteendevetenskapligt
centrum. Eventuella lokalbehov därutöver får aktualiseras på gängse sätt via
myndigheterna. Med det anförda och med hänvisning till de principiella
resonemangen om enskilda objekt avslår utskottet motion 1987/88:Ub610.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lokalförsörjningen m.m. för högskola och forskning
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1987/88:100, bilaga 10,
2. beträffande matematiskt centrum vid Chalmers tekniska högskola
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub549, 1987/88:Ub560 och
1987/88:Ub662,
3. beträffande lokalerna för tekoinstitutionen i Borås
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 2 delvis och
1987/88:Ub656,
4. beträffande genetiska institutionen i Lund m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub568, 1987/88:Ub660,
1987/88:Ub811 yrkande 1 och 1987/88:Ub815 yrkande 4,
5. beträffande nytt ekologihus i Lund
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub506 och 1987/88:Ub811
yrkande 3,
6. beträffande om- och tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad
att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub703 yrkande 4 och 1987/
88:Ub809 yrkande 9,
7. beträffande ett vetenskapligt centrum vid Brunnsviken
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub503,
8. beträffande lokalförsörjningen vid Umeå universitet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub610.
2. Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt I 1 (s. 542-544) och
hemställer
att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 10 436 000 kr.
UbU 1987/88:30
7
3. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m.
Regeringen har under punkt I 2 (s. 544—546) föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de
kostnadsramar som har förordats i propositionen,
2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag om
385 000 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub535 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekoutbildningen i Borås (delvis).
1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
10. att riksdagen under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. anslår 10 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående en utvärdering av de s.k. bankmiljonerna och andra
liknande bidrag från externa finansiärer.
1987/88:Ub616 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett femårigt investeringsprogram för utrustning i högskolan,
2. att riksdagen, med ändring av proposition 1987/88:100, bilaga 10 I 2,
anvisar 200 milj.kr. utöver regeringens förslag.
1987/88:Ub630 av Hans Nyhage och Arne Svensson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utrustningsbehoven vid högskolan i Borås.
1987/88:Ub683 av Pär Granstedt m.fl. (c,m,fp,vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om oförändrade basnivåer för de s.k. UHÄ- och FRN-ramarna,
2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar 29 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit i prop. 1987/88:100, bil. 10.
1987/88:Kr313 av Gunnel Liljegren och Hans Nyhage (m) vari-såvitt nu är i
fråga - yrkas
2. att riksdagen beviljar Immigrantinstitutet ett projekteringsbidrag på
200 000 kr. ur medlen för fördelning av statens kulturråd, litt. I 2.
UbU 1987/88:30
8
Utskottet
UbU 1987/88:30
Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skol- och
kulturområdet.
Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en inredningsplan,
vars kostnadsramar fastställs av regeringen, medan utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH) disponerar en anslagspost för
en utrustningsplan, vars kostnadsramar också fastställs av regeringen. En
anslagspost står till regeringens disposition.
Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda kostnadsramar
för enskilda objekt, delss.k. fördelningsramarförbl.a. kompletteringar,
riktade insatser och ersättningsanskaffning. De i inrednings- och utrustningsplanerna
upptagna kostnadsramarna anger det högsta belopp för vilket
inredning resp. utrustning får anskaffas. Sedan budgetåret 1986/87 anges
kostnadsramarna i ett visst prisläge och justeras således upp med hänsyn till
prisutvecklingen.
Anslagsbehovet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt grundad
skattning av det samlade betalningsutfallet under budgetåret i fråga.
Inredningsramar
I gällande inredningsplan finns kostnadsramar om ca 450 milj. kr. uppförda.
I budgetpropositionen föreslås att följande nya kostnadsramar om sammanlagt
3,9 milj.kr. förs upp i inredningsplanen för budgetåret 1989/90:
Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Stockholm,
etapp V och
Högre konstnärlig utbildning vid universitetet i Umeå.
I inredningsplanen uppförs årligen en kostnadram För byggnadsstyrelsens
fördelning. Denna kostnadsram beräknas för budgetåret 1988/89 uppgå till
52,5 milj.kr. och bör för att åstadkomma en bättre långsiktig planering - i
likhet med kostnadsramen För UFlÄ:s fördelning - föras upp även för
budgetåren 1989/90 och 1990/91. Statsrådet räknar därvid med att löpande
ersättningsanskaffningar och kompletteringar av inredning av mindre omfattning
skall klaras inom högskoleenheternas sektors- och fakultetsanslag.
Ersättningsanskaffningar som hänger samman med byggnadsprojekt eller är
av större omfattning och som är av periodisk karaktär, t.ex. utbyte av
inredning i hörsalar, dragskåp i laboratorier, bör även fortsättningsvis
belasta kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning. Vidare skall
ramen liksom hittills disponeras för planmässig ersättning av försliten
inredning inom kultursektorn. Slutligen skall den användas för inredning av
ny- och ombyggnadsobjekt i de fall kostnadsramen för ifrågavarande objekt
ej överstiger 4 milj.kr.
Utskottet har inga invändningar mot de av regeringen föreslagna kostnadsramarna
för inredning.
9
Utrustningsramar
UbU 1987/88:30
I gällande utrustningsplan finns kostnadsramar om drygt 1,3 miljarder
kronor uppförda.
För utrustningsändamål förslås att följande nya kostnadsramar om sammanlagt
39,4 milj.kr. förs upp i utrustningsplanen för budgetåret 1988/89:
Sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm,
Plasmafysik med fusionsforskning vid tekniska högskolan i Stockholm,
Om- och tillbyggnad för konsthögskolan, etapp /,
Dramatiska teatern, etapp V,
Ombyggnad av elektronikhuset vid universitetet i Lund,
Högre konstnärlig utbildning vid universitetet i Umeå.
Vidare föreslås en kostnadsram om 25 milj.kr. för
Grundskollärarutbildning m.m.
Denna kostnadsram får tas i anspråk även för datorutrustning och
programvara för övrig lärarutbildning samt får disponeras under en treårsperiod.
För nya telefonväxlar beräknas en kostnadsram om 38 870 000 kr.
Utskottet har inga invändningar mot de nya kostnadsramar för utrustning till
enskilda objekt som regeringen har redovisat.
Kostnadsramen För universitets- och högskoleämbetets fördelning beräknas
till 157 milj.kr. för budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 medan
kostnadsramen För forskningsrådsnämndens fördelning beräknas till 88
milj.kr. budgetåret 1988/89 och 44 milj.kr. budgetåren 1989/90 och 1990/91.
Kostnadsramen För kulturrådets fördelning beräknas till 2,5 milj.kr. budgetåret
1988/89.
I motion 1987/88:Ub683 (c,m,fp,vpk) framförs uppfattningen att riksdagen
vid behandlingen av forskningspropositionen (prop. 1986/87:80, UbU 1986/
87:26, rskr. 1986/87:282) avsåg en permanent höjning av basnivåerna för de
s.k. UHÄ- och FRN-ramarna. Denna tolkning har emellertid inte gjorts i
budgetpropositionen. Motionärerna anser att med hänsyn tagen till prisutvecklingen
borde UHÄ-ramen uppgå till 183 milj. kr. och FRN-ramen till
103 milj.kr. budgetåret 1988/89 och att kostnadsramarna för 1989/90 och
1990/91 borde höjas i konsekvens härmed.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om innebörden i föregående
riksmötes beslut och förordar således att kostnadsramarna För UHÄ:s
fördelning skall uppföras med ett belopp om 183 milj.kr. budgetåren
1988/89, 1989/90 och 1990/91, medan kostnadsramen För FRN:s fördelning
bör uppföras med ett belopp av 103 milj.kr. för budgetåret 1988/89.
Utskottet anser vidare att samma belopp bör föras upp även för budgetåren
1989/90 och 1990/91. Därigenom klargörs på ett tidigt stadium för berörda
myndigheter vilka resurser man kan räkna med under den närmaste
treårsperioden. Uppräkning för aktuellt budgetår bör göras i takt med
prisutvecklingen. Som en följd av den förordade höjningen av de aktuella
kostnadsramarna ökar anslagsbehovet med 29 000 000 kr. i enlighet med
10
motionärernas yrkande 2. Utskottet tillstyrker således motion 1987/
88:Ub683 i sin helhet.
I två motioner hävdas att högskolan behöver tillföras ytterligare resurser för
utrustning. I motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkandena 10 och 11 påpekas att det
fortfarande finns stora brister vad gäller högskolans utrustning och att
ytterligare 10 milj.kr. bör anvisas. Enligt motionärernas uppfattning är det
vidare angeläget att regeringen skaffar sig en heltäckande bild av hur de 600
milj .kr. som affärsbankerna enligt överenskommelse med regeringen avsatt i
första hand för utrustning har använts. I motionen begärs således en
utvärdering av utfallet av denna fördelning liksom andra liknande bidrag från
externa finansiärer. I motionen 1987/88:Ub616 (vpk) yrkas - liksom i
motioner tidigare år - att riksdagen skall besluta om ett femårigt investeringsprogram
för högskolan om sammanlagt en miljard kronor (yrkande 1). Som
en konsekvens av detta yrkas i motionen att ett anslag om ytterligare 200
milj.kr. anvisas för budgetåret 1988/89 (yrkande 2).
Enligt vad utskottet har erfarit har forskningsrådsnämnden (FRN),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), utrustningsnämnden för universitet
och högskolor (UUH) samt Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans
med bankföreningen gjort en utvärdering av utfallet av första årets fördelning
av de s.k. bankmedlen. Liknande utvärderingar kommer att göras under
de följande två åren. Vissa av de preliminära slutsatserna av utfallet har
UHÄ redovisat i en skrivelse till regeringen den 14 december 1987. Enligt
denna skrivelse avser UHÄ att återkomma till regeringen beträffande
medelsbehov i nästa anslagsframställning.
Utskottet anser att de ökade satsningar som gjordes i samband med
riksdagsbehandlingen av forskningspropositionen tillsammans med de s.k.
bankmedlen om totalt 600 milj.kr. har givit högskolan ett inte oväsentligt
tillskott av utrustning. Den närmare redovisning och analys av utfallet av
dessa satsningar som ansvariga myndigheter - FRN, UHÄ och UUH - gör
bör avvaktas innan beslut om ytterligare förstärkningar tas. Utskottet utgår
från att en samlad redovisning kommer att göras av effekterna av alla olika
typer av bidrag till forskningsutrustning inför nästa forskningsproposition.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub565 yrkandena 10 och 11 samt 1987/88:Ub616.
Två motioner, nämligen 1987/88:Ub535 (c) yrkande 2 delvis och 1987/
88:Ub630 (m), tar upp problemet med otillräckliga utrustningsresurser för
högskolan i Borås. I gällande utrustningsplan finns uppfört en definitiv
kostnadsram om 4 milj. kr. för tekoutbildningi Borås (prop. 1985/86:100, bil.
10, s. 559-560). Av kostnadsramen fick 2,5 milj.kr. användas under
budgetåret 1986/87 och resten under budgetåret 1987/88.
Enligt vad utskottet har inhämtat har lokalplaneringen och därmed också
utrustningsplaneringen tagit längre tid än vad som kunde förutses när
kostnadsramen ställdes till förfogande. Som tidigare nämnts anges numera
kostnadsramar för utrustning i ett visst prisläge för att medge uppräkning vid
tidsutdräkt. Övriga utrustningsbehov som anges i motion 1987/88:Ub630 är
av den arten att de måste vägas mot andra angelägna behov inom den s.k.
UHÄ-ramen.
UbU 1987/88:30
11
Utskottet utgår ifrån att regering och UHÄ noga prövar högskolans i
Borås utrustningsbehov och finner ingen anledning att göra något uttalande,
varför motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub630 bör
avslås.
I motion 1987/88:Kr313 (m) yrkande 2 hemställs att riksdagen beviljar
200 000 kr. för projektering av en nybyggnad för immigrantinstitutet i Borås ur
kostnadsramen För kulturrådets fördelning.
Utskottet konstaterar att denna kostnadsram är avsedd för ersättning och
komplettering m.m. av utrustning till de statliga museerna (prop. 1981/
82:100, bil. 12 s. 662-663), varför motion 1987/88:Kr313 yrkande 2 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kostnadsramarna
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Ub683 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub535 yrkande 2 delvis, 1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis,
1987/88:Ub616 yrkande 1 och yrkande 2 delvis, 1987/88:Ub630 och
1987/88:Kr313 yrkande 2 bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. inom de kostnadsramar som utskottet har förordat,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motion 1987/88:Ub683 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub616 yrkande 2 delvis
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 414 000 000 kr.,
3. beträffande utvärdering av olika bidrag till utrustning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565 yrkande 11.
Stockholm den 25 februari 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar
Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m), Björn Samuelson (vpk), Kristina Svensson (s), Rinaldo
Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).
UbU 1987/88:30
12
Reservationer
UbU 1987/88:30
1. Ytterligare resurser till utrustning i högskolan (punkt 3,
mom. 1 och 2)
Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samt 1987/88:Ub616” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utrustningssituationen för högskolan inte är tillfredsställande
trots de satsningar som gjorts under senare år. Bristen på utrustning
är av två slag; dels behövs ny utrustning inom ämnen som sedan länge varit
utrustningstunga och inom ämnen såsom ekonomi och humaniora som
tidigare inte krävt särskilt mycket utrustning, dels behöver gammal utrustning
ersättas. I samband med föregående riksmötes behandling av forskningspropositionen
gjordes en relativt kraftig höjning av anslaget till
utrustning. Självfallet har också den överenskommelse som affärsbankerna
gjorde med staten att avsätta 600 milj.kr. till högskolan, i första hand till
utrustning, stor betydelse. De s.k. bankmedlen har, av skattetekniska skäl,
emellertid endast i begränsad omfattning kommit grundutbildningen till del,
trots att det enligt UHÄ är där som de stora behoven finns. I de fall
bankmedel gått till grundutbildning har det i stor utsträckning rört sig om
ekonomutbildningar. I avvaktan på en närmare redovisning och analys av
dessa satsningar som ansvariga myndigheter - FRN, UHÄ och UUH - skall
göra bör en ökning om 14 milj. kr. göras på den s.k. UHÄ-ramen utöver den
basnivå som föregående riksmöte förordade. UHÄ-ramen skulle därmed
uppgå till totalt 197 milj.kr. budgetåren 1988/89,1989/90 och 1990/91. Detta
beräknas medföra ett ökat medelsbehov om 10 milj.kr. utöver de tidigare
beräknade 29 milj.kr. för budgetåret 1988/89, dvs. totalt 39 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Riksdagen bör således bifalla motion 1987/88:Ub565
yrkande 10 och avslå motion 1987/88:Ub616.
När det gäller forskningsutrustning utgår utskottet från att en samlad
redovisning kommer att göras av effekterna av alla olika typer av bidrag till
forskningsutrustning inför nästa forskningsproposition. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub565 yrkande 11.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan under punkt 3 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande kostnadsramarna
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub683
yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 2
delvis, 1987/88:Ub616 yrkande 1 och yrkande 2 delvis, 1987/88:Ub630
och 1987/88:Kr313 yrkande 2, bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. inom de kostnadsramar som utskottet har förordat,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub683 23
yrkande 2 samt med avslag på motion 1987/88:Ub616 yrkande 2 delvis
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 424 000 000 kr.,
2. Ytterligare resurser till utrustning i högskolan (punkt 3,
mom. 1 och 2)
Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med ”samt 1987/88:Ub616” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bristen på medel till utrustning är ett av de största
kvalitetsproblemen inom högskolan. De s.k. bankmedlen har inneburit
förbättringar för forskningen, medan problemen kvarstår för grundutbildningen
som på grund av skattettekniska skäl inte annat än marginellt får del
av denna satsning. Med hänvisning till de stora behoven inom grundutbildningen
anser utskottet att den s.k. UHÄ-ramen skall förstärkas med
ytterligare 70 milj.kr. utöver den basnivå som föregående riksmöte förordade.
UHÄ-ramen skulle därmed uppgå till totalt 253 milj.kr. budgetåren
1988/89,1989/90 och 1990/91. Detta beräknas medföra ett ökat medelsbehov
om 50 milj.kr. utöver de tidigare beräknade 29 milj.kr. för budgetåret
1988/89, dvs. totalt 79 milj.kr. utöver regeringens förslag.
När det gäller ytterligare medel till forskningsutrustning utgår utskottet
från att en samlad redovisning kommer att göras av effekterna av alla olika
typer av bidrag till sådan utrustning inför nästa forskningsproposition. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub565
yrkande 11.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan under punkt 3 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande kostnadsramarna
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub616 yrkande 1 och
yrkande 2 delvis, med bifall till motion 1987/88:Ub683 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 2 delvis, 1987/
88:U'o630 och 1987/88:Kr313 yrkande 2, bemyndigar regeringen att
besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som utskottet har
förordat,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub616 yrkande 2
delvis samt med bifall till motion 1987/88:Ub683 yrkande 2 till
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 464 000 000 kr.,
UbU 1987/88:30
14
3. Ytterligare resurser till utrustning i högskolan (punkt 3,
mom. 1 och 2)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”samt 1987/88:Ub616” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ytterligare medel bör tillföras högskolan för att täcka de
stora utrustningsbehov som ansvariga myndigheter, UHÄ och UUH, pekat
på i flera år. Redan år 1984 angavs att det skulle behövas 250 milj.kr. per år
enbart för att ersätta befinllig utrustning vid högskoleenheterna om man
räknade med en genomsnittlig användningstid av tio år. Härtill kommer
behoven av utrustning till ny och utökad verksamhet, inte minst de mindre
och medelstora högskolorna har behov av modern utrustning främst
datorutrustning av olika slag samt utrustning till nya lokaler m.m. Problemet
accentueras av att den tekniska utvecklingen gör att utrustning får allt
kortare användningstid. UHÄ har pekat på att behoven är störst inom
grundutbildningen, där inga alternativa finansieringskällor för utrustning
finns. De s.k. bankmedlen har nämligen, av bl.a. skattetekniska skäl, i
huvudsak endast kommit forskningen till del. Om det eftersläpande behovet
av resurser för förnyelse av utrustningen inte kan tillgodoses kommer
standarden inom grundutbildningen att sjunka successivt. Samtidigt ställer
en modern högskoleutbildning allt större anspråk på god utrustning, som är
dyr att anskaffa och använda. UHÄ befarar i sin senaste anslagsframställning
därför drastiska kvalitetssänkningar för hela högskolan om inte betydande
belopp ställs till förfogande för förnyelse av utrustning.
Utskottet finner det därför angeläget riksdagen redan nu tillför högskolan
ytterligare utrustningsresurser utöver den basnivå som föregående riksmöte
förordade. Detta bör göras i form av att ett femårigt investeringsprogram om
totalt en miljard kronor, dvs. en satsning om 200 milj.kr. per år. UHÄ-ramen
bör således höjas till 383 milj.kr. under den närmaste femårsperioden. Med
hänvisning till det anförda tillstyrker således utskottet motion 1987/88:Ub616
i sin helhet och avstyrker motion 1987/88:Ub565 yrkandena 10 och 11.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan under punkt 3 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande kostnadsramarna
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Ub616 yrkande 1 och yrkande 2 delvis och
1987/88:Ub683 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Ub535 yrkande 2 delvis, 1987/88:Ub565 yrkande 10 delvis, 1987/
88:Ub630 och 1987/88:Kr313 yrkande 2, bemyndigar regeringen att
besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som utskottet har
förordat,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till
motionerna 1987/88:Ub616 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub683
UbU 1987/88:30
15
yrkande 2 samt med avslag på motion 1987/88:Ub565 yrkande 10
delvis till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
614 000 000 kr.,
Särskilt yttrande
Ytterligare resurser till utrustning i högskolan (punkt 3, mom.
2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
I motion 1987/88:Ub3 (m) yrkande 7 - väckt med anledning av proposition
1987/88:64 om särskilda insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges
inland - föreslogs att av de totalt 80,5 milj. kr. som regeringen föreslagit för ej
preciserade åtgärder under rubriken ”Samverkan mellan gymnasieskola,
vuxenutbildning och högskola” skulle 30 milj.kr. avse utrustning för de
mindre högskolornas behov. Detta borde riksdagen ge regeringen till känna.
Yrkandet kommer att behandlas i utbildningsutskottets betänkande om
proposition 1987/88:64.
UbU 1987/88:30
16
Utbildningsutskottets yttrande
1987/88:2 y
om lokalförsörjning m.m. (prop. 1987/88:100, bil. 9
delvis)
Till finansutskottet
Utbildningsutskottet får med anledning av de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1987/88:100, bilaga 9 (finansdepartementet) under
rubriken D. Vissa centrala myndigheter m.m. avsnittet Statlig lokalförsörjning
och punkten D 2. Investeringar m.m. anföra följande i vad gäller
utbildningsutskottets verksamhetsområde.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens förslag under punkten
D. Statlig lokalförsörjning (s. 36-40) som innebär att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om investeringar, försäljning av fast egendom och
bortskrivande av tillgångsvärden i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100, bilaga 9. Utskottet har heller inga invändningar mot
de principiella överväganden som ligger bakom dessa bemyndiganden.
I vad gäller de konkreta förslag till investeringar som redovisas under
punkten D 2. Investeringar m.m. (s. 49-52) är utbildningsutskottet oroat.
Mot bakgrund av de många angelägna byggnadsobjekt av varierande
omfattning som finns på universitets- och högskoleområdet finner utskottet
det angeläget att finansutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna att regeringen bör pröva möjligheterna att - utöver de
objekt som föreslagits i investeringsplanen i bilaga 9 - under treårsperioden
inrymma ytterligare angelägna byggnadsobjekt för utbildning och forskning.
Sådana objekt återfinns på den prioriteringslista som upprättats av byggnadsstyrelsen
och universitets- och högskoleämbetet gemensamt. Denna lista
omfattar såväl större objekt som kräver riksdagens godkännande, såsom
t.ex. matematiskt centrum och tillbyggnad för mikroelektronik i Göteborg,
mikrobiologiskt centrum vid Karolinska institutet och ytterligare nybyggnader
för sektion E vid tekniska högskolan i Stockholm, som mindre objekt om
vilka riksdagen endast skall informeras, såsom högre konstnärlig utbildning i
Umeå, resterande etapper för konsthögskolan samt genetiska institutionen i
Lund.
UbU 1987/88:30
Bilaga
17
I övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i dess betänkande UbU
1987/88:30.
Stockholm den 25 februari 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar
Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp),
Birger Hagård (m). Björn Samuelson (vpk), Kristina Svensson (s), Rinaldo
Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).
UbU 1987/88:30
Bilaga
18
gotab Stockholm 1988 14730