Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:28

om anslag till forskning och forskarutbildning, m.m. UbU

(prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis samt bil. 11 delvis) 1987/88:28

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Forskning och forskarutbildning, Inledning samt punkterna D 15.
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete, D 16. Humanistiska fakulteterna, D 17. Teologiska
fakulteterna, D 18. Juridiska fakulteterna, D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m., D 20. Medicinska fakulteterna, D 21. Odontologiska
fakulteterna, D 22. Farmaceutiska fakulteten, D 23. Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna, D 24. Tekniska fakulteterna, D 25. Temaorienterad
forskning, D 26. Kungl, biblioteket, D 27. Samordning m.m. inom
biblioteksområdet och D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
jämte motioner. Vidare behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1987/88:100 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under punkt
I 1. Stöd till idrotten jämte motioner.

1. Vissa för forskning och forskarutbildning
gemensamma frågor

Regeringen har i bilaga 10 under avsnittet Forskning och forskarutbildning.
Inledning (s. 296-308) föreslagit att riksdagen godkänner vad som i propositionen
föreslagits beträffande behörighetsvillkor för tjänst som forskarassistent.
Vidare har regeringen under punkt D 16. Humanistiska fakulteterna
föreslagit att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i Stockholm den
1 januari 1989.

Slutligen har regeringen i bilaga 11 under punkt i 1 (s. 118-123) föreslagit att
riksdagen godkänner de riktlinjer för idrottsforskningens organisation som
har redovisats i propositionen.

Motionerna

1987/88:Ub553 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett idrotts- och rehabiliteringscentrum bör lokaliseras till
Sandviken,

1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr28

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att till Gävle-Sandvikens högskola förlägga en högre utbildning
för idrottsledare m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att till ett idrotts- och rehabiliteringscentrum i Sandviken
utlokalisera statlig verksamhet inom områdena rehabilitering, hjälpmedelsutveckling
och arbetsskador.

1987/88:Ub564 av Karl Boo m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om inrättandet av ett
centrum för idrottsforskning i Stockholm,

2. att riksdagen beslutar att de professurer som föreslagits för centrum för
idrottsforskning i Stockholm inrättas vid högskolan i Falun-Borlänge,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om statligt engagemang i institutionen på Lugnet i Falun,

4. att riksdagen begär att regeringen inrättar en 120-poängs högskoleutbildning
i ämnet idrott vid högskolan i Falun-Borlänge,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiva idrottares möjlighet till studier.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr409.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

12. att riksdagen under ett nytt anslag D 41. Åtgärder för rekrytering av
lärare och forskare anslår 5 milj.kr. till att fördelas till högskolorna som
marknadslönetillägg,

27. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter får i
uppdrag att göra en inventering av tjänster där doktorsexamen bör vara ett
behörighetskrav,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en överföring av medel med 2 % för vardera budgetåren 1988/89
och 1989/90 från anslagen för sektorsforskning till högskolans fakultetsanslag.

1987/88:Ub579 av Karin Falkmer (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en helhetsbedömning av framtida utveckling av idrott, fysisk
fostran och idrottsmedicin (delvis).

1987/88:Ub593 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återgång snarast
möjligt till tidigare ordning för återbesättande av tjänst som professor.

1987/88: Ub594 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till berörda myndigheter inom utbildningsdepartementets
område i vad gäller uppställande av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster.

UbU 1987/88:28

2

1987/88:Ub612 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk) vari-såvitt nu är i frågayrkas 1.

att riksdagen beslutar att KB skall svara för den övergripande
samordningen för forskningsbiblioteken, däribland för ansvarsbibliotekssystemet,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet
skall disponeras av KB (delvis).

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

29. att riksdagen beslutar att en idrottshögskola skall inrättas i Falun med
anknytning till högskolan i Falun-Borlänge omfattande 120-poängsutbildning
i ämnet Idrott,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen i fråga om idrottshögskola,

31. att riksdagen beslutar inrätta professurer i fysiologi, resp. preventiv
idrottsmedicin vid idrottshögskolan i Falun,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot anslagssplittringen inom den statligt finansierade
forskningen.

1987/88:Ub641 av Nils G Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar förlägga
det föreslagna centret för idrottsforskning till Östersund.

1987/88:Ub645 av Bo Södersten m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lugnets idrottsvetenskapliga institut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbildningsplan för instruktörer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tjänst som professor i fysiologi alternativt preventiv idrottsmedicin
vid Lugnets idrottsvetenskapliga institut.

1987/88:Ub658 av Björn Körlof m.fl. (m, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lugnets idrottsvetenskapliga institut,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt UHÄ att i samråd med
representanter för idrottsrörelsen och högskolan i Falun-Borlänge utarbeta
en utbildningsplan för instruktörer/tränare,

3. att riksdagen beslutar att för en av de föreslagna professurerna inom det
idrottsmedicinska området skall förenas tjänstgöringsskyldighet vid Lugnets
idrottsvetenskapliga institut i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Ub668 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning från
sektorsforskningen till förmån för den inomvetenskapligt motiverade forskningen
och för högskolan i Luleå.

1987/88:Ub673 av Lars-Ove Hagberg (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lugnets idrottsvetenskapliga institut,

UbU 1987/88:28

3

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt UHÄ att i samråd med
representanter för idrottsrörelsen och högskolan i Falun-Borlänge utarbeta
en utbildningsplan för instruktörer/tränare,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en tjänst
som professor i fysiologi alternativt preventiv idrottsmedicin.

1987/88:Ub691 av Ingela Mårtensson (fp) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
idrottsforskning (delvis).

1987/88:Ub713 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att hälso- och sjukvården inrättar adekvata
högre tjänster för sjukgymnaster med forskningsförberedande utbildning
och sjukgymnaster som avlagt licentiat- och doktorsexamen.

1987/88: Ub714 av Maja Bäckström och Anders Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en särskild delegation för forskning på fritids-,
idrotts-, rekreations- och turistområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om forskning på fritids-, idrotts- och turistområdet.

Utskottet

1. Samordning inom biblioteksområdet, m.m.

I proposition 1986/87:80 om forskning anfördes att utvecklingen på informationsförsörjningsområdet
gjort det lämpligt att i betydande omfattning
övergå till en decentraliserad organisation, där varje berörd sektor tar ett
eget ansvar för informationsförsörjningsfrågorna. Detta gäller även näringslivet.
Ansvaret för näringslivets informationsförsörjning borde följaktligen
inte ligga på statliga myndigheter utan på företag och organ inom näringslivet.
Inom högskoleområdet arbetade universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) redan med informationsförsörjningsfrågor, bl.a. som följd av det
uppdrag angående datastrategi för högskolan som givits av regeringen. Mot
denna bakgrund föreslogs att delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) skulle läggas ned. Huvuddelen av DFI:s
uppgifter borde övertas av befintliga organ varefter en mera begränsad
samordningsfunktion skulle kvarstå. Riksdagen godkände att delegationen
läggs ned den 30 juni 1988 (UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282).

En särskild organisationskommitté (Dir. 1987:13) har därefter tillkallats,
vilken avlämnat ett förslag om samordning inom forskningsbiblioteksområdet
i rapporten (SOU 1987:60) Informationsförsörjning för vetenskap och
teknik. Kommittén har föreslagit att en ny självständig myndighet för
samordningsfrågor m.m. skall inrättas efter det att DFI lagts ned och att
denna myndighet, bl.a. av hänsyn till behovet av samband med högskolan,
skall anknytas till UHÄ genom att dess kansli samordnas med UHÄ.
Kommittén har också föreslagit att forskningsmedel skall anvisas till vissa
biblioteksforskningsprojekt.

Ett antal myndigheter m.m. har inkommit till regeringen med synpunkter

UbU 1987/88:28

4

på utredningsförslaget. Många av dem har ansett att ett nytt organ inte bör
tillskapas. I stället har förordats att samordningsuppgifterna, ansvaret för
biblioteksdatasystemet LIBRIS, ansvaret för biblioteksforskningen m.m.
bör fördelas på redan existerande myndigheter. En redovisning av inkomna
synpunkter finns i budgetpropositionen (bil. 10 s. 298-299).

Föredragande statsrådet anser, i likhet med många av dem som lämnat
synpunkter i frågan, att det inte bör inrättas en ny myndighet.

Föredragande statsrådet anför att sektoriella forskningsbehov i allt större
utsträckning bör tillgodoses genom långsiktiga insatser inom högskolans ram
i enlighet med de riktlinjer för forskningspolitiken som riksdagen godkände
vid föregående riksmöte. Utformningen av det långsiktiga stödet till
biblioteksforskningen skall utredas av forskningsrådsnämnden (FRN). Statsrådet
är inte beredd att, innan denna utredning är klar, föra över projektmedel
för biblioteksforskning till högskolan såsom utredningen föreslagit. I
stället föreslås FRN få i uppdrag att ombesörja fördelningen av de medel för
forskning inom biblioteksområdet som beräknas under ett nytt anslag.

Ansvaret för driften av LIBRIS-systemet har hittills åvilat Kungl, biblioteket
(KB) och ansvaret för utvecklingen av systemet DFI. Nu föreslås att KB
även skall få ansvaret för utvecklingen av systemet.

Högskolebibliotekens verksamhet måste enligt föredragande statsrådets
mening ses i samband med den forskning och utbildning som bedrivs vid de
olika högskoleenheterna. Ämnesinriktningen och profileringen inom biblioteken
måste ansluta till ämnesinriktningar och profileringar inom högskolan.
Därför bör UHÄ, som ansvarar för övergripande frågor beträffande
högskolan, också ha ansvar för samordning och planering av biblioteksverksamheten
inom högskolan och även för kontakter med bibliotek utanför
högskolan. Detta ansvar kan inte läggas på något fristående organ. Biblioteken
inom högskolan svarar för den dominerande delen av verksamheten
inom forskningsbiblioteken. Beslut om ansvarsbibliotek skall i enlighet med
vad som anfördes i 1987 års forskningsproposition inte längre fattas av
regeringen. Det är enligt statsrådet rimligt att uppgiften att svara för
utvecklingen av ett system med ansvarsbibliotek läggs på UHÄ med hänsyn
till det samband som måste råda mellan ett ansvarsbibliotekssystem och
verksamheten inom olika delar av högskolan. UHÄ skall härvid beakta
möjligheterna och behoven av att på olika sätt utnyttja även andra bibliotek
än högskolebiblioteken i detta sammanhang.

Ansvaret för samordning och samplanering mellan forskningsbiblioteken
och även mellan dessa bibliotek och folkbiblioteken i bibliotekstekniska
frågor bör enligt propositionen läggas på KB. Vidare bör KB överta DFI:s
uppgifter som internationellt kontaktorgan.

Medel för biblioteksforskning, för stöd till ansvarsbibliotek samt för
samordning och planeringsuppgifter vid UHÄ och KB beräknas under ett
nytt reservationsanslag benämnt Samordning m.m. inom biblioteksområdet.
FRN föreslås disponera forskningsmedlen och UHÄ de medel som avsätts
för stöd till ansvarsbibliotek. Medel till samordningsuppgifter m.m. avses
disponeras av dels UHÄ, dels KB. Medel för forskning m.m. inom
biblioteksområdet samt för viss samordning beräknas även på industridepartementets
huvudtitel under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling.

UbU 1987/88:28

5

I motion 1987/88:Ub612 (m, fp, c, vpk) yrkas dels att KB skall svara för den
övergripande samordningen för forskningsbiblioteken, däribland för ansvarsbibliotekssystemet
(yrkande 1), dels att hela anslaget Samordning m.m.
inom biblioteksområdet skall disponeras av KB (yrkande 2). Motionärerna
finnér att det i inkomna synpunkter på utredningsförslaget finns ett uttalat
stöd för att de nationella samordningsuppgifterna skall hållas samlade så
långt det är möjligt. De anser att det också måste finnas en möjlighet att inom
de totala resurserna kunna omfördela medel mellan olika ändamål. Därför
bör KB disponera hela anslaget och kunna besluta om omfördelningar
mellan anslagsändamålen. FRN kan enligt motionärernas mening få ansvara
för fördelningen av forskningsresurserna, dock inom de ramar som KB
bestämmer. Motionärerna anser vidare att ansvaret för ansvarsbibliotekssystemet
inte kan läggas på UHÄ, då sådana bibliotek finns även utanför
högskolan. Vidare har ansvarsbiblioteken många bibliotekstekniska uppgifter.
Eftersom ansvaret för samordning i bibliotekstekniska frågor enligt
regeringens förslag skall läggas på KB motiverar även detta att KB får svara
för utvecklingen av ansvarsbibliotekssystemet.

Utskottet har redan vid föregående riksmöte tillstyrkt att ansvaret inom
informationsförsörjningsområdet bör decentraliseras. Utskottet anser i
likhet med föredragande statsrådet och motionärerna att återstående
uppgifter beträffande samordning inom forskningsbiblioteksområdet m.m.
inte bör läggas på en ny, särskild myndighet. I stället bör dessa uppgifter
åläggas befintliga myndigheter.

Utskottet kan tillstyrka att ett ansvar för forskning inom området läggs på
FRN. Därigenom får man bl.a. en anknytning till forskarvärlden i bedömningen
av forskningen. Den del av anslaget Samordning m.m. inom
biblioteksområdet som är avsedd för forskning bör disponeras av FRN.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den lämpligaste lösningen
på övriga ansvarsfrågor är att KB får det övergripande samordningsansvaret
för forskningsbiblioteken. Som påpekas i motionen berör verksamheten
också myndigheter som ligger utanför UHÄ:s ansvarsområde. Samordningsuppgiften
stämmer dessutom väl överens med KB:s övriga centrala uppgifter
inom biblioteksväsendet. Till skillnad från vad som anförs i propositionen
anser utskottet att ansvaret för utvecklingen av ett system med ansvarsbibliotek
inte bör läggas på UHÄ. Eftersom verksamheten är lika angelägen bland
de institutioner som ligger utanför UHÄ:s område bör även detta mera
övergripande ansvar åvila KB.

Ansvaret för samordning och samplanering i bibliotekstekniska frågor
mellan forskningsbiblioteken och mellan dessa bibliotek och folkbiblioteken
bör enligt propositionen läggas på KB. Enligt utskottets uppfattning ligger
det ett värde i att alla samordningsuppgifter finns samlade hos en ansvarig
myndighet.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande bör de medel som
beräknas under anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet disponeras
av KB bortsett från den del som är avsedd för forskningsändamål.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1987/
88:Ub612 yrkande 1 och yrkande 2 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1987/88:28

6

Till anslagsberäkningen återkommer utskottet under punkt 14 (s. 41) i
detta betänkande.

2. Forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott

Vid förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm fanns så
länge högskolan existerade som en självständig enhet (1 juli 1966-30 juni
1977) bl.a. resurser för forskning i form av högre tjänster i fysiologi.
Innehavarna av dessa tjänster skulle svara för forskning m.m. på det
fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande högskoleutbildningen
och svara för forskningsanknytningen av gymnastik- och idrottslärarutbildningarna,
med särskilt beaktande av att särskilda forskningsresurser
saknades för gymnastiklärarutbildningen i Örebro. Härtill kom att institutionen
för fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm svarade för
informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska ämnesområdet
och därmed var av riksintresse för bl.a. idrottsrörelsen och övriga av
fysisk fostran intresserade i landet. Dessa forskares arbetsplats var knuten till
gymnastik- och idrottshögskolans lokaler i Stockholm för att ge bästa möjliga
villkor för dels överföring av praktisk erfarenhet från gymnastik, idrott och
annan träning till forskarna, dels överföring av ny vetenskaplig kunskap till
lärare, studerande m.fl. vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Genom 1977 års högskolereform inrättades den 1 juli 1977 högskolan för
lärarutbildning i Stockholm (HLS). Gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm blev en del av HLS (institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning,
jfr UbU 1976/77:20 och 1985/86:24).

I propositionen om forskning våren 1987 anmälde föredragande statsrådet
att han avsåg att återkomma till regeringen med förslag att ge UHÄ i uppdrag
att utreda bl.a. hur organisationen av forskningen på idrottens område borde
utformas för att de befintliga resurserna skulle kunna hållas samman och på
bästa sätt kunna tillgodose idrottens och idrottslärarutbildningens behov.

Med anledning av propositionen och motioner i frågan uttalade utbildningsutskottet
bl.a. följande.

HLS har till främsta uppgift att stödja den praktisk-pedagogiska utbildningen
i olika lärarutbildningar. Förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm är sedan tio år tillbaka en institution inom HLS. Utskottet har
förståelse för att det kan vara svårt att inom en institution för lärarutbildning
bereda erforderligt utrymme åt utveckling och forskning i vad gäller idrottens
många olikartade basämnen och den informations- och kunskapsspridning
som är av intresse för bl.a. idrottsrörelsen. Frågan om en självständig
högskoleenhet för fysisk fostran och idrott bör därför skyndsamt prövas av
regeringen.

Riksdagen gav som sin mening regeringen detta till känna (prop. 1986/87:80
bil. 6, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282).

Regeringen tillkallade en särskild utredare för frågor om utbildning och
forskning inom fysisk fostran och idrott. Utredaren har i november 1987
lämnat betänkandet Idrottens forskning och högre utbildning (SOU
1987:70). Detta betänkande utgör grund för regeringens förslag i budgetpropositionen.

UbU 1987/88:28

7

I propositionen föreslås att ett centrum för idrottsforskning inrättas i Stockholm
den 1 juli 1988. Detta bör organisatoriskt utgöra en särskild arbetsenhet
gemensam för Karolinska institutet (Kl), HLS och universitetet i
Stockholm. Vid detta centrum skall bedrivas forskning och forskarutbildning.
Utöver de resurser som förs till centret finns ytterligare resurser inom
området vid flera högskoleenheter. Centret bör därför också få i uppgift att
arbeta för samverkan och samordning inom det aktuella forskningsområdet i
landet. Centret bör därutöver svara för viss kursverksamhet med huvudsyfte
att föra ut aktuella forskningsresultat.

Av propositionen framgår att centret bör ledas av en styrelse i vilken ingår
företrädare för Kl, HLS, universitetet i Stockholm och andra högskoleenheter
med verksamhet inom området samt för idrottsrörelsen. Hälften av
ledamöterna bör företräda idrottsrörelsen. Regeringen bör utse ordförande i
styrelsen. Under styrelsen bör centret ledas av en föreståndare. Centret
anknyts till humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet.
Innehavare av professurer knutna till centret ingår i den fakultet som
motsvarar den egna ämnesinriktningen. I likhet med vad som gäller för ett
antal andra gemensamma inrättningar inom högskolan bör centret bli
underställt styrelserna för de högskoleenheter till vilka det hör, i detta fall
styrelserna för Kl, HLS resp. universitetet i Stockholm.

För centrets verksamhet beräknas i utgångsläget medel motsvarande
kostnader för tre befintliga professurer i fysiologi vid Kl och vissa resurser i
anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid HLS, bl.a.
en extra professur i pedagogik. Det föreslås vidare att en tjänst som professor
i historia, särskilt idrottshistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm den 1
januari 1989. Även denna tjänst bör knytas till centret. Föredragande
statsrådet har vid sin beräkning av anslagsposten till HLS under anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser beaktat behovet av
resurser för fristående kurser inom området. För centret kommer att anvisas
specificerade belopp under berörda fakultetsanslag.

Förslaget om ett centrum för idrottsforskning i Stockholm m.m. har
föranlett ett antal motioner.

I motion 1987/88:Ub579 (m) konstateras först att högre tjänster för
grundforskning i humanbiologi, biomekanik m.fl. ämnen för idrottens behov
måste vara knutna till fakultet (medicinsk, teknisk, humanistisk, samhällsvetenskaplig
etc.) för att få till stånd bästa möjliga forskning och forskarutbildning.
Innehavarna av de högre forskartjänsterna bör medverka också i den
grundläggande högskoleutbildningen för att dess kvalitet skall höjas. Forskning
och undervisning bör lokaliseras nära varandra och integreras för att
man så effektivt som möjligt skall kunna utnyttja en samlad kompetens inom
de olika ämnesområden som idrotten omfattar. En vetenskaplig miljö som
genererar forskning och utbildning på hög kvalitativ nivå är en nödvändig
förutsättning för en god forskarrekrytering och forskarutbildning och blir
därmed till gagn för idrotten i alla dess delar. Motionären är positiv till att det
föreslagna centret förläggs till Stockholm och att där befintliga tre professurer
i fysiologi knyts till detsamma. I övrigt efterlyser motionären en mer
samlad lösning av idrottens olika forskningsbehov. Den föreslagna professuren
i idrottshistoria anses inte vara en berättigad satsning. Beslut om den

UbU 1987/88:28

8

geografiska placeringen av föreslagna professurer i idrottspedagogik och
idrottsmedicin bör anstå till dess ett bättre beslutsunderlag presenterats. Det
är viktigt att nya högre tjänster placeras rätt geografiskt och får ett adekvat
ämnesinnehåll. En helhetsbedömning behövs snarast genom en utredning av
det totala behovet inom hela det komplexa forskningsområde som idrottsforskning
utgör. Inrättande av nya professurer - oberoende av ämnesinnehåll
- bör i princip inte ske förrän en bred rekryteringsbas föreligger och det
finns flera väl kvalificerade sökande att välja mellan. Även i motion
1987/88:Ub691 (fp) framförs likartade synpunkter.

I motionerna 1987/88 :Ub564 (c) yrkandena 1, 2 och 3 yrkas avslag på
regeringens förslag att inrätta ett centrum för idrottsforskning i Stockholm. I
stället föreslås att de vid Kl inrättade professurerna i fysiologi och den
föreslagna professuren i historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i
Stockholm flyttas till högskolan i Falun-Borlänge. Liknande synpunkter
framförs i motionerna 1987/88:Ub626 (c) yrkandena 30 och 31, 1987/
88:Ub645 (s) yrkandena 1 och 3, 1987/88:Ub658 (m, fp) yrkandena 1 och 3
och 1987/88:Ub673 (vpk) yrkandena 1 och 3. Enligt motion 1987/88:Ub641
(c) bör riksdagen besluta att förlägga det föreslagna centret för idrottsforskning
till Östersund.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet konstaterar att det i Stockholm finns möjligheter att anknyta
högre forskartjänster på idrottens område - även de i framtiden eventuellt
tillkommande - till medicinsk, matematisk-naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk
eller samhällsvetenskaplig fakultet. Detta är en betydelsefull
förutsättning för ett forskningscentrum. Den sammanhållna forskningsmiljö
som kan erbjudas i Stockholm är vidare en väsentlig faktor i detta
sammanhang. Viss forskning kräver särskilda resurser i form av t.ex.
avancerad apparatur. I Stockholm finns också sedan länge resurser motsvarande
tre professurer i fysiologi som i enlighet med riksdagens beslut skall
vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och idrott
(jfr UbU 1985/86:24). Till bilden hör att det i Stockholm är nära till
riksidrottsförbundets egen skola på Boson och den statliga högskoleutbildningen
av idrottslärare.

Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med behandlingen av
forskningspropositionerna åren 1982, 1984 och 1987 slagit fast att fasta
forskningsresurser inte skall spridas utanför de orter där de för närvarande
finns (jfr UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282).

När det gäller den under föregående riksmöte diskuterade frågan om en
särskild högskoleenhet för fysisk fostran och idrott har den särskilde
utredaren inte nu varit beredd att lämna förslag utan utgått från att denna
fråga förutsättningslöst prövas under den närmaste tiden. Utskottet har inte
något att erinra mot att förslag i frågan lämnas av den styrelse som den 1 juli
1988 får ett ansvar för idrottsforskningen m.m.

Som framgår av budgetpropositionen har medel avsedda för idrottsforskning
(anslag till idrottens forskningsråd) förts över från jordbruksdepartementets
till utbildningsdepartementets huvudtitel för finansiering av bl.a. en
ny tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i
Stockholm.

UbU 1987/88:28

9

Utskottet har inte något att erinra mot att en tjänst som professor i historia,
särskilt idrottshistoria, inrättas vid humanistiska fakulteten där. I Stockholm
finns en stor del av det källmaterial som föreligger inom området. Utskottet
föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänsten.

Utskottet vill till detta lägga följande. Det har från olika håll framförts
tveksamhet i fråga om rekryteringsunderlaget för en tjänst i historia, särskilt
idrottshistoria. Möjlighet finns numera att hålla en lärartjänst vakant för viss
begränsad tid. Utskottet anser att regeringen bör göra en bedömning av om
professuren i historia, särskilt idrottshistoria, bör hållas vakant för att
därmed möjliggöra att medel för professuren under en övergångsperiod kan
användas för kompetensuppbyggnad inom det aktuella forskningsområdet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
vad som i propositionen anförts om riktlinjer för idrottsforskningens
organisation. Ett centrum för idrottsforskning bör inrättas i Stockholm den 1
juli 1988. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub564 yrkandena
1, 2 och 3, 1987/88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub626 yrkandena 30 och 31,
1987/88:Ub641, 1987/88:Ub645 yrkandena 1 och 3,1987/88:Ub658 yrkandena
1 och 3, 1987/88:Ub673 yrkandena 1 och 3 och 1987/88:Ub691 delvis.

Frågan om inrättande av tre andra professurer, nämligen en i pedagogik,
särskilt idrottspedagogik, vid universitetet i Umeå och två i idrottsmedicin,
en vid universitetet i Linköping och en vid universitetet i Umeå, behandlar
utskottet i det följande under anslagen Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m. (s. 22) resp. Medicinska fakulteterna (s. 29).

Enligt motion 1987/88:Ub579 (m) delvis måste den av idrottsrörelsen
aktualiserade frågan om grundläggande högskoleutbildning i idrott få en
lösning som är hållbar på sikt. Den ideala situationen är om grundforskning,
tillämpad forskning och uppföljningsverksamhet i vad gäller dem som ägnar
sig åt idrott kan vara lokaliserad i nära eller omedelbar anslutning till en
utbildning av idrottslärare och tränare samt forskarutbildning. Forskare bör
vara knutna till idrottsundervisningen, såsom i dag sker vid idrottslärarutbildningen
i Stockholm. I motionerna 1987/88:Ub564 (c) yrkande 4, 1987/
88:Ub626 (c) yrkande 29, 1987/88:Ub645 (s) yrkande 2, 1987/88:Ub658 (m,
fp) yrkande 2 och 1987/88:Ub673 (vpk) yrkande 2 begärs att en 120-poängs
högskoleutbildning i ämnet idrott inrättas vid högskolan i Falun-Borlänge.
Enligt motion 1987/88:Ub553 (s) bör ett idrotts- och rehabiliteringscentrum
m.m. förläggas till Sandviken och viss idrottsutbildning till högskolan i
regionen. Vidare bör enligt motion 1987/88:Ub564 (c) yrkande 5 aktiva
idrottares möjlighet till studier öka inom det allmänna utbildningsväsendet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Av budgetpropositionen, bil. 11 (s. 121), framgår att föredragande
statsrådet anser att den aktualiserade frågan om högskoleutbildning i ämnet
idrott bör anstå tills det finns ett dokumenterat behov på arbetsmarknaden av
sådan utbildning. I övrigt hänvisar utskottet till att det är på lokal nivå som
ställning tas till vilka lokala linjer som en högskola bör anordna. Ansvaret för
detta är lagt på de enskilda högskoleenheterna. Riksdag och regering fattar
endast beslut om inrättande av allmänna utbildningslinjer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/

UbU 1987/88:28

10

88:Ub564 yrkande 4, 1987/88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande 29,
1987/88:Ub645 yrkande 2, 1987/88:Ub658 yrkande 2 och 1987/88:Ub673
yrkande 2.

Motion 1987/88:Ub553 om rehabiliteringscentrum m.m. i Sandviken och
viss utbildning vid högskolan i Gävle-Sandviken avstyrks likaledes.

När det gäller motion 1987/88:Ub564 om aktiva idrottares studiemöjlighet
erinrar utskottet om att det på det gymnasiala stadiet finns idrottsgymnasier
och att det inom högskolan finns möjligheter till s.k. halvfartsstudier.
Yrkande 5 i motionen avstyrks.

I motion 1987/88:Ub714 (s) begärs slutligen att en särskild delegation för
forskning på fritids-, idrotts-, rekreations- och turistområdet inrättas, liksom
en forskningsfond för ändamålet.

Utskottet, som hänvisar till vad som i propositionen anförts om ett
centrum för idrottsforskning m.m., finner inte skäl att tillstyrka motionen.
Den bör avslås av riksdagen.

3. Behörighetsvillkor för tjänst som forskarassistent

I propositionen om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga
högskolan (1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115) angavs att tjänst
som forskarassistent borde förbehållas den som nyligen avslutat sin forskarutbildning.
För behörighet till sådan tjänst gäller nu att den sökande skall ha
avlagt doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens
utgång. Dispens kan dock ges om särskilda skäl föreligger.

UHÄ har hemställt att bestämmelserna ändras i vad avser denna
treårsregel till att avse doktorsexamen avlagd högst fem år före ansökningstidens
utgång. Till grund för UHÄ:s framställning ligger bl.a. ett uttalande av
Akademiska rektorskonferensen. Nuvarande tidsgräns har upplevts kunna
leda till att tillfälligheter får stor betydelse för vilka som kan komma i fråga
för forskarassistenttjänst. Vidare har den kunnat inbjuda till att tidpunkten
för doktorsexamen av taktiska skäl skjuts upp. Enligt föredragande statsrådets
mening bör därför tidsgränsen ändras till fem år i överensstämmelse med
UHÄ:s förslag. I propositionen förordas att riksdagens godkännande
inhämtas för en ändring av högskoleförordningen med denna innebörd.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad som föreslagits i budgetpropositionen
i denna del.

4. Rutiner vid återbesättande av tjänst som professor

I samband med att en tjänst som professor blir ledig skall prövas bl.a. om
tjänsten bör återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll eller ges ändrat
ämnesinnehåll. Det åligger den institution eller den arbetsenhet som tjänsten
tillhör att avge förslag till sådant beslut.

Detta förslag avges sedan till fakultets- eller sektionsnämnden. Denna
skall avge eget förslag som tillsammans med förslaget från institutionen eller
arbetsenheten överlämnas till högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen får
inhämta yttrande från annan fakultets- eller sektionsnämnd eller linjenämnd
som berörs. Högskolestyrelsen skall med eget yttrande överlämna förslagen
till UHÄ.

UbU 1987/88:28

11

Intill den 1 juli 1984 fattade UHÄ beslut i dessa frågor på grundval av de
förslag och yttranden m.m. som de nämnda instanserna avgett så länge det
var fråga om återbesättande av tjänst med oförändrad benämning och
oförändrat ämnesinnehåll. Sedan nämnda tidpunkt skall emellertid, enligt
vad regeringen i särskild ordning bestämt, varje återbesättande av ordinarie
eller extra ordinarie tjänst som professor underställas regeringen för
prövning. Det ankommer således numera på UHÄ att med eget yttrande
överlämna förslag i sådana ärenden om återbesättande till regeringen.

Enligt motion 1987/88:Ub593 (fp) har UHÄ, sedan den nya ordningen
infördes, överlämnat 180 ärenden om återbesättande av professur till
regeringen för beslut. Regeringen har beslutat i 174 av dessa ärenden helt i
enlighet med UHÄ:s förslag. Endast i 6 fall har regeringens beslut inneburit
smärre avvikelser från UHÄ:s förslag. Motionärerna anser att onödiga och
tidskrävande administrativa rutiner bör motarbetas och föreslår att man
återgår till den ordning för återbesättande av tjänst som professor som gällde
före den 1 juli 1984. Det innebär att UHÄ får rätt att medge att ledigblivande
tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat
ämnesinnehåll och att regering och riksdag får möjlighet att ta ställning i de
fall UHÄ aktualiserar en ändring.

Utskottet förutsätter att frågor om de administrativa rutinernas utformning
är föremål för kontinuerliga överväganden både inom regeringskansli
och centrala myndigheter och att det föreligger en dialog i bl.a. nu redovisad
fråga mellan utbildningsdepartementet och UHÄ, så att de förändringar i
beslutsformerna som är motiverade kan komma till stånd. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub593.

5. Doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa statliga tjänster

I motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 27 och 1987/88:Ub594 (fp)
yrkande 1 anförs att man måste sträva efter att skapa garantier för att
doktoranderna har en attraktiv arbetsmarknad efter studiernas avslutande,
för att rekryteringen av doktorander skall kunna säkerställas och ökas. I
betydande utsträckning styrs forskarutbildningen av möjligheterna till
sysselsättning efter fullgjord utbildning. Under 1970-talet upphävdes tidigare
krav på vetenskaplig kompetens hos innehavare av högre tjänster inom ett
antal verk och myndigheter, t.ex. forskningsbibliotek, de centrala arkiven
och ett antal museer. Insikten om de negativa effekterna av att ta bort sådana
behörighetskrav har nu ökat. Det är bättre att ha behörighetsvillkor och
någon gång på särskilda skäl ge dispens från dem. Eftersom kopplingen
mellan forskarrekryteringen och tillgången på arbeten är så uppenbar bör
man genom att sätta upp doktorsexamen som behörighetskrav för ett antal
tjänster inom myndigheter och institutioner medverka till att skapa fler
arbetstillfällen för personer med doktorsexamen. Regeringen bör mot denna
bakgrund uppdra åt berörda myndigheter att göra en inventering av vilka
tjänster som bör ha doktorsexamen som ett behörighetsvillkor.

Utskottet anser att den av motionärerna aktualiserade frågan är viktig.
Värdet av fullgjord forskarutbildning bestäms självfallet främst av om det för
viss tjänst har uppställts behörighetsvillkor som innebär att forskarutbildning

UbU 1987/88:28

12

krävs. Fullgjord forskarutbildning, dvs. doktorsexamen, är behörighetsvillkor
för bl.a. flertalet tjänster som högskolelärare och för tjänst som lektor i
gymnasiet främst i humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisknaturvetenskapliga
ämnen. Utskottet utgår från att denna och andra
likartade frågor kommer att beröras i nästa forskningsproposition. I avvaktan
härpå vill utskottet emellertid konstatera att det vid behov självfallet är
fullt möjligt för huvudmän för skilda verksamheter att vid ledigkungörande
av tjänst - när vetenskaplig kompetens inte är ett behörighetsvillkor - ange
att erfarenhet av forskning är en merit.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 27 och 1987/88:Ub594 yrkande 1.

6. Vissa landstingskommunal tjänster för forskarutbildade m.m. på
vårdområdet

Enligt motion 1987/88:Ub713 (fp) finns det i dag över 100 sjukgymnaster som
har nått kompetens för antagning till forskarutbildning. Här finns en stor
resurs för vidareutveckling - inte minst av rehabiliteringsforskningen i
Sverige - men adekvata tjänster saknas helt. Det finns en klar koppling
mellan utbildning och karriärmöjligheter. Högre tjänster med sikte på
forsknings- och utvecklingsarbete för sjukgymnaster med forskningsförberedande
utbildning och för sjukgymnaster med avslutad forskarutbildning bör,
heter det i motionen, snarast inrättas av berörda huvudmän.

Utskottet erinrar om att det enligt proposition 1981/82:89 om kommunal
högskoleutbildning m.m. (s. 24-25) ankommer på landstingskommunerna
att inrätta tjänster av detta slag. Utskottet delar uppfattningen att det för
forskningen och forskarutbildningen på området är viktigt att så sker.

Med det anförda avstyrks motion 1987/88:Ub713.

7. Övriga frågor

I proposition 1986/87:80 om forskning har framhållits att det är viktigt att
grundforskningen inom högskolan förstärks. Vidare angavs i propositionen
att balansen mellan olika delar av forskningssystemet kommer att vara
föremål för fortlöpande analys och eventuella åtgärder. Bl.a. skulle ett
särskilt uppdrag ges till UHÄ att noga följa utvecklingen av den externfinansierade
verksamheten inom högskolan (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26,
rskr. 1986/87:282).

Vid sin behandling av propositionen och ett antal motioner ansåg utskottet
att det finns skäl att på längre sikt ytterligare stärka grundforskningens
ställning i högskolan. Den sektorsfinansierade forskningen, som i huvudsak
är tillämpningsinriktad, har vuxit sig allt starkare under de senaste femton
åren. Enligt utskottets uppfattning borde regeringen inför den nästföljande
planeringsperioden 1990/91-1992/93 se över sektorsorganens verksamhet
och komma med förslag som innebär att viss del av anslagen till sektorsforskningen
förs över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden i högskolan.

Med hänvisning härtill och till att riksdagen beslutat att som sin mening ge
detta till känna för regeringen anser utskottet att riksdagen bör avslå

UbU 1987/88:28

13

motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 28, 1987/88:Ub626 (c) yrkande 35
och 1987/88:Ub668 (fp), enligt vilka riksdagen nu bör besluta om vissa
överföringar från anslagen för sektorsforskning till vissa fakultetsanslag,
m.m.

Utskottet avstyrker av statsfinansiella skäl ett i motion 1987/88:Ub565 (fp)
yrkande 12 framfört förslag om att riksdagen under ett nytt anslag D 41 till
Åtgärder för rekrytering av lärare och forskare skall anslå 5 milj.kr. att
fördelas till högskoleenheterna som marknadslönetillägg.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samordning m.m. på biblioteksområdet

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub612 yrkande 1 och
yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande riktlinjer för idrottsforskningens organisation

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub564 yrkandena 1,
2 och 3, 1987/88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub626 yrkandena 30 och 31,
1987/88:Ub641, 1987/88:Ub645 yrkandena 1 och 3, 1987/88:Ub658
yrkandena 1 och 3, 1987/88:Ub673 yrkandena 1 och 3 samt 1987/
88:Ub691, delvis, godkänner vad som förordats i proposition 1987/
88:100,

3. beträffande inrättande av en tjänst som professor i historia,
särskilt idrottshistoria, vid humanistiska fakulteten vid universitetet i
Stockholm

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub579 och 1987/
88:Ub691, båda delvis, bemyndigar regeringen att inrätta tjänsten i
enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

4. beträffande viss högskoleutbildning i idrott m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub564 yrkande 4, 1987/
88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande 29, 1987/88:Ub645 yrkande
2, 1987/88:Ub658 yrkande 2 och 1987/88:Ub673 yrkande 2,

5. beträffande rehabiliteringscentrum m.m. i Sandviken och viss
utbildning vid högskolan i Gävle-Sandviken

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub553,

6. beträffande aktiva idrottares studiemöjligheter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub564 yrkande 5,

7. beträffande en delegation för forskning på fritids-, idrotts- och
turistområdet m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub714,

8. beträffande behörighetsvillkor för tjänst som forskarassistent
att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1987/
88:100,

9. beträffande rutiner vid återbesättande av tjänst som professor
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub593,

10. beträffande doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa
statliga tjänster

UbU 1987/88:28

14

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 27 och
1987/88:Ub594 yrkande 1,

11. beträffande vissa landstingskommunalti tjänster för forskarutbildade
på vårdområdet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub713,

12. beträffande sektorsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 28, 1987/
88:Ub626 yrkande 35 och 1987/88:Ub668,

13. beträffande förslag om ett nytt anslag Åtgärder för rekrytering av
lärare och forskare

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565 yrkande 12.

2. Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete

Regeringen har under punkt D 15 (s. 309-310) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 23 571 000 kr.

Motion

1987/88:Ub712 av Karin Söder m.fl. (c, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättandet av en permanent professur i
körsång vid musikhögskolan i Stockholm.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som
professor i produkt- och miljödesign den 1 juli 1988 vid universitetet i Umeå.
Tjänsten avses beskostas inom ramen för medel som beräknats under
anslaget Kultur- och informationsyrken.

Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av en tjänst som professor i
enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub712 (c, m, fp, vpk) begära förslag
om inrättande av en tjänst som professor i körsång vid musikhögskolan i
Stockholm. Motionärerna hänvisar bl.a. till den stora omfattning som
körsången har i Sverige och anser att körsången bör finnas representerad
även på denna nivå inom den högre musikutbildningen.

Utskottet erinrar om att en tjänst som professor i kördirigering omvandlats
till en tjänst i pianospelning genom riksdagens beslut år 1984 och att detta var
i enlighet med berörd högskolas och universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ:s) förslag (prop. 1983/84:107 bil. 5, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/
84:401).

Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen under föregående riksmöte

UbU 1987/88:28

15

beslöt att införa treåriga planeringsperioder för forskning och forskarutbildning
(prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Inför en sådan
treårsperiod beslutar riksdagen om resursförstärkningar och om nya tjänster
som professor under den kommande treårsperioden. Vid detta tillfälle finns
ett omfattande material framtaget inom olika sektorer vilket gör en samlad
bedömning och prioritering möjlig. Under pågående treårsperiod förbereds
en ny forskningsproposition avseende en ny treårsperiod. Under denna tid
finns i allmänhet inte anledning eller utrymme för riksdagen att besluta om
ändringar av de tidigare fattade besluten som gäller hela den pågående
perioden, i synnerhet som en samlad bedömning av skilda och angelägna
forskningsbehov knappast är möjlig innan nytt planeringsmaterial föreligger.
Utskottet, som i detta betänkande behandlar anslagen till fakulteterna m.m.
och i betänkandet UbU 1987/88:29 behandlar anslagen till forskningsråden
m.m., kommer att under de olika anslagen erinra om vad som här anförts om
de treåriga planeringsperioderna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen nu avslår
motion 1987/88:Ub712.

Regeringen föreslår att anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för nästa budgetår
skall föras upp med 23 571 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet under
anslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en tjänst som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande inrättande av en tjänst som professor i körsång
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub712,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 23 571 000 kr.

3. Humanistiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 16 (s. ^10-311) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
historia den 1 juli 1988 vid universitetet i Uppsala i enlighet med vad som har
förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 254 568 000 kr.

UbU 1987/88:28

16

Motionerna

UbU 1987/88:28

1987/88:Ub535 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående centrum för biblioteksforskning.

1987/88:Ub581 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om Centrum
för biblioteksforskning vid Göteborgs universitet.

1987/88:Ub629 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om centrum för biblioteksforskning
vid universitetet i Göteborg.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som
professor i historia den 1 juli 1988 vid universitetet i Uppsala, personlig för
Alexander Kan. Tjänsten finansieras genom omfördelning av medel som står
till förfogande genom beslut vid föregående riksmöte med anledning av
proposition 1986/87:80 om forskning.

Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av en tjänst som professor i
historia i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100.

Anslaget föreslås föras upp med 254 568 000 kr., vilket innebär en ökning
med 29 013 000 kr. Därav utgör 3 709 000 kr. en allmän förstärkning och
2 030 000 kr. en förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen
i enlighet med föregående års riksdagsbeslut med anledning av
proposition 1986/87:80 (UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282).

Utskottet, som tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen erinrar om
vad utskottet anfört under punkt 1 i detta betänkande (s. 9—10) om
inrättande av en professur i historia, särskilt idrottshistoria, vid universitetet i
Stockholm.

Enligt motionerna 1987/88:Ub535 (c) yrkande 4, 1987/88:Ub581 (fp) och
1987/88:Ub629 (m) bör riksdagen uttala sig för att ett permanent centrum för
biblioteksforskning bör inrättas vid universitetet i Göteborg och att biblioteksforskningen
m.m. vid universitetet bör få ökade resurser. Motionärerna
hänvisar till att behovet av ett sådant centrum påtalats i en utredning om
forskningsanknytning av bibliotekarielinjen, vilken utförts på uppdrag av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ-rapport 1986:1).

Utskottet har inhämtat att ett centrum för biblioteksforskning temporärt
inrättades den 1 juli 1987 vid universitetet i Göteborg och att detta centrum
innevarande budgetår finansieras med medel som anvisats under anslaget
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete. Utskottet har i det föregående under punkt 1 (s. 6)
behandlat frågan om resurser för biblioteksforskning. Forskningsrådsnämnden
(FRN) skall få i uppdrag att utreda frågan om hur det långsiktiga behovet
av biblioteksforskning skall tillgodoses. Under tiden beräknas medel till
forskningsprojekt under ett nytt anslag Samordning m.m. inom biblioteks -

2 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 28

området. För forskning m.m. vid det nybildade centrumet för biblioteksforskning
i Göteborg får man således, liksom vid andra institutioner som
ägnar sig åt biblioteksforskning, ansöka om projektmedel från detta anslag
och i övrigt stödjas med medel som står till universitetets förfogande. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 4,
1987/88:Ub581 och 1987/88:Ub629.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en tjänst som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i historia den 1 juli 1988 vid universitetet i Uppsala i enlighet med
vad som förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
254 568 000 kr.,

3. beträffande biblioteksforskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub535 yrkande 4, 1987/
88:Ub581 och 1987/88:Ub629.

4. Teologiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 17 (s. 312) och
hemställer

att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 21 316 000 kr.

5. Juridiska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 18 (s. 312-314) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 25 278 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub609 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förstärkning av forskning och utbildning på
miljörättens område,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
miljörätt i enlighet med vad som angetts i motionen.

1987/88:Ub706 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
inrättandet av en professur i ämnet mänskliga rättigheter.

UbU 1987/88:28

18

Utskottet

UbU 1987/88:28

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som
professor i finansrätt den 1 juli 1988 vid universitetet i Stockholm med Gustaf
Lindencrona som förste innehavare. Medel för en tjänst med denna
inriktning har hittills beräknats under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet.

Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av tjänst som professor i
enlighet med vad som har anförts i propositionen.

När nya områden blir föremål för omfattande rättslig reglering har detta
enligt motion 1987/88:Ub609 (c) följts upp med nya resurser för forskning
och utbildning. Det är enligt motionärens mening angeläget att detta sker
även inom miljörättens område. Forskning och utbildning inom detta
område bör enligt motionens yrkande 1 förstärkas, och detta bör enligt
yrkande 2 ske genom att en tjänst som professor i ämnet miljörätt inrättas vid
universitetet i Lund.

Utskottet har vid tidigare tillfällen anfört att förändrad lagstiftning inom
ett område bör följas upp av de ansvariga myndigheterna i utbildningsplaner
och kursplaner för högskoleutbildning utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande i frågan. Då det gäller förstärkning av forskning och forskarutbildning
inom nya områden har utskottet under punkt 2 i detta betänkande
(s. 15—16) anfört att principiella ställningstaganden av riksdagen bör ske
samlat i samband med att regeringen vart tredje år lägger fram en
forskningsproposition. Det är då möjligt att väga olika behov av resurser mot
varandra. Vid dessa tillfällen finns också ett särskilt underlag framtaget som
ger möjlighet till en helhetsbedömning av större sektorer. Mot bakgrund av
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub609.

En professur inom området mänskliga rättigheter föreslås i motion 1987/
88:Ub706 (s). Forskningen på detta område bör enligt motionären ges högre
prioritet än nu. Detta skulle också vara i linje med de rekommendationer av
UNESCO som Sverige har biträtt i olika sammanhang.

Vid föregående riksmöte avslog riksdagen ett motsvarande motionsyrkande
och erinrade om att det finns resurser för forskning om mänskliga
rättigheter vid Raoul Wallenbergs-institutet vid universitetet i Lund. Forskning
om eller med anknytning till mänskliga rättigheter bedrivs också inom
flera olika ämnen såsom statsvetenskap, filosofi, historia och internationell
rätt (UbU 1986/87:26 s. 59). Med hänvisning till vad som anfördes vid
föregående riksmöte föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/
88:Ub706.

Anslaget Juridiska fakulteterna föreslås i budgetpropositionen föras upp med
25 278 000 kr., vilket inkluderar medel för den nya professuren samt medel
till förstärkningar i enlighet med föregående riksmötes beslut med anledning
av proposition 1986/87:80 om forskning.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningarna och föreslår att
riksdagen anvisar 25 278 000 kr. under anslaget.

19

Hemställan

UbU 1987/88:28

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en tjänst som professor

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande inrättande av en tjänst som professor i miljörätt, m. m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub609,

3. beträffande inrättande av en tjänst som professor i mänskliga
rättigheter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub706,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Juridiska
fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
25 278 000 kr.

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.

Regeringen har under punkt D 19 (s. 314-317) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 307 372 000 kr.

Motionerna

1987/88: Ub516 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
forsknings- och utvecklingsverksamhet till stöd för kommunernas verksamhet
i det beslutsklimat som ramlagarna tillhandahåller.

1987/88:Ub526 av Karl Boo (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i
turism bör inrättas.

1987/88: Ub536 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avsätta medel
för att Ragnar Lassinantti-professuren kan inrättas vid högskolan i Luleå.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen till Forum för kvinnoforskning för budgetåret 1988/89
anslår 1 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1987/88:Ub579 av Karin Falkmer (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en helhetsbedömning av framtida utveckling av idrott,
fysisk fostran och idrottsmedicin (delvis).

1987/88:Ub588 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av en förstärkning av den

akademiska säkerhetspolitiska forskningen och hos regeringen begär förslag
om hur detta skall åstadkommas.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:U406.

1987/88:Ub601 av Hans Lindblad m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen vid
medelstilldelningen till den i budgetpropositionen upptagna tjänsten som
professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet beslutar ge tjänsten
benämningen ”S.A. Hedins professur i öststatsforskning”.

1987/88:Ub618 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
jämställdhetsforskning för budgetåret 1988/89 anslår 1 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit, eller således 2 985 000 kr.

1987/88:Ub621 av Per-Ola Eriksson och Börje Hörnlund (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en ny professur i regional ekonomi vid en mindre
högskola i skogslänen.

1987/88:Ub624 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av
projektmedel för ideologi-kritisk forskning ur könsperspektiv av undervisningsmaterial.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 anvisa 308 372 000 kr.
varav 2 985 000 för jämställdhetsforskning.

1987/88:Ub652 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forsknings- och utvecklingsarbete vid skoladministrativa
institutet vid högskolan Falun-Borlänge skall stödjas,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med stiftelsen
skoladministrativa institutet om forsknings- och utvecklingsarbete i skoladministration
under en uppbyggnadsperiod av fem år.

1987/88:Ub661 av Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om på vilket sätt den akademiska
forskningen i säkerhetspolitik organisatoriskt skall kunna få en starkare
ställning.

1987/88:Ub671 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en professur i
marknadsföring skall inrättas vid universitetet i Umeå.

1987/88:Ub691 av Ingela Mårtensson (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
idrottsforskning (delvis).

1987/88:Ub699 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om inrättande av en professur i turism vid Uppsala universitet,
med undervisningsskyldighet även vid högskolan i Falun-Borlänge och att
tjänster finansieras på sätt som anförts i motionen.

UbU 1987/88:28

21

1987/88:Ub732 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
startandet av freds- och konfliktforskning i Umeå.

1987/88:Ub816av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

36. att riksdagen beslutar att till D 19. Samhällsvetenskaplig fakultet
tillföra anslaget 5 000 000 kr. från anslaget B 7. Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet.

Utskottet

I propositionen förordas att tjänster som professor inrättas i dels nationalekonomi,
särskilt företagsbeskattning, den 1 juli 1988 vid universitetet i
Stockholm, dels pedagogik, särskilt idrottspedagogik, den 1 januari 1989 vid
universitetet i Umeå. Den förstnämnda tjänsten finansieras genom omfördelning
av medel som hittills disponerats av skatteförvaltningen. Den andra
tjänsten finansieras med medel som förs över från jordbruksdepartementets
huvudtitel. Riksdagen gav vid föregående riksmöte regeringen ett bemyndigande
att inrätta bl.a. en tjänst som professor i nationalekonomi, särskilt
utvärderande arbetsmarknadsforskning, den 1 juli 1989. Till frågan om
placering av tjänsten avsåg föredragande statsrådet att återkomma. Nu
förordas i årets budgetproposition att tjänsten placeras vid institutet för
social forskning vid universitetet i Stockholm.

Enligt motionerna 1987/88:Ub579 (m) och 1987/88:Ub691 (fp) bör beslut
om den geografiska placeringen av föreslagen tjänst som professor i
idrottspedagogik anstå till dess ett bättre beslutsunderlag presenterats. Det
behövs en helhetsbedömning av det totala behovet av högre tjänster inom det
komplexa forskningsområde som idrottsforskningen utgör.

Utskottet har inte funnit anledning för riksdagen att skjuta upp inrättandet
av tjänsten som professor i pedagogik, särskilt idrottspedagogik. Utskottet
anser att idrottsforskningen i landet bör förstärkas genom inrättande av
denna tjänst. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna 1987/
88:Ub579 och 1987/88:Ub691, båda delvis, bemyndiga regeringen att inrätta
de i budgetpropositionen föreslagna tjänsterna.

Under anslaget finns en särskild anslagspost avseende resurser till jämställdhetsforskning.
I budgetpropositionen räknas denna upp med 113 000 kr. till
1 985 000 kr.

Ytterligare 1 milj.kr. bör anvisas enligt motionerna 1987/88:Ub565 (fp)
yrkande 9, 1987/88:Ub618 (vpk) och 1987/88:Ub626 (c) yrkande 32. Motionärerna
anför att de arbetsenheter för kvinnoforskning som inrättats vid
universiteten har stor betydelse både som kontaktnät för kvinnliga forskare
och som institutioner för kunskapsutveckling. Det behövs mera resurser för
att garantera att verksamheten där skall kunna utvecklas på avsett sätt.

Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen om en förstärkning med 500 000
kr. av jämställdhetsforskningen. Tidigare har fem särskilda tjänster för
jämställdhetsforskning inrättats av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401).
Jämställdhetsforskning stöds även med medel anvisade under fakultetsan -

UbU 1987/88:28

22

slag och med medel anvisade under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.
Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare medel utöver vad regeringen
föreslagit anvisas nästa budgetår avseende anslagsposten Jämställdhetsforskning.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9,

1987/88:Ub618 och 1987/88:Ub626 yrkande 32.

Regeringen föreslår att anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.
skall föras upp med 307 372 000 kr., vilket inkluderar en allmän förstärkning
med 1 817 U00 kr. och en förstärkning av studiefinansieringen inom forskarutbildningen
med 2 573 000 kr. i enlighet med riksdagens beslut med
anledning av proposition 1986/87:80 om forskning (UbU 1986/87:26, rskr.
1986/87:282).

Enligt motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 36 bör 5 milj.kr. tillföras
anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. från anslaget Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för stöd till forskning om
ungdomsskola och vuxenutbildning.

Utskottet har i betänkandet UbU 1987/88:13 avstyrkt ett yrkande om att
göra den i motion 1987/88:Ub816 föreslagna överföringen av medel.
Riksdagen bör därför avslå yrkande 36 i motionen.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under anslaget och
föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen och avslår
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9, 1987/88:Ub618 och 1987/88:Ub626
yrkande 32 i vad de avser ett ändrat anslagsbelopp.

Riksdagen bemyndigade vid föregående riksmöte regeringen att inrätta en
tjänst som professor i öststatsforskning den 1 juli 1988 vid universitetet i
Uppsala (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26 s. 63 och 71, rskr. 1986/87:282).

I motion 1987/88:Ub601 (fp) yrkas att denna professur skall få benämningen
”■S./t. Hedins professur i öststatsforskning". Motionären anför som skäl
härför att S.A. Hedin i riksdagen tog initiativ till den första docenturen i
slaviska språk vid svenska universitet och att han argumenterade för en ökad
kunskap om det ryska imperiet.

Utskottet finner inte att det i motionen anförts tillräckliga skäl för att
professuren i öststatsforskning skall få den föreslagna benämningen. Utskottet
erinrar också om att professurer endast i undantagsfall ges benämningar
av detta slag. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub601.

I motion 1987/88 :Ub536 (s) yrkas att medel skall avsättas för inrättande den 1
juli 1989 av en tjänst som professor knuten till lärarutbildningen vid
högskolan i Luleå. Tjänsten bör benämnas "Ragnar Lassinanttisprofessur

Utskottet erinrar om att den gällande ansvarsfördelningen mellan universiteten
och vissa större högskolor i vad gäller forskning innebär att högskolan
i Luleå har fasta forskningsresurser inom det tekniska området. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub536.

En tjänst som professor i marknadsföring bör enligt motion 1987/88:Ub671
(c) inrättas vid universitetet i Umeå i syfte att stödja kunskapsutvecklingen
inom ämnesområdet i norra Sverige och därmed även utvecklingen av de
mindre och medelstora företagen där.

I enlighet med förslag i proposition 1986/87:80 om forskning fick universitetet
i Umeå en andra professur i företagsekonomi den 1 juli 1987. Med

UbU 1987/88:28

23

hänvisning härtill och till att riksdagen - som utskottet påpekat under punkt 2
i detta betänkande (s. 15 -16) - under pågående planeringsperiod inte bör ta
ställning till förslag om sådana förstärkningar av forskningsorganisationen
som kräver nya resurser föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1987/88:Ub671.

1 två motioner anförs att en tjänst sorn professor i turism bör finnas vid
högskolan i Falun-Borlänge. Enligt motion 1987/88:Ub526 (c) yrkande 2 bör
tjänsten inrättas vid denna högskola. I motion 1987/88:Ub699 (fp) yrkas att
tjänsten skall inrättas vid universitetet i Uppsala och att innehavaren skall ha
undervisningsskyldighet vid högskolan i Falun-Borlänge. Enligt denna
motion skall tjänsten finansieras med medel som beräknats i proposition
1987/88:64 om regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland.

Riksdagen har slagit fast att fasta forskningsresurser skall finnas vid
universiteten och vissa fackhögskolor. Därför bör någon tjänst som professor
inte inrättas vid högskolan i Falun-Borlänge. De medel som beräknats i
proposition 1987/88:64 för regionalpolitiska insatser i bl.a. Bergslagen är till
stor del tidsbegränsade och i övrigt avsedda för andra ändamål än vad som
föreslås i motion 1987/88:Ub699. Riksdagen har i enlighet med utskottets
betänkande UbU 1987/88:9 godkänt regeringens förslag i proposition
1987/88:64 (rskr. 1987/88:211). Med hänvisning till vad som här anförts och
till kommande samlade bedömningar och prioriteringar i samband med nästa
forskningsproposition år 1990 - vilket utskottet berört närmare under punkt

2 i detta betänkande - föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub526 yrkande 2 och 1987/88:Ub699.

En tjänst som professor i regional ekonomi bör enligt motion 1987/88:Ub621
(c) inrättas vid en mindre högskola i skogslänen (yrkande 2). I motionen
yrkas vidare att den regionalpolitiska forskningen bör inriktas mot forskning
om en decentraliserad samhällsstruktur (yrkande 1).

Utskottet erinrar om att det vid universitetet i Umeå finns tjänster som
professor i regionalekonomi, i kulturgeografi med samhällsplanering samt i
offentlig förvaltning, särskilt regional politik och förvaltning. Då riksdagen,
som nyss nämnts, samlat bör ta ställning till frågor om forskningsprioritering i
samband med att en forskningsproposition framläggs och då endast universitet
och vissa fackhögskolor skall ha fasta forskningsresurser föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub621.

I motion 1987/88:Ub624 (vpk) begärs att projektmedel skall ställas till
förfogande för ideologi-kritisk forskning ur könsperspektiv beträffande
undervisningsmaterial.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om hur medlen som
anvisats till jämställdhetsforskningen skall användas. Därför bör riksdagen
avslå motion 1987/88:Ub624.1 detta sammanhang vill utskottet erinra om att
läromedelsnämnden vid statens institut för läromedel granskar vissa läromedel.

Den akademiska säkerhetspolitiska forskningen bör enligt motionerna 1987/
88:Ub588 (m) och 1987/88:Ub661 (m) breddas och förstärkas. Motionärerna
konstaterar att ingen professur är inriktad mot sådan forskning och att ingen

UbU 1987/88:28

24

professor inom statsvetenskap eller fredsforskning ägnar sig enbart åt
säkerhetspolitisk forskning. Sveriges alliansfria säkerhetspolitik ställer enligt
motionärerna särskilda krav på att ställningstaganden kan göras utifrån
forskningsmaterial som tagits fram inom landet.

Vid föregående riksmöte gavs utrikes- och försvarsutskotten tillfälle att
yttra sig över ett motsvarande motionsyrkande (UU 1986/87:2 y och FöU
1986/87:3 y). Utrikesutskottet redovisade att grunder för självständiga
säkerhetspolitiska ställningstaganden tas fram av försvarets forskningsantalt,
försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och utrikespolitiska institutet.
Utrikesutskottet ansåg en förstärkning av området önskvärd men ansåg inte
att inrättandet av en professur inom högskolan är det bästa sättet att
tillgodose statsmakternas behov av målinriktad uppdragsforskning. Försvarsutskottet
ansåg sig inte ha underlag för att förorda i vilken form den
säkerhetspolitiska forskningen borde främjas. Med hänvisning till vad som
anfördes vid riksmötet 1986/87 (UbU 1986/87:26) och till att riksdagen - som
tidigare nämnts - i princip inte bör ta ställning i prioriteringsfrågor under
pågående treårsperiod föreslår utbildningsutskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub588 och 1987/88:Ub661.

I motion 1987/88:Ub732 (fp) återkommer ett yrkande om att universitetet i
Umeå bör tillföras resurser för freds- och konfliktforskning.

Utskottet anförde vid föregående riksmöte (UbU 1986/87:26 s. 67) att om
man skall kunna utveckla och behålla en kvalitativt högtstående forskning
och en god forskningsmiljö bör resurserna för freds- och konfliktforskning
inte spridas ytterligare. Med hänvisning till detta uttalande föreslår utskottet
att riksdagen nu avslår motion 1987/88:Ub732.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub516 (s) som sin mening ge regeringen
till känna behovet av forskning och utveckling till stöd för kommunernas
verksamhet i det beslutsklimat som ramlagarna tillhandahåller. Övergången
till ramlagstiftning inom många områden ställer helt nya krav på kommunerna.
De skulle kunna stödjas i sina nya uppgifter av en målinriktad forskning
och utveckling som bl.a. resulterade i olika planeringsmodeller.

Utskottet erinrar om att riksdagen inte styr vilken forskning som skall
genomföras vid universiteten annat än genom riktat stöd till större områden
och genom inriktningen av tjänster som professor. Inte heller styr riksdagen
hur forskningsråden skall fördela sina medel. Det ankommer således på
universiteten och forskningsråden att uppmärksamma nya, intressanta
områden t.ex. beträffande ramlagstiftningen. Målinriktad uppdragsforskning
kan stödjas genom sektorsmedel som fördelas av sektorsmyndigheter. I
sammanhanget kan nämnas att delegationen för forskning om den offentliga
sektorn har till uppgift att kartlägga och informera om forskning samt sprida
resultat från forskning till företroendevalda och tjänstemän. Den skall också
stödja eftersatta forskningsområden. Delegationen förfogar under innevarande
treåriga planeringsperiod över 10 milj.kr. som tillskjutits av staten.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet (prop. 1986/87:80,
FiU 1986/87:26, rskr. 1986/87:283). Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion 1987/88:Ub516.

UbU 1987/88:28

25

I motion 1987/88:Ub652 (s) redovisas att högskolan i Falun-Borlänge
inrättat ett skoladministrativt institut för utbildning och forskning i ämnet
skoladministration. För institutets utveckling behövs ytterligare resurser.
Därför bör enligt motionen regeringen bemyndigas att träffa ett avtal med
Stiftelsen skoladministrativa institutet om en femårig uppbyggnad (yrkande
2). Vidare bör riksdagen uttala sig om utvecklingen av institutet (yrkande 1).

Vid föregående riksmöte konstaterade utskottet att skoladministration
mer är att se som ett område än som en avgränsad disciplin och att
möjligheter till skoladministrativ forskning synes kunna bedrivas inom
ämnet pedagogik om en sådan prioritering görs inom ramarna för detta
ämne. Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något sådant uttalande om
prioritering inom pedagogiken som begärs i motion 1987/88:Ub652 varför
den avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub579 och 1987/88:Ub691, båda delvis,
bemyndigar regeringen att inrätta dels en tjänst som professor i
nationalekonomi, särskilt företagsbeskattning, den 1 juli 1988 vid
universitetet i Stockholm, dels en tjänst som professor i pedagogik,
särskilt idrottspedagogik, den 1 januari 1989 vid universitetet i Umeå,

2. beträffande jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9, 1987/
88:Ub618 och 1987/88:Ub626 yrkande 32, samtliga delvis,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9 delvis, 1987/88:Ub618 delvis,
1987/88:Ub626 yrkande 32 delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 36 till
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. för budgetåret 1988/
89 anvisar ett reservationsanslag av 307 372 000 kr.,

4. beträffande benämningen av en tjänst som professor i öststatsforskning att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub601,

5. beträffande inrättande av en tjänst som professor benämnd Ragnar
Lassinanttis professur

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub536,

6. beträffande inrättande av en tjänst som professor i marknadsföring att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub671,

7. beträffande inrättande av en tjänst som professor i turism

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub526 yrkande 2 och 1987/
88:Ub699,

8. beträffande inrättande av en tjänst som professor i regional
ekonomi m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub621,

UbU 1987/88:28

26

9. beträffande viss forskning om undervisningsmaterial
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub624,

10. beträffande säkerhetspolitisk forskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub588 och 1987/88:Ub661,

11. beträffande freds- och konfliktforskning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub732,

12. beträffande forskning om kommunernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub516,

13. beträffande skoladministrativ forskning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub652.

7. Medicinska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 20 (s. 318-323) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för
tjänster som professor i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 609 477 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub508 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om dels professuren i öron-, näs- och halssjukdomar i Malmö, dels
professuren i koagulationsforskning.

1987/88:Ub511 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning och utbildning i alternativ vård.

1987/88:Ub514 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta en personlig professur i byggnadsteknik för docenten Mats Wolgast
vid den medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

1987/88:Ub523 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående nödvändigheten i
bibehållandet av öronprofessuren vid Allmänna sjukhuset i Malmö.

1987/88:Ub528 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
socialmedicinsk forskning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om forskningsinsatser inom
detta område,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av sådan
forskning i Norrbotten.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

23. att riksdagen beslutar att inrätta två professurer i omvårdnadsforskning.

UbU 1987/88:28

27

1987/88:Ub569 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den ena av de i årets budgetproposition föreslagna professurerna i idrottsmedicin
lokaliseras till Göteborg.

1987/88:Ub579 av Karin Falkmer (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en helhetsbedömning av framtida utveckling av idrott, fysisk
fostran och idrottsmedicin (delvis).

1987/88:Ub586 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
professur i reumatologi inom den medicinska fakulteten vid Uppsala
universitet.

1987/88:Ub646 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att professuren i öron-, näs- och halssjukdomar
vid universitetet i Lund, som är förenad med en överläkartjänst vid
Malmö allmänna sjukhus, bör kvarstå och att Lunds universitets övriga
resurser inom specialiteten skall bibehållas intakt i enlighet med vad i
motionen anförts.

1987/88:Ub659 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om professur i
internationell mödrahälsovård.

1987/88:Ub678 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av långsiktiga forskningsprojekt med fasta tjänster för
ansvariga forskare inom psykiatri och psykogeriatri,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av professurer i neuropatologi med speciell inriktning på
demenssjukdomarna, därvid främst Alzheimers sjukdom samt i neuropsykologi
med inriktning på neurofysiologiska och psykologiska metoder för
diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So477.

1987/88:Ub691 av Ingela Mårtensson (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
idrottsforskning (delvis).

1987/88:Ub710 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättandet av en professur i lungmedicin vid Umeå universitet.

1987/88:Ub722 av Rune Ångström och Ulla Orring (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en omprioritering av forskningsresurser från sektorsforskningsorganen till
alkoholforskningen i den norra högskoleregionen och behovet av en
professur i ämnet vid Umeå universitet.

UbU 1987/88:28

28

Utskottet

UbU 1987/88:28

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att att få inrätta tjänster som
professor den 1 juli 1988, nämligen i thoraxkirurgi vid Karolinska institutet, i
rättsmedicin vid universitetet i Linköping och i geriatrisk psykiatri vid
universitetet i Lund, den 1 juli 1989 i idrottsmedicin dels vid universitetet i
Linköping, dels vid universitetet i Umeå samt den 1 juli 1990 (eller vid den
senare tidpunkt då professor Georg Klein går i pension) i tumörbiologi vid
Karolinska institutet.

Tjänsterna i thoraxkirurgi och tumörbiologi förutsätts finansieras inom
ramen för befintliga resurser, medan tjänsten i geriatrisk psykiatri ingick i de
resursförstärkningar som föregående riksmöte beslutade om vid behandlingen
av 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26,
rskr. 1986/87:282). Tjänsten i rättsmedicin som kombineras med föreståndarskapet
vid rättsläkarstationen finansieras genom överföring av medel från
socialdepartementets anslag Statens rättsläkarstationer. Slutligen finansieras
de två tjänsterna i idrottsmedicin genom överföring från jordbruksdepartementets
huvudtitel.

I motion 1987/88:Ub569 (m) begärs att den ena av de föreslagna
professurerna i idrottsmedicin lokaliseras till Göteborg. Motionären pekar
på den kompetens såväl forsknings- och utbildningsmässigt som kliniskt som
finns därstädes.

Utskottet har under punkt 1 (s. 8-10) i detta betänkande behandlat frågan
om inrättande av ett centrum för idrottsforskning i Stockholm. I samband
därmed behandlades två motioner, nämligen 1987/88:Ub579 (m) och 1987/
88:Ub691 (fp), vari en helhetsbedömning av idrottens forskningsbehov
efterlystes. Enligt motionärerna bör beslut om den geografiska placeringen
av bl.a. de föreslagna tjänsterna i idrottsmedicin anstå till dess att bättre
beslutsunderlag presenterats.

Utskottet anser att regeringens förslag att inrätta de två tjänsterna som
professor i idrottsmedicin vid universiteten i Linköping och Umeå är väl
avvägt. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad utskottet anför i punkt 1 i detta
betänkande. Riksdagen bör således avslå motionerna 1987/88:Ub569, 1987/
88:Ub579 delvis och 1987/88:Ub691 delvis.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts att regeringen får
det begärda bemyndigandet att inrätta tjänster som professor i enlighet med
vad som förordats i budgetpropositionen.

Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att ändra ämnesinnehållet
för följande tjänster som professor.

Tidigare ämnesinnehåll

Pedriatisk neurologi
Medicinska njursjukdomar
Patologi

Patologi, särskilt endokrin patologi
Öron-, näs- och halssjukdomar

*UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund

Enhet*	Ändrat ämnesinnehåll
UU	Medicinsk immunologi
UL	Bioinplantatforskning
UL	Klinisk immunologi
UL	Diabetesforskning
UL	Koagulationsforskning

29

Tre motioner tar upp frågan om den föreslagna omvandlingen av
professuren i öron-, näs- och halssjukdomar vid Allmänna sj ukhuset i Malmö
till en professur i koagulationsforskning.

I motion 1987/88 :Ub508 (s) påpekas att den forskning som bedrivs vid
Malmökliniken är så speciell och unik att professuren bör återbesättas med
samma ämnesbeskrivning. Forskningen är bl.a. inriktad på praktisk bullerforskning
och andra arbetsmiljöfrågor, såsom andningsvägarnas försvarsmekanismer
gentemot luftföroreningar. Motionärerna anser att ett återbesättande
av professuren är en förutsättning för att det även i fortsättningen skall
vara möjligt att upprätthålla kompetens inom hela specialiteten, såväl
beträffande forskning som undervisning och klinisk verksamhet. Slutligen
anser motionärerna att den föreslagna professuren i koagulationsforskning i
stället bör inrättas med externa och kommunala medel, då denna professur
inte är direkt kopplad till läkarutbildningen.

Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub523 (c), vari också det
stora värdet av tjänsten för läkarutbildningen framhålls. Motionären hävdar
att Allmänna sjukhuset i Malmö skulle bli det enda undervisningssjukhus i
Sverige som inte har någon professur i ett av de traditionellt kliniska ämnena.
Öron-, näs- och halsområdet anses vara ett för blivande läkare viktigt kliniskt
ämne med stor betydelse inte minst för primärvården.

I motion 1987/88 :Ub646 (m) framförs i princip samma argument som i de
nämnda motionerna. Dessutom påpekas att förslaget att omvandla professuren
inte grundas på en enig uppfattning inom medicinska fakulteten vid
universitetet i Lund. Bl.a. reserverade sig de studerandes företrädare mot
beslutet.

Utskottet har erfarit att sjukvårdsstyrelsen i Malmö i skrivelse, daterad
den 19 november 1987, till utbildningsdepartementet meddelat att man
ställde sig bakom förslaget att dra in den ifrågavarande professuren.
Sjukvårdsstyrelsen har också i samråd med universitetet beslutat verka för
att högre forskartjänster inrättas inom bl.a. otologi, med inriktning på
medicinska handikapp och yrkesskador.

Utskottet tillstyrker mot bakgrund av vad som anförts förslagen i
budgetpropositionen om ändrad benämning av tjänster som professor.
Riksdagen bör således avslå motionerna 1987/88:Ub508,1987/88:Ub523 och
1987/88 :Ub646.

För budgetåret 1988/89 beräknar föredragande statsrådet 1 565 000 kr. för
fortsatt utbyggnad av hälsouniversitetet i Linköping, medel för utbildning i
försöksdjursfrågor för forskare och djurskötare, 4 216 000 kr. som en allmän
förstärkning av basresurserna och 1 353 000 kr. som en förstärkning av
studiefinansieringen inom forskarutbildningen i enlighet med föregående
riksmötes beslut med anledning av 1987 års proposition om forskning (prop.
1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). För studiefinansiering inom
forskarutbildningen bör disponeras sammanlagt minst 49 671 000 kr. Medel
avseende en tjänst vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid
universitetet i Göteborg föreslås överföras från medicinska forskningsrådet.
Med pris- och löneomräkning samt vissa anslagstekniska förändringar
föreslås anslaget föras upp med totalt 609 477 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

UbU 1987/88:28

30

I sju motionsyrkanden väcks förslag om att inrätta tjänster som professor.
Tre motionsyrkanden föreslår uttalanden om resursförstärkningar av annat
slag. Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet påpekat under
punkt 2 i detta betänkande (s. 15-16) att riksdagen under pågående
planeringsperiod i princip inte bör ta ställning till förslag om förstärkningar
av forskningsorganisationen.

I motion 1987/88:Ub514 (c) begärs att en personlig tjänst som professor i
byggnadsteknik inrättas vid den medicinska fakulteten vid universitetet i
Uppsala för docenten Mats Wolgast. Enligt motionären bör denne på heltid
ges tillfälle att utnyttja den unika kombination av kunskaper inom medicin,
byggteknik, naturresursteori och ekonomi som han besitter. Genom hans
forskningsprojekt skulle byggnadstekniken i Sverige kunna påverkas så att
man i framtiden skulle kunna bygga ”friska” hus i stället för de ”sjuka” hus
som i dag byggs.

Enligt vad utskottet erfarit innehar Mats Wolgast en tjänst som högskolelektor
vid universitetet i Uppsala. Det är på lokal nivå som beslut fattas i
vilken omfattning högskolelektorer skall bedriva eller medverka i forskning
inom ramen för sin tjänst. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som nyss
anförts om att riksdagen inte nu bör ta ställning till förslag om utökning av
forskningsorganisationen. Motion 1987/88:Ub514 bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 23 hävdas att det varit mycket svårt att
få regeringen att avsätta fasta forskningsresurser för omvårdnadsforskningen.
Motionärerna erinrar om att folkpartiet i samband med att riksdagen
behandlade 1987 års forskningsproposition i sin motion framförde uppfattningen
att det var anmärkningsvärt att omvårdnadsforskningen inte erhöll
några fasta tjänster utan endast uppmuntrande ord om vikten av att de
medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna uppmärksammade omvårdnadsforskningen.
Inte heller den nu aktuella budgetpropositionen
innehåller några sådana förslag, trots att det funnits utrymmen för fyra
professurer inom det nya forskningsfältet fysisk fostran och idrott. I
motionen begärs att två tjänster som professor i omvårdnadsforskning skall
inrättas och att regeringen skall återkomma med förslag om var de föreslagna
tjänsterna skall placeras.

Utskottet vill erinra om de synpunkter beträffande sjukvårdshuvudmännens
ansvar för att stödja omvårdnadsforskningen som framfördes vid
föregående riksmötes behandling av 1987 års forskningsproposition (UbU
1986/87:26 s. 75, rskr. 1986/87:282). Med hänvisning härtill och till att
utskottet inte nu bör ta ställning till förslag om förstärkningar av forskningsorganisationen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565
yrkande 23.

De reumatiska sjukdomarna tillhör de stora folksjukdomarna. I motion
1987/88:Ub586 (s) framhålls att samhällets resurser för att möta denna
folksjukdom måste byggas ut. Enligt motionärerna måste i första hand
ytterligare högkompetent forskning och utbildning tillföras området genom
att en tjänst som professor i reumatologi inrättas vid universitetet i Uppsala.

UbU 1987/88:28

31

Utskottet vill erinra om vad som tidigare anförts om att riksdagen inte nu
bör ta ställning till förslag om förstärkningar av forskningsorganisationen,
varför motion 1987/88:Ub586 avstyrks.

I motion 1987/88:Ub659 (s) pekas på att det i Sverige saknas sammanhållen
sakkunskap om internationell mödrahälsovård. En förutsättning för ett
växande svenskt engagemang på detta område är att en institution byggs upp
för att stimulera forskning och kunskapstillväxt på området. Motionärerna
anser det angeläget att en tjänst som professor i internationell mödrahälsovård
inrättas i syfte att möjliggöra en samlad svensk satsning på u-landsinriktad
forskning och forskarutbildning. Denna tjänst bör knytas till en svensk
klinisk institution för obstetrik och gynekologi. Motionärerna anger slutligen
att olika finansieringsvägar kan diskuteras om inte tjänsten skulle kunna
finansieras inom ramen för rubricerade anslag.

Utskottet vill peka på möjligheten för berörda högskoleenheter att inom
ramen för de resurser som eventuellt kan erhållas från t.ex. SIDA och
SAREC inrätta en extra tjänst som professor. Däremot anser inte utskottet,
vilket tidigare framhållits, att riksdagen nu skall ta ställning till förslag om
förstärkning av forskningsorganisationen, varför motion 1987/88:Ub659
avstyrks.

Enligt motion 1987/88:Ub678 (m) har Sverige en gammal tradition på
demensforskningens område. Forskargrupper i Lund, Göteborg och Umeå
anses ha gjort viktiga insatser. Motionärerna anser dock att resurser behövs
för långsiktiga forskningsprojekt med fasta tjänster för forskare inom
psykiatri och psykogeriatri för att undvika att värdefull tid åtgår till att söka
forskningsbidrag (yrkande 1). Enligt motionen skulle en satsning på forskning
och vårdutveckling inom psykogeriatri snabbt kunna ändra attityden till
de äldres villkor och sjukdomar, däribland demenssjukdomarna. I motionen
pekas på behovet av dels en tjänst som professor i neuropatologi med speciell
inriktning på demenssjukdomar, dels en tjänst som professor i neuropsykologi
med inriktning på neurofysiologiska och psykologiska metoder för
diagnostik och behandling av demenssjukdomar vid universitetet i Lund.
Liknande behov torde föreligga på andra universitetsorter (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att föregående riksmöte bemyndigade regeringen
att inrätta en tjänst som professor i geriatrisk psykiatri vid universitetet i
Lund den 1 juli 1988. Därtill kom en allmän förstärkning av basresurserna.
Återigen vill utskottet hänvisa till den tidigare redovisade uppfattningen att
riksdagen inte nu bör ta ställning till några förslag om förstärkningar av
forskningsorganisationen. Riksdagen bör således avslå motion 1987/
88:Ub678 i sin helhet.

I motion 1987/88:Ub710 (fp) påpekas att de lungmedicinska sjukdomarna,
framför allt astma och de sjukdomar som har direkt samband med rökning,
utgör mycket stora sjukvårdsproblem. Undervisningen för blivande läkare
inom detta område måste därför prioriteras och vara av hög kvalitet. Det är
därför viktigt att en professor leder och ansvarar för undervisningen. Enligt
motionärerna bör en tjänst som professor i lungmedicin inrättas vid
universitetet i Umeå med tanke på den aktiva forskning som där bedrivs inom

UbU 1987/88:28

32

området. Finansieringen av tjänsten anses kunna ske genom att en de två
ordinarie professurerna i ämnet flyttas till Umeå eller genom en ytterligare
nedskärning av anslaget till UHÄ.

Utskottet vill erinra om vad som tidigare anförts om att riksdagen inte nu
bör ta ställning till förslag om förstärkning av forskningsorganisationen.
Riksdagen bör således avslå motion 1987/88:Ub710.

Alkoholforskningen anses i motion 1987/88:Ub722 (fp) vara ett eftersatt
forskningsområde i Sverige. Den bristen är särskilt påtaglig i den norra
högskoleregionen, där det inte finns någon professur i ämnet. Motionärerna
framhåller dock att det vid universitetet i Umeå bedrivs en förhållandevis
ambitiös forskning. Denna behöver dock breddas och fördjupas, varför
ytterligare resurser krävs. I motionen begärs att en tjänst som professor i
alkoholforskning vid universitetet i Umeå skall finansieras genom omprioritering
av befintliga forskningsresurser från sektorsorganen.

Utskottet vill påpeka att det är möjligt för universitetet i Umeå att inrätta
en extra tjänst som professor om motsvarande resurser kan erhållas från
berörda sektorsorgan. När det gäller förändringar av forskningsorganisationen
i övrigt vill utskottet hänvisa till utskottets uttalanden under punkt 2 i
detta betänkande. Riksdagen bör således avslå motion 1987/88:Ub722.

I motion 1987/88:Ub511 (s) yrkande 2 begärs au forskningen i alternativ
vård, som enligt motionen ofta ger mycket bra resultat vid t.ex. vården av
reumatiker, bör intensifieras och utvecklas.

Utskottet föreslår med hänvisning till tidigare uttalanden om förstärkning
av forskningsorganisationen att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub511
yrkande 2.

Enligt motion 1987/88:Ub528 (vpk) finns ett stort behov av socialmedicinsk
forskning för att ge svar på olika i motionen angivna frågeställningar i syfte
att öka möjligheterna att förbättra hälsotillståndet särskilt hos svaga grupper
i samhället. Motionärerna begär att riksdagen dels skall uttala sig om behovet
av socialmedicinsk forskning (yrkande 1), dels hos regeringen skall begära
förslag om forskningsinsatser inom detta område (yrkande 2). Slutligen skall
riksdagen uttala att det finns ett behov av sådan forskning i Norrbotten
(yrkande 3).

Utskottet vill återigen hänvisa till tidigare uttalanden om förstärkning av
forskningsorganisationen, varför utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub528 i
sin helhet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av tjänster som professor

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub569, 1987/
88:Ub579 delvis och 1987/88:Ub691 delvis bemyndigar regeringen att
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100,

2. beträffande ändrat ämnesinnehåll för tjänster som professor
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub508, 1987/

UbU 1987/88:28

33

3 Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 28

88:Ub523 och 1987/88:Ub646 bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll
för tjänster som professor i enlighet med vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
609 477 000 kr.,

4. beträffande inrättande av en tjänst som professor i byggnadsteknik att

riksdagen avslår motion 1987/88: Ub514,

5. beträffande inrättande av två tjänster som professor i omvårdnadsforskning att

riksdagen avslår motion 1987/88: Ub565 yrkande 23,

6. beträffande inrättande av en tjänst som professor i reumatologi
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub586,

7. beträffande inrättande av en tjänst som professor i internationell
mödrahälsovård

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub659,

8. beträffande fasta tjänster för forskare inom psykiatri och psykogeriatri
m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub678,

9. beträffande inrättande av en tjänst som professor i lungmedicin
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub710,

10. beträffande inrättande aven tjänst som professor i alkoholforskning att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub722,

11. beträffande forskning i alternativ värd

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub511 yrkande 2,

12. beträffande socialmedicinsk forskning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub528.

8. Odontologiska fakulteterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 21 (s. 323-324) och
hemställer

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 67 337 000 kr.

9. Farmaceutiska fakulteten

Regeringen har under punkt D 22 (s. 325) föreslagit att riksdagen till
Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 23 304 000 kr.

Motion

1987/88:Ub566 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
professur i ämnet socialfarmaci inom den farmaceutiska fakulteten vid
Uppsala universitet.

UbU 1987/88:28

34

Utskottet

UbU 1987/88:28

För budgetåret 1988/89 beräknar föredragande statsrådet 291 000 kr. som en
allmän förstärkning av basresurserna och 93 000 kr. som en förstärkning av
studiefinansieringen inom forskarutbildningen i enlighet med föregående
riksmötes beslut med anledning av 1987 års proposition om forskning (prop.
1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). För studiefinansiering inom
forskarutbildningen bör disponeras minst 5 157 000 kr. Med pris- och
löneomräkning samt vissa anslagstekniska förändringar föreslås anslaget
föras upp med totalt 23 304 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Enligt motion 1987/88:Ub566 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att en tjänst som professor i socialfarmaci bör inrättas vid den
farmaceutiska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

Utskottet tog ställning till ett liknande motionsyrkande vid föregående
riksmöte vid behandlingen av 1987 års proposition om forskning (prop.
1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Med hänvisning till vad
utskottet då anförde (s. 77) och till att riksdagen - som utskottet påpekat
under punkt 2 (s. 15-16) i detta betänkande - under pågående planeringsperiod
inte bör ta ställning till förslag om förstärkningar av forskningsorganisationen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub566.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Farmaceutiska
fakulteten för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
23 304 000 kr.,

2. beträffande inrättande av en tjänst som professor i socialfarmaci
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub566.

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Regeringen har under punkt D 23 (s. 325-327) föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 587 762 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub585 av Per Arne Aglert (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om stöd för drift av
tung utrustning vid Gustaf Werners institut vid Uppsala universitet.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo516.

1987/88:Ub591 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskning inom ekologisk mikrobiologi och inrättar en professur vid Umeå
universitet i Ekologisk mikrobiologi - särskilt marin mikrobiologi.

1987/88:Ub739 av Jan Hyttring och Marianne Andersson (c) vari - såvitt nu
är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar bevilja Gustaf Wernerinstitutet i Uppsala ett
årligt anslag av 1 milj.kr. för drift.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So506.

1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marin forskning i Skåne.

Utskottet

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta en tjänst som
professor den 1 juli 1988 i miljökemi, personlig för Christoffer Rappe, vid
universitetet i Umeå. Kostnaderna för tjänsten bestrids inom ramen för de
medel som står till universitetets disposition.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet att
inrätta en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
budgetpropositionen.

För budgetåret 1988/89 beräknar föredragande statsrådet 5 311 000 kr. som
en allmän förstärkning av basresurserna och 3 439 000 kr. som en förstärkning
av studiefinansieringen inom forskarutbildningen i enlighet med
föregående riksmötes beslut med anledning av 1987 års proposition om
forskning (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). För
studiefinansiering inom forskarutbildningen bör disponeras sammanlagt
minst 96 912 000 kr. Med pris- och löneomräkning samt vissa anslagstekniska
förändringar föreslås anslaget föras upp med totalt 587 762 000 kr.

Två motioner, nämligen 1987/88:Ub585 (fp) och 1987/88:Ub739 (c)
yrkande 1, behandlar frågan om ytterligare driftmedel till Gustaf Werners
institut i Uppsala. Bakgrunden till yrkandena är att universitetet fått 3
milj.kr. i donation av Crafoordska stiftelsen för inköp av tung utrustning.
Emellertid saknas enligt motionärerna 1 milj.kr. till drift av utrustningen. I
motion 1987/88 :Ub585 begärs att universitetet inom ramen för sina anslag
skall bereda utrymme för dessa driftskostnader. I motion 1987/88:Ub739
yrkande 1 hemställs att riksdagen skall anvisa dessa medel till institutet
genom ett årligt anslag.

Utskottet vill erinra om att det s.k. The Svedberglaboratoriet genom
föregående riksmötes behandling av 1987 års proposition om forskning
erhållit ställning som nationellt tillgänglig forskningsanläggning med av
regeringen fastställd instruktion. I regleringsbrev för budgetåret 1987/88
anges ett lägsta belopp för driftskostnader för laboratoriet om 12 milj.kr.
Denna förstärkning om 5 milj.kr. i förhållande till tidigare år var det belopp
som universitetet tillsammans med naturvetenskapliga forskningsrådet hade
begärt. Enligt gällande bestämmelser skall universitet eller högskola som
mottar donation av denna omfattning ha regeringens godkännande. I
samband med ett sådant godkännande anger regeringen att man förutsätter
att mottagandet inte kommer att medföra kostnader för statsverket.
Utskottet finner således med hänvisning till vad som anförts inte anledning
att anvisa ytterligare medel, varför motion 1987/88:Ub739 yrkande 1 delvis

UbU 1987/88:28

36

avstyrks. Om universitetet i Uppsala finner det möjligt att avsätta de
erforderliga medlen inom ramen för anvisade resurser har utskottet naturligtvis
inget att invända. Då det emellertid inte ankommer på riksdagen att
uttala sig om hur universitetet skall disponera sina medel avstyrker utskottet
motion 1987/88: Ub585.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som nyss anförts att riksdagen
med avslag på motion 1987/88:Ub739 yrkande 1 delvis anvisar det i
budgetpropositionen begärda anslagsbeloppet. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att riksdagen i samband med behandlingen av anslag till
investeringar m.m. (UbU 1987/88:30 s. 6, rskr. 1987/88:162) avslog motion
1987/88:Ub660, vari bl.a. yrkades att regeringen i nästa budgetproposition
skulle föreslå en ökning av fakultetsanslaget med 3,5 milj.kr. till bioteknisk
forskning vid universitetet i Lund.

I motion 1987/88:Ub591 (fp) begärs att regeringen bör överväga möjligheten
att inrätta en professur i ekologisk mikrobiologi, särskilt marin mikrobiologi,
vid universitetet i Umeå ett kommande budgetår. Motionärerna anser att
professuren skulle kunna finansieras antingen genom flyttning av befintlig
professur eller genom en ytterligare minskning av anslaget till universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ).

Utskottet har under punkt 2 i detta betänkande (s. 15-16) påpekat att
riksdagen under pågående planeringsperiod inte bör ta ställning till förslag
om förstärkningar av forskningsorganisationen. Det finns således ingen
anledning för riksdagen att göra något uttalande av det slag som motionärerna
begär. Riksdagen bör därför avslå motion 1987/88:Ub591.

I motion 1987/88:Ub815 (c) yrkande 6 begärs att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att ett tvärvetenskapligt centrum för havsforskning
bör förläggas till universitetet i Lund. Motionärerna pekar på att
baslaboratorier för marin forskning finns i Göteborg, Stockholm och Umeå.
De marina problemen i Skåne motiverar att resurser satsas på marin
forskning också i Skåne.

Förslaget att bygga upp ytterligare ett havsforskningslaboratorium överensstämmer
inte med vad som anfördes i 1987 års proposition om forskning. I
denna proposition angavs (prop. 1986/87:80, bil. 6, s. 100) att universiteten i
Stockholm, Göteborg och Umeå skulle bli centra för marin naturvetenskaplig
forskning. Baslaboratorier skall inrättas vid Askö, Kristineberg och
Norrbyskär. Utskottet vill erinra om att ett liknande motionsyrkande att
lokalisera ett baslaboratorium till Karlskrona avslogs av riksdagen i samband
med behandlingen av forskningspropositionen (UbU 1986/87:26 s. 82-83,
rskr. 1986/87:282). Utskottet finner ingen anledning att frångå den tidigare
bedömningen om värdet av resurskoncentration, varför riksdagen bör avslå
motion 1987/88:Ub815 yrkande 6.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en tjänst som professor
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

UbU 1987/88:28

37

2. beträffande driftmedel till Gustaf Werners institut

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub585 och 1987/88:Ub739
yrkande 1 delvis,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub739 yrkande 1 delvis till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 587 762 000 kr.,

4. beträffande inrättande av en tjänst som professor i ekologisk
mikrobiologi, särskilt marin mikrobiologi

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub591,

5. beträffande marin forskning i Skåne

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub815 yrkande 6.

11. Tekniska fakulteterna

Regeringen har under punkt D 24 (s. 327-329) föreslagit att riksdagen till
Tekniska fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 582 846 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub518 av Bo Forslund m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett kraftfullt stödprogram för att forcera blekeriteknisk
forskning och utveckling med anknytning till Sundsvall som skogsindustricentrum
och blekeritekniskt kompetenscentrum.

1987/88:Ub679 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
professur inom området motorkultur.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T431.

1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datateknikutbildning i Lund.

Utskottet

För budgetåret 1988/89 beräknar föredragande statsrådet 5 085 000 kr. som
en allmän förstärkning av basresurserna och 3 239 000 kr. som en förstärkning
av studiefinansieringen inom forskarutbildningen i enlighet med
föregående riksmötes beslut med anledning av 1987 års proposition om
forskning (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). För
studiefinansiering inom forskarutbildningen bör disponeras sammanlagt
minst 89 519 000 kr. Med pris- och löneomräkning samt vissa anslagstekniska
förändringar föreslås anslaget föras upp med totalt 582 846 000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

I motion 1987/88:Ub679 (m) begärs att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att en professur i motorkultur bör inrättas. Motionären

UbU 1987/88:28

38

anser att kunskapen om motorkulturens värde är mycket liten hos svenska
politiker, myndigheter och institutioner. Professuren skulle antingen inrättas
vid teknisk eller samhällsvetenskaplig fakultet.

Utskottet har under punkt 2 i detta betänkande (s. 15—16) påpekat att
riksdagen under pågående planeringsperiod inte bör ta ställning till förslag
om förstärkningar av forskningsorganisationen. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub679.

I motion 1987/88:Ub815 (c) yrkande 7 påpekas att endast en tjänst som
professor finns inom datateknikområdet vid universitetet i Lund trots att
datatekniklinjen har ett årligt intag av 90 studerande. Motionärerna hänvisar
till tekniska fakultetens bedömning att behovet av forskningsöverbyggnad
är stort för den datatekniska utbildningen vid universitetet i Lund.

Utskottet vill återigen hänvisa till vad som tidigare anförts om att
riksdagen under pågående planeringsperiod inte bör ta ställning till förslag
om utökningar av forskningsorganisationen. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub815 yrkande 7.

I motion 1987/88:Ub518 (s) yrkande 1 framförs förslag om stöd till
blekeriteknisk forskning och utveckling inom cellulosaindustrin med syfte att
minska utsläppen av klorerade organiska ämnen. Motionärerna pekar på att
det i Sundsvallsregionen hos Svenska Cellulosa AB (SCA) och dess
dotterbolag Sunds Defibrator AB bedrivs en kvalificerad verksamhet på
området. Staten bör kraftfullt stödja denna verksamhet genom bidrag till
forskning och teknikutveckling samt eventuellt också genom statsgarantier,
anförs det.

Frågan om cellulosaindustrins utsläpp av klor har nyligen behandlats i
proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet. I propositionen (s.
151-154) aviseras väsentligt skärpta miljökrav. Som mål på längre sikt anges
att utsläppen i stort sett skall elimineras. I propositionen anförs att det har
redovisats lovande försök med metoder för begränsning av blekeriutsläppen.
Det betecknas som mycket angeläget att en utveckling av sådan teknik
kommer till stånd. I sammanhanget hänvisas till att regeringen hösten 1987
har släppt investeringsfonderna fria i hela landet för miljöinvesteringar -inkl. forskning och utveckling - som syftar till att begränsa störningar i den
yttre miljön.

Staten har sedan länge genom styrelsen för teknisk utveckling (STU)
lämnat ett betydande stöd till massa- och pappersforskning, främst inom
ramen för ett program för s.k. kollektiv forskning vid Skogsindustrins
tekniska forskningsinstitut (STFI). Enligt gällande avtal skall insatserna
under treårsperioden 1987/88-1989/90 uppgå till 210 milj.kr., varav staten
skall svara för 40 %. Av pågående forskningsprojekt inom programmet
berör ca 90 % av projekten på olika sätt utsläpp av klorerat organiskt
material från blekerierna. Också vid sidan av kollektivforskningsprogrammet
görs det omfattande insatser på detta område av STFI och enskilda
branschföretag, främst SCA och Mo och Domsjö AB.

Enligt vad utskottet har erfarit har regionala intressenter nyligen hos
regeringen väckt frågan om särskilt stöd till blekeriteknisk forskning och
utveckling i Sundsvallsområdet i enlighet med vad som föreslås i motionen.

UbU 1987/88:28

39

Det ankommer således i första hand på regeringen att pröva om ett sådant
stöd är motiverat med hänsyn bl.a. till det mål för begränsning av
massaindustrins klorutsläpp som har satts i den miljöpolitiska propositionen.
Något initiativ av riksdagen i frågan är följaktligen inte påkallat. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub518 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
582 846 000 kr.,

2. beträffande inrättande av en tjänst som professor i motorkultur
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub679,

3. beträffande forskningsöverbyggnad för datateknikutbildning vid
universitetet i Lund

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub815 yrkande 7,

4. beträffande stödprogram för blekeriteknisk forskning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub518 yrkande 1.

12. Temaorienterad forskning

Regeringen har under punkt D 25 (s. 329-330) föreslagit att riksdagen till
Temaorienterad forskning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 24 940 000 kr.

Motion

1987/88:Ub657 av Christer Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
resurser till forskning på tema V i Linköping.

Utskottet

Den temaorienterade forskningen vid universitetet i Linköping omfattar fem
teman, nämligen Kommunikation, Vatten, Hälso- och sjukvården i samhället,
Teknik och social förändring samt Barn.

Anslaget föreslås i budgetpropositionen ökas med 2 392 000 kr. till
24 940 000 kr., vilket innefattar förstärkningar i enlighet med riksdagens
beslut vid föregående riksmöte med anledning av proposition 1986/87:80 om
forskning (UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282).

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar de av regeringen begärda
medlen.

När riksdagen vid föregående riksmöte fattade beslut om utbyggnadstakten
för temaforskningen under treårsperioden 1987/88 - 1989/90 förutsatte
utskottet att behoven av fortsatt utbyggnad noga prövas i förberedelsearbetet
inför nästa planeringsperiod och att UHÄ utarbetar en ny plan för denna
period.

UbU 1987/88:28

40

I motion 1987/88:Ub657 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att dricksvattenforskningen behöver förstärkas och att
detta kan ske genom att tema Vatten i Linköping får utökade resurser.

Utskottet anser att riksdagen inte nu - under pågående treårsperiod - bör
uttala sig om enskildheter i kommande förslag om den fortsatta utbyggnaden
av den temaorienterade forskningen i Linköping. Med hänvisning härtill och
till vad utskottet anförde vid föregående riksmöte föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub657.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Temaorienterad
forskning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
24 940 000 kr.,

2. beträffande resurser till tema Vatten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub657.

13. Kungl, biblioteket

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 26 (s. 330-331) och
hemställer

att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 55 917 000 kr.

14. Samordning m.m. inom biblioteksområdet

Regeringen har under punkt D 27 (s. 331-332) föreslagit att riksdagen till
Samordning m.m. inom biblioteksområdet för budgetåret 1988/89 anvisare»
reservationsanslag av 9 964 000 kr.

Motionerna

1987/88:612 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen beslutar att anslaget Samordning m.m. inom biblioteksområdet
skall disponeras av KB (delvis).

1987/88:Ub670 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om permanent finansiering
av Inforsk genom att anslag överförs till Umeå universitet enligt det förslag
som framlagts i SOU 1987:60.

1987/88:Ub811 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att universitetsbibliotekets i Lund
roll av nationalbibliotek kompenseras ekonomiskt genom en omfördelning
av resurser i samband med att DFI läggs ner.

UbU 1987/88:28

41

4 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 28

Utskottet

UbU 1987/88:28

Under ett nytt reservationsanslag benämnt Samordning m.m. inom biblioteksområdet
föreslås riksdagen anvisa 9 964 000 kr. för forskning inom
biblioteksområdet, bidrag till ansvarsbibliotek samt samordning av verksamheten
inom forskningsbiblioteken m. m. Av medlen skall minst 5 milj. kr. avse
forskning och 1,6 milj.kr. bidrag till ansvarsbibliotek. Föredragande statsrådet
anmäler att utöver dessa medel under förevarande anslag kommer 2
milj.kr. att beräknas för forskning under anslaget Styrelsen för teknisk
utveckling på industridepartementets huvudtitel.

Utskottet tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet under förevarande
anslag och den förordade fördelningen av medel på olika ändamål under
anslaget.

Utskottet har i det föregående under punkt 1 i detta betänkande (s. 6) inte
haft något att erinra mot vad som anförts i propositionen om att forskningsrådsnämnden
(FRN) får ansvaret för att fördela medlen till forskning. FRN
bör därför, till skillnad från vad som föreslås i motion 1987/88:Ub612 (m),
disponera dessa medel.

Utskottet har under punkt 1 i det föregående med anledning av motion
1987/88:Ub612 föreslagit riksdagen att som sin mening ge regeringen till
känna att ansvaret för samordning av verksamheten inom forskningsbiblioteken
m.m. och för systemet med ansvarsbibliotek skall ligga på Kungl,
biblioteket (KB) efter det att delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) upphör den 30 juni 1988. Medlen för denna
verksamhet bör disponeras av KB i enlighet med vad som förordas i motion
1987/88:Ub612 yrkande 2 delvis.

I motion 1987/88:Ub670 (fp) hemställs att den biblioteksforskning som
bedrivs inom projektet Inforsk vid universitetet i Umeå skall permanentas
och att medel skall överföras till universitetet från anslaget till forskningsprojekt.

Utskottet har i det föregående inte haft något att erinra mot att
forskningsprojektmedlen disponeras av FRN eller mot att FRN får i uppdrag
att utreda det långsiktiga stödet till biblioteksforskningen. Utskottet anser
att FRN:s utredning bör avvaktas innan ställning tas till frågan om
projektmedel skall tillföras universitet och högskolor permanent. Under
utredningstiden får medel för olika forskningsprojekt sökas hos FRN. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub670.

Enligt motion 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 5 bör riksdagen hos regeringen
begära att medel tilldelas universitetsbiblioteket i Lund i samband med att
DFI läggs ned. Medlen bör användas för kostnader som biblioteket har för
uppgiften att bevara reservexemplaren till nationalexemplaren av tryckta
skrifter.

Vid föregående riksmöte (UbU 1986/87:26 s. 95) avstyrkte utskottet ett
motsvarande motionsyrkande med hänvisning till att dessa uppgifter borde
klaras inom ramen för befintliga resurser i enlighet med vad som anfördes vid
riksmötet 1977/78 i frågan. Utskottet avstyrker motion 1987/88:Ub811
yrkande 5.

42

Hemställan

UbU 1987/88:28

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Ub612 yrkande 2 delvis samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub670 och 1987/88:Ub811 yrkande 5 till Samordning m.m.
inom biblioteksområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 9 964 000 kr.

15. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Regeringen har under punkt D 28 (s. 332-333) föreslagit att riksdagen till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 28 798 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

8. att riksdagen under anslaget D 28. Vissa särskilda forskningsändamål
anslår 5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit som förstärkning av de
vetenskapliga biblioteken.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

33. att riksdagen beslutar att till anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål, anvisa 75 798 000 kr., varav 47 milj.kr. för högskolelektorers
m.fl. forskning,

34. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att omfördela 37 milj.kr.
från fakultetsanslagen till anslaget D 28.

Utskottet

Under detta anslag anvisas innevarande budgetår medel till vissa biblioteksresurser,
verksamhet med kontaktforskare, högskolans kontaktorganisation
och internationalisering.

Anslaget föreslås i budgetpropositionen räknas upp med 1 871 000 kr. till
28 798 000 kr. Av ökningen avser 1 milj.kr. en förstärkning av högskolans
kontaktorganisation i enlighet med beslut vid föregående riksmöte.

I samband med behandlingen av forskningspropositionen vid riksmötet
1987/88 godkände riksdagen en förstärkning av biblioteksresurserna inom
högskolan med sammanlagt 3 666 000 kr. (prop. 1987/88:80, UbU 1987/

88:26 s. 96-97, rskr. 1987/88:282). Enligt föredragande statsrådet borde en
ytterligare förstärkning av biblioteksresurserna kunna göras under de två
följande åren inom ramen för de basresursförstärkningar som förordades för
dessa år.

I motion 1987/88:565 (fp) yrkande 8 yrkas att riksdagen skall anvisa 5
milj.kr. utöver vad regeringen beräknat för budgetåret 1988/89 som en
förstärkning av de vetenskapliga biblioteken. Motionärerna påpekar att
kostnadsutvecklingen för vetenskaplig litteratur under en följd av år har varit
snabbare än anslagsökningarna. 43

Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare medel anvisas utöver de
förstärkningar för treårsperioden som riksdagen beslöt om vid föregående
riksmöte. Utskottet avstyrker därför motion 1987/88:Ub565 yrkande 8.

Under detta anslag anvisades t.o.m. budgetåret 1986/87 medel till
finansiering av högskolelektorers m.fl. forskning. Vid föregående riksmöte
beslöt riksdagen att dessa medel fr.o.m. innevarande budgetår skall anvisas
under resp. fakultetsanslag (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26 s. 96-97,
rskr. 1986/87:282).

Enligt motion 1987/88:Ub626 (c) bör riksdagen ändra beslutet om att
anvisa medel till högskolelektorers m.fl. forskning under fakultetsanslagen.
Medlen bör som tidigare anvisas samlat under förevarande anslag. Anslaget
bör för ändamålet ökas med 47 milj.kr. (yrkande 33). Samtidigt bör
regeringen bemyndigas att inte betala ut sammanlagt 37 milj.kr. under
fakultetsanslagen (yrkande 34).

Enligt utskottets mening bör inte en återgång ske till den ordning som
innebar att medel till de mindre och medelstora högskolornas lärares
forskning anvisades under ett särskilt anslag. Genom att dessa lärare numera
tilldelas medel från samma resurs som forskarna vid universiteten och
högskolorna med fasta forskningsresurser markeras att alla högskoleenheter
är en del av samma högskolesystem. Fakultetsnämnderna har enligt högskolelagen
ett ansvar även för högskolelärarna vid de mindre högskolorna. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub626 yrkandena 33 och 34.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel under anslaget i enlighet
med regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 8 och 1987/88:Ub626 yrkandena
33 och 34 till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 28 798 000 kr.

Stockholm den 28 april 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s). Pär Granstedt (c), Lars Svensson (s),
Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta
Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s). Kerstin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s), Rune Rydén (m),
Marianne Andersson (c) och Bo Hammar (vpk).

UbU 1987/88:28

44

Reservationer

UbU 1987/88:28

1. Samordning m.m. inom biblioteksområdet (punkt 1,
mom. 1)

Lars Gustafsson, Lars Svensson, Ingvar Johnsson, Barbro Nilsson, Margareta
Hemmingsson, Marita Bengtsson och Rinaldo Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

De vetenskapliga biblioteken är en väsentlig resurs för högre utbildning
och forskning oavsett om de finns inom högskoleorganisationen eller utanför
denna. För att biblioteksresurserna skall kunna utnyttjas på bästa sätt måste
planeringen för biblioteken kunna samordnas med planeringen för utbildning
och forskning. De olika bibliotekens ansvarsområden bör harmoniera
med profileringen av verksamheten inom högskolan. Då UHÄ har överblicken
över verksamheten inom högskolan bör UHÄ - givetvis i samråd
med övriga berörda myndigheter på området - också svara för utvecklingen
av systemet med ansvarsbibliotek.

Utskottet anser vidare att ansvaret för de i budgetpropositionen berörda
samordnings- och utvecklingsverksamheterna skall fördelas på UHÄ och KB
i enlighet med propositionen, varför dessa myndigheter var för sig skall
disponera medel för sitt ansvarsområde. Utskottet har erfarit att UHÄ och
KB i samråd inkommit till utbildningsdepartementet med ett förslag till hur
medlen för samordning, planering och ansvarsbibliotek skall fördelas dem
emellan. I detta sammanhang har UHÄ och KB också utvecklat synpunkter
på den egna myndighetens roll i den framtida samordningen inom forskningsbiblioteksområdet.
Utskottet förutsätter självfallet att ett nära samarbete
sker fortsättningsvis mellan KB, UHÄ och FRN, då de tre myndigheternas
samlade kunskaper och överblick inom sina resp. verksamhetsområden
behövs för en gynnsam utveckling av samordning m.m. mellan forskningsbiblioteken
och av biblioteksforskningen.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1987/88:Ub612 yrkande 1 och
yrkande 2 delvis.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande samordning m.m. pä biblioteksområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub612 yrkande 1 och yrkande 2
delvis,

2. Riktlinjer för idrottsforskningens organisation (punkt 1,
mom. 2 och 3)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 10 slutar med ”1987/88:Ub691 delvis” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen nu bör besluta att en arbetsenhet för fysisk
forskning skall etableras i Falun, knuten till den befintliga högskolan i 45

Falun-Borlänge. De tre tidigare vid Kl inrättade professurerna i fysiologi
och den nu vid universitetet i Stockholm föreslagna professuren i historia,
särskilt idrottshistoria, bör placeras vid denna högskoleenhet tillsammans
med erforderliga resurser för forskning. I fråga om den senare professurens
inriktning bör dock ytterligare överväganden ske. Riksdagen bör uppdra åt
regeringen att i samband med tilläggsbudget presentera organisationsförslag
och anslagsbehov med inriktning på att verksamheten i sin helhet skall kunna
påbörjas den 1 juli 1989 med ett uppbyggnadsskede från den 1 januari
samma år.

dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande riktlinjer för idrottsforskningens organisation

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub564 yrkandena
1, 2 och 3, 1987/88:Ub626 yrkandena 30 och 31, 1987/88:Ub645
yrkandena 1 och 3, 1987/88:Ub658 yrkandena 1 och 3 och 1987/
88:Ub673 yrkandena 1 och 3 och med avslag på proposition 1987/
88:100 och motionerna 1987/88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub641 och
1987/88:Ub691 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande inrättande av en tjänst som professor i historia,
särskilt idrottshistoria, vid humanistiska fakulteten vid universitetet i
Stockholm

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88:Ub579 och 1987/88:Ub691, båda delvis, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Viss högskoleutbildning i idrott m. m. (punkt 1, mom. 4)

Pär Granstedt (c). Marianne Andersson (c) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Av
budgetpropositionen” och på s. 11 slutar med ”1987/88:Ub673 yrkande 2”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har uppfattningen att det är angeläget att det snarast tillskapas
en utbildning på idrottens område, som kan avslutas med en högskoleexamen
i idrott. Utbildningen bör vara så utformad att den kan utgöra grund för
bl.a. forskarutbildning i ämnet idrott. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande viss högskoleutbildning i idrott m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub564 yrkande 4,
1987/88:Ub579 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande 29, 1987/88:Ub645
yrkande 2, 1987/88:Ub658 yrkande 2 och 1987/88:Ub673 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:28

46

4. Rutiner vid återbesättande av tjänst som professor (punkt 1,
mom. 9)

Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen
(fp) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”1987/88:Ub593” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - med hänvisning till den motivering som anges i motion
1987/88:Ub593 - att regeringen snarast möjligt bör återgå till tidigare ordning
för återbesättande av tjänst som professor. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande rutiner vid återbesättande av tjänst som professor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub593 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa statliga
tjänster (punkt 1, mom. 10)

Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp). Birger Hagård
(m), Kerstin Keen (fp), Rune Rydén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 13 slutar med ”1987/88:Ub594 yrkande 1” bort ha följande
lydelse:

Det var främst under 1970-talet som man upphävde tidigare krav på
vetenskaplig kompetens hos innehavare av högre tjänster vid Kungl,
biblioteket, universitetsbiblioteken, riksarkivet, landsarkiven, krigsarkivet,
dialekt- och ortnamnsarkiven, riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer, nationalmuseum m.fl. institutioner (jfr SOU 1981:30 s. 26-27).

Insikten om de negativa effekterna av att ta bort alla behörighetskrav har
nu ökat. Allt fler människor har förståelse för att det är bättre att ha
behörighetsvillkor och någon gång på särskilda skäl ge dispens från dem än
att inte ha några behörighetsvillkor alls.

Enligt utskottets mening har uppställandet av doktorsexamen som behörighetsvillkor
för vissa tjänster betydelse för rekryteringen av unga forskare.
Forskarutbildningen styrs av möjligheterna till sysselsättning efter fullgjord
utbildning.

Regeringen bör mot denna bakgrund uppdra åt berörda myndigheter att
göra en inventering av för vilka tjänster doktorsexamen bör vara ett
behörighetsvillkor. Sådant behörighetskrav bör fastställas i de fall myndigheten
anser att det finns skäl att göra det. Vad utskottet anfört om uppställande
av doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster bör riksdagen
med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 27 och 1987/88:Ub594
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:28

47

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

10. beträffande doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa
statliga tjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 27 och
1987/88:Ub594 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Förslag om ett nytt anslag till åtgärder för rekrytering av
lärare och forskare (punkt 1, mom. 13)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”sorn marknadslönetillägg” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att riksdagen i enlighet med vad som har anförts i motion
1987/88:Ub565 bör föra upp ett nytt anslag på riksstaten, benämnt Åtgärder
för rekrytering av lärare och forskare inom högskolan. Under detta bör
anvisas 5 000 000 kr. för nästa budgetår. Anslaget bör vara ett reservationsanslag.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande förslag om ett nytt anslag Åtgärder för rekrytering av
lärare och forskare

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 12 till
Åtgärder för rekrytering av lärare och forskare inom högskolan för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

7. Jämställdhetsforskning (punkt 6, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Kerstin Keen (fp). Marianne
Andersson (c) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Vid
föregående” och på s. 23 slutar med ”yrkande 32” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att jämställdhetsforskningen är av sådan betydelse både
för kunskapsutvecklingen och för de kvinnliga forskarna att den måste få
utvecklas snabbare än vad regeringens förslag medger. Därför bör riksdagen
med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9, 1987/88:Ub618 och
1987/88:Ub626 yrkande 32 vid medelsanvisningen anvisa ytterligare 1
milj.kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

2. beträffande jämställdhetsforskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9,
1987/88:Ub618 och 1987/88:Ub626 yrkande 32, samtliga delvis, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:28

48

8. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Kerstin Keen (fp), Marianne
Andersson (c) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet har
inget” och slutar med ”ändrat anslagsbelopp” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sig för en ökning av resurserna till
jämställdhetsforskningen (reservation 7). Riksdagen bör i enlighet härmed
och med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9,1987/88:Ub618 och
1987/88:Ub626 yrkande 32, samtliga delvis, anvisa 1 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit till jämställdhetsforskningen. Anslaget bör föras upp
med 308 372 000 kr.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 9,
1987/88:Ub618 och 1987/88:Ub626 yrkande 32, samtliga delvis, med
anledning av proposition 1987/88:100 samt med avslag på motion
1987/88:Ub816 yrkande 36 till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
308 372 000 kr.,

9. Anslagsbeloppet under Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m. (punkt 6, mom. 3)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet har
i” och slutar med ”ändrat anslagsbelopp” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att forskning om ungdomsskola och vuxenutbildning
gynnas av en ökning av forskningsresurserna under förevarande anslag.
Ytterligare 5 milj.kr. bör därför anvisas under anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m. för detta ändamål.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Ub816 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Ub565 yrkande 9, 1987/88:Ub618 och 1987/88:Ub626 yrkande 32,
samtliga delvis, till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 312 372 000 kr.,

UbU 1987/88:28

49

10. Inrättande av en tjänst som professor i regional ekonomi
m. m. (punkt 6, mom. 8)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”motion 1987/88:Ub621” bort ha följande lydelse:

I annat sammanhang har utskottet behandlat förslag från centerpartiet om
särskilda regionalpolitisk! motiverade resurser för att förstärka högre
utbildning och forskning vid bl.a. de mindre högskolorna. Vad som föreslås i
motion 1987/88 :Ub621, om en professur i regional ekonomi vid en mindre
högskola i skogslänen och om en regionalpolitisk forskning med inriktning på
en decentraliserad samhällsstruktur, skulle med fördel kunna ingå i ett
sådant program. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

8. beträffande inrättande av en tjänst som professor i regional
ekonomi m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub621 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Viss forskning om undervisningsmaterial (punkt 6, mom.

9)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”vissa läromedel” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att forskningsmedel avsätts för ett
projekt som avser granskning av undervisningsmaterial ur könsperspektiv.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub624 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

9. beträffande viss forskning om undervisningsmaterial

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Ub624 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Säkerhetspolitisk forskning (punkt 6, mom. 10)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vid
föregående” och slutar med ”och 1987/88:Ub661” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns ett stort behov av forskning inom det
säkerhetspolitiska området och att denna forskning bör förstärkas och få en
annan bredd och organisation än vad som nu är fallet. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om en sådan förstärkning. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:28

50

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

10. beträffande säkerhetspolitisk forskning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub588 och 1987/
88:Ub661 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Tjänster som professor i omvårdnadsforskning (punkt 7,
mom. 5)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion 1987/88:Ub565 yrkande 23” bort ha följande
lydelse:

Omvårdnad omfattar såväl fysiologiska som psykologiska och sociala
aspekter. Omvårdnadsforskningen inriktas på vårdprocessen, på den situation
och den miljö där vården äger rum. Forskningen kan även avse
relationer och samspel mellan människor i vården, vårdarbetets organisation
eller utbildning av vårdande personal.

I dag måste omvårdnadsforskningen konkurrera om medel med traditionell
medicinsk forskning, vilket kan göra det svårt för detta nya forskningsfält
att hävda sig i konkurrensen. Utskottet anser därför med tillstyrkan av
motion 1987/88:Ub565 yrkande 23 att två tjänster som professor i omvårdnadsforskning
skall inrättas. Det är angeläget att tjänsteinnehavarna också
kan rekryteras bland personer som har en bakgrund från de medellånga
vårdutbildningarna. Regeringen bör i nästa budgetproposition återkomma
till riksdagen med förslag till placering av de båda tjänsterna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inrättande av två tjänster som professor i omvårdnadsforskning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 23 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Fasta tjänster som forskare inom psykiatri och
psykogeriatri m.m. (punkt 7, mom. 8)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”sin helhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser visserligen i princip, vilket tidigare framhållits, att
riksdagen inte under pågående planeringsperiod bör uttala sig om resursförstärkningar
av forskningsorganisationen. Utskottet anser emellertid att en
förstärkning av forskningen kring demenssjukdomarna är så angelägen att
regeringen bör ges i uppdrag att i nästa proposition om forskning redovisa
sådana förslag till förstärkningar som efterlyses av motionärerna. Riksdagen
bör med bifall till motion 1987/88:Ub678 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:28

51

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

8. beträffande fasta tjänster för forskare inom psykiatri och psykogeriatri
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub678 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Anslagsbeloppet under Samordning m.m. inom
biblioteksområdet (punkt 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lars Gustafsson, Lars Svensson, Ingvar Johnsson, Barbro Nilsson, Margareta
Hemmingsson, Marita Bengtsson och Rinaldo Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med ”Utskottet har
under” och slutar med ”2 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts i propositionen om
fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter beträffande samordning m.m.
inom biblioteksområdet mellan Kungl, biblioteket (KB), universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och forskningsrådsnämnden (FRN) efter det att
delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI)
upphör den 30 juni 1988. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att medel
anvisas under anslaget för de angivna ändamålen att disponeras av KB, UHÄ
resp. FRN i enlighet med förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker
därmed motion 1987/88:Ub612 yrkande 2 delvis.

dels att hemställan i punkt 14 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub612 yrkande 2 delvis, 1987/88:Ub670 och
1987/88:Ub811 yrkande 5 till Samordning m.m. inom biblioteksområdet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 9 964 000
kr.

16. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (punkt 15)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för den vetenskapliga litteraturen
och urholkningen av anslagen till de vetenskapliga biblioteken föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 8
anvisar 5 milj.kr. som en förstärkning av biblioteksresurserna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen under
anslaget anvisar 33 798 000 kr.

UbU 1987/88:28

52

dels att utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 8, med
anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motion
1987/88:Ub626 yrkandena 33 och 34 till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 33 798 000 kr.

17. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål (punkt 15)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Medlen för högskolelärarnas forskning är av central betydelse för de
mindre högskolorna. Denna resurs bör enligt utskottets mening anvisas på
särskilt sätt under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.
Sammanlagt bör 47 milj.kr. anvisas för ändamålet i enlighet med motion
1987/88:Ub626 yrkande 33. Vidare bör i enlighet med yrkande 34 i motionen
regeringen i regleringsbrev föreskriva att medel motsvarande 37 milj .kr. inte
får disponeras av fakultetsnämnderna. Under förevarande anslag bör
riksdagen anvisa 75 798 000 kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 15 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub626 yrkandena 33 och
34, med anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88 :Ub565 yrkande 8 till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 75 798 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Överföring av sektorsforskningsmedel till högskoleanslag
(punkt 1, mom. 12)

Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m), Kerstin Keen (fp), Rune Rydén (m) och Marianne Andersson (c)
anför:

I själva principfrågan hänvisar vi till vad som anförts i reservationerna 5, 6
resp. 7 till utbildningsutskottets betänkande 1986/87:26 om forskning.
Eftersom de olika fackutskotten hunnit så långt i sin behandling av de olika
departementens huvudtitlar i vad gäller bl.a. medel till sektorsorgan för
budgetåret 1988/89 att ändringar inte lätt låter sig göras nu, framför vi inte
konkreta yrkanden för nämnda budgetår i detta betänkande.

UbU 1987/88:28

53

2. Inrättande av vissa tjänster som professor (punkt 6, mom. 5,
6 och 7)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anför:

Vi har i tidigare sammanhang hävdat att fasta resurser för forskning bör
spridas även utanför de orter där de nu finns. Vi vill erinra om centerpartiets
yrkanden i motionerna 1987/88:Ub626 och 1987/88:Ub680 om att sammanlagt
70 milj.kr. bör anvisas nästa budgetår för en förstärkning av utbildning
och forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Motionsyrkandena
har behandlats i utskottets betänkande 1987/88:20 (reservationerna 9 och
14). Då riksdagen under pågående treårsperiod i princip inte bör besluta om
nya fasta forskartjänster har vi avstått från att yrka bifall till de nu aktuella
motionsyrkandena om inrättande av vissa tjänster som professor. Det ges
tillfälle att återkomma med yrkanden i dessa frågor i anslutning till nästa
forskningsproposition.

UbU 1987/88:28

54

I

gotab Stockholm 1988 15206