Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:25

om anslag till utbildning för undervisningsyrken

1987/88:25

(prop. 1987/88:100, bil 10 delvis) ubu

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 11. Utbildning för undervisningsyrken (s. 262—281) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1988 inrätta en
allmän utbildningslinje, ämneslärarlinjen, om 160-200 poäng,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande ämneslärarlinjer
fr. o. m. budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla försöksverksamheten
med två-ämnesutbildning i praktisk-estetiskt ämne i kombination med vissa
teoretiska ämnen fr. o. m. budgetåret 1988/89,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla hemspråkslärarlinjen
fr. o. m. budgetåret 1988/89,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1988 inrätta en
allmän utbildningslinje, slöjdlärarlinjen, om 120 poäng,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande slöjdlärarlinjen
fr. o. m. budgetåret 1990/91,

7. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som har
förordats i propositionen,

8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 812 865 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningen och fortbildning för redan verksamma,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lektorstjänster i gymnasieskolan.

1987/88:Ub272 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 25

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen UbU 1987/88:25
anförts om föräldrasamverkan i lärarutbildning och lärarfortbildning.

1987/88:Ub286 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna för maskinskrivningslärare att få behörighet i
ytterligare ämne.

1987/88:Ub302 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari - såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördjupningskurs i hemkunskap/teknik i grundskollärarutbildningen.

1987/88:Ub306 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beaktande
av kombinationen hemkunskap-teknik i grundskollärarutbildningen.

1987/88:Ub330 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kombinationen hemkunskap-teknik i grundskollärarutbildningen.

1987/88:Ub358 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottslärarutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr417.

1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkslärare,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasielärarutbildningen.

1987/88:Ub535 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återupptagande av förskollärarutbildningen i Borås.

1987/88:Ub539 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildningskapaciteten för förskollärare utökas
till ett intag om 5 000 utbildningsplatser per år,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en enhetlig utbildning för
personal i arbete i barngrupp inom barnomsorgen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So614.

1987/88:Ub543 av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att
riksdagen, med ändring av tidigare beslut, beslutar att en omfördelning görs
så att högskolan i Gävle—Sandviken får behålla sin lärarutbildning även i
framtiden.

1987/88:Ub547 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om minskad antagning till vårdlärarlinjen i Malmö.

2

1987/88:Ub550 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande bibehållandet
av 48 utbildningsplatser vid vårdlärarlinjen vid Umeå universitet.

1987/88:Ub561 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den utlokaliserade vårdlärarutbildningen i Karlstad tryggas
genom att 16 platser anvisas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att antalet nybörjarplatser på vårdlärarlinjen skall ökas.

1987/88:Ub573 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att utbildningsarvode bör utgå fr. o. m. läsåret
1989/90 till civilingenjörer och civilekonomer, när dessa genomgår praktiskpedagogisk
utbildning efter en längre tids yrkesverksamhet enligt vad i
motionen anförts.

1987/88:Ub575 av Lars Sundin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omlokalisering av 60 utbildningsplatser på förskollärarlinjen
till Borås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolan i Borås skall ges ansvar för förskollärarutbildning i
Borås och ”Fyrstad”.

1987/88:Ub580 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att UHÄ får i uppdrag att inom den föreslagna ramen för
nybörjarplatser i grundskollärarutbildningen årskurs 1—7 omfördela 30
platser till högskolan i Gävle-Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av platser till förskollärarutbildning vid högskolan i
Gävle—Sandviken.

1987/88:Ub582 av Stig Alemyr m. fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att grundskollärarlinjen med inriktning mot åk 1—7 etableras vid
högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1988/89 med intagning läsåret 1989/90.

1987/88:Ub587 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens betydelse för kulturen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr238.

1987/88:Ub592 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om poängtal för viss
språklig variant inom ämneslärarlinjen.

1987/88:Ub594 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

UbU 1987/88:25

3

anförts om ett uppdrag till skolöverstyrelsen i vad gäller ämnen för lektors- UbU 1987/88:25
tjänst,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett uppdrag till statens arbetsgivarverk.

1987/88:Ub602 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildning
för personal inom barnomsorgen.

1987/88:Ub611 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att lärarutbildningen i
ämnet samhällskunskap skall omfatta 80 poäng.

1987/88:Ub614 av Marianne Andersson m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga
— yrkas

5. att riksdagen beslutar förlägga 30 platser av den utökade förskollärarutbildningen
till Fyrstad.

1987/88:Ub615 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att i den nya
grundskollärarutbildningens ämnesfördjupning kombinationen hemkunskap-teknik
införs.

1987/88:Ub619 av Berit Bölander m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förändrad
vårdlärarutbildning.

1987/88:Ub622 av Gunnar Björk och Gunnel Jonäng (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundskollärarutbildning skall ske vid Gävle-Sandvikens
högskola.

1987/88:Ub625 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen beslutar att lärarutbildning för åk 1-7 skall anordnas i
Kalmar och Gävle-Sandviken fr. o. m. budgetåret 1989/90.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

19. att riksdagen beslutar att till anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken
anslå ett i förhållande till regeringsförslaget med 4,8 milj.kr.
förhöjt belopp om 817 665 000 kr.,

20. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ny gymnasielärarutbildning,

21. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att avskaffa hemspråkslärarlinjen,

22. att riksdagen beslutar att grundskollärarlinjer inrättas vid högskolorna
i Kalmar och Gävle—Sandviken med inriktning på tidigare årskurser och
vardera 120 intagningsplatser,

23. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för grundskollärarlinjen
med inriktning på tidigare årskurser ökas med 240 intagningsplatser till

1 860 platser, *

24. att riksdagen beslutar att förskollärarlinjen skall inrättas från den 1 UbU 1987/88:25
juli 1988 i Borås och Uppsala med resp. 90 intagningsplatser,

25. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för vårdlärarlinjen skall
vara 84 platser högre än regeringsförslaget, dvs. 1 704 platser.

1987/88:Ub627 av Arne Gadd och Gustav Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tidig-lärarutbildning skall anordnas i Uppsala
i enlighet med UHÄ:s förslag,

2. att riksdagen, om yrkande 1 avslås, fattar ett principbeslut om att
tidig-lärarutbildning skall anordnas vid Uppsala universitet från budgetåret
1989/90,

3. att riksdagen beslutar att förskollärarutbildning skall återupptas vid
Uppsala universitet med en dimensionering av 60 intagningsplatser,

4. att riksdagen beslutar att dimensionera vårdlärarutbildningen vid Uppsala
universitet för budgetåret 1988/89 till 36 intagningsplatser.

1987/88:Ub628 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna nedskärningen
av antalet utbildningsplatser vid vårdlärarlinjen i Umeå ej skall
genomföras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de ekonomiska
konsekvenserna av ev. nedskärning bör begränsas så att de endast
motsvarar kostnaderna för den praktiska utbildningen ca 6 000 kr. per
indragen årsstudieplats.

1987/88:Ub632 av John Andersson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdlärarutbildning
vid Umeå universitet.

1987/88:Ub647 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vårdlärarutbildningen i Umeå.

1987/88:Ub650 av Margareta Persson och Iréne Vestlund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fördelningen av anslag till vårdlärarutbildningen.

1987/88:Ub654 av Hans Nyhage och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringsproblemen vid de enskilda högskolorna,

2. att riksdagen beslutar att 60 nybörjarplatser på förskollärarlinjen skall
lokaliseras till Borås inom ramen av de i budgetpropositionen föreslagna
platserna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskollärarutbildningen i Fyrstadsområdet.

1987/88:Ub663 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildning
vid högskolorna i Kalmar och Gävle—Sandviken.

1987/88:Ub669 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening 5

ger regeringen till känna att grundskollärarlinjens gren för senarelärare med UbU 1987/88:25

inriktning mot naturorienterande ämnen inrättas i Luleå.

1987/88:Ub686 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de aspekter
som ämnet naturgeografi anlägger uppmärksammas i den nya lärarutbildningen.

1987/88:Ub687 av Lars Ahlmark och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om nedskärning av antalet nybörjarplatser
på vårdlärarlinjen i Uppsala,

2. att riksdagen beslutar om lokalisering av grundskollärarutbildning till
Uppsalaregionen i relation till regionens befolkningsunderlag varvid Uppsala
universitets särskilda förutsättningar att tillhandahålla utbildningen
skall beaktas,

3. att riksdagen beslutar om etablering av förskollärarutbildning vid
Uppsala universitet.

1987/88:Ub688 av Eva Rydén och Rune Thorén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av förskollärarlinjen med 330 nybörjarplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskollärarutbildning i Västsverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av pedagogisk-administrativ påbyggnadslinje för förskolepersonal.

1987/88:Ub689 av Berit Bölander m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av
barnomsorgspersonal.

1987/88:Ub697 av Rosa Östh och Per Arne Aglert (c,fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att dimensioneringen budgetåret 1988/89 av
grundskollärarlinjens inriktning mot de senare årskurserna ökas till 250
nybörjarplatser vid universitetet i Uppsala,

2. att riksdagen beslutar att grundskollärarlinjens inriktning mot de tidigare
årskurserna 1 —7 inrättas senast budgetåret 1989/90 vid Uppsala universitet,

3. att riksdagen beslutar att förskollärarlinje inrättas vid Uppsala universitet
1989/90,

4. attt riksdagen beslutar att avvisa den föreslagna nedskärningen av
nybörjarplatserna på vårdlärarlinjen.

1987/88: Ub698 av Margareta Mörck och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kombinationen hemkunskap-teknik i grundskollärarutbildningen.

1987/88:Ub700 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att i de kombinationer vid ämneslärarlinjen
där ämnet samhällskunskap ingår bör ämnet omfatta 80 poäng. 6

1987/88:Ub708 av Börje Stensson och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att UbU 1987/88:25

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att i grundskollärarutbildningen anordna kombinationen hemkunskap-teknik.

1987/88:Ub723 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärarutbildningen
i västra Sverige.

1987/88:Ub724 av Kerstin Keen m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
överföra 1 000 000 kr. från D 13 till D 11 och därmed möjliggöra utbildning
inom den nya grundskollärarlinjen, senare gren, i bl. a. barnkunskap.

1987/88:Ub725 av Per Arne Aglert (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att hemspråkslärarlinjen
skall avvecklas från den 1 juli 1988,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en övergångsperiod
för ev. avveckling på sikt av hemspråkslärarlinjen.

1987/88:Ub727 av Stina Gustavsson och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om klarare regler för syo-utbildningens praktikdel.

1987/88:Ub733 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärarutbildning
också fortsättningsvis skall anordnas vid högskolorna i Gävle-
Sandviken och Kalmar,

11. att riksdagen beslutar att i ämneslärarutbildningen skall samhällskunskap
omfatta 80 poäng,

12. att riksdagen beslutar att någon nedskärning av planeringsramen för
vårdlärarlinjen inte skall ske för budgetåret 1988/89.

1987/88:Ub735 av Stina Gustavsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering för utbildning av senarelärare vid högskolan i Växjö.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A489.

1987/88:Ub736 av Hans Lindblad (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen beslutar att den nya grundskollärarutbildningen för tidigarelärare
fr. o. m. 1989/90 skall anordnas också i Gävleborgs län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A490.

1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

1. att riksdagen med ändring av tidigare beslut som sin mening ger
regeringen till känna att ämneslärarutbildningen för gymnasielärare även
fortsättningsvis skall anordnas vid högskolan i Karlstad.

1987/88:Ub813 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

7

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen UbU 1987/88:25
anförts om utbildningsplan för grundskollärarutbildningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordnad slöjdutbildning i Umeå och Uppsala fr. o. m. 1989,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ej ianspråktagna medel för lärarutbildning,

11. att riksdagen avslår förslaget till ny ämneslärarutbildning.

1987/88:Ub814 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om minskad antagning till
vårdlärarlinjen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So502.

Utskottet

Ämneslärarlinjen

Lärarutbildning för gymnasieskola och vuxenutbildning anordnas i dag
inom de tre ämneslärarlinjerna (språkvetenskaplig, historisk-samhällsvetenskaplig
och matematisk-naturvetenskaplig), inom utbildningarna i praktiskestetiskt
ämne och inom utbildningarna i praktisk-estetiskt ämne i kombination
med annat skolämne. Dessutom anordnas avslutande praktisk-pedagogisk
utbildning om 20—40 poäng på ämneslärarlinjerna för dem som
skaffat sig ämnesutbildningen på annat sätt än genom ämneslärarlinjerna.

I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om grundskollärarlinjen
uttalades att utbildningen av lärare för gymnasieskolan och
vuxenutbildningen som dittills skulle anordnas inom bl. a. ämneslärarlinjernas
ram. Det förhållandet att utbildningen i fortsättningen endast skulle
vara avsedd för gymnasieskolans och vuxenutbildningens behov medförde
att utbildningen kunde utformas från nya utgångspunkter. Eftersom hänsyn
inte längre behövde tas till att behörighet för tjänst i grundskolan måste
uppnås, borde ämneskombinationerna i utbildningen ses över. Riksdagen
hade inget att invända emot detta. Riksdagen uttalade i sammanhanget att
det var angeläget att utbildningen av lärare för grundskolan och gymnasieskolan
planerades så att hinder inte skapades för den som ville ha dubbel
behörighet (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Regeringen
uppdrog åt skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att göra denna översyn.

I skrivelse till regeringen den 15 september 1987 har SÖ och UHÄ
redovisat uppdraget. Myndigheterna förordar en enda ämneslärarlinje. I
vad gäller ämneskombinationerna i utbildningen föreslås att ämneslärarlinjen
normalt skall omfatta två ämnen om vardera 60 poäng, med undantag
för svenska, samhällskunskap och vissa praktisk-estetiska ämnen som föreslås
omfatta 80 poäng.

I budgetpropositionen förordar föredragande statsrådet att utbildningen
på ämneslärarlinjen normalt skall omfatta två ämnen om vardera 60 poäng.

Utbildningarna i svenska, engelska, franska, tyska och praktisk-estetiskt 8

ämne (med undantag för barnkunskap) skall enligt regeringens förslag UbU 1987/88:25

omfatta 80 poäng. Ämneslärarlinjens längd föreslås vidare variera från
160 — 200 poäng beroende på vilka ämnen som ingår i den studerandes
ämneskombination.

I motionerna 1987/88:Ub361 (c) yrkande 21, 1987/88:Ub626 (c) yrkande
20 och 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 11 hemställs om avslag på förslaget till
ny ämneslärarutbildning. Enligt motionärerna bör den nya lärarutbildningen
anpassas till gymnasieskolans framtida utformning. I motion
1987/88:Ub592 (fp) framhålls att regeringens initiativ att — jämfört med
myndigheternas förslag - förlänga utbildningen för gymnasielärare i engelska,
franska och tyska är gott men att detta förutsätter att utbildningstiden
för en av de språkliga varianterna på ämneslärarlinjen (latin, grekiska och
ett av språken engelska, franska och tyska) får uppgå till 220 poäng.

Behovet av en ökning med 20 poäng i denna ämneskombination är helt en
konsekvens av att utbildningen i engelska, franska och tyska förlängs från
60 till 80 poäng.

Utskottet, som finner det angeläget att ämneslärarlinjen får en ny utformning
samtidigt som en ny grundskollärarlinje inrättas, föreslår att riksdagen
med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall till motion
1987/88:Ub592 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 21,

1987/88:Ub626 yrkande 20 och 1987/88:Ub813 yrkande 11 bemyndigar regeringen
att den 1 juli 1988 inrätta en allmän utbildningslinje, ämneslärarlinjen,
om 160 - 220 poäng samt att fr. o. m. budgetåret 1988/89 avveckla
dels nuvarande ämneslärarlinjer, dels försöksverksamheten med tvåämnesutbildning
i praktisk-estetiskt ämne i kombination med vissa teoretiska
ämnen.

Frågan om utbildningens omfattning i ett enskilt ämne på ämneslärarlinjen,
nämligen samhällskunskap, tas upp i motionerna 1987/88:Ub611 (c),

1987/88:Ub700 (fp) och 1987/88:Ub733 (m) yrkande 11. Med hänvisning till
att fyra ämnesområden inom högskolan - statskunskap, nationalekonomi,
kulturgeografi och sociologi - ingår i skolämnet samhällskunskap begär
motionärerna att lärarutbildningen i samhällskunskap skall omfatta 80 poäng.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ämnet samhällskunskap
kräver en längre studietid än 60 poäng för att de blivande lärarna skall få en
fullgod utbildning. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1987/88:Ub611, 1987/88:Ub700 och 1987/88:Ub733 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna att utbildningen i ämnet samhällskunskap
på ämneslärarlinjen skall omfatta 80 poäng.

I anslutning till ämneslärarlinjen behandlar föredragande statsrådet frågan
om rekrytering och utbildning av lektorer för gymnasieskolan. Han anmäler
att han avser återkomma till regeringen med förslag om ett uppdrag till
UHÄ beträffande former för en fungerande praktisk-pedagogisk utbildning
för dem som avlagt doktorsexamen.

Enligt motion 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 38 är det viktigt att lektorstjänsterna
i gymnasieskolan besätts med sökande som avlagt doktorsexamen.
Utbildningen i gymnasieskolan får därmed en forskningsanknytning.

1* Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 25

vilket är värdefullt. I motion 1987/88:Ub594 (fp) anförs att det behövs vissa UbU 1987/88:25

åtgärder för att stimulera och underlätta övergången för lärare med

doktorsexamen från högskolan till gymnasieskolan. Motionärerna erinrar

om att en sökande till lektorstjänst enligt dagens skolförordning måste ha

ämnesteoretisk utbildning inte bara i det ämne, i vilket vederbörande avlagt

doktorsexamen, utan även i ytterligare ett skolämne (adjunktskompetens).

Enligt motionärerna bör lektorstjänsterna i ökad utsträckning i de stora
undervisningsämnena i gymnasieskolan kunna ledigkungöras i enbart ett
ämne (yrkande 2). För att stimulera övergången från lektorstjänst vid högskolan
till lektorstjänst vid gymnasieskolan finns det enligt motionärerna
skäl att diskutera frågan om ett extra lönetillskott för den gymnasielektor
som tidigare innehaft viss högskolelektorstjänst/docenttjänst (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

SÖ har senast läsåret 1986/87 kartlagt lektorssituationen vid rikets gymnasieskolor.

Enligt regeringens beslut finns för närvarande 2 916 lektorstjänster inrättade
i riket. I kartläggningen har redovisats sammanlagt 2 602 lektorstjänster.
Huvudparten eller ca 71 % av dessa utgörs av tjänster i allmänna
ämnen, vilket emellertid motsvarar endast 32 % av det totala timunderlaget
i dessa ämnen. Tvåämneskombinationer är de oftast förekommande. Av
kartläggningen framgår vidare följande.

Av de 2 602 redovisade lektorstjänsterna var 1 797 eller 69 % besatta
med ordinarie innehavare och 805 eller 31 % var vakanta läsåret 1986/87.

Samma år var 377 eller 20 % av lektorerna tjänstlediga. Totalt tjänstgjorde
sålunda detta läsår 1 420 lektorer. Det motsvarar ca 55 % av det redovisade
antalet lektorstjänster eller ca 20 % av det totala antalet veckotimmar i de
ämnen på tre- och fyraåriga linjer som kan ingå i lektorstjänst. Flest vakanser
finns inom den ekonomiska ämnesinriktningen och minst vakanser inom
den tekniska ämnesinriktningen. De närmaste åren kommer troligen vakanserna
att öka kraftigt på grund av pensionsavgångar. 23 % av lektorerna är
60 år eller äldre. Inom en 15-årsperiod har ca 70 % av nuvarande innehavare
avgått med pension.

Utskottet anser att man inte nu för lektorstjänst i allmänna ämnen bör
ändra kravet i skolförordningen på ämnesteoretisk behörighet i två skolämnen
när det gäller den grundläggande högskoleutbildningen — och därmed
också den allmänna förutsättningen för tillträde till praktisk-pedagogisk
utbildning — så att person med doktorsexamen i skolämne generellt får
ämnesteoretisk behörighet till lektorstjänst utan ämnesteoretisk grundutbildning
i ytterligare ett skolämne. Utvecklingen under den närmaste tiden i
fråga om antalet sökande till lektorstjänst i gymnasieskolan bör avvaktas.

Utskottet vill emellertid peka på möjligheten till dispens från kravet på
grundläggande högskoleutbildning i två skolämnen när det gäller genomgång
av praktisk-pedagogisk utbildning och särskild behörighetsförklaring
till lektorstjänst för den som avlagt doktorsexamen. Det förekommer numera
inte sällan att lektorstjänst ledigkungörs i endast ett ämne. Sådant ledigkungörande
är vanligt när skolstyrelsens önskemål är att få en lärare med
forskarutbildning i ett visst ämne.

10

Utskottet, som anser det angeläget att vakanta lektorstjänster snarast
besätts med sökande som avlagt doktorsexamen, utgår från att vederbörande
myndigheter utnyttjar sin möjlighet att ge dispens från skolförordningens
nyssnämnda bestämmelse när så är befogat. Utskottet, som också
hänvisar till betänkandet UbU 1987/88:20 (s. 16-17) där frågan om en
avkortad praktisk-pedagogisk utbildning för ämnesteoretiskt lektorsbehöriga
behandlas, föreslår att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande
38 och 1987/88:Ub594 yrkande 2.

Enligt vad utskottet erfarit har statens arbetsgivarverk sin uppmärksamhet
riktad på frågan om en adekvat lönesättning för gymnasielektor. Yrkande
3 i motion 1987/88:Ub594 bör därför avslås av riksdagen.

Enligt motion 1987/88:Ub573 (fp) bör utbildningsarvode kunna utgå
fr. o. m. läsåret 1989/90 till civilingenjörer och civilekonomer, när dessa
efter en längre tids yrkesverksamhet genomgår praktisk-pedagogisk utbildning.

Enligt utskottets uppfattning bör den aktualiserade frågan kunna behandlas
i samband med att UHÄ redovisar sitt i 1988 års budgetproposition
aviserade uppdrag att finna former för en fungerande praktisk-pedagogisk
utbildning för ämnesteoretiskt lektorsbehöriga. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1987/88:Ub573.

I motion 1987/88:Ub809 (c) yrkande 1 begärs att riksdagen med ändring av
tidigare beslut som sin mening ger regeringen till känna att ämneslärarutbildning
för gymnasielärare även fortsättningsvis skall anordnas vid högskolan
i Karlstad.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen har beslutat att utbildning av lärare för dels grundskolans
tidigare årskurser, dels grundskolans senare årskurser skall förläggas till
Karlstad. Utbildning av gymnasielärare på ämneslärarlinje skall endast ske
på de sex universitetsorterna (prop. 1985/86:113, UbU 1985/86:27, rskr.
1985/86:356). Utskottet vill vidare erinra om att praktisk-pedagogisk utbildning
av ämneslärare förlädes till Karlstad vid en tidpunkt då den årliga
intagningskapaciteten i riket för ämneslärare var ca 2 300, dvs. många
gånger större än i dag. För nästa budgetår föreslås en planeringsram om dels
212 platser för ämneslärarlinjen, dels 150 platser för den avslutande praktisk-pedagogiska
utbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub809 yrkande 1.

Grundskollärarlinjen

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte att utbildning på en grundskollärarlinje
skall starta läsåret 1988/89 (proposition 1984/85:122,
UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366).

Grundskollärarlinjen består av två grenar. En är utformad för lärare som
skall tjänstgöra i årskurserna 1-7, varvid tjänstgöringen i årskurserna 4—7
främst skall avse antingen svenska och samhällsorienterande ämnen eller

matematik och naturorienterande ämnen. Den andra är utformad för lärare
som skall tjänstgöra i årskurserna 4—9. Lärare i dessa årskurser behöver
fördjupade kunskaper, och deras utbildning är därför inriktad mot olika
ämnesspecialiseringar: svenska och främmande språk, samhällsorienterande
ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik, praktiskestetiskt
ämne jämte annat ämne, m. m.

Såväl lärare för grundskolans tidigare årskurser som lärare för grundskolans
senare årskurser kan tjänstgöra i årskurserna 4—7 i de ämnen i vilka
de har erforderlig utbildning. När undervisningen organiseras, kan hänsyn
alltså tas till elevernas, lärarnas och skolans behov.

Frågor om lärartjänster i grundskolan, m. m. har utskottet behandlat i sitt
betänkande UbU 1987/88:12.

Utbildning på grundskollärarlinjens båda grenar skall enligt 1986 års
riksdagsbeslut anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, vid
universiteten i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå samt vid högskolan i
Karlstad. Utbildning av enbart lärare för grundskolans tidigare årskurser
skall enligt 1986 års riksdagsbeslut anordnas vid högskolorna i Falun-Borlänge,
Jönköping, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall-Härnösand
samt utbildning av enbart lärare för grundskolans senare årskurser vid
universitetet i Uppsala. Det innebär att lärarutbildning för grundskolan
skall anordnas på totalt tretton orter i landet, varav utbildning av lärare för
grundskolans tidigare årskurser anordnas på tolv av dessa orter och utbildning
av lärare för grundskolans senare årskurser på sju av orterna (prop.
1985/86:113, UbU 1985/86:27, rskr. 1985/86:356).

När det gäller dimensioneringen av lärarutbildningen redovisades i proposition
1985/86:113 om lokalisering av grundskollärarlinjen vissa, av UHÄ
beräknade, planeringstal för lärarutbildningen. UHÄ räknade med ett planeringsintervall
för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för
årskurserna 1—7 om 700—1 100 nybörjarplatser för budgetåren 1988/89 —
1989/90. Motsvarande antal för grenen för utbildning av lärare för årskurserna
4-9 beräknades till 700—1 100. Som underlag för UHÄ:s beräkningar
år 1985 låg bl. a. statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos
1983.

SCB har år 1986 utarbetat en ny befolkningsprognos. Därmed har det
varit möjligt för UHÄ att även ta hänsyn till de verkliga födelsetalen för
åren 1984 och 1985. Dessa är väsentligt högre än de antagna födelsetalen i
den tidigare prognosen. Antalet 7—9-åringar kommer år 1992 - året då de
första nya grundskollärarna utexamineras - enligt prognoserna att vara ca
10 000 fler än tidigare beräknat. Motsvarande antal för år 1993 beräknas till
ca 15 000. UHÄ föreslår med hänvisning härtill i sin anslagsframställning
för budgetåret 1988/89 1 590 alternativt 1 890 nybörjarplatser för grenen för
utbildning av lärare för årskurserna 1—7 och 960 nybörjarplatser för grenen
för utbildning av lärare för årskurserna 4—9.

I budgetpropositionen förordar föredragande statsrådet att det för nästa
budgetår beräknas medel för 1 620 nybörjarplatser inom grenen för utbildning
av lärare för årskurserna 1—7, inkl. platser för hemspråkslärarutbildning,
samt 972 nybörjarplatser på grenen för utbildning av lärare för
årskurserna 4-9.

UbU 1987/88:25

12

Frågor om utbildning av lärare för årskurserna 1 — 7 av grundskolan tas UbU 1987/88:25
upp i ett antal motioner.

Enligt motion 1987/88:Ub626 (c) yrkande 19 delvis och yrkande 23 bör
planeringsramen för budgetåret 1988/89 för grenen för utbildning av lärare
för årskurserna 1 -7 ökas med 240 (vid högskolorna i Gävle och Kalmar). I
motion 1987/88:Ub627 (s) yrkande 1 delvis begärs att antalet nybörjarplatser
inom samma gren skall ökas med 120 för nästa budgetår för anordnande
av utbildning av lärare för årskurserna 1-7 (vid universitetet i Uppsala).

Utskottet finner inte skäl föreligga att för budgetåret 1988/89 föreslå en
ökning av planeringsramen för grundskollärarlinjens gren för utbildning av
lärare för årskurserna 1—7. Utskottet har således inte något att erinra mot
regeringens förslag i denna del. Motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 19
delvis och yrkande 23 och 1987/88:Ub627 yrkande 1 bör därför avslås.

Frågor om planeringsramen för budgetåret 1989/90 för denna utbildning
samt lokalisering av grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för
årskurserna 1-7 till Uppsala, Gävle och Kalmar behandlas i ett stort antal
motioner.

Enligt motionerna 1987/88:Ub627 (s) yrkande 2, 1987/88:Ub687 (m) yrkande
2 delvis och 1987/88:Ub697 (c, fp) yrkande 2 bör denna gren av
grundskollärarlinjen förläggas till universitetet i Uppsala. Därmed blir det
möjligt att anordna en grundskollärarutbildning enligt intentionerna i 1986
års riksdagsbeslut även vid denna högskoleenhet, dvs. med båda grenarna
av linjen på samma ort. Enligt motionerna 1987/88:Ub543 (m),

1987/88:Ub580 (s) yrkande 1, 1987/88:Ub622 (c) yrkande 1, 1987/88:Ub625
(fp) yrkande 3 delvis, 1987/88:Ub626 (c) yrkande 22 delvis, 1987/88:Ub663
(vpk) delvis, 1987/88:Ub733 (m) yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub736 (fp)
yrkande 2 bör ifrågavarande utbildning av lärare för årskurserna 1-7
anordnas i Gävle och enligt motionerna 1987/88:Ub582 (s, m, fp, c),

1987/88:Ub625 (fp) yrkande 3 delvis, 1987/88:Ub626 (c) yrkande 22 delvis,

1987/88:Ub663 (vpk) delvis, 1987/88:Ub733 (m) yrkande 10 delvis bör
utbildningen anordnas i Kalmar.

Utskottet vill först erinra om att UF1Ä i sin rapport Dimensionering och
lokalisering av grundskollärarlinjen och utbildningen av ämneslärare för
gymnasieskola och vuxenutbildning (1985:22, s. 23-25) har diskuterat
minsta antal antagningsplatser för grundskollärarlinjens gren för utbildning
av lärare för årskurserna 1—7 vid enstaka högskoleenhet på kort och lång
sikt (60—110 platser). Av UFIÄ:s anslagsframställning för budgetåret
1988/89 framgår att en intagning om minst 120 nybörjarplatser ur effektivitetssynvinkel
ger optimal studieorganisation för enstaka högskoleenhet.

UHÄ räknar vidare med att antagning skall ske en gång per läsår (höstterminsantagning).

Det årliga antalet pensionsavgångar inom klasslärarkåren har under det
senaste decenniet varit ca 400. Under första hälften av 1990-talet ökar
pensionstalen till ca 1 000 per år. Enligt en nyligen publicerad UHÄ-rapport
(UHÄ-rapport 1987:11) kommer pensionstalen under större delen av
2000-talets första decennium att ytterligare öka till närmare 2 000 per år,
dvs. ett flerdubbelt antal jämfört med situationen på 1980-talet.

Enligt vad utskottet erfarit har inom UHÄ planeringsberedningen för 13

sektorn för utbildning för undervisningsyrken den 21 april 1988 beslutat att UbU 1987/88:25
för budgetåret 1989/90 föreslå en planeringsram om 2 244 nybörjarplatser
för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7,
dvs. en utökning av platsantalet med 624 jämfört med förslaget i propositionen
för budgetåret 1988/89.

Bl.a. uppgifterna om pensionsavgångarna på längre sikt bland klasslärarna
i grundskolan ger vid handen att en betydande ökning av ifrågavarande
planeringsram kommer att bli nödvändig. I detta läge finns det enligt
utskottets mening utrymme för en lokalisering av grundskollärarlinjens gren
för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 till såväl Gävle och Kalmar som
Uppsala. Den exakta dimensioneringsnivån för denna lärarutbildning för
budgetåret 1989/90 får avgöras av regeringen i samband med beredningen
av 1989 års budgetproposition. Vad utskottet här anfört om lokalisering av
grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1-7 till
nya orter bör riksdagen med anledning av nyss redovisade motionsyrkanden
som sin mening ge regeringen till känna. När det gäller planeringsmedel till
resp. högskoleenhet för start av grundskollärarutbildning nästa budgetår
hänvisar utskottet till vad som i det följande kommer att anföras om anslagsbeloppet
till sektorn för utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1988/89.

Frågor om dimensionering och lokalisering av utbildning av lärare för årskurserna
4—9 av grundskolan tas upp i ett antal motioner.

Enligt motion 1987/88:Ub697 (c, fp) yrkande 1 bör riksdagen besluta att
dimensioneringen budgetåret 1988/89 av grundskollärarlinjens inriktning
mot de senare årskurserna skall ökas till 250 nybörjarplatser vid universitetet
i Uppsala. Föreslagna 136 platser för Uppsalaregionen motsvarar endast
7 % av de platser som finns för denna utbildning i hela riket. Ingen annan
region uppvisar enligt motionärerna en sådan brist på överensstämmelse
mellan befolkningsmängd och tillgångar på utbildningsplatser. Likartade
synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub687 (m) yrkande 2 delvis, varvid
en ökad satsning på ifrågavarande utbildning i regionen begärs.

Utskottet vill erinra om att man vid utläggning av platser inom denna
gren av grundskollärarlinjen måste ta hänsyn till att det inte är möjligt att
vid alla högskoleenheter anordna utbildning i alla varianter och ämnen,
t. ex. i hemspråk och praktisk-estetiska ämnen. Bl.a. därför varierar intagningens
storlek vid de olika enheterna. Vid en utökad planeringsram för
denna gren av linjen bör vissa förändringar av nuvarande planeringsramar
för enskild högskoleenhet kunna göras. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1987/88:Ub687 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub697 yrkande 1.

Grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 4-9
och då dess specialisering mot naturorienterande ämnen föreslås i motion
1987/88:Ub669 (fp) inrättad vid högskolan i Luleå.

Enligt utskottets mening är det angeläget att basorganisationen för ifrågavarande
lärarutbildning på beslutade sju orter blir så stabil som möjligt.

Med hänvisning härtill avstyrks motion 1987/88 :Ub669.

Utskottet anser att riksdagen på samma grund bör avslå motion
1987/88:Ub735 (c) yrkande 2, som avser utbildning av lärare för årskurserna ^

4-9 vid högskolan i Växjö.

Vissa särskilda frågor om grundskollärarutbildningen tas upp i ett antal UbU 1987/88:25
motioner.

För att förverkliga riksdagsbeslutet om den nya grundskollärarutbildningens
forskningsanknytning krävs enligt motion 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 3
en samverkan mellan lärarna vid universitetens ämnesinstitutioner och lärarna
vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna vid små och medelstora
högskolor i vad gäller utformningen av linjens utbildningsplan och undervisningens
bedrivande. För delar av ämnesutbildningen bör lärare vid universitetsinstitutionerna
kunna anlitas för att forskningsanknytningen skall
garanteras.

Utskottet erinrar om vad som i budgetpropositionen uttalats i hithörande
frågor, nämligen att kontakter och samarbete mellan universiteten och de
övriga högskoleenheterna är av mycket stor betydelse för högskoleutbildningen
(prop. 1987/88:100, bil 10 s. 30). Utskottet förutsätter att vad där
anförts också gäller grundskollärarlinjen och samarbetet med ämnesinstitututioner
vid enheter med fasta forskningsresurser. Detta samarbete är angeläget.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 3.

Det i motion 1987/88:Ub686 (c) framförda önskemålet om att viss utbildning
i naturgeografi skall anordnas inom grundskollärarlinjen har tillgodosetts
i den nya utbildningsplanen för linjen i vad gäller utbildning av
lärare i naturorienterande ämnen. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Enligt utbildningsplanen för grundskollärarlinjen har studerande i textilslöjd
och trä- och metallslöjd rätt att göra ett tillval i teknik om 20 poäng.

Studerande i hemkunskap har enligt utbildningsplanen också rätt att göra
ett tillval om 20 poäng, dock inte i teknik. Enligt motionerna 1987/88:Ub302
(c) yrkande 1, 1987/88:Ub306 (c), 1987/88:Ub330 (s), 1987/88:Ub615 (fp),

1987/88:Ub698 (fp) och 1987/88:Ub708 (fp) bör en sådan tillvalskurs finnas
också för studerande i hemkunskap.

Utskottet har inte något att erinra mot att även studerande i hemkunskap
skall kunna göra ett tillval i teknik. Utskottet förutsätter att UHÄ efter
samråd med SÖ i anslagsframställningen för nästa budgetår redovisar sin
syn på en sådan tillvalsmöjlighet. Utskottet föreslår att riksdagen med
hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker de nämnda motionsyrkandena.

Enligt motion 1987/88:Ub286 (fp) bör maskinskrivningslärare kunna få
behörighet i ytterligare ett ämne.

Enligt tidigare fattat beslut om utbildning på grundskollärarlinjen skall
lärare i maskinskrivning inte utbildas på denna linje. De utbildas i dag på
handels- och kontorslärarlinjen. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1987/88:Ub286.

Enligt motion 1987/88:Ub724 (fp) bör utbildning i barnkunskap anordnas i
Göteborg och Umeå inom ramen för grundskollärarlinjens gren för utbildning
av lärare för årskurserna 4-9 i stället för den kompletteringsutbildning
i barnkunskap för främst hemkunskapslärare som föreslås anord- 15

nåd av universiteten i Göteborg och Umeå under nästa budgetår. UbU 1987/88:25

Utskottet vill erinra om att behovet av lärare i barnkunskap för närvarande
är förhållandevis litet. Under nästa budgetår skall därför vid universitetet
i Uppsala anordnas utbildning i barnkunskap endast inom ramen för ämneslärarlinjen
och vid universiteten i Göteborg och Umeå endast i form av
kompletteringsutbildning för främst hemkunskapslärare med lämpliga förkunskaper
förvärvade genom studier eller erfarenhet inom området. Enligt
vad utskottet erfarit har regeringen ansett det angeläget att upprätthålla
lärarutbildningskompetensen inom barnavårdsområdet på de tre universitetsorterna.
Därigenom ges möjligheter till utveckling inom ämnet inför den
framtida ökning av dimensioneringen av utbildningen som kan förutses.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag i denna del och
avstyrker motion 1987/88:Ub724. Utskottet vill till detta lägga att det är
viktigt att de lärare som i dag tjänstgör i grundskolan i ämnet barnkunskap
utan erforderlig utbildning får en kompletterande utbildning i ämnet.

Utskottet vill avslutningsvis beträffande grundskollärarlinjen tillägga följande.

Utskottet har erfarit att antalet sökande till lärarutbildning i matematik
och naturorienterande ämnen är litet. Enligt utskottets uppfattning är det
oroande att intresset för utbildningen är så lågt bland dem som har erforderliga
förkunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Tillgången
på arbete för lärare kan förutses bli gynnsam under 1990-talet. Det
är därför utomordentligt viktigt att UHÄ vidtar aktiva åtgärder för att
förbättra rekryteringen till linjen.

Vårdlärarlinjen

Regeringen biträder i budgetpropositionen UHÄ:s förslag om utbildningsarvode
för samtliga studerande på linjen under läsåret 1988/89. Vad gäller
dimensioneringen av linjen föreslår föredragande statsrådet med hänvisning
till det stora antalet tomma platser en minskning av antalet nybörjarplatser
med 48 vid såväl högskolan för lärarutbildning i Stockholm som universitetet
i Göteborg, med 36 vid universitetet i Lund, med 24 vid universitetet i
Uppsala samt med 12 vid universitetet i Umeå. Därmed minskas planeringsramen
för linjen från 392 nybörjarplatser till 224.

Enligt motionerna 1987/88:Ub733 (m) yrkande 12 och 1987/88:Ub814
(fp) yrkande 10 bör effekten av utbildningsarvodets införande avvaktas
innan antalet nybörjarplatser minskas. Linjens dimensionering bör tills
vidare bibehållas. Bibehållande av nuvarande planeringsramar för olika
orter krävs vidare i motionerna 1987/88:Ub547 (c), 1987/88:Ub550 (c),

1987/88:Ub561 (s), 1987/88:Ub628 (m) yrkande 1, 1987/88:Ub632 (vpk),

1987/88:Ub647 (fp), 1987/88:Ub687 (m) yrkande 1 och 1987/88:Ub697 (c,
fp) yrkande 4. Även i motionerna 1987/88:Ub626 (c) yrkande 25,

1987/88:Ub627 (s) yrkande 4, 1987/88:Ub628 (m) yrkande 2 och
1987/88:Ub650 (s) hävdas att regeringens förslag i vad gäller minskningar på
vårdlärarlinjen är för drastiska.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. 16

Av UHÄ:s anslagsframställning framgår att det är mycket svårt att re- UbU 1987/88:25
krytera studerande till utbildningen. Många utbildningsplatser har inte gått
att fylla med behöriga studerande trots att utbildningen numera i ökad
omfattning ges i decentraliserad form. Enligt UHÄ var andelen obesatta
platser våren 1987 ca 32 procent. Detta förhållande talar för viss försiktighet
när det gäller dimensioneringen av vårdlärarlinjen för budgetåret 1988/89.

UHÄ har den 11 december 1987 hos regeringen lagt fram förslag till en
förändrad vårdlärarutbildning som avses starta budgetåret 1989/90. Förslaget
innebär relativt stora förändringar jämfört med nuvarande linje. Den
nya vårdlärarlinjen föreslås bli förlängd från 60 till 80 poäng och få två
inriktningar, nämligen en som avser lärare för gymnasieskolan och en som
avser lärare för den kommunala högskolan.

Planering av den nya utbildningen kommer att kräva tid och resurser för
vårdlärarinstitutionerna. De högskolelärare som i dag är anställda vid dessa
institutioner kommer att behövas för planeringsarbetet. Vårdlärarutbildningsorganisationen
bör därför helst inte utsättas för så kraftiga påfrestningar
som skulle följa av ett genomförande av dimensioneringsförslaget i
propositionen.

För närvarande är det angeläget att utbilda fler vårdlärare. Det bör vara
möjligt att göra detta med framgång under budgetåret 1988/89, eftersom
utbildningen fr. o. m. detta budgetår skall bedrivas med utbildningsarvode
för samtliga studerande, även dem som innevarande läsår antagits till utbildning.
Förutsättningar finns därmed för att det stora flertalet skall fullfölja
utbildningen.

Mot bakgrund av vad som här har redovisats finner utskottet att övervägande
skäl talar för att antalet nybörjarplatser på linjen inte minskas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna i ärendet
fastställer en oförändrad planeringsram om 392 nybörjarplatser för vårdlärarlinjen
för budgetåret 1989/90. Detta medför ett ökat medelsbehov för
budgetåret 1988/89 om 16 531 000 kr. Utskottet kommer i det följande att
föreslå en ökning av anslaget för nästa budgetår med detta belopp. Eftersom
utbildningen omfattar tre terminer behövs budgetåret 1989/90 ytterligare
8 266 000 kr. för ändamålet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Enligt vad utskottet erfarit finns en stor uppslutning bakom UHÄ:s
förslag till ny vårdlärarutbildning. Med hänvisning härtill anser utskottet att
riksdagen bör avslå motion 1987/88:Ub619 (s) enligt vilken vissa ändringar
bör göras i kraven för tillträde till utbildningen.

Hemspråkslärarlinjen

Enligt föredragande statsrådets mening bör hemspråkslärarutbildningen för
såväl nyetablerade som sedan länge etablerade språkgrupper anordnas som
en variant av grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna
1-7. Föredragande statsrådet utgår från att UHÄ gör de justeringar
som kan behövas i tillträdesbestämmelserna, t. ex. när det gäller kunskaper
i svenska språket. Han utgår vidare från att de studerande som eventuellt
behöver förbättra sina grundläggande kunskaper i något ämne får sådan

undervisning under studietiden. Föredragande statsrådet förordar samman- UbU 1987/88:25
fattningsvis att hemspråkslärarutbildning fr. o. m. den 1 juli 1988 anordnas
inom ramen för grundskollärarlinjen samt att hemspråkslärarlinjen avvecklas
fr. o. m. samma datum.

Enligt motionerna 1987/88:Ub361 (c) yrkande 12, 1987/88:Ub626 (c)
yrkande 21 och 1987/88:Ub725 bör riksdagen avslå förslaget att avveckla
hemspråkslärarlinjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Genom föreslagen ny utbildning inom ramen för grundskollärarlinjen kan
hemspråksundervisningen i skolan handhas av lärare med en i princip lika
kvalificerad allmän utbildning som grundskollärare i övrigt har, om man
bortser från ämnet svenska. En fördel för hemspråksläraren är att han eller
hon senare har möjlighet att fullfölja sin utbildning till en fullständig grundskollärarutbildning
för det fall vederbörande vill ändra inriktning i sin
lärarverksamhet eller för det fall att det inte längre finns behov av lärare i
ett visst hemspråk.

Med hänvisning till vad som anförts i ärendet föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på nyssnämnda
motioner bemyndigar regeringen att avveckla hemspråkslärarlinjen
fr. o. m. budgetåret 1988/89.

Lärarutbildningen i trä- och metallslöjd

I budgetpropositionen biträds UHÄ:s förslag till ny lärarutbildning i träoch
metallslöjd om 120 poäng. Föredragande statsrådet förordar att linjen
inrättas den 1 juli 1988 och att den nya utbildningen anordnas vid universitetet
i Linköping. Vidare förordar statsrådet att antagning till den nuvarande
slöjdlärarlinjen om 40 poäng görs sista gången till utbildningen med början
vårterminen 1990 och att linjen avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1990.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1988
inrätta en allmän utbildningslinje, slöjdlärarlinjen, om 120 poäng. Beträffande
förslaget i propositionen att avveckla nuvarande slöjdlärarlinje om 40
poäng redan fr. o. m. den 1 juli 1990 vill utskottet anföra följande.

Den nuvarande praktisk-pedagogiska utbildningen i trä- och metallslöjd
om 40 poäng förutsätter bl. a. följande ämnesmässiga förutbildning, nämligen
tvåårig träteknisk linje i gymnasieskolan och antingen ettårig högre
specialkurs i gymnasieskolan i möbel- och inredningssnickeri eller ett års
praktik inom det trätekniska området samt antingen ettårig yrkesutbildning
inom det Verkstadstekniska området eller ett års praktik inom verkstadsmekanisk
industri. Det tar i princip fyra år att uppnå den särskilda behörigheten
för 40-poängsutbildningen. Nuvarande utbildning i slöjd om 40
poäng bör därför enligt utskottets uppfattning avvecklas först fr. o. m. den
1 juli 1991. Om utbildningen avvecklas redan fr. o. m. den 1 juli 1990 som
föreslås i propositionen kommer personer, som nu dels utbildar sig, dels
skaffar sig yrkeserfarenhet för att söka till denna utbildning, inte att hinna
bli färdiga, innan ifrågavarande slöjdlärarutbildning avvecklats.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla nuvarande
slöjdlärarlinje om 40 poäng först fr. o. m. den 1 juli 1991. ^

Inom lärarutbildningarna i trä- och metallslöjd, resp. textilslöjd finns ett UbU 1987/88:25
antal moment som i större eller mindre utsträckning kan samordnas. Inom
den praktisk-pedagogiska delen av utbildningarna finns vidare ett flertal
frågor av metodisk, didaktisk eller pedagogisk karaktär som med fördel kan
behandlas i samarbete mellan utbildningarna. Föredragande statsrådet föreslår
att en samordning av lärarutbildningarna i trä- och metallslöjd samt
textilslöjd inom grundskollärarlinjen sker vid universiteten i Linköping och
Göteborg fr. o. m. budgetåret 1988/89. Vad gäller lokalisering av motsvarande
utbildning till universiteten i Uppsala och Umeå bör, enligt statsrådets
mening, UHÄ återkomma när erfarenhet av den nu föreslagna
samordningen har vunnits.

I motion 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 9 anförs att en samordnad slöjdlärarutbildning
bör anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå redan
läsåret 1989/90.

Enligt vad utskottet erfarit har kostnaden för inredning och utrustning av
slöjdsalar för ifrågavarande ändamål beräknats till 500 000 kr. per högskoleort.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att erfarenheter av
föreslagen samordning ännu inte föreligger anser utskottet att riksdagen bör
avslå motion 1987/88:Ub813 yrkande 9.

Förskollärarlinjen

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är innevarande budgetår
3 006.

Med hänsyn till behovet av förskollärare bör, enligt föredragande statsrådets
mening, dimensioneringen av förskollärarlinjen öka med 90 nybörjarplatser,
fördelade med 30 på var och en av högskolorna i Halmstad och
Karlstad samt universitetet i Göteborg. Med hänsyn till svårigheten att i dag
bedöma sökandeintresset till förskollärarlinjen vid övriga högskoleenheter
biträder statsrådet UHÄ:s förslag att ytterligare 120 platser hålls i reserv.

Platserna bör, inom ramen för anvisade medel, kunna omvandlas till 100-poängsutbildning om detta med hänsyn till sökandeintresset är mera ändamålsenligt.
UHÄ bör enligt statsrådet få regeringens bemyndigande dels att
göra fördelningen på högskoleenheter, dels att besluta om nyssnämnda
omvandling till 100-poängsutbildning.

Enligt motionerna 1987/88:Ub539 (vpk) yrkande 1 och 1987/88:Ub688 (c)
yrkande 1 bör antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen ökas. I den
förstnämnda motionen begärs att det skall finnas sammanlagt 5 000 nybörjarplatser
per år på linjen och i den sistnämnda att nuvarande antal nybörjarplatser
skall ökas med 330 för nästa budgetår.

Utskottet erinrar om att regeringens förslag till planeringsram för förskollärarlinjen
för nästa budgetår innebär en ökning av ramen med 210
platser till 3 216 nybörjarplatser. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma
sökandeintresset vid den slutliga antagningen till linjen anser utskottet att
dimensioneringen av förskollärarutbildningen är lämpligt avvägd för budgetåret
1988/89.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub539

yrkande 1 och 1987/88:Ub688 yrkande 1, båda delvis, fastställer planerings- UbU 1987/88:25
ram enligt vad som förordats i proposition 1987/88:100.

I fyra motioner, nämligen 1987/88:Ub626 (c) yrkande 24 delvis, 1987/88:

Ub627 (s) yrkande 3, 1987/88:Ub687 (m) yrkande 3 och 1987/88:Ub697 (fp.
c) yrkande 3, begärs att riksdagen beslutar att förskollärarutbildrtingen skall
återupptas vid universitetet i Uppsala.

Utskottet har erfarit att högskolan för lärarutbildning i Stockholm har
anordnat decentraliserad förskollärarutbildning i Uppsala med 30 platser
under innevarande läsår. Det fanns ca 750 sökande till dem. Intagning till
förskollärarutbildning i Uppsala skall enligt vad utskottet inhämtat göras
under samma organisatoriska förutsättning också under nästa budgetår.

Universitetet har i dag såväl lokala påbyggnadslinjer som en rad fortbildningskurser
på barnomsorgsområdet. Därtill kommer den verksamhet
som pågår inom Centrum för barnkunskap vid universitetet. Utskottet
konstaterar att trots en dokumenterad hög efterfrågan på utbildning från
studerande, en befintlig utbildningskompetens och ett stort arbetsmarknadsbehov
kan universitetet i dag inte anordna förskollärarutbildning och
därmed inte heller tillgodose ens de lokala utbildningsbehoven. Mot den
bakgrunden anser utskottet att förskollärarlinjen bör återinrättas som allmän
utbildningslinje vid universitetet i Uppsala fr. o. m. budgetåret
1989/90. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av de
nämnda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motionerna 1987/88:Ub535 (c) yrkande 3, 1987/88:Ub575 (fp)
yrkandena 1 samt 2 delvis, 1987/88:Ub626 (c) yrkande 24 delvis,

1987/88:Ub654 (m) yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub688 (c) yrkande 2 och
1987/88:Ub723 (s) bör utbildningsplatser på förskollärarlinjen omlokaliseras
till högskolan i Borås. I motion 1987/88:Ub575 (fp) yrkande 2 delvis,

1987/88:Ub614 (c) yrkande 5 och 1987/88:Ub654 (m) yrkande 3 bör förskollärarutbildning
anordnas också i det s. k. fyrstadsområdet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Universitetet i Göteborg har förlagt förskollärarutbildning till Borås.

Även andra högskoleenheter med förskollärarlinje anordnar i relativt stor
utsträckning sådan utbildning utanför resp. högskoleort. Detta gäller framför
allt 50-poängsutbildning. Genom en flexibel utbildningsorganisation,
som innebär att utbildningen ges på olika orter under olika år, skapas
möjligheter för personer som av olika anledningar är bundna till viss ort att
genomgå förskollärarutbildning.

Med hänvisning till vad som i budgetpropositionen anförts om värdet av
en sådan flexibel utbildningsorganisation på ifrågavarande utbildningsområde
föreslår utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella motionsyrkandena
beträffande förskollärarutbildning i Borås.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionsyrkandena om förskollärarutbildning
i det s. k. fyrstadsområdet.

I budgetpropositionen föreslås en planeringsram om 144 nybörjarplatser
på förskollärarlinjen vid högskolan i Gävle—Sandviken. Med hänsyn till att
antalet nybörjarplatser på linjen av regeringen föreslås vara så stort vid

denna högskoleenhet anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 20

1987/88:Ub580 (s) yrkande 2, enligt vilket ytterligare platser på linjen bör UbU 1987/88:25
tillföras högskolan.

UHÄ har till regeringen lämnat ett förslag till förändrad utbildning av
fritidspedagoger och förskollärare. 1 detta ingår också ett förslag till pedagogisk-administrativ
påbyggnadslinje. UHÄ har i förslaget angivit att man
återkommer i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 med precisering
av kostnaderna och förslag till finansiering.

Med hänvisning till det beredningsarbete som förestår i regeringskansliet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub539 (vpk)
yrkande 2, 1987/88:Ub602 (vpk), 1987/88:Ub688 (c) yrkande 3 och
1987/88:Ub689 (s), i vilka begärs en ny grundutbildning samt en påbyggnadsutbildning
för personal inom barnomsorgen.

Anslagsbelopp m. m

Utskottet har i det föregående föreslagit en ökning av planeringsramen för
vårdlärarlinjen. I vad gäller övriga planeringsramar tillstyrks regeringens
förslag.

Mot bakgrund av vad utskottet föreslagit i det föregående bör medel
beräknas för dels ett ökat antal platser på vårdlärarlinjen (16 531 000 kr.),
dels planering inför etablerande av grundskollärarlinje vid nya högskoleenheter
(2 700 000 kr.). Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1987/88:Ub539 yrkande 1, 1987/88:Ub626 yrkande 19 och
1987/88:Ub688 yrkande 1, samtliga delvis, till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
832 096 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot att medel under anslaget, om
antalet behöriga sökande till grundskollärarlinjen är lägre än antalet tillgängliga
platser, används för viss kompletterande utbildning i vad gäller de
studerandes förkunskaper.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion
1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 10, i vilket begärs ett medgivande om att
vissa utbildningsresurser får användas till nyssnämnda ändamål.

Övriga frågor

Enligt motionerna 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 33 och 1987/88:Ub272 (fp)
yrkande 3 är det viktigt att lärare lär sig att samverka med föräldrarna till de
elever som de undervisar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det gäller skolans samverkan med hemmet framgår av utbildningsplanen
för grundskollärarlinjen att skolan skall vara ett stöd för och komplement
till hemmen i en fostran utformad efter de grundläggande demokratiska
värderingarna i vårt samhälle. Det är viktigt att det finns ett
förtroendefullt samarbete mellan skolan och hemmet. Ansvaret för att ta
initiativ till och utveckla former för detta samarbete vilar på skolan. De

studerande måste därför under utbildningstiden få ta del av hur samverkan 21

med hemmet kan ske och själva få öva sig att på olika sätt samverka med UbU 1987/88:25
föräldrar.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionsyrkandena

1 stort är tillgodosedda, varför de avstyrks.

Enligt motion 1987/88:Ub587 (m) yrkande 1 är det mycket viktig att lärarutbildningen
utformas med sikte på lärarnas ansvar som förmedlare av kunskap
om vår kultur. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet instämmer i att det är en av skolans viktigaste uppgifter att
förmedla kunskap om vår kultur och ta ett ansvar för detta. Utskottet utgår
från att lärarutbildningen får en utformning som gör lärarna skickade att
fullgöra denna uppgift.

Med detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub587
yrkande 1.

För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i skolåldern kunna
delta i olika idrottsaktiviteter bör enligt motion 1987/88:Ub358 (m) yrkande

2 ökat utrymme ges inom idrottslärarutbildningen för utbildning om de
särskilda krav detta ställer.

Utskottet vill erinra om att det av utbildningsplanen för idrottslärarlinjen
framgår att lärarna skall få utbildning för att hjälpa handikappade elever.

Av kursplanen för samma idrottslärarutbildning framgår att utbildningen
skall belysa olika former av skolsvårigheter och handikapp. I utbildningen
ingår att den studerande inom linjen skall välja en tillvalskurs om 20 poäng.

En av kurserna har inriktning mot specialundervisning för barn med psykiska
och fysiska svårigheter.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet redovisat
avslår motion 1987/88:Ub358 yrkande 2.

I motion 1987/88:Ub727 (c) begärs att klara regler utformas för syo-utbildningens
praktikdel när det gäller de kommunala handledarnas medverkan
i utbildningen.

Utskottet har erfarit att UHÄ i skrivelse till regeringen har tagit upp vissa
problem vid handledning av studerande på studie- och yrkesorienteringslinjen.
Ärendet är under beredning i regeringskansliet.

Med hänvisning härtill avstyrks motion 1987/88:Ub727.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ämneslärarlinjen m. m.
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100, med bifall
till motion 1987/88:Ub592 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub361 yrkande 21, 1987/88:Ub626 yrkande 20 och
1987/88:Ub813 yrkande 11 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1988
inrätta en allmän utbildningslinje, ämneslärarlinjen, om 160—220
poäng samt att fr. o. m. budgetåret 1988/89 avveckla dels nuvarande
ämneslärarlinjer, dels försöksverksamheten med tvåämnesutbildning 22

i praktisk-estetiskt ämne i kombination med vissa teoretiska ämnen, UbU 1987/88:25

2. beträffande utbildning i ämnet samhällskunskap

att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 och med bifall
till motionerna 1987/88:Ub611, 1987/88:Ub700 och 1987/88:Ub733
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande utbildning för lektorstjänst i gymnasieskolan, m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 38 och
1987/88:Ub594 yrkandena 2 och 3,

4. beträffande utbildningsarvode vid genomgång av praktisk-pedagogisk
utbildning för civilingenjörer m. fl.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub573,

5. beträffande ämneslärarutbildning i Karlstad

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub809 yrkande 1,

6. beträffande planeringsram för grundskollärarlinjens gren för
utbildning av lärare för årskurserna 1-7 för budgetåret 1988/89

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 19
delvis och yrkande 23 och 1987/88:Ub627 yrkande 1 fastställer planeringsramar
enligt vad som förordats i proposition 1987/88:100,

7. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för utbildning
av lärare för årskurserna 1 — 7 till Uppsala fr. o. m. budgetåret
1989/90

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub627 yrkande 2,

1987/88:Ub687 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub697 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för utbildning
av lärare för årskurserna 1—7 till Gävle fr. o. m. budgetåret
1989/90

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub543, 1987/88:

Ub622 yrkande 1, 1987/88:Ub625 yrkande 3 delvis, 1987/88:Ub626
yrkande 22 delvis, 1987/88:Ub663 delvis, 1987/88:Ub733 yrkande 10
delvis och 1987/88:Ub736 yrkande 2 samt med anledning av motion
1987/88:Ub580 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för utbildning
av lärare för årskurserna 1—7 till Kalmar fr. o. m. budgetåret
1989/90

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub582, 1987/88:

Ub625 yrkande 3 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande 22 delvis, 1987/88:

Ub663 delvis och 1987/88:Ub733 yrkande 10 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande planeringsram för grundskollärarlinjens gren för
utbildning av lärare för årskurserna 4—9 för budgetåret 1988/89

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub687 yrkande 2 delvis och 1987/88:Ub697
yrkande 1 fastställer planeringsramar enligt vad som förordats i proposition
1987/88:100,

11. beträffande lokalisering av viss del av grundskollärarlinjens 23
gren för utbildning av lärare för årskurserna 4-9 till Luleå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub669,

12. beträffande lokalisering av grundskollärarlinjens gren för ut- UbU 1987/88:25
bildning av lärare för årskurserna 4—9 till Växjö

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub735 yrkande 2,

13. beträffande grunds kollärarutbildningens forskningsanknytning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 3,

14. beträffande ämnet naturgeografi i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub686,

15. beträffande utbildning i hemkunskap och teknik

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub302 yrkande 1, 1987/88:

Ub306, 1987/88: Ub330, 1987/88:Ub615, 1987/88: Ub698, 1987/88:

Ub708,

16. beträffande maskinskrivningslärare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub286,

17. beträffande viss utbildning i barnkunskap
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub724,

18. beträffande planeringsram för vårdlärarlinjen för budgetåret
1988/89 och medelsbehov för vårdlärarlinjen för budgetåret 1989/90
att riksdagen med avslag på proposition 1987/88:100 och med bifall
till motionerna 1987/88:Ub547, 1987/88:Ub550, 1987/88:Ub561,

1987/88:Ub628 yrkande 1, 1987/88:Ub632, 1987/88:Ub647, 1987/88:

Ub687 yrkande 1, 1987/88:Ub697 yrkande 4, 1987/88:Ub733 yrkande
12, 1987/88:Ub814 yrkande 10 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub626 yrkande 25, 1987/88:Ub627 yrkande 4, 1987/88:

Ub628 yrkande 2 och 1987/88:Ub650 fastställer planeringsram i enlighet
med vad utskottet förordat samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande förändrad vårdlärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub619,

20. beträffande hemspråkslärarlinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 12, 1987/88:Ub626 yrkande
21 och 1987/88: Ub725 bemyndigar regeringen att avveckla hemspråkslärarlinjen
fr. o. m. budgetåret 1988/89,

21. beträffande slöjdlärarlinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bemyndigar regeringen
att den 1 juli 1988 inrätta en allmän utbildningslinje, slöjdlärarlinjen,
om 120 poäng,

22. beträffande avveckling av nuvarande slöjdlärarlinje om 40 poäng att

riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bemyndigar
regeringen att avveckla nuvarande slöjdlärarlinjen fr. o. m. den 1 juli
1991,

23. beträffande samordnad slöjdlärarutbildning i Uppsala och
Umeå

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 9,

24. beträffande planeringsram för förskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub539 yrkande 1

och 1987/88:Ub688 yrkande 1, båda delvis, fastställer planeringsram 24

enligt vad som förordats i proposition 1987/88:100, UbU 1987/88:25

25. beträffande lokalisering av förskollärarutbildning till Uppsala
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub687 yrkande 3 och
1987/88:Ub697 yrkande 3 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub626 yrkande 24 delvis och 1987/88:Ub627 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande lokalisering av förskollärarutbildning till Borås
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub535 yrkande 3,

1987/88:Ub575 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande 24
delvis, 1987/88:Ub654 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub688 yrkande 2
och 1987/88:Ub723,

27. beträffande förskollärarutbildning i det s. k. fyrstadsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub575 yrkande 2 delvis,

1987/88:Ub614 yrkande 5 och 1987/88:Ub654 yrkande 3,

28. beträffande förskollärarutbildning i Gävle

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub580 yrkande 2,

29. beträffande utbildning för personal inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub539 yrkande 2,

1987/88:Ub602, 1987/88:Ub688 yrkande 3 och 1987/88:Ub689,

30. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som förordats
i proposition 1987/88:100,

31. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub539 yrkande 1, 1987/88:Ub626 yrkande
19 och 1987/88:Ub688 yrkande 1, samtliga delvis, till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 832 096 000 kr.,

32. beträffande ej ianspråktagna medel för lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 10,

33. beträffande frågor om föräldrasamverkan i lärarutbildningen
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 33 och
1987/88:Ub272 yrkande 3,

34. beträffande utbildningens betydelse för kulturen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub587 yrkande 1,

35. beträffande idrottslärarutbildning med sikte på handikappades
behov

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub358 yrkande 2,

36. beträffande viss praktik på syo-linjen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub727.

Stockholm den 10 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

25

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), UbU 1987/88:25
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp). Ingvar Johnsson
(s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s). Lars Leijonborg (fp). Birger Hagård (m), Marita Bengtsson (s), Larz
Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk).

Reservationer

1. Ämneslärarlinjen m. m. (mom. 1)

Pär Granstadt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”teoretiska ämnen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör nuvarande ämneslärarlinjer och nuvarande
försöksverksamhet med tvåämnesutbildning i praktisk-estetiskt ämne i
kombination med vissa teoretiska ämnen vara kvar oförändrade i avvaktan
på att beslut i början av 1990-talet fattas om en ny läroplan för gymnasieskolan.
En organisatorisk förändring av ifrågavarande lärarutbildningar bör
således anstå till dess. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande ämneslärarlinjen m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 21,

1987/88:Ub626 yrkande 20 och 1987/88:Ub813 yrkande 11 och med
avslag på proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub592 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildning för lektorstjänst i gymnasieskolan, m. m.
(mom. 3)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér
(m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 11 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om gymnasieskolan som arbetsmarknad för
lärare med doktorsexamen bör uppmärksammas i betydligt större utsträckning
än vad som hittills skett. Övergången från tjänst i högskolan till tjänst i
gymnasieskolan bör på olika sätt stimuleras och underlättas.

Det finns ett antal högskolelärare med doktorsexamen som i sin grundläggande
högskoleutbildning saknar ämnesteoretisk utbildning i två skolämnen
enligt bestämmelserna för ämneslärarlinjen. Enligt utskottets mening
bör bestämmelserna för genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning och
erhållande av lektorstjänst som ledigkungjorts i endast ett ämne ändras, så
att det blir möjligt för lärare med doktorsexamen i skolämne att genomgå 26

praktisk-pedagogisk utbildning i detta ämne och komma i fråga för lektors- UbU 1987/88:25
tjänst som ledigkungjorts i endast ett ämne. Om vid senare tillfälle behov
skulle föreligga av att vederbörande kompletterar sin utbildning med ytterligare
ett skolämne, bör detta självfallet kunna ske i de former som normalt
kommer i fråga vid lärares ämneskomplettering.

För att högskolelärares övergång till gymnasieskolan skall bli av önskvärd
omfattning finns det anledning för regeringen att låta statens arbetsgivarverk
— som i detta sammanhang är arbetsgivarföreträdare - verka för att
rimliga löneförmåner utgår till innehavare av lektorstjänst i gymnasieskolan.
Det är orimligt att en gymnasielektor med doktorsexamen och genomgången
praktisk-pedagogisk utbildning och som varit högskolelektor får
såväl sänkt lön som högre undervisningsskyldighet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbildning för lektorstjänst i gymnasieskolan, m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88: Ub246 yrkande
38 och 1987/88:Ub594 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Grundskollärarutbildningens forskningsanknytning (mom.

13)

Björn Samuleson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Riksdagsbeslutet om den nya grundskollärarutbildningen innebär främst,
i jämförelse med dagens låg- och mellanstadielärarutbildning, en kraftig
förstärkning av ämnesstudierna. Detta förutsätter självfallet att de institutioner
som i dag meddelar ämneslärarutbildning också kommer att engageras
i utbildningen av lärarna för årskurserna 1—7. Det faktum att dessa
lärare kommer att kunna undervisa i den första årskursen på högstadiet
understryker detta. Utbildningen av lärare för årskurserna 1—7 förutsätts
ske vid flera högskolor som saknar de universitetsinstitutioner som är aktuella
i sammanhanget (t. ex. litteraturvetenskap, historia, nordiska språk,
engelska, kemi, fysik).

För att kunna förverkliga riksdagsbeslutet om den nya lärarutbildningen
krävs enligt utskottets mening en regional samverkan där de mindre och
medelstora högskolorna, för delar av ämnesutbildningen, kan anlita universitetens
institutioner. De mindre och medelstora högskolornas utbildning av
lärare för årskurserna 1-7 riskerar annars att kvalitetsmässigt inte komma i
paritet med den utbildning som ges vid universiteten.

Det måste enligt utskottets mening också beaktas att lärarutbildningen
skall vara så utformad att den efter komplettering kan ge allmän behörighet
för forskarutbildning i olika ämnen (t. ex. nordiska språk, engelska, pedagogik,
kemi). Detta påvisar ytterligare behovet av en regional samverkan,
där universitetsinstitutioner tillsammans med personal från de mindre och
medelstora högskolorna gemensamt utformar och genomför utbildningen.

Detta problem har inte på allvar uppmärksammats i UHÄ:s olika skrivelser
till regeringen och till universiteten och högskolorna. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub813 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en förstärkning
av ämnesstudierna inom grundskollärarlinjen.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande grundskollärarutbildningens forskningsanknytning
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub813 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Hemspråkslärarlinjen (mom. 20)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Genom
föreslagen” och slutar med ”budgetåret 1988/89” bort ha följande lydelse:

Utskottet befarar att det kan bli mycket svårt att rekrytera studerande
från nyinvandrade grupper till grundskollärarlinjen med sådana förkunskaper
att de kan följa en högskoleutbildning, som till största delen sker på
svenska tillsammans med svenska studerande och som förutsätter goda
kunskaper i ett flertal ämnen.

Utskottet är vidare tveksamt till om det är möjligt för studerande med
denna bakgrund att nå en svensk kulturkompetens som motsvarar den som
svenska studerande eller studerande som sedan länge är etablerade i Sverige
har. En sådan kulturkompetens krävs för att undervisa svenska elever i
t. ex. samhällsorienterande ämnen.

I den uppkomna situationen finns det skäl att vidta två åtgärder. Den ena
bör vara att möjliggöra någon form av etappavgång inom grundskollärarlinjen
eller vidta andra åtgärder för dem som inte kan nå eller inte klarar av
kraven för en dubbel kompetens, dvs. kompetens både att undervisa invandrarbarn
i och på deras hemspråk och att undervisa ”svenska” elever på
svenska. UHÄ bör få regeringens bemyndigande att föranstalta om etappavgångar
av det slag som utskottet här förordat.

Den andra åtgärden bör vara att behålla hemspråkslärarlinjen i avvaktan
på erfarenheter från antagningen till grundskollärarlinjens hemspråksvarianter.
Ej ianspråktagna utbildningsplatser på grundskollärarlinjens hemspråksvarianter
bör enligt utskottets mening kunna omvandlas till nybörjarplatser
på hemspråkslärarlinjen, som bör bibehållas tills vidare.

Vad utskottet anfört om utbildning av lärare i hemspråk bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande hemspråkslärarlinjen
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 12,
1987/88:Ub626 yrkande 21 och 1987/88:Ub725 och med avslag på
proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Samordnad slöjdlärarutbildning i Uppsala och Umeå UbU 1987/88:25

(mom. 23)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en samordnad slöjdlärarutbildning bör anordnas vid
universiteten i Uppsala och Umeå redan läsåret 1989/90. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande samordnad slöjdlärarutbildning i Uppsala och
Umeå

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Planeringsram för förskollärarlinjen (mom. 24)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 20 slutar med ”proposition 1987/88:100” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att planeringsramen
för förskollärarlinjen för budgetåret 1988/89 bör omfatta 5 000 nybörjarplatser.
Detta planeringstal bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub539
yrkande 1 delvis och med anledning av motion 1987/88:Ub688 yrkande 1
delvis fastställa.

UHÄ bör få regeringens bemyndigande att på högskoleenheter fördela
de platser som inte fördelats på enheter i budgetpropositionen.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande planeringsram för förskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub539 yrkande 1 delvis,
med anledning av motion 1987/88:Ub688 yrkande 1 delvis och med
avslag på proposition 1987/88:100 fastställer planeringsram enligt vad
utskottet förordat samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om visst bemyndigande,

7. Lokalisering av förskollärarutbildning till Borås m. m.
(mom. 26)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Med
hänvisning till vad” och slutar med ”i Borås” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att avvecklingen av förskollärarlinjen i Borås var
förhastad. Utskottet finner det därför vara naturligt att denna utbildning 29

återupptas. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna

1987/88:Ub535 yrkande 3, 1987/88:Ub575 yrkandena 1 samt 2 delvis, UbU 1987/88:25
1987/88:Ub626 yrkande 24 delvis, 1987/88:Ub654 yrkandena 1 och 2,

1987/88:Ub688 yrkande 2 och 1987/88:Ub723 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande lokalisering av förskollärarutbildning till Borås
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub535 yrkande
3, 1987/88:Ub575 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1987/88:Ub626 yrkande
24 delvis, 1987/88:Ub654 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub688 yrkande
2 och 1987/88:Ub723 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. Anslagsbeloppet (mom. 31)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har i det” och slutar med ”av 832 096 000 kr. ” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramen för förskollärarlinjen
ökas för budgetåret 1988/89. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1987/88:Ub539 yrkande 1 delvis samt med anledning
av motion 1987/88:Ub688 yrkande 1 delvis och proposition 1987/88:100
samt med avslag på motion 1987/88:Ub626 yrkande 19 delvis till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 852 096 000 kr.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub539 yrkande 1 delvis
samt med anledning av motion 1987/88: Ub688 yrkande 1 delvis och
proposition 1987/88:100 samt med avslag på motion 1987/88:Ub626
yrkande 19 delvis till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 852 096 000 kr.,

30