Utbildningsutskottets betänkande

1987/88:24

om anslag till utbildning för vårdyrken, m.m.
(prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
D 6. Vissa tandvårdskostnader, D 10. Utbildning för vårdyrken, D 14.
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. och D 39. Driftersättning
enligt läkarutbildningsavtal m.m. jämte motioner.

1. Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under punkt D 10 (s. 252-262) föreslagit

1. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1988/89 i
enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 430 321 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub502 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av fler utbildningsplatser för sjukgymnaster i landet som ger
möjlighet att förlägga ett visst antal utbildningsplatser till Kristianstads län.

1987/88:Ub511 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökat antal utbildningsplatser för läkare.

1987/88:Ub517 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt
odontologisk verksamhet i Malmö.

1987/88:Ub520 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär överläggningar med berörda parter för att utöka läkarutbildningen
i Umeå i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So419.

1987/88:Ub530 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklandet av
en tandvårdshögskola i Malmö.

UbU

1987/88:24

1 Riksdagen 1987/88.14saml. Nr24

1987/88:Ub537 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att - inom
nuvarande totalram - pröva förutsättningarna för en ökad intagning av
studerande vid läkarlinjen i Umeå i syfte att förbättra läkarrekryteringen i
Norrland.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So426.

1987/88:Ub545 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående återupptagandet
av tandläkarutbildningen och inrättandet av en tandvårdshögskola i
Malmö.

1987/88:Ub559 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för
en utökad utbildning av barn- och ungdomspsykoterapeuter.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken anslår 1
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit för särskilda kvalitetsinsatser
vid läkarlinjen i Umeå,

14. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag sänka
planeringsramen för tandläkarlinjen genom en minskning med 20 platser på
Karolinska institutet,

15. att riksdagen beslutar att inom oförändrad planeringsram för läkarlinjen
överflytta 20 studieplatser från Karolinska institutet till Umeå universitet.

1987/88:Ub572 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare alternativ
inom sjuksköterskeutbildningen.

1987/88:Ub583 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
planeringsramarna för utbildningen av sjuksköterskor anpassas till det
långsiktiga behovet.

1987/88:Ub596 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar utöka
läkarlinjen i Umeå med 20 studieplatser.

1987/88:Ub605 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökning av platserna på
påbyggnadslinjen i sjukgymnastik med 100 platser för budgetåret 1988/89
enligt UHÄ:s förslag,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en påbyggnadsutbildning
i företagshälsovård för sjukgymnaster om 20 poäng inrättas i högskolan
från budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen till påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster för budgetåret
1988/89 anslår 25 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

UbU 1987/88:24

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

15. att riksdagen beslutar att under anslaget D 10. Utbildning för
vårdyrken anslå ett i förhållande till regeringsförslaget med 792 800 kr.
förhöjt belopp om 431 113 OCK) kr.,

16. att riksdagen beslutar uttala att planeringsramen för läkarutbildning i
Umeå bör öka med 20 platser genom omfördelning,

17. att riksdagen beslutar att tandläkarutbildningen i Malmö skall återupptas
från den 1 januari 1989 med 40 intagningsplatser, att omfördelas från
Stockholm och Göteborg,

18. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en nedskärning av
påbyggnadslinjerna i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjerna med 200
platser.

1987/88:Ub631 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar inrätta en påbyggnadsutbildning i logopedi vid Lunds
universitet i enlighet med vad som föreslås i motionen.

1987/88:Ub653 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningen i Umeå.

1987/88:Ub666 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om breddat
rekryteringsunderlag för psykoterapiutbildning.

1987/88:Ub681 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att inom oförändrad planeringsram för läkarlinjer överflytta
20 studieplatser från Karolinska institutet till Umeå universitet.

1987/88:Ub701 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter genomföra försöksverksamhet med treårigt gymnasium som
bas för de medellånga högskoleutbildningarna.

1987/88:Ub704 av Roland Brännström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad
läkarutbildning i Umeå.

1987/88:Ub808av NilsCarlshamre m.fl. (m) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillträdeskraven
till sjuksköterskeutbildningen bör höjas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vårdinriktade
kompletteringskurser till teoretiska linjer inom gymnasieskolan är en bra
grund för sjuksköterskeutbildning.

1987/88:Ub811 av Margitta Edgren m .fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Malmö bör få
behålla forskning och utbildning på tandvårdsområdet.

1987/88:Ub814 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att starta
försöksverksamhet i syfte att bredda rekryteringsunderlaget för utbildning
till sjuksköterska i enlighet med Ersta Diakonisällskaps förslag.

UbU 1987/88:24

1* Riksdagen 1987188.14saml. Nr24

8. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att utreda en
forskarutbildning parallell med de medellånga vårdutbildningarna enligt vad
som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att utarbeta en
organisation för omvårdnadsforskningen i landet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So502.

1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tandläkarutbildningen i Malmö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjuksköterskeutbildningen i Ystad.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet frågor om vårdyrkesutbildning inom
dels den statliga högskolan, dels den kommunala högskolan. Under punkt 1
behandlas planeringsramar för både den statliga och den kommunala
högskolan samt anslag till den statliga högskolan. Under punkt 2 behandlas
anslaget Vissa tandvårdskostnader, under punkt 3 Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m och under punkt 4 det nya anslaget Driftersättning
enligt läkarutbildningsavtal m.m. som delvis ersätter ett tidigare anslag
under socialhuvudtiteln, nämligen Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

Läkarlinjen

Antalet nybörjarplatser på läkarlinjen minskades med sammanlagt 181
platser budgetåren 1984/85-1985/86. Innevarande budgetår är antalet platser
totalt 845.

Vid föregående riksmöte behandlade utskottet ett antal motioner i vilka
yrkades att antalet platser på läkarlinjen vid universitetet i Umeå skulle ökas
budgetåret 1988/89, antingen genom en ökning av det totala antalet
nybörjarplatser på linjen eller genom en omfördelning av platser från andra
studieorter. Utskottet ansåg att det då inte fanns underlag för riksdagen att
göra något sådant uttalande om läkarutbildningens dimensionering och
lokalisering. Utskottet förutsatte emellertid att riksdagen skulle föreläggas
förslag om förändringar i läkarutbildningens dimensionering och lokalisering,
om konsekvenserna av de aviserade förslagen om läkarfördelning samt
den vidare beredningen av framtaget material rörande läkartillgången i
landet skulle ge anledning till detta (UbU 1986/87:18 s. 7).

I årets budgetproposition anför chefen för utbildningsdepartementet att
den avgörande faktorn vid bedömningen av det antal läkare som bör utbildas
är vilket ekonomiskt utrymme som samhället kan medge för hälso- och
sjukvårdens expansion. Mot bakgrund av de beslut som fattats av riksdag och
regering om den ekonomiska politiken anser föredragande statsrådet att det
inte finns anledning att nu ändra dimensioneringen av läkarlinjen.

I nio motioner behandlas frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen.
I en av dem, nämligen 1987/88:Ub511 (s) yrkande 1, anförs att det
fortfarande råder läkarbrist och att antalet nybörjarplatser behöver ökas totalt

UbU 1987/88:24

sett. Motionärerna tar inte ställning till hur stor denna ökning bör vara eller
till var nya platser på linjen bör lokaliseras.

I övriga motioner påtalas särskilt behovet av flera läkare i Norrland. I syfte
att lösa problemen med läkarrekryteringen i denna del av landet yrkas att
antalet nybörjarplatser vid universitetet i Umeå skall ökas antingen genom en
ökning av det totala antalet nybörjarplatser på linjen eller genom en
omfördelning av platser från andra orter.

I motion 1987/88:Ub704 (s) begärs att antalet nybörjarplatser på läkarlinjen
i Umeå skall ökas med 20 budgetåret 1988189. Enligt motionärerna
kräver denna utökning att sammanlagt 15 milj.kr. anvisas under en
sexårsperiod. Även i motion 1987/88:Ub596 (fp) begärs en ökning i Umeå
med 20 platser.

Enligt motion 1987/88:Ub520 (vpk) bör det totala antalet nybörjarplatser
på läkarlinjen öka snarast och ökningen i sin helhet tillföras universitetet i
Umeå. Riksdagen bör hos regeringen begära överläggningar med berörda
parter i frågan och därefter anvisa de medel som den utökade planeringsramen
kräver.

I motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 15, 1987/88:Ub626 (c) yrkande
16 och 1987/88:Ub681 (fp) begärs att 20 platser skall flyttas från Karolinska
institutet till universitetet i Umeå. I de två förstnämnda motionerna anges
inte när detta skall ske. I den sistnämnda motionen begärs att överflyttningen
skall ske den 1 januari 1989. I denna motion beräknas att universitetet i
Umeå behöver tillföras 15 milj. kr. under en sexårsperiod, varav 4,3 milj. kr.
budgetåret 1988/89.

Enligt motion 1987/88:Ub537 (m) bör förutsättningarna prövas för att
flytta 20 platser till Umeå inom nuvarande totalram. Även i motion
1987/88:Ub653 (m) begärs en utredning, nämligen av behovet av flera läkare
i Norrland och av förutsättningarna och kostnaderna för en ökning med 20
nybörjarplatser i Umeå.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Socialutskottet redovisade våren 1987 de rapporter m.m. från många olika
myndigheter och organisationer som behandlar läkarförsörjningen och
fördelningen av läkare mellan olika delar av landet. Socialutskottet konstaterade
att det i dessa rapporter finns ett omfattande kunskaps- och erfarenhetsmaterial
men att detta också ger en splittrad bild. Utskottet ansåg att
läkarförsörjningsfrågan måste övervägas mera samlat och i ett sammanhang
så att det blir möjligt att få en helhetsbild av situationen. Regeringen borde
efter en sådan beredning av frågan återkomma till riksdagen med förslag om
åtgärder. Vad socialutskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna (SoU 1986/87:37, rskr. 1986/87:340). Vid innevarande riksmöte
har socialutskottet åter konstaterat att det är svårt att rekrytera läkare till
bristområden och att det därför fortfarande råder en både verksamhetsmässigoch
geografisk snedfördelning av läkarresurserna. Socialutskottet redovisar
också att den nya hälso- och sjukvårdsberedning, som inrättats enligt
regeringens beslut den 7 maj 1987, för närvarande arbetar med frågor om
vakansproblem och regional obalans i vad gäller läkarförsörjningen. Socialstyrelsen
skall ta fram ytterligare underlag för beredningen av frågan.
Socialutskottet har vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning och funnit det

UbU 1987/88:24

anmärkningsvärt att regeringen ännu inte vidtagit några åtgärder med
anledning av riksdagens tidigare beslut i frågan. Detta har riksdagen den 15
april 1988 som sin mening givit regeringen till känna (SoU 1987/88:16, rskr.
1987/88:200).

Antalet vakanser på läkartjänster inom den offentliga sjukvården har
enligt socialstyrelsens PM 134/86, Läkarbemanning 85, ökat från 7,9 % år
1982 till 9,4 % år 1985, bl.a. beroende på att antalet nyinrättade tjänster ökat
och att allt fler specialister går till verksamhet utanför den offentliga vården.
Vidare har antalet vakanser i Norrlandslänen under samma tid ökat från ca
13,5 % till ca 16,6 %.

Förändringar i antalet nybörjarplatser på läkarlinjen får effekt på antalet
nya läkare först efter en förhållandevis lång tid, särskilt i vad gäller antalet
nya specialister. Enligt beräkningar av den tidigare hälso- och sjukvårdsberedningens
arbetsgrupp för ett strukturprogram för hälso- och sjukvården
inför 90-talet (HS 90) kommer antalet yrkesverksamma läkare att uppgå till
ca 28 500 år 2000, dvs. nästan tre gånger så många som år 1970. I Sveriges
Läkarförbunds rapport Den framtida läkararbetsmarknaden i Norden anges
att antalet läkare fortsätter att öka fram till år 2005, då ökningstakten
minskar som en följd av ökande pensionsavgångar.

Utskottet anser att den pågående beredningen av frågan om åtgärder i
stort i vad gäller läkarförsörjning och läkarfördelning i landet inte bör
föregripas genom en ökning av läkarutbildningens dimensionering totalt sett.
Utskottet kan därför inte tillstyrka de motionsyrkanden som innebär att den
totala planeringsramen budgetåret 1988/89 skall utökas.

Utskottet anser emellertid att de sedan flera år påtalade problemen med
läkarrekrytering i Norrland motiverar att en utredning och prövning nu görs
av förutsättningarna för att inom en oförändrad total planeringsram omfördela
nybörjarplatser till universitetet i Umeå. Därvid bör klargöras hur
många platser som skulle kunna flyttas till universitetet i Umeå och varifrån
de skulle kunna tas. Vidare bör de totala kostnaderna för en utökning i Umeå
klarläggas, dvs. behovet av ökade medel till Umeå under sektorsanslaget,
fakultetsanslaget och anslagen till utrustning och lokaler samt i vad mån
ökningen påverkar behovet av medel för ersättning enligt läkarutbildningsavtal
med sjukvårdshuvudmän. Det bör också redovisas vilka besparingar
under dessa anslag som är möjliga att göra avseende den eller de högskoleenheter
varifrån utbildningsplatserna tas till Umeå. De eventuella merkostnaderna
för en flyttning av nybörjarplatser till Umeå bör således redovisas,
så att de kan vägas mot de sociala och regionalpolitiska vinster som en
flyttning av platserna kan förväntas medföra. Riksdagen bör med bifall till
motion 1987/88:Ub537 samt med anledning av motionerna 1987/88:Ub520,
1987/88:Ub565 yrkande 15, 1987/88:Ub626 yrkande 16, 1987/88:Ub653 och
1987/88:Ub681 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de planeringsramar för läkarlinjen
som föreslås i proposition 1987/88:100 och avslår motionerna 1987/
88:Ub511 yrkande 1, 1987/88:Ub596 och 1987/88:Ub704, vilka innebär en
ökning av den totala planeringsramen.

UbU 1987/88:24

Tandläkarlinjen m.m.

UbU 1987/88:24

Ändringar av dimensioneringen av tandläkarutbildningen får effekt på
antalet färdiga tandläkare först efter en relativt lång tid, då grundutbildningen
tar minst fyra och ett halvt år och allmäntjänstgöringen (AT) därefter
ytterligare ett år. På 1970-talet gjordes en stor ökning av antalet nybörjarplatser
på tandläkarlinjen inför utbyggnaden av tandvården i landet. Ännu
några år efter det att balans uppstått på arbetsmarknaden i början av
1980-talet utexaminerades ett stort antal tandläkare. Under mitten av
1980-talet uppstod tidvis arbetslöshet bland nyexaminerade tandläkare.

Mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget samt prognoser om det
framtida behovet av tandvård beslutade riksdagen våren 1984 om en kraftig
reducering av antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen. Sammanlagt 120
platser drogs in, nämligen 20 i Umeå, 40 i Göteborg och 60 i Malmö. För
Malmös del innebar detta en avveckling av tandläkarutbildningen, medan
den odontologiska forskningsorganisationen behölls (prop. 1983/84:40, UbU
1983/84:21, rskr. 1983/84:239). Denna kraftiga minskning av antalet nybörjarplatser,
som trädde i kraft fr.o.m. läsåret 1984/85, inverkar på antalet
nyexaminerade tidigast år 1988, då de första av dem som antogs hösten 1984
börjar sin allmäntjänstgöring.

Arbetsmarknadsläget vid mitten av 1980-talet och rapporter om arbetslöshet
bland nyexaminerade inverkade kraftigt på antalet sökande till tandläkarlinjen.
År 1980 var antalet förstahandssökande 500-600 per termin, år
1984 omkring 100 och år 1987 omkring 200. Vid två tillfällen de senaste åren
har det totala antalet behöriga sökande understigit antalet nybörjarplatser.
Vid flera tillfällen har de behöriga sökandena inte varit fler än att alla kunnat
tas in. Det minskade antalet sökande har medfört att en förhållandevis låg
betygspoäng krävts för att komma in på utbildningen. Detta har i sin tur
medfört att utbildningen för vissa studerande tar längre tid än den avsedda,
att studieavbrotten ökar och att examinationsfrekvensen sjunker.

Under 1980-talet har antalet studerande med utländsk examen som
förkunskap ökat markant. Vid den senaste antagningen, vårterminen 1988,
var antalet antagna studerande med utländsk examen som förkunskap
omkring 70 % av det totala antalet antagna. Utskottet har erfarit från
högskoleenheterna att den höga andelen studerande med utländsk examen
som förkunskap har inneburit problem, då de studerandes förkunskaper i
främst svenska och engelska, men även i andra ämnen, ofta visat sig vara
otillräckliga. Även denna faktor förlänger den genomsnittliga studietiden,
ökar antalet studieavbrott och sänker examinationsfrekvensen.

Enligt utskottets uppfattning är det mycket oroande att intresset för
utbildningen är så lågt. Det är därför utomordentligt viktigt att åtgärder
vidtas för att förbättra rekryteringen till linjen. Utskottet anser det mycket
angeläget att en god kvalitet i utbildningen kan upprätthållas.

Under beredningen av frågan om tandläkarutbildningen har utskottet
inhämtat information från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och de
berörda utbildningsenheterna. Det har därvid framgått att UHÄ och
enheterna påbörjat informationsinsatser för att till ansvariga för studie- och
yrkesorientering, till gymnasieeleverna och även till allmänheten i övrigt

1** Riksdagen 1987188.14saml. Nr24

förmedla en realistisk bild av den framtida arbetsmarknaden för tandläkare
och för att öka intresset bland gymnasieeleverna att söka till utbildningen.
Vidare har information riktats till SACO/SR och massmedia om den delvis
förändrade situationen på arbetsmarknaden för tandläkare. Utskottet har
erfarit att Karolinska institutet (Kl) t.ex. genom en särskild broschyr har
informerat 9 000 elever på gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska
linjer och 3 000 värnpliktiga om tandläkarutbildningen och om den framtida
arbetsmarknaden för tandläkare. Ett annat exempel på informationsåtgärder
är att studerande på tandläkarlinjen i Göteborg informerat om utbildningen
m.m. vid besök på gymnasieskolor i. Göteborgsregionen. Från
Göteborg har också sänts informationsmaterial till ca 150 studie- och
yrkesorienteringsansvariga i den södra och den västra högskoleregionen. Vid
universitetet i Umeå har skriftlig information sänts till gymnasieelever i
Norrland och den södra högskoleregionen. Vidare har representanter för
tandläkarutbildningen i Umeå gjort informationsbesök i gymnasieskolor och
vid militärförläggningar.

Utskottet har vidare erfarit att UHÄ avser att skärpa förkunskapskraven
till tandläkarlinjen i så måtto att kunskaper i svenska och engelska
motsvarande betyget 3 från gymnasieskolans treåriga linjer skall uppställas
som ett särskilt förkunskapskrav. Genom denna åtgärd kan de antagna
studerandena förutsättas ha så goda kunskaper i svenska och engelska att de
utan svårigheter kan följa utbildningen och får bättre möjligheter att
genomföra den inom avsedd tid. UHÄ kommer också att undersöka hur
bedömningen av utländska examina skall kunna förbättras så att man kan
avgöra om de utländska studerandenas förkunskaper är jämförbara med de
svenska studerandenas förkunskaper eller om de behöver komplettera sina
kunskaper. Detta gäller särskilt vissa för tandläkarutbildningen väsentliga
ämnen. Detta är viktigt då kursplanerna för tandläkarlinjen är uppgjorda
med utgångspunkt i de kunskaper som svenska sökande fått i gymnasieskolan.

I syfte att upprätthålla kvaliteten inom tandläkarutbildningen har även
utbildningsenheterna vidtagit åtgärder. Kl har t.ex. begärt särskilda resurser
för stödundervisning i svenska och engelska samt beslutat att vid lokal
antagning inte ge dispens från de särskilda behörighetskraven i svenska och
engelska. Av språkträningsskäl skall endast svenska och engelska användas i
utbildningen. Vid Kl och tandläkarutbildningen i Göteborg har införts en
begränsning av möjligheterna till förnyade tentamina på så sätt att de
studerande måste gå om en kurs efter ett angivet antal icke godkända
tentamina. Vidare har spärrar införts för uppfattning till vissa terminer
genom att krav uppställs på genomförda kurser och godkända tentamina från
tidigare terminer. I Umeå har införts ett system där det för tillträde till kurser
krävs att de studerande har klarat studier på vissa angivna, tidigare kurser.
Vidare krävs för tillträde till den femte terminen att alla kurser under de fyra
första terminerna är genomgångna och att alla tentamina därvid är godkända.

Utskottet ser med tillfredsställelse att de berörda myndigheterna påbörjat
ett antal åtgärder för att förbättra rekryteringen till tandläkarlinjen och
kvaliteten inom utbildningen. Utskottet förutsätter att myndigheterna noga

UbU 1987/88:24

följer effekterna av vidtagna och planerade åtgärder och att de fortsätter att
genomföra sitt kraftfulla program för att förbättra situationen.

I budgetpropositionen anmäls att en särskild utredare har tillkallats hösten
1987 för att se över innehåll, längd, dimensionering och förkunskapskrav för
tandvårdsutbildningarna inom högskolan (tandläkarlinjen inom den statliga
högskolan och tandhygienistlinjen inom den kommunala högskolan). Möjligheterna
till en viss integrering av utbildningarna skall prövas. Omfattningen
och lokaliseringen av den odontologiska forskningsorganisationen skall
också prövas. Utredarens uppdrag skall redovisas före utgången av år 1988.

Mot bakgrund av den pågående utredningen förordar föredragande
statsrådet oförändrade planeringsramar för tandläkarlinjen nästa budgetår,
dvs. totalt 260 nybörjarplatser, varav 120 i Stockholm, 80 i Göteborg och 60 i
Umeå.

Med hänvisning till arbetsmarknadsläget bland tandläkarna föreslås i
motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 14 att planeringsramarna skall minskas
med 20 platser till totalt 240 nästa budgetår. Minskningen föreslås ske vid Kl.
Inbesparade medel bör användas till kvalitetsförstärkningar inom vårdyrkessektorn.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet har i det föregående redovisat att situationen inom tandläkarutbildningen
för närvarande till viss del innebär förlängda utbildningstider och
en lägre examinationsfrekvens.

Det råder en viss osäkerhet om hur många av de utländska studerandena
på tandläkarlinjen som ämnar stanna i Sverige efter avslutade studier.

Enligt UHÄ och Sveriges Tandläkarförbund beräknas antalet pensionsavgångar
bland tandläkarna öka under 1990-talet.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:79, SoU 1984/85:12, rskr.
1984/85:143) har tandvårdsområdet vidgats. Det framtida vårdbehovet inom
tandvården påverkas också av befolkningens ålderssammansättning, tandhälsan
i landet samt materialutvecklingen.

Mot bakgrund av den redovisade, delvis nya situationen i vad gäller
framtida tillgång och efterfrågan på tandläkare anser utskottet att det inte
finns grund för att besluta om en ytterligare minskad dimensionering av
tandläkarlinjen. Motion 1987/88:Ub565 yrkande 14 avstyrks därför.

I budgetpropositionen föreslås en omföring av medel från sektorsanslaget,
avseende anslagsposten Universitetet i Lund, enheten för tandläkarutbildning
i Malmö, till anslaget Odontologiska fakulteterna, anslagsposten
Universitetet i Lund, i syfte att garantera forskningsresurser för enheten för
tandläkarutbildning i Malmö till dess att ett slutligt beslut kan tas om den
framtida odontologiska forsknings- och utbildningsorganisationen i hela
landet.

I fem motioner behandlas frågan om odontologisk utbildning och forskning
i Malmö.

I motion 1987/88 :Ub626 (c) yrkande 17 anförs att en utökning av
tandläkarutbildningen kommer att bli nödvändig i framtiden. Mot denna
bakgrund bör kompetensen i Malmö bibehållas. Tandläkarutbildningen bör
återupptas vårterminen 1989 med 40 nybörjarplatser som överförs från Kl

UbU 1987/88:24

och universitetet i Göteborg. En överföring av ett icke angivet antal platser
till Malmö från övriga utbildningsorter begärs i motion 1987/88:Ub811 (fp)
yrkande 10 delvis.

I motionerna 1987/88:Ub545 (c) och 1987/88:Ub815 (c) yrkande 1
hemställs dels att en tandvårdshögskola snarast skall inrättas i Malmö i
enlighet med ett utredningsförslag från odontologiska fakulteten vid universitetet
i Lund, dels att antalet studerande på tandläkarlinjen vid denna
högskola skall vara 40.

Enligt motion 1987/88:Ub530 (s) bör den nyligen tillsatta utredningen
genomföras skyndsamt i syfte att skapa underlag för ett beslut om fortsatt
grundutbildning av tandläkare i Malmö. Motionärerna anför att utvecklingen
av tandläkarbehovet, tandvårdens förändrade innehåll, examinationsfrekvensen
m.m. ger andra förutsättningar för en bedömning av tandläkarutbildningens
omfattning och organisation än vad som förelåg vid riksdagens
beslut om nedläggning i Malmö.

Enligt motion 1987/88:Ub517 (m) bör den odontologiska forskningen få
behålla sin volym bl.a. mot bakgrund av att tandvårdsområdet förändrats och
utvidgats. Vidare anförs att den odontologiska forskningen bör få finnas kvar
vid enheten för tandläkarutbildning i Malmö då den är en förutsättning för
olika internationella åtaganden inom forskning, utveckling och utbildning
som enheten har. Även i motion 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 10 delvis begärs
ett utalande om att den odontologiska forskningen bör få finnas kvar i
Malmö.

Utskottet vill först erinra om att de viktigaste punkterna i direktiven för
utredningen om tandvårdsutbildningarna m.m. är att utredaren skall pröva
hur det framtida vårdbehovet och det vidgade vårdområdet för tandvården
påverkar innehållet i utbildningen. Utredaren skall vidare utarbeta olika
modeller för hur tandvårdsutbildningarna kan integreras. Resultatet av en
utredning om en mera kvalificerad tandhygienistutbildning samt en ny
tandläkarutbildning, som gjorts vid enheten i Malmö på uppdrag av UHÄ,
skall beaktas i utredningsarbetet. Utredaren skall också pröva storleken på
den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet i förhållande
till tandvårdsutbildningarna. Utskottet anser-utan att nu ta ställning till
frågor om innehåll och omfattning beträffande den framtida odontologiska
utbildningen och forskningen - att utredningen bör arbeta så snabbt att
utredningsresultaten föreligger i så god tid att de kan remissbehandlas och
ingå i underlaget för ett riksdagsbeslut inför budgetåret 1990/91 om den
framtida odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen.

Tandvårdscheferna i de sex sydligaste länen m.m. har i skrivelse den 10
mars 1988 till utskottet framhållit att tidigare erfarenheter visar att de flesta
ungdomar som vill studera vidare söker utbildning och arbete så nära
hemorten som möjligt. Så är också fallet när det gäller blivande och nyblivna
tandläkare. Andelen sydsvenska ungdomar som påbörjat sin tandläkarutbildning
har enligt skrivelsen också minskat markant sedan beslutet om en
nedläggning av grundutbildningen vid tandläkarhögskolan i Malmö togs år
1984. Antalet studerande med hemort i den södra delen av landet vid
högskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå är enligt tandvårdscheferna
fortfarande lika lågt som det var fram till nedläggningsbeslutet.

UbU 1987/88:24

Utskottet har erfarit att verksamheten vid enheten i Malmö fr.o.m. läsåret
1988/89 kommer att omfatta forskning, forskarutbildning, svensk och
internationell vidareutbildning och efterutbildning i form av uppdragsutbildning
samt verksamhet i anslutning till uppdraget från World Health
Organization (WHO) att vara ett internationellt samarbetscentrum. Vidare
kommer kommunal högskoleutbildning avseende tandhygienistlinjen samt
gymnasial utbildning inom tandvårdsområdet att vara förlagda till enhetens
lokaler och vissa av enhetens lärare att i viss utsträckning vara anlitade i
denna utbildning.

Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att det föreligger en reell
valfrihet för riksdag och regering när beslut skall fattas om den framtida
omfattningen och organisationen av den odontologiska utbildningen och
forskningen. Därför bör den pågående utredningen om tandläkarutbildningen
utgå bl.a. från de personella och materiella förutsättningar som finns i dag
på de fyra orterna med odontologisk fakultet. De överföringar av resurser
beträffande enheten i Malmö som föreslås i budgetpropositionen i detta syfte
tillstyrks därför. Anslaget Odontologiska fakulteterna behandlar utskottet i
betänkandet 1987/88:28. Enligt förslagen i budgetpropositionen kommer
således tandläkarhögskolan i Malmö att budgetåret 1988/89 disponera
15 337 000 kr. under anslaget Utbildning för vårdyrken och 16 853 000 kr.
under anslaget Odontologiska fakulteterna. För att bibehålla handlingsfriheten
förutsätter utskottet att resurser av motsvarande storlek kvarstår även
under budgetåret 1989/90.

Det finns enligt utskottets uppfattning inte anledning att nu - innan
utredningens resultat föreligger - vidta sådana extraordinära åtgärder som
föreslås i motionerna beträffande ett återupptagande av tandläkarutbildningen
i Malmö nästa budgetår. Som utskottet nyss anfört bör ställningstaganden
till den framtida omfattningen och organisationen av den odontologiska
utbildningen och forskningen tas inför budgetåret 1990/91.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1987/88:Ub517,1987/88 :Ub530,1987/88:Ub545,1987/88:Ub626 yrkande 17,
1987/88:Ub811 yrkande 10 och 1987/88:Ub815 yrkande 1 fastställer planeringsramar
för tandläkarlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition
1987/88:100.

Rehabiliteringslinjen

Den statliga sjukgymnastutbildningen på rehabiliteringslinjen föreslås få
oförändrade planeringsramar nästa budgetår. Aven planeringsramarna för
rehabiliteringslinjens båda inriktningar mot arbetsterapi och sjukgymnastik
inom den kommunala högskolan föreslås vara oförändrade.

I motion 1987/88:Ub502 (c) begärs ett uttalande från riksdagen om att
antalet platser för utbildning av sjukgymnaster behöver ökas. En sådan
ökning bör enligt motionärernas mening göra det möjligt att förlägga
sjukgymnastutbildning till Kristianstad.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub502
fastställer planeringsramar för rehabiliteringslinjen i enlighet med förslaget i
budgetpropositionen, vilket överensstämmer med önskemålen från UHÄ
och de kommunala utbildningshuvudmännen.

UbU 1987/88:24

Påbyggnadsutbildning i anslutning till rehabiliteringslinjen

UbU 1987/88:24

Planeringsramarna nästa budgetår för påbyggnadsutbildning i anslutning till
rehabiliteringslinjen föreslås vara oförändrade totalt sett. Inom totalramen
görs dock en viss omfördelning mellan utbildningsorterna.

I enlighet med UHÄ:s anslagsframställning yrkas i motion 1987/88:Ub605
(vpk) att platserna inom påbyggnadsutbildningen för sjukgymnaster skall
ökas med 100 nästa budgetår, varav 80 platser inom den kommunala
högskolan och 20 platser inom den statliga högskolan (yrkande 1). Vidare
begärs att en påbyggnadsutbildning om 20 poäng i företagshälsovård för
sjukgymnaster skall inrättas (yrkande 2).

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en utbyggnad av
den nyligen inrättade påbyggnadsutbildningen på rehabiliteringslinjen kan
anstå. Utskottet erinrar i sammanhanget om att UHÄ, liksom under tidigare
år, kan omfördela utbildningsplatser inom den del av påbyggnadsutbildningen
på rehabiliteringslinjen som ges inom den kommunala högskolan.
Härigenom finns en viss möjlighet att anpassa utbildningsutbudet till en
varierande efterfrågan. Ansvaret för utbildning i företagshälsovård för olika
kategorier av sjukvårdspersonal ligger för närvarande på arbetarskyddsstyrelsen.
Denna personalutbildning ges dels i styrelsens egen regi, dels i form
av uppdragsutbildning förlagd till universitet och högskolor. Ett tidigare
utredningsförslag att föra över denna utbildning till högskolan bedöms enligt
vad utskottet inhämtat för närvarande inte möjligt att genomföra, bl.a. av
finansiella skäl. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub605
yrkandena 1 och 2.

Psykoterapiutbildning

Psykoterapiutbildning skall enligt riksdagens beslut år 1979 på sikt finnas i
alla högskoleregioner och byggas ut successivt (prop. 1978/79:100, UbU
1978/79:32, rskr. 1978/79:272).

Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen om en reformering av utbildningen,
som dittills bedrivits i två steg (prop. 1986/87:100, UbU 1986/87:18,
rskr. 1986/87:157). Den tidigare steg 1-utbildningen förutsattes fortsättningsvis
ges av sjukvårdshuvudmännen i form av fortbildningskurser. Den nya
utbildningen i psykoterapi inom den statliga högskolan skulle motsvara den
tidigare steg 2-utbildningen men få delvis förändrat innehåll.

I årets budgetproposition föreslås att den nya psykoterapiutbildningen,
som finns vid Karolinska institutet och universitetet i Umeå, skall anordnas
även vid universitetet i Lund nästa budgetår. Antalet utbildningsplatser i
Lund föreslås vara 16.

I motion 1987/88:Ub559 (s) yrkas att riksdagen skall uttala att det behövs
en utökad utbildning av barn- och ungdomspsykoterapeuter.

Utskottet tillstyrker att antalet platser ökas med 16 till totalt 56 och att de
nya platserna lokaliseras till Lund.

Utskottet erinrar om att det utöver den utökade utbildningen av psykoterapeuter
inom den statliga högskolan finns utbildning av ungdomspsykoterapeuter
vid Ericastiftelsen i Stockholm. Till denna utbildning utgår statligt
bidrag under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Utskottet har också erfarit att psykoterapiutbildning motsvarande den nya,
statliga påbyggnadslinjen ges inom några landsting som fortbildning. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub559.

I motion 1987/88:Ub666 (fp) yrkas att rekryteringsunderlaget för den nya
utbildningen i psykoterapi skall vidgas till att omfatta även sjuksköterskor.
Motionärerna påpekar att det inte finns någon påbyggnadsutbildning som
bygger direkt på hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot psykiatrisk vård.
De anser att om sjuksköterskor med denna grundutbildning blev berättigade
att antas till utbildning i psykoterapi skulle detta förbättra rekryteringen till
grundutbildningen.

Utskottet behandlade ett motsvarande motionsyrkande vid föregående
riksmöte. Utskottet påpekade då att de som genomgått sådan fortbildning i
psykoterapi som bedöms motsvara den tidigare steg 1-utbildningen skall vara
berättigade att antas till den nya utbildningen i psykoterapi. Detta gäller
således även sjuksköterskor. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub666. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den försöksverksamhet
som pågår med att anknyta hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot
psykiatrisk vård till påbyggnadslinjen i öppen hälso- och sjukvård. Denna
försöksverksamhet motiveras bl.a. av att rekryteringen till grundutbildningen
med inriktning mot psykiatrisk vård behöver förbättras.

Logopedlinjen m.m.

I budgetpropositionen föreslås oförändrade planeringsramar för logopedlinjen.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Påbyggnadsutbildning för logopeder har givits i form av enstaka kurser.
UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslagit att
denna utbildning skall permanentas i form av en reguljär påbyggnadslinje om
20 poäng som ges alternerande vid universitetet i Lund och vid Karolinska
institutet. UHÄ har vidare föreslagit att medel, 278 000 kr., skall flyttas över
från anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser till
vårdsektorsanslaget.

I motion 1987/88:Ub631 (m) yrkas att riksdagen skall besluta att inrätta en
påbyggnadsutbildning i logopedi vid universitetet i Lund budgetåret 1988/89
och att medel för denna utbildning skall föras över från anslaget Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser.

Utskottet finner för sin del att påbyggnadsutbildningen i logopedi bör
kunna anordnas i form av fristående kurs även budgetåret 1988/89 och
föreslår att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub631 i denna del. Till
anslagsberäkningarna återkommer utskottet i det följande.

Hälso- och sjukvårdslinjen och påbyggnadslinjer till denna, m.m.

Planeringsramarna för hälso- och sjukvårdslinjen föreslås vara oförändrade
nästa budgetår med undantag av en teknisk förändring, en minskning med 16
platser i Örebro läns landsting i enlighet med UHÄ:s förslag.

Utskottet tillstyrker de föreslagna planeringsramarna och tar i det följande
upp frågan om åtgärder för att förbättra rekryteringen av studerande till
sjuksköterskeutbildningen.

UbU 1987/88:24

Föredragande statsrådet konstaterar att rekryteringssituationen fortfarande
är det dominerande problemet för den kommunala högskolans vårdutbildningar.
När ungdomskullarna nu minskar får vårdlinjen i gymnasieskolan ett
mindre rekryteringsunderlag. Eftersom hälso- och sjukvårdslinjen i högskolan
bygger på gymnasieskolans vårdlinje minskar rekryteringsbasen även för
denna linje. Studerande från andra gymnasielinjer kan uppnå förkunskapskraven
för antagning till sjuksköterskeutbildningen genom att gå en ettårig
gymnasial vårdinriktad kompletteringskurs. Under innevarande budgetår
har dessutom en begränsad försöksverksamhet pågått med att direkt anta
studerande från andra linjer än vårdlinjen till en sjuksköterskeutbildning
som inkluderar kompletterande utbildning om 40 poäng, vilken ger kunskaper
motsvarande kompletteringskursens innehåll.

Mot bakgrund av den svåra rekryteringssituationen förordar statsrådet att
försöksverksamheten utvidgas till att avse samtliga inriktningar inom hälsooch
sjukvårdslinjen. Försöksverksamheten skall genomföras inom de föreslagna
planeringsramarna med utnyttjande av obesatta platser.

I syfte att förbättra rekryteringen till hälso- och sjukvårdslinjen föreslås i
motionerna 1987/88:Ub572 (fp), 1987/88:Ub701 (fp) och 1987/88:Ub814(fp)
yrkande 7 att försök skall genomföras av det slag som förordas i budgetpropositionen.
I den sistnämnda motionen yrkas att försök skall ske i enlighet
med ett förslag som utarbetats av Ersta Diakonisällskap.

I motion 1987/88:Ub808 (m) begärs att tillträdeskraven till sjuksköterskeutbildningen
skall höjas (yrkande 6). Enligt motionärernas mening räcker
det inte med ett medelbetyg av 3 från gymnasieskolans vårdlinje för att de
studerande skall kunna genomföra sina högskolestudier på hälso- och
sjukvårdslinjen med tillfredsställande resultat. Motionärerna begär också ett
uttalande om att utbildning på andra linjer i gymnasieskolan, kompletterad
med den ettåriga vårdinriktade kompletteringskursen, är en bra bas för
sjuksköterskeutbildning (yrkande 7).

Utskottet anser att en utvidgad försöksverksamhet med direkt antagning
av studerande från andra gymnasielinjer än vårdlinjen till hälso- och
sjukvårdslinjen inkl. kompletterande utbildning bör prövas som en åtgärd
för att öka rekryteringen till sjuksköterskeutbildningen. Utskottet har därför
inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen att den hittillsvarande
försöksverksamheten utvidgas till att avse samtliga inriktningar inom hälsooch
sjukvårdslinjen. Genom denna verksamhet tillgodoses de önskemål om
försöksverksamhet som förs fram i motionerna 1987/88:Ub572, 1987/
88:Ub701 och 1987/88:Ub814 yrkande 7. Utskottet anser inte att riksdagen
bör uttala sig om sådana detaljer i försöksverksamheten som var den skall
genomföras och vilka inriktningar den skall avse på de olika orterna. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår de tre aktuella
motionsyrkandena.

Den förordade försöksverksamheten genomförs parallellt med den reguljära
verksamheten med den kompletterande ettåriga vårdinriktade gymnasiekursen.
Då det aldrig har ifrågasatts att denna kompletteringskurs inte
skulle vara en bra grund för sjuksköterskeutbildning anser utskottet att det
inte behöver göras något sådant uttalande som begärs i motion 1987/
88:Ub808. Som föredragande statsrådet anför bör den nu utvidgade försöks -

UbU 1987/88:24

verksamheten utvärderas. Det får därvid prövas om försöksverksamheten
bör utvidgas ytterligare och om den kompletterande vårdinriktade gymnasiekursen
bör ersättas av en sådan förlängd sjuksköterskeutbildning som nu
prövas i försöksverksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande
6 i motion 1987/88:Ub808.

Utskottet anser slutligen att något ställningstagande inte bör göras nu till
huruvida förkunskapskraven till den reguljära sjuksköterskeutbildningen
skall skärpas. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkande 7 i motion 1987/88:Ub808.

I motion 1987/88:Ub815 (c) yrkande 2 hemställs om ett uttalande om att
sjuksköterskeutbildning bör vara förlagd till Ystad.

Utskottet erinrar om att riksdagen fördelar nybörjarplatser på utbildningshuvudmännen
vilka lokaliserar utbildningen inom sitt verksamhetsområde.
Motion 1987/88:Ub815 yrkande 2 avstyrks.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub814 (fp) yrkandena 8 och 9 hos
regeringen begära att UHÄ får i uppdrag att utreda utformningen av en
forskarutbildning parallell med de medellånga vårdutbildningarna. Med
detta torde menas en forskarutbildning som bygger på de medellånga
vårdutbildningarna och anordnas inom den kommunala högskolan. I motionen
sägs vidare att utvecklingsarbete och forskning skall bedrivas såväl vid de
traditionella högskole- och universitetsinstitutionerna som i den basala
hälso- och sjukvården på primär- och länssjukvårdsnivå. UHÄ bör få i
uppdrag att också utarbeta förslag till en organisation för omvårdnadsforskningen.

Sjuksköterskor och andra med medellång vårdutbildning kan i dag få en
överbryggande utbildning på särskilda kurser för att därefter kunna antas till
forskarutbildning vid någon av de medicinska fakulteterna. Forskarutbildning
kräver kvalificerad handledning och en miljö som ger kontakt med
större forskningsområden och företrädare för angränsande discipliner.
Utskottet anser inte att ansvaret för forskarutbildningen bör läggas på den
kommunala högskolan. Utskottet erinrar om att det vid hälsouniversitetet i
Linköping finns både forskarutbildning och kommunal och statlig grundläggande
vårdyrkesutbildning. Slutligen erinrar utskottet om att UHÄ på
regeringens uppdrag utreder frågan om forskningsanknytningen av den
kommunala högskoleutbildningen. Uppdraget skall redovisas före den 1 juli
1988. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub814 yrkandena
8 och 9.

Planeringsramarna för påbyggnadslinjer som ansluter till hälso- och sjukvårdslinjen
föreslås i budgetpropositionen vara oförändrade nästa budgetår,
med undantag av en minskning med 200 platser på den kompletterande
utbildningen i allmän hälso- och sjukvård för sjuksköterskor med äldre
utbildning. Minskningen motiveras med lågt kapacitetsutnyttjande.

I motion 1987/88:626 (c) yrkande 18 hemställs att riksdagen skall avslå
förslaget om att minska antalet platser för den kompletterande utbildningen i
allmän hälso- och sjukvård. Enligt motion 1987/88:Ub583 (s) bör riksdagen
uttala att den föreslagna minskningen är olycklig.

UbU 1987/88:24

Utskottet noterar att UHÄ och utbildningshuvudmännen föreslagit en
minskning av antalet platser på kompletteringsutbildningen i allmän hälsooch
sjukvård. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1987/
88:Ub583 och 1987/88:Ub626 yrkande 18 och fastställer planeringsramar i
enlighet med regeringens förslag. Till medelsberäkningarna återkommer
utskottet i det följande.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till planeringsramar i övrigt och
föreslår att riksdagen fastställer dem i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100.

Medelsberäkningarna

Under anslaget Utbildning för vårdyrken beräknar föredragande statsrådet
ett medelsbehov av 430 321 000 kr.

Utskottet förutsätter att eventuella behov av kvalitetsförstärkningar vid
läkarlinjen i Umeå prövas och förs fram av de berörda utbildningsmyndigheterna.
Inför budgetåret 1988/89 har inte något sådant krav förts fram av
UHÄ. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 1987/
88:Ub565.

I motion 1987/88:Ub605 (vpk) yrkande 3 begärs en ökning av anslaget
Utbildning för vårdyrken för den i motionen föreslagna utökade påbyggnadsutbildningen
för sjukgymnaster.

I det föregående har utskottet avstyrkt motion 1987/88:Ub605 i vad den
avser utökad påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster och föreslår nu att
riksdagen avslår motionen även i vad den avser ett ökat anslag för detta
ändamål.

En höjning av anslaget med 792 000 kr. till ett oförändrat antal platser för
kompletterande utbildning för sjuksköterskor med äldre utbildning föreslås i
motion 1987/88:Ub626 yrkande 15.

I enlighet med utskottets förslag i det föregående om minskade planeringsramar
för den kompletterande påbyggnadsutbildningen för sjuksköterskor
föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1987/88:Ub626.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motion 1987/88: Ub631 i vad avser
inrättande av en påbyggnadslinje för logopeder. Utskottet föreslår nu att
riksdagen avslår motionen även i vad den avser beräkning av medel för denna
utbildning under förevarande anslag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att anslaget förs upp med
det av regeringen begärda beloppet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande prövning av förutsättningarna för att flytta nybörjarplatser
på läkarlinjen till universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub537 samt med anledning
av motionerna 1987/88:Ub520, 1987/88:Ub565 yrkande 15,

UbU 1987/88:24

1987/88:Ub626 yrkande 16, 1987/88:Ub653 och 1987/88:Ub681 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande planeringsramar för läkarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub511 yrkande 1,
1987/88:Ub596 och 1987/88:Ub704 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub517, 1987/
88:Ub530, 1987/88:Ub545, 1987/88:Ub565 yrkande 14, 1987/
88:Ub626 yrkande 17, 1987/88:Ub811 yrkande 10 och 1987/88:Ub815
yrkande 1 fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet
med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

4. beträffande rehabiliteringslinjen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub502 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/
88:100,

5. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till rehabiliteringslinjen
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub605 yrkandena 1 och 2
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100,

6. beträffande utbildning i psykoterapi

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: Ub559 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/
88:100,

7. beträffande rekryteringsunderlaget till utbildningen i psykoterapi
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub666,

8. beträffande logopedlinjen

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

9. beträffande påbyggnadsutbildning för logopeder
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub631 delvis,

10. beträffande hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

11. beträffande försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdslinjen
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub572, 1987/88:Ub701 och
1987/88:Ub814 yrkande 7,

12. beträffande den kompletterande värdinriktade kursen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub808 yrkande 6,

13. beträffande förkunskapskrav vid antagning till hälso- och
sjukvårdslinjen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub808 yrkande 7,

14. beträffande sjuksköterskeutbildning i Ystad

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub815 yrkande 2,

15. beträffande viss forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub814 yrkandena 8 och 9,

16. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen -

UbU 1987/88:24

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub583 och
1987/88:Ub626 yrkande 18 fastställer planeringsramar i enlighet med
vad som förordats i proposition 1987/88:100,

17. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad
som förordats i proposition 1987/88:100,

18. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 5, 1987/88:Ub605 yrkande 3,
1987/88:Ub626 yrkande 15 och 1987/88:Ub631 delvis, till Utbildning
för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
430 321 000 kr.

2. Vissa tandvårdskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under under punkt D 6 (s. 217-218)
och hemställer

att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 92 353 000 kr.

3. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 14 (s. 292-295) och
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 200 817 000
kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföring
mellan anslagen Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. och
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser i enlighet med
vad som har förordats i propositionen.

4. Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 39 (s. 348-349) och
hemställer

att riksdagen till Driftersättning enligt läkarutbildningsavtal m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 970 500 000 kr.

Stockholm den 28 april 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Lars Svensson (s),
Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta
Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Kerstin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s), Rune Rydén (m),
Marianne Andersson (c) och Bo Hammar (vpk).

UbU 1987/88:24

Reservationer

UbU 1987/88:24

1. Flyttning av nybörjarplatser på läkarlinjen till universitetet i
Umeå (punkt l,mom. 1 samt motiveringen för mom. 2)

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Kerstin Keen (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser emellertid” och slutar med ”totala planeringsramen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att olika åtgärder bör vidtas för att lösa problemen med
läkarbrist i Norrland. Erfarenheterna visar att de som utbildas vid universitetet
i Umeå i större utsträckning söker tjänst i Norrland än de som utbildats vid
andra läroanstalter. Därför bör 20 nybörjarplatser på läkarlinjen flyttas från
Karolinska institutet till universitetet i Umeå. Utskottet förutsätter att denna
flyttning kan göras utan att det uppstår några merkostnader. Medel bör
därför föras över från Karolinska institutet till universitetet i Umeå samtidigt
som platserna förs över. Eftersom en sådan flyttning av utbildningsplatser
och medel kräver förberedelsetid torde överföringen kunna göras tidigast
vårterminen 1989. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att göra överföringar
i enlighet med vad utskottet anfört. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 15 och 1987/88:Ub626
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår - med erinran om vad utskottet anfört i det föregående
om bemyndigande för regeringen att ändra planeringsramarna - att riksdagen
fastställer de planeringsramar för läkarlinjen som föreslås i proposition
1987/88:100 och avslår motionerna 1987/88:Ub511 yrkande 1, 1987/

88:Ub596 och 1987/88:Ub704, vilka samtliga innebär en ökning av den totala
planeringsramen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande flyttning av nybörjarplatser på läkarlinjen till universitetet
i Umeå

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 15 och
1987/88:Ub626 yrkande 16 samt med anledning av motionerna
1987/88:Ub520, 1987/88:Ub537, 1987/88:Ub653 och 1987/88:Ub681
bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet med vad
utskottet förordat samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Ökning av antalet nybörjarplatser på läkarlinjen vid
universitetet i Umeå (punkt 1, mom. 1 samt motiveringen för
mom. 2)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser emellertid” och slutar med ”totala planeringsramen” bort ha följande
lydelse: 19

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1987/'88:Ub520 om att
åtgärder bör vidtas snarast för att motverka läkarbristen i Norrland. Därför
bör antalet nybörjarplatser på läkarlinjen ökas och ökningen förläggas till
universitetet i Umeå. Riksdagen bör hos regeringen begära att överläggningar
med berörda sjukvårdshuvudmän omedelbart påbörjas. Regeringen bör
så snart det är möjligt återkomma med förslag om en ökad planeringsram för
läkarutbildningen i Umeå. Vidare bör regeringen därvid beräkna och begära
de resurser som den utökade planeringsramen kräver.

Utskottet föreslår att riksdagen - i avvaktan på nytt förslag från regeringen
- fastställer de planeringsramar för läkarlinjen som föreslås i proposition
1987/88:100 och avslår motionerna 1987/88:Ub511 yrkande 1, 1987/
88:Ub596, 1987/88:Ub704.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ökning av antalet nybörjarplatser på läkarlinjen vid
universitetet i Umeå

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub520 samt med anledning
av motionerna 1987/88:Ub537, 1987/88:Ub565 yrkande 15,
1987/88:Ub626 yrkande 16, 1987/88:Ub653 och 1987/88:Ub681 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Planeringsramar för tandläkarlinjen, m.m. (punkt 1,
mom. 3)

Pär Granstedt (c), Marianne Andersson (c) och Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”proposition 1987/88:100” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att den nyligen påbörjade utredningen
om tandläkarutbildningens framtida omfattning och innehåll kan arbeta
snabbt och att de materiella och personella resurser som i dag finns inom
forskningsorganisationen i Malmö kan finnas kvar i avvaktan på att
utredningen avslutats. Utskottet tillstyrker därför de omföringar av resurser
beträffande enheten i Malmö som föreslås i budgetpropositionen. Anslaget
Odontologiska fakulteterna behandlar utskottet i betänkandet 1987/88:28.

Utskottet anser vidare att resurserna vid enheten i Malmö bör tas till vara
under utredningstiden genom att tandläkarutbildningen återupptas med 40
nybörjarplatser vilka temporärt flyttas från Kl och universitetet i Göteborg
till Malmö budgetåren 1988/89 och 1989/90. Antagning bör ske med början
vårterminen 1989. Utskottet förutsätter att denna överföring kan göras utan
att ytterligare resurser behöver tillföras enheten i Malmö budgetåret 1988/89.
Riksdagen bör således med anledning av proposition 1987/88:100 och
motionerna 1987/88 :Ub517,1987/88:Ub530,1987/88:Ub545,1987/88:Ub626
yrkande 17, 1987/88:Ub811 yrkande 10 och 1987/88:Ub815 fastställa planeringsramar
i enlighet med vad utskottet anfört. Utbildningen bör genomföras
i enlighet med det förslag till integrerad och förändrad utbildning som
utarbetats av enheten i Malmö.

Utskottet anser att den pågående utredningen bör resultera i ett förslag om

UbU 1987/88:24

en permanent framtida lokalisering av tandläkarutbildning till Malmö
fr.o.m. budgetåret 1990/91.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för tandläkarlinjen m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub517, 1987/88:Ub530, 1987/88:Ub545, 1987/

88:Ub626 yrkande 17,1987/88:Ub811 yrkande 10 och 1987/88:Ub815
yrkande 1 samt med avslag på motion 1987/88:Ub565 yrkande 14
fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat samt
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
framtida tandläkarutbildning vid enheten i Malmö,

4. Påbyggnadslinjer i anslutning till rehabiliteringslinjen
(punkt 1, mom. 5)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att påbyggnadsutbildningen för sjukgymnaster nu bör
byggas ut med 100 platser i enlighet med UHÄ:s förslag och att en ny linje om
20 poäng i företagshälsovård inrättas. Den nya linjen bör rymmas inom den
av utskottet förordade ökningen av planeringsramarna för påbyggnadsutbildning
för sjukgymnaster. Utskottet anser nämligen att det är mycket
betydelsefullt att den nya utbildningen kan starta redan budgetåret 1988/89,
då det finns ett stort behov av sjukgymnaster som kan förebygga och bota de
förslitnings- och belastningsskador som drabbar många i arbetslivet. Riksdagen
bör således bifalla motion 1987/88:Ub605 yrkandena 1 och 2. Till
medelsberäkningen återkommer utskottet i det följande.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till rehabiliteringslinjen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub605 yrkandena 1 och 2
och med anledning av proposition 1987/88:100
dels bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, utbildning
i företagshälsovård för sjukgymnaster, om 20 poäng den 1 juli 1988,
dels fastställer planeringsramar för påbyggnadslinjer i anslutning till
rehabiliteringslinjen i enlighet med vad utskottet förordat,

5. Påbyggnadsutbildning för logopeder (punkt 1, mom. 9)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”det följande” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör kontinuiteten i påbyggnadsutbildningen för
logopeder säkras genom att utbildningen inrättas som en reguljär påbyggnadslinje
den 1 juli 1988 i enlighet med UHÄ:s anslagsframställning och
förslaget i motion 1987/88:Ub631. Till medelsberäkningen återkommer
utskottet i det följande.

UbU 1987/88:24

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande påbyggnadsutbildning för logopeder
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub631 delvis bemyndigar
regeringen att inrätta en påbyggnadslinje i anslutning till logopedlinjen
om 20 poäng den 1 juli 1988,

6. Förkunskapskrav vid antagning till hälso- och
sjukvårdslinjen (punkt 1, mom. 13)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser slutligen” och slutar med ”motion 1987/88:Ub808” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att skärpa förkunskapskraven för
antagning till sjuksköterskeutbildningen. De studerande som antas får
annars svårt att följa undervisningen på linjen med ett gott resultat.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om hur detta
skall ske och därvid utgå från det förslag som lämnats av tillträdesutredningen
(SOU 1985:57). Riksdagen bör således bifalla motion 1987/88:Ub808
yrkande 7.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande förkunskapskrav vid antagning till hälso- och
sjukvårdslinjen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub808 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Påbyggnadslinjer i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen
(punkt 1, mom. 16)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behov som fortfarande finns av kompletterande
utbildning för sjuksköterskor med äldre utbildning bör tillgodoses. Därför
bör antalet nybörjarplatser för denna utbildning nästa budgetår vara
oförändrat. Om det visar sig att utbildningsplatserna inte kan fyllas på ett
tillfredsställande sätt under innevarande budgetår, bör särskilda informationsinsatser
göras inför kommande budgetår. Riksdagen bör således bifalla
motion 1987/88:Ub626 yrkande 18. Till medelsberäkningarna återkommer
utskottet i det följande.

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

16. beträffande påbyggnadslinjer i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub626 yrkande 18 och med
anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub583
fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

UbU 1987/88:24

8. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 1, moni. 18)

UbU 1987/88:24

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 5) föreslagit riksdagen att en ny
påbyggnadslinje för logopeder skall inrättas den 1 juli 1988. Den nya linjen
bör enligt utskottets uppfattning finansieras genom att förevarande anslag
ökas med 278 000 kr. samtidigt som motsvarande belopp under anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser inte får disponeras.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub631 delvis, med
anledning av proposition 1987/88:100 samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 5, 1987/88:Ub605 yrkande 3 och 1987/
88:Ub626 yrkande 15

dels till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 430 599 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

9. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 18)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”motion 1987/88:Ub565” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att kvaliteten på läkarutbildningen vid universitetet i
Umeå måste förstärkas och att riksdagen därför bör anvisa 1 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit. Därmed motverkas bl.a. att studerande slutar sin
utbildning eller flyttar till annan utbildningsort. Riksdagen bör således bifalla
motion 1987/88:Ub565 yrkande 5.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 431 321 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 5, med
anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub605 yrkande 3, 1987/88:Ub626 yrkande 15 och 1987/
88:Ub631 delvis, till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 431 321 000 kr.

10. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”motion 1987/88:Ub626” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets förslag i det föregående (reservation 7) att inte
minska antalet utbildningsplatser på påbyggnadsutbildningen för sjuksköterskor
med äldre utbildning bör riksdagen bifalla motion 1987/88:Ub626
yrkande 15 och anvisa 792 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att den del av utskottets yttrande som så s. 16 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 431 113 000 kr.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub626 yrkande 15, med
anledning av proposition 1987/88:100 samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 5, 1987/88:Ub605 yrkande 3 och 1987/
88:Ub631 delvis, till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 431 113 000 kr.

11. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 1, mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”1 det” och
slutar med ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en ökning av planeringsramarna
för sjukgymnastutbildningen samt inrättandet av en ny påbyggnadslinje för
sjukgymnaster (reservation 4). Riksdagen bör därför med anledning av
motion 1987/88:Ub605 yrkande 3 under förevarande anslag anvisa sammanlagt
1,3 milj.kr. för de ökade planeringsramarna och för utvecklingskostnader
i samband med den nya linjen. Regeringen bör bemyndigas att överföra
medel från detta anslag till anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m. för de delar av de ökade planeringsramarna som avser utbildning inom
den kommunala högskolan.

dels att moment 18 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

18. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub605 yrkande 3 och
proposition 1987/88:100 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Ub565 yrkande 5, 1987/88:Ub626 yrkande 15 och 1987/88:Ub631
delvis

UbU 1987/88:24

dels till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett UbU 1987/88:24
reservationsanslag av 431 621 000 kr.,

dels bemyndigar regeringen att göra överföringar mellan anslag i
enlighet med vad utskottet anfört.