Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:22

om anslag till utbildning för tekniska yrken (prop.
1987/88:100, bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under punkt D 8. Utbildning
för tekniska yrken (s. 222-242) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har
dels föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
linjen för materialfysik, om 180 poäng den 1 juli 1988,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla byggnadsindustrilinjen,
elektronikindustrilinjen, fordonstekniklinjen, grafiska industrilinjen,
livsmedelsindustrilinjen, pappers- och pappersmasseindustrilinjen, plastoch
gummiindustrilinjen, processindustrilinjen, styr-och reglertekniklinjen,
stålindustrilinjen, sågverksindustrilinjen, textil- och konfektionsindustrilinjen,
träindustrilinjen, underhållsteknikerlinjen samt verkstadsindustrilinjen
fr.o.m. budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
linjen för byggnadsteknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
linjen för industriell teknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

5. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som har förordats i
propositionen,

6. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 927 503 000 kr.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
planering för en matematisk-naturvetenskaplig utbildningslinje.

Motionerna

1987/88:Ub379 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörsutbildning
i Hässleholms, Klippans och Kristianstads kommuner.

UbU

1987/88:22

1 Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 22

1987/88:Ub535 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen,
anförts om mellaningenjörsutbildning.

1987/88:Ub538 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den tekniska
utbildningen i länet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A418.

1987/88:Ub552 av Monica Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en
ingenjörsutbildning på mellannivå i elektronik inrättas i Kalix kommun.

1987/88:Ub557 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadstäckning för den nya matematisk-naturvetenskapliga
linjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en komplett matematisk-naturvetenskaplig utbildning
vid Umeå universitet.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen under anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken anslår 4
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuell prövning av högskolekompetens av elever från
gymnasiets T-linjer.

1987/88:Ub570 av Bo Södersten m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten
av att viss del av civilingenjörsutbildningen inom högspänningsforskning
m.m. förläggs till Ludvika.

1987/88:Ub574 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att inom
ramen för en försöksverksamhet lokalisera ettårig och tvåårig högskoleutbildning
till Borås i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Ub577 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinjen med 60 platser vid
högskolan i Skövde.

1987/88:Ub580 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att UHÄ får i uppdrag att pröva möjligheterna att förlägga delar
av KTH:s lantmätarutbildning till högskolan i Gävle-Sandviken.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen beslutar att under D 8. Utbildning för tekniska yrken,

UbU 1987/88:22

anslå ett i förhållande till regeringsförslagen med 4,8 milj.kr. förhöjt belopp UbU 1987/88:22
om 932 303 000 kr.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i övrigt om teknisk sektor.

1987/88: Ub633 av Kerstin Keen (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta en fyraårig naturvetenskaplig linje med
inriktning mot fysik i Umeå redan läsåret 1988/89,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av en civilingenjörslinje
i teknisk fysik i Umeå,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av en civilingenjörslinje
i materialfysik i Uppsala.

1987/88:Ub636 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinjen (80 poäng) med 60 platser
vid högskolan i Skövde.

1987/88:Ub651 av Hans-Eric Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga en
tvåårig utbildning på mellaningenjörsnivå till Haninge 1988/89.

1987/88:Ub655 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med
mellaningenjörsutbildning vid högskolan i Borås.

1987/88:Ub684 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringsunderlaget
för det s.k. tekniska basåret.

1987/88:Ub692 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen anvisar 2
milj.kr. som förstärkning av anslaget D 8. Utbildning för tekniska yrken.

1987/88:Ub709 av Olle Grahn och Bengt A Klang (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkning av högskolan i Skövde (delvis).

1987/88:Ub718 av Börje Hörnlund (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att en 80 poängs produktionsteknikerlinje inrättas
vid arbetsenheten i Skellefteå.

1987/88:Ub719 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar öka
antalet platser inom arkitektlinjen vid Chalmers Tekniska Högskola med

15.

1987/88:Ub733 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen med ändring av tidigare ställningstagande beslutar att
utbildning på fysikerlinjen skall anordnas vid universitetet i Umeå även
under budgetåret 1988/89 med 30 nybörjarplatser,

2. att riksdagen beslutar att teknisk fysik-linjen inte skall inrättas vid Umeå
universitet,

1* Riksdagen 1987188.14saml. Nr22

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den planerade
matematisk-naturvetenskapliga linjen bör inrättas vid Umeå universitet
samtidigt med att den inrättas vid övriga universitet,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att inrätta
linjen för materialfysik som allmän utbildningslinje den 1 juli 1988,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra en uppräkning av
poängtalet för brandingenjörslinjen vid Lunds universitet från 100 till 120
poäng.

1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av anslag för att kunna starta ett tekniskt basår vid
högskolan i Karlstad för läsåret 1988/89.

1987/88:Ub811 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär en ökad satsning på gymnasieutbildningen
i Kristianstads län enligt vad som anförs i motionen.

1987/88:Ub812 av Ingela Gardner m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av datavetenskaplig linje vid Stockholms
universitet fr.o.m. läsåret 1989/90.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
34. att riksdagen till D 8. Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 929 503 000 kr.

Utskottet

Materialfysiklinje

Vid föregående riksmöte anmäldes i budgetpropositionen att man inom
projektet ”Bergslagens tekniska högskola” planerat för lokalisering av
civilingenjörsutbildning inom det materialtekniska området till universitetet
i Uppsala. Utbildningen avsågs genomföras i samverkan med högskolorna i
Falun-Borlänge och Gävle-Sandviken med den inledande delen av utbildningen
förlagd till universitetet och den avslutande till universitetet och de
båda högskolorna. Kostnaderna för utbildningen skulle till en början
bekostas med regionalpolitiska medel (prop. 1986/87:199 bil. 10 s. 242, UbU
1986/87:16).

I årets budgetproposition anför chefen för utbildningsdepartementet att
förslaget om en materialteknisk civilingenjörsutbildning i samverkan mellan
universitetet och de två högskolorna är en utbildningsmodell med utbildningspolitiskt
intressanta inslag. I enlighet med förslag från de berörda
högskoleenheterna föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att inrätta en ny
allmän utbildningslinje, materialfysiklinjen om 180 poäng den 1 juli 1988.
Linjen föreslås få en planeringsram omfattande 45 nybörjarplatser.

I proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland begär regeringen 123 milj. kr. på

UbU 1987/88:22

tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 för särskilda insatser inom utbildningsdepartementets
område. Av dessa medel avser 10 milj. kr. den nya
materialfysiklinjen.

I motionerna 1987/88:Ub633 (fp) yrkande 3 och 1987/88:Ub733 (m)
yrkande 4 hemställs att riksdagen skall avslå regeringens förslag att inrätta
materialfysiklinjen. Motionärerna anför att den utbildning inom materialteknikområdet
som finns vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH),
nämligen materialtekniklinjen, har haft rekryteringssvårigheter. Motionärerna
hänvisar till att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) motsatt sig
inrättandet av den nya linjen i Uppsala. De anser också att kontakterna
mellan materialteknikutbildningen och industrin bättre kan uppnås genom
samverkan, t.ex. i fråga om de studerandes examensarbeten.

Utskottet behandlar frågan om inrättande av linjen och om planeringsram
för den i detta betänkande. Frågan om medelsanvisningen behandlar
utskottet i betänkandet 1987/88:9.

Utskottet har, bl.a. av regionalpolitiska skäl, inget att erinra mot den
förordade utbyggnaden av den materialtekniska utbildningen med en ny linje
vid universitetet i Uppsala i samverkan med högskolorna i Falun-Borlänge
och Gävle-Sandviken. Det är enligt utskottets mening även av intresse att
denna nya modell för samverkan mellan högskolor i vad gäller civilingenjörsutbildning
prövas. Riksdagen bör således dels bemyndiga regeringen att
inrätta materialfysiklinjen den 1 juli 1988, dels fastställa den föreslagna
planeringsramen för linjen. Motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 3 och
1987/88:Ub733 yrkande 4 bör därför avslås av riksdagen.

Teknisk fysik-linjen, fysikerlinjen och matematisknaturvetenskaplig
linje

Riksdagen anvisade vid föregående riksmöte medel för planering av en
civilingenjörslinje vid universitetet i Umeå, nämligen teknisk fysik-linjen.
Utskottet anförde vid detta tillfälle att det är väsentligt för ett effektivt
utnyttjande av tillgängliga resurser att den nuvarande arbetsfördelningen
mellan universitetet i Umeå och högskolan i Luleå bibehålls. Lokaliseringen
av teknisk fysik-linjen till universitetet i Umeå skulle därför betraktas som ett
undantag och i så stor utsträckning som möjligt anpassas till de utbildningsoch
forskningsmässiga förutsättningar som redan finns vid universitetet i
Umeå och även bygga på samverkan med högskolan i Luleå och KTH.
Vidare förutsatte utskottet att kostnaderna för linjen skulle hållas inom
ramen för de beräkningar som föredragande statsrådet redovisat (UbU
1986/87:16 s.9).

UHÄ har på regeringens uppdrag planerat för anordnandet av teknisk
fysik-linjen i Umeå. UHÄ har också haft ett annat uppdrag, nämligen att
lägga fram förslag till en samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga
utbildningarna inom högskolan. Det senare uppdraget har resulterat i ett
förslag från UHÄ om inrättande av en ny matematisk-naturvetenskaplig
linje, som skall ersätta bl.a. fysikerlinjen. Mot bakgrund av detta förslag har
UHÄ hösten 1987 förordat dels att teknisk fysik-linjen inte skall anordnas i
LImeå budgetåret 1988/89, dels att den nya matematisk-naturvetenskapliga

UbU 1987/88:22

linjen skall inrättas där detta år. Vissa möjligheter till civilingenjörsutbildning
i Umeå bör enligt UHÄ utredas vidare.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att teknisk fysik-linjen anordnas
vid universitetet i Umeå fr.o.m. budgetåret 1988/89 samtidigt som
fysikerlinjen där avvecklas. Utbildningen på teknisk fysik-linjen beräknas
budgetåret 1988/89 kunna bedrivas inom oförändrad kostnadsram. Föredragande
statsrådet betonar att samverkansmöjligheterna med högskolan i
Luleå och KTH är värdefulla och bör utvecklas vidare för att åstadkomma
den önskvärda ingenjörsmässiga inriktningen av utbildningen i Umeå.

Föredragande statsrådet anför att den fortsatta planeringen av den nya
matematisk-naturvetenskapliga linjen skall inriktas på att den inrättas
budgetåret 1989/90. Frågan om förutsättningarna för linjens anordnande i
dess helhet vid universitetet i Umeå fr.o.m. budgetåret 1989/90 får enligt
statsrådet prövas under det fortsatta planeringsarbetet. Riksdagen bereds
tillfälle att ta del av vad som anförts om planeringen av den nya matematisknaturvetenskapliga
linjen.

Avslag på regeringens förslag att anordna teknisk fysik-linjen vid universitetet
i Umeå budgetåret 1988/89 yrkas i motionerna 1987/88:Ub633 (fp)
yrkande 2 och 1987/88:Ub733 (m) yrkande 2.

Fysikerlinjen bör enligt motion 1987/88:Ub733 (m) finnas kvar vid
universitetet i Umeå budgetåret 1988/89 (yrkande 1) men avvecklas budgetåret
därefter, dvs. 1989/90, samtidigt som den fullständiga matematisknaturvetenskapliga
linjen inrättas vid universitetet (yrkande 3).

Enligt yrkande 1 i motion 1987/88:Ub633 (fp) bör fysikerlinjen i Umeå
under budgetåret 1988/89 ersättas med den del av den nya matematisknaturvetenskapliga
linjen som inriktas mot fysik.

Den fullständiga matematisk-naturvetenskapliga linjen bör enligt motion
1987/88:Ub626 (c) yrkande 10 delvis, inrättas vid universitetet i Umeå redan
fr.o.m. budgetåret 1988/89 och enligt motion 1987/88:Ub557 yrkande 2 först
fr.o. m. budgetåret 1989/90.

Enligt motion 1987/88:Ub557 (vpk) yrkande 1 bör riksdagen uttala att när
den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen inrättas bör tillräckliga medel
anvisas för att täcka kostnaderna för förlängningen och reformeringen av
utbildningen.

Utskottet tillstyrkei regeringens förslag att anordna teknisk fysik-linjen
vid universitetet i Umeå fr.o.m. budgetåret 1988/89 och föreslåratt riksdagen
med avslag på motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 2 och 1987/88:Ub733
yrkande 2 fastställer planeringsramar för teknisk fysik-linjen i enlighet med
vad som förordats i budgetpropositionen.

Utskottet anser vidare att fysikerlinjen skall avvecklas vid universitetet i
Umeå budgetåret 1988/89, även detta i enlighet med vad utskottet godtog vid
föregående riksmöte. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot föreslagna
oförändrade planeringsramar för fysikerlinjen på övriga orter. Riksdagen
bör således med avslag på motion 1987/88:Ub733 yrkande 1 fastställa
planeringsramar för fysikerlinjen enligt vad som förordats i proposition
1987/88:100.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till
teknisk fysik-linjen resp. fysikerlinjen vid universitetet i Umeå föreslår

UbU 1987/88:22

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 10 delvis
och 1987/88:Ub633 yrkande 1 om inrättande av en matematisk-naturvetenskaplig
linje vid universitetet redan budgetåret 1988/89. Det bör i sammanhanget
påpekas att det torde medföra stora praktiska svårigheter att starta en
helt ny linje med så kort förberedelsetid som skulle ges efter ett riksdagsbeslut
under våren 1988.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i propositionen om att
planering sker för att inrätta den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen
fr.o.m. budgetåret 1989/90. Denna planering bör enligt utskottets mening
bl.a. utgå från att den fullständiga matematisk-naturvetenskapliga linjen
skall anordnas vid universitetet i Umeå. Detta bör riksdagen med anledning
av proposition 1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub557 yrkande 2 och
1987/88:Ub733 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet utgår självfallet från att när en ny linje inrättas, som innebär
förändring och förlängning av dittillsvarande utbildning, medel på sedvanligt
sätt beräknas för genomförande av reformen utan att riksdagen behöver göra
något särskilt uttalande. Motion 1987/88:Ub557 yrkande 1 avstyrks därför.

Datavetenskapliga linjen

I proposition 1987/88:100 föreslås oförändrade planeringsramar för den
datavetenskapliga linjen vid universiteten i Uppsala, Linköping och Umeå.

Utskottet tillstyrker de förordade planeringsramarna för datavetenskapliga
linjen.

I motion 1987/88:Ub812 (m) yrkande 3 hemställs att riksdagen skall uttala att
den datavetenskapliga linjen skall anordnas vid universitetet i Stockholm
fr.o.m. budgetåret 1989/90.

Utskottet erinrar om att regeringen år 1986 uppdrog åt UHÄ att lägga fram
förslag till en långsiktig samlad planering av de matematisk-naturvetenskapliga
utbildningarna. I uppdraget ingick att särskilt pröva det förväntade
behovet av matematisk utbildning i förhållande till behovet av datavetenskaplig
utbildning. UHÄ har överlämnat ett förslag till regeringen avseende
en del av de matematisk-naturvetenskapliga linjerna. Det innefattar inte den
datavetenskapliga utbildningen. UHÄ har anmält att hela det datavetenskapliga
området skall ses över i särskild ordning med anledning av de
synpunkter som kommit fram under det hittills genomförda utredningsarbetet.
Med hänvisning till det kommande utredningsarbetet föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub812 yrkande 3.

Arkitektlinjen

Planeringsramarna för allmänna utbildninglinjer uttrycks i antalet nybörjarplatser
för en linje eller en grupp av linjer. Inom en grupp anges som ett
planeringstal antalet nybörjarplatser för varje linje och ort. Högskoleenheterna
har möjlighet att inom en oförändrad total ram för gruppen göra
mindre ändringar mellan linjerna. Flertalet civilingenjörslinjer är inordnade
i en grupp av linjer. Nu förordar föredragande statsrådet att även återstående
civilingenjörslinjer samt arkitektlinjen skall inordnas i denna grupp.

UbU 1987/88:22

Antalet nybörjarplatser för arkitektlinjen beräknas i budgetpropositionen
vara oförändrat nästa budgetår.

I motion 1987/88:Ub719 (fp) yrkas att antalet nybörjarplatser på arkitektlinjen
vid Chalmers tekniska högskola (CTH) skall ökas med' 15 nästa
budgetår. Ökningen skall enligt motionen finansieras inom ramen för de
extra medel som yrkas i motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 1.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 fört fram en
ökning av arkitektlinjen med 15 platser vid CTH, dock utanför det egentliga
budgetförslaget. Med hänvisning härtill och då utskottet inte kan prioritera
den i motionen föreslagna ökningen av arkitektlinjen framför andra av
myndigheterna högre prioriterade förslag föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1987/88:Ub719. Den i propositionen föreslagna dimensioneringen
av linjen tillstyrks således. Utskottet erinrar om att CTH har en
möjlighet att fr.o.m. nästa budgetår i begränsad utsträckning omfördela
platser till arkitektlinjen från civilingenjörslinjerna då de ingår i samma
planeringsram. Utskottet återkommer i det följande till frågan om anslagsbeloppets
storlek och därmed även till motion 1987/88:Ub565 yrkande 1.

Utlokalisering av civilingenjörsutbildning

På elektrotekniklinjen vid KTH är 30 platser under de två första åren
förlagda till högskolan i Eskilstuna-Västerås med lokalisering till Västerås. I
UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisas att kontakt
tagits mellan KTH och universitetet i Umeå beträffande förläggning av delar
av elektrotekniklinjen med inriktning mot elkraftteknik till Umeå. I det
föregående har utskottet behandlat regeringens förslag att förlägga delar av
den avslutande utbildningen på en materialfysiklinje i Uppsala till högskolan
i Falun-Borlänge och högskolan i Gävle-Sandviken.

I två motioner hemställs om uttalanden från riksdagen om andra former av
utlokalisering av civilingenjörsutbildning.

I motion 1987/88:Ub580 (s) yrkande 3 hemställs om en prövning av
möjligheterna att förlägga delar av lantmätarutbildningen vid KTH till
högskolan i Gävle-Sandviken. Enligt motion 1987/88:Ub570 (s) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna angelägenheten av att avslutande
delar av civilingenjörsutbildningen inom högspänningsområdet förläggs till
Ludvika.

Utskottet anser att det ankommer på berörda högskolor att ta kontakt och
komma överens om utlokalisering av utbildning, såsom skett mellan KTH
och högskolan i Eskilstuna-Västerås.

UHÄ påpekar i årets anslagsframställning att ansvaret för utlokaliseringen
måste ligga på den examinerande högskolan och att eventuella merkostnader
måste beräknas för denna modell av utlokalisering. Enligt UHÄ:s mening
bör viss utlokalisering kunna ske även med stöd av regionalpolitiska medel
och då i formen av examensarbeten förlagda till industrier i områden som är
föremål för regionalpolitiska satsningar.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub570 och 1987/88:Ub580 yrkande 3.

UbU 1987/88:22

Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

UbU 1987/88:22

På regeringens uppdrag har UHÄ sett över studieorganisationen för YTH.
UHÄ anser att verksamheten bör ges en ökad flexibilitet och att beslutsprocessen
bör decentraliseras i möjligaste mån. Därför föreslår UHÄ att de
nuvarande femton linjerna sammanförs till två linjer, linjen för byggnadsteknik
omfattande den nuvarande byggnadsindustrilinjen och linjen för industriell
teknik omfattande de övriga linjerna inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken.

Föredragande statsrådet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
avveckla de nuvarande YTH-linjerna inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken och inrätta de två av UHÄ föreslagna linjerna fr.o.m.
budgetåret 1988/89. Linjerna föreslås anordnas vid de högskoleenheter som
hittills anordnat YTH. Dessutom föreslås linjen för industriell teknik
lokaliseras till högskolan i Skövde fr.o.m. nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande YTH-linjerna.

Ingenjörs- och teknikerlinjer m.m.

Den 1 juli 1986 inrättades brandingenjörslinjen om 100 poäng vid universitetet
i Lund (prop 1984/85:161, FöU 1984/85:12, rskr. 1984/85:389). Linjen
ersatte den brandingenjörsutbildning som dittills bedrivits vid statens
brandnämnd. Utbildningen på linjen avsågs i viss utsträckning integreras
med utbildningen på väg- och vattenbyggnadslinjen. Antalet nybörjarplatser
på linjen har hittills varit 25 och föreslås i årets budgetproposition öka till 30
fr.o.m. budgetåret 1988/89.

I anslagframställningarna för budgetåren 1987/88 och 1988/89 har linjenämnden
för linjen och styrelsen för universitetet i Lund begärt att linjen
skall förlängas. Detta motiveras bl.a. med att innehållet på linjen bör byggas
ut för att utbildningen skall kunna motsvara uppsatta kvalitetsmål och med
att det uppstått svårigheter att integrera vissa delar av utbildningen med
utbildningen på väg- och vattenbyggnadslinjen sedan civilingenjörslinjerna
omklassificerats från 160 till 180 poäng.

UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 föreslagit att
brandingenjörslinjen skall omklassificeras från 100 till 120 poäng. Eftersom
en omklassificering inte skall innebära att utbildningsinnehållet ökas har
UHÄ räknat med att omklassificeringen skall kunna genomföras utan ökade
kostnader.

Regeringen har inte tagit upp UHÄ:s förslag till omklassificering av linjen i
budgetpropositionen.

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub626 (c) yrkande 11 och 1987/
88:Ub733 (m) yrkande 5, hemställs att riksdagen i enlighet med UHÄ:s
förslag skall omklassificera brandingenjörslinjen från 100 till 120 poäng.

Utskottet har erfarit att den av universitetet föreslagna förlängningen av
brandingenjörslinjen inte är att betrakta som en omklassificering av linjen.
Den innebär i stället en reell utökning av utbildningen med två helt nya
kurser samt med ytterligare moment i ett antal befintliga kurser. Denna
utökning av kursinnehållet har vidare beräknats medföra ökade kostnader.
På dessa grunder avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 11
och 1987/88:Ub733 yrkande 5 om en omklassificering av linjen.

Verkstadsingenjörslinjen om 80 poäng inrättades den 1 juli 1987 (prop.
1986/87:100, UbU 1986/87:16, rskr. 1986/87:216). Linjen bygger på gymnasieskolans
naturvetenskapliga och tekniska linjer och är inriktad mot
produktionsprocesser i verkstadsindustrin. Linjen är lokaliserad till högskolan
i Kalmar och har 30 nybörjarplatser.

UHÄ föreslår i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 att linjen
skall anordnas med 30 platser vid högskolan i Skövde budgetåret 1988/89.
Driftkostnaden beräknas till 840 000 kr. per årskurs och år. UHÄ har gjort en
förstudie av lokal-, inrednings- och utrustningskonsekvenser av lokalisering
av denna linje samt av en YTH-linje för industriell teknik till Skövde.
Etablering av verkstadsingenjörslinjen beräknas medföra en kostnad för
lokaler av 1,5 milj.kr. utöver kostnaderna för lokaler för YTH. Med ledning
av erfarenheterna från Kalmar beräknas utrustningen för de båda linjerna
uppgå till 3-5 milj.kr. varav 450 000 kr. avser YTH-linjen.

UHÄ:s förslag om lokalisering av verkstadsingenjörslinjen till Skövde har
inte tagits upp i årets budgetproposition.

I motionerna 1987/88:Ub577 (c) yrkande 2, 1987/88:Ub636 (s) yrkande 1
och 1987/88: Ub709 (fp) delvis hemställs att verkstadsingenjörslinjen skall
lokaliseras till Skövde budgetåret 1988/89 med 60 nybörjarplatser. Inte i
någon av motionerna begärs något resurstillskott för detta. Enligt motion
1987/88:Ub709 bör medel omfördelas till högskolan i Skövde från andra
högskoleenheter.

Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka att verkstadsingenjörslinjen
lokaliseras till Skövde budgetåret 1988/89 eller att medel omfördelas från
annan utbildning och högskoleenhet till högskolan i Skövde för detta
ändamål. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub577
yrkande 2, 1987/88:Ub636 yrkande 1 och 1987/88:Ub709 delvis.

Produktionsteknikerlinjen om 80 poäng anordnas vid högskolan i EskilstunaVästerås,
universitetet i Lund-Malmö samt högskolorna i Kalmar, Karlstad
och Sundsvall-Härnösand. Vid den sistnämnda högskoleenheten är utbildningen
förlagd till Härnösand och Örnsköldsvik.

UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 föreslagit att
linjen skall anordnas även vid högskolan i Luleå med utbildningen förlagd till
Skellefteå. Detta förslag görs under förutsättning av att förkunskapskravet
på yrkesverksamhet slopas, då detta krav enligt UHÄ försvårar rekryteringen
till linjen i dess helhet. Driftkostnaden beräknas av UHÄ till 840 000 kr.
per årskurs och år. UHÄ har beräknat att den föreslagna förläggningen av
utbildningen på linjen till Skellefteå medför en lokalkostnad av 200 000 kr.
Inredningskostnaderna beräknas till 180 000 kr. och utrustningskostnaderna
till 1,8 milj.kr.

Den nya lokaliseringen av produktionsteknikerlinjen till Luleå tillstyrks
inte i budgetpropositionen.

Enligt motion 1987/88:Ub718 (c) yrkande 1 bör riksdagen besluta att en
produktionsteknikerlinje om 80 poäng snarast inrättas i Skellefteå.

Utskottet erinrar om att riksdagen beslutar om planeringsramar för
allmänna utbildningslinjer. Ramarna avser antalet nybörjarplatser vid olika
högskoleenheter. Riksdagen tar emellertid inte ställning till var resp.

UbU 1987/88:22

högskoleenhet förlägger utbildningen på linjen. Sorn utskottet redovisat har
UHÄ föreslagit att produktionsteknikerlinjen skall lokaliseras till högskolan
i Luleå och att högskolan ämnar förlägga den föreslagna utbildningen till
Skellefteå. Utskottet kan dock för sin del inte tillstyrka att medel anvisas
budgetåret 1988/89 för att lokalisera produktionsteknikerlinjen till ytterligare
en ort. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub718
yrkande 1.

Samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå

Innevarande budgetår pågår försöksverksamhet med femårig teknisk linje i
gymnasieskolan inom Kronobergs och Blekinge län. Vidare har inorr^
högskolan anordnats 40-poängsutbildning som påbyggnad på den fyraåriga
tekniska linjen i gymnasieskolan.

En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet för samordnad ingenjörsutbildning
på mellannivå (SIM) har till uppgift att studera förutsättningarna
för att på sikt föra all teknisk utbildning på mellannivå till högskolan samt att
föreslå lämplig utbyggnadstakt. Arbetsgruppen har avgivit en delrapport (Ds
U 1987:12) Försök med samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå
avseende budgetåret 1988/89. Gruppen har avgivit sina slutliga förslag den 15
mars 1988, vilka avser tiden efter budgetåret 1988/89.

Arbetsgruppen har i sin första delrapport föreslagit att pågående försöksverksamhet
i Kronobergs och Blekinge län överförs till högskolan, att
pågående försöksverksamhet med 40- poängsutbildning inom högskolan
utökas samt att en ny försöksverksamhet inom högskolan inleds med tvåårig
högskoleutbildning som bygger på tredje årskursen av gymnasieskolans
tekniska linje.

UHÄ har föreslagit att den fortsatta försöksverksamheten skall avse
enbart tvåårig utbildning i högskolan som bygger på tredje årskursen av den
tekniska linjen.

I avvaktan på arbetsgruppens slutliga förslag förordar föredragande
statsrådet i budgetpropositionen att försöksverksamheten budgetåret 1988/
89 skall omfatta både ettårig utbildning som bygger på årskurs 4 och tvåårig
utbildning som bygger på årskurs 3 av den tekniska linjen. Föreskrifterna i
högskoleförordningen om fristående kurser och lokala linjer bör kunna
tillämpas för utbildningarna under försöksperioden.

Tvåårig utbildning föreslås genomföras på 19 orter och ettårig utbildning
på 10 orter, varav två föreslås få även den tvååriga utbildningen. Vidare
föreslås den pågående försöksverksamheten i Kronobergs och Blekinge län
inom gymnasieskolan med en reformerad femårig teknisk linje i vad avser
linjens två sista år överföras till den nya försöksverksamheten med tvåårig
utbildning inom högskolans ram.

Medel för ettårig utbildning i Borlänge och Ludvika beräknas i proposition
1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland. Medel för övriga ettåriga utbildningar samt för de
tvååriga utbildningarna beräknas i budgetpropositionen under anslaget
Utbildning för tekniska yrken. Det beräknas inte några medel för lokaler och
utrustning. Samtliga berörda kommuner har enligt statsrådet förklarat sig

UbU 1987/88:22

villiga att under försöksperioden ställa lokaler och utrustning till förfogande.

I åtta motioner begärs uttalanden av riksdagen om att ingenjörsutbildning
på mellannivå m.m. skall lokaliseras till ytterligare sex orter samt att
utbildningen på en av de orter som finns med i regeringens förslag, nämligen
Hässleholm, skall få utvidgad verksamhet.

I motion 1987/88:Ub651 (s) begärs att budgetåret 1988/89 skall en tvåårig
utbildning förläggas till Haninge som innevarande år deltar i försöksverksamheten
med ettårig utbildning. Enligt motionerna 1987/88:Ub379 (m) och
1987/88:Ub811 (fp) yrkande 6 bör försöksverksamhet med ingenjörsutbildning
på mellannivå förläggas till Kristianstad, Hässleholm och Klippan
budgetåren 1988/89 och 1989/90. Både ettårig och tvåårig utbildning bör
enligt motionerna 1987/88:Ub535 (c) yrkande 1, 1987/88:Ub574 (fp) och
1987/88:Ub655 (m) förläggas till Borås budgetåret 1989/90. I motion
1987/88:Ub538 (s) begärs ett uttalande av riksdagen om att tvåårig utbildning
bör starta i Orebro senast budgetåret 1989/90 samt att civilingenjörsutbildning
på två, icke angivna, linjer skall startas budgetåret 1990/91. Slutligen
begärs i motion 1987/88:Ub552 (s) att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna behovet av ingenjörsutbildning på mellannivå i Kalix. I
motionerna som avser budgetåret 1988/89 har inte några resurser för
utbildningen begärts.

Utskottet tillstyrker att de fortsatta försöken med ingenjörsutbildning på
mellannivå genomförs inom högskolan. Utskottet noterar att regeringens
förslag omfattar alla de orter som i arbetsgruppens delrapport placerats i en
första prioritetsgrupp och att det dessutom omfattar ytterligare två orter,
nämligen Visby och Umeå. Arbetsgruppen har anfört starka skäl för en
lokalisering av utbildningen till dessa orter. Utskottet tillstyrker denna
omfattning av försöksverksamheten 1988/89 och tillstyrker även den föreslagna
överföringen av pågående försöksverksamhet i Kronobergs och
Blekinge län till den nya försöksverksamheten inom högskolan. Utskottet
anser att den fortsatta beredningen av frågan om den framtida utformningen
av utbildningen bör avvaktas innan beslut fattas om en utvidgning av
verksamheten utöver vad som nu förordas i budgetpropositionen. Några av
de förslag som förts fram i motionerna har av arbetsgruppen förts till en andra
prioritetsgrupp, medan några av motionsförslagen inte alls ingår i arbetsgruppens
första delrapport och inte heller bland de ansökningar från
kommunerna om deltagande i verksamheten som redovisas i denna rapport.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub379, 1987/
88:Ub535 yrkande 1,1987/88:Ub538 delvis, 1987/88:Ub552,1987/88:Ub574,
1987/88:Ub651,1987/88:Ub655 och 1987/88:Ub811 yrkande 6. Utskottet kan
inte tillstyrka att ett uttalande görs om en inte angiven civilingenjörsutbildning
i Örebro, varför motion 1987/88:Ub538 avstyrks även i denna del.

Föredragande statsrådet utgår från att de elever som nu befinner sig i
fjärde årskursen inom försöksverksamheten i Kronobergs och Blekinge län
kommer att få hela sin utbildning tillgodoräknad i högskolan när försöksverksamheten
flyttas över till högskolan fr.o.m. budgetåret 1988/89.

I motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 13 anförs att vissa övergångsbestämmelser
måste gälla när en ny utbildning, såsom ingenjörsutbildningen på

UbU 1987/88:22

mellannivå, införs. Motionärerna redovisar att elever tidigare gått från
fyraårig teknisk linje till högskolan utan att få tillgodoräkna sig det fjärde året
som högskoleutbildning. De anser det angeläget att ett tillgodoräknande av
det fjärde året som högskoleutbildning sker först efter individuell prövning.

Utskottet har uppfattat uttalandet i budgetpropositionen om tillgodoräknande
av det fjärde året på teknisk linje som högskoleutbildning så att det
gäller endast de elever som redan befinner sig på fjärde årskursen inom den
pågående försöksverksamheten med femårig, reformerad teknisk linje i
Kronobergs och Blekinge län. Det rör alltså en begränsad grupp elever och
inte ett allmänt tillgodoräknande av det fjärde året. Med detta klarläggande
föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 13 i motion 1987/88:Ub565.

Tekniskt basår

Det tekniska basåret inom högskolan riktar sig till studerande från gymnasieskolans
treåriga samhällsvetenskapliga och ekonomiska linjer och är
avsett att ge dem behörighet för teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning.
Innevarande budgetår anordnas tekniskt basår vid högskolan i
Luleå med medel under förevarande anslag.

I budgetpropositionen beräknas medel för ytterligare fyra studerandegrupper
budgetåret 1988/89. Dessa medel föreslås ställas till regeringens
disposition.

I motion 1987/88:Ub809 (c) yrkande 8 hemställs att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna behovet av medel för tekniskt basår vid
högskolan i Karlstad.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för en utvidgad verksamhet med
tekniskt basår budgetåret 1988/89. Det är enligt utskottets mening viktigt att
på detta sätt vidga antalet studiealternativ för studerande från de aktuella
linjerna och att öka rekryteringsbasen för högre teknisk och naturvetenskaplig
utbildning, inte minst med tanke på att så få flickor söker till flera av dessa
utbildningslinjer. Utskottet anser att regeringen bör disponera medlen och
fördela dem till de högskoleenheter som bedöms kunna genomföra verksamheten
på bästa sätt. Utskottet har inte underlag för att föreslå riksdagen att
göra något uttalande i lokaliseringsfrågan. Därför bör riksdagen avslå
motion 1987/88:Ub809 yrkande 8.

I motion 1987/88:Ub684 (m) hemställs att verksamheten med det tekniska
basåret skall vidgas till att avse även studerande från den treåriga humanistiska
linjen i syfte att ytterligare öka rekryteringsbasen till teknisk och
naturvetenskaplig högskoleutbildning.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det skulle vara av värde om
även studerande från den humanistiska linjen fick möjlighet att komplettera
sina förkunskaper inom det tekniska och naturvetenskapliga området genom
studier inom ett tekniskt basår. Redan i anslagsframställningen inför
innevarande budgetår anförde UHÄ att en sådan utvidgning borde prövas.
Utskottet förutsätter att en sådan prövning nu görs, när önskemålen om en
kvantitativ utvidgning tillgodoses budgetåret 1988/89. Utskottet är emellertid
inte berett att tillstyrka motionsyrkandet då det inte är klarlagt om den
yrkade utvidgningen av tillträdet till det tekniska basåret medför några

UbU 1987/88:22

avgörande kostnadsökningar för nästa budgetår. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1987/88:Ub684.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt föreslagits om lokalisering
och dimensionering inom sektorn för utbildning för tekniska yrken och
hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i proposition 1987/88:100.

Medelsberäkningarna

Föredragande statsrådet erinrar om att omfattande åtgärder vidtagits de
senaste åren för att höja kvaliteten i civilingenjörsutbildningen. Med
hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget biträds inte förslag från
UHÄ om ytterligare förstärkningar inom anslaget.

Totalt föreslås anslaget föras upp med 927 503 000 kr.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 34 föreslås riksdagen anvisa 2
milj.kr. för en förstärkning av civilingenjörslinjerna i enlighet med UHÄ:s
förslag.

Enligt motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 1 bör civilingenjörslinjerna
förstärkas med 4 milj.kr.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub626 yrkande 10, delvis, anvisa 4,8
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av beloppet avser 2 milj.kr.
civilingenjörslinjerna, 2 milj.kr. ingenjörs- och teknikerlinjerna och 0,5
milj.kr. YTH, allt i enlighet med UHÄ:s anslagsframställning. Slutligen
avser 0,3 milj.kr. kostnader för anordnande av en matematisk-naturvetenskaplig
linje vid universitetet i Umeå budgetåret 1988/89.

I motion 1987/88:Ub692 (c) yrkas att riksdagen skall anvisa 2 milj.kr. för
särskilda insatser vid universitetet i Umeå i syfte att öka rekryteringen av
studerande från hela landet.

På i budgetpropositionen anförda grunder tillstyrker utskottet regeringens
medelsberäkning under anslaget till utbildning för tekniska yrken. Riksdagen
bör således avslå motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 1, 1987/88:Ub626
yrkande 10 delvis, 1987/88:Ub692 och 1987/88:816 yrkande 34 om förstärkningar
under anslaget. Utskottet har i det föregående avstyrkt motion
1987/88:Ub626 i vad den avser inrättande av en matematisk-naturvetenskaplig
linje vid universitetet i Umeå budgetåret 1988/89. Riksdagen bör därför
avslå yrkande 10 i motion 1987/88:Ub626 även i vad det avser medel för
denna linje.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av och planeringsram för materialfysiklinjen att

riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 3 och
1987/88:Ub733 yrkande 4 dels bemyndigar regeringen att inrätta en

UbU 1987/88:22

allmän utbildningslinje, linjen för materialfysik, om 180 poäng den 1
juli 1988, dels fastställer planeringsram för linjen enligt vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande planeringsramar för teknisk fysik-linjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 2 och
1987/88:Ub733 yrkande 2 fastställer planeringsramar enligt vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande planeringsramar för fysikerlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub733 yrkande 1
fastställer planeringsramar enligt vad som förordats i proposition
1987/88:100,

4. beträffande inrättande av matematisk-naturvetenskaplig linje vid
universitetet i Umeå budgetåret 1988189

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 10 delvis och
1987/88:Ub633 yrkande 1,

5. beträffande inrättande av matematisk-naturvetenskaplig linje vid
universitetet i Umeå budgetåret 1989/90 m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub557 yrkande 2 och 1987/88:Ub733 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande kostnadstäckning för en ny matematisk-naturvetenskaplig
linje

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub557 yrkande 1,

7. beträffande planeringsramar för datavetenskapliga linjen

att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats i
proposition 1987/88:100,

8. beträffande anordnande av den datavetenskapliga linjen vid
universitetet i Stockholm budgetåret 1989190

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub812 yrkande 3,

9. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub719 fastställer planeringsramar
enligt vad som förordats i proposition 1987/88:100,

10. beträffande utlokalisering av delar av lantmäterilinjen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub580 yrkande 3,

11. beträffande utlokalisering av delar av elkraftsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub570,

12. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning

att riksdagen bemyndigar regeringen att dels avveckla byggnadsindustrilinjen,
elektronikindustrilinjen, fordonstekniklinjen, grafiska industrilinjen,
livsmedelsindustrilinjen, pappers- och pappersmasseindustrilinjen,
plast- och gummiindustrilinjen, processindustrilinjen,
styr- och reglertekniklinjen, stålindustrilinjen, sågverksindustrilinjen,
textil- och konfektionsindustrilinjen, träindustrilinjen, underhållsteknikerlinjen
samt verkstadsindustrilinjen fr.o.m. budgetåret 1988/
89, dels inrätta en allmän utbildningslinje, linjen för byggnadsteknik,
om 60 poäng den 1 juli 1988, dels inrätta en allmän utbildningslinje,
linjen för industriell teknik, om 60 poäng den 1 juli 1988,

UbU 1987/88:22

13. beträffande brandingenjörslinjen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 11 och
1987/88:Ub733 yrkande 5,

14. beträffande verkstadsingenjörslinjen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub577 yrkande 2, 1987/
88:Ub636 yrkande 1 och 1987/88:Ub709 delvis,

15. beträffande produktionsteknikerlinjen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub718 yrkande 1,

16. beträffande försök med ingenjörsutbildning pä mellannivå m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub379, 1987/
88:Ub535 yrkande 1,1987/88:Ub538,1987/88:Ub552,1987/88:Ub574,
1987/88:Ub651, 1987/88:Ub655 och 1987/88:Ub811 yrkande 6 godkänner
vad som förordats i proposition 1987/88:100,

17. beträffande visst tillgodoräknande av utbildning som högskoleutbildning att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565 yrkande 13,

18. beträffande tekniskt basår

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub684 och 1987/88:Ub809
yrkande 8,

19. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

20. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 1, 1987/88:Ub626 yrkande 10
delvis, 1987/88:Ub692 och 1987/88:Ub816 yrkande 34 till Utbildning
för tekniska yrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 927 503 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson
(s), Margareta Hemmingsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m),
Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Hans
Dau (m) och Marianne Andersson (c).

UbU 1987/88:22

Reservationer

UbU 1987/88:22

1. Materialfysiklinje (mom. 1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har,”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att materialtekniklinjen vid KTH har haft rekryteringsproblem
under en längre tid. Enligt utskottet kan det därför bli stora
svårigheter att rekrytera studerande både till denna linje och till den
föreslagna materialfysiklinjen om denna inrättas i Uppsala. Utskottet anser
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 3 och
1987/88:Ub733 yrkande 4 bör avslå regeringens förslag om inrättande av den
nya linjen och om fastställande av en planeringsram för den. Frågan om
användningen av medel beräknade för linjen behandlar utskottet i betänkandet
1987/88:9 om insatser i Bergslagen och norra Sveriges inland.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande inrättande av och planeringsram för en materialfysiklinje att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88 :Ub633 yrkande 3 och
1987/88:Ub733 yrkande 4 samt med avslag på proposition 1987/88:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Planeringsramar för teknisk fysik-linjen (mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de befintliga resurserna bäst utnyttjas om den
nuvarande arbetsfördelningen mellan universitetet i Umeå och högskolan i
Luleå bibehålls. Den innebär att civilingenjörsutbildning och teknisk forskning
bedrivs vid högskolan i Luleå och att grundläggande utbildning och
forskning inom det matematisk-naturvetenskapliga området koncentreras
till universitetet i Umeå. Utskottet kan därför inte tillstyrka en utbyggnad av
teknisk fysik-linjen vid universitetet i Umeå. Flera ämnesområden inom det
tekniska området som krävs för linjen saknas i Umeå, liksom en ingenjörsmässig
inriktning av de grundläggande matematisk-fysiska ämnena. För att
tillföra universitetet i Umeå denna kompetens krävs enligt utskottets mening
betydande resurser utöver dem som beräknats i proposition 1987/88:100.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 2 och
1987/88:Ub733 yrkande 2 avslå regeringens förslag att anordna teknisk
fysik-linjen i Umeå samt fastställa föreslagna oförändrade planeringsramar
för linjen på övriga orter.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande planeringsramar för teknisk fysik-linjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub633 yrkande 2 och
1987/88:Ub733 yrkande 2 samt med anledning av proposition 1987/

88:100 fastställer planeringsramar för teknisk fysik-linjen enligt vad
utskottet förordat,

3. Planeringsramar för fysikerlinjen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”proposition 1987/88:100” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 2) avstyrkt att teknisk
fysik-linjen anordnas vid universitetet i Umeå budgetåret 1988/89. Utskottet
föreslår som en följd härav att fysikerlinjen anordnas i Umeå även
budgetåret 1988/89 och att den får en oförändrad planeringsram av 20
nybörjarplatser. Utskottet har inget att erinra mot övriga planeringsramar
för fysikerlinjen på andra orter.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande planeringsramar för fysikerlinjen
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Ub733 yrkande 1 fastställer planeringsramar enligt vad utskottet
förordat,

4. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”På i” och
slutar med ”denna linje” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motion 1987/88:Ub816 yrkande 34
och anvisa 2 milj.kr. under förevarande anslag för en förstärkning av
civilingenjörslinjerna i enlighet med UHÄ:s förslag. Utskottet har i övrigt
inget att erinra mot medelsberäkningarna under anslaget.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 34, med
anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub565
yrkande 1 och 1987/88:Ub626 yrkande 10 delvis samt med avslag på
motion 1987/88:Ub692 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 929 503 000 kr.

5. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”På i” och
slutar med ”denna linje” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla motion 1987/88:Ub565 yrkande 1
och anvisa 4 milj.kr. till en förstärkning av civilingenjörslinjerna. Utskottet
har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningarna under anslaget.

UbU 1987/88:22

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 1, med
anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub626
yrkande 10 delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 34 samt med avslag på
motion 1987/88:Ub692 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 931 503 000 kr.

6. Anslagsbeloppet (mom. 20)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”På i” och
slutar med ”denna linje” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen i enlighet med vad som hemställs i motion
1987/88:Ub626 yrkande 10 delvis bör förstärka civilingenjörsutbildningen
med 2 milj.kr., ingenjörs- och teknikerutbildningen med 2 milj .kr. och YTH
med 0,5 milj.kr. Anslaget till utbildning för tekniska yrken bör därför ökas
med 4,5 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet har i det
föregående tagit ställning för en matematisk-naturvetenskaplig linje vid
universitetet i Umeå budgetåret 1989/90. Därmed behöver medel inte
anvisas till linjen budgetåret 1988/89, vilket yrkas i motion 1987/88:Ub626.

Utskottet anser att medel till rekryteringsfrämjande åtgärder vid universitetet
i Umeå bör kunna inrymmas i de medel till regionalpolitiska åtgärder
inom högskolans område som yrkas i reservation 9 till betänkandet UbU
1987/88:20. Därmed bör yrkandet i motion 1987/88:Ub692 kunna tillgodoses,
varför det bör avslås av riksdagen.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 1,1987/88:Ub626 yrkande 10 delvis och
1987/88:Ub816 yrkande 34 och med avslag på motion 1987/88:Ub692
till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 932 003 000 kr.

UbU 1987/88:22

gotab Stockholm 1988 14954