Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:20

om vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma frågor (prop.
1987/88:100, bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under rubriken D.
Högskola och forskning avsnitten Vissa anslagsfrågor, Forskning och
utveckling för högskolans eget behov och UHÄ:s arbetsuppgifter (s. 203-210) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har

dels under rubriken Vissa anslagsfrågor föreslagit riksdagen att bemyndiga
regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet
med vad som förordats i propositionen,
dels under rubriken Vissa anslagsfrågor berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad som i propositionen har anförts rörande UHÄ:s arbetsuppgifter.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1987/88:64

1987/88:Ub3 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om betydelsen för den regionala utvecklingen av kvalitet i
den högre utbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om åtgärder för att stärka de mindre högskolornas

utvecklingskraft.

1987/88: A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om de mindre högskolornas roll som utvecklingscentra
i den egna regionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub515 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående stöd till Forskarskolan
i Lund.

£3

UbU

1987/88:20

1 Riksdagen 1987188. 14sami. Nr 20

1987/88:Ub524 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen sorn sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningssektorns
regional- och arbetsmarknadspolitiska betydelse.

1987/88:Ub529 av Bo Hammar och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
praktisk-pedagogisk undervisning för lärare/handledare inom högskolan.

1987/88:Ub562 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvärdera Karlstadsmodellen för forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den fortsatta utbyggnaden av utbildningsverksamheten vid
högskolan i Karlstad.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen under ett nytt anslag benämnt D 40. Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom högskolan anslår 4 milj.kr.,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för en minskning
av anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet med 25 % under en
treårsperiod,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid högskolorna i Växjö, Örebro och Karlstad.

1987/88:Ub584 av Karl Boo och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett transporttekniskt centrum i Borlänge.

1987/88:Ub617 av Bo Hammar och Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att
riksdagen anslår 3 milj.kr. för budgetåret 1988/89 till de små och medelstora
högskolorna för planering av projekt som kan förstärka forskningsmiljön.

1987/88:Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att höja den pedagogiska kvaliteten inom högskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fasta forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor,
39. att riksdagen beslutar anslå 70 milj.kr. till regionalpolitiska insatser
inom högskolan.

1987/88: Ub676 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning i Kronobergs län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A457.

1987/88:Ub680 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsväsendets utformning och inriktning för den regionala
utvecklingen,

UbU 1987/88:20

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av vidareutbildning på mellannivå av ingenjörer, tekniker
och ekonomer för den regionala utvecklingen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de små högskolornas roll för den regionala utvecklingen,
uppbyggnad, utformning och inriktning med avseende på den regionala
utvecklingen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningens inriktning vid de mindre högskolorna,

5. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 50 000 000 kr. för
breddning och utbyggnad av mindre högskolor i regionalt utsatta regioner i
enlighet med vad som i motionen anförts (Nytt anslag),

6. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 20 000 000 kr. för
inrättande av fasta forskartjänster vid de mindre högskolorna i enlighet med
vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A462.

1987/88:Ub682 av Pär Granstedt m.fl. (c, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att pris- och löneomräkning av
högskolans anslag måste redovisas mycket tydligare i fortsättningen än i årets
budgetproposition.

1987/88:Ub702 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökade resurser till högskolan i Jönköping och högskoleutbildning
i Jönköpings län.

1987/88:Ub703 av Gullan Lindblad m.fl. (m,fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
utbyggnad av ett universitet i Karlstad bör beaktas i förberedelsearbetet inför
1990 års forskningspolitiska proposition.

1987/88:Ub728 av Ann-Cathrine Haglund och Bengt Wittbom (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den framtida utvecklingen av högskolan i Örebro.

1987/88:Ub734 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens
inriktning och utformning vid de s.k. mindre högskolorna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A484.

1987/88:Ub735 av Stina Gustavsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering för ”Smålands tekniska högskola”.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A489.

1987/88:Ub736 av Hans Lindblad (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskolan i Gävle-Sandviken byter namn till
Gävleborgs högskola.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A490.

UbU 1987/88:20

1987/88: Ub740 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen til! känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning vid Sundsvall-Härnösands högskola.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A493.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur 1980-talets urholkning
av anslaget till den grundläggande högskoleutbildningen skall återställas
inom de närmaste åren,

15. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk översyn av
högskolans organisation och arbetsformer i enlighet med vad som anförs i
motionen (delvis),

16. att riksdagen beslutar att varje högskolestyrelse bör ansvara för att
högskolekurser anordnas också utanför högskoleorterna inom sina geografiska
områden,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och forskning vid de nya högskolorna.

1987/88:Ub804 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning i Kronobergs län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A428.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om synen på den högre utbildningen och forskningen,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan högre utbildning och forskning,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskolans styr- och anslagssystem (delvis).

1987/88:Ub809 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringen för universitet i Karlstad.

1987/88:Ub810 av Björn Samuelson (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett statligt huvudmannaskap för forskning i Värmland.

1987/88:Ub811 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om polymertekniskt centrum i Kristianstad,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skånes livsmedelstekniska högskola.

UbU 1987/88:20

1987/88:Ub818 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning,
utveckling och forskning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N335.

Utskottet

Universitets- och högskoleämbetets framtida arbetsuppgifter

Riksdagen bereds i budgetpropositionen under avsnittet UHÄ:s arbetsuppgifter
(s. 207-210) tillfälle att ta del av vad som anförts om UHÄ:sarbetsuppgifter.
Föredragande statsrådet anmäler att han har för avsikt att se
över instruktionen för UHÄ. För riksdagens information tas även upp vissa
frågor som gäller UHÄ som central myndighet för högskolan samt samspelet
mellan UHÄ och de olika högskoleenheterna.

1 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10 s. 219) förordades
bl.a. delvis nya uppgifter för UHÄ, varvid uppgiften att initiera och
administrera olika former av uppföljning av högskolans verksamhet borde bli
en huvuduppgift. Detta hade riksdagen inte någon erinran mot (UbU
1986/87:25, rskr. 317).

UHÄ har i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89
redovisat förslag om hur ämbetet skall fullgöra sina uppgifter. UHÄ har
därvid diskuterat fyra roller

- som genomförare av statliga beslut,

- som beredningsorgan till regeringen,

- som företrädare för landets högskolor gentemot regeringen,

- som företrädare för högskolan gentemot det övriga samhället.
Föredragande statsrådet erinrar om att det sedan några år pågår en fortsatt

utveckling av högskolans anslags- och styrsystem. I detta sammanhang anses
det vara väsentligt att UHÄ:s roll görs tydligare på ett sätt som svarar mot
verksledningspropositionens intentioner (prop. 1986/87:99, KU 1986/87:29,
rskr. 226), nämligen att bättre möjligheter ges för regeringen att styra
myndighetens verksamhet i stort, samtidigt som myndigheten i ökad
utsträckning får ansvaret för utformningen av den löpande verksamheten.

Enligt föredragande statsrådet kan UHÄ:s uppgift inte renodlas till endera
av de av UHÄ diskuterade rollerna. UHÄ måste fullgöra alla de nämnda
uppgifterna.

UHÄ:s huvuduppgift är enligt föredragande statsrådet att vara central
myndighet för de självständiga högskoleenheterna. Som central myndighet
bör UHÄ genom sin instruktion ges i uppgift

- att bereda olika frågor,

- att ansvara för uppföljning och utvärdering,

- att utöva tillsyn över högskolan.

Den senare uppgiften innebär att UHÄ måste ikläda sig ett ökat ansvar när
det gäller t.ex. ekonomisk förvaltning samt tillse att bestämmelserna i
högskoleförordningen och andra författningar tillämpas och efterlevs inom
högskolan.

UbU 1987/88:20

I enlighet med verksledningspropositionen skall myndighetens chef, dvs.
universitetskanslern, ansvara för verksamheten. Inom en så vitt förgrenad
verksamhet som högskolan bör emellertid styrelsen också i fortsättningen
spela en viktig roll för ämbetets kontakter såväl med högskolans verksamhet
som med det övriga samhället. Styrelsens ledamöter bör dock gemensamt
medverka till att utforma UHÄ:s verksamhet och inte se sig som representanter
för olika intressegrupper.

Den nuvarande beredningsorganisationen har utsetts av regeringen, vilket
inneburit att planeringsberedningarnas ställning i förhållande till styrelsen
varit oklar. Den centrala regleringen av vilka beredande organ som skall
finnas inom UHÄ bör därför upphöra. I fortsättningen bör det ankomma på
UHÄ:s styrelse att besluta vilka beredningsorgan som skall finnas. Härvid
kan en mer flexibel beredningsorganisation än den hittillsvarande övervägas.

Utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer har hittills fastställts av
UHÄ. De har med tiden fått en allt mindre styrande funktion. I 1987 års
budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10 s. 217) aviserades därför ett
uppdrag till UHÄ att utreda för vilka utbildningslinjer utbildningsplanerna
skulle kunna slopas. UHÄ har därefter i särskild skrivelse föreslagit att
samtliga utbildningsplaner i fortsättningen bör fastställas av den enskilda
högskoleenheten.

Föredragande statsrådet anser det emellertid motiverat att bibehålla
centralt fastställda utbildningsplaner för sådana utbildningar som är direkt
inriktade mot yrken där det finns olika former av officiellt fastställd
legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför allt inom sektorerna för
utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken. Riksdagen bör i samband
med att en ny allmän utbildningslinje inrättas även ta ställning till de
övergripande målen för linjen. För de linjer som redan inrättats och som
enligt föreliggande förslag fr.o.m. budgetåret 1988/89 inte kommer att ha
centralt beslutade utbildningsplaner bör i stället de övergripande målen
anges utifrån tidigare riksdagsbeslut om inrättande av resp. linje.

Vissa ytterligare arbetsuppgifter för UHÄ berörs under avsnittet Forskning
och utveckling för högskolans behov i budgetpropositionen (s. 206-207). Där
hävdas bl.a. att utbildningens kvalitet endast marginellt kan påverkas genom
centrala beslut. Central reglering av organisation och tillträde har naturligtvis
betydelse, men det är inte sådana yttre faktorer som ensamma bestämmer
den anda och det engagemang som utmärker arbetet i föreläsningssalar, i
seminarierum, i bibliotek, i laboratorier och på kliniker. Uppmärksamheten
behöver i växande utsträckning riktas mot hela det komplex av organisatoriska
och ekonomiska förhållanden som bestämmer hur långt de studerande når
i riktning mot goda kunskaper, problemlösningsförmåga och självständigt
omdöme. UHÄ:s årliga verksamhetsberättelse ger, liksom högskoleenheternas,
en god bild av det livliga utvecklingsarbete som pågår lokalt. Det är
därför viktigt att centrala insatser på utvecklingsområdet inriktas så att de
stöder och stimulerar de initiativ som tas på lokal nivå. Inom UHÄ finns två

UbU 1987/88:20

program som enligt föredragande statsråd är av särskilt intresse i detta
sammanhang, nämligen forskningsprogrammet och personalutbildningsprogrammet.

I tre motioner tas frågor upp som rör UHÄ:s arbetsuppgifter m.m., nämligen
motionerna 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 18, 1987/88:Ub801 (c) yrkande 15
delvis och 1987/88:Ub806 (m) yrkande 27 delvis. I de två senare motionerna
efterlyses parlamentariska utredningar av högskolans organisation.

I motion 1987/88:Ub801 sägs att en viktig uppgift för en parlamentarisk
utredning bör vara att se över arbetsfördelningen mellan UHÄ och
högskolestyrelserna. Utredningen bör också analysera huruvida det på sikt
är ändamålsenligt att ha skilda centrala verk för högskola och ungdomsskola.

Enligt motion 1987/88:Ub806 skall i den begärda översynen ingå en analys
av vilka centrala högskolemyndigheter som skall finnas och vilka förutsättningar
som skall gälla för deras verksamhet. En utgångspunkt bör vara
stränga krav på enkelhet och effektivitet i myndighetsarbetet. En annan
viktig utgångspunkt bör vara behovet att skapa en stark verksorganisation
med goda möjligheter att stödja högskolan i dess arbete lokalt och att
företräda den i förhållande till andra samhällssektorer.

Enligt motion 1987/88:Ub565 finns det anledning att påbörja ett mer
systematiskt arbete för att minska högskoleadministrationen. Ett rimligt mål
är att anslaget till UHÄ, som i budgetpropositionen är uppfört med 102,5
milj.kr., under en treårsperiod skall ha minskat med 25 %. I motionen anges
att minskningar bör kunna göras i samband med övergången till treåriga
anslagsperioder för högskolan. Vidare bör de lokala högskolorna ges ett
betydligt större ansvar för antagningen till högskolan samt för utbildningsplaneringen.
UHÄ:s arbetsuppgifter skulle då kunna renodlas mot vad som
anses vara verkets framtida huvuduppgift: att ansvara för utvärdering och
uppföljning av utbildning och forskning. Dessutom bör UHÄ ha det
nationella ansvaret för internationaliseringsarbetet.

Utskottet har inhämtat att UHÄ redan har påbörjat ett omfattande arbete
kring sin nya roll. Genom ett stort antal seminarier och grupparbeten med
såväl externa som interna deltagare har olika aspekter på den nya rollen
diskuterats och analyserats.

Utskottet anser för sin del att det övergripande syftet att förse högskolan
med en effektiv och väl fungerande central myndighet bäst uppnås genom att
nu ge denna myndighet arbetsro och förtroende att själv utveckla de medel
som krävs för att den skall uppfylla de mål som ställs upp för dess
verksamhet. Utskottet anser att det inte bör tillsättas någon parlamentarisk
utredning för att fastlägga bl.a. UHÄ:s arbetsuppgifter, då en sådan skulle
fördröja förnyelsearbetet. Vad gäller motion 1987/88:Ub565 yrkande 18 vill
utskottet erinra om att de arbetsuppgifter som angivits som skäl för
minskning av UHÄ:s organisation samtliga sammanhänger med frågor som
riksdagen ännu inte haft anledning att ta ställning till.

Utskottet vill sammanfattningsvis konstatera att UHÄ behövs därför
- att det måste finnas ett centralt sakkunnigt beredningsorgan för högskolefrågor,

UbU 1987/88:20

- att nationella avvägningar måste göras, eftersom resurserna är begränsade,

- att högskoleenheternas intressen måste tas till vara gentemot andra
samhällssektorer,

- att man kan erbjuda högskoleenheterna speciella tjänster som inte alla
enheter har råd och möjlighet att ha särskild kompetens för.

Utskottet har inga invändningar mot de för UHÄ angivna arbetsuppgifterna.
När det gäller vad som kan åstadkommas med uppföljning och
utvärdering vill utskottet peka på att UHÄ i sin anslagsframställning
(UHÄ-rapport 1987:10 s. 95) anfört att det förefaller råda dels en övertro på
vad man kan åstadkomma med utvärdering, dels en underskattning av
svårigheterna. Avslutningsvis framhåller UHÄ beträffande det framtida
arbetet med uppföljning och utvärdering av högskolan följande: ”Resultatet
av uppföljning och utvärdering skall kunna ingå som en del i beslutsunderlag
på olika nivåer. Hur detta skall åstadkommas i praktiken måste få utprövas
och utvecklas i och med övergången till nya styrformer och treåriga anslagsoch
budgetcykler” (s. 107). Utskottet delar UHÄ:s bedömning att omställningen
till denna delvis nya verksamhet kommer att ställa stora krav på UHÄ
den närmaste tiden.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen utan erinran lägger till
handlingarna vad som anförts i budgetpropositionen i detta ärende och avslår
motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 18, 1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis
och 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis.

Pris- och löneomräkning

Enligt motion 1987/88:Ub682 (c, m, fp, vpk) är budgetpropositionen i vad
gäller grundläggande högskoleutbildning och forskning (prop. 1987/88:100,
bil. 10 s. 203-349) mycket svår att läsa, eftersom de belopp som uppgivits av
UHÄ och de belopp som regeringen föreslår för resp. anslag inte anges i
samma kostnadsläge. Basen för anslaget, dvs. 1987/88 års anslag, anges
nämligen av UHÄ i föregående budgetpropositions kostnadsläge. Detta
förfarande, som är helt i enlighet med regeringens budgetanvisningar, gör
det nästan omöjligt för alla läsare - riksdagsmän, högskoleadministratörer
och andra - att direkt utläsa eventuella skillnader mellan myndighetens och
regeringens förslag och än mindre storleken av dessa skillnader. Det är
t.o.m. svårt att räkna ut eventuella avvikelser, då de procenttal som
regeringen använt för löneomräkning av anslagen inte uppges någonstans.
För att möjliggöra en öppen diskussion om en rimlig pris- och löneomräkning
av anslagen till grundläggande högskoleutbildning och forskning fordras att
regeringen tydligt och klart redovisar hur beräkningen har gjorts för varje
anslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Det är en för universitet och högskolor viktig fråga som tas upp i motionen.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att berörda anslag på
riksstaten redovisas för riksdagen på ett sätt som gör det möjligt att
meningsfullt diskutera pris- och löneomräkningsfrågorna. En högskoleenhets
ekonomiska situation bestäms i mycket främst genom de anslagsökning -

UbU 1987/88:20

ar ett visst år som föranleds av pris- och löneomräkningen, eftersom dessa
belopp som regel är avsevärt högre än de anslagsförändringar som görs på
andra grunder. I fortsättningen bör därför enligt utskottets uppfattning
eventuella avvikelser från UHÄ:s förslag till pris- och löneomräkningar
redovisas och kommenteras och det beräknade beloppet för pris- och
löneomräkning anges för varje anslagspost. En sådan redovisning är speciellt
angelägen för högskolan som har ett anslagssystem där anslagen rymmer
olika kostnadsslag och där medel till lönekostnader anvisas under reservationsanslag.
Anslagen till forskningsråden bör behandlas på motsvarande
sätt. Vad utskottet här anfört om en öppen redovisning av pris- och
löneomräkningen för anslagen till grundläggande högskoleutbildning och
forskning bör riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub682 som sin
mening ge regeringen till känna.

Balansen mellan grundläggande högskoleutbildning och
forskning

I anslutning till proposition 1986/87:80 om forskning behandlade utskottet
under föregående riksmöte sambandet mellan kvalitet i utbildningsväsendet
och kvalitet i forskningen (UbU 1986/87:26 s. 13-14).

I två motioner väckta under innevarande riksmöte, nämligen 1987/
88:Ub801 (c)yrkande Hoch 1987/88:Ub806(m)yrkande25delvis,hemställs
åter om ett uttalande om att kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen
bör förbättras. Motionärerna anser att denna utbildning har fått stå
tillbaka vid de senaste årens stora satsningar på forskningen. Balansen
mellan den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen bör därför
återställas, bl.a. med tanke på att en försämrad kvalitet i den grundläggande
högskoleutbildningen på sikt påverkar kvaliteten i forskningen. Enligt
motion 1987/88:Ub801 bör särskilda program utarbetas för hur högskoleutbildningens
kvalitet skall höjas.

Utskottet kunde föregående år konstatera att utskottet delar den i
motionerna uttryckta uppfattningen om sambandet mellan kvaliteten i
forskningen och kvaliteten i grundutbildningen (UbU 1986/87:26 s. 13-14).
Utskottet fann också att det i forskningspropositionen 1986/87:80 gavs
uttryck för samma grundinställning, nämligen att det är nödvändigt att ha en
helhetssyn på forskning och utbildning. Huvuddelen av grundforskningen
bedrivs i dag vid institutioner inom högskolan parallellt med grundläggande
högskoleutbildning och med samma personer i stor utsträckning engagerade
inom båda verksamhetsområdena. Därför medför förstärkningar inom
forskning och forskarutbildning - av det slag som gjordes vid föregående
riksmöte - en kvalitetshöjning också av den grundläggande högskoleutbildningen.
I årets budgetproposition har satsningen på den grundläggande
högskoleutbildningen sin tyngdpunkt i en utbyggnad av de mindre och
medelstora högskolorna. Där har de tidigare satsningarna på forskningen
inte haft samma betydelse för utbildningens kvalitet som de haft vid
universitet och högskolor med fasta forskningsresurser.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att arbete för närvarande pågår
inom regeringskansliet med frågor om högskolans anslags- och styrsystem. I

UbU 1987/88:20

1* Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 20

samband med en redovisning i 1987 års budgetproposition av detta arbete
uttalade chefen för utbildningsdepartementet att treåriga planeringsperioder
av det slag som tillämpas för forskning bör införas även för den grundläggande
högskoleutbildningen. Något uttalande om införande av särskilda program
för utvecklingen av anslagen till grundutbildningen bör enligt utskottets
uppfattning inte göras nu.

Mot bakgrund av det anförda är det enligt utskottets mening inte heller
nödvändigt med något särskilt uttalande från riksdagens sida om vikten av att
det råder en balans mellan satsningarna på grundläggande högskoleutbildning
och forskning. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1987/88:Ub801
yrkande 14 och 1987/88:Ub806 yrkande 25 delvis.

Utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna

Den regionalpolitiska betydelsen samt inriktningen av utbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna behandlas i fem motioner väckta under
allmänna motionstiden samt i två motioner väckta med anledning av
proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland. Då samtliga nu aktuella motionsyrkanden
har en mera allmän inriktning och inte tar upp särskilda anslagsfrågor
behandlar utskottet dem i ett sammanhang i detta betänkande.

I motionerna 1987/88:Ub3 (m) yrkandena 2 och 3,1987/88:Ub734 (m) och
1987/88:Ub806 (m) yrkandena 25 delvis och 26 utvecklas moderata samlingspartiets
syn på inriktningen av utbildningen vid de mindre och medelstora
högskolorna. Den geografiska förläggningen av utbildningsinstitutioner har
stor betydelse för olika orters och regioners utvecklingsmöjligheter. Detta
bör emellertid inte innebära att man i första hand skall ta regionalpolitiska
hänsyn inom det utbildningspolitiska området. Den högre utbildningen och
forskningen skall vägledas av vetenskapliga mål. Enligt motionerna kan två
olika former av utbildning urskiljas inom den högre utbildningen i landet.
Den ena är forskningsförberedande utbildning. Huvudansvaret för denna
bör ligga på universitet och högskolor med fasta forskningsresurser samt
högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad. I detta ansvar bör också finnas ett
åliggande att decentralisera sådan utbildning till orter där önskemål om och
behov av utbildningen finns. Mindre högskolor bör ha till huvuduppgift att
förse sin region med kvalificerad, postgymnasial yrkesutbildning samt
fortbildning och vidareutbildning. Med en sådan uppdelning av högskolornas
uppgifter och inriktning och en koncentration av den forskningsförberedande
utbildningen riskerar man inte att försvåra och splittra rekryteringen av
ungdomar intresserade av forskningsförberedande utbildning och forskarutbildning,
särskilt som antalet ungdomar kommer att minska under kommande
år.

I motionerna 1987/88:Ub680 yrkandena 1-3 och 1987/88:Ub801 yrkandena
16 och 17 delvis framförs centerpartiets syn på högskoleutbildningens
regionalpolitiska betydelse. Motsvarande synpunkter framförs också i motionerna
1987/88:Ub524 (c) och 1987/88:A29 (c) yrkande 6. Högskolan bör
enligt motionerna vara väl utbyggd över hela landet för att främja en
balanserad regional utveckling. I motionerna betonas att närhet till utbild -

UbU 1987/88:20

ning, fortbildning och vidareutbildning betyder mycket för att såväl enskilda
individer som en bygd eller en region skall kunna behålla och utveckla sin
kompetens. Motionärerna anser att det material som presenterats av
regionstyrelserna och bearbetats av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) om utvecklingen av mindre och medelstora högskolor i landet bör
läggas till grund för ett femårigt utbyggnadsprogram. Utbildningen vid dessa
högskolor bör omfatta kortare tekniska och ekonomiska utbildningar samt
ett brett utbud av utbildning inom det gamla filosofiska fakultetsområdet.
Det bör vara möjligt att studera till lärare vid de flesta mindre och medelstora
högskolor. Varje högskola bör även ha ett ”profilområde” där det är möjligt
att erbjuda fördjupade studier på 60-poängsnivå. Högskolorna bör enligt
motionärerna även ha ett ansvar för att utbildning decentraliseras utanför
högskoleorterna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

UHÄ har i rapporten De nya högskolorna - en utbyggnadsplan (UHÄrapport
1987:13) redovisat regeringens uppdrag angående de mindre och
medelstora högskolornas framtida struktur. UHÄ framhåller att uppdraget
har tolkats så att utgångspunkten i första hand skall vara högskolornas roll i
den regionala utvecklingen. Förslaget har därmed inte grundats på någon
totalbedömning av utbildningbehoven i landet. Detta skulle kräva att även
universiteten och fackhögskolorna, den kommunala högskolan m.m. togs
med i bedömningen. En sådan totalbedömning ingick inte i uppdraget.
Utvecklingsplanerna skall heller inte uppfattas som en anslagsframställning.
En avvägning mellan olika reformbehov - såväl vid de mindre och
medelstora högskolorna som vid universitet och övriga högskolor - kommer
att göras successivt i UHÄ:s kommande anslagsframställningar. Utvecklingsplanerna
kommer även att behöva förändras med åren.

Utskottet anser att den fortsatta utvecklingen av de mindre och medelstora
högskolorna är en betydelsefull del av utvecklingen av den framtida
högskoleorganisationen. Pågående omstrukturering av dessa högskolor
innebär att de efter hand får ett bredare utbildningsutbud som bättre kan
tillgodose de regionala behoven av utbildning, fortbildning och vidareutbildning.
En hög kvalitet på utbildningen vid dem är en förutsättning för att de
skall kunna medverka till utvecklingen i den region där de verkar.

I likhet med chefen för utbildningsdepartementet anser utskottet att det är
angeläget att betona att varje högskoleenhet utgör en del i ett nätverk, där
också de universitet och högskolor som har fasta forskningsresurser ingår. I
detta nätverk med ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter står de
större enheterna i högre grad för förbindelserna med den internationella
vetenskapliga utvecklingen och de mindre och medelstora för den närmare
kontakten med det omgivande samhället.

Utskottet kan inte instämma i vad som anförs i motionerna 1987/88:Ub3
yrkandena 2-3, 1987/88:Ub734 och 1987/88:Ub806 yrkandena 25 delvis och
26 om en sådan uppdelning av högskolornas uppgifter att huvudansvaret för
utbildningen inom de traditionella universitetsämnena skall läggas på
universitet och större högskolor och att de mindre högskolorna främst skall
ägna sig åt postgymnasial yrkesförberedande utbildning. Riksdagen bör
avslå dessa motionsyrkanden.

UbU 1987/88:20

Mot bakgrund av vad utskottet anfört om de mindre och medelstora
högskolornas betydelse för den regionala utvecklingen och om den pågående
omstruktureringen av utbildningsutbudet vid dem anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något särskilt uttalande av det slag som yrkas i motionerna
1987/88:Ub524, 1987/88:Ub680 yrkandena 1-3 och 1987/88:A29 yrkande 6.
Dessa motionsyrkanden bör avslås av riksdagen. Utskottet är inte heller
berett att - såsom föreslås i motion 1987/88:Ub801 - begära att regeringen
skall lägga fram en femårsplan för utbyggnaden av dessa högskolor.
Utskottet avstyrker även motion 1987/88:Ub801 yrkande 17 i denna del.

Varje högskola har ett särskilt ansvar för utbildningen inom det län där
högskolan är belägen (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1987/88:1). I
detta ansvar ingår - liksom tidigare - att i länet och även utanför detta
anordna decentraliserad utbildning och distansundervisning för att öka
möjligheterna till högskolestudier för dem som av olika skäl inte kan studera
på högskoleorten. Något särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga är
enligt utskottets mening inte påkallat, varför yrkande 16 i motion 1987/
88:Ub801 avstyrks.

En särskild medelsanvisning om 50 milj.kr. för att påskynda utbyggnaden av
utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna begärs i motionerna
1987/88:Ub626 (c) yrkande 39 delvis och 1987/88:Ub680 (c) yrkande 5.

Behovet av medel till grundläggande utbildning vid de mindre och
medelstora högskolorna bör vägas mot angelägna utbildningsbehov vid
övriga högskoleenheter och behandlas under de skilda sektorsanslagen och
anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Under det
sistnämnda anslaget föreslås i årets budgetproposition en särskild förstärkning
av utbildningsutbudet vid de mindre och medelstora högskolorna.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande
39 delvis och 1987/88:Ub680 yrkande 5.

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna

Vid högskolereformen i mitten av 1970-talet var en av de grundläggande
principerna en helhetssyn på utbildningen ovanför den gymnasiala nivån,
vilken kom till uttryck bl.a. i att all högskoleutbildning skulle ha ett samband
med forskning (1975:9, UbU 1975:17, rskr. 1975:179). Detta motiverades
inte endast av utbildningens behov av forskningsanknytning utan även av att
det ansågs angeläget att förnya och bredda forskningens och forskarutbildningens
inriktning. Att förse alla högskoleenheter med permanenta resurser
för forskning och forskarutbildning ansågs emellertid innebära en olycklig
splittring av resurserna, varför de fasta forskningsresurserna även fortsättningsvis
skulle koncentreras till de sju orter där de redan fanns. Vid
föregående riksmöte uttalade utskottet att denna princip alltfort bör gälla
men strök under att detta inte innebär att forskning enbart måste utföras vid
de enheter som har fasta forskningsresurser. Genom att särskilda medel
anvisats till högskolelektorers forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna och genom att forsknings- och utvecklingsarbete har förlagts dit
har värdefull forskning inom många områden utförts vid dessa högskolor
(UbU 1987/88:26 s. 33).

UbU 1987/88:20

I motionerna 1987/88:Ub626 (c) yrkande 7, 1987/88:Ub680 (c) yrkande 4
och 1987/88:Ub801 (c) yrkande 17 delvis yrkas att en kompetens bör byggas
upp vid de mindre och medelstora högskolorna som möjliggör både
forskning och forskarutbildning. Där denna kompetens får en tillräcklig
bredd och omfattning bör det inte föreligga några hinder för att fasta
forskningsresurser i form av tjänster som professor skall kunna inrättas.
Närmast aktuella för en sådan utveckling och utbyggnad är enligt motionärernas
mening högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad.

I fyra andra motioner begärs uttalanden om spridning av de fasta
forskningsresurserna till vissa angivna högskolor, nämligen till Örebro enligt
motion 1987/88:Ub728 (m), till Växjö enligt motion 1987/88:Ub676 (fp) och
till Karlstad enligt motionerna 1987/88:Ub703 (m,fp) yrkande 5 och 1987/
88:Ub809 (c) yrkande 10. I motionerna om Örebro och Karlstad hemställs
om planering för universitet där.

Utskottet anser att de riktlinjer som lagts fast för lokalisering av fasta
forskningsresurser bör gälla, bl.a. mot bakgrund av att forskningsorganisationen
vid en högskoleenhet bör ha en viss storlek för att fungera väl och
kunna uppnå de resultat som förväntas av den. Lokalisering av fasta
forskningsresurser till nya högskoleorter skulle kräva mycket stora resurser
och innebära att en omfördelning från andra orter måste göras. Detta
ställningstagande innebär emellertid inte att forskning enbart måste utföras
vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser. Bl.a. har, som utskottet
tidigare nämnt, medel anvisats för högskolelektorers forskning vid mindre
och medelstora högskolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 7, 1987/88:Ub676,
1987/88:Ub680 yrkande 4, 1987/88:Ub703 yrkande 5, 1987/88:Ub728, 1987/
88:Ub801 yrkande 17 delvis och 1987/88:Ub809 yrkande 10.

Enligt motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 20 bör riksdagens beslut att fasta
forskningsresurser inte skall spridas utanför de orter där de nu finns gälla
även forsättningsvis. Det system som kallas Karlstadsmodellen, med externt
finansierade tjänster som adjungerad professor knutna till fakultet och en
mindre eller medelstor högskola, är emellertid positivt, då det ökar
kontakten och kunskapsutbytet mellan högskoleenheter av olika storlek.
Dock bör handledning av doktorander och forskarutbildning vara förlagd till
universitet eller högskolor med fasta forskningsresurser, då de forskarstuderande
där har möjlighet till kontakt med disciplinen i hela dess bredd. Enligt
motionärernas mening finns det emellertid anledning att vid högskolorna i
Örebro, Växjö och Karlstad vidareutveckla den s.k. Karlstadsmodellen.
Dessa högskolor bör t.ex. kunna få egna medel för att utöka systemet med
tjänster som adjungerad professor.

I motion 1987/88:Ub562 (s) yrkande 1 anförs att systemet med tjänster som
adjungerad forskare vid mindre och medelstora högskolor är betydelsefull
för utvecklingen av både högskolan och länet och nämner särskilt högskolan i
Karlstad. Detta system bör därför utvärderas. Motsvarande synpunkter förs
fram även i motion 1987/88:Ub810 (vpk) yrkande 5. Enligt denna motion bör
Karlstadsmodellen utvecklas ytterligare och ställning tas till den framtida
organisationen av forskningen vid högskolan i Karlstad i samband med nästa

UbU 1987/88:20

forskningsproposition. I motion 1987/88:Ub804 (s) hemställs att högskolan i
Växjö skall byggas ut på motsvarande sätt som högskolan i Karlstad med
tjänster som professor knutna till fakultet i Lund och placerade i Växjö.

Verksamheten med tjänster som adjungerad professor har prövats i någon
större utsträckning endast under en förhållandevis kort tid. Enligt utskottets
mening är det ännu för tidigt att göra någon bedömning av hur framgångsrik
denna modell varit och om den kan vidareutvecklas. Utskottet anser vidare
att frågor av denna principiella karaktär bör övervägas i det större
sammanhang som behandligen av en forskningsproposition utgör. Utskottet
är således inte berett att göra något uttalande med anledning av motionerna
1987/88:Ub562 yrkande 1, 1987/88:Ub565 yrkande 20, 1987/88:Ub804 och
1987/88:Ub810 yrkande 5 varför de avstyrks.

Enligt motion 1987/88:Ub617 (vpk) bör nästa forskningsproposition förberedas
bl.a. genom att medel anvisas för planering av projekt som kan förstärka
forskningsmiljön vid de mindre och medelstora högskolorna. Med en sådan
planering kan tendenser motverkas till att dessa högskolor utvecklas till
regionala yrkeshögskolor.

Utskottet har nyss redovisat att medel anvisas till lärares forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna. Vidare avsätts särskilda medel som stöd
till lärarna i deras arbete med att utarbeta slagkraftiga ansökningar om
forskningsmedel. Utskottet anser inte att ytterligare medel nu bör anvisas till
forskningsverksamhet eller forskningsplanering vid dessa högskolor. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub617.

I motionerna 1987/88:Ub626 (c) yrkande 39 delvis och 1987/88:Ub680 (c)
yrkande 6 hemställs om särskilda resurser, 20 milj. kr., nästa budgetår för
inrättande av fasta forskartjänster vid de mindre och medelstora högskolorna.

Utskottet har i det föregående uttalat att fasta forskningsresurser inte bör
spridas utanför nuvarande orter med sådana resurser. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39
delvis och 1987/88:Ub680 yrkande 6.

Enligt motion 1987/88:Ub810 (vpk) yrkande 6 bör statlig och kommunal
högskoleverksamhet i Värmland samordnas. Riksdagen bör uttala att statlig
och kommunal forskning i Värmland bör sammanföras under statligt
huvudmannaskap.

I det föregående har utskottet behandlat frågan om forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna och därvid redovisat den delvis nya
modell för forskningsverksamhet som vuxit fram bl.a. i Karlstad med tjänster
som adjungerad professor. I vad mån denna verksamhet och annan forskning
som bedrivs av lärare vid högskolan i Karlstad bör och kan samverka med
forsknings- och utvecklingsarbete med kommunalt huvudmannaskap i länet
ankommer det på resp. huvudman för verksamheterna att besluta om. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub810 yrkande 6.

UbU 1987/88:20

Utvecklingen vid vissa högskoleenheter

I motion 1987/88:Ub818 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildning, utveckling
och forskning. Av motionen framgår att yrkandet avser utbildning och
forskning i Malmöhus län. Det är enligt motionären angeläget att de resurser
som finns får behållas och utvecklas.

Då utskottet inte finner några konkreta förslag i motionen att ta ställning
till och utskottet dessutom anser att riksdagen bör väga behovet av olika
utbildningar m.m. i skilda delar av landet mot varandra under resp. anslag till
grundläggande högskoleutbildning och forskning föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub818.

Enligt motion 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 8 bör riksdagen uttala att ett
polymertekniskt centrum bör utvecklas vid högskolan i Kristianstad. Detta
bör innefatta gymnasial utbildning, högskoleutbildning, forsknings- och
utvecklingsverksamhet samt uppdragsverksamhet.

Vid föregående riksmöte påpekade utskottet med anledning av ett
liknande yrkande att det ankommer på högskolan i Kristianstad att ta
initiativ till och genomföra samarbete med andra intressenter i sådan
verksamhet som skisseras i motionen. Det ankommer även på högskolan att
föra fram eventuella önskade förändringar och utvidgningar av utbildningen
vid högskolan. Medel under anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser disponeras fr.o.m. nästa budgetår direkt av högskoleenheterna.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub811 yrkande

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub811 (fp) yrkande 9 resp. 1987/88:Ub735
(c) yrkande 1, hemställs om uttalanden från riksdagens sida till förmån för
samarbetsprojekt mellan olika högskolor benämnda Skånes livsmedelstekniska
högskola resp. Smålands tekniska högskola.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid innevarande riksmöte beslöt om
avveckling av regionstyrelserna den 1 juli 1988 (prop. 1986/87:127, UbU
1987/88:1, rskr. 1987/88:1). I detta sammanhang betonades särskilt att det
ankommer på de enskilda högskolorna att ta initiativ till och genomföra
samarbete av olika slag. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub735 yrkande 1 och 1987/88:Ub811
yrkande 9.

I fem motioner hemställs om ett uttalande från riksdagen om utvecklingen av
fyra olika högskolor. I motionerna hänvisas till UHÄ:s strukturplan för
utveckling av de mindre och medelstora högskolorna.

I motion 1987/88:Ub702 (c) hemställs om ett uttalande om behovet av
ökade resurser till högskolan i Jönköping. Motionärerna jämför denna
högskola med andra av samma storlek och anser att ytterligare utbildning bör
förläggas till högskolan i Jönköping av rättviseskäl.

Enligt motionerna 1987/88:Ub562 (s) yrkande 2 och 1987/88:Ub809 (c)
yrkande 6 bör riksdagen uttala att den tekniska utbildningen vid högskolan i
Karlstad skall byggas ut i enlighet med UHÄ:s strukturplan.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub584 (c) som sin mening ge

UbU 1987/88:20

regeringen till känna att planering bör starta för ett transporttekniskt
centrum i Borlänge med gymnasial utbildning och högskoleutbildning inkl.
civilingenjörsutbildning på väg- och vattenbyggnadslinjen.

Enligt motion 1987/88:Ub740 (m) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att ett intensifierat arbete från regeringens sida är
önskvärt för att den sedan några år skisserade industrihögskolan i SundsvallHärnösand
skall kunna förverkligas.

Utskottet har under avsnittet Utbildningen vid de mindre och medelstora
högskolorna redovisat att UHÄ:s strukturplan för utbyggnaden av de mindre
och medelstora högskolorna avses läggas till grund för kommande års
anslagsframställningar från UHÄ. Mot denna bakgrund anser utskottet att
riksdagen inte bör göra några sådana uttalanden som begärs i de nu aktuella
motionsyrkandena. Utskottet har också redovisat att en omstrukturering av
utbildningsutbudet vid de mindre och medelstora högskolorna redan påbörjats
i syfte att bredda och stärka särskilt de tekniska och ekonomiska
sektorerna. I årets budgetproposition föreslås t.ex. en förstärkning under
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Vidare har
medel beräknats i proposition 1987/88:64 för en regionalpolitisk! motiverad
förstärkning av utbildningen vid högskolorna i Falun-Borlänge och Östersund.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1987/88:Ub562
yrkande 2, 1987/88:Ub584, 1987/88:Ub702, 1987/88:Ub740 och 1987/
88:Ub809 yrkande 6.

Med hänvisning till vad utskottet senast i sitt betänkande 1986/88:21 anfört
om namnbyte på högskolan i Gävle-Sandviken föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1987/88:Ub736 (fp) yrkande 1.

Praktisk-pedagogisk utbildning för vissa högskolelärare,
m.m.

Enligt motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 4 bör blivande eller nyblivna
högskolelärare få tillfälle till viss handledning i sin första undervisningsverksamhet.
Motionärerna föreslår att 4 milj. kr. avsätts under ett nytt anslag för
att det pedagogiska arbetet inom högskolan skall främjas. I motion
1987/88:Ub626 (c) yrkande 1 framhålls att pedagogiska krav måste ställas på
högskolelärare. UHÄ bör enligt motionärerna få i uppdrag att utveckla ett
program för den pedagogiska utvecklingen inom högskolan. I detta bör ingå
bl.a. att högskolelärare får viss pedagogisk utbildning. I motion 1987/
88:Ub529 (vpk) erinras om att dagens högskola utbildar över 180 000
personer. Motionärerna finner det anmärkningsvärt att de för högskolan
ansvariga ägnar så litet uppmärksamhet åt de pedagogiska frågorna.
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att se till att universitetens
pedagogiska utvecklingsenheter utformar praktisk-pedagogiska kurser för
vissa högskolelärare. Kurserna bör kunna starta hösten 1989.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen beslöt den 27 maj 1987 att som sin mening ge regeringen till
känna att det är ytterst angeläget att man snarast finner former för en
fungerande praktisk-pedagogisk utbildning för blivande lärare som avlagt
doktorsexamen. Denna utbildning borde i en första etapp kunna anordnas i

UbU 1987/88:20

samband med att de tj änstgör som lärare i högskolan och - för dem som avser
att söka gymnasielektorat - i en andra etapp i samband med att de tjänstgör i
gymnasieskolan (jfr UHÄ-rapport 1986:32).

Enligt vad utskottet erfarit anordnas vid vissa högskoleenheter pedagogiska
introduktionskurser för blivande eller nyblivna högskolelärare. Utskottet
utgår från att UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90
överväger hur en praktisk-pedagogisk kurs för blivande eller nyblivna
högskolelärare skall kunna organiseras och hur en sådan kurs skall kunna
tillgodoräknas vid genomgång av en kortare praktisk-pedagogisk utbildning
anpassad för gymnasielektorat (jfr UbU 1987/88:25).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub529, 1987/88:Ub565 yrkande 4 och 1987/88:Ub626
yrkande 1.

Övrigt

Regeringen begär (s. 205) liksom tidigare år riksdagens bemyndigande att få
göra överföringar mellan anslag för högskolan.

Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

I motion 1987/88:Ub515 (c) hemställs om ett uttalande från riksdagen om
statligt bidrag till forskarskolan i Lund. I motionen anges inte hur stort ett
sådant bidrag skulle vara.

Forskarskolan i Lund är en verksamhet som sedan snart fem år förvaltas av
Kursverksamheten vid universitetet i Lund. Den vänder sig till ungdomar
som just har avslutat gymnasieskolans naturvetenskapliga eller tekniska
linje. Deltagarna får under sommaren möjlighet att vid universitetsinstitutioner
delta i forskningsprojekt, föreläsningar, laborationer och studiebesök.
Syftet är att ge dem en inblick i vad forskning är och stimulera dem till
forskarförberedande studier vid universitet och högskolor. Verksamheten
finansieras med bidrag från näringslivet och från privata och statliga fonder.
Motionären anser att denna verksamhet bör få statligt bidrag lika väl som
annan verksamhet för ungdomar med specialintressen, exempelvis segling,
badminton, sång och balett.

Utskottet har erfarit att verksamhet med forskarskola finns även vid
universitetet i Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet
och universitetet i Umeå. Verksamheten i Lund beräknas kräva en budget på
250 000-300 000 kr. sommaren 1988. Kostnaderna torde vara av motsvarande
storlek på övriga orter. Om verksamheten utvidgades till alla universitet
och högskolor med fasta forskningsresurser skulle den totala kostnaden
uppgå till ett par miljoner kronor per år. Utskottet finner inte skäl föreligga
för att finansiera ett bidrag till verksamheten med forskarskola med medel
under anslagen till grundläggande högskoleutbildning, varför motion 1987/
88:Ub515 avstyrks.

UbU 1987/88:20

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande (JHÄ:s arbetsuppgifter m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 18,
1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis och 1987/88:Ub806 yrkande 27
delvis utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1987/88:100,

2. beträffande pris- och löneomräkning

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub682 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande balansen mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub801 yrkande 14 och
1986/87:Ub806 yrkande 25 delvis,

4. beträffande utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub3 yrkandena 2 och 3,
1987/88:Ub524,1987/88:Ub680 yrkandena 1-3,1987/88:Ub734,1987/
88:Ub801 yrkande 17 delvis, 1987/88:Ub806 yrkandena 25 delvis och
26 samt 1987/88:A29 yrkande 6,

5. beträffande utbildning utanför högskoleorterna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub801 yrkande 16,

6. beträffande särskild resursförstärkning till utbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39 delvis och
1987/88:Ub680 yrkande 5,

7. beträffande spridning av de fasta forskningsresurserna till mindre
och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 7, 1987/
88:Ub676, 1987/88:Ub680 yrkande 4, 1987/88:Ub703 yrkande 5,
1987/88:Ub728, 1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis och 1987/88:Ub809
yrkande 10,

8. beträffande utveckling av verksamheten med tjänster som adjungerad
professor vid högskolorna i Orebro, Växjö och Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub562 yrkande 1, 1987/
88:Ub565 yrkande 20,1987/88:Ub804 och 1987/88:Ub810 yrkande 5,

9. beträffande medel till forskningsplanering vid mindre och medelstora
högskolor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub617,

10. beträffande särskild resursförstärkning till forskning vid mindre
och medelstora högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39 delvis och
1987/88:Ub680 yrkande 6,

11. beträffande viss forskning i Värmland

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub810 yrkande 6,

12. beträffande utbildning m.m. i Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub818,

UbU 1987/88:20

13. beträffande polymertekniskt centrum i Kristianstad
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub811 yrkande 8,

14. beträffande Skånes livsmedelstekniska högskola
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub811 yrkande 9,

15. beträffande Smålands tekniska högskola

att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub735 yrkande 1,

16. beträffande resurser till högskolan i Jönköping
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub702,

17. beträffande utbyggnad av högskolan i Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub562 yrkande 2 och 1987/
88:Ub809 yrkande 6,

18. beträffande transporttekniskt centrum i Borlänge
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub584,

19. beträffande utbyggnad av högskolan i Sundsvall-Härnösand
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub740,

20. beträffande namnet på högskolan i Gävle-Sandviken
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub736 yrkande 1,

21. beträffande praktisk-pedagogisk utbildning för högskolelärare,
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub529, 1987/88:Ub565 yrkande
4 och 1987/88:Ub626 yrkande 1,

22. beträffande överföringar mellan anslag för högskolan

att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

23. beträffande forskarskolan i Lund

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub515.

Stockholm den 17 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m). Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m). Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s) och Kerstin Keen (fp).

UbU 1987/88:20

Reservationer

UbU 1987/88:20

1. Parlamentarisk översyn av UHÄ:s arbetsuppgifter m.m.
(mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806
yrkande 27 delvis och med anledning av budgetpropositionen samt motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 18 och 1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis hos
regeringen skall begära en parlamentarisk översyn av UHÄ:s arbetsuppgifter.
Utredningen skall pröva uppgifterna för den centrala myndighetsnivån
liksom antalet myndigheter samt fastställa en lämplig dimensionering för den
centrala myndighetsnivån.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande UHÄ:s arbetsuppgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 18 och 1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis hos
regeringen begär en parlamentarisk översyn,

2. Plan för minskning av UHÄ (mom. 1)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i takt med att UHÄ:s arbetsuppgifter förändras
finns förutsättningar för att minska administrationen på central nivå.
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utarbeta en plan för hur UHÄ
skall kunna minska sitt anslag med 25 % under en treårsperiod. Med
anledning av budgetpropositionen och motionerna 1987/88:Ub801 yrkande
15 delvis och 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis tillstyrker utskottet motion
1987/88:Ub565 yrkande 18.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande UHÄ:s arbetsuppgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 18 och med
anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna 1987/
88:Ub801 yrkande 15 delvis och 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Parlamentarisk översyn av UHÄ:s arbetsuppgifter m.m.
(mom.l)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub801
yrkande 15 delvis och med anledning av budgetpropositionen samt motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 18 och 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis hos
regeringen skall begära en parlamentarisk översyn av bl.a. UHÄ:s arbetsuppgifter.
Utredningen skall se över arbetsfördelningen mellan UHÄ och
högskolestyrelserna och därvid bör strävan vara att stärka det lokala
självstyret inom högskolan och ytterligare markera UHÄ:s roll när det gäller
att följa upp och utvärdera högskoleverksamheten. Utredningen skall också
analysera om det på sikt är ändamålsenligt att ha olika centrala myndigheter
för högskolan och ungdomsskolan.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande UHÄ:s arbetsuppgifter m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub801 yrkande 15 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub565 yrkande 18 och 1987/88:Ub806 yrkande 27 delvis hos
regeringen begär en parlamentarisk översyn,

4. Balansen mellan grundläggande högskoleutbildning och
forskning (mom. 3)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m). Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
kunde” och på s. 10 slutar med ”25 delvis” bort ha följande lydelse:

Budgetåret 1983/84 minskades de statliga anslagen till den grundläggande
högskoleutbildningen med närmare 4 % eller 80 milj.kr. (UHÄ-rapport
1985:5). Under de följande åren har forskningen inom högskolan expanderat,
medan anslagen till grundläggande högskoleutbildning i reala termer
minskat i sina huvuddelar. Enligt utskottets mening måste högskolan
planeras som en helhet. En obalans mellan de båda huvudprogrammen
utbildning och forskning får negativa effekter för hela högskoleorganisationen.
Dessutom kommer en sådan obalans att leda till försämrad rekryteringsbas
för forskarutbildning och forskning.

De satsningar som skett på forskningens område har bl.a. motiverats av ett
behov av att stärka Sveriges möjligheter att i olika sammanhang hävda sig
internationellt. Försvagningen av grundutbildningen är av samma skäl
oförsvarlig.

Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806
yrkande 25 delvis och med anledning av motion 1987/88:Ub801 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om balansen
mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande balansen mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 25 delvis
och med anledning av motion 1987/88:Ub801 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:20

5. Balansen mellan grundläggande högskoleutbildning och
forskning (mom. 3)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
kunde” och på s. 10 slutar med ”25 delvis” bort ha följande lydelse:
Budgetåret 1983/84 minskades de statliga anslagen till den grundläggande
högskoleutbildningen med närmare 4 % eller 80 milj.kr. (UHÄ-rapport
1985:5). Under de följande åren har forskningen inom högskolan expanderat,
medan anslagen till grundläggande högskoleutbildning i reala termer
minskat i sina huvuddelar. Enligt utskottets mening måste högskolan
planeras som en helhet. En obalans mellan de båda huvudprogrammen
utbildning och forskning får negativa effekter för hela högskoleorganisationen.
Dessutom kommer en sådan obalans att leda till försämrad rekrytering
till forskarutbildning och forskning.

Högskolans minskade resurser för grundutbildning under senare år måste
återställas för att högskoleutbildningens kvalitet skall kunna upprätthållas.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära ett särskilt program för
upprustningen av högskolans resurser, särskilt inom sektorn för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken samt för de lokala och individuella linjerna
och de fristående kurserna. Upprustningsprogrammen bör även avse utrustning
och arbetsmiljö.

Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub801
yrkande 14 och med anledning av motion 1987/88:Ub806 yrkande 25 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om balansen
mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande balansen mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub801 yrkande 14 och med
anledning av motion 1987/88:Ub806 yrkande 25 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
m.m. (mom. 4)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen genom ett uttalande bör slå fast att den
fortsatta utvecklingen av de mindre och medelstora högskolorna bör följa de
riktlinjer som dragits upp i motionerna 1987/88:Ub3, 1987/88:Ub734 och
1987/88:Ub806. Enligt utskottets uppfattning bör således den forskningsförberedande
utbildningen ske vid universitet och högskoleorter med fasta
forskningsresurser samt vid de gamla universitetsfilialerna, nämligen högskolorna
i Örebro, Växjö och Karlstad. Utbildningen vid de mindre
högskolorna bör styras mot i huvudsak yrkesinriktade utbildningar anpassa -

UbU 1987/88:20

de efter den omgivande regionens behov. Utbildning i traditionella universitetsämnen
vid dessa högskolor bör i ökande utsträckning erbjudas i form av
decentraliserad utbildning, distansundervisning och andra distributionsformer
med ett universitet eller större högskola som anordnare. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med bifall till de aktuella motionsyrkandena som sin
mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört om utvecklingen av de mindre
och medelstora högskolorna bör riksdagen avslå samtliga motionsyrkanden
som innebär en utbyggnad av de traditionella universitetsämnena vid dessa
högskolor, nämligen motionerna 1987/88:Ub524,1987/88:Ub680 yrkandena
1-3, 1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis och 1987/88:A29 yrkande 6.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub3 yrkandena 2 och
3, 1987/88:734 och 1987/88:Ub806 yrkandena 25 delvis och 26 samt
med avslag på motionerna 1987/88:Ub524,1987/88:Ub680 yrkandena
1-3,1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis och 1987/88: A29 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
m.m. (mom. 4)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den framtida utvecklingen av högskoleutbildningen bör ske på ett mera
planmässigt sätt i syfte att gynna den regionala utvecklingen i skilda delar av
landet. Därför är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att utarbeta en
plan för utbyggnaden av utbildningen vid de mindre och medelstora
högskolorna. Regeringen bör på grundval av UHÄ:s strukturplan redovisa
hur dessa högskolor skall byggas ut och hur deras utbildningsutbud skall
breddas under den närmaste femårsperioden. Det är nämligen enligt
utskottets uppfattning utomordentligt viktigt att dessa högskolor dels får ett
ökat utbud av grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning inom det
tekniska och ekonomiska området, dels får ett bredare utbud inom de
humanistiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena.
Riksdagen bör således bifalla motionerna 1987/88:Ub680 yrkandena 1,2 och
3 och 1987/88:Ub801 yrkande 17 i denna del och som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört. Därigenom blir även önskemålen i
motionerna 1987/88:Ub524 och 1987/88:A29 yrkande 6 om ett uttalande om
utbildningens regionalpolitiska betydelse tillgodosedda. Som en följd av
utskottets ställningstagande i dessa frågor föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1987/88:Ub3 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Ub734 och
1987/88:Ub805 yrkandena 25 delvis och 26.

UbU 1987/88:20

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub680 yrkandena 1,2
och 3 och 1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis, med anledning av
motionerna 1987/88:Ub524 och 1987/88:A29 yrkande 6 samt med
avslag på motionerna 1987/88:Ub3 yrkandena 2 och 3,1987/88:Ub734
och 1987/88 :Ub806 yrkandena 25 delvis och 26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utbildning utanför högskoleorterna (mom. 5)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Varje
högskola” och slutar med ”1987/88:Ub801 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Eftersom regionstyrelserna upphör den 1 juli 1988 bör riksdagen klart
uttala att varje högskoleenhet har ett ansvar för att högskoleutbildning i form
av decentraliserad utbildning och distansundervisning anordnas. Närhet till
utbildningen är nämligen av mycket stor betydelse för att den enskilda
individen skall få möjlighet att utbilda sig och utvecklas. Det är också av stor
regionalpolitisk betydelse att näringslivet får tillgång till kvalificerad personal.
Riksdagen bör därför göra ett sådant uttalande som yrkas i motion
1987/88:Ub801 yrkande 16.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande utbildning utanför högskoleorterna

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub801 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Särskild resursförstärkning till utbildningen vid de mindre
och medelstora högskolorna (mom. 6)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Behovet av”
och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs en särskild resursförstärkning till utbildningen
vid de mindre och medelstora högskolorna. Riksdagen bör därför
bifalla motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39 delvis och 1987/88:Ub680
yrkande 5 och under ett särskilt anslag anvisa 50 milj.kr. Därigenom blir det
möjligt att tillgodose bl.a. de önskemål om förstärkta resurser som förts fram
i skilda motioner och som behandlas dels i detta betänkande, dels i följande
betänkanden om sektorsanslagen samt anslaget till lokala och individuella
linjer samt fristående kurser.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande särskild resursförstärkning till utbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna

UbU 1987/88:20

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39
delvis och 1987/88:Ub680 yrkande 5 till Resursförstärkning till mindre
och medelstora högskolor för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

10. Spridning av de fasta forskningsresurserna till mindre och
medelstora högskolor (mom. 7)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:Ub626
yrkande 7, 1987/88:Ub680 yrkande 4 och 1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis
om forskningens betydelse för den regionala utvecklingen. Det är därför
angeläget att de regionalpolitiska effekterna av en spridning av de fasta
forskningsresurserna studeras noga och att resultaten av dessa studier
återspeglas i den framtida forskningsplaneringen. De mindre och medelstora
högskolorna bör enligt utskottets mening tillförsäkras en fast och stabil
resurstilldelning till forskning, samtidigt som den vetenskapliga kvaliteten i
verksamheten måste kunna garanteras bl.a. genom en nära samverkan med
universitet och större högskolor. Denna utveckling bör påbörjas vid högskolorna
i Örebro, Växjö och Karlstad för att - när kompetensuppbyggnaden
nått en viss utvecklingsgrad - spridas vidare. Regeringen bör i nästa
forskningsproposition återkomma till riksdagen med en plan för hur
utbyggnaden av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall
ske. Riksdagen bör således bifalla de nu aktuella motionsyrkandena och som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande spridning av de fasta forskningsresurserna till mindre
och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 7,
1987/88:Ub680 yrkande 4 och 1987/88:Ub801 yrkande 17 delvis samt
med anledning av motionerna 1987/88:Ub676,1987/88:Ub703 yrkande
5, 1987/88:Ub728 och 1987/88:Ub809 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Utveckling av verksamheten med tjänster som adjungerad
professor vid högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad (mom.
8)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Verksamheten
med” och slutar med ”de avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns nu anledning att vid högskolorna i Örebro,
Växjö och Karlstad vidareutveckla det som kallas ”Karlstadsmodellen”. De
nämnda högskolorna bör kunna få egna medel för att utöka systemet med
tjänster som adjungerad professor.

UbU 1987/88:20

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:20

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande utveckling av verksamheten med tjänster som adjungerad
professor vid högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 20 samt
med anledning av motionerna 1987/88:Ub562 yrkande 1, 1987/
88:Ub804 och 1987/88:Ub810 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Utveckling av verksamheten med tjänster som adjungerad
professor vid högskolorna i Örebro och Karlstad m.m. (mom.

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Verksamheten
med” och slutar med ”de avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den verksamhet med tjänster som adjungerad professor
som utvecklats vid högskolan i Karlstad bör vidareutvecklas i enlighet
med vad som anförs i motion 1987/88:Ub810. Regeringen bör lägga fram
förslag i frågan i nästa forskningspolitiska proposition. Därvid bör prövas
möjligheten att i en forskningsorganisation för högskolan i Karlstad innefatta
även högskolan i Örebro. Riksdagen bör således bifalla motion 1987/
88:Ub810 yrkande 5 och som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande utveckling av verksamheten med tjänster som adjungerad
professor vid högskolorna i Karlstad och Örebro m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub810 yrkande 5, med
anledning av motionerna 1987/88:Ub562 yrkande 41 och 1987/
88:Ub565 yrkande 20 samt med avslag på motion 1987/88:Ub804 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Medel till forskningsplanering vid mindre och medelstora
högskolor (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1987/88:Ub617” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är mycket väsentligt för de mindre och medelstora
högskolornas utveckling att de inte blir alltför beroende av externa medel.
De får inte heller utvecklas till regionala yrkesskolor. Därför bör riksdagen
bifalla motion 1987/88:Ub617 och anvisa 3 milj.kr. för deras planering av
forskningsverksamhet inför nästa forskningsproposition.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande medel till forskningsplanering vid mindre och medelstora
högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub617 till Forskningsplanering
vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

14. Särskild resursförstärkning till forskning vid mindre och
medelstora högskolor (mom. 10)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet har
i” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa särskilda medel för utveckling av
forskningsverksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna. Riksdagen
bör därför anvisa 20 milj.kr. till inrättande av fasta forskartjänster vid
dessa högskolor.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande särskild resursförstärkning till forskning vid mindre
och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub626 yrkande 39
delvis och 1987/88:Ub680 yrkande 6 till Forskning vid mindre och
medelstora högskolor för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

15. Viss forskning i Värmland (mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”1 det” och
slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att många vägar bör prövas för att utveckla forskningen vid
medelstora högskolor, såsom vid den i Karlstad. Därför bör prövas
möjligheten till en viss samordning av forskningsverksamheten vid högskolan
där och den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs i
landstingskommunal regi. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1987/88:Ub810 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande viss forskning i Värmland

att riksdagen med med anledning av motion 1987/88:Ub810 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Vissa samarbetsprojekt (mom. 14 och 15)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen vid innevarande riksmöte beslöt om
avvecklingen av regionstyrelserna den 1 juli 1988 (prop. 1986/87:127, UbU
1987/88:1, rskr. 1987/88:1). Det är ofrånkomligt att detta försvårar samarbetsprojekt
av de slag som föreslås i motionerna.

UbU 1987/88:20

Erfarenheterna av projektet ”Bergslagens tekniska högskola” är goda.
Det finns anledning att, såsom föreslås i motion 1987/88:Ub735 yrkande 1
försöka åstadkomma en utbyggnad av den tekniska utbildningen i sydöstra
Sverige enligt samma princip. UHÄ bör ta erforderliga initiativ till samverkan
med berörda högskolor och universitetet i Lund. Likaså finns det
anledning att undersöka förutsättningarna för en livsmedelsteknisk utbildning
i Skåne av det slag som anförs i motion 1987/88:Ub811 yrkande 9.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub735
yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:Ub811 yrkande 9 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att momenten 14 och 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande Skånes livsmedelstekniska högskola

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub811 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande Smålands tekniska högskola

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub735 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Praktisk-pedagogisk utbildning för högskolelärare, m.m.
(mom. 21)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

God utbildning förutsätter kompetenta undervisare. En kvalitativt högstående
undervisning förutsätter hög standard på lärarna ur såväl vetenskaplig
som pedagogisk synvinkel. Dagens högskolor utbildar över 180 000 studerande.
Att högskolan fortfarande ägnar så liten uppmärksamhet åt de
pedagogiska frågorna är anmärkningsvärt.

De personer på universitet och högskolor som har till uppgift att arbeta för
en bättre pedagogisk miljö tvingas arbeta med små resurser och dessutom
ofta i motvind. De pedagogiska konsulterna och de pedagogiska utvecklingsenheterna
har en viktig uppgift att fylla och gör berömvärda insatser med sina
knappa resurser.

För att ge utvecklingen av undervisningsskickligheten hos lärarna inom
högskolan den plats den förtjänar krävs kraftfulla insatser. En satsning på
ämnesmetodisk och pedagogisk utbildning skulle med förhållandevis små
medel kunna ge påtagliga resultat i form av förbättrad kvalitet på högskoleutbildningen.

Universitetens pedagogiska utvecklingsenheter bör därför få i uppdrag att
utforma lokalt anpassade praktisk-pedagogiska kurser. Kurserna bör kunna
starta hösten 1989.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande praktisk-pedagogisk utbildning för högskolelärare,
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub529, 1987/
88:Ub565 yrkande 4 och 1987/88:Ub626 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:20

18. Praktisk-pedagogisk utbildning för högskolelärare, m.m.
(mom. 21)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande praktisk-pedagogisk utbildning för högskolelärare,
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub529, 1987/
88:Ub565 yrkande 4 och 1987/88:Ub626 yrkande 1 till Praktiskpedagogiska
kurser inom högskolan, m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr. samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:20

b Stockholm 1988 14900 |