Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:18

om anslag till vuxenutbildning (prop. 1987/88:100,
bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna C 1.

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, C 2. Statens skolor för vuxna:

Utbildningskostnader, C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m., C 4. Bidrag till studieförbunden m.m., C 5. Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m., C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m., C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet och C 8. Bidrag till
kontakttolkutbildning jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1987/88:100 bilaga 10, punkt C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.

Yttrandet (KrU 1987/88:8 y) är fogat som bilaga 2 till detta betänkande.

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Regeringen har under punkt C 1 (s. 173-180) föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118),

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
beträffande den totala omfattningen av grundvux och komvux budgetåret
1988/89,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
användningen av schablontillägget för komvux,

4. att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 101 807 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om deltidsstudier i grundvux,

2. att riksdagen beslutar öka timramen för grundvux med 50 000 timmar,

3. att riksdagen som bidrag till kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1988/89 anslår 10 600 000 kr. utöver regeringens förslag.

1

1 Riksdagen 1987/88. 14sami. Nr 18

Rättelse: S. 9 rad 26 står: förslagsanslag Rättat till: reservationsanslag

UbU

1987/88:18

1987/88:Ub271

1. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet inleds inom
Komvux-organisationen i ett antal kommuner innebärande intensifierad
uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska insatser
för att stimulera korttidsutbildade till studier samt möjlighet att finansiera
uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonder liksom möjlighet att
avgiftsbelägga vissa komvux-kurser,

2. att riksdagen under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för
vuxna för budgetåret 1988/89 anslår 1 002 227 000 kr.

1987/88:Ub340 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen ändrar förordningen om timramar för kommunal utbildning för
vuxna i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Ub350 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att Värmlands och Kopparbergs län blir
försökslän för en allmän vuxenutbildning.

1987/88:Ub812av Ingela Gardner m.fl. (m) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av timmar inom den kommunala vuxenutbildningen.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående kommunal utbildning för vuxna samt beslutar att till C 1.
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 1 061 807 000 kr.

Utskottet

Omfattningen och anslagsbeloppet

Riksdagen godkände vid föregående riksmöte en ny ordning för fastställande
av timramar för kommunal utbildning för vuxna, dvs. för grundutbildning för
vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux). Riksdagen
fastställer en totalram för den kommunala utbildningen för vuxna. Regeringen
fördelar därefter samtliga undervisningstimmar på fyra riksramar, en för
grundutbildning för vuxna samt tre för kommunal vuxenutbildning avseende
grundskolekurser, gymnasieskolekurser i allmänna ämnen resp. gymnasieskolekurser
i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser. Skolöverstyrelsen
(SÖ) fördelar riksramarna på länsramar, och länsskolnämnderna
fördelar länsramarna på kommunerna. Riksdagen godkände vid föregående
riksmöte att statsbidraget skall schabloniseras tidigast fr.o.m. budgetåret
1988/89 (prop. 1986/87:100, UbU 1986/87:22, rskr. 1986/87:258).

Föredragande statsrådet anför att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt
att öka totalramen nästa budgetår med ytterligare 50 000 timmar för
grundutbildning för vuxna, såsom SÖ föreslagit. Statsrådet anser vidare att
den kommunala utbildningen för vuxna bör kunna avlastas kostnaderna för
viss utbildning som ligger i gränszonen mot personalutbildning, bl.a. genom

UbU 1987/88:18

att förnyelsefonderna utnyttjas för personalutbildning. Därigenom kan -inom en oförändrad totalram - utrymmet öka för utbildning av bredare och
mera grundläggande karaktär och även för viss yrkesutbildning såsom inom
vårdområdet, området social service och den teknisk-industriella sektorn.
Statsrådet förordar en oförändrad total omfattning av den kommunala
utbildningen för vuxna nästa budgetår. Innevarande budgetår uppgår antalet
timmar till 3 929 250. Till detta läggs nästa budgetår 35 750 timmar på grund
av viss omräkning vid övergången till schablonbidrag. Omräkningen innebär
inte någon reell ökning av undervisningen.

På grundval av den förordade omfattningen av den kommunala utbildningen
för vuxna beräknas medelsbehovet till 1 101 807 000 kr. nästa budgetår.

I tre motioner begärs en ändring av den föreslagna omfattningen av
kommunal utbildning för vuxna.

Enligt motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 23 bör anslaget minskas med 40
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Syftet med förslaget är att
skydda ungdomsskolan från besparingar. Inom den föreslagna begränsade
ramen för kommunal utbildning för vuxna bör grundutbildning för vuxna
samt grundskolekurser prioriteras. Besparingar bör åstadkommas genom
samordning med övriga anordnare av vuxenutbildning.

I motion 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 2 hemställs att anslaget till kommunal
utbildning för vuxna skall minskas med 10 % i förhållande till regeringens
förslag, dvs. med 110 181 000 kr. De timmar som denna summa motsvarar
bör i stället genomföras som uppdragsutbildning, mestadels inom yrkesutbildningen.
Motionärerna hemställer vidare att 10,6 milj. kr. skall anvisas för
att göra det möjligt att öka antalet timmar för grundutbildning för vuxna med
50 000 timmar.

En ökning av det av regeringen föreslagna beloppet med 10,6 milj.kr.
begärs i motion 1987/88:Ub266 (vpk) yrkandena 2 och 3. Ökningen skall avse
ytterligare 50 000 timmar för grundutbildning för vuxna.

Utskottet kan inte acceptera en begränsning av möjligheterna att erbjuda
vuxna utbildning som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden eller ge
dem behörighet för högre studier. Utbildningsklyftorna i samhället måste
kunna överbryggas. På arbetsmarknaden krävs allt längre utbildning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår yrkandena i motionerna
1987/88:Ub816 och 1987/88:Ub271 som innebär minskade timramar och
anslag. Genom den möjlighet som nu finns att anordna vuxenutbildning som
uppdragsutbildning, bl.a. med medel från förnyelsefonderna, kan ett ökat
utrymme skapas för angelägna utbildningsbehov inom den statligt finansierade
vuxenutbildningen, t.ex. inom grundutbildningen för vuxna. Utskottet
kan inte tillstyrka att en särskild medelsanvisning, utöver vad som förordas i
budgetpropositionen, görs för att öka antalet timmar i grundutbildningen för
vuxna.

Sammanfattningvis föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition
1987/88:100 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 2,
1987/88:Ub266 yrkandena 2 och 3 samt 1987/88:Ub816 yrkande 23 anvisar de
av regeringen begärda medlen till kommunal utbildning för vuxna.

UbU 1987/88:18

3

Studietiden i grundutbildning för vuxna

UbU 1987/88:18

Studietiden i grundutbildning för vuxna har i dag inte någon angiven övre
gräns. Enligt 6 § 3 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall undervisningen
upphöra när eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och
räkning som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium oberoende av
vilka kunskaper eleven har i svenska språket. Undervisningen skall också
upphöra om eleven inte gör tillfredsställande framsteg. Eleven får på nytt
beredas utbildning om särskilda skäl talar för detta. Eleverna kan få
timersättning för deltagande i grundutbildning för vuxna enligt lagen om
allmän försäkring (1962:381). Deltagare i grundutbildning för vuxna kan
enligt 3 § förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar
få timersättning under totalt högst 1 120 timmar. Om särskilda skäl
finns kan tiden förlängas, dock högst till 2 220 timmar. I realiteten fungerar
reglerna enligt föredragande statsrådet så att studierna avslutas när gränsen
för timersättning nåtts även om studiemålet inte är nått.

Föredragande statsrådet anser att det bör finnas en möjlighet att utöka
studietiden för dem som har de största kunskapsbristerna. Statens utgifter
bör emellertid inte ökas genom en generell förlängning av studietiden. I
stället föreslås att regler skall införas om en differentierad maximering av
studietiden varvid den längsta tillåtna studietiden blir längre än den nuvarande
faktiska längsta studietiden. Timersättning skall utgå under hela studietiden.
En ändring föreslås av 6 och 7 §§ 3 kap. vuxenutbildningslagen
(1984:1118). Lagförslaget finns intaget i bilaga I till detta betänkande.
Ändringen innebär att undervisningen alltid skall upphöra efter en av
regeringen föreskriven maximal studietid. Den som studerat maximalt antal
timmar skall inte kunna beredas utbildning på nytt. Däremot kvarstår denna
möjlighet för den som avslutat studierna innan det maximala antalet timmar
uppnåtts. Föredragande statsrådet anmäler att regeringen avser att bestämma
den maximala studietiden till 1 000 timmar för svensktalande och 1 500
timmar för icke-svensktalande. Skolstyrelsen bör ha rätt att förlänga detta
antal timmar med 500 om studiemålet inte uppnåtts. I ett begränsat antal fall
bör länsskolnämnden kunna förlänga studietiden med ytterligare 1 000
timmar.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna ändringen av vuxenutbildningslagen
beträffande antalet studietimmar inom grundutbildning för
vuxna och föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring av
vuxenutbildningslagen.

Grundutbildning för vuxna skall bedrivas som deltidsstudier (prop. 1983/
84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 1984/85:1). Därmed avses 15 timmar per vecka.
Enligt föredragande statsrådet bör antalet timmar i deltidsstudier i grundutbildning
för vuxna fortsättningsvis avse högst 20 timmar per vecka. Detta
överensstämmer med vad som redan gäller för grundläggande svenskundervisning
för invandrare.

Enligt motion 1987/88:Ub266 (vpk) yrkande 1 bör studerande i grundutbildning
för vuxna ha rätt att studera 28 timmar per vecka.

Utskottet erinrar om att bestämmelserna om deltidsstudier infördes av
pedagogiska skäl. Studieovana personer har svårt att i ett inledningsskede på

ett effektivt sätt bedriva heltidsstudier. Med deltidsstudier finns också en
möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet. Det öppnas nu en möjlighet
att när starka pedagogiska skäl föreligger studera upp till 20 timmar per
vecka, vilket överensstämmer med önskemålen från SÖ. Utskottet erinrar
också om att skolstyrelsen för vissa studerande kan besluta att studierna mot
slutet av studietiden skall omfatta mer än deltidsstudier. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub266 yrkande 1.

Fördelningen av undervisningstimmar

Utskottet har inledningsvis redovisat att ett nytt system för fördelningen av
undervisningstimmar tillämpas fr.o.m. budgetåret 1987/88. Enligt 5 §
förordningen (1987:736) om timramar för kommunal utbildning för vuxna
skall SÖ vid fördelningen av riksramarna på länsramar ta hänsyn till att länen
har olika behov av undervisningstimmar beroende på sådana faktorer som
utbildningsnivå, arbetsmarknadsförhållanden och näringsliv samt till de
varierande möjligheterna att genomföra utbildning av olika slag.

I motion 1987/88:Ub812 (m) yrkande 2 hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att SÖ bör utvärdera effekten av den
omfördelning som gjorts budgetåret 1987/88 av timmar från Stockholmsområdet
till andra delar av landet. Motionären anser att den snabba omvandlingen
av arbetsmarknaden och den stora och heterogena gruppen av
invandrare i området medför att Storstockholm bör få behålla sina timmar.

Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som vid föregående riksmöte
antog riktlinjerna för det nya systemet för fördelning av timmar inom den
kommunala utbildningen för vuxna.

I anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 har SÖ redovisat att
fördelningen av timmarna på län har har gjorts med hänsyn tagen till antalet
invånare i åldersgruppen 18 - 64 år, till utbildningsstrukturen i länen och till
arbetsmarknadsproblem avseende både arbetslöshet och brist på utbildad
arbetskraft. SÖ har vidare anfört att det av tidsskäl inte varit möjligt att inför
budgetåret 1987/88 finna en metod att väga in behovet av näringslivsutveckling.
Inför kommande fördelning avser SÖ att vidareutveckla den tillämpade
fördelningsmodellen. Ytterligare faktorer kan behöva tillmätas ökad vikt,
såsom invandringens storlek och struktur samt behovet av näringslivsutveckling.

Utskottet anser att det ännu är för tidigt att kunna avgöra hur tillämpningen
av de nya riktlinjerna för fördelningen av timmar utfallit. Utskottet
förutsätter självfallet att SÖ inför kommande budgetår vidareutvecklar
metoderna på det sätt som anges i anslagsframställningen för budgetåret
1988/89 och att erfarenheterna från det första året tas till vara i detta arbete
utan att riksdagen behöver göra något uttalande i frågan. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub812 yrkande 2.

Enligt 10 § förordningen (1987:736) om timramar för kommunal utbildning
för vuxna får en kommun vid behov omfördela undervisningstimmar mellan
sina av länsskolnämnden fastställda kommunramar. Ingen sådan delram
inom kommunen får dock ökas eller minskas med mer än 10 % genom en
sådan omfördelning.

UbU 1987/88:18

5

I motion 1987/88:Ub340 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen skall
begära att regeln om omfördelning inom en kommun kompletteras på ett
sådant sätt att det alltid blir möjligt att omfördela totalt högst 200 timmar i de
fall omfördelningen enligt tioprocentsregeln ger mindre än 200 timmar att att
omfördela. Motionären redovisar att det i små kommuner blir alltför få
timmar att omfördela för att utrymme skall kunna skapas för start av
ytterligare utbildning.

Eftersom det nya fördelningssystemet ännu inte tillämpats ett helt
redovisningsår anser utskottet att det är för tidigt att kunna avgöra huruvida
reglerna behöver kompletteras på det sätt som anges i motionen. Utskottet
förutsätter att berörda myndigheter noga följer tillämpningen av det nya
systemet och kommer med de förslag till ändringar som erfarenheterna kan
leda till. Utskottet erinrar om de möjligheter till samverkan mellan små
kommuner som finns. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
1987/88:Ub340.

Försöksverksamhet

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 1 begära att en
försöksverksamhet inleds inom den kommunala vuxenutbildningen i ett
antal kommuner. Försöken skall avse intensifierad uppsökande verksamhet
och särskilda ekonomiska och pedagogiska insatser för att stimulera korttidsutbildade
att studera. Vidare skall den omfatta försök med att finansiera
uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonderna. Slutligen bör försök
göras med avgiftsbeläggning av vissa kurser inom kommunal vuxenutbildning.

I motion 1987/88: Ub350 (vpk) begärs att en försöksverksamhet skall
startas i Värmlands och Kopparbergs län med rätt för alla som har mindre än
tio års utbildning att få delta i vuxenutbildning.

Utskottet är - liksom vid föregående riksmöte - för sin del inte berett att
förorda en försöksverksamhet av det slag som skisseras i motion 1987/
88:Ub271. Utskottet vill påpeka att det inte behövs någon försöksverksamhet
för att finansiera uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonderna
då detta redan är fullt möjligt enligt nu gällande regler. Riksdagen bör därför
avslå motion 1987/88:Ub271 yrkande 1. Utskottet kan inte heller tillstyrka en
försöksverksamhet av det slag som förordas i motion 1987/88:Ub350 varför
även denna motion avstyrks.

Övrigt

Utskottet har inget att erinra mot att schablontillägget används även för det i
propositionen föreslagna nya ändamålet och föreslår att riksdagen godkänner
vad som förordats.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omfattningen av grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning budgetåret 1988189 samt anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på

UbU 1987/88:18

6

motionerna 1987/88:Ub266 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Ub271 yrkande
2 samt 1987/88:Ub816 yrkande 23
dels godkänner vad som förordats i propositionen om omfattningen
av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 101 807 000 kr.,

2. beträffande studietiden i grundutbildning för vuxna

att riksdagen antar det i proposition 1987/88:100 framlagda och vid
detta betänkande som bilaga / fogade förslaget till lag om ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118),

3. beträffande deltidsstudier i grundutbildning för vuxna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub266 yrkande 1,

4. beträffande fördelningen på länsramar av timmar inom den
kommunala utbildningen för vuxna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub812 yrkande 2,

5. beträffande fördelningen av timmar för kommunal utbildning för
vuxna inom en kommun

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub340,

6. beträffande viss försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 1 och 1987/
88:Ub350,

7. beträffande schablontillägget

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:100.

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,
Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m.

Regeringen har under punkt C 2 (s. 180-184) föreslagit

1. att riksdagen godkänner att 520 000 kr. av de medel som tidigare
beräknats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) (biståndsramen) används till att delvis finansiera anslaget
Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,

2. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 20 351 000 kr.

Regeringen har under punkt C 3 (s. 185) föreslagit

1. att riksdagen godkänner att 80 000 kr. av de medel som tidigare
beräknats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) används till att delvis finansiera anslaget Statens skolor för
vuxna: Undervisningsmaterial m.m.,

2. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 4 855 000 kr.

Motion

1987/88:Ub810 av Björn Samuelson (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen beslutar förlägga en enhet av Statens Skolor för vuxna till
Värmland.

UbU 1987/88:18

7

Utskottet

UbU 1987/88:18

Statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping utgör ett
komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

De båda anslagen Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader och
Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. föreslås i budgetpropositionen
föras upp med 20 351 000 kr. resp. 4 855 000 kr. Under båda
anslagen föreslås riksdagen godkänna att medel, 520 000 kr. resp. 80 000 kr.,
som tidigare beräknats under utrikeshuvudtiteln under anslaget C 5.
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (biståndsramen)
används till att delvis finansiera resp. anslag till statens skolor för vuxna.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner den föreslagna användningen
av medel inom biståndsramen och föreslår att riksdagen anvisar de
begärda medlen under de båda anslagen.

Statens skolor för vuxna skall enligt läroplanen för kommunal och statlig
utbildning för vuxna vara ett komplement till den kommunala utbildningen
för vuxna och rekrytera studerande från hela landet. Studierna vid statens
skolor för vuxna bedrivs som distansundervisning med eller utan lärarhandledning
vid skolorna. Lärarhandledning anordnas under kursperioder vid
resp. skola varvade med studier på egen hand. Även studerande som inte
deltar i kursperioder vid skolorna kan erbjudas viss lärarhandledning.
Lärarhandledning kan också erbjudas genom den kommunala vuxenutbildningen
på hemorten.

I anslagsframställningen för budgetåret 1988/89 har SÖ lämnat förslag om
utvecklingen av och rollen för statens skolor för vuxna. SÖ föreslår att
skolorna främst skall utvecklas inom det yrkesinriktade området och att
rollen skall bestå i att utveckla och anordna yrkesutbildning för små
prioriterade målgrupper, vilka inte får sina utbildningsbehov tillgodosedda
på hemorten eller inom närregionen. Uppgifterna bör även inkludera
utveckling av kurs- och timplaner, material m.m. för yrkesutbildningar, vilka
anordnas av kommunal vuxenutbildning i vissa bestämda kommuner men
med rekrytering från en region eller från hela riket. Föredragande statsrådet
anmäler i budgetpropositionen sin avsikt att ändra läroplanen i enlighet med
vad SÖ föreslagit.

I motion 1987/88:Ub810 (vpk) yrkande 4 hemställs att riksdagen skall
besluta att en enhet av statens skolor för vuxna skall förläggas till Värmland.
Denna enhet bör enligt motionären lokaliseras till Filipstad eller Kristinehamn
och vara avsedd att betjäna Bergslagen samt övriga delar av
Värmland.

Utskottet erinrar om att riksdagen bemyndigat regeringen att inom ramen
för de sammanlagda resurserna för den kommunala vuxenutbildningen och
statens skolor för vuxna medge avvikelser från gällande regler och göra
omfördelningar mellan anslag för att försöksverksamhet och utvecklingsarbete
skall komma till stånd avseende samverkan mellan dessa båda utbildningsformer
(prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 1984/85:11).

Utskottet anser inte att någon enhet inom statens skolor för vuxna skall
vara avsedd för någon särskild region eller del av landet. Bergslagen och
övriga delar av Värmland kan betjänas av de båda skolenheter som redan

finns. Som utskottet redovisat finns också samverkan mellan statens skolor
för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till de
betydande kostnader som uppbyggnaden av ytterligare en enhet skulle
medföra att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub810 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av anslaget Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader

att riksdagen godkänner att 520 000 kr. av de medel som tidigare
beräknats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) (biståndsramen) används till att delvis finansiera
anslaget,

2. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader

att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 20 351 000 kr.,

3. beträffande finansiering av anslaget Statens skolor för vuxna:
Undervisningsmaterial m.m.

att riksdagen godkänner att 80 000 kr. av de medel som tidigare
beräknats under anslaget C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) används till att delvis finansiera anslaget,

4. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Undervisningmaterial m.m.

att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 4 855 000 kr.,

5. beträffande ny enhet av statens skolor för vuxna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub810 yrkande 4.

3. Bidrag till studieförbunden m.m.

Regeringen har under punkt C 4 (s. 186-190) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har föreslagits
beträffande tilläggsbidrag för studietimmar inom den fria resursanvändningen,

2. att riksdagen godkänner att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används
till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.,

3. att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 041 366 000 kr.

Motionerna

Motion vackt med anledning av proposition 1987/88:64

1987/88:Ub3 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om återinförande av kursplanebundna universitetscirklar.

UbU 1987/88:18

9

Motioner från allmänna motionstiden 1988

UbU 1987/88:18

1987/88:Ub213 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att stödet till kulturgrupper inom loppet av
fem år bör bli likvärdigt med stödet till studiecirklar.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr210.

1987/88:Ub236 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av statligt
stöd till studieförbundens handikappverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So615.

1987/88:Ub251 av Berit Oscarsson och Hans Rosengren (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser till bred datautbildning i studieförbundens regi.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A220.

1987/88:Ub271 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen under anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. för
budgetåret 1988/89 anslår 993 221 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar skall
berättiga till statsbidrag.

1987/88:Ub274 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen till C 4.
Bidrag till studieförbunden m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 9 000 000 kr. förhöjt anslag på 1 050 366 000 kr. varvid
förhöjningen tillförs delanslag 2. Bidrag till kulturverksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr242.

1987/88:Ub297 av Ingbritt Irhammar och Lennart Brunander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda förutsättningarna för att via bildningsförbunden möjliggöra för
amatörforskare att erhålla handledning från vetenskapligt skolade personer.

1987/88:Ub305 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en riksomfattande satsning att via studieförbunden sprida
kunskaper i näringslära och kostfrågor.

1987/88:Ub324 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkbildningens
roll för en fortsatt demokratisk samhällsutveckling.

1987/88:Ub355 av Kenth Skårvik och Margareta Mörck (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
genomföra en översyn av reglerna för statsbidragen till studiecirkelverksamheten.

1987/88:Ub401 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar att bidrag till studieförbunden för uppsökande
verksamhet i bostadsområden skall utgå med 7 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att bidraget till studieförbundens pedagogiska

verksamhet och utvecklingsarbete skall tillföras ytterligare 5 000 000 kr.,

7. att riksdagen beslutar att bidraget till högschablontimmar skall utgå med
102 kr. till 6 600 000 studietimmar,

8. att riksdagen beslutar att bidraget till lågschablontimmar skall utgå med
30 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studieförbundens handikappbidrag,

10. att riksdagen till C 4. Bidrag till studieförbunden anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 45 000 000 kr. förhöjt anslag på
1 086 366 000 kr.

1987/88:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående brett program för datautbildning av kvinnor.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A801.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

24. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4 avskaffa tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, matematik och svenska,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiecirkelsammankomsternas längd,

26. att riksdagen avslår förslaget om inrättande av ett nytt tilläggsbidrag
om 40 kr.,

27. att riksdagen avslår föreslagna höjningar under anslaget C 4 i de delar
som avser skolöverstyrelsens ansvarsområde och anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag 59 822 000 kr. lägre belopp.

28. att riksdagen under anslaget C 4 anslagsposten för Bidrag till kulturverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 75 406 000
kr.,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kursplanebundna universitetscirklar,

30. att riksdagen godkänner att ytterligare 233 146 000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1988/89 används för att delvis finansiera anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden,

31. att riksdagen till C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 949 544 000 kr.

Utskottet

Föredragande statsrådet uppskattar att studiecirkelverksamheten kommer
att vara av ungefär samma totala omfattning budgetåret 1988/89 som
innevarande budgetår, nämligen ca 9 647 000 studielimmar. Antalet timmar
med högre schablonbidrag får innevarande budgetår uppgå till högst
6 425 000 timmar. Föredragande statsrådet föreslår en ökning med 40 000
timmar till 6 465 000 timmar.

Det högre schablonbidraget föreslås höjas från 96 kr. till 99 kr. per
studietimme. För det lägre schablonbidraget om 29 kr. per studietimme
föreslås ingen ändring.

UbU 1987/88:18

11

Antalet timmar med det högre schablonbidraget föreslås i motion 1987/
88:Ub816 (m) vara oförändrat nästa budgetår. Även höjningen av schablonbidraget
avstyrks i motionen (yrkande 27 delvis).

I motion 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 4 delvis föreslås att antalet timmar
med det högre schablonbidraget skall vara 6 600 000 timmar, dvs. en ökning
med 135 000 timmar i förhållande till regeringens förslag. Däremot uppskattas
att antalet timmar med det lägre schablonbidraget kommer att minska
nästa budgetår så att det totala antalet studietimmar, som läggs till grund för
medelsberäkningarna, uppgår till ca 9 500 000 timmar. Det högre schablonbidraget
bör höjas med 6 kr. till 102 kr. per studietimme.

Även i motion 1987/88:Ub401 (c) föreslås antalet timmar med högre
schablonbidrag öka med 135 000 timmar till totalt 6 600 000 timmar (yrkande
7). I denna motion uppskattas att det totala antalet timmar blir oförändrat
nästa budgetår, vilket innebär en minskning av antalet timmar med lägre
schablonbidrag. Det högre schablonbidraget bör höjas med 6 kr. till 102 kr.
per studietimme och det lägre med 1 kr. till 30 kr. per studietimme (yrkande
8).

Utskottet tillstyrker att antalet timmar med det högre schablonbidraget
ökas med 40 000 timmar nästa budgetår. Utskottet godtar också föredragande
statsrådets beräkning av det totala antalet studietimmar nästa budgetår
och föreslår att riksdagens medelsberäkning under anslaget utgår från detta.
Vidare anser utskottet att det högre schablonbidraget skall höjas med 3 kr.
till 99 kr. per studietimme och att det lägre skall vara oförändrat. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som förordats i
budgetpropositionen och avslår motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis,
1987/88:Ub401 yrkandena 7 och 8 samt 1987/88:Ub816 yrkande 27 delvis.

Föredragande statsrådet föreslår att bidraget till uppsökande verksamhet i
bostadsområden skall upphöra nästa budgetår.

Fr.o.m. innevarande budgetår får 10 % av högschablontimmarna användas
på ett friare sätt än vad reglerna för studiecirkelverksamheten medger.
Denna verksamhet skall främst vända sig till korttidsutbildade och andra
med särskilda behov (prop. 1986/87:100, UbU 1986/87:22, rskr. 1986/
87:252). Ett nytt tilläggsbidrag föreslås utgå till denna verksamhet med 40 kr.
per studietimme. Detta tilläggsbidrag skall kunna kombineras med andra
tilläggsbidrag. Det skall delvis finansieras genom att bidraget till uppsökande
verksamhet i bostadsområden upphör.

En tvåårig försöksverksamhet med bred datautbildning i studiecirkelform
har pågått under budgetåren 1986/87 och 1987/88 enligt särskilda och
friare regler. Verksamheten föreslås i propositionen inordnas i övrig
studiecirkelverksamhet med friare regler fr.o.m. budgetåret 1988/89.

I motionerna 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 4 delvis och 1987/88:Ub401 (c)
yrkande 5 hemställs att bidraget till den uppsökande verksamheten skall
finnas kvar.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 26 hemställs om avslag på förslaget
att införa ett nytt tilläggsbidrag.

Den breda datautbildningen inom studieförbunden bör enligt motion
1987/88:Ub251 (s) få ökade resurser i form av ett sådant bidrag som

UbU 1987/88:18

12

föreslagits av utbildningsdepartementets datautbildningsgrupp (DsU UbU 1987/88:18
1986:10 Handlingsprogram för datautbildning i skola, vuxenutbildning och
lärarutbildning).

Ett brett program för datautbildning av kvinnor föreslås i motion
1987/88:Ub803 (fp) yrkande 7.

Utskottet tillstyrker att den studiecirkelverksamhet som bedrivs enligt
friare regler och som vänder sig till korttidsutbildade och andra grupper med
särskilda behov får ett särskilt tilläggsbidrag om 40 kr. fr.o.m. nästa budgetår
och att detta bidrag till viss del finansieras genom att bidraget till uppsökande
verksamhet i bostadsområden upphör.

Utskottet kan i likhet med föredragande statsrådet inte förorda att
verksamhet med bred datautbildning får ett sådant högt statsbidrag som
föreslagits av den särskilda arbetsgruppen för bred datautbildning. Däremot
anser utskottet att den hittillsvarande försöksverksamheten med bred
datautbildning nu bör inordnas i den reguljära verksamheten med studiecirkelverksamhet
bedriven enligt friare regler. På detta sätt blir även den breda
datautbildningen berättigad till det nya tilläggsbidraget om 40 kr. per
studietimme. Utskottet anser således att riksdagen med avslag på motionerna
1987/88:Ub251, 1987/88Ub271 yrkande 4, 1987/88:Ub401 yrkande 5 och
1987/88:Ub816 yrkande 26 godkänner vad som förordats om uppsökande
verkamhet i bostadsområden samt om ett nytt tilläggsbidrag.

Den breda datautbildning som nu inordnas i den reguljära verksamheten
med studiecirklar enligt friare regler kommer att ha betydelse bl.a. för
korttidsutbildade kvinnor. Studieförbunden har lätt att nå ut till sådana
grupper. Utskottet anser att det inte nu behöver utarbetas något särskilt
program för datautbildning av kvinnor. Erfarenheterna av den nya verksamheten
får utvisa i vad mån ytterligare insatser behöver göras för de olika
grupper som har behov av datautbildning för att stärka sin ställning på
arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker därmed motion 1987/88:Ub803 yrkande
7.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 24 hemställs att tilläggsbidrag till
studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, svenska och matematik skall upphöra.
Motionärerna anser att utbudet av utbildning och deltagarnas val av
studier i cirkelform inte skall styras av statsbidrag av detta slag.

Utskottet finner det inte motiverat att avskaffa dessa bidrag då detta
särskilt skulle drabba korttidsutbildade som behöver komplettera sina
kunskaper genom cirkelstudier. Därför föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub816 yrkande 24.

I propositionen föreslås en ökning av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet
med drygt 4 milj.kr. till totalt ca 107,5 milj.kr. Av anslagshöjningen
beräknas 1 milj. kr. förden kulturverksamhet som bedrivs av studieförbundet
SISU och ca 3,1 milj.kr. som prisomräkning.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 28 hemställs att anslagsposten skall
föras upp med 75 406 000 kr. vilket är en minskning med 32,1 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag.

I motion 1987/88:Ub274 (c) föreslåsen höjning med 9 milj.kr. Motionärerna
erinrar om att kulturrådet i rapporten (1986:6) Kultur i studieförbunden

konstaterat att kulturverksamheten inom studieförbunden har varit mycket
positiv. Bidragsnivån har dock urholkats och utgår i dag med knappt 45 % av
bidragsberättigade kostnader. Motionärerna menar att denna minskning av
bidraget drabbar inte minst kulturaktiviteter som vänder sig till barn och
ungdom.

Även i motion 1987/88:Ub213 (vpk) hänvisas till kulturrådets förslag i
anslagsframställningen. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett
uttalande om att stödet till kulturgrupper inom en femårsperiod bör bli
likvärdigt med stödet till studiecirklar.

Utbildningsutskottet har den 2 februari 1988 berett kulturutskottet tillfälle
att yttra sig över förslagen i propositionen om bidrag till studieförbunden
m.m. i de delar de rör kulturutskottets verksamhetsområde jämte de
redovisade motionsyrkandena.

Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande KrU 1987/88:8 y (bilaga 2 till detta
betänkande) om att bidraget är avsett att utgöra ett stöd till anordnande av
kulturprogram i studieförbundens egen verksamhet och i det övriga föreningslivet
samt att möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana
arrangemang. Bidraget ger möjlighet också för professionellt arbetande
artister och konstnärer att dels nå ut till nya grupper, dels få nya
arbetstillfällen.

Kulturutskottet redovisar också att studieförbunden utöver kommunerna
är den största arrangören av kulturprogram. På många orter är studieförbundens
kulturprogram den huvudsakliga möjligheten att på hemorten möta
musik och teaterföreställningar eller se en utställning.

Bidrag till kulturverksamhet kan utgå med 100 % av de statsbidragsberättigade
kostnaderna för viss verksamhet i glesbygd och verksamhet som riktar
sig till handikappade och invandrare. Övrig statsbidragsberättigad kulturverksamhet
förutsattes vid bidragets införande år 1981 (prop. 1980/81:127 s.
29, KrU 1980/81:6 y, UbU 1980/81:36, rskr. 1980/81:386) kunna få högst
75 % av kostnaderna täckta. Kulturrådet har påpekat att bidraget i dag inte
täcker mer än 45 %.

Kulturutskottet har vid tidigare riksmöten uttalat att det är angeläget att
den skillnad i bidragshänseende som föreligger mellan studiecirklarna och
kulturgrupperna kan utjämnas. Med hänsyn till statsmakternas målsättning
att det skall bedrivas en stram budgetpolitik anser sig kulturutskottet dock
inte böra förorda en höjning av anslagsposten utöver vad regeringen
föreslagit. En minskning av bidraget skulle medföra inte acceptabla effekter
för den lokala kulturverksamheten.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad kulturutskottet anfört och
föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub213, 1987/
88:Ub274 delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 28 godkänner vad som förordats
i proposition 1987/88:100 om kulturverksamhet i studieförbunden.

Bidraget till studieförbundens centrala pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
föreslås i propositionen räknas upp med 855 000 kr. till
29 345 000 kr. nästa budgetår.

I motion 1987/88:Ub401 (c) yrkande 6 hemställs att detta bidrag skall
räknas upp med 5 milj.kr.

UbU 1987/88:18

14

Utskottet kan för sin del inte tillstyrka en så stor uppräkning av bidraget till
pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete som föreslås i motion 1987/
88:Ub401 varför riksdagen med avslag på yrkande 6 i motionen bör
godkänna vad som förordats i propositionen.

Av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
föreslås 70 milj.kr. användas till att delvis finansiera anslaget till bidrag till
studieförbunden m.m.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 30 hemställs att 233 146 000 kr. av
avgiftsmedlen skall tillföras förevarande anslag.

En ökad finansiering av bidraget till studieförbunden med vuxenutbildningsavgiftsmedel
skulle enligt utskottets uppfattning få starkt negativa och
omfattande följder för övriga verksamheter som finansieras genom avgiften.
Riksdagen bör därför med avslag på yrkande 30 i motion 1987/88:Ub816
godkänna regeringens förslag beträffande vuxenutbildningsavgiften.

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till totalt
1 041 366 000 kr. för nästa budgetår.

De nedskärningar av olika anslagsposter som förordats i motion 1987/
88:Ub816 medför enligt motionärerna att anslaget, jämfört med regeringens
förslag, kan minskas med 59 822 000 kr. (yrkandena 27 delvis och 31).

Anslaget bör enligt beräkningarna i motion 1987/88:Ub271 (fp) föras upp
med 993 221 000 kr, dvs. med 48 145 000 kr mindre än vad som föreslås i
propositionen (yrkande 4 delvis).

Enligt motion 1987/88:Ub274 (c) delvis bör anslaget räknas upp med 9
milj.kr. för den i motionen föreslagna ökningen av bidraget till kulturverksamhet.
Vidare beräknas i motion 1987/88:Ub401 (c) yrkande 10 ett ökat
medelsbehov av 45 milj.kr. för de i motionen angivna ändamålen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i vad gäller de
olika ändamålen under förevarande anslag och föreslår i enlighet härmed att
riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4, 1987/
88:Ub274, 1987/88:Ub401 yrkande 10 och 1987/88:Ub816 yrkandena 27
delvis och 31 anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

I motionerna 1987/88:Ub236 (c) yrkande 2 och 1987/88:Ub401 (c) yrkande 9
begärs uttalanden av riksdagen om vikten av statligt bidrag till studieförbundens
merkostnader för handikappverksamhet samt om större hänsyn till olika
gruppers behov vid fördelningen av bidragen till studieförbundens handikappverksamhet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen (senast i UbU 1986/87:22 och UbU
1985/86:19, s. 17) utförligt redovisat de olika former av bidrag som utgår i
syfte att underlätta för handikappade att dels delta i särskilt för dem
anordnade studiecirklar, dels delta i studiecirkelverksamhet i allmänhet.
Liksom föregående år anser utskottet att det inte behöver göras några
särskilda uttalanden av riksdagen i denna fråga, varför motionerna 1987/
88:Ub236 yrkande 2 och 1987/88:Ub401 yrkande 9 bör avslås av riksdagen.

SÖ bör enligt motion 1987/88:Ub355 (fp) få i uppdrag att göra en översyn av
statsbidragsreglerna för studiecirkelverksamheten. Motionärerna hänvisar
till att studieförbunden har kommit i en allt svårare ekonomisk situation. De

UbU 1987/88:18

15

anser att ett nytt statsbidragssystem bör utformas så att det inte enbart bygger
på omfattningen av verksamheten. Hänsyn bör även kunna tas till verksamhetens
mål, innehåll och syften.

Utskottet har inhämtat att SÖ - bl.a. mot bakgrund av studieförbundens
ekonomiska situation - har uppdragit åt en särskild utredare att se över
statsbidragssystemet för studiecirkelverksamheten. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motion 1987/88 :Ub355.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88:Ub324 (s) som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts i motionen om folkbildningens roll för en
fortsatt demokratisk samhällsutveckling. Motionärerna befarar att de som
bäst behöver folkbildningen inte har möjlighet att delta av ekonomiska skäl
när studieförbunden varit tvungna att höja avgifterna. Studieförbundens
möjligheter att verka i enlighet med de mål för folkbildningen som riksdagen
fastställde år 1981 måste förbättras under kommande års budgetarbete.

Utskottet har nyss redovisat att SÖ tillkallat en särskild utredare för att se
över statsbidragssystemet mot bakgrund bl.a. av studieförbundens ekonomiska
situation. Med hänvisning härtill och till att målen för folkbildningen
ligger fast anser utskottet att riksdagen inte bör göra något sådant uttalande
som begärs i motionen, varför den avstyrks.

Kursplanebundna universitetscirklar bör enligt motionerna 1987/88:Ub3 (m)
yrkande 6, 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 5 och 1987/88:Ub816 yrkande 29
återinföras.

Sedan riksdagen våren 1983 beslutade att avskaffa statsbidraget till
kursplanebundna universitetscirklar har utskottet årligen haft att behandla
motionsyrkanden om att återinföra bidraget. Med hänvisning till vad
utskottet senast anförde i betänkandet UbU 1986/87:22 (s. 16) föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 6, 1987/
88:Ub271 yrkande 5 och 1987/88:Ub816 yrkande 29.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 25 återkommer motionärerna med en
hemställan om att studiecirkelsammankomster i estetiska ämnen skall vara
berättigade till bidrag till fyra timmar per sammankomst.

Utskottet anförde vid föregående riksmöte (UbU 1986/87:22 s. 17) att en
kostnadsökning för statsverket skulle bli ofrånkomlig om en fjärde bidragsberättigad
studietimme skulle tillåtas generellt utan begränsningar av
möjligheterna att utnyttja lågschablontimmar. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 25.

I motion 1987/88:Ub297 (c) upprepas ett yrkande från föregående år om en
utredning av förutsättningarna för amatörforskare att få handledning av
vetenskapligt skolade personer.

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (UbU 1986/87:22 s. 18- 19)
att när schablonbidragen infördes ersatte dessa bl.a. särskilda bidrag till
expertmedverkan i studiecirklar. Schablonbidragen avsågs ge studieförbunden
större frihet att besluta om verksamheten och tillräckliga resurser att
bekosta fackmannamedverkan. Utskottet föreslår med det anförda att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub297.

UbU 1987/88:18

16

En riksomfattande kampanj begärs i motion 1987/88:Ub305 (c) yrkande 5 i
syfte att sprida kunskaper i näringslära och kostfrågor då de har stor
betydelse för folkhälsan. Stödet till kampanjen bör utformas på samma sätt
som bidraget till den breda datautbildningen i studieförbundens regi.

Utskottet erinrar om att studieförbunden själva avgör inom vilka ämnesområden
de skall erbjuda studiecirklar. Det ankommer vidare på studieförbundens
medlemsorganisationer att framföra sina önskemål om inriktningen
av cirkelutbudet. Bidragsberättigade cirklar i matlagning och matkunskap
skall enligt föreskrifter från SÖ ha övervägande konsumentorienterande
inriktning och bl.a. behandla näringsfrågor (SÖ-FS 1986:151). Utskottet kan
inte tillstyrka att särskilda bestämmelser utfärdas för en kampanj av det slag
som åsyftas i motionen, varför den avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4
delvis, 1987/88:Ub401 yrkandena 7 och 8 samt 1987/88:Ub816 yrkande
27 delvis, godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4
delvis och 1987/88:Ub401 yrkande 5 godkänner vad som förordats i
proposition 1987/88:100,

3. beträffande ett nytt tilläggsbidrag till studiecirklar

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub251 och 1987/
88:Ub816 yrkande 26 godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,

4. beträffande datautbildning för kvinnor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub803 yrkande 7,

5. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 24,

6. beträffande kulturverksamhet i studieförbund

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub213, 1987/
88:Ub274 delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 28 godkänner vad som
förordats i proposition 1987/88:100,

7. beträffande pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete inom
studieförbund

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub401 yrkande 6
godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:100,

8. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub816 yrkande 30 godkänner att 70 000 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1988/89 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m..

UbU 1987/88:18

17

2 Riksdagen 1987/88. 14sami. Nr 18

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis, 1987/88:Ub274 delvis,
1987/88:Ub401 yrkande 10 och 1987/88:Ub816 yrkandena 27 delvis
och 31 till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1988/
89 anvisar ett förslagsanslag av 1 041 366 000 kr.,

10. beträffande handikappverksamhet i studieförbund

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub236 yrkande 2 och 1987/
88:Ub401 yrkande 9,

11. beträffande översyn av statsbidragsbestämmelserna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub355,

12. beträffande folkbildningens roll

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub324,

13. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 6, 1987/
88:Ub271 yrkande 5 och 1987/88:Ub816 yrkande 29,

14. beträffande studiecirkelsammankomsters längd
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 25,

15. beträffande handledare för amatörforskare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub297,

16. beträffande studiecirklar i närings/ära och kostfrågor
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub305 yrkande 5.

4. Undervisning för invandrare i svenska språket
m.m.

Regeringen har under punkt C 5 (s 191-195) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har föreslagits
beträffande grunderna för ett nytt statsbidragssystem för grundläggande
svenskundervisning för invandrare,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
timram för grundläggande svenskundervisning för tidigare invandrare,

4. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 282 094 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub273 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om svenska för invandrare enligt vad som i
motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf517.

1987/88:Ub279 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fördelningen av timmar till påbyggnads-sfi
skall göras med 50 % till vardera AMU och Studieförbunden för budgetåret
1988/89,

UbU 1987/88:18

18

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en temporär förändring av fördelningen av timmar till påbyggnads-sfi
mellan studieförbunden.

1987/88:Ub299 av Barbro Evermo m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om den i motionen föreslagna förändringen av övergångsbestämmelserna i
lagen om svenskundervisning för invandrare.

1987/88:Ub360 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen upphäver sitt beslut om väntetid på
två månader innan sfi får påbörjas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidragen till svenska för invandrare.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf534.

Utskottet

Statsbidrag till grundläggande undervisning i svenska språket för invandrare
(grund-sfi) beräknas enligt nu gällande regler på grundval av antalet
invandrare som har kyrkobokförts under föregående kalenderår. Med en
ökande invandring har detta medfört ett större behov av undervisning än
tillgängliga resurser medgivit.

Under hösten 1987 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att
statsbidragssystemet borde modifieras så att statsbidrag utgår till all den
grund-sfi för nya invandrare som kommunerna enligt gällande lag är skyldiga
att anordna och som de redovisar för den medelsdisponerande myndigheten.
De fortsatta erfarenheterna av systemet - efter det att modifieringarna
genomförts - får läggas till grund för fortsatta överväganden huruvida det
behövs en mera genomgripande översyn och förändring, t.ex. beträffande
samordning mellan grund-sfi och påbyggnadsutbildning (påbyggnads-sfi)
och beträffande antalet anordnare av svenskundervisning för invandrare
(UbU 1987/88:8, rskr. 1987/88:77).

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att statsbidragssystemet skall
förändras på så vis att en kommun får rätt till statsbidrag för 36 undervisningstimmar
för varje nytillkommande invandrare eller asylsökande för
vilken kommunen har skyldighet att anordna grund-sfi och som deltagit i
grund-sfi under minst 100 timmar genom kommunens försorg. Sådant
statsbidrag får utgå endast en gång för varje invandrare. Statsbidraget skall
betalas ut av skolöverstyrelsen (SÖ). Kommunens rekvisition skall inges via
länsskolnämnden som skall granska och fastställa antalet bidragsgrundande
undervisningstimmar.

Förslaget om ett modifierat statsbidragssystem innebär att det inte
behöver fastställas någon riksram för antalet timmar i grund-sfi och att det
inte heller behövs några fördelningsbeslut från SÖ:s sida. Till grund för
medelsanvisningen beräknar föredragande statsrådet ett behov av 673 900
undervisningstimmar vilket innebär en ökning med 61 150 timmar jämfört
med innevarande budgetår. Med en höjning av schablonbidraget med 19 kr.
per timme beräknas statsbidraget för grund-sfi uppgå till 226 430 000 kr.

UbU 1987/88:18

19

nästa budgetår. Anslagsposten är förslagsvis betecknad. Riksdagen föreslås
godkänna grunderna för ett nytt statsbidragssystem för grund-sfi.

Utskottet tillstyrker de nya grunderna för statsbidrag till grund-sfi och
föreslår att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1987/
88:100. Regeringens nyligen framlagda förslag (prop. 1987/88:125 om
tilläggsbudget II) att öka timramen för grund-sfi innevarande budgetår
behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Skyldigheten för en kommun att erbjuda svenskundervisning gäller under
det kalenderår då invandraren anländer till landet och det närmast påföljande
kalenderåret. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1986 och omfattade fram
t.o.m. detta första kalenderårs slut dem som anlänt tidigast den 1 januari
1985. Enligt 2. övergångsbestämmelserna till lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare gäller kommunens skyldighet även
dem som anlänt till Sverige före den 1 januari 1985. För dem gäller att
undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd
före utgången av juni 1991. För dessa tidigare invandrare beräknas ett
oförändrat behov av 53 600 undervisningstimmar budgetåret 1988/89, vilket
medför en kostnad om 18 milj.kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna timramen för de tidigare invandrarna.

I motion 1987/88:Ub299 (s) yrkas att rätten till svenskundervisning för
tidigare invandrare skall omfatta alla som anlänt före den 1 januari 1987.
Motionärerna anser att undervisningen inte påbörjades i tillräcklig omfattning
under år 1986, varför det skulle finnas ett återstående behov bland dem
som anlände under år 1985. De befarar också att det finns invandrare som
anlänt under år 1986 som inte hunnit få undervisning under detta år eller år
1987.

Utskottet förutsätter att SÖ uppmärksammar om det bland dem som
anlänt före den 1 januari 1987 finns ett återstående behov av svenskundervisning
som inte hunnit tillgodoses. Frågan har inte berörts i anslagsframställningen
för budgetåret 1988/89. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub299.

Vid reformeringen av svenskundervisningen för invandrare förutsattes att
omkring 30 % av dem som genomgått grund-sfi skulle fortsätta med
påbyggnads-sfi inom studieförbunden. Beräkningen av medel till påbyggnads-sfi
under förevarande anslag grundades på detta antagande. Övriga,
dvs. 70 % av dem som genomgått grund-sfi, förutsattes få sin påbyggnads-sfi i
samband med arbetsmarknadsutbildning vid AMU. Under hösten 1987 hade
utskottet erfarit att den förändrade invandringen medfört att fler sökte sig till
studieförbunden och färre till AMU än vad som förutsatts. Utskottet ansåg
därför att regeringen borde undersöka och bedöma hur stor förändringen är
och snarast - dock senast vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1989/90 -föra över motsvarande del av de medel som hittills varit avsedda för
påbyggnads-sfi inom arbetsmarknadsutbildningen vid AMU till förevarande
anslag. Då bristen på studietimmar för påbyggnads-sfi vid studieförbunden
enligt uppgift var besvärande borde enligt utskottets mening åtgärder vidtas
även beträffande budgetåren 1987/88 och 1988/89 (UbU 1987/88:8, rskr.
1987/88:77).

UbU 1987/88:18

20

Påbyggnads-sfi inom studieförbunden fördelas mellan förbunden på
grundval av de tre senaste årens anordnade svenskundervisning inom resp.
förbund. Under hösten 1987 gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna att fördelningen mellan studieförbunden fortsättningsvis borde göras
utifrån aktuellare uppgifter och att regeringen snarast borde återkomma med
förslag i frågan, om möjligt redan i samband med anslagsberäkningarna för
budgetåret 1988/89 (1987/88:22, rskr. 1987/88:77).

I proposition 1987/88:100 anmäler föredragande statsrådet att frågan om
fördelningen av resurser mellan studieförbunden och AMU bereds inom
regeringskansliet. I avvaktan på resultaten av denna beredning grundas
anslagsberäkningen, liksom tidigare år, på att 30 % av deltagarna i grund-sfi
går vidare till påbyggnads-sfi vid studieförbund. Statsrådet beräknar ett
behov av 112 300 studietimmar, vilket innebär en ökning med 9 500 timmar
jämfört med innevarande budgetår. Statsbidraget föreslås utgå med 284 kr.
per studietimme, en ökning med 16 kr.

1 samband med beredningen av frågan om fördelningen mellan studieförbunden
och AMU av resurserna till påbyggnads-sfi avses även frågan om
fördelningen mellan studieförbunden behandlas.

Riksdagen bör enligt motion 1987/88: Ub360 (fp) yrkande 5 begära att
regeringen återkommer under våren 1988 med förslag beträffande fördelningen
av resurserna för påbyggnads-sfi. I avvaktan på ett sådant förslag bör
enligt motion 1987/88:Ub279 (fp) yrkande 1 fördelningen av resurser mellan
studieförbunden och AMU budgetåret 1988/89 vara den att 50 % tillförs var
och en av dem. Vidare bör enligt yrkande 2 i motionen regeringen utarbeta
ett förslag till tillfällig lösning under budgetåret 1988/89 av frågan om
fördelningen mellan studieförbunden.

I motion 1987/88:273 (c) yrkas att riksdagen ånyo skall uttala behovet av
ändrade beräknings- och fördelningsgrunder för påbyggnads-sfi.

Utskottet har erfarit att regeringens beredning av frågan om ändrad
fördelning av resurser för påbyggnads-sfi mellan studieförbunden och AMU
nu nått så långt att ett förslag läggs fram för riksdagen i kompletteringspropositionen
för budgetåret 1988/89, vilket i huvudsak ansluter till de riktlinjer
som anges i ovannämnda motioner. Utskottet ser med tillfredsställelse att en
ny fördelningsgrund därigenom kan tillämpas redan fr.o.m. nästa budgetår.
Riksdagen behöver således inte göra några sådana uttalanden i denna fråga
beträffande dels budgetåret 1988/89, dels följande budgetår som begärs i
motionerna 1987/88:Ub273, 1987/88:Ub279 och 1987/88:Ub360, varför de
avstyrks i denna del. Utskottet föreslår att riksdagen i avvaktan på förslaget i
kompletteringspropositionen nu beräknar medel till påbyggnads-sfi i enlighet
med förslaget i budgetpropositionen och godkänner vad som förordats
om timram för påbyggnads-sfi i studieförbunden. De kompletterande
besluten i frågan får således tas vid slutet av vårsessionen. Regeringens
nyligen framlagda förslag om ökade resurser på tilläggsbudget II (prop.
1987/88:125) för påbyggnads-sfi inom studieförbunden innevarande budgetår
behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet har erfarit att även frågan om en ny grund för fördelningen av
medel till påbyggnads-sfi mellan studieförbunden kommer att behandlas i
kompletteringspropositionen. Som utskottet tidigare redovisat har utskottet

UbU 1987/88:18

21

den uppfattningen att fördelningen fortsättningsvis inte bör ske på grundval
av de tre föregående årens anordnade svenskundervisning. Den nya fördelningsgrunden
bör i stället grundas på aktuellare uppgifter och återspegla de
verkliga behoven av medel till påbyggnads-sfi. Utskottet förutsätter att en ny
fördelningsgrund tillämpas fr.o.m. budgetåret 1988/89. Utskottet förutsätter
vidare att SÖ noga följer hur studieförbunden tar vara på möjligheten att
samverka, särskilt i de delar av landet där antalet nya invandrare är lågt.

Förslag om en ny princip för fördelningen mellan studieförbunden av
medel till påbyggnads-sfi föreläggs således riksdagen inom kort. Det finns
därför inte skäl för riksdagen att nu göra ett sådant uttalande om förslag i
frågan från regeringen som begärs i motionerna 1987/88:Ub273 delvis,
1987/88:Ub279 yrkande 2 och 1987/88:Ub360 yrkande 5 delvis. De avstyrks
därför.

Medelsanvisningen under anslaget tillstyrks.

Enligt 5 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för
invandrare gäller kommunens skyldigheter i fråga om anordnande av
grund-sfi bl.a. utländsk medborgare som ansökt om uppehållstillstånd och
väntat på besked under minst den tid som regeringen bestämmer. I
förordningen (1986:585) om väntetid för viss deltagare i grundläggande
svenskundervisning för invandrare och grundutbildning för vuxna bestäms
denna tid till två månader.

I motion 1987/88:Ub360 (fp) yrkande 3 hemställs att invandrare som
ansökt om asyl inte skall behöva vänta två månader för att få delta i grund-sfi
eftersom många av de asylsökande beviljas uppehållstillstånd.

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att frångå sitt
tidigare beslut att invandrare bör få delta i grund-sfi om väntetiden är
avsevärt längre än fyra veckor (UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77). Utskottet
har heller inget att erinra mot den väntetid om två månader som regeringen
sedermera har fastställt. Riksdagen bör avslå yrkande 3 i motion 1987/
88:Ub360.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grunderna för ett nytt statsbidragssystem för grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1987/
88:100,

2. beträffande timram för grundläggande svenskundervisning för
tidigare invandrare

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande svenskundervisning för invandrare som anlänt före
den 1 januari 1987

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub299,

4. beträffande fördelningen av påbyggnads-sfi mellan studieförbunden
och arbetsmarknadsutbildningen vid AMU

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub273 delvis, 1987/88:Ub279
yrkande 1 delvis och 1987/88:Ub360 yrkande 5 delvis.

UbU 1987/88:18

22

5. beträffande timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub279 yrkande 1 delvis,
godkänner vad som förordats i proposition 1987/88:100,

6. beträffande fördelningen av resurser för påbyggnads-sfi mellan
studieförbunden

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub273 delvis, 1987/88:Ub279
yrkande 2 och 1987/88:Ub360 yrkande 5 delvis,

7. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 282 094 000 kr.,

8. beträffande väntetid för vissa deltagare i grund-sfi
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub360 yrkande 3.

5. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 195-199) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
folkhögskolans undervisningsvolym,

2. att riksdagen godkänner att en ny självständig folkhögskola får inrättas
på de villkor som har förordats i propositionen,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har anförts om bidrag
för täckande av driftunderskott vid Samernas folkhögskola,

4. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 542 819 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub203 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till
Stensunds folkhögskola.

1987/88:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor anslår ett med 5,4
milj.kr. förhöjt anslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkhögskolans undervisningsvolym.

1987/88: Ub271 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk översyn av folkhögskolan.

1987/88:Ub352 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att omfördela
anslaget till folkhögskolorna enligt motionens förslag.

1987/88:Ub380 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hästsportens
folkhögskola. Strömsholm, Kolbäck.

1987/88:Ub384 av Margareta Mörck och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av biblioteksverksamhet vid folkhögskolorna.

UbU 1987/88:18

23

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de statliga bidragen till
folkhögskolorna där hänsyn tas till biblioteksverksamheten.

1987/88:Ub395 av Sten Svensson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
har anförts om en reformering av statsbidraget till folkhögskolorna.

1987/88:Ub401 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att fastställa folkhögskolans bidragsveckovolym
till 716 500,

2. att riksdagen beslutar att bidrag skall utgå till utrustning och fortbildning
för folkhögskolans medverkan i bred datautbildning,

3. att riksdagen till C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt anslag om
549 819 000 kr.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av principerna för statsbidragsgivningen till utbildning
för vuxna.

Utskottet

Den statsbidragsberättigade volymen för folkhögskolans verksamhet är
begränsad. För varje budgetår anger riksdagen en totalram uttryckt i antalet
bidragsveckor. Innevarande budgetår är totalramen 703 700 bidragsveckor.
Varje enskild statsbidragsberättigad folkhögskola, med vissa undantag, har
rätt till det antal bidragsveckor som motsvarar medelvärdet av faktiskt
utnyttjade och godkända bidragsveckor under de två föregående budgetåren.
I föregående års budgetproposition anmäldes att om den totala ramen
skulle komma att överskridas budgetåret 1987/88 kunde detta innebära att de
folkhögskolor, som inte särskilt tilldelades vissa resurser, kunde få ett något
mindre antal bidragsveckor än vad de annars skulle ha garanterats (prop.
1986/87:100 bil. 10 s. 186-187).

Föredragande statsrådet finner det angeläget att utöka bidragsveckoramen
nästa budgetår och föreslår en ökning med 4 000 bidragsveckor. Detta
gör det enligt statsrådet möjligt att föreslå inrättandet av en ny folkhögskola
med katolska kyrkan som huvudman. SÖ bör enligt propositionen undersöka
i vad mån det är möjligt att till den nya folkhögskolan överföra sådana
elevveckor som för närvarande genomförs i samverkan med den katolska
kyrkan vid annan folkhögskola. Ökningen av antalet bidragsveckor avses
även göra det möjligt för de folkhögskolor som har inrättats sedan budgetåret
1980/81 att öka verksamheten. Totalt beräknas statsbidrag till 707 500
bidragsveckor nästa budgetår.

I motion 1987/88:Ub401 (c) yrkande 1 hemställs att riksdagen skall
fastställa en ram för antalet bidragsveckor som överstiger regeringens förslag
med 9 000 bidragsveckor. Motionärerna anför att det inte är möjligt att inom
den av regeringen föreslagna ramen rymma det antal bidragsveckor som
folkhögskolorna är garanterade samt resurser för en ny folkhögskola och ett
tillskott till de folkhögskolor som inrättats sedan budgetåret 1980/81.

Det är enligt motion 1987/88:Ub266 (vpk) olyckligt att volymbegränsning -

UbU 1987/88:18

24

en hindrar de nya folkhögskolorna att växa och själva finna sin form. Därför
bör enligt yrkande 5 i motionen antalet bidragsveckor nästa budgetår vara
6 000 fler än vad regeringen föreslagit.

SÖ bör enligt motion 1987/88:Ub352 (fp) vid fördelningen av bidragsveckorna
se till att nya folkhögskolor kan uppnå 4 000 bidragsveckor. Enligt
motion 1987/88:Ub380 (m) bör den nya Hästsportens folkhögskola prioriteras
vid fördelningen av bidragsveckorna och tillåtas uppnå en volym av 4 000
bidragsveckor.

Utskottet tillstyrker att en ny folkhögskola med katolska kyrkan som
huvudman inrättas och blir statsbidragsberättigad fr.o.m. nästa budgetår.

Vidare tillstyrker utskottet den föreslagna ökningen av den totala volymen
med 4 000 bidragsveckor. Utskottet kan inte tillstyrka en sådan ökning av
volymen som föreslås i motionerna 1987/88:Ub266 yrkande 5 och 1987/
88:Ub401 yrkande 1, då detta skulle medföra ett avsevärt ökat medelsbehov
under anslaget. Utskottet är inte heller berett att uttala sig om en sådan
garanterad minimivolym för vissa folkhögskolor som yrkas i motionerna
1987/88:Ub352 och 1987/88:380, varför de avstyrks.

I avvaktan på resultaten av beredningen av frågan om den framtida
verksamheten vid Samernas folkhögskola beräknar statsrådet 800 000 kr. för
att täcka eventuellt driftunderskott under budgetåret 1988/89.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om bidrag till
täckande av eventuellt driftunderskott vid Samernas folkhögskola. Utskottet
behandlar i ett senare betänkande regeringens förslag i proposition 1987/
88:125 som avser tilläggsbudget II om särskilda medel till Samernas
folkhögskola under innevarande budgetår.

Medelsbehovet under anslaget till bidrag till driften av folkhögskolorna
beräknas i proposition 1987/88:100 till 542 819 000 kr.

I motionerna 1987/88:Ub266 (vpk) yrkande 4 och 1987/88:Ub401 (c)
yrkandena 2 och 3 hemställs om 1,5 milj.kr resp. 1 milj.kr för utrustning och
fortbildning av lärare vid folkhögskolor i syfte att underlätta folkhögskolornas
medverkan i bred datautbildning. Vidare hemställs om ett ökat anslag
med 3,9 milj.kr. resp. 6 milj.kr. föri motionerna föreslagen utökad volym vid
folkhögskolorna nästa budgetår.

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att godkänna den
undervisningsvolym som regeringen föreslagit. Utskottet anser vidare att det
bör ankomma på folkhögskolornas huvudmän att bekosta sådan utrustning
och fortbildning av lärare som behövs för undervisningen vid resp. folkhögskola.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub266 yrkande 4 och 1987/88:Ub401 yrkandena 2 och 3 och anvisar
det av regeringen begärda beloppet.

I föregående års budgetproposition nämnde föredragande statsrådet sin
avsikt att ta initiativ till en översyn av folkhögskolans verksamhet. Med
anledning av motionsyrkanden gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna att översynen efter ett inledande och förberedande skede inom
regeringskansliet borde bedrivas i en grupp sammansatt av företrädare för
olika politiska partier och för intressegrupper inom folkhögskolans verksamhet
(UbU 1986/87:22 s. 32-33, rskr. 1986/1987:258).

UbU 1987/88:18

25

Enligt motion 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 7 är det anmärkningsvärt att
översynen av folkhögskolan ännu inte påbörjats och att den parlamentariskt
sammansatta grupp som riksdagen begärde vid föregående riksmöte ännu
inte tillsatts.

I motion 1987/88: Ub384 (fp) återkommer motionärerna med en hemställan
från föregående år om att översynen bl.a. skall avse möjlighet till
statsbidrag till folkhögskolornas biblioteksverkamhet.

En översyn av principerna för statsbidragsgivningen till utbildningen för
vuxna krävs i motion 1987/88:Ub806 (m) yrkande 21. Denna översyn skall
bl.a. utgå från att det skall uppställas bestämda krav på kvalitet i vuxenutbildning,
att det måste ske en samordning inom vuxenutbildningen och att
folkhögskolor med landsting som huvudman skall kunna föras över till
organisationer. Vid en reformering av statsbidraget till folkhögskolan bör
enligt motion 1987/88:Ub395 (m) yrkande 1 bidraget få en sådan form att det
blir större rättvisa vid fördelningen mellan folkhögskolorna.

Utskottet har inhämtat att regeringen under våren 1988 kommer att
tillsätta en kommitté för översyn av folkhögskolan. Utskottet anser att denna
kommitté inte skall ha de utvidgade uppgifter som begärs i motion
1987/88:Ub806. Som utskottet redovisat under punkt 3 i detta betänkande
pågår för närvarande inom SÖ en översyn av statsbidragssystemet för
studiecirkelverksamheten. Riksdagen godkände så sent som vid föregående
riksmöte att statsbidraget till den kommunala utbildningen för vuxna skall
schabloniseras tidigast fr.o.m. budgetåret 1988/89. Statsbidraget till svenskundervisning
för invandrare reformerades fr.o.m. budgetåret 1986/87 och
modifieras - i enlighet med riksdagens beslut under hösten 1987 och förslag i
proposition 1987/88:100 - fr.o.m. budgetåret 1988/89. I likhet med vad
utskottet anförde vid föregående riksmöte är utskottet inte berett att föreslå
att översynen skall medföra ökade kostnader på grund av bidrag till
biblioteksverksamhet vid folkhögskolor. Utskottet föreslår mot bakgrund av
det anförda att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 7,
1987/88:Ub384, 1987/88:Ub395 yrkande 1 och 1987/88:Ub806 yrkande 21.

I motion 1987/88:Ub203 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att Stensunds folkhögskola under förevarande anslag
bör få bidrag till merkostnader för utbildning av behandlingsassistenter.

Bidraget till folkhögskolorna är schabloniserat. Utskottet anser inte att
något undantag bör göras för den i motionen angivna verksamheten.
Utskottet erinrar om att det särskilda bidraget till fritidsledarutbildning
avvecklas. Utskottet avstyrker därmed motion 1987/88:Ub203.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny självständig folkhögskola

att riksdagen godkänner att en ny självständig folkhögskola får
inrättas på de villkor som förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88: Ub266 yrkande 5,
1987/88:Ub352, 1987/88:Ub380 och 1987/88:Ub401 yrkande 1 god -

UbU 1987/88:18

26

känner vad som förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande Samernas folkhögskola

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1987/88:100 om
bidrag för täckande av driftunderskott,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 samt med avslag
på motionerna 1987/88:Ub266 yrkande 4och 1987/88:Ub401 yrkandena
2 och 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 542 819 000 kr.,

5. beträffande översyn av folkhögskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 7, 1987/
88:Ub384,1987/88:Ub395 yrkande 1 och 1987/88:Ub806 yrkande 21,

6. beträffande bidrag till viss utbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub203.

6. Bidrag till viss central kursverksamhet

Regeringen har under punkt C 7 (s. 199-200) föreslagit

1. att riksdagen godkänner att 38 246 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används
till att finansiera anslaget,

2. att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1988/89 anvisar ett anslag av 38 246 000 kr.

Motionerna

1987/88 :Ub271 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen under anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1988/89 anslår 38 246 000 kr. mindre än vad regeringen har
föreslagit och därmed avskaffar detta anslag.

1987/88:Ub331 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om central facklig
utbildning.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

32. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget C 7. Bidrag till viss central
kursverksamhet och därmed även avslår regeringens förslag att 38 246 000
kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1988/89 används att finansiera detta anslag.

Utskottet

Statsbidrag ges fr.o.m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för
deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central kursverksamhet
inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund
och Småföretagens riksorganisation (tidigare kallad Sveriges hantverks- och
industriorganisation - Familjeföretagen). Anslaget föreslås ökas med
1 114 000 kr. nästa budgetår till 38 246 000 kr. och liksom innevarande
budgetår helt finansieras med medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften.

UbU 1987/88:18

27

I propositionen anges att det av jämställdhetsskäl är betydelsefullt att
kunna bredda rekryteringen till facklig utbildning. Därför avses reglerna om
minsta antal kursdagar ändras så att bidrag utgår till kurser om minst tre
dagar.

Enligt motionerna 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 6 och 1987/88:Ub816 (m)
yrkande 32 bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisationernas
och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet. Enligt
motion 1987/88:Ub271 är det i nuvarande statsfinansiella läge inte längre
motiverat att staten lämnar bidrag för denna kursverksamhet. I motion
1987/88:Ub816 anförs att organisationerna själva bör svara för kostnaderna
för verksamheten.

I motion 1987/88:Ub331 (s) hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att antalet dagar i bidragsberättigad kurs även
fortsättningsvis skall vara minst fem.

Under riksmötet 1986/87 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden
i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1986/87:22. Därvid
erinrade utskottet om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisationernas
centrala kursverksamhet bl.a. var ett led i de ökade satsningarna på
utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och som
behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation. Utskottet
föreslår att riksdagen vidhåller sin tidigare fattade ståndpunkt och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 6 och 1987/88:Ub816 yrkande
32 anvisar de av regeringen begärda medlen och godkänner den föreslagna
finansieringen av anslaget.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna ändringen av minsta antal
kursdagar och föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub331.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av anslaget

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 6 och 1987/88:Ub816 yrkande 32,
båda delvis, godkänner att 38 246 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89
används till att finansiera anslaget,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 6 och 1987/88:Ub816 yrkande 32,
båda delvis, till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1988/89 anvisar ett anslag av 38 246 000 kr.,

3. beträffande viss statsbidragsbestämmelse
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub331.

UbU 1987/88:18

28

7. Bidrag till kontakttolkutbildning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 8 (s. 201-202) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 087 000 kr.

Stockholm den 7 april 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars
Svensson (s). Ylva Annerstedt (fp). Ingvar Johnsson (s). Barbro Nilsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m). Björn Samuelson (vpk).
Kerstin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s). Marianne Andersson (c), Ingela
Gardner (m) och Ewa Hedkvist Petersen (s).

Reservationer

1. Omfattningen av grundutbildning för vuxna och kommunal
vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
(punkt 1, mom. 1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”utbildning för vuxna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1987/88:Ub816 att
omfattningen av och anslaget till den kommunala utbildningen för vuxna bör
begränsas nästa budgetår i syfte att skydda ungdomsskolan från besparingar.
Anslaget bör minskas med 40 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag
och antalet timmar anpassas därefter. När regeringen fastställer riksramar
för den kommunala utbildningen för vuxna bör grundutbildningen för vuxna
och grundskolekurserna inom den kommunala vuxenutbildningen prioriteras.
Riksdagen bör således bifalla yrkande 23 i motion 1987/88:Ub816 och
anvisa 1 061 807 000 kr. till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande omfattningen av grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 23, med
anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub266 yrkandena 2 och 3 samt 1987/88:Ub271 yrkande 2
dels godkänner vad utskottet förordat om omfattningen av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 061 807 000 kr.,

UbU 1987/88:18

29

2. Omfattningen av grundutbildning för vuxna och kommunal
vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
(punkt 1, mom. 1)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”utbildning för vuxna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att yrkesutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen
bör åläggas samma krav på anpassning till den lokala marknadens
behov som numera läggs på arbetsmarknadsutbildningen vid AMU. I likhet
med vad som anförs i motion 1987/88:Ub271 anser utskottet att 10 % av de
nuvarande kurserna inom den kommunala vuxenutbildningen bör kunna
finansieras som uppdragsutbildning och att timramen bör kunna minskas i
samma mån. Denna begränsning av statsbidraget får emellertid inte drabba
den grundläggande utbildningen för vuxna (grund-vux). Denna verksamhet
bör i stället få ett ökat utrymme genom att den av utskottet förordade
timramen ökas med 50 000 timmar. Riksdagen bör under anslaget anvisa
totalt 1 002 226 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande omfattningen av grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub271 yrkande 2, med
anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub266 yrkandena 2 och 3 samt 1987/88:Ub816 yrkande 23
dels godkänner vad utskottet förordat om omfattningen av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 002 226 000 kr.,

3. Omfattningen av grundutbildning för vuxna och kommunal
vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
(punkt 1, mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”utbildning för vuxna” bort ha följande lydelse:

I syfte att främja en rättvis fördelning av resurserna för vuxenutbildning
anser utskottet att riksdagen bör besluta att totalramen skall ökas med 50 000
timmar och att dessa skall avse grundläggande utbildning för vuxna
(grund-vux). I enlighet med vad som hemställs i motion 1987/88:Ub266 bör
riksdagen anvisa 10,6 milj.kr. för detta ändamål.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande omfattningen av grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning budgetåret 1988/89 samt anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkandena 2 och 3,
med anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub271 yrkande 2 och 1987/88:Ub816 yrkande 23

UbU 1987/88:18

30

dels godkänner vad utskottet förordat om omfattningen av utbildningen,

dels till Bidrag lill kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 112 407 000 kr.,

4. Deltidsstudier i grundutbildning för vuxna (punkt 1, mom.

3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 5 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det inte bör finnas bestämmelser som hindrar elever att
studera på heltid inom grund-vux i de fall de bedöms klara detta. En
begränsning av studietiden per vecka förlänger studietiden på ett för både
den studerande och samhället kostsamt sätt. Utskottet anser att regeringen
bör ändra bestämmelserna om studietid så att det blir tillåtet att redan från
början av studierna studera 28 timmar per vecka. Bestämmelserna om
studiestöd bör ändras på motsvarande sätt. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande deltidsstudier i grundutbildning för vuxna
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Fördelningen av timmar för kommunal utbildning för vuxna
inom en kommun (punkt 1, mom. 5)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Eftersom det”
och slutar med ”motion 1987/88:Ub340” bort ha följande lydelse:
Utskottet har noterat att de nya bestämmelserna om omfördelning av
timmar för kommunal vuxenutbildning inom en kommun innebär avsevärda
problem för mycket små kommuner, där tioprocentsregeln ofta medför att
det blir så få timmar (ibland endast 5-9) att omfördela att inget utrymme
skapas för start av ytterligare utbildning. Utskottet anser därför att reglerna
om omfördelning av timmar bör kompletteras på det sätt som föreslås i
motion 1987/88:Ub340. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fördelningen av timmar för kommunal utbildning för
vuxna inom en kommun

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub340 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:18

31

6. Viss försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
(punkt 1, mom. 6)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att nya vägar bör prövas för utveckling av den kommunala
vuxenutbildningen. Därför bör en försöksverksamhet startas i enlighet med
vad som anförs i motion 1987/88:Ub271. Den bör avse intensifierad
uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska insatser
för att stimulera korttidsutbildade att studera. Vidare bör verksamheten
inkludera uppdragsutbildning finansierad med medel från förnyelsefonderna
och försök med avgifter på vissa kurser. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
6. beträffande viss försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub271 yrkande 1 och med
avslag på motion 1987/88:Ub350 som sin mening ger regeringen tili
känna vad utskottet anfört,

7. Viss försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
(punkt 1, mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att alla i princip bör ges en möjlighet att uppnå
gymnasiekompetens. I avvaktan på en sådan genomgripande reform bör
enligt utskottets mening en försöksverksamhet påbörjas inom vuxenutbildningen
i Värmlands och Kopparbergs län i syfte att dels öka möjligheterna till
utbildning i dessa län, dels vinna erfarenheter till en permanent framtida
verksamhet i hela landet. I försöksverksamheten bör inte endast den
kommunala vuxenutbildningen delta utan även folkhögskolan och gymnasieskolan.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till genomförande av
den förordade verksamheten. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1987/88:Ub350 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
6. beträffande viss försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub350 och med avslag på
motion 1987/88:Ub271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:18

32

8. Schablonbidragen till studiecirkelverksamhet (punkt 3,
mom. 1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ramen för det högre schablonbidraget skall fastställas
till oförändrat 6 425 000 timmar nästa budgetår och att det högre schablonbidraget
skall behållas vid sin nuvarande nivå på 96 kr. per timme.
Därigenom undgår statsbudgeten en betydande utgift. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1987/88:Ub816 yrkande 27 delvis.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 27 delvis,
med anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis och 1987/88:Ub401 yrkandena
7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Schablonbidragen till studiecirkelverksamhet (punkt 3,
mom. 1)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det högre schablonbidraget bör räknas upp med 6 kr.
till totalt 102 kr. nästa budgetår. Vidare anser utskottet, i likhet med vad som
anförs i motion 1987/88:Ub271, att högschablontimmarna skall utgöra
omkring 70 % av det totala antalet timmar. Därför bör antalet högschablontimmar
fastställas till 6 600 000 nästa budgetår, dvs. en ökning med 175 000
timmar jämfört med innevarande budgetår. Den totala omfattningen av
studiecirkelverksamheten uppskattar utskottet till 9 500 000 timmar.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis,
med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub401
yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1987/88:Ub401 yrkande 8
och 1987/88:Ub816 yrkande 27 delvis, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Schablonbidragen till studiecirkelverksamhet (punkt 3,
mom. 1)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med ”27 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att om den nuvarande konstruktionen av statsbidragssystemet
skall kunna bibehållas måste bidragens reala värde upprätthållas och

UbU 1987/88:18

33

3 Riksdagen I9S7/88.14 sami. Nr 18

andelen högschablontimmar utgöra 70 % av det totala antalet timmar i
enlighet med de ursprungliga intentionerna. Därför bör högschablonbidraget
i enlighet med motion 1987/88:Ub401 räknas upp med 6 kr. per
studietimme till 102 kr. och antalet högschablontimmar ökas med 175 000
timmar till 6 600 000 timmar. Vidare anser utskottet att lågschablonbidraget
bör räknas upp med 1 kr. till 30 kr. per studietimme.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande schablonbidragen till studiecirkelverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub401 yrkandena 7 och 8,
med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub271
yrkande 4 delvis samt med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkande
27 delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. Uppsökande verksamhet i bostadsområden samt ett nytt
tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 3, mom. 2 och 3)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Kerstin Keen (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”nytt tilläggsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den uppsökande verksamheten i bostadsområden har
en sådan betydelse för studieförbundens möjligheter att nå ut till de
korttidsutbildade med erbjudande om studier att bidraget inte bör tas bort.
Riksdagen bör därför med anledning av motionerna 1987/88:Ub271 yrkande
4 och 1987/88:Ub401 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna att
bidrag till uppsökande verkamhet skall utgå även budgetåret 1988/89.
Riksdagen bör vid medelsanvisningen beräkna 7 milj.kr. för ändamålet. I
syfte att ytterligare stärka den verksamhet som riktas till de korttidsutbildade
tillstyrker utskottet att ett nytt tilläggsbidrag om 40 kr. utgår till den reguljära
studiecirkelverksamhet som bedrivs enligt friare regler. Utskottet tillstyrker
även att den breda datautbildningen inordnas i denna verksamhet. Det nya
tilläggsbidraget bör således inte finansieras genom att medel tas från den
uppsökande verksamheten.

dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4
delvis och 1987/88:Ub401 yrkande 5 samt med avslag på proposition
1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande ett nytt tilläggsbidrag till studiecirklar

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub251 och 1987/88:Ub816 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:18

34

12. Uppsökande verksamhet i bostadsområden samt ett nytt
tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 3, mom. 2 och 3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottets
tillstyrker” och slutar med ”nytt tilläggsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare ett tilläggsbidrag inom studiecirkelverksamheten
skall införas. Riksdagen bör därför avslå regeringens
förslag i denna fråga. Vidare anser utskottet att det särskilda bidraget till den
uppsökande verksamheten i bostadsområden skall upphöra och att inbesparade
medel inte skall användas till annat ändamål inom vuxenutbildningen.
Riksdagen bör således bifalla yrkande 26 i motion 1987/88:Ub816 och som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis och 1987/
88:Ub401 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande ett nytt tilläggsbidrag till studiecirklar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 26 samt
med avslag på proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub251
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Datautbildning för kvinnor (punkt 3, mom. 4)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Den breda”
och slutar med "yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att den breda datautbildningen
inom studieförbunden inordnas i den reguljära verksamheten med friare
regler och att denna verksamhet får ett nytt tilläggsbidrag om 40 kr. per
studietimme. Detta innebär ett ökat stöd till utsatta grupper som behöver
stärka sin ställning på arbetsmarknaden, såsom kvinnor med kort utbildning.
Utskottet anser att det dessutom behövs en långsiktig och planmässig
satsning på datautbildning för kvinnor inom flera utbildningsområden.
Därför bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub803 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna att den bör ta initiativ till utarbetande av ett
brett program för datautbildning för kvinnor.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande datautbildning för kvinnor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub803 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:18

35

14. Tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik och
samhällsinriktade ämnen (punkt 3, mom. 5)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen bör upphöra fr.o.m. budgetåret 1988/89.
Därigenom kan dels en besparing göras, dels en styrande faktor tas bort i vad
gäller utbud av kurser och val av studier. Riksdagen bör således bifalla
yrkande 24 i motion 1987/88:Ub816.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Kulturverksamhet i studieförbund (punkt 3, mom. 6)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar med ”i studieförbunden" bort ha följande
lydelse:

Utbildningsutskottet anser för sin del att det även inom ramen för ett
reducerat bidrag finns goda möjligheter att stödja kulturaktiviteter på lokal
nivå och sådan verksamhet som särskilt vänder sig till barn och ungdom samt
att engagera professionellt arbetande kulturskapare. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motion 1987/88:Ub816 yrkande 28 om ett med 32 milj.kr.
minskat bidrag till kulturverksamhet i studieförbunden.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kulturverksamhet i studieförbund

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 28, med
anledning av proposition 1987/88:100 samt med avslag på motionerna
1987/88:Ub213 och 1987/88:Ub274 delvis, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. Kulturverksamhet i studieförbund (punkt 3, mom. 6)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar med ”i studieförbunden” bort ha följande
lydelse:

Utbildningsutskottet delar uppfattningen i motion 1987/88:Ub274 att
bidraget till studieförbundens kulturverksamhet är för lågt. Som kulturrådet
påvisat har detta stöd haft stor betydelse för kulturlivet på lokal nivå.
Kulturrådet har också påvisat att statsbidraget i dag täcker endast 45 % av
bidragsberättigade kostnader. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen
om en höjning av bidraget med 9 milj.kr.

UbU 1987/88:18

36

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kulturverksamhet i studieförbund
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub274 delvis, med
anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub213 och 1987/88:Ub816 yrkande 28 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Kulturverksamhet i studieförbund (punkt 3, mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar med ”i studieförbunden” bort ha följande
lydelse:

Det är angeläget att villkoren för den folkbildningsverksamhet som är
inriktad på amatörkultur förbättras. Kulturrådet påpekar i sin anslagsframställning
att bidraget täcker endast ca 45 % av de statsbidragsberättigade
kostnaderna. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion
1987/88:Ub213 att bidraget till kulturverksamhet inom en femårsperiod bör
bli likvärdigt med bidraget till studiecirklar. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet har inget att
erinra mot medelsberäkningen avseende budgetåret 1988/89.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

6. beträffande kulturverksamhet i studieförbund

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub213, med anledning av
proposition 1987/88:100 samt med avslag på motionerna 1987/
88:Ub274 delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 28 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete inom
studieförbund (punkt 3, mom. 7)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
bör förstärkas. Riksdagen bör därför med bifall till motion
1987/88:Ub401 yrkande 6 räkna upp bidraget till denna verkamhet med 5
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

7. beträffande pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete inom
studieförbund

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub401 yrkande 6 och med
anledning av proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:18

37

4 Riksdagen 1987188.14sami. Nr 18

19. Vuxenutbildningsavgiften (punkt 3, mom. 8)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "En ökad”
och slutar med "beträffande vuxenutbildningsavgiften" bort ha följande
lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller yrkande 30 i motion 1987/
88:Ub816 och godkänner att 233 146 000 kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen
används till att delvis finansiera förevarande anslag.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vuxenutbildningsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 30 och med
anledning av proposition 1987/88:100 godkänner att 233 146 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1988/89 används för att delvis finansiera anslaget
Bidrag till studieförbunden m.m..

20. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(punkt 3, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 12, 14, 15 och 19

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har
i" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt de besparingsförslag som förts
fram motion 1987/88:Ub816. I enlighet härmed föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionens yrkande 27 delvis och 31 anvisar
949 544 000 kr. under förevarande anslag.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkandena 27 delvis
och 31, med anledning av proposition 1987/88:100 samt med avslag på
motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis. 1987/88:Ub274 delvis
och 1987/88:Ub401 yrkande lOtill Bidrag till studieförbunden m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 949 544 000 kr.,

21. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(punkt 3, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 11

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har
i” och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motion 1987/88:Ub271
som sammantagna innebär en besparing under förevarande anslag av
48 145 000 kr. Riksdagen bör i enlighet härmed med bifall till motionens
yrkande 4 i denna del anvisa 993 221 000 kr.

UbU 1987/88:18

38

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis,
med anledning av proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub274 delvis, 1987/88:Ub401 yrkande 10 och 1987/
88:Ub816 yrkandena 27 delvis och 31 till Bidrag lill studieförbunden
m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 993 221 000
kr.,

22. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(punkt 3, mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10, II, 16 och 18

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet har
i" och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motionerna 1987/
88:Ub274 och 1987/88:Ub401 som medför ett ökat medelsbehov under
förevarande anslag. Riksdagen bör därför anvisa 1 095 366 000 kr.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

9. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna
1987/88:Ub274 delvis och 1987/88:Ub401 yrkande 10 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 4 delvis och 1987/
88:Ub816 yrkandena 27 delvis och 31 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 095 000
kr.,

23. Handikappverksamhet i studieförbund (punkt 3, mom.

10)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet har
vid” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den form av studier som studiecirklar utgör är ett
verksamt medel för att skapa gemenskap mellan handikappade och icke
handikappade människor. Ett antal bidrag till studieförbunden finns som
skall underlätta för de handikappade att delta i studiecirklar. Detta stöd bör
enligt utskottets mening utvecklas så att samtliga eventuella merkostnader
för handikappades deltagande i studiecirkelverksamhet ersätts med statsbidrag.
Utskottet anser också att det vid fördelningen av bidragen till
handikappades studiecirkeldeltagande bör tas särskild hänsyn till de olika
behov varje grupp av handikappade har och till de kostnader dessa behov
medför. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1987/88:Ub236 yrkande 2 och 1987/88:Ub401 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.

UbU 1987/88:18

39

dels att moment 10 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

10. beträffande handikappverksanthet i studieförbund
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub236 yrkande 2 och
1987/88: Ub401 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

24. Kursplanebundna universitetscirklar (punkt 3, mom. 13)

Birgitta Rydle (m). Ylva Annerstedt (fp). Birger Hagård (m). Kerstin Keen
(fp) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Sedan
riksdagen” och slutar med ”yrkande 29" bort ha följande lydelse:

Den decentraliserade högskoleutbildning som universitet och högskolor
kan erbjuda inom knappa resursramar bör enligt utskottets mening kompletteras
med kursplanebundna universitetscirklar i studieförbundens regi. Det
är av rättviseskäl starkt motiverat att på detta sätt erbjuda människor i
glesbygd och på små orter en utbildning som annars blir förbehållen dem som
bor i närheten av eller på högskoleorterna. Mot bakgrund av det anförda bör
riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 6, 1987/88:Ub271
yrkande 5 och 1987/88:Ub816 yrkande 29 som sin mening ge regeringen till
känna att kursplanebundna universitetscirklar fr.o.m. nästa budgetår åter
skall berättiga till statsbidrag.

dels att moment 13 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub3 yrkande 6,
1987/88:Ub271 yrkande 5 och 1987/88:Ub816 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Studiecirkelsammankomsters längd (punkt 3, mom. 14)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
anförde” och slutar med ”yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de av regeringen utfärdade
bestämmelserna innebär olägenheter för vissa studiecirklar såsom i t.ex.
konsthantverk och vävning. Fördelarna med fyratimmarssammankomster
motverkas av att varje sammankomst om fyra timmar enligt nuvarande
bestämmelser måste motsvaras av en tvåtimmarssammankomst. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att en sådan ordning bör införas att fyra
bidragsberättigade studietimmar får medräknas vid varje sammankomst
under förutsättning att det totala antalet studietimmar inte ökas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub816 yrkande 25 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

14. beträffande studiecirkelsammankomsters längd

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:18

40

26. Studiecirklar i näringslära och kostfrågor (punkt 3, mom.
16)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”den avstyrks” bort ha följande lydelse:

Goda kostkunskaper hos ett lands medborgare har stor betydelse för
folkhälsan. Möjligheterna att anordna utbildning i kost- och hälsokunskap
måste stärkas. Eftersom intresset för dessa frågor finns måste samhället
skapa ökade möjligheter till studier. Studieförbunden har traditionellt den
breda kontaktyta gentemot de stora befolkningsgrupperna som utbildningssystemet
ofta saknar. Möjligheterna att genom studiecirklar sprida kunskaper
i näringslära och kostfrågor bör därför till alla delar utnyttjas och
uppmuntras. Regeringen bör enligt utskottets mening ta initiativ till en
riksomfattande satsning på detta område med hjälp av studieförbunden. Som
förebild bör tidigare satsning på en allmän datautbildning kunna tjäna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/
88:Ub305 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:
16. beträffande studiecirklar i näringslära och kostfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub305 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Väntetid för vissa deltagare i grund-sfi (punkt 4, mom. 8)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 1987/88:Ub360” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att större delen av de asylsökande får stanna i landet
anser utskottet att svenskundervisningen för dem bör påbörjas så snart det är
möjligt efter deras ankomst till landet. Därigenom tas värdefull tid till vara.
Regeringen bör således meddela nya bestämmelser i frågan i enlighet med
vad utskottet förordat. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/
88:Ub360 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dets att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

8. beträffande väntetid för vissa deltagare i grund-sfi
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub360 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Folkhögskolans undervisningsvolym (punkt 5, mom. 2)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Vidare
tillstyrker” och slutar med ”de avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att öka den totala volymen nästa år
för att ge utrymme för dels den garanterade volymen vid folkhögskolorna,
dels ett visst expansionsutrymme för de nya folkhögskolorna. Riksdagen bör

UbU 1987/88:18

41

därför med bifall till motion 1987/88:Ub401 yrkande 1 fastställa undervisningsvolymen
till 716 500 bidragsveckor nästa budgetår.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub401 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1987/88:100 samt motionerna 1987/
88:Ub266 yrkande 5, 1987/88:Ub352 och 1987/88:Ub380 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Folkhögskolans undervisningsvolym (punkt 5, mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Vidare
tillstyrker” och slutar med "de avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att öka den totala volymen nästa år
för att ge utrymme för dels den garanterade volymen vid folkhögskolorna,
dels visst expansionsutrymme för de nya folkhögskolorna. Riksdagen bör
därför med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkande 5 fastställa undervisningsvolymen
till 713 500 bidragsveckor nästa budgetår.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

2. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub352,
1987/88:Ub380 och 1987/88:Ub401 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. (punkt5, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet
har” och slutar med "begärda beloppet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den breda datautbildningen inom vuxenutbildningen
bör förstärkas genom ett särskilt bidrag till folkhögskolorna för utrustning
och fortbildning av lärare. Anslaget bör därför räknas upp med 1 milj.kr. för
detta ändamål i enlighet med vad som yrkas i motion 1987/88:Ub401 yrkande

2.

Utskottet har i det föregående förordat att folkhögskolans undervisningsvolym
ökas med 9 000 bidragsveckor nästa budgetår jämfört med regeringens
förslag., vilket medför ett ökat anslagsbehov av 6 milj.kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag
till driften av folkhögskolor m.m. anvisar 549 819 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub401 yrkandena 2 och 3

UbU 1987/88:18

42

och med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/
88:Ub266 yrkande 4 till Bidrag lill driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 549 819 000 kr.,

31. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. (punkt5, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 29

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med "begärda beloppet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den breda datautbildningen inom vuxenutbildningen
bör förstärkas genom ett särskilt bidrag till folkhögskolorna för utrustning.
Anslaget bör därför räknas upp med 1,5 milj. kr. för detta ändamål i enlighet
med vad som yrkas i motion 1987/88:Ub266 yrkande 2.

Utskottet har i det föregående förordat att folkhögskolans undervisningsvolym
ökas med 6 000 bidragsveckor nästa budgetår jämfört med regeringens
förslag, vilket medför ett ökat anslagsbehov av 3,9 milj.kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag
till driften av folkhögskolor m.m. anvisar 548 219 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub266 yrkande 4 och med
anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub401
yrkandena 2 och 3 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 548 219 000 kr.,

32. Översyn av folkhögskolan m. m. (punkt 5, mom. 5)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ingela Gardner (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Vuxnas behov av utbildning kommer med stor sannolikhet att öka
beroende på de allt högre krav som arbetsmarknaden ställer. En berättigad
fråga är om nuvarande utbildningsformer är de mest lämpade för att möta
kommande behov av vuxenutbildning. Den av regeringen i förra årets
budgetproposition aviserade översynen av folkhögskolans verksamhet bör
enligt utskottets uppfattning även avse frågan om hur samtliga utbildningsanordnare
av vuxenutbildning bättre skall kunna anpassa sin verksamhet till
kommande utbildningsbehov.

Översynen bör göras utifrån de riktlinjer som dras upp i motion 1987/
88:Ub806, nämligen

- Ökade krav bör ställas på den kommunala vuxenutbildningens kvalitet
och resultat. Organisationen bör vara mer flexibel med hänsyn till de
heterogena grupper som går i komvux.

- En utökning av antalet folkhögskolor är knappast möjlig inom den ram
som kan ställas till förfogande utan att redan befintliga skolor berörs. Det

UbU 1987/88:18

43

bör därför utredas hur landstingsägda folkhögskolor kan överlåtas till de
organisationer m.m. som vill starta sådan utbildning.

- Möjligheterna till ökad samordning av de olika utbildningsanordnarnas
insatser bör studeras.

- Stödet till studieförbunden bör konstrueras på ett enhetligt och opartiskt
sätt men ändå ge studieförbunden friare regler för organisation av
verksamheten.

- Korttidsstudiestödens nuvarande karaktär av stöd till facklig utbildning
måste förändras så att individernas sakliga utbildningsbehov bättre
tillgodoses.

- Reglerna om studiestödens utformning bör utformas så att de inte styr
utbud och omfattning av vuxenutbildningen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande översyn av folkhögskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 21, med
anledning av motion 1987/88:Ub395 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 7 och 1987/88:Ub384 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Översyn av folkhögskolan (punkt 5, mom. 5)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den sedan länge aviserade översynen av folkhögskolan
bör startas utan ytterligare dröjsmål. I direktiven till folkhögskoleutredningen
bör ingå uppdrag att studera möjligheterna till ökad samordning mellan
olika vuxenutbildningsanordnare.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1987/
88:Ub271 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande översyn av folkhögskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub271 yrkande 7 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub384, 1987/88:Ub395 yrkande 1 och
1987/88:Ub806 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

34. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 6)

Birgitta Rydle (m). Ylva Annerstedt (fp), Birger Hagård (m). Kerstin Keen
(fp) och Ingela Gardner (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Under
riksmötet” och slutar med ”motion 1987/88:Ub331” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda organisationer
inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen med
bifall till motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 6 och 1987/88:Ub816 yrkande

UbU 1987/88:18

44

32 avslå regeringens förslag till medelsanvisning och finansiering på denna
punkt. Som en följd härav bör riksdagen även avslå motion 1987/88:Ub331.

dels att utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 6
och 1987/88:Ub816 yrkande 32 samt med avslag på proposition
1987/88:100 och motion 1987/88:Ub331 beslutar att anslaget Bidrag till
viss central kursverksamhet inte skall föras upp på riksstaten fr.o.m.
budgetåret 1987/88.

UbU 1987/88:18

45

Förslag till

Lagom ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 och 7 §§ vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall ha följande lydelse.

Nuuarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

När eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning
som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium, skall
undervisningen i grundvux för eleven upphöra. Delta gäller oberoende
av vilka kunskaper eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör
tillfredsställande framsteg.

Den för vilken grundvux har
avslutats enligt första eller
andra stycket får på nytt beredas
sådan utbildning, om särskilda
skäl talar för delta.

Undervisningen skall alltid
upphöra senast efter det antal
timmar som regeringen föreskriver.

Den för vilken grundvux har
avslutats enligt första eller
andra stycket får på nytt beredas
sådan utbildning, om särskildaskäl
talar för delta.

7 §

Den lokala styrelsen avgör
frågor om antagning till och
avslutande av grundvux.

Den vars ansökan om antagning
avslås eller för vilken
grundvux förklaras avslutad
får överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen genom
besvär. Överstyrelsens beslut
med anledning av sådana
besvär får inte överklagas.

Den lokala styrelsen avgör
frågor om antagning till samt
avslutande av grundvux enligt
6 § första och andra styckena.

Styrelsens beslut får överklagas
hos skolöverstyrelsen.
Överstyrelsens beslut får inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

UbU 1987/88:18

Bilaga 1

46

UbU 1987/88:18

Bilaga 2

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 2 februari 1988 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:100 bil. 10punktC4. Bidrag till
studieförbunden m.m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde
jämte motionerna 1987/88:Ub213, Ub274 och Ub816 yrkande 28.

Utskottet

I propositionen föreslås en ökning av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet
med drygt 4 milj. kr. till totalt ca 107,5 milj. kr. Av anslagshöjningen
beräknas 1 milj. kr. för den kulturverksamhet som bedrivs av Svenska
Idrottsrörelsens studieförbund (SISU) och ca 3,1 milj. kr. för prisomräkning.

Bidraget är avsett att utgöra ett stöd till anordnande av kulturprogram i
studieförbundens egen verksamhet och i det övriga föreningslivet samt att
möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang. Bidraget ger
möjlighet också för professionellt arbetande artister och konstnärer att nå ut
till nya grupper.

Kulturrådet påpekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 att
statsbidraget till kulturverksamhet i studieförbunden tillsammans med den
estetiska studiecirkelverksamheten utgör ett mycket viktigt instrument för de
kulturpolitiska insatserna lokalt. Myndigheten konstaterar att studieförbunden
är utöver kommunerna den största arrangören av kulturprogram. På
många orter är studieförbundens kulturprogram den huvudsakliga möjligheten
att på hemorten möta musik och teaterföreställningar eller se en
utställning. Verksamheten ger också ett betydande antal arbetstillfällen för
kulturarbetare.

En förutsättning för att kulturverksamheten skall kunna utvecklas positivt
i framtiden är enligt kulturrådet att de nuvarande bidragsmedlen förstärks.
Kvaliteten på verksamheten tunnas ut när andelen statsbidragsberättigade
kostnader sjunker år från år. Kulturrådet påpekar att statsbidraget i dag inte
täcker mer än ca 45% av bidragsberättigade kostnader. Vid införandet av
bidraget 1981 förutsattes bidraget kunna täcka högst 75% av de bidragsberättigade
kostnaderna utöver den del som berättigar till 100-procentigt bidrag.
Kulturrådet har därför för budgetåret 1988/89 begärt en bidragsförstärkning
med 20 milj. kr. Denna förstärkning motiveras dels av pedagogiska skäl, dels

Kulturutskottets yttrande
1987/88:8 y

om bidrag till studieförbunden m.m. (prop. 1987/
88:100 bil. 10 delvis)

47

av att kvaliteten på verksamheten måste bibehållas. I kulturrådets långtidsbedömning
för perioden 1988/89-1992/93 föreslås en uppräkning med 10
milj. kr. vardera under åren 1989/90-1992/93.

I motion Ub816 (m) yrkas att anslagsposten skall föras upp med 75 406 000
kr. vilket är en minskning med 32,1 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Sedan år 1983 har utskottet årligen behandlat motionsförslag om att
bidraget till kulturverksamhet skall minskas. Utskottet har därvid erinrat om
den betydelse som bidraget har för den lokala kulturverksamheten och
framhållit att om bidraget minskas skulle det få icke acceptabla effekter.
Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning och anser alltså att
utbildningsutskottet bör avstyrka motion Ub816 yrkande 28.

Centerpartiet föreslår i motion Ub274 en höjning med 9 milj. kr. I den
motivering till förslaget som lämnas i motion Kr242 erinrar motionärerna om
att kulturrådet i rapporten (1986:6) Kultur i studieförbunden konstaterar att
kulturverksamheten inom studieförbunden har varit mycket positiv. Bidragsnivån
har dock urholkats och utgår i dag med knappt 45% av
bidragsberättigade kostnader. Motionärerna menar att denna minskning avbidraget
drabbar inte minst kulturaktiviteter som vänder sig till barn och
ungdom. Genom den föreslagna anslagshöjningen skulle kostnadsutvecklingen
i någon mån kunna kompenseras.

Vänsterpartiet kommunisterna hänvisar i motion Ub213 till kulturrådets
förslag i anslagsframställningen. I motiveringen hävdar motionärerna att
amatörkulturen haren viktig roll i det svenska samhället. Villkoren för sådan
folkbildningsverksamhet som är inriktad på amatörkulturen bör därför
förbättras. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om
att stödet till kulturgrupper inom en femårsperiod bör bli likvärdigt med
stödet till studiecirklar.

Med anledning av förslagen i motionerna Ub274 och Ub213 vill utskottet
erinra om att kulturministern i det inledande avsnittet i budgetpropositionen
(s. 36) framhåller att kulturengagemanget ofta börjar i folkbildningen.
Folkhögskolor och studieförbund har utvecklat en studieverksamhet på
kulturområdet som har både bredd och kvalitet. Utskottet har också vid flera
tillfällen tidigare behandlat frågan om en utjämning i ekonomiskt hänseende
mellan studiecirklarna och kulturverksamheten i studieförbunden (senast
KrU 1984/85:2 y) och uttalat att det är angeläget att den skillnad i
bidragshänseende som föreligger mellan studiecirklarna och kulturgrupperna
kan utjämnas.

Med hänsyn till statsmakternas målsättning att det skall bedrivas en stram
budgetpolitik anser sig utskottet dock inte böra förorda en höjning av
anslagsposten utöver vad regeringen föreslagit. Utbildningsutskottet bör
alltså avstyrka motion Ub274.

Utskottet är inte heller berett att föreslå riksdagen att göra den framställning
till regeringen som önskas i motion Ub213. Motionen bör alltså
avstyrkas.

UbU 1987/88:18

Bilaga 2

48

Utbildningsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka regeringens
förslag till medelsberäkning för Bidrag till kulturverksamhet samt till
Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.

Stockholm den 1 mars 1988
På kulturutskottets vägnar

Ingrid. Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s). Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders
Nilsson (s). Sylvia Pettersson (s). Margareta Mörck (fp), Erkki Tammenoksa
(s), Alexander Chrisopoulos (vpk). Claes Rensfeldt (s), Margareta Fogelberg
(fp). Håkan Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

Avvikande meningar

1. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Sedan år” och
slutar med ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion Ub816 om en minskning av bidraget till kulturverksamhet
bör bedömas utifrån den ekonomiska politik som moderata samlingspartiet
för fram. I de besparingsåtgärder på statens budget som föreslås ingår
även vuxenutbildningen till vilken studieförbunden hör. Förslagen till
besparingar av bidragen till studieförbunden syftar bl.a. till att statens
styrning av dessas verksamhet skall minska och att de olika studieförbunden
skall få jämförbara arbetsvillkor.

Bidraget till kulturverksamhet har ökat under senare år. Även inom ramen
för ett reducerat bidrag bör det därför finnas möjligheter att stödja olika
kulturaktiviteter samt att engagera konstnärer och kulturarbetare.
Kulturutskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Ub816.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Med
anledning” och på s. 49 slutar med ”och länsbildningsförbunden.” bort ha
följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att motionerna
Ub274 och Ub213 bör avstyrkas.

Utbildningsutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att beräkna 75 406 000
kr. för kulturverksamhet i studieförbunden och 3 208 000 kr. till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden.

UbU 1987/88:18

Bilaga 2

49

2. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s.48 börjar med ”Med hänsyn” och på s. 49 slutar med ”och
länsbildningsförbunden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en förstärkning av bidragsmedlen
är nödvändig. Utskottet vill erinra om att kulturrådet i sin anslagsframställning
konstaterar att antalet kulturgrupper under perioden 1984/85 -1985/86 har minskat med 2 000. Statsbidraget täcker i dag endast ca 45 % av
bidragsberättigade kostnader.Med hänsyn till den betydelse som studieförbundens
kulturverksamhet har inte minst utanför storstadsområdena och de
större tätorterna är denna utveckling oroväckande. Den urholkning av
bidraget som skett under de senaste åren drabbar inte minst kulturaktiviteter
som vänder sig till barn och ungdom. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion Ub274 om en höjning av anslaget med 9 milj. kr.

Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra den framställning till
regeringen som önskas i motion Ub213. Motionen bör alltså avstyrkas.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna 116 546 000 kr. för
kulturverksamhet i studieförbunden samt till Folkbildningsförbundet och
länsbildningsförbunden 3 208 000 kr.

3. Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 48 börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”alltså avstyrkas” bort ha
följande lydelse:

Amatörkulturen spelar en viktig roll i vårt samhälle. Den utgör en grund
för klassmässig, lokal och nationell identitet. Den kan också vara en
fritidsverksamhet som bidrar till att bygga upp självförtroende och samhörighet
vid arbetslöshet och arbetstidsförkortningar. Det är därför angeläget att
villkoren för den folkbildningsverksamhet som är inriktad på amatörkultur
förbättras. Kulturrådet påpekar i sin anslagsframställning att bidraget till
kulturverksamhet inom studieförbunden inte följt kostnads- och verksamhetsutvecklingen.
Budgetåret 1985/86 motsvarade bidraget endast ca 45% av
de statsbidragsberättigade kostnaderna. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att bidraget till kulturverksamhet inom en femårsperiod bör bli
likvärdigt med bidraget till studiecirklar. Vad kulturutskottet här anfört med
anledning av motion Ub213 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1987/88:18

Bilaga 2

50

gotab Stockholm 1988 15040