Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:17

om anslag till fristående skolor på gymnasial
nivå, m.m. (prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m.m., B 21. Bidrag till driften av fristående skolor på
gymnasial nivå och B 22. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.
jämte motioner.

1. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 20 (s. 162— 165) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 266 012 000 kr.

2. Bidrag till driften av fristående skolor på
gymnasial nivå

Regeringen har under punkt B 21 (s. 165— 169) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
medel för lokalt utvecklingsarbete vid riksinternatskolor,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för
riksinternatskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen
(1967:270), Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vackstanässkolan
för att anpassa gällande bestämmelser till vad som gäller för den
kommunala gymnasieskolan,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial 1
nivå anvisar ett förslagsanslag av 92 835 000 kr.

UbU

1987/88:17

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 17

Motionerna

UbU 1987/88:17

1987/88:Ub237 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
tillerkänna Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg statligt stöd enligt gällande stöd till fristående skolor på
gymnasial nivå.

1987/88:Ub245 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare ett
intagningsår vid de fristående gymnasierna i Göteborg.

1987/88:Ub277 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till
Falkenbergs konstskola.

1987/88:Ub290 av Kerstin Keen m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar att nuvarande principer
för beräkning av statsbidrag till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium skall gälla också efter budgetåret 1987/88.

1987/88:Ub319 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagandet av begränsningen av statsbidraget till 15 årselevplatser
per årskurs för vissa skolor,

2. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar att
nuvarande principer för beräkning av statsbidrag till Göteborgs högre samskola
och Sigrid Rudebecks gymnasium skall gälla också efter budgetåret
1987/88,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 21. Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivå anslå 111 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit att utgå som förhöjt anslag till Franska skolan,

5. att riksdagen beslutar att utöka antalet statsbidragsberättigade årselevplatser
vid Örjanskolan med 45 platser under successivt tre år,

6. att riksdagen beslutar att Falkenbergs konstskola skall få statsbidrag
för 16 årselevsplatser.

1987/88:Ub322 av Larz Johansson och Pär Granstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett investeringsbidrag till Kristofferskolan.

1987/88:Ub367 av Marianne Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till Göteborgs
högre samskolas gymnasium och Sigrid Rudebecks gymnasium.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till Göteborgs Högre Samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium i Göteborg.

2

Utskottet

UbU 1987/88:17

Ur anslaget utgår bidrag till bl.a. riksinternatskolor, skolor som omfattas av
privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259), Bergsskolan i Filipstad,
Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Från anslaget bekostas också statsbidrag till sådana skolor med enskild
huvudman som av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå. Statsbidrag utgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som
regeringen årligen fastställer per högstadieelev enligt förordningen
(1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. Detta
belopp multipliceras med en faktor, som regeringen fastställer för utbildning
vid resp. skola.

En riksinternatskolas uppgift är att anordna utbildning, som motsvarar
grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i
första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har
behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas
tillfredsställande inackordering.

Utbildningsutskottet har i sitt betänkande UbU 1985/86:13 ansett det
motiverat att regeringen överväger möjligheterna att med statliga medel
bereda lärare vid riksinternatskolorna tillfälle till fortbildning. Föredragande
statsrådet anför i budgetpropositionen att bidrag till lokal skolutveckling
bör införas även vid riksinternatskolor. Bidraget bör få användas enligt
samma principer som gäller för bidraget till lokal skolutveckling för gymnasieskolan,
dvs. till avlöningsförmåner, resekostnadsersättning, traktamenten,
kurskostnader, arbetsavlastande åtgärder, anställning av experter
och för andra åtgärder som bedöms lämpliga för att utveckla verksamheten.
Bidraget bör, i likhet med vad som gäller för motsvarande bidrag till kommunala
gymnasieskolor, utgöras av en viss procentandel av bidraget till
lärarlöner. Vid medelsberäkningen har föredragande statsrådet utgått från
procentsatsen 1,66, vilket innebär att det för budgetåret 1988/89 beräknas
sammanlagt 257 000 kr. till lokal skolutveckling vid de aktuella skolorna.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget om medel för lokalt
utvecklingsarbete vid riksinternatskolor.

Enligt beslut av statsmakterna gäller fr.o.m. den 1 juli 1987 ett nytt system för
resurstilldelning och statsbidrag för skolledning i det kommunala skolväsendet.
Fr.o.m. samma tidpunkt upphörde organisationen med huvudlärare
och institutionsföreståndare. I stället infördes ett system med lärare med
specialfunktioner. Bestämmelserna för riksinternatskolor, skolor som omfattas
av privatskolförordningen (1967:270), Bergsskolan i Filipstad samt
de fristående lanthushållsskolorna Apelrydsskolan och Vackstanässkolan
bör nu ses över. Föredragande statsrådet föreslår att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att bestämma vilka följdändringar som skall
göras i reglerna för nämnda skolor med hänsyn till de ändrade bestämmelserna
för skolledningsresurser i gymnasieskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.
Utskottet förutsätter att den samlade översyn av gällande bestämmelser

I* Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 17

som nu skall göras (jfr prop. 1985/86:97, UbU 1985/86:37, rskr. 1985/ UbU 1987/88:17
86:357) inte kommer att innebära en minskning av det totala bidragsbeloppet
för vederbörande skola.

I motionerna 1987/88:Ub237 (m), 1987/88:Ub290(fp), 1987/88:Ub319(fp)
yrkande 2, 1987/88:Ub367 (c), 1987/88:Ub816 (m) yrkande 21 hemställs att
riksdagen beslutar att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till Göteborgs
högre samskolas gymnasiedel och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg.
1 motion 1987/88 :Ub245 (s) begärs att statsbidrag skall utgå under
ytterligare ett år.

Riksdagen beslutade våren 1984 om nya grunder för statsbidrag till fristående
skolor på gymnasial nivå. Med tillämpning av dessa nya grunder skulle
statsbidrag inte utgå till Göteborgs högre samskolas gymnasiedel och till
Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Bidraget skulle då avvecklas
fr.o.m. läsåret 1988/89 (prop. 1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr. 1983/

84:366).

Sedan våren 1984 har följande inträffat. Länsskolnämnden i Göteborgs
och Bohus län har låtit genomföra en utvärdering av skolornas verksamhet,
vilken har utförts av två forskare från Umeå (”Fristående gymnasieskola.

En utvärdering av Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium”,
Göteborg 1987). Göteborgs allmänna skolstyrelse, Göteborgs
kommunstyrelse samt Göteborgsregionens intagningsnämnd har uttalat sig
för fortsatt statsbidrag till båda skolorna. Slutligen har SÖ, med anledning
av bl.a. kommunstyrelsens framställan och utvärderingen, i skrivelse till
utbildningsdepartementet ansett att ett fortsatt statsbidrag till gymnasiedelen
av Göteborgs högre samskola är motiverat. Grundskoledelen, som bygger
på montessoripedagogik, har statsbidrag enligt ett tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1982/83:1, UbU 1982/83:10, rskr. 1982/83:63). När det gäller
Sigrid Rudebecks gymnasium har SÖ ansett att skolan under viss förutsättning
skulle kunna komma i fråga för statsbidrag. Denna förutsättning skulle
vara att samma synsätt på fristående skola på gymnasial nivå tillämpas
som i 1988 års budgetproposition föreslås tillämpad på fristående skola på
grundskolenivå fr.o.m. läsåret 1988/89 (prop. 1987/88:100 bil. 10, s. lil).

Mot bakgrund av vad som här redovisats anser utskottet att statsbidrag
även i fortsättningen skall utgå till Göteborgs högre samskolas gymnasiedel
och till Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg enligt hittillsvarande ordning.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1987/88:Ub237, 1987/88:Ub290, 1987/88:Ub319 yrkande 2, 1987/

88:Ub367 och 1987/88:Ub816 yrkande 21 samt med anledning av motion
1987/88:Ub245 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet finner
det värdefullt att det genom förstnämnda skola i det svenska skolväsendet
finns en skolenhet med en vertikal tillämpning i tolv årskurser av en alternativ
pedagogik (montessoripedagogik). Vid Sigrid Rudebecks gymnasium
erbjuds eleverna på naturvetenskaplig linje möjligheten att läsa ett tredje
modernt språk i alla tre årskurserna. Enligt den gjorda utvärderingen har
den dagliga undervisningen vid skolan många inslag av pedagogisk kreativitet.
Skolan har också dokumertterat sin förmåga att ta hand om elever

med svårigheter av fysisk eller psykosocial natur. .

Utskottet vill avslutningsvis lämna den upplysningen att kommunfull- UbU 1987/88:17
mäktige i Göteborg den 1 oktober 1987 beslutat att anslagen till de fristående
skolorna i kommunen skall ökas för att successivt efter en femårsperiod
uppgå till 60 % av de interkommunala ersättningarna. Därmed kan, heter
det i en till beslutet fogad skrivelse, de fristående skolorna successivt minska
terminsavgifterna för att vid slutet av femårsperioden avskaffa dessa
helt. Utskottet konstaterar således, mot bakgrund av kommunfullmäktiges
beslut, att terminsavgifterna vid dessa två skolor torde komma att avvecklas.

Utskottet övergår härefter till frågor som gäller skolor utan statligt reglerade
lärartjänster och som får bidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag
till fristående skolor på gymnasial nivå.

I motion 1987/88:Ub319 (fp) framhålls att ett antal statsbidragsberättigade
skolor genom särskilt regeringsbeslut får bidrag endast för 15 årselevplatser i
var och en av årskurserna 10—12, dvs. för sammanlagt högst 45 årselevplatser
i dessa årskurser. Det statliga bidraget till ifrågavarande skolor är elevrelaterat.
Det innebär att ifrågavarande sex statsbidragsberättigade skolor i
vad gäller den gymnasiala nivån i princip blir utan bidrag beträffande varje
elev som — inom en klass — befinner sig utanför de 15 första elevplatserna i
årskursen. Detta anses inte rimligt med tanke på att de aktuella skolornas
statsbidragsberättigade grundskoledel omfattar 30 bidragsberättigade platser
per årskurs och att ett viktigt inslag i skolornas pedagogik är att ha en
sammanhållen tolvårig skolgång för eleverna. Riksdagen bör därför som
sin mening ge regeringen till känna att begränsningen till 15 årselevplatser
för vissa skolor, bl.a. waldorfskolor, skall tas bort (yrkande 1). I anslutning
till detta yrkande begärs att antalet statsbidragsberättigade årselevplatser
vid Örjanskolan i Södertälje, som hittills varit 45, skall utökas med 45 under
successivt tre år till totalt 90 (för årskurserna 10—12). Yrkandet överensstämmer
med det förslag som SÖ lagt fram i anslagsframställningen för
nästa budgetår (yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena konstatera följande.

Regeringen har bedömt att de ifrågavarande skolorna uppfyller de av
riksdagen angivna villkoren för statligt bidrag. Enligt vad utskottet erfarit
var prognosen vid beslutstillfället att halvklass skulle räcka för dessa skolor.

Så snart elevtillströmningen ökar får självfallet omfattningen av respektive
skolas elevplatsram prövas på nytt, så att statsbidrag utgår för alla elever
inom respektive klass. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub319 yrkande 1.

Då det gäller begärd ökning av årselevplatsramen för Örjanskolan i Södertälje
med 45 platser har genom regeringsbeslut den 24 mars 1988 ramen
vidgats med 25 platser. Utskottet erinrar om vad som anförts i det föregående
beträffande omfattningen av respektive skolas elevplatsram. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub3I9
yrkande 5.

I motionerna 1987/88:Ub277 (fp) och 1987/88:Ub319 (fp) yrkande 6 bör

riksdagen uttala att Falkenbergs konstskola skall få statsbidrag. SÖ har till- 5

styrkt statsbidrag till 16 årselevplatser. Motionärerna redovisar att många UbU 1987/88:17
av dem som studerat vid skolan har antagits vid högre läroanstalter där
konkurrensen varit stor. Av de elever som under skolans två första år varit
inskrivna vid den ettåriga grundkursen har t.ex. sju antagits till Konstindustriskolan.
En utvärdering av de tre första årens verksamhet har visat att
kvaliteten på undervisningen är hög.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skola
utifrån de riktlinjer som har angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub277 och 1987/88:Ub3l9 yrkande
6.

I motion 1987/88:Ub322 (c) redovisas att det tack vare stora och uppoffrande
insatser från föräldrarnas sida varit möjligt att uppföra ett hantverkshus
vid Kristoff erskolan. Hantverksämnena spelar en viktig roll som hjälpmedel
för att åstadkomma en allsidig utveckling av eleverna. Det saknas emellertid
resurser för inköp av inredning och maskiner. Motionärerna bedömer
att ett rimligt bidrag bör vara 500 000 kr., dvs. samma summa som SÖ
föreslog i sin anslagsframställning, och att detta belopp i enlighet med SÖ:s
förslag bör kunna utgå från förevarande anslag (anslagsposten Till regeringens
disposition).

Utskottet, som hänvisar till att statsbidrag enligt nu gällande principer
inte utgår till kostnader för undervisningsmateriel eller utrustning vid fristående
skola, föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub322.

Enligt motion 1987/88 :Ub319 yrkande 3 bör Franska skolan i Stockholm få
statsbidrag för 12 extra veckotimmar på det gymnasiala stadiet för en förkunskapsanpassad
undervisning i franska på tre olika nivåer. Det främsta
skälet för detta är det mycket heterogena elevunderlaget när det gäller förkunskaper
i franska i årskurs 1 av gymnasiet. Kostnaderna beräknas till
111 000 kr.

Utskottet är av statsfinansiella skäl inte nu berett att tillstyrka föreslagen
förstärkning.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub319 yrkande
3 och med anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till driften
av fristående skolor på gymnasial nivå anvisar ett förslagsanslag av
(92 835 000 -(- 3 043 000 =) 95 878 000 kr. för nästa budgetår.

Tidigare har riksdagen beslutat om ram för det totala antalet årselevplatser
för fristående skolor på gymnasial nivå för resp. budgetår. Förslag om
sådan ram har inte lagts i 1988 års budgetproposition. Utskottet anser inte
att det finns anledning att fastställa en sådan ram, men utgår från att det
totala antalet statsbidragsgrundande årselevplatser tills vidare kommer att
ha ungefär den omfattning som tidigare varit för handen. Det är regeringen
som förklarar fristående skola berättigad till statsbidrag enligt de grunder
som riksdagen har beslutat.

Beträffande vissa allmänna frågor gemensamma för fristående skolor på
grundskolenivå och gymnasial nivå hänvisar utskottet till sitt betänkande
UbU 1987/88:14 om anslag till grundskolor, m.m.

Hemställan

UbU 1987/88:17

Åberopande det anförda hemställs

1. beträffande medelför lokall utvecklingsarbete vid riksinternatskolor att

riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1987/
88:100,

2. beträffande vissa följdändringar av gällande bestämmelser

att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras för
riksinternatskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen
(1967:270), Bergsskolan i Filipstad samt Apelrydsskolan och Vackstanässkolan
för att anpassa gällande bestämmelser till vad som gäller
för den kommunala gymnasieskolan,

3. beträffande statsbidrag till Göteborgs högre samskolas gymnasiedel
och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub237, 1987/
88:Ub290, 1987/88:Ub319 yrkande 2, 1987/88:Ub367 och 1987/
88:Ub816 yrkande 21 samt med anledning av motion 1987/88:Ub245
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande borttagande av begränsningen av statsbidraget till 15
ärselevplatser per klass i årskurserna 10—12 vid vissa skolor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub319 yrkande 1,

5. beträffande visst antal statsbidragsberättigade ärselevplatser vid
Örjanskolan i Södertälje

att riksdagen avslår motion l987/88:Ub319 yrkande 5,

6. beträffande statsbidrag till Falkenbergs konstskola

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub277 och 1987/88:Ub319 yrkande
6,

7. beträffande utrustningsbidrag till Kristofferskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub322,

8. beträffande anslagsbeloppet m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motion 1987/88 :Ub319 yrkande 3 till Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivåför budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 95 878 000 kr.

3. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.

Regeringen har under punkt B 22 (s. 170— 172) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
planeringsramar för anslaget,

3. att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 112 684 000 kr.

Motionerna

UbU 1987/88:17

1987/88:Ub294 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar om ett 5-årigt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen för budgetåret 1988/89 som särskilt anslag beslutar anslå
500 milj.kr. till särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan.

1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans arbetsmiljö och underhåll av skollokaler.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett stimulansbidrag för inköp av läromedel.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

22. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget B 22. Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m.m.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.
Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1987:708) om statsbidrag
till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.

Kommuner har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få

— startbidrag till anskaffning av stadigvarande utrustning fö r karaktärsämnena
på studievägen inom de teknisk-industriella och teknisk-naturvetenskapliga
områdena då en för kommunens gymnasieskola ny
studieväg införs eller då antalet platser på en redan införd studieväg
utökas,

— kompletteringsbidrag då undervisningen på en redan införd studieväg
övergår i försök med treårig yrkesinriktad utbildning eller i andra fall
läggs om till följd av nya föreskrifter som medför behov av ny utrustning
för karaktärsämnen på samma studievägar som är berättigade till startbidrag
samt för studievägar inom det ekonomisk-merkantila området.

Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för datorutrustning
och programvara i gymnasieskola n. Efter beslut av regeringen i
varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt verksamhetsstöd
i vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Ur anslaget utgår efter särskilda beslut av regeringen medel för stöd för
verksamheten vid tekniska centra där gymnasieskolan medverkar. Vidare
utgår medel till Stockholms stad för viss teknisk utbildning.

Beträffande statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag gäller förordningen
(SFS 1987:708) om statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.
I SÖ:s kompletterande förskrifter (SÖ-FS 1987:154) framgår
vilka studievägar i gymnasieskolan som berättigar till statsbidrag till start -

bidrag resp. kompletteringsbidrag. För flertalet studievägar (karaktärsäm- UbU 1987/88:17
nen) är bidragsandelen för startbidraget 75% av bidragsunderlaget. För vissa
studievägar är bidragsandelen endast 25%, för andra 50% av bidragsunderlaget.

SÖ begär i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 bemyndigande
att, om synnerliga skäl föreligger, få fastställa att statsbidraget till startbidrag
får motsvara upp till 100 % av bidragsunderlaget. En hög bidragsandel
för vissa yrkesinriktade studievägar med många förstahandssökande skulle
kunna stimulera kommunerna att starta efterfrågad utbildning. Föredragande
statsrådet biträder SÖ:s förslag med hänvisning till att riktade insatser
behöver göras för att bygga ut vissa utbildningar och därmed ge flera
ungdomar möjlighet att få plats i gymnasieskolan.

Beträffande planeringsramar för starl- och kompletteringsbidrag för budgetåret
1989/90 resp. 1990/91 föreslås i budgetpropositionen samma belopp
som start- och kompletteringsbidraget för budgetåret 1988/89, dvs.

77 644 000 kr.

I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 22 anförs beträffande anslagsbeIoppet
m.m. att det är ett kommunalt åtagande att förse gymnasieskolan med
den utrustning som krävs för att bedriva undervisning av hög kvalitet. I
detta hänseende jämställs gymnasieskolan med grundskolan. I konsekvens
därmed föreslås att anslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.
skall avvecklas, vilket innebär en besparing av 112,6 milj.kr.

Motsvarande yrkande behandlades vid föregående års riksmöte
(UbU 1986/87:14 s. 58). Utskottet framhöll att utrustningsanslaget har en
viktig roll när det gäller att få kommuner att anordna angelägna utbildningar
som medför stora investeringskostnader. Utskottet har inte ändrat uppfattning
i denna fråga, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
1987/88: Ub816 yrkande 22 delvis.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som förordats i budgetpropositionen
i vad gäller statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag för budgetåret
1988/89 och planeringsramar för anslaget för de två följande budgetåren.

Då utskottet inte heller har något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1987/

88:100 och med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkande 22 delvis för
budgetåret 1988/89 till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. anvisar
ett reservationsanslag av 112 684 000 kr.

I motion 1987/88:Ub801 (c) tas läromedelssituationen i skolorna upp. Enligt
motionärerna är läget på läromedelsområdet så allvarligt att det krävs
extraordinära åtgärder. Mot denna bakgrund föreslås ett nytt anslag —
bidrag till inköp av läromedel — omfattande 50 milj.kr. Bidragsreglerna bör
enlig t motionärerna utformas så att det krävs en betydande motprestation
från kommunernas sida för att få del av bidraget. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna (yrkande 12). Även i motion 1987/

88:Ub294 (vpk) yrkandena 1 och 2, båda delvis, framhålls att läromedelsstandarden
är dålig och att gåvoläromedel inte längre förekommer i flertalet
kommuner. Skolbiblioteken har enligt motionärerna fått allt mindre g

anslag, vilket bl.a. medfört mindre tid för öppethållande. För att förbättra UbU 1987/88:17
situationen på läromedelsområdet föreslås ett femårigt reinvesteringsprogram
för ungdomsskolan som enligt yrkande 1 innebär bl.a. att riksdagen
anslår 100 milj.kr. årligen under fem år till statsbidrag till inköp av läromedel
(läroböcker, AV-hjälpmedel, maskiner, biblioteksböcker etc.).

Som föredragande statsrådet framhåller i budgetpropositionen är tillgång
till goda läromedel en av de väsentligaste förutsättningarna för skolans
undervisning. Utskottet delar denna uppfattning.

Beträffande frågan om att införa statliga bidrag till inköp av läromedel
sammanhänger den enligt utskottets uppfattning med ansvarsfördelningen
mellan staten och kommunerna på skolområdet. I budgetpropositionen
(bil. 10 s. 15) anför föredragande statsrådet i vad gäller läromedelsfrågan
bl.a. följande:

Det är önskvärt att försöka skapa ökad klarhet i ansvarsfördelningen mellan
staten och kommunerna på skolområdet. Ett sådant arbete pågår i styrningsberedningen.
Att införa ett nytt specialdestinerat statsbidrag på ett
område där det ändock är kommunerna som skall ha det ekonomiska huvudansvaret,
skulle inte bidra till en sådan ökad klarhet.

Det skulle vidare bli svårt att skapa garantier för att kommunerna inte
minskar sina egna insatser om ett statsbidrag införs. Effekten av statsbidraget
skulle helt eller delvis kunna gå förlorad så att det inte blir någon reell
ökning av läromedelsresurserna.

En proposition på grundval av förslag och överväganden från beredningen
om ansvarsfördelningen och styrning på skolområdet kommer att föreläggas
riksdagen i början av juni 1988. Enligt vad utskottet erfarit kommer
även läromedelsfrågan att behandlas i regeringsförslaget. Utskottet avstyrker
motionerna 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda delvis, och 1987/

88:Ub801 yrkande 12.

I motion 1987/88 :Ub361 (c) yrkande 1 betonas elevernas rätt till en stimulerande
arbetsmiljö. Särskilda åtgärder bör enligt motionärerna vidtas för att
förbättra lokalunderhållet. En möjlighet som därvid bör övervägas är att
starta ett flerårigt program för skollokaler i enlighet med det s.k. ROT-programmet
för upprustning av det äldre bostadsbeståndet. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. I motion 1987/88:Ub294 yrkandena
1 och 2, båda delvis, föreslås att riksdagen anslår 400 milj.kr.
årligen under en femårsperiod till renovering samt om- och tillbyggnad av
skollokaler. Pengarna skall utbetalas till kommunerna i form av 50-procentigt
statsbidrag.

Utskottet vill erinra om att även underhåll av skollokaler i första hand är
en angelägenhet för skolhuvudmännen. Beträffande frågan om att införa
statliga bidrag till underhåll av skollokaler vill utskottet erinra om vad
föredragande statsrådet bl.a. anför i årets budgetproposition (bil. 10 s. 17).

Också när det gäller skollokaler har från olika håll rests krav på införande
av statsbidrag till underhållskostnader. Av samma skäl som jag tidigare
anfört när det gäller läromedel, är jag inte beredd att förorda ett sådant.

Härtill kommer att det skulle vara olämpligt att i den överhettade konjunktur
som råder på byggmarknaden införa ett sådant bidrag.

Utskottet vill vidare hänvisa till regeringens beslut den 5 november 1987 om
vissa föreskrifter angående byggnadsverksamheten i Stockholms samt Göteborgs
och Bohus län, i vilket bl.a. har angetts att ombyggnad och reparation
av skolor särskilt skall prioriteras inom ramen för den fastställda volymen
av byggnadsverksamhet.

Utskottet anser att frågan om statligt bidrag till ett reinvesteringsprogram
för grundskolan och gymnasieskolan i enlighet med motionsyrkandena i
hög grad berör ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på skolområdet.
Utskottet hänvisar till vad utskottet tidigare anfört därom i vad gäller
läromedel. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda delvis, samt 1987/88:Ub361 yrkande 1.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1. beträffande statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag för
utrustning till gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: Ub816 yrkande 22 delvis
godkänner vad som har förordats i proposition 1987/88:100,

2. beträffande planeringsramar för start-och kompletteringsbidrag
för budgetåren 1989/90 och 1990/91 under anslaget

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: Ub 816 yrkande 22
delvis godkänner vad som har förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub816 yrkande 22 delvis till Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 112 684 000 kr.,

4. beträffande bidrag till inköp av läromedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, och 1987/88 :Ub801 yrkande 12,

5. beträffande flerårigt program för skollokaler

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, och 1987/88:Ub361 yrkande I.

Stockholm den 3 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita Bengtsson
(s), Björn Samuelson (vpk), Kerstin Göthberg (c), Rinaldo Karlsson (s),
Rune Rydén (m) och Sven H Salén (fp).

UbU 1987/88:17

ll

Reservationer

UbU 1987/88:17

1. Statsbidrag till Göteborgs högre samskolas gymnasiedel
och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg (punkt 2,
mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Mot bakgrund”
och på s. 5 slutar med ”att avvecklas” bort ha följande lydelse:

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skolor
utifrån de riktlinjer som har angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub237 (m), 1987/88:Ub245 (s),
1987/88:Ub290(fp), 1987/88 :Ub319 (fp) yrkande 2, 1987/88:Ub367 (c) och
1987/88:Ub816 (m) yrkande 21.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

3. beträffande statsbidrag till Göteborgs högre samskolas gymnasiedel
och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub237, 1987/88:Ub245,
1987/88:Ub290, 1987/88:Ub319 yrkande 2, l987/88:Ub367 och
1987/88:Ub816 yrkande 21,

2. Borttagande av begränsningen av statsbidraget till 15
årselevplatser per klass i årskurserna 10—12 vid vissa
skolor, m.m. (punkt 2, mom. 4—5)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m), Kerstin Göthberg (c), Rune Rydén (m) och Sven H Salén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Regeringen
har” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Det statliga bidraget till ifrågavarande fristående skolor är elevrelaterat.
När regeringen förklarat fristående skola statsbidragsberättigad i enlighet
med de av riksdagen angivna riktlinjerna, bör enligt utskottets uppfattning
det statsbidragsgrundande elevplatstalet för resp. klass i årskurserna 10—12
för skolan vara så stort, att statsbidrag kan utgå för varje elev i klassen utan
att skolan skall behöva skriva till regeringen vid varje tillfälle elevtalet överstiger
den av regeringen begränsade organisationen för bidrag (t.ex. halvklass).
En ordning där bidrag inte utgår för alla elever i en och samma klass
är inte rimlig och strider mot intentionerna i riksdagens beslut om statsbidrag
till fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118, UbU
1983/84:27, rskr. 1983/84:366). Enligt uppgift från SÖ har t.ex. Martinskolan
i Stockholm budgetåret 1987/88 55 elever i årskurserna 10—12 samtidigt
som regeringen begränsat de statsbidragsberättigade elevplatserna till
halvklass, dvs. sammanlagt högst 45 årselevplatser. Till bilden hör att skolan
för närvarande har stora ekonomiska svårigheter och att det är ett viktigt
inslag i varje waldorfskolas pedagogik att kunna erbjuda en sammanhållen
tolvårig skolgång för eleverna. För årskurserna 4—9 har antalet
statsbidragsberättigade platser vid skolan sedan länge varit bestämt till 30
per årskurs.

Utskottet vill erinra om att statsbidraget till kommun för utbildning på UbU 1987/88:17

gymnasial nivå fr.o.m. innevarande budgetår är elevrelaterat i vad gäller
nuvarande treåriga linjer i gymnasieskolan. Det innebär att staten har en
viss definierbar kostnad för varje enskild elevs skolgång på en treårig linje i
gymnasieskolan. Det är därför inte orimligt att ett visst bidrag utgår för elev
som går i en statsbidragsberättigad waldorfskola på motsvarande stadium.

Att på sätt som skett begränsa antalet statsbidragsberättigade elevplatser i
årskurserna 10— 12 vid waldorfskolor, saknar som tidigare nämnts grund i
riksdagsbeslut. Till detta skall läggas att även om elevplatsramen för de tre
årskurserna 10—12 sätts till sammanlagt 90 för resp. skola, utgår — till följd
av det elevrelaterade statsbidragssystemet — självfallet aldrig bidrag till fler
elever än dem som faktiskt går i klassen.

Mot bakgrund av vad som här har redovisats anser utskottet att årselevplatsramarna
för årskurserna 10— 12 bör omprövas till 90 för följande skolor,
nämligen Martinskolan i Stockholm, Örjanskolan i Södertälje, Rudolf
Steinerskolan i Göteborg resp. i Norrköping samt de internationella skolorna
Lycée Fran9ais Saint-Louis och Tyska skolan i Stockholm. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta ärende.

dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande borttagande av begränsningen av statsbidraget till 15
ärselevpla/ser per klass i årskurserna 10—12 vid vissa skolor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub319 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande visst antal statsbidragsberättigade årselevplatser vid
Örjanskolan i Södertälje

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub319 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.Statsbidrag till Falkenbergs konstskola (punkt 2, mom. 6)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m), Kerstin Göthberg (c), Rune Rydén (m) och Sven H Salén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det är” och
slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Sedan läsåret 1986/87 står Falkenbergs konstskola under statlig tillsyn.

Skolan utgör ett värdefullt komplement till undervisningen inom det allmänna
skolväsendet och bör därför enligt utskottets mening förklaras berättigad
till statsbidrag. Statsbidrag förordas av såväl länsskolnämnden i
Hallands län som SÖ. Samtidigt som SÖ föreslår att skolan skall få statsbidrag
redovisas att föreslaget antal årselevplatser ryms inom budgeterad
ram.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna att beslut bör fattas om statsbidrag till skolan.

13

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse: UbU 1987/88:17

6. beträffande statsbidrag till Falkenbergs konstskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub277 och 1987/

88:Ub319 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Utrustningsbidrag till Kristofferskolan (punkt 2, mom. 7)

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Kerstin Göthberg (c) och Sven H
Salén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”I987/88:Ub322” bort ha följande lydelse:

I waldorfskolornas kursplan spelar hantverksämnena en viktig roll som
hjälpmedel för att åstadkomma en allsidig utveckling av eleverna. Att få
skapa med egna händer motverkar många gånger skoltrötthet och koncentrationssvårigheter
och bidrar till att utveckla kreativitet och flexibilitet i
tänkandet. Kristofferskolan har alltmer kommit att bli berörd av utvecklingsarbete
med grundskolans pedagogik och lärarfortbildning. Många lärare
gör dessutom studiebesök vid skolan och skolans egen personal medverkar
ofta som föreläsare vid studiedagar, konferenser m.m.

Tack vare stora uppoffrande insatser från föräldrarnas sida har det varit
möjligt att uppföra ett hantverkshus vid Kristofferskolan. Dock saknas resurser
för inköp av inredning och maskiner jämte erforderliga installationer.
För att kunna erbjuda eleverna en god standard på övningsutrustningen
krävs betydande investeringar. Utskottet bedömer att ett rimligt bidrag
bör vara 500 000 kr., dvs. samma summa som SÖ föreslog i sin anslagsframställan.
I enlighet med SÖ:s förslag bör kostnaderna bestridas ur anslagsposten
Till regeringens disposition. Enligt föredragande statsrådets uttalande
i proposition 1983/84:118 om fristående skolor på gymnasial nivå kan medlen
under denna anslagspost även få användas för oförutsedda utgifter.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels&U moment 7 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utrustningsbidrag till Kristofferskolan

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub322 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 2, mom. 8)

Lars Leijonborg och Sven H Salén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker föreslagen förstärkning för en förkunskapsanpassad
undervisning i franska vid gymnasiedelen av Franska skolan. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub319 yrkande 3 och
med anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslags- 14

anslag av 95 989 000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse: UbU 1987/88:17

8. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och med
bifall till motion 1987/88:Ub319 yrkande 3 till Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivå för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 95 989 000 kr.,

6. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 3, mom. 1—3)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Motsvarande
yrkande ” och slutar med ”av 112 684 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att kostnaderna för skollokaler,
utrustning, materiel etc för hela ungdomsskolan är en angelägenhet för
skolhuvudmannen. Generösa statsbidrag till utrustning o.dyl. för att t.ex.
starta nya utbildningsvägar i gymnasieskolan kan på längre sikt innebära
en felaktig resursallokering från både statlig och kommunal utgångspunkt.

Enligt utskottets uppfattning bör därför anslaget Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m. helt avskaffas. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 22 och med avslag på proposition
1987/88:100 beslutar att anslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan
m.m. inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1988/89.

dels att momenten 1—3 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande
lydelse:

1 —3. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 22 och
med avslag på proposition 1987/88:100 beslutar att anslaget Bidrag
till utrustning för gymnasieskolan m.m. inte skall föras upp på statsbudgeten
budgetåret 1988/89,

7. Bidrag till inköp av läromedel (punkt 3, mom. 4)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn föredragande”
och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund av den försämrade läromedelsstandarden
främst i grundskolan att riksdagen bör vidta omedelbara åtgärder för att
motivera kommunerna att öka de ekonomiska insatserna på läromedelsområdet.
Ett statligt stimulansbidrag i enlighet med motionärernas förslag
skulle på kort sikt kunna ge resultat genom att statsbidraget får en sådan
utformning att det förutsätter en anslagsökning jämfört med innevarande
läsår från kommunernas sida i vad gäller läromedelsinköp. Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub801 yrkande 12 och
med anledning av motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett stimulansbidrag
om 50 milj.kr. för budgetåret 1988/89.

15

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse: UbU 1987/88:17

4. beträffande bidrag till inköp av läromedel
att riksdagen med bifall till motion l987/88:Ub801 yrkande 12 och
med anledning av motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda
delvis, till Bidrag till inköp av läromedel för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr. samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Bidrag till inköp av läromedel (punkt 3, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn föredragande”
och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör besluta om
ett mera långsiktigt program för att förbättra läromedelsbeståndet i skolorna
och skolbibliotekens standard. Ett femårigt reinvesteringsprogram med
början budgetåret 1988/89 bör inriktas på att göra förbättringar på de områden
som tas upp i motionen. Enligt utskottets uppfattning är det årliga
anslagsbeloppet avseende läromedel om 100 milj.kr. väl avvägt. Då medlen
skall utgå som 50-procentigt statsbidrag till kommunerna ges en garanti för
att skolhuvudmännen kommer att göra motsvarande insats. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, och med anledning av motion 1987/88:Ub801 yrkande 12 som
särskilt anslag inom ett femårigt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
för budgetåret 1988/89 anvisar 100 milj.kr. avseende bidrag för inköp av
läromedel.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bidrag till inköp av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och
2, båda delvis, och med anledning av motion 1987/88:Ub801 yrkande
12 till Bidrag till inköp av läromedel för budgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 000 kr. samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Flerårigt program för skollokaler (punkt 3, mom. 5)

Pär Granstedt och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill" och på s. 11 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en bra fysisk skolmiljö är en viktig förutsättning för att
eleverna skall kunna prestera goda studieresultat. Å andra sidan bidrar en
dålig skolmiljö till att olika slag av elevproblem förvärras (skoltrötthet,
vantrivsel, mobbning etc). Elever, som under en större del av dagen befinner
sig i nedslitna och dåligt underhållna skollokaler, kan så småningom
förlora känslan för vad som i allmänhet kännetecknar en god miljö, vilket i
sin tur kan leda till åverkan och förstörelse i miljöer utanför skolan. Enligt

utskottets mening bör det övervägas att starta ett flerårigt program för upp- 15

rustning av skolans lokaler och, om det av arbetsmarknadsmässiga skäl är
möjligt, att prioritera storstadsområdena. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1987/88:Ub361 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/
88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda delvis, som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

5. beträffande flerårigt program för skollokaler
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 1 och
med anledning av motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1 och 2, båda
delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Flerårigt program för skollokaler (punkt 3, mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att åtgärder snarast bör sättas in för att förbättra utrustningsstandarden
och lokalerna i skolan. Minskade anslag till utrustning har
lett till att undervisningen i vissa ämnen inte bedrivs med en maskinpark
som motsvarar den standard som finns i näringslivet. Eftersatt underhåll av
maskiner och lokaler utgör även ett arbetsmiljöproblem i skolorna. Ljus-,
ljud- och luftförhållanden i skollokalerna måste vidare förbättras. Utskottet
anser att riksdagen bör besluta om ett femårigt reinvesteringsprogram för
ungdomsskolan med början 1988/89. 400 milj.kr. årligen för renovering
och om- och tillbyggnad av skollokaler bör anslås under en femårsperiod.
Medlen skall utgå som 50-procentigt statsbidrag till kommunerna. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub294 yrkandena 1
och 2, båda delvis, som särskilt anslag inom ett femårigt reinvesteringsprogram
för ungdomsskolan för budgetåret 1988/89 anvisar 400 milj.kr. avseende
ett flerårigt program för skollokaler.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

5. beträffande flerårigt program för skollokaler
att riksdagen med bifall till motion !987/88:Ub294 yrkandena 1 och
2, båda delvis, och med anledning av motion 1987/88:Ub361 yrkande
1 till Bidrag till om- och tillbyggnad av skollokaler m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 400 000 000 kr.

Särskilt yttrande (punkt 2)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag erinrar om att vpk i annat sammanhang har föreslagit att fristående
skolor med t.ex. pedagogiska inriktningar skall kunna inlemmas i det allmänna
skolväsendet.

UbU 1987/88:17

17

Svenskt Tryck Stockholm 1988