Utbildningsutskottets
betänkande 1987/88:16

om anslag till gymnasieskolor (prop.

1987/88:100 bil. 10 delvis samt prop. 1987/88-16

1987/88:102 delvis)'

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1987/88: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnittet Gymnasiala skolor m. m. punkt B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor,
dels i proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen
i gymnasieskolan (utbildningsdepartementet) hemställan 2-4
(s. 81) och hemställan 1—3 (s. 82) jämte motioner.

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Regeringen har under punkt B 19 i proposition 1987/88:100 bil. 10 (s. 137—

161) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1988/89,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1989/90,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91,

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
fortsatt försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje,

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
försöksverksamhet med lokalt valt alternativt estetiskt variantämne på Hoch
S-linjerna,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att få avgöra vilka följdändringar som skall genomföras
för korrespondensgymnasiet i Torsås för att anpassa gällande bestämmelser
till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan,

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och C-språk på E-, H- och
S-linjerna,

8. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
IB-utbildning i Göteborgs kommun,

9. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret

1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 247 573 000 kr. 1

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 16

Vidare har regeringen i proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen
i gymnasieskolan föreslagit

10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
avskaffande av sektorsramar,

11. att riksdagen i stället för vad som föreslås i proposition 1987/88:100,
bil. 10 godkänner vad som i propositionen har förordats om ramar för
elevplatser i gymnasieskolan för bugetåret 1988/89,

12. att riksdagen i stället för vad som föreslås i proposition 1987/88:100,
bil. 10 godkänner vad som i propositionen har förordats om planeringsramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren 1989/90 och 1990/91,

13. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:11, rskr. 1987/88:161) till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 51 688 000 kr.,

14. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:204) till Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 36 755 000 kr.,

15. att riksdagen i stället för vad som föreslås i proposition 1987/88:100,
bil. 10 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 5 263 473 000 kr.

Motionerna

Motion med anledning av proposition 1987/88:64

1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari - såvitt nu är i
fråga — yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gymnasieskolor
av regionalpolitisk betydelse skall kunna känna sig trygga för sitt
fortbestånd i framtiden.

Motioner med anledning av proposition 1987/88:102

1987/88:Ub7 av Carl Bildt m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

9. att riksdagen avslår regeringens förslag att för utveckling och försöksverksamhet
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning för
budgetåret 1988/89 anvisa ett belopp av 24400000 kr.

1987/88:Ub9 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans dimensionering,

10. att riksdagen avslår punkterna 1, 2, 3, 4 och 9 i propositionens
budgetöversikt,

11. att riksdagen under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet
anslår 2,5 milj. kr. mindre än vad regeringen har föreslagit,

12. att riksdagen under anslaget B 7. Forskning och centralt utveck -

UbU 1987/88:16

2

lingsarbete inom skolväsendet anslår 0,3 milj. kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,

13. att riksdagen under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor
anslår 15,1 milj. kr. utöver innevarande års anslag att fördelas i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88: Ub206 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en framåtsyftande försöksverksamhet av kombinationen ungdomsskola—
komvux.

1987/88: Ub224 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillräckligt statsstöd till lärlingsutbildning.

1987/88:Ub229 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de
kommunala idrottsgymnasierna typ Smålandsmodellen som ett tredje alternativ
vid sidan av riksidrottsgymnasierna och det s. k. hemortsalternativet
ingår i en femårig försöksverksamhet.

1987/88:Ub240 av Mona Sahlin m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att antalet idrottsgymnasier kraftigt utökas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den nuvarande spärren för antalet platser i hemortsalternativet
slopas och att kommunerna och specialförbunden själva får inrätta
dessa platser.

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta gymnasier med riksintagning också i teoretiska
ämnen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att också andra än idrottande elever skall få utnyttja det
s.k. hemortsalternativet,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuellt utformad studiegång.

1987/88: Ub247 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att klasser på
specialkurser och påbyggnadsutbildningar som för närvarande får anordnas
endast som 30-klasser fr. o.m. läsåret 1988/89 även får anordnas som

16-klasser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
tillsätts förfrågan om ett flexibelt resurstilldelningssystem i gymnasie -

UbU 1987/88:16

3

skolan efter förebild av de regler som tillämpas för kommunal högskoleutbildning.

1987/88: Ub248 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioriteringen
av 16—17-åringar vid intagningen till vårdlinjen, sociala servicelinjen
samt tandsköterskeutbildningen avvecklas.

1987/88: Ub249 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en försöksverksamhet med samordnad NT-utbildning anordnas
i gymnasieskolorna i Värmlands län fr. o. m. läsåret 1989/90,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurstilldelningen för försöksverksamheten beräknas efter
samma grunder som för de alternativa timplanerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten möjliggör val av alternativämne på
gymnasieorter med stort elevunderlag.

1987/88:Ub256 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
obligatorisk samlevnadsundervisning i gymnasieskolan.

1987/88: Ub258 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen med upprivande av SÖ:s beslut 30 november 1987 skall ge
Kinda kommun tillstånd att starta försöksverksamhet samverkan gymnasieskola-komvux.

1987/88: Ub264 av Ingrid Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon
prioritering av 16—17-åringar till vårdlinjen inte skall ske.

1987/88:Ub278 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen under anslaget B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor
anslår 7 milj. kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.

1987/88: Ub281 av Rune Ångström och Ulla Orring (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande försöksverksamhet med ”Datagymnasium” så att sådan försöksverksamhet
kan startas läsåret 1988/89 i Skellefteå inom ramen för
tilldelade resurser enligt gällande statsbidragssystem med 30 elevplatser på
naturvetenskaplig linje och med hela riket som upptagningsområde.

1987/88: Ub287 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet
i gymnasieskolan skall startas med en internationell linje.

1987/88: Ub288 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen av regeringen
begär förslag till förändrade ersättningar till hantverkare som antar lärlingar
till utbildning enligt vad som anförts i motionen.

UbU 1987/88:16

4

1987/88: Ub298 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska som
andraspråk i gymnasieskolan.

1987/88:Ub308 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenings- och kulturarbete i gymnasiet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapsanslag för gymnasieskolan inför 90-talet,

4. att riksdagen beslutar att den s. k. garantiresursen ska vara 2%,

5. att riksdagen, med ändring av förslaget i proposition 1987/88:100 bil.
10 utbildningsdepartementet B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor,
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 43 milj. kr. förhöjt
belopp.

1987/88: Ub315 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (c) vari yrkas att
riksdagen avskaffar prioriteringen av yngre vid intagning till vårdlinjen och
sociala servicelinjen.

1987/88: Ub323 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunala idrottsgymnasier av typ ”Smålandsmodellen”
bör få fortsätta i en femårig försöksverksamhet.

1987/88:Ub326 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgången
på och resursbehovet för gymnasiestudier i hemlänet.

1987/88:Ub334 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försöksverksamhet med engelska som C-språk vid Tensta gymnasium i
Stockholm.

1987/88: Ub339 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om val av C-språk i
gymnasieskolan.

1987/88: Ub346 av Stina Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att prioriteringen vid intagning till vårdutbildningar
upphör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av intagning till komvux-utbildning.

1987/88: Ub347 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m)
vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att språkintresserade
gymnasieelever bör få samma möjligheter som idrotts- och schackintresserade
elever att träna och fördjupa sitt intresse på skoltid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att s. k. språkgymnasier
skall inrättas.

UbU 1987/88:16

5

1987/88: Ub354 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om slopande av prioritering till vårdlinjen och social servicelinje samt
omfördelning av vårdlinjeplatser.

1987/88:Ub358 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsgymnasier.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr417.

1987/88: Ub360 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska som andraspråk.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf534.

1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en totaldimensionerad gymnasieskola,

17. att riksdagen beslutar att upphäva regeln om företräde för 16-17-åringar vid ansökan till linjerna för vård och social service,

18. att riksdagen beslutar att upphäva denna förtursregel även för övriga
gymnasiala utbildningar.

1987/88: Ub362 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om komplettering av den försöksvisa timplanen för årskurs 3 av
teknisk linje med tid för moderna språk utan att detta behöver få negativa
timplaneeffekter för årskurserna 1 och 2 av linjen eller för övriga treåriga
linjer,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att under en femårsperiod bedriva en aktiv försöksverksamhet med en
förstärkt språklig utbildning (språkgymnasium) på treåriga linjer i form av
integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i
uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma beskrivningsbara, realistiska
och mätbara mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i
uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning
i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för
gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning.

1987/88:Ub366 av Görel Thurdin (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att utbildningsdepartementet får i
uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till skolledningsresurs på de
små gymnasieskolorna med AT-timplan.

UbU 1987/88:16

6

1987/88:Ub368 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans inriktning under 1990-talet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioriteringen av 16—17-åringar vid antagning till vård- och
social service-linjerna upphävs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt planeringssystem för gymnasieskolans studievägar,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om försöksverksamhet med
ett estetiskt ”biandämne” på gymnasieskolans H- och S-linjer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska som andraspråk.

1987/88:Ub383 av Ylva Annerstedt och Jan-Erik Wikström (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att fullständig information ges om de många varianter
i C-språk som gymnasieskolan kan erbjuda.

1987/88: Ub387 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
undervisning i svenska som andraspråk med betyg för vissa invandrarelever.

1987/88: Ub388 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
möjligheten att genomföra undervisning i engelska som B- eller C-språk för
vissa invandrarelever.

1987/88: Ub389 av Gunnel Liljegren och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen utfärdar direktiv beträffande ämnet
svenska som andraspråk i enlighet med SÖ:s förslag.

1987/88:Ub393 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
svenska som andraspråk.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en totaldimensionerad gymnasieskola och om ett avskaffande
av den nuvarande regeln om prioritering av 16—17-åringar vid intagning
till gymnasieskolan.

1987/88: Ub802 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolan i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A407.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans inriktning,

UbU 1987/88:16

7

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intresseval i gymnasieskolan.

1987/88: Ub807 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter tilj ett häst- och ridgymnasium i anslutning till
Flyinge.

1987/88:Ub808 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prioriteringen
av 16-åringar avskaffas vid intagning till vårdlinje och social servicelinje,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att relevant
arbetslivserfarenhet bör meritvärderas vid antagning till gymnasieskolans
vårdlinje och sociala servicelinje,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om någon form av lämplighetsprövning för tillträde till gymnasieskolans
vårdlinje och sociala servicelinje, t. ex. yrkesinriktad arbetspraktik.

1987/88:Ub8IO av Björn Samuelson (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett program för datorns användning i gymnasieskolan i Värmland.

1987/88: Ub811 av Margitta Edgren m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasier med idrottslig breddning i Ystad, Helsingborg och
Kristianstad.

1987/88:Ub812 av Ingela Gardner m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar utöka lilla ramen med 500 årselevplatser att
finansieras på sätt som i motionen angivits.

1987/88:Ub814 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förtursreglerna
för antagning till gymnasieskolans vårdlinje tas bort,

4. att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en försöksverksamhet
med prövotid för elever på gymnasieskolans vårdlinje på sätt som i
motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökning av platsantalet
på vårdinriktad kompletteringskurs i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Motiveringen återfinns i motion !987/88:So502.

1987/88:Ub815 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

UbU 1987/88:16

8

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning inom yrken för hästhållning vid Hvilan-Flyinge.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

10. att riksdagen avslår förslaget att 6 milj. kr. anvisas för kursplanearbete
m. m. samt att för budgetåret 1988/89 för anslaget B 7. Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet anvisa ett reservationsanslag
av 19755000 kr.

1987/88:Ub817 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms
län.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A492.

Utskottet

1. Dimensioneringen av gymnasieskolan samt vissa
planerings- och intagningsfrågor

Gymnasieskolans dimensionering beslutas årligen av riksdagen. Systemet
för dimensioneringen - det s. k. planeringssystemet - är reglerat i gymnasieförordningen
(1987:743). Det innebär bl. a. att elevplatsramar i gymnasieskolan
fastställs för varje budgetår. Riksdagen beslutar om ramar för de
två närmaste budgetåren och planeringsramar för ett tredje budgetår.

För hela riket fastställs en totalram. Den är uppdelad på dels en ram för
utbildningar, vilka eleverna kan påbörja direkt efter grundskolan (direktramen),
dels en ram för kurser för invandrarungdom och för utbildningar
som kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för
tillträde (lilla ramen).

1.1 Direktramen

Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för ospecificerade
platser. Följande sektorer ingår i gymnasieskolans organisation: HS -humanistisk och samhällsvetenskaplig sektor, VSK - vård-, social- och
konsumtionssektor, EM - ekonomisk och merkantil sektor, TN — teknisk
och naturvetenskaplig sektor, TI - teknisk och industriell sektor och JST
— jordbruks- och skogsbrukssektor.

Lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser (s.k. LA — kurser) som
omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller
utbildning utöver grundskolan för tillträde, ingår i ramen för ospecificerade
platser.

SÖ föreslår att direktramen i gymnasieskolan ökas från 300342 till
302600 årselevplatser för budgetåret 1988/89.

Regeringens förslag om 304 000 årselevplatser för budgetåret 1988/89
innebär en ökning av antalet årselevplatser med 1 400 i förhållande till SÖ:s
förslag. Föredragande statsrådet anför att vid beräkningen av antalet års -

UbU 1987/88:16

9

elevplatser har hänsyn tagits till den ökade andelen sökande till tre- och
fyraåriga linjer. Det skall finnas oförändrat 127000 intagningsplatser för
budgetåret 1988/89.

Förslaget till direktram (slutlig ram) för budgetåret 1989/90 enligt budgetpropositionen
innebär samma antal intagningsplatser resp. årselevplatser
som för budgetåret 1988/89, dvs. 127000 resp. 304000. Samma dimensionering
föreslås för direktramen (planeringsramen) för budgetåret
1990/91.

Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om försöksverksamhet
med treåriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan (5000 intagningsplatser)
fr. o. m. läsåret 1988/89 föreslår föredragande statsrådet i proposition
1987/88:102 en uppräkning av antalet årselevplatser inom direktramen för
budgetåren 1988/89-1990/91 med 2000 årselevplatser (för det tredje året).
Detta antal årselevplatser motsvarar 40 % av antalet intagningsplatser i
försöksverksamheten och har räknats fram utifrån förutsättningen att det
tredje året upptas av arbetsplatsförlagd utbildning under 60 % av utbildningstiden.
En treårig utbildning inom försöksverksamheten tar således i
anspråk 2,4 årselevplatser. Det totala antalet intagningsplatser resp. årselevplatser
föreslås i proposition 1987/88:102 uppgå till 127000 resp.
306000 i vad avser slutliga ramar för budgetåren 1988/89 och 1989/90 samt
planeringsram förbudgetåret 1990/91.

Utskottet har sedermera vid sin beredning av proposition 1987/88:102 i
betänkandet UbU 1987/88:31 beslutat föreslå riksdagen att försöksverksamheten
för budgetåret 1988/89 skall omfatta 6000 intagningsplatser i
stället för 5000 som föreslagits i propositionen. Det innebär totalt 306400
årselevplatser för budgetåret 1988189 inom gymnasieskolans direktram. I
förhållande till förslaget i proposition 1987/88:102 är det en ökning med 400
årselevplatser (40 % av ytterligare 1000 elever i en treårig utbildning med
60 % av studietiden förlagd till arbetsplats).

I motion 1987/88: Ub9 (fp) yrkande 9 förordas den ursprungliga dimensioneringen
av direktramen enligt budgetpropositionen. Motionärerna anser
inte att försöksverksamheten med treårig utbildning på de yrkesinriktade
linjerna skall starta redan läsåret 1988/89 utan först nästföljande läsår.

Utskottet finnér att den av regeringen föreslagna ökningen av antalet
årselevplatser i direktramen är väl motiverad med hänsyn till tendensen
under de senaste åren att allt flera elever söker sig till de tre- och fyraåriga
linjerna i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet erfarit är antalet elever i
årskurs 1 på de tre- och fyraåriga linjerna 3000 flera innevarande läsår
jämfört med läsåret 1986/87. Riksdagen bör enligt utskottets mening fastställa
antalet årselevplatser inom direktramen för budgetåret 1988/89 till
306400. Därmed avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub9 yrkande 9.

När det gäller antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåren 1989190 och 1990191 vill utskottet anföra följande.

Utskottet har i betänkandet UbU 1987/88:31 uttalat att regeringen bör
återkomma i 1989 års budgetproposition med förslag till dimensionering av
försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning för läsåret 1989/90.

Antalet intagningsplatser i försöksverksamheten läsåret 1989/90 får konsekvenser
på antalet årselevplatser inom gymnasieskolans direktram för

UbU 1987/88:16

10

samma budgetår. Med hänsyn till att de kommuner, som deltar i försöksverksamheten
fr. o. m. läsåret 1988/89 bör garanteras samma antal
intagningsplatser i försöksverksamheten läsåret 1989/90 som läsåret
1988/89 och med anledning av utskottets förslag om 6000 intagningsplatser
i försöksverksamheten för det första året av försöksperioden bör riksdagen
fastställa antalet årselevplatser till 306400 inom direktramen (såväl slutlig
ram för budgetåret 1989/90 som planeringsram för budgetåret 1990/91).

1.2 Lilla ramen

För introduktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom beräknas
innevarande budgetår inom lilla ramen 1 000 årselevplatser. Dessa
kurser utgör enligt föredragande statsrådet ett viktigt instrument för att
öka invandrarungdomars intresse för gymnasiestudier och för att förbereda
dem för sådana. De senaste årens ökade invandring är till stor del en
följd av att antalet flyktingar ökar. Genom att flyktingmottagandet numera
fördelas på praktiskt taget alla kommuner blir allt fler kommuner tvungna
att anordna introduktionskurser och sommarkurser för invandrarungdom.
Utrymmet för dessa kurser föreslås därför öka med 500 årselevplatser
inom oförändrat antal årselevplatser inom lilla ramen. För dessa kurser
beräknas därmed sammanlagt 1 500 årselevplatser inom lilla ramen. Totalt
föreslås 32 680 årselevplatser för lilla ramen för budgetåret 1988/89.

Enligt regeringens förslag bör lilla ramen för budgetåret 1989/90 fastställas
till 32680 årselevplatser och för budgetåret 1990/91 till likaledes 32680
årselevplatser.

Frågan om antalet årselevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för budgetåret
1988/89 och fördelningen därav tas upp i motion 1987/88: Ub812 (m)
yrkande 1. Enligt motionärerna bör inte en utökning av antalet årselevplatser
för introduktionskurserna för invandrarungdom ske på bekostnad av
antalet platser för påbyggnadsutbildningar och specialkurser inom lilla
ramen, varför lilla ramen bör utökas med 500 årselevplatser. Medel för
detta ändamål bör föras över från anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

Utskottet har erfarit att introduktionskurserna för invandrarungdom
innevarande läsår är underdimensionerade i vad gäller antalet intagningsplatser.
En utökning av dessa kurser med 500 årselevplatser inom lilla
ramen för budgetåret 1988/89 som föreslås i budgetpropositionen är väl
motiverad. Att överföra medel från anslaget Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för att
finansiera en utökning av antalet årselevplatser i lilla ramen kan inte utan
vidare göras utan att det får effekter på kommunernas insatser i vad gäller
uppföljningsansvaret för ungdomar under 18 år. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion
1987/88:Ub812 yrkande 1 fastställer antalet elevplatser inom gymnasieskolans
lilla ram till 32680 årselevplatser för budgetåret 1988/89 i enlighet med
proposition 1987/88:100. Förslagen om oförändrad dimensionering av lilla

UbU 1987/88:16

11

ramen för budgetåren 1989/90 (slutlig ram) och 1990/91 (planeringsram)
tillstyrks av utskottet.

1.3 Planerings- och intagningsfrågor

I proposition 1987/88:102 föreslås att direktramens sektorsindelning slopas
fr. o. m. läsåret 1989/90. Regeringens förslag innebär att riksdag och regering
skall besluta om det totala antalet intagningsplatser i gymnasieskolan
för riket fördelade på direktramen och lilla ramen. Skolöverstyrelsen (SÖ)
skall i princip fördela platserna på länen med samma uppdelning på ramar.
Vid behov skall riksdag och regering kunna styra dimensioneringen av
enskilda studievägar eller grupper av studievägar genom t. ex. allmänna
riktlinjer eller genom angivande av ett högsta eller lägsta antal platser. SÖ
skall ges i uppdrag att i samband med förslag om studievägsstruktur
samtidigt ge förslag om vilka studievägar som behöver regleras och hur
detta bör ske.

I motion 1987/88: Ub368 (m) yrkande 3 - väckt under allmänna motionstiden
- förordas ett nytt planeringssystem för gymnasieskolan som bl. a.
innebär ett slopande av sektorsramarna.

Utskottet konstaterar att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett
genom förslaget i proposition 1987/88:102, varför utskottet avstyrker motion
1987/88: Ub368 yrkande 3 och godkänner vad som i propositionen
förordats om avskaffande av sektorsramar.

I motionerna 1987/88: Ub361 (c) yrkande 16 och 1987/88: Ub801 (c) yrkande
10 delvis förordas en totaldimensionerad gymnasieskola, varmed avses
att alla ungdomar under 20 år, som så önskar, skall beredas plats i gymnasieskolan.
Motionärerna anför att kostnaderna för samhället därmed inte
behöver öka, eftersom alla ungdomar som inte kan beredas plats i gymnasieskolan
förorsakar kostnader inom verksamheter som ingår i kommunernas
uppföljningsansvar och kommunernas insatser för ungdomslag.

Samma motionsyrkande framfördes vid föregående års riksmöte, varvid
utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning till pågående översyn av
gymnasieskolans planeringssystem. Utskottet har som framgår ovan tillstyrkt
regeringens förslag i proposition 1987/88:102 beträffande ett nytt
planeringssystem med bl. a. slopande av sektorsramarna i direktramen.
Därmed bör enligt utskottets uppfattning tillgängliga intagningsplatser kunna
utnyttjas bättre än med nuvarande system. Antalet ungdomar utanför
gymnasieskolan i kommunernas uppföljningsverksamhet torde därmed
kunna minska något.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna
1987/88:Ub361 yrkande 16 och 1987/88:Ub801 yrkande 10 delvis avslås av
riksdagen.

Frågan om inriktning av gymnasieutbildningen i Stockholms län tas upp i
motionerna 1987/88: Ub802 (c) yrkande 2 och 1987/88: Ub817 (fp) yrkande
1. I den sistnämnda motionen anförs att utbildningen på gymnasial nivå i
Stockholms län har alltför många intagningsplatser för yrkesinriktade utbildningsvägar.
1 synnerhet gäller detta den södra länsdelen. Enligt motio -

UbU 1987/88:16

12

närerna går ungefär var fjärde gymnasieelev på en yrkesinriktad studieväg
som förbereder för yrke inom industrin, trots att industriyrkena upptar
endast ca 10 % av länets arbetstillfällen. I motion 1987/88:Ub802 anförs att
de teoretiskt inriktade utbildningsvägarna i gymnasieskolan bör förstärkas
i den södra länsdelen och vissa kommuner i den norra delen av Stockholms
län.

Som utskottet tidigare redovisat söker sig allt flera elever till gymnasieskolans
teoretiska tre- och fyraåriga linjer. När det gäller dimensioneringen
av gymnasieskolans direktram för budgetåret 1988/89 har utskottet i det
föregående tillstyrkt regeringens förslag om en utökning av antalet årselevplatser,
vilket möjliggör ett ökat antal platser på tre- och fyraåriga
linjer. När det gäller planeringssystemet i gymnasieskolan vill utskottet
hänvisa till vad föredragande statsrådet anför i proposition 1987/88:102 (s.
62).

Signal- och planeringssystemet bör således ses som delar i ett större
system, där det alltmer tydligt framgår att kommunernas ansvar för ungdomarnas
sysselsättning ökar samtidigt som kraven på hushållning med samhällets
resurser måste kvarstå. Därför är det enligt min mening angeläget
att kommunerna får ökade möjligheter att friare organisera sin gymnasieskola
efter lokala önskemål och behov. Som stöd för sin långsiktiga planering
bör skolhuvudmännen inom ett län tillsammans med länsstyrelsen och
utbildningsplanerande myndigheter i större utsträckning än vad som sker i
dag kontinuerligt diskutera och pröva det samlade utbildningsutbudet.
Mina förslag i det följande syftar således dels till att stärka utbildningsplaneringen
på länsnivå, dels till att öka den lokala friheten att organisera
gymnasieskolan.

Inom rimliga gränser bör enligt utskottets uppfattning elevernas förstahandsval
avspegla sig i gymnasieorganisationen. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna 1987/88:Ub802 yrkande 2 och 1987/88:Ub817
yrkande 1 avslås av riksdagen.

Frågan om prioriteringen av 16—17-åringar vid intagningen till gymnasieskolan
i vad avser vissa linjer tas upp i ett stort antal motioner. Ett
slopande av denna prioritering föreslås i första hand för vårdlinjen och
sociala servicelinjen. Detta krav framförs i motionerna 1987/88:Ub264 (s),
1987/88:Ub315 (c), 1987/88: Ub346 (c) yrkande 1, 1987/88: Ub354 (fp),
1987/88: Ub361 (c) yrkande 17, 1987/88: Ub368 (m) yrkande 2,

1987/88:Ub808 (m) yrkande 2 och 1987/88:Ub814 (fp) yrkande 3. I motion
1987/88:Ub248 (s) föreslås att prioriteringen även skall avvecklas för tandsköterskeutbildningen.
Slutligen anförs i motionerna 1987/88: Ub361 (c)
yrkande 18 och 1987/88: Ub801 (c) yrkande 10 delvis att regeln om prioritering
av 16—17-åringar skall slopas vid intagningen till alla gymnasiala
studievägar.

Motionärerna anför som skäl för ett slopande av prioriteringen till i
första hand vårdsektorns utbildningar bl. a. svårigheterna att i dag rekrytera
tillräckligt med personal till vård- och omsorgsområdet. Ett slopande av
prioriteringsregeln skulle ge möjlighet för äldre sökande att i större utsträckning
få tillträde till gymnasieskolans vårdutbildningar. Vuxna elever
skulle kunna tillföra undervisningen erfarenheter från arbetslivet och i

UbU 1987/88:16

13

övrigt ge positiva effekter på undervisningssituationen. I några motioner
anförs att det krävs en viss mognad för att studierna på linjer inom
vårdsektorn skall klaras av på ett tillfredsställande sätt. För att bl. a. öka
rekryteringen till vårdutbildningar begärs i motion 1987/88: Ub346 yrkande
2 en översyn av intagningen till kommunal vuxenutbildning.

Enligt vad utskottet erfarit har prioriteringsregeln inneburit ett allt mindre
antal äldre sökande till gymnasiala studier. Anledning härtill synes vara
vetskapen om att endast vakanta platser, efter det att intagningen av 16-

17-åringar har gjorts, kan komma i fråga för äldre sökande.

Beslutet om prioritering av 16—17-åringar vid intagningen till gymnasieskolan
fattades av riksdagen med anledning av förslag i budgetpropositionen
1984 (prop. 1983/84:100, bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr.
1983/84:147). Utskottet har erfarit att bestämmelserna har haft avsedd
effekt. Efter intagningen till gymnasieskolan läsåret 1987/88 var 99 % av
eleverna högst 18,5 år i årskurs 1. Största andelen yngre elever fanns på de
treåriga teoretiska linjerna, där nästan alla elever i årskurs 1 (95 %) var 16
år.

Ett slopande av prioriteringsregeln med syfte att öka möjligheterna för
äldre sökande att få tillträde till gymnasial utbildning måste självfallet
vägas mot de negativa konsekvenserna för 16—17-åringarna när det gäller
att bereda dem plats i gymnasieskolan. Bl. a. med hänsyn till de förslag om
en ökning av gymnasieskolans dimensionering som utskottet tidigare tillstyrkt
anser emellertid utskottet att prioriteringen av 16—17-åringar vid
intagningen till gymnasieskolan bör kunna slopas fr. o.m. läsåret 1989/90
beträffande såväl tvåårig vårdlinje och social servicelinje som deras motsvarigheter
inom försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna
1987/88 :Ub264, 1987/88: Ub315, 1987/88:Ub346 yrkande 1,

1987/88: Ub354, 1987/88: Ub361 yrkande 17, 1987/88: Ub368 yrkande 2,
1987/88:Ub808 yrkande 2 och 1987/88:Ub814 yrkande 3, med anledning av
motion 1987/88: Ub248 och med avslag på motionerna 1987/88: Ub346 yrkande
2, 1987/88:Ub361 yrkande 18 och 1987/88:Ub801 yrkande 10 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta
ärende.

I motion 1987/88: Ub814 (fp) yrkande 6 föreslås att ettårig vårdinriktad
kompletteringskurs inom gymnasieskolan, som ger behörighet till studier
vid vårdhögskolan, bör få flera intagningsplatser budgetåret 1989/90 genom
omfördelning av platserna inom gymnasieskolan. Syftet därmed är bl. a.
att ge möjlighet för flera elever med annan bakgrund än vårdlinjen att
bedriva högre studier inom vårdutbildningen.

Utskottet har erfarit att antalet intagningsplatser till den ettåriga vårdinriktade
kompletteringskursen har ökat med 66 % från läsåret 1985/86 till
läsåret 1987/88. Läsåret 1988/89 ökar antalet intagningsplatser med ytterligare
ca 200 och uppgår därmed till totalt ca 2 600 platser. Kursen kommer
att anordnas på 59 gymnasieorter i landet läsåret 1988/89. Även om den
vårdinriktade kompletteringskursen fortfarande har ett stort antal sökande
är det utskottets uppfattning att nuvarande intagningskapacitet är väl avvägd
med hänsyn till bl. a. skolhuvudmännens möjligheter att anordna

UbU 1987/88:16

14

utbildningen. Utskottet utgår dock från att SÖ i sin fördelning av årselevplatser
inom lilla ramen för läsåret 1989/90 beaktar behovet av vårdpersonal.
Utskottet erinrar också om att försök pågår inom sjuksköterskeutbildningen
med direkt antagning av studerande från andra linjer än vårdlinjen.
Dessa studerande får en förlängd utbildning inom högskolan som ger även
kunskaper motsvarande dem som ges på den ettåriga vårdinriktade kompletteringskursen.
Detta torde i någon mån minska antalet sökande till
kompletteringskursen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub814 yrkande 6.

I motion 1987/88: Ub808 (m) yrkande 3 framhålls att relevant arbetslivserfarenhet
från vårdområdet bör meritvärderas vid ansökan till gymnasieskolans
vårdutbildning.

Utskottet vill erinra om bestämmelserna för intagning til! gymnasieskolan
(gymnsieförordningen 9 kap.). Poäng för viss verksamhet utöver
grundskoleutbildning kan tillgodoräknas vissa sökande med sammanlagt
högst 1,5 poäng. Utskottet har i det föregående förordat ett slopande av
prioriteringen av 16-17-åringarna vid intagningen till gymnasieskolan.
Därmed blir det möjligt att tillgodoräkna viss verksamhet utöver grundskoleutbildning
vid ansökan till gymnasieskolan. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub808 yrkande 3.

Frågan om lämplighetprövning vid antagning till gymnasieskolans vårdlinje
eller krav på provelevtid tas upp i motionerna 1987/88: Ub808 yrkande
5 och 1987/88:Ub814 yrkande 4. Syftet med dessa förslag är att ge eleverna
en mera realistisk syn på vad vårdarbetet kräver av sina utövare.

Utskottet vill erinra om att regeringen den 7 januari 1988 beslutat uppdra
åt SÖ att inkomma med förslag till kompletterande urvalsgrunder vid
intagning till gymnasieskolan. Uppdraget syftar till att utveckla andra
kompletterande urvalsgrunder än betyg vid intagningen till bl. a. gymnasieskolans
yrkesinriktade studievägar. SÖ skall i samarbete med skolstyrelsen
i Norrköping i ett utvecklingsarbete pröva olika urvalskriterier till
bl. a. vårdlinjen. Utvecklingsarbetet bör också i möjligaste mån omfatta
särskilda åtgärder för att gynna det underrepresenterade könet vid intagningen
till olika studievägar. SÖ skall senaste den 1 september 1990 redovisa
resultatet av utvecklingsarbetet.

Utskottet anser att resultatet av SÖ:s uppdrag angående kompletterande
urvalsgrunder vid intagningen till gymnasieskolan bör avvaktas innan riksdagen
tar ställning i den motionsledes aktualiserade frågan. Utskottet
föreslår därför att motionerna 1987/88: Ub808 yrkande 5 och
1987/88: Ub814 yrkande 4 avslås av riksdagen.

2. Intresseval

I budgetpropositionen framförs olika förslag som syftar till att tillgodose
elevernas individuella intressen i gymnasieskolan.

Föredragande statsrådet föreslår att försöksverksamheten med tvåårig

UbU 1987/88:16

15

estetisk-praktisk linje (Ep-linje) får utökas med fem intagningsklasser utöver
de 15 klasser som nu finns. Försöksperioden för Ep-linjen bör dock
enligt statsrådet, med hänsyn till de konsekvenser en reformering av
yrkesutbildningen i gymnasieskolan kan komma att fa för denna studieväg,
inte förlängas längre än t. o. m. läsåret 1990/91.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

För att ge eleverna möjlighet till val av olika inriktningar inom gymnasieskolans
linjesystem finns grenar, varianter och alternativämnen. Estetisk
variant på H- och S-linjerna innebär att eleverna under tre veckotimmar i
var och en av årskurserna 2 och 3 gör ett tillval av ämnet bild, dramatik
eller musik i stället för ett språk. På vissa skolor med få klasser på H- och
S-linjerna kan det dock vara svårt att få elevunderlag för mer än ett av de
tre ämnena. Föredragande statsrådet föreslår mot denna bakgrund att ett
alternativt estetiskt variantämne utvecklas och erbjuds i de fall de reguljära
variantämnena inte kan få tillräckligt elevunderlag. En försöksverksamhet
med ett alternativt estetiskt variantämne i upp till tio kommuner kan enligt
föredragande statsrådet även ge erfarenheter av hur estetiska ämnesval
kan tillgodoses i en skolorganisation som krymper på grund av vikande
elevunderlag.

I motion 1987/88: Ub368 (m) yrkande 5 avvisas förslaget om försöksverksamhet
med ett - som motionärerna kallar det - estetiskt ”blandämne”.
Motionärerna anser att en sådan ämneskonstruktion inte kan gagna
undervisningens kvalitet. Risk föreligger att lärarfrågan löses med icke-behöriga
lärare.

Utskottet, som har förståelse för att det i vissa lägen kan vara svårt att få
ett tillräckligt elevunderlag för ämnena bild, dramatik och musik, tillstyrker
föreslagen försöksverksamhet och avstyrker motion 1987/88: Ub368
yrkande 5.

I motion 1987/88: Ub246 (fp) aktualiseras elevernas möjlighet till intresseval.
Det framhålls att teoretiskt begåvade elever med teoretiska specialtalanger
inte får möjlighet att utveckla denna talang i önskvärd omfattning i
dagens gymnasieskola. Motionärerna anser att detta är en brist i gällande
skolorganisation och föreslår dels att elever med speciella förutsättningar
för t. ex. matematik, fysik eller språk skall kunna få studera dessa ämnen i
riksrekryterande gymnasieskolor (yrkande 30), dels att elever med teoretiska
ämnen som specialintressen skall kunna få göra timplanejämkning i
enlighet med det s. k. hemortsalternativet för idrottande elever (yrkande
31). Motionärerna anser vidare att för vissa teoretiska linjer i gymnasieskolan
bör ett tillvals- och modulsystem prövas som innebär stor valfrihet
beträffande ämnen, möjlighet till etappavgångar samt kombinationer av
studier och praktik (yrkande 32). Även i motion 1987/88: Ub806 (m) framförs
krav på att valmöjligheterna bör förbättras för eleverna på de studieförberedande
linjerna. Samma rätt till jämkning av timplanen som gäller
för elever med kombination specialidrott eller estetiska ämnen bör finnas
för elever med speciellt intresse för ett läroämne (yrkande 18).

Förslag om att inrätta specialgymnasier framförs i några motioner. Ett
”datagymnasium” föreslås bli inrättat i Skellefteå enligt motion

UbU 1987/88:16

16

1987/88: Ub281 (fp). Enligt motionärerna är förutsättningarna för ett sådant
specialgymnasium i Skellefteå goda genom den koncentration av datorkraft
och datorutrustning som finns på orten. Samverkan med universitetsoch
högskoleutbildning samt med lokala utvecklingscentra är vidare möjlig.
En försöksverksamhet med 30 platser på naturvetenskaplig linje och
med hela riket som upptagningsområde förordas.

I syfte att förbättra språkundervisningen för vissa elever föreslås i motion
1987/88: Ub347 (m) att ”språkgymnasier” inrättas (yrkande 2) eller att
språkintresserade elever skall få timplanejämkning i likhet med elever med
kombination specialidrott för att få ytterligare tid för att fördjupa sig i
språk (yrkande 1).

Slutligen föreslås i två motioner, nämligen motion 1987/88: Ub807 (m)
yrkande 3 och 1987/88:Ub815 (c) yrkande 8 inrättandet av ett häst- eller
ridgymnasium i Flyinge (Sveriges Avels- och hästsportcentrum Flyinge) i
Skåne.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet vill först erinra om riksdagens beslut vid 1983/84 års riksmöte
(UbU 1983/84:29 s.21f) beträffande personliga intresseval. På förslag av
utskottet ställde sig riksdagen bakom försöksverksamhet med personliga
intresseval i vad gäller idrott och estetiska ämnen. Utskottet var därvid
inte berett att tillstyrka förslag om motsvarande verksamhet i andra
ämnen. Som skäl för sitt ställningstagande anförde utskottet bl. a. att syftet
med kombinationen studier och specialidrott är att stödja elever som
utövar idrott på elitnivå genom att i begränsad omfattning medge jämkning
av timplanen (gymnasieförordningen 12 kap. Kombination med specialidrott).

Utskottet konstaterar vidare att förutsättningarna för att tillgodose elever
med specialintressen i gymnasieskolan är goda. Gymnasieskolan har
för närvarande en studieorganisation som utgörs av 27 olika linjer och ett
stort antal specialkurser. Elevens val av studieväg är enligt utskottets
uppfattning i sig ett uttryck för ett intresseval. Särskilt på de teoretiska
men även på de yrkesinriktade linjerna finns det vidare möjlighet att göra
ytterligare val av ämnen på grenar och varianter. Utskottet vill vidare peka
på vissa andra bestämmelser i gällande gymnasieförordning vilka bidrar till
att tillgodose elevens speciella intressen. Genom utökad studiekurs (gymnasieförordningen
10 kap. 58 §) kan t. ex. elev få delta i undervisningen i
ett eller flera ämnen som förekommer i gymnasieskolan och som inte ingår
i timplanen för elevens studieväg. Beslut därom meddelas av rektor. Genom
att specialarbetet har återinförts i årskurs 3 fr. o. m. innevarande läsår
på alla tre- och fyraåriga linjer (UbU 1983/84:29. rskr. 1983/84:412) får
eleverna på schemalagd tid tillfälle till fördjupning inom kunskapsområden
som är karakteristiska för studievägen (gymnasieförordningen 10
kap. 13 §).

Utskottet vill i detta sammanhang beträffande ämnesuppsättningen på
en linje göra det allmänna konstaterandet att ämnena på linjen ofta är så
kombinerade att avgångsbetyg från linjen tillförsäkrar den studerande allmän
och särskild behörighet när det gäller tillträde till stora grupper av
allmänna utbildningslinjer inom högskolan.

UbU 1987/88:16

17

2 Riksdagen 1987188. 14 sami■ Nr 16

Beträffande motionsyrkandena om specialgymnasier med inriktning på
visst ämne eller viss ämnesgrupp vill utskottet erinra om riksdagens beslut
om försöksverksamhet med fördjupad matematikundervisning på naturvetenskaplig
linje med riksintagning i en kommun (UbU 1985/86:16,
rskr. 1985/86:204). Den särskilda undervisningen i matematik anordnas
där utan ändring av timplanen för linjen. Utskottet har erfarit beträffande
denna försöksverksamhet att det finns vissa problem när det gäller bl. a.
elevintresset, betygsfrågan och den elevsociala situationen. Utskottet vill
även nämna att s. k. specialgymnasier med riksintagning medför extra
kostnader för staten genom att studiestöd i form av resebidrag och inackorderingstillägg
utgår till berörda elever. Deras hemortskommuner belastas
vidare med interkommunala ersättningar.

Ett nytt statsbidragssystem för undervisningen i gymnasieskolan infördes
den 1 juli 1987. När det gäller de allmänna timresurserna för tre- och
fyraåriga teoretiska linjer baseras statsbidraget huvudsakligen på elevantal
(bidrag per capita). Större valfrihet för eleverna än den som förutsattes vid
det nya statsbidragssystemets tillkomst i fråga om ämnesval, timplanejämkningar
o.dyl. och större flexibilitet i allmänhet leder vanligen till en
utökad organisation av undervisningsgrupper. Ytterligare delning av klasser
och grupper för att uppfylla elevernas önskemål och val kan ske med
användning av lärartimmar för s. k. förstärkningsändamål. Dessa timmar
skall dock främst användas för elever med särskilt behov av stöd och hjälp
i sitt skolarbete. Man kan sålunda konstatera att varje ny gruppering av
elever för att tillgodose specialintressen innebär att resurserna för att
tillgodose andra ändamål minskar under förutsättning att tilldelningen av
resurser är konstant.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1987/88: Ub246 yrkandena 30-32, 1987/88:Ub281, 1987/88: Ub347 yrkandena
1 och 2, 1987/88: Ub806 yrkande 18, 1987/88: Ub807 yrkande 3 och
1987/88: Ub815 yrkande 8.

I motion 1987/88: Ub287 (fp) aktualiseras fredsfrågornas ställning i undervisningen.
Motionärerna föreslår att försöksverksamhet med en internationell
linje startas i gymnasieskolan. En sådan studieväg anses kunna organiseras
som den tvååriga estetisk—praktiska linjen (Ep-linjen). Utbildningen
bör enligt motionärerna ge en samlad och ämnesövergripande behandling
av vår tids stora överlevnadsfrågor som krig och fred, mänskliga rättigheter,
u-länder, miljöhoten och internationell ekonomi. Motionärerna framhåller
vidare att utbildningen bör ge en ”global allmänbildning” och vara
studie- och yrkesförberedande.

Utskottet vill erinra om den förstärkning av fredsundervisningen som
föreslås i årets budgetproposition under anslaget Stöd för utveckling av
skolväsendet. Föredragande statsrådet anser därvid att frågorna om fred,
överlevnad och mänskliga rättigheter bör bedrivas med en ämnesövergripande
undervisning och i ett väl fungerande lagarbete. Utskottet vill vidare
framhålla att en prioritering av vissa ämnen såsom sker på Ep-linjen (12 vtr
och 15 vtr i årskurs 1 resp. 2 för karaktärsämnet) självfallet innebär att
utrymmet för andra viktiga ämnen minskas på ifrågavarande linje. En
specialisering på internationella frågor i enlighet med motionärernas för -

UbU 1987/88:16

18

slag bör enligt utskottets uppfattning bättre kunna ske efter grundläggande
gymnasiala studier. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avstyrker motion 1987/88: Ub287.

Enligt motion 1987/88: Ub308 (vpk) yrkande 2 delvis bör skolan främja och
ta till vara ungdomarnas egna intressen utifrån deras erfarenheter och
behov, vilket inte behöver vara liktydigt med deras intresse för enskilda
skolämnen. Därför är främjandet av olika kultur- och föreningsaktiviteter
bland eleverna ett viktigt redskap i skolans måluppfyllelse. För sådan
verksamhet bör särskilda medel motsvarande 15 milj. kr. anslås för budgetåret
1988/89. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att elevernas intressen i gymnasieskolan bör tillvaratas
såväl i den ordinarie ämnesbundna undervisningen som vid andra tillfällen,
t. ex. vid gemensamma samlingar och vid timma till förfogande (TTF).
Utskottet vill erinra om att samtliga linjer i gymnasieskolan har en veckotimma
TTF i årskurs 1 och de teoretiska linjerna ytterligare en veckotimma
i varje årskurs t. o. m. årskurs 3 för detta ändamål. Enligt gymnasieförordningen
(SFS 1987:743 10 kap. 31 §) kan dessa TTF-resurser bl. a. användas
för kulturaktiviteter. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1987/88: Ub308 yrkande 2 delvis.

I motionerna 1987/88: Ub240 (s) yrkande 1 och 1987/88: Ub358 (m) yrkande
1 föreslås en ökning av antalet idrottsgymnasier. Motionärerna anför som
skäl för en utvidgad verksamhet att flera sporter för närvarande saknar
idrottsgymnasier och att en regional snedfördelning förekommer. En ökad
satsning på idrottsgymnasier i Skåne är välmotiverad enligt yrkande 7 i
motion 1987/88:Ub811 (fp). I motion 1987/88:Ub240 (s) yrkande 2 föreslås
vidare att nuvarande begränsningar för att kombinera studier med idrott
enligt det s. k. hemortsalternativet slopas.

I ytterligare två motioner, nämligen 1987/88: Ub229 (s) och

1987/88: Ub323 (fp) framläggs förslag om en femårig försöksverksamhet
med en tredje form av studier och idrott — den s. k. smålandsmodellen.
Verksamheten har utvecklats i Småland i ett samarbete mellan ett antal
kommuner och vissa specialförbund. Enligt motionärerna har dessa regionala
idrottsgymnasier vissa fördelar i jämförelse med de riksrekryterande
idrottsgymnasierna. Studiebidrag i form av inackorderingstillägg och resebidrag
utgår dock inte till elever med detta studiealternativ.

Utskottet vill erinra om att kombination med specialidrott i gymnasieskolan
enligt riksdagens beslut bedrivs som reguljär verksamhet fr. o. m.
budgetåret 1982/83 och regleras i gymnasieförordningen (12 kap.). Hela
landet är normalt elevområde för intagningen. SÖ tilldelar kommuner
intagningsplatser för kombination med specialidrott inom en viss idrottsgren
efter samråd med berört specialförbund inom Sveriges riksidrottsförbund.
Antalet intagningsplatser är begränsat till 600, vilket innebär att ca
1500 elever ingår i denna verksamhet varje läsår.

Utskottet vill än en gång understryka att syftet med inrättandet av
idrottsgymnasier var att ge ungdomar inom idrottens elitgrupp möjlighet
att skaffa sig en utbildning i anslutning till en tidskrävande träning. Utskottet
anser mot denna bakgrund, och med hänsyn till de kvalitetskrav som

UbU 1987/88:16

19

måste ställas på undervisningen i ämnet specialidrott, att riksdagen för
närvarande inte bör ställa sig bakom förslag om en utvidgad verksamhet
med idrottsgymnasier.

Beträffande nuvarande begränsning för det s. k. hemortsalternativet
med kombination studier och specialidrott (SÖ-FS 1983:98 och 99) vill
utskottet erinra om att denna alternativa kombination av studier och idrott
är en försöksverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit kommer SÖ inom
kort att till regeringen överlämna en utvärdering av verksamheten. Mot
denna bakgrund bör inte riksdagen uttala sig för en ändring av gällande
bestämmelser av verksamhetens dimensionering m. m. Utskottet utgår
från att även frågor som hänger samman med den s. k. smålandsmodellen
uppmärksammas i SÖ:s rapport till regeringen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88: Ub229, 1987/88: Ub240 yrkandena 1 och 2,

1987/88: Ub323, 1987/88: Ub358 yrkande 1 och 1987/88: Ub811 yrkande 7.

3. Språkundervisningen

Regeringen har den 14 januari 1988 beslutat att B- och C-språken i gymnasieskolan,
dvs. de språk som eleverna läser utöver engelska, skall garanteras
ett visst minimiantal undervisningstimmar fr. o. m. läsåret 1988/89. Det
minsta antalet timmmar som eleverna skall få blir för de treåriga linjerna
96—99 per läsår, beroende på årskurs. För nybörjarspråket är timtalet
högre i årskurs 1, nämligen 132 undervisningstimmmar. De tvååriga linjerna
skall i båda årskurserna ha 102 timmar i resp. språk. Regeringens beslut
är föranlett av den ställning som riksdagen våren 1987 tog i denna fråga
(UbU 1986/87:14, s. 28 ff, rskr. 1986/87:186, jfr SÖ, läroplaner 1988:12
och 13).

I budgetpropositionen aviseras en översyn av läroplanen för de tre- och
fyraåriga linjerna. I detta sammanhang bör de moderna språkens ställning
på de teoretiska linjerna prövas enligt föredragande statsrådet. Nya timplaner
för de tre- och fyraåriga linjerna beräknas kunna tillämpas fr. o. m.
läsåret 1991/92.

Föredragande statsrådet för dock i budgetpropositionen fram ett förslag,
nämligen förslag om försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och
C-språk. Förslaget innebär att eleverna på E-, H- och S-linjema erbjuds att
koncentrera sina språkstudier på ett B-språk eller C-språk under hela den
tid som normalt finns på timplanen för såväl ett B-språk som ett C-språk.
Försöksverksamheten förutsätts ske inom oförändrad kostnadsram för
staten och bedrivas i högst tio kommuner.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om engelskspråkig utbildning i
Göteborgs kommun enligt den internationella studentexamen (International
Baccalaureate-IB) fr. o. m. läsåret 1988/89.

I motion 1987/88: Ub362 (m, fp, c) yrkande 1 tas språkundervisningen i
årskurs 3 på teknisk linje i gymnasieskolan upp. Motionärerna vänder sig
mot att eleverna inte studerar något språk i årskurs 3. De föreslår därför att

UbU 1987/88:16

20

till årskurs 3 i timplanen på T-linjen skall föras tre veckotimmar engelska
och tre veckotimmar B- eller C-språk samtidigt som en veckotimma TTF
föreslås utgå.

Enligt budgetpropositionen kommer regeringens ställningstagande till
hur ingenjörsutbildningen på mellannivå skall utformas att redovisas i 1989
års budgetproposition. Utskottet, som vill stryka under att det är viktigt att
svenska tekniker har goda kunskaper i moderna språk, utgår från att de
moderna språkens ställning i årskurs 3 på T-linjen skall prövas i anslutning
till förslagen i budgetpropositionen. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub362 yrkande 1.

I samma motion yrkande 3 begärs att SÖ skall få i uppdrag att under en
femårsperiod bedriva försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning
på treåriga linjer i gymnasieskolan. Syftet därmed är att eleverna på
de treåriga teoretiska linjerna kontinuerligt skall få öva sig i att inhämta
information på ett främmande språk i samhällsorienterande eller andra
ämnen. En kompletterande kursplan för undervisningen delvis på engelska
i samhällskunskap, historia och religionskunskap eller andra ämnen bör
samtidigt utarbetas av SÖ.

Utskottet har erfarit att försök med integration mellan främmande språk
och andra ämnen förekommer. Sådana försök har initierats lokalt och
syftar till att främja en mer kommunikativt inriktad språkundervisning.
Utskottet vill därvid särskilt peka på försöksverksamheten med engelskspråkiga
tekniska studievägar i gymnasieskolan i Norrköpings kommun
(SÖ:FS 1983:266). Utskottet utgår från att erfarenheterna av den här
redovisade försöksverksamheten med integration av undervisning i språk
och undervisning i andra ämnen kommer att beaktas i kursplanearbetet i
anslutning till den aviserade översynen av de tre- och fyraåriga linjerna.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub362 yrkande 3.

Beträffande målfrågor m.m. för språkundervisningen i gymnasieskolan
begärs i motion 1987/88:Ub362 yrkandena 4 och 5 att SÖ får i uppdrag att
dels utarbeta beskrivningsbara, realistiska och mätbara mål för undervisningen
i språk, dels utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning
i gymnasieskolan inom ramen för nuvarande resurser för språkundervisningen.

Utskottet anser att frågan om väl definierade mål i språkundervisningen
är mycket betydelsefull. Utskottet har erfarit att SÖ bl. a. med anledning
av riksdagens beslut om en femårig period av försöksverksamhet och
utvecklingsarbete i gymnasieskolan arbetar med frågor om en mer individualiserad
undervisning i form av bl.a grund- och tilläggskurser (prop.
1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). Utskottet, som anser
det angeläget att undervisningssituationen i främmande språk förbättras,
utgår från att de synpunkter på målbeskrivningar och individualiseringsmodeller
för språkundervisningen som framförs i motion 1987/88: Ub362
kommer att beaktas i SÖ:s kursplanearbete. Det är enligt utskottets uppfattning
nödvändigt att detta arbete bedrivs skyndsamt. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88: Ub362 yrkandena 4 och

5.

UbU 1987/88:16

21

I detta sammanhang behandlar utskottet även två motioner som berör
informationen till elever om möjligheterna att välja vissa C-språk. I motionerna
1987/88: Ub339 (fp) och 1987/88: Ub383 (fp) anförs att informationsmaterialet
i anslutning till elevernas val av studieväg i gymnasieskolan
saknar fullständiga uppgifter om möjligheterna att studera vissa C-språk
t. ex. japanska, kinesiska, portugisiska och arabiska. SÖ bör enligt motionärerna
få i uppdrag att förbättra informationsmaterialet i detta avseende.

Utskottet vill erinra om att möjligheten att starta utbildning i annat
C-språk än finska, franska, ryska, spanska och tyska i gymnasieskolan
förutsätter dels SÖ:s medgivande, dels att elevantalet i språket uppgår till
minst fem (gymnasieförordningen 10 kap. 18 och 22 §§). Initiativet till att
starta språkutbildning i mindre frekventa språk i gymnasieskolan kommer
från kommunen. SÖ:s beslut i ärendet grundas självfallet på förutsättningarna
för undervisningens varaktighet, befintlig lärarkompetens m.m. Enligt
utskottets uppfattning ankommer det på skolhuvudmannen att i första
hand svara för informationen om språkundervisningen i gymnasieskolans
upptagningsområde. Utskottet förutsätter att det material som SÖ ansvarar
för i anslutning till elevernas val av studieväg i gymnasieskolan har
adekvat information om förutsättningarna för att starta undervisning både i
de vanliga C-språken och i andra C-språk. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1987/88: Ub339 och 1987/88: Ub383.

o m

4. Åtgärder för invandrarelever

För invandrarelever i gymnasieskolan görs särskilda insatser i vad gäller
språkundervisningen. Gymnasieskolans extra undervisning i svenska anordnas
antingen som stödundervisning, varvid eleven deltar i den ordinarie
undervisningen i oförminskad omfattning, eller som undervisning i
svenska som andraspråk, vilket sker i utbyte mot timmar i den ordinarie
undervisningen (under minst två timmar i veckan). Därvid får inget ämne
helt bytas ut, och av ämnet svenska får endast en timma i veckan bytas
bort. Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan
(gymnasieförordningen 10 kap. 48—54 §§).

SÖ har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av den extra undervisningen
i svenska i gymnasieskolan och lagt fram förslag till vissa förändringar.

Den extra undervisningen i svenska har ökat i omfattning allt sedan den
infördes år 1982. SÖ konstaterar dock att inte alla de elever, som av
lärarna bedöms behöva det, kommer i åtnjutande av denna undervisning.
SÖ anser att detta beror bl. a. på ämnets oklara status och bristen på
utbildade lärare. Som en annan viktig orsak anges de mycket skiftande
behov av extra undervisning i svenska som finns bland eleverna samt att
den undervisning som erbjuds inte täcker de behov som eleverna själva
upplever sig ha när det gäller extra undervisning i svenska.

För att höja ämnets status så att fler elever vill läsa ämnet föreslår SÖ att
gymnasieeleverna i framtiden också skall kunna studera ämnet svenska
som andraspråk helt eller delvis i utbyte mot ämnet svenska och/eller

UbU 1987/88:16

22

något annat ämne eller som utökad studiekurs. Betyg bör ges när eleven
får undervisning två veckotimmar eller mer i svenska som andraspråk.

Enligt föredragande statsrådet är den extra undervisningen i svenska —
antingen den ges som stödundervisning eller som undervisning i svenska
som andraspråk — samt de övriga stöd- och jämkningsmöjligheter som
redan nu erbjuds inom timplanens ram i princip tillräckliga för att invandrarelever
skall kunna följa undervisningen på den studieväg de valt.

SÖ:s förslag om svenska som andraspråk får stöd i motionerna
1987/88: Ub298 (s), 1987/88: Ub360 (fp) yrkande 7, 1987/88: Ub368 (m)
yrkande 6, 1987/88: Ub387 (s), 1987/88: Ub389 (m) och 1987/88:Ub393 (c).
Som stöd för kravet att svenska som andraspråk bör bli ett självständigt
ämne och att betyg skall sättas i ämnet hänvisar motionärerna till de
resultat som framkommit vid SÖ:s utvärdering av den extra undervisningen
i svenska i gymnasieskolan. Motionärerna understryker vikten av att
undervisningen av elever ur språkliga minoritetsgrupper måste utgå från en
medveten tvåspråkighetssyn.

Utskottet anser att goda kunskaper i svenska språket är en av de viktigaste
förutsättningarna för att invandrareleverna skall kunna genomföra
sina gymnasiala studier på ett tillfredsställande sätt och kunna delta i den
sociala gemenskapen i gymnasieskolan. Utskottet anser därför att undervisning
i svenska för invandrareleverna i gymnasieskolan bör ses i ett
större sammanhang med beaktande av alla de åtgärder som vidtas för
invandrareleverna i det svenska skolväsendet.

Utskottet vill först erinra om undervisningen i svenska som andraspråk i
grundskolan där ämnet är obligatoriskt och betygsätts. Utskottet vill vidare
peka på de introduktionskurser som erbjuds nyanlända invandrarelever.
För närvarande anordnas sådana introduktionskurser som sommarkurser
under sex veckor, som terminskurser och som helårskurser. Föredragande
statsrådet föreslår i årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, s. 157) att
en försöksverksamhet med tvåårig introduktionskurs för invandrare (ramtimplan)
startar läsåret 1988/89.

Mindre studiekurs och förlängd undervisning samt olika stödåtgärder
inom ramen för ett individuellt studieprogram kan i den ordinarie undervisningen
medverka till att underlätta studierna för invandrareleverna.

Mot denna bakgrund finnér utskottet i likhet med föredragande statsrådet
att nu gällande bestämmelser för extra undervisning i svenska bör
kunna tillgodose invandrarelevernas behov av svenskundervisning. Utskottet
utgår från att svenskundervisningen för invandrareleverna — trots
den flexibilitet som är inbyggd i nu gällande system och trots att betyg inte
sätts i svenska som andraspråk i gymnasieskolan — planeras och organiseras
i de enskilda skolenheterna så noggrant som möjligt så att även befintlig
lärarkompetens i svenska som andraspråk på skolorna tas till vara på ett
optimalt sätt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1987/88: Ub298, 1987/88: Ub360 yrkande 7,
1987/88: Ub368 yrkande 6, 1987/88: Ub387, 1987/88: Ub389 och

1987/88: Ub393.

UbU 1987/88:16

Invandrarelevernas problem med undervisningen i engelska tas upp i motionerna
1987/88: Ub334 (s) och 1987/88: Ub388 (s). Enligt motionärerna

23

kommer många invandrarelever från länder, där engelska vanligen inte är
det första främmande språk som studeras i skolan. Deras bristfälliga baskunskaper
leder till att många elever avstår från att studera engelska, då de
börjar i den svenska gymnasieskolan. Det bör enligt motionärerna ges
möjlighet för dessa elever att få undervisning i engelska som B- eller
C-språk. I motion 1987/88: Ub334 föreslås att en försöksverksamhet med
engelska som C-språk förläggs till Tensta gymnasium i Stockholms kommun,
där det finns ett stort antal elever med invandrarbakgrund.

Behörighetsbestämmelserna för gymnasieskolan utgår från krav på skolunderbyggnad
motsvarande årskurs 9 i grundskolan. Som utskottet tidigare
framhållit har nyanlända invandrarelever möjlighet att genomgå introduktionskurser
av olika längd. För dessa introduktionskurser finns en
ramtimplan som ger möjlighet till stor flexibilitet i fråga om undervisningens
utformning. Studierna kan i hög grad individualiseras och anpassas
efter elevernas förkunskaper. Enligt utskottets uppfattning bör i princip
invandrareleverna ges samma förutsättning som de svenska eleverna att
bedriva studier i engelska på gymnasiet. I vissa gymnasieskolor, där antalet
invandrarelever är mycket stort, kan det enligt utskottets mening dock
vara praktiskt att anordna undervisning i engelska i särskilda former när
eleverna har bristfälliga baskunskaper i engelska.

Enligt vad utskottet erfarit prövas för närvarande inom regeringens
kansli ett ärende som avser samma fråga som den motionärerna tar upp.
Med hänsyn härtill bör riksdagen inte nu göra ett uttalande i frågan, varför
utskottet avstyrker motionerna 1987/88:Ub334 och 1987/88:Ub388.

5. Vissa läroplansfrågor

I motion 1987/88: Ub249 (s) behandlas utbildningen på N- och T-linjerna i
gymnasieskolan i Värmlands län. Motionärerna framhåller att det på vissa
gymnasieorter i Värmlands län kommer att bli svårt att anordna utbildning
på både N- och T-linjerna på grund av vikande elevunderlag i början av
1990-talet. Därför föreslås att försöksverksamhet med samordnad NT-utbildning
anordnas i alla kommuner i Värmlands län fr. o. m. läsåret 1989/90
(yrkande 1). Förslaget förutsätter bl. a. studier enligt en särskild timplan
och att årskurs 3 på T-linjen inte grendelas. Vidare måste den nya mellaningenjörsutbildningen
vara utbyggd vid högskolan i Karlstad höstterminen
1992. Motionärerna yrkar också att resurstilldelningen för försöksverksamheten
beräknas på de mer generösa grunder som gäller för kommuner
med alternativa timplaner (yrkande 2) och att val av alternativämne på
N-linjen skall vara möjligt i skolenheter med stort elevunderlag (yrkande
3).

Utskottet vill först erinra om att arbetsgruppen för samordnad ingenjörsutbildning
på mellannivå inom utbildningsdepartementet (SIM-gruppen) i
mars 1988 har avgivit sin slutrapport (Ds 1988:20) med förslag om samordnad
ingenjörsutbildning på mellannivå. I rapporten behandlas utbildningens
dimensionering och lokalisering, kostnadsfördelning mellan stat och
kommun, frågan om huvudmannaskapet för utbildningen m. m. Ärendet
bereds för närvarande inom regeringskansliet.

UbU 1987/88:16

24

Enligt utskottets uppfattning förutsätter en samordnad NT-utbildning
enligt motionärernas förslag att samtliga elever i Värmlands län, som
fr. o. m. läsåret 1989/90 väljer T-linjen, i princip garanteras plats inom den
nya mellaningenjörsutbildningen. En sådan garanti kan inte ges nu. Utskottet
avstyrker därför motion 1987/88:Ub249.1 övrigt hänvisar utskottet
till den timplaneöversyn som aviseras i budgetpropositionen (bil. 10, s. 25).

I motion 1987/88: Ub810 (vpk) yrkande 3 föreslås beträffande datorns
användning i undervisningen att Värmlands läns gymnasieskolor skall
sammanlänka sina datorsystem i ett nätverk.

Utskottet konstaterar att årets budgetproposition innehåller flera förslag
i vad gäller att utveckla dataundervisningen i hela skolväsendet. Förutom
fortsatta investeringar i datorutrustning och programvara föreslås särskilda
medel till försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel
och till pedagogisk ledningsförstärkning för datafrågor. När det gäller
utvecklingen av dataundervisningen i gymnasieskolan finns förslag om
pedagogisk ledningsförstärkning i regeringens proposition (1987/88:102)
om utveckling av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan.

Enligt utskottets uppfattning finns det inget som hindrar gymnasieskolorna
i Värmlands län att utveckla ett samarbete inom dataundervisningens
område i enlighet med motionärens intentioner. Med hänsyn till att den
aktualiserade frågan är beroende av kommunala beslut finns det ingen
anledning för riksdagen att uttala sig i densamma. Motion 1987/88: Ub810
yrkande 3 avstyrks.

I motion 1987/88: Ub256 (s) tas samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan
upp. Motionärerna anser att det är på gymnasienivån eleverna har nått
sådan mognad att undervisningen i dessa frågor kan bli meningsfull. Mot
denna bakgrund föreslås att alla linjer i gymnasieskolan skall ha obligatorisk
undervisning i samlevnadsfrågor.

Samma motionsyrkande framfördes vid föregående års riksmöte, varvid
utskottet bl. a. framhöll länsskolnämndernas tillsynsansvar när det gäller
hur undervisning anordnas på ett område som inte direkt har anknytning
till visst ämne (UbU 1986/87:14). Därutöver vill utskottet hänvisa till
läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) där det bl. a. framhålls att TTF-tid
(TTF, timma till förfogande) skall användas för sexualundervisning. TTF
ingår numera på alla linjer i gymnasieskolan med minst en veckotimma.

När det gäller frågan om att införa obligatorisk undervisning i samlevnadsfrågor
på alla linjer i gymnasieskolan vill utskottet hänvisa till dels det
översyns- och läroplansarbete som aviseras i budgetpropositionen i vad
gäller vissa linjer, dels det kursplanearbete som pågår inom SÖ i vad avser
utvecklingsarbete med yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub256.

I motion 1987/88: Ub258 (c) föreslås att en försöksverksamhet med samverkan
mellan gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning får starta i
Kinda kommun i Östergötlands län. Bakgrunden är att SÖ i november 1987
avslagit en begäran i detta ärende från kommunens sida. I motion
1987/88:Ub206 (m) framförs ett liknande förslag. Motionärerna framhåller
utbildningens betydelse för näringslivets utveckling och därmed för glesbygdskommunernas
fortbestånd.

UbU 1987/88:16

25

Utskottet behandlade ett likartat ärende vid 1986/87 års riksmöte
(UbU 1986/87:14 s. 22). I intentionerna bakom samverkansförsök av detta
slag ligger att genom samverkan mellan utbildningsanordnare vid minskande
elevunderlag bevara utbildningsutbud i framför allt glesbygd, inte att
utvidga eller t. o. m. skapa ett nytt utbud på nya orter med de urholkande
effekter detta skulle få för orter med redan existerande utbildning. I övrigt
hänvisar utskottet till vad föredragande statsrådet anför i årets budgetproposition
beträffande pågående försöksverksamhet och utvecklingsarbete i
gymnasieskolan och dess fortsatta inriktning (prop. 1987/88:100, s. 20 ff).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88: Ub206 och
1987/88: Ub258.

I årets budgetproposition ges en utförlig beskrivning av dagens gymnasieskola.
Vidare ges en redovisning av det pågående försöks- och utvecklingsarbetet
för främst de teoretiska linjerna med anledning av propositionen
(1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling. Beträffande en modernisering
av yrkesutbildningen har regeringen lagt fram förslag om en treårig
försöksverksamhet i proposition 1987/88:102 om utveckling av den yrkesinriktade
utbildningen i gymnasieskolan. Därutöver, framhåller föredragande
statsrådet, behövs en ytterligare översyn av vissa av gymnasieskolans
studievägar. Sammantaget utgör detta grunden för en ny läroplan för
gymnasieskolan som enligt regeringens planer skulle kunna träda i kraft i
början av 1990-talet.

Frågan om gymnasieskolans inriktning tas upp i motionerna
1987/88: Ub368 (m) yrkande 1 och 1987/88: Ub806 (m) yrkande 16. Motionärerna
hänvisar till föredragande statsrådets synpunkter i budgetpropositionen
i vad avser arbetet med en ny läroplan för gymnasieskolan. Gymnasieskolan
bör enligt motionärerna vara mer målinriktad när det gäller de
enskilda elevernas intresseinriktning än vad fallet är för närvarande.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 25) anför föredragande statsrådet följande
om inriktningen av en ny läroplan för gymnasieskolan.

Vad jag nu redovisat utgör hörnstenarna i arbetet med en ny läroplan för
gymnasieskolan. Som framgår av redogörelsen har arbetet planerats så att
den nya läroplanen skall kunna träda i kraft i början av 1990-talet. Den nya
läroplanen kommer att bära en stark prägel av vad jag anser viktigast för
1990-talets gymnasieskola. Kort sammanfattat gäller det för det första att
kraven på kvalitet måste vara högt ställda. Det gäller innehåll, arbetssätt
och arbetsmiljö vid såväl studieförberedande som yrkesinriktade linjer.
För det andra gäller det att gymnasieskolan är till för alla ungdomar och
skall var bra för alla. I denna ambition finns ett villkor inbyggt — nämligen
att gymnasieskolan då inte kan utformas lika för alla. Att studievägarna i
gymnasieskolan nu blir mer likvärdiga skall inte betyda att deras olika
utbildningsprofil suddas ut. Jämlikhetsbegreppet, som så starkt präglar
utbildningspolitiken, utgår från allas lika värde och bygger samtidigt på
insikten att människor är olika. Grundskolans mål och riktlinjer uttrycker
detta på följande sätt: ”Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör
heller inte sträva efter att göra dem lika. När de lämnar skolan bör de göra
det med bibehållen individualitet och särprägel och med en uppövad förmåga
att respektera individualitet och särprägel hos andra människor”.
Det är denna grundskolans målsättning som är gymnasieskolans utmaning
och som skall prägla dess utformning.

UbU 1987/88:16

26

Utskottet konstaterar att många av motionärernas synpunkter på gymnasieskolans
inriktning i framtiden överensstämmer med föredragande statsrådets
uppfattning.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i betänkandet UbU
1987/88:31 anfört om den framtida yrkesutbildningen föreslår utskottet att
motionerna 1987/88:Ub368 yrkande 1 och 1987/88:Ub806 yrkande 16 avslås
av riksdagen.

6. Övriga frågor

I motion 1987/88: Ub247 (c) förordas ett mera flexibelt resurstilldelningssystem
i gymnasieskolan. Motionären menar att tillgängliga resurser i form
av årselevplatser inte kan utnyttjas på ett tillfredsställande sätt då beräkningen
av antalet årselevplatser endast utgår från två klasstorlekar - 16
resp. 30 elever. Motionären föreslår dels att en utredning tillsätts för att
utreda frågan om gymnasieskolan kan tillämpa det resurstilldelningssystem
som finns för kommunal högskoleutbildning (yrkande 2), dels att vissa
specialkurser och påbyggnadsutbildningar skall få anordnas med delningstalet
16 elever (yrkande 1).

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid riksmötet 1985/86 beslutat om
ändrade former för beräkningen av undervisningstimmar och statsbidrag
till lärarlöner i gymnasieskolan från den 1 juli 1987 (prop. 1985/86:97,
UbU 1985/86:37, rskr. 1985/86:357). Statsbidrag utgår endast för elever
som är inskrivna vid skolan den 15 januari. En parlamentariskt sammansatt
referensgrupp skall under de närmaste åren följa hur det nya statsbidragssystemet
fungerar i praktiken. Detta arbete bör slutföras innan riksdagen
tar ställning till frågan om förändringar av det nuvarande bidragssystemet.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 2 i motion 1987/88: Ub247.
Beträffande yrkandet om ett lägre delningstal för vissa specialkurser och
påbyggnadsutbildningar erinrar utskottet om att ett sådant beslut skulle
medföra ökade kostnader för staten. Yrkande 1 i samma motion avstyrks.

Ett nytt system för statsbidrag till skolledning gäller fr. o. m. den 1 juli 1987
(gymnasieförordningen 16 kap.). I motion 1987/88: Ub366 (c) yrkande 2
hävdas när det gäller resurser till skolledningsfunktionen att de små gymnasieskolorna,
som tillämpar alternativa timplaner, missgynnas av det nya
systemet. Enligt motionären bör reglerna för statsbidrag till skolledningsresurser
för dessa skolor ses över.

Enligt vad utskottet erfarit kommer SÖ och ett antal länsskolnämnder
samt den nämnda parlamentarikergruppen även att granska utfallet av
resurssystemet för skolledningsfunktionen i gymnasieskolan. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub366
yrkande 2.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande
att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras beträffande skolledningsresurser
för korrespondensgymnasiet i Torsås med hänsyn till det
nya statsbidragssystemet för gymnasieskolan.

UbU 1987/88:16

27

I två motioner, nämligen 1987/88: Ub224 (c) och 1987/88 :Ub288 (fp) behandlas
det statliga stödet till lärlingsutbildningen. I båda motionerna
hävdas att nuvarande bidrag är otillräckligt. Detta leder bl. a. till att hantverkare
inte är benägna att åta sig uppgiften att svara för lärlingsutbildning
inom sitt yrke. I motion 1987/88: Ub288 föreslås att det statliga bidraget till
lärlingsutbildningen beräknas med utgångspunkt i lärlingslönen.

Med hänvisning till den omfattande försöksverksamhet som, under förutsättning
av riksdagens godkännande, kommer att ske med arbetsförlagd
utbildning finns det ingen anledning att göra ändring i nu gällande bidragssystem
för den gymnasiala lärlingsutbildningen. Med hänvisning till det
anförda avstyrks motionerna 1987/88:Ub224 och 1987/88: Ub288.

I motion 1987/88: Ub326 (s) och i motion 1987/88:A21 (c) yrkande 5, som
väckts med anledning av proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, värnas om
de mindre gymnasieskolornas bevarande. I den förstnämnda motionen
framförs ett konkret yrkande om att utbildning på gymnasial nivå med fritt
val av utbildningslinje skall garanteras vaije elev i sitt hemlän. För att detta
krav skall kunna uppfyllas är det enligt motionären angeläget med ytterligare
samordning mellan kommuner i ett län beträffande utbildningsutbudet.

Mot bakgrund av vikande elevunderlag i gymnasieskolan under 1990-talet
anser utskottet att frågan om att bevara gymnasial utbildning på mindre
orter är av stor vikt. Utskottet erinrar om prioriteringen av försök med
samordning mellan gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på
mindre orter inom ramen för pågående försöks-och utvecklingsarbete
(prop. 1987/88:100, bil. 10, s. 22). Det finns ingen anledning för riksdagen
att nu göra ett uttalande i detta ärende, varför motionerna 1987/88:A21
yrkande 5 och 1987/88: Ub326 avstyrks.

7. Anslagsberäkningar

I budgetpropositionen redovisas medelsbehovet under 14 anslagsposter.
För de olika ändamålen beräknas sammanlagt 5 247 573 000 kr.

I motion 1987/88: Ub278 (fp) yrkande 5 delvis föreslås minskat bidrag till
hemspråks undervisningen i gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att
ca 80 % av eleverna som har hemspråksundervisning i grundskolan är
födda i Sverige. Dessa elever har fått möjlighet till dels hemspråksträning i
förskolan, dels hemspråksundervisning i grundskolan under nio år. Mot
denna bakgrund bör anslaget för hemspråksundervisning i gymnasieskolan
kunna minskas med 7 milj. kr.

Utskottet konstaterar att SÖ beräknat antalet elever med hemspråksundervisning
i gymnasieskolan till ca 8000 läsåret 1988/89. SÖ har därvid
utgått från att den kraftiga ökningen av hemspråksstuderande elever i
gymnasieskolan, som ägde rum i böljan av 1980-talet, nu har avstannat.
Utskottet har under föregående riksmöte avstyrkt motionsyrkanden av
samma innebörd som det nu aktuella (UbU 1986/87:14, rskr. 1986/87:186)

UbU 1987/88:16

28

med hänvisning till riksdagens principiella beslut om hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1984/85:100, UbU
1984/85:12, rskr. 1984/85:149). Utskottet anser inte att det finns skäl för
riksdagen att nu ändra uppfattning, varför utskottet avstyrker motion
1987/88:Ub278 yrkande 5 delvis.

Enligt motion 1987/88: Ub308 (vpk) yrkande 3 delvis bör ett särskilt beredskapsanslag
för gymnasieskolan införas. Syftet därmed är att kommuner
som förväntas få ett vikande elevunderlag skall kunna ha en oförändrad
organisation i sin gymnasieskola. Medel för detta ändamål beräknas till
25 milj.kr. förbudgetåret 1988/89.

Utskottet vill erinra om det försöks- och utvecklingsarbete som pågår i
gymnasieskolan med anledning av proposition 1983/84:116 om gymnasieskola
i utveckling. I detta prioriteras bl. a. försök med olika former av
samarbete mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
(jfr. prop. 1987/88:100 bil. 10, s. 22). Enligt utskottet finns det inte anledning
att nu införa ett särskilt bidrag till kommuner med vikande elevunderlag
i gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
1987/88:Ub308 yrkande 3 delvis.

I samma motion (yrkande 4 delvis) anförs att procentsatsen för garantiresursen
för gymnasieskolans statsbidrag bör sänkas från 5% till 2% i vad
gäller resurstilldelningen av allmänna timresurser med anledning av det
nya statsbidragssystemet för lärarlöner i gymnasieskolan fr. o. m. den 1 juli
1987. Enligt motionärerna skulle en sådan ändring i bidragskompensationen
till skolhuvudmännen medföra en kostnadsökning av 3 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet vill hänvisa till den parlamentariskt sammansatta referensgrupp
som under de närmaste åren skall granska hur det nya statsbidragssystemet
för lärarlöner i gymnasieskolan har utfallit. Det finns inte anledning
för riksdagen att nu ta ställning till nya regler i vad avser garantiresursen,
varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub308
yrkande 4 delvis.

Regeringens förslag i proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen
i gymnasieskolan har föranlett en ny hemställan från regeringens
sida beträffande anslagsbeloppen under anslagen B 3. Stöd för utveckling
av skolväsendet, B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet och B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1988/89.

I den kostnadsöversikt som redovisas i proposition 1987/88:102 upptas
kostnadsökningar om totalt 24,4 milj. kr. för budgetåret 1988/89 för utvecklingsarbete
och försöksverksamhet avseende den yrkesinriktade utbildningen
i gymnasieskolan, omfattande 5000 intagningsplatser budgetåret
1988/89. Av den totala kostnadsökningen om 24,4 milj. kr. avser 15,9
milj. kr. anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Kostnadsökningarna
gäller undervisningskostnader för tillkommande lärarledd undervisning
i vissa ämnen, ersättning för arbetsplatsförlagd utbildning, tillsynsinsatser
och skolledarinsatser, försäkringsskydd för elever, handledarutbildning,
fortbildningssatsning för berörda personalgrupper och produktionsstöd för

UbU 1987/88:16

29

läromedel. Enligt regeringsförslaget bör riksdagen för budgetåret 1988/89
anvisa 5 263 473 000 kr. för driften av gymnasieskolor.

Med hänsyn till utskottets tidigare ställningstagande till dimensioneringen
av försöksverksamheten, nämligen att antalet intagningsplatser i vad
avser försöksverksamheten budgetåret 1988/89 skall öka med 1 000 intagningsplatser
i förhållande till förslaget i proposition 1987/88:102 till totalt
6000 intagningsplatser, anser utskottet att de anslagsposter som är elevrelaterade
bör ökas i motsvarande omfattning. Den totala kostnadsökningen
för ytterligare 1000 intagningsplatser uppgår till 3780000 kr. Det totala
beloppet under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor beräknar
utskottet sålunda till 5 267 253 000 kr.

I motion 1987/88: Ub7 (m) yrkande 9 delvis föreslås i konsekvens med
tidigare ställningstagande att riksdagen avslår regeringens förslag om medel
till utvecklingsarbete och försöksverksamhet avseende gymnasieskolans
yrkesinriktade utbildning.

I motion 1987/88: Ub9 (fp) yrkande 10 delvis föreslås att inga medel skall
utgå till försöksverksamheten i vad gäller ökade undervisningskostnader,
ersättningen för arbetsplatsförlagd utbildning, tillsyn m.m., försäkringsskydd
och genomföranderesurs, dvs. kostnader för försöksverksamhet
läsåret 1988/89. Däremot bör medel motsvarande 15,1 milj. kr. utgå till
handledarutbildning, fortbildning och produktionsstöd för läromedel (yrkande
13) för att försöksverksamheten med yrkesinriktad utbildning i
gymnasieskolan skall kunna förberedas på bästa sätt.

Förslagen i motion 1987/88: Ub308 (vpk) yrkande 5 innebär en ökning av
förevarande anslag med 43 milj. kr. med hänsyn till yrkandena 2, 3 och 4,
samtliga delvis, i samma motion, vilka har behandlats i det föregående.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till
regeringens förslag i propositionerna 1987/88:100 och 1987/88:102 föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9
delvis, 1987/88:Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 13, 1987/88:Ub278
yrkande 5 delvis, 1987/88: Ub308 yrkandena 2-4, samtliga delvis, och
yrkande 5 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 5 267 253 000 kr.

I proposition 1987/88:102 föreslås en genomföranderesurs avseende försöksverksamheten
med yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan om 2,5
milj. kr. för budgetåret 1988/89. Beloppet är beräknat med 500 kr. per elev.
Kostnaden föreslås belasta anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet.

I motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9 delvis, 1987/88: Ub9 yrkande 10
delvis och yrkande 11 avvisas medelsökningen för anslaget med hänvisning
till motionärernas tidigare ställningstaganden till försöksverksamheten.

Utskottet anser det motiverat med en särskild genomföranderesurs och
tillstyrker att medel anvisas för genomförandet av försöksverksamheten
enligt regeringens beräkningsgrund. Med anledning av utskottets tidigare
beslut om en utökning av försöksverksamheten med 1 000 intagningsplatser
budgetåret 1988/89 bör i konsekvens därmed genomföranderesursen
öka i motsvarande omfattning, dvs. med 500000 kr. Utskottet föreslår
således att riksdagen med ändring av riksdagens tidigare beslut (prop.

UbU 1987/88:16

30

1987/88:100, UbU 1987/88:11, rskr. 1987/88:161) och med anledning av
proposition 1987/88:102 samt med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande
9 delvis, 1987/88: Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 11 till Stöd för
utveckling av skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av (49188000 + 3000000=) 52 188000 kr.

Förslaget i proposition 1987/88:102 föranleder även ändring av anslaget
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1988/89. Regeringen föreslår i denna proposition att det under anslaget
skall upptas 6 milj. kr. för det kursplanearbete som redan påbörjats inom
SÖ under medverkan av arbetsmarknadens parter och skolhuvudmän.

I motion 1987/88:Ub7 yrkande 9 delvis och 1987/88:Ub816 (m) yrkande
10 yrkas avslag på den föreslagna medelsökningen för anslaget. I motion
1987/88:Ub9 yrkande 12 föreslås en medelsökning med 0,3 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

Utskottet finnér det i propositionen föreslagna medelsbeloppet väl avvägt.
Riksdagen bör, med ändring av tidigare beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:204), med bifall till proposition 1987/88:102
och med avslag på motionerna 1987/88:Ub7 yrkande 9 delvis, 1987/88:Ub9
yrkande 12 och 1987/88:Ub816 yrkande 10 till Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av (30755000 + 6000000=) 36755 000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1988189

att riksdagen med anledning av propositionerna 1987/88:100 och
1987/88:102 samt med avslag på motion 1987/88: Ub9 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåren 1989/90 och 1990191

att riksdagen med anledning av propositionerna 1987/88:100 och
1987/88:102 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram
förbudgetåren 1988189, 1989190 och 1990/91

att riksdagen med avslag på motion 1987/88 :Ub812 yrkande 1 godkänner
vad som förordats i proposition 1987/88:100,

4. beträffande avskaffande av sektorsramar

att riksdagen med avslag på motion 1987/88: Ub368 yrkande 3 godkänner
vad som förordats i proposition 1987/88:102,

5. beträffande en totaldimensionerad gymnasieskola

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub361 yrkande 16 och
1987/88: Ub801 yrkande 10 delvis,

6. beträffande inriktning av gymnasieutbildningen i Stockholms
län

UbU 1987/88:16

31

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub802 yrkande 2 och
1987/88:Ub817 yrkande 1,

7. beträffande slopande av prioriteringen av 16-17-åringar vid
intagningen till gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub264,
1987/88: Ub315, 1987/88: Ub346 yrkande 1, 1987/88: Ub354,

1987/88:Ub361 yrkande 17, 1987/88: Ub368 yrkande 2,

1987/88:Ub808 yrkande 2 och 1987/88:Ub814 yrkande 3, med anledning
av motion 1987/88: Ub248 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub346 yrkande 2, 1987/88:Ub361 yrkande 18 och
1987/88: Ub801 yrkande 10 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. beträffande intagningsplatser till vårdinriktad kompletteringskurs
för budgetåret 1989190

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub814 yrkande 6,

9. beträffande meritvärdering av arbetslivserfarenhet vid intagning
till gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub808 yrkande 3,

10. beträffande lämplighetsprövning vid antagning till vissa linjer
i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub808 yrkande 5 och
1987/88: Ub814 yrkande 4,

11. beträffande fortsatt försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk
linje

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,

12. beträffande försöksverksamhet med lokalt valt alternativt estetiskt
variantämne på H- och S-linjerna

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub368 yrkande 5 godkänner
vad som förordats i proposition 1987/88:100,

13. beträffande intresseval i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub246 yrkandena 30—32,
1987/88:Ub281, 1987/88:Ub347 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub806
yrkande 18, 1987/88: Ub807 yrkande 3 och 1987/88: Ub815 yrkande
8,

14. beträffande försöksverksamhet med en internationell linje i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub287,

15. beträffande främjande av olika kultur- och föreningsaktiviteter
i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub308 yrkande 2 delvis,

16. beträffande ökning av antalet idrottsgymnasier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub229, 1987/88: Ub240 yrkandena
1 och 2, 1987/88: Ub323, 1987/88:Ub358 yrkande 1 och
1987/88: Ub811 yrkande 7,

17. beträffande försöksverksamhet med dubbelt timtal i B- och
C-språk

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,

UbU 1987/88:16

32

18. beträffande engelskspråkig utbildning i Göteborgs kommun
att riksdagen godkänner vad sorn förordats i proposition
1987/88:100,

19. beträffande språkundervisningen på treårig teknisk linje
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub362 yrkande 1,

20. beträffande förstärkt språklig utbildning på treåriga linjer i
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub362 yrkande 3,

21. beträffande målfrågor m. m. för språkundervisningen i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1987/88: Ub362 yrkandena 4 och 5,

22. beträffande information till elever om möjligheterna att välja
vissa C-språk

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub339 och 1987/88: Ub383,

23. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub298, 1987/88:Ub360 yrkande
7, 1987/88:Ub368 yrkande 6, 1987/88:Ub387, 1987/88:Ub389
och 1987/88:Ub393,

24. beträffande undervisning i engelska som B- eller C-språk

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub334 och 1987/88: Ub388,

25. beträffande försöksverksamhet med samordnad naturvetenskaplig
och teknisk utbildning i Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub249 yrkandena 1-3,

26. beträffande datorns användning i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub810 yrkande 3,

27. beträffande obligatorisk undervisning i samlevnadsfrågor
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub256,

28. beträffande försöksverksamhet med samverkan mellan gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub206 och 1987/88: Ub258,

29. beträffande gymnasieskolans inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub368 yrkande 1 och
1987/88: Ub806 yrkande 16,

30. beträffande flexibelt resurstilldelningssystem i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1987/88: Ub247,

31. beträffande resurser till sko/ledningsfunktionen
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub366 yrkande 2,

32. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att avgöra vilka följdändringar som skall genomföras
för korrespondensgymnasiet i Torsås för att anpassa gällande
bestämmelser till vad som gäller för den kommunala gymnasieskolan,
i enlighet med vad som förordats i proposition 1987/88:100,

33. beträffande statligt stöd till lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub224 och 1987/88: Ub288,

34. beträffande mindre gymnasieskolors bevarande

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub326 och 1987/88:A21
yrkande 5,

3 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 16

UbU 1987/88:16

33

35. beträffande minskat bidrag till hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis,

36. beträffande beredskapsanslag för gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub308 yrkande 3 delvis,

37. beträffande procentsats för garantiresursen för gymnasieskolans
statsbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88: Ub308 yrkande 4 delvis,

38. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor

att riksdagen med anledning av propositionerna 1987/88:100 och
1987/88:102 samt med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9
delvis, 1987/88: Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 13,
1987/88:Ub278 yrkande 5 delvis, 1987/88:Ub308 yrkandena 2—4,
samtliga delvis, och yrkande 5 till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
5 267253000 kr.,

39. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Stöd för utveckling
av skolväsendet

att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:11, rskr. 1987/88:161) samt med anledning av proposition
1987/88:102 och med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande
9 delvis, 1987/88:Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 11 till Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 52 188000 kr.,

40. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:204) samt med bifall till proposition
1987/88:102 och med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9
delvis, 1987/88:Ub9 yrkande 12, 1987/88: Ub816 yrkande 10 till
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 36755 000 kr.

Stockholm den 19 maj 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m). Lars Svensson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro
Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Larz Johansson
(c), Björn Samuelson (vpk), Kristina Svensson (s), Kerstin Keen (fp),
Marianne Andersson (c) och Ewa Hedkvist Petersen (s).

UbU 1987/88:16

34

Reservationer

1. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram för
budgetåret 1988/89 (mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 i betänkande UbU
1987188:31

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Som en konsekvens av förslaget i reservation 2 till betänkande UbU
1987/88:31 om att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan
startar först läsåret 1989/90 bör den dimensionering inom
gymnasieskolans direktram som förordats i budgetpropositionen gälla för
budgetåret 1988/89, dvs. totalt 127000 intagningsplatser och totalt 304000
årselevplatser.

Detta bör riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och motion
1987/88: Ub9 yrkande 9 samt med avslag på proposition 1987/88:102 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet elevplatser inom gymnasieskolans direktram
för budgetåret 1988189

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Ub9 yrkande 9 samt med avslag på proposition 1987/88:102
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Antalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram för
budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 (mom. 3)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 12 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att invandrarungdomarna
ges förutsättningar för att klara en övergång till reguljär gymnasieutbildning
så bra som möjligt. Mot denna bakgrund är den i budgetpropositionen
föreslagna försöksverksamheten med introduktionskurser befogad. Utskottet
anser dock inte att den utökning av antalet årselevplatser, som
bl. a. detta föranleder, skall drabba övriga utbildningar som belastar gymnasieskolans
lilla ram.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att lilla ramen bör utökas med
500 årselevplatser för invandrarkurser, vilket även SÖ föreslagit i sin
anslagsframställning för budgetåret 1988/89. För att finansiera denna utökning
bör kostnaden belasta anslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. Det ankommer på
regeringen att i regleringsbrev meddela bestämmelser härom.

UbU 1987/88:16

35

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1987/88: Ub812 yrkande 1 och med anledning av proposition
1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om antalet årselevplatser inom gymnasieskolans lilla ram.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande qntalet elevplatser inom gymnasieskolans lilla ram
förbudgetåren 1988/89, 1989190 och 1990191

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub812 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. En totaldimensionerad gymnasieskola (mom. 5)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Samma
motionsyrkande” och slutarmed ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att alla ungdomar under 20 år
bör ha rätt att få studera i gymnasieskolan. De ungdomar som inte får en
plats i gymnasieskolan skall i enlighet med kommunernas ansvar för alla
ungdomar under 20 år beredas ungdomsplats eller plats i ungdomslag.
Kostnaderna för samhället för dessa insatser belastar andra anslag i statsbudgeten.
Enligt utskottets uppfattning är det bättre att så många ungdomar
som möjligt får tillträde till gymnasieskolan. Gymnasieskolan bör ha
förutsättningar att ge alla ungdomar en meningsfull utbildning.

Mot denna bakgrund bör gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1989/90
totaldimensioneras. Antalet intagningsplatser och årselevplatser bör således
anpassas efter sökandetrycket och den intagningskapacitet som finns i
kommunerna med hänsyn till tillgång på bl. a. behöriga lärare, lokaler och
utrustning.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub361 yrkande
16 och 1987/88: Ub801 yrkande 10 delvis som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande en totaldimensionerad gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub361 yrkande 16
och 1987/88:Ub801 yrkande 10 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Inriktning av gymnasieutbildningen i Stockholms län
(mom. 6)

Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

UbU 1987/88:16

36

Utskottet anser i likhet med motionärerna att näringslivets struktur och
arbetsmarknadens behov i ett län bättre bör avspeglas i gymnasieskolans
utbildningsutbud av studievägar. Stockholms län, vars näringsliv domineras
av offentlig och privat service, bör mot denna bakgrund ha ett större
inslag av teoretisk utbildning i gymnasieskolan än vad som nu är fallet.
Från regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att dimensioneringen av de
teoretiska studievägarna främst ökar i länets södra del.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub802 yrkande 2
och 1987/88:Ub817 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande inriktning av gymnasieutbildningen i Stockholms
län

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub802 yrkande 2
och 1987/88: Ub817 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Lämplighetsprövning vid antagning till vissa linjer i
gymnasieskolan (mom. 10)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att någon form av lämplighetsprövning vid antagning till
gymnasieskolans vårdlinje och sociala servicelinje bör göras. Många ungdomar
har självfallet svårt att sätta sig in i vad ett yrke inom vårdområdet
kräver. De behöver därför få en realistisk bild av vårdarbetet. De måste
även själva få besked om de är lämpliga för ett yrke som både fysiskt och
psykiskt kräver mycket av sina utövare. Tidigare ingick i utbildningen till
sjuksköterska en viss provelevtid, innan eleven definitivt antogs till utbildningen.
Utskottet vill i likhet med motionärerna föreslå att som försöksverksamhet
någon form av prövotid införs för sökande till vårdlinjen och
sociala servicelinjen.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub808 yrkande 5
och 1987/88:Ub814 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande lämplighetsprövning vid antagning till vissa linjer
i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub808 yrkande 5
och 1987/88: Ub814 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:16

37

6. Försöksverksamhet med lokalt valt alternativt estetiskt
variantämne på H- och S-linjerna (mom. 12)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget om ett estetiskt
”biandämne” med tre veckotimmar, vilket eleverna väljer lokalt, kan
undergräva undervisningens kvalitet. Svårigheter kommer enligt utskottets
uppfattning att föreligga när det gäller att få behöriga lärare till undervisningen.
En kombination av ämnen förutsätter även en kombination av
lärarinsatser. Att lösa detta schematekniskt kan vara svårt med befintliga
lärarkrafter i estetisk-praktiska ämnen i en skola. Risk kan därmed föreligga
att obehöriga lärare får ansvar för undervisningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1987/88:Ub368 yrkande 5 avslår regeringens förslag om
försöksverksamhet med estetiskt variantämne på vissa linjer.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande försöksverksamhet med lokalt valt alternativt estetiskt
variantämne på H- och S-linjerna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub368 yrkande 5 och
med avslag på proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. Intresseval i gymnasieskolan (morn. 13)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vill först” och på s. 18 slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att elevernas valmöjligheter på de studieförberedande
linjerna bör öka. Riksdagen har tidigare beslutat att elever med intresse för
idrott och estetiska ämnen kan få ägna sig åt sitt specialintresse genom
jämkning av timplanen (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). I årets budgetproposition
aviseras även inrättandet av ett schackgymnasium i Norrköping
i enlighet med idrottsgymnasiernas verksamhet, vilket innebär att
fem veckotimmar frigörs för specialstudier genom jämkning av timplanen.
Samma möjlighet till jämkning bör enligt utskottets uppfattning även ges
till elever med intresse för ett i gymnasieskolans timplan upptaget läroämne.
Ett naturligt komplement till pågående försöksverksamhet vore enligt
utskottets mening att inrätta särskilda språkgymnasier. Vid dessa skulle
undervisningen i ett eller ett par språk utökas genom att högst fem veckotimmar
i andra ämnen byttes ut.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub347 yrkandena
1 och 2 samt 1987/88: Ub806 yrkande 18 och med anledning av motionerna
1987/88:Ub246 yrkandena 30-32, 1987/88:Ub281, 1987/88:Ub807 yrkande
3 och 1987/88: Ub815 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:16

38

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande intresseval i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub347 yrkandena 1
och 2 samt 1987/88: Ub806 yrkande 18 och med anledning av motionerna
1987/88: Ub246 yrkandena 30-32, 1987/88 :Ub281,

1987/88:Ub807 yrkande 3 och 1987/88:Ub815 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Intresseval i gymnasieskolan (morn. 13)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vill först” och på s. 18 slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Gymnasieskolan har kommit att bli en skola som omfattar praktiskt taget
alla ungdomar i åldern från 16 år och upp till 19-20 år. Detta innebär att
det ställs andra krav på gymnasiet än då det huvudsakligen var en förberedelse
för fortsatta studier på fackhögskolor eller universitet. Det krävs att
gymnasieskolan har ett utbildningsutbud som ger verklig valfrihet och har
möjlighet att tillfredsställa elevernas ofta mycket skiftande önskemål samtidigt
som den måste vara utformad för att tillgodose näringslivets och den
offentliga sektorns behov av utbildad arbetskraft.

För att gymnasieskolan skall kunna tillgodose alla de krav som ställs
måste den vara flexibel. Frågan om intresse val och möjlighet till jämkningar
i timplanen för att tillgodose sådana har riksdagen tidigare behandlat
våren 1984 (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412).

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att också elever med andra
talanger än inom idrott, schack och estetiska ämnen ges möjlighet att
utveckla sina specialintressen. Elever som har speciella förutsättningar för
t. ex. matematik, fysik och språk bör på motsvarande sätt få utveckla
dessa. Rimligen bör sådana specialgymnasier för teoretiska ämnen, liksom
de för idrott, bli riksrekryterande. Enligt utskottets mening bör också
modellen med s. k. hemortsalternativ med utbyte av fem veckotimmar få
prövas för de ungdomar som har speciella talanger eller intressen inom de
teoretiska områdena men som av olika skäl inte vill lämna sin hemort. Man
bör även pröva ett system där elever kan få möjlighet att fritt välja ett antal
ämnen utöver vissa obligatoriska ämnen.

Riksdagen bör därför ändra sitt beslut från riksmötet 1983/84 att ifrågavarande
timplanejämkningar skulle avse endast idrott, schack eller estetiska
ämnen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub246
yrkandena 30-32 och med anledning av motionerna 1987/88:Ub281,
1987/88: Ub347 yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub806 yrkande 18,

I987/88:Ub807 yrkande 3 och 1987/88: Ub815 yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande intresseval i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub246 yrkandena 30—32

UbU 1987/88:16

39

och med anledning av motionerna 1987/88: Ub281, 1987/88: Ub347
yrkandena 1 och 2, 1987/88: Ub806 yrkande 18, 1987/88: Ub807 yrkande
3 och 1987/88: Ub815 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Främjande av olika kultur- och föreningsaktiviteter i
gymnasieskolan (mom. 15)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 2 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig i likhet med motionärerna tveksamt till inrättandet
av särskilda gymnasieskolor, där studierna inriktas på ett visst läroämne. I
stället bör varje skolenhet lokalt ges förutsättningar att stimulera eleverna
till egna aktiviteter som inte nödvändigtvis utgår från definierbara skolämnen.
Eleverna måste därför få stifta bekantskap med verksamheter
utanför skolan. För att detta skall kunna ske måste t. ex. kulturinstitutioner
och föreningar av olika slag få möjlighet att — givetvis på skolans
villkor — informera om sin verksamhet. Därigenom skapas kontakter
mellan skolan och olika kultur- och föreningsaktiviteter vilka successivt
kan utvecklas och resultera i olika verksamheter från elevernas sida. För
att bl. a. ersätta kostnader för företrädare för olika kulturinstitutioner och
föreningar bör särskilda statliga medel anslås motsvarande 15 milj. kr. för
budgetåret 1988/89.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308 yrkande 2
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande främjande av olika kultur- och föreningsaktiviteter
i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308 yrkande 2 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Svenska som andraspråk (mom. 23)

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m), Larz Johansson (c), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 böljar med ”Utskottet
anser” och slutar med ” 1987/88: Ub393” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning ger de resultat som framkommit av SÖ:s
utvärdering av den extra undervisningen i svenska i gymnasieskolan underlag
för beslut om att svenska som andraspråk skall ha status som ett
självständigt ämne i gymnasieskolan. Förutom att flera invandrarelever
skulle välja att studera ämnet, skulle ett särskilt ämne svenska som andra -

UbU 1987/88:16

40

språk medföra ett mera tillförlitligt planeringsunderlag för bl. a. tjänstefördelning
och schemaläggning. På dessa områden finns det för närvarande
brister enligt vad som framkommit av SÖ:s utvärdering. Invandrarelever
bör kunna studera ämnet svenska som andraspråk helt eller delvis i utbyte
mot ämnet svenska och/eller något annat ämne eller som utökad studiekurs.

Utskottet anser vidare att ämnet svenska som andraspråk bör betygsättas
om veckotimtalet är minst två.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub360 yrkande 7,
1987/88: Ub368 yrkande 6, 1987/88: Ub389 och 1987/88: Ub393 samt med
anledning av motionerna 1987/88:Ub298 och 1987/88:Ub387 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub360 yrkande 7,
1987/88:Ub368 yrkande 6, 1987/88:Ub389 och 1987/88:Ub393 samt
med anledning av motionerna 1987/88: Ub298 och 1987/88: Ub387
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Gymnasieskolans inriktning (mom. 29)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”1 budgetpropositionen”
och på s. 27 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att följande synpunkter bl. a. bör ligga till grund för de
översyner av gymnasieskolans läroplan som aviseras i budgetpropositionen.

Gymnasieskolan får inte bli en förlängning av grundskolan. De olika
linjerna i gymnasieskolan skall vara målstyrda - mot ett bestämt yrke, en
viss bransch eller fortsatta studier efter gymnasieskolan. Att kunna se en
direkt koppling mellan utbildningen och det mål den syftar till skapar bra
motivation hos eleverna. Vid en sådan utformning av gymnasieskolan bör
även bestämda förkunskapskrav ställas upp för de olika studievägarna.
Detta ger eleverna rätt information om studiernas karaktärsämnen och vad
som krävs för att studierna skall klaras av på ett tillfredsställande sätt.

När det gäller frågan om kraven på kvalitet i utbildningen i vad gäller
utbildningens innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö samt strävan att skapa
en gymnasieskola för alla, ansluter sig utskottet till de synpunkter som
framförs av föredragande statsrådet i budgetpropositionen.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub368 yrkande 1
och 1987/88: Ub806 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande gymnasieskolans inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub368 yrkande 1

UbU 1987/88:16

41

och 1987/88: Ub806 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Minskat bidrag till hemspråksundervisning (mom. 35)

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 29 slutar med ”yrkande 5 delvis” bort ha följande
lydelse:

Hemspråksundervisningen i gymnasieskolan utgörs av dels undervisning
i hemspråk som ämne, dels studiehandledning på hemspråk (gymnasieförordningen
10 kap. 41 §). Statsbidrag utgår till båda dessa former av
hemspråksundervisning. I likhet med motionärerna anser utskottet att den
totala volymen av hemspråksundervisning bör kunna minska med hänsyn
till att den största delen av eleverna i gymnasieskolan tidigare i grundskolan
under nio år haft möjlighet att studera sitt hemspråk. De invandrarelever
i gymnasieskolan som kommit sent till Sverige bör ha goda kunskaper i
sitt hemspråk och torde främst behöva studiehandledning.

Mot denna bakgrund anser utskottet att anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor bör reduceras med 7 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Det ankommer på regeringen att göra de ändringar av bidragsbestämmelserna
som erfordras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande minskat bidrag till hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Beredskapsanslag för gymnasieskolan (mom. 36)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
vill erinra” och slutar med ”yrkande 3 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att elevunderlaget i gymnasieskolan i stora delar
av landet kommer att minska i början av 1990-talet. Följden kan bli att
kommunerna kan få svårigheter att behålla en väl utbyggd skolorganisation.
Med hänsyn till det omfattande försöks- och utvecklingsarbete som
pågår inom hela gymnasieskolan och arbetet med nya kurs- och läroplaner
bör tills vidare ett beredskapsanslag införas om 25 milj. kr. för gymnasieskolan.
Syftet därmed är att skolhuvudmännen skall kunna ha en organisation
av gymnasieskolan som i förhållande till antalet elever är något överdimensionerad.
Åtgärden kan också ses som en regionalpolitisk satsning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308 yrkande 3
delvis som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1987/88:16

42

dels att moment 36 i utskottets hemställan i bort ha följande lydelse:

36. beträffande beredskapsanslag för gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Procentsats för garantiresursen för gymnasieskolans
statsbidrag (morn. 37)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Utskottet
vill hänvisa” och slutar med ”yrkande 4 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att en av principerna för införandet av det nya
statsbidragssystemet för lärarlöner i gymnasieskolan fr. o.m. 1 juli 1987
var att det nya systemet skulle vara kostnadsneutralt för staten. Utskottet
anser att samma princip beträffande kostnaderna även bör gälla skolhuvudmännen.
Mot denna bakgrund bör kompensationsgränsen sänkas
från 5% till 2%. Därmed ökar möjligheterna för skolhuvudmännen att
anpassa sin organisation i gymnasieskolan till det nya bidragssystemet.
Kostnaden för denna åtgärd beräknas till 8 milj. kr., dvs. 3 milj. kr. utöver
regeringsförslaget (anslagsposten 3 under anslaget).

Detta bör riksdagen med bifall motion 1987/88: Ub308 yrkande 4 delvis
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

37. beträffande procentsats för garantiresursen för gymnasieskolans
statsbidrag

att riksdagen med bifall motion 1987/88: Ub308 yrkande 4 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor (morn. 38)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 i UbU 1987188:31
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”5267253000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i konsekvens med tidigare ställningstagande till försöksverksamhet
med yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan att riksdagen
avslår regeringens förslag om medelsökning om 15,9 milj. kr. under förevarande
anslag.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande
9 delvis, med anledning av proposition 1987/88:100 och motion
1987/88: Ub9 yrkande 10 delvis och med avslag på proposition
1987/88:102, motionerna 1987/88:Ub9 yrkande 13, 1987/88:Ub278 yrkande
5 delvis och 1987/88:Ub308 yrkandena 2-4, samtliga delvis, och yrkan -

UbU 1987/88:16

43

de 5 till Bidrag för driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 5 247 573000 kr.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub7 yrkande 9 delvis,
med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88: Ub9
yrkande 10 delvis samt med avslag på proposition 1987/88:102 och
motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 13, 1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis
och 1987/88:Ub308 yrkandena 2-4, samtliga delvis, och yrkande
5 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 5 247 573 000 kr.,

16. Anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor (morn. 38)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 i UbU 1987188:31 och
reservation 12

Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”5267253000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig inte bakom de medelsökningar som försöksverksamheten
avseende den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan med
start redan läsåret 1988/89 föranleder. I konsekvens med utskottets tidigare
ställningstagande bör dock satsningar göras på handledarutbildning,
fortbildning och produktionsstöd till läromedel redan budgetåret 1988/89.
Denna medelsökning beräknas till 15,1 milj. kr. Med hänvisning till vad
som anförs i reservation 2 om medel för hemspråksundervisning i gymnasieskolan
beräknas anslagsbeloppet under förevarande anslag uppgå till
5255673000 kr.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 13 samt
1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis med anledning av propositionerna
1987/88:100 och 1987/88:102 samt med avslag på motionerna 1987/88:Ub7
yrkande 9 delvis, 1987/88: Ub308 yrkandena 2-4, samtliga delvis, och
1987/88: Ub308 yrkande 5 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 255 673000 kr.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub9 yrkande 10
delvis och yrkande 13 samt 1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis, med
anledning av propositionerna 1987/88:100 och 1987/88:102 samt
med avslag på motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9 delvis och

UbU 1987/88:16

44

1987/88:Ub308 yrkandena 2-4, samtliga delvis, och yrkande 5 till
Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 5 255 673 000 kr.,

17. Anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor (morn. 38)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 13 och 14
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar nied ”Med
hänvisning” och slutar med ”5 267 253000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förevarande anslag i konsekvens med utskottets
tidigare ställningstagande bör öka med 43 milj. kr. budgetåret 1988/89.
Medelsökningen avser kulturinsatser i gymnasieskolan, beredskapsanslag
för gymnasieskolan, ökad garantiresurs i vad avser statsbidrag till gymnasieskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308
yrkandena 2-4, samtliga delvis, och yrkande 5, med anledning av propositionerna
1987/88:100 och 1987/88:102 och med avslag på motionerna
1987/88:Ub 7 yrkande 9 delvis, 1987/88:Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande
13 samt 1987/88: Ub278 yrkande 5 delvis till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
5310253 000 kr.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

38. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Ub308 yrkandena 2-4,
samtliga delvis, och yrkande 5, med anledning av propositionerna
1987/88:100 och 1987/88:102 samt med avslag på motionerna
1987/88: Ub7 yrkande 9 delvis, 1987/88: Ub9 yrkande 10 delvis och
yrkande 13 samt 1987/88:Ub278 yrkande 5 delvis till Bidrag till
driften av gymnasieskolor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 5 310253000 kr.,

18. Anslagsbeloppet under anslaget Stöd för utveckling av
skolväsendet (mom. 39)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 eller 2 i
UbU 1987188:31

Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

UbU 1987/88:16

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 31 slutar med ”52 188000 kr.” bort ha följande lydelse:

45

Sorn en konsekvens av att utskottet avvisat en försöksverksamhet avseende
den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan budgetåret 1988/89
behövs ingen medelsökning av förevarande anslag. Riksdagens tidigare
beslut i vad avser anslagsbeloppet under förevarande anslag gäller sålunda.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller motionerna 1987/88: Ub7 yrkande
9 delvis, 1987/88:Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 11 samt avslår
proposition 1987/88:102 i denna del.

dels att moment 39 i utskottets hemställan i bort ha följande lydelse:

39. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Stöd för utveckling
av skolväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub7 yrkande 9
delvis och l987/88:Ub9 yrkande 10 delvis och yrkande 11 avslår
proposition 1987/88:102,

19. Anslagsbeloppet under anslaget Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation I i UbU 1987/88:31

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”36755 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Som en konsekvens av att utskottet avvisat försöksverksamhet avseende
den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan budgetåret 1988/89
behövs ingen medelsökning av förevarande anslag i vad gäller medel för
kursplanearbete inom SÖ.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Ub7
yrkande 9 delvis och 1987/88: Ub816 yrkande 10 samt med avslag på
proposition 1987/88:102 och motion 1987/88: Ub9 yrkande 12 till Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 25 755 000 kr.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande anslagsbeloppet under anslaget Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (prop. 1987/88:100,
UbU 1987/88:13, rskr. 1987/88:204) samt med bifall till motionerna
1987/88: Ub7 yrkande 9 delvis och 1987/88: Ub816 yrkande 10 samt
med avslag på proposition 1987/88:102 och motion 1987/88: Ub9
yrkande 12 till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 25 755 000 kr.

UbU 1987/88:16

46

Särskilda yttranden

1. Minskat bidrag till hemspråksundervisning (mom. 35)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Vi har i utbildningsutskottets betänkande 1987/88:14, reservation 6, framhållit
att hemspråksundervisningen bör koncentreras tjll förskolan och tili
skolans låg- och mellanstadier. Tyngdpunkten i undervisningen för invandrarungdom
i högre åldrar bör ligga på att de skall lära sig svenska samt med
hjälp av handledning på hemspråket få ökade möjligheter att ta del av den
ordinarie verksamheten i klassen. På sikt bör därför insatserna för hemspråksundervisning
i gymnasieskolan markant kunna reduceras.

2. Antalet elevplatser och anslagsbeloppen (mom. 1 och 38-40)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

I motion 1987/88: Ub8 yrkande 1 har centerpartiet hemställt om avslag på
regeringens förslag om försöksverksamhet. Vi anser, i enlighet med vad
som anförs i motionen, att förslaget är illa förberett, och dessutom onödigt.
Det borde vara fullt möjligt att i stället, som motionärerna föreslår, genomföra
reformen i sin helhet från och med läsåret 1989/90.

Sedan propositionen lades har dock förberedelserna för försöksverksamheten
gått vidare. Skolor har planerat för den, och tusentals elever har
förmåtts att välja om för att fylla de nya utbildningsplatserna. Om riksdagen
nu, endast ett par månader före terminsstarten, skulle besluta att
inhibera försöksverksamheten skulle naturligtvis förvirringen bli stor, och
det hela skulle gå ut över enskilda skolor och elever.

Detta innebär att regeringen, genom att först vänta ett år i onödan med
att lägga förslag, och därefter kräva ett forcerat genomförande, försatt
riksdagen i en tvångssituation som inte är acceptabel. Vi anser regeringens
handläggning av frågan värd stark kritik. Av hänsyn till berörda elever och
skolor nödgas vi nu godta att försöksverksamheten genomförs.

UbU 1987/88:16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

47

■