Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:14

om anslag till grundskolor, m.m.

(prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis) UbU

1987/88:14

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) underpunkterna
B 12. Bidrag till driften av grundskolor m.m., B 13. Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m., B 14. Sameskolor, B 15. Specialskolan m.m.:
Utbildningskostnader, B 16. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m., B 17.
Bidrag till driften av särskolor m.m. och B 18. Kostnader för viss personal
vid statliga realskolor jämte motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Regeringen har under punkt B 12 (s. 101 — 114) föreslagit

1. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
inrättande av självständiga högstadieskolor i vissa fall,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
statsbidrag till fristående skolor,

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
resurser för bl.a. planering av skolans dataundervisning,

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
försöksverksamhet och utvecklingsinsatser för dataundervisningen i skolan,

6. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 005 400 000 kr.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är fogat som bilaga till detta
betänkande.

Motionerna

1987/88:Ub205 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att statsbidrag skall utgå till Bladins skola.

1987/88:Ub215 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari I

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestäm -

1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 14

melser till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor UbU 1987/88:14

utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till
skolor i offentlig regi.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :So209.

1987/88:Ub220 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
ändring av skolförordningen i vad gäller utvisning av elev från lärorummet.

1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
5. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår 130 milj.kr. i syfte att
minska klassernas storlek samt ge bidrag till drift av små skolenheter.

1987/88:Ub231 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till nytt statsbidragssystem för fristående grundskolor och
gymnasieskolor utifrån principen om ett lika stöd som det som gäller för det
allmänna skolväsendet.

1987/88:Ub238 av Olle Aulin och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö i enlighet med
vad i motionen anförts.

1987/88:Ub242 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anställning av lärare.

1987/88:Ub244 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att vid bedömningen om en skola skall
ha rätt att ge allmän skolplikt så skall huvudmannens syften med skolan
också ligga till grund för prövningen.

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenterats i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor med statsbidrag,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete mellan lärarhögskolorna och de fristående skolorna,

17. att riksdagen beslutar att statsbidragsbestämmelserna skall vara så
utformade att det skall vara möjligt för kommun som så önskar att utnyttja
del av förstärkningsresursen till att minska klasserna i mellan- och högstadiet
ned till 25 elever.

1987/88:Ub267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret 1988/

89 anslår 25 milj.kr.

1987/88:Ub278 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — 2

yrkas

2. att riksdagen under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor UbU 1987/88:14

m.m. anslår 70 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit att fördelas
under punkt 1. Bas- och förstärkningsresurser,

4. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget till den samlade skoldagen
och därmed under anslaget B 12 anslår 25 milj.kr. mindre än vad regeringen
har föreslagit.

1987/88:Ub293 av Björn Samuelson och Bo Hammar (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om s.k. fristående skolor.

1987/88:Ub300 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevers och föräldrars rätt till val av skola,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya bidragsbestämmelser
för fristående skolor i enlighet med vad som anges i motionen, varvid kostnaderna
för en elev i det allmänna skolväsendet skall vara riktmärke för
bidragens storlek,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklat prövningsförfarande för bidrag till fristående skolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolstyrelse även i fortsättningen skall fatta beslut om godkännande
av fristående skola för skolpliktens fullgörande.

1987/88:Ub302 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utökat antal veckotimmar i hemkunskap i grundskolan.

1987/88:Ub305 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av läroplanen i vad gäller antalet hemkunskapstimmar i
grundskolan.

1987/88:Ub307 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen till Skolöverstyrelsens förfogande för inköp av datorutrustning
till grundskolor och gymnasieskolor med integrerade handikappade
elever för budgetåret 1988/89 anslår 3 000 000 kr.

1987/88:Ub316 av Göthe Knutson (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med statsrådet
Göranssons önskan om ändring av benämningen grundskola till folkskola
och att yrkestiteln folkskollärare återinförs.

1987/88 :Ub319 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samma regler för statsbidrag till fristående skolor på alla nivåer.

3

1987/88:Ub325 av Alexander Chrisopoulos och Björn Samuelson (vpk) UbU 1987/88:14
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hemspråksundervisning
skall bedrivas inom skolans ordinarie timplan,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande obligatorisk
hemspråksundervisning i ungdomsskolan, med möjlighet till dispens.

1987/88:Ub329 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet
hemkunskap.

1987/88:Ub341 av Per Arne Aglert och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av hemspråksundervisningen
i grund- och gymnasieskolan samt att riksdagen, tills denna utvärdering
genomförts, ej beslutar om förändringar av denna undervisning.

1987/88 :Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

9. att riksdagen beslutar att det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet
avskaffas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans resurser och angelägna kvalitetsförstärkningar,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till fristående skolor,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett temporärt stöd till fristående skolor,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgad timram för ämnet hemkunskap.

1987/88:Ub386 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen
i grundskolan.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till grundskolan.

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

12. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget
Bil. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B 12. Bidrag till driften
av grundskolor m.m. överföra 290 000 000 kr. till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen (delvis),

15. att riksdagen beslutar att 120 milj.kr. av de till förstärkningsresursen
överförda medlen skall avse insatser på grundskolans mellanstadium,

16. att riksdagen avslår förslaget att under anslaget B 12 anvisa 25 milj.kr.
avseende utvecklingsarbete rörande den icke dmplanebundna delen av

skoldagen, .

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen UbU 1987/88:14
anförts om hemspråksundervisningen,

18. att riksdagen under anslaget B 12 till hemspråksundervisning för budgetåret
1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
40 000 000 kr. sänkt anslag,

19. att riksdagen till B 12. Bidrag till driften av grundskolor m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 230 400 000 kr.

Utskottet

Högstadieundervisning i glesbygd

När en glesbygdskommun vill nyinrätta en högstadieskola med mindre än
tre paralleller skall enligt 1982 års riksdagsbeslut systemet med s.k. filialhögstadium
tillämpas. Resurstilldelning sker i sådana fall gemensamt till
huvudskola och filialskola. Skälen till denna förhållandevis restriktiva inställning
till nyinrättande är att de statliga kostnaderna blir högre vid nyetablering
av en högstadieskola med mindre än tre paralleller jämfört med om
systemet med filialhögstadium används.

Av budgetpropositionen framgår att det från flera kommuner har framförts
önskemål att få etablera små högstadieskolor. Enligt föredragande
statsrådets mening är det angeläget att tillgodose detta krav. Från regionalpolitisk
synpunkt är det viktigt att kunna erbjuda också högstadieundervisning
inom rimligt avstånd i en bygd.

Statsrådet föreslår att nu gällande krav på minst tre paralleller vid nyetablering
av små högstadieskolor i glesbygd slopas. Regeringen bör få medge
inrättande av självständiga högstadieskolor i sådana fall där avståndet mellan
huvudskola och filialskola är så stort att det är svårt att sambruka delar
av resurserna. I propositionen begärs riksdagens godkännande av vad som
föreslagits om inrättande av högstadieskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget.

Vissa resursfrågor

Riksdagen har i början av 1980-talet lagt fast en norm för medeltalet elever
per basresurs på mellanstadiet, nämligen 23,0 (proposition 1980/81:20,

UbU 1980/81:15, rskr. 1980/81:120).

Regeringen har den 18 december 1986 efter riksdagens bemyndigande
beslutat att medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet skall sänkas
från 23,0 till 22,86 för budgetåret 1987/88.

Riksdagen beslöt vidare våren 1987 att som sin mening ge regeringen till
känna att normen för riksmedeltalet elever per basresurs på mellanstadiet
för budgetåret 1988/89 bör sänkas till 22,72 och att normeringen av medeltalet
elever per basresurs på sikt successivt bör avvecklas.

I motion 1987/88 :Ub361 (c) yrkande 9 föreslås nu att det särskilda basresursmedeltalet
för mellanstadiet avskaffas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att normeringen av riksmedeltalet
elever per basresurs på mellanstadiet kan medföra olägenheter vid 5

1* Riksdagen 1987/88. 14 sami Nr 14

anordnande av undervisning på grundskolans mellanstadium. Som fram- UbU 1987/88:14
gått av redovisningen i det föregående har riksdagen gjort ett uttalande om
en successiv avveckling av denna normering. Det finns därför inte anledning
att göra ett ytterligare uttalande. Till bilden hör också att frågor om hur
grundskolans statsbidragssystem i framtiden skall vara utformat för närvarande
bereds inom regeringskansliet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/

88:Ub361 yrkande 9.

Enligt motionerna 1987/88:Ub361 (c) yrkande 10, 1987/88:Ub801 (c) yrkande
1 och 1987/88:Ub230 (c) yrkande 5 bör de resurser som frigörs på
grund av elevtalsminskningen i grundskolan få stanna kvar i skolväsendet.

De begärda resurserna, som i den förstnämnda motionen anges till 300
milj.kr. och som sägs inte påverka statsbudgeten förrän budgetåret 1989/90
på grund av nuvarande bidragskonstruktion för grundskolan, bör enligt
motionärerna användas till minskad storlek på klasserna i de skolor där
detta behövs, bl.a. på mellanstadiet.

Enligt utskottets mening måste ett kvarhållande av resurser i skolan, trots
att elevantalet minskar, motiveras utifrån verksamhetens behov vägt mot
behov på andra samhällsområden och med hänsyn tagen till det statsfinansiella
läget. Efter en sådan avvägning finnér utskottet att förslaget att kvarhålla
de resurser som frigörs genom elevminskning inte kan tillstyrkas.

Riksdagen bör således avslå motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 5, 1987/

88:Ub361 yrkande 10 och 1987/88:801 yrkande 1.

I motion 1987/88:Ub816 (m) föreslås överföring av 290 milj.kr. från anslaget
Särskilda insatser inom skolområdet till den undervisningsbundna delen
av grundskolans förstärkningsresurs, bl.a. 120 milj.kr. för vissa insatser
på grundskolans mellanstadium (yrkande 15 delvis).

Föreslagen överföring av 290 milj.kr. från anslaget Särskilda insatser
inom skolområdet till grundskoleanslaget får vittgående konsekvenser för
dels de samordnande, regionala utbildningsinsatser som planeras för elever
med handikapp eller andra särskilda behov, dels regionala åtgärder för
fierhandikappade elever i särskolan. Motion 1987/88:Ub816 yrkande 15
delvis i vad gäller resurser för vissa insatser på grundskolans mellanstadium
(120 milj.kr.) avstyrks på de grunder som angetts i UbU 1987/88:13.

Enligt motionerna 1987/88:Ub278 (fp) yrkande 2 delvis och 1987/

88:Ub246 (fp) yrkande 17 bör ytterligare 70 milj.kr. tillföras den undervisningsbundna
delen av grundskolans förstärkningsresurs för att klasstorlekarna
på mellan- och högstadierna skall kunna minskas till högst 25.

Utskottet erinrar om att förstärkningsresursen i princip bör användas på
ett behovsinriktat sätt, varvid behoven hos de elever som har de största
problemen i skolan väger tungt. Att använda huvuddelen av förstärkningsresursen
för generell delning av klasser står inte i överensstämmelse med en
sådan behovsorienterad resursanvändning (jfr UbU 1985/86:14 s. 14). På
denna grund och av statsfinansiella skäl bör riksdagen avslå motionerna
1987/88:246 yrkande 17 och 1987/88:Ub278 yrkande 2 delvis.

6

Enligt motion 1987/88:Ub267 (vpk) yrkande 5 delvis bör 25 milj.kr. anvisas UbU 1987/88:14
som särskilt stöd för skolor i glesbygd.

Utskottet erinrar om regeringens förslag beträffande särskilda insatser
för högstadieundervisning i glesbygd. Yrkande 5 delvis i motion 1987/

88:Ub267 bör avslås.

Hemspråksundervisning

1 budgetpropositionen anför föredragande statsrådet att hemspråksundervisningen,
där detta är praktiskt genomförbart, i första hand bör förläggas
utanför den ordinarie timplanen. I sådana fall kan invandrareleverna närvara
på alla lektioner tillsammans med sina kamrater med svensk bakgrund
och därvid inte gå miste om annan undervisning, vilket statsrådet anser
vara en fördel för deras skolgång. Samtidigt kommer det att ges bättre
möjligheter att samla elever i grupper till hemspråksundervisning, vilket
kan möjliggöra en rationell användning av tillgängliga resurser.

I fyra motioner tas detta resonemang upp. I motion 1987/88:Ub386 (s)
anförs att det är viktigt att invandrarbarnen bereds möjlighet till hemspråksundervisning
i den obligatoriska skolan. Motionärena befarar att
konsekvenserna av uttalandet i propositionen skulle kunna bli att invandrarelevers
villkor försämras. Enligt motionerna 1987/88:Ub325 (vpk) yrkande
1 bör hemspråksundervisningen bedrivas inom skolans ordinarie
timplan. I motion 1987/88:Ub361 (c) yrkande 11 hävdas att hemspråksundervisningen
inte bör förläggas till elevernas fritid. I stället bör ett kraftfullt
uttalande göras till stöd för hemspråksundervisningen. I motion 1987/

88:Ub341 (fp) redovisas ett antal problem med hemspråksundervisningen.

Invandrareleverna hamnar i en konfliktsituation mellan hemmets önskemål
att utveckla hemspråket och kamrattrycket som kräver anpassning till
det svenska språket. Ibland har invandrarelever valt bort ämnen så att de
gått miste om för dem mycket viktig och kanske avgörande undervisning.

Samtidigt är hemspråksundervisningen oumbärlig för dem. Motionärerna
inser den goda avsikten med uttalandet i budgetpropositionen men delar
oron för hemspråkens ställning och elevernas dilemma. Att vara hemspråkslärare
under dessa omständigheter anses också vara en grannlaga
uppgift. Motionärerna oegär en utvärdering av hemspråksundervisningen i
ungdomsskolan samt att riksdagen, tills denna utvärdering genomförts, ej
beslutar om förändringar av denna undervisning.

Utskottet vill inledningsvis stryka under att invandringen till Sverige har
betytt mycket och fortfarande betyder mycket för det svenska samhällets
utveckling, bl.a. på det kulturella området. Genom invandringen har det till
Sverige kommit människor som genom att de har en annan språklig och
etnisk bakgrund kan fungera som kulturlänkar mellan oss och andra länder.
Detta är något mycket värdefullt för vårt land.

I den allmänna diskussionen av frågan om hemspråksundervisningens
förläggning under skoldagen har förekommit viss oklarhet i vad gäller begreppen.
Det har använts begrepp som ”utanför den ordinarie timplanen”,

”inom skolans ordinarie timplan”, ”utanför schematid”, ”inom annan icke

7

timplanebunden tid under skoldagen” osv. Utskottet vill för sin del konsta- UbU 1987/88:14
tera följande.

Enligt skolförordningen (5 kap. 10 a §) skall i grundskolan anordnas undervisning
/ hemspråk som särskilt ämne för de elever som har ett annat
språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet. För samma elever
skall även anordnas studiehandledning på hemspråket i annat eller andra
ämnen i den årskurs som eleven tillhör. Undervisning i ämnet hemspråk
och studiehandledning på hemspråk skall anordnas för en elev, om eleven
behöver det och önskar delta däri. Verksamheten skall ges den omfattning
som fordras för att täcka elevens behov och kan ersätta deltagande i motsvarande
omfattning i annan verksamhet under skoldagen, såsom fria aktiviteter
eller annan icke timplanebunden tid under skoldagen eller timplanebunden
undervisning i ett eller flera av elevens skolämnen.

Utskottet konstaterar vidare att vad som anförts om hemspråksundervisningen
i budgetpropositionen inte är något principiellt nytt. I 1985 års budgetproposition
anfördes att det är önskvärt att hemspråksundervisning
skall kunna erbjudas elever utanför schematid eller under t.ex. tid för fria
aktiviteter som ett alternativ där det är praktiskt genomförbart med hänsyn
till bl.a. tillgängliga resurser och lärarnas tjänstgöring. Denna fråga måste,
anförde statsrådet, självfallet avgöras på lokal nivå, där en bedömning med
utgångspunkt i lokala och individuella förutsättningar och behov kan
göras. På förslag av utbildningsutskottet godkände riksdagen vad som i
propositionen förordats om hemspråksundervisningens förläggning i förhållande
till annan verksamhet i grundskolan (proposition 1984/85:100 bil.

10, s.100— 101, UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149).

Utskottet anser det viktigt att elever med annat hemspråk än svenska kan
befästa och utveckla sitt hemspråk. Det är vidare en tillgång för vårt land
om många av landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Som utskottet
ser det kan det vara av värde för invandrareleverna om undervisningen i
hemspråk schemaläggs så att man tar i anspråk s.k. håltimmar samt fria
schemapositioner först och sist på skoldagen, dvs. när elever börjar sent
eller slutar tidigt på dagen. För skolor med många hemspråkselever kan
också de möjligheter utnyttjas som halvklassundervisning i vissa ämnen
medger. Strävan bör vara att deltagande elever skall kunna få både hemspråksundervisning
och undervisning i de andra ämnena. Av schematekniska
skäl, bl.a. att hemspråkslärare ofta tjänstgör på flera skolor, blir det
dock inte sällan nödvändigt att välja lösningar där en del av hemspråksundervisningen
ersätter lektioner i andra ämnen.

I budgetpropositionen föreligger inga förslag om ändringar av skolförordningens
regler om hemspråksundervisningen. Den oro som trots detta
har uppstått med anledning av formuleringarna i propositionen torde ha sin
grund i att endast hemspråksundervisningen nämns som exempel på aktivitet
som föranleder elever att "gå ifrån” undervisningen i klassen. Som framhålls
i motion 1987/88:Ub386 finns det i skolan ett antal andra aktiviteter
som också innebär viss frånvaro från undervisningen i klassen. De sammantagna
effekterna av dessa förhållanden är självfallet inte något odelat
positivt. Invandrarelevernas situation i skolan är, såsom kortfattat redovisas
i motion 1987/88:Ub341, förvisso inte lätt. De känsliga avvägandena 8

om hurtiden i skolan skall disponeras bör, som framhölls i 1985 årsbudget- UbU 1987/88:14
proposition, göras på lokal nivå. Denna princip måste självfallet fortfarande
gälla.

Enligt utskottets uppfattning vilar därför ett stort ansvar på dem som
inom de olika kommunerna har att samordna vissa övergripande frågor,
bl.a. schemaläggningen för hemspråksundervisningen. Utskottet utgår från
att de problem som finns av schemateknisk och pedagogisk natur kommer
att kunna lösas i samförstånd med alla berörda genom en samordnad planering.
De skolor och kommuner där goda lösningar på hithörande frågor har
kommit till stånd bör kunna lyftas fram av SÖ och länsskolnämnderna som
vägledande exempel för en fortsatt positiv utveckling av hemspråksundervisningen.
Utskottet förutsätter att SÖ och länsskolnämnderna får i uppdrag
att på lämpligt sätt förmedla dessa exempel till dem som är verksamma
på fältet.

Avslutningsvis vill utskottet stryka under att hemspråksundervisningen
självfallet bör ha samma ställning som undervisningen i andra ämnen i
skolan och därvid ges likvärdiga arbetsmöjligheter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående föreslår utskottet
att motionerna 1987/88:Ub325 yrkande 1, 1987/88:Ub341, 1987/

88:Ub361 yrkande 11 och 1987/88:Ub386 inte skall föranleda någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför.

I motion 1987/88 :Ub325 (vpk) yrkande 2 hemställs om förslag innebärande
obligatorisk hemspråksundervisning i ungdomsskolan med möjlighet till dispens.

Alltsedan hemspråksreformen genomfördes har utskottet haft att behandla
motionsyrkanden av denna innebörd. Dessa har avstyrkts av utskottet,
främst med hänsyn till att obligatorisk hemspråksundervisning inte går
att förena med den av riksdagen år 1975 fastlagda principen om valfrihet.

Riksdagen har intagit samma ståndpunkt. Utskottet finner inte anledning
för riksdagen att frångå tidigare fattade beslut att deltagande i hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk skall vara frivilligt. Utskottet
föreslår alltså att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub325 yrkande
2.

Enligt motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 17 bör hemspråksundervisningen
koncentreras till förskolan och till skolans låg- och mellanstadier. Tyngdpunkten
i undervisningen för invandrarbarn i högre åldrar bör ligga på att
barnen skall lära sig svenska samt att med hjälp av handledning på hemspråket
öka möjligheterna för dem att ta del av den ordinarie veksamheten i
klassen.

Utskottet anser att det övergripande målet för skolans hemspråksundervisning
alltjämt bör vara att främja aktiv tvåspråkighet. En begränsning av
hemspråksundervisningen till förskolan och grundskolans låg- och mellanstadium
innebär att målet för undervisningen, dvs. aktiv tvåspråkighet, inte
med säkerhet kan fullföljas. Målet för hemspråksundervisning bör ligga
fast. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1987/88:Ub816 yrkande 17.

9

Fristående skolor

UbU 1987/88:14

Frågan om vilken instans som skall godkänna en skola för fullgörande av
skolplikt tas upp i budgetpropositionen. I dag är det skolstyrelsen i den
kommun där skolan är belägen som har att fatta beslut om godkännande av
fristående skola för fullgörande av skolplikt. Till propositionen är fogat
förslag till ändring av skollagen av innebörd att länsskolnämnd hädanefter
skall godkänna skola för fullgörande av skolplikt resp. återkalla sådant
beslut. Skolstyrelse skall därvid beredas tillfälle att yttra sig före nämndens
beslut.

I motion 1987/88:Ub300 (m) yrkande 4 yrkas avslag på regeringens förslag.

Utskottet, som i likhet med föredragande statsrådet Finnér det önskvärt
med en mer enhetlig praxis i dessa frågor, föreslår att riksdagen antar det
genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
och avstyrker därmed motion 1987/88:Ub300 yrkande 4. Utskottet vill i
sammanhanget framhålla vikten av att skolverksamhet inte startas förrän
länsskolnämnden lämnat sitt godkännande.

Enligt motion 1987/88:Ub244 (s) bör huvudmannens syfte med skolan
ligga till grund för prövningen av godkännandet.

Enligt 9 kap. 1 § skollagen (1985:1100) skall godkännande meddelas, om
skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar
och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna
mål.

Utskottet vill till detta lägga att nuvarande lagstiftning ger goda möjligheter
att ingripa mot missförhållanden. Vidare utgår utskottet från att frågor
om godkännande av skolor kommer att bedömas på ett mer enhetligt sätt i
framtiden. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub244.

Riksdagen beslöt hösten 1982 om ett nytt statsbidragssystem för fristående
skolor för skolpliktiga elever. Enligt beslutet skulle det ankomma på regeringen
att förklara fristående skolor berättigade till sta t sbidrag enligt de riktlinjer
som angetts av riksdagen (UbU 1982/83:10, rskr. 1982/83:63). För att
en fristående skola skall kunna få statsbidrag skall den genom sin pedagogik
eller särskilda inslag i verksamheten eller på annat sätt kunna ge erfarenheter
av värde för det offentliga skolväsendet eller komplettera detta i
något annat allmännyttigt avseende. Antalet elever i fristående skolor med
statligt stöd utgjorde läsåret 1986/87 ungefär 5 %o av antalet skolpliktiga
elever i riket. Bidraget per elev utgör drygt 40 % av det genomsnittliga statsbidraget
per elev i grundskolan (prop. 1982/83:1 s. 31 — 32, 43 och 45,

UbU 1982/83:10 s. 15). Statsbidraget är elevrelaterat.

Av propositionen framgår att SÖ på regeringens uppdrag utvärderat
verksamheten vid vissa fristående skolor samt lämnat ett antal förslag med
anledning av utvärderingen. Förslagen har remissbehandlats.

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att regeringen även i
fortsättningen avser att pröva frågan om statsbidrag till fristående skola i
varje särskilt fall. Statsrådet är således inte beredd att förorda att alla godkända
skolor automatiskt skall få statsbidrag. 10

Regeringens beslut bör enligt föredragande statsrådet grundas på en hel- UbU 1987/88:14
hetsbedöming av skolans verksamhet. SÖ:s utvärdering har vidare visat att
det inte är möjligt att utgå från att erfarenheterna från varje enskild fristående
skola skall kunna överföras till det allmänna skolväsendet. Kravet på att
varje enskild skola skall ge erfarenheter av värde för grundskolan bör därför
slopas. Utgångspunkten bör i stället vara att det är av allmänt intresse att
alternativ pedagogik och alternativ inriktning av skolans verksamhet kan
prövas oavsett om erfarenheterna i det enskilda fallet kan bedömas vara
direkt överförbara till grundskolan eller ej. Detta innebär enligt föredragande
statsrådet bl.a. att en fristående skola för att komma i fråga till statsbidrag
bör ha en prägel som i något avseende avviker från grundskolan. Det
kan vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en särskild pedagogisk
grundsyn (t.ex. waldorfpedagogik) som en i fråga om timplaner eller
kursplaner påtagligt annorlunda upplagd verksamhet. Även skolor som
står på konfessionell grund bör kunna komma i fråga till statsbidrag.

1 motion 1986/87:Ub293 (vpk) hävdas att de fristående skolorna, om det
är möjligt, bör inordnas i det allmänna skolväsendet. I de fall detta inte går,
bör inga bidrag utgå.

Utskottet, som ansluter sig till föredragande statsrådets bedömning av
frågan, föreslår att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub293 godkänner
vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till fristående
skolor.

Enligt motion 1987/88:Ub300 (m) yrkande 3 bör prövningsförfarandet när
det gäller statsbidragliU fristående skolor förenklas. Beslut bör kunna fattas
av myndighet inom den statliga skoladministrationen. Vid avslag på ansökan
skall den sökande skolan ha möjlighet att anföra besvär hos regeringen.

Utskottet anser att nu gällande princip i vad gäller beslutsnivå vid statsbidragsgivning
tills vidare bör tillämpas. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1987/88:Ub300 yrkande 3.

1 motion 1987/88:Ub361 (c) yrkande 13 anförs att de statsbidragsberättigade
fristående skolorna utan större olägenhet bör kunna erhålla statsbidrag
enligt de regler som i framtiden kommer att gälla för grundskolan. Därmed
blir deras ekonomiska ställning, i vad avser statligt stöd, likvärdig med
grundskolans. Riksdagen bör enligt motionärerna uttala sig för ett sådant
principiellt ställningstagande. Enligt motionerna 1987/88:Ub215 (m),

1987/88:Ub231 (c), l987/88:Ub246 (fp) yrkande 8 och 1987/88:Ub300 (m)
yrkandena 1 och 2 bör riksdagen hos regeringen begära förslag till nya
statsbidragsbestämmelser för fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå
utifrån principen att bidraget skall motsvara ungefär de kostnader
staten har för elever i likartad kommunal utbildning. Enligt motion 1987/

88:Ub319 (fp) yrkande 4 bör samma villkor för rätt till statsbidrag gälla för
skola på gymnasial nivå som för skola på grundskolenivå.

Utskottet har under föregående riksmöte anfört att nivån på statsbidraget
till fristående skola självfallet inte är en gång för alla given (jfr UbU 1986/

87:12). För närvarande pågår en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser
för grundskolan. Resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas.

11

Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1987/88:Ub215, 1987/
88:Ub231, !987/88:Ub246 yrkande 8, !987/88:Ub300 yrkandena I och 2,
och l987/88:Ub361 yrkande 13. Utskottet avstyrker också motion 1987/
88:Ub3l9 yrkande 4.

I motion 1987/88:Ub361 (c) yrkande 14 hemställs — i avvaktan på att ett
nytt statsbidragssystem införs — att riksdagen hos regeringen begär förslag
om ett temporärt stöd för att ge fristående skoloren möjlighet till överlevnad
och en säkerställd utveckling.

Utskottet finner inte skäl tillstyrka förslaget. Motion 1987/88:Ub361 yrkande
14 avstyrks.

1 propositionen tar föredragande statsrådet också upp frågan om kommunala
bidragUW fristående skolor. Från olika håll har rests krav på tvingande
regler för kommunerna att betala sådant bidrag. Det är enligt statsrådets
mening rimligt att en kommun betalar bidrag till en fristående skola för
elever som är mantalsskrivna i kommunen med ett belopp som i princip
motsvarar den besparing kommunen gör genom att slippa betala t.ex. skolmåltider
och läromedel. Han är dock inte beredd att förorda en absolut
regel med denna innebörd. De flesta kommuner betalar redan i dag enligt
denna princip. Föredragande statsrådet räknar med att berörda kommuner
kommer att göra så i framtiden.

Utskottet ansluter sig till vad som anförts i propositionen. Har skola
godkänts enligt skollagens föreskrifter så att barn i kommunen har rätt att
fullgöra sin skolplikt där, följer därav som en logisk konsekvens att barn vid
sådan skola bör få del av förmåner om vilka kommunen beslutar beträffande
skolpliktiga barn. Eljest skulle barn till vissa kommuninvånare särbehandlas.

1 motion !986/87:Ub246 (fp) yrkande 9 anförs att det statliga stödet till
fortbildning är omfattande. Lärare vid en fristående skola har i dag inte
möjlighet att få tillgång till denna resurs. Enligt motionärerna är det rimligt
att lärare vid en statsunderstödd fristående skola i en kommun får viss del
av medlen till lokal skolutveckling i kommunen.

Utskottet vill peka på att i det statsbidragsbelopp per elev som utgår till
fristående skola får anses ingå även bidrag till kostnader för personalens
fortbildning. Med hänvisning till bidragskonstruktionen avstyrker utskottet
motion 1986/87 :Ub246 yrkande 9.

Enligt yrkande 10 i motion 1986/87:Ub246 (fp) bör åtgärder vidtas för att
stimulera ett samarbete mellan fristående skolor och högskoleenheter med
lärarutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Av SÖ:s nyssnämnda utvärdering av vissa fristående skolor framgår att
dessa skolor har lätt att få till stånd ett väl fungerande lärarlag som kan
utveckla en pedagogisk samsyn i sitt arbete. Erfarenheter från fristående
skolor visar också på ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola.
Studiegången i olika ämnen kan vidare vara upplagd på ett särskilt sätt i
fristående skolor. Dessa och andra erfarenheter kan man enligt SÖ dra

UbU 1987/88:14

12

nytta av i lokalt utvecklingsarbete i en kommun, i lärarutbildning och i UbU 1987/88:14
lärarfortbildning.

Då inget hindrar att kontakter tas direkt mellan högskoleenheter med
lärarutbildning och fristående skolor när det gäller studiebesök m.m. föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkande 10.

Enligt motionerna 1987/88:Ub205 (c) och 1987/88:Ub238 (m) bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att statsbidrag bör utgå till
Bladins skola i Malmö.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skola
utifrån de riktlinjer som angetts av riksdagen. Inom kort kommer statsbidragsfrågan
att kunna prövas utifrån de nya förutsättningar för bidrag varom
riksdagen nu föreslås fatta beslut. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1987/88:Ub205 och 1987/88:Ub238.

Stimulansbidrag för visst utvecklingsarbete

Efter förslag i föregående års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10
s. 98-99, UbU 1986/87:12, rskr. 1986/87:185) omvandlades det tidigare
statsbidraget till samlad skoldag till ett särskilt stimulansbidrag för utvecklingsarbete
med frågor rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen.
Föredragande statsrådet har beräknat 25 milj.kr. för detta ändamål
budgetåret 1988/89.

I motionerna 1987/88:Ub278 (fp) yrkande 4 delvis och 1987/88:Ub816
(m) yrkande 16 delvis föreslås avslag på regeringens förslag om att anvisa 25
milj.kr. avseende utvecklingsarbete rörande den icke timplanebundna delen
av skoldagen.

Utskottet anser att föreslaget utvecklingsarbete på sikt kan bli av värde
för utformningen av verksamheten under skoldagen och utgår från att resultatet
dokumenteras till de kommuners tjänst vilka önskar ta del av detsamma.
Motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 4 delvis och 1987/88:Ub816
yrkande 16 delvis avstyrks.

Utveckling av skolans dataundervisning

I budgetpropositionen redovisas i inledningen (avsnitt 3.2) ett antal förslag
rörande dataundervisning i grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan.

Vidare förordas att särskilda medel avsätts för utvecklingsinsatser för
dataundervisningen i skolan. Det bör ankomma på regeringen att ange de
närmare formerna för sådana insatser. Föredragande statsrådet beräknar
sammanlagt 11 milj.kr. för dessa ändamål budgetåret 1988/89.

Enligt motion 1987/88:Ub307 (vpk) yrkande 3 bör ytterligare 3 000 000
kr. anvisas för dessa ändamål.

Utskottet, som ansluter sig till vad som i propositionen anförts om försöksverksamhet
och utvecklingsinsatser för dataundervisning i skolan, avstyrker
motion 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis och tillstyrker regeringens
förslag.

]** Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 14

Anslagsbeloppet

UbU 1987/88:14

I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. anvisar ett förslagsanslag av 16 005 400 000 kr. för nästa budgetår.

Utöver de budgetförslag som tidigare redovisats från motion 1987/
88:Ub816(m), nämligen yrkandena 12, 15 och 16, samtliga delvis, föreslås i
motionen sänkt bidrag till hemspråksundervisning (40milj.kr., yrkande
18). Anslaget bör föras upp med 16 230 400 000 kr (yrkande 19). Tidigare
redovisade förslag från motion 1987/88:Ub278 (fp) yrkandena 2 och 4,
båda delvis, innebär en uppräkning av anslaget med 45 milj.kr. Förslagen i
motionerna 1987/88:267 (vpk) yrkande 5 delvis och 1987/88:307 (vpk) yrkande
3 delvis innebär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 28
milj.kr.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion 1987/88:Ub816 om
sänkt bidrag till hemspråksundervisning. Med hänvisning till vad utskottet i
det föregående har förordat föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub267
yrkande 5 delvis, 1987/88:Ub278 yrkandena 2 och 4, båda delvis, 1987/
88:Ub307 yrkande 3 delvis och 1987/88:Ub816 yrkandena 12, 15 och 16,
samtliga delvis, samt yrkandena 18 och 19 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
16 005 400 000 kr.

övrigt

Enligt 6 kap. 28 § andra stycket skolförordningen (1971:235) får läraren
utvisa elev från lärorummet för högst återstoden av pågående lektion eller
låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut. I motion 1987/88 :Ub220 (s) anses att ”eftersittning” kan missbrukas,
särkilt med tanke på att det inte finns någon möjlighet att överpröva beslutet.
Motionären anser att skolförordningen bör kompletteras i detta avseende.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Då lärare vidtar åtgärd enligt nämnda bestämmelse är det i en akut situation,
när läraren t.ex. bedömer att eleven allvarligt stör den pågående lektionen.
Det är inte praktiskt möjligt att bygga upp ett system för att i efterhand
överpröva beslut av detta slag. Motion 1987/88:Ub220 avstyrks.

I motion 1987/88:Ub242 (fp) yrkande I begärs att regeringen utfärdar en
förordning med innebörd att kommun, som t.o.m. september månads utgång
anställer lärare, skall ge ersättning åt kommun varifrån läraren kommer
med belopp motsvarande kommunens kostnad för lön m.m. fr.o.m. den
I juli intill den dag läraren anställs, dock längst till höstterminens början.

Den i motionen aktualiserade frågan övervägs enligt vad utskottet erfarit
för närvarande inom regeringskansliet med anledning av skolförfattningsutredningen
betänkande (SOU 1986:10— 11) Enklare skolförfattningar. Pågående
beredningsarbete bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrks
motion 1987/88:Ub242 yrkande 1.

I motion 1987/88:Ub316 (m) yrkande 1 föreslås att benämningen grundskolan
ändras till folkskolan och att yrkestiteln folkskollärare återinförs.

Enligt utskottets mening bör beslutet att benämna den obligatoriska sko- UbU 1987/88:14

lan grundskolan ligga fast. Motion 1987/88:Ub316 yrkande 1 avstyrks.

I fyra motioner, nämligen motionerna 1987/88:Ub302 (c) yrkande 2, 1987/

88:Ub305 (c)yrkande4,1987/88:Ub329(s)och 1987/88:Ub361 (c)yrkande
22, begärs en översyn av läroplanen för grundskolan i vad gäller ämnet
hemkunskap.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte utförligt behandlat frågan om
hemkunskapsämnets ställning i grundskolan (UbU 1987/88:7). Utskottet
anförde därvid bl.a. att resultatet av SÖ:s nationella utvärdering av grundskolan
och den fortsatta utvecklingen av undervisningssituationen i ämnet
hemkunskap får utvisa om hemkunskapsämnet behöver en förstärkning av
sitt veckotimtal.

Utskottet har sedermera inhämtat uppgift om hur SÖ uppmärksammar
undervisningen i hemkunskap i sin utvärdering och uppföljning av verksamheten
i grundskolan. Det sker i två olika sammanhang. För det första
ingår hemkunskap i ett av de fyra granskningsområden som länsskolnämnderna
i sin aktiva tillsyn har att ägna sig åt inom ramen för den nationella
utvärderingen. Det är sex länsskolnämnder som har ansvar för de praktiskestetiska
ämnena, och två av dem koncentrerar sig på hemkunskap. För det
andra ingår kunskaper och färdigheter i hemkunskap i området omvärldskunskap
som är en del av den nationella utvärderingens kunskaps- och
färdighetsbedömning.

Med hänvisning till vad utskottet i november 1987 anfört i ärendet
(UbU 1987/88:7 moment 1) föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1987/88:Ub302 yrkande 2, 1987/88:Ub305 yrkande 4, 1987/

88:Ub329 och 1987/88:Ub361 yrkande 22.

Hemställan

Åberopande vad som anförts hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av självständiga högstadieskolor i vissa
fall

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1987/

88:100,

2. beträffande basresursmedeltalet för mellanstadiet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub361 yrkande 9,

3. beträffande kvarhållande av vissa resurser i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 5, 1987/

88:Ub361 yrkande 10, 1987/88:Ub801 yrkande 1,

4. beträffande vissa insatser på grundskolans mellanstadium
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 15 delvis,

5. beträffande viss minskning av klasstorlekarna på mellan- och
högstadierna

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 17 och
1987/88:Ub278 yrkande 2 delvis,

6. beträffande särskilt stöd för skolor i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub267 yrkande 5 delvis,

7. beträffande undervisning i hemspråk i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub325 yrkande 1, 1987/
88:Ub341, 1987/88:Ub361 yrkande II och 1987/88:Ub386,

8. beträffande obligatorisk hemspråksundervisning i ungdomsskolan att

riksdagen avslår motion 1987/88:325 yrkande 2,

9. beträffande hemspråksundervisning enbart under förskole-, lågoch
mellanstadietiden

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 17,

10. beträffande förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub300 yrkande 4 antar
det genom proposition 1987/88:100 framlagda förslaget,

11. beträffande specialmotivering till skollagen (1985:1100) 9 kap.
1§

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub244,

12. beträffande statsbidrag till fristående skolor

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub293 godkänner vad
som har förordats i proposition 1987/88:100,

13. beträffande beslutsinstans när det gäder statsbidrag tillfristående
skola

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub300 yrkande 3,

14. beträffande nivån på statsbidraget till fristående skola, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub215, 1987/88:Ub231,
1987/88:Ub246 yrkande 8,1987/88:Ub300 yrkandena 1 och 2,1987/
88:Ub319 yrkande 4 samt 1987/88:Ub361 yrkande 13,

15. beträffande temporärt stöd till fristående skola
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub361 yrkande 14,

16. beträffande visst fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkande 9,

17. beträffande fristående skolors medverkan i lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub246 yrkande 10,

18. beträffande statsbidrag till viss fristående skota

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub205 och 1987/88:Ub238,

19. beträffande utvecklingsarbete beträffande den icke timplanebundna
delen av skoldagen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 4 delvis och
1987/88:Ub816 yrkande 16 delvis,

20. beträffande resurser för bl. a. planering a v skolans dataundervisning att

riksdagen med avslag på motion 1987/88:307 yrkande 3 delvis
godkänner vad som har förordats i proposition 1987/88:100,

21. beträffande försöksverksamhet och utvecklingsinsatser för dataundervisning
i skolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1987/
88:100,

22. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 5 delvis, 1987/88:Ub278 yr -

UbU 1987/88:14

16

kandena 2 och 4, båda delvis, 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis och
1987/88:Ub816yrkandena 12,15och 16, samtliga delvis, samt yrkandena
18och 19 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. förbudgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 005 400 000 kr.,

23. beträffande utvisning från lärorummet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub220,

24. beträffande viss ersättning dt kommunen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub242 yrkande 1,

25. beträffande ändring av benämningen grundskolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub316 yrkande 1,

26. beträffande ämnet hemkunskap i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub302 yrkande 2, 1987/
88:Ub305 yrkande 4, 1987/88:Ub329 och 1987/88:Ub361 yrkande
22.

2. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Regeringen har under punkt B 13 (s. 114—119) föreslagit

1. att riksdagen godkänner det system för beräkning av lärarresurser som
har förordats i propositionen,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
höjning av procentsatsen för särskilt driftbidrag,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
höjning av procentsatsen för bidrag till lokalkostnader,

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
förlängning av försöksverksamheten med Swedish Culture budgetåret
1988/89,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda bestämmelser om undervisning
i ämnet Swedish Culture fr.o.m. budgetåret 1989/90,

6. att riksdagen godkänner de ändringar som har förordats i propositionen
beträffande elever som skall ingå i underlaget vid beräkning av antalet
lärartjänster vid utlandsskolorna,

7. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 42 249 000 kr.

Motionerna

1987/88:Ub318 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m. anslå 2,3 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utredningsuppdraget om utlandsskolorna bör redovisas i
anslagsframställningen för 1989/90.

1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa del Sol.

UbU 1987/88:14

17

1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — UbU 1987/88:14
yrkas

13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 13. Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m. överföra 2 300 000 kr (delvis).

20. att riksdagen till B 13. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 44 549 000 kr (delvis).

Utskottet

Skolöverstyrelsen (SÖ) har hos regeringen i skrivelse den 24 februari 1987
redovisat sina ställningstaganden med anledning av regeringens uppdrag
om en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till svensk undervisning i
utlandet. Förslagen har preciserats och kostnadsberäknats i SÖ:s anslagsframställning
för budgetåret 1988/89. SÖ:s förslag innebär en kostnad av
sammanlagt ca 9,8 milj.kr.

Föredragande statsrådet beräknar i likhet med SÖ en höjning av procentsatsen
för det särskilda driftbidraget från 8 % till 16 %. Bidraget utgår på
lönekostnaden och viss pensionskostnad.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Föredragande statsrådet tillstyrker SÖ:s förslag att statsbidraget till lärarlöner
i fortsättningen bör beräknas som grundresurs i form av fasta lärartjänster
samt kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs)

relaterad till elevantalet. När det gäller antalet lärartjänster föreslås endast smärre justeringar av delningstalen i förhållande till nu gällande regler:
Antal elever	Antal lärartjänster
Låg- och mellanstadierna 10	1
15	2
45	3
>74	1 tjänst för varje påbörjat 30-tal elever över 74
Högstadiet 14—19	2
20-35	3
>35	4

Vidare föreslår föredragande statsrådet att kompletteringsresursen beräknas
för låg- och mellanstadierna med fem veckotimmar för varje elev i
intervallet 10—14 elever. Vid högre elevantal bör beräknas fem veckotimmar
för varje femtal elever inom resp. intervall för tilldelning av lärartjänster.
För högstadiet bör beräknas en veckotimme för varje elev i intervallet
14—19 elever, en veckotimme för varannan elev i intervallet 20—35 elever
samt en veckotimme för varje tretal elever som överstiger 36 elever. Vidare
bör beräknas en viss kompletteringsresurs i de fall en skola får behålla en
lärartjänst på låg- och mellanstadierna trots att elevantalet understiger tio.

Föredragande statsrådet beräknar kompletteringsresursen för budgetåret
1988/89 efter 5 000 kr. per veckotimme på låg- och mellanstadierna samt
6 000 kr. per veckotimme på högstadiet. I dessa belopp ingår kostnader för
vissa sociala avgifter. Totalt beräknas förslagen innebära ytterligare 486 18

veckotimmar på låg-och mellanstadierna och 18 veckotimmar på högstadi- UbU 1987/88:14
et.

Lokalkostnadsbidraget utgår för närvarande med 50 % av de verkliga
kostnaderna för nödvändiga undervisningslokaler. Föredragande statsrådet
föreslår en uppräkning av procentsatsen för statsbidrag till 60 %.

De förslag till förbättrat statsbidrag som redovisats i budgetpropositionen
innebär en kostnad av sammanlagt 7,5 milj.kr.

1 motion 1987/88:Ub318 (fp) yrkande 1 framhålls att det behövs fungerande
utlandsskolor för det ökande antal svenskar som i framtiden måste
arbeta i företag och organisationer utomlands. Sverige är en nation vars
välstånd och utveckling till stor del beror av landets möjligheter att ha en
god export. Den satsning som nu görs på svenska utlandsskolor bör därför
ses som en första etapp. Att det stöd som nu föreslås inte är till fyllest är
enligt motionärerna uppenbart. Motionärerna föreslår att anslaget för nästa
budgetår ökas med 2,3 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Denna summa motsvarar mellanskillnaden mellan vad SÖ har äskat som
bidrag till svensk undervisning i utlandet och vad regeringen föreslår. Även
i motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 13 delvis och yrkande 20 begärs en
ökning av anslaget med 2,3 milj.kr.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning för nästa budgetår. Av
propositionen framgår att SÖ senare på grundval av ett nytt utredningsuppdrag
skall lämna förslag till ytterligare förbättringar av statsbidraget i vad
gäller undervisningen på högstadienivå. Härmed avstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ub308 yrkande 1 delvis och 1987/88:Ub813 yrkande 13 delvis
och yrkande 20.

Enligt föredragande statsrådet skall utredningsuppdraget redovisas i anslagsframställningen
förbudgetåret 1990/91.

I motion 1987/88:Ub318 (fp) yrkande 2 anförs att utredningsuppdraget
bör redovisas mycket tidigare, nämligen i anslagsframställningen för budgetåret
1989/90.

Enligt utskottets uppfattning krävs den tid som anges i budgetpropositionen
för fullgörande av utredningsuppdraget. Härmed avstyrks motionsyrkandet.

Enligt motion 1987/88:Ub36l (c) yrkande 15 bör beslut omgående fattas
beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa del Sol.

Utskottet anser att det finns skäl att avvakta resultatet av nyssnämnda
utredningsuppdrag, innan beslut om högstadieundervisning på nya orter
fattas. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1987/88:Ub361 yrkande 15.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande förlängning av försöksverksamheten
med Swedish Culture budgetåret 1988/89 samt bemyndigar
regeringen att utfärda bestämmelser om undervisning i ämnet Swedish
Culture fr.o.m. budgetåret 1989/90.

Likaså tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändringar beträffande
elever som skall ingå i underlaget vid beräkning av antalet lärartjänster vid
utlandsskolorna.

19

Hemställan

UbU 1987/88:14

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande höjning av procentsatsen för särskilt driftbidrag
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1987/
88:100,

2. beträffande system för beräkning av lärarresurser

att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub318 yrkande 1
delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 13 delvis godkänner vad som har
förordats i proposition 1987/88:100,

3. beträffande höjning av procentsatsen för bidrag till lokalkostnader att

riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub318 yrkande 1
delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 13 delvis godkänner vadsom förordats
i proposition 1987/88:100,

4. beträffande ans/agsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motionerna 1987/88:Ub318 yrkande 1 delvis och 1987/88:Ub816
yrkande 13 delvis och yrkande 20 till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
42 249 000 kr.,

5. beträffande en utredning om undervisningen på högstadienivä
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub318 yrkande 2,

6. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa
del So!

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub361 yrkande 15,

7. beträffande förlängning av försöksverksamheten med Swedish
culture budgetåret 1988/89

att riksdagen godkänner vad som förordas i proposition 1987/
88:100,

8. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda bestämmelser om
undervisning i ämnet Swedish Culture fr.o.m. budgetåret 1989/90,

9. beträffande elever som skall ingå i underlaget vid beräkning av
antalet lärartjänster vid utlandsskolorna

att riksdagen godkänner de ändringar som har förordats i proposition
1987/88:100.

3. Sameskolor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 14 (s. 120— 123) och
hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen
om förlängning av bestämmelserna om beräkning av lärarresurser,

2. att riksdagen godkänner att de frigjorda resurserna från nedläggningen
av sameskolan i Änge får disponeras av SamS för sameundervisning.

20

3. att riksdagen till Sameskolorför budgetåret 1988/89 anvisar ett UbU 1987/88:14
förslagsanslag av 16 871 000 kr.

4. att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som i
propositionen har anförts om sammansättningen av sameskolstyrelsen.

4. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

Regeringen har under punkt B 15 (s. 124—128)
dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
organisation m.m. av Tomtebodaskolans resurscenter,

2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
högstadieundervisning vid Hällsboskolan,

3. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 213 212 000 kr.

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts
om mål för verksamheten vid resurscentren.

Motion

1987/88:Ub289 av Kerstin Keen m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om hur Bräcke Östergård kan utvecklas till ett nationellt
kunskaps- och resurscentrum för svårt rörelsehindrade elever i grundskolan.

Utskottet

I specialskolan undervisas barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada
eller talskada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av
särskolan. För närvarande omfattar specialskolan åtta skolenheter, nämligen
Ekeskolan i Örebro för synskadade elever med och utan ytterligare
handikapp, Manillaskolan i Stockholm, Östervångskolan i Lund, Vänerskolan
i Vänersborg, Birgittaskolan i Örebro och Kristinaskolan i Härnösand
för döva och hörselskadade elever, Åsbackaskolan i Gnesta för döva
och hörselskadade elever med ytterligare handikapp samt Hällsboskolan i
Sigtuna för elever med grava språkstörningar samt hörselskadade elever
med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Döva och hörselskadade elever undervisas också i särskilda klasser förlagda
till grundskolan, s.k. externa klasser.

Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan
finns specialpedagogiska resurscentra.

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen
(1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m.

Utskottet godkänner vad som i budgetpropositionen förordats om organisation
m. m. av Tomtebodaskolans resurscenter.

21

Utskottet godkänner vidare vad som förordats om högstadieundervisning UbU 1987/88:14

vid Hällsboskolan. Utskottet vill för tydlighetens skull påpeka att högstadieundervisningen
avser samtliga elevkategorier vid Hällsboskolan.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det i budgetpropositionen föreslagna
beloppet under anslaget.

De målför verksamheten vid resurscentren som anges i budgetpropositionen
har utskottet inga invändningar mot.

I motion 1987/88:Ub289 (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om hur Bräcke Östergård i Göteborg kan utvecklas till ett
nationellt kunskaps- och resurscentrum för svårt rörelsehindrade elever i
grundskolan.

Utskottet har under de två senaste riksmötena tagit ställning till ett liknande
motionsyrkande rörande Bräcke Östergård. Utskottet finner inte att
något nytt tillkommit i ärendet utan hänvisar till vad utskottet tidigare anfört
(UbU 1985/86:15 och UbU 1986/87:13) och avstyrker motion 1987/

88:Ub289.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande organisation m. m. av Tomtebodaskolans resurscenter att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,

2. beträffande högstadieundervisning vid Hällsboskolan
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Specialskolan
m.m.: Utbildningskostnader får budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 213 212 000 kr.,

4. beträffande måten för verksamheten vid resurscentren

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1987/88:100,

5. beträffande inrättande av ett nationellt resurscentrum för rörelsehindrade
vid Bräcke Östergård i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub289.

5. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.

Regeringen har under punkt B 16 (s. 129) föreslagit att riksdagen till Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 7 275 000 kr.

22

Motion

UbU 1987/88:14

l987/88:Ub307 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen till datorutrustning för specialskolan för budgetåret
1988/89 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet

Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial,
inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.

1 budgetpropositionen har regeringen föreslagit kraftiga satsningar på i
första hand försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel,
men också i investeringar i datorutrustning och programvara för bl.a. specialskolan.
För specialskolan anvisas medlen för försöksverksamheten —
totalt 11 milj. kr. för grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan för
budgetåret 1988/89 — under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. Medel för investeringar i datorutrustning m.m. för specialskolan,

1 milj. kr. för budgetåret 1988/89, har beräknats under rubricerade anslag.
Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 har anvisats totalt 1 850 000 kr. för
investeringar i specialskolan. Dessa medel har i första hand utnyttjats för att
förse skolorna med en grunduppsättning av datorer och basprogramvara
för ord- och textbehandling, databashantering och kalkylering. De nu föreslagna
medlen avser anskaffning av speciella handikappanpassningar till
utrustningarna samt särskild programvara för att kunna göra alla elever
delaktiga i den nya tekniken.

I motion 1987/88:Ub307 (vpk) påpekas att datorn är ett komplement till
det tryckta ordet eller den tecknade, målade eller fotograferade bilden.
Detta förhållande är särskilt viktigt att beakta när datorn införs i skolan.
Motionärerna anser därför att det är bra att det sker en försöksverksamhet
och ett utvecklingsarbete innan avgörande beslut fattas om datorns roll i
skolan. Särskilt betydelsefull kan datorn bli i specialskolan och särskolan
samt för integrerade handikappade elever, då datorn delvis kan kompensera
handikapp av olika slag. Specialskolan anses dock behöva ytterligare
medel då de speciella handikappanpassningar som krävs ofta är dyrbara. I
yrkande 2 i motionen hemställs därför att riksdagen anslår 1 milj.kr. till
datorutrustning för specialskolan utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet anser att de medel som nu föreslås för anskaffning av speciella
handikappanpassningar till utrustningar m.m. är väl avvägda, varför motion
1987/88:Ub307 yrkande 2 avstyrks.

Med hänvisning till det nyss anförda tillstyrker utskottet det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet under anslaget.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub307 yrkande 2 till Specialskolan m.m.: Utrustning
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
7 275 000 kr.

6. Bidrag till driften av särskolor m.m.

UbU 1987/88:14

Regeringen har under punkt B 17 (s. 130—135) föreslagit

1. att riksdagen godkänner att regeringen under de förutsättningar som
har förordats i propositionen skall kunna förklara fristående särskolor berättigade
till statsbidrag,

2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen om
grunderna och särskilda villkor för statsbidrag till nytillkommande statsunderstödda
fristående särskolor,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 577 335 000 kr.

Motion

1987/88:Ub307 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen till datorutrustning för särskolan för budgetåret 1988/89
anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till landstingskommuner
och kommuner som anordnar särskola. I vissa fall utgår statsbidrag också
till särskoleverksamhet som anordnas av enskilda, föreningar och stiftelser.
Bidragsbetämmelserna finns i förordningen (1986:188) om statsbidrag till
driftkostnader för särskolan m.m. samt i förordningen (1986:574) om statsbidrag
till fristående särskolor.

Från anslaget betalas även statsbidrag för lokal skolutveckling, för vissa
trygghetsåtgärder och för yrkesundervisning för hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda.
Slutligen erhåller skolöverstyrelsen (SÖ) medel till informations-
och konferensverksamhet för skolledare och lärare vid särskolor.

1 budgetpropositionen har under anslaget beräknats 2 milj. kr. per budgetår
under en tvåårsperiod för investeringar i datorutrustning och programvara
för särskolans behov. Vidare har föredragande statsrådet beräknat
300 000 kr. för försöksverksamhet med datorer som pedagogiskt hjälpmedel.
För budgetåret 1988/89 bör dessa medel användas för försöksverksamhet
med datorbaserad undervisning i tre geografiska områden inom särskolan.

I motion 1987/88:Ub307 (vpk) påpekas att särskolan till skillnad från
andra skolformer inte tidigare fått statsbidrag för anskaffning av datorutrustning
och programvara. Motionärerna anser detta olyckligt och anser att
särskolan nu måste ges ytterligare medel för att få sina behov tillgodosedda.
I yrkande 1 hemställs därför att riksdagen till datorutrustning för särskolan
anslår 1 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet finner det, liksom motionärerna, angeläget att även särskolan
får del av datorteknikens möjligheter. Tidigare erfarenheter pekar dock på
att en sådan användning inte skall forceras fram. Det är angeläget att den
föreslagna försöksverksamheten ges tillräckliga resurser såväl personellt
som maskinellt. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt mot

den beredskap som finns inom särskolan för att införa den nya tekniken, UbU 1987/88:14
varför motion 1987/88:Ub307 yrkande 1 avstyrks.

Med hänvisning till det nyss anförda tillstyrker utskottet det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet under anslaget.

1 budgetpropostionen föreslås att statsbidrag till fristående särskolor
fr.o.m. budgetåret 1989/90 skall kunna ges till fler än de fem skolor som för
närvarande omfattas av förordningen (1986:574). Som grundläggande förutsättning
för bidrag bör gälla att skolan kompletterar de landstingskommunala
särskolorna i något allmännyttigt avseende och att den normalt
bedrivit sin verksamhet i minst tre år.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att regeringen under dessa
förutsättningar skall kunna förklara fristående särskolor statsbidragsberättigade.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner vad som i budgetpropositionen
förordats om grunderna och särskilda villkor för statsbidrag till
nytillkommande fristående särskolor.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub307 yrkande 1 till Bidrag till driften av särskolor
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
577 335 000 kr.,

2. beträffande statsbidrag till fristående särskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 godkänner att
regeringen skall kunna förklara fristående särskolor berättigade till
statsbidrag,

3. beträffande grunderna och särskilda villkor för statsbidrag till
nytillkommande fristående särskolor

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1987/

88:100.

7. Kostnader för viss personal vid statliga
realskolor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 18 (s. 135 — 136) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 26 april 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson 25

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s), UbU 1987/88:14
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Marita
Bengtsson (s), Kerstin Keen (fp), Rinaldo Karlsson (s), Marianne Andersson
(c) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Basresursmedeltalet för mellanstadiet (punkt 1, mom. 2)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 6 slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituationen på
mellanstadiet blir rimligare än den för närvarande är. Genom nuvarande
ordning med en låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet — har
allteftersom årskullarna i grundskolan minskat — utvecklingen gått därhän
att mellanstadieskolor i icke-glesbygd ibland fått öka sina klassmedeltal till
en bit över 30, dvs. 31, 32 eller 33. Utskottet vill peka på att en likartad
låsning av basresursmedeltalet inte finns på lågstadiet eller högstadiet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1987/88: Ub361 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna att
regeringens låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet bör upphävas
fr.o.m. budgetåret 1990/91. Regeringen bör utgå från att länsskolnämnderna
kan ta sitt ansvar beträffande fastställande av rimligt antal basresurser.

dels ail moment 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

2. beträffande basresursmedeltalet för mellanstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Kvarhållande av vissa resurser i skolan (punkt 1, mom.

3)

Pär Granstedt och Marianne Andersson (båda c) anser

dets ali den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Enligt utskottets”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de resurser om 300 milj.kr. som frigörs på
grund av elevminskningen i grundskolan få stanna kvar inom grundskolan.

Medlen bör användas för bl.a. minskat basresursmedeltal på mellanstadiet.

Övriga medel bör få förås upp under en särskild anslagspost benämnd
Särskilt stöd för budgetåret 1988/89 och användas för de övriga ändamål
som anges i de aktuella motionerna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kvarhållande av vissa resurser i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 10 och

26

med anledning av motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 5 och 1987/ UbU 1987/88:14
88:Ub801 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Vissa insatser på grundskolans mellanstadium (punkt 1,
mom. 4)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Föreslagen
överföring” och slutar med ”UbU 1987/88:13” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att av den summa om 290 milj.kr. som föreslås överförd
från anslaget Särskilda insatser inom skolområdet till grundskoleanslaget
(jfr UbU 1987/88:13) bör 120 milj.kr. genom av regeringen fastställda bestämmelser
användas till särskilda insatser på mellanstadiet. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

4. beträffande vissa insatser på grundskolans mellanstadium

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Ub816 yrkande 15 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Viss minskning av klasstorlekarna på mellan- och
högstadierna (punkt 1, mom. 5)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”2 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet har uppfattningen att ytterligare 70 milj.kr. bör tillföras den
undervisningsbundna delen av grundskolans förstärkningsresurs. Avsikten
med detta resurstillskott är i första hand att göra det möjligt för kommunerna
att med hjälp av den samlade förstärkningsresursen minska klasstorlekarna
på mellan- och högstadierna till högst 25. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 17 och
1987/88:Ub278 yrkande 2 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

5. beträffande viss minskning av klasstorlekarna på mellan- och
högstadierna

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 17
och 1987/88 :Ub278 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Särskilt stöd för skolor i glesbygd (punkt 1, mom. 6)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”bör avslås ” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att 25 milj.kr. bör tas upp som en särskild anslagspost
under grundskoleanslaget att användas som särskilt stöd för skolor i gles- 27

bygd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse: UbU 1987/88:14

6. beträffande särskilt stöd för skolor i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 5 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Hemspråksundervisning enbart under föreskole-, lågoch
mellanstadietiden (punkt 1, mom. 9)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att hemspråksundervisningen bör koncentreras till förskolan
och till skolans låg- och mellanstadier. Tyngdpunkten i undervisningen
för invandrarbarn i högre åldrar bör ligga på att barnen skall lära sig
svenska samt att med hjälp av handledning på hemspråket öka möjligheterna
för dem att ta del av den ordinarie verksamheten i klassen. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

9. beträffande hemspråksundervisning enbart under förskole-, lågoch
mellanstadietiden

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (punkt
1, mom. 10)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”sitt godkännande” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till lag om ändring av skollagen (1985:1100) bör avslås.
Beslut om godkännande av fristående skola för skolpliktens fullgörande
bör liksom hittills fattas av skolstyrelsen.

dels&U moment 10 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

10. beträffande förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub300 yrkande 4 avslår
proposition 1987/88:100,

8. Statsbidrag till fristående skolor (punkt 1, mom. 12)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”fristående skolor” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i de fall det går att inordna den fristående skolan i
kommunens skolorganisation bör detta göras. I de fall skolan av en eller

annan anledning inte kan ingå i det allmänna skolväsendet bör inga bidrag 28

utgå. Utskottet, som i övrigt hänvisar till vad som anförts i motion 1987/
88:Ub293, föreslår avslag på regeringens förslag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statsbidrag till fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub293 avslår proposition
1987/88:100,

9. Beslutsinstans när det gäller statsbidrag till fristående
skola (punkt 1, mom. 13)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att prövningsförfarandet när det gäller statsbidrag till
fristående skola bör förenklas. Beslut bör kunna fattas av myndighet inom
den statliga skoladministrationen, t.ex. länsskolnämnd. Vid avslag på ansökan
skall den sökande skolan ha möjlighet att anföra besvär hos regeringen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

delsatt moment 13 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

13. beträffande beslutsinstans när det gäller statsbidrag till fristående
skota

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub300 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Nivån på statsbidraget till fristående skola, m.m.
(punkt 1, mom. 14)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 12 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser — oavsett hur det framtida statsbidragssystemet för
grundskolan kommer att bli utformat — att en fristående skola bör erhålla
ett statligt stöd som är likvärdigt med det som utgår till elever vid kommunal
skolenhet i grundskolan. Regeringen bör lägga fram förslag om ett sådant
statsbidragssystem när proposition om nya statsbidragsbestämmelser för
grundskolan föreläggs riksdagen. Vidare bör förslag om ett likartat bidragssystem
för skolor på gymnasial nivå läggas fram i detta eller i ett senare
sammanhang. Slutligen bör klarläggas att samma villkor för rätt till statsbidrag
bör gälla för skola på gymnasial nivå som för skola på grundskolenivå.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1987/88:14

29

dets att moment 14 i utskottets hemställan i punkt I bort ha följande lydelse: UbU 1987/88:14

14. beträffande nivån på statsbidraget till fristående skola. m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub215, 1987/

88:Ub231, 1987/88:Ub300 yrkandena 1 och 2, 1987/88:Ub319 yrkande
4, 1987/88:Ub246 yrkande 8 och 1987/88:Ub361 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Temporärt stöd till fristående skola (punkt 1, mom. 15)

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Kerstin Keen (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”14 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör — i avvaktan på att ett nytt permanent statsbidragssystem
införs för fristående skolor — hos regeringen begära förslag om ett temporärt
stöd för att ge fristående skolor, bl.a. waldorfskolor, en möjlighet till
överlevnad och en säkerställd utveckling. Nuvarande statsbidrag per elev,
som utgör ca 40 % av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan,
bör förslagsvis kunna dubbleras. Staten gör ändock en besparing jämfört
med det statliga stöd som utbetalas till kommun för elever inom det
kommunala skolväsendet.

dels att moment 15 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

15. beträffande temporärt stöd till fristående skola

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Visst fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor
(punkt 1, mom. 16)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Det statliga stödet till lärarfortbildning i kommun är omfattande. Emellertid
har de fristående skolornas lärare i en kommun inte tillgång till dessa
resurser. Det är rimligt att reglerna för ansökan om dessa medel ändras så
att också lärare vid statsunderstödd fristående skola i en kommun kan få del
av medlen till lokal skolutveckling. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1987/88:Ub246 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan : punkt 1 bort ha följande lydelse:

16. beträffande visst fortbildningsstöd till lärare vid fristående skolor att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub246 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30

13. Utvecklingsarbete beträffande den icke UbU 1987/88:14

timplanebundna delen av skoldagen (punkt 1, mom. 19)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”delvis avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bidrag inte bör utgå för utvecklingsarbete med frågor
rörande den icke timplanebundna delen av skoldagen.

dels att moment 19 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

19. beträffande utvecklingsarbete beträffande den icke timplanebundna
delen av skoldagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 4
delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 16 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Resurser för bl.a. planering av skolans
dataundervisning (punkt 1, mom. 20)

Bo Hammar (vpk) anser

dels ali den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med "regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ytterligare 3 milj.kr. bör ställas till SÖ:s förfogande för
inköp av datorutrustning. I övrigt hänvisar utskottet till vad som anförts i
motion 1987/88:Ub307. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen tilli känna.

delsaW moment 20 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

20. beträffande resurserför bl.a. planering av skolans dataundervisning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis
godkänner vad utskottet förordat,

15. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 22)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”16 005 400 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816
yrkandena 12,15 och 16, samtliga delvis, samt yrkandena 18 och 19 och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 230 400 000 kr.
Motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 5, 1987/88:Ub278 yrkandena 2 och 4
och 1987/88:Ub307 yrkande 3, samtliga yrkanden delvis, bör avslås.

dels att moment 22 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
22. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12,15

31

och 16, samtliga delvis, samt yrkandena 18och 19, med anledning av UbU 1987/88:14
proposition 1987/88:100 och med avslag på motionerna 1987/

88:Ub267 yrkande 5 delvis, 1987/88:Ub278 yrkandena 2 och 4, båda
delvis, och 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 16 230 400 000 kr.,

16. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 22)

Lars Leijonborg och Kerstin Keen (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”16 005 400 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub278
yrkandena 2 och 4, båda delvis, och med anledning av proposition 1987/

88:100 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 16 050 400 000 kr. Övriga berörda motionsyrkanden
bör avslås.

dels att moment 22 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub278 yrkandena 2 och
4, båda delvis, med anledning av proposition 1987/88:100 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 5 delvis, 1987/

88:Ub307 yrkande 3 delvis och 1987/88:Ub816 yrkandena 12,15 och
16, samtliga delvis, samt yrkandena 18 och 19 till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1988/8 9 anvisar ett förslagsanslag
av 16 050 400 000 kr.,

17. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 22)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”16 005 400 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1987/

88:Ub267 yrkande 5 delvis och 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 16 033 400 000 kr.

Övriga berörda motionsyrkanden bör avslås.

dels att moment 22 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:

22. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 5
delvis och 1987/88:Ub307 yrkande 3 delvis med anledning av proposition
1987/88:100 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub278
yrkandena2och 4, båda delvis, och 1987/88:Ub816yrkandena 12,15
och 16, samtliga delvis, samt yrkandena 18 och 19 till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 16 033 400 000 kr.,

32

18. System för beräkning av lärarresurser, höjning av UbU 1987/88:14

procentsatsen för bidrag till lokalkostnader och
anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 2, 3 och 4)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 20” bort ha följande lydelse:

1 budgetpropositionen föreslås för utlandsskolorna ett lägre antal veckotimmar
i kompletteringsresursen och ett med 1 000 kr. lägre ersättningsbelopp
per veckotimme på låg- och mellanstadierna jämfört med SÖ:s förslag.

Vidare föreslås att bidraget till lokalkostnader skall utgå med en lägre procentsats
än vad SÖ föreslagit.

Utskottet anser att SÖ:s förslag i dessa delar bör följas. Anslaget bör
höjas med 2,3 milj.kr. för nästa budgetår. Utskottet vill därtill lägga följande.

Av SÖ:s enkätundersökning av utlandsskolornas ekonomi framgår att
statsbidraget till skolorna täcker i genomsnitt 40 % av de verkliga undervisningskostnaderna.
Eftersom SÖ i sitt arbete på ett förbättrat statsbidrag
varit styrd av restriktionen att merkostnader skall finansieras inom ramen
för kostnaderna för det obligatoriska skolväsendet har detta gjort det nödvändigt
för SÖ att begränsa ambitionerna för sin statsbidragsöversyn. SÖ
har emellertid i sin skrivelse till regeringen förklarat sig beredd att på uppdrag
göra en mer förutsättningslös översyn i avsikt att kunna tillgodose de
från i första hand näringslivshåll framförda önskemålen om väsentligt utökade
resurser för svensk undervisning i utlandet. Detta förutsätter dock att
de ökade kostnaderna kan finansieras på annat sätt än genom omprioritering
inom SÖ:s ansvarsområde, t.ex. inom ramen för de exportfrämjande
åtgärderna totalt sett.

Sverige är en nation vars välstånd och utveckling till stor del beror av
landets möjligheter att ha en god export. Ett ökande antal svenskar måste i
framtiden arbeta i företag och organisationer utomlands. Att utlandsskolorna
fungerar väl är således ett intresse för hela landet.

Den satsning som nu görs på svenska utlandsskolor bör ses som en första
etapp och följas av ytterligare förslag. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att momenten 2, 3 och 4 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande system för beräkning av lärarresurser

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub318 yrkande 1
delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 13 delvis och med anledning av
proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. beträffande höjning av procentsatsen för bidrag till lokalkostnader att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub318 yrkande 1 delvis ^

och 1987/88:Ub816 yrkande 13 delvis och med anledning av propo -

sition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub3l8 yrkande 1
delvis och 1987/88:Ub816 yrkande 13 delvis och yrkande 20 och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m., för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 44 549 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

19. Högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa del
Sol (punkt 2, mom. 6)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg
(fp), Birger Hagård (m), Kerstin Keen (fp) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att beslut omgående bör fattas beträffande högstadieundervisning
vid svenska skolan på Costa del Sol. Undervisningen har redan
en sådan omfattning att detta är välmotiverat utan att avvakta den av regeringen
aviserade utredningen. Om skolan ges resurser för högstadieundervisning
så kommer detta också att öka förutsättningarna för statligt stöd
från de norska och finska regeringarna för de elever från dessa länder som
undervisas vid skolan.

dels att moment 6 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

6. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa
del Sol

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Inrättande av ett nationellt resurscentrum för
rörelsehindrade vid Bräcke Östergård i Göteborg (punkt 4,
mom. 5)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1987/88:Ub289” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statliga resurscentrer av det
slag som för närvarande finns för bl.a. syn- och hörselskadade elever fyller
en mycket viktig funktion genom möjligheten att dit koncentrera den specialistkompetens
och de resurser som krävs för en effektiv undervisning och
vård. Det vore enligt utskottets mening värdefullt att ett motsvarande resurscentrum
för svårt rörelsehindrade elever inrättas med statligt stöd. Därmed
skulle det vara möjligt att komma till rätta med de finansieringsproblem
som finns vid liknande institutioner under annat huvudmannaskap

UbU 1987/88:14

34

som följd av att landstinget har det medicinska ansvaret, medan ansvaret
för undervisningen åvilar vederbörande kommun.

Som utskottet ser det har Bräcke Östergård goda förutsättningar att utvecklas
till ett nationellt kunskaps- och resurscentrum för undervisning av
svårt rörelsehindrade barn. Där finns en unik kompetens och en nära kontakt
med forskningen rörande habilitering och undervisning av rörelsehindrade.

Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör hemställa om förslag hur
Bräcke Östergård kan utvecklas till ett nationellt kunskaps- och resurscentrum
för rörelsehindrade barn i enlighet med vad som närmare har angetts
av motionen. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1987/88:Ub289 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inrättande av ett nationellt resurscentrum för rörelsehindrade
vid Bräcke Östergård i Göteborg

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub289 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

21. Datorutrustning för specialskolan samt anslagsbeloppet
under Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. (punkt 5)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har funnit att de medel som regeringen föreslagit för specialskolan
är otillräckliga, då anpassningar av standardutrustning för olika
typer av handikapp ofta är mycket dyrbara. Utskottet anser att ytterligare
1 milj.kr. bör anvisas, dvs. totalt 2 milj.kr. till datorutrustning till specialskolan
under budgetåret 1988/89. Utskottet tillstyrker således motion 1987/
88:Ub307 yrkande 2.

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört beträffande ytterligare
1 milj.kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen till datorutrustning
för specialskolan beräknar utskottet anslagsbeloppet till (7 275 000 kr.
+ 1 000 000 kr. =) 8 275 000 kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub307 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1987/88:100 till Specialskolan m.m.:
Utrustning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 8 275 000 kr.,

22. Datorutrustning för särskolan samt anslagsbeloppet
under Bidrag till driften av särskolor m.m. (punkt 6,
mom. 1)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 25 slutar med ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

UbU 1987/88:14

35

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är särskilt angeläget att
även särskolan får del av datorteknikens möjligheter. Då särskolan inte
tidigare fått statsbidrag för anskaffning av datorutrustning m.m. måste nu
en kraftfullare satsning göras än vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker därför motion 1987/88:Ub307 yrkande 1 att ytterligare
1 milj.kr. anvisas för anskaffning av datorutrustning till särskolan, dvs. totalt
3 milj.kr. för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört beträffande ytterligare
1 milj.kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen till datorutrustning
för särskolan beräknar utskottet anslagsbeloppettill (577 335 000 kr. +

1 000 000 kr. =) 578 335 000 kr.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub307 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1987/88:100 till Bidrag till driften av
särskolor m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
578 335 000 kr.,

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs ali 3 kap. 17 och 19 §§, 8 kap 1 § samt 9 kap 1, 7
och 11 §§ skal! ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap

17 §

Om en elev i grundskolan,
när skolplikten upphör, inte
tillfredsställande har slutfört
sista årskursen men bedöms ha
förmåga att fullfölja utbildningen,
skall eleven beredas
tillfälle att göra detta under
högst tvä år efter det att skol
plikten upphörde. Detsamma
gäller sådana elever i
specialskolan som inte är
psykiskt utvecklingsstörda.

Ärenden enligt denna paragraf
prövas av den lokala styrelsen.
Dess beslut får överklag
as hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens
beslut får inte
överklagas.

19 §

Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan
utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vår
terminen det kalenderår då de fyller 21 år. Om de inte bereds utbildning
i specialskolan, skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande
före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller
21 år, skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången
av vårterminen del kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs
för att slutföra utbildningen.

Om den lokala styrelsen för
särskolan vägrat att ta emot en
person som elev dår på grund
av att denne bedömts kunna gå
i gymnasieskolan trots sin ut -

Om en elev i grundskolan,
när skolplikten upphör, inte
tillfredsställande har slutfört
sista årskursen men bedöms ha
förmåga att fullfölja utbildningen,
skall eleven beredas
tillfälle att göra detta under
högst två år efter det att skolplikten
upphörde Detsamma
gäller elever i sumeskolan och
sådana elever i specialskolan
som inte är psykiskt utvecklingsstörda Ärenden

enligt denna paragraf
prövas av den lokala styrelsen.
Dess beslut får överklagas
hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Skolöverstyrelsens be
slut får inte överklagas

UbU 1987/88:14

Bilaga

37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vecklingsstorning, får beslutet
överklagas hos skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsens beslut
får överklagas hos regeringen

8 kap.

Utbildningen i sameskolan
skall ha en samisk inriktning
men i övrigt vara densamma
som utbildningen i grundskolan.

Utbildningen i sameskolan
skall ha en samisk inriktning
men i övrigt vara densamma
som utbildningen upp till och
med årskurs 6 i grundskolan

9 kap.

1 §

Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är god
känd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper
och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i
övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål

Ärenden om godkännande Ärenden om godkännande

skall prövas av skolstyrelsen i skall prövas av lansskol -

den kommun där skolan skall nämnden,

bedriva sin verksamhet.

7§

Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande
och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall
godkännandet återkallas.

Återkallande beslutas i
fråga om internationella
skolor av regeringen och i
fråga om andra skolor av den
lokala styrelse som beslutar
om godkännande.

Återkallande beslutas i
fråga om internationella
skolor av regeringen och i
fråga om andra skolor av den
myndighet som beslutar om
godkännande

11 §

UbU 1987/88:14

Bilaga

Beslut av lokala styrelser i
ärenden om godkännande

Beslut av en lansskolnamnd
eller en lokal styrelse

38

Nuvarande lydelse

eller återkallande av godkännande
(or en fristående
skola enligt 1, 3 eller 7 §
eller i ärenden som avses i
4 § får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut
får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Föreslagen lydelse

i ärenden om godkännande
eller återkallande av godkännande
för en fristående
skola enligt 1, 3 eller 7 §
eller i ärenden som avses i
4 § får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsens
beslut får överklagas
hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

UbU 1987/88:14

Bilaga

39