Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:13
om anslag till forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet, m.m. (prop.
1987/88:100, bil. 10 delvis)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 7.
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, B 8. Fortbildning
m.m., B 9. Nationell utvärdering och prov, B 10. Kopiering av litterära
och konstnärliga verk inom skolområdet och Bil. Särskilda insatser inom
skolområdet jämte motioner.
1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet
Regeringen har under punkt B 7 (s. 88-89) föreslagit att riksdagen till
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 30 755 000 kr.
Motion
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
9. att riksdagen beslutar att från anslaget B 7. till D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteter m.m. överföra 5 milj.kr.,
Utskottet
Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom
ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering
och spridning av information om verksamheten. Från anslaget
bekostas även den centrala utvärderingen av pågående försöksverksamhet
inom gymnasieskolan. Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet till
30 755 000 kr.
Enligt motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 9 bör riksdagen besluta om
överföring av medel till anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m. av de medel som i budgetpropositionen beräknas under förevarande
anslag. Som motivering för en överföring av 5 milj.kr. till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna uttalas bl.a. att statens stöd till forskning så långt
möjligt bör vara fritt från statlig styrning. Det är enligt motionärerna en
UbU
1987/88:13
1
1 Riksdagen 1987/88.14 sami. Nr 13
styrka för hela samhället att universiteten kan fullgöra sin kritiska funktion
utan styrning från departement och myndigheter. Forskning om förskola,
grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, hävdas det, skulle gynnas
av att resurserna för den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökades.
Utskottet konstaterar att under innevarande budgetår har ca 50 % av det
totala anslagsbeloppet om 29 572 000 kr. anvisats till anslagsposten Forskning
avseende förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och
gemensam forskning och utveckling. Med dessa medel finansieras SÖ:s
utbildningsforskning som i huvudsak bedrivs i form av projekt. Genomsnittlig
projektlängd i tid är ca 4,5 år. Vidare finansieras under nämnda
anslagspost vissa högre forskartjänster. Utskottet konstaterar att den
forskning som finansieras över förevarande anslag är planerad på lång sikt
och inriktad på ett antal viktiga kunskapsområden på skolans område.
Forskningen har enligt utskottets uppfattning en klar anknytning till SÖ:s
ansvarsområden. Mot denna bakgrund bör SÖ även fortsättningsvis disponera
medel för forskning som berör skolområdet, varför motion 1987/88:Ub816
(yrkande 9 delvis) avstyrks.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt,
föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till
proposition 1987/88:100 och med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkande 9
delvis till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för
budgetåret 1988/89 anvisar 30 755 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande överföring av medel till anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m.
att riksdagen avSlår motion 1987/88:Ub816 yrkande 9 delvis,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub816 yrkande 9 delvis till Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 30 755 000 kr.
2. Fortbildning m.m.
Regeringen har under punkt B 8 (s. 89-93) föreslagit att riksdagen till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
66 656 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub217 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rikstäckande
fortbildningsplan inom miljö- och naturresursområdet.
1987/88:Ub376 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild kompletterande
utbildning för de lärare som undervisar i svenska som andraspråk utan att ha
lämpliga kunskaper.
UbU 1987/88:13
2
1987/88:Ub813 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildningsavdelningen i Stockholm,
6. att riksdagen till universitetet i Umeå för budgetåret 1988/89 (Bil. 10,
B 8) anslår 1 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
11. att riksdagen till B 8. Fortbildningm.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 64 856 000 kr.
Utskottet
Från anslaget betalas kostnader för skolledarutbildningen och för sådana
övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genomförandet.
SÖ ansvarar därvid för att vissa angelägna utbildningar kommer till
stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar således för att
vissa kurser och andra utbildningsinsatser anordnas för lärare i yrkesämnen
och för personal vid specialskolan och sameskolan. Under innevarande år
disponerar SÖ också medel för fortbildning av fysiklärare i ämnet elektronik.
Inom anslaget disponerar SÖ även medel, som i styrande och stimulerande
syfte fördelas vidare till kommunerna för att täcka kostnader för viss
utbildning, som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande år
fördelas således medel till fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i kommunal
vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux),
till lokala fortbildningsinsatser i anslutning till reformarbetet i gymnasieskolan
samt för utbildning av lärare vid skolor som skall medverka i den
skolförlagda delen inom grundskollärarlinjen. Vidare bekostas från anslaget
bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och bidrag
till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser.
Inom anslaget disponerar SÖ också medel för planering, uppföljning och
information.
Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om den utvärdering som
gjorts inom utbildningsdepartementet angående systemet för skolväsendets
personalutbildning och som presenterats i rapporten (DsU 1986:16) Personalutbildning
och lokalt utvecklingsarbete i skolan. Då den gjorda utvärderingen
visar att personalutbildningssystemet - sedan det började tillämpas
den 1 juli 1982 - i huvudsak fungerat väl, finner föredragande statsrådet inga
skäl att ändra de grundläggande principerna för systemet för skolans
personalutbildning.
Föredragande statsrådet erinrar vidare om riksdagens beslut med anledning
av propositionen om fortsatt decentralisering inom högskolan (prop.
1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1) som innebär bl.a. att regionstyrelserna
och högskoleregionerna avskaffas den 30 juni 1988. Detta påverkar organisationen
för skolväsendets personalutbildning. Föredragande statsrådet anser
därför att fortbildningsnämnderna, vilka för närvarande är knutna till dels
högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), dels resp. universitet i
övriga högskoleregioner, i fortsättningen administrativt bör knytas till dels
HLS, dels resp. universitet i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och
UbU 1987/88:13
3
Umeå. Deras ansvarsområden bör tills vidare omfatta samma län som
tidigare.
1 budgetpropositionen föreslås även att medel till personalutbildning inom
skolväsendet anvisas under förevarande anslag fr.o.m. nästa budgetår och
inte som tidigare under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken.
Därmed tydligaregörs fortbildningsnämndernas ställning som det beställande
skolväsendets organ.
Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 66 656 000 kr.
I motion 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 5 föreslås beträffande den nya
organisationen av personalutbildningen för skolväsendets behov att fortbildningsavdelningen
i Stockholm bör inrättas som en avdelning som i administrativt
avseende knyts till såväl universitetet i Stockholm som HLS. Syftet
därmed är att öka möjligheterna till samverkan mellan universitetet och HLS
och för att stimulera universitetet att ta större reellt ansvar för lärarnas
utbildning. Genom en sådan lösning kan fortbildningsavdelningen i Stockholm
få en organisatorisk anknytning som motsvarar den på övriga universitetsorter
i landet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Utskottet har förhoppningen att det förslag till organisation av fortbildningsnämnder
och fortbildningsavdelningar som presenteras i propositionen
med anledning av avskaffandet av regionstyrelserna den 30 juni 1988 skall ge
förutsättningar för ett gott samarbete mellan skolväsendet och högskoleenheterna
jämte andra utbildningsanordnare i vad avser personalutbildning för
skolans behov. Förslaget syns i förhållande till andra tänkbara alternativ vara
den minsta avvikelsen från tidigare organisationsform. Utskottet konstaterar
att fortbildningsnämndens och fortbildningsavdelningens i Stockholm anknytning
till myndighet innebär viss avvikelse i förhållande till övriga
fortbildningsnämnder. Det är enligt utskottets mening viktigt att i Stockholm
företrädare för universitetet och tekniska högskolan samt i Göteborg
företrädare för Chalmers tekniska högskola garanteras inflytande på hur
personalutbildningen för skolans behov utformas. Dessa högskoleenheter
bör vara företrädda på ett tillfredsställande sätt i resp. fortbildningsnämnd.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub813 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande de i budgetpropositionen föreslagna beloppen till fortbildningsnämnderna
bör enligt motion 1987/88:Ub813 yrkande 6 ytterligare medel
anvisas till fortbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå för personalutbildning
för skolväsendets behov. Enligt motionärerna har inte tillräcklig
hänsyn tagits till de stora avstånden i landets norra delar och de större
kostnader som följer därav för universitetet då personalutbildning lokaliseras
till andra orter. Det i budgetpropositionen föreslagna beloppet för
personalutbildning för skolväsendets behov till fortbildningsnämnden vid
universitetet i Umeå (4 977 000 kr.) bör mot denna bakgrund höjas med 1
milj.kr.
Utskottet vill erinra om att föredragande statsrådet anmäler att SÖ skall få
ett uppdrag från regeringen att i samråd med UHÄ utreda frågan om
fortbildningsnämndernas ansvarsområden och deras framtida omfattning
UbU 1987/88:13
4
m.m. Det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att föregripa
detta utredningsarbete. Utskottet förutsätter att SÖ:s utredning även
kommer att beröra de ekonomiska förutsättningarna för fortbildningsnämndernas
verksamhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/
88:Ub813 yrkande 6 delvis.
I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 11 avvisas förslaget i budgetpropositionen
att 1,8 milj.kr. skall anvisas för central och regional planering av
fortbildningen av lärare i anslutning till den nya grundskollärarutbildningen.
Motionärerna erinrar om deras tidigare ställningstaganden i vad gäller en ny
lärarutbildning. I konsekvens med uppfattningen att beslutet om en ny
lärarutbildning bör rivas upp anser motionärerna att den aviserade fortbildningen
av lärare inte heller bör genomföras. Mot denna bakgrund bör
föreslaget totalt anslagsbelopp reduceras med 1,8 milj.kr.
Utskottet har inte något att erinra mot att det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet om 1,8 milj.kr. anvisas för planering av viss fortbildning
för grundskolans lärare med anledning av lärarutbildningsreformen och
avstyrker därför motionsyrkandet i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet och
avstyrker därmed dels den föreslagna uppräkningen med 1 milj.kr. avseende
medel för fortbildningsnämnden vid Umeå universitet enligt motion 1987/
88:Ub813 yrkande 6 delvis, dels den föreslagna reduceringen av anslaget med
1,8 milj.kr. enligt motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis.
I motion 1987/88:Ub217 (s) berörs behovet av fortbildning av lärare inom
miljö- och naturresursområdet. Enligt motionären bör en rikstäckande
fortbildningsplan utarbetas. Högskolan i Kalmar, som enligt motionären
bedriver en kvalificerad utbildning inom miljöområdet, bör i samråd med SÖ
och UHÄ få i uppdrag att framlägga förslag till en fortbildningsplan och även
utarbeta förslag till kursplaner inom miljöområdet.
Utskottet vill erinra om den förstärkning av miljöundervisningen i
grundskolan som regeringen föreslår i årets budgetproposition under anslaget
B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet och som bl.a. syftar till att s.k.
miljöresurspersoner skall kunna knytas till länsskolnämnderna. En arbetsgrupp
gemensam för utbildningsdepartementet och miljö- och energidepartementet
har varit verksam under år 1987 och utarbetat ett antal förslag till
åtgärder. Enligt vad utskottet erfarit avser denna arbetsgrupp också att
utarbeta förslag till en rikstäckande fortbildningsplan för att stärka skolans
miljöundervisning. Det behöver inte uteslutas att den kompetens som byggts
upp vid högskolan i Kalmar i vad gäller utbildning på miljöområdet kan
komma att tas i anspråk i någon form. Motion 1987/88:Ub217 avstyrks.
I motion 1987/88:Ub376(c) yrkande 3 anförs att många lärare som undervisar
invandrarelever i svenska som andraspråk saknar utbildning och fortbildning
i ämnet. Motionären anser att riksdagen hos regeringen bör begära förslag
om särskild kompletterande utbildning för de lärare som saknar kompetens i
ämnet.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Det är viktigt att skolornas tjänstefördelning utgår från principen att det
UbU 1987/88:13
5
1* Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 13
bör skapas lärartjänster vilka rymmer så många undervisningstimmar som
möjligt i svenska som andraspråk och att dessa tjänster besätts med lärare
som har behörighet att undervisa i svenska som andraspråk eller genomgått
särskild fortbildning i ämnet. Utskottet vill erinra om att SÖ har givit ut
allmänna råd om lärare för undervisning i svenska som andraspråk på lågoch
mellanstadierna i grundskolan (SÖ-FS 1985:146).
Enligt vad utskottet erfarit harden statliga skoladministrationen uppmärksammat
kommunerna på behovet av fortbildningsinsatser för lärare i svenska
som andraspråk. Utskottet utgår från att kommunerna disponerar sina
fortbildningsmedel på sådant sätt att fortbildningsbehoven tillgodoses även
på detta viktiga utbildningsområde. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1987/88:Ub307 yrkande 3.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande fortbildningsavdelningen i Stockholm
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Ub813 yrkande 5 och
proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
2. beträffande fortbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 6 delvis,
3. beträffande planering av fortbildningen av lärare i anslutning till
den nya grundskollärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis,
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub813 yrkande 6 och 1987/88:Ub816 yrkande 11,
båda delvis, till Fortbildning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 66 656 000 kr.,
5. beträffande rikstäckande fortbildningsplan för miljö- och naturresursområdet
att
riksdagen avslår motion 1987/88:Ub217,
6. beträffande förslag om särskild kompletterande utbildning för
lärare i ämnet svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub376 yrkande 3.
3. Nationell utvärdering och prov
Regeringen har under punkt B 9 (s. 94-95) föreslagit att riksdagen till
Nationell utvärdering och prov för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 16 495 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub321 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen under
anslaget B 9. Nationell utvärdering och prov anslår 3 milj.kr. mindre än vad
regeringen har föreslagit.
1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det nationella utvärderingsprogrammet.
UbU 1987/88:13
6
1987/88:Ub365 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt
utvärderingsprogram.
Utskottet
Från anslaget bekostas framställning av standardprov för grundskolan,
centrala prov för gymnasieskolan, prov för yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan
och prov för kommunal vuxenutbildning (komvux). Vidare
bekostas utveckling av instrument för den del av den nationella utvärderingen
som rör elevers kunskaper, färdigheter och attityder.
Riktlinjerna för ett nationellt utvärderingsprogram behandlades i 1987 års
budgetproposition. Därvid underströk föredragande statsrådet att det bör ge
en helhetsbild av skolväsendets verksamhet.
Utgångspunkten för ett nationellt program för utvärdering måste enligt min
mening vara att det utformas så att det kan utgöra ett sakligt underlag för en
diskussion på såväl lokal som central nivå om hur skolväsendet lyckas med sin
uppgift i olika avseenden. Det skall härigenom kunna ligga till grund för
beslut om förändringar av skolväsendet. Av detta följer att programmet
måste kunna belysa olika aspekter av verksamheten, både sådana som tar
sikte på yttre omständigheter som påverkar skolan, t.ex. sociala och
ekonomiska faktorer och sådana som avser den inre verksamheten samt
elevernas kunskapsinhämtande och färdighetsutveckling. Bedömningen av
eleverna måste avse såväl kunskaper och färdigheter i olika ämnen och
ämnesgrupper som hur skolan lyckas med sin personlighetsutvecklande och
fostrande uppgift.
Jag vill därmed understryka att ett nationellt program för utvärdering inte
får bli endast ett provprogram. Det är angeläget att ett sådant program ger en
total bild av skolväsendets verksamhet. Det är annars en risk att det lätt
mätbara får en för stor betydelse i en total utvärdering, medan andra viktiga
men inte lika lätt mätbara faktorer förbises (prop. 1986/87:100 bilaga
10, s. 82)
SÖ har på uppdrag av regeringen redovisat innehållet i och formerna för ett
nationellt utvärderingsprogram. Enligt SÖ:s planer kommer i en första
omgång grundskolans årskurser 2 och 5 att omfattas av en samlad utvärdering.
I två motioner behandlas det nationella utvärderingsprogrammet. I både
motion 1987/88:Ub361 (c) yrkande 6 och motion 1987/88:Ub365 (vpk)
föreslås att den första etappen i SÖ:s utvärdering av grundskolan bör omfatta
årskurserna 3 och 6 i stället för årskurserna 2 och 5 som SÖ planerat. I båda
motionerna hänvisas till att grundskolan arbetar efter stadietimplaner och att
beslut om fördelning av veckotimmar i olika ämnen och årskurser kan göras
lokalt, varför det i den nationella utvärderingen blir omöjligt att jämföra
elevers kunskaper i årskurserna 2 resp. 5 i skilda delar av landet. Motionärerna
i motion 1987/88:Ub365 pekar även på att det för närvarande saknas en
strategi för hur resultaten av den nationella utvärderingen skall användas.
Vidare bör förslagen och övervägandena från beredningen om ansvarsfördelning
och styrning på skolområdet avvaktas innan riksdagen tar ställning till
UbU 1987/88:13
7
utformningen av program för nationell och lokal utvärdering. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Syftet med det nationella utvärderingsprogrammet är främst att göra en
mycket bred undersökning av skolväsendet i stort och inte enbart en
utvärdering av elevers kunskaper och färdigheter i olika ämnen. Som
föredragande statsrådet understrukit i 1987 års budgetproposition bör den
nationella utvärderingen kunna belysa olika aspekter av verksamheten och
därmed ge en helhetsbild av skolans verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit
avses förutom eleverna även lärarna och föräldrarna att medverka i
utvärderingen. Som exempel på att utvärderingsarbetet utgår från mycket
allmänna utgångspunkter kan nämnas att det för föräldragruppen bl.a.
planeras frågor om föräldrarnas inställning till och bedömning av skolan,
samverkan med skolan, miljön för elevernas utveckling etc. Vidare skall
tilläggas att länsskolnämnderna kommer att engageras i utvärderingsprogrammet.
De skall bl.a. ge relevanta bakgrundsfakta om de skolenheter och
kommuner som väljs ut för den nationella utvärderingen. Nämnderna
kommer även att medverka vid återföringen av utvärderingsresultaten till
skolenheterna.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ub361 yrkande 6 och 1987/88:Ub365.
Enligt motion 1987/88:Ub321 (fp) bör SÖ inte tilldelas särskilda medel för
framställning av prov för komvux. Anslagsbeloppet bör därmed kunna
minskas med 3 milj.kr.
Ett liknande yrkande framfördes även under föregående riksmöte.
Utskottet redovisade då bakgrunden till SÖ:s tidigare inledda arbete med att
framställa prov för komvux i syfte att uppnå jämförbarhet mellan betyg i
komvux och betyg i gymnasieskolan (UbU 1986/87:11). Utskottet anser det
angeläget att SÖ kan fortsätta arbetet med att framställa prov för de ämnen
som planerats. Utskottet vill även erinra om regeringens förslag om nya
regler för urval till högskoleutbildning, vilka riksdagen skall ta ställning till
under innevarande riksmöte (proposition 1987/88:109). Det är enligt utskottets
uppfattning viktigt att betygsnormerande prov framställs så att studerande
från komvux i betygshänseende bedöms på samma villkor som de
studerande i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda och då
utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub321 till Nationell utvärdering och prov för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 16 495 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande ett nationellt utvärderingsprogram
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 6 och 1987/
88:Ub365,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub321 till Nationell utvärdering och prov för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 16 495 000 kr.,
UbU 1987/88:13
8
4. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
skolområdet
Regeringen har under punkt B 10 (s. 95-97)
dels föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av förhandlingarna om förlängning av 1985 års avtal
om kopiering i skolorna,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
minskning av bidrag till kommunerna,
3. att riksdagen till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
skolområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 26 900 000
kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har förordats i
propositionen om kopieringsavtal på skolområdet för tiden efter den 1 juli
1989.
Motionerna
1987/88:Ub267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nytt avtal med BONUS,
2. att riksdagen till tilläggsbidraget på grundskoleområdet för budgetåret
1988/89 anslår 60,7 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunerna avseende kopiering,
8. att riksdagen beslutar att tilläggsbidraget ökas med 60 720 000 kr.
Utskottet
Mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisationer har avtal träffats dels
den 21 februari 1985 om kopiering i skolorna, dels den 11 april 1985 om
kopiering inom högskoleområdet (se prop. 1984/85:196, UbU 37,rskr. 374).
Avtalen gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 t.o.m. den 30 juni 1988. Avtalen
omfattar utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller
under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden
ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalen ger lärare vid
skolor och högskolor rätt att i viss utsträckning kopiera svenska och
utländska litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. Ersättning
betalas av staten med ett visst belopp per kopiesida. Den slutliga ersättningen
för avtalsperioden skall grundas på statistiska undersökningar avseende
omfattningen av kopieringen på såväl skolområdet som högskoleområdet.
Ersättningen betalas till föreningen BONUS (Bild, Ord, Not - Upphovsrättslig
Samorganisation).
Föredragande statsrådet pekar inledningsvis på att de nämnda kopieringsavtalen
har träffats för att tillgodose lärarnas behov av att kopiera och
UbU 1987/88:13
9
därigenom underlätta deras arbete. Statens ersättning till BONUS utgör,
enligt statsrådets uppfattning, egentligen kostnader för läromedel som
skolhuvudmannen normalt svarar för.
Enligt statistiska centralbyrån (SCB) som svarar för kopieringsundersökningen
skall staten för den innevarande treåriga avtalsperioden betala
ersättning för 224 miljoner kopiesidor per avtalsår. Detta motsvarar en
ersättning av 73 920 000 kr. för hela avtalsperioden. Med hänsyn till tidigare
utbetalda förskott uppgår kostnaderna för skolavtalet under hela avtalsperioden
till 60 720 000 kr. mer än vad som anslagits. I enlighet med riksdagens
tidigare beslut (prop. 1984/85:196, UbU 1984/85:37, rskr. 374) föreslår
föredragande statsrådet att grundskolans tilläggsbidrag för budgetåret 1987/
88 minskas med 60 720 000 kr. vilket belopp således motsvarar kostnadsökningen
för kopiering enligt 1985 års skolavtal.
Med hänsyn till den ökade omfattningen av kopiering och att kopiering
kan betraktas som ett alternativ till inköp av läromedel, vars kostnader
kommunerna själva svarar för, föreslås i budgetpropositionen att BONUS i
fortsättningen träffar avtal direkt med berörda skolhuvudmän. För att
parterna skall få tid på sig att förhandla och träffa ett nytt avtal bör nuvarande
skolavtal med BONUS förlängas ett år, dvs. t.o.m. den 30 juni 1989.
Kostnaderna för avtalsåret 1988/89 beräknas till 26,9 milj.kr. Dessa
kostnader - i likhet med vad som gäller för nuvarande treårsavtal - bör enligt
budgetpropositionen finansieras i samband med fastställandet av grundskolans
tilläggsbidrag för budgetåret 1987/88.
Vidare föreslås att medel för kopieringsavtalet inom högskolan bör anvisas
under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
I två motioner - 1987/88:Ub267 (vpk) yrkande 2 och 1987/88:Ub361(c)
yrkande 7 och 8 - avvisas regeringens förslag om minskning av grundskolans
tilläggsbidrag till kommunerna med 60 720 000 kr. Detta belopp motsvarar
kostnadsökningen som det treåriga kopieringsavtalet har inneburit för
staten. Enligt båda motionerna kommer den föreslagna åtgärden att medföra
försämrade möjligheter för kommunerna att höja standarden på läromedelsområdet
i skolan. I den förstnämnda motionen framförs även den åsikten att
statens ersättning för kopiering av litterära och konstnärliga verk också bör
ses som ”en kulturpolitisk insats av nationell karaktär”. I den sistnämnda
motionen påpekas även att en minskning av tilläggsbidraget kan leda till att
vissa kommuner avstår från att anställa korttidsvikarier vid lärares sjukdom
och tjänstledighet.
Utskottet vill erinra om riksdagens behandling av samma ärende vid
1984/85 års riksmöte (UbU 1984/85:36, rskr. 380). Därvid ställde sig
riksdagen på förslag av utbildningsutskottet bakom föredragande statsrådets
uppfattning att den ersättning som staten betalar till BONUS kan betraktas
som kostnader för läromedel, vilka kommunerna normalt bör svara för. Mot
denna bakgrund hade utskottet inget att erinra mot att statsbidraget till
kommunerna minskades i den omfattning som svarade mot den uppkomna
kostnadsökningen enligt då gällande kopieringsavtal. Utskottet har i princip
inte ändrat uppfattning. Med hänsyn till den omfattning som kopieringen i
skolan har tagit under senare år är det enligt utskottets mening befogat att
betrakta lärarnas kopiering som en form av läromedelsproduktion. Utskottet
UbU 1987/88:13
10
har därför inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen att tilläggsbidraget
till kommunerna minskas med kostnaderna enligt 1985 års kopieringsavtal
och det kompletterande avtalet för budgetåret 1988/89.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
godkänner vad som i proposition 1987/88:100 förordats om minskning av
bidrag till kommunerna och avslår motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 2 och
1987/88:Ub361 yrkandena 7 och 8.
Riksdagen bör ge regeringen bemyndigande att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av förhandlingen om förlängning av 1985 års avtal om
kopiering i skolorna.
Beträffande kopieringsavtal på skolområdet för tiden efter den 1 juli 1989
anförs i motion 1987/88:Ub267 yrkande 1 att det är rationellt att staten även i
fortsättningen sluter avtal med BONUS om ersättning för kopiering i skolan.
Riksdagen bör sålunda besluta att staten sluter ett nytt avtal med BONUS.
Därmed avvisas regeringens förslag att BONUS träffar avtal med kommunerna
för tiden efter den 1 juli 1989.
Utskottet anser att det i konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande,
nämligen att den omfattande kopieringen i skolan är att betrakta som
en form av läromedelsproduktion och att skolhuvudmännen därför bör ta ett
större ansvar för kostnaderna, inte längre är nödvändigt att BONUS träffar
kopieringsavtal med staten. BONUS bör i fortsättningen träffa avtal direkt
med berörda skolhuvudmän. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som i propositionen
anförts om avtalsslutande parter för kopiering i skolorna och avstyrker
motion 1987/88:Ub267 yrkande 1.
Beträffande anslagsbeloppet har utskottet inte något att erinra mot medelsberäkningen,
varför utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition
1987/88:100 till ersättning för kopiering av litterära och konstnärliga
verk inom skolområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
26 900 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande minskning av grundskolans tilläggsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 2 och 1987/88:Ub361 yrkandena 7
och 8 godkänner vad som i propositionen förordats om minskning av
bidrag till kommunerna,
2. beträffande bemyndigande för regeringen att ikläda staten ekonomiska
förpliktelser
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 bemyndigar
regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av
förhandlingarna om förlängning av 1985 års avtal om kopiering i
skolorna,
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 till Kopiering av
litterära och konstnärliga verk inom skolområdet för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 26 900 000 kr.,
UbU 1987/88:13
11
4. beträffande kopieringsavtal på skolområdet för tiden efter den 1
juli 1989
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub267 yrkande 1 utan
erinran lägger proposition 1987/88:100 i denna del till handlingarna,
5. Särskilda insatser inom skolområdet
Regeringen har under punkt B 11 (s. 98-100) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
principerna för kostnadsfördelning vid regionala utbildningsanordningar,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
bidrag till regionala åtgärder för flerhandikappade elever i särskolan,
3. att riksdagen till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1988/89 anvisar ett anslag av 311 726 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub267 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1988/89 anslår 100 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsulenter eller särskild resurs för elever med medicinska
handikapp.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
12. att riksdagen beslutar att från det av regeringen föreslagna anslaget
Bil. Särskilda insatser inom skolområdet till anslaget B 12. Bidrag till
driften av grundskolor m.m. överföra 290 000 000 kr. till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen,
13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 13. Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m. överföra 2 300 000 kr.,
14. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslaget B 11. till
”Regionala åtgärder för elever med handikapp” samt för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.
Utskottet
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag enligt förordningen
(1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet.
Skolöverstyrelsen fördelar de medel som anvisats under anslaget mellan
länsskolnämnderna i huvudsak med utgångspunkt i elevantalet i grund- och
gymnasieskolorna resp. län.
Länsskolnämnderna fördelar medlen till dels kommuner som tar på sig
regionala undervisningsinsatser, dels kommuner som har behov av resurstillskott
för undervisning av handikappade och sjuka eller elever med andra
särskilda behov.
Enligt förordningen (1984:759) om regional samverkan i fråga om
undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984
indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns det en planeringsberedning,
som skall samordna insatserna och planera så att befintliga resurser
UbU 1987/88:13
12
utnyttjas på bästa möjliga sätt. Vid länsskolnämnden på varje regions
huvudort finns en handikappkonsulent. Dessutom finns vid länsskolnämnderna
en regional pedagogisk stödorganisation i form av konsulenter för
olika handikappgrupper.
Resurser från detta anslag är ett kompletterande statsbidrag till skolhuvudmännen
utöver vad som utbetalas till dem inom ramen för de ordinarie
statsbidragen till skolan. Med regionala undervisningsinsatser avses samordnade
utbildningsinsatser för elever med handikapp eller andra särskilda
behov och som i stor utsträckning kommer även sådana elever till del, vilka
inte är kyrkobokförda i den kommun som anordnar utbildningen.
Kostnaderna för eleverna vid en regionalt anordnad utbildning är som regel
betydligt högre än i den vanliga skolan. Föredragande statsrådet anser att en
grundläggande princip måste vara att en kommun, som anordnar en regional
utbildning för elever med handikapp eller andra särskilda behov, skall få
kostnaderna täckta för de elever som inte är kyrkobokförda i kommunen.
Detta torde vara en förutsättning för att en kommun skall ta på sig ansvaret
för denna typ av verksamhet.
Utgångspunkten bör därvid vara att värdkommunen med hjälp av
ordinarie undervisningsresurser som beräknas för verksamheten (bas- och
förstärkningsresurserna, skolledarresurserna m.m.) svarar för grundkostnaderna.
Som redan nämnts är kostnaderna för en regionalt anordnad
utbildning dock normalt betydligt högre än i den vanliga skolan. Från detta
anslag bör därför bidrag utgå för att täcka merkostnaderna för elevernas
undervisning.
Föredragande statsrådet konstaterar vidare att för de elever det här är
fråga om räcker oftast inte den interkommunala ersättningen till för att täcka
värdkommunens merkostnader. Resterande kostnader för verksamheten
bör därför belasta hemkommunen. En kommun som på detta sätt få höga
kostnader för handikappade elevers skolgång i en annan kommun, om
andelen handikappade elever totalt sett i kommunen är stor, skall kunna få
bidrag från den egna länsskolnämnden från detta anslag.
De särskilda medel som är avsatta under detta anslag för regionala
åtgärder för elever med handikapp är avsedda för elever inom grundskolan
och gymnasieskolan. Föredragande statsrådet föreslår emellertid - på
grundval av en utvärdering av SÖ beträffande den regionala stödorganisationen
för elever med handikapp och planeringsberedningarnas verksamhet -att även huvudmän för särskolor bör kunna få bidrag till regionala åtgärder
för elever med flera handikapp i särskolan.
1 motion 1987/88:Ub267 (vpk) yrkande 4 uppmärksammas behoven hos
elever med medicinska handikapp. Denna elevgrupp kommer att öka,
hävdas det, eftersom allt flera människor drabbas av allergier. Motionärerna
föreslår att som en resursinsats för elever med medicinska handikapp kan t.ex.
särskilda konsulenter knytas till de fem planeringsregionerna.
Utskottet har erfarit att planeringsberedningarna i landet i samarbete med
SÖ och Handikappförbundens centralkommitté (HCK) i januari 1988
anordnade en rikskonferens om elever med medicinska handikapp i skolan. I
konferensen deltog representanter för statliga myndigheter, skolstyrelser
UbU 1987/88:13
13
och skolhälsovård, HCK och dess olika medicinförbund, statens handikappråd
och handikappinstitutet m.fl. En av de frågor som diskuterades vid
konferensen var ett förslag om särskilda konsulenttjänster knutna till
planeringsberedningarna för elever med medicinska handikapp. Trots att
olika rapporter visat att ett stort antal elever har olika former av medicinska
handikapp fann konferensen inget stöd för förslaget att inrätta särskilda
konsulenttjänster vid planeringsberedningarna. Det är också utskottets
uppfattning att medicinska problem av detta slag för enskilda elever bäst kan
lösas på det lokala planet. Det är därvid viktigt att såväl skolledning som
skolans kurativa och hälsovårdande personal aktivt medverkar till att
tillgodose dessa elevers behov och försöker finna lösningar på den enskilda
elevens problem. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub267 yrkande 4.
Två motioner har förslag till ändringar av anslagsbeloppet. I motion
1987/88:Ub267 yrkande 3 föreslås att ifrågavarande anslag bör tillföras 100
milj.kr. utöver regeringens förslag. Som motivering härtill påtalas att
utbildningspolitiken bör användas som ett instrument för en rättvisare
fördelningspolitik. Detta förutsätter dock ett erkännande av att elever har
olika behov och att vissa elever behöver mer hjälp än andra. Enligt
motionärerna har de nedskärningar av statliga anslag som drabbat skolan
inneburit att det blivit svårare att täcka de speciella behov som vissa elever
har i skolan. Mot denna bakgrund bör anslaget öka med 100 milj .kr. I motion
1987/88:Ub816 föreslås att kommunerna själva bör disponera resurserna för
skolan och göra insatser som lokalt anses mest angelägna. Motionärerna
anser också att länsskolnämndernas betydelse vid fördelningen av statliga
resurser bör minska. Mot denna bakgrund bör 290 milj. kr. av anslaget
överföras till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen under
anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor m.m. samt att 120 milj.kr.
därav skall avse insatser för grundskolans mellanstadium (yrkande 12).
Vidare föreslås att 2,3 milj.kr. av anslaget överförs till anslaget B13. Bidrag
till svensk undervisning i utlandet m.m. (yrkande 13). Slutligen föreslår
motionärerna att bidraget Bil bör benämnas ”Regionala åtgärder för elever
med handikapp”. Det bör användas till berörda länsskolnämnders insatser
för barn och ungdomar med olika former av handikapp inom det allmänna
skolväsendet. För detta anslag beräknas 20 milj.kr. för budgetåret 1988/89
(yrkande 14).
Utskottet vill erinra om att riksdagen vid föregående års riksmöte
beslutade om en ökning med 100 milj.kr. av förevarande anslag i jämförelse
med förslaget i 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil. 10,
1986/87:UbU12, rskr. 185). Förslaget i årets budgetproposition utgår från
innevarande budgetårs anslagsnivå. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 3 och 1987/88:Ub816 yrkandena 12, 13
och 14, samtliga delvis, till Särskilda insatser inom skolområdet för budgetåret
1988/89 anvisar ett anslag av 311 726 000 kr.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag beträffande dels principerna
för kostnadsfördelning vid regionala utbildningsanordningar, dels bidrag till
UbU 1987/88:13
14
regionala åtgärder för flerhandikappade elever i särskolan och avstyrker
motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12, 13 och 14 i denna del. Utskottet vill
med anledning av motionsyrkandena erinra om riksdagens beslut om ny
skollag vid 1985/86 års riksmöte (prop. 1985/86:10, 1985/86:Ub6, rskr. 39).
Bestämmelserna om särskolan ingår numera i skollagen. Det är angeläget att
anslagsbeloppet har en sådan storlek att särskolans elever i praktiken kan
omfattas av bidragsbestämmelserna för regionala åtgärder.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande resursinsats för elever med medicinska handikapp
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub267 yrkande 4,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 3, 1987/88:Ub816 yrkandena 12,
13 och 14, samtliga delvis, till Särskilda insatser inom skolområdet för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 311 726 000 kr.,
3. beträffande principerna för kostnadsfördelning vid regionala
utbildningsanordningar
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12,13
och 14, samtliga delvis, godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,
4. beträffande bidrag till regionala åtgärder för flerhandikappade
elever i särskolan
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12, 13
och 14, samtliga delvis, godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100.
Stockholm den 22 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s). Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Margareta Hemmingsson (s). Birger Hagård (m), Larz Johansson (c),
Björn Samuelson (vpk), Kristina Svensson (s), Kerstin Keen (fp), Rinaldo
Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).
UbU 1987/88:13
15
Reservationer
UbU 1987/88:13
1. Överföring av medel till anslaget D 19.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. (punkt l,mom. 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”(yrkande 9 delvis) avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion 1987/88:Ub816 framförda uppfattningen
att forskningen om ungdomsskola och vuxenutbildning skulle gynnas
av en ökning av forskningsresurserna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna
och av en motsvarande minskning av de av SO disponerade forskningsmedlen.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
1987/88:Ub816 yrkande 9 delvis och med anledning av budgetpropositionen
överför 5 milj.kr. till anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m.m.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande överföring av medel till anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 9 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 överför 5 milj.kr. till
anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret
1988/89,
2. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Då utskottet ”
och slutar med ”anvisar 30 755 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser mot bakgrund av ovan redovisat förslag att anslaget B 7.
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet reduceras med 5
milj.kr. Då utskottet inte har något att erinra mot anslagsberäkningen i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816
yrkande 9 delvis och med anledning av proposition 1987/88:100 till anslaget
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 25 755 000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till 1987/88:Ub816 yrkande 9 delvis och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 25 755 000 kr.
16
3. Fortbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå (punkt 2,
mom. 2).
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 5 slutar med ”yrkande 6 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fortbildningsnämndernas ansvarsområden är mycket
olika och att fortbildningsnämnderna därmed inte har likartade förutsättningar
för sin verksamhet. Fortbildningsnämnden vid universitetet i Umeå,
vars region omfattar mer än hälften av landets yta, har självfallet större
problem än övriga fortbildningsnämnder i vad gäller utlokalisering och
distribution av fortbildningskurser. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 6 delvis anvisar
extra medel utöver vad regeringen föreslagit till fortbildningsnämnden vid
Umeå universitet för budgetåret 1988/89.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fortbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 6 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Planering av fortbildningen av lärare i anslutning till den nya
grundskollärarutbildningen (punkt 2, mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1 i UbU 1987/88:12
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att fortbildningen för nuvarande lärare med anledning
av den nya lärarutbildningen kommer att genomföras under en
tioårsperiod. Den kommer att starta först läsåret 1989/90. Oavsett riksdagens
beslut om särskilda medel för att finansiera denna fortbildning kommer en
stor del av statsbidraget till lokal skolutveckling i grundskolan att tas i
anspråk för detta ändamål. Till skillnad från SÖ föreslår föredragande
statsrådet att statsbidraget till lokal skolutveckling liksom hittills skall utgå
direkt till kommunerna. Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad
som anförts av motionärerna i frågan föreslår utskottet att anslaget Fortbildning
m.m. reduceras med 1,8 milj.kr. Utskottet hemställer därmed att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
3. beträffande planering av fortbildningen av lärare i anslutning till
den nya grundskollärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1987/88:13
17
5. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 11 delvis” bort ha följande lydelse:
I enlighet med utskottets tidigare ställningstagande i vad gäller särskilda
medel för central och regional planering av fortbildningen för befintliga
lärare med anledning av den nya lärarutbildningen finner utskottet att det
totala beloppet för anslaget B 8. Fortbildning m.m. bör reduceras med 1,8
milj.kr. och således uppgå till 64 856 000 kr. Utskottet hemställer att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis och med
anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub813 yrkande 6
delvis till Fortbildning m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 64 856 000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/
88:Ub813 yrkande 6 delvis till Fortbildning m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 64 856 000 kr.,
6. Anslagsbeloppet (punkt, 2 mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 11 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare motiverat en ökning med 1 milj.kr. av de medel som
tillförs fortbildningsnämnden vid universitetet i Umeå. Det totala anslagsbeloppet
för anslaget B 8. Fortbildning m.m. bör därför öka med motsvarande
belopp. Utskottet hemställer att riksdagen med bifall till motion 1987/
88:Ub813 yrkande 6 delvis och med anledning av proposition 1987/88:100
och motion 1987/88:Ub816 yrkande 11 delvis till Fortbildning m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 67 656 000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall til motion 1987/88:Ub813 yrkande 6 delvis och
med anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub816
yrkande 11 delvis till Fortbildning m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar
ett reservationsanslag av 67 656 000 kr.,
UbU 1987/88:13
18
7. Nationellt utvärderingsprogram (punkt 3, mom. 1)
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser
kdels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”och 1987/88:Ub365” bort ha följande lydelse:
En nationell utvärdering bör dels tjäna som underlag för nationella
skolpolitiska beslut, dels ha betydelse för planeringen av skolväsendet på
kommunal nivå. Den av SÖ planerade utvärderingen i årskurserna 2 och 5
innebär enligt utskottets uppfattning att nyttan av det nationella utvärderingsprogrammet
blir begränsat. Med hänsyn till att grundskolans timplan är
stadieindelad och att fördelningen av veckotimmar på olika ämnen avgörs
genom lokala beslut finner utskottet i likhet med motionärerna det lämpligare
att den nationella utvärderingen inriktas på årskurserna 3 och 6.1 slutet av
dessa årskurser bör då de undervisningsmoment som ingår i resp. stadium ha
behandlats av flertalet elever som tagits ut för utvärderingen. Utskottet anser
också att riksdagen bör få tillfälle att ta ställning till det nationella
utvärderingsprogrammets utformning i anslutning till regeringens förslag
med anledning av arbetet i beredningen om ansvarsfördelning och styrning
på skolområdet. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1987/
88:Ub361 yrkande 6 och 1987/88:Ub365 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nationellt utvärderingsprogram
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 6 och
1987/88:Ub365 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Anslagsbeloppet (punkt 3, mom. 2)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Ett liknande”
och slutar med ”av 16 495 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den i och för sig angelägna uppgiften att inom SÖ
utveckla prov för komvux bör kunna lösas utan tillskott av särskilda medel
med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget. I likhet med motionärerna
anser utskottet att förevarande anslag bör kunna reduceras med 3 milj .kr. Då
utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub321 och med
anledning av budgetpropositionen till Nationell utvärdering och prov för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 13 495 000 kr.,
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub321 och med anledning
av proposition 1987/88:100 till Nationell utvärdering och prov för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 13 495 000 kr.,
UbU 1987/88:13
19
9. Minskning av grundskolans tilläggsbidrag (punkt 4, mom.
1)
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet vill
” och på s. 11 slutar med ”yrkandena 7 och 8” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motionerna framförda uppfattningen att en
minskning av tilläggsbidraget till kommunerna motsvarande den beräknade
kostnadsökningen för kopieringen i skolorna skulle kunna leda till en
försämrad standard på läromedelsområdet. Utskottet anser i stället att staten
bör stimulera kommunerna att öka sina insatser för att förbättra läromedelsstandarden
i skolan. Mot denna bakgrund bör grundskolans tilläggsbidrag
ökas med 60 720 000 kr. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 2 och 1987/88:Ub361 yrkandena 7 och 8
och med avslag på proposition 1987/88:100 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
1. beträffande minskning av grundskolans tilläggsbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub267 yrkande 2 och
1987/88:Ub361 yrkandena 7 och 8 och med avslag på proposition
1987/88:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Kopieringsavtal på skolområdet för tiden efter den 1 juli
1989 (punkt 4, mom. 4)
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionären att ett nytt avtal med BONUS
beträffande skolornas rätt till kopiering även i fortsättningen bör fattas av
staten. Då kopieringsrätten för närvarande gäller för olika skolhuvudmän
och inom olika skolformer på utbildningsområdet - fr.o.m. grundskolans
lågstadium t.o.m. universitet och högskolor - är det enligt utskottets
uppfattning lämpligt att användarna av kopieringsrätten har en företrädare i
förhandlingarna med BONUS dvs. staten. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 1 och med avslag på
proposition 1987/88:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kopieringsavtal på skolområdet för tiden efter den 1
juli 1989
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 1 och med
avslag på proposition 1987/88:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
UbU 1987/88:13
20
11. Resursinsats för elever med medicinska handikapp (punkt
5, mom. 1)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 14 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Som framgår av motionen utgör barn med medicinskt handikapp en
heterogen grupp. Det stöd som de behöver varierar alltefter den sjukdom
som de lider av. För att hjälpa de medicinskt handikappade och för att kunna
erbjuda dem en skolsituation som är så bra som möjligt krävs kunskaper hos
skolans personal om de speciella medicinska problem ifrågavarande elever
drabbas av. Utskottet inser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt
att göra särskilda insatser för detta. En tänkbar väg är den av motionärerna
skisserade verksamheten med särskilda konsulenter för medicinskt handikappade
elever. I enlighet med vad som föreslås i motion 1987/88:Ub267 bör
som ett första steg i att förbättra situationen för de medicinskt handikappade
eleverna en konsulent kunna knytas till länsskolnämnderna för stöd åt
handikappade elever. Vad utskottet nu har anfört om stöd åt medicinskt
handikappade elever bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:
1. beträffande resursinsats för elever med medicinska handikapp
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 5, mom. 2-4)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 15 slutar med ”regionala åtgärder” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion 1987/88:Ub816 framförda uppfattningen
att kommunerna själva bör kunna avgöra var de befintliga resurserna
bäst kommer till användning på det lokala planet. Mot denna bakgrund bör
290 milj.kr. av förevarande anslag överföras till den undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen under anslag B 12. Bidrag till driften av
grundskolor m.m. Den resurs för regionala behov som länsskolnämnderna
bör fördela till kommunerna för insatser för barn och ungdomar med olika
former av handikapp bör uppgå till 20 milj.kr. Anslaget B 11 bör ha
benämningen ”Regionala åtgärder för elever med handikapp”. Slutligen
anser utskottet att 2,3 milj.kr. av anslaget bör överföras till anslaget B 13.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12,13 och 14 samt
med avslag på proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub267 yrkande 3
till Regionala åtgärder för elever med handikapp för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.
UbU 1987/88:13
21
dels att momenten 2-4 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande
lydelse:
2-4. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkandena 12, 13
och 14 samt med avslag på proposition 1987/88:100 och motion
1987/88:Ub267 yrkande 3 till Regionala åtgärder för elever med
handikapp för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.,
13. Anslagsbeloppet (punkt 5, mom. 2)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”av 311 726 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med de synpunkter som framförs i motion
1987/88:Ub267, att resurstilldelningen till skolväsendet och i synnerhet till
grundskolan är en metod att åstadkomma en rättvisare fördelning i samhället.
Enligt utskottets uppfattning bör ytterligare satsningar göras på elever
med svårigheter. Skolan bör också få kompensation för tidigare nedskärningar
av statliga bidrag. Mot denna bakgrund bör förevarande anslag, vars
medel avser att tillgodose en mycket speciell elevgrupps behov, öka med 100
milj.kr., vilket enligt utskottets uppfattning motsvarar den nettobesparing
som skolan utsattes för i föregående års budgetproposition. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 3 och
med anledning av proposition 1987/88:11X1 och motion 1987/88:Ub816
yrkandena 12, 13 och 14, samtliga delvis, till Särskilda insatser inom
skolområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 411 726 000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub267 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub816
yrkandena 12, 13 och 14, samtliga delvis, till Särskilda insatser inom
skolområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 411 726 000
kr.
UbU 1987/88:13
22
gotab Stockholm 1988 14944