Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:12
om lärartj änster i grundskolan, m. m.
(prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis) 1987/88:12
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under rubriken
Vissa särskilda frågor avsnittet Lärartjänster och lärarfortbildning
(s. 45-56) jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har
dels föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om de
nya tjänsteorganisationerna för lärare i grundskolan resp. grundutbildningen
för vuxna,
2. att riksdagen godkänner att de nya tjänsteorganisationerna får införas
vid den tidpunkt och på det sätt som regeringen bestämmer,
3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
särskilt bidrag till fortbildning av lärare,
dels
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts
om angelägna fortbildningsbehov.
Motionerna
1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ett nytt förslag till utbildning av grundskolans lärare för
årskurserna 1-6.
1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationen av lärarfortbildningen.
1987/88:Ub253 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande tjänstekonstruktionen
för lärare i grundskolan och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts,
1 Riksdagen 1987/88. 14 sami. Nr 12
Rättelse: S. 2 rad 7-10 utgår
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av fortbildning.
1987/88:Ub278 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas
1. att riksdagen under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor
m.m. anslår 30 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit att fördelas
under punkt 5. Bidrag till lokal skolutveckling.
1987/88:Ub332 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besluten om
grundskolans tjänsteorganisation bör överflyttas till lokal nivå.
1987/88:Ub361 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av utbildningen av lärare för grundskolans tidigare
årskurser,
3. att riksdagen avslår regeringens hemställan i vad avser lärartjänster i
grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärartjänster och lärarfortbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare resurser till lärarfortbildning.
1987/88:Ub363 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i fråga om
nuvarande lärare i orienteringsämnen på grundskolans högstadium ett
system med två lärare, där var och en är behörig i olika ämnen inom
ämnesgruppen, är en fullt acceptabel lösning på lärarfrågan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen bör få i uppdrag
att finna sådana organisatoriska former för lärares fortbildning att eleverna
inte drabbas av täta lärarbyten eller inställd undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansundervisning i form av korrespondensundervisning och
avgiftsfritt studiematerial i orienteringsämne,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om visst utbildningsmaterial i mellanstadiemetodik.
1987/88:Ub364 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarnas
tjänstesystem.
1987/88:Ub542 av Lars Sundin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av utbildningsplanen för lärare för grundskolans lägre
årskurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av utbildningsplanen för lärare för grundskolans högre
UbU 1987/88:12
2
årskurser i vad gäller utbildningens omfattning i de enskilda orienteringsämnena
och ämneskombinationer inom angivna specialiseringar.
1987/88:Ub625 av Ylva Annerstedt m .fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudprincipen för kompetens i det ämne läraren skall undervisa
i,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till flera ämneskombinationer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sammanlagt 80 milj .kr. per år skall utgå till lärares fortbildning
i tio år fr.o.m. 1989/90,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioriteringar i lärarutbildning och lärarfortbildning,
6. att riksdagen beslutar att till lärarfortbildning för budgetåret 1988/89
anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 30 milj.kr. förhöjt anslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänsteorganisationen för lärarna.
1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
22. att riksdagen beslutar att den förestående förändringen av lärarutbildningen
skall avbrytas i enlighet med vad som i motionen anförts,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lärarutbildning i
enlighet med vad som i motionen anförts,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarnas fortbildning.
1987/88:Ub813 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvenserna för skolan i och med den nya lärarutbildningen
för grundskolan,
2. att riksdagen beslutar förlänga utbildningen för lärare i årskurs 1-7 med
20 poäng,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokal skolutveckling och personalfortbildning,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till organisering av kompletteringsutbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänsteorganisationen för lärare i grundskolan.
Utskottet
Lärartjänster i grundskolan m.m.
Riksdagen beslutade vid riksmötet 1984/85 om en ny lärarutbildning för
grundskolan (prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Enligt
riksdagsbeslutet skall utbildning på en grundskollärarlinje starta läsåret
1988/89.
I motion 1987/88:Ub 806 (m) yrkandena 22 och 23 hemställs att förberedelserna
för den förestående förändringen av lärarutbildningen skall avbrytas
UbU 1987/88:12
3
1 * Riksdagen 1987188.14 sami. Nr 12
och att riksdagen hos regeringen skall framställa en begäran om förslag till en
ny lärarutbildning innebärande bl.a. utbildning på en klasslärarlinje och en
ämneslärarlinje. Även i motion 1987/88:Ub230 (c) yrkande 10 begärs ett nytt
förslag i fråga om utbildningen av lärare för grundskolans tidigare årskurser.
Såväl praktiska skäl i vad gäller skolans organisation som omsorg om
kvaliteten i utbildningen anses tala för att lärarna utbildas för årskurserna 1-6
i stället för årskurserna 1-7.
Utskottet vill erinra om vad utskottet anfört i sitt av riksdagen godkända
betänkande om lärarutbildning för grundskolan (UbU 1984/85:31 s. 6), när
det gäller utbildning inom ramen för en enda linje:
Enligt utskottets uppfattning är det i detta sammanhang nödvändigt att se
grundskolan som en helhet och låta den få framträda som en skola utformad
efter sina egna villkor. Visserligen närmar sig andelen elever i en årskull som
från grundskolan övergår till gymnasieskolan 100 %, men kvar står ändå att
grundskolan är en obligatorisk skola för alla till skillnad från gymnasieskolan
som är en frivillig påbyggnad. Grundskolan har alltmer inriktats mot att hålla
eleverna samlade i odifferentierade klasser, medan i gymnasieskolan med
dess många studievägar med skilda inriktningar (linjer och specialkurser)
gruppering av eleverna mera sker efter intresse och fallenhet. Inriktningen
mot en sammanhållning av klasserna under de första nio skolåren har gradvis
förstärkts sedan grundskolan infördes och har medfört en delvis ändrad syn
på undervisningen på högstadiet. En organisatoriskt sammanhållen lärarutbildning
för låg-, mellan- och högstadierna främjar denna inriktning, medan
en linjedelad lärarutbildningsorganisation bidrar till att bibehålla den
nuvarande skillnaden i pedagogiskt synsätt mellan främst mellanstadiets och
högstadiets lärare.
Vad som nu har anförts strider enligt utskottets mening inte mot
strävandena att åstadkomma samverkan mellan förskolan och grundskolan
och mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Uttalandet äger alltjämt giltighet. Riksdagens beslut om lärarutbildning för
grundskolan bör enligt utskottets mening ligga fast.
Grundskolans huvuduppgift är att ge eleverna goda kunskaper och
utveckla deras färdigheter. Det har inte varit möjligt att inom ramen för en
odifferentierad lärarutbildningslinje rymma allt det som en lärare behöver
för att undervisa i grundskolans samtliga nio årskurser. Det har därför varit
nödvändigt att differentiera utbildningen inom grundskollärarlinjen. Linjen
består av två grenar. En är utformad för lärare som skall tjänstgöra i
årskurserna 1-7, varvid tjänstgöringen i årskurserna 4-7 främst skall avse
antingen svenska och samhällsorienterande ämnen eller matematik och
naturorienterande ämnen. Den andra är utformad för lärare som skall
tjänstgöra i årskurserna 4-9. Lärare i dessa årskurser behöver fördjupade
kunskaper, och deras utbildning är därför differentierad och inriktad mot
olika ämnesspecialiseringar: svenska och främmande språk, samhällsorienterande
ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik,
praktisk-estetiskt ämne jämte annat ämne, m.m.
Av vad som här redovisats framgår att såväl lärare för grundskolans
tidigare årskurser som lärare för grundskolans senare årskurser kan tjänstgöra
i årskurserna 4-7 i de ämnen i vilka de har erforderlig utbildning. När
undervisningen organiseras, kan hänsyn alltså tas till elevernas, lärarnas och
skolans behov (prop. 1984/85:122 s. 9).
UbU 1987/88:12
4
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub230 yrkande 10 och 1986/87:Ub806 yrkandena 22 och 23.
Av budgetpropositionen framgår att SÖ har föreslagit att den nya tjänsteorganisationen
skall omfatta en lärartjänst för grundskolan och en lärartjänst
för grundutbildningen av vuxna. SÖ anser att detta är ändamålsenligt och
praktiskt, framför allt med hänsyn till möjligheten att föra över de befintliga
lärarna till den nya organisationen. Samtidigt ger en sådan ny organisation,
enligt SÖ, utrymme för en flexibel läraranvändning. Vidare anser SÖ att det
ligger ett psykologiskt värde i att den sammanhållna grundskolan har bara ett
slags lärare, en grundskollärare.
Till skillnad från SÖ anser föredragande statsrådet att tjänsteorganisationen
för lärare i såväl grundskolan som grundutbildningen för vuxna bör
anknytas till grundskollärarutbildningens huvudsakliga uppläggning och
innehåll. Eftersom lärare bör undervisa i ämnen och årskurser som de har
utbildning för är det enligt statsrådet naturligt att låta deras tjänster ansluta
sig till huvudinriktningen i lärarutbildningen. Härigenom erhålls den bästa
garantin för överensstämmelse mellan lärarnas utbildning och tjänstgöring.
En betydande svaghet med SÖ:s förslag är enligt statsrådets mening att det i
praktiken överlåter ansvaret för att utforma tjänstesystemet i grundskolan
till den lokala nivån. Tjänsternas faktiska innehåll och omfattning kan
komma att skifta från kommun till kommun och från skola till skola, vilket
han av flera skäl anser olyckligt.
I propositionen hemställs att regeringen inhämtar riksdagens godkännande
av vad föredragande statsrådet har förordat om principer för nya tjänster
som lärare i grundskolan resp. grundutbildning för vuxna. Det bör enligt
propositionen få ankomma på regeringen att besluta om den närmare
utformningen av tjänsteorganisationerna.
Med anledning av propositionen har väckts ett antal motioner.
I motion 1987/88:Ub364 (m) anförs att en framtida tjänsteorganisation,
oavsett hur den nya grundskollärarutbildningen kommer att utformas, bör
rymma dels ett tjänstesystem för de lärare som i dag är verksamma i skolan,
dels ett system för de lärare som har en eventuell ny form av utbildning.
Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen detta
till känna.
I motion 1987/88:Ub625 (fp) yrkandena 1, 2 och 7 framhålls att en ny
tjänstekonstruktion för grundskolan bör utformas så, att den garanterar att
det finns överensstämmelse mellan lärarnas utbildning och deras tjänstgöring.
En sådan modell ger störst möjlighet att upprätthålla de krav på kvalitet
som måste ställas på den obligatoriska skolans undervisning. Tjänstesystemet
bör därför innehålla flera slag av tjänster. Motionärerna anser därför att
den nya grundutbildningen för lärare för årskurserna 4-9 bör ha flera och mer
flexibla ämneskombinationer än de i propositionen angivna, bl.a. föreslås
ämneskombinationen svenska och två samhällsorienterande ämnen. Frågor
av detta slag berörs också i motion 1987/88:Ub542 (fp) yrkande 2. I båda
motionerna anförs vidare att huvudprincipen bör vara att lärarna för
årskurserna 4-9 skall bedriva studier motsvarande minst 40 poäng i ämne
som vederbörande skall undervisa i. Enligt motion 1987/88:Ub363 (m, fp, c)
UbU 1987/88:12
5
yrkande 1 bör riksdagen uttala att i fråga om nuvarande lärare i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium ett system med två lärare, där var och en
är behörig i olika ämnen inom ämnesgruppen, är en fullt acceptabel lösning
av lärarfrågan.
I motion 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 8 uttalas att SÖ:s förslag om en
grundskollärartjänst inte kan tillstyrkas, även om detta förslag enligt
motionärerna är bättre än det regeringen framlägger. Motionärerna yrkar att
regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram ett nytt förslag till tjänsteorganisation.
I motion 1987/88:Ub361 (c) yrkandena 3 och 4 (delvis) avvisas
regeringens förslag till tjänsteorganisation. I stället förordas ett system med
endast en grundskollärartjänst. Enligt motionärerna måste dock SÖ:s förslag
i frågan kombineras med ännu större krav på överensstämmelse mellan
lärares utbildning och tjänstgöring. Enligt motionärerna bör regeringen ges i
uppdrag att utforma ett nytt och fullständigt förslag till tjänsteorganisation
och därefter återkomma till riksdagen med en proposition i ärendet. I motion
1987/88:Ub253 (fp) yrkande 1 stöds SÖ:s förslag till tjänsteorganisation.
Enligt motion 1987/88:Ub332 (s) bör besluten om grundskolans tjänsteorganisation
överflyttas till lokal nivå.
Utskottet vill i ärendet anföra följande.
Skolan är en av samhällets viktigare kulturinstitutioner. Skolan har den
unika uppgiften och möjligheten att ge barn och ungdom det som de inte utan
vidare kan få på annat sätt, nämligen kontinuitet i kunskapsinhämtandet,
systematik i kunskaperna, allmän överblick och träning i samverkan. För att
skolan skall kunna fullgöra dessa uppgifter och ge varje barn bästa möjliga
skolgång måste lärarna ha såväl goda ämneskunskaper som ett pedagogiskt
yrkeskunnande. Av den utbildningsplan för grundskollärarlinjen som UHÄ
nyligen fastställt framgår dessutom att de blivande lärarna skall få en
utbildning av sådant slag att de kan dels ge särskilt stöd åt elever med
svårigheter, dels stimulera elever med särskilda förutsättningar. Kraven på
lärarutbildningen är med andra ord stora.
En viktig utgångspunkt för konstruktionen av en ny tjänsteorganisation för
lärarna i grundskolan måste enligt utskottets mening vara att skolväsendet i
olika delar av landet, liksom hittills, skall erbjuda en likvärdig utbildning
med hög kvalitet för alla elever. Det är viktigt att det i skolsystemet finns
styrmedel som medverkar till likvärdighet i utbildningen.
Lärartjänsterna bör därför konstrueras så att de anknyter till huvudinriktningarna
i lärarutbildningen. Ett sådant tjänstesystem är enligt utskottets
uppfattning att föredra framför andra alternativ av bl.a. följande skäl.
- Det innebär en bättre garanti för överensstämmelse mellan lärarnas
utbildning och tjänstgöring. Riskerna blir mindre för att lärarna kommer
att undervisa i ämnen och årskurser för vilka de saknar erforderliga
kunskaper och för att det uppstår stora lokala variationer i fråga om
lärartjänstens faktiska utformning och innehåll.
- Det får en mer styrande effekt på bl.a. lärarutbildning samt fort- och
vidareutbildning. Bristen på sådan styrning skulle på sikt kunna leda till
icke önskade variationer mellan olika högskoleenheter i vad gäller
lärarutbildningens innehåll.
UbU 1987/88:12
6
- Det ger större möjlighet till precisering i fråga om löne- och anställnings- UbU 1987/88:12
villkor och de turordningsregler som behövs då lärare måste sägas upp på
grund av arbetsbrist.
- Det skapar större klarhet för berörda inom lärarutbildningen, hos
skolstyrelserna och i rektorsområdena om vilka slag av lärartjänster som
faktiskt finns, vad de omfattar och vad som krävs för att inneha dem.
Utskottet ansluter sig alltså till regeringens förslag i budgetpropositionen
att tjänsterna bör anknyta till huvudinriktningarna i den nya grundskollärarutbildningen.
Enligt utskottets uppfattning bör redan nu klargöras att det
skall finnas nio slag av tjänster i grundskolan, nämligen tjänst för
1. åk 1-7 med inriktning mot svenska och samhällsorienterande ämnen
2. åk 1-7 med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen
3. åk 1-7 i specialpedagogik
4. åk 4-9 i svenska och främmande språk
5. åk 4-9 i samhällsorienterande ämnen
6. åk 4-9 i naturorienterande ämnen med eller utan matematik
7. åk 4-9 i praktisk-estetiskt och annat ämne
8. åk 1-9 i praktisk-estetiskt ämne, maskinskrivning eller hemspråk
9. åk 4-9 i specialpedagogik
Utskottet vill i sammanhanget slå fast att lärares tjänstgöring självfallet i
största möjliga utsträckning skall avse de ämnen och de stadier för vilka de är
utbildade. Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen uppgift för den
lokala skolledningen att se till att undervisningen på alla stadier och i alla
ämnen handhas av lärare som har behörighet för uppgiften. Utskottet
återkommer till denna fråga senare (s. 8).
När det gäller tjänsteorganisationen i stort vill utskottet tillägga följande.
Inom ramen för principen om överensstämmelse mellan olika slag av tjänster
och huvudinriktningar i utbildningen kan det i framtiden finnas behov att
ändra antalet tjänster. Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1985 beslutat
att som sin mening ge regeringen till känna att det bör övervägas om man i
studiegången för lärare för årskurserna 4-9 kan medge att vissa orienteringsämnen
kombineras med studier i andra ämnen (jfr UbU 1984/85:31, rskr.
1984/85:366). Med anledning härav utreder UHÄ för närvarande frågan om
ytterligare ämneskombinationer i utbildningen.
När det gäller utbildningstidens längd för sistnämnda lärare i de olika
ämnena inom specialiseringen samhällsorienterande ämnen resp. naturorienterande
ämnen med eller utan matematik, anser utskottet att den lokala
utbildningsplaneringen bör utgå från att de blivande lärarna skall ha
kunskaper motsvarande 40 poäng i vart och ett av de ämnen i vilka
vederbörande lärare i första hand avser att specialisera sig. I planeringen bör
därvid beaktas de samordningsvinster som kan göras när ämnena och vissa
övergripande delar av dessa studeras i en logisk ordning inom ramen för 135
poäng. Regeringen bör uppmärksamma UHÄ och de lokalt utbildningsansvariga
på vad utskottet här anfört.
Utskottet konstaterar att svenska som andraspråk samt hemspråk kommer
att kunna ingå som specialiseringar i utbildningen för ett antal lärartjänster.
Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
beträffande tjänst som lärare för grundutbildningen för vuxna (prop.
1987/88:100 s. 48).
Beträffande tjänstesituationen för behöriga lärare som vid tidpunkten för en
tjänstereform innehar sina tjänster med förordnande tills vidare utan
tidsbegränsning - i fortsättningen kallade befintliga lärare - och övriga som
under årens lopp avlagt en lärarexamen enligt en äldre studieordning vill
utskottet anföra följande.
Befintliga lärare bör, som anges i propositionen, på enklaste möjliga sätt
kunna övergå i den nya tjänsteorganisationen. Utskottet vill starkt stryka
under vikten av enkelhet i själva överföringsförfarandet. Den formella
överföringen får enligt utskottets uppfattning inte innebära någon reell
förändring i lärarens tjänstgöring. Läraren skall självfallet få fortsätta att
undervisa i de ämnen för vilka vederbörande fått en utbildning före
tjänstereformen även om något av dessa ligger utanför den nya tjänsten.
Den lokala arbetsplaneringen måste därför utgå från att lärare inte skall
behöva undervisa i andra ämnen och på andra stadier än dem för vilka de är
utbildade, annat än efter fortbildning (jfr UbU 1985/86:1 s. 10-11 och UbU
1986/87:12 s. 30). Om undantag görs från denna regel är det viktigt att
skolledningen och den berörda läraren är överens härom. Regeringen bör
uppdra åt SÖ och länsskolnämnderna att uppmärksamma de lokalt skolansvariga
på vad utskottet här anfört.
Fort- och vidareutbildning som innebär ämnes- och stadiebreddning skall
vara frivillig. Befintliga lärare skall få behålla sina tjänstebenämningar.
Som framgått av det föregående delar utskottet föredragande statsrådets
uppfattning att den nya tjänsteorganisationen bör gälla för alla lärare i
grundskolan resp. grundutbildningen för vuxna. Det bör av regeringen göras
klart att befintliga lärare och övriga som avlagt lärarexamen enligt en äldre
ordning skall ha samma möjligheter som de nyutbildade lärarna att på lika
villkor söka och komma i fråga för lediga lärartjänster i grundskolan resp.
grundutbildningen för vuxna. Under en rimlig övergångstid bör vidare vid
utlysning av tjänst anges vad den utlysta tjänsten motsvarar bland tidigare
tjänster (t.ex. den nya tjänsten 6 motsvarar ämne/ämnen i tidigare tjänst
16-18). Utöver den exemplifiering som finns i budgetpropositionen beträffande
tillsättning av tjänst vill utskottet konkretisera med följande exempel.
Om en tjänst för lärare för årskurserna 1-7 utannonseras utan närmare
precisering, är såväl lågstadielärare och mellanstadielärare, vilka avlagt
lärarexamen enligt en äldre ordning, som nyutbildade lärare för årskurserna
1-7 behöriga att söka. Skolstyrelse skall kunna ange att tjänstgöringen skall
omfatta t.ex. enbart lågstadiet. I sådant fall är dels lågstadielärare vilka
avlagt lärarexamen enligt en äldre ordning, dels nyutbildade lärare för
årskurserna 1-7 behöriga att söka. Om lärare med äldre utbildning tillsätts på
tjänst för lärare för årskurserna 1-7 undervisar läraren enbart inom ramen
för sin nuvarande behörighet, intill dess vederbörande gjort sig behörig för
tjänstgöring i övriga årskurser.
Samma princip gäller t .ex. när tjänst som lärare i naturorienterande ämnen
för årskurserna 4-9 utannonseras. Om det därvid inte angetts att sökanden
till tjänsten måste ha behörighet i något eller några angivna orienteringsämnen,
är självfallet dels alla lärare med behörighet enligt en äldre ordning i
något naturorienterande ämne, dels de som genomgått den nya lärarutbildningen
i naturorienterande ämnen behöriga att söka. Har däremot skolsty
-
UbU 1987/88:12
8
reisen angivit att sökanden måste ha behörighet i fysik och kemi, är dels
lärare med behörighet enligt en äldre ordning i dessa ämnen, dels nyutbildade
lärare i naturorienterande ämnen behöriga att söka.
Den nya tjänsteorganisationen bör få införas vid den tidpunkt som
regeringen bestämmer.
Med hänvisning till vad som i det föregående anförts om den nya
tjänsteorganisationen för lärare i grundskolan resp. grundutbildning för
vuxna m.m. föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition
1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub363 yrkande 1, 1987/88:Ub364,
1987/88:Ub542 yrkande 2 och 1987/88:Ub625 yrkandena 1, 2 och 7 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub253 yrkande 1, 1987/88:Ub332, 1987/
88:Ub361 yrkandena 3 och 4 och 1987/88:Ub813 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
I motion 1987/88:Ub813 (vpk) yrkande 1 hävdar motionärerna att föredragande
statsrådet har fel när han i budgetpropositionen säger att lärarutbildningsbeslutet
inte förutsätter några förändringar i grundskolans lokala
organisation i form av t.ex. indelning i skolenheter eller krav på omfattande
om- eller nybyggnad av skolor. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet uppfattar inte uttalandena i budgetpropositionen som styrande
för eller inskränkande i den kommunala planeringen. Den kommunala
planeringen av t.ex. om- eller nybyggnad av skolor styrs i första hand av
kommunernas ekonomi. Frågan om att bygga skollokaler är i dag helt och
hållet en kommunal angelägenhet. Motion 1987/88:Ub813 yrkande 1 avstyrks.
I detta sammanhang tar utskottet upp en fråga som berör grundskollärarlinjen.
I motionerna 1987/88:Ub361 (c) yrkande 2 och 1987/88:Ub813 (vpk)
yrkande 2 föreslås en förlängning av utbildningen av lärare för årskurserna
1-7 med 20 poäng till 160 poäng bl.a. för att åstadkomma erforderligt
utrymme för ämnet engelska. Enligt motion 1987/88:Ub542 (fp) yrkande 1
bör de fördjupade studierna i vad gäller kompetens för att undervisa i årskurs
7 för dessa lärare avse enbart färdighetsämnena svenska, resp. matematik för
att man därmed i lärarutbildningen skall kunna bereda erforderligt utrymme
för ämnet engelska inom den tidsram om 140 poäng som gäller för denna gren
av utbildningslinjen.
Utskottet vill i ärendet anföra följande.
Riksdagens beslut år 1985 om grundskollärarlinje innebär att utbildning av
lärare för årskurserna 1-7 skall ske inom en tidsram av 140 poäng. När det
gäller utbildningens längd innebär beslutet att nuvarande utbildningstid för
klasslärare förlängs med 40 poäng jämfört med tidigare lågstadielärarutbildning
och med 20 poäng jämfört med tidigare mellanstadielärarutbildning.
Som utskottet tidigare anfört bör 1985 års lärarutbildningsbeslut ligga fast.
En ytterligare förlängning av utbildningstiden skulle medföra extra och ej
förutsatta kostnader för såväl stat och kommun som de enskilda individerna.
Utskottet, som erinrar om vad som anförts i betänkande UbU 1987/88:2
(s. 5) om lärare i engelska för grundskolan, avstyrker motionerna 1987/
88:Ub361 yrkande 2,1987/88:Ub542 yrkande 1 och 1987/88:Ub813 yrkande
2.
UbU 1987/88:12
9
Fortbildning av lärare i grundskolan
Syftet med den nya lärarutbildningen är enligt föredragande statsrådet att
förbättra undervisningen i grundskolan. Bl.a. gäller det att grundskolan inte
tillräckligt bra klarar elever med svårigheter i skolarbetet. Det finns vidare
brister i vissa elevers basfärdigheter. Att tillgodose dessa behov var och är
enligt statsrådet ett viktigt motiv för hela lärarutbildningsreformen. Det är
därför naturligt att också lärarfortbildningen i anslutning till reformen
bestäms utifrån dessa behov av förbättringar av arbetet i skolan och utformas
så att de kopplas till de övriga insatser som redan görs i kommunerna för att
utveckla den egna skolan. I propositionen anges att följande områden bör
prioriteras i fortbildningen under de kommande åren:
1. Fortbildning för att utveckla den allmänna och specialpedagogiska
kompetensen hos alla lärare i skolan. Syftet med fortbildningen är att förena
lärarna i grundsyn och professionalism och att öka deras förutsättningar att
hjälpa de elever som möter särskilda svårigheter i skolan. Denna fortbildning
kring den allmänna lärarkompetensen bör planeras och i princip också
genomföras lokalt. Som exempel på fortbildningsområden nämns de grundläggande
sociala förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och
inlärning, ett ökat elevansvar i skolan samt ett närmare samarbete mellan
skola och hem (prop. 1987/88:100 s. 51-52).
2. Fortbildning av låg- resp. mellanstadielärare i matematik och naturorienterande
ämnen samt i svenska. Syftet med fortbildningen är att öka dessa
lärares kompetens att träna elevernas grundläggande färdigheter i nämnda
ämnen (prop. 1987/88:100 s. 52-53).
3. Fortbildning av högstadielärare i ytterligare ämnen, framför allt i
samhällsorienterande och naturorienterande ämnen samt i matematik.
Syftet med fortbildningen är att bredda lärarnas ämneskompetens. Fortbildning
som innebär att en lärare utbildar sig i ett nytt ämne bör dock inte vara
obligatorisk (prop. 1987/88:100 s. 53).
4. I den mån tillgängliga resurser medger det tillkommer också fortbildning
av de lärare som vill och kan vidga sin tjänstgöring över stadiegränserna
(prop. 1987/88:100 s. 53).
Fortbildningsinsatserna i anslutning till den nya lärarutbildningen skall
enligt budgetpropositionen starta först läsåret 1989/90 och ses som en
naturlig fortsättning på redan pågående lokalt utvecklingsarbete i kommunerna.
Det betyder att fortbildningen skall bekostas med de medel för lokal
skolutveckling som kommunerna erhåller i statsbidrag. Av propositionen
framgår dock att hela detta bidrag inte kan disponeras för de fortbildningsbehov
som här har redovisats, eftersom det också finns andra angelägna
fortbildningsbehov t.ex. skolledarfortbildning, datafortbildning och speciallärarfortbildning.
Utöver medlen för lokal skolutveckling kommer regeringen
därför fr.o.m. budgetåret 1989/90 att anslå 50 milj.kr. per år under en
tioårsperiod som särskilt bidrag för fortbildning av lärare i grundskolan med
anledning av lärarutbildningsreformen, dvs. sammanlagt en halv miljard
kronor i utökade resurser.
I motion 1987/88:Ub806 (m) yrkande 24 föreslås avslag på förslaget om
nyssnämnda särskilda bidrag om 50 milj.kr. per år fr.o.m. budgetåret
UbU 1987/88:12
10
1989/90. I motionerna 1987/88:Ub361 (c) yrkande 5 och 1987/88:Ub625 (fp)
yrkande 4 föreslås däremot 200 resp. 80 milj .kr. årligen under en tioårsperiod
för ändamålet. I motionerna 1987/88:Ub278 (fp) yrkande 1 och 1987/
88:Ub625 yrkande 6 hemställs om 30 milj.kr. för samma ändamål redan för
budgetåret 1988/89.
Utskottet finner det av regeringen föreslagna statsbidragsbeloppet lämpligt
avvägt. Regeringens förslag bör godkännas och motionerna 1987/
88:Ub278 yrkande 1,1987/88:Ub361 yrkande 5,1987/88:Ub625 yrkandena 4
och 6 och 1987/88:Ub806 yrkande 24 avslås.
I ett antal motioner lämnas synpunkter på vilka fortbildningsbehov för
lärarna som bör prioriteras.
I motion 1987/88:Ub625 (fp) yrkande 5 anförs att de mest angelägna
fortbildningsmålen är dels att fortsätta satsningarna på matematik och
naturorienterande ämnen samt svenska för lågstadielärare och mellanstadielärare,
dels att bredda ämneskompetensen hos högstadielärarna.
När fortbildning av olika slag anordnas inom skolväsendet är det enligt
motionerna 1987/88:Ub246 (fp) yrkande 26 och 1987/88:363 (m, fp, c)
yrkande 2 viktigt att den i största möjliga utsträckning förläggs till tid då
skolundervisning inte pågår. Det anses inte rimligt att fortbildning trasar
sönder den undervisning som eleverna har rätt till. När det gäller fortbildning
för högstadiets lärare med anledning av lärarutbildningsreformen yrkas i
sistnämnda motion (yrkandena 3 och 4) på nya fortbildningsformer inom
högskolan, bl.a. distansundervisning i form av korrespondensundervisning
med utbildningsmoduler om 20 poäng i resp. orienteringsämne (avgiftsfri
litteratur med kommentarhäften, insändningstillfällen och muntliga kurser).
Vidare anförs att det kan finnas högstadielärare som är intresserade av
utbildning i mellanstadiemetodik i engelska, svenska, matematik eller
orienteringsämnen. Eftersom detta behov är begränsat till vissa lärare, bör
denna fortbildning i första hand tillhandahållas av utbildningsradion på
ljudband och videokassett, så att de enskilda lärarna individuellt kan
rekvirera utbildningsmaterialet.
I motion 1987/88:813 (vpk) yrkande 7 vänder sig motionärerna mot
påståendet att det långsiktiga målet för fortbildningen skall vara att så långt
det är möjligt jämställa de nyutbildade och de nuvarande lärarna i
grundskolan och grundutbildning för vuxna i vad gäller såväl den gemensamma
och grundläggande kompetensen för alla lärare som kompetensen för
olika ämnen eller ämnesgrupper. Fortbildningen måste enligt motionärerna
ha vidare syften och innebära en komplettering, som betingas av kunskapsutvecklingen
och förändringarna inom ämnena m.m. Sådan fortbildning måste
i första hand tillgodoses. Om lärare ges möjlighet att komplettera sin
utbildning för undervisning i andra ämnen och i andra årskurser än den
vederbörande en gång fått utbildning för, är det enligt motionärerna
nödvändigt att kompletteringsutbildningen också kommer kommunens
skolväsende till godo i form av att läraren med säkerhet undervisar i de
ämnen och årskurser för vilka han eller hon fått en ny utbildning.
Enligt motion 1987/88:Ub361 (c), yrkande 4 delvis, yrkas på en höjd
ambitionsnivå när det gäller att ge nu yrkesverksamma lärare tillgång till en
UbU 1987/88:12
11
sådan fort- och vidareutbildning att deras kompetens blir jämförbar med de
nyutbildades. Till de prioriterade fortbildningsinsatserna bör fogas sådan
fortbildning som innebär möjligheter till tjänstgöring över stadiegränserna.
Motsvarande synpunkter framförs i motion 1987/88:Ub253 (fp) yrkande 2.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller yrkande 5 i motion 1987/88:Ub625 (fp) om hur olika
fortbildningsbehov skall prioriteras finns som utskottet ser det ingen
grundläggande motsättning mellan motionärernas yrkande och regeringens
förslag. Anledningen härtill är att den allmänna fortbildningen för alla,
vilken bör planeras och i princip också genomföras lokalt, har avsevärt
mindre omfattning än fortbildningen för ämnesfördjupning. I propositionen
anges omfattningen av den förstnämnda fortbildningen till två eller tre
veckor. Till en del kan den allmänna fortbildningen enligt propositionen ske
på studiedagstid. Därmed kommer den att ta i anspråk endast en liten del av
fortbildningsresurserna. När det gäller fördelning av ifrågavarande fortbildningsresurser
ställs därför inte den allmänna fortbildningen i praktiken mot
den ämnesinriktade, dvs fortbildningen av dels lågstadielärare resp. mellanstadielärare
i matematik och naturorienterande ämnen samt svenska, dels
högstadielärare i ytterligare ämnen (jfr UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366).
Inför kommande fortbildning av skolans lärare är det angeläget att man
prövar nya vägar för att distribuera utbildning. Utskottet har erfarit att
universitetet i Uppsala innevarande år för första gången ger en distanskurs
om 10 poäng i geografi. Syftet med kursen är att ge lärare i historia,
samhällskunskap och religionskunskap, vilka saknar ämnet geografi i sin
examen, en kompletterande högskoleutbildning i ämnet. Det fortsatta
utvecklingsarbetet har som mål att bygga upp ett samlat program i
orienteringsämnena med 20-poängskurser på distans i samtliga ämnen. Till
kurserna kommer studiematerial och olika hjälpmedel att framställas för att
underlätta distansstudierna. Under läsåret 1988/89 kommer vidare en
distanskurs om 5 poäng i matematik att utarbetas. Den utgör första ledet i en
planerad 20-poängsutbildning.
Kurser av detta slag är enligt utskottets mening viktiga eftersom de vänder
sig till fast anställda lärare, som i regel är bundna till hemorten av familj och
yrke. Ekonomiskt betyder en sådan uppläggning minskade kostnader för
resor och uppehälle på studieorten samt minskade kostnader för vikarier i
skolan. Av propositionen framgår att länsskolnämnderna vid fördelningen
av föreslaget särskilt bidrag om 50 milj.kr. för fortbildning skall prioritera
kommuner som valt att pröva pedagogiskt och ekonomiskt nya och effektiva
former för fortbildning.
Utskottet anser att man måste finna sådana former för uppläggningen av
fortbildningen att det blir möjligt att i huvudsak förlägga densamma till tid då
skolundervisning inte pågår.
Regeringen har den 10 mars 1988 i proposition 1987/88:125 med förslag om
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 lagt fram förslag i vad
avser utbildningsradions medverkan i viss fortbildning.
När det gäller fortbildning som skall möjliggöra för lärare att vidga sin
tjänstgöring över stadiegränserna är utskottet, i likhet med vad som anförts i
propositionen och motion 1987/88:Ub813, inte berett att förorda en generell
UbU 1987/88:12
12
sådan fortbildning för alla lärare. I den mån tillgängliga resurser medger det
bör dock en fortbildning kunna komma till stånd, som riktas till sådana lärare
som själva önskar det och som av skolstyrelsen bedöms skola tjänstgöra i
årskurser som de i dag inte kan anses ha behörighet för. En sådan
fortbildning bör emellertid inte anordnas förrän de tidigare angivna tre
fortbildningsbehoven blivit tillgodosedda.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100
och motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 26, 1987/88:Ub363 yrkandena 2, 3
och 4, 1987/88:Ub625 yrkande 5 och 1987/88:Ub 813 yrkande 7 och med
avslag på motionernal987/88:Ub253 yrkande 2 och 1987/88:Ub361 yrkande 4
delvis som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
angelägna fortbildningsbehov.
Enligt motion 1987/88:813 (vpk) yrkande 4 är det viktigt att man på ett
målmedvetet sätt utnyttjar bidragen till lokal skolutveckling under anslagen
till grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna och de
statliga medlen för skolväsendets behov under anslaget B 8. Fortbildning
m.m., vidare de särskilda statliga satsningarna på avgränsade områden (t.ex.
kultur i skolan) och slutligen den tidsresurs som ryms inom studiedagssystemet
och de personalutvecklingsmedel som finns i de kommunala budgetarna.
Utnyttjandet av alla dessa resurser för fortbildning bör samordnas på ett
bättre sätt än vad hittills skett. Vidare anför motionärerna att det finns en risk
för att de samlade fortbildnings- och skolutvecklingsresurserna nu på ett
oöverlagt sätt styrs över mot grundskolan. Detta får enligt motionärerna inte
ske.
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att de tillgängliga resurserna
för personalutbildning för skolans behov används på effektivast möjliga
sätt. Genom noggrann planering och samordning av befintliga resurser -såväl statliga som kommunala - bör det vara möjligt att tillgodose de
viktigaste utbildningsbehoven i de skilda skolformerna. Det är nödvändigt
att all fortbildning utgår från klara prioriteringar.
Utskottet konstaterar att de fortbildningsförslag som läggs fram i propositionen
beträffande lärarna i grundskolan och grundutbildningen för vuxna,
enligt föredragande statsrådet inte innebär att andra lärargruppers speciella
behov av fortbildning skall eftersättas. Enligt hans mening finns inte några
förutsättningar att generellt utnyttja de resurser, som beräknas för fortbildning
av lärare i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, för
fortbildning av lärare i grundskolan och grundutbildningen för vuxna.
Utskottet, som ansluter sig till föredragande statsrådets ställningstagande,
anser att yrkande 4 i motion 1987/88:Ub813 i stort är tillgodosett med vad
utskottet anfört, varför det bör avslås av riksdagen.
Hemställan
Åberopande vad som anförts hemställer utskottet
1. beträffande begäran om förslag till ny lärarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub230 yrkande 10 och
1987/88:Ub806 yrkandena 22 och 23,
2. beträffande de nya tjänsteorganisationerna för lärare i grundskolan
resp. grundutbildningen för vuxna m.m.
UbU 1987/88:12
13
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88 :Ub363 yrkande 1,1987/88 :Ub364,1987/88:Ub542 yrkande
2 och 1987/88:Ub625 yrkandena 1, 2 och 7 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub253 yrkande 1, 1987/88:Ub332, 1987/
88:Ub361 yrkandena 3 och 4, sistnämnda yrkande delvis och 1987/
88:Ub813 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. beträffande förändringar i grundskolans lokala organisation,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 1,
4. beträffande förlängning av utbildningen för lärare för årskurserna
1-7 av grundskolan, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 2, 1987/
88:542 yrkande 1 och 1987/88:Ub813 yrkande 2,
5. beträffande särskilt bidrag till fortbildning av lärare
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 1,
1987/88:Ub361 yrkande 5, 1987/88:Ub625 yrkandena 4 och 6 och
1987/88:Ub806 yrkande 24 godkänner vad som förordats i proposition
1987/88:100,
6. beträffande prioritering av fortbildningsbehoven
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 och motionerna
1987/88:Ub246 yrkande 26, 1987/88:Ub363 yrkandena 2, 3 och 4,
1987/88:Ub625 yrkande 5 och 1987/88:Ub813 yrkande 7 och med
avslag på motionerna 1987/88:Ub253 yrkande 2 och 1987/88:Ub361
yrkande 4 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. beträffande samordning av resurser för fortbildning av lärare
m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub813 yrkande 4.
Stockholm den 22 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m),
Lars Svensson (s). Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran Allmér
(m), Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c),
Björn Samuelson (vpk). Kristina Svensson (s), Kerstin Keen (fp), Rinaldo
Karlsson (s) och Marianne Andersson (c).
UbU 1987/88:12
14
Reservationer
UbU 1987/88:12
1. Begäran om förslag till ny lärarutbildning (mom. 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 5 slutar med ”22 och 23” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har nu en sista möjlighet att riva upp det enligt utskottets
mening felaktiga beslutet år 1985 att införa en ny lärarutbildning på en
särskild grundskollärarlinje. Förberedelserna för den förestående förändringen
av lärarutbildningen bör avbrytas. Utskottet föreslår att följande
riktlinjer i stället läggs till grund för ett nytt riksdagsbeslut:
- Lärarutbildningen skall ske på två utbildningslinjer, en klasslärarlinje
(låg- och mellanstadiet) och en ämneslärarlinje (högstadiet och gymnasieskolan).
- Klasslärarutbildningen skall innehålla två varianter, en för årskurserna
1-4 och en för årskurserna 3-6. Varianten för de lägre årskurserna skall
delvis integreras med förskollärarens utbildning för att underlätta barnens
övergång från förskolan till grundskolan.
- För att undervisa på högstadiet skall krävas en utbildning om i normalfallet
minst 40 poäng per ämne. Det ger det ämneskunnande som behövs för
att lärarna skall kunna motsvara de krav som ställs.
- För undervisning i svenska på högstadiet skall krävas en utbildning om
minst 80 poäng i ämnet.
- Möjligheter skall finnas för ämneslärare att i sina ämnen ”hämta upp”
eleverna redan på mellanstadiet. Klasslärare med särskild kompetens
skall kunna följa eleverna i något ämne på högstadiet. Högstadielärarna
skall efter ämnesfördjupning kunna bli behöriga för undervisning också i
gymnasieskolan.
Vad utskottet här anfört om en ny utbildning för lärarna i grundskolan bör
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkandena 22 och 23 och med
anledning av motion 1987/88:Ub230 yrkande 10 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande begäran om förslag till ny lärarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkandena 22 och
23 och med anledning av motion 1987/88:Ub230 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. De nya tjänsteorganisationerna för lärare i grundskolan
resp. grundutbildning för vuxna, m.m. (morn. 2)
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Skolan är" och
på s. 9 slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar regeringens förslag till tjänsteorganisation och förordar 15
ett system med endast en grundskollärartjänst. Enligt utskottet måste dock
SÖ:s förslag i frågan kombineras med skärpta krav på överensstämmelse
mellan lärarens utbildning och tjänstgöring. Utskottet menar att kravet på
75 % överensstämmelse därvidlag måste vara ett minimikrav.
När läraren väl är anställd är han eller hon skyldig att enligt skolförordningen
undervisa även i ämnen som han eller hon saknar utbildning för.
Utskottet anser att det här bör införas en maximigräns för omfattningen, av
samma slag som vid nyanställning.
För att stärka den enskilde lärarens ställning i detta avseende bör det i
skolförordningen införas en regel om att det alltid krävs ett medgivande från
lärarens sida för att skyldighetsparagrafen skall få tillämpas.
Regeringen bör ges i uppdrag med utgångspunkt i vad som anförts i
motionerna 1987/88:Ub361 och 1987/88:Ub813 att utforma ett nytt och
fullständigt förslag till tjänsteorganisation och därefter återkomma till
riksdagen med en proposition i ärendet. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande de nya tjänsteorganisationerna för lärare i grundskolan
resp. grundutbildningen för vuxna, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkandena 3 och 4,
med anledning av motionerna 1987/88:Ub253 yrkande 1, 1987/
88:Ub332 och 1987/88:Ub813 yrkande 8 och med avslag på proposition
1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub363 yrkande 1, 1987/
88:Ub364,1987/88:Ub542 yrkande 2 och 1987/88:Ub625 yrkandena 1,
2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förändringar i grundskolans lokala organisation, m.m.
(mom. 3)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
uppfattar” och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör uttala att kommunerna med anledning av
lärarutbildningsbeslutet bör kunna överväga förändringar av grundskolans
lokala organisation, t.ex. indelning i skolenheter, eller av dess lokalbestånd i
form av om- eller nybyggnader. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som
anförts i frågan i motion 1987/88:Ub813.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande förändringar i grundskolans lokala organisation,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1987/88:12
16
4. Förlängning av utbildningen för lärare för årskurserna 1-7
avgrundskolan, m.m. (mom. 4)
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Riksdagens
beslut” och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Av UHÄ:s rapport till regeringen den 11 mars 1987 framgår att UHÄ inte
funnit det möjligt att anordna utbildning i engelska för samtliga studerande
inom grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1-7 inom ramen för 140
poäng. Utbildningen borde, anför UHÄ, därför förlängas till 160 poäng.
UHÄ ansåg sig emellertid förhindrat av riksdagsbeslutet att i det fortsatta
planeringsarbetet utgå från en sådan lösning utan föreslog i stället att
engelska erbjuds som ett tillval omfattande 15 poäng för endast en fjärdedel
av de studerande. Även detta förslag står enligt utskottets mening i strid med
riksdagsbeslutet.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning
av utbildningen för lärare för årskurserna 1-7 från 140 poäng till 160
poäng. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande förlängning av utbildningen för lärare för årskurserna
1-7 av grundskolan, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub361 yrkande 2 och
1987/88:Ub813 yrkande 2 och med avslag på motion 1987/88:Ub542
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5.Särskilt bidrag till fortbildning av lärare (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”24 avslås” bort ha följande lydelse:
Utskottet har uppfattningen att det inte finns skäl att anvisa medel för ett
särskilt bidrag till fortbildning av lärare med anledning av att en ny
lärarutbildning på en särskild grundskollärarlinje startar läsåret 1988/89.
Regeringens förslag i denna del bör därför avslås. Fortbildning för grundskolans
lärare bör anordnas i den omfattning som är möjlig inom ramen för de
reguljära statliga resurserna för ändamålet.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande särskilt bidrag till fortbildning av lärare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub806 yrkande 24 avslår
proposition 1987/88:100 och motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 1,
1987/88:Ub361 yrkande 5 och 1987/88:Ub625 yrkandena 4 och 6,
UbU 1987/88:12
17
6. Särskilt bidrag till fortbildning av lärare (mom. 5)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”24 avslås” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör anslå 80
milj.kr. per år under en tioårsperiod för fortbildning av lärare i grundskolan
med anledning av lärarutbildningsreformen, dvs. sammanlagt 800 milj.kr. i
utökade resurser. Vidare bör riksdagen för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr. för samma ändamål.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande särskilt bidrag till fortbildning av lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 1 och
1987/88:Ub625 yrkandena 4 och 6, med anledning av proposition
1987/88:100 och motion 1987/88:Ub361 yrkande 5 samt med avslag på
motion 1987/88:Ub806 yrkande 24 till Särskilt bidrag till fortbildning
av lärare i grundskolan för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Särskilt bidrag till fortbildning av lärare (mom. 5)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”24 avslås” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen fr.o.m. budgetåret 1989/90 bör anslå 200
milj.kr. per år under en tioårsperiod för fortbildning av lärare i grundskolan
med anledning av lärarutbildningsreformen, dvs. sammanlagt 2 miljarder
kronor i utökade resurser.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande särskilt bidrag till fortbildning av lärare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 5, med
anledning av proposition 1987/88:100 och motion 1987/88:Ub625
yrkandena 4 och 6 och med avslag på motionerna 1987/88:Ub278
yrkande 1 och 1987/88:Ub806 yrkande 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Prioritering av fortbildningsbehoven (mom. 6)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”När det” och
på s. 13 slutar med ”angelägna fortbildningsbehov” bort ha följande lydelse:
Utskottet har den uppfattningen att regeringen bör höja ambitionsnivån
när det gäller attt ge nu yrkesverksamma lärare tillgång till en sådan fort- och
vidareutbildning att deras kompetens blir jämförbar med de nyutbildades.
Till de prioriterade fortbildningsinsatserna bör därför fogas även sådan
fortbildning som innebär möjligheter till tjänstgöring över stadiegränserna.
UbU 1987/88:12
18
En annan viktig anspekt på fortbildningens inriktning är enligt motionärerna
att den skall främja en jämnare könsfördelning i skolan. Inför kommande
fortbildning av skolans lärare är det vidare angeläget att pröva nya vägar för
att distribuera utbildning, t.ex. distansundervisning med utnyttjande av
utbildningsradion eller i andra former.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande prioritering av fortbildningsbehoven
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub361 yrkande 4 delvis
och 1987/88:Ub253 yrkande 2, med anledning av proposition 1987/
88:100 och motionerna 1987/88:Ub246 yrkande 26 och 1987/88:Ub363
yrkandena 2, 3 och 4 samt med avslag på motion 1987/88:Ub625
yrkande 5 och 1987/88:Ub813 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
9. Samordning av resurser för fortbildning av lärare m. m.
(mom. 7)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att man på ett målmedvetet sätt utnyttjar
bidragen till lokal skolutveckling under anslagen till grundskolan, gymnasieskolan
och kommunal utbildning för vuxna och de statliga medlen för
skolväsendets behov under anslaget B 8. Fortbildning m.m., vidare de
särskilda statliga satsningarna på avgränsade områden (t.ex. kultur i skolan),
och slutligen den tidsresurs som ryms inom studiedagssystemet och de
personalutvecklingsmedel som finns i de kommunala budgetarna. Utnyttjandet
av alla dessa resurser bör samordnas på ett bättre sätt än vad hittills skett.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande samordning av resurser för fortbildning av lärare
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub813 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. De nya tjänsteorganisationerna för lärare i grundskolan
resp. grundutbildningen förvuxna (mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:
Då majoritet inte kunnat uppnås i utskottet för att riva upp riksdagsbeslutet i
lärarutbildningsfrågan år 1985, har vi funnit skäl att delta i utformningen av
föreliggande förslag till en ny tjänsteorganisation för grundskolans lärare.
UbU 1987/88:12
19
2. Förändringar i grundskolans lokala organisation, m.m.
(mom. 3)
Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:
Vi är djupt oroade över skolministerns negativa inställning till framtida
organisatoriska förändringar i grundskolan. Redan i vårt utbildningspolitiska
handlingsprogram från år 1981 kunde vi konstatera att nuvarande stadieindelning
i grundskolan saknar motsvarighet i barnens utveckling och endast är
motiverad utifrån lärarnas utbildning, tjänstekonstruktion och de olika
delningstalen vid tilldelning av statsbidrag. Stadieövergångarna innebär ofta
stora omställningssvårigheter för eleverna med lärarbyten och nya klassgrupperingar.
För klarhetens skull vill vi dock säga att inte heller vi avser att
föreslå omfattande och snabba förändringar med betydande krav på ny- eller
ombyggnad av skolans lokaler. Vad vi däremot avser är att ta vara på
möjligheter som framgent kommer att erbjudas att organisera verksamheten
på ett mer flexibelt sätt med möjlighet till lokal anpassning. Därför borde inte
tjänstekonstruktionen utformas så att den i sig innebär en låsning i detta
avseende.
UbU 1987/88:12
gotab Stockholm 1988 14912
20