Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:11
om anslag till centrala och regionala myndigheter på
skolområdet (prop. 1987/88:100, bil. 10 delvis) 1987/88:11
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1987/88:100 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 1.
Skolöverstyrelsen, B 2. Länsskolnämnderna, B 3. Stöd för utveckling av
skolväsendet, B 4. Statens institut för läromedel, B 5. Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion av läromedel
jämte motioner.
1. Skolöverstyrelsen
Regeringen har under punkt B 1 (s. 74-76) föreslagit att riksdagen till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
133 611 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub276 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
bör ägna de handikappades utbildningsfrågor ökad uppmärksamhet och
att det inom styrelsen bör finnas en sammanhållen enhet härför.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88 :Sf273.
1987/88:Ub278 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag till löntagarorganisationerna
inom skolans område och därmed under anslaget B 1. Skolöverstyrelsen
anslår 3 312 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget till löntagarorganisationernas
verksamhet med skolinformation,
4. att riksdagen beslutar att till B 1. Skolöverstyrelsen för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 130 167 000 kr.
Utskottet
I budgetpropositionen erinras om det pågående arbetet inom kommittén
Beredningen om ansvarsfördelning och styrningen på skolområdet. Dess
förslag, som senare kommer att läggas till grund för en särskild proposition 1
1 Riksdagen 1987/88.14 sami. Nr 11
till riksdagen, kan enligt föredragande statsrådet få konsekvenser för SÖ:s
roll och verksamhet.
Under anslaget Skolöverstyrelsen finns bl.a. en anslagspost Bidrag till
löntagarorganisationer, vilken beräknas till 3 444 000 kr. Medlen fördelas av
skolöverstyrelsen (SÖ) mellan löntagarorganisationerna som bidrag till
deras verksamhet med skolinformation, utbildningsinformation och rekrytering
av handledare.
I motion 1987/88:Ub278 (fp) behandlas vissa anslagsfrågor med anledning av
regeringens förslag i budgetpropositionen. Beträffande bidraget till löntagarorganisationerna
föreslås att det avvecklas och att en besparing görs av
3 312 000 kr., vilket motsvarar anslagsbeloppet under innevarande budgetår
(yrkande 3). I motion 1987/88:Ub816 framförs likaså kravet på en avveckling
av nämnda bidrag (yrkande 3) - en minskning av anslaget B 1. Skolöverstyrelsen
med 3 444 000 kr. (yrkande 4).
Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationerna kan motiveras
med hänsyn till det ökade samarbetet mellan skolan och näringslivet.
Reformverksamhet på de yrkesinriktade linjerna inom gymnasieskolan
förutsätter bl.a. goda kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna
och företrädare för de anställda vid de företag som bl.a. upplåter
praktikplatser för eleverna och ansvarar för den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1987/88: Ub278
yrkande 3 och 1987/88:Ub816 yrkande 3, båda delvis.
Beträffande anslagsbeloppet har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen
i övrigt. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1987/88:Ub278 yrkande
3 och 1987/88:Ub816 yrkande 3, båda delvis, samt motion 1987/88:Ub816
yrkande 4 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 133 611 000 kr.
I motion 1987/88:Ub276 (m) yrkande 1 anförs att det bör finnas en enhet för
handikappades utbildningsfrågor inom SÖ. Likaså bör länsskolnämnderna
ha en mer pådrivande roll när det gäller de handikappades utbildning.
Utskottet vill erinra om att SÖ:s och länsskolnämndernas uppgifter
regleras i förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen.
En stor del av ansvaret för handikappfrågorna har efter
beslutet om den nya statliga skoladministrationen flyttats över från SÖ till
länsskolnämnderna. En avsevärd kompetens har successivt byggts upp där
för dessa frågor. Enligt vad utskottet har erfarit arbetar ungefär en fjärdedel
av nämndernas personal med handikappfrågor. Utskottet vill vidare peka på
att SÖ numera arbetar enligt en programorganisation. Ett samordningsansvar
för alla handikappfrågor har dock lagts på avdelningen för obligatorisk
utbildning (O-avdelningen). Syftet därmed är att underlätta samarbetet samt
kunskaps- och erfarenhetsutbytet på handikappområdet inom SÖ. Utskottet
vill erinra om att elever med olika slag av handikapp numera får, med få
undantag, sin utbildning inom ramen för det allmänna skolväsendet. Det är
också där man måste finna former, arbetsmetoder och modeller som
underlättar skolgången för de handikappade. För att detta skall bli möjligt
UbU 1987/88:11
2
bör aspekter som rör utbildning för människor med handikapp finnas med i
all planering och utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1987/88: Ub276 yrkande 1.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande bidraget till löntagarorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 3 och 1987/
88:Ub816 yrkande 3, båda delvis,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 3 och 1987/88:Ub816 yrkande 3,
båda delvis, samt motion 1987/88:Ub816 yrkande 4 till Skolöverstyrelsen
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 133 611 000
kr.,
3. beträffande enhet för handikappades utbildningsfrågor inom SO
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub276 yrkande 1.
2. Länsskolnämnderna
Regeringen har under punkt B 2 (s. 76-78) föreslagit att riksdagen till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
147 986 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub320 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursfördelningen
till länsskolnämnderna i storstadslänen.
1987/88:Ub366 av Görel Thurdin (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om erforderlig organisationsnivå på de små länsskolnämnderna.
1987/88:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsansvariga.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88: A801.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen beslutar att till B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 144 986 000 kr.
Utskottet
I två motioner behandlas resursfördelningen till länsskolnämnderna. Den
första motionen, 1987/88:Ub320 (s), uppmärksammar länsskolnämndernas
situation i de tre storstadslänen (Stockholms län, Malmöhus län samt
Göteborgs och Bohus län). Motionärerna anför att personalresurserna vid
länsskolnämnderna i dessa län endast utgör ca 19 % av de totala personalresurserna
i landet, medan befolkningsandelen i de tre storstadslänen motsvarar
ca 35 % av landets befolkning. Till följd av de knappa personalresurserna
UbU 1987/88:11
3
kan enligt motionärerna dessa nämnder inte genomföra sin aktiva tillsyn på
ett tillfredsställande sätt. En omprioritering inom givna anslagsramar
föreslås till förmån för de tre storstadslänen. I den andra motionen,
1987/88:Ub366 (c), ges exempel på organisatoriska problem vid en mindre
länsskolnämnd (Västernorrlands län) till följd av knappa ekonomiska
resurser. Motionärerna anser att regering och riksdag bör fastställa en
miniminivå för en myndighetsorganisation utifrån de krav som ställs. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).
Enligt vad utskottet erfarit görs en fördelning av resurserna för länsskolnämnderna
efter principer som SÖ och länsskolnämnderna tagit fram i
samråd. Därvid sammanvägs olika faktorer som t.ex. långa och korta
reseavstånd, få och många elever inom länet etc. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub320 och 1987/88:Ub366 yrkande
1.
I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 5 föreslås generellt vissa reduceringar
av anslag som avser administrativa delar av statlig verksamhet. Genom en
fortsatt rationalisering av de administrativa uppgifterna vid länsskolnämnderna
anser motionärerna att anslagsbeloppet till länsskolnämnderna bör
reduceras med 3 milj.kr. i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
För att råda bot på det ansträngda finansiella läget tillämpas sedan några år
ett system med generella besparingar på myndigheternas förvaltningsanslag,
s.k. huvudförslag. Genom den generella anslagsminskningen om två procent
åläggs länsskolnämnderna en besparing om närmare 3,3 milj.kr. enligt
föredragande statsrådet. Utskottet anser att ytterligare besparingar svårligen
kan klaras av under ett budgetår utan att väsentliga uppgifter som t.ex. det
pedagogiska stödet till handikappade elever drabbas. Utskottet har i övrigt
inget att invända mot föredragande statsrådets medelsberäkning under det
nu behandlade anslaget. Riksdagen bör således med bifall till proposition
1987/88:100 och med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkande 5 till anslaget
Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
147 986 000 kr.
I motion 1987/88:Ub803 (fp) yrkande 1, som behandlar jämställdhetsfrågor
inom utbildningsväsendet, föreslås bl.a. att det bör finnas en jämställdhetsansvarig
vid varje länsskolnämnd. Tanken är att en särskild person skall vara
samordnare och kunna ge skolorna råd och stöd i jämställdhetsfrågor.
Utskottet vill erinra om att ett motsvarande yrkande behandlades av
utskottet under hösten 1987 (UbU 1987/88:3, s. 9). Utskottet avstyrkte
förslaget med hänvisning till att all personal vid länsskolnämnden i sin
verksamhet skall känna ansvar för jämställdhetsfrågor. En ordning enligt
motionärernas förslag skulle kunna få en effekt motsatt den önskade.
Utskottet har i den nu aktuella frågan inte ändrat uppfattning, varför motion
1987/88:Ub803 yrkande 1 avstyrks.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande resursfördelningen till länsskolnämnderna
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub320 och 1987/88:Ub366
yrkande 1,
UbU 1987/88:11
4
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub816 yrkande 5 till Länsskolnämnderna för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 147 986 000 kr.,
3. beträffande jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub803 yrkande 1.
3. Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under punkt B 3 (s. 78-81) föreslagit att riksdagen till Stöd
för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 49 188 000 kr.
Motion
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget till kommunernas skolutveckling
samt att till B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 34 188 000 kr.
Utskottet
Detta anslag benämndes tidigare Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. De
medel som innevarande budgetår anvisas under anslaget B 2. Länsskolnämnderna
för anlitande av expertis inom skilda sakområden bör enligt
föredragande statsrådet överföras till förevarande anslag och där sammanföras
med anslagspost 1 med rubriceringen Regional verksamhet till stöd för
utveckling av skolväsendet.
Föredragande statsrådet understryker behovet av miljöundervisning i
grundskolan och pekar på den verksamhet som för närvarande pågår med
särskilda miljöresurspersoner knutna till länsskolnämnderna. Hittills har
inga särskilda ekonomiska resurser avsatts för detta ändamål. Föredragande
statsrådet anser dock att länsskolnämnderna nu bör tillföras medel under
detta anslag motsvarande 3 milj.kr.
Det regionala stödet till lokal skolutveckling i kommunerna, som ingår i två
anslagsposter under förevarande anslag, har enligt motion 1987/88:Ub816
inte givit det resultat som avsågs när bidragen infördes. De bör därför
avskaffas. Anslaget till Stöd för utveckling av skolväsendet bör således
reduceras med 15 milj.kr. till 34 188 000 kr. (yrkande 6).
Enligt utskottets uppfattning är stödet till det lokala utvecklingsarbetet av
stor betydelse för de enskilda skolenheterna. Syftet med dessa bidrag är att
vidareutveckla skolverksamheten på det lokala planet i linje med de mål som
såväl läroplanen för grundskolan (Lgr 80) som läroplanen för gymnasieskolan
uppställt. Länsskolnämnden bör därvid i varje län ha en stor roll som
samordnare och inspirationskälla. Den kompensation, som sedan ett par år
tillbaka utgått till vissa kommuner för deras relativt sett högre kostnader för
lärares deltagande i fortbildning i högskolan, bör även fortsättningsvis kunna
utgå från detta anslag. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis.
UbU 1987/88:11
5
Beträffande medelsberäkningen i övrigt har utskottet inte något att erinra.
Den kraftiga reducering av anslaget som föreslagits i motion 1987/88:Ub816
yrkande 6 delvis kan utskottet enligt vad som anförts ovan inte ställa sig
bakom. Beträffande anslagsbeloppet föreslår därför utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på motion 1987/
88:Ub816 yrkande 6 delvis, till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1988/89 anvisar 49 188 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande regionalt stöd till lokal skolutveckling
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
49 188 000 kr.
4. Statens institut för läromedel
Regeringen har under punkt B 4 (s. 82-84) föreslagit att riksdagen till
Statens institut för läromedel för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 20 225 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub226 av Margareta Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av läromedelsförsörjningen för synskadade elever.
1987/88 :Ub260 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om läromedelsförsörjningen för synskadade elever.
1987/88:Ub282 av Margareta Andrén och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en översyn sker av läromedelsförsörjningen
för synskadade elever.
1987/88:Ub295 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar omedelbara åtgärder för att förbättra läromedelsförsörjningen
för synskadade elever.
1987/88:Ub336 av Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om läromedel till synskadade.
1987/88:Ub370 av Ulla Orring m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om ett teknisktpedagogiskt
resurscenter lokaliserat till Umeå för personer med begåvningshandikapp
och/eller funktionshinder.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
7. att riksdagen beslutar att till B 4. Statens institut för läromedel för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 10 225 000 kr.
UbU 1987/88:11
6
Utskottet
UbU 1987/88:11
Under anslaget föreslås extra resurser till ett antal ändamål, bland vilka kan
nämnas medel för två tjänster för dataprogramutveckling för handikappade,
inventarier och utrustning för handikappenheterna inom statens institut för
läromedel (SIL), dataterminal för punktskrift och expertismedel för bl.a.
produktionen av lexikon för invandrarundervisningen (Lexin).
Statens institut för läromedelsinformation och de fyra rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH-HÖR i Örebro, RPH-RH i
Göteborg, RPH-SYN i Solna och RPH-SÄR i Umeå) har slagits samman och
utgör sedan den 1 juli 1987 en myndighet. SIL består av fem enheter och ett
centralt kansli. Fyra av enheterna motsvarar de tidigare nämnda rikscentralerna
(RPH), medan den femte svarar för läromedel för minoritets- och
invandrarundervisningen. För SIL gäller förordningen (1987:578) med
instruktion för statens institut för läromedel.
I fem motioner, nämligen 1987/88:Ub226 (s), 1987/88:Ub260 (c), 1987/
88:Ub282 (fp), 1987/88:Ub295 (vpk) och 1987/88:Ub336 (m) behandlas
läromedelsförsörjningen för synskadade elever. Samtliga motioner tar i
huvudsak upp två områden i sin kritik över läromedelsförsörjningen. För det
första anser motionärerna att kvaliteten på läromedlen inte är tillfredsställande.
Punktskriftsläsande elever får t.ex. ofta nöja sig med läromedel på
kassett i sådana ämnen som språk och ekonomi. För det andra händer det
inte alltför sällan - enligt motionärerna - att läromedlen kommer så sent på
läsåret att eleverna inte kan följa studiegången i takt med klasskamraterna.
Slutligen vänder sig motionärerna mot den nya organisationen och anser att
RPH-SYN i Solna borde vara knuten till Tomteboda resurscenter. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna enligt motionerna 1987/88:Ub226, 1987/
88:Ub260 och 1987/88:Ub336.1 motion 1987/88:Ub282 begärs en översyn av
läromedelsförsörjningen för synskadade elever och i motion 1987/88:Ub295
begärs att regeringen vidtar omedelbara åtgärder för att förbättra läromedelsförsörjningen
för synskadade elever.
Enligt vad utskottet erfarit är behovstäckningen beträffande läromedel för
synskadade elever mycket god i förhållande till andra handikappgrupper i
samhället. Detta framgår av den statistik som SIL tagit fram i sin analys av de
största bristområdena för läromedel. Beträffande läromedelsproduktionen
inom SIL prioriteras de synskadade eleverna i grundskolan, vilket innebär att
alla elever får punktböcker om så önskas. I gymnasieskolan får alla elever
alltid läroböcker i matematik, fysik, kemi, tekniska ämnen och främmande
språk på punktskrift. I övriga ämnen får eleverna talbok. Beträffande
leveranstiderna har utskottet erfarit att beställda titlar i mycket stor
utsträckning levereras före skolstart under förutsättning att beställningarna
är gjorda före april månads utgång. Genom förbättrad information och goda
kontakter mellan elever/lärare och SIL/RPH-SYN bör enligt utskottets
mening leveransproblem på grund av sena och ofullständiga beställningar
kunna elimineras. Utskottet utgår från att nya ADB-baserade hjälpmedel
inom SIL skall kunna rationalisera verksamheten ytterligare och höja
servicenivån till de synskadade eleverna. Beträffande de anförda synpunkterna
på organisationsfrågan för RPH-SYN finner utskottet ingen anledning
att förorda ett annat huvudmannaskap. Eftersom RPH-SYN och Tomteboda
resurscenter har sina lokaler i närheten av varandra utgår utskottet från att
ett nära samarbete bör kunna ske på såväl det pedagogiska som det
läromedelstekniska området. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionerna 1987/88:Ub226,1987/88:Ub260,1987/88:Ub282,1987/
88:Ub295 och 1987/88:Ub336.
I motion 1987/88:Ub370 (fp, m, c) ges exempel på datorteknikens betydelse
för utvecklingen av olika hjälpmedel för begåvningshandikappade elever.
Motionärerna föreslår att ett resurscenter för personer med begåvningshandikapp
inrättas och lokaliseras till Umeå. Motionärerna anser att det i dag
saknas möjligheter för lärare, behandlingspersonal, föräldrar och andvändare
att på ett ställe få adekvat information i vad gäller hjälp och läromedel för
begåvningshandikappade. Ett särskilt resurscenter bör, anser motionärerna,
snarast byggas upp. Förutsättningarna för en lokalisering av ett sådant
resurscenter till Umeå anses vara gynnsamma. Där finns bl.a. rikscentralen
för psykiskt utvecklingsstörda (RPH-SÄR), en hjälpmedelscentral med
huvudansvar för sjukvårdsregionen och en regioninstitution för gravt
rörelsehindrade barn och ungdomar.
I inledningen till årets budgetproposition behandlas dataundervisningen i
skolan. Föredragande statsrådet anför bl.a. att den allmänna kunskapsnivån
när det gäller handikapp och datateknik för närvarande är låg. Goda
kunskaper hos lärare om vad datateknik kan betyda för handikappade måste
utvecklas. Mot denna bakgrund föreslås bl.a. att särskilda resurser ges för en
pedagogisk ledningsförstärkning på dataområdet i specialskolan (anslaget
B 15. Specialskolan m.m.). Statsbidrag till investeringar i datorutrustning
föreslås vidare för specialskolan och även för särskolan - en skolform som
tidigare inte erhållit statsbidrag till datorutrustning (se vidare under anslagen
B 16. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. och B 17. Bidrag till driften av
särskolor m.m.). Därutöver föreslås att ett särskilt stöd bör anvisas till
centrala insatser för utvecklingen av datatekniken i undervisningen för
handikappade elever och för elever med särskilda behov. Föredragande
statsrådet anser att bl.a. SIL bör ha ansvaret för försöksverksamhet och
utvecklingsarbete på området.
Utskottet konstaterar mot bakgrund av vad som anförts i budgetpropositionen
att SIL och RPH-centralerna för närvarande är inne i ett intensivt
skede i vad gäller utvecklingen av tekniska hjälpmedel med datorteknikens
hjälp för flera handikappgrupper. RPH-SÄR i Umeå medverkar därvid i ett
särskilt projekt beträffande datorbaserade läromedel tillsammans med
Handikappinstitutet. Utskottet har erfarit att en av de två nya tjänster för
dataprogramutveckling för handikappade som föreslås i budgetpropositionen
är avsedd att inrättas vid RPH-SÄR i Umeå. Mot denna bakgrund och
med hänsyn till SIL:s samordnande ansvar för försöks- och utvecklingsarbetet
finns det enligt utskottets uppfattning ingen grund för att bygga upp ett
särskilt sidoordnat resurscenter för begåvningshandikappade elever. Utskottet
avstyrker därför motion 1987/88:Ub370.
Beträffande anslagsbeloppet föreslås i motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 7
ett förslagsanslag av 10 225 000 kr., vilket innebär en reducering med 10
UbU 1987/88:11
8
milj.kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag. Som motivering till
reduceringen anförs att verksamheten vid SIL kan begränsas till insatser för
utveckling av läromedel för handikappade och för vissa mindre elevgrupper.
Med hänvisning till SIL:s allt större samordnande funktion beträffande
flera nya utvecklingsområden för bl.a. handikappade elever ser utskottet
ingen möjlighet att reducera den i budgetpropositionen förordade medelstilldelningen.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100
och med avslag på motion 1987/88:Ub816 yrkande 7 till SIL för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 20 225 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande läromedelsförsörjningen för synskadade elever
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub226, 1987/88:Ub260,
1987/88:Ub282, 1987/88:Ub295 och 1987/88:Ub336,
2. beräffande resurscenter för personer med begåvningshandikapp
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub370,
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Ub816 yrkande 7 till Statens institut för läromedel för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 20 225 000 kr.
5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m.
Stöd för produktion av läromedel
Regeringen har under punkt B 5 (s. 84-85)
dels föreslagit riksdagen
1. att till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 10 292 000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle
2. att ta del av vad som i propositionen anförts om produktionen av Lexin.
Vidare har regeringen under punkt B 6 (s. 86-87) föreslagit riksdagen
1. att medge att förhandsbesked om statsbidrag till Stöd för produktion av
läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i propositionen,
2. att till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1988/89 anvisa
ett reservationsanslag av 4 411 000 kr.
Motionerna
1987/88:Ub376 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett utvecklingsprojekt
avseende lexikon på ”de nya marknadernas språk” och på vissa invandraroch
minoritetsspråk.
1987/88:Ub816 av Birgitta Rydle
8. att riksdagen beslutar att de två anslagen B 5. och B 6. sammanslås till
ett anslag benämnt Stöd för utveckling och produktion av läromedel m.m.
samt att till detta ändamål för budgetåret 1988/89 anvisas ett reservationsanslag
av 14 703 000 kr.
UbU 1987/88:11
9
Utskottet
UbU 1987/88:11
Riksdagen bemyndigade vid föregående års riksmöte regeringen att för
statens räkning godkänna avtal med förlag om produktion av Lexin (UbU
1986/87:10, rskr. 1986/87:145). Regeringen uppdrog därför åt SIL att uppta
erforderliga förhandlingar för att få till stånd ett avtal mellan staten och ett
förlag om det totala produktionsansvaret för Lexin. SIL har redovisat att SIL
inte godtagit det enda anbud som lämnats avseende produktionen av Lexin.
I syfte att genomföra utvecklingsarbete beträffande produktion av läromedel
inom dataområdet för främst handikappade elever, för att producera
läromedel för flerhandikappade och i vissa ämnen i gymnasieskolan samt för
produktion av Lexin föreslår föredragande statsrådet att 1,9 milj.kr. förs
över till detta anslag från anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel.
I motion 1987/88:Ub376 (c) yrkande 4 framhålls behovet av språkkunnig
personal både inom landet och i kontakterna med andra länder, t.ex. i
biståndsprojekt, i exportindustrin och inom utrikesförvaltningen. Därvid är
”de nya marknadernas språk” - arabiska, kinesiska, japanska, afrikanska
språk etc. - viktiga för svensk personal. Motionären föreslår att det s.k.
Lexinprojektet bör utvidgas till att avse flera språk än vad som är planerat.
Utskottet vill hänvisa till vad som ovan anförts om dels ansvaret för
produktionen av Lexin, dels överföringen av resurser från anslaget B 6 för att
bl.a. producera nämnda lexikon. Enligt utskottets mening måste produktionen
av ett lexikon av detta slag i första hand tillgodose invandrarundervisningens
behov. De mest frekventa invandrarspråken bör därvid prioriteras.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub376 yrkande
4.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts om
produktionen av Lexin.
I motion 1987/88:Ub816 (m) yrkande 8 delvis föreslås en sammanslagning av
de båda anslagen B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och
B 6. Stöd för produktion av läromedel. Det nya anslaget bör benämnas ”Stöd
för utveckling och produktion av läromedel”.
Utskottet vill peka på att anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel är
avsett som bidrag för extern produktion av läromedel inom olika bristområden,
medan anslaget B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. i
första hand avser SIL:s egen produktion. Vidare tillämpas beträffande
anslaget B 6 ett system med förhandsbesked och planeringsramar för den
närmaste fyraårsperioden. Med hänvisning till dessa förhållanden avstyrker
utskottet motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis.
Beträffande anslagsbeloppen föreslås i motion 1987/88:Ub816 yrkande 8
delvis att riksdagen anvisar ett reservationsanslag av 14 703 000 kr.
Med hänvisning till att utskottet i det föregående avstyrkt förslag om en
sammanslagning av anslagen B 5 och B 6 och då utskottet inte har något att
erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på motion 1987/88:Ub816
yrkande 8 delvis till Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 10 292 000 kr. samt till
Stöd för produktion av läromedel anvisar ett reservationsanslag av 4 411 000
kr.
Riksdagen föreslås vidare medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd
för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i
budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande produktionen av Lexin
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Ub376 yrkande 4 utan
erinran lägger till handlingarna vad som förordats i proposition
1987/88:100,
2. beträffande sammanslagning av de båda anslagen B 5. Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion
av läromedel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis,
3. beträffande anslagsbeloppen
dels under punkt B 5
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis till Utvecklingsinsatser på
läromedelsområdet m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 10 292 000 kr.,
dels under punkt B 6
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag
på motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis till Stöd för produktion av
läromedel för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
4 411 000 kr.,
4. beträffande förhandsbesked om visst statsbidrag
att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för
produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i
proposition 1987/88:100.
Stockholm den 3 mars 1988
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar
Johnsson (s), Göran Allmér (m), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson
(s). Birger Hagård (m). Marita Bengtsson (s), Larz Johansson (c),
Kerstin Keen (fp) och Bo Hammar (vpk).
UbU 1987/88:11
11
Reservationer
UbU 1987/88:11
1. Bidraget till löntagarorganisationerna (punkt 1, mom. 1)
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”båda delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den verksamhet som finansieras med de under
anslagsposten Bidrag till löntagarorganisationer uppförda medlen bör kunna
bedrivas utan statliga bidrag. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
1987/88:Ub278 yrkande 3 och 1987/88:Ub816 yrkande 3, båda delvis.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bidraget till löntagarorganisationerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 3 och
1987/88:Ub816 yrkande 3, båda delvis, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Kerstin Keen (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Beträffande
anslagsbeloppet” och slutar med ”av 133 611 000 kr.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt en avveckling av bidraget till
löntagarorganisationer. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot
föredragande statsrådets medelsberäkning finner utskottet att medelsbehovet
under förevarande anslag bör beräknas till 130 167 000 kr. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 3
delvis och 1987/88:Ub816 yrkandena 3 delvis och 4 samt med anledning av
proposition 1987/88:100 till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 130 167 000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub278 yrkande 3
delvis och 1987/88:Ub816 yrkandena 3 delvis och 4 samt med
anledning av proposition 1987/88:100 till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 130 167 000 kr.,
3. Anslagsbeloppet (punkt 2, mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”För att” och
slutar med ”av 147 986 000 kr.” bort ha följande lydelse:
12
Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet vid sina beräkningar har
utgått från ett huvudförslag som innebär en minskning av anslaget med 2%
motsvarande 3 285 000 kr. Utskottet anser för sin del att rationaliseringsutrymmet
inom länsskolnämnderna bör vara betydligt större, varför anslagsbeloppet
kan reduceras ytterligare. Riksdagen bör därmed med bifall till
motion 1987/88:Ub816 yrkande 5 och med anledning av proposition 1987/
88:100 till anslaget Länsskolnämnderna för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 144 986 000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Länsskolnämnderna för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 144 986 000 kr.,
4. Jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd (punkt 2,
mom. 3)
Ylva Annerstedt och Kerstin Keen (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som avser skolans
medverkan i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet har
därvid bl.a. hänvisat till läroplanens formuleringar. Länsskolnämnderna har
därvid en viktig roll när det gäller arbetet med att sprida kunskap om
intentionerna i läroplanerna. Beträffande jämställdhetsarbetet anser utskottet
att det vore till fördel om varje länsskolnämnd inom sig utsåg en
jämställdhetsansvarig, som kunde ge de lokala skolmyndigheterna stöd och
råd i jämställdhetsarbetet. Självfallet skall jämställdhetssträvandena genomsyra
arbetet för all personal vid nämnden. Att en person ges huvudansvaret
innebär dock att någon också får överblick över de samlade insatserna i länet
och också ser var ytterligare initiativ kan behövas. Vad utskottet nu anfört
om jämställdhetsfrågorna i skolan bör riksdagen med bifall till motion
1987/88:Ub803 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
3. beträffande jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub803 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Regionalt stöd till lokal skolutveckling (punkt 3, morn. 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 6 delvis” bort ha följande lydelse:
Det regionala stödet till lokal skolutveckling har enligt utskottets uppfattning
inte gett resultat i paritet med insatta resurser. Därför bör förevarande
anslag enligt förslaget i motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 utan större men för
den lokala skolutvecklingen kunna minskas med 15 000 000 kr. Detta bör
UbU 1987/88:11
13
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalt stöd till lokal skolutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Anslagsbeloppet (punkt 3, mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Beträffande
medelsberäkningen” och på s. 6 slutar med ”anvisar 49 188 000 kr.” bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående konstaterat att det regionala stödet till lokal
skolutveckling i kommunerna inte har gett avsedda resultat och att därför
förevarande anslag kan minskas med 15 milj kr. Då utskottet i övrigt inte har
något att erinra mot vad som förordats i budgetpropositionen föreslås att
riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis och med
anledning av proposition 1987/88:100 till anslaget Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
34 188 000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 6 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 till Stöd för utveckling
av skolväsendet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 34 188 000 kr.,
7. Anslagsbeloppet (punkt 4, mom. 3)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”av 20 225 000 kr.” bort ha följande lydelse:
SIL:s utvecklingsarbete i vad gäller läromedel av olika slag bör enligt
utskottets uppfattning inriktas på att tillgodose behovet för de elevgrupper,
för vilka den ordinarie läromedelsmarknaden inte motsvarar efterfrågan
bl.a. på grund av att vissa läromedel kräver stora utvecklingskostnader som
inte kan bäras av enskilda företag. En sådan koncentration av SIL:s
verksamhet bör kunna leda till en besparing, varför anslaget bör reduceras
med 10 milj.kr. och utgå som ett förslagsanslag av 10 225 000 kr.
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 4 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 7 och med
anledning av proposition 1987/88:100 till Statens institut för läromedel
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 10 225 000 kr.
UbU 1987/88:11
14
8. Sammanslagning av de båda anslagen B 5.
Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd
för produktion av läromedel (punkt 5, mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet vill
peka” och slutar med ”yrkande 8 delvis” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de båda anslagen B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet
m.m. och B 6. Stöd för produktion av läromedel bör slås
samman till ett anslag som benämns ”Stöd för utveckling och produktion av
läromedel”.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:
2. beträffande sammanslagning av de båda anslagen B 5. Utvecklingsinsatser
på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion
av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Anslagsbeloppen (punkt 5, mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Med
hänvisning” och på s. 11 slutar med ”av 4 411 000 kr.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt att de båda anslagen B 5.
Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion
av läromedel slås samman till ett anslag benämnt ”Stöd för utveckling
och produktion av läromedel”. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag av 14 703 000 kr. under det nya anslaget vilket motsvarar
anslagen B 5 och B 6 i budgetpropositionen. Riksdagen bör således bifalla
motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis.
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub816 yrkande 8 delvis
och med anledning av proposition 1987/88:100 till Stöd för utveckling
och produktion av läromedel för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 14 703 000 kr.,
UbU 1987/88:11
15