Utbildningsutskottets betänkande
1987/88:1

om fortsatt decentralisering inom högskolan

(prop. 1986/87:127 delvis) ^

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:127 (utbildningsdepartementet) om fortsatt decentralisering
av högskolan jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:127 om fortsatt decentralisering inom
högskolan föreslagit riksdagen

att anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1977:218),
att godkänna vad som i propositionen anförts om riktlinjer för ansvaret för
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser.

I propositionen behandlas även frågan om organisationen av högskoleutbildningen
i Blekinge och på Gotland. Denna del av propositionen samt
motionsyrkanden i frågan har utskottet behandlat i betänkandet UbU
1986/87:31 (rskr. 1986/87:352).

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987

1986/87:Ub628 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ytterligare decentralisering av beslutsfattandet inom
högskolan.

1986/87:Ub679 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avskaffande av regionstyrelserna.

1986/87:llb812 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avbyråkratisering av
högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,

29. att riksdagen beslutar att regionstyrelserna skall avskaffas,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om högskolestyrelsernas sammansättning och storlek samt
hur styrelserna skall utses.

1 Riksdagen 1987188.14sami. Nr 1

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:127

1986/87:Ub87 av Marianne Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om avskaffande av regionstyrelserna.

1986/87:Ub88 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utredning av högskolans centrala, regionala och lokala
ledning i enlighet med vad som anges i motionen.

1986/87:Ub89 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:127,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utformningen
av högskolans ledningsorganisation förs ut till en bred debatt bland berörda
parter.

1986/87:Ub90 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att godkänna propositionen i den del som gäller
förslaget att avskaffa regionstyrelsema,

2. att riksdagen beslutar att högskolestyrelsen skall få en sammansättning i
enlighet med vad som i motionen anförts, nämligen, att antalet företrädare
för lärarna och de studerande utökas, att de fackliga företrädarna skall ha
närvaro- och yttranderätt, att rektor liksom hittills i normalfallet skall vara
självskriven som styrelsens ordförande, att företrädarna för allmänintressen
skall nomineras av resp. högskola och utses av regeringen samt att suppleant
för ordinarie ledamot skall kunna utses,

3. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att presentera ett förslag till hur kopplingen mellan forskning
inom statlig och kommunal högskola i framtiden skall ske.

1986/87:Ub91 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ny sammansättning av
högskolestyrelserna,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny sammansättning av
högskolestyrelserna i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att företrädare för personalen skall ha närvarooch
yttranderätt men inte beslutanderätt i högskolestyrelserna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående högskolornas nominering av de sex företrädarna
för allmänna intressen,

5. att riksdagen beslutar att nuvarande anslag för lokala och individuella
linjer samt enstaka kurser skall fördelas på resp. högskolors sektorsanslag i
enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ansvaret för all forskningsförberedande utbildning.

UbU 1987/88:1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående de nya högskolornas ansvar för postgymnasial
yrkesutbildning.

1986/87:Ub93 av Arne Gadd m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ge de nya enhetsstyrelserna de uppgifter, resurser
och befogenheter som för närvarande sammantaget åvilar regionstyrelserna
och de befintliga enhetsstyrelserna,

2. att riksdagen beslutar att de nya enhetsstyrelserna bör bestå av elva
ledamöter som samtliga utses av regeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att regeringen på lämpligt sätt vid sina anslagsframställningar
fortsättningsvis dels ger riksdagen en redovisning av samtliga medel
som står till högskoleenheternas förfogande, dels för riksdagen redovisar
effektiviteten i högskolesystemets undervisning.

1986/87:Ub96 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ansvarsfördelningen
inom högskoleområdet i enlighet med vad som anförts i motionen.

Remissyttrandena

Utskottet har - i enlighet med önskemål framförda i motionerna 1986/
87:Ub88 (c), 1986/87:Ub89 (vpk) och 1986/87:Ub90 (fp) om en bred debatt i
frågan - beslutat att remittera propositionen och motionerna 1986/87:Ub87-Ub96, väckta med anledning av propositionen, till universitets- och högskoleämbetet
(UFIÄ), regionstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Linköpings,
Lund-Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner, de 33 statliga
högskoleenheterna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS). En
sammanfattning av remissyttrandena är fogad som bilaga 1 till detta
betänkande.

Utskottet

Högskolereformen år 1977 innebar ett ökat lokalt ansvar för verksamheten
vid universitet och högskolor. I budgetpropositionen år 1987 (prop. 1986/
87:100 bil. 10 s. 210) anfördes att högskoleenheternas ansvar för den egna
verksamheten på sikt bör kunna utökas ytterligare.

Anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

I proposition 1986/87:127 föreslås att riksdagen skall godkänna att medel från
anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser fr. o. m. budgetåret
1988/89 skall anvisas direkt till berörda statliga högskoleenheter.
Högskolestyrelsen skall därvid ansvara för all statlig högskoleutbildning
inom sitt verksamhetsområde. Statsbidrag för enstaka kurser inom kommunal
högskoleutbildning för utbildning av vårdpersonal skall utgå direkt till

UbU 1987/88:1

utbildningsanordnarna i resp. län, dvs. till de landstingskommunal eller
primärkommunala huvudmännen för utbildningen. Medlen för lokala och
individuella linjer och enstaka kurser bör som hittills anvisas under ett eget
anslag.

I motionerna 1986/87:Ub88 (c) yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub89 (vpk)
yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub96 (c) yrkande 1 delvis avstyrks propositionen
i dess helhet. Detta innefattar således även förslaget i propositionen att
överföra ansvaret för anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser till högskoleenheterna. I resp. motions yrkande 2 begärs fortsatta
överväganden i de frågor som tas upp i propositionen.

I motion 1986/87:Ub91 (m) yrkande 5 hemställs att anslaget till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser skall fördelas på resp. högskoleenheters
sektorsanslag och inte bibehållas som ett eget anslag i enlighet med
propositionen. Motionärerna befarar att ett bibehållet anslag för lokala och
individuella linjer och enstaka kurser kan innebära att regionalpolitiskt
motiverade ökningar av viss högskolas anslagspost medför motsvarande
minskning av andra högskolors anslagsposter. Därmed skulle humanistisk
och samhällsvetenskaplig utbildning, som till stor del finansieras via detta
anslag, komma att vägas mot regionalpolitiska satsningar. Med medlen
fördelade på sektorsanslagen skulle denna effekt inte uppstå.

Remissinstansernas synpunkter i ärendet kan kort sammanfattas på
följande sätt.

UHÄ gör den bedömningen att den anslagstekniska lösning som redovisas
i propositionen och som innebär att anslaget till lokala och individuella linjer
och enstaka kurser disponeras av högskoleenheterna är en övergångsåtgärd i
avvaktan på ett reformerat anslags- och styrsystem. Flertalet av högskoleenheterna
med fasta forskningsresurser tillstyrker regeringens förslag beträffande
detta anslag. Två enheter uttalar sig inte i frågan. Universitetet i
Göteborg föreslår att medlen under anslaget förs över till sektorsanslagen.
Av de högskoleenheter som inte har fasta forskningsresurser uttalar sig
högskolorna i Jönköping, Halmstad, Kalmar, Borås och Skövde för regeringens
förslag. Konstfackskolan, konsthögskolan och musikhögskolan i Stockholm
tillstyrker att anslaget disponeras av högskoleenheterna. Övriga
konstnärliga högskolor berör inte frågan i sina remissvar. LO delar regeringens
uppfattning. SACO/SR ansluter sig också till regeringens förslag men
anser att frågan om dessa medel även i fortsättningen skall utgöra ett eget
anslag bör prövas i samband med att högskolans anslags- och styrsystem
reformeras. SAF föreslår att anslaget skall delas upp och ingå i högskoleenheternas
sektorsanslag. TCO vill bibehålla regionstyrelserna och deras
nuvarande uppgifter och därmed också anslaget i dess nuvarande form. SFS
anser att anslaget skall ingå i sektorsanslagen och därmed upphöra som eget
anslag. Organisationen menar att detta kommer att underlätta den lokala
planeringen av ett totalt kursutbud och stärka humanioras ställning.

Utskottet konstaterar att den större delen av remissinstanserna ansluter sig
till regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker att högskolestyrelserna får det samlade, övergripande
ansvaret för högskolans hela verksamhet och att medlen till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser skall anvisas direkt till högskoleenhe -

UbU 1987/88:1

terna fr. o. m. budgetåret 1988/89. Utskottet avstyrker därför motionerna
1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Ub89 yrkandena 1 och 2 samt
1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2, samtliga i de nu aktuella delarna.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om reformeringen av
högskolans anslagssystem. Även om en viss decentralisering av beslutsbefogenheterna
redan har skett på högskoleområdet, är högskolan fortfarande
till stora delar detaljstyrd. Det är, som utskottet ser det, angeläget att
högskolan snarast får ett anslagssystem som möjliggör att resp. högskoleenhet
kan utnyttja sina resurser optimalt. Regeringen bör därför i 1988 års
budgetproposition komma med ett förslag till ett nytt anslagssystem med
denna inriktning. Utgångspunkt för förändringsarbetet bör vara en ökad
målstyrning av högskoleverksamheten och därmed en ökad självständighet
för universitet och högskolor. Vad utskottet här anfört om ett nytt
anslagssystem för högskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I avvaktan på detta förslag till nytt anslagssystem anser utskottet att
riksdagen inte bör ange om och när anslaget till lokala och individuella linjer
och enstaka kurser bör upphöra och i stället ingå i andra anslag till
grundläggande högskoleutbildning. Utskottet utgår från att denna fråga
övervägs i anslagsöversynen och på nytt aktualiseras under innevarande
riksmöte. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub91 yrkande
5.

Styrelserna för universitet och högskolor

Förslaget i propositionen om att medel från anslaget Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser skall anvisas direkt till berörda statliga högskoleenheter
innebär att de enskilda högskolestyrelserna får ett ökat ansvar för
den grundläggande högskoleubildningen. Styrelserna kommer inte som nu
att ha enbart förslagsrätt när det gäller utbildning som bekostas från detta
anslag. De kommer att få rätt att inom ramen för tillgängliga medel själva få
fatta beslut om anordnandet av utbildningarna. Mot bl.a. denna bakgrund
föreslås i propositionen att styrelserna för universitet och högskolor ges en
majoritet av företrädare för allmänna intressen. En ändring av 18 §
högskolelagen (1977:218) föreslås. Enligt den nya lydelsen skall styrelsen för
en högskoleenhet bestå av sex företrädare för allmänna intressen och
högskoleenhetens rektor. Tre företrädare för de anställda och en företrädare
för de studerande inom styrelsens verksamhetsområde skall ha rätt att ingå i
styrelsen. Styrelsen skall sålunda bestå av elva ledamöter. Regeringen skall
utse styrelsens ordförande som kan vara högskoleenhetens rektor eller en av
företrädarna för allmänna intressen. Suppleanter skall inte utses. Mot
bakgrund av den föreslagna sammansättningen av styrelsen föreslås ett
tillägg till 17 § som gör det möjligt för regeringen att föreskriva att
rektorsämbetet i stället för styrelsen skall svara för sådana tillsättningar av
lärartjänster och andra tjänster för undervisning och forskning som det
ankommer på högskoleenheten att besluta om. Lagändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1988.

I två motioner tillstyrks att en förändring av högskolestyrelsernas samman -

UbU 1987/88:1

1* Riksdagen 1987188.14sami. Nr 1

sättning görs nu. Förslag framförs dock i motionerna om ändringar av det
föreliggande lagförslaget i propositionen.

I motion 1986/87:Ub90 (fp) yrkande 2 anförs att det- med hänsyn till såväl
högskoleenheternas utökade rätt att besluta om tilldelade medel som till
regeringens förslag att avskaffa regionstyrelserna - nu finns anledning att
pröva om andra än verksamhetsföreträdarna skall ha majoritet i högskolestyrelserna.
Därvid bör - till skillnad från vad regeringen föreslagit - även
lärare/forskare ges representation. Vidare bör de studerande få flera
företrädare än vad som föreslagits i propositionen. Styrelsen bör enligt
motionen kunna ha antingen femton eller elva ledamöter. Med femton
ledamöter bör styrelsen ha följande sammansättning:

- tre lärare/forskare som företräder verksamheten vid enheten

- tre representanter för de studerande

- högskoleenhetens rektor

- åtta företrädare för allmänna intressen.

Med elva ledamöter bör styrelsen ha följande sammansättning:

- två lärare/forskare som företräder verksamheten

- två representanter för de studerande

- högskoleenhetens rektor

- sex företrädare för allmänna intressen.

De fackliga företrädarna skall endast ha närvaro- och yttranderätt. Rektor
bör liksom hittills i normalfallet vara ordförande. Företrädarna för allmänna
intressen bör nomineras av resp. högskoleenhet och utses av regeringen.
Slutligen bör suppleant för ordinarie ledamot kunna utses. Enligt motionärernas
mening är det nödvändigt att föra ut frågan på remiss till de berörda
innan utskottsberedningen påbörjas.

I motion 1986/87:Ub93 (s) yrkas att högskolestyrelsen skall bestå av elva
ledamöter som samtliga utses av regeringen (yrkande 2). Dessa kan vara
såväl företrädare för allmänna intressen som företrädare för forskare, lärare,
studerande och teknisk-administrativ personal vid högskoleenheten. En
styrelse med denna sammansättning har enligt motionen sitt mandat av
regeringen, varför allmänna val till riksdagen ytterst kommer att avgöra
styrelsens sammansättning.

Avslag på förslaget om ändrad sammansättning av högskolestyrelserna
yrkas i motionerna 1986/87:Ub88 (c) yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub89 (vpk)
yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 (m) yrkande 1 och 1986/87:Ub96 (c) yrkande
1 delvis. Motionärerna anser att frågan bör utredas och belysas ytterligare
innan några förändringar görs. I motionerna förs följande synpunkter fram
beträffande styrelsernas framtida sammansättning.

I motion 1986/87 :Ub91 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen skall
begära ett nytt förslag beträffande sammansättningen av högskoleenheternas
styrelser och att detta förslag bör utformas i enlighet med vad som anförs i
motionen. Motionärerna anser bl. a. att ingen grupp bör ha majoritet i

UbU 1987/88:1

styrelsen och att verksamheten vid högskoleenheten bör vara representerad
genom flera ledamöter. Därvid skall representanter för de studerande räknas
som verksamhetsföreträdare. Utgångspunkten för ett nytt förslag skall vara
att högskoleenheten själv får avgöra vilken sammansättning styrelsen bör ha
och hur styrelsens ledamöter skall utses (yrkande 2). Företrädare för
personalen bör endast ha närvaro- och yttranderätt (yrkande 3). Vidare bör
högskoleenheterna själva nominera företrädarna för allmänna intressen
(yrkande 4). I motion 1986/87:Ub812 (m) yrkande 30, väckt under allmänna
motionstiden vid riksmötet 1986/87, har motsvarande synpunkter på högskolestyrelsernas
sammansättning förts fram.

Enligt motion 1986/87:Ub88 (c) yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub96 (c)
yrkande 2 delvis bör riksdagen hos regeringen begära en utredning om
högskolans centrala, regionala och lokala ledning med syfte att decentralisera
uppgifter från både UHÄ och regionstyrelserna. En genomgripande
förändring av högskoleenheternas styrelser bör inte göras utan att de närmast
berörda får möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågan. En sammansättning
med lekmannamajoritet bör enligt motion 1986/87:Ub88 inte uteslutas.

Även i motion 1986/87:Ub89 (vpk) yrkande 2 delvis anses att en ändring av
högskolestyrelsernas sammansättning bör föregås av en bred debatt. Högskolestyrelserna
bör enligt motionen få en sådan utformning att deras
självständighet markeras. Studenter, lärare och annan personal bör ges ett
betydande inflytande i dem. Motionärerna anser vidare att ingen grupp bör
ges ensam majoritet.

Frågan om högskolestyrelsernas sammansättning har tagits upp av så gott
som samtliga remissinstanser som avgett svar.

UHÄ, som föreslår en styrelse om tretton ledamöter, accepterar en
sammansättning av högskolestyrelserna med majoritet för allmänföreträdare.
Högskolan bör liksom hittills få medverka vid utseendet av dessa.
Företrädare för de anställda bör få närvaro- och yttranderätt men ej rösträtt
vid styrelsens sammanträden. I styrelsen bör ingå rektor samt tre ledamöter
som företräder verksamheten och två ledamöter som företräder de studerande.
Rektor bör som hittills vara styrelsens ordförande om regeringen inte
beslutar annat.

Universiteten i Uppsala och Lund avstyrker en ändring av högskolestyrelsens
sammansättning. Universitetet i Stockholm önskar ha kvar nuvarande
styrelse med den ändringen att representanterna för de anställda endast skall
ha närvaro- och yttranderätt och att högskoleenheterna skall tillförsäkras rätt
att medverka i nomineringen av ledamöter som företräder allmänna
intressen. Universitetet i Göteborg önskar ingen ändring i högskolestyrelsernas
sammansättning. Om representanterna för allmänna intressen ändock
ges majoritet i styrelsen förordas att det totala antalet ledamöter skall vara
tretton, varav sex representerar högskolan, nämligen rektor, tre verksamhetsföreträdare
och två studerande. Universitetet i Linköping och universitetet
i Umeå tillstyrker det i propositionen framförda förslaget att representanterna
för allmänna intressen ges majoritet, dock med de ändringar som blir
följden av bifall till merparten av ändringsförslagen i motion 1986/87:Ub90.
Detsamma gör högskolan i Luleå och i princip även Karolinska institutet.
Chalmers tekniska högskola uttrycker intresse för en högskolestyrelse med

UbU 1987/88:1

majoritet för allmänföreträdarna, om detta är en förutsättning för en
framtida decentralisering av befogenheter till högskolan. Tekniska högskolan
i Stockholm anser att nuvarande system inte behöver ändras. Om en
förändring av högskolestyrelserna ändock sker- med majoritet för allmänföreträdare
- bör representationen för lärare och studerande förstärkas.

När det gäller högskoleenheter utan fasta forskningsresurser ansluter sig
följande högskolor till förslagen i propositionen med de ändringar som
föreslås i motion 1986/87:Ub90 (majoritet för allmänföreträdare, ökat
utrymme för företrädare för verksamheten och de studerande, närvaro- och
yttranderätt för de anställda), nämligen högskolorna i Jönköping, Kalmar,
Borås, Karlstad och Skövde. En annan grupp högskolor, nämligen högskolorna
i Falun-Borlänge, Örebro, Halmstad, Växjö, Sundsvall-Härnösand
och Östersund, föreslår fortsatt utredning. De konstnärliga högskolorna har
ingen erinran mot regeringens förslag till särbestämmelser för dessa högskolor.

Regionstyrelsen i Umeå uttalar sig för en majoritet av ledamöter som
representerar allmänna intressen i högskolestyrelsen.

Regionstyrelsen i Göteborg redovisar som sin erfarenhet att allmänföreträdarna
i dess styrelses arbete aldrig har kommit att verka som en enhetlig
grupp med motsatta intressen i förhållande till den övriga delen av styrelsen.
I de frågor där motsättningar demonstrerats har skiljelinjen gått helt
annorlunda. Övriga regionstyrelser har inte lämnat några synpunkter på
högskolestyrelsernas sammansättning.

LO ansluter sig till propositionen. TCO motsätter sig att personalrepresentanternas
beslutsansvar inskränks i förhållande till propositionen. TCO
föreslår att allmänföreträdarna ökar till sju och studeranderepresentationen
till två (styrelse om tretton ledamöter). SACO/SR accepterar en majoritet av
allmänföreträdare under förutsättning att det utöver rektor i styrelsen finns
tre lärare och två studerande. De fackliga organisationerna bör ha närvarooch
yttranderätt. SAF föreslår att rektor blir ordförande i styrelsen samt
därutöver att lika många representanter för verksamheten (studerande och
lärare) som för allmänföreträdarna ingår. SFS anser att styrelserna skall
bestå av allmänföreträdare, studenter samt företrädare för högskolans
personal (verksamhetsföreträdare och företrädare för de anställda). Ingen
grupp skall ha egen majoritet.

Utskottet vill beträffande högskolestyrelsernas sammansättning anföra
följande.

Genom regeringens förslag i propositionen får högskolestyrelserna mer
övergripande uppgifter, bl.a. rätt att inom ramen för tillgängliga medel fatta
beslut om inrättande av lokala linjer och enstaka kurser. I likhet med bl.a.
UHÄ, universiteten i Linköping och Umeå, Karolinska institutet, högskolan
i Luleå och ytterligare ett antal högskolor samt SACO/SR kan utskottet
därför acceptera en sammansättning av högskolestyrelserna med majoritet
för allmänföreträdarna under förutsättning att inflytandet för forskarna/
lärarna och de studerande stärks jämfört med regeringens förslag.

När det gäller företrädare för allmänna intressen vill utskottet stryka under
att de bör utses efter de personliga förutsättningarna att fullgöra styrelseuppgiften.
För samtliga allmänföreträdare bör gälla att de skall kunna tillföra

UbU 1987/88:1

högskolan kunskaper och auktoritet samt att de har ett personligt engagemang
för högskolans verksamhet och förtrogenhet med dess villkor. De bör
äga förståelse för högskolans roll som samhällelig bildningsinstitution och ha
respekt för dess behov av inre frihet och vetenskaplig integritet. Bland
företrädarna för allmänna intressen bör kunna finnas personer som har
kännedom om det omgivande samhälle i vilket högskoleenheten verkar,
såsom personer med förankring i och erfarenhet av den representativa
demokratin. Likaså bör kunna ingå personer som i övrigt representerar
breda samhälleliga opinioner eller har stora kontaktytor. Därutöver bör
också kunna komma i fråga t.ex. personer med förankring inom kulturlivet i
vid mening. Utskottet vill slutligen uttala att det inte bör förekomma att
företrädarna för allmänna intressen i en högskolestyrelse utses på andra
grunder än dem som utskottet ovan redogjort för. För att skapa garantier för
detta bör regeringen vid utseendet av ledamöter inte vara bunden att utse
representanter för skilda intressegrupper som kan komma att kräva att få ett
inflytande över högskolan.

I ett stort antal remissyttranden framhålls som nödvändigt att verksamheten
vid högskolan företräds av fler än enbart rektor och att även de
studerande företräds av fler än en person. Utskottet delar denna uppfattning
och anser därjämte att man bör kunna ta hänsyn till en högskoleenhets
storlek och ansvarsområde när man bestämmer antalet ledamöter i dess
högskolestyrelse. Styrelsen för en högskoleenhet bör kunna ha högst elva,
högst tretton eller högst femton ledamöter. Regeringen bör efter framställning
av högskolestyrelse vid högskoleenhet besluta om högskoleenheten
skall ha styrelse med högst tretton eller femton ledamöter.

När det gäller styrelse med elva ledamöter bör, utöver sex allmänföreträdare
av det slag som tidigare angetts, ingå rektor vid högskoleenheten samt
två ledamöter (forskare/lärare) som företräder verksamheten. Dessa bör
utses på samma sätt som verksamhetsföreträdarna utses i dag.

Företrädare för de anställda bör - till skillnad från vad som föreslås i
propositionen och i överensstämmelse med förslag i motionerna 1986/
87:Ub90 och 1986/87:Ub91 och förslag från många remissinstanser, bl.a.
UHÄ - ha närvaro- och yttranderätt men ej rösträtt vid styrelsens sammanträden.
Till bilden hör att de fackliga organisationernas inflytande på
verksamheten vid en högskola garanteras i medbestämmandelagen
(1976:589) och genom medbestämmandeavtal (MBA-S).

De studerande bör få företrädas av två ledamöter som utses på samma sätt
som i dag.

För närvarande gäller att rektor är högskolestyrelsens ordförande om
regeringen inte beslutat annat. Denna ordning bör enligt utskottets mening
gälla även fortsättningsvis.

Suppleantskapet i vad gäller högskolestyrelse bör bibehållas i så måtto att
regeringen efter framställning av högskolestyrelse bör kunna besluta om
form för suppleantskap vid högskoleenheten i fråga. Vid förfall för rektor bör
som hittills prorektor tjänstgöra i rektors ställe som ledamot i styrelsen.

När det gäller styrelse om tretton resp. femton ledamöter bör, utöver sju
resp. åtta företrädare för allmänna intressen av det slag som redovisats ovan,
ingå rektor vid högskoleenheten samt - i båda fallen - tre ledamöter

UbU 1987/88:1

(forskare/lärare) som företräder verksamheten och två resp. tre ledamöter
som företräder de studerande. Vad som i det föregående sagts om rektor,
prorektor och suppleantskap vid styrelse med högst elva ledamöter skall gälla
också styrelse med högst tretton eller femton ledamöter.

Regeringen bör med utgångspunkt i nu angivna principer få föreskriva att
styrelse för en högskoleenhet för konstnärlig utbildning skall ha annan
sammansättning än vad som utskottet nyss förordat. Detsamma bör gälla
styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1986/87:127 och motionerna 1986/87:Ub89 yrkande
2 delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 3 samt
med avslag på motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 yrkandena 1 och 2, 1986/
87:Ub93 yrkande 2, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2, båda delvis, samt
1986/87:Ub812 yrkande 30 antar 18 § lagförslaget med i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen
att regeringen får föreskriva att rektorsämbetet i stället för
högskolestyrelsen skall svara för sådana tillsättningar av lärartjänster m.m.
som det ankommer på högskoleenheten att besluta om. Riksdagen bör
således anta lagförslaget i vad avser 17 §.

Vad utskottet anfört i fråga om ordförande och suppleanter i högskolestyrelse
bör riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 som sin mening ge
regeringen till känna.

Då det gäller frågan om nominering m.m. av företrädarna för allmänna
intressen vill utskottet anföra följande.

Högskoleenhet bör få nominera personer att ingå i dess styrelse som
företrädare för allmänna intressen. Självfallet bör även annan än högskoleenhet
kunna nominera. Beträffande den fortsatta handläggningen av frågan
om allmänföreträdare i styrelsen förutsätter utskottet att en dialog kommer
till stånd mellan regeringskansliet och berörd högskoleenhet innan allmänföreträdare
utses av regeringen. Det är viktigt att de som är verksamma inom
en högskoleenhet har ett starkt förtroende för allmänföreträdarna i högskolestyrelsen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande
4 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet vill i sammanhanget ta upp frågan om en uppföljning av hur den
nu förordade sammansättningen av högskolestyrelse fungerar. Enligt utskottets
mening bör en utvärdering göras av erfarenheterna från den första
mandatperioden. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet här anfört.

Regionstyrelserna

Föredragande statsrådet anför att regionstyrelserna i dag har två huvuduppgifter,
nämligen att fördela medel för lokala och individuella linjer och
enstaka kurser samt att ge underlag för högskolepolitiken i regionalt
avseende. I och med att ansvaret för medelsfördelningen till lokala och

UbU 1987/88:1

individuella linjer och enstaka kurser decentraliseras till högskolorna, som
föreslås få förändrade styrelser, bortfaller enligt föredragande statsrådet
behovet av särskilda regionstyrelser. Uppgiften att ge underlag för utbildningsplaneringen
i stort föreslås överförd till högskoleenheterna, som bör
samarbeta bl.a. med länsstyrelserna. De samordningsfrågor mellan olika
högskoleenheter och mellan den statliga och kommunala högskoleutbildningen
som för närvarande åvilar regionstyrelserna bör i fortsättningen
kunna lösas av de berörda högskoleenheterna själva eller genom UHÄ:s
medverkan. Mot denna bakgrund föreslås att 29-31 §§ högskolelagen utgår.
När regionstyrelserna avskaffas och högskolorna enligt propositionen skall få
ansvaret för all utbildning inom det eller de län där de är belägna finner
föredragande statsrådet heller ingen anledning att behålla högskoleregionerna.
Därför föreslås att även 28 § högskolelagen utgår. Eftersom högskoleregionerna
för närvarande är indelningsgrund för fakultetsnämndernas och
sektionsnämndernas verksamhetsområden föreslås att 23 § högskolelagen
ändras så att verksamhetsområdet i stället skall avse en eller flera högskoleenheter.
Även dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Förslaget att avskaffa regionstyrelserna tillstyrks i motion 1986/87:Ub90
(fp) yrkande 1.

Även i två motioner väckta under allmänna motionstiden år 1987,
nämligen 1986/87:Ub679 (c) yrkande 1 och 1986/87:Ub812 (m) yrkandena 28
och 29, hemställs att regionstyrelserna skall avskaffas.

Avslag på förslaget att avskaffa regionstyrelserna yrkas i motionerna
1986/87:Ub87 (c) yrkande 1, 1986/87:Ub88 (c) yrkande 1 delvis, 1986/
87:Ub89 (vpk) yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub96 (c) yrkande 1 delvis. I
motionerna framhålls regionstyrelsernas stora betydelse för de medelstora
och mindre högskolornas utveckling och för samverkan mellan alla högskoleenheter
inom resp. region.

I motionerna 1986/87:Ub88 (c) yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub96 (c)
yrkande 2 delvis hemställs om en utredning av högskolans centrala, regionala
och lokala ledning. I denna utredning bör en decentralisering från de centrala
och regionala nivåerna övervägas. I motion 1986/87:Ub88 anförs liksom i
motion 1986/87:Ub628 (c) yrkande 1, att det i en sådan utredning även bör
övervägas om regionstyrelserna utöver uppgifter inom högskoleområdet
också skulle kunna få ansvar för ”landsdelsplanering” inom gymnasieskolan,
vuxenutbildningen och folkbildningen.

Enligt motion 1986/87:Ub89 (vpk) yrkande 2 delvis kan man överväga att
avskaffa regionstyrelserna, bl.a. om de medelstora och mindre högskolorna
förstärks. Frågan bör innan beslut fattas föras ut till en bred debatt.

UHÄ tillstyrker i sitt remissyttrande förslaget om regionstyrelsernas
avskaffande och regionindelningens upphörande. En närmare utveckling av
UHÄ:s roll i ett framtida universitets- och högskoleväsende avser UHÄ
återkomma till i ett senare sammanhang.

Universiteten i Uppsala, Linköping och Göteborg, Chalmers tekniska
högskola, högskolan i Luleå, Karolinska institutet och högskolan för
lärarutbildning i Stockholm uttalar sig för ett avskaffande av regionstyrelserna.
Universitetet i Lund är emot ett avskaffande. Universiteten i Stockholm
och tekniska högskolan i Stockholm redovisar inte något ställningstagande i

UbU 1987/88:1

frågan. Flera högskoleenheter utan fasta forskningsresurser - nämligen
högskolorna i Falun-Borlänge, Örebro, Halmstad, Växjö, Sundsvall-Härnösand
och Östersund - vill ha en fortsatt utredning innan ställning tas till
regionstyrelsernas framtid. Högskolorna i Eskilstuna-Västerås, GävleSandviken,
Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Borås och Skövde tillstyrker
förslaget om regionstyrelsernas avskaffande. Högskolan i Karlstad lämnar
synpunkter på åtgärder som behöver vidtas om regionstyrelserna försvinner.
Av de konstnärliga högskolorna har huvuddelen uttalat sig för ett avskaffande
av regionstyrelserna. Övriga har inte redovisat någon ståndpunkt.

Av regionstyrelserna själva är det endast de i Uppsala och Göteborg som
klart säger ut att man vill att regionstyrelserna skall finnas kvar. Regionstyrelsen
i Uppsala vill att en parlamentarisk utredning tillsätts för att analysera
den rådande situationens krav och utarbeta förslag till förändringar. Även
regionstyrelserna i Lund-Malmö och Umeå vill ha fortsatt utredning.
Regionstyrelsen i Stockholm uttrycker farhågor för hur den regionala
planeringen skall skötas om regionstyrelserna försvinner. Regionstyrelserna
anser att ett avskaffande av dem medför en centralisering av vissa viktiga
befogenheter. Regionstyrelsen i Linköping avstår från att yttra sig.

LO, SACO/SR och SAF ställer sig bakom förslaget att avskaffa regionstyrelserna.
TCO anser att regionstyrelserna fyller och kommer att fylla en
viktig roll i den regionala planeringen och vill således ha kvar dem.

SFS anser att regionstyrelserna bör avskaffas.

Utskottet erinrar om att decentraliseringen fr. o. m. budgetåret 1987/88 av
besluten om medlen till mindre och medelstora högskolors lektorers
forskning (prop. 1986/87:80 om forskning, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/
87:282) innebär att en viktig del av regionstyrelsernas hittillsvarande
uppgifter flyttas till universitetens och vissa högskolors fakultetsnämnder.
Förslaget i förevarande proposition att fr.o.m. budgetåret 1988/89 även
decentralisera ansvaret för medlen till lokala och individuella linjer och
enstaka kurser till högskoleenheterna innebär att större delen av de
återstående uppgifterna flyttas från regionstyrelserna. Utskottet anser det
därför följdriktigt att regionstyrelserna upphör fr.o.m. den 1 juli 1988. Den
första tioårsperioden efter högskolereformen är avslutad och denna utbyggnadsperiod
avlöses i vad gäller de mindre och medelstora högskolorna nu av
en period med omstruktureringar. Grunden för dessa omstruktureringar är
redan lagd genom regionstyrelsernas arbete med dessa frågor. Verksamheten
vid de mindre och medelstora högskolorna har nu en sådan omfattning
och stabilitet att det är rimligt att lägga hela ansvaret för högskoleutbildningen
på högskolorna själva. I detta ansvar ingår också att högskoleenheterna
vidareutvecklar samarbetet med andra enheter utan att vara bundna av en
regionindelning. Ett stort ansvar för att utveckla detta samarbete ligger också
på de större högskoleenheterna. Utskottet föreslår med det anförda att
riksdagen antar förslaget till lag om ändring av högskolelagen såvitt avser att
29-31 §§ skall utgå. Utskottet tillstyrker också att högskoleregionerna
avskaffas, varför även 28 § högskolelagen bör utgå. Som en följd härav
tillstyrker utskottet även den föreslagna ändringen av 23 § högskolelagen om
fakultetsnämnds och sektionsnämnds verksamhetsområde. Utskottet föreslår
slutligen att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub87 yrkande 1,

UbU 1987/88:1

1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2 båda delvis, 1986/87:Ub89 yrkandena 1 och
2 båda delvis, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2 båda delvis samt 1986/87:628
yrkande 1. Genom förslaget i propositionen om avskaffande av regionstyrelserna
är motsvarande önskemål i motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 1,
1986/87:Ub679 yrkande 1 och 1986/87:Ub812 yrkandena 28 och 29 tillgodosedda.
Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

I två motioner tas upp frågor som rör ansvaret för vissa sådana uppgifter
som i dag åvilar regionstyrelserna.

Regionstyrelserna har till uppgift att främja ett nära samband mellan
forskning och grundläggande högskoleutbildning. Regionstyrelserna skall
handlägga frågor om organ, institutioner eller andra arbetsenheter, inrättningar
och resurser som är gemensamma för två eller flera högskoleenheter
eller för högskoleenhet och kommun eller landstingskommun som anordnar
högskoleutbildning i regionen (5 § instruktion för regionstyrelserna,
1977:458). Enligt motion 1986/87:Ub90 (fp) yrkande 3 bör regeringen ge
UHÄ i uppdrag att lägga fram förslag om hur kopplingen mellan forskning
inom statlig och kommunal högskola i framtiden skall ske. Styrelserna för
högskoleenheter med fasta forskningsresurser bör få ansvar för forskningsanknytningen
av utbildningen vid de kommunala högskolorna.

Enligt motion 1986/87:Ub93 (s) yrkande 1 bör de nya styrelserna för
högskolorna få de uppgifter, resurser och befogenheter som för närvarande
sammantaget åvilar regionstyrelserna och dagens högskolestyrelser.

Utskottet erinrar om att det i propositionen förutsatts att universitet och
högskolor regelbundet anordnar konferenser för att bibehålla och vidareutveckla
samverkan mellan enheterna. Vidare förutsätts UHÄ medverka i
lösningen av olika samverkansfrågor även om det normala enligt propositionen
bör vara att universitet och högskolor själva organiserar det nödvändiga
samarbetet. Utskottet förutsätter att frågor om ansvaret för uppgifter som i
dag åvilar regionstyrelserna löses av regeringen i god tid före den 1 juli 1988
utan att riksdagen behöver göra något särskilt uttalande i frågan. I den mån
frågorna kräver beslut av riksdagen får regeringen återkomma. Utskottet
erinrar vidare om att regeringen i budgetpropositionen år 1987 anmält att
UHÄ fått i uppdrag att senast den 1 juli 1988 komma in med underlag för ett
ställningstagande till hur sambandet mellan utbildning, forskning och
forskarutbildning skall främjas, särskilt då det gäller den kommunala
högskolan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:Ub90
yrkande 3 och 1986/87:Ub93 yrkande 1.

Övriga frågor

I motion 1986/87:Ub93 (s) yrkande 3 hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att riksdagen varje år bör få en
redovisning av samtliga medel som står till högskoleenheternas förfogande,
således inte bara statliga medel under högskoleanslagen utan även statliga
medel som ställts till förfogande från sektorsorganen och övriga externa
medel. Vidare bör regeringen för riksdagen redovisa effektiviteten i högskolesystemets
undervisning i syfte att göra det möjligt för riksdagen att
omfördela medel till sådana områden som behöver förstärkningar för att
kunna öka effektiviteten.

UbU 1987/88:1

1 * * Riksdagen 1987188. 14 sami. Nr 1

När det gäller anslags- och styrsystem för högskolan vill utskottet erinra
om att utbildningsministern i 1987 års budgetproposition i denna fråga
betonat bl. a. att riksdag och regering bör få ett bättre beslutsunderlag genom
t.ex. uppföljning av effekterna av olika beslut. Till dessa frågor hör också
möjligheten att genom det ekonomi-administrativa systemet få uppgifter om
de resurser utöver högskoleanslagen som högskolorna disponerar. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:Ub93 yrkande 3.

I motion 1986/87:Ub91 (m) begärs att ansvaret för all forskningsförberedande
högskoleutbildning skall koncentreras till högskoleenheter med fasta
forskningsresurser och högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad (yrkande
6). Vidare hemställs att övriga högskolor skall ansvara för postgymnasial
yrkesutbildning (yrkande 7).

Utskottet hänvisar till vad som anförts om utbildningen vid de mindre och
medelstora högskolorna i utbildningsutskottets betänkande UbU 1986/87:21
och föreslår att utskottet avslår motion 1986/87:Ub91 yrkandena 6 och 7.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riktlinjer för ansvaret för lokala och individuella linjer
och enstaka kurser

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1
och 2,1986/87:Ub89 yrkandena 1 och 2 och 1986/87:Ub96 yrkandena 1
och 2, samtliga delvis, godkänner vad som anförts i proposition
1986/87:127,

2. beträffande reformering av högskolans anslagssystem

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande avskaffande av det särskilda anslaget till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub91 yrkande 5,

4. beträffande styrelsen för en högskoleenhet

att riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) med anledning
av proposition 1986/87:127 och motionerna 1986/87:Ub89 yrkande 2
delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, 1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 yrkandena
1 och 2, 1986/87:Ub93 yrkande 2, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, och 1986/87:Ub812 yrkande 30 dels antar förslaget såvitt
avser att 17 § ändras, dels antar 18 § med den ändringen att paragrafen
erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

5. beträffande högskolestyrelses ordförande

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och med anledning
av motion 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande suppleanter i högskolestyrelse

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och med anled -

UbU 1987/88:1

ning av motion 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande nominering m.m. av företrädare för allmänna intressen
i högskolestyrelse

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 2
delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. beträffande viss utvärdering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande avskaffande av regionstyrelserna och högskoleregionerna
samt ändring av fakultetsnämnds och sektionsnämnds verksamhetsområde att

riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring av högskolelagen (1977:218) med bifall till
proposition 1986/87:127 samt med avslag på motionerna 1986/
87:Ub87 yrkande 1, 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
1986/87:Ub89 yrkandena 1 och 2, båda delvis, 1986/87:Ub90 yrkande
1, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2, båda delvis, 1986/87:Ub628
yrkande 1,1986/87:Ub679 yrkande 1 och 1986/87:Ub812 yrkandena 28
och 29 antar lagförslaget i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under moment 4,

10. beträffande högskolestyrelses ansvar för vissa uppgifter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 3 och 1986/
87:Ub93 yrkande 1,

11. beträffande uppföljning av högskolans verksamhet m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub93 yrkande 3,

12. beträffande frågan om arbetsfördelning mellan högskoleenheterna att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub91 yrkandena 6 och 7.

Stockholm den 13 oktober 1987
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Birgitta Rydle (m), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson (s), Göran
Allmér (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Larz Johansson (c),
Kristina Svensson (s), Kaj Larsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Lena Öhrsvik
(s) och Bo Hammar (vpk).

UbU 1987/88:1

Reservationer

UbU 1987/88:1

1. Riktlinjer för ansvaret för lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (mom. 1)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 5 slutar med ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör anslagssystemet för högskolan förenklas.

Splittringen på många olika anslag bör ersättas med ett system med en mera
samlad resurstilldelning. Utskottet kan emellertid inte godta det förslag som
nu föreligger om att flytta ansvaret för anslaget lokala och individuella linjer
och enstaka kurser från regionstyrelserna till högskolorna. Utskottet anser
att en utredning bör göras om den centrala, regionala och lokala ledningen av
högskolan. Utskottet finner inte anledning att förändra dispositionen av
LIE-anslaget innan resultaten av denna utredning och av den nu pågående
översynen inom regeringskansliet av högskolans anslagssystem föreligger.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
propositionen i vad gäller ansvaret för medlen till lokala och individuella
linjer och enstaka kurser. Riksdagen bör med bifall bl.a. till motion
1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis, som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för ansvaret för lokala och individuella linjer
och enstaka kurser

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och
2, båda delvis, 1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub96
yrkande 1 delvis, med anledning av motion 1986/87:Ub96 yrkande 2
delvis och med avslag på proposition 1986/87:127 och motion 1986/

87:Ub89 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Styrelsen för en högskoleenhet (mom. 4)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Genom
regeringens” och på s. 10 slutar med ”avser 17 §” bort ha följande lydelse:

Högskolan skall enligt utskottets uppfattning styras så litet som möjligt till
förmån för en inomvetenskaplig bedömning av verksamheten. Högskolans
mycket specifika verksamhet kräver följaktligen ett styrsystem med ökat
inflytande för de verksamma inom universitet och högskolor. Ingen i
styrelsen ingående grupp skall ha egen majoritet. Det berättigade kravet på
demokrati och medinflytande över högskolans verksamhet bör även gälla
dem som är verksamma i högskolan. Den ökade omfattningen av externfinansiering
av högskolans verksamhet i dag ställer större krav på inomvetenskapliga
bedömningar och vetenskaplig integritet och kompetens i högskolestyrelserna
än tidigare. I proposition 1983/84:2 gavs universitet och 15

högskolor större frihet att ordna den lokala beslutsorganisationen. Enligt
utskottets mening är det naturligt att nu gå vidare i samma riktning, dvs. att
ge högskolorna ett större inflytande också över det lokala högsta beslutande
organet, högskolestyrelsen. Styrelsernas sammansättning bör dessutom
kunna variera efter högskolornas form och innehåll.

Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag till hur högskolornas
styrelser skall vara sammansatta och hur de skall utses. Utgångspunkten för
ett sådant förslag skall vara att högskolan själv får avgöra vilken sammansättning
styrelsen bör ha och hur styrelsens ledamöter skall utses. Företrädare
för personalen skall ha närvaro- och yttranderätt men inte beslutanderätt i
styrelsen. En sådan förändring ligger i linje med förslagen i verksledningspropositionen
(1986/87:99). Högskolelagens 18 § bör ändras i enlighet
härmed. De studerandes representation bör bibehållas. De bör betraktas
som företrädare för verksamheten.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande styrelsen för en högskoleenhet
att riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) med bifall till
motion 1986/87:Ub91 yrkandena 1-3, med anledning av motion
1986/87:Ub812 yrkande 30 och med avslag på proposition 1986/87:127
och motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
1986/87:Ub89 yrkandena 1 och 2, båda delvis, 1986/87:Ub90 yrkande
2 delvis, 1986/87:Ub93 yrkande 2 och 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och
2, båda delvis, dels avslår förslaget såvitt avser att 17-18 §§ ändras,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Styrelsen för en högskoleenhet (mom. 4)

Ylva Annerstedt och Lars Leijonborg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Genom
regeringens” och på s. 10 slutar med ”avser 17 §” bort ha följande lydelse:
Genom regeringens förslag i propositionen får högskolestyrelserna mer
övergripande uppgifter, bl.a. rätt att inom ramen för tillgängliga medel fatta
beslut om inrättande av lokala linjer och enstaka kurser. Utskottet anser
detta är en angelägen förändring i riktning mot en större autonomi för
högskolorna. Utskottet anser emellertid inte att denna förändring av
ansvarsförhållandena motiverar en förändring av högskolestyrelserna som
innebär att allmänföreträdarna får majoritet. De principer och de motiv som
hittills har gällt i vad gäller fördelningen mellan företrädare för allmänintressen
och företrädare för verksamheten bör därför inte förändras.

Emellertid anser utskottet en förändring av styrelsens sammansättning
motiverad som innebär att styrelserna kan minskas samt att företrädare för
de anställda - till skillnad från vad som föreslås i propositionen och i
överensstämmelse med förslag i motionerna 1986/87:Ub90 och 1986/
87:Ub91 och förslag från några remissinstanser, bl.a. UHÄ - har närvaro -

UbU 1987/88:1

och yttranderätt men ej rösträtt vid styrelsens sammanträden. Till bilden hör
att de fackliga organisationernas inflytande på verksamheten vid en högskola
garanteras i medbestämmandelagen (1976:589) och genom medbestämmandeavtal
(MBA-S).

Utskottet anser att man bör kunna ta hänsyn till en högskoleenhets storlek
och ansvarsområde när man bestämmer antalet ledamöter i dess högskolestyrelse.
Styrelsen bör kunna ha högst elva, högst tretton eller högst femton
ledamöter. Regeringen bör efter framställning av högskolestyrelse vid
högskoleenhet besluta om högskoleenheten skall ha styrelse med högst
tretton eller femton ledamöter.

Vid fördelningen av platserna mellan allmänföreträdarna och verksamhetsföreträdarna
skall principen vara att företrädare för allmänna intressen
skall vara lika många som sammantaget verksamhetsföreträdarna (lärare/
forskare) och studeranderepresentanterna och att rektor därutöver skall vara
ordförande i styrelsen. De studerande bör företrädas av minst två ledamöter
som utses på samma sätt som i dag.

Utskottet vill med några exempel illustrera hur sammansättningen av en
styrelse kan utformas. En styrelse med elva ledamöter kan bestå av två
studerande, tre lärare, fem företrädare för allmänintressen samt rektor, en
styrelse med tretton ledamöter av tre företrädare för de studerande, tre
lärare, sex företrädare för allmänintressen samt rektor och en styrelse med
femton ledamöter av tre företrädare för de studerande, fyra lärare, sju
företrädare för allmänintressen samt rektor. Suppleanter skall kunna utses
efter framställning av högskolestyrelse.

När det gäller företrädare för allmänna intressen vill utskottet stryka under
att de bör utses efter de personliga förutsättningarna att fullgöra styrelseuppgiften.
De bör först och främst ha ett starkt personligt engagemang för
högskolans utveckling och därutöver vara särskilt förtrogna med områden
som på olika sätt har anknytning till högskoleenhetens eget verksamhetsområde.
Också personer som inte har någon sådan anknytning, t.ex. ledande
kulturpersonligheter, bör kunna komma i fråga. Bland företrädarna för
allmänna intressen bör även kunna finnas personer som har kännedom om
och förankring i det omgivande samhälle i vilket högskoleenheten verkar.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1986/87:127 och motionerna 1986/87:Ub89 yrkande
2 delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 3 samt
med avslag på motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis,
1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 yrkandena 1 och 2, 1986/
87:Ub93 yrkande 2, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2, båda delvis, samt
1986/87:Ub812 yrkande 30 antar 18 § lagförslaget med i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade lydelse. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen att regeringen får föreskriva att rektorsämbetet i stället för
högskolestyrelsen skall svara för sådana tillsättningar av lärartjänster m.m.

UbU 1987/88:1

som det ankommer på högskoleenheten att besluta om. Riksdagen bör UbU 1987/88:1
således anta lagförslaget i vad avser 17 §.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande styrelsen för en högskoleenhet
att riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) med anledning
av proposition 1986/87:127 och motionerna 1986/87:Ub89 yrkande 2
delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, 1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 yrkandena
1 och 2, 1986/87:Ub93 yrkande 2, 1986/87:Ub96 yrkandena 1 och 2,
båda delvis, och 1986/87: Ub812 yrkande 30 dels antar förslaget såvitt
avser att 17 § ändras, dels antar 18 § med den ändringen att paragrafen
erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

4. Styrelsen för en högskoleenhet (mom. 4)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Genom
regeringens” och på s. 10 slutar med ”avser 17 §” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en ny och genomgripande förändring av högskolestyrelsernas
sammansättning inte bör göras förrän frågan prövats ingående i en
särskild utredning i samband med den tidigare nämnda översynen av
högskolans centrala, regionala och lokala ledning. I en sådan utredning bör
ingå företrädare för de berörda inom högskoleväsendet samt en allsidig
parlamentarisk representation. När utredningen överväger frågan om högskolestyrelsernas
framtida sammansättning bör en sammansättning med
lekmannamajoritet inte uteslutas. Riksdagen bör avslå lagförslaget i vad
avser 17 och 18 §§ samt som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
här anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande styrelsen för en högskoleenhet
att riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) med bifall till
motionerna 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda delvis, 1986/
87:Ub89 yrkande 1 delvis, 1986/87:Ub91 yrkande 1 och 1986/87:Ub96
yrkande 1 delvis, med anledning av motion 1986/87:Ub96 yrkande 2
delvis samt med avslag på proposition 1986/87:127 och motionerna
1986/87:Ub89 yrkande 2 delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis,
1986/87:Ub91 yrkandena 2-3, 1986/87:Ub93 yrkande 2 och 1986/
87:Ub812 yrkande 30 dels avslår förslaget såvitt avser att 17-18 §§
ändras, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Högskolestyrelses ordförande m.m. (mom. 5-8)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”här anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nya förslaget från regeringen bör innebära att
rektor som hittills är ordförande i styrelsen och att suppleanter bör finnas.
Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet anser att högskolorna själva bör få nominera företrädarna för
allmänna intressen ev. genom en elektorsförsamling. Riksdagen bör därför
bifalla yrkande 4 i motion 1986/87:Ub91.

dels att momenten 5-7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande högskolestyrelses ordförande

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och med anledning
av motion 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande suppleanter i högskolestyrelse

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och med anledning
av motion 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande nominering m.m. av företrädare för allmänna intressen
i högskolestyrelse

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub91 yrkande 4 och med
anledning av motion 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort utgå.

6. Högskolestyrelses ordförande m.m. (mom. 5-8)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”här anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till frågan om en
förändring i vad gäller ordförande och suppleanter i styrelsen.

Då utskottet i det föregående avstyrkt förslagen om en förändring nu av
högskolestyrelses sammansättning m.m. (reservation 4) bör riksdagen avslå
motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och 1986/87:Ub91 yrkande 4 i
vilka nomineringen av styrelsens allmänföreträdare behandlas.

dels att momenten 5-7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande högskolestyrelses ordförande
att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och motion
1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1987/88:1

6. beträffande suppleanter i högskolestyrelse

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:127 och motion
1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. beträffande nominering m.m. av företrädare för allmänna intressen
i högskolestyrelse

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 2 delvis och
1986/87:Ub91 yrkande 4,

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort utgå.

7. Avskaffande av regionstyrelserna och högskoleregionerna
samt ändring av fakultetsnämnds och sektionsnämnds
verksamhetsområde (mom. 9)

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 13 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det ett stort behov av ett regionalt organ för
samverkan och utveckling inom utbildningssektorn. Regionstyrelserna spelart.
ex. en stor roll när det gäller utveckling av s. k. nätverkshögskolor, t. ex.
Bergslagens tekniska högskola och högskoleutbildningen i ”Fyrstadsområdet”.
Sådana samverkansprojekt behövs även i fortsättningen, t. ex. i den
sydöstra delen av landet. Ett regionalt organ behövs även för fortsatt
samverkan mellan den statliga och den kommunala högskolan. Mot denna
bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå regeringens förslag att
avskaffa regionstyrelserna och högskoleregionerna. Såsom föreslås i centermotionerna
bör en utredning nu göras om hur en ytterligare decentralisering
inom högskoleadministrationen kan genomföras. Utredningen bör omfatta
den centrala, regionala och lokala ledningen av högskolan. Enligt utskottets
uppfattning finns det också skäl att i utredningen överväga en decentralisering
av gymnasie-, vuxenutbildnings- och folkbildningsfrågor från skolöverstyrelsen
(SÖ) till den regionala nivån och regionstyrelserna. Utskottet anser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och 2, båda
delvis, som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande avskaffande av regionstyrelserna och högskoleregionerna
samt ändring av fakultetsnämnds och sektionsnämnds verksamhetsområde att

riksdagen i fråga om det i proposition 1986/87:127 framlagda
förslaget till lag om ändring av högskolelagen (1977:218) med bifall till
motionerna 1986/87:Ub87 yrkande 1, 1986/87:Ub88 yrkandena 1 och
2, båda delvis, 1986/87:Ub89 yrkande 1 delvis och 1986/87:Ub96
yrkande 1 delvis, med anledning av motionerna 1986/87:Ub96 yrkande
2 delvis och 1986/87:Ub628 yrkande 1 och med avslag på
proposition 1986/87:127 samt motionerna 1986/87:Ub89 yrkande 2
delvis, 1986/87:Ub90 yrkande 1, 1986/87:Ub679 yrkande 1 och

UbU 1987/88:1

1986/87:Ub812 yrkandena 28 och 29 dels avslår lagförslaget i den mån
det inte omfattas av vad utskottet hemställt under moment 4, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Högskolestyrelses ansvar för vissa uppgifter (mom. 10,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Pär Granstedt och Larz Johansson (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med
”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 7) avstyrkt regeringens förslag
att avskaffa regionstyrelserna. I enlighet därmed föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1986/87:Ub90 yrkande 3 och 1986/87:Ub93
yrkande 1, vilka gäller frågor om överförande av uppgifter som åvilar
regionstyrelserna till andra myndigheter.

9. Frågan om arbetsfördelning mellan högskoleenheterna
(mom. 12)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”och 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en sådan arbetsfördelning bör göras mellan högskoleenheterna
som föreslås i motion 1986/87:Ub91. Denna innebär att den
forskningsförberedande utbildningen (utbildning på 60-poängsnivå eller
högre) bör koncentreras till högskoleenheterna med fasta forskningsresurser
och till de gamla universitetsfilialorterna, dvs. högskolorna i Örebro, Växjö
och Karlstad. I reservation 2 till utskottets betänkande UbU 1986/87:21 har
yrkats att särskilda medel skall ställas till de tre senare högskolornas och
universitetets i Linköping förfogande för förstärkning av deras utbildning.
Utskottet anser vidare att övriga högskolor utan fasta forskningsresurser bör
koncentrera sin verksamhet till att i huvudsak avse postgymnasial yrkesutbildning.
I reservation 3 till utskottets betänkande UbU 1986/87:21 har dessa
tankar vidareutvecklats och 20 milj. kr. begärts i syfte att förstärka dessa
högskolors verksamhet. Utskottet anser att riksdagen nu bör bifalla yrkandena
6 och 7 i motion 1986/87:91 och göra ett uttalande om arbetsfördelning
mellan högskoleenheterna i enlighet med vad som anförts i motionen.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande frågan om arbetsfördelning mellan högskoleenheterna att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub91 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1987/88:1

Remissammanställning
Universitets- och högskoleämbetet

När det gäller LIE-anslaget utgår UHÄ från att den anslagstekniska lösning
som skisseras i propositionen är en övergångsåtgärd i avvaktan på ett
reformerat anslags- och styrsystem.

UHÄ accepterar en sammansättning av högskolestyrelserna med majoritet
för allmänföreträdare mot bakgrund av att styrelserna föreslås få mera
övergripande uppgifter och regionstyrelserna avskaffas. Kunskap, engagemang
och övriga personliga kvalifikationer måste vara avgörande när
ledamöter utses. Högskolan bör liksom hittills få medverka vid utseendet av
allmänföreträdare. UHÄ föreslår att företrädare för de anställda endast får
närvaro- och yttranderätt i styrelsen. I stället för tre representanter för de
anställda föreslår UHÄ att tre ledamöter som företräder verksamheten skall
ingå i styrelsen. De studerande bör företrädas av två ledamöter. För att få
majoritet för allmänföreträdarna måste dessas antal utökas till sju. Rektor
bör som hittills vara högskolestyrelsens ordförande. UHÄ är inte främmande
för att man skall kunna ta hänsyn till högskolans storlek och ansvarsområde
vid bestämmande av antalet ledamöter.

UHÄ tillstyrker att regionstyrelserna avskaffas och att regionindelningen
upphör.

Högskoleenheter med fasta forskningsresurser

Styrelsen vid universitetet i Stockholm tillstyrker att LIE-anslaget anvisas
direkt till berörda högskoleenheter.

Med hänvisning till den enhetliga opinionen inom universitetet avstyrker
universitetsstyrelsen regeringens förslag i fråga om högskolestyrelsen. Universitetsstyrelsen
föreslår endast två ändringar i förhållande till vad som nu
gäller, nämligen att representanterna för de anställda endast skall ha närvarooch
yttranderätt och att högskoleenheten ges rätt att medverka i nomineringen
av allmänrepresentanterna.

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala tillstyrker att LIE-anslaget fördelas
direkt till berörda högskoleenheter.

Konsistoriet avstyrker att högskolestyrelsens sammansättning ändras. I en
styrelse måste vid sidan av rektor ingå företrädare för verksamheten utsedda
av lärarna. De studerandes representation bör vidare ges sådan form och
omfattning att kontinuitet i deras medverkan garanteras.

Enligt konsistoriet bör regionstyrelserna upphöra som utbildningsmyndighet
i sin nuvarande form, men dessförinnan bör man belysa möjligheterna att
föra över regionstyrelsernas regionalpolitiska utredningsuppgifter till ett
organ som är gemensamt för länen i nuvarande högskoleregioner.

Styrelsen för universitetet i Linköping tillstyrker att LIE-anslaget anvisas
direkt till berörda högskoleenheter.

Universitetsstyrelsen förordar att företrädare för verksamheten och för de
studerande ges en starkare ställning i högskolestyrelserna i enlighet med

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

yrkandena i motion 1986/87:Ub90 (fp). Styrelsen anser således att högskolestyrelse
vid enhet med fasta forskningsresurser skall ha 15 ledamöter varav
åtta företrädare för allmänna intressen, tre företrädare för verksamheten
(lärare) och tre företrädare för de studerande. Rektor skall ingå och vara
ordförande. Vid mindre enheter kan ledamöterna vara färre. Företrädarna
för de anställda skall endast ha närvarorätt och yttranderätt. Suppleanter
skall finnas. I vad gäller nomineringen av ledamöter anser universitetsstyrelsen
att regeringens beslut bör föregås av kommunikation mellan regeringskansliet
och universitetsledningen.

Universitetsstyrelsen tillstyrker att regionstyrelsen avskaffas och att
regionindelningen upphör.

Styrelsen för universitetet i Lund tillstyrker att LIE-anslaget anvisas direkt till
högskolorna.

Styrelsen avstyrker förslagen om ändringar i högskolestyrelsernas sammansättning,
då man anser att den nuvarande styrelsen fungerar väl.

Förslaget om att avskaffa regionstyrelserna och regionindelningen avstyrks
då regionstyrelserna även fortsättningsvis behövs för regional planering
och samordning, medverkan i forskningsanknytningsarbetet och stöd till
de regionala högskolorna.

Styrelsen för universitetet i Göteborg anser att LIE-anslaget bör disponeras av
högskoleenheterna och föras in i sektorsanslagen.

Universitetsstyrelsen avstyrker förslaget att nu förändra högskolestyrelsernas
sammansättning. Om en förändring av högskolestyrelserna ändock
sker - med majoritet för allmänföreträdarna - förordar styrelsen att antalet
ledamöter skall vara 13, varav sju allmänföreträdare och sex representanter
för högskolan (två studerande, tre verksamhetsföreträdare och rektor).
Styrelsen avvisar bestämt tanken att elektorsförsamlingarna skulle utse
allmänrepresentanterna.

Styrelsen för universitetet i Umeå tillstyrker en ändring av högskolestyrelsernas
sammansättning under förutsättning att ett nytt anslags- och styrsystem
utformas så att högskolornas självbestämmanderätt stärks. Inflytandet från
verksamheten och de studerande bör emellertid öka med två resp. en
representant. Samtidigt bör företrädare för de anställda endast ges närvarooch
yttranderätt. I fråga om nominering av företrädare för allmänna
intressen anser universitetsstyrelsen att högskoleledningen bör ha möjlighet
att under hand föra fram sina förslag till regeringen.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm behandlar enbart frågan om
högskolestyrelsernas sammansättning. Man anser att nuvarande högskolestyrelser
fungerar väl och att sammansättningen inte behöver ändras. Om en
förändring ändock sker - med majoritet för allmänföreträdarna - framhåller
styrelsen att det är nödvändigt med en förstärkning av representationen för
lärare och studenter. I en styrelse med ändrad sammansättning bör de
fackliga representanterna ges närvaro- och yttranderätt.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola (CTH) anser att det inte finns
behov av att ändra styrelsens sammansättning. Om emellertid en majoritet

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

för allmänföreträdare är villkoret för en framtida decentralisering av
befogenheter föreslås en styrelse med 15, alternativt elva ledamöter där
forskningens och utbildningens intressen är företrädda vid sidan av de
studerande och de anställda. Ur CTH:s synvinkel är allmänföreträdarnas
engagemang och kompetens viktigare än deras antal och samlade röststyrka.
CTH anser att allmänföreträdarna bör utses efter en dialog med berörd
högskola.

Rektorsämbetet vid högskolan i Luleå - som av tidsskäl inhämtat styrelseledamöternas
synpunkter under hand - ställer sig bakom regeringens förslag
om en majoritet för representanterna för allmänna intressen i en högskolestyrelse
med elva ledamöter. Vilka allmänföreträdare som utses bör bedömas
utifrån tyngdpunkten i verksamheten vid den enskilda högskolan.
Företrädare för verksamheten måste enligt rektorsämbetet finnas i styrelsen.

I gengäld bör de anställda endast ges närvaro- och yttranderätt.
Rektorsämbetet tillstyrker att regionstyrelserna avskaffas.

Konsistoriet vid Karolinska institutet tillstyrker att LIE-anslaget anvisas
direkt till berörda högskoleenheter.

Konsistoriet har inget att erinra mot förslaget att allmänföreträdarna ges
majoritet i styrelsen. Rektorsämbetet bör ges möjlighet att nominera
personer med starkt personligt engagemang för Karolinska institutet och
med kunskap inom områden som anknyter till verksamheten. Med hänsyn
till att företrädare för forskning och utbildning måste finnas med i styrelsen,
föreslår konsistoriet följande sammansättning: sex företrädare för allmänna
intressen, rektor tillika ordförande, två företrädare för verksamheten, en för
de studerande och en för de anställda.

Konsistoriet tillstyrker att regionstyrelserna avskaffas.

Styrelsen för högskolan för lärarutbildning föreslår en styrelse om 15
ledamöter varav sex företrädare för allmänna intressen, tre för verksamheten,
tre för de anställda och tre för de studerande.

Styrelsen tillstyrker att regionstyrelserna avskaffas.

Högskolor utan fasta forskningsresurser

Högskolorna i Jönköping, Halmstad, Kalmar, Borås och Skövde uttalar sig
för regeringens förslag beträffande LIE-anslaget.

Styrelserna vid högskolor utan fasta forskningsresurser har lämnat följande
synpunkter på högskolestyrelsernas sammansättning.

Högskolan i Eskilstuna-Vösterås biträder regeringens förslag beträffande
högskolestyrelsernas sammansättning med de ändringar som föreslås i
motion 1986/87:Ub93, nämligen att samtliga ledamöter utses av regeringen,
att personliga suppleanter bör finnas kvar och att en av de tre företrädarna
för de anställda skall vara lärare vid högskoleenheten.

Högskolan i Falun-Borlänge har tidigare uttalat sig för en majoritet av
allmänföreträdare i högskolestyrelserna men anser att frågan kräver ytterligare
analys.

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

Högskolan i Gävle-Sandviken föreslår en styrelse med majoritet för
verksamhetsföreträdarna och med enbart närvaro- och yttranderätt för
personalorganisationernas företrädare.

Högskolan i Örebro föreslår att man avvaktar med beslut till dess förslag
föreligger om högskolans framtida anslags- och styrsystem. En parlamentarisk
utredning bör tillsättas för att närmare analysera konsekvenserna av
regeringens förslag.

Högskolan i Jönköping tillstyrker regeringens förslag i sin helhet.

Högskolan i Halmstad anser att frågan om högskolestyrelsernas sammansättning
bör utredas ytterligare. Högskolan är negativ till minskningen av
antalet företrädare för verksamheten.

Högskolan i Kalmar tillstyrker regeringens förslag i sin helhet, men anser
att tre företrädare för verksamheten, dvs. lärare och personal skall ingå i
styrelsen och nomineras av de fackliga organisationerna. De fackliga
företrädarna bör endast ha närvaro- och yttranderätt. Suppleanter för
ledamöterna bör utses.

Högskolan i Kristianstad anser att företrädare för verksamheten, de
anställda och de studerande bör ges majoritet i högskolestyrelsen och att den
nuvarande sammansättningen bör bibehållas. Personliga suppleanter skall
finnas och nuvarande ordning för utseende av ordförande i styrelsen skall
gälla även i fortsättningen.

Högskolan i Växjö anser att det bör tillsättas en parlamentariskt sammansatt
utredning med uppgift att närmare studera den framtida ansvarsfördelningen
mellan regionala och centrala nivåer inom högskolesystemet. Utredningen
bör bl.a. utgå från att lärare och studenter skall vara väl företrädda i
högskolestyrelserna.

Högskolan i Borås har inget att invända mot att företrädare för de
allmänna intressena får majoritet i styrelsen (sex ledamöter), men anser att
två företrädare för verksamheten också måste ingå. Övriga ledamöter bör
vara rektor och två studeranderepresentanter. Företrädare för de fackliga
organisationerna bör endast ges närvaro- och yttranderätt.

Högskolan i Karlstad tillstyrker en styrelse med elva ledamöter bestående
av sex företrädare för allmänna intressen. Dessa bör utses av regeringen,
men högskolan bör informellt få delta i nomineringsarbetet. Övriga fem
platser bör besättas med företrädare för högskolan, nämligen två lärare/
forskare, två studerande och rektor. De fackliga företrädarna bör endast ges
närvaro- och yttranderätt. Personliga suppleanter bör finnas för samtliga
ledamöter i styrelsen.

Högskolan i Skövde anser att högskolestyrelserna skall ha elva ledamöter
samt majoritet för de allmänna intressena. I övrigt bör styrelsen bestå av två
företrädare för verksamheten, två företrädare för de studerande samt rektor.
De fackliga företrädarna bör endast ges närvaro- och yttranderätt. De
ledamöter som skall företräda allmänna intressen utses av regeringen efter
förslag från högskolans styrelse.

Högskolan i Sundsvall-Härnösand anser att det bör tillsättas en parlamentariskt
sammansatt kommitté med uppgift att närmare utreda förslagen i
propositionen och att analysera dess konsekvenser.

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

Högskolan i Östersund anser att beslutsunderlaget är alltför bristfälligt för
att man skall kunna ta ställning till regeringens förslag. Frågorna bör därför
utredas ytterligare.

Högskolorna i Eskilstuna-Vösterås, Gävle-Sandviken, Jönköping, Kalmar,
Kristianstad, Borås och Skövde uttalar sig för förslaget om regionstyrelsernas
avskaffande. Högskolorna i Falun-Borlänge, Örebro, Halmstad,
Växjö, Sundsvall-Härnösand och Östersund vill ha en fortsatt utredning
innan ställning tas till regionstyrelsernas framtid.

De konstnärliga högskolorna

Konstfackskolan, konsthögskolan, musikhögskolan och danshögskolan i
Stockholm tillstyrker att LIE-anslaget kanaliseras direkt till högskoleenheterna.
Övriga högskolor berör inte frågan i sina remissvar. Flertalet uttalar
sig för ett avskaffande av regionstyrelserna.

Beträffande högskolestyrelsernas sammansättning har de konstnärliga
högskolorna ingen erinran mot regeringens förslag till särbestämmelser för
dessa högskolor.

Regionstyrelserna

Regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion betonar i sitt remissyttrande att
decentralisering av högskoleutbildningen utanför högskoleorten - centrala
Stockholm och Solna - har kommit att få en allt större betydelse i
Stockholmsregionen. Regionstyrelsen har därvid fungerat som den sammanhållande
länken mellan högskolor, kommuner och olika intressenter, t.ex.
näringslivet. Hur detta arbete skall bedrivas i fortsättningen är enligt
styrelsen oklart. Vid en avveckling av regionstyrelsen anser styrelsen för sin
del en möjlig lösning vara att en särskild ”Södertörnsdelegation” utses av
regeringen för det fortsatta decentraliseringsarbetet.

I Stockholmsregionen - med 13 högskolor och ett brett utbildningsutbud i
övrigt - finns ett stort behov av samordning och samplanering av utbildningsresurserna.
Om regionstyrelsen avskaffas måste därför andra samarbetsformer
utvecklas.

Vidare anmärker regionstyrelsen att regeringsförslaget inte löser frågan
om det framtida ansvaret för styrelsens arbetsuppgift i vad avser forskningsanknytning
av viss grundläggande högskoleutbildning, bl.a. landstingskommunal
vårdutbildningar.

Med dessa påpekanden om ofullständigheter avstår regionstyrelsen i
Stockholm från att lägga synpunkter i övrigt på förslagen i propositionen.

I sitt remissvar belyser regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion den roll
styrelsen har haft när det gäller utvecklingen efter högskolereformen av
samverkan mellan de olika högskoleenheterna och av samarbetet med olika
regionala myndigheter, med kommuner och landsting, med näringslivet och
med de fackliga organisationerna. Regionstyrelsen har vidare främjat ett
nära samband mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning.

Enligt styrelsen är de initierande och samordnande insatserna av mycket
större omfattning än uppgiften att fördela LIE-medlen.

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

Om utbildningspolitiska överväganden ges större tyngd än rent administrativa
hänsynstaganden finns det ingen anledning, anför styrelsen, att nu
flytta fördelningsbesluten rörande LIE-medlen från regional till departemental
nivå.

Ytterligare en brist i propositionen är att man helt har förbisett behoven i
vad gäller medelsfördelning, utvecklingsinsatser m.m. för den stora sektor av
högskolan som de landstingskommunala vårdutbildningarna representerar.

Eftersom det inte anförts i propositionen att någon ändring av de år 1975
fastställda målen för högskolan är aktuell, är det enligt regionstyrelsens
mening inte önskvärt med någon rent organisatorisk reform.

Regionstyrelsen i Uppsala anser att förslagen i propositionen bör avslås i
avvaktan på ett fullständigt förslag avseende högskolans anslags- och
styrsystem. En parlamentarisk utredning bör tillsättas.

Regionstyrelsen i Linköpings högskoleregion har avstått från att yttra sig i
ärendet.

Det är otillfredsställande, anser regionstyrelsen i Lund-Malmö högskoleregion,
att möjlighet inte ges till ett samlat ställningstagande till högskolans
framtida anslags- och styrsystem utan att vissa delar nu bryts ut och
särbehandlas. Dessa frågor bör i stället utredas samlat och förutsättningslöst.

I propositionen görs enligt styrelsen ingen bedömning av vilka konsekvenser
den enskilda högskoleenhetens ”länsansvar” får för den framtida
fördelningen av LIE-anslaget mellan högskoleenheterna och för utvecklingen
av distansundervisningen.

Vidare nämns i propositionen endast i förbigående frågan om samarbetet
mellan den kommunala och den statliga delen av högskolan.

Inte heller behandlas regionstyrelsernas arbete med frågor om forskningsanknytning
av viss grundläggande högskoleutbildning.

I den av styrelsen förordade utredningen bör också frågan om de nya
högskolornas utveckling beaktas.

Regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion koncentrerar sitt yttrande till två
frågeställningar, nämligen dels sammansättning av och utseende av ledamöter
i högskolestyrelse, dels frågan om regionstyrelsens roll.

När det gäller en eventuell majoritet för allmänföreträdare i högskolestyrelse
framhålls följande. I regionstyrelsernas styrelsearbete har aldrig
allmänföreträdarna kommit att verka som en enhetlig grupp med motsatta
intressen i förhållande till den övriga delen av styrelsen. I de frågor
motsättningar demonstrerats har skiljelinjen gått helt annorlunda. Erfarenheterna
i övrigt leder till bedömningen att det i en högskolestyrelse bör ingå
en relativt stor grupp ”utanförstående” på sätt som anges i propositionen.

Vidare är det värdefullt med representation av fackliga företrädare, lärare,
forskare och studerande. Enligt regionstyrelsens uppfattning innebär ett
stort antal styrelseledamöter inte någon effektivitetsförlust utan medför att
styrelsen kan tillföras bred kompetens och allsidig erfarenhetsbakgrund.

Beträffande förordnande av allmänföreträdare i högskolestyrelse menar
regionstyrelsen att regeringen genom olika slags nomineringsförfaranden
och i en dialog med högskolan skall hämta in förslag till sådana ledamöter.

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

Vid en avveckling av regionstyrelsen måste många av styrelsernas uppgifter
handhas av något motsvarande organ. Detta gäller t.ex. samordning och
planering av utbildningsresurser av betydelse för den regionala utvecklingen,
utveckling av de regionala högskolorna samt samverkan av det slag som
representeras av Bergslagens tekniska högskola och högskoleverksamheten i
Fyrstad. Med hänvisning härtill anser styrelsen för Göteborgs högskoleregion
att regionstyrelserna skall finnas kvar.

Enligt regionstyrelsen i Umeå högskoleregion kan planeringen av den högre
utbildningen inte ske isolerad från annan samhällsverksamhet. Därför bör
högskolans styrande organ utses av regeringen. De som företräder allmänna
intressen bör utgöra en majoritet.

Regionstyrelsens verksamhet är inte främst anslagsfördelande. Den
omfattar till stor del information, service samt utvecklings- och utredningsarbete.

Ett läns behov av utbildning förmedlas ofta av två eller flera högskoleenheter.
Som exempel nämns högskoleverksamheten i malmfälten. Propositionen
har inte ett genomtänkt konstruktivt handlingsalternativ för att lösa
samordningsfrågorna i dessa fall.

Om den sammanhållande instansen - regionstyrelsen - försvinner bedömer
styrelsen att möjligheterna till samarbete urholkas.

Regionstyrelsen påpekar att de kommunala högskolornas behov av
samarbete över länsgränserna behandlas parentetiskt i propositionen.

Vidare pekas i remissyttrandet på den risk som ligger i regeringens förslag
att regionala fördelningsfrågor skall avgöras centralt i departement och
universitets- och högskoleämbetet. För högskolorna inom regionen som alla
befinner sig i ett uppbyggnadsskede, inte minst Umeå universitet, är det
viktigt att besluten fattas på en nivå som har grundlig kännedom om
regionens utvecklings-, näringslivs- och arbetsmarknadsbehov och om
högskolans roll i regionens utveckling.

Sammanfattningsvis anser regionstyrelsen i Umeå att ett samlat förslag till
ansvarsfördelning mellan högskoleväsendets styrorgan bör presenteras efter
en mer omsorgsfull beredning.

Arbetsmarknadens parter och Sveriges förenade studentkårer

Landsorganisationen i Sverige (LO) ansluter sig till regeringens förslag i sin
helhet. Hur planering och samordning av utbildning och forskning över
länsgränserna skall organiseras i framtiden bör enligt LO:s uppfattning
emellertid utredas ytterligare.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) tillstyrker regeringens förslag
om majoritet för allmänna intressen i högskolestyrelserna, men anser att
antalet bör utökas till sju för att ge utrymme åt ytterligare två studeranderepresentanter
(styrelse om 13 ledamöter). Likaså tillstyrker TCO det
nomineringsförfarande som föreslås i propositionen. TCO motsätter sig att
personalrepresentanternas beslutsansvar inskränks i förhållande till vad som
föreslås i propositionen. Regionstyrelsernas avskaffande borde ha föregåtts
av ett konkret utredningsarbete kopplat till bl.a. frågan om länsskolnämn -

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

demas ställning. Regeringens förslag bör inte läggas till grund för ett beslut
om avskaffande av regionstyrelserna.

Centralorganisationen SACO/SR ansluter sig till regeringens förslag beträffande
LIE-anslaget. Frågan om huruvida medlen även i fortsättningen
skall utgöra ett eget anslag bör prövas i samband med att högskolans anslagsoch
styrsystem reformeras. SACO/SR accepterar en majoritet av allmänföreträdare
i högskolestyrelserna under förutsättning att det utöver rektor
finns tre lärare och två studerande. SACO/SR instämmer i regeringens
förslag att avskaffa regionstyrelserna.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) - som samrått med Sveriges Industriförbund
- föreslår att LIE-anslaget skall delas upp och ingå i högskolornas
sektorsanslag. Vidare föreslår SAF beträffande högskolestyrelsernas sammansättning
att lika många representanter för verksamheten (studerande
och lärare) som för allmänna intressen ingår. Rektor skall vara ordförande i
styrelsen och rektorsämbetet bör nominera allmänföreträdarna. SAF ställer
sig bakom förslaget att avskaffa regionstyrelserna.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) tillstyrker att LIE-anslaget tilldelas
högskoleenheterna, men anser att medlen bör ingå i sektorsanslagen. Enligt
SFS skall högskolestyrelserna bestå av allmänföreträdare, studenter samt
företrädare för högskolans personal (verksamhetsföreträdare och företrädare
för de anställda). Ingen grupp skall ha egen majoritet. Suppleanterna skall
finnas kvar. SFS anser att regionstyrelserna bör avskaffas.

UbU 1987/88:1

Bilaga 1

Regeringens lagförslag med utskottets förslag till

ändringar och tillägg

Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1977:218)1
dels att 28—31 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 27 § skall utgå,
dels att 17, 18 coh 23 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Regeringens förslag

17 §

Vid statlig enhet inom högskolan (högskoleenhet) skall finnas en styrelse
och ett rektorsämbete. Styrelsen skall ha inseende över högskoleenhetens
alla angelägenheter och svara för att enhetens uppgifter fullgöres. Rektorsämbetet
skall under styrelsen fortlöpande ha det närmaste inseendet över allt
som rör högskoleenheten.

Regeringen får föreskriva att rektorsämbetet
i stället för styrelsen skall
svara för sådana tillsättningar av lärartjänster
och andra tjänster för undervisning
och forskning som det
ankommer på högskoleenheten att
besluta om.

UbU 1987/88:1

Bilaga 2

1 Senaste lydelse av 31 § 1984:13. 31

Regeringens förslag

18 §2

Nuvarande lydelse

I styrelsen för högskoleenhet skall
ingå

1. företrädare för allmänna intressen
och

2. företrädare för verksamheten
inom styrelsens verksamhetsområde.

I styrelsen för en högskoleenhet
skall ingå

1. sex företrädare för allmänna
intressen och

2. högskoleenhetens rektor.

Företrädare för de anställda och de
studerande inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädarna för allmänna intressen
skall utgöra omkring en tredjedel
av antalet ledamöter.

Tre företrädare för de anställda
och en företrädare för de studerande
inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Regeringen utser styrelsens ordförande.

Tredje stycket gäller ej styrelsen för
högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Föreskrifter om den närmare sammansättningen
av denna styrelsse
meddelas av regeringen.

Regeringen kan föreskriva att i
styrelse för högskoleenhet i Stockholm
för konstnärlig utbildning skall
ingå företrädare för yrkeslivet. I sådana
fall gäller ej tredje stycket.

Första och andra styckena gäller
inte styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.
Föreskrifter om denna styrelses
sammansättning meddelas av
regeringen.

Regeringen får föreskriva att styrelsen
för en högskoleenhet för konstnärlig
utbildning skall ha annan sammansättning
än som anges i första
och andra styckena.

UbU 1987/88:1

Bilaga 2

2 Senaste lydelse 1978:494.

Utskottets förslag

18 §

I styrelsen för en högskoleenhet
skall ingå

1. sex företrädare för allmänna
intressen,

2. högskoleenhetens rektor och

3. två företrädare för verksamheten
inom styrelsens verksamhetsområde.

Två företrädare för de studerande
inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Regeringen får föreskriva att i styrelsen
för en högskoleenhet skall ingå
ytterligare företrädare för allmänna
intressen samt för verksamheten inom
styrelsens verksamhetsområde.
Den får även föreskriva att ytterligare
företrädare för de studerande inom
styrelsens verksamhetsområde skall
ha rätt att ingå i styrelsen. Företrädarna
för allmänna intressen skall även i
dessa fall vara i majoritet i styrelsen.

Företrädare för de anställda har
närvaro- och yttranderätt vid styrelsens
sammanträden.

Regeringen får föreskriva att styrelsen
för en högskoleenhet för konstnärlig
utbildning skall ha annan sammansättning
än som anges i första till
tredje styckena.

Föreskrifter om sammansättningen
av styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet
meddelas av regeringen.

UbU 1987/88:1

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Regeringens förslag

23 §3

För forskarutbildningen och forskningen vid högskolan inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde skall finnas fakultetsnämnder och sektionsnämnder
om ej annat följer av 24 a och 25 §§.

Fakultetsnämnds verksamhet Fakultetsnämnds verksamhet

skall avse ett särskilt vetenskapsom- skall avse ett särskilt vetenskapsområde
(fakultet) i en högskoleregion. råde (fakultet) vid en eller flera hög Sektionsnämnds

verksamhet skall skoleenheter. Sektionsnämnds verkavse
en del av en fakultet (sektion) i samhet skall avse en del av en fakul en

högskoleregion. tet (sektion) vid en eller flera högsko leenheter.

För två eller flera fakulteter får finnas en gemensam fakultetsnämnd. För
två eller flera sektioner får finnas en gemensam sektionsnämnd.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde

1. planera forskarutbildningen,

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla och
om hur forskarutbildningen skall organiseras samt

3. handlägga vissa frågor om planering av forskningen.

För sådan forskning och forskarutbildning som ej avser ett särskilt
vetenskapsområde får finnas andra organ än fakultetsnämnder och sektionsnämnder.
Föreskrifter om dessa andra organ meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

UbU 1987/88:1

Bilaga 2

3 Senaste lydelse 1984:13.

Regeringens lagförslag med reservanternas förslag

till ändringar och tillägg

Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1977:218)’
dels att 28-31 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 27 § skall utgå,
dels att 17, 18 och 23 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Regeringens förslag

17 §

UbU 1987/88:1

Bilaga 3

1 Senaste lydelse av 31 § 1984:13. 35

Regeringens förslag

18 §2

Nuvarande lydelse

I styrelsen för högskoleenhet skall
ingå

1. företrädare för allmänna intressen
och

2. företrädare för verksamheten
inom styrelsens verksamhetsområde.

I styrelsen för en högskoleenhet
skall ingå

1. sex företrädare för allmänna
intressen och

2. högskoleenhetens rektor.

Företrädare för de anställda och de
studerande inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädarna för allmänna intressen
skall utgöra omkring en tredjedel
av antalet ledamöter.

Tre företrädare för de anställda
och en företrädare för de studerande
inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Regeringen utser styrelsens ordförande.

Tredje stycket gäller ej styrelsen för
högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
Föreskrifter om den närmare sammansättningen
av denna styrelse
meddelas av regeringen.

Regeringen kan föreskriva att i
styrelse för högskoleenhet i Stockholm
för konstnärlig utbildning skall
ingå företrädare för yrkeslivet. I sådana
fall gäller ej tredje stycket.

Första och andra styckena gäller
inte styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.
Föreskrifter om denna styrelses
sammansättning meddelas av
regeringen.

Regeringen får föreskriva att styrelsen
för en högskoleenhet för konstnärlig
utbildning skall ha annan sammansättning
än som anges i första
och andra styckena.

UbU 1987/88:1

Bilaga 3

2 Senaste lydelse 1978:494.

Reservanternas förslag
18 §

I styrelsen för en högskoleenhet
skall ingå

1. fem företrädare för allmänna
intressen,

2. högskoleenhetens rektor och

3. tre företrädare för verksamheten
inom styrelsens verksamhetsområde.

Tvä företrädare för de studerande
inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädare för de anställda har
närvaro- och yttranderätt vid styrelsens
sammanträden.

Regeringen får föreskriva att styrelsen
för en högskoleenhet för konstnärlig
utbildning skall ha annan sammansättning
än som anges i första till
tredje styckena.

Föreskrifter om sammansättningen
av styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet
meddelas av regeringen.

UbU 1987/88:1

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Regeringens förslag

23 §3

För forskarutbildningen och forskningen vid högskolan inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde skall finnas fakultetsnämnder och sektionsnämnder
om ej annat följer av 24 a och 25 §§.

Fakultetsnämnds verksamhet Fakultetsnämnds verksamhet

skall avse ett särskilt vetenskapsom- skall avse ett särskilt vetenskapsområde
(fakultet) i en högskoleregion. råde (fakultet) vid en eller flera hög Sektionsnämnds

verksamhet skall skoleenheter. Sektionsnämnds verk avse

en del av en fakultet (sektion) i samhet skall avse en del av en fakul en

högskoleregion. tet (sektion) vid en eller flera högsko leenheter.

För två eller flera fakulteter får finnas en gemensam fakultetsnämnd. För
två eller flera sektioner får finnas en gemensam sektionsnämnd.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde

1. planera forskarutbildningen,

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla och
om hur forskarutbildningen skall organiseras samt

3. handlägga vissa frågor om planering av forskningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

UbU 1987/88:1

Bilaga 3

3 Senaste lydelse 1984:13.