Trafikutskottets betänkande

1987/88:5

om säkerheten för barn i bil m.m. (prop. 1987/88:33)

1987/88:5

Sammanfattning

Bilbälte behöver för närvarande inte användas av den som inte har fyllt 15 år
eller som är kortare än 150 cm.

Utskottet tillstyrker i proposition 1987/88:33 framlagt förslag om att alla
som färdas i en bil skall använda bilbälte eller särskild skyddsanordning.
Enligt förslaget skall ett barn fram till det år då det fyller sju år använda
särskild skyddsanordning och därefter det ordinarie bilbältet. Vid vissa
transporter skall dock bilbälte få användas i stället för särskild skyddsanordning.
En förare som inte har gjort vad som ankommer på honom för att ett
barn under 15 år använder särskild skyddsanordning eller bilbälte skall
kunna dömas till böter.

Det föreslagna kravet föreslås gälla såväl vid privata transporter som vid
skolskjutsning.

I propositionen redovisas också överväganden i fråga om införande av
stopplikt vid stillastående skolskjuts. Sådan stopplikt förordas dock inte i
propositionen och inte heller av utskottet.

Utskottet avstyrker yrkandena i de motioner som har väckts.

Vpk-ledamoten reserverar sig mot utskottets beslut att tillstyrka att undantag
från krav på särskild skyddsanordning för barn skall få gälla vid tillfällig
förhyrning av bil (res. nr 1) och mot att utskottet inte stöder ett krav på att
bilbälteskuddar skall tillhandahållas i taxibilar för barn i åldrar upp till tio år
(res. nr 2). Vpk-ledamoten reserverar sig också mot utskottets beslut att
tillstyrka att förare i yrkesmässig persontrafik skall vara undantagna från
straffrätsligt ansvar för att personer under 15 år använder särskild skyddsanordning
eller bilbälte (res. nr 3) samt mot att utskottet inte tillstyrker krav på
att alla barn vid skolskjutsning i buss skall ha sittplatser (res. nr 4) och krav på
att all skolskjutsning skall vara en obligatorisk uppgift för kommunerna och
att statsbidrag skall utgå till skolskjutsningen (res. nr 5).

M-ledamöterna har avgett ett särskilt yttrande i frågan om stopplikt vid
stillastående skolskjuts.

1 Riksdagen 1987188.15 sami. Nr 5

Propositionens hemställan

TU 1987/88:5

I proposition 1987/88:33 hemställer regeringen (kommunikationsdepartementet)
att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen har angetts
för användning av särskilda skyddsanordningar och bilbälten och för det
straffrättsliga ansvaret.

Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen har anförts i övrigt.

Motionerna

1987/88:T2 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att stopplikt
vid stillastående skolskjuts skall införas fr.o.m. den 1 april 1988.

1987/88:T3 av Margareta Persson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att barn fr.o.m. det år barnet fyller sju år skall
använda den ordinarie bilbältesutrustningen eller särskild skyddsanordning,

2. att riksdagen beslutar att vårdnadshavaren skall åläggas att se till att
särskilda skyddsanordningar finns även vid leasingförfarande,

3. att riksdagen beslutar att den eller de som regelmässigt har hand om
barnet skall jämställas med vårdnadshavaren när det gäller skyldighet att se
till att skyddsutrustning finns,

4. att riksdagen beslutar att kommunerna skall ha rätt att bevilja dispens
endast under en kort övergångsperiod,

5. att riksdagen beslutar att det skall finnas sittplatser för alla barn när
skoltransporten sker i vanlig buss,

6. att riksdagen beslutar att uttala att nyinvesteringar i speciella fordon för
skoltransporter får göras endast om dessa har bälten.

1987/88:T4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den aviserade

lagtexten skall innehålla krav på att taxi och skolskjutsar skall tillhandahålla

bilbälteskuddar,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att inititiativ snarast tas
för att förbättra säkerheten i bil för barn under sju år,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ansvaret för yrkesförare,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den aviserade

lagtexten, vad det gäller skolskjutsar, skall innehålla en tvingande skrivning
om att det är huvudmännens skyldighet att anlita fordon som är utrustade
med bilbälten för samtliga passagerare,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skyldighet
för kommunerna att tillhandahålla en bra fungerande skolskjutsverksamhet
med hög säkerhet för eleverna, samt att behovet av eventuellt statsbidrag för
detta undersöks,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att tidpunkt för
ikraftträdandet blir den 1 mars 1988 för samtliga i propositionen föreslagna
bestämmelser.

Bakgrund

Om utrustning med bilbälten gäller enligt 11 § fordonskungörelsen (1972:595,
FK) att personbil och lätt lastbil skall vara utrustade med bilbälten avsedda
för förarplatsen och varje passagerarplats. I tung lastbil skall finnas
fästpunkter för bilbälten.

Trafiksäkerhetsverket (TSV) har i verkets föreskrifter om bilbälten
(TSVFS 1985:24) bl.a. föreskrivit att bilbälte inte behövs för sittplats i
framsäte i personbil av 1968 eller tidigare års modell och för sittplats i baksäte
i sådan bil av 1969 eller tidigare års modell. För personbil och lätt lastbil gäller
enligt TSV:s föreskrifter att bilbälte inte behövs för sittplats på längsgående
säte, på bakåtvänt säte eller på klaffsits och inte heller för mittplats i säte i
fordon av 1983 eller tidigare års modell vars sätesbredd är mindre än 1350
mm.

Överträdelse av bestämmelserna om utrustning med bilbälte kan bestraffas
med böter, högst 1 000 kr.

Krav på att bil skall vara försedd med särskilda skyddsanordningar för barn
- såsom babystol, bilbarnstol, bältesstol och bälteskudde - finns inte. Vissa
av skyddsanordningarna förutsätter användning i kombination med befintligt
bilbälte, andra förutsätter inte detta.

Den 1 januari 1975 infördes i vägtrafikkungörelsen (1972:603, VTK)
bestämmelser med krav på användning av bilbälte i framsäte på bil (117 a §).
Fr.o.m. den 1 juli 1986 utsträcktes kravet på användning av bilbälte genom
en ändring i 117 a § VTK (SFS 1986:16) till att även avse baksäte. Kravet på
bilbältesanvändning omfattar dock inte barn under 15 år m.fl.

Enligt 117 a § VTK skall sålunda den som färdas i en personbil, en lätt
lastbil eller en buss på en sådan sittplats som är utrustad med bilbälte använda
bältet, om han har fyllt 15 år och har en längd av minst 150 cm. Vissa
undantag från kravet finns dock. Bl.a. behöver bilbälte inte användas av
föraren i yrkesmässig trafik för personbefordran eller när det finns medicinska
hinder enligt läkarintyg som har utfärdats före färden. Den som bryter
mot bestämmelserna kan dömas till böter, högst 1 000 kr.

Särskilda bestämmelser om krav på fordon och användning av bilbälte m.m.
har meddelats i fråga om sådan skolskjutsning för elever i förskola,
grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola som ordnas av det
allmänna. Skolskjutsningen utförs vanligen med anlitande av entreprenörer
med tillstånd till yrkesmässig beställningstrafik för persontransporter. De
grundläggande bestämmelserna finns i förordningen (1970:340) om skolskjutsning.
Verkställighetsföreskrifter m.m. finns i huvudsak i TSV:s
föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1986:99). Bl.a. gäller för närvarande
följande.

Personbil och buss skall vara godkända vid lämplighetsbesiktning för att få
användas för icke yrkesmässig skolskjutsning. För yrkesmässig skolskjutsning
gäller krav på godkännande vid lämplighetsbesiktning beträffande buss.

Medgivande kan lämnas - när det gäller både yrkesmässig skolskjutsning
som ordnas av det allmänna och icke yrkesmässig sådan trafik - till att i

TU 1987/88:5

1* Riksdagen 1987/88. 15 sami. Nr5

personbil eller buss får befordras flera mindre barn än det antal vuxna
personer för vilka fordonet är godkänt.

I tillägg till bestämmelserna i VTK om användning av bilbälte gäller att vid
skolskjutsning med personbil passagerare får befordras i framsätet endast om
de använder bilbälte och att bilbälte bör användas i baksäte även av elever
som enligt 117 a § VTK inte är skyldiga att använda bilbälte. Vid befordran av
elev med en längd mindre än 150 cm bör bälteskudde, bältesstol eller
liknande anordning användas. För förseelser mot de refererade föreskrifterna
om skolskjutsning kan föraren och den som har bedrivit skolskjutsningen
straffas med böter.

Med hänsyn till att fråga om införande av stopplikt vid stillastående
skolskjuts har aktualiserats i ärendet kan här nämnas att fordonsförare enligt
61 § VTK skall hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg
hastighet bl.a. när fordonet närmar sig spårvagn, buss eller skolskjuts som
har stannats för passagerarnas på- eller avstigning.

Andra trafikanter uppmärksammas på att ett fordon är ett skolskjutsfordon
genom att det skall vara försett med särskild utmärkning som utvisar
användningen för skolskjutsning och genom att blinklyktor skall tändas då
fordonet befinner sig ca 100 meter från den plats där det skall stannas för påeller
avstigning. Blinklyktorna skall släckas när fordonet lämnar platsen.

Regeringens beslut att fr.o.m. den 1 juli 1986 utvidga kravet på användning
av bilbälte till att även avse baksäte föregicks av att förslag i frågan framlades
för och behandlades av riksdagen (prop. 1985/86:62, TU 7, rskr. 94).
Föredragande departementschefen framhöll att vissa frågor dock måste
klaras ut innan ett obligatorium i fråga om bältesanvändning kunde utvidgas
till att omfatta även barn under 15 år och förutskickade att en arbetsgrupp
skulle se över dessa frågor.

Den därefter inom kommunikationsdepartementet tillsatta arbetsgruppen
-i vilken representanter för departementet, TSV, Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet har ingått - redovisade i april i år sitt uppdrag i
rapporten Barn i bil. Rapporten har remissbehandlats.

På grundval av förslag i rapporten Barn i bil och remissbehandlingen av
denna läggs i proposition 1987/88:33 nu fram förslag till riktlinjer för
användning av särskilda skyddsanordningar och bilbälten när det gäller barn
och personer som är kortare än 150 cm och för det straffrättsliga ansvaret för
att barnen använder skyddsanordningarna eller bilbältena. Vidare redovisar
föredragande departementschefen i propositionen sin syn på en av arbetsgruppen
behandlad fråga om införande av stopplikt vid stillastående
skolskjuts.

Föredraganden anmäler att han - om propositionsförslagen godtas - avser
att återkomma till regeringen med förslag till de författningsändringar som
behövs.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet i särskilda huvudavsnitt vad som i
propositionen och motionerna föreslås som riktlinjer beträffande privata
transporter resp. skolskjutsning samt ärendet i övrigt.

TU 1987/88:5

Riktlinjer beträffande privata transporter

TU 1987/88:5

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt de i propositionen framlagda förslagen till riktlinjer skall barn fram till
det år då barnet fyller sju år använda särskild skyddsanordning då det färdas
som passagerare i personbil. De särskilda skyddsanordningarna skall ha
godkänts vid provning. Tills vidare får dock även icke godkänd utrustning
användas. TSV skall utfärda föreskrifter om normer för provning och
godkännande och att överväga från vilken tidpunkt som krav på användning
av endast godkänd och märkt skyddsutrustning skall gälla.

Vid vissa transporter där särskild skyddsanordning inte finns tillgänglig
skall barn som inte har fyllt sju år få använda det ordinarie bilbältet i stället.
Dessa fall skall vara begränsade till transporter som förekommer sällan.

Fr.o.m. det år då barnet fyller sju år skall det enligt de föreslagna
riktlinjerna använda den ordinarie bilbältesutrustningen.

För situationer då fler barn behöver transporteras än vad antalet vuxenplatser
medger förordas att skyddsanordning i form av s.k. dubbelkudde
används. Dubbelkudden, som är försedd med två höftbälten, monteras på
mittplats i baksäte.

Det föreslås vidare att det generella undantaget för kortväxta vuxna
personer (under 150 cm) från plikten att använda bilbälte slopas.

Med hänsyn till att krav på utrustning med bilbälte på mittplats i baksäte
inte gäller för vissa personbilar av äldre årsmodell skall passagerare i baksäte
i första hand använda ledig sittplats som har bilbälte.

Då ett barn under 15 år inte kan straffrättsligt ställas till ansvar om det
bryter mot gällande regler föreslås att straffrättsligt ansvar skall ligga på
föraren för att barn som färdas som passagerare i bil använder särskild
skyddsanordning eller bilbälte. Föraren skall kunna straffas om han underlåter
att göra vad som ankommer på honom för att se till att bälte eller
skyddsanordning används. Straffet föreslås vara böter, högst 1 000 kr.

Nya bestämmelser om barns användning av särskilda skyddsanordningar
och bilbälten vid privata transporter, som är grundade på de föreslagna
riktlinjerna, föreslås träda i kraft den 1 april 1988. Enligt föredragande
departementschefen har både TSV och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande (NTF) beredskap att informera om nya regler på området.

Motionsförslagen och utskottets ställningstaganden

Inte i någon av motionerna framförs erinran mot huvuddragen i de i
propositionen föreslagna riktlinjerna beträffande privata transporter. Däremot
tas olika detaljfrågor upp i motionsyrkanden. Utskottet vill som
bakgrund till den fortsatta behandlingen av de föreslagna riktlinjerna
framhålla att utskottet godtar huvuddragen i desamma.

I motion T3 (s) påpekas i fråga om användning av bilbälte från sjuårsåldern
att barn i sjuårsåldern är mycket olika i sin fysiska mognad och att ett vanligt
bilbälte därför inte ger ett nödvändigt skydd för alla barn i denna ålder. Barn
upp till tioårsåldern som färdas som passagerare i personbil bör enligt
motionären ha rätt att använda särskild skyddsanordning, när behov av

sådan finns. Motionären begär (yrkande 1) därför att som riktlinje rörande
barn fr.o.m. det år barnet fyller sju år skall gälla att barnet skall använda den
ordinarie bilbältesutrustningen eller särskild skyddsanordning.

Nordiskt trafiksäkerhetsråd (NTR) - som är ett kontakt-, samordningsoch
planläggningsorgan för trafiksäkerhetsarbetet i Norden - har låtit
undersöka metoder för att skydda barn i bilar m.m. Resultatet av undersökningarna
redovisades i NTR:s tidigare i år till de nordiska trafiksäkerhetsministrarna
överlämnade rapport (nr 45) Börns sikkerhed i biler, vilken
arbetsgruppen har haft som underlag för sina överväganden. Föredraganden
framhåller att enligt NTR:s rapport det ordinarie bilbältet ger ett gott skydd
för barn från sjuårsåldern och att barn vid denna ålder är tillräckligt fysiskt
utvecklade för att bilbältet skall kunna fungera på avsett sätt. Enligt
utskottets mening bör sjuårsåldern därför kunna godtas som den ålder då
barn skall börja använda det ordinarie bilbältet. I många fall har barn före
denna ålder använt skyddsanordning som har varit kombinerad med det
ordinarie bilbältet. Det finns inte något som hindrar att barn, som vid
sjuårsåldern inte har nått lika långt i den fysiska utveckling som jämnåriga
har, fortsätter att använda skyddsanordningen i kombination med ordinarie
bilbälte. Föredraganden framhåller också att barn över sjuårsåldern bör
fortsätta att använda exempelvis bälteskudde där detta är lämpligt. Utskottet
tillstyrker sålunda propositionens förslag om att barn fr.o.m. det år barnet
fyller sju år skall använda den ordinarie bilbältesutrustningen. Här aktuellt
motionsyrkande avstyrks därmed.

I propositionen anges taxitransport, transport vid vilken annan än vårdnadshavaren
använder sin bil för att skjutsa barn samt fall då vårdnadshavaren har
tillfälligt lånat eller hyrt en bil som exempel på sådana transporter vilka
förekommer sällan och för vilka bör medges undanlag från det föreslagna
kravet att barn fram till det år de det fyller sju är skall använda särskild
skyddsanordning då det färdas som passagerare i personbil. Barn skall som
nämnts använda det ordinarie bilbältet i sådana fall.

Frågor om undantag från det föreslagna kravet har tagits upp i motionerna
T3 (s) och T4 (vpk).

I motion T3 (s) anförs bl.a. att - om t.ex. en dagbarnvårdare använder sin
egen bil för att skjutsa barn - samma krav bör ställas på dagbarnvårdaren att
tillhandahålla skyddsanordning för barn som enligt propositionen skall
ställas på barnets/barnens vårdnadshavare. Motionären begär (yrkande 3)
därför att den som regelmässigt har hand om barn skall jämställas med
vårdnadshavaren när det gäller skyldighet att se till att skyddsanordning för
barn finns i bilen.

Liksom föredraganden anser utskottet att undantag bör få medges endast i
ett begränsat antal situationer från kravet på att barn fram till det år då barnet
fyller sju år skall använda särskild skyddsanordning. En situation av det slag
att undantag bör kunna medges bör i överensstämmelse med vad föredraganden
föreslår vara fall då annan än vårdnadshavaren använder sin bil för
transport av barn. Utskottet tillstyrker således propositionen i här aktuell
del.

För fall då en dagbarnvårdare ofta har att skjutsa barn som han/hon har

TU 1987/88:5

hand om - t.ex. till och från badplats/badhus - förutsätter utskottet att
barnets vårdnadshavare eller dagbarnvårdarens eventuella huvudman
ordnar med att särskild skyddsanordning kan tillhandahållas om dagbarnvårdaren
inte själv disponerar sådan. Utskottet utgår från att behovet av särskild
skyddsanordning i fall av detta slag tillgodoses efter vad som uppfattas som
lägligt och lämpligt utan detaljreglering. Här aktuellt yrkande i motion T3 (s)
torde därför kunna lämnas utan någon riksdagens särskilda åtgärd.

I motion T3 (s) framförs vidare ett yrkande (yrkande 2) som syftar till att
kravet på särskild skyddsanordning skall uppfyllas både vid tillfällig förhyrning
av en bil och vid förhyrning för längre tid.

Utskottet anser - liksom föredraganden - att det inte kan krävas att
vårdnadshavaren anskaffar särskild skyddsanordning för barn i fall då
han/hon tillfälligt lånar eller hyr en bil. Propositionsförslaget om undantag
för en sådan situation tillstyrks således och motionsyrkandet i den del som det
avser tillfällig förhyrning av bil avstyrks. Enligt utskottets mening torde det
finnas anledning att räkna med att biluthyrningsföretag kommer att tillhandahålla
särskilda skyddsanordningar för barn som medel i konkurrensen om
kunderna.

Av den i propositionen föreslagna huvudregeln om särskilda skyddsanordningar
för barn följer att sådana skyddsanordningar skall användas av barn i
bilar som förhyrs för längre tid (leasing). Motionsyrkandet i denna del kan
därför lämnas utan särskild åtgärd.

I propositionen föreslås som nämnts att taxi skall vara undantaget från det
föreslagna kravet på särskild skyddsanordning för barn. Det föreslås också
att förare i yrkesmässig persontrafik inte skall åläggas ett straffrättsligt ansvar
för att personer under 15 år använder bilbältet i motsats till vad som föreslås
gälla för andra förare. Det kan i detta sammanhang påpekas att varken
taxiförare eller andra bilförare i dag har ett straffrättsligt ansvar för att
passagerare använder bilbälte under färd.

I motion T4 (vpk) föreslås krav på att bilbälteskuddar skall tillhandahållas i
taxibilar för barn i åldrarna upp till tio år som komplement till bilbältena (del
av yrkande 1) samt att yrkesförare skall ges ett straffrättsligt ansvar för att
samtliga passagerare använder särskild skyddsanordning eller bilbälte, dock
att undantag skall få medges beträffande barn som är så litet att det inte kan
använda bälteskudde eller bilbälte (yrkande 3).

Enligt utskottets mening bör taxi, som föredraganden framhåller, inte ha
krav på sig att tillhandahålla olika varianter av skyddsutrustning för mindre
barn. Propositionsförslaget om undantag för taxitransporter från krav på
särskild skyddsanordning för barn tillstyrks därför. Här aktuell del av
yrkande 1 i motionen avstyrks därmed.

Att nu lägga ett straffrättsligt ansvar på taxiförare och andra förare i
yrkesmässig persontrafik för att särskild skyddsanordning eller bilbälte
används av passagerare - vare sig passageraren är under 15 år eller äldre - är
utskottet inte berett att förorda. Utskottet tillstyrker således propositionsförslaget
om undantag från straffrättsligt ansvar för förare i yrkesmässig
persontrafik och avstyrker yrkande 3 i motion T4 (vpk).

TU 1987/88:5

Utskottet tillstyrker propositionsförslaget om att nya bestämmelser om
privata transporter skall träda i kraft den 1 april 1988. Förslag (del av yrkande
6) i motion T4 (vpk) att ikraftträdandetidpunkten skall bestämmas till den 1
mars 1988 - vilket arbetsgruppen hade föreslagit - avstyrks således.

De i propositionen föreslagna riktlinjerna i övrigt beträffande privata
transporter har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

I motion T4 (vpk) framförs (yrkande 2) ett förslag som syftar till att
regeringen skall undersöka om initiativ krävs för att landstingens service med
spädbarnsstolar skall nå alla berörda föräldrar.

Enligt vad utskottet under hand har inhämtat hjälper alla landsting för
närvarande till med att alla nyblivna föräldrar som så önskar skall kunna
disponera spädbarnsstolar för barnen fram till dess barnen uppnår ungefär
ettårsåldern. Inom vissa landsting lånar man sålunda på förlossningsavdelningar,
mödravårdscentraler och barnavårdscentraler ut sådana stolar. Inom
andra landsting lämnar landstingen bidrag till kostnaden för förhyrning av
stolarna.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen och av att Landstingsförbundet
i yttrande över arbetsgruppens rapport har angivit att landstingen har en
positiv inställning till att tills vidare fortsätta med servicen till nyblivna
föräldrar beträffande spädbarnsstolar bör det här aktuella motionsförslaget
inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.

Riktlinjer beträffande skolskjutsning
Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt de i propositionen framlagda förslagen till riktlinjer skall vid
skolskjutsning med personbilar - inkl. personbilsregistrerade småbussar
(dvs. småbussar som är inrättade för att ta högst åtta passagerare) - såväl
förare som passagerare använda bilbälte på plats där sådant finns.

Fordonets ordinarie bältesutrustning får kompletteras med en särskild
anordning så att antalet platser med bälte utökas. Som exempel på en sådan
anordning nämns dubbelkudde.

Det förordas att de föreslagna riktlinjerna för bältesanvändning skall gälla
även för skolskjutsning inom förskolans ram och transporter av barn på
daghem och familjedaghem i den mån transporterna faller inom ramen för
skolskjutsförordningen. Föredraganden framhåller att självfallet bör liksom
vid privata transporter och övrig skolskjutsverksamhet strävan vara att
genom exempelvis bälteskuddar nå så hög skyddsverkan som möjligt.

Det straffrättsliga ansvaret för att barnen vid skolskjutsning är fastsätta
med bilbälte föreslås ligga på föraren.

Det föreslagna kravet på användning av bilbälte vid skolskjutsning bör
enligt propositionen träda i kraft den 1 augusti 1988.

TU 1987/88:5

Motionsförslagen och utskottets ställningstaganden

Erinran mot huvuddragen i de i propositionen föreslagna riktlinjerna
beträffande skolskjutsning framförs inte heller i någon av motionerna.
Däremot tas också härvidlag olika detaljfrågor upp i motionsyrkanden.
Utskottet vill även här som bakgrund till den fortsatta behandlingen av de
föreslagna riktlinjerna framhålla att utskottet godtar huvuddragen i desamma.

I motion T3 (s) anförs att man ibland skjutsar så många barn i vanliga bussar
som används för skolskjutsning att barn måste stå under hela eller delar av
resan. Motionären begär därför (yrkande 5) att det skall krävas att det finns
sittplatser för alla barn, när transporten sker i vanlig buss. Kritik mot att barn
kan vara hänvisade till ståplatser framförs också i motion T4 (vpk). I denna
motion kritiseras vidare det förhållandet att tre-fyra barn kan vara hänvisade
att sitta på ett säte som för vuxna enbart är ett dubbelsäte.

Genom sin storlek och tyngd ger en buss en viss säkerhet i trafiken för
passagerarna. Denna fördel med buss som skolskjutsfordon får anses
uppväga sådan mindre komfort under färden som påtalas i motionerna. Med
hänsyn härtill och till att man måste ha förståelse för att ståplatser och sätenas
kapacitet av ekonomiska skäl måste utnyttjas vid skolskjutsning är utskottet
inte berett att förorda något riksdagens initiativ i här aktuell fråga.
Motionsyrkandet avstyrks således.

I motion T4 (vpk) vänder sig motionärerna mot att föredraganden inte
föreslår att krav skall ställas på att bilbälten skall finnas vid mellansätena
(klaffsitsar) i s.k. länga taxibilar samt vid passagerarplatser i vanliga bussar
och mindre bussar med specialinredning, dvs. mindre bussar i vilka inretts fler
passagerarplatser än ursprungligt antal. Motionärerna begär (yrkande 4)
bestämmelser om att skolhuvudmännen skall vara skyldiga att för skolskjutsning
använda sig av fordon som är utrustade med bilbälten för samtliga
passagerare.

Enligt propositionen arbetar man inom TSV med frågan om hur mellansätena
i långa taxibilar, som är vanliga som skolskjutsfordon på landsbygden,
skall kunna förses med bilbälten. Innan detta arbete är klart är det som
föredraganden framhåller inte möjligt att ställa krav på bältesanvändning för
de personer som sitter på mellansätena. Vanliga bussar ger genom sin storlek
och tyngd en viss säkerhet i trafiken. Detta jämte praktiska problem med
bilbälten vid t.ex. på- och avstigningar vid hållplatser gör att utskottet inte
heller härvidlag kan ansluta sig till motionskravet. Vad nu sagts gäller också i
fråga om mindre bussar med specialinredning. Härtill kommer att bussar som
används i yrkesmässig trafik enligt föreskrifter av TSV skall vara försedda
med förstärkningar av frontpartiet och av vänstra långsidan för att minska
risken för skador på passagerare och fordon vid en kollision. Utskottet
godtar föredragandens ståndpunkt att inte föreslå bälteskrav i här aktuella
sammanhang och avstyrker således motionsyrkandet.

I motion T4 (vpk) begärs (del av yrkande 1) att bestämmelserna om
skolskjutsning skall innehålla krav på att bilbälteskuddar som komplement
till bilbältena skall tillhandahållas i skolskjutsar för barn upp till tioårsåldern.

TU 1987/88:5

I likhet med föredraganden vill utskottet framhålla att komplettering med
bälteskuddar bör göras i skolskjutsfordon i de fall det går att ordna. Det finns
enligt utskottets mening anledning räkna med att sådan komplettering också
kommer att göras. Enligt föredraganden har på vissa håll i landet överenskommelser
i frågan redan träffats mellan skolmyndigheter och transportentreprenörer.
Motionsyrkandet torde således kunna lämnas utan någon
särskild åtgärd av riksdagen.

Om skolskjutsning inom förskolans ram och transporter av barn på daghem
och familjedaghem anför föredraganden att - om dessa transporter tillhör
tillämpningsområdet för förordningen (1970:340) om skolskjutsning-transporterna
bör regleras på samma sätt som skolskjutsning inom den ordinarie
skolans ram. Behovet av komplettering till det ordinarie bilbältet med
framför allt bälteskuddar bör enligt föredraganden lösas med beaktande
även av praktiska skäl utan kravbunden reglering och självfallet gäller här
liksom vid privata transporter och övrig skolskjutsverksamhet att strävan
skall vara att genom exempelvis bälteskuddar nå så hög skyddsverkan som
möjligt. Utskottet har inte något att erinra mot vad föredraganden sålunda
anför.

För närvarande används i skolskjutsning personbilsregistrerade småbussar i
vilka har inmonterats s.k. skolskjutsinredningar, som möjliggör transport av
ett stort antal barn men som vanligen saknar bilbälten. Klassificering av dessa
fordon som personbilar grundas på ett beslut av regeringen år 1969. I fordon
av detta slag torde det föreslagna bälteskravet beträffande personbilsregistrerade
småbussar inte komma att uppfyllas. För att inte skolskjutsningsmöjligheterna
i kommunerna i onödan skall reduceras i det korta perspektivet
föreslår föredraganden att dispens skall kunna meddelas så att fordonen
kan användas även sedan de nya bestämmelserna har trätt i kraft. Dispens
skall dock kunna lämnas endast beträffande sådana fordon som har
lämplighetsbesiktigats dessförinnan. Fordonen med s.k. skolskjutsinredningar
bör emellertid enligt föredraganden successivt utmönstras och några
nya sådana fordon bör enligt honom inte tas i bruk. Det förutskickas att TSV
skall ha att följa utvecklingen och utfärda de regler som behövs.

I motion T3 (s) begärs (yrkande 4) att dispens för användning av här
aktuella fordon skall få meddelas för högst ett par år.

Utskottet anser att fordon med skolskjutsinredningar bör få användas
under en övergångstid men är inte berett att förorda viss tidpunkt vid vilken
en dispensmöjlighet bör upphöra. Utskottet förutsätter emellertid att
kommunerna kommer att så snart som möjligt använda sig av sådana
entreprenader för skolskjutsning i vilka de nya bälteskraven blir tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker således vad som förordas i propositionen i här
aktuellt avseende och avstyrker motionsyrkandet.

I motion T3 (s) begärs (yrkande 6) att riksdagen skall uttala att nyinvesteringar
i speciella fordon för skolskjutsning får, efter det nya bestämmelser om
skolskjutsning har trätt i kraft, göras endast i fordon som har bilbälten.

Enligt utskottets mening tillgodoses motionsyrkandets syfte av det före -

TU 1987/88:5

slagna nya kravet på bältesanvändning vid skolskjutsning. Motionsyrkandet
bör därför inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I motion T4 (vpk) föreslås (del av yrkande 6) att ikraftträdandetidpunkten för
det föreslagna nya kravet på användning av bilbälte vid skolskjutsning skall
bestämmas till den 1 mars 1988 såsom i motionen har föreslagits beträffande
nya bestämmelser om användning av särskild skyddsanordning eller bilbälte
vid privata transporter. Motionärerna anser att samtliga nya bestämmelser
om användning av bilbälten m.m. bör träda i kraft vid samma tidpunkt.

Med hänsyn till att skolskjutsning upphandlas läsårsvis ansåg arbetsgruppen
att det var lämpligt att nya regler beträffande skolskjutsning fick träda i
kraft den 1 augusti 1988, dvs. vid början av ett nytt läsår. Som ovan har
redovisats föreslås i propositionen - med samma motivering som arbetsgruppens
- att tidpunkten för ikraftträdandet skall bestämmas till den 1 augusti
1988. Utskottet anser också att denna är en lämplig tidpunkt. Utskottet
tillstyrker sålunda propositionsförslaget och avstyrker motionsyrkandet.

De i propositionen föreslagna riktlinjerna i övrigt beträffande skolskjutsning
har inte föranlett någon erinran från utskottet. Som föredraganden framhåller
får de föreslagna riktlinjerna för skolskjutsning betraktas som den
miniminivå som bör krävas.

I motion T4 (vpk) tas upp fråga om skyldighet för kommunerna att anordna
skolskjutsning och om statsbidrag för denna verksamhet. Motionärerna anför
att det i dag föreligger en stor skillnad mellan kommunerna när det gäller
skolskjutsverksamheten och att denna skillnad beror på hur mycket kommunerna
satsar ekonomiskt på verksamheten. För att eleverna skall få tillgång
till en väl fungerande skolskjutsverksamhet med hög säkerhet begär
motionärerna (yrkande 5) att skyldighet skall åläggas kommunerna att
tillhandahålla en skolskjutsverksamhet som har detta syfte och att behovet av
statsbidrag för detta skall undersökas.

Enligt skollagen (1985:1100) 4 kap. 17 § skall kommun inom ett elevområde
kostnadsfritt tillhandahålla skolskjuts för eleverna i sin grundskola, om
skolskjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet.

Utskottet är inte berett att förorda att skyldighet skall åläggas kommunerna
att tillhandahålla skolskjutsning utöver vad som följer av bestämmelserna
i skollagen. Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning till
anmärkning mot den skolskjutsverksamhet som kommunerna bedriver utan
sådan skyldighet.

I fråga om stöd för gymnasieelevers resor vill utskottet hänvisa till att
statsbidrag enligt bestämmelser i förordningen (1983:599) om statsbidrag till
vissa elevresor kan utgå till länshuvudman för kollektiv persontrafik för resor
som företas av bl.a. elever i gymnasieskolan mellan bostaden och skolan, där
färdvägen är minst sex kilometer. Utskottet är inte berett att förorda att
statligt stöd för skolelevernas resor mellan bostad och skola skall utgå
därutöver.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

TU 1987/88:5

Ärendet i övrigt

TU 1987/88:5

Stopplikt vid stillastående skolskjuts har i diskussionen härom motiverats med
att stopplikten torde minska olycksrisken för skolskjutspassagerare som
rusar ut på vägen i närheten av ett skolskjutsfordon. Stopplikten skulle
nämligen innebära att fordon oavsett färdriktning inte skulle få passera ett
skolskjutsfordon som har stannats med föreskrivna blinklyktor tända.

Under tidsperioden 1980-1985 har enligt propositionen nio barn omkommit
vid skolskjutsning. Av dessa har tre dödats i samband med på- eller
avstigning. Uppgifter om hur många barn som har skadats vid skolskjutsning
saknas enligt propositionen.

Arbetsgruppen - som hade haft en promemoria av TSV om stopplikt vid
stillastående skolskjuts som underlag för sina överväganden i frågan -anförde att en sådan plikt skulle kunna leda till vissa förhållanden som kunde
inverka negativt på säkerheten såväl för skolbarnen som för andra trafikanter.

Stopplikten skulle enligt arbetsgruppen skapa en falsk säkerhet hos
skolbarnen, en säkerhet som inte finns på samma sätt då de åker med andra
fordon än skolskjutsfordon. Det skulle vara svårt för barnen att ändra
beteende med hänsyn till vilket fordon - skolskjuts eller ej skolskjuts - de har
stigit av. Barnen borde därför lära sig ett beteende oavsett vilket fordon de
åker i.

Det förhållandet att det framför allt i landsbygdskommuner förekommer
olika blandformer mellan renodlad kollektivtrafik och skolskjutstrafik för
transporter av skolbarn kunde enligt arbetsgruppen göra det ännu svårare för
barnen att anpassa beteendet med hänsyn till vilket slags fordon de åker med.

En stopplikt kunde vidare enligt arbetsgruppen medföra komplikationer
för andra trafikanter genom att trafikrytmen störs till följd av köbildning.
Man kunde enligt arbetsgruppen också förvänta sig ett ökat antal omkörningar
av skolskjutsfordon i rörelse.

Arbetsgruppens samlade bedömning var att stopplikt vid stillastående
skolskjuts inte borde införas. Föredraganden anför att han finner arbetsgruppens
bedömning riktig.

I motion T2 (m) begärs emellertid att stopplikt vid stillastående skolskjuts
skall införas fr.o.m. den 1 april 1988. Motionären framhåller att det är helt
nödvändigt med särskilda insatser för att söka begränsa riskerna för barn i
samband med på- och avstigning av skolskjutsfordon med hänsyn till att ett
antal barn har dödats i samband härmed och till att antalet barn som har
skadats i samband med på- och avstigning enligt honom torde vara stort.
Motionären avfärdar arbetsgruppens invändningar mot en stopplikt. Han
påpekar att det främst är målsmännens och skolans uppgift att se till att
barnen bibringas beteendet att alltid vara uppmärksamma i samband med att
de stiger på eller av ett fordon och att skolskjutsarna till betydande del
trafikerar ren landsbygd där nackdelarna för andra trafikanter med en
stopplikt är mindre.

Utskottet instämmer i föredragandens och arbetsgruppens bedömning i
frågan om införande av stopplikt vid stillastående skolskjuts och är således

inte berett att stödja motionsförslaget. Frågan bör dock följas närmare och
utskottet konstaterar med tillfredsställelse att föredraganden i propositionen
har förutskickat att TSV avses få ett uppdrag med detta syfte. I likhet med
vad arbetsgruppen har gjort vill utskottet understryka vikten av att kommuner
i samverkan med väghållare vid planering av turer och iordningställande
av på- och avstigningsplatser för skolskjutsar fortsätter strävandena att
uppnå högsta säkerhet för barnen.

Utskottet föreslår således att vad som anförs i propositionen om stopplikt
vid stillastående skolskjuts lämnas utan erinran av riksdagen och att
motionen avslås.

Vad som i övrigt anförs i propositionen föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Hemställan
Utskottet hemställer

Riktlinjer beträffande privata transporter

1. beträffande användning av bilbälte från sjuårsåldern

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T3 (s) yrkande 1
godkänner de riktlinjer som förordas i proposition 1987/88:33 i detta
hänseende,

2. beträffande undantag för annan än vårdnadshavare från krav på
särskild skyddsanordning för barn

att riksdagen

a) godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta
hänseende,

b) lämnar motion 1987/88:T3 (s) yrkande 3 utan särskild åtgärd,

3. beträffande undantag från krav på särskild skyddsanordning för
barn vid tillfällig förhyrning av bil

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T3 (s) yrkande 2 i denna
del godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta
hänseende,

4. beträffande krav på särskild skyddsanordning för barn vid
förhyrning av bil för längre tid

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T3 (s) yrkande 2 i återstående del
utan särskild åtgärd,

5. beträffande undantag från krav på särskild skyddsanordning för
barn vid taxitransporter, m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 1 i
denna del godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta
hänseende,

6. beträffande undantag från straffrättsligt ansvar för förare i
yrkesmässig persontrafik

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 3
godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta hänseende,

TU 1987/88:5

7. beträffande ikraftträdandetidpunkt

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 6 i
denna del godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta
hänseeende,

8. beträffande föreslagna riktlinjer i övrigt för privata transporter
att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i
detta hänseende i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,

9. beträffande landstingens service med spädbarnsstolar
att riksdagen avslår motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 2,

Riktlinjer beträffande skolskjutsning

10. beträffande sittplatser för alla barn vid skolskjutsning i vanlig
buss

att riksdagen avslår motion 1987/88:T3 (s) yrkande 5,

11. beträffande fråga om bilbälten i långa taxibilar, vanliga bussar
och mindre bussar med specialinredning

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 4
godkänner vad i propositionen anförs i detta hänseende,

12. beträffande bilbälteskuddar för barn upp till tioårsåldern

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 1 i återstående
del utan särskild åtgärd,

13. beträffande skolskjutsning inom förskolans ram och transporter
av barn på daghem och familjehem

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i propositionen i
detta hänseende,

14. beträffande dispens för användning av vissa småbussar
att riksdagen

a) godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen om dispens
för användning av småbussar med s.k. skolskjutsinredning,

b) avslår motion 1987/88:T3 (s) yrkande 4 om tid för vilken dispens
bör få meddelas,

15. beträffande krav på bilbälten i nya skolskjutsfordon

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T3 (s) yrkande 6 utan särskild
åtgärd,

16. beträffande ikraftträdandetidpunkt

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 6 i
återstående del godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i
detta hänseende,

17. beträffande föreslagna riktlinjer i övrigt för skolskjutsning

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i
detta hänseende i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,

18. beträffande skolskjutsning som obligatorisk uppgift för kommunerna
och statsbidrag härför

att riksdagen avslår motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 5,

TU 1987/88:5

/ ärendet upptagna frågor i övrigt

19. beträffande stopplikt vid stillastående skolskjuts

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T2 (m) lämnar utan
erinran vad som anförs i propositionen i detta hänseende,

20. beträffande ärendet i övrigt

att riksdagen lämnar utan erinran vad som i övrigt anförs i propositionen.

Stockholm den 3 december 1987
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), Gösta Andersson (c), Rune Johansson (s), Per
Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Hugo
Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Jarl Lander (s), Ingrid Hasselström Nyvall
(fp), Rune Thorén (c) och Berit Larsson (vpk).

Reservationer

1. Undantag från krav på särskild skyddsanordning för barn vid
tillfällig förhyrning av bil (mom. 3)

Berit Larsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”om kunderna” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen bör man på vårdnadshavaren ställa krav på att
han/hon skall svara för att särskild skyddsanordning finns i bil även om den
förhyrs tillfälligt. Vårdnadshavaren bör kunna förhyra skyddsanordning i
samband med förhyrning av bilen. Biluthyrningsföretag kan beräknas
komma att hyra ut skyddsanordningar. Utskottet kan således inte tillstyrka
att undantag från krav på särskild skyddsanordning för barn skall kunna
föreligga vid tillfällig förhyrning av bil. Utskottet ansluter sig således till
motionsyrkandet i vad det avser tillfällig förhyrning av bil.

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande undantag från krav pä särskild skyddsanordning för
barn vid tillfällig förhyrning av bil

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T3 (s) yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
detta hänseende.

TU 1987/88:5

2. Undantag från krav på särskild skyddsanordning för barn vid
taxitransporter, m.m. (morn. 5)

Berit Larsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Det kan inte orsaka några större olägenheter för taxi att medföra
bilbälteskuddar så att man vid behov kan förbättra säkerheten för barn upp
till tioårsåldern som skall åka i taxibil. Såsom föreslås i här aktuell del av
yrkande 1 i motion T4 (vpk) bör de nya bestämmelserna innefatta krav på att
bilbälteskuddar vid behov skall tillhandahållas vid taxitransporter för barn
upp till tio års ålder.

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort har följande lydelse:

5. beträffande undantag från krav på särskild skyddsanordning för
barn vid taxitransporter, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
detta hänseende,

3. Undantag från straffrättsligt ansvar för förare i yrkesmässig
persontrafik (mom. 6)

Berit Larsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Att nu” och
slutar med ”motion T4 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det rimligt att även förare i yrkesmässig
persontrafik skall ha ett straffrättsligt ansvar för att barn som färdas som
deras passagerare använder särskild skyddsanordning eller bilbälte. Utskottet
stöder sålunda det krav som framställs i yrkande 3 i motion T4 (vpk) om
att sådant ansvar skall läggas på denna kategori förare.

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande undantag från straffrättsligt ansvar för förare i
yrkesmässig persontrafik

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

TU 1987/88:5

4. Sittplatser för alla barn vid skolskjutsning i vanlig buss
(mom. 10)

Berit Larsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Genom sin”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Den kritik som framförs i motionerna mot att barn vid skolskjutsning i
vanlig buss måste stå under färden eller dela på sittplatser för vuxna måste
beaktas från både trafiksäkerhetssynpunkt och från komfortsynpunkt. I nya
bestämmelser om skolskjutsning bör som föreslås i motion T3 (s) ingå krav på
att alla barn skall ha sittplats när transporten sker i vanlig buss.

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande sittplatser för alla barn vid skolskjutsning i vanlig
buss

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T3 (s) yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

5.Skolskjutsning som obligatorisk uppgift för kommunerna
och statsbidrag härför (mom. 18)

Berit Larsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion T4 (vpk) är det inte tillfredsställande att det i dag
föreligger skillnader mellan kommunerna när det gäller verksamheten med
skolskjutsning. Det är betänkligt när detta, som det också påpekas i
motionen, inte i första hand beror på trafiksituationen eller på hur farlig
skolväg barnen har utan på hur mycket kommunerna satsar ekonomiskt på
verksamheten.

Enligt utskottets mening bör all skolskjutsning bli en obligatorisk uppgift
för kommunerna, och kommunerna bör få statsbidrag till verksamheten.
Förslag härom bör föreläggas riksdagen under nästa år. Utskottet ansluter sig
således till här aktuellt yrkande i motion T4 (vpk).

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande skolskjutsning som obligatorisk uppgift för kommunerna
och statsbidrag härför

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T4 (vpk) yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

TU 1987/88:5

Särskilt yttrande

TU 1987/88:5

Stopplikt vid stillastående skolskjuts (mom. 19)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anför:

Det är som utskottet framhåller värdefullt att TSV följer frågan om
införande av stopplikt vid stillastående skolskjuts. Vi utgår från att TSV även
skall följa erfarenheterna från andra länder. Den i motion T2 (m) upptagna
frågan om vem som skall bära ansvaret för att barn som inte är trafikmogna
inte skall riskera att bli påkörda av annat fordon i samband med att de stiger
på eller stiger av ett skolskjutsfordon är central i sammanhanget.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING tu 1987/88:5

Sammanfattning 1

Propositionens hemställan 2

Motionerna 2

Bakgrund 3

Utskottet 4

Riktlinjer beträffande privata transporter 5

Propositionens huvudsakliga innehåll 5

Motionsförslagen och utskottets ställningstaganden 5

Riktlinjer beträffande skolskjutsning 8

Propositionens huvudsakliga innehåll 8

Motionsförslagen och utskottets ställningstaganden 9

Ärendet i övrigt 12

Hemställan 13

Reservationer 15

Särskilt yttrande 18

göteb Stockholm 1987 14038