Trafikutskottets betänkande
1987/88:28

om inriktning av telepolitiken (prop. 1987/88:118)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar och tillstyrker utskottet regeringens förslag i
proposition 1987/88:118 om inriktningen av telepolitiken.

Regeringens förslag avser (1) mål och inriktning för telepolitiken, (2)
inrättande av en ny myndighet, statens telenämnd, som skall överta
televerkets uppgifter att utfärda föreskrifter om anslutning av utrustning till
det allmänna telenätet, (3) avveckling av televerkets ensamrätt att ansluta
kontorsväxlar och myntapparater till detta nät samt (4) inriktningen och
omfattningen av televerkets verksamhet under perioden 1988-1991 och
soliditetsmål för verket.

Frågor om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på teleområdet skall
utredas närmare tillsammans med motsvarande frågor på postområdet. I
propopositionen förutskickas utredningen som numera har tillsatts.

I anslutning till propositionen behandlas närmare 50 motionsförslag avseende
frågor som behandlas i propositionen och andra frågor om telekommunikationerna.
Motionsförslagen avstyrks eller föreslås lämnade utan särskild
åtgärd av riksdagen.

Vid betänkandet har fogats 16 reservationer, nämligen sex av m- och
fp-ledamöterna tillsammans, fyra av fp-ledamöterna ensamma, två av
c-ledamöterna samt fyra av vpk-ledamoten.

I följande reservationer följs upp förslag i motioner som väckts med
anledning av propositionen, nämligen

av vpk-ledamoten beträffande krav på ytterligare utredning före beslut om
mål och inriktning för telepolitiken (nr 1) och inriktning mot effektiv
konkurrens (nr 3),

av m- och fp-ledamöterna beträffande utförsäljning m.m. av Teleinvest AB
(nr 4), ett sammanhållet öppet telenät (nr 5) och uppdrag att överväga
uppdelning av telenätet på två eller flera bolag (nr 6),
av fp-ledamöterna beträffande omfattningen av utredningsarbetet (nr 7),
av m- och fp-ledamöterna beträffande vissa ytterligare uppgifter för statens
telenämnd (nr 8) och uppgifter för statens telenämnd på radiokommunikationsområdet
(nr 9),

av vpk-ledamoten beträffande avveckling av anslutningsmonopolen på
kontorsväxlar och myntapparater (nr 10),

TU

1987/88:28

1 Riksdagen 1987/88.15sami. Nr 28

av m- och fp-Iedamöterna beträffande tillåtande fullt ut av s.k. tredjepartstrafik
(nr 11) samt

av fp-ledamöterna beträffande televerket och informationsteknologiprogrammet
(nr 12) och minskning av televerkets investeringsexpansion (nr
14).

I övriga reservationer följs upp förslag i motioner som väckts under den
allmänna motionstiden i år.

Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1987/88:118 om inriktning av telepolitiken föreslår regeringen
(kommunikationsdepartementet) riksdagen att

1. godkänna föredragande departementschefens förslag till mål och
inrikting för telepolitiken,

2. godkänna att en ny myndighet inrättas med de uppgifter som föredragande
departementschefen har förordat,

3. godkänna att televerkets ensamrätt att ansluta kontorsväxlar och
myntapparater till televerkets anläggningar upphör senast fr.o.m. den 1
januari 1990 resp. den 1 januari 1989,

4. godkänna vad föredragande departementschefen har förordat rörande
inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet och investeringar
under perioden 1988-1991,

5. godkänna att televerkets verksamhet skall inriktas på det soliditetsmål
som föredragande departementschefen har förordat.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:118

1987/88:T107 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. tredjepartstrafiken,

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av sociala och regionala hänsynstaganden,

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utjämning av taxorna,

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om radiokommunikationerna.

1987/88:T108 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och service
inom telepolitiken.

1987/88:T109 av Ulla Pettersson (s) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
teletaxorna till och från Gotland.

1987/88:T110 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen tar sådant initiativ att varje företag får möjlighet teckna
ett telefonabonnemang på "hushållsvillkor”.

TU 1987/88:28

2

1987/88:T111 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 020-nummer införs till riksdagen enligt vad i motionen anförts.

1987/88:T112 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de övergripande målen för svensk telepolitik,

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det icke önskvärda i att sammanföra utredning av postverkets
ansvar med utredningen av regionalpolitiska, socialpolitiska och försvarspolitiska
telefrågor,

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förbättrad säkerhet i landets telenät,

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvar och arbetsuppgifter för statens telenämnd,

5.att riksdagen beslutar avskaffa monopolet för s.k. tredjepartstrafik och
monopolet för höghastighetsmodem,

6.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om takten för televerkets investeringsexpansion,

7.att riksdagen beslutar avskaffa televerkets nuvarande ansvar för extern
forskning och utveckling,

8.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ny organisation och ny ägandeform för den nuvarande telekoncernen
i syfte att skapa förutsättningar för effektiv konkurrens, avseende
såväl nät som tjänster,

9.att riksdagen beslutar om utförsäljning och börsintroduktion av Teleinvest
AB.

1987/88:T113 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts mot en ”engelsk modell” och nyliberala strävanden i telepolitiken,

2.att riksdagen avslår propositionens förslag om ytterligare uppluckring av
televerkets monopol,

3.att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om inriktningen av
telepolitiken grundad på den aviserade utredningen av bl.a. statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på teleområdet och förtydligande av televerkets
roll och uppgifter.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1988

1987/88:T201 av Gösta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

I. (delvis) att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om sociala och regionalpolitiska mål för posten och televerket,

9. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
undvikande av dramatiska omkastningar av taxe- och servicenivåerna på
teleområdet,

10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelning av inträdeskostnaderna för telefon över en längre tidsperiod,

II. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inträdeskostnaderna vid dubbel bosättning och för näringsidkare,

TU 1987/88:28

3

12. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
utveckling av teleservicen på sjukhus och andra institutioner,

13. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppdrag till televerket att förse varje ort med minst en modern telefonautomat,

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
växelmonopolets upphörande.

1987/88:T207 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt utbyggnad av tele- och datakommunikationsnätet,

1987/88:T211 (delvis) av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationerna
i Västmanland.

1987/88:T216 (delvis) av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om satsning på kommunikationerna i Gävleborgs län.

1987/88:T218 (delvis) av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ökade inleveranser från televerket och luftfartsverket
med 365 milj.kr. resp. 200 milj.kr. budgetåret 1988/89.
Motiveringen till yrkandet finns i motion 1987/88:Fi220 (c).

1987/88:T221 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets
avkastningskrav att inleveransen till statsbudgeten blir ytterligare 450
milj.kr.

1987/88:T801 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär om åtgärder i syfte att stoppa indragningar av telefonkiosker
på landsbygden.

1987/88:T802 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala
föreningars telefonabonnemang.

1987/88:T803 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad
konkurrens på teleområdet.

1987/88:T804 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att televerket får i uppdrag att göra en fullständig
ekonomisk redovisning för kabel-TV-divisionens veksamhet.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1987/88:Kr411 (vpk).

1987/88:T805 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om enhetliga telefonnummer för
vissa myndigheter.

1987/88:T806 av Ulla Tillander och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
telefonabonnemangsavgift för ideella organisationer.

TU 1987/88:28

4

1987/88:T807 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ideella organisationers telefonabonnemang bör
prissättas enligt den lägre taxan.

1987/88:T808 av Börje Stensson och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att samtliga
teleabonnenter inom Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar.

1987/88:T809 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att ett enhetligt system för uppringning av statliga
verk och myndigheter bör utredas, syftande bl.a. till kostnadsmässig
neutralitet oavsett varifrån i landet som myndighet uppringes.

1987/88:T810 av Ewy Möller (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om omprövning av det av
regeringen godkända taxeförslaget så vitt avser ideella föreningar.

1987/88 :T811 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teletaxorna.

1987/88:T812 av Arne Andersson i Ljung och Stig Bertilsson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om televerkets aviserade kostnadshöjningar för hemvärnet.

1987/88:T813 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de stora
höjningar av telefonabonnemang som televerket gjort samt att dessa måste
sänkas i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:T814 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motion 1987/88:Kr507 (fp) anförts om
telefonkostnader för lokala föreningar.

1987/88:T923 (delvis) av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av egen postadress och nytt riktnummer för
Pauliströms samhälle.

Bakgrund

Televerkets uppgifter och organisation

Affärsverket televerket skall enligt sin instruktion (1985:754) verka för att
samhällets och enskildas behov av telekommunikationer tillgodoses och
därtill svara för att möjligheten till radiokommunikation utnyttjas på bästa
sätt. Televerket har - vidare enligt instruktionen - hand om statens
telefonrörelse och de övriga tjänster för vilka verket utnyttjar det telenät som
det förvaltar för statens räkning (det allmänna telenätet). Det åligger
televerket att (1) underhålla och utveckla det allmänna telenätet, (2)
installera och underhålla teleanläggningar, (3) bestämma de geografiska
områden som behövs för att driva televerksamheten på ett rationellt sätt samt
(4) förmedla telefonsamtal och telemeddelanden.

TU 1987/88:28

5

I proposition 1986/87:100 bil. 8 (s. 166) beskrevs televerkets verksamhet och
organisation sålunda:

Telefon och andra tjänster inom området talkommunikation är basen för
verksamheten. Därutöver arbetar televerket med teleanknutna informationssystem
för data, text och bild. Verket sköter distributionen av Sveriges
Radios radio- och TV-program och ansvarar för hushållningen med radiofrekvenser.
Verket har ett ansvar för och skall medverka till att det inom landet
bedrivs en sådan forskning och utveckling att Sverige kan behålla sin
framträdande ställning inom telekommunikationsområdet.

Televerket bedriver verksamhet både inom verkets ram och i bolagsform.
Den verksamhet som bedrivs i bolagsform skall vara ett naturligt stöd och
komplement till televerkets egen verksamhet och vara inordnad i en
koncernstrategi.

Televerkskoncernen består av en verksdel och en bolagsdel. Med undantag
av utvecklingsföretaget Ellemtel Utvecklings AB och satellitföretaget
Nordiska Telesatellit AB (Notelsat) ägs och styrs bolagsdelen via Teleinvest
AB. Verksdelen består av huvudkontor, fyra centrala avdelningar, tre
divisioner samt 20 geografiska teleområden. Teleinvestgruppens bolag är
inordnade i televerkskoncernens strategi genom att Teleinvest AB skall
utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens
affärsstrategi och som förutsätter flexibelt, snabbt och affärsmässigt
effektivt handlande i konkurrensmiljö. Dessa utvecklingsinsatser kanaliseras
till befintliga dotterbolag, nybildade företag eller förvärvade företag och
verksamheter.

Statsmakterna uttalade år 1980 (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr. 132) att de
delar av televerkets verksamhet som var konkurrensutsatta och inte utgjorde
integrerade delar av grundtjänsterna - till vilka t.ex. telefon och telex
hänfördes - i princip borde bedrivas i bolagsform. Televerkets industridivision
övergick därefter i bolagsform (Teli AB). För konkurrensutsatta
verksamheter som inte ”bolagiserades” ålades verket att redovisa kostnader
och intäkter separat (särkostnadsredovisning).

Närmare bestämmelser om verksamheten

Närmare bestämmelser om det allmänna telenätet finns i teleförordningen
(1985:765). Televerkets uppgifter på radioområdet anges i olika följdförfattningartill
radiolagen (1966:755), bl.a. kungörelsen (1967:446) om radiosändare.

Regeringen fastställer (i teleförordningen) avgifter för huvudledningar till
telefonapparater i bostäder och avgifter för telefonsamtal från andra
telefonapparater än telefonautomater. Televerket fastställer enligt bemyndigande
i teleförordningen villkor och avgifter i övrigt för att utnyttja det
allmänna telenätet samt övriga villkor och avgifter inom olika verksamhetsområden.

Televerkets monopol

TU 1987/88:28

Televerket har inte någon ensamrätt att upprätta och driva telenät. Vid sidan
av televerket har sålunda SJ, statens vattenfallsverk och försvaret drivit stora

6

nät för eget bruk. Televerket har däremot haft ett anslutningsmonopol när
det gäller det allmänna telenätet. Detta monopol har successivt minskat i
omfattning.

Om anslutning av apparater till det allmänna telenätet gäller enligt 2 §
första stycket i teleförordningen att abonnentväxlar hör till det allmänna
telenätet medan televerket i övrigt bestämmer nätets omfattning. Televerkets
anslutningsmonopol omfattar numera - förutom abonnentväxlar -telefonautomater för allmänt bruk. Televerket har tidigare i år upphävt ett
anslutningsmonopol avseende dataanslutningsutrustning (modem) för höga
hastigheter för datakommunikation över telefonnätet. När det gäller ändring
av de kvarstående anslutningsmonopolen avseende abonnentväxlar och
telefonautomater skall det erinras om att statsmakterna år 1985 framhöll
(prop. 1984/85:158, TU 28, rskr. 382) att principiella förändringar av
televerkets verksamhet bör underställas riksdagens prövning.

Former för statsmakternas styrning av televerket

Mot bakgrund av data- och teleteknikens snabba utveckling har televerket på
senare år - genom successiva riksdagsbeslut - fått ökad ekonomisk handlingsfrihet
och bättre möjligheter att handla marknadsmässigt. De traditionella
anslagsframställningarna har ersatts av rullande treårsplaner, avsedda
att ge statsmakterna ett bättre underlag än tidigare för en övergripande
styrning av televerkskoncernens verksamhet. I ett treårsperspektiv belyses
således prognostiserad efterfrågan på verkets produkter och tjänster,
planerade investeringsvolymer samt de finansiella konsekvenserna i fråga
om kapitalbehov, finansieringskällor, soliditet, räntabilitet, taxenivå och
resultat. Vidare redovisas servicenivåer, produktivitetsutveckling samt strategin
för den pågående moderniseringen och utbyggnaden av telenätet.

Fastställd inriktning av televerkets verksamhet m.m. under perioden 1988-1990

För televerkets verksamhet m.m. under perioden 1988-1990 gäller följande.
Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av verksamheten och
investeringarna samt soliditets-, räntabilitets-, prisnivå- och servicemålen
(prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 17, rskr. 212).

Televerkskoncernens omsättning beräknas under perioden 1988-1990 öka
från 22 miljarder kronor per år till knappt 26 miljarder kronor per år. Antalet
anställda i verket exkl. industridivisionen beräknas öka från ca 43 500 till ca
45 000. Arbetsproduktiviteten - mätt i försäljning i fast pris per anställd -beräknas öka med 5,3 % per år.

Huvudinriktningen av televerkets verksamhet skall vara att verket genom
olika åtgärder - inkl. mycket omfattande investeringar - skall söka komma
till rätta med framkomlighetsproblem i telenätet samtidigt som man bygger
upp ett modernt nät med möjlighet till nya tjänster. Nätutveckling och
nättjänster skall prioriteras, och satsningarna skall innebära att brist på
telekommunikationer inte någonstans i vårt land skall kunna vara hinder för
etablering och drift av verksamhet. Televerkskoncernens investeringar
beräknas uppgå till ca 27 miljarder kronor, varav ca 16.5 miljarder kronor

TU 1987/88:28

7

avser telenätet och återstoden huvudsakligen investeringar i utrustning, som
hyrs ut till abonnenterna, samt radioanläggningar, fastigheter, maskiner och
inventarier.

De fastställda servicemålen avser framkomlighet i telefonnätet, genomsnittlig
tid för avhjälpande av fel samt genomsnittlig leveranstid för telefon.
Som mål i dessa hänseenden gäller (1) att i genomsnitt minst 98 % av alla
försök att koppla upp rikssamtal under vanlig kontorstid skall lyckas, (2) att
tiden mellan anmälan om ett fel och avhjälpande av felet skall vara i
genomsnitt högst 2,1 arbetsdagar och att 55 % av felen skall vara avhjälpta
inom åtta timmar från felanmälan under vardagar resp. (3) att leveranstiden
för en anslutning till telefonnätet (huvudledning) för telefon i en permanentbostad
skall vara högst 17 dagar.

Som mål för prisnivån gäller att priserna skall höjas högst i takt med
höjningen av den allmänna prisnivån.

Soliditeten för televerkskoncernen, dvs. relationen mellan eget kapital och
totalt kapital, skall från 63,6 % verkamhetsåret 1985/86 ökas till 65 % år
1990.

Kravet på räntabilitet för televerkskoncernen är att avkastningen på eget
kapital skall vara så stor att soliditetsmålet kan uppnås.

Televerkets egna kapital (verkskapitalet), som utgörs av statskapitalet (1
760 milj. kr.) och avsättningar, beräknas öka från drygt 26,8 miljarder kronor
år 1987 till 38,2 miljarder år 1990-koncernens egna kapital från drygt 28,2
milj. kr. till nära 38,2 milj. kr. Till statsverket skall enligt televerkets
instruktion inlevereras avkastning på verkets fasta statskapital beräknad
enligt fastställd avkastningssränta (för närvarande ca 11,25 %).

Utskottet
1 Inledning

Den tekniska utvecklingen på teleområdet under senare år har varit
revolutionerande och har bl.a. inneburit att möjligheterna att i telenäten
hantera information på komplicerade och specialiserade sätt har ökat. Till
kopplings- (växlings-) och transmissions- (överförings-)funktionerna för
kommunikationstjänster har lagts en rad andra möjliga funktioner. Detta har
gjort att tjänsterna som kan tillhandahållas i telenäten blir allt svårare att
skilja från varandra. Gränsen mellan tele- och dataområdena har därigenom
suddats ut liksom gränsen mellan telekommunikation och andra områden. I
produktionssystemet för teletjänster, telesystemet, verkar numera även
andra ”teleföretag’" än televerket.

Föredragande departementschefen framhåller i proposition 1987/88:118
att televerkets anläggningar på grund av deras omfattning och centrala
placering i telesystemet har en särställning. De tekniska konstruktioner som
används i dessa anläggningar har därför, framhåller han vidare, avgörande
betydelse för hur de privata delarna av systemet skall vara utformade för att
samverkan mellan delarna skall vara möjlig. Detta aktualiserar enligt
föredraganden ytterst frågan om statens ansvar för telesystemets kvalitet och

TU 1987/88:28

8

utformning i ett läge då aktörerna, tjänsterna och produkterna ökar i antal
och gäller därmed också televerkets och andra myndigheters roll och
uppgifter i den nya miljön. Utvecklingen har, sammanfattar föredraganden,
lett till att nya ställningstaganden av statsmakterna behövs på teleområdet.

På grundval av förslag i en av kommunikationsdepartementets referensgrupp
för telefrågor avgiven rapport (Ds K 1987:9) Tele i förändring och i ett
av utredningen (K 1985:03) om vissa myndighetsuppgifter inom televerket
m.m. avgivet betänkande (Ds K 1987:10) Televerkets myndighetsutövning
jämte remissyttranden över rapporten och betänkandet samt televerkets
förslag i en reviderad treårsplan för perioden 1988-1990 och i en treårsplan
för perioden 1989-1991 läggs i propositionen fram förslag om inriktningen av
telepolitiken, m.m.

Sålunda föreslås i propositionen (1) mål och inriktning för telepolitiken
och redovisas behovet av ytterligare utredning av statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på teleområdet och televerkets roll. Grundval för
utredningen skall vara förslagen till mål och inriktning för telepolitiken.
Vidare föreslås att (2) en ny myndighet, statens telenämnd, skall inrättas.
Nämnden skall överta televerkets uppgifter att utfärda föreskrifter om
anslutning av utrustning till det allmänna telenätet. I anslutning härtill
redovisas (3) behovet av viss översyn berörande lagstiftningen på radiokommunikationsområdet.
1 propositionen föreslås vidare (4) att televerkets
ensamrätt att ansluta kontorsväxlar och myntapparater till det allmänna
telenätet skall upphöra senast den 1 januari 1990 resp. den 1 januari 1989.
Slutligen behandlas (5) frågor om inriktning och omfattning av televerkets
verksamhet under perioden 1988-1991 samt soliditetsmål, m.m.

Med stöd av ett av regeringen den 5 maj i år lämnat bemyndigande har
chefen för kommunikationsdepartementet samma dag beslutat att tillkalla en
utredning för att (dir. 1988:11) bedöma och föreslå preciseringar av statens
regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och postområdena. Utredningen
(K 1988:02) har fått parlamentarisk förankring.

1 den ordning propositionsförslagen m.m. sålunda har angivits kommer de att
närmare behandlas i det följande. I anslutning till behandlingen av förslagen
m.m. i propositionen behandlas förslag som har förts fram i motioner som har
väckts under den allmänna motionstiden i år och i motioner som har väckts
med anledning av propositionen.

2 Mål och inriktning för telepolitiken m.m.

Utgångspunkt för propositionsförslagen är att telepolitiken skall ange
grundläggande riktlinjer och utgångspunkter för beslut som rör telekommunikationer.

Föredraganden redovisar i propositionen sin syn på mål för telepolitiken
samt - med dessa mål som utgångspunkt - sin syn på inriktningen av
telepolitiken och hur han anser att man med olika telepolitiska medel skall
kunna påverka beslut om konsumtion, produktion, investeringar och
betalning. Föredraganden påpekar att de mål som han föreslår är allmänt
formulerade men att de ändå torde kunna fylla sin funktion som en bas och en
vägledning för de ställningstaganden och åtgärder som kommer att krävas i

TU 1987/88:28

9

framtiden. Trots deras allmänna karaktär bör riksdagen enligt föredraganden
lägga fast målen och inriktningen för telepolitiken. I propositionen
föreslås sålunda att riksdagen skall godkänna föredragandens förslag till mål
och inriktning för telepolitiken. Föredraganden hänvisar emellertid till att
frågorna om bl.a. statens regionalpolitiska och sociala ansvar på teleområdet
och om televerkets roll och uppgifter skall närmare utredas.

I motion TI 13 (vpk) kritiseras regeringen för att den vill att allmänt
formulerade mål och riktlinjer för telepolitiken skall fastställas och att först
därefter servicemål m.m. skall utredas. Enligt motionärerna hade det varit
en naturligare ordning att först utreda och sedan komma till riksdagen med
förslag om mål och riktlinjer. Motionärerna yrkar därför (yrkande 3) att
riksdagen hos regeringen skall begära ett nytt förslag angående mål och
inriktning för telepolitiken grundat på bl.a. utredning om statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på teleområdet och om förtydligande av televerkets
roll och uppgifter.

Utskottet anser att vad som anförs och föreslås i propositionen väl kan
läggas till grund för överväganden och beslut nu om mål och inriktning för
telepolitiken. Härigenom ges utgångspunkter för det numera beslutade
utredningsarbetet. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

2.1 Telepolitikens mål

2.1.1 Föredragandens förslag

Föredraganden föreslår att det övergripande målet för telepolitiken skall vara
att medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen i vårt lands
olika delar skall erbjudas en tillfredsställande tillgång på telekommunikationer
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Han framhåller att det
yttersta syftet med statens agerande på teleområdet är att telekommunikationerna
skall bidra till att bibehålla och utveckla välfärden och att telepolitiken
därvid kompletterar den allmänna ekonomiska politiken, socialpolitiken
samt regional- och arbetsmarknadspolitiken.

Det föreslagna övergripande målet vidareutvecklas av föredraganden i
fem delmål med rubriker, innebörd och kommentarer enligt nedan.

God tillgänglighet och service. Telesystemet skall utformas så att det ger en
god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer.

Föredraganden framhåller bl.a. att det inte är möjligt eller lämpligt att
staten tar ett övergripande ansvar för att alla olika behov av teletjänster
tillgodoses utan det övergripande ansvaret bör avse grundläggande telekommunikationer.
Staten bör, framhåller han vidare, se till att dessa erbjuds med
god tillgänglighet och service. Det är enligt föredraganden fundamentalt att
alla människor i landet skall erbjudas en telefonanslutning i den permanenta
bostaden till samma pris och med samma service och kvalitet.

Föredraganden förordar att statsmakterna - såsom numera sker - skall
ange riktlinjer för servicegrad m.m. för grundläggande telekommunikationer
i samband med behandlingen av televerkets treårsplaner. Han föreslår
inte någon ändring i nuvarande servicemål, dvs. målen i genomsnitt minst 98
% lyckade uppkopplingsförsök när det gäller framkomlighet i telenätet,

TU 1987/88:28

10

högst 2,1 arbetsdagar mellan felanmälan och avhjälpande av fel och 55 % av
felen avhjälpta inom 8 arbetstimmar när det gäller tid för avhjälpande av fel
samt högst 17 dagars genomsnittlig leveranstid när det gäller telefon i
permanentbostad.

Effektivitet. Telesystemet skall utformas så att det bidrar till ett effektivt
resursutnyttjande i samhället som helhet samtidigt som det i sig skall vara
effektivt.

Utvecklingsmöjligheter. Telesystemet skall utformas så att utvecklingsmöjligheterna
tas till vara.

Regional balans och sociala hänsyn. Telesystemet skall utformas så att det
bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden.

Föredraganden erinrar om att regionalpolitiken syftar till att ge alla
människor, oavsett var de bor i vårt land, tillgång till arbete, service och en
god miljö. Detta har bl.a. kommit till uttryck i att riksdagen särskilt har
markerat televerkets samhällsansvar för s.k. grundtjänster, till vilka telefon
hör.

För tillgodoseende av sociala hänsyn bör telepolitiken enligt föredraganden
t.ex. syfta till att alla skall ha råd att utnyttja grundläggande telekommunikationer.

Uthållighet under kriser och krig. Telesystemet skall vara uthålligt och
tillgängligt under kriser och i krig.

2.1.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motionerna har inte någon invändning framförts mot det föreslagna
övergripande målet och de föreslagna delmålen för telepolitiken. Däremot
har frågor tagits upp som har anknytning till de föreslagna delmålen,
nämligen om tillgången till telefon för sjukhuspatienter m.fl., tillgången till
telefonautomater, enhetliga telefonnummer för vissa myndigheter m.fl.,
telefonkatalogerna för Östergötlands län, riktnummer för telefoner i Pauliström,
televerkets regionalpolitiska och sociala uppgifter, avgifterna för
telefonsamtal med ståtliga organ (020-linjen) samt förbättring av säkerheten
i telenätet.

Tillgången till telefon för sjukhuspatienter m.fl.

I motion T201 (c) begärs (yrkande 12) att teleservicen för patienter på
sjukhus och boende på andra institutioner skall utvecklas. Motionärerna
föreslår flera sätt för att förverkliga detta, nämligen tillgång till fler
telefonapparater, möjlighet att disponera anknytningar för användning av
egna eller lånade telefonapparater samt möjlighet att få samtalsavgifterna
debiterade på räkningen för den egna telefonen i bostaden eller på
arbetsplatsen.

Vanligen finns på sjukhus och andra vårdinstitutioner telefonautomater
(myntapparater) i telefonhytter och/eller myntapparater på vagnar för
anslutning till telefonjack i patientrummen. Användning av myntapparaterna
innebär många gånger problem för patienterna genom att de måste ha
erforderliga mynt till hands.

TU 1987/88:28

11

På en del sjukhus m.m. finns i patientrummen telefonjack som gör det
möjligt att på rummen använda av sjukhuset tillhandahållna vanliga telefonapparater
eller patienternas egna telefonapparater. Kostnaden och villkoren
för telefonanvändningen i sådana fall bestäms av vårdhuvudmannen.

Om på sjukhus m.m. finns härför lämpad telefonväxel och erforderliga
ledningar från telefonväxeln till patientrummen, kan patient erbjudas att
använda egen eller lånad telefonapparat på patientrummet, varvid avgifterna
för vid växeln registrerade, utgående samtal och andra avgifter för telefontjänsten
kan uppföras på räkningen för patientens telefon i bostaden eller på
arbetsplatsen.

Den som har sin bostads- eller arbetstelefon ansluten till en AXE-station
kan vid intagning på sjukhus m.m. få s.k medflyttning av telefonen till
patientrummet, om erforderliga ledningar dit från sjukhusets växel finns. För
den som beräknas komma att vistas längre tid inom t.ex. långtidssjukvården
kan flyttning i vanlig ordning av abonnemanget på bostadstelefonen till
sjukhuset komma i fråga.

Olika möjligheter finns sålunda att tillhandahålla en mera utvecklad
telefonservice på sjukhus och andra vårdinstitutioner än den som myntapparater
representerar. Avgörande för vilken form av mera utvecklad service
som kan lämnas är de avgifter och villkor i övrigt som vårdhuvudmannen och
televerket fastställer. Utskottet vill framhålla angelägenheten av att patienternas
intressen beaktas och att patienterna därvid behandlas generöst
och vill utgå från att så också är fallet. Motionsyrkandet torde kunna lämnas
utan särskild åtgärd av riksdagen.

Tillgången till telefonautomater

I motion T201 (c) begärs (yrkande 13) att varje ort i vårt land skall vara
försedd med en modern telefonautomat, i vilken avgiften kan betalas även
med femkronorsmynt och med kreditkort. I motion T801 (s) begärs att
antalet telefonautomater på landsbygden skall bibehållas i nuvarande
omfattning.

I propositionen redovisas (s. 28) att televerket har följande ”policy” när
det gäller telefonautomater.

I orter med flera telefonautomater skall resp. automat bära sina egna
kostnader samt ge ett rimligt överskott. I en ort eller på en plats där det bara
finns en telefonautomat får den bibehållas även om den går med förlust.
Förlusterna får dock inte bli orimliga i förhållande till servicebehovet. Någon
absolut gräns har inte satts utan de lokala förhållandena får avgöra.

Televerket säger sig kunna fortsatt tillämpa denna ”policy” även om
verkets anslutningsmonopol på myntapparater upphör.

Under hand har televerket uppgett att ett fortlöpande utbyte av gamla
telefonautomater mot moderna sker och att i de moderna automaterna även
femkronorsmynt och kreditkort kan användas.

Med hänsyn till den lämnade redovisningen och till att frågor om
televerkets service med telefonautomater kan förväntas komma att behandlas
i utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och

TU 1987/88:28

12

postområdena m.m. bör motionsyrkandena inte föranleda något initiativ av
riksdagen utan kan avslås.

Enhetliga telefonnummer för vissa myndigheter m.fl.

I motion T805 (fp) påpekas att telefonnumret 90 000 kan användas över hela
vårt land när man vill kalla på hjälp i nödsituationer och att olika
serviceenheter inom televerket har samma telefonnummer i 90 000-serien
över hela landet (t.ex. telekontoren 90 100, nummerupplysningarna 90 140
och namnupplysningarna 90 170). Motionären begär att regeringen skall ta
initiativ till att myndigheter m.fl. - såsom polis, arbetsförmedling, länsstyrelse,
bilinspektion - som ofta kontaktas av myndigheter, näringsliv och
allmänhet också får samma telefonnummer i 90 000-serien över hela landet.

Enligt vad utskottet har erfarit är televerket berett att erbjuda enhetliga
telefonnummer för myndigheter som så önskar. Det är dock enligt televerket
inte möjligt att använda 90 000-serien, då denna är reserverad för räddningstjänst
och för televerket. Utskottet anser att det dock inte finns någon
anledning för riksdagen att hos regeringen begära det initiativ avseende
regeringen underställda myndigheter m.fl. som önskas i motionen. Motionen
avstyrks således.

Telefonkatalogerna för Östergötlands län

I motion T808 (fp) begärs att abonnenter - som bor i Östergötlands län men
som tillhör riktnummerområden avseende huvudsakligen bebyggelse utanför
länet och därför redovisas i Jönköpings- och Eskilstunakatalogerna - i
stället skall redovisas i Norrköpingskatalogen eller Linköpingskatalogen,
vilka är ”länets” kataloger.

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet TU 1985/86:16 (s. 20),
behandlat och därvid avstyrkt likartade motionskrav. Enligt inhämtad
underhandsuppgift från televerket beräknas kostnaderna för redovisning i
olika kataloger av abonnenter i ”gränsområdena” mellan katalogerna
medföra sådana ökade telefonavgifter som överstiger vad abonnenterna är
villiga att betala. Med hänsyn till att, som utskottet framhöll i nämnda
betänkande, det bör ankomma på televerket att avväga önskemål om
telefonkatalogens utformning mot kravet på rimliga kostnader är utskottet
inte berett att förorda något initiativ av riksdagen med anledning av
motionen. Den avstyrks således.

Riktnummer för telefoner i Pauliström

Orten Pauliström (i Vetlanda kommun, Jönköpings län) tillhör för närvarande
Mariannelunds riktnummerområde (0496). I motion T923 (s) begärs i här
aktuell del att Pauliström skall hänföras till riktnummerområdet för huvudorten
i kommunen, Vetlanda (0383). Detta skulle enligt motionärerna
medföra lägre telefonkostnader för abonnenterna i Pauliström vid telefonsamtal
med kommunens huvudort.

Enligt underhandsuppgift av televerket utgår avgift för samtal från
Pauliström till Vetlanda riktnummerområde (liksom till Eksjö riktnummerområde)
såsom för samtal inom det egna riktnummerområdet. Vidare utreds

TU 1987/88:28

13

frågan om att hänföra Pauliström till Vetlanda riktnummerområde. En sådan
förändring skulle från tekniska utgångspunkter kunna genomföras omkring
år 1991.

Då åtgärder sålunda vidtagits och ytterligare åtgärder är att vänta som
tillgodoser motionsförslaget torde detta kunna lämnas utan särskild åtgärd av
riksdagen.

Televerkets regionalpolitiska och sociala uppgifter

I motion T201 (c) understryks den sociala och regionalpolitiska betydelsen av
televerkets verksamhet. Denna aspekt på televerkets verksamhet måste
enligt motionärerna beaktas när man diskuterar privatiseringar inom kommunikationsområdet.
Verksformen innebär, framhåller motionärerna, att
även grenar av verksamheten som inte ger full kostnadstäckning måste drivas
vidare om dessa grenar är nödvändiga för uppfyllandet av samhällsmålen
med verksamheten. Det övergripande ansvaret för infrastrukturen på ett
visst område behöver dock enligt motionärerna inte innebära att ett verk
skall driva all verksamhet i egen regi utan entreprenader bör utnyttjas när
sådana ger den bästa effektiviteten. Motionärerna begär (del av yrkande 1)
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de anfört om
sociala och regionalpolitiska mål för televerket.

Televerkets affärsidé är att marknadsföra och underhålla möjligheter till
”kommunikation alla till alla”. Vårt land intar också en tätposition vid en
jämförelse med andra länder när det gäller såväl telefonnätets utbyggnad
som låga telefonkostnader för hushåll och för företag. I televerkets årsredovisning
för år 1987 anges sålunda att vi hade drygt 3,5 miljoner huvudledningar
till bostäder, att den månatliga telefonkostnaden för hushåll var 125 kr.
och att den månatliga telefonkostnaden för företag var 959 kr. Avgifterna för
rikssamtal på alla avstånd över 90 km är desamma.

Televerkskoncernen bedriver sin verksamhet i verksform och bolagsform i
kombination och kan således för verksamheten utnyttja resp. företagsforms
fördelar. Telemarknaden har vidare alltmer öppnats för med televerket
konkurrerande företag och förslag om ytterligare sådana öppningar redovisas
i propositionen.

Av det anförda framgår att televerket tar sitt regionalpolitiska och sociala
ansvar och driver sin verksamhet i företagsformer, som motionärerna
förordar. Med hänsyn härtill och till att televerkets regionalpolitiska och
sociala ansvar skall närmare utredas bör motionsförslaget inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.

Avgifterna för telefonsamtal med statliga organ (020-linjen)

Televerket erbjuder ett system som inrymmer möjlighet och skyldighet för
abonnnenten att stå för avgifterna för samtalsmarkeringarna för inkommande
samtal med undantag för avgiften för den första samtalsmarkeringen,
vilken den uppringande får stå för. Abonnenten tilldelas i detta system
linjenumret 020 samt ett individuellt nummer, som i telenätet omvandlas till
abonnentens vanliga nummer.

I motion T809 (fp) framhålls att anslutning av statliga myndigheter och

TU 1987/88:28

14

organ till ”020-systemet” skulle eliminera orättvisor från kostnadssynpunkt
och servicesynpunkt för enskilda som från olika håll i landet ringer upp
statliga myndigheter och organ. Motionären begär att frågan om anslutning
av statliga myndigheter och organ till 020-systemet skall närmare utredas.
Beräknas kostnaderna för staten bli alltför höga om den uppringande har att
stå för endast en samtalsmarkering bör denne enligt motionärerna kunna
svara för kostnaderna för två eller fler samtalsmarkeringar.

I motion Till (c) begärs att 020-systemet skall införas hos riksdagen.
Motionären framhåller fördelen med systemet inte bara för allmänheten som
vill komma i telefonkontakt med riksdagens ledamöter och olika organ utan
även för riksdagsledamöter som under vistelse utanför Stockholm vill
kontakta riksdagsorgan per telefon.

020-systemet skulle som framhålls i motionerna underlätta för allmänheten
att ta kontakt med statliga organ. Utskottet ser självfallet gärna att denna
teletjänst används liksom televerkets andra teletjänster.

En anslutning till 020-systemet måste naturligtvis föregås av närmare
överväganden om behovet och nyttan av denna service för abonnenten och
om kostnaderna m.m. När det gäller regeringens kansli samt myndigheter
och organ som lyder under regeringen ankommer sådana överväganden
enligt utskottets mening inte närmast på riksdagen. När det gäller riksdagen
togs år 1985 frågan om anslutning till 020-systemet upp i en framställning till
riksdagens förvaltningskontor. Riksdagens förvaltningsstyrelse beslutade
emellertid vid sammanträde den 5 februari 1986 att anslutning då inte skulle
ske men att frågan om anslutning skulle tas upp till bedömning i anslutning till
en kommande utvärdering av bl.a. försök med textmottagare (metagram)
som lämnas ut till ledamöter av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda synes motionerna kunna lämnas utan
särskild åtgärd.

Förbättring av säkerheten i telenätet

Enligt instruktionen för televerket skall vid planeringen och genomförandet
av verksamheten i fred de krav som totalförsvaret ställer beaktas, och under
beredskapstillstånd och krig skall verket vidta de åtgärder som behövs för att
tillgodose totalförsvarets behov av tele- och radiokommunikationer.

I motion TI 12 (fp) anförs bl.a. att det nuvarande telenätet kan anses som
ytterligt sårbart i krislägen, och det begärs (yrkande 3) att säkerheten i nätet
skall förbättras.

Riksdagens beslut år 1987 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop.
1986/87:95 bil. 5, FöU 11, rskr. 310) innebär, såvitt avser telekommunikationer,
att planeringen för televerkets fortsatta beredskap under perioden
1987-1992 skall inriktas på 75 milj. kr. i årliga investeringar med tillhörande
driftkostnader samt att televerkets försvarsinvesteringar fr.o.m. budgetåret
1987/88 skall finansieras med televerkets rörelsemedel. Den beslutade
planeringsramen innebär en avsevärd ambitionshöjning i förhållande till vad
som tidigare har gällt.

I den nu aktuella propositionen framhålls att televerket bedriver ett aktivt
arbete för att minska telenätets sårbarhet, t.ex. för att minska olägenheterna

TU 1987/88:28

15

av driftavbrott genom att kablar skadas av grävmaskiner. Sålunda ökas enligt
propositionen den s.k. maskformigheten i nätet, som gör det möjligt att
dirigera teletrafiken förbi den del av nätet som har skadats. Vidare införs
kontinuerligt nya funktioner i syfte att begränsa verkningarna av stora fel och
att förkorta återställningstider.

Mot bakgrund av den sålunda lämnade redogörelsen för olika åtgärder
m.m. som vidtas och förestår och som direkt avser eller bidrar till att
förstärka beredskapen för kriser och krig synes någon särskild åtgärd av
riksdagen inte vara påkallad med anledning av motionsyrkandet.

Telepolitikens mål

Utskottet har inte något att erinra mot de i propositionen föreslagna målen
för telepolitiken. De synes vara väl ägnade att styra handlandet på
teleområdet framgent. Utskottet tillstyrker att de godkänns av riksdagen.

2.2 Telepolitikens inriktning

2.2.1 Föredragandens förslag

Föredraganden sammanfattar sina förslag om inriktning för telepolitiken
under fem rubriker enligt det följande.

Dialog och förankring. Statens åtgärder på teleområdet skall utformas i en
dialog med intressenterna, och televerkets nätutbyggnadsplaner skall förankras
på regional och lokal nivå genom någon form av samrådsförfarande.

Valfrihet. Konsumenterna skall ha så stor valfrihet som möjligt i sin
användning av teletjänster. Användarnas behov av teletjänster skall således
styra utbudet.

Priserna för teletjänsterna skall i princip kostnadsanpassas, och den
successiva omläggningen av televerkets taxor skall fullföljas. Föredraganden
framhåller att televerkets nuvarande taxestruktur i telefonnätet visar dålig
överensstämmelse med verkets kostnader genom priser som inte täcker
kostnaderna för kortväga samtal m.m. och överpriser för långväga samtal
m.m. Regeringen beslutade i november 1986 om vissa taxeförändringar för
televerket som ett led i en långsiktigt ökad kostnadsanpassning av taxorna.
Den sålunda inledda förändringen av taxorna kommer enligt föredragandens
mening att bidra till en bättre användning av teleresurserna med hänsyn till
konsumenternas värderingar. Föredraganden understryker emellertid att då
konkreta beslut om teletaxorna skall fattas även inriktningen av det
solidariska betalningsansvar som han förordar (se nedan) måste beaktas.

Effektiv konkurrens. Staten skall skapa förutsättningar för en effektiv
konkurrens på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster.
Särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamheter skall fortlöpande
utvecklas.

Ett sammanhållet öppet telenät. Staten skall ansvara för att det finns ett
sammanhållet öppet telenät som täcker hela landet med utgångspunkt från
grundprincipen att det allmänna ansvarar för infrastrukturen på kommunikationsområdet.
Nätet skall vara lätt att ansluta sig till och det skall vara lätt att

TU 1987/88:28

16

använda de gemensamma anläggningarna. I denna mening skall nätet vara
öppet för alla.

Investeringar i de anläggningar för telekommunikation som televerket
förvaltar skall ske med sikte på att uppnå målen för telepolitiken. Vid
behandlingen av televerkets förslag till treårsplaner skall inriktningen i stort
och omfattningen av investeringar i televerkets anläggningar bedömas av
statsmakterna med ledning av målen för telepolitiken.

Solidariskt betalningsansvar. Kostnaderna för att ge alla tillgång till grundläggande
telekommunikationer skall betalas solidariskt, med utgångspunkt från
att de samhälleliga uppgifterna i princip skall betalas solidariskt. Vid beslut
om taxeförändringar bör det beaktas att alla skall ha råd att ha tillgång till
grundläggande telekommunikationer.

Även kostnaderna för att tillgodose totalförsvarets intressen skall betalas
solidariskt.

2.2.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motionerna tas upp frågor om takten för kostnadsanpassningen av
abonnemangstaxorna, inriktning mot effektiv konkurrens på teleområdet,
utförsäljning och börsintroduktion av Teleinvest AB, ett sammanhållet
öppet telenät, lika kostnadsbelastning för televerket och verkets konkurrenter
samt utjämning av taxor och konkurrens på lika villkor.

Takten för kostnadsanpassningen av abonnemangstaxorna

I år har abonnemangstaxan för hushåll höjts med 26 kr. och för ”icke
hushållskunder” (företag m.fl.) med 184-193 kr. per kvartal. I två motioner,
som väcktes sedan höjningarna förutskickats men innan de genomförts,
framförs följande allmänna synpunkter på taxehöjningarna.

I motion T813 (c) kritiseras taxehöjningarna för att de enligt motionären är
alltför höga - särskilt höjningen för företag m.fl. Motionären begär att
taxehöjningarna skall reduceras.

I motion T201 (c) begärs (yrkande 9) att taxeändringar, som i och för sig
kan vara motiverade, dock skall genomföras på ett mjukt och smidigt sätt.

De i år genomförda taxehöjningarna är led i den av föredraganden nämnda
kostnadsanpassningen av priserna för teletjänsterna och bör därför kunna
accepteras. Telefonkostnaderna för hushåll torde även efter årets höjning
vara bland de lägsta vid en internationell jämförelse. Prishöjningen i år för
hushåll beräknas till 4,1 %. Enligt underhandsuppgift från televerket
bedömde verket att företagen - även små enmansföretag - nu kunde klara en
jämförelsevis kraftig höjning. När det gäller allmännyttiga ideella föreningar
har televerket emellertid - i motsats till vad som ursprungligen hade
förutskickats - bestämt att kvartalsavgiften skall vara densamma som för
hushåll under år 1988. Föredraganden understryker i propositionen att alla
ansträngningar under den kommande treårsperioden bör göras för att förena
en god service med en låg prisnivå. Med hänsyn till det anförda och till att
utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena m.m. skall överväga frågan om vilka särskilda hänsyn som kan

TU 1987/88:28

17

2 Riksdagen 1987188.15 sami. Nr 28

tas till olika användargrupper - såsom hushåll och företag i glesbygd, ideella
föreningar eller människor med funktionshinder - då taxor och service
bestäms för grundläggande telekommunikationer bör de här aktuella
motionsyrkandena kunna lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Inriktning mot effektiv konkurrens på teleområdet

I motion TI 13 (vpk) begärs (yrkande 1) att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att riksdagen motsätter sig liberalisering och ökad
konkurrens på teleområdet. Motionärerna anser att det ligger en motsättning
i att tillåta ökad konkurrens och samtidigt utgå från att televerket skall ha
huvudansvaret för telekommunikationerna i vårt land.

Som föredraganden framhåller i propositionen är konkurrensen ett medel
för att uppnå högre effektivitet i produktionen av teletjänster och större
valfrihet för konsumenterna men är naturligtvis inte något självändamål.
Staten bör, som föredraganden också framhåller, eftersträva en effektiv
konkurrens på marknaden för teleprodukter och tjänster och skall därför
kontrollera att dominerande marknadspositioner inte missbrukas.

Utskottet ställer sig således bakom propositionsförslaget om inriktning av
telepolitiken mot effektiv konkurrens och avstyrker motionsförslaget.

Utförsäljning och börsintroduktion av Teleinvest AB

I motion TI 12 (fp) framhålls bl.a. angelägenheten av att skapa förutsättningar
för en effektiv konkurrens på teleområdet. En väsentlig faktor när det
gäller att skapa sådana förutsättningar är enligt motionärerna privatisering
på området. Genom privatisering sprids inflytande och kontroll, och
privatisering leder till ökad effektivitet, anför de. Med i huvudsak denna
motivering begär motionärerna (yrkande 9) att Teleinvest AB - som är ett av
televerket helägt förvaltningsbolag för i stort sett verkets hela bolagssektor -skall utförsäljas och börsintroduceras.

Utskottet vill först framhålla att televerkets bolagssektor fyller en viktig
funktion för televerkets samverkan med externa intressenter och bör redan
av denna anledning behållas av televerket. Sett från synpunkten att effektiv
konkurrens på utrustningsmarknaden bör råda, vilket förordas i propositionen,
bör även televerket kunna delta som konkurrent på denna marknad,
vilket verket kan göra genom sin bolagssektor, i vilken ingår producenter av
utrustning och tjänster på teleområdet, såsom Teli AB m.fl. bolag. Utskottet
avstyrker sålunda motionsyrkandet.

Ett sammanhållet öppet telenät

I motion TI 12 (fp) sägs att det finns anledning till kompletteringar och
förändringar av propositionens förslag till mål och inriktning för telepolitiken.
Motionärerna vänder sig härvid mot formuleringen att staten skall svara
för att det finns ”ett sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet”,
då en sålunda formulerad riktlinje enligt motionärerna inte är förenlig med
riktlinjen om effektiv konkurrens på teleområdet. Motionärerna begär
(yrkande 1) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till
känna.

TU 1987/88:28

18

Föredraganden påpekar att de föreslagna målen för telepolitiken delvis
kan strida mot varandra, varför svåra avvägningar många gånger måste göras
- avvägningar som kan leda fram till olika bedömningar av vilken roll staten
skall spela på teleområdet. Han hänvisar emellertid till att frågor om statens
ansvar och televerkets roll och uppgifter avses skola närmare preciseras i
utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena m.m. Utskottet förordar emellertid att det - såsom föredraganden
föreslår - slås fast att staten skall ansvara för att det finns ett
sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet. Härigenom kan
tillgodoses det under rubriken God tillgänglighet och service angivna målet
för telepolitiken att alla människor i vårt land skall erbjudas en telefonanslutning
i den permanenta bostaden till samma pris och med samma service och
kvalitet. Som föredraganden påpekar skall telenätet vara öppet i den
meningen att det skall vara lätt att ansluta sig till och att använda
gemensamma teleanläggningar.

Den närmare utredningen om statens ansvar på teleområdet och om
televerkets roll bör inte hindra att riksdagen nu godkänner vad i propositionen
har förordats om ett sammanhållet öppet telenät. Utskottet tillstyrker att
sådant godkännande lämnas och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Lika kostnadsbelastning för televerket och verkets konkurrenter

I motion T107 (m) framhålls att avreglering och ökad konkurrens på en
marknad kräver att taxor och avgifter för ett företag på denna marknad
anpassas till de verkliga kostnaderna för att konkurrensen inte skall bli skev
och leda till att företaget blir utkonkurrerat. Motionärerna påpekar att
televerket skulle få en kostnadsnackdel som skulle medföra svårigheter för
verket i konkurrensen med andra företag, om televerket åläggs att med taxeoch
avgiftsmedel ta regionalpolitiska och sociala hänsyn. Motionärerna
begär (yrkande 2) att kostnaderna för sådana hänsyn inte skall belasta
televerket och vissa av verkets kunder utan skall belasta staten direkt - i
likhet med vad som gäller beträffande kostnaderna för andra regionalpolitiska
m.fl. åtgärder.

Utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena m.m. skall - i överensstämmelse med vad föredraganden har
förutskickat - bedöma om även andra företag inom teleområdet än
televerket bör beröras av regionalpolitiska, sociala och totalförsvarsmässiga
hänsynstaganden. I den mån utredningen finner att även andra än televerket
bör beröras skall utredningen föreslå åtgärder som statsmakterna bör vidta.
Utredningen skall föreslå hur de uppgifter som bör läggas på televerket skall
betalas. Utskottet utgår från att utredningen kommer att överväga hur lika
villkor skall skapas för televerket och verkets konkurrenter när det gäller
kostnader för regionalpolitisk! och socialt ansvar. Någon särskild åtgärd av
riksdagen med anledning av motionsyrkandet torde därför inte vara påkallad.

TU 1987/88:28

19

Utjämning av taxor och konkurrens på lika villkor

Med hänsyn till ambitionen att alla människor i vårt land skall erbjudas
telefonanslutning i den permanenta bostaden till samma pris och med samma
service och kvalitet förutsätter en utjämning av telefontaxorna framhålls i
motion T107 (m) att denna utjämning medför betydande svårigheter för en
konkurrens på lika villkor, då taxorna endast i vissa fall kommer att avspegla
de verkliga kostnaderna. Motionärerna begär (yrkande 3) att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen detta till känna.

Staten skall enligt propositionen - som nämnts ovan - ha ett övergripande
ansvar för att behovet av grundläggande telekommunikationer tillgodoses.
Utredningen om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och
postområdena m.m. skall - i överensstämmelse med vad föredraganden har
förutskickat - överväga och föreslå vilka telekommunikationer som bör
betraktas som grundläggande. Enligt direktiven för utredningsarbetet skall
utredningen bedöma vilka särskilda hänsyn som kan tas till olika användargrupper
då taxor och service bestäms för grundläggande telekommunikationer
och vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra sådana hänsynstaganden.
Utredningen skall också överväga hur de uppgifter som bör läggas på
televerket skall betalas.

Frågor med anknytning till motionen i här aktuell del kommer sålunda att
behandlas närmare av utredningen. Med hänsyn härtill torde motionsyrkandet
kunna lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Om telepolitikens inriktning i övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen föreslagna
inriktningen av telepolitiken i den mån den inte redan har behandlats i det
föregående. Det kan framhållas att utredningen om statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena m.m., såsom redan har nämnts,
skall överväga bl.a. frågor om avgränsningar och preciseringar av statens
ansvar på teleområdet och televerkets roll.

2.3 Utredning om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på teleområdet
m.m.

2.3.1 Föredragandens anmälan

Föredraganden anför att ökningen på teleområdet av antalet aktörer,
teletjänster och produkter gör att det inte längre är lika självklart hur
televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar på området skall komma till
uttryck och att denna utveckling aktualiserar frågan om vilket ansvar staten
bör ha för telesystemets kvalitet och utformning.

Det utredningsmaterial och underlag i övrigt som finns är enligt föredraganden
ännu otillräckligt för att gränserna för statens ansvar skall kunna
anges mer precist än vad han har föreslagit i avsnitten om telepolitikens mål
och inriktning. Frågorna bör, påpekar han, utredas ytterligare.

I överensstämmelse med i propositionen angiven avsikt har han numera
utverkat regeringens bemyndigande att tillsätta en parlamentarisk utredning
med uppgift att bedöma och föreslå preciseringar av statens regionalpolitiska

TU 1987/88:28

20

och sociala ansvar på både teleområdet och postområdet.

Utredningen förutsätts enligt föredraganden föreslå avgränsningar och
preciseringar av statens ansvar på teleområdet och televerkets roll, varvid
utgångspunkten skall vara att statens övergripande ansvar skall avse
grundläggande telekommunikationer. Utredningen bör överväga vilka telekommunikationer
som skall betraktas som grundläggande.

En viktig uppgift för utredningen blir enligt föredraganden att överväga
och föreslå hur televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar skall komma
till uttryck.

Utredningen bör enligt föredraganden vidare studera effekterna av att fullt
ut tillåta andrahandsuthyrning av ledningar som televerket hyr ut, s.k.
tredjepartstrafik, samt föreslå lämpliga former för regional och lokal
förankring av nätutbyggnadsplanerna.

2.3.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

Någon erinran har inte framförts i motionerna mot föredragandens avsikt att
föreslå en utredning på teleområdet med avsedda uppgifter. I motion T108
(c) läggs emellertid fram förslag om vissa förutsättningar som skall gälla för
utredningens överväganden m.m. och i motion TI 12 (fp) begärs att
utredningen skall överväga en uppdelning av ägande och drift av det
allmänna telenätet på två eller flera företag samt framförs kritik mot att även
frågor om postverkets regionalpolitiska och sociala ansvar skall behandlas i
samband med behandlingen av telefrågorna.

Vissa förutsättningar för övervägandena i utredningen m.m.

I motion T108 (c) begärs att följande skall ingå bland de förutsättningarna
som skall gälla för övervägandena i utredningen.

- Det övergripande målet för telepolitiken skall vara att medborgarna,
näringslivet och den offentliga förvaltningen i landets olika delar ”skall ha
tillgång” (i stället för enligt propositionen ”skall erbjudas en tillfredsställande
tillgång”) på telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad.

- Det i propositionen angivna fundamentala kravet på telepolitiken - att
alla människor i vårt land skall erbjudas en telefonanslutning i den
permanenta bostaden till samma pris och med samma service och kvalitet
- får inte inskränkas.

- Krav på regionalpolitisk och socialt ansvar skall också gälla för dem som
får driva s.k. tredjepartstrafik.

- Under väntan på reparation av telefon, som beräknas ta längre tid, bör
abonnenter som har stort behov av telefon - såsom egenföretagare,
djurhållare, enskilda med sjuka anhöriga - tillhandahållas mobiltelefoner.

- Informationen kring taxeförändringar måste förbättras så att taxeförändringar
möts mindre negativt och förändringarna måste genomföras med
stor flexibilitet.

- Utredningen skall med förtur behandla frågorna avseende teleområdet.

Mot bakgrund av vad i propositionen har förutsatts om utredningsarbetet

TU 1987/88:28

21

och sedermeras angivits i direktiven för detta arbete finns det enligt
utskottets mening anledning räkna med att frågor om service m.m. på
teleområdet av det slag som framhålls i motionen kommer att uppmärksammas.

Enligt direktiven skall utredningsarbetet vara avslutat den 31 december
1989. Med hänsyn till att resultatet av hela utredningsarbetet sålunda
kommer att redovisas inom en jämförelsevis kort tid finns det enligt
utskottets mening inte anledning att kräva att telefrågorna skall behandlas
med förtur av utredningen, utan den bör själv få bestämma den ordning i
vilken den vill utföra sitt uppdrag.

Mot bakgrund av det anförda torde motionen kunna lämnas utan särskild
åtgärd av riksdagen.

Uppdelning av ägande och drift av det allmänna telenätet på två eller flera
företag

I motion TI 12 (fp) framhålls bl.a. att man bör söka skapa goda förutsättningar
för en verklig nätkonkurrens mellan jämbördiga parter. Motionärerna
begär (yrkande 8) - i syfte att förutsättningar för en effektiv konkurrens
avseende såväl nät som tjänster skall skapas - att utredningen om statens
regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och postområdena m.m. skall få i
uppdrag att överväga en delning av det allmänna telenätet i två eller flera
delar som skall ägas och drivas av i förhållande till varandra självständiga
bolag vilka skall konkurrera med varandra. Någon marknadsuppdelning
mellan bolagen skall inte förekomma, och de skall kunna konkurrera inom
samma geografiska områden av landet. Motionärerna synes förutsätta att det
allmänna och enskilda intressenter skall kunna vara delägare i bolagen.

I propositionen förutsätts att televerket även i fortsättningen skall för
statens räkning förvalta det allmänna telenätet. Detta är ockå utskottets
mening. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Det avstyrks sålunda.

Kritik mot omfattningen av utredningsarbetet

I motion TI 12 (fp) kritiseras att den förutskickade utredningen skall
behandla frågor om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på både
teleområdet och postområdet med hänsyn till att förutsättningarna för detta
slag av ansvar är olika på de båda områdena och till att kombinationen av
utredningsuppdrag befaras splittra koncentrationen på de fundamentala
telefrågorna. Postverkets ansvarsfrågor bör enligt motionärerna analyseras i
annat sammanhang. Motionärerna begär (yrkande 2) att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att det inte är önskvärt att sammanföra
utredning om regionalpolitiska, socialpolitiska och försvarspolitiska telefrågor
med utredning om postens ansvar.

Som föredraganden framhåller finns ett behov av precisering av det
regionalpolitiska och sociala ansvaret även när det gäller postverket som
liksom televerket skall avväga kommersiella och samhälleliga intressen. Det
finns därför goda skäl att nu i ett sammanhang låta utreda detta ansvar på de
båda verkens områden. Utredningsarbetet skall vara avslutat den 31
december 1989. Sammanförandet av de båda utredningsområdena kan därför

TU 1987/88:28

22

inte sägas medföra alltför lång tidsutdräkt till dess utredningsresultat
föreligger. Här aktuellt motionsyrkande torde därför kunna lämnas utan
särskild åtgärd av riksdagen.

3 Inrättande av statens telenämnd

3.1 Nuvarande ordning

Enligt 2 § andra stycket teleförordningen gäller att till det allmänna telenätet
eller på en anordning som hör till detta nät eller som är ansluten till detsamma
abonnenten får ansluta endast sådan telefonapparat, utrustning eller anordning
som är godkänd av televerket.

Inom televerket fastställs kravspecifikationer för sådana telefonapparater
m.m. som avses anslutas till det allmänna telenätet. Genom provning - i
verkets eller annat laboratorium, vars provning verket accepterar - kontrolleras
att telefonapparaterna m.m. uppfyller kravspecifikationerna. Med
ledning av provningsprotokollen godkänner ”kontoret för godkännande av
abonnentutrustning” inom televerket att en telefonapparat etc. får anslutas.
Vanligen sker godkännande i form av ett typgodkännande. Telefonapparat
etc. som har typgodkänts förses med ett särskilt godkännandenummer och
får T-märkas. Om godkännandekontoret avslår en ansökan på grund av att
telefonapparaten etc. inte uppfyller de tekniska krav som har uppställts av
televerket får avslagsbeslutet överklagas hos teleanslutningsnämnden (instruktion
i SFS 1981:997).

3.2 Propositionens förslag

Televerket har en dubbelroll på marknaden för telefonapparater m.m.
genom att det konkurrerar om apparatförsäljningen och bestämmer i frågor
om konkurrenternas produkter skall få anslutas till det allmänna nätet. Då
denna dubbelroll enligt föredraganden kan vara besvärande föreslås följande
ordning på grundval av förslag i den i det föregående nämnda rapporten (Ds
K 1987:10) Televerkets myndighetsutövning.

En statens telenämnd (STN) inrättas med uppgift (1) att besluta om alla
föreskrifter för anslutning av utrustning till televerkets anläggningar och (2)
att registrera sådan utrustning som enligt intyg från kompetenta laboratorier
uppfyller STN:s föreskrifter. Endast utrustning som har registrerats hos STN
skall få anslutas till televerkets anläggningar. STN skall också besluta om
föreskrifter beträffande televerkets telefoner, terminaler, kontorsväxlar och
annan utrustning av motsvarande slag. STN föreslås vidare ha till upppgift (3)
att följa den tekniska utvecklingen och det internationella och nationella
standardiseringsarbetet och föreslå regeringen de åtgärder STN finner
motiverade samt (4) att bistå de konkurrensvårdande myndigheterna med
teknisk sakkunskap. STN:s verksamhet skall inte belasta statsbudgeten.
Förslag om finansieringen avses skola föreläggas riksdagen senare. Teleanslutningsnämnden
skall upphöra i och med att STN inrättas.

1 propositionen begärs att riksdagen skall godkänna att en ny myndighet
inrättas med sålunda förordade uppgifter.

TU 1987/88:28

23

3.3 Motion och utskottets ställningstaganden

TU 1987/88:28

Någon erinran mot förslaget om inrättande av STN har inte framförts i
motionerna. Däremot har i motion TI 12 (fp) föreslagits att STN skall ha vissa
uppgifter utöver dem som förordas av föredraganden.

I motion TI 12 (fp) begärs (i del av yrkande 4) att STN skall ha till uppgift att
också (1) föreskriva principiella säkerhetskrav förvåra telenät samt (2) verka
för effektiv konkurrens och balans på telemarknaden.

Televerkskoncernen är numera en av många köpare och en av många
säljare av telefonapparater och annan utrustning avsedd att anslutas till det
allmänna telenätet. Som framhålls i propositionen är det inte lämpligt att
televerket samtidigt skall bestämma villkoren för anslutning av telefonapparater
m.m. till detta nät. Detta har påtalats i olika sammanhang och har nu
lett fram till förslaget om att STN skall inrättas och överta televerkets
uppgifter att utfärda föreskrifter om anslutning av utrustning till det
allmänna telenätet, m.m. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att
STN inrättas med de uppgifter som förordas i propositionen.

Syftet med inrättande av STN är som nyss nämnts att STN skall överta
televerkets myndighetsuppgifter i anslutningsfrågor avseende det allmänna
telenätet. Utskottet är inte övertygat om att behov föreligger att på STN -redan nu vid inrättandet - lägga de ytterligare uppgifter som föreslås i
motionen. Här aktuellt yrkande i motionen avstyrks således.

4 Viss översyn på radiokommunikationsområdet, m. m.

4.1 Televerkets myndighetsuppgifter på radioområdet

Enligt radiolagen (1966:755) krävs det tillstånd att inneha eller använda
radiosändare, ofullständig radiosändare och byggsats för tillverkning av
radiosändare. Genom kungörelsen (1967:466) om radiosändare har regeringen
uppdragit åt televerket att vara tillståndsgivande myndighet. Televerket
meddelar radiofrekvenser för sändarna samt föreskriver tekniska och
operativa förutsättningar för innehav och användning av dem. Frekvenstilldelningen
sker på grundval av frekvensplaner som fastställs av televerket.
Radiofrekvenser efterfrågas i allt större utsträckning, och det råder i viss mån
brist på frekvenser på de platser där behovet är störst.

Ärenden avseende myndighetsutövningen m.m. inom radioområdet handläggs
inom televerket vid enheten frekvensförvaltningen. Frekvensförvaltningens
beslut kan överklagas hos generaldirektören och generaldirektörens
beslut hos regeringen.

Även på radioområdet har televerket en dubbelroll. Samtidigt som
televerket sålunda i sin frekvensförvaltning har myndighetsuppgifter bedriver
verket konkurrensutsatt verksamhet som är beroende av tillgång till
radiosändare och radiofrekvenser.

4.2 Föredragandens förslag m.m.

I rapporten (Ds K 1987:10) Televerkets myndighetsutövning föreslogs att
den i rapporten föreslagna statens telenämnd (STN) inte bara skulle ha

myndighetsuppgifter beträffande utrustning avsedd att anslutas till det
allmänna telenätet utan även myndighetsuppgifter beträffande radioområdet.
STN skulle ha till uppgift att bl.a. utarbeta en nationell plan för
användning av frekvenser, besluta om föreskrifter för tillstånd att använda
radiosändare och utse laboratorier, vilkas provningsresultat skulle kunna
ligga till grund för bedömningar om en radiosändare uppfyller föreskrivna
villkor. Det förutsattes dock att televerket även i fortsättningen skulle fatta
s.k. förvaltningsbeslut, dvs. beslut i enskilda tillståndsärenden.

Föredraganden påpekar att föreskrifter om fördelningen av frekvensutrymmet
numera enligt regeringsformen kräver lagform och att detta innebär att
riksdagen skall besluta efter vilka principer som frekvenstilldelningen skall
ske, medan de närmare detaljerna kan fastställas av regeringen i form av
verkställighetsföreskrifter. Föredraganden anser att det behövs ett bättre
underlag än vad som är tillgängligt för ställningstagande till frågan efter vilka
grunder frekvenstilldelningen i fortsättningen bör ske och att frågan om
vilken eller vilka myndigheter som skall pröva frågor om tillstånd därför bör
övervägas ytterligare. Föredraganden förordar att televerket - i avvaktan på
översyn av grunderna för fördelning av frekvensutrymmet - skall behålla sina
myndighetsuppgifter på radioområdet.

4.3 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motionerna T107 (m) och TI 12 (fp) begärs (i delar av yrkandena 4) att
förslag skall föreläggas riksdagen om riktlinjer för fördelning av frekvenser
och om att statens telenämnd skall ha i uppgift att fördela radiofrekvenser.
Förslagen bör enligt motion TI 12 (fp) framläggas så att beslut av riksdagen
kan föreligga före årsskiftet 1988-1989.1 motion T107 (m) begärs också (del
av yrkande 4) att statens telenämnd - och inte televerket såsom förordas i
rapporten - skall ha att fatta besluten i enskilda tillståndsärenden (förvaltningsbesluten).

Utskottet instämmer med föredraganden i att en översyn av grunderna för
fördelning av frekvensutrymmet bör ske innan man tar ställning i frågorna
om hur handläggningen av myndighetsuppgifter på radioområdet bör
organiseras. Motionsyrkandena bör därför inte nu föranleda något initiativ
av riksdagen. De avstyrks sålunda.

5 Avveckling av anslutningsmonopol m.m.

5.1 Propositionens förslag

Televerket anslutningsmonopol omfattar, som nämnts inledningsvis i betänkandet,
numera endast kontorsväxlar och myntapparater.

Kontorsväxlar användes tidigare enbart för talkommunikation. Tekniken för
koppling har emellertid förändrats - från elektromekanisk till elektronisk -såväl i det gemensamma telenätet som i kontorsväxlar och företagsnät. I takt
med elektronikens utveckling har kontorsväxlarna kommit att utnyttja
samma teknik som moderna datorer, vilket medför att det är fullt tekniskt
möjligt att utnyttja kontorsväxeln för kommunikation inte bara för tal- utan
även för text-, data- och bildöverföring.

TU 1987/88:28

25

Den snabbhet med vilken förändringarna sker inom tele- och dataområdena
försvårar enligt föredraganden klara gränsdragningar och gör det därmed
svårt att upprätthålla strikta och separata regelsystem och att upprätthålla
televerkets ensamrätt att ansluta kontorsväxlar till det allmänna nätet. Med
hänsyn härtill och till att effektivitets- och handelspolitiska skäl enligt
föredraganden talar för avveckling av anslutningsmonopolet beträffande
kontorsväxlar föreslår han att kontorsväxlar som uppfyller föreskrivna
villkor senast fr.o.m. den 1 januari 1990 skall få anslutas till televerkets
anläggningar.

Monopolet på myntapparater har enligt föredraganden blivit meningslöst på
grund av den tekniska utvecklingen. Det har sålunda t.ex. blivit möjligt för
andra företag än televerket att sätta upp kontokortsautomater utan att bryta
mot monopolbestämmelserna. Föredraganden föreslår att myntapparater
som uppfyller föreskrivna villkor senast fr.o.m. den 1 januari 1989 skall få
anslutas till televerkets anläggningar.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna att televerkets ensamrätt
att ansluta kontorsväxlar och myntapparater till televerkets anläggningar
skall upphöra såsom föredraganden har förordat.

5.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I en motion föreslås att propositionsförslaget skall avslås. I övriga här
aktuella motioner framförs yrkanden om att kontorsväxelmonopolet skall
upphävas liksom det numera upphävda monopolet på s.k. högshastighetsmodem.
Vidare begärs att s.k. tredjepartstrafik i det allmänna telenätet skall
tillåtas fullt ut.

Anslutningsmonopolen på kontorsväxlar och myntapparater

I motion TI 13 (vpk) begärs (yrkande 2) att här aktuellt propositionsförslag
skall avslås. Motionärerna framhåller att det redan i dag finns stora
driftproblem i förhållandet mellan växlar och nät och att det finns risk för att
problemen blir oöverstigliga om företagen och televerket skall äga skilda
delar av kombinationen system och nät. Motionärerna framhåller i fråga om
telefonautomater att plastkortsautomater redan i dag är privatiserade och
genom kravet på användning av plastkort stängda för flertalet medborgare.

Utskottet instämmer med föredraganden i att anslutningsmonopolen på
kontorsväxlar och myntapparater har blivit meningslösa och kan upphävas.
Propositionsförslaget tillstyrks och motionsförslaget avstyrks sålunda.

Med anledning av att det i motionen uttrycks farhågor för att tillgången på
allmänt användbara telefonautomater skall minska i framtiden vill utskottet
hänvisa till den ”policy” beträffande tillgängligheten till telefonautomater,
vilken televerket iakttar och för vilken utskottet har redogjort i det
föregående vid behandlingen av två motionsförslag om tillgången till
telefonautomater.

Det finns i dag enligt föredraganden ca 17 000 telefonautomater som
televerket sköter i egen regi. Televerket säger sig utan monopol kunna
fortsätta med angiven ”policy” under förutsättning att det inte krävs någon

TU 1987/88:28

26

avkastning på det kapital som investeras i telefonautomaterna.

Med hänsyn till det anförda och till att frågor om tillgången på telefonautomater
kan beräknas komma att övervägas närmare av den parlamentariska
utredningen i samband med överväganden om statens regionalpolitiska och
sociala ansvar på teleområdet synes farhågorna vara överdrivna för att
behovet av allmänt användbara telefonautomater inte skall tillgodoses.

Förslag om upphävande av monopolet på kontorsväxlar i motion T201 (c)
yrkande 14 och i del av motion T803 (fp), vilka motioner väcktes innan
propositionen avgavs, kan lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Anslutningsmonopolet på s.k höghastighetsmodem

Televerket har numera upphävt anslutningsmonopolet på s.k. höghastighetsmodem.
Också förslag om upphävande av detta monopol i motion TI 12 (fp) i
del av yrkande 5 och i del av motion T803 (fp) kan lämnas utan särskild
åtgärd.

Tillåtande av s.k. tredjepartstrafik

I motion T107 (m) yrkande 1, i motion TI 12 (fp) del av yrkande 5 samt i del av
motion T803 (fp) framförs yrkanden som syftar till att s.k. tredjepartstrafik
skall tillåtas fullt ut.

Som nämnts i det föregående skall utredningen om statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena m.m. behandla frågor om
tillåtande fullt ut av s.k. tredjepartstrafik. Frågan skall enligt direktiven för
utredningsarbetet behandlas med förtur. Utskottet är i avvaktan på resultat
av denna del av utredningsarbetet, som således skall ske med förtur, inte
berett att stödja motionsförslagen. De avstyrks följaktligen.

6 Inriktning och omfattning av televerkets verksamhet under
perioden 1988-1991 samt soliditetsmål, m.m.

6.1 Televerkets uppgifter, organisation och verksamhet

Under denna rubrik behandlas motionsförslag om televerket och informationsteknologiprogrammet,
teleområdesindelningen i Gävleborgs län samt
televerkets kabel-TV-divisions verksamhet.

Televerket och informationsteknologiprogrammet

Riksdagen godkände under förra riksmötet riktlinjer för industriell utveckling
inom ett nationellt informationsteknologiskt program (prop. 1986/87:74
delvis s. 107-116, NU 30 s.40-44, rskr. 271). Programmet omfattar utbildning,
forskning och industriell utveckling och syftar till att vidmakthålla och
stärka den informationsteknologiska kompetensen i vårt land. I programmet
deltar en rad organ med uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete
(FoU), bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU). Även televerket deltar i
och stöder programmet.

I motion TI 12 (fp) anförs bl.a. att televerket när det gäller medverkan i det
nationella informationsteknologiprogrammet spelar en roll som liknar ett

TU 1987/88:28

27

tekniskt forskningsråds roll. Motionärerna framhåller att det inte är rimligt
att televerket - med den nya marknadsroll som verket enligt propositionen
skall spela - skall ha kvar ansvar i programmet. Televerket bör enligt
motionärerna liksom andra företag finansiera sin egen FoU medan det bör
åläggas STU att administrera extern FoU. Motionärerna begär (yrkande 7)
att televerket skall avlastas ansvar för del i det nationella informationsteknologiska
programmet.

Utskottet vill erinra om att televerket sedan lång tid tillbaka bedriver och
stöder FoU av betydelse för den egna verksamheten och att televerkets
övergripande ansvar för telekommunikationerna också innefattar att verket
skall initiera, finansiera och självt driva FoU inom telekommunikationsområdet
(prop. 1984/85:158 s. 9, TU 28, rskr. 382). Med hänsyn till televerkets
ansvar för teleforskningen är det naturligt att televerket deltar i det
nationella informationsteknologiprogrammet. Motionsyrkandet bör därför
avslås.

Teleområdesindelningen i Gävleborgs län

Huvuddelen av Gävleborgs län ingår i Gävle teleområde. Norra delen av
länet ingår emellertid i Sundsvalls teleområde.

I motion T216 (m) anförs bl.a. att det är olyckligt att gräns mellan
teleområden skär genom Gävleborgs län. I här aktuell del av motionen
begärs att länet skall innefattas i ett enda teleområde med telekontor i
Gävle.

Som nämnts i det föregående ankommer det enligt televerkets instruktion
på verket att bestämma de geografiska områden som behövs för att driva
televerksamheten på ett rationellt sätt. Enligt från televerket under hand
inhämtad uppgift är den nuvarande indelningen i teleområden berörande
Gävleborgs län anpassad till näringsgeografiska och andra regionala förutsättningar.
Regional samverkan sker emellertid enligt verket mellan Gävle
teleområde och övriga teleområden i Norrland.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen avstyrks motionsyrkandet.

Kabel-TV-divisionens verksamhet

I motion T804 (vpk) begärs att televerket skall lämna en fullständig
ekonomisk redovisning för kabel-TV-divisionens verksamhet. I motiveringen
kritiseras televerket för att det bedriver verksamhet med vidaresändning
via kabel-TV av från satelliter mottagna TV-sändningar. Motionärerna
förstärker kritiken med att de framhåller att kabel-TV-divisionen under flera
år har uppvisat underskott.

Enligt televerkets årsredovisning 1987 var nära 326 000 hushåll anslutna till
televerkets kabel-TV vid utgången av år 1987. Rörelseintäkterna under år
1987 anges till 72 milj. kr. och investeringarna till 112 milj. kr. Televerket
räknar enligt nämnda årsredovisning med att över 500 000 hushåll kommer
att vara anslutna till verkets kabel-TV vid utgången av år 1988. Verkets
kabel-TV-verksamhet tillgodoser således ett stort behov. Med hänsyn härtill
och till att kabel-TV-verksamheten enligt underhandsuppgift av verket har
ett naturligt samband med verkets övriga verksamhet kan utskottet inte
instämma i kritiken mot att verket bedriver kabel-TV-verksamhet.

TU 1987/88:28

28

Televerket har under hand påpekat att kabel-TV-verksamheten fortfarande
är under uppbyggnad och att verksamheten därför ännu går med förlust.
Då verkets konkurrenter inte har krav på sig att utåt särredovisa verksamheter
som är under uppbyggnad anser sig televerket inte heller behöva ha
sådant krav på sig beträffande kabel-TV-verksamheten. Utskottet instämmer
i detta och avstyrker därför motionen.

6.2 Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet och
investeringar under perioden 1988-1991

6.2.1 Propositionens förslag m. m.

Föredraganden förordar att televerkets verksamhet under perioden 1988—
1991 skall inriktas på (1) en fortsatt koncentration på nätutveckling och
nättjänster, (2) effektivisering och behovsanpassning av investeringarna, (3)
åtgärder för att möta en ökande konkurrens inkl. (4) en ökad kostnadsanpassning
som delvis får ske selektivt.

Televerkskoncernens omsättning beräknas enligt föredraganden öka
under perioden från 24 miljarder till 31 miljarder kronor per år i löpande
priser. Antalet anställda i koncernen beräknas minska från ca 49 400 den 1
januari 1988 till ca 47 300 år 1991. Teletrafiken beräknas öka med 10 % per år
till år 1991. Arbetsproduktiviteten - mätt i försäljning i fast pris per anställd -beräknas för perioden 1988-1990 öka med 5,3 % per år.

Servicemålen föreslås för perioden vara oförändrade, dvs. (1) beträffande
framkomlighet i telenätet att i genomsnitt minst 98 % av uppkopplingsförsöken
för rikssamtal under vanlig kontorstid skall lyckas, (2) beträffande
felavhjälpningstid att tiden mellan anmälan och avhjälpande av fel skall vara
i genomsnitt högst 2,1 arbetsdagar och att 55 % av felen skall vara avhjälpta
inom åtta timmar från felanmälan under vardagar samt (3) beträffande
leveranstid att leveranstiden för en anslutning till telefonnätet för en telefon i
en permanentbostad skall vara högst 17 dagar.

Televerket har beräknat investeringarna för televerkskoncernen till följande
belopp i löpande priser, nämligen för

år 1988 8 734 milj. kr.

år 1989 8 180 milj. kr.

år 1990 7 900 milj. kr.

år 1991 7 900 milj. kr.

32 714 milj. kr.

6.2.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motionerna begärs utbyggnad av telenäten m.m. i vissa län, stöd till ett
datakommunikationsprojekt i Gävleborgs län (X-nät) samt minskning av
televerkskoncernens investeringsexpansion.

Utbyggnad av telenätet m.m. i Värmlands och Västmanlands län

TU 1987/88:28

I motion T207 (s) begärs (yrkande 6) utbyggnad i Värmlands län av (a) det
vanliga telenätet, (b) nät baserat på fiberoptik för tele- och datakommunika -

29

tion på korta och långa avstånd samt (c) anordningar för mobiltelefoni. I
motion T211 ( fp) begärs i här aktuell del av motionen att utbyggnaden av
linjenätet i Västmanlands län påskyndas i orter med akuta behov av telefonoch
dataförbindelser.

Föredraganden framhåller att televerket satsar hårt på att digitalisera
telenätet i samband med ersättningsinvesteringar och kapacitetsutbyggnad.
Digitaliseringen ökar bl.a. kapaciteten och därmed framkomligheten samt
driftsäkerheten hos nätet. Den grundprincip för utbyggnaden som televerket
enligt underhandsuppgift tillämpar är att nätet skall hålla en viss grundstandard
och att satsningar därutöver prioriteras med hänsyn till aktuella behov.
Prioriteringen bland uppkomna behov av utbyggnad m.m. görs av de lokala
teleförvaltningarna i samråd med olika företag och myndigheter. När det
gäller Värmlands län genomkorsas länet enligt uppgift av televerket redan i
dag av ett antal digitala stråk. Användning av kablar med fiberoptik utgör
enligt televerket inte förutsättning för användning av digital teknik.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen torde motionerna inte böra
föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks sålunda.

Stöd till datakommunikationsprojektet X-nät

Televerket, telefonföretaget Ericsson, länsstyrelsen och den regionala
utvecklingsfonden i Gävleborgs län samt Gävleborgs Forsknings-och utvecklingsstiftelse
inledde hösten 1986 ett samarbete om ett datakommunikationsprojekt
i Gävleborgs län, kallat projekt X-nät. Avsikten är att bygga upp ett
system för datakommunikation och datatjänster som kan utnyttjas av länets
företag, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Projektet avses
under genomförandet - cirka tre år - ledas av siftelse. Därefter skall det vara
ekonomiskt självbärande och organiseras i rent affärsmässiga former.
Kostnaderna för planeringen och genomförande av projektet beräknas till
mellan ca 12,4 och ca 15,4 milj. kr. Televerket har beslutat anslå 6 milj. kr. av
verkets ”informationsteknologimedel” till projektet.

I motion T216 (m) begärs i här aktuell del att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att ett stöd från staten på 3-4 milj. kr under en
treårsperiod krävs för projektet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i framställning i februari i år till
industridepartementet hemställt om stöd från staten till projektet av den
omfattning som motionärerna förordar. Framställningen är föremål för
beredning inom regeringskansliet. Med hänsyn till den gjorda framställningen
finns det inte anledning till något riksdagens initiativ i frågan om ett
ekonomiskt stöd från staten till projektet. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Minskning av televerkets investeringsexpansion

I motion T112 (fp) anförs bl.a. att marknadens efterfrågan på telekommunikationskapacitet
under 1990-talet enligt vissa nationella och internationella
bedömare kan komma att öka långsammare än ökningen i marknadsutbudet.
Motionärerna begär (yrkande 6) därför att televerket skall anpassa utbyggnadstakten
för verkets anläggningar till en situation med en mera försiktig
marknadsutveckling.

TU 1987/88:28

30

Efter en topp i televerkets investeringar under år 1987 beräknas investeringarna
enligt televerket komma att sjunka. Av de i televerkets flerårsplan
upptagna investeringarna är vidare enligt televerket ca 50 % ersättningsinvesteringar.
Televerket har framhållit att man i de lokala teleförvaltningarna
har stor marknadskännedom och att investeringsplanerna grundas på
prioriteringar som görs i dessa förvaltningar. Med hänsyn till det anförda
synes något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet inte vara
påkallat. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar och verksamhet

Någon erinran har inte framförts i motionerna mot huvuddragen i vad
föredraganden har förordat rörade inriktningen och omfattningen av televerkets
verksamhet och investeringar under perioden 1988-1991. Utskottet har
inte heller något att erinra mot vad föredraganden i dessa avseenden har
förordat och föreslår att riksdagen skall godkänna föredragandens förslag.

6.3 Soliditetsmål för televerkets verksamhet, m.m.

6.3.1 Propositionens förslag

Regeringen beslöt i december 1987 att televerket skulle få höja den
genomsnittliga nivån på sina taxor med högst 4,5 % under år 1988. Då en
sådan taxehöjning är lägre än den som skulle erfordras för att televerket -utan mycket stora taxehöjningar under åren 1989 och 1990 - skall kunna år
1990 uppnå soliditetsmålet 65 % bör målet enligt föredraganden ändras så att
minst 65 % soliditet skall uppnås först år 1992. Detta innebär att statskapitalet
jämte avsättningar då skall utgöra minst 65 % av totalkapitalet.

Föredraganden erinrar om att avkastningen på televerkets kapital, räntabiliteten,
skall vara så hög att avkastningen - med beaktande av finansieringen
av planerad investeringsnivå - räcker för att klara soliditetsmålet. Han
påpekar att den förordade ändringen av soliditetsmålet inrymmer möjlighet
att sänka nivån på räntabilitetskravet och att hålla tillbaka taxe- och
avgiftshöjningar som eljest skulle behövas. Emellertid krävs det enligt
föredraganden krav på högre avkastningsnivå än det krav på 3 % real
avkastning som har gällt. Föredraganden förklarar sig inte beredd att ange
något precist mål för utvecklingen av teletaxorna för de kommande åren.
Han understryker emellertid att all ansträngningar bör böras för att förena en
god service med en låg prisnivå.

I propositionen hemställs att riksdagen skall godkänna att televerkets
verksamhet skall inriktas på det soliditetsmål som föredraganden har
förordat.

6.3.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I två motionsyrkanden föreslås ökning av televerkets inleverans av medel till
statsverket.

Ökad inleverans av medel till statsverket

TU 1987/88:28

I motion T218 (c) begärs i här aktuell del att som ett led i budgetpolitiken
statens inkomster under budgetåret 1988/89 skall förstärkas genom att

31

televerkets inleveranser av medel till statsverket ökas med 365 milj. kr. I
motion T221 (fp) begärs (yrkande 3) en ökning av televerkets inleveranser
med 450 milj. kr. Förslaget torde endast avse budgetåret 1988/89.

Televerket beräknas enligt ett i proposition 1987/88:150 (kompletteringspropositionen)
bil. 1.6 framlagt reviderat förslag till statsbudget för nästa
budgetår inleverera -193,6 milj. kr. i rörelseöverskott till statsverket.
Motionärerna har inte angivit hur utrymme för de önskade ökningarna av
inleveranserna av medel skall skapas. De har inte heller föreslagit någon
ändring i soliditetsmålet för televerket. Ett tillgodoseende av så stora ökade
inleveranser av medel som motionärerna föreslår torde kräva så kraftiga
förändringar i televerkets ekonomi att de sannolika konsekvenserna härav i
form av t.ex. minskad utbyggnad av telekommunikationerna och höjda
teleavgifter inte skulle accepteras av allmänheten. Utskottet vill självfallet
inte medverka till sådant och avstyrker därför motionsyrkandena.

Soliditetsmål

Utskottet tillstyrker att telverkets verksamhet inriktas på det soliditetsmål
som förordas i propositionen.

6.4 Motionsfrågor om teleavgifterna

6.4.1 Bakgrund

Televerket ändrade i januari 1987 villkoren för s.k. fritidsabonnemang (se
redogörelse i TU 1986/87:17 s. 19-21), som när det gäller vissa lägen för
fritidshus innebar en kraftig avgiftshöjning för installation av telefon i
förhållande till vad som gällde tidigare.

Regeringen beslutade den 3 december 1987 om ändring i teleförordningen
(1987:765), som trädde i kraft den 1 april i år och som innebar att avgiften för
huvudledning till telefonapparater i bostäder höjdes med 26 kr. per kvartal
och att markeringsintervallerna för lokalsamtal förkortades från fyra och åtta
minuter till tre och sex minuter beroende på tiden på dygnet. Regeringen
beslutade samma dag att nivån för televerkets samtliga avgifter och taxor
skulle få höjas med i genomsnitt högst 4,5 % under år 1988.

Genom annons i dagspress i slutet av januari i år informerade televerket
om de av regeringen beslutade ändringarna av teleavgifterna och om
ändringar som televerket hade beslutat. I anslutning till regeringens beslut
om höjning av avgiften för "hushållstelefon” hade televerket beslutat en
kraftig höjning (med 184-193 kr. per kvartal) av abonnemangsavgiften för
annan telefon än hushållstelefon. Höjningen skulle träda i kraft den 1 februari
1988. Som hushållstelefon skulle klassas telefon som är uppsatt i bostad och
som används i huvudsak för enskilt bruk. Annan telefon skulle klassas som
företagstelefon.

6.4.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden

I motioner, som väcktes i januari i år, tas upp frågor om avgifterna för telefon
i fritidshus, de förutskickade höjningarna av teleavgifterna och avgifterna för
telefonsamtal från och till Gotland.

TU 1987/88:28

32

Betalning av anslutningsavgiften för fritidsabonnemang

TU 1987/88:28

I motion T201 (c) begärs (yrkande 10) att betalningen av inträdeskostnaderna
för telefon i fritidshus skall få fördelas över en längre tid -1.ex. över tre till
fem år.

Enligt underhandsuppgift från televerket ställer sig verket positivt till att
göra det möjligt för de abonnenter som så önskar att dela upp betalningen av
anslutningsavgiften för fritidsabonnemang på flera år. Med hänsyn härtill
torde motionen inte böra föranleda någon särskild åtgärd av riksdagen.

Fritidshusavgift för telefon vid dubbel bosättning eller näringsverksamhet

I motion T201 (c) begärs (yrkande 11) att avgift såsom för anslutning till
fritidshus inte skall utgå för ett abonnemang när det är fråga om någon form
av dubbel bosättning eller näringsverksamhet.

Televerket har uppgett att den s.k. fritidshustaxan inte tillämpas för bl.a.
följande kategorier abonnenter, nämligen för (1) förvärvsarbetande i bostad,
som regelmässigt används för dygnsvila på annan ort än hemorten, (2)
studerande i studentbostad eller liknande, som varaktigt används under
studietiden samt (3) myndigheter, företag och arbetsplatser med bemanning
och året-runt-drift på uppsättningsplatsen för telefonen.

Då den sålunda gällande ordningen torde motsvara vad motionärerna
önskar kan motionen lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Abonnemangsavgifterna för småföretag

I motion TI 10 (c) begärs att småföretag skall få teckna telefonabonnemang
på ”hushållsvillkor”. I motion T811 (m) begärs detsamma för företag som
inte har anställda.

Enligt televerkets abonnemangsvillkor klassas telefon som företagstelefon
om abonnemanget har tecknats av (1) juridisk person och telefonen har satts
upp på annan plats än bostad eller (2) fysisk person och telefonen har satts
upp i annan lokal än bostad eller fritidshus.

Höjning av telefonavgifterna är led i förut nämnd kostnadsanpassning av
priserna för teletjänsterna. Televerket bedömde att även små företag skulle
kunna klara den i år genomförda höjningen av abonnemangsavgiften för
företag.

Utskottet är inte berett att stödja motionsyrkandena. De avstyrks
sålunda.

Abonnemangsavgifterna för idella föreningar

I motionerna T802 (fp), T 806 (c), T807 (fp), T810 (m) T812 (m) och T814
(fp) begärs att ideella föreningar - som enligt vad som förutskickats skulle
behandlas som företag i fråga om abonnemangsavgifter - i detta hänseende
skall behandlas som hushåll.

Efter det man i olika sammanhang hade reagerat mot televerkets
förutskickade avgiftshöjningar för ideella föreningar beslutade verket att för
år 1988 behandla allmännyttiga ideella föreningar som hushåll i avgiftshänseende.
Med hänsyn härtill och till att utredningen om statens regionalpolitiska
och sociala ansvar på tele- och postområdena m.m. bl.a. skall bedöma vilka

3 Riksdagen 1987188. 15 sami. Nr 28

särskilda hänsyn som kan tas till bl.a. ideella föreningar då taxor och service
bestäms för grundläggande telekommunikationer och vilka åtgärder som
krävs för att möjliggöra sådana hänsynstaganden kan här aktuella motioner
lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Avgifterna för telefonsamtal från och till Gotland

I motion T109 (s,c) påpekas att avgifterna för telefonsamtal från Gotland till
fastlandet och från fastlandet till Gotland utgår som för rikssamtal efter
högsta avgiftsklassen. Motionärerna begär att avgifterna för telefonsamtal
från och till Gotland inte skall beräknas på avståndet över vattnet utan så som
de skulle vara om Gotland var ett område på fastlandet.

Televerket har under hand uppgett att den av motionärerna upptagna
frågan kommer att övervägas i det fortsatta arbetet med taxeändringar. Med
hänsyn härtill torde motionen kunna avslås.

7 Hemställan

Utskottet hemställer

Mål och inriktning för telepolitiken m.m. (s. 9)

1. beträffande krav på ytterligare utredning före beslut om mål och
inriktning för telepolitiken

att riksdagen avslår motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 3,

2. beträffande tillgången till telefon för sjukhuspatienter m.fl.

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T201 (c) yrkande 12 utan särskild
åtgärd,

3. beträffande tillgängen till telefonautomater

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 13 och
1987/88:7801 (s),

4. beträffande enhetliga telefonnummer för vissa myndigheter m.fl.
att riksdagen avslår motion 1987/88:T805 (fp),

5. beträffande telefonkatalogerna för Östergötlands län
att riksdagen avslår motion 1987/88:T808 (fp),

6. beträffande riktnummer för Pauliström

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T923 (s) i denna del utan särskild
åtgärd,

7. beträffande televerkets regionalpolitiska och sociala uppgifter
att riksdagen avslår motion 1987/88:T201 (c) yrkande 1 i denna del,

8. beträffande avgifterna för telefonsamtal med statliga organ
(020-linjen)

att riksdagen lämnar motionerna 1987/88:7111 (c) och 1987/88:T809
(fp) utan särskild åtgärd,

9. beträffande förbättring av säkerheten i telenätet

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 3 utan särskild
åtgärd,

10. beträffande telepolitikens mål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner i proposition
1987/88:118 föreslagna mål för telepolitiken,

TU 1987/88:28

34

11. beträffande takten för kostnadsanpassningen av abonnemangstaxorna att

riksdagen lämnar motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 9 och
1987/88:T813 (c) utan särskild åtgärd,

12. beträffande inriktning mot effektiv konkurrens

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 och med avslag på motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 1
godkänner i propositionen föreslagen inriktning för telepolitiken,
såvitt avser effektiv konkurrens,

13. beträffande utförsäljning m.m. av Teleinvest AB
att riksdagen avslår motion 1987/88:112 (fp) yrkande 9,

14. beträffande ett sammanhållet öppet telenät

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 och med avslag på motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 1
godkänner i propositionen föreslagen inriktning för telepolitiken,
såvitt avser ett sammanhållet öppet telenät,

15. beträffande lika kostnadsbelastning för televerket och verkets
konkurrenter

att riksdagen lämnar 1987/88:T107 (m) yrkande 2 utan särskild
åtgärd,

16. beträffande utjämning av taxor och konkurrens på lika villkor
att riksdagen lämnar motion 1987/88:T107 (m) yrkande 3 utan särskild
åtgärd,

17. beträffande inriktningen i övrigt för telepolitiken

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 godkänner i propositionen föreslagen inriktning för telepolitiken
i den mån den inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

18. beträffande vissa förutsättningar för utredningen om telefrågorna
att riksdagen lämnar motion 1987/88:T108 (c) utan särskild åtgärd,

19. beträffande uppdrag att överväga uppdelning av telenätet på tvä
eller flera bolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 8,

20. beträffande omfattningen av utredningsarbetet

att riksdagen lämnar motion 1987/88 :T112 (fp) yrkande 2 utan
särskild åtgärd,

Inrättande av statens telenämnd (s. 23)

21. beträffande inrättande av statens telenämnd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 godkänner att en ny myndighet inrättas med de uppgifter som
förordas i propositionen,

22. beträffande vissa ytterligare uppgifter för statens telenämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 4 i denna del,

Viss översyn på radiokommunikationsområdet, m.m. (s. 24)

23. beträffande uppgifter för statens telenämnd på radiokommunikationsområdet att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:T107 (m) yrkande 4 och
1987/88:T112 (fp) yrkande 4 i denna del,

TU 1987/88:28

35

Avveckling av anslutningsmonopol m.m. (s. 25)

24. beträffande avveckling av anslutningsmonopolen på kontorsväxlar
och myntapparater

att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/88:118 och
med avslag på motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 2 godkänner att
televerkets ensamrätt att ansluta kontorsväxlar och myntapparater till
televerkets anläggningar upphör senast fr.o.m. den 1 januari 1990
resp. den 1 januari 1989,

b) lämnar motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 14 och 1987/
88:T803 (fp), såvitt avser kontorsväxlar, utan särskild åtgärd,

25. beträffande anslutning av höghastighetsmodem

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 5 i denna del
och 1987/88:T803 (fp) i denna del utan särskild åtgärd,

26. beträffande tillåtande fullt ut av s.k. tredjepartstrafik

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T107 (m) yrkande 1, 1987/
88:T112 (fp) yrkande 5 i denna del och 1987/88:T803 (fp) i denna del,

Inriktning och omfattning av televerkets verksamhet under perioden 1988-1991 samt soliditetsmål, m.m. (s. 27)

27. beträffande televerket och informationsteknologiprogrammet
att riksdagen avslår motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 7,

28. beträffande teleområdesindelningen i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1987/88:T216 (m) i denna del,

29. beträffande kabel-TV-divisionens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1987/88:T804 (vpk),

30. beträffande utbyggnad av telenätet m.m. i Värmlands och
Västmanlands län

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T207 (s) yrkande 6 och
1987/88:T211 (fp), såvitt avser telekommunikationer,

31. beträffande stöd till datakommunikationsprojektet X-nät
att riksdagen avslår motion 1987/88:T216 (m) i denna del,

32. beträffande minskning av televerkets investeringsexpansion
att riksdagen avslår motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 6,

33. beträffande inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar
och verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 godkänner vad i propositionen har förordats rörande inriktningen
och omfattningen av televerkets verksamhet och investeringar
under perioden 1988-1991,

34. beträffande ökad inleverans av medel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T218 (c) i denna del och
1987/88:T221 (fp) yrkande 3,

35. beträffande soliditetsmål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1987/
88:118 godkänner att televerkets verksamhet inriktas på det soliditetsmål
som har förordats i propositionen,

36. beträffande betalning av anslutningsavgiften för fritidsabonnemang -

TU 1987/88:28

36

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T201 (c) yrkande 10 utan särskild
åtgärd,

37. beträffande fritidshusavgift för telefon vid dubbel bosättning eller
näringsverksamhet

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T201 (c) yrkande 11 utan särskild
åtgärd,

38. beträffande telefonavgifterna för småföretag

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T110 (c) och 1987/88:7811
(m),

39. beträffande abonnemangsavgifterna för ideella föreningar

att riksdagen lämnar motionerna 1987/88:T802 (fp), 1987/88:T806 (c),
1987/88:T807 (fp), 1987/88:T810 (m), 1987/88:T812 (m) och 1987/
88:T814 (fp) utan särskild åtgärd,

40. beträffande avgifterna för telefonsamtal från och till Gotland
att riksdagen avslår motion 1987/88:T109 (s,c).

Stockholm den 26 maj 1988
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Rune
Johansson (s), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström
(s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Jarl Lander (s), Rune Thorén (c)
och Jan Jennehag (vpk).

Reservationer

1. Krav på ytterligare utredning före beslut om mål och
inriktning för telepolitiken (mom. 1)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening inte tillfredsställande att riksdagen nu skall
godkänna mål och inriktning för telepolitiken innan de mycket viktiga
frågorna om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på teleområdet har
närmare utretts och övervägts av den parlamentariska utredningen. Därför
bör - i överensstämmelse med vad motionärerna begär - propositionens
förslag om mål och inriktning för telepolitiken nu avslås och regeringen
återkomma med förslag härom sedan den parlamentariska utredningen har
redovisat sitt uppdrag.

TU 1987/88:28

37

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande krav pä ytterligare utredning före beslut om mål och
inriktning för telepolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 3
avslår proposition 1987/88:118, såvitt avser mål och inriktning för
telepolitiken,

2. Televerkets regionalpolitiska och sociala uppgifter (mom.

7)

Gösta Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Televerkets
affärsidé” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna understryka att televerket när det
gäller telekommunikationer har ett övergripande ansvar för att förvalta en
infrastruktur för detta område som binder olika delar av landet samman
samtidigt som utlandskontakterna utvecklas. Det är till glädje för alla när
televerket kan fullgöra denna uppgift på ett så effektivt sätt som möjligt vad
gäller såväl serviceutbudets innehåll som kostnaderna härför. Såsom motionärerna
framhåller i motionen måste det nu sagda beaktas när privatiseringar
inom kommunikationsområdet diskuteras. Organisationen av televäsendet
som ett statligt affärsverk innebär - och det måste understrykas - att även
verksamhetsgrenar som inte ger full kostnadstäckning måste drivas vidare
om de är nödvändiga för uppfyllande av de samhällsmål som gäller för
verksamheten. Som motionärerna framhåller behöver ansvaret för infrastrukturen
inte innebära att televerkskoncernen måste driva all verksamhet i
egen regi. Entreprenader bör utnyttjas när sådana ger den bästa effektiviteten,
och delar av verksamheten som inte är nödvändiga för uppfyllande av
affärsverkets sociala och regionalpolitiska mål bör kunna säljas ut.

Vad utskottet sålunda har anfört om sociala och regionalpolitiska mål för
televerket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande televerkets regionalpolitiska och sociala uppgifter
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T201 (c) yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Inriktning mot effektiv konkurrens (mom. 12)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Sorn
föredraganden" och slutar med ”avstyrker motionsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Även enligt utskottets mening finns en motsättning mellan principen att
televerkets skall ha huvudansvaret för telekommunikationerna i vårt land -en princip som utskottet stöder helt - och en liberalisering på teleområdet.
Liberaliseringar och ökad konkurrens på ett område yttrar sig så småningom
i sämre service och högre kostnader för de enskilda människorna.

TU 1987/88:28

38

Effektiv konkurrens i enlighet med propositionens förslag bör därför inte
fastläggas som inriktning för telepolitiken.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande inriktning mot effektiv konkurrens

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 1
avslår i proposition 1987/88:118 framlagt förslag till inriktning för
telepolitiken, såvitt avser effektiv konkurrens,

4. Utförsäljning m.m. avTeleinvest AB (mom. 13)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”sålunda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Televerkets bolagssektor är helt dominerande på utrustningsmarknaden
för telemateriel m.m. Staten bör inte på något sätt ha en sådan ställning i
kommersiell verksamhet. Aktierna i Teleinvest AB, som omfattar televerkets
bolagssektor i stort sett i sin helhet, bör därför utförsäljas och bli föremål
för börshandel.

Vad utskottet sålunda har anfört om utförsäljning m.m. av Teleinvest AB
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande utförsäljning m.m. av Teleinvest AB

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:112 (fp) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ett sammanhållet öppet telenät (mom. 14)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Föredraganden
påpekar” och slutar med ”därmed motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Som motionärerna påpekar passar den ”sammanhållning” beträffande
telenätet som här aktuell riktlinjetext och propositionen i övrigt talar om inte
in i den öppna konkurrensmiljö som det också talas om i propositionen.
Uttrycket ”sammanhållet öppet telenät” är motsägelsefullt. Frågan bör i
stället vara - som motionärerna framhåller - hur man skall klara det
regionala, sociala och försvarspolitiska teleansvaret i en effektiv marknadsekonomi.
Frågan om denna balans mellan samhällshänsyn och marknadshänsyn
lämnas emellertid i propositionen till fortsatt utredning.

Utredning av frågorna kring samhällshänsyn och marknadshänsyn på
teleområdet hade - som motionärerna också framhåller - mycket väl kunnat
ske tidigare i anslutning till motioner där dessa frågor har tagits upp. Om så
skett skulle underlag nu ha funnits för riksdagen att behandla frågan om hur
balans mellan dessa hänsyn skall kunna uppnås. Det är beklagligt att sådant

TU 1987/88:28

39

underlag nu inte finns. Utskottet kan därför inte nu ansluta sig till en
inriktning av telepolitiken mot ett ”sammanhållet öppet telenät”. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med en närmare redovisning av överväganden
och förslag i frågan om hur samhällshänsyn och marknadshänsyn skall
styra telepolitiken.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ett sammanhållet öppet telenät
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 1 avslår i
proposition 1987/88:118 framlagt förslag till inriktning av telepolitiken,
såvitt avser ett sammanhållet öppet telenät,

6. Uppdrag att överväga uppdelning av telenätet på två eller
flera bolag (mom. 19)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), PerStenmarck (m). Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Även teletjänster bör, såsom framhålls i motionen, utvecklas och saluföras
på en marknad och inte i en från konkurrens skyddad miljö. Först på en
marknad kan effektiva system och tjänster erbjudas till låga taxor för
konsumenterna. I propositionen uttalar sig föredraganden för en effektiv
konkurrens på utrustningsmarknaden. Enligt utskottets mening bör man
emellertid undersöka om man inte kan gå längre för att få till stånd
konkurrens på teleområdet och undersöka om inte själva nättjänsterna kan
bli föremål för konkurrens. Såsom föreslås i motionen bör ovannämnda
utredning därför få i uppdrag att överväga om inte det allmänna telenätet kan
delas upp mellan två eller flera i förhållande till varandra självständiga bolag i
vilka såväl det allmänna som enskilda intressenter kan vara delägare. Vid
fullgörandet av nu förordat uppdrag bör utredningen beakta vad i motionen
anförs om en uppdelning av nättjänsterna på två eller flera bolag.

Vad utskottet sålunda har anfört om uppdrag att överväga uppdelning av
telenätet på två eller flera bolag bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande uppdrag att överväga uppdelning av telenätet pä tvä
eller flera bolag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Omfattningen av utredningsarbetet (mom. 20)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Sorn
föredraganden” och på s. 23 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att telefrågorna bör utredas
åtskilda från postfrågorna. De redan tagna besluten om en för de båda

TU 1987/88:28

40

områdena gemensam utredning bör därför upphävas och separata utredningar
bör tillsättas.

Vad utskottet sålunda har anfört om omfattningen av utredningsarbetet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande omfattningen av utredningsarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vissa ytterligare uppgifter för statens telenämnd (mom. 22)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Syftet med”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I tillägg till de i propositionen föreslagna uppgifterna för STN bör STN -såsom föreslås i motionen - också ha till uppgift att (1) föreskriva principiella
säkerhetskrav för våra telenät samt (2) verka för effektiv konkurrens och
balans på telemarknaden.

Vad utskottet sålunda har anfört om vissa ytterligare uppgifter för statens
telenämnd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande vissa ytterligare uppgifter för statens telenämnd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 4 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Uppgifter för statens telenämnd på
radiokommunikationsområdet (mom. 23)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Överförande av myndighetsuppgifter på radiokommunikationsområdet
från televerket bör inte fördröjas. Befintligt utredningsmaterial bör vara
tillräckligt. Behövs kompletteringar bör sådana kunna göras inom regeringskansliet.
Enligt utskottets mening - utskottet ansluter sig härvid till
motionsförslagen - bör regeringen förelägga riksdagen förslag till riktlinjer
för fördelning av radiofrekvenser och förslag som går ut på att statens
telenämnd även skall ha i uppgift att fördela sådana frekvenser och att fatta
beslut i enskilda tillståndsärenden (förvaltningsbesluten) på radiokommunikationsområdet.
Förslagen bör framläggas i sådan tid att de kan behandlas
behandlas av riksdagen före årsskiftet 1988-1989.

Vad utskottet sålunda har anfört om uppgifter för statens telenämnd på
radiokommunikationsområdet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

TU 1987/88:28

41

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande uppgifter för statens telenämnd på radiokommunikationsområdet att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:T107 (m) yrkande 4
och 1987/88.T112 (fp) yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Avveckling av anslutningsmonopolen på kontorsväxlar och
myntapparater (mom. 24)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Utskottet
instämmer” och på s. 27 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att stora risker finns för
störningar i telesystemet om det skall bli fritt för företag med olika bakgrund
att ansluta kontorsväxlar till det allmänna telenätet. Utskottet är vidare
tveksamt till om det är till gagn för den stora allmänheten att monopolet på
myntapparater upphävs. Motionärerna har fog för sina invändningar även
härvidlag. Propositionsförslagen om upphävande av televerkets ensamrätt
beträffande kontorsväxlar och myntapparter samt förslagen i motionerna
T201 (c) och T803 (fp) om upphävande av monopolet på kontorsväxlar bör
enligt utskottets mening avslås.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande avveckling av anslutningsmonopolen på kontorsväxlar
och myntapparater

att riksdagen

a) med bifall till motion 1987/88:T113 (vpk) yrkande 2 avslår i
proposition 1987/88:118 framlagt förslag om att televerkets ensamrätt
att ansluta kontorsväxlar och myntapparater till televerkets anläggningar
skall upphöra,

b) avslår motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 14 och 1987/88:T803
(fp), såvitt avser kontorsväxlar,

11. Tillåtande fullt ut avs.k. tredjepartstrafik (mom. 26)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m). Hugo Bergdahl (fp)
och Görel Bohlin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Sorn nämnts”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Frågan om tillåtande av s.k tredjepartstrafik behöver inte närmare
utredas. Det är rimligt att tillåta sådan trafik fullt ut och det bör kunna ske
redan nu.

Vad utskottet sålunda har anfört om tillåtande fullt ut av s.k. tredjepartstrafik
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande tillåtande fullt ut av s.k. tredjepartstrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:T107 (m) yrkande 1,

TU 1987/88:28

42

1987/88:T112 (fp) yrkande 5 i denna del och 1987/88:T803 (fp) i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Televerket och informationsteknologiprogrammet (mom.

27)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller är det inte rimligt att televerket skall
fungera som ett tekniskt forskningsråd i det nationella informationsteknologiprogrammet.
Televerkets uppgift i detta program bör läggas på STU.
Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring i detta hänseende av riktlinjerna
för programmet.

Vad utskottet sålunda har anfört om televerket och informationsteknologiprogrammet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande televerket och informationsteknologiprogammet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kabel-TV-divisionens verksamhet (mom. 29)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Enligt
televerkets” och på s. 29 slutar med ”därför motionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i kritiken av att televerket bedriver kabel-TVverksamhet.
Den bör som motionärerna framhåller redovisas fullständigt så
att klarhet vinns om användningen av resurser för denna verksamhet -resurser som enligt utskottets mening hellre kan användas för att göra
televerkets centrala tjänster för allmänheten billigare.

Vad utskottet sålunda har anfört om kabel-TV-divisionens verksamhet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande kabel-TV-divisionens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T804 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Minskning av televerkets investeringsexpansion (mom.

32)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Efter en” och
slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar kan marknadens efterfrågan på telekommunikationskapacitet
under 1990-talet enligt vissa nationella och internationella
bedömare komma att öka långsammare än ökningen i marknadsutbudet. Det

TU 1987/88:28

43

finns som framhålls i motionen därför anledning att takten i televerkets
utbyggnad av anläggningar anpassas till en situation där en mera försiktig
marknadsutveckling råder.

Vad utskottet sålunda har anfört om minskning av televerkets investeringsexpansion
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande minskning av televerkets investeringsexpansion
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T112 (fp) yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Ökad inleverans av medel (mom. 34)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Televerket
beräknas” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Enligt televerkets årsredovisning för år 1987 uppgick resultatet efter
finansiella intäkter och kostnader till 2 184 milj. kr för televerkskoncernen
och till 2 241 milj. kr. för televerket. Televerket uppvisar således ett gott
resultat. Detta jämte det förhållandet att verket bör kunna minska kostnaderna
för forskning och sälja ut vissa dotterföretag gör att verket bör öka
inleveransen av medel till statsverket under nästa budgetår med 450 milj. kr.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion T221 (fp) yrkande 3 har
anfört om ökad inleverans av medel bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Detta förslag tillgodoser enligt utskottets mening syftet med här aktuell del
av yrkandet i motion T218 (c) som således inte bör föranleda något initiativ
av riksdagen utan kan avslås.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande ökad inleverans av medel
att riksdagen

a) med bifall till motion 1987/88:T221 (fp) yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)avslår motion 1987/88:T218 (c) i denna del,

16. Ökad inleverans av medel (mom. 34)

Gösta Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Televerket
beräknas” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Enligt televerkets årsredovisning för år 1987 uppgick resultatet efter
finansiella intäkter och kostnader till 2 184 milj. kr för televerkskoncernen
och till 2 241 milj. kr. för televerket. Televerket uppvisar således ett gott
resultat. Detta jämte det förhållandet att verket bör kunna minska vissa
kostnader och göra vissa utförsäljningar gör att verket bör öka inleveransen
av medel till statsverket under nästa budgetår med 365 milj. kr.

TU 1987/88:28

44

Vad utskottet sålunda med anledning av motion T218 (c) i här aktuell del
har anfört om ökad inleverans av medel bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet avstyrker yrkande 3 i motion T221 (fp) om en större inleverans
av medel än den nu förordade.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande ökad inleverans av medel
att riksdagen

a) med bifall till motion 1987/88:T218 (c) i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motion 1987/88:T221 (fp) yrkande 3,

Särskilt yttrande

Telefonkatalogerna för Östergötlands län (morn. 5)

Rune Thorén (c) anför:

Jag har full förståelse för motionsförslaget. Boende i vissa gränsområden
men ändå i Östergötlands län finns i Jönköpingskatalogen (Eksjö och Tranås
riktnummerområden) och i Eskilstunakatalogen (Katrineholms och Vingåkers
riktnummerområden) men inte i någon av de två Östergötlandskatalogerna
- Linköpingskatalogen och Norrköpingskatalogen. Man kan fråga sig
om inte televerket skulle kunna vara generöst och redovisa alla östgötar i
Östergötlandskatalogerna utan att höja telefonkostnaderna för abonnenterna.

TU 1987/88:28

45

Innehållsförteckning

TU 1987/88:28

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:118 2

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1988 3

Bakgrund 5

Televerkets uppgifter och organisation 5

Närmare bestämmelser om verksamheten 6

Televerkets monopol 6

Former för statsmakternas styrning av televerket 7

Fastställd inriktning av televerkets verksamhet m.m. under perioden
1988-1990 7

Utskottet 8

linledning 8

2 Mål och inriktning för telepolitiken m.m 9

2.1 Telepolitikens mål 10

2.1.1 Föredragandens förslag 10

2.1.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 11

2.2 Telepolitikens inriktning 16

2.2.1 Föredragandens förslag 16

2.2.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 17

2.3 Utredning om statens regionalpolitiska och sociala ansvar på
teleområdet m.m 20

2.3.1 Föredragandens anmälan 20

2.3.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 21

3 Inrättande av statens telenämnd 23

3.1 Nuvarande ordning 23

3.2 Propositionens förslag 23

3.3 Motion och utskottets ställningstaganden 24

4 Viss översyn på radiokommunikationsområdet, m.m 24

4.1 Televerkets myndighetsuppgifter på radioområdet 24

4.2 Föredragandens förslag m.m 24

4.3 Motionerna och utskottets ställningstaganden 25

5 Avveckling av anslutningsmonopol m.m 25

5.1 Propositionens förslag 25

5.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 26

6 Inriktning och omfattning av televerkets verksamhet under perioden
1988-1991 samt soliditetsmål, m.m 27

6.1 Televerkets uppgifter, organisation och verksamhet 27

6.2 Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet och
investeringar under perioden 1988-1991 29

6.2.1 Propositionens förslag m.m 29

6.2.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 29

6.3 Soliditetsmål för televerkets verksamhet, m.m 31 TU 1987/88:28

6.3.1 Propositionens förslag 31

6.3.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 31

6.4Motionsfrågoromteleavgifterna 32

6.4.1 Bakgrund 32

6.4.2 Motionerna och utskottets ställningstaganden 32

7 Hemställan 34

Reservationer 37

Särskilt yttrande 45

47

gotmb Stockholm 1988 15392