Trafikutskottets betänkande
1987/88:26
om särskilda regionalpolitiska insatser i
Norrbottens län m.m. (prop. 1987/88:86 bil. 2)
TU
1987/88:26
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen bör anvisa 15 milj.kr.
för en investering i en flygplats i Arvidsjaur.
Samtliga motioner avstyrks eller föreslås lämnas utan åtgärd av riksdagen.
Med anledning av utskottets ställningstagande har sju reservationer avgivits.
Fp- och c-ledamöterna anser att persontransportstöd skall kunna utgå
såväl till företag inom turistnäringen som till egenföretagare.
C-ledamöterna anser att en flygplats bör förläggas till Övertorneå — Ylitornio-området
och att staten bör svara för kostnaden för den svenska andelen.
De anser vidare att ett treårigt program för förstärkning och beläggning
av grusvägnätet bör tas fram och att en upprustning för 10 milj.kr. bör
genomföras på järnvägssträckan Boden —Haparanda.
Vpk-ledamoten anser att järnvägssträckan Boden — Haparanda bör rustas
upp för 84 milj.kr. under en sexårsperiod, att 100 milj.kr. bör anvisas för
upprustning av malmbanan samt att 120 milj.kr. bör anvisas under en tvåårsperiod
för att möjliggöra snabbare persontågtrafik mellan Luleå och
Kiruna.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Bidrag till kommunala flygplatser m.m.
Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1987/
88:86 bilaga 2 (s. 20) att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser
m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr. att användas för investering i en flygplats
i Arvidsjaur.
I Riksdagen 1987/88. 15 sami. Nr 26
Motionerna
TU 1987/88:26
I987/88:N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr. för upprustning av malmbanan,
4. att riksdagen beslutar anslå 120 000 000 kr. under en tvåårsperiod för
att införa snabbare persontåg på sträckan Luleå —Kiruna,
5. att riksdagen beslutar anslå 84 000 000 kr. under en sexårsperiod för
banupprustning på sträckan Boden —Haparanda.
I987/88:A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att ett program för
förstärkning och beläggning av grusvägar inom länsvägnätet föreläggs riksdagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett flygfält i Tornedalen,
9. att riksdagen beslutar att anvisa 10 milj.kr. för upprustning av bandelen
Boden — Haparanda,
16. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning
om lokalisering av vissa rutiner och verksamheter inom postgirot till Norrbotten.
I987/88:A40 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om persontransportstöd till egenföretagare,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om persontransportstöd och turistbranschen.
Utskottet
Luftfart
Riksdagen beslöt i maj 1987 att under ett nytt anslag Bidrag till kommunala
flygplatser m.m. anvisa 15 milj.kr. (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 25, rskr.
303). Från anslaget kan bidrag utgå både för drift av kommunala flygplatser
i skogslänen och för investeringar i befintliga flygplatser i skogslänen. Utöver
dessa 15 milj.kr. har riksdagen anvisat ytterligare 35 milj.kr. för bidrag
till enbart investeringar (prop. 1987/88:64 bil. 1, TU 9, rskr. 149). 1 denna
senare proposition nämndes en flygplats i Arvidsjaur som ett aktuellt projekt.
För att möjliggöra en flygplatsinvestering i Arvidsjaur för enbart matarflyg
till inrikesflygets primärnät föreslår föredragande departementschefen
att ytterligare 15 milj.kr. anvisas under ovannämnda anslag. Han framhåller
också att ansvaret för driften av flygplatsen skall åvila lokala och regionala
intressenter.
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning för en flygplats i Arvidsjaur.
1 motion A39 (c) framhålls att det är motiverat att tillskapa en flygförbindel- TU 1987/88:26
se med Tornedalen och den östra delen av länet som ett led i utvecklingen av
näringslivet. Ett samnordiskt flygfält i Övertorneå—Ylitornio-området
planeras till en beräknad kostnad av 17 milj.kr. Den finska staten svarar för
halva kostnaden. Enligt motionärerna bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag om att finansiera den svenska delen av denna investering.
Övertorneå och Ylitornio kommuner har gjort en teknisk studie och utvärdering
av den i motionen omnämnda flygplatsen som planeras att lokaliseras
till ett område på den finska sidan mellan kommunerna.
Enligt vad utskottet erfarit pågår diskussioner mellan det finska trafikministeriet
och det svenska kommunikationsdepartementet om förutsättningarna
att bygga flygplatsen. Frågor som måste besvaras gäller bl.a. kostnaden
och finansieringen av investeringen, täckning av eventuella driftunderskott
och den miljöpåverkan som flygtrafiken ger upphov till.
Utskottet, som anser att resultatet av de pågående diskussionerna mellan
det finska trafikministeriet och det svenska kommunikationsdepartementet
bör avvaktas, avstyrker motionen i denna del.
Vägar
I motion A39 (c) framhålls att ett bra vägnät i hela länet är av vital betydelse
för näringslivets transporter. Detta gäller särskilt skogsindustrin, som svarar
för en betydelsefull del av länets näringsliv. Den dåliga standarden på
många av de mindre vägarna omöjliggör tunga transporter under vissa
delar av året. Under tjällossningen gäller belastningsrestriktioner på en stor
del av länets 300—400 mil allmänna vägar. Motionärerna anser att ett tioårigt
program för förstärkning och beläggning av grusvägnätet i Norrbotten
bör tas fram.
Utskottet vill för sin del framhålla att betydande resurser för byggande
och underhåll av vägar kommer att tillföras skogslänen och Norrbotten den
närmaste tiden. Sålunda beslutade riksdagen år 1987 att, inom ramen för
det s.k. bärighetspaketet, över 4 miljarder kronor skall investeras i skogslänen
under en tioårsperiod. Utskottet har vidare i sitt betänkande TU 1987/
88:20 tillstyrkt förslaget i den trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/
88:50 bil. I) att anslaget för drift och underhåll av statliga vägar skall öka
med 381 milj.kr. under nästa budgetår. Tillskottet av medel skall i stor utsträckning
användas för insatser i skogslänen. I nämnda betänkande har
utskottet också föreslagit att 650 milj.kr. anvisas under ett nytt anslag Byggande
av länstrafikanläggningar från vilket bl.a. investeringar i länsvägar
skall finansieras.
Ansvaret för planeringen och prioriteringen av vägbyggandet och vägunderhållet
är decentraliserat. Enligt utskottets mening har detta system betydande
förtjänster. Länsstyrelserna har ett avgörande inflytande på vägfrågorna
dels genom sitt allmänna planerings- och beslutsansvar på regional
nivå, dels genom det ansvar länsstyrelsen har för bebyggelseplaneringen
och för natur- och miljövårdsområdena och dels genom de befogenheter
som väglagstiftningen ger. Under alla skeden av vägplaneringen förekom- -
1 * Riksdagen 1987/88. 15 sami. Nr 26
mer med kommuner och andra berörda intressenter ett omfattande sam- TU 1987/88:26
rådsförfarande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i nu behandlad
del.
Järnvägar
I motion A39 (c) framhålls att bandelen Boden — Haparanda är viktig för
den östra länsdelen. Enligt motionärerna erfordras det möjligheter till högre
transporthastigheter. De anser därför att ett omfattande investeringsprogram
bör genomföras som bl.a. bör innehålla förstärkningsåtgärder och
elektrifiering av banan. För en första etapp bör 10 milj.kr. anvisas.
I motion N54 (vpk) yrkas att riksdagen beslutar anvisa 84 milj.kr. under
en sexårsperiod för banupprustning av linjen Boden—Haparanda.
Bandelen Boden —Haparanda är en viktig förbindelse framför allt för
godstrafiken till och från Finland. Det finns ett behov av spårupprustning
av banan. Sådana åtgärder finns också med i SJ :s investeringsplaner. Riksdagen
har beslutat att bandelen Boden — Haparanda skall tillföras länsjärnvägarna
(prop. 1987/88:50 bil. 1, TU 19, rskr. 260). Det betyder att länsstyrelsen
i samråd med SJ och berörda regionala intressenter avgör vilka upprustningar
som skall genomföras.
Utskottet, som anser att denna beslutsordning bör följas, avstyrker motionerna
i nu behandlade delar.
I motion N54 (vpk) yrkas att riksdagen anvisar 100 milj.kr. för upprustning
av malmbanan. Enligt motionärerna behövs denna upprustning bl.a. för att
öka kapaciteten på malmvagnarna med ca 10 %, vilket också skulle ge
Malmbergsgruvan bättre ekonomi.
1 SJ :s investeringsplaner finns betydande belopp avsatta för upprustning
av malmbanan. SJ planerar att investera för ca 230 milj.kr. under perioden
1988/89— 1992/93 och för ca 170 milj.kr. under perioden 1993/94— 1997/
98, dvs. sammanlagt ca 400 milj.kr. under en tioårsperiod. Åtgärderna avser
främst spårupprustning för att möjliggöra en höjning av axeltrycket till 25
ton på hela malmbanan.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen i denna del
inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför densamma.
I motion N54 (vpk) yrkas också att riksdagen anvisar 120 milj.kr. under en
tvåårsperiod för att införa snabbare persontåg på sträckan mellan Luleå och
Kiruna.
Enligt vad utskottet erfarit har SJ:s malmbanedivision beslutat att på
försök trafikera malmbanan med ett s.k. XlO-tåg under perioden juni —
augusti i år. XlO-tågen används i dag för lokaltrafiken i Stockholm, Göteborg
och Skåne. Det tåg som skall användas på malmbanan skall byggas om
för att öka komforten. Malmbanedivisionens ambition är att med hjälp av
kortare restider och bättre komfort öka resandet så att dagens underskott i
persontrafiken kan elimineras. ^
Utskottet, som anser att resultatet av den beslutade försöksverksamheten TU 1987/88:26
bör avvaktas, avstyrker det nu behandlade motionsyrkandet.
Postgirot
1 motion A39 (c) framhålls att en ökad andel av den statliga administrativa
versamheten bör förläggas till Norrbotten i syfte att åstadkomma en differentierad
arbetsmarknad. Flera skäl talar enligt motionärerna för att rutiner
och verksamhet inom postgirokontoret lokaliseras till Norrbotten. Regeringen
bör därför få i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna för
en sådan omlokalisering.
Regeringen uppdrog den 24 mars 1988 åt televerket och postverket att
utreda förutsättningarna för att förlägga ytterligare verksamhet till Norrbotten.
Verken skall efter genomförd utredning föreslå vilka verksamheter
som kan förläggas dit. För postverket skall utredningen avse möjligheterna
att åstadkomma ca 100 arbetstillfällen i malmfältskommunerna. Resultatet
av utredningen och förslagen skall redovisas till regeringen senast den 31
maj 1988.
Enligt utskottets mening synes den av regeringen begärda utredningen
innebära att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett. Det bör därför
lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.
Persontransportstöd
I motion A40 (fp) yrkas att persontransportstöd även skall gälla företag som
bedriver turistisk verksamhet eftersom denna näringsgren är mycket beroende
av personkontakter. Motionärerna framhåller vidare att behovet av
snabba och effektiva personkontakter är stort för företag i högteknologiska
branscher. Luleå har en nackdel genom de stora avstånden till andra kunskapscentrum
och marknader i landet. I motionen yrkas därför också att
persontransportstödet vidgas till att gälla även för egenföretagare.
De i motionen aktualiserade frågorna behandlades av utskottet i dess av
riksdagen godkända betänkande TU 1987/88:14 (prop. 1987/88:50 bil. 1,
rskr. 157). Utskottet framhöll därvid att transportrådet har för avsikt att
utvidga stödreglerna så att fler delbranscher inom uppdragsverksamhet och
även anslutningsresor till utrikes avgångar blir bidragsberättigade. Utskottet
såg med tillfredsställelse att en sådan utvidgning av stödet var möjlig och
att detta kan ske till de av riksdagen prioriterade näringarna, nämligen
industri- och viss uppdragsverksamhet. Med hänvisning till att kostnaderna
för stödet bör begränsas var utskottet inte berett att förorda att stödet vidgas
till att omfatta även turistverksamhet.
Av kostnadsskäl framhöll utskottet också i ovan angivna betänkande att
kravet att persontransportstödet endast skall avse tjänsteresor av anställda
bör vara ovillkorligt och att stöd därför inte bör utgå för egenföretagares
egna resor.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därför motionsyrkandena
om persontransportstöd. -
Hemställan
TU 1987/88:26
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag lill
kommunala flygplatser m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 — utöver vad riksdagen tidigare anvisat (prop.
1987/88:64 bil. 1,TU9, rskr. 149) — anvisar ett reservationsanslag av
15 000 000 kr. att användas för investering i en flygplats i Arvidsjaur,
2. beträffande Jlygförbindelse med Tornedalen
att riksdagen avslår motion I987/88:A39 (c) yrkande 8,
3. beträffande grusvägnätet i Norrbotten
att riksdagen avslår motion I987/88:A39 (c) yrkande 7,
4. beträffande bandelen Boden — Haparanda
att riksdagen avslår motionerna 1987/88 :A39 (c) yrkande 9 och
I987/88:N54 (vpk) yrkande 5,
5. beträffande upprustning av malmbanan
att riksdagen avslår motion 1987/88:N54 (vpk) yrkande 3,
6. beträffande snabbare tåg mellan Luleå och Kiruna
att riksdagen avslår motion 1987/88:N54 (vpk) yrkande 4,
7. beträffande postgirot
att riksdagen lämnar motion I987/88:A39 (c) yrkande 16 utan särskild
åtgärd,
8. beträffande persontransportstöd
att riksdagen avslår motion 1987/88:A40 (fp) yrkandena 12 och 13.
Stockholm den 19 maj 1988
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s),
Olle Grahn (fp). Rune Johansson (s). Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn
(s), Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Anna Wohlin-Andersson
(c), Viola Claesson (vpk), Anneli Hulthén (s), Ingrid Hasselström Nyvall
(fp), Rune Thorén (c) och Sven-Olof Nordlund (s).
Reservationer
1. Flygförbindelse med Tornedalen (mom. 2)
Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels au den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Enligt vad”
och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat att tillskapa
en flygförbindelse med Tornedalen och den östra delen av länet som ett
led i åtgärderna för utveckling av näringslivet. Enligt utskottets mening bör
staten svara för den svenska delen av investeringen. Regeringen bör snarast
slutföra diskussionerna med det finska trafikministeriet och återkomma till TU 1987/88:26
riksdagen med förslag om finansiering.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion A39 (c) tillstyrks i
denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande flygförbindelse med Tornedalen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 (c) yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. Grusvägnätet i Norrbotten (mom. 3)
Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med "behandlad del” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion A39 (c) omöjliggör den dåliga standarden på
många av de mindre vägarna tunga transporter under vissa delar av året.
Utskottet anser att ett bra vägnät i hela nätet är av vital betydelse för skogsindustrin.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att förstärka resurserna för
investeringar i vägnätet för att det skall vara möjligt att komma till rätta
med problemen med de mindre vägarna. Ett tioårigt program för förstärkning
och beläggning av grusvägnätet bör därför tas fram med denna utgångspunkt.
Ett sådant program skulle också på ett aktivt sätt bidra till att
skapa ökad sysselsättning i olika delar av länet.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion A39 (c) tillstyrks i nu
behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande grusvägnätet i Norrbotten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 (c) yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Bandelen Boden —Haparanda (mom. 4)
Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Bandelen
Boden —Haparanda” och slutar med "behandlade delar” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att banan Boden —Haparanda har en viktig funktion för
den östra länsdelen. Det finns många tätorter och byar som är beroende av
järnvägen för gods- och persontransporter.
Såsom framhålls i motion A39 (c) erfordras möjligheter till högre transporthastigheter.
I dag förekommer nedsättning av hastigheten till 50 km/
tim. under flera månader varje år. Enligt utskottets mening bör därför ett
omfattande investeringsprogram genomföras. Detta är också viktigt för att
kommunikationerna med Finland skall kunna utvecklas. Investeringsprogrammet
bör bl.a. innehålla förstärkningsåtgärder och elektrifiering av ba
-
nan. För en första etapp bör 10 milj.kr. anvisas. Regeringen bör snarast TU 1987/88:26
återkomma till riksdagen med förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motion A39 (c) blir
tillgodosett och motion N54 (vpk) avstyrks i nu behandlade delar, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dets att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bandelen Boden — Haparanda
att riksdagen med anledning av motion I987/88:A39 (c) yrkande 9
och med avslag på motion 1987/88:N54 (vpk) yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Bandelen Boden —Haparanda (mom. 4)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Bandelen
Boden—Haparanda" och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion N54 (vpk) att en
bra standard på järnvägen är av strategisk betydelse för Norrbotten. För
godstrafikens skull är det nödvändigt med en upprustning av bandelen
Boden —Haparanda. Utskottet anser att kostnaderna för de nödvändiga
investeringarna uppgår till 84 milj.kr. under en sexårsperiod. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motion N54 (vpk)
blir tillgodosett och motion A39 (c) avstyrks i nu behandlade delar, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bandelen Boden — Haparanda
att riksdagen med anledning av motion 1987/88 :N54 (vpk) yrkande
5 och med avslag på motion 1987/88:A39 (c) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Upprustning av malmbanan (mom. 5)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 SJ :s” och
slutar med ”därför densamma” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en upprustning av malmbanan är nödvändig bl.a. för
att öka kapaciteten på malmvagnarna. En sådan kapacitetshöjning skulle
också ge Malmbergsgruvan bättre ekonomi.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion N54 (vpk) att riksdagen bör anvisa
100 milj.kr. för upprustning av malmbanan.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande upprustning av malmbanan
att riksdagen med bifall till motion I987/88:N54 (vpk) yrkande 3 till 8
Upprustning av malmbanan på tilläggsbudget till statsbudgeten för TU 1987/88:26
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,
6. Snabbare tåg mellan Luleå och Kiruna (mom. 6)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet,
som" och slutar med ”behandlade motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet
delar den uppfattning som framförs i motion N54 (vpk) att
staten under en tvåårsperiod bör satsa 120 milj.kr. för att möjliggöra att
snabbare persontåg sätts in på sträckan mellan Luleå och Kiruna. Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med motionsyrkandet
blir tillgodosett, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande snabbare tåg mellan Luleå och Kiruna
att riksdagen med anledning av motion I987/88:N54 (vpk) yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Persontransportstöd (mom. 8)
Olle Grahn (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Hasselström Nyvall
(fp) och Rune Thorén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "De i” och
slutar med ”om persontransportstöd” bort ha följande lydelse:
Persontransportstöd beviljas endast för industriföretag och företag med
viss uppdragsverksamhet. Däremot kan persontransportstöd inte erhållas
för turistisk verksamhet. Eftersom turismen växer och är av stor betydelse
för Norrbotten samtidigt som denna näringsgren är mycket beroende av
personkontakter skulle det vara angeläget för länet om persontransportstöd
kan utgå till företag inom turistnäringen. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motion A40 (fp) att så bör ske.
Som framhålls i motionen har företag i högteknologiska branscher stort
behov av snabba och effektiva personkontakter. Exempelvis Luleå har i
detta avseende en nackdel genom de stora avstånd som finns mellan Luleå
och andra kunskapscentra och marknader i landet. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet förslaget i motion A40 (fp) att persontransportstödet
inte bara bör omfatta anställda utan även gälla för egenföretagare. Ett genomförande
av detta förslag skulle i hög grad underlätta förhållandena för
näringslivet i Norrbotten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion A40 (fp) tillstyrks i nu
behandlade delar, bör av riksdagen ges regeringen till känna. 9
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: TU 1987/88:26
8. beträffande persontransportstöd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A40 (fp) yrkandena 12
och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört.
10
.