Trafikutskottets betänkande
1987/88:21
om Sverige och Europa (prop. 1987/88:50 bil. 1)
1987/88:21
Sammanfattning
I betänkandet redovisas vissa bedömningar i den trafikpolitiska propositionen
om svenska åtgärder för att uppnå en gemensam europeisk transportmarknad.
Dessa bedömningar innebär främst att den svenska trafikpolitiken
bör utvecklas på ett sätt som gör att den inte avviker från huvuddragen i EG:s
trafikpolitik. En enhetlig trafikpolitik där Sverige framför allt i fråga om de
internationella transporterna har samma regler som EG är enligt propositionen
önskvärd. Detta får dock inte innebära - betonas det i propositionen - att
avkall görs på väsentliga svenska intressen i fråga om miljö, säkerhet och
hälsa.
I betänkandet behandlas vidare ett yrkande i en m-motion, ett yrkande i en
vpk-motion och en s-motion.
Enligt m-motionen bör Sverige anpassa sig till EG:s politik i fråga om
trafikpolitiken i allmänhet, luftfartspolitiken och den politik som avser den
internationella lastbilstrafiken.
Enligt vpk-motionen bör svensk lagstiftning på trafikområdet ej anpassas
till EG:s.
Utskottet finner syftet med yrkandet i m-motionen tillgodosett och
hemställer därför att detta lämnas utan särskild åtgärd.
Vpk-yrkandet avstyrks.
Propositionens bedömningar bör riksdagen enligt utskottets mening lämna
utan erinran.
S-motionen avser kör- och vilotidsregler. Dessa regler skiljer sig från
varandra på vissa punkter i fråga om inhemsk landsvägstrafik, å ena sidan,
och internationell landsvägstrafik, å den andra. Motionen, som närmast
gäller de nationellt tillämpliga reglerna, avstyrks under hänvisning till att
dessa är föremål för en översyn inom kommunikationsdepartementet.
Till betänkandet är fogat två vpk-reservationer.
1 Riksdagen 1987188.15 sami. Nr 21
Proposition 1987/88:50 bil. 1
(kommunikationsdepartementet)
Sverige och Europa
Regeringen har i kapitel 17. Sverige och Europa (s. 360-375) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om svenska
åtgärder för att uppnå en gemensam europeisk transportmarknad.
Motionerna
1987/88:T8 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (båda
s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
arbetsvillkor för yrkesbilförare i enlighet med bilarbetstidsutredningens
förslag.
1987/88:T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svensk
lagstiftning ej skall anpassas till EG:s.
1987/88:T89 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassning till EG:s trafikpolitik.
Utskottet
Föredragande departementschefens bedömningar innebär i korthet följande.
- Svenska åtgärder för att uppnå en gemensam europeisk transportmarknad
bör vidtas. Detta får dock inte innebära att avkall görs på väsentliga
svenska intressen i fråga om miljö, säkerhet och hälsa.
- Sverige bör fortsatt verka för en liberalisering av den internationella
vägtrafiken.
- Sverige bör verka för att enhetliga kör- och vilotidsregler skall gälla för
den internationella landsvägstrafiken i Europa.
- Utvecklingen av den internationella kombinerade väg- och järnvägstrafiken
bör stödjas.
I motion T66 (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att svensk lagstiftning ej skall anpassas till EG:s. Enligt motionärerna
pågår en kampanj från Sveriges industriförbund och andra borgerliga krafter
för svenskt medlemskap i EG under åberopande främst av att Sveriges halva
export går till EG. Därvid försöker man sätta likhetstecken mellan EG och
Europa som helhet. I verkligheten är - betonar motionärerna - EG
protektionistiskt och imperialistiskt. Framtiden ligger i stället i en annan
Europapolitik som förutsätter att ensidigheten ersätts av handel med större
spridning. Den trafikpolitiska propositionen innebär enligt motionärerna en
plädering för en anpassning och harmonisering som är ägnad att knyta vårt
land allt närmare till EG:s överstatliga organ, varvid neutralitetsprincipen
blir suddigare i konturen.
TU 1987/88:21
I motion T89 (m) erinras om att EG-länderna år 1985 enades om att en fri
gods- och persontransportmarknad skall upprättas från år 1992. En sådan
kommer - betonar motionärerna - att innebära en successiv avreglering och
avbyråkratisering av den europeiska transportmarknaden. Det är därför av
central betydelse att Sverige noga följer utvecklingen inom EG och stegvis
anpassar sig till de nya förutsättningar som denna skapar.
I motionen framhålls vidare att en viss avreglering av det regionala flyget
skett inom den europeiska civila luftfarten på senare år. Till en del har
avregleringen syftat till att stärka resp. lands internationella flygbolag och
uppkomsten av mycket starka knutpunkter för det internationella flyget.
Motionärerna betonar det angelägna i att SAS i framtiden i alla avseenden
kommer att accepteras som ett flygbolag inom EG och att detta ställer en rad
krav både på SAS och på en anpassning av luftfartens villkor.
Vidare framhålls i motionen att en avreglering av transporter med lastbil
inom EG kommer att få stor betydelse för den svenska åkerinäringen. Även
på detta område är det därför - betonar motionärerna - angeläget med en
anpassning av svenska regler till dem som man kan komma att enas om bland
EG:s medlemsländer.
Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad de sålunda anfört.
Utskottet ansluter sig för sin del till föredragandens bedömning att Sverige
fortsatt bör verka för en gemensam europeisk transportmarknad. Innebörden
härav är - som framhålls i propositionen - en harmonisering av de
europeiska ländernas regelsystem i syfte att utjämna de skiljaktigheter i fråga
om konkurrensvillkoren för i första hand de internationella transporterna
som för närvarande föreligger. Även enligt utskottets uppfattning ligger det i
sakens natur att om harmoniseringar skall kunna genomföras måste varje
land vara berett att jämka på sina resp. regelsystem. En harmonisering bör
dock - vill utskottet i likhet med föredraganden understryka - inte innebära
att avkall görs på väsentliga svenska intressen i fråga om miljö, säkerhet och
hälsa.
Av det anförda följer att utskottet inte kan ansluta sig till den i motion T66
(vpk) uttalade uppfattningen att svensk lagstiftning på trafikområdet ej skall
anpassas till EG:s. Yrkandet avstyrks följaktligen.
Vad härefter gäller det riksdagens tillkännagivande som begärs i motion T89
(m) vill utskottet framhålla följande.
I propositionen erinras om att man inom EG under åren efter 1985 fattat
flera viktiga delbeslut i syfte att skapa den eftersträvade gemensamma
trafikpolitiken. Tillträdet till marknaden kan dock troligen - framhåller
föredraganden - inte bli fullständigt fritt. Det kommer förmodligen att finnas
vissa begränsningar vad gäller åkerinäringen men framför allt i fråga om
luftfarten. Gentemot dagsläget kommer dock skillnaderna att vara betydande.
Mot denna bakgrund betonar föredraganden det angelägna i att den
svenska trafikpolitiken utvecklas på ett sätt som gör att den inte avviker från
huvuddragen i EG:s politik. Mycket talar dock enligt föredraganden för att
TU 1987/88:21
3
EG-staterna inte kommer att kunna hålla tidsplanen att nå en fri inre
transportmarknad år 1992. Inom ett antal områden kommer med all säkerhet
förskjutningar i tid att uppstå. För svenskt vidkommande är det viktigt att de
olika avtal som måste slutas med EG tidsmässigt samordnas med det faktiska
förhandlingsarbetet inom EG.
Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till
erinran. Detta ställningstagande innebär att syftet med det motionsyrkande
som nu är i fråga torde få anses tillgodosett i den del det avser en anpassning
av den svenska trafikpolitiken i allmänhet till EG:s trafikpolitik.
Beträffande de i motion T89 (m) framförda luftfartspolitiska synpunkterna
vill utskottet fästa uppmärksamheten på proposition 1987/88:66 om Sverige
och den västeuropeiska integrationen, som innehåller ett avsnitt 9 Transporter
och kommunikationer. I underavsnittet 9.1.4 Luftfart framhålls att SAS
genom Danmarks medverkan betraktas som ett EG-flygbolag i EG-sammanhang
och att de regler för luftfarten inom den gemensamma marknaden som
EG kan komma att införa blir gällande för SAS linjer mellan destinationer
inom andra EG-länder och Danmark. Vidare erinras om att enighet nåtts
inom EG om ett ”åtgärdspaket”, vars regler i relevanta delar skall ta över
gällande bilaterala avtal mellan medlemsländerna. Konsekvenserna av och
formerna för en eventuell svensk och norsk anslutning till detta luftfartspaket
eller del därav är föremål för kontinuerlig analys. Preliminära kontakter av
sonderande karaktär har tagits med EG-kommissionen.
Vad sålunda anförts i proposition 1987/88:66 är enligt utskottets mening
ägnat att tillgodose syftet med yrkandet i motion T89 (m) i den del det avser
luftfartspolitiska frågor.
Vad slutligen beträffar den i motion T89 (m) behandlade frågan om
avreglering inom EG av de internationella lastbilstransporterna vill utskottet
framhålla följande.
Hur internationell lastbilstrafik får bedrivas är som regel fastställt genom
bilaterala avtal. För att få genomföra en transport mellan åkarens eget land
och ett annat land (direkttrafik) krävs tillstånd. Ett särskilt sådant krävs
dessutom om transporten utsträcks till tredje land (tredjelandstillstånd).
Vissa länder, bl.a. de viktiga genomfartsländerna Västtyskland och Frankrike,
har tillståndskrav även för enbart genomfart (transittillstånd). I de
bilaterala avtalen kommer man överens om ett visst antal tillstånd/körningar
per år av olika slag för åkare från vardera landet. Inrikestrafik av utländska
åkare - s.k. cabotage - är förbjuden i alla avtal.
I den nämnda propositionen 1987/88:66 framhålls att man inom den
västeuropeiska transportministerkonferensen, CEMT, där alla västeuropeiska
länder och Jugoslavien är medlemmar, har enats om att ge ett visst antal
årstillstånd för internationella körningar i Europa. Antalet tillstånd uppgår
till ca 500. Av dessa har Sverige fått ett 40-tal. Dessa s.k. multilaterala
tillstånd ger innehavaren rätt att bedriva internationell lastbilstrafik inom
hela CEMT-området - såväl direkttrafik som tredjelands- och transittrafik -utöver sådana begränsningar som de bilaterala avtalen kan innehålla.
Ett liknande system med multilaterala tillstånd men begränsade till
EG-området finns inom EG, framgår det av proposition 1987/88:66.
Systemet omfattar för närvarande ca 10 000 tillstånd efter en 40-procentig
TU 1987/88:21
4
höjning under sommaren 1987. Kvothöjningar skall enligt tidigare principbeslut
ske årligen för att möjliggöra en i det närmaste fri marknad år 1993.
1 den trafikpolitiska propositionen erinrar föredraganden om att den
svenska inställningen till den internationella vägtrafiken har varit att trygga
ett tillräckligt stort antal tillstånd till gagn för den svenska utrikeshandeln och
svenska åkare. Hela frågan kommer dock i ett annat läge om och när EG:s
inre fria transportmarknad börjar gälla. Föredraganden välkomnar för sin
del en liberalisering av den internationella vägtrafiken.
Det kan dock ta lång tid - betonar föredraganden - innan alla begränsningar
är avskaffade. Under mellanperioden är det väsentligt att Sverige
successivt kan få ökade möjligheter till vidgade trafikrättigheter. En
successiv höjning av den multilaterala CEMT-kvoten kommer om den
genomförs i tillräcklig utsträckning att leda till en fri internationell transportmarknad.
En sådan lösning kan dock endast komma till stånd om alla
CEMT-länder intar samma ståndpunkt till frågan om en liberalisering av den
internationella landsvägstrafiken som föredraganden. Med hänsyn till den
osäkerhet som nu föreligger om olika nationers och även EG:s attityder i
dessa frågor måste självfallet en beredskap finnas för att Sverige skall föra
egna förhandlingar med såväl EG som andra europeiska länder om
trafikkvoter för såväl direkttrafik som tredjelandstrafik.
Vad slutligen gäller frågan om cabotage säger sig föredraganden inte nu
vara beredd att redovisa någon bestämd ståndpunkt. Olika bedömningar
råder om och när cabotage kommer att tillåtas. Föredraganden vill därför
avvakta den vidare utvecklingen och bättre studera vilka effekter de olika
formerna av cabotage kan ge upphov till.
Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till
erinran. Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkandet i motion
T89 (m) i den del det avser den internationella lastbilstrafiken torde få anses
tillgodosett.
Vad föredraganden i övrigt anfört om svenska åtgärder för att uppnå en
gemensam europeisk transportmarknad har inte heller givit utskottet
anledning till erinran.
Sammanfattningsvis finner utskottet att riksdagen bör avslå motion T66
(vpk) yrkande 33, lämna motion T89 (m) yrkande 21 utan särskild åtgärd -eftersom syftet med yrkandet torde få anses tillgodosett - och lämna utan
erinran vad som i den trafikpolitiska propositionen anförs om svenska
åtgärder för att uppnå en gemensam europeisk transportmarknad.
I motion T8 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
arbetsvillkor för yrkesbilförare i enlighet med bilarbetstidsutredningens
förslag.
Utskottet vill med anledning av denna motion erinra om att bilarbetstidsfrågorna
regleras dels i kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid vägtransport
m.m., dels i förordningen (1975:883) om arbetsförhållanden vid vissa
internationella vägtransporter. Kungörelsen gäller för vägtransporter som
utförs inom landet i förvärvsverksamhet. I bestämmelserna regleras bl.a. den
tid under vilken föraren får arbeta utan avbrott för rast eller längre vila.
Förordningen, som bygger på en europeisk konvention i ämnet (AETR
-
TU 1987/88:21
5
konventionen), skiljer sig från 1972 års kungörelse, hl.a. så till vida som den
inte reglerar den totala arbetstiden utan endast körtiden. En annan skillnad
är t.ex. att förordningen även gäller transporter som inte utförs yrkesmässigt.
Föredragandens bedömning om kör- och vilotidsregler hänför sig till den
internationella landsvägstrafiken i Europa. Denna bedömning innebär, som
framgår av vad utskottet anfört inledningsvis, att Sverige bör verka för att
enhetliga kör- och vilotidsregler skall gälla för ifrågavarande trafik. Bedömningen
skall ses mot bakgrund av vad som anförs i propositionen om att man
inom EG har beslutat om nya regler för arbets- och vilotider som avviker från
AETR-konventionens.
Vad gäller de nationellt tillämpliga bestämmelserna, som motionen
närmast torde avse, framgår det av proposition 1987/88:78 om avreglering av
yrkestrafiken att en översyn av dessa pågår inom kommunikationsdepartementet.
I avvaktan på resultatet av denna översyn synes motion T8 (s) inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenska åtgärder för att uppnå en gemensam
europeisk transportmarknad
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 33
lämnar utan erinran vad som i propositionen anförs härom och lämnar
motion 1987/88:T89 (m) yrkande 21 utan särskild åtgärd,
2. beträffande arbetsvillkor för yrkesbilförare
att riksdagen avslår motion 1987/88:T8 (s).
Stockholm den 7 april 1988
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s). Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s).
Olle Grahn (fp). Rune Johansson (s). Per Stenmarck (m). Margit Sandéhn
(s), Sten-Ove Sundström (s). Hugo Bergdahl (fp). Anna Wohlin-Andersson
(c), Viola Claesson (vpk). Anneli Hulthén (s). Rune Thorén (c). Jan
Sandberg (m) och Sven-Olof Nordlund (s).
TU 1987/88:21
6
Reservationer
TU 1987/88:21
1. Svenska åtgärder för att uppnå en gemensam europeisk
transportmarknad (mom. 1)
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet
ansluter” och på s. 5 slutar med "europeisk transportmarknad” bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T66 (vpk) uttalade uppfattningen att
propositionen felaktigt sätter likhetstecken mellan EG och Europa som
helhet. Enligt utskottets mening krävs en annan Europapolitik som innebär
att den ensidiga inriktningen på EG ersätts av en handel med större
spridning.
Utskottet delar vidare uppfattningen att en anpassning till EG:s bestämmelser
på trafikområdet är ägnad att medföra för svensk neutralitetspolitik
oacceptabla bindningar till EG:s överstatliga organ.
Ett mycket tungt inslag i de väginvesteringar som föreslås av regeringen är
ökningen av vägars och broars bärkraft för den tunga lastbilstrafiken.
Riksvägarna och de primära länsvägarna samt betydande delar av det övriga
vägnätet i skogslänen bör enligt regeringen anpassas till den standard som
gäller för EG. Detta innebär att dessa vägar bör upplåtas för lastbilstrafik
med tio tons axel- och 16 tons boggitryck samt 56 tons bruttovikt från och
med den 1 april 1990. Dessutom föreslår regeringen att den maximalt tillåtna
bruttovikten bör höjas till 60 ton och det tillåtna boggitrycket till 18 ton
omkring år 1995. Utskottet ser för sin del inte harmoniseringen med EG:s
regler som något relevant skäl för dessa kraftiga höjningar av högsta tillåtna
boggitryck och bruttovikter. Satsningen på tyngre laster kommer att utsätta
järnvägen för svår konkurrens, inte minst när det gäller virkestransporterna i
norra Sverige. Samtidigt kommer godstrafikens mycket stora slitage på
vägnätet att fortsätta och binda oss vid ett mycket dyrbart löpande
underhåll.
Vidare kan utskottet inte acceptera den harmonisering med EG som
påverkar den svenska trafikpolitiken mot ökad massbilism. Det kan inte
anses förenligt med Sveriges oberoende som nation med den totala samordning
och satellitstyrning av Europas landsvägstransporter som det s.k.
Prometheusprojektet innebär.
Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med motion T66
(vpk) yrkande 33 - bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Motion T89 (m) yrkande 21 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande svenska åtgärder för att uppnå en gemensam
europeisk transportmarknad
att riksdagen med anledning av vad som i propositionen anförs härom
och motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 33 samt med avslag på motion
1987/88:T89 (m) yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört, 7
2. Arbetsvillkor för yrkesbilförare (mom. 2)
TU 1987/88:21
Viola Claesson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör förelägga
riksdagen förslag till ändrade arbetsvillkor för yrkesbilförare i enlighet med
bilarbetstidsutredningens förslag.
Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande arbetsvillkor för yrkesbilförare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T8 (s) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört.
gotmb Stockholm 1988 15011