Trafikutskottets betänkande
1987/88:18

om transportforskning (prop. 1987/88:50 bil. 1 och
prop. 1987/88:100 bil. 8)

1987/88:18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas dels regeringens förslag i proposition 1987/
88:50 bilaga 1, kapitel 7:10 Förstärkt järnvägsforskning, samt kapitel 18.
Anslagsfrågor om anslag på tilläggsbudget för statsbudgeten för budgetåret
1987/88 för Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom
kollektivtrafiken, dels budgetpropositionens bilaga 8 under avsnittet I.
Transportforskning pm anslag för nästa budgetår till Statens väg- och
trafikinstitut och till Transportforskningsberedningen. Vidare behandlas
förslag i sex motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här aktuella delar och avstyrker
motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande föranleder åtta reservationer och ett särskilt
yttrande.

M-ledamöterna begär att en bilsocial utredning bör tillsättas.

M-ledamöterna begär att till anslaget I 5. Stöd till utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken anvisas ett reservationsanslag
av 80 milj.kr. och att till Miljöstimulanspremie anvisas ett nytt reservationsanslag
av 20 milj.kr.

I fyra olika reservationer kräver vpk-ledamoten att forskning bör inledas
om bilen och bilindustrins roll i framtiden, att statligt stöd till forskning typ
Prometheus bör avvisas, att ett projekt bör initieras med syfte att samordna
och utveckla det spårbundna trafiknätet i Europa samt att satsningar bör ske
på ny teknologi på kommunikationsområdet med inriktning på miljövänliga
och energisnåla trafiksystem. Vidare begär vpk-ledamoten att ett kommunikationscentrum
bör inrättas för utveckling av nya fordon med ny teknik för
den lokala och regionala kollektivtrafiken.

I en särskild reservation begär vpk-ledamoten också att man bör undersöka
möjligheterna att starta ett centrum för kommunikations- och produktutvecklingsforskning
i Trestads-Fyrstads-området.

I ett särskilt yttrande tar c-ledamöterna upp frågan om lokaliseringsorter
för utvecklingsarbete inom transportsektorn.

1 Riksdagen 1987/88. 15 sami. Nr 18

SJÄTTE HUVUDTITELN

TU 1987/88:18

Propositionsförslag

Proposition 1987/88:50 bil. 1
(kommunikationsdepartementet)

Regeringen har i kapitel 7, avsnitt 10 (s. 138-143) föreslagit riksdagen att
godkänna vad som där anförs beträffande den vidare utvecklingen av
järnvägsforskningen vid statens väg- och trafikinstitut.

Regeringen har i kapitel 18. Anslagsfrågor (s. 398) föreslagit riksdagen att
till Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr. (11.7).

Proposition 1987/88:100 bil. 8
(kommunikationsdepartementet)

Regeringen har under avsnitt I. Transportforskning (s. 69-74) föreslagit
riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 40 700 000 kr.,
att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1988/89
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.,
att till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 35 830 000 kr.,
att medge att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att
besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt
under budgetåren 1989/90 och 1990/91 inom en ram av 23 000 000 kr. resp.
16 000 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:50

1987/88:T28 av Berit Löfstedt och Helge Hagberg (båda s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statligt samordningsansvar avseende utveckling inom landet av
trådbussystem.

1987/88:T64 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsort för
utvecklingen av en ny motorvagn för lokal och regional persontrafik på
järnväg.

1987/88:T66 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att forskning om bilen och
bilindustrins roll i framtiden startas,

27. att riksdagen beslutar att avvisa statligt stöd till forskning typ
Prometheus,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att satsningar på
ny teknologi skall gynna miljövänliga och energisnåla trafiksystem och
fordon enligt vad i motionen anförts,

29. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige tar initiativ till ett
alleuropeiskt järnvägsprojekt - ELPIS-projektet.

1987/88:T67 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta ett centrum för kommunikation med forskningsresurser för utveckling
av nya fordon med ny teknik för den lokala och regionala kollektivtrafiken.

1987/88:T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning,

25. att riksdagen till Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

26. att riksdagen till Miljöstimulanspremier (nytt anslag) på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.

Motion framlagd under den allmänna motionstiden 1988

1987/88:N291 av Alexander Chrisopoulos och Viola Claesson (båda vpk) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
undersöka möjligheterna till att starta ett centrum för kommunikations- och
produktutvecklingsforskning i Trestads-Fyrstads-området.

Utskottet
1 Inledning

Såväl statens väg- och trafikinstitut (VTI) som transportforskningsberedningen
(TFB) berörs på flera olika sätt av förslag i den trafikpolitiska
propositionen. Förslagen innebär resursförstärkningar med inriktning både
mot långsiktig kunskapsuppbyggnad, inte minst på järnvägsforskningens
område, och utvecklings- och demonstrationsarbete inom kollektivtrafiken.

Förslagen ligger i linje med vad som uttalades i proposition 1986/87:80 om
forskning vari betonades att målinriktning och orientering mot avnämarna
bör vara utgångspunkten för en tillämpad sektorsforskning av det slag
transportforskningen utgör. Samtidigt markerades det samband som måste
finnas mellan å ena sidan tillämpad FoU och å andra sidan långsiktig,
kunskapsuppbyggande forskning. Att på lämpligt sätt fördela stödet mellan
den tillämpade och den mera långsiktiga forskningen angavs höra till de
centrala avvägningsfrågorna inom transportforskningen.

I anslutning till de nämnda avvägningsproblemen framhöll föredraganden
betydelsen av transportforskningsberedningens samordningsansvar och det

TU 1987/88:18

1 * Riksdagen 1987/88.15 sami. Nr 18

långsiktiga program rörande bl.a. transportforskningens funktion, inriktning
och resursfördelning under de kommande åren som TFB lade fram under
våren 1986.

I likhet med vad utskottet (TU 1987/88:27) då framhöll vill utskottet nu
understryka den betydelse som forsknings- och utvecklingsarbetet har inom
transportområdet för att trafikpolitiken skall kunna ges en sådan inriktning
att viktiga samhällsekonomiska mål skall kunna uppfyllas. Det gäller bl.a.
kraven på bättre miljö, en förbättrad regional balans, effektiva transporter
för näringslivet och ökad trafiksäkerhet.

2 Statens väg- och trafikinstitut

I budgetpropositionen bilaga 8 har regeringen under punkterna I 1-2
föreslagit medelsanvisningar till anslagen Statens väg- och trafikinstitut resp.
Bidrag till statens väg- och trafikinstitut. Det förra anslaget (1 000 kr.) avser
institutets uppdragsverksamhet. Bidragsmedlen (40 700 000 kr.) avses
användas dels för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen,
vilket är av vikt för institutets attraktionskraft som uppdragsmyndighet, dels
för att utföra forskning inom områden där uppdragsgivare saknas. Vidare har
i propositionen under punkt 13. föreslagits medelsanvisning (500 000 kr.) till
institutets utrustningsanslag.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna medelsanvisningarna och
tillstyrker därför förslagen i fråga.

Beträffande vad som sägs i den trafikpolitiska propositionen om järnvägsforskningen
vid VTI kan erinras om de medelsförstärkningar för ändamålet
som blivit en följd av 1985 års järnvägspolitiska beslut och förut nämnda
riksdagsbeslut om forskning.

Tillsammans med vad SJ satsar på projekt vid VTI disponerar institutet nu
ca 3 milj.kr. för järnvägsforskning. Bakgrunden är bl.a. miljöfrågornas
ökade betydelse.

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet har ytterligare
material tagits fram som visar att VTI har goda möjligheter att i nära
samarbete med SJ öka sin järnvägsforskning och utvecklas mot att bli ett vägoch
järnvägsinstitut. Ett avtal mellan SJ och VTI om uppdragsforskning är
under utarbetande. De områden som kan bli aktuella för utvecklingsarbete
är banbyggnad och banunderhåll samt förarbeteende, informationsöverföring
och trafiksimulering.

Föredraganden betonar att VTI bör koncentrera sin järnvägsforskning till
ett fåtal områden av främst teknisk karaktär. Här kan VTI:s stora erfarenheter
av att dels driva tvärvetenskapliga projekt, dels genomföra experimentell
FoU i såväl fältstudier som i laboratorier tas till vara. Beträffande behovet av
långsiktig kunskapsuppbyggande forskning understryks vikten av att SJ
betraktar denna typ av verksamhet i ett något längre perspektiv än vad som
normalt kännetecknar affärsverksamheten.

I likhet med föredraganden finner utskottet att det är särskilt två områden
där forskning och utveckling kommer att ha särskild betydelse. Det rör sig
dels om utveckling av kombinerade transporter järnväg/lastbil, dels om en
satsning på utveckling av en ny lätt motorvagn för lokal och regional

TU 1987/88:18

järnvägstrafik. I båda dessa fall bör VTI:s kompetens på järnvägsområdet
kunna utnyttjas.

Av det anförda följer att utskottet inte har något att erinra mot vad som i
propositionen anges om en vidareutveckling av järnvägsforskningen vid
VTI.

3 Transportforskningsberedningen

Regeringen har i budgetpropositionen bilaga 8 under punkt I 4. föreslagit
riksdagen att anvisa ett reservationsanslag för budgetåret 1988/89 på
35 830 000 kr. Därjämte föreslås ett bemyndigande för TFB att besluta om
FoU-verksamhet och demonstrationsprojekt under budgetåren 1989/90 och
1990/91 inom en ram av 23 milj.kr. resp. 16 milj.kr.

Utskottet tillstyrker förslagen i fråga.

Vad gäller forsknings- och utvecklingsarbetet inom kollektivtrafiken understryks
i den trafikpolitiska propositionen vikten av att arbetet på detta
område har tillräcklig omfattning och bedrivs med hög kompetens. År 1982
erhöll dåvarande kollektivtrafikberedningen 40 milj.kr. för att främja
investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken.

Anslaget, som numera överförts till TFB, har använts för att stimulera till
investeringar i framför allt ny eller mer utvecklad teknik på kollektivtrafikområdet.
Bl.a. har en rad praktiska vagnparksförsök med ny energieffektiv
och miljövänlig motorteknik på bussar genomförts.

Erfarenheterna från användningen av 1982 års engångsanslag talar för
fortsatta statliga insatser. Ett nytt engångsanslag bör enligt föredraganden
inrättas för stödjande av utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt på
kollektivtrafikområdet och handhas av TFB.

I syfte att stödja och stärka utvecklingen på kollektivtrafikområdet
föreslås i den trafikpolitiska propositionen att det på tilläggsbudget för
budgetåret 1987/88 anvisas ett engångsanslag (punkt 15.) på 100 milj.kr. för
Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken.
Som ett led i ansträngningarna att utveckla den spårbundna kollektivtrafiken
nämns särskilt att medel från detta engångsanslag skall kunna
utnyttjas för stöd till utvecklingsinsatser inom den lokala och regionala
persontrafiken på järnväg!

Anslaget bör enligt föredraganden kunna utnyttjas med i huvudsak samma
inriktning som 1982 års anslag, dvs. i första hand till konkreta försök med
fordon och fordonskomponenter för den kollektiva trafiken, terminaler och
hållplatser samt olika lednings-, informations- och beställningssystem på
området. Projekten förutsätts i princip vara samfinansierade med intressenter
på tillverkar- och användarsidan.

Medel inom det föreslagna anslaget skall kunna utnyttjas även för
utveckling och teknikupphandling av nya fordon för lokal och regional
persontrafik på järnväg. Det förutsätts att en del av utvecklingsarbetet skall
kunna ske vid VTI samt i samarbete med företag i järnvägsbranschen.

I motion T85 (m) yrkandena 25 och 26 begärs att 80 milj.kr. anvisas för Stöd
till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken och

TU 1987/88:18

att 20 milj.kr. i form av ett nytt anslag bör reserveras för att finansiera en
miljöstimulanspremie i syfte att få ned emissionsvärdena från den befintliga
fordonsparken. Genom att använda medlen på detta sätt stimuleras enligt
motionärerna både bilismen och miljön.

Med tanke på angelägenheten - inte minst ur miljösynpunkt - av att
utveckla kollektivtrafiken finner utskottet en nedskärning av den i propositionen
föreslagna medelstilldelningen olämplig. Utskottet vill särskilt framhålla
vikten av att kunna använda medlen för utveckling och teknikupphandling
av nya fordon för lokal och regional persontrafik på järnväg.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker att 100 milj.kr. av medlen för
budgetåret 1987/88 från den av riksdagen beslutade höjda bilaccisen
utnyttjas för inrättande av ett nytt reservationsanslag benämnt 15. Stöd till
utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken. Härav
följer också att utskottet avstyrker motionsyrkandena om att riksdagen bör
till nämnda anslag anvisa 80 milj.kr. och att riksdagen till ett nytt anslag,
benämnt Miljöstimulanspremier, bör anvisa 20 milj.kr.

Utskottet övergår nu till motionsyrkandena med anknytning till den närmare
användningen av dels TFB:s ordinarie medelsanslag 14., dels det föreslagna
engångsanslaget 15.

I motion T85 (m) yrkande 2 begärs tillsättandet av en bilsocial utredning. Det
hänvisas till att det är av stor vikt att få fram uppgifter om bilens betydelse för
hela eller delar av Sveriges befolkning, hur olika statliga ingrepp och ökade
kostnader påverkar hushållen samt vilka regional- och fördelningspolitiska
effekter som blir resultatet.

Utskottet kan konstatera att det är ett vittomfattande ämnesområde som
behandlas i motionen. Flera av frågeställningarna är av den karaktären att de
kräver tillförlitliga forskningsresultat för att kunna besvaras.

Som exempel på forskningsrapporter med anknytning till motionsyrkandet
kan nämnas en nyligen framtagen TFB-rapport, ”Faktorer som styr
drivmedelsförbrukningen för personbilen”. I denna belyses bl.a. bensinefterfrågans
pris- och inkomstkänslighet, både kortsiktigt och långsiktigt.

Vidare kan nämnas att bland pågående projekt som stöds av TFB finns
åtskilliga som kan förbättra kunskapsläget beträffande bilens betydelse för
befolkningen. Studierna bygger bl.a. på detaljerade resvaneundersökningar.
Inom delområdet samhälls- och transportekonomi kan nämnas bl.a. projektet
”Bensinförbrukningens bestämningsfaktorer”. Fördelningspolitiska aspekter
på nya finansieringsmetoder för vägbyggande behandlas i andra
projekt. Vidare bör nämnas att bilens betydelse också för äldre och
handikappade behandlats i flera rapporter från TFB.

Exempelsamlingen torde visa att kunskapsläget håller på att förbättras vad
gäller bilens roll i samhället. Utskottet finner det därför inte befogat att en
särskild bilsocial utredning tillsätts och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

I motion T66 (vpk) begärs att forskning bör inledas om bilen och bilindustrins
roll i framtiden. En utgångspunkt för yrkandet är att nära hälften av de
infrastrukturella investeringarna i trafik sägs avgöras av enskilda (hushåll
eller andra). Den trafikpolitiska propositionen kritiseras för att den inte tagit

TU 1987/88:18

upp hur denna avgörande infrastruktur skall kunna ledas av samhällsekonomiska
bedömningar.

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till vad som anförts i det föregående
beträffande den forskning bl.a. om resvanor, bilismens kostnader m.m. som
stöds av TFB.

När det sedan gäller vad som sägs i motionen om samhällsekonomiska
bedömningar av enskildas investeringar i trafik vill utskottet peka på den
inriktning av trafikpolitiken i stort som enligt utskottets mening bör råda.
Därvid bör gälla att konsumenterna bör ha så stor valfrihet som möjligt när
det gäller utnyttjandet av olika trafikmedel. Effektiv konkurrens mellan
trafikutövare och transportsystem skall förenas med en ökad samverkan
mellan olika transportmedel och trafikslag. Vidare gäller att beslut om hur
transporterna skall utföras bör fattas i så decentraliserade former som
möjligt. De miljövänliga aspekterna bör ha en framträdande plats. Det gäller
även inom trafiksektorn.

Utskottet vill också peka på att faktorer som är av betydelse för hushållens
ekonomi ofta behandlas i samband med de samhällsekonomiska bedömningar
som görs inom transportsektorn. Det gäller exempelvis vägverkets
avkastningsberäkningar inför beslut om väginvesteringar. Faktorer som tas
med i kalkylerna är bl.a. minskade reskostnader och minskat fordonsslitage.

Utskottet vill också hänvisa till att samhällsekonomiska bedömningar
också görs vid avgiftssättningen för utnyttjandet av infrastrukturen. I de
samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till ingår bl.a.
kostnader för olyckor och miljöpåverkan. Dessa kostnader är självfallet
något osäkra och varierar dessutom beroende på tätortsstorlek och trafikbelastning.
Marginalkostnaderna får dock anses vila på så fast grund att de bör
kunna vara vägledande för utformningen av de rörliga skatter och avgifter
som trafiken bör erlägga som ersättning för de infrastrukturtjänster som
samhället tillhandahåller. Den ytterligare forskning som kan behövas på det
område som avses i motionsyrkandet bör som hittills lämpligen kunna
initieras och stödjas bl.a. genom TFB:s försorg. Det kan också erinras om att
VTI har stor kompetens för utvecklingsinsatser på området.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionsyrkandet.

1 motion T66 (vpk) begärs att statligt stöd till forskning typ Prometheus bör
avvisas. I motionen anges Prometheus-projektet syfta till total samordning
och satellitstyrning av Västeuropas landsvägstransporter. Vad som sägs i den
trafikpolitiska propositionen om att syftet skulle vara att öka trafiksäkerheten
är bara dimridåer för att dölja de verkliga syften som bl.a. bilindustrin
har.

Prometheus är ett av flera stora utvecklingsprojekt där man genom
användande av modern informationsteknologi söker förbättra trafiksäkerheten.
Datorer och informationsteknologi är emellertid något som används
redan i dag i stor utsträckning i trafiksystemet och i fordonen. Många
trafikljus styrs redan av datorer, många funktioner i vissa bilar likaså. Denna
utveckling kommer i hög grad att påverka framtidens trafik. Nästa utvecklingsfas
innebär att datorerna kan knytas samman med varandra. Datorer i
bilarna kommer i framtiden att kunna utbyta information med datorer längs

TU 1987/88:18

vägen. Datorerna i en bil kommer också att kunna utbyta information med
datorerna i de bilar som finns i närheten.

Enligt utskottets mening är det viktigt att svenska myndigheter följer detta
utvecklingsarbete. Till de utvecklingsprojekt som bedrivs hör bl.a. Prometheus.
Ny teknologi bör möjliggöra betydligt bättre och smidigare stöd till
ledning för föraren och därigenom öka trafiksäkerheten. Tekniken bör också
kunna ge mjukare trafikflöde och därmed få positiva miljöeffekter.

Svenska myndigheter bör självfallet ha möjlighet att följa den utveckling
på det informationstekniska området som bedrivs i andra länder. Att inte få
möjlighet att tillgodogöra sig dessa kunskaper och heller inte kunna påverka
detta arbete i riktning mot önskvärda svenska tillämpningar t.ex. på
trafiksäkerhetsområdet vore oklokt. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

I motion T66 (vpk) begärs att Sverige tar initiativet till ett europeiskt projekt
med syfte att samordna och utveckla det spårbundna trafiknätet mellan och
inom de europeiska nationerna. Projektet benämns ELPIS som enligt den
grekiska mytologin är symbol för hoppet.

Inledningsvis vill utskottet erinra om de många tågfärjeförbindelser
mellan Sverige och kontinenten som sedan länge finns. Flera nya har
tillkommit och ytterligare planeras. Dessa kommer att i väsentlig mån
förbättra järnvägsförbindelserna med Europa. Järnvägstrafiken i Europa
kommer alltmer att inriktas på sådant gods som kan transporteras antingen i
stora kvantiteter eller i högfrekventa relationer med högvärdigt gods eller
som specialtrafik, t.ex. kombinerad trafik av containers, släpvagnar, växelflak
etc.

Enligt utskottet är de planerade och i vissa fall beslutade åtgärderna för att
stärka järnvägstransporterna i Europa av stor betydelse.

I den mån forskningen genom sitt utvecklingsarbete kan bidra till att
undanröja tekniska och administrativa hinder av olika slag för järnvägstrafik
mellan länderna är detta naturligtvis bra. Inte minst viktigt är att den
moderna informationstekniken kommer till fullt utnyttjande i transportväsendet.
Nya avancerade datasystem kommer oavbrutet i bruk hos t.ex.
speditions- och flygföretag. Även för järnvägarna bör gemensamma internationella
datasystem komma till allmän användning, om järnvägarna i Europa
skall kunna möta den allt hårdare konkurrensen från framför allt landsvägstransporterna.
TFB har ett särskilt programområde för internationella
transporter. Det kan nämnas att ett av de pågående projekten syftar till att
kartlägga de fysiska och administrativa resurser som används vid gränsöverskridande
transporter och att ta fram tekniklösningar som ger ett bättre
utnyttjande av dessa resurser.

Sammanfattningsvis finner utskottet att en starkt ökad internationalisering
av järnvägstransporterna i Europa pågår, att Sverige bör medverka i denna
process och att forskningen kan lämna bidrag till detta arbete. Utskottet
finner det däremot inte befogat att Sverige tar några särskilda initiativ av det
slagsom avses i motionen, bl.a. med hänsyn till det arbete som redan pågår i
internationella organisationer. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

TU 1987/88:18

I motion T28 (s) yrkande 2 begärs ett statligt samordningsansvar vid
utvecklingen av ett trådbussystem. Det hänvisas till att intresse för anskaffande
av trådbussar finns i ett antal medelstora kommuner men att dessa är för
små för att stå var och en för sig som beställare. Staten bör därför ta på sig ett
samordningsansvar i utvecklingsarbetet.

I denna fråga finner utskottet att staten - genom det föreslagna engångsanslaget
- har möjlighet att tillsammans med intressenter på tillverkar- och
användarsidan medverka till att utveckla trafikmedel med energieffektiv och
miljövänlig motorteknik. Till dessa hör trådbussar.

Åtskilligt utvecklingsarbete återstår emellertid innan trådbussen företagsekonomiskt
kan konkurrera med dieselbussen. Det innebär att det nu
knappast är aktuellt att staten medverkar till att samordna beställningar av
trådbussar, på det sätt som föreslås i motionen. Liksom när det gäller
anskaffning av dieselbussar torde en sådan samordningsuppgift närmast ligga
till hands att branschorganisationen Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF)
svarar för. Med hänvisning till det anförda avstyrks följaktligen motionsyrkandet.

I motion T64 (fp) begärs att riksdagen uttalar sig om lokaliseringsort för
utvecklingen av en ny motorvagn för lokal och regional persontrafik på
järnväg. Det föreslås att det tekniska kunnande och den tekniska kompetens
som finns i verkstadsföretag i Örnsköldsviks kommun bör tas till vara i
utvecklingsarbetet.

Utskottet vill stryka under att om järnvägstrafik av mer lokal och regional
karaktär skall kunna bibehållas på många håll i landet krävs bl.a. ett
intensifierat utvecklingsarbete. Dagens tillgängliga motorvagnar, såväl de
diesel- som eldrivna, har brister ur såväl trafikekonomisk synpunkt som med
hänsyn till bekvämligheten för de resande. Inte minst viktigt är att kunna
utveckla en mera miljövänlig motorvagn. För dieseldrivna motorvagnar bör
målet vara att få en energiförbrukning per vagnkilometer som närmar sig vad
som gäller för landsvägsbussar.

Som framgår av propositionen bör de olika demonstrationsprojekten vara
samfinansierade med intressenter på bl.a. tillverkarsidan. Det tekniska
kunnande som finns inom svensk verkstadsindustri bör enligt utskottets
mening kunna utnyttjas. Ännu återstår emellertid ett grundläggande utvecklingsarbete
inom TFB tillsammans med VTI, SLTF och SJ, bl.a. i form av
utarbetande av kravspecifikationer, innan val av intressenter kan avgöras.
Med hänvisning till det anförda avstyrks därför motionsyrkandet.

Även i motion N291 (vpk) behandlas frågan om lokaliseringsort för
utvecklingsarbete inom kommunikationssektorn. Det föreslås att man bör
undersöka möjligheterna att starta ett centrum för kommunikations- och
produktutvecklingsforskning i Trestads-Fyrstads-området. Särskilt nämns
forskning kring transportlogistik, telekommunikationer, databashantering
och mobildatasystem med särskild inriktning på kollektivtrafik och med
anpassning till kraven inom hälso-, miljö- och energihushållningsområdena.

Utskottet vill hänvisa till vad utskottet tidigare anfört beträffande det
mindre lämpliga i att nu uttala sig om olika lokaliseringsorter för utvecklingsarbete
inom transportsektorn. TFB som föreslås handha det nya engångsan -

TU 1987/88:18

slaget måste få tid till noggranna undersökningar som sedan kan ligga till
grund för programskrivningar, kravspecifikationer m.m. Av det anförda
följer att motionen avstyrks.

I motion T67 (vpk) föreslås ett inrättande av ett centrum med forskningsresurser
för utveckling av nya fordon med ny teknik för den lokala och regionala
kollektivtrafiken. Bland de slag av fordon som föreslås bli utvecklade nämns
en ny rälsbuss, amfibiebuss, kombinerad väg- och rälsbuss samt auto-minispårvagn.

Utveckling av ny teknik för kollektivtrafiken är något som bör stödjas med
hjälp av det nya engångsanslaget. Detta gäller inte minst utveckling och
teknikupphandling av nya fordon för lokal och regional persontrafik på
järnväg. Motionärerna vill prioritera ett sådant utvecklingsarbete.

Utskottet kan dock inte finna att det är riksdagens sak att i detalj uttala sig
över vilka slag av fordon som bör utvecklas för svenska förhållanden.
Motionen avstyrks följaktligen.

I motion T66 (vpk) yrkande 28 begärs att satsningar på ny teknologi på
kommunikationsområdet skall gynna miljövänliga och energisnåla trafiksystem.

Motionsyrkandet kan sägas ligga i linje med propositionens förslag om
inrättande av ett engångsanslag för stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt
inom kollektivtrafiken. I propositionen anges att medlen bl.
a. skall användas för utveckling av trafikmedel som är miljövänliga och
energieffektiva.

Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att - som föreslås i motionsyrkandet
- ny teknologi på kommunikationsområdet enbart skall gynna miljövänliga
och energisnåla trafiksystem och fordon. En sådan ensidighet rimmar illa
med angelägenheten av att genom modern teknik samtidigt nå också andra
viktiga mål som finns inom trafikpolitiken såsom t.ex. ökad trafiksäkerhet
och ökad tillgänglighet för äldre och handikappade inom trafiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 40 700 000 kr,.

3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

4. beträffande järnvägsforskningen vid statens väg- och trafikinstitut
att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen härom
anfört,

5. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 35 830 000 kr.,

6. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen
att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling

TU 1987/88:18

och demonstrationsprojekt under budgetåren 1989/90 och 1990/91
inom en ram av 23 000 000 kr. resp. 16 000 000 kr.,

7. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1987/88:T85 (m) yrkandena 25 och 26 till Stöd till utvecklingsarbete
och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.,

8. beträffande tillsättandet av en bilsocial utredning
att riksdagen avslår motion 1987/88:T85 (m) yrkande 2,

9. beträffande bilen och bilindustrins roll i framtiden
att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 5,

10. beträffande statligt stöd till forskning typ Prometheus
att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 27,

11. beträffande ett europeiskt projekt med syfte att samordna och
utveckla det spårbundna trafiknätet

att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 29,

12. beträffande ett statligt samordningsansvar vid utvecklingen av ett
trådbussystem

att riksdagen avslår motion 1987/88:T28 (s) yrkande 2,

13. beträffande lokaliseringsort för utvecklingen av en ny motorvagn
att riksdagen avslår motion 1987/88:T64 (fp),

14. beträffande ett centrum för kommunikations- och produktutvecklingsforskning
i Trestads-Fyrstads-området

att riksdagen avslår motion 1987/88:N291 (vpk),

15. beträffande ett centrum med forskningsresurser för utveckling av
nya fordon

att riksdagen avslår motion 1987/88:T67 (vpk),

16. beträffande ny teknologi på kommunikationsområdet
att riksdagen avslår motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 28.

Stockholm den 22 mars 1988
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), ÖUe Grahn (fp), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove
Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Jarl Lander (s), Anna
Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk), Anders Andersson (m), Rune
Thorén (c) och Sven-Olof Nordlund (s).

TU 1987/88:18

Reservationer

TU 1987/88:18

1. Anslaget Stöd till utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken (mom. 7)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Anders Andersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Med tanke”
och slutar med ”anvisa 20 milj.kr.” bort ha följande lydelse:

Inom samtliga samhällsområden måste värnandet av miljön prioriteras.

Detta gäller inte minst inom kommunikationsområdet. Bilismens negativa
miljöpåverkan måste därför minimeras.

Även i den befintliga bilparken kan avgasminskningar genomföras. Det
går redan i dag att genomföra relativt betydande minskningar av utsläppen
från framför allt direktinsprutade motorer. Problemet är i första hand
kostnaderna. I syfte att stimulera en ombyggnad av bilar för att få ned
emissionsvärdena föreslår utskottet att ett stimulansbidrag på 3 000 kr. införs
för bilar som genomför åtgärder, vilka reducerar utsläppen av koloxid,
kväveoxid och kolväten med exempelvis 45 %.

Kostnaderna för stimulansbidraget, som kan beräknas till 20 milj.kr., bör
finansieras genom anvisning under ett nytt anslag med beteckningen
Miljöstimulanspremier.

Till anslaget Stöd till utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom
kollektivtrafiken bör på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisas ett
reservationsanslag av 80 milj.kr.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motionsyrkandena tillstyrks,
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen

a) med bifall till motion 1987/88:T85 (m) yrkande 25 till Stöd till
utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken på
tilläggsbudget för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
80 000 000 kr.,

b) med bifall till motion 1987/88:T85 (m) yrkande 26 till Miljöstimulanspremier
(nytt anslag) på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2. Tillsättandet av en bilsocial utredning (mom. 8)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Anders Andersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I Sverige är fungerande individuella transporter en förutsättning för att
samhället skall fungera. Bilismen har en central betydelse i ett högindustrialiserat
och till ytan stort land som Sverige.

En konkurrenskraftig kollektivtrafik är emellertid tillgänglig endast i
storstadsregionerna. Utanför storstäderna är bilen ofta det enda kommunikationsmedlet.
Undersökningar visar t.ex. att på Norrlands landsbygd kan 12

80% av alla bilister inte utnyttja kollektivtrafiken för sina arbetsresor.
Barnfamiljerna, inte minst i glesbygderna, får emellertid allt svårare att klara
av sitt bilinnehav ekonomiskt.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att få fram mer heltäckande
uppgifter om bilens betydelse för hela och delar av Sveriges befolkning, hur
olika statliga ingrepp och ökade kostnader påverkar hushållen samt vilka
regional- och fördelningspolitiska effekter som blir resultatet. Ytterligare
kostnadshöjningar kan resultera i att många tvingas avstå från sitt bilinnehav.
Det skulle innebära stora standardförluster för de flesta familjer. Allt detta
motiverar att en särskild bilsocial utredning genomförs. En bilsocial utredning
bör därför tillsättas och presentera sitt resultat skyndsamt.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandet tillstyrks, bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande tillsättandet av en bilsocial utredning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T85 (m) yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Bilén och bilindustrins roll i framtiden (mom. 9)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill
inledningsvis” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

I propositionen tas upp ett antal centrala problem som enligt utskottets
uppfattning borde bli föremål för mera ingående analys och forskning. Till
dessa problem hör hur investeringarna i infrastrukturen i större utsträckning
skall kunna ledas av samhällsekonomiska bedömningar. Det är ett faktum att
endast en bråkdel av dessa investeringar sker inom exempelvis järnvägssektorn
medan nära hälften avgörs av enskilda (hushåll eller andra). Bilen
betraktad som enskilt tekniskt hjälpmedel kan vara bra men i masskala likväl
ett samhällsproblem.

Frågan om hur investeringarna i transportsektorns infrastruktur rent
praktiskt skall kunna ledas av samhällsekonomiska bedömningar borde ha
tagits upp i ett regeringsförslag som talar om infrastrukturen inför 2000-talets
behov. Här behöver t.ex. pris- och taxeinstrumentets effekter kartläggas och
en forskning om bilen och bilindustrins roll i framtidens trafik startas - det
sistnämnda ett förslag som vpk tidigare väckt motionsledes i riksdagen.

Vad utskottet sålunda har anfört, vilket innebär att motionsyrkandet
tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande bilen och bilindustrins roll i framtiden

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1987/88:18

4. Statligt stöd till forskning typ Prometheus (mom. 10)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

EG:s och bil- och elektronikindustrins Prometheusprojekt subventioneras
bl.a. genom vägverket i Sverige, dvs. ur statskassan. Prometheus syftar till
total samordning och satellitstyrning av Västeuropas landsvägstransporter.
Utvecklingen skall enligt projektets arkitektur ”baseras på det yppersta av
vad modern forskning och teknik kan erbjuda”. I den trafikpolitiska
propositionen nämns Prometheus-projektet som ett trafiksäkerhetsarbete,
vilket ger sken av att det handlar om att förbättra villkoren i människornas
vardag. Detta är dimridåer för att dölja de verkliga syften som bl.a.
bilindustrin har.

I rapporten ”Sveriges framtida transporter” beskrivs syftet med Prometheus-projektet.
I visionen ingår en tillväxtfanatisk ideologi där massbilismen
helt följdriktigt utgör en viktig utvecklingskraft: det gäller att under
2000-talet fyrdubbla trafiken och detta skall bli möjligt genom en ”ekologisk
vägtrafik”! För alla som insett att det ekologiska systemet redan satt gränser
för bilismen är bilden en skräckvision om framtiden. Det datastyrda
bilsamhället kommer däremot att skapa en drömtillvaro för dem som vill
göra pengar på att människor skall tvingas använda bilen som sitt andra
hem.

Underlagsrapporten om Sveriges framtida transporter spår att det kan
komma att bli lämpligt att låta 14-åringar köra bil, eftersom det blir farligt att
köra moped, när biltrafiken blir så tät. Det enda ”pris” rapporten anser att
människorna behöver betala är att de aldrig klarar sig utan det lilla datakort
som är inträdesbiljetten för varje bilist. Med denna tingest utlovas en
autopilot som träder in om och när bilistens hjärna inte klarar trafiken.

Sammantaget finner utskottet att det statliga stödet till forskning med
anknytning till det bilindustriella komplexet, typ Prometheus, bör avbrytas.

Vad utskottet sålunda har anfört, vilket innebär att motionsyrkandet
tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande statligt stöd till forskning typ Prometheus
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 27 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Ett europeiskt projekt med syfte att samordna och utveckla
det spårbundna trafiknätet (mom. 11)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Inledningsvis
vill” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Bakom regeringens överväganden när det gäller byggande av stora
trafikleder ligger stora ekonomiska vinstintressen med utgångspunkt i ett

TU 1987/88:18

bilindustrielit komplex. Detta är nu utvidgat genom ett nära samarbete med
elektronikindustrin och statliga myndigheter i olika västeuropeiska länder.
Utskottet vill i stället få en satsning på miljövänliga och energisnåla
trafiksystem och fordon. Järnvägen måste få motsvarande avancerade
resurser som landsvägstrafiken. Som ett led i detta arbete bör Sverige ta
initiativet till ett alleuropeiskt projekt med syfte att samordna och utveckla
det spårbundna trafiknätet mellan och inom nationerna.

Vad utskottet sålunda har anfört, vilket innebär att motionsyrkandet
tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ett europeiskt projekt med syfte att samordna och
utveckla det spårbundna trafiknätet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T66 (vpk) yrkande 29 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

6. Ett centrum för kommunikations- och
produktutvecklingsforskning i Trestads-Fyrstads-området
(mom. 14)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet vill
hänvisa” och på s. 10 slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Inom kommunikationssektorn behövs ökade insatser i form av forskning
och produktutveckling med ett annat innehåll än dagens. Med kommunikationssektorn
avses dels persontransporter, dels gods- och materialhantering
men också områden som telekommunikationer, databashantering, mobildatasystem
med tillämpning på system som ger möjligheter att spara energi och
miljö.

En forskningsinsats inom området kommunikation med den nya inriktning
som nämns ovan skulle kunna vara mycket värdefull. Ett centrum för
kommunikation i institutionsform skulle kunna svara för att utveckla och
samordna svensk-nordisk forskning på specialområden som eftersträvar de i
utskottets mening bästa kollektiva lösningarna på olika problem. Transportlogistik
och telekommunikation, databashantering och mobildatasystem
med särskild inriktning på kollektivtransportområdet och anpassade till de
behov som måste prioriteras av hälso-, miljö- och energibesparingsskäl är
viktiga områden att utveckla.

Det nya centret bör placeras på en plats som är industriellt, regionalpolitisk!
och ”pedagogiskt” optimal. Traditionellt borde någon av storstadsregionerna
vara en given placeringsort, men då dessa i stora stycken är
överhettade finns många skäl som talar emot en sådan lokalisering. En mera
lämplig placering är i stället Trestads-Fyrstads-området, beläget i Göteborgs
och Bohus län resp. Älvsborgs län.

Regionen ligger centralt i Norden men utanför de traditionella centrumbegreppen.
Området ligger utanför storstadsregioner som Oslo och Göteborg
men så nära att det finns naturliga kopplingar till dessa, dessutom helt nära
satellitstationen i Tanum.

TU 1987/88:18

De regionala behoven av en stärkt högskoleverksamhet i området är stora.
Med en utbyggd forskning och utbildning i enlighet med motionens
intentioner skulle regionen kunna bygga upp ett allsidigare näringsliv och
undvika en ensidig bindning till bilindustrin. Man skulle därigenom också
kunna tillgodose viktiga regionalpolitiska mål.

Vad utskottet sålunda har anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks,
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ett centrum för kommunikations- och produktionsutvecklingsforskning
i Trestads-Fyrstads-området
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N291 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

7. Ett centrum med forskningsresurser för utveckling av nya
fordon (mom. 15)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet kan
dock” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Vanliga bussar, spårvagnar, tunnelbanetåg, lokaltåg och rälsbussar rullar
fram med ungefär samma medelhastighet som de gjorde för 50 år sedan.
Skillnaden är att de fått litet bättre design och att framdrivningssystemen
blivit tekniskt bättre. Men för passagerarna - vars viktigaste krav är att
komma fram snabbt - är detta inte mycket hjälp.

Ofta går det flerfaldigt snabbare att ta bil. Och självklart väljer folk detta
transportmedel om de har möjlighet. Om bilismens problem med miljöförstöring,
olyckor, utrymmeskonsumtion, stadsförfulning, utspridning av
bebyggelse och transportojämlikhet skall kunna lösas måste en helt annan
kvalitet på kollektivtrafiken till. Hög reshastighet och hög turtäthet är då de
viktigaste egenskaperna.

För att åstadkomma detta måste all den nya teknik som finns framtagen
inom andra områden tas till vara, t.ex. datateknik och nya okonventionella
fordon och framdrivningslösningar. Detta utvecklingsarbete skulle kunna
ske i ett kommunikationscentrum.

Som ett exempel på moderna färdmedel som bör utvecklas med ny och
okonventionell teknik vill utskottet nämna en ny rälsbuss, amfibiebussar,
kombinerade väg- och rälsbussar samt auto-mini-spårvagnar.

I Sverige finns en stor potential inom industrin men också inom försvaret
för att kunna utveckla sådana här kollektivtrafiksystem. Det finns ett stort
kunnande vad gäller exempelvis konstruktion av vagnar och elektronisk
framdrivningsteknik, liksom också inom datorområdet och reglerteknik.
Detta kunnande bör enligt utskottets mening tas till vara för utveckling av
framtidens kollektivtrafik.

Vad utskottet sålunda har anfört, vilket innebär att motionen tillstyrks,
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

TU 1987/88:18

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande ett centrum med forskningsresurser för utveckling av
nya fordon

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T67 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

8. Ny teknologi på kommunikationsområdet (mom. 16)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motionsyrkandet
kan” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

I propositionen ställs upp många vackra mål om en miljövänlig och
energieffektiv trafik. De föreslagna åtgärderna är emellertid alldeles otillräckliga,
vilket hänger samman med en ensidig inriktning av forsknings- och
utvecklingsresurserna mot framför allt vägtrafiksidan.

Propositionens synpunkter på trafikpolitikens inriktning kännetecknas av
en återgång till de hyllningar av konkurrensens välsignelser som var
betecknande för 1963 års trafikbeslut. Planmässighet, hushållning med
energi, en organisation där de olika trafikmedlen skall komplettera varandra
i ett ändamålsenligt och samhällsekonomiskt mönster betonas sällan eller
aldrig. Risken är att konkurrenskravet kommer att sättas före krav som
säkerhet, god miljö och regional balans. I propositionen formuleras snarast
en tro att den tekniska utvecklingen själv spontant skall utvecklas så att de
skilda trafikslagen blir komplement till varandra.

Vad som enligt utskottets mening är särskilt viktigt är en planmässig
satsning på ny teknologi på kommunikationsområdet, vilken gynnar miljövänliga
och energisnåla trafiksystem och fordon. Järnvägen måste få
motsvarande resurser som landsvägstrafiken.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär att motionsyrkandet tillstyrks,
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande ny teknologi på kommunikationsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :T66 (vpk) yrkande 28 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

Särskilt yttrande

Ett centrum för kommunikations- och
produktutvecklingsforskning i Trestads-Fyrstads-området
(mom. 14)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:

I syfte att stödja och stärka utvecklingen på kollektivtrafikområdet tillstyrker
utskottet att det anvisas 100 milj.kr. för stöd till utvecklingsarbete och
demonstrationsprojekt. Som ett led i ansträngningarna att utveckla den
spårbundna trafiken finner vi det riktigt att anslaget skall kunna användas för

TU 1987/88:18

stöd till utvecklingsinsatser inom den lokala och regionala persontrafiken på
järnväg.

Om järnvägstrafik av mer lokal och regional karaktär skall kunna
bibehållas på många håll i landet krävs ett intensifierat utvecklingsarbete,
bl.a. i syfte att få fram mera miljövänliga och energieffektiva motorvagnar.
Ett nära samarbete förutsätts därvid ske med bl.a. intressenter på tillverkarsidan.
Innan dess är det viktigt att TFB ges tid till ingående undersökningar
som sedan kan ligga till grund för kravspecifikationer, programskrivningar
m.m. Detta arbete bör ske i nära samarbete med VTI som nu får ökade
resurser inom järnvägsforskningen. Målet bör vara att TFB:s utredningsresurser
slås samman med VTI:s. I detta sammanhang vill vi hänvisa till motion
T50 (c) rörande en utredning om myndighetsorganisationen på trafikområdet
och placeringen av densamma.

TU 1987/88:18

Innehållsförteckning

TU 1987/88:18

Sammanfattning 1

Propositionsförslag 2

Proposition 1987/88:50 bil. 1 (kommunikationsdepartementet) 2

Proposition 1987/88:100 bil. 8 (kommunikationsdepartementet) 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:50 2

Motion framlagd under den allmänna motionstiden 1988 3

Utskottet 3

1 Inledning 3

2 Statens väg-och trafikinstitut 4

3 Transportforskningsberedningen 5

4 Hemställan 10

Reservationer 12

Särskilt yttrande 17

Stockholm 1988 14950