Trafikutskottets betänkande
1987/88:12

om postväsende (prop. 1987/88:100 bil. 8)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionens
bilaga 8 under avsnittet G. Postväsende samt nära 30 motionsförslag.

Kulturutskottet har yttrat sig över motionsförslag om ett lägre porto för
böcker m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här aktuell del av budgetpropositionen.

Utskottet föreslår med anledning av motionsförslagen om ett lägre porto
för böcker m.m. att frågan härom övervägs i en förutskickad utredning om
postens regionalpolitiska och sociala ansvar. Motionsförslagen i övrigt i
ärendet avstyrks eller föreslås lämnade utan särskild åtgärd.

Till betänkandet har fogats tio reservationer.

M- och fp-ledamöterna reserverar sig i fråga om medelsanvisning till
ersättning för tjänsteförsändelser.

C- och vpk-ledamöterna reserverar sig i frågor om utdelning av tidningar
på lördagar och medelsanvisning till ersättning för tidningsdistribution.

C-ledamöterna reserverar sig i frågor om postens serviceplikt, sociala och
regionalpolitiska mål för posten, tid för postutdelning vid lantbrevbäring,
ambulerande postservice i förortsområden, gårds-och ortnamn i utdelningsadresser
samt samverkan med lanthandel m.m. för lokal postservice.
Vpk-ledamoten reserverar sig i fråga om ekonomiporto för allmänheten.

Två särskilda yttranden har avgetts, nämligen av fp-ledamöterna om
ekonomiporto för allmänheten och av vpk-ledamoten om sociala och
regionalpolitiska mål för posten.

1987/88:12

1 Riksdagen 1987/88.15 sami. Nr 12

SJÄTTE HUVUDTITELN

Proposition 1987/88:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet)

G. Postväsende

Regeringen har under avsnitt G. Postväsende (s. 49-60) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad i propositionen förordats om inriktningen av postens
verksamhet under perioden 1989-1991,

2. godkänna att postverkets verksamhet skall inriktas på de resultat- och
servicemål som i propositionen har förordats för perioden 1989-1991,

3. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 595 830 000 kr.,

4. till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1988/89 anvisa ett anslag av 24 000 000 kr.

Motionerna

1987/88:T201 av Gösta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sociala och regionalpolitiska mål för posten och
televerket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samråd med sociala myndigheter vid förändringar av lantbrevbäringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan med bensinstationer, lanthandlare och kommunala
institutioner för att utveckla postservicen i glesbygden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ambulerande postservice i storstädernas förortsområden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medverkan i tidningsdistributionen på lördagar som en grundläggande
serviceuppgift för postverket,

6. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6 000 000 kr. förhöjt
anslag på 30 000 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postens ansvar för att bevara gårds- och ortsnamn,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postverkets serviceplikt och brevmonopolets betydelse härför.

1987/88:T221 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att minska anslaget G 1. Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1988/89 med 50 milj. kr.

1987/88:T903 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att postverket, inför fastställandet av nya taxor, uppmärksammas på
vad i motionen anförts om återinförande av trycksaksportot.

TU 1987/88:12

1987/88:T906 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i postens servicemål
slå fast vad i motionen anförts om utsträckta lantbrevbäringslinjer.

1987/88:T907 av Jan-Erik Wikström och andre vice talman Karl Erik
Eriksson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att ett s.k. kulturporto bör införas.

1987/88:T911 av Aina Westin och Eva Johansson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ett bokporto/kulturporto.

1987/88:T912 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att postverket får i uppdrag att ompröva beslutet om postkupéer på
sträckan Stockholm-Umeå.

1987/88:T915 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att
förbättra tidningsdistributionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadshotet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att bättre
tillgodose landsbygdsbefolkningens krav på postservice.

1987/88:T917 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att postverket får i uppdrag att förändra organisationen så att
Gotland återgår till att utgöra egen postregion alternativt förs till en
postregion med motsvarande regionala förutsättningar.

1987/88:T918 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnaderna för
expressbrev.

1987/88:T920 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att postverket utreder en förenkling av posttaxan i enlighet
med motionens förslag.

1987/88:T921 av Elver Jonsson och Margareta Andrén (båda fp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen ser över kostnaderna, främst portokostnaderna,
i avsikt att underlätta utlandssvenskars möjlighet att läsa svenska
tidningar.

1987/88 :T923 (delvis) av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av egen postadress och nytt riktnummer för
Pauliströms samhälle.

1987/88:T925 av Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till utlokalisering
av delar av postgirots verksamhet till Piteå.

TU 1987/88:12

1987/88:T928 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till frimärkssamlande
som hobby.

1987/88:T929 av Stig Bertilsson m.fl. (m.fp.c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av en förbättrad samverken mellan de statliga
affärsverken som ett medel att förbättra postens service,

2. att riksdagen hos regeringen begär att postens servicekvalité ses över så
att främst den s.k. övernattbefordran av försändelser kan upprätthållas.

1987/88:T932 av Nils G. Åsling och Marianne Andersson (båda c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om införande av en ny typ av postförsändelse, bokbrev.

Yttrande från annat utskott

Kulturutskottet har yttrat sig över motionerna 1987/88:T903 (m), T907 (fp),
T911 (s) och T932 (c). Yttrandet fogas som bilaga till betänkandet.

Allmänt om postverket

Postverkets (postens) huvuduppgift är att svara för poströrelsen, inkl.
postgiroverksamheten. Posten äger ”ensamrätt till regelbunden befordran
mot avgift av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller
delvis skrivna meddelanden” (postens monopol). Postens tre viktigaste
verksamhetsområden är informationsöverföring (genom brev), varudistribution
(genom paket) och betalningssystem (giro- och kassatjänster).

Enligt en år 1983 beslutad ny organisation för posten,som i huvudsak var
genomförd i mitten av år 1985 (prop. 1983/84:34, TU 8, rskr. 76), är
verksamheten organiserad i två huvudaffärsområden. Brev och Paket samt
Giro och Kassa. Under huvudkontoret i Stockholm är posten regionalt
organiserad i numera 31 postregioner med bl.a. ca 2 200 postkontor, ca 2 700
lantbrevbärarlinjer och ca 7 400 stadsbrevbäringsdistrikt.

Verksamhetens omslutning beräknas till ca 13 miljarder kronor för år
1987.

Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj. kr. som är lika fördelat
med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån och med 411 milj. kr. på ett
verkskapital.

Utskottet

1 Former för statsmakternas styrning av postverket (posten)

Enligt beslut av riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100 bil 8 s. 87-100, TU 11,
rskr. 203) infördes fr.o.m. den 1 juli 1985 nya former för statsmakternas
styrning av posten. Styrningen av postens verksamhet skall sålunda ske
genom att den allmänna inriktningen av verksamheten och investeringarna
anges samt mål för service, ekonomiskt resultat och priser fastställs på
grundval av rullande treårsplaner, som upprättas av posten.

TU 1987/88:12

De mål som fastställs för posten numera är mål för servicen och
prisutvecklingen beträffande s.k. normalbrev, mål för tillgängligheten till
kassaservice samt mål för det ekonomiska resultatet. Normalbrev är brev för
vilka avgifterna för befordran utgår enligt den s.k. normaltaxan.Dessa brev
skall i princip delas ut första vardagen (måndag-fredag) efter inlämningen
(övernattbefordran).

Regeringen fastställer normaltaxan för befordran av brev och avgifterna
för postbefordran av tidningar m.m. Posten bestämmer övriga avgifter.

För närvarande pågår en översyn av mål och styrinstrument för posten.

Fr.o.m. den 1 juli 1985 gäller vidare bl.a. att posten har i princip
beslutanderätt över samtliga investeringar och att posten får finansiera alla
investeringar med i rörelsen tillgängliga medel.

2 Inriktningen av postens verksamhet för treårsperioden
1989-1991

Den allmänna inriktningen av postens verksamhet under treårsperioden
1989-1991 bör enligt postens treårsplan för perioden och föredragande
departementschefen innebära en fortsatt kundorientering. Kundernas efterfrågan
inom områdena informationsöverföring, varudistribution och betalningsförmedling
bör enligt föredraganden vara styrande för postens insatser,
och verksamheten skall syfta till att till rimligt pris och med god servicekvalitet
betjäna såväl stora som små kunder i hela landet.

Den föreslagna inriktningen av postens verksamhet under den kommande
treårsperioden överensstämmer med den som har godkänts för innevarande
treårsperiod. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad föredraganden
har förordat.

Servicemålet för huvudaffärsområdet Brev och Paket är att 95 % av alla
normalbrev skall gå fram över natten. Detta servicemål bedöms av föredraganden
som tillfredsställande. Flan framhåller att postens produktionssystem
är uppbyggda för att klara övernattbefordran av normalbrev till 100 % men
att målet satts till 95 % med hänsyn till små marginaler i transportnätet. En
högre servicenivå skulle enligt såväl posten som föredraganden inte vara
ekonomiskt rimlig.

I motion T929 (m,fp,c) sägs att den förändrade konkurrenssituation som
har inträtt för posten genom utvecklingen av alternativa distributionssätt för
meddelanden och varor inte har lett till att posten har blivit bättre som
rikstäckande distributör. Vittnesbörd om försämrad postservice är enligt
motionärerna numera alltför ofta förekommande. Motionärerna kritiserar
olika förhållanden. De anför bl.a. att brev som skall befordras över natten
ofta behöver två eller flera dygn för att nå fram och att det uppenbarligen rör
sig om tiotusentals försändelser som varje dygn inte når sitt mål över natten.
Motionärerna begär (yrkande 2) att postens servicemål skall ses över så att
främst övernattbefordran av försändelser kan upprätthållas.

Svensk postservice hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. I
budgetpropositionen (s. 51) anges sålunda att en undersökning avseende ett
antal OECD-länder som posten gjorde år 1987 utvisade att en stor andel

TU 1987/88:12

normalbrev övernattbefordras i Sverige. Föredraganden anför att man
numera klarar det fastställda servicemålet att 95 % av alla normalbrev skall
gå fram över natten. Som föredraganden framhåller får detta servicemål
anses vara tillfredsställande.En högre servicenivå skulle inte vara ekonomiskt
rimlig.Utskottet tillstyrker därför att det förordade servicemålet
godkänns.

1 likhet med föredraganden vill utskottet framhålla angelägenheten av att
service- och kvalitetsfrågor ägnas fortsatt uppmärksamhet. Som framhålls i
motionen har konkurrensen för posten skärpts genom utvecklingen på olika
områden, vilket ställer nya krav på posten. Inom posten är man medveten om
detta. Sålunda påbörjades hösten 1987 en utredning, varunder postens totala
serviceutbud skall analyseras och utvärderas med syfte att skapa underlag för
bedömning om postens service och servicevillkor är rätt utformade bl.a. med
hänsyn till de snabbt skiftande villkoren och behoven på postens marknader.
Mot bakgrund av det anförda synes någon riksdagens särskilda åtgärd inte
vara påkallad med anledning av motion T929 (m,fp,c) i här aktuell del.

I ovannämnda översyn av mål och styrinstrument för posten ingår b.a.
särskilt att studera hur prismålen för postservicen bör anges av statsmakterna.
Föredraganden förordar att - i avvaktan på resultat från översynen -något mål för prisutvecklingen inte nu läggs fast. Utskottet har inte något att
erinra mot detta.

Servicemål inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa föreslås, såsom gäller
för innevarande treårsperiod, vara att bibehålla den höga geografiska
täckningsgrad för daglig postkassaservice som i dag föreligger genom de ca 2
200 postkontoren samt de ca 2 700 lantbrevbäringslinjerna. Enligt föredraganden
saknar i dag mycket få hushåll - något hundratal i områden utan
dagliga kommunikationer - tillgång till daglig postkassaservice.

Utskottet tillstyrker att det föreslagna servicemålet för huvudaffärsområdet
Giro och kassa godkänns. I överensstämmelse med vad föredraganden
förordar bör det även framgent ankomma på posten att avgöra om målet i
fråga om tillgänglighet skall upprätthållas genom fasta postkontor, lantbrevbäring
eller postväskservice. Postväskservice innebär att posten distribueras i
en väska till eft postombud hos vilket övriga hushåll i grannskapet får hämta
sin post.

Föredraganden förordar att målet för det ekonomiska resultatet skall - såsom
posten föreslår - vara ett överskott motsvarande ca 5 % av omsättningen eller
lägst 650 milj. kr. för år uttryckt med den för år 1987 beräknade omsättningen,
13 miljarder kronor, som grund.

Utskottet förordar att målet för det ekonomiska resultatet godkänns. För
treårsperioden beräknas statens avkastningskrav på verkskapitalet till 45
milj. kr. per år och räntan på statslånet till motsvarande belopp per år.

Postens totala investeringar för treårsperioden beräknas till ca 3,1 miljarder
kronor, varav investeringar i posthus m.m. till ca 1,2 miljarder kronor.

Utskottet övergår härefter till att behandla motionsyrkanden avseende olika
delar av postens allmänna verksamhet, i budgetpropositionen föreslagna

TU 1987/88:12

medelsanvisningar till befordran av tjänsteförsändelser och till tidningsdistribution
samt motionsyrkanden som har anknytning till dessa verksamheter.

3 Om postens uppgift, mål och organisation

I motion T201 (c) framhålls vikten av postens uppgift och serviceplikt att
befordra brev ut över hela landet. Postens monopol i fråga om befordran av
brev och ordningen att regeringen fastställer normaltaxan för brevbefordran
utgör enligt motionärerna en viss garanti för att serviceplikten uppfylls och
beträffande kostnadsutvecklingen. Motionärerna anför att de avvisar ett
förslag av posten i treårsplanen om att posten skall få bestämma avgifterna
för befordran av normalbrev. Motionärerna begär (yrkande 8 ) att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad de anfört om postens
serviceplikt och om brevmonopolets betydelse härför.

Som nämnts ovan klarar posten servicemålet att 95 % av normalbreven
skall gå fram över natten. Detta jämte den höga täckningsgraden för daglig
postkassaservice för hushållen genom postkontor och lantbrevbäring innebär
enligt utskottets mening att posten väl fullgör den serviceplikt varom talas i
motionen. Föredraganden har inte uttalat sig om postens förslag om att få
beslutanderätt beträffande normaltaxan för brevbefordran. Han har, som
nämnts i det föregående, i fråga om mål för prisutvecklingen för normalbrev
hänvisat till att en översyn pågårom bl.a. prismålen för postservicen. Mot nu
angiven bakgrund finns enligt utskottets mening inte något behov av ett
sådant uttalande av riksdagen som begärs i motionsyrkandet. Utskottet
avstyrker därför detsamma.

I motion T201 (c) understryks också den sociala och regionalpolitiska
betydelsen av postens verksamhet. Dessa aspekter på postens verksamhet
måste enligt motionärerna beaktas när man diskuterar privatiseringar inom
kommunikationsområdet. Verksformen innebär, framhåller motionärerna,
att även grenar av verksamheten som inte ger full kostnadstäckning måste
drivas vidare om dessa grenar är nödvändiga för uppfyllandet av samhällsmålen
med verksamheten. Det övergripande ansvaret för infrastrukturen på ett
visst område behöver dock enligt motionärerna inte innebära att ett verk
skall bedriva all verksamhet i egen regi utan entreprenader bör utnyttjas när
sådana ger den bästa effektiviteten. Motionärerna begär (del av yrkande 1)
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de anfört om
sociala och regionalpolitiska mål för posten.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av yrkande 8 i motionen kan
även anföras i fråga om här aktuell del av yrkande 1. Tilläggas bör att
föredraganden i samband med presentationen av budgetpropositionen har
förutskickat att en utredning skall ske beträffande bl.a. postens regionalpolitiska
och sociala ansvar. Även här aktuellt motionsyrkande avstyrks.

I motion T925 (s) anförs att en fortsatt utlokalisering av verksamheter från
det ”överhettade” Stockholmsområdet är nödvändig. Motionären framhåller
att Piteå kommun har goda möjligheter att från Stockholm ta emot

TU 1987/88:12

postgirokontoret eller delar av detta och begär att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen detta till känna.

En närmare redogörelse för arbetet med decentralisering av statlig
verksamhet lämnades senast till riksdagen i arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1986/87:13 s.36-39. Där anges bl.a. att en grupp bestående av
statssekreterare från olika departement med statssekreteraren i industridepartementet
som sammankallande fortlöpande prövar möjligheterna att
åstadkomma decentralisering/omlokalisering av statlig verksamhet.

Postgirots verksamhet är baserad på ADB-teknik och ADB-systemen har
konstruerats centraliserade för att genomloppstiderna för arbetet med
kontona m.m. skall bli så korta som möjligt, vilket krävs med hänsyn till
konkurrensen inom området för betalningsförmedling m.m. En utlokalisering
av delar av postgirot anses därför inom posten inte nu vara genomförbar.
Inom postgirot strävar man emellertid efter att i möjlig mån decentralisera
arbetsuppgifter till postkontor och lokala redovisningscentraler. Under åren
1988-1989 kommer sålunda postkontoren att förses med ny ADB-utrustning
som gör det möjligt att på kontoren behandla en stor del av arbetet med
registrering av data för inbetalningar.

Det bör här nämnas att statsministern, industriministern samt miljö-och
energiministern i december 1987 uppvaktades om bl.a. lokalisering av
postgirot till Norrbotten. I proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (s. 5) har
industriministern förutskickat att förslag kommer att föreläggas riksdagen
om åtgärder för utvecklingen i Norrbottens län.

Mot bakgrund av den sålunda lämnade redogörelsen synes här aktuell
motion inte böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Före ovannämnda omorganisation av posten i mitten av 1980-talet var
postens linjeorganisation uppdelad på postområden, vilka bildade sex
regioner. Gotland (Visby postområde) ingick i Stockholms region. I den nya
linjeorganisationen, som till en början omfattade 33 postregioner, ingick
Gotland i Nacka postregion (i Stockholmsområdet). Sedermera har Nacka
och Johanneshovs postregioner sammanförts till Stockholms södra postregion.
Denna postregion omfattar den sydöstra delen av Stockholms län söder
om ”tullarna” i Stockholm samt Gotlands län. Regionkontoret är förlagt till
Johanneshov.

I motion 1987/88:T917 (c) framförs kritik mot att Gotland hänförts till en
Stockholmsregion. Motionären anför att erfarenheten har visat att Stockholmsproblemen
har fått en alltför stor dominans gentemot de glesbygdsproblem
som finns på Gotland och att detta medför att Gotland blir alltmer udda
i sammanhanget. Med motivering att en god postal service på Gotland bör
garanteras begär motionären att organisationen ändras så att Gotland i första
hand får utgöra en egen postregion och i andra hand hänförs till en postregion
med motsvarande regionala förutsättningar.

I proposition 1983/84:34 om ny organisation för postverket framhöll
föredraganden att postala skäl hade varit bestämmande vid valet av
regionhuvudorter. Beslutet att en viss ort skulle vara regionhuvudort skulle
emellertid inte innebära att den postala verksamheten utanför regionhuvud -

TU 1987/88:12

orten på sikt skulle koncentreras till regionhuvudorten. Tvärtom var det
enligt föredraganden meningen att den strävan till decentralisering och
delegering som var grundtanken i den nya organisationen skulle få genomslag
inom regionerna så att så stort ansvar och så stora befogenheter som var
praktiskt möjligt fanns ute i organisationen. Ett uttryck för denna strävan är
bl.a. den ovannämnda förutskickade utflyttningen av viss datafångst till
postkontoren.

Gotland torde inte kunna sägas utgöra en ”udda” del av Stockholms södra
postregion. Delar av Södertörn och skärgårdsområden, som ingår i regionen,
torde kunna jämställas med Gotland i fråga om bebyggelsestruktur m.m.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett tillstyrka att ändring
görs i regionindelningen i vad avser Gotland. Motionen avstyrks sålunda.

4 Postdistributionen

Per den 1 juni 1987 drogs de s.k. postkupéerna - som är järnvägsvagnar som
fungerar som rullande postsorteringskontor - in på sträckan StockholmBoden
på grund av ändring av tågtiderna.Tågtransporten av post ersattes
med flygtransport. I motion T912 (fp) anförs att postdistributionen i
Umeåområdet till följd av ändringen har försenats med 30 minuter och att
företagare i inlandet klagar över att företagspaket inte kommer fram på ett
dygn. Ändringen har enligt motionären även lett till dyra transportkostnader
för posten genom att ytterligare flygtransporter har måst anordnas samt till
minskade sysselsättningsmöjligheter inom posten. Motionären begär att
postkupéer skall sättas in på sträckan Stockholm-Umeå.

Från posten har inhämtats att till Umeåområdet kom varje dag några
hundratal kg post med här aktuella postkupéer medan ca sju ton post kom
med flygtransport. Skälet till att postdistributionen i Umeå harsenarelagts ca
30 minuter anges vara ökande postmängder. Posten säger sig inte ha utlovat
att företagspaket från södra Sverige skall komma fram på ett dygn utan på två
dygn. Någon sysselsättningsminskning inom verket sägs inte ha inträffat
genom indragningen av postkupéerna. Däremot har personal i Långsele måst
omplaceras inom verket.Inom posten pågår med hänsyn till ökande postmängder
en översyn av nattpostflygnätet. Utskottet utgår från att därvid
posttransporterna till bl.a. Umeåområdet kommer att utvärderas.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen synes motionen inte böra
föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I fyra motionsförslag tas upp frågor om postdistributionen i glesbygd och
motsvarande genom lantbrevbäring m.m. Postorganisationen i små orter och
glesbygd kan - om postkontor inte finns - utgöras av lantbrevbäring eller
postväskservice. Lantbrevbäraren både delar ut post i postlådor och står till
tjänst med kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna
för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice
genom postväskor som sänds med reguljära transportmedel till och från ett
postombud hos vilken övriga hushåll får hämta eller lämna post.

Postens riktlinjer för anordnande av lantbrevbäring är att sådan anordnas
utmed vägar vid vilka det finns minst två hushåll per km färdväg. Kortare
”avstickare” än 200 meter eller ”avstickare” till enstaka hushåll görs i princip

TU 1987/88:12

1* Riksdagen 1987/88.15 sami. Nr 12

inte. Avsteg från riktlinjerna får göras till förmån för hushåll, i vilka ingen av
medlemmarna på grund av sjukdom eller hög ålder kan hämta posten om
lantbrevbäringen är ordnad enligt riktlinjerna. En tur företas varje vardag på
en brevbäringslinje. Brevbäringen på lördagar är emellertid inskränkt till
tidningar m.m.

1 motion T906 (c) begärs att riktlinjerna för lantbrevbäringen skall medge en
generös bedömning när det gäller brevbäringen m.m. till äldre och sjuka
personer.

Från posten har under hand inhämtats att frågor om "avstickare" m.m. till
förmån för äldre och sjuka personer bedöms generöst inom posten.Med
hänsyn härtill och till att för övrigt frågan om postens sociala ansvar m.m.
skall, som nämnts ovan, utredas synes motionen inte påkalla något initiativ
från riksdagens sida. Motionen avstyrks således.

I motion T915 (m) anförs att de flesta brevbäringslinjer är så långa att en stor
del av postkunderna får vänta på sin post - bl.a. dagstidningar - ända till
eftermiddagen. Detta är, framhåller motionärerna, inte acceptabelt, och de
begär (yrkande 3) att posten skall bättre tillgodose landsbygdsbefolkningens
krav på postservice.

I allmänhet startar lantbrevbärarna sina turer vid 8-tiden på morgonen och
avslutar dem vid 14-15-tiden på eftermiddagen. Enligt uppgift från posten
har kostnaderna per hushåll för lantbrevbäringen stigit snabbt. En organisation
av denna service som skulle medge att verksamheten kan avslutas
tidigare på dagen skulle medföra ytterligare kostnadsstegringar räknat per
hushåll. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom kravet i motionsyrkandet.
Det avstyrks sålunda.

I motion T201 (c) begärs (yrkande 2) att posten skall samråda med
kommunernas sociala myndigheter när posten på grund av vikande befolkningsunderlag
planerar att ändra lantbrevbäringen. Motionärerna framhåller
att kommunernas sociala myndigheter har ett helhetsansvar för framför
allt de äldres totala välfärdssituation. Den service och kontakt som lantbrevbärarens
besök ger måste enligt motionärerna kunna vägas in när den totala
sociala situationen i en bygd skall bedömas.

Enligt postens riktlinjer för organisationen av posten på landsbygden skall
posten lämna skriftlig information till berörd kommun inför en indragning av
postkontor eller omorganisation av ett sådant kontor till filialpostkontor och
kommunen skall beredas tillfälle att yttra sig. Av de skäl som motionärerna
anför anser utskottet att det är angeläget att posten kontaktar kommunen då
ändring av lantbrevbäringen planeras. Från posten har det upplysts att
posten också tar kontakt med kommunen i sådana fall. Med hänsyn härtill
torde något initiativ av riksdagen för att så skall ske inte vara erforderligt.
Motionsyrkandet synes därför kunna avslås.

I motion T201 (c) påpekas att indragning av postkontor i storstäders
förortsområden kan i dessa områden medföra problem med avstånd till
postkontor som liknar sådana problem på landsbygden. Ambulerande
postkontor - gärna med lantbrevbäringen som förebild - skulle, framhåller
motionärerna, kunna ge en ny typ av service för exempelvis äldre och

TU 1987/88:12

hemarbetande i våra storstäders förortsområden. Motionärerna begär
(yrkande 4) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till
känna.

Enligt vad utskottet under hand har inhämtat från posten har posten i
Brommaområdet i Stockholm bedrivit försöksverksamhet med ambulerande
postkontor i en buss som inretts för ändamålet. Allmänheten hade dock ej
utnyttjat denna service i den utsträckning man väntat och försöksverksamheten
hade därför avslutats. Det nu anförda visar att posten är öppen för att
pröva sådan postservice som föreslås i motionen. Motionsförslaget torde
därför inte böra föranleda något initiativ från riksdagens sida. Det avstyrks
sålunda.

I två motionsförslag framförs önskemål beträffande namn i postadress.
Postadress består enligt allmänna poststadgan, som beslutas av posten, av
utdelningsadress och ortsadress. I områden där gatunamn och husnummer
inte förekommer skall som utdelningsadress användas områdesbeteckning,
bynamn, gårdsnamn e.d. och i förekommande fall även postlådenummer.
Som ortsadress skall i allmänhet anges postnummer och namnet på adressorten,
dvs. namnet på det postkontor från vilket postutdelningen utgår.

Namn på postkontor fastställs av posten.Innan sådant namn fastställs eller
ändras skall posten enligt instruktionen för verket samråda med berörd
kommun. Kan enighet därvid inte nås skall ärendet underställas regeringen.

Med postnummersystemet har postsorteringen underlättats och införande
av avancerade tekniska hjälpmedel i denna möjliggjorts.

Under årens lopp har en rad postkontor dragits in eller fått ändrade namn
vilket har inneburit att många gamla ortnamn ej längre ingår i ortsadresser.

I motion T201 (c) anförs att det inte finns någon anledning vare sig för posten
eller något annat kommunikationsverk att angripa det skick i fråga om
användning av gårds- och ortnamn i adresser - som har växt fram kanske
under flera århundradens lopp - med syfte att dessa namn skall ersättas med
vägnamn och nummer. Motionärerna begär (yrkande 7) att riksdagen skall
uttala att posten har ett ansvar för att bevara gårds- och ortnamn.

År 1986 redovisades i rapporten Postens ortnamnspolicy en inom posten
genomförd översyn av ortnamnsfrågor i postadresser. I rapporten redovisas
bl.a. framförd kritik mot införande av vägnamn på landsbygden. I ett avsnitt
med förslag anges (s. 10) bl.a. att utdelningsadressen i en landsbygdsadress i
första hand bör bestå av gårds-,by- och då så är möjligt en områdesbeteckning.
Rapportens förslag har inte fastställts av posten men sägs vara
vägledande vid behandlingen av adressfrågor. Mot bakgrund av att det
sålunda finns anledning räkna med att posten tillgodoser motionsförslagets
syfte torde motionsförslaget kunna avslås.

I motion T923 (s) anförs att orten Pauliström (i Vetlanda kommun,
Jönköpings län), för vilken Järnforsen (postnummer 570 81) är ortsadress,
sedan ett decennium tillbaka är under kraftig utveckling. Motionärerna
begär i här aktuell del av motionen att Pauliström skall utgöra ortsadress och
att lantbrevbäringen i orten därvid skall bibehållas.

Orten Pauliström har numera ca 160 hushåll. Pauliström har aldrig varit

ortsadress utan detta har Järnforsen, som ligger ca 1 mil från Pauliström och
som har ca 200 hushåll, varit. Post till boende och företag i Pauliström har
distribuerats genom lantbrevbärare. 1 Kvillsfors - ca 1 mil från Pauliström
och med ca 470 hushåll - finns också postkontor. Pauliström har emellertid
hittills ansetts vara en alltför liten ort för att få eget postkontor och därmed
egen ortsadress med postnummer.Med hänsyn härtill är utskottet inte nu
berett att ställa sig bakom motionsförslaget. Det avstyrks sålunda.

5 Samverkan med andra företag m.m. för lokal postservice

I motion T929 (m,fp,c) anförs mot bakgrund av de serviceinskränkningar
som har drabbat mindre orter att - även om postens, televerkets och
järnvägens tjänster var för sig kan vara kommersiellt omotiverade på sådana
orter - affärsverken likväl skulle kunna förbättra serviceutbudet på ett
kommersiellt försvarbart sätt på dessa orter om de samverkade. Motionärerna
begär (yrkande 1) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna betydelsen av en förbättrad samverkan mellan de statliga affärsverken
som ett medel att förbättra postens service.

Tidigare förekom det på mindre orter att postkontoret och järnvägsstationen
var förenade. Genom indragning av järnvägsstationer har denna lokala
samverkan i stort sett upphört. Enligt uppgift under hand har emellertid
posten hos televerket fört fram tanke på samarbete i fråga om "telebutikstjänster"
men tanken har inte ännu förverkligats.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen för åtgärder i motionsförslagets
syfte synes något riksdagens initiativ med anledning av detta inte vara
erforderligt. Det avstyrks sålunda.

I motion T201 (c) påpekas att det på landsbygden blir allt vanligare att båda
makarna i ett hushåll arbetar utanför hemmet och därigenom inte kan träffa
lantbrevbäraren och utnyttja vissa delar av hans service, t.ex. paketutdelning.
Motionärerna begär (yrkande 3) att posten skall samverka med
bensinstationer, lanthandel och kommunala institutioner för tillhandahållande
av sådana posttjänster som i angivet slag av situationer inte kan utnyttjas
hos lantbrevbäraren.

I ett 50-tal butiker och i ett tiotal andra serviceinrättningar - kiosk,turiststation,
sparbank, mekanisk verkstad m.m. - lämnas posttjänster på
entreprenadbasis. Entreprenaderna har olika omfattning. Vanligast är
utlämning av aviserade försändelser till dem som inte har tillfälle att träffa
lantbrevbäraren samt försäljning av frimärken. Vissa entreprenader omfattar
även utbetalningar och inbetalningar.

Posten är sålunda öppen för att erbjuda posttjänster i den form som önskas
i motionen. Här aktuellt yrkande i motionen bör därför inte föranleda något
initiativ av riksdagen. Det avstyrks sålunda.

6 Postavgifter

Normalbrev - brev för vilka portot uttas enligt den av regeringen fastställda
normaltaxan - befordras, som nämnts ovan, i princip över natten. Normaltaxan
framgår av förordningen (1981:193) om vissa postavgifter.

TU 1987/88:12

Långsammare men billigare befordran erbjuds för s.k. ekonomibrev.
Sådana brev befordras som s.k. B-post, vilket innebär att breven i princip
delas ut först tredje vardagen (måndag-fredag) efter inlämningen. Avgifterna
för detta försändelseslag uttas enligt den s.k. ekonomitaxan som fastställs
av posten. Avgiften för ekonomibrev består av en befordringsavgift som är
lägre än befordringsavgiften för normalbreven samt en abonnemangsavgift
som uppgår till för närvarande 1 200 kr. per år. Vid enstaka inlämning av
ekonomibrev utan abonnemang uttas - i stället för abonnemangsavgift - en
engångavgift av för närvarande 30 kr. Ekonomibrev får inte avlämnas i
brevlådor utan måste avlämnas ”över disk”.

Ideell förening med allmännyttigt ändamål kan få sända brev som s.k.
föreningsbrev och stora postkunder kan få sända brev som s.k massbrev.
Avgifterna för dessa slag av brev är nedsatta.

För försändelser innehållande böcker, tidskrifter, noter eller korrektur
kan avgiften erläggas i form av frankoetiketter, varom närmare information
lämnas nedan.

Här kan erinras om att allmänheten från tid till annan erbjuds att köpa s.k.
rabattfrimärken att användas för befordran av normalbrev.

I motion T920 (fp) begärs i här aktuell del att möjligheten att sända
ekonomibrev skall ökas genom att kravet på visst antal brev för varje
inlämning slopas, att avgifterna tas ut genom särskilda B-postmärken och att
breven får avlämnas i brevlådorna.

Posten kräver inte att ett minsta antal ekonomibrev skall avlämnas för
befordran. Med hänsyn till abonnemangsavgiften/engångsavgiften blir emellertid
befordran av brev som ekonomibrev förmånlig för avsändaren först om
det är fråga om ett större antal brev.

Postens organisation för brevbefordran och ekonomin för denna verksamhet
är baserad på befordran av normalbreven. Ekonomibreven, föreningsbreven
och massbreven m.m. utgör rabattformer för vissa postkunder. Det
svenska portot för normalbrev om högst 20 gram, som är den vanligaste
vikten på brev, ligger väl till vid en internationell jämförelse, något som
också gäller utvecklingen av realportot i Sverige (se budgetpropositionen s.
51). Med hänsyn till det anförda och till att allmänheten genom rabattfrimärken
kan få rabatt på normalportot synes något initiativ i motionens här
aktuella syfte inte vara erforderligt. Motionen avstyrks därför i här aktuell
del.

I motion T920 (fp) begärs också att viktgränsen högst 20 gr - vid vilken högsta
vikt avgifterna för normalbrev och ekonomibrev är lägst-skall höjas till t. ex.
högst 40 gr. Genom en sådan åtgärd skulle enligt motionären betydligt fler
brev kunna sorteras i automat vilket skulle bli billigare.

Enligt vad som under hand har inhämtats medför inte brevens vikt hinder
för automatsortering, däremot planmått och ”tjocklek”. Kuvert för ”A4-formatet” kan sålunda inte sorteras i automat men däremot kuvert för
”A5-formatet” och mindre.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motionen även i här aktuell del.

TU 1987/88:12

Före den 1 juni 1981 fanns i den då gällande postavgiftskungörelsen
(1971:745) separata taxor för ettvart av försändelseslagen brev, postkort,
A-korsband och B-korsband. Avgiftsnivåerna var - i ordning efter uppräkningen
- högst för brev och lägst för B-korsband. Som korsband befordrades
trycksaker och varuprov. A-korsband befordrades och utdelades med
samma hastighet som brev, B-korsband långsammare. Fr.o.m. den 1 juni
1981, då postavgiftskungörelsen ersattes av förordningen (1981:193) om
vissa postavgifter, behandlas de nämnda försändelseslagen likformigt som
brev i distributions- och avgiftshänseenden. Avgiftsnivåerna höjdes samtidigt.
Avgiftsförändringen innebar bl.a. att kraven på snabbhet i befordran
och vikten på försändelserna på ett annat sätt än tidigare bestämde
avgifterna. Avgifterna har därefter höjts i olika omgångar. Den 1 februari i år
genomfördes senast vissa avgiftshöjningar.

För att tillmötesgå önskemål från bl.a. bokförlag och utgivare av tidskrifter
om ett lägre porto införde posten i december 1984 det ovannämnda systemet
med frankoetiketter. Sådana får användas av företag inom bok- och
musikbranscherna m.fl. för befordran av försändelser innehållande böcker,
tidskrifter, noter eller korrektur. Frankoetiketter finns numera endast för
befordran av brev som B-post. Med frankoetikett blir avgiften för befordran
av brev drygt 20 % lägre än vid befordran enligt ekonomitaxan. Från
abonnemangsavgiften/engångsavgiften för ekonomibrev bortses vid denna
jämförelse.

I fyra motioner begärs att nedsatta avgifter, ett ”kullurportolbokporto", för
böcker m.m. skall införas. I motion T903 (m) begärs sålunda återinförande
av trycksaksportot, i motion T907 (fp) ett kulturporto, i motion T911 (s) ett
bokporto/kulturporto samt i motion T932 (c) bokbrev. Motiveringarna för
yrkandena innebär i sammanfattning kritik över att avgifterna för befordran
av böcker m. m. har relativt sett blivit höga sedan trycksaksportot avskaffades
och att detta innebär nackdelar såväl för företagen och deras kunder inom
bokbranschen m.fl. branscher som för enskilda som sänder böcker m.m. till
varandra.

Utskottet har under de fyra senaste åren (i betänkandena TU 1983/84:15 s.
5, TU 1984/85:11 s. 12-13, TU 1985/86:11 s. 4-5 och TU 1986/87:18 s. 6-7)
behandlat och därvid avstyrkt motionsyrkanden som haft samma syften som
de nu aktuella. Utskottet har, sedan systemet med frankoetiketter infördes,
erinrat om detta system. Vidare har utskottet erinrat om att allmänheten kan
få nedsättning i avgifterna för befordran av böcker m.m. genom att använda
rabattfrimärken härför. Utskottet framhöll i betänkandet TU 1985/86:11 att
utgångspunkten för utskottets syn på motionsyrkandena var att postens
verksamhet skall bedrivas efter företagsekonomiska och affärsmässiga
principer och att någon skyldighet inte kunde anses föreligga för posten att
vid portosättningen göra kulturpolitiska överväganden. Utskottet erinrade
emellerid om att frågan om posttaxorna och bokdistributionen hade uppmärksammats
i proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek
(s.24-25), vilken behandlats av kulturutskottet i betänkandet KrU 1984/
85:21 (rskr. 392). I propositionen redovisades att en arbetsgrupp, i vilken
bl.a. företrädare för posten hade ingått, hade sökt finna lösningar på de

TU 1987/88:12

problem som portoavgifterna medförde för bokförlag och tidskriftsutgivare
m.fl. Såsom förutskickats i propositionen fick sedan statens kulturråd i
uppdrag av regeringen att i samarbete med posten och med deltagande av
företrädare för berörda branscher fortsätta det arbete som arbetsgruppen
hade inlett.

I skrivelse till regeringen i november 1986 redovisade kulturrådet sitt
uppdrag. Kulturrådet anförde att posten inte hade ansett sig kunna erbjuda
de berörda kundgrupperna det de i första hand önskade, nämligen en
generellt lägre portosats för försändelser innehållande böcker, tidskrifter,
bokkataloger o.d. Mot bakgrund av postens inställning var emellertid,
anförde kulturrådet, branschorganisationerna positiva till ett andrahandsförslag,
nämligen att ordningen med frankoetiketter skulle permanentas.
Kulturrådet framhöll som sin mening att om en generellt lägre portosats för
böcker m.m. inte kunde återinföras, det var viktigt att behålla systemet med
frankoetiketter, då berörda parter fann detta system användbart. Kulturrådet
underströk emellertid att det delade organisationernas uppfattning om
önskvärdheten av en högre rabattsats.

Kulturutskottet har som nämnts yttrat sig över de nu aktuella motionerna
(se bilaga). Kulturutskottet framhåller att det är en viktig uppgift för
kulturpolitiken att verka för att så långt möjligt alla människor i vårt land
skall kunna ta del av kulturutbudet på olika områden. Beträffande de
kulturbärare som böcker och tidskrifter utgör kan man med fog hävda, anför
utskottet, att samhället bör göra långtgående insatser för att utjämna de
skillnader som finns i de faktiska möjligheterna för människor att få tillgång
till resurserna.

Kulturutskottet hänvisar till regeringens cirkulär (1974:450) om målen för
den statliga kulturpolitiken, vari regeringen har anbefallt berörda statsmyndigheter
att i sin verksamhet i tillämpliga delar beakta de mål för den statliga
kulturpolitik som fastställts genom riksdagens beslut (KrU 1974:15, rskr.
248) med anledning av proposition 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken.
Enligt dessa mål (prop. s. 289-307) skall kulturpolitiken bl.a.
medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för
att denna frihet skall kunna utnyttjas. Även ett särskilt decentraliseringsmål
har ställts upp.

Med hänsyn till det synsätt som kommer till uttryck i 1974 års kulturpolitiska
beslut bör, anför kulturutskottet, även andra myndigheter och offentliga
institutionen än dem som tillhör kultursektorn kunna åläggas en uttrycklig
skyldighet att i sin verksamhet ta vissa av statsmakterna närmare bestämda
kulturpolitiska hänsyn. Det sålunda anförda leder enligt kulturutskottet i här
aktuellt avseende till att det är motiverat att man ånyo närmare överväger de
frågor som tas upp i motionerna, varvid inriktingen bör vara att förbättrade
möjligheter till bok- och tidskriftsdistribution skall skapas.

Kulturutskottet erinrar om att regeringen har förutskickat att postens och
televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar skall utredas och föreslår att
trafikutskottet skall hemställa att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att utredningen bör få i uppdrag att med den inriktning
som kulturutskottet förespråkar överväga även de i här aktuella motioner
upptagna frågorna om kulturporto/bokporto m.m.

TU 1987/88:12

Trafikutskottet anser att de i motionerna upptagna frågorna bör övervägas
i anslutning till överväganden om postens regionalpolitiska och sociala
ansvar. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av här aktuella motioner
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7 Befordran av tjänsteförsändelser

Från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
betalas ersättning för försändelser från statliga myndigheter som har
medgivits rätt att sända försändelser utan egen kostnad, s.k. tjänstebrevsrätt.
Bestämmelser om tjänstebrevsrätten finns i tjänstebrevsförordningen
(1979:33) och i postverkets tjänstebrevskungörelse (SFS 1979:157).

I budgetpropositionen föreslås att 595 830 000 kr. anvisas under anslaget
för nästa budgetår.

Föredraganden anför bl.a. att en översyn har inletts i syfte att öka
medvetandet hos myndigheterna om kostnaderna för breven. Syftet anges
vara att tjänstebrevsrätten skall avskaffas och den här aktuella ersättningen
sålunda slopas. Postavgifterna får då betalas med mydigheternas förvaltningsmedel.
I bilaga 1 till budgetpropositionen (s. 56-57) föreslås att
tjänstebrevsrätten från och med nästa budgetår skall avvecklas för 36
myndigheter som ett första steg i avvecklingen.

I två motioner tas upp frågor om kostnadsmedvetandet hos myndigheter som
har tjänstebrevsrätt.

I motion T918 (s) begärs att tjänstebrevsberättigade myndigheter skall ha att
själva betala tilläggsavgiften - som för närvarande är 15 kr. för ett normalbrev
- när de begär expressutdelning av brev. Detta bör enligt motionären öka
kostnadsmedvetandet hos myndigheterna. Motionären framhåller också att
expressförsändelser förorsakar posten kostnader som posten inte får direkt
kompensation för.

Den förestående avvecklingen av tjänstebrevsrätten - varemot utskottet
inte har något att erinra - avses enligt vad som anförs i nyssnämnda del av
budgetpropositionen ske i den takt som är praktiskt möjlig. I avbidan på att
avvecklingen blir genomförd torde tjänstebrevsberättigade myndigheter inte
böra ha att - såsom föreslås i motionen - direkt erlägga avgifter för
expressutdelning. Då sådan utdelning torde kräva insättande av resurser som
posten inte torde få kompensation för inom ramen för det ersättningsbelopp
som anvisas av riksdagen bör expressutdelning dock inte begäras i andra fall
än då sådan anses nödvändig. Enligt bestämmelser i 6 § tjänstebrevsförordningen
gäller för övrigt att avsändaren får begära expressutdelning och annan
tilläggstjänst endast när det anses nödvändigt. Motionen torde kunna lämnas
utan särskild åtgärd av riksdagen.

I motion T221 (fp) begärs (yrkande 2) att avvecklingen av tjänstebrevsrätten
skall påskyndas genom att ett 50 milj. kr. lägre belopp än det som föreslås i
budgetpropositionen anvisas under här aktuellt anslag för nästa budgetår.

Avvecklingen av tjänstebrevsrätten föregås av mätningar av postmängden
och mot denna svarande kostnader hos de myndigheter som kommer i fråga.
Avvecklingen avses som nämnts ske i den takt som är praktiskt möjlig. Detta

TU 1987/88:12

torde tillfredsställa motionärerna. Utskottet, som därmed avstyrker motionsförslaget,
tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen.

8 Särskilt om tidningsdistributionen

Postens avgifter för distributionen av dagstidningar m.fl. tidningar har sedan
länge inte täckt särkostnaderna härför. Täckning av underskottet erhåller
posten från anslaget Ersättning till postverket för tidningsdistribution.

År 1976 beslöt riksdagen (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr. 301) att
avgifterna för tidningsdistributionen skulle höjas successivt så att täckning av
särkostnaderna skulle kunna avvecklas under en tidsperiod av 15 år, dvs.
t.o.m. år 1991.

Villkor och avgifter för postens tidningsdistribution regleras i postala
tidningskungörelsen (1968:489). För postbefordran av tidningar betalar
tidningsutgivarna - utöver en viss årlig grundavgift - befordringsavgifter.
Avgifterna baseras i princip på avtal mellan posten och de organisationer som
företräder tidningsutgivare. Posten fick år 1987 i uppdrag av regeringen att
efter förhandlingar med berörda parter föreslå nya principer för fastställande
av taxorna i postens tidningsrörelse.

I budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning av 24 milj. kr. för nästa
budgetår under här aktuellt anslag.

Kritik mot eller farhågor beträffande postens tidningsdistribution framförs i
två motioner.

I motion T915 (m) sägs att det är omöjligt för den som i Stockholm
prenumererar på en landsortstidning att få tidningen på utgivningsdagen.
Motionärerna begär (yrkande 1) att posten skall förbättra tidningsdistributionen.

Postens tidningsdistribution är utsatt för konkurrens från andra distributionssätt
för tidningar. Inom ramen för de servicemål och ekonomiska mål
som gäller för posten torde dock posten hävda sin ställning på här aktuell
marknad. Som nämnts i det föregående utreds för närvarande inom posten
om postens service och servicevillkor är rätt utformade bl.a. med hänsyn till
de snabbt skiftande villkoren och behoven på postens marknad. Utskottet
utgår från att frågor om bl.a. tidningsdistributionen kommer att behandlas i
detta sammanhang. I avvaktan på resultat av detta utredningsarbete torde
motionsyrkandet inte böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Frågan om tidningsdistributionen på lördagar på landsbygden tas vidare upp i
motion T915 (m). Motionärerna varnar för sådana avgiftshöjningar för
denna del av tidningsdistributionen att tidningsutgivarna helt övergår till
andra distributionssätt för sina tidningar. De begär (yrkande 2) att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen detta till känna.

I motion T201 (c) uttrycks farhågor för att tidningsdistributionen på
lördagar är hotad. Motionärerna begär (yrkande 5) att det i förhandlingarna
om nya principer för fastställande av taxorna i postverkets tidningsrörelse
skall beaktas att postens medverkan i tidningsdistributionen på lördagar

TU 1987/88:12

måste vara en grundläggande serviceuppgift för posten som ett medel för
upprätthållande av informationsfriheten. För att stärka postens resurser för
tidningsdistributionen föreslår motionärerna (yrkande 6 ) att 6 milj. kr. mer
anvisas under anslaget än vad som föreslås i budgetpropositionen.

Regeringen beslöt i december 1987 (SFS 1987:1054) att förlänga giltigheten
för postala tidningskungörelsen till att omfatta år 1988 och att till
kungörelsen foga en ny taxa för avgifterna. Lördagsutdelning av tidningar
förutsätts fortfarande. En ny förhandlingsordning i förhållandet med tidningsutgivarna
beräknas enligt budgetpropositionen komma att gälla tidigast
från år 1989. Riksdagen torde inte böra föregripa de förhandlingar som
påbörjats med tidningsutgivarna om vad som skall gälla om tidningsdistributionen
framgent. Utskottet avstyrker därmed motionerna T915 (m) och T201
(c) yrkandena 2 resp. 5.

Den av regeringen föreslagna medelsanvisningen tillstyrks. Därmed
avstyrks förslaget i motion T201 (c) yrkande 6.

I motion T921 (fp) begärs en översyn av portokostnaderna för befordran av
tidningar till utlandet vid prenumeration för att underlätta för svenskar, som
för kortare eller längre perioder befinner sig utomlands, att läsa svenska
tidningar. Enligt motionärerna har portokostnaderna stigit mycket kraftigt
under senare år.

För befordran av tidningar till de övriga nordiska länderna tar posten ut
samma befordringsavgifter som vid befordran inom Sverige.

Till grund för avgifterna för internationell befordran av brevpost ligger
nivåer som anges i världspostkonventionen. Dessa nivåer är dock inte
tvingande. Upp till 50 % nedsättning på trycksaksportot enligt konventionen
får emellertid postförvaltningarna medge för utrikes befordran av tidningar
och böcker m.m. Denna nedsättning medger den svenska posten och
avgifterna för befordran av tidningar till länder utanför Norden tas sålunda ut
enligt en taxa för ”halvtariffkorsband”. Som exempel på avgifterna kan
nämnas att avgifterna för befordran av ett vardagsnummer av någon av de två
stora i Stockholm utkommande morgontidningarna uppgår för närvarande
till 5:50 kr. vid ytbefordran, till 8:50 kr. vid flygbefordran inom Europa och
till 11 kr. vid flygbefordran utom Europa. Tidningsutgivarna tar i sin tur ut
dessa avgifter från prenumeranterna.

Inom de ramar för postens verksamhet som statsmakterna utformar skall
posten drivas affärsmässigt. Riksdagen synes därför inte utan tvingande skäl
böra gå in på enskildheter i avgifterna för postens tjänster. Sådana skäl
föreligger enligt utskottets mening inte i här aktuellt sammanhang. Med
hänsyn härtill och till att avgifterna för i motionen aktuella tidningsförsändelser
har bestämts med iakttagande av en rabattmöjlighet som medges i
världspostkonventionen synes motionen inte böra föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd.

9 Om stimulans för frimärkssamlande

Uppgiften att tillverka frimärken,distribuera dem till postkontoren samt
sälja frimärken och samlarprodukter ligger inom posten på enheten PFA
Svenska Frimärken (tidigare benämnd Postens frimärksavdelning resp.

TU 1987/88:12

Postens Filateliavdelning). PFA Svenska Frimärken (i dagligt tal kallad
PFA), som är en resultatenhet inom posten, är sedan år 1986 organiserad i
två affärsområden, Produktion resp. Filateli. Härtill kommer vissa stabsenheter
samt Postmuseum i Stockholm.

I motionT928 (m) påpekas att andrahandsmarknaden såväl för förstadagsbreven
som för moderna ”postfriska” frimärken (ostämplade och oskadade
frimärken) har blivit begränsad. Motionären begär att posten skall stimulera
frimärkssamlandet som hobby för att på detta sätt bidra till att förbättra
andrahandsmarknaden.

Från PFA har inhämtats att omorganisationen i två affärsområden bl.a.
syftade till att intensifiera försäljningen i en situation då intresset för
frimärkssamlande visade en vikande tendens- en tendens som vid jämförelse
var starkare i andra länder. Marknaden har emellertid enligt PFA börjat
svänga, och PFA:s försäljning beräknas öka under den kommande treårsperioden.
Marknadsföringen av frimärkssamlande har enligt PFA intensifierats
kraftigt. Under innevarande och nästa år avser PFA att göra stora insatser för
att öka intresset för frimärkssamlande, framför allt hos barn och unga. PFA
framhåller att enheten inom ramen för sin uppgift att sälja nya frimärken och
samlarprodukter samarbetar med frimärkssamlarna och frimärkshandeln för
att öka intresset för frimärkssamlande. Bl.a. framhåller PFA engagemanget i
den årligen återkommande ”Frimärkets dag”.

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen av PFA:s arbete för att
stimulera frimärkssamlande synes motionen kunna lämnas utan särskild
åtgärd av riksdagen.

10 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av postens verksamhet

att riksdagen godkänner vad i proposition 1987/88:100 bil. 8 har
förordats om inriktningen av postverkets (postens) verksamhet under
perioden 1989-1991,

2. beträffande resultat- och servicemål

att riksdagen godkänner att postens verksamhet skall inriktas på de
resultat- och servicemål som har förordats i propositionen för
perioden 1989-1991,

3. beträffande upprätthållande av övernattbefordran

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T929 (m,fp,c) yrkande 2 utan
särskild åtgärd,

4. beträffande postens serviceplikt

att riksdagen avslår motion 1987/88:T201 (c) yrkande 8,

5. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för posten
att riksdagen avslår motion 1987/88:201 yrkande 1 i denna del,

6. beträffande utlokalisering av postgirot

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T925 (s) utan särskild åtgärd,

7. beträffande Gotlands postområde

att riksdagen avslår motion 1987/88:T917 (c),

TU 1987/88:12

8. beträffande posten till Umeåområdet

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T912 (fp) utan särskild åtgärd,

9. beträffande lantbrevbäring till äldre och sjuka
att riksdagen avslår motion 1987/88:T906(c),

10. beträffande tid för postutdelning vid lantbrevbäring
att riksdagen avslår motion 1987/88:T915 (m) yrkande 3,

11. beträffande samråd med kommunen om lantbrevbäring
att riksdagen avslår motion 1987/88:T201 (c) yrkande 2,

12. beträffande ambulerande postservice i förortsområden
att riksdagen avslår motion 1987/88:201 (c) yrkande 4,

13. beträffande gårds-och ortnamn i utdelningsadresser
att riksdagen avslår motion 1987/88:X201 (c) yrkande 7,

14. beträffande Pauliström som ortsadress

att riksdagen avslår motion 1987/88:T923 (s) i denna del,

15. beträffande samverkan med televerket och SJ för lokal postservice att

riksdagen avslår motion 1987/88:T929 (m,fp,c) yrkande 1,

16. beträffande samverkan med lanthandel m.m. för lokal postservice att

riksdagen avslår motion 1987/88:T201 (c) yrkande 3,

17. beträffande ekonomiporto för allmänheten

att riksdagen avslår motion 1987/88:T920 (fp) i denna del,

18. beträffande viktgränser i portotaxor

att riksdagen avslår motion 1987/88:T920 (fp) i återstående del,

19. beträffande ett ”kulturportolbokporto”

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:T903 (m),
1987/88:T907 (fp), 1987/88:T911 (s) och 1987/88:T932 (c) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande expressutdelning av tjänsteförsändelser

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T918 (s) utan särskild åtgärd,

21. beträffande ersättning för tjänsteförsändelser

att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag på
motion 1987/88:T221 (fp) yrkande 2 till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 595 830 000 kr.,

22. beträffande utdelning av landsortstidningar

att riksdagen lämnar motion 1987/88:T915 (m) yrkande 1 utan särskild
åtgärd,

23. beträffande utdelning av tidningar på lördagar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 5 och
1987/88:T915 (m) yrkande 2,

24. beträffande ersättning för tidningsdistribution

att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag på
motion 1987/88:T201 (c) yrkande 6 till Ersättning till postverket för
tidningsdistribution för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 24 000
000 kr.,

25. beträffande avgifter för prenumerationstidningar till utlandet
att riksdagen lämnar motion 1987/88:T921 (fp) utan särskild åtgärd,

TU 1987/88:12

26. beträffande stimulans för frimärkssamlande
att riksdagen lämnar motion 1987/88:T928 (m) utan särskild åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1988
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m). Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), Olle Grahn (fp), Rune Johansson (s), Per Stenmarck
(m), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Anna Wohlin-Andersson (c),
Viola Claesson (vpk), Anneli Hulthén (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp),
Rune Thorén (c) och Sven-Olof Nordlund (s).

Reservationer

1. Postens serviceplikt (mom. 4)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Sorn nämnts”
och slutar med ”därför detsamma” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla att postens brevmonopol
innebär att posten har en serviceplikt i fråga om brevbefordran, nämligen att
brev måste distribueras över hela landet. Genom att regeringen fastställer
portot för normalbreven markeras det övergripande regionalpolitiska och
sociala ansvar som både regeringen och posten har när det gäller brevbefordran.
Utskottet avvisar liksom motionärerna tanken att posten själv skulle få
bestämma portot för normalbreven, då den nuvarande ordningen med att
regeringen fastställer portot för dessa brev är en garanti när det gäller
kostnadsutvecklingen och för att postens serviceplikt får ett reellt innehåll.

Vad utskottet sålunda har anfört om postens serviceplikt bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande postens serviceplikt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T201 (c) yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Sociala och regionalpolitiska mål för posten (mom. 5)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Vad utskottet”
och slutar med ”motionsyrkande avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna understryka att posten när det gäller
brevkommunikation har ett övergripande ansvar för att förvalta en infrastruktur
för detta område som binder samman olika delar av landet samtidigt

TU 1987/88:12

som utlandskontakterna utvecklas. Det är till glädje för alla när posten kan
fullgöra denna uppgift på ett så effektivt sätt som möjligt vad gäller såväl
serviceutbudets innehåll som kostnaderna härför. Såsom motionärerna
framhåller i motionen måste det nu sagda beaktas när privatiseringar inom
kommunikationsområdet diskuteras. Organisationen av postväsendet som
ett statligt affärsverk innebär - och det måste understrykas - att även
verksamhetsgrenar som inte ger full kostnadstäckning måste drivas vidare
om de är nödvändiga för uppfyllande av de samhällsmål som gäller för
verksamheten. Som motionärerna framhåller behöver ansvaret för infrastrukturen
inte innebära att affärsverket måste driva all verksamhet i egen
regi. Entreprenader bör utnyttjas när sådana ger den bästa effektiviteten,
och delar av verksamheten som inte är nödvändiga för uppfyllande av
affärsverkets sociala och regionalpolitiska mål bör kunna säljas ut.

Vad utskottet sålunda har anfört om sociala och regionalpolitiska mål för
posten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande sociala och regionalpolitiska mål för posten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T201 (c) yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tid förpostutdelning vid lantbrevbäring (mom. 10)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 allmänhet”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att motionärerna uppskattar den service som
lantbrevbäringen utgör för landsbygdsbefolkningen. Men deras kritik att
posten hos många kommer sent på dagen är förståelig. Åtgärder måste enligt
utskottets mening vidtas så att landsbygdsbefolkningen i här aktuellt
hänseende inte blir avsevärt sämre ställd än tätortsbefolkningen. Ett ökat
antal deltidstjänstgörande lantbrevbärare skulle möjliggöra tidigare utdelning
av posten och förbättra sysselsättningen på landsbygden.

Vad utskottet sålunda har anfört om tid för postutdelning vid lantbrevbäring
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande tid för postutdelning vid lantbrevbäring
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T915 (m) yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ambulerande postservice i förortsområden (mom. 12)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Motionärerna aktualiserar ett problem med postservicen som förortsbor
börja få genom indragning av postkontor. Den lösning som föreslås i
motionen - anordnande av en ambulerande postservice med lantbrevbäring -

TU 1987/88:12

en som förebild - bör enligt utskottet bli föremål för närmare överväganden.

Vad utskottet sålunda har anfört om ambulerande postservice i förortsområden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande ambulerande postservice i förortsområden

att riksdagen med bifall tilli motion 1987/88:T201 (c) yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Gårds- och ortnamn i utdelningsadresser (mom. 13)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”År 1986” och
slutar med ”kunna avslås” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att användande av det gamla gårdsoch/eller
ortnamnet vid angivandet av adress spelar en stor roll för
människornas uppfattning av sin egen identitet. Det finns enligt utskottets
mening inte skäl att begära att dessa namn skall slopas i adresser med
hänvisning till att ADB-användningen i bl.a. postsorteringsarbetet skulle
kräva det. Det borde enligt utskottets mening hellre vara så att man
undersöker om man inte kan utnyttja ADB-tekniken så att gamla gårds- och
ortnamn med fördel kan användas i adresser.

Vad utskottet sålunda har anfört om gårds- och ortnamn i utdelningsadresser
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande gårds- och ortnamn i utdelningsadresser

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T201 (c) yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Samverkan med lanthandel m.m. för lokal postservice
(mom. 16)

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1 ett” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad som anförs i här aktuell del av motionen finns det
enligt utskottets mening all anledning för posten att utnyttja den möjlighet
att ge postservice som användande på entreprenadbasis av exempelvis
bensinstationer, lanthandlare och kommunala institutioner kan erbjuda.
Utskottet vill starkt understryka angelägenheten i motionsförslaget.

Vad utskottet sålunda har anfört om samverkan med lanthandel m.m. för
lokal postservice bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande samverkan med lanthandel m.m. för lokal postservice att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:T201 (c) yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

TU 1987/88:12

7. Ekonomiporto för allmänheten (mom. 17)

Viola Claesson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Posten
kräver” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Såsom motionären framhåller bör allmänheten ha en möjlighet att för ett
lägre porto än normalportot sända brev för vilka man inte har anspråk på
övernattbefordran. Ett ”B-postporto” bör i enlighet med motionärens
förslag införas och brev med ”B-postfrimärken” få avlämnas i brevlådorna
för befordran i likhet med vanliga brev.

Vad utskottet sålunda har anfört om ekonomiporto för allmänheten bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ekonomiporto för allmänheten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:T920 (fp) i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ersättning för tjänsteförsändelser (mom. 21)

Rolf Clarkson (m). Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m). Görel Bohlin (m)
och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Avvecklingen
av” och på s. 17 slutar med ”föreslagna medelsanvisningen” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att myndigheterna måste bli
mera medvetna om kostnaderna i deras verksamhet. Tjänstebrevsrätten bör
därför avvecklas i snabbare takt än vad regeringen har förutskickat. Såsom
motionärerna föreslår bör i detta syfte ett 50 milj. kr. lägre belopp än det i
propositionen föreslagna anvisas under här aktuellt anslag.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande ersättning för tjänsteförsändelser
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1987/88:T221 (fp) yrkande 2 till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 545 830 000 kr.,

9. Utdelning av tidningar på lördagar (mom.23)

Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Regeringen
beslöt” och slutar med ”2 resp. 5 ” bort ha följande lydelse:

Det är som framhålls i motionerna angeläget att posten också i fortsättningen
såsom hittills svarar för tidningsutdelning på lördagar. Någon
inskränkning i denna från informationssynpunkt viktiga service bör enligt
utskottets mening således inte få ske.

TU 1987/88:12

Vad utskottet sålunda har anfört om utdelning av tidningar på lördagar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande utdelning av tidningar på lördagar

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:T201 (c) yrkande 5
och 1987/88:T915 (m) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Ersättning för tidningsdistribution (mom. 24)

- under förutsättning av bifall till reservation 9 -

Anna Wohlin-Andersson (c), Viola Claesson (vpk) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”T201 (c) yrkande 6” bort ha följande lydelse:

För att stärka postens resurser för tidningsdistribution så att lördagsdistribution
kan upprätthållas som hittills bör 6 milj. kr. mer än vad regeringen
har föreslagit anvisas under här aktuellt anslag.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande ersättning för tidningsdistribution

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1987/88:T201 (c) yrkande 6 till Ersättning till postverket för
tidningsdistribution för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av
30 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Sociala och regionalpolitiska mål för posten (mom. 5)

Viola Claesson (vpk) anför:

Under årens lopp har vikten av affärsmässighet i postens verksamhet varit
den huvudsakliga motiveringen när riksdagsmajoriteten har avvisat förslag
som skulle göra postens service billigare för den enskilda medborgaren. Den
nu förutskickade utredningen om postens regionalpolitiska och sociala
ansvar öppnar för möjligheter att den enskildes situation i glesbygd på ett
annat sätt än vad hittills har varit fallet skall kunna förbättras.

2. Ekonomiporto för allmänheten (mom. 17)

Olle Grahn och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Många har inte anspråk på övernattbefordran av sina brev och skulle för
ett lägre porto än normalportot acceptera en långsammare befordran av
breven. Långsammare befordran för ett lägre porto kan nu bara utnyttjas av
föreningar och med hänsyn till kraven på abonnemangsavgift/engångsavgift
av dem som har större postmängder.

Till jul brukar emellertid öppnas en möjlighet för allmänheten att till
nedsatt avgift med julpostmärken sända jul- och nyårsbrev som väger högst

TU 1987/88:12

20 gram, varvid försändelserna kan avlämnas i vanlig brevlåda. En liknande
möjlighet att sända brev borde finnas hela året. Vi hoppas att denna fråga
kommer under övervägande i samband med förutskickade överväganden om
postens service och servicevillkor.

TU 1987/88:12

Kulturutskottets yttrande
1987/88:6 y

TU 1987/88:12

Bilaga

om kulturporto/bokporto m.m.

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över fyra
motioner om införande av ett kulturporto/bokporto eller, i en av motionerna,
återinförande av ett särskilt trycksaksporto. Motionerna är följande,
nämligen 1987/88:T903 (m), T907 (fp), T911 (s) och T932 (c).

Gällande bestämmelser m.m.

Före den 1 juni 1981 fanns enligt den då gällande postavgiftskungörelsen
(1971:745) separata taxor för befordran av brev, postkort, A-korsband resp.

B-korsband. Som korsband befordrades trycksaker och varuprov. Akorsband
var korsband som skulle befordras och utdelas med samma
hastighet som brev. Annat korsband var B-korsband. Avgifterna för
korsband var lägre än avgifterna för brev och postkort. Vidare var avgifterna
för B-korsband lägre än avgifterna för A-korsband.

I den fr.o.m. den 1 juni 1981 gällande förordningen (1981:193) om vissa
postavgifter behandlas samtliga ovan nämnda försändelseslag i avgiftshänseende
likformigt som brev. Den nya förordningen innebar även att avgiftsnivån
för brev höjdes. Avgiftsförändringen innebar bl.a. att kraven på
snabbhet i befordran och vikten på försändelserna på ett annat sätt än
tidigare bestämde avgifterna. Avgifterna har sedermera höjts ytterligare,
senast med giltighet fr.o.m. den 1 februari i år.

Enligt förordningen om vissa postavgifter utgår avgiften för befordran av
brev enligt normaltaxa eller ekonomitaxa. Normaltaxan fastställs av regeringen
och ekonomitaxan av postverket. ”Normalbrev” behandlas som
A-post. De befordras snabbare än ”ekonomibrev” som behandlas som s.k.

B-post. Avgifterna för ekonomibrev är lägre än avgifterna för normalbrev
men för att få sända ekonomibrev krävs att abonnemang tecknats eller att en
engångsavgift erläggs. I förordningen har inrymts ett bemyndigande för
posten att sätta ned postavgifterna, om det är förenligt med verkets
ekonomiska intressen. Posten har satt ned avgifterna för i första hand s.k.
föreningsbrev och massbrev.

Sedan december 1984 finns ett system med frankoetiketter som får
användas på försändelser innehållande böcker, tidskrifter, noter eller
korrektur. Frankoetiketter, som får köpas av företag inom bok- och

musikbranscherna m.fl., finns numera endast för befordran av brev som 27

B-post. De gäller även s.k. skrymmande post. Med frankoetiketter blir
befordringsavgifterna för tyngre brev lägre än enligt ekonomitaxan. Abonnemangs-
eller engångsavgift behöver inte erläggas..

Av den lämnade redovisningen framgår att allmänheten inte kan använda
frankoetiketter för att sända böcker. Det kan i detta sammanhang erinras om
att posten under de senaste åren årligen har erbjudit allmänheten att köpa
rabattfrimärken att användas som porton för normalbrev (även skrymmande).

Beträffande tidigare behandling av de i motionerna upptagna frågorna
hänvisar utskottet i första hand till proposition 1984/85:141 om litteratur och
folkbibliotek (s. 24-25), vilken behandlats av kulturutskottet i betänkandet
KrU 1984/85:21 (rskr. 392) samt trafikutskottets betänkanden TU 1984/
85:11,1985/86:11 och 1986/87:18. Utskottet vill också nämna att kulturrådet
på regeringens uppdrag överlagt med postverket och företrädare för berörda
branscher. Resultatet av dessa överläggningar redovisades i november 1986
för regeringen. Kulturrådet konstaterade att systemet med frankoetiketter
syntes vara den modell som berörda parter kunde enas om. I skrivelse i juli
1987 till statens kulturråd har postverket bekräftat sin avsikt att tills vidare i
något förenklad form fortsätta med systemet med frankoetiketter.

Utskottet

Motionerna syftar i första hand till att det skall införas ett kulturporto eller
bokporto som ger en möjlighet att till lägre kostnad än för närvarande
distribuera böcker - eller tidskrifter - inom landet. I en av motionerna
understryks särskilt att de möjligheter till viss begränsning av kostnaderna
som gällande bestämmelser om bl.a. frankoetiketter ger, inte är tillräckliga
utan att det krävs ett system som ger även allmänheten en möjlighet att sända
böcker och tidskrifter till en rimlig kostnad. I en annan av motionerna
förordas ett återinförande av ett särskilt trycksaksporto.

Kulturutskottet vill framhålla att det är en viktig uppgift för kulturpolitiken
att verka för att så långt möjligt alla människor i vårt land skall kunna ta
del av kulturutbudet på olika områden. Beträffande de kulturbärare som
böcker och tidskrifter utgör kan man med fog hävda att samhället bör göra
långtgående insatser för att utjämna de skillnader som finns i de faktiska
möjligheterna för människor att få tillgång till resurserna.

Med hänsyn till det synsätt som kommer till uttryck i 1974 års kulturpolitiska
beslut (prop. 1974:28, KrU 15, rskr. 248) anser kulturutskottet att även
andra myndigheter och offentliga institutioner än de som tillhör kultursektorn
bör kunna åläggas en uttrycklig skyldighet att i sin verksamhet ta vissa av
statsmakterna närmare bestämda kulturpolitiska hänsyn [jfr cirkuläret
(1974:450) till vissa statsmyndigheter om målen för den statliga kulturpolitiken],
I här aktuellt avseende leder det sagda enligt utskottets mening till att
det är motiverat att man ånyo närmare överväger de frågor som tas upp i
motionerna. Därvid bör inriktningen vara att förbättrade möjligheter till
bok- och tidskriftsdistribution skall skapas.

Det har förutskickats att regeringen skall låta utreda postens och
televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar. Utskottet anser att trafikut -

TU 1987/88:12

Bilaga

skottet bör hemställa att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den aviserade utredningen bör få i uppdrag att med nyssnämnda
inriktning överväga även de i motionerna upptagna frågorna om kulturporto/
bokporto m.m.

Stockholm den 23 februari 1988
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s). Catarina Rönnung
(s). Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s). Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Margareta Fogelberg (fp) och Stina Gustavsson (c).

TU 1987/88:12

Bilaga

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

TU 1987/88:12

Sammanfattning 1

Proposition 1987/88:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) .. 2

Motionerna 2

Yttrande från annat utskott 4

Allmänt om postverket 4

Utskottet 4

1 Former för statsmakternas styrning av postverket (posten) ... 4

2 Inriktningen av postens verksamhet för treårsperioden 1989 -

1991 5

3 Om postens uppgift, mål och organisation 7

4 Postdistributionen 9

5 Samverkan med andra företag m.m. för lokal postservice 12

6 Postavgifter 12

7 Befordran av t jänsteförsändelser 16

8 Särskilt om tidningsdistributionen 17

9 Om stimulans för frimärkssamlande 18

10 Hemställan 19

Reservationer 21

Särskilda yttranden 25

Kulturutskottets yttrande KrU 1987/88:6 y om kulturporto/bokporto
m.m 27

gotab Stockholm 1988 14758