Socialutskottets betänkande
1987/88:5

om arbetsmiljön inom hemtjänsten

SoU

1987/88:5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motionsyrkanden (s resp. c) om arbetsmiljön
inom hemtjänsten. Motionerna tar upp konflikten mellan å ena sidan
hjälptagarnas rätt till självbestämmande och å andra sidan arbetsmiljökraven.

Motionerna, som har remissbehandlats, avstyrks. Utskottets vpk-ledamot
avger ett särskilt yttrande.

Motionsyrkanden

I motion 1986/87:So234 av Ingegerd Anderlund (s) och Eva Johansson (s)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 4),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av överensstämmelse mellan kraven i socialtjänstlagen,
arbetsmiljölagen och den sociala hemtjänsten.

Yrkandena 1 och 3 i motionen har behandlats i utskottets betänkande SoU
1986/87:18. Yrkande 2 har behandlats i utskottets betänkande SoU 1986/

87:28.

I motion 1986/87:So708 av Rosa Östh m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 1),

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om arbetsmiljöfrågor i vården.

Yrkandena 2 och 3 har behandlats i utskottets betänkande SoU 1986/

87:17.

Motionsmotiveringar

I motion 1986/87:So234 av Ingegerd Anderlund och Eva Johansson (båda s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av överensstämmelse mellan kraven i socialtjänstlagen,
arbetsmiljölagen och den sociala hemtjänsten (yrkande 4).

Motionärerna konstaterar att kraven enligt arbetsmiljölagen på en god
arbetsmiljö ofta står i motsats till socialtjänstlagens krav på självbestämmanderätt
och integritet för vårdtagaren. Som exempel nämns att den som får

vård kan vägra anskaffa hjälpmedel som erfordras för att undvika arbetsska- 1

1 Riksdagen 1987188. 12 sami Nr 5

dor hos vårdbiträdet. Motionärerna anser att arbetarskyddsstyreisen och
socialstyrelsen bör få regeringens uppdrag att studera hur verksamheten kan
utformas så både arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen kan tillgodoses.

I motion 1986/87:So708 av Rosa Östh m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om arbetsmiljöfrågor i vården (yrkande 1). Motionärerna framhåller
att man inte kan bortse från situationer med konflikt mellan hemsjukvårdens
och hemtjänstens arbetsmiljökrav och den enskildes integritetskrav. Det
anförs att det i många fall har visat sig att vårdbiträdet avstår från att i tid
begära behövliga hjälpmedel av hänsyn till den vårdade. Motionärerna
understryker att det är viktigt att förebyggande insatser sätts in, såsom kurser
i lyftteknik, ryggymnastik m.m. Om hemvårdsverksamheten skall kunna
utvecklas i avsedd omfattning och kvalitet är det, enligt motionärerna,
nödvändigt med en långsiktig planering, som också inrymmer arbetsmiljöaspekten.
Det föreslås att socialstyrelsen ges i uppdrag att företa en probleminventering
vad avser berörda aspekter samt att därefter utforma ett program
till stöd för kommunernas och landstingens planering.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § socialtjänstlagen (1980:620) skall verksamheten bygga på respekt
för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 9 § samma lag
skall socialnämndens insatser utformas och genomföras tillsammans med den
enskilde.

Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anger att vården skall bygga på
respekt för patientens självbestämmande och integritet (2 a §).

I proposition 1979/80:1 om socialtjänsten betonade föredragande statsrådet
att hemtjänstpersonalen inte skall överta sysslor och ansvar från dem som
skall hjälpas (prop. s. 287 f.). Personalen bör i stället stödja den hjälpbehövande
och fullgöra de sysslor som han inte har förutsättningar att klara själv. I
propositionen framhölls vidare (s. 185) att det av lagens allmänna bestämmelser
följer att insatserna skall utformas i samförstånd med den enskilde
hjälpbehövande. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att erhålla en
viss bestämd insats.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan inte tvinga på den enskilde
de tjänster vederbörande inte efterfrågar eller direkt avvisar om inte
förutsättningar föreligger för tvångsingripande enligt lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelserom vård av unga (LVU), lagen (1981:1243) om vård
av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen (1966:293) om beredande av
sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).

JO har i ett nyligen avgjort ärende konstaterat att myndigheterna inte har
någon oinskränkt skyldighet att tillhandahålla sina insatser på den hjälpsökandes
villkor. En hjälpsökande som ställer sådana krav eller villkor på
insatserna att myndigheterna inte kan lämna sina insatser i meningsfulla
former får därför finna sig i att ta emot den hjälp som erbjuds eller att avstå
från hjälp. En annan sak är att vårdorganen så långt möjligt är bör försöka

SoU 1987/88:5

övertyga den vårdbehövande om att ta emot den erbjudna hjälpen, anför JO
(beslut den 9 februari 1987, dnr 3011-1985).

Arbetsmiljölagens (1977:1160) övergripande krav är en i fysiskt och
psykiskt hänseende god arbetsmiljö. Enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen skall
arbetsgivare vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren
utsätts för ohälsa eller olycksfall. Särskild uppmärksamhet skall därvid
ägnas åt arbetets planläggning. Arbetsgivaren har också en allmän skyldighet
at förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad
han har att iaktta för att undgå risker i arbetet (3 kap. 3 §).

Arbetarskyddsstyreisen har utfärdat allmänna råd för omvårdnadsarbete i
hemmiljö (AFS 1984:11).

I råden anförs att ambitionsnivån för en god arbetsmiljö för den som
arbetar med hjälp eller vård i ett enskilt hem måste ses i relation till de
möjligheter som finns till t. ex. arbetsorganisatoriska och tekniska arbetsmiljöförbättringar
på en sådan arbetsplats. Samtidigt ligger det i arbetets natur
att arbetsmiljöförbättringar som innebär förändringar i en enskild persons
närmiljö måste anpassas till dennes behov och önskningar. Arbetsmiljön är
särskilt i detta arbete i hög grad en arbetsorganisatorisk fråga, en fråga om
utbildning och kommunikation och en etisk fråga.

Arbetarsskyddstyrelsen betonar att kommunens ansvar för den enskildes
rätt till hjälp eller vård inte begränsar kommunens ansvar för arbetsmiljöfrågor.
Däremot ställer, enligt styrelsen, den enskildes behov och önskningar
särskilda krav på arbetsplanering, organisation, hjälpmedel etc.

Styrelsen konstaterar att arbetsgivaren har att se till att lämplig utrustning
och lämpliga hjälpmedel finns samt att de är tillfredsställande från skyddssynpunkt.
Även transporter till och mellan arbetsplatser måste planeras och
ordnas på lämpligt sätt. Det understryks att en kompetent handläggning av
hjälpmedelsfrågor i samarbete med den som behöver hjälpmedlen bidrar till
att förverkliga såväl rätten till bistånd som till en god arbetsmiljö i enskilt
hem.

I råden betonas bl. a. att arbetstagaren behöver känna till, förutom hjälpoch
vårdbehovet i allmänhet, också insatsens målsättning, vad den enskilde
själv vill och kan göra samt ekonomiska, hygieniska, psykiska och sociala
förhållanden i hemmet. Råden tar också upp våldsrisker o. d. vid ensamarbete.
I fråga om sekretess anför styrelsen bl. a. följande.

Om arbetsmiljöregler inte skall inkräkta på den personliga integriteten är
lyhördhet och respekt för individens särart, rättigheter och önskemål
nödvändiga liksom respekt för de sekretessregler som gäller på området och
som är till för att skydda den enskilde. Information om förhållanden som
påverkar arbetsmiljön i det enskilda hemmet kan utbytas mellan berörda
tjänstemän endast i den mån sekretesslagen medger detta.

Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd om socialtjänstens insatser för vuxna
handikappade (1985:8). Råden belyser bl. a. konflikter mellan arbetsmiljöoch
integritetssynpunkter (s. 61 f.). Styrelsen redovisar även allmänna
synpunkter i ämnet i allmänna råd om samordnad äldreomsorg (1986:1).

Inom socialstyrelsen pågår arbete med allmänna råd för social hemtjänst.
Enligt underhandsuppgift kan arbetsmiljö- och integritetsfrågorna väntas bli

SoU 1987/88:5

1* Riksdagen 1987188.12 sami Nr5

behandlade i de kommande allmänna råden. Arbetet med dessa avses vara
avslutat under 1988. Inom ramen för arbetet med de allmänna råden har
företagits en studie som publicerats i PM 160/87 Social hemtjänst. Några
studier om arbetsuppgifter, kompetens och utbildning.

Utredningar m. m.

Socialberedningen (S 1980:07) behandlar frågan om hjälptagarnas inflytande
över hemtjänsten i betänkandet Aktuella socialtjänstfrågor (SOU 1986:19
s. 97 f.). Beredningen anser att vårdtagarens inflytande över utformningen
och innehållet i hemtjänsten måste förstärkas och att det är angeläget att
olika former för ett ökat inflytande prövas. Beredningen framhåller också att
kommunerna måste ägna betydligt större uppmärksamhet åt såväl hemtjänstens
organisation som utbildning och handledning för hemtjänstens personal.

Socialberedningens betänkande har remissbehandlats och bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Äldreberedningen (S 1981:01) behandlar i sitt nyligen överlämnade
betänkande Äldreomsorg i utveckling (SOU 1987:21) bl. a. frågor om den
sociala hemtjänstens utformning. Beredningen anser att kommunerna bör ge
högsta prioritet åt personalpolitiskt och arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete
inom den sociala hemtjänsten. Berörda myndigheter och organisationer
på central nivå bör samordna sina insatser och stödja utvecklingsarbetet,
anförs det. Beredningen behandlar även frågor om fortbildning, gymnasieoch
högskoleutbildning på det aktuella området (s. 155 f.). Det föreslås att
kommunerna skall ha en lagfäst skyldighet att planera sina insatser för dem
som har funktionshinder. Planeringen skall ske i samråd med sjukvårdshuvudmannen.
I fråga om forsknings- och utvecklingsarbete föreslås bl. a. att
forskningsrådsnämnden (FRN) och Delegationen för social forskning (DSF)
får i uppdrag att utarbeta ett samlat program för äldreforskningen. Beredningens
betänkande är nu föremål för remissbehandling.

Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté för att analysera konsekvenserna
av olika arbetstidsreformer som t. ex. skilda slag av arbetstidsförkortning
och förändrat arbetstidsmönster (dir. 1987:23). Frågor om en kortare
arbetsdag inom bl. a. hemtjänsten kan antas bli belysta av utredningen som
enligt direktiven bör avsluta sitt arbete under år 1989.

Regeringen beslutade den 16 oktober 1986 om direktiv (dir. 1986:31) för
en utredning om hjälpmedel för handikappade m. m. Utredningsmannen
skall kartlägga och analysera den nuvarande situationen på hjälpmedelsområdet
och om han så finner motiverat föreslå åtgärder för att få till stånd en
bättre fungerande och mer effektiv hjälpmedelsverksamhet sett såväl ur den
enskilde hjälpmedelsanvändarens som ur samhällets perspektiv. I direktiven
erinras bl. a. om att det inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten pågår
ett förändringsarbete i syfte att minska vård och boende på institution till
förmån för eget boende och vård i öppna former. Utredningsmannen skall
bl. a. granska vilka effekter dessa strukturella förändringar har haft och
kommer att få på hjälpmedelsförsörjningen.

SoU 1987/88:5

Regeringen uppdrog i mars i år åt socialstyrelsen att genomföra och föreslå
insatser som syftar till att förbättra personal- och rekryteringssituationen
inom den sociala hemtjänsten. Arbetet skall genomföras i samarbete med
berörda departement, myndigheter och fackliga organisationer samt Svenska
kommunförbundet. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 1988.
Arbetsmiljön inom hemtjänsten är en viktig fråga i utredningsarbetet och
arbetarsskyddstyrelsen medverkar i arbetet. Som tidigare nämnts pågår
inom socialstyrelsen även arbete med allmänna råd för social hemtjänst.

Svenska kommunförbundet har tagit initiativ till en organisation för
utvecklingsarbete på hemtjänstområdet. Förbundets fortbildningsverksamhet
m. m. inom hemtjänsten redovisas i cirkulär 1987:110.

I ett stort antal kommuner pågår utvecklingsarbete på området. Särskilt
stöd till lokalt utvecklings- och förnyelsearbete utgår via anslaget för
statsbidrag till social hemhjälp.

Tidigare riksdagsbehandling

Utvecklingsarbetet inom hemtjänsten behandlades i utskottets betänkande
SoU 1986/87:18 s. 15 f. I anledning av en motion (vpk) om försöksverksamhet
med 6-timmars arbetsdag inom den sociala hemtjänsten uttalade
utskottet bl. a. att det är av stor vikt att arbetets innehåll och organisation
utvecklas så att de anställda inom hemtjänsten vill stanna i yrket. Utskottet
hänvisade till pågående utvecklingsprojekt för att förbättra hemtjänsten och
pekade på att en allmän arbetstidsförkortning är en fråga som i första hand
bör behandlas av arbetsmarknadens parter. I sammanhanget behandlades
även bl. a. en motion om uppdrag till socialstyrelsen att utarbeta mål och
riktlinjer för den sociala hemtjänsten och hela den sociala öppenvårdsverksamheten.
Utskottet hänvisade därvid till pågående arbete inom socialstyrelsen
med allmänna råd om den sociala hemtjänsten.

Forsknings- och utvecklingsinsatser för att få fram lämpliga hjälpmedel för
vård och omsorg i hemmet behandlades av utskottet i betänkandet SoU
1986/87:28 om forskning. Utskottet delade motionärernas (s) uppfattning att
påfrestningarna på hemtjänstens personal är stora. Om alla som så önskar
skall kunna bo kvar i sin invanda miljö krävs bl. a. att hemtjänstpersonalen
får tillgång till adekvata hjälpmedel i sitt arbete och att tunga arbetsmoment
underlättas, anförde utskottet. Utskottet hänvisade vidare till den i slutet av
år 1986 beslutade utredningen om hjälpmedel för handikappade m. m.

1 betänkandet SoU 1986/87:30 s. 25 f. behandlade utskottet en motion
(vpk) med begäran om att socialtjänstlagen kompletteras med tillämpningsföreskrifter
som ger den hjälpbehövande mer bestämmanderätt över hemtjänstens
innehåll. Utskottet anförde att motionärerna pekar på frågor som
är av central betydelse för hemtjänstens kvalitet. Den enskildes integritet och
rätt till privatliv måste respekteras, slog utskottet fast och tilläde att det är
hemtjänsten som bör anpassas till klienternas behov, inte tvärtom. Utskottet
konstaterade att bindande föreskrifter kräver lagstiftningsåtgärder och att
principen om respekt för klientens självbestämmande och integritet redan
följer av socialtjänstlagen. Utskottet ställde sig tveksamt till om ytterligare

SoU 1987/88:5

lagreglering är vad som behövs för att påverka inriktningen av hemtjänsten.
Utskottet fann skäl att avvakta regeringens överväganden med anledning av
socialberedningens betänkande Aktuella socialtjänstfrågor samt socialstyrelsens
allmänna råd innan riksdagen går in på frågor av detta slag. Utskottet
betonade att de frågor som togs upp i motionen måste följas med största
uppmärksamhet.

I ett svar den 7 maj 1987 på en fråga om hjälptagarens rätt till
självbestämmande och integritet vid vård i hemmet anförde bitr. socialministern
bl. a. följande (Snabbprot. 1986/87:118 s. 49 f.).

Den som får hjälp måste självfallet kunna bestämma över hur det egna
hemmet ser ut och utrustas. Samtidigt förutsätter en bra hemvård och
hemtjänst att vårdpersonalen får en arbetsmiljö som bl. a. minskar riskerna
för arbetsskador. Dessa krav på hemtjänstens och hemsjukvårdens utformning
måste vägas samman vid tillämpningen av gällande lagstiftning.

Utvecklingsarbete och informationsverksamhet i syfte att utveckla tilllämpningen
pågår i såväl arbetarskyddsstyrelsens och socialstyrelsens som
kommunförbundets regi. Ett stort antal kommuner arbetar också med
frågorna. En nyckelfråga är informationen till och samrådet med den
enskilde när utredning om behov av insatser görs. Syftet med samrådet skall
vara att komma överens med den enskilde om hur behovet av service och
vård bäst tillgodoses. Detta skall ske bl. a. mot bakgrund av de bestämmelser
som gäller för arbetsmiljö och arbetarskydd.

Jag vill här starkt understryka vikten av att man i detta sammanhang tar
stor hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet.

Avslutningsvis vill jag betona att jag följer det utvecklingsarbete som
pågår och att jag för närvarande inte anser det nödvändigt att se över
gällande lagstiftning.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden från socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet.
Även Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund
har beretts tillfälle att yttra sig.

Socialstyrelsen anför att det klart kan konstateras att sjukfrånvaron liksom
skada i arbetet för personal inom den sociala hemtjänsten är betydligt högre
än för många andra yrkesgrupper. Att förbättra arbetsmiljön så att heltidsarbete
är möjligt är av avgörande betydelse för att man skall kunna försörja sig
på yrket och för att ungdomar skall söka sig till det, framhåller styrelsen. En
förbättrad arbetsmiljö höjer kvaliteten på hemtjänsten.

Inom ramen för det uppdrag som socialstyrelsen fått av regeringen att ge
förslag till åtgärder för att, både på lång och kort sikt, förbättra möjligheterna
att rekrytera personal till den sociala hemtjänsten och intressera
ungdomar att söka sig till vårdbiträdesutbildning skall arbetsmiljöfrågorna
särskilt belysas. Uppdraget skall redovisas under våren 1988.

Inom ramen för arbetet med regeringsuppdraget finns en arbetsgrupp med
företrädare för arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kommunförbundet
och de fackliga organisationerna, vilken skall utarbeta förslag till praktiska
lösningar för att förbättra arbetsmiljön. Dessutom pågår praktiskt utveck -

SoU 1987/88:5

lingsarbete i några kommuner där arbetsmiljöfrågorna är en viktig del av
arbetet. Försöken skall följas och avrapporteras tillsammans med regeringsuppdraget,
framhåller styrelsen.

Socialstyrelsen anser att arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande
omvårdnadsarbete i hemmiljö, AFS 1984:11 är en bra utgångspunkt för ett
fortsatt arbete med att förbättra arbetsmiljön inom den sociala hemtjänsten.
I samband med en utvärdering av de allmänna råden har påpekats att de bör
följas upp genom att redovisa goda exempel på hur man kan gå till väga och
genom att ge särskilt stöd till några kommuner som är beredda att arbeta
aktivt med arbetsmiljöfrågorna, upplyser socialstyrelsen.

Avslutningsvis anförs att socialstyrelsens allmänna råd om den sociala
hemtjänsten, som beräknas utkomma andra halvåret 1988, kommer att ägna
stor uppmärksamhet åt arbetsmiljön för personalen inom hemtjänsten och
redovisa konkreta exempel på hur olika problem kan avhjälpas.

Arbetarskyddsstyreisen anför att allmänna råd beträffande omvårdnadsarbete
i enskilt hem (AFS 1984:11) nyligen har utvärderats av styrelsen. Därvid
har bl. a. framkommit att skyddsorganisationen inom omvårdnadsarbetet
inte alltid är tillräckligt utbyggd, anförs det. Det förekommer att skyddsombud
saknas på vissa arbetsställen. Det har vidare framkommit att det är
problem med samordningsansvaret vid arbete i enskilt hem i de fall då
kommun och landsting samtidigt bedriver arbete hemma hos någon.

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att arbetsmiljön är en viktig fråga i
regeringsuppdraget i år till socialstyrelsen angående personalsituationen
inom hemtjänsten och att arbetarskyddsstyrelsen medverkar i detta utredningsarbete.

Landstingsförbundet (förbundsstyrelsen) anser att den enskildes rätt till
integritet i dessa sammanhang bör vara styrande, dock med iakttagande av
sådan aktsamhet att den anställde ej utsätts för onödiga risker och slitage.
För att undvika konflikter bör man, enligt förbundet, i ett tidigt skede vid
planering av vårdinsatsen tillsammans med den vårdbehövande komma fram
till vilka speciella arrangemang som krävs för att vården skall kunna ges i
hemmet.

I ej ringa omfattning samarbetar personal från hälso- och sjukvården med
personal från den sociala hemtjänsten i den enskildes hem. Motsättningen
mellan vård- och integritetsaspekter måste därför uppmärksammas också när
det gäller hälso- och sjukvården, anför förbundet.

Förbundet anser att sjukvårdshuvudmännen har en tillfredsställande bild
av arbetsmiljön i vårdarbetet. Det är, enligt förbundet, inte realistiskt att tro
att socialstyrelsen genom en centralt genomförd probleminventering skall
kunna tillföra huvudmännens planeringsarbete ett nytt underlag.

Landstingsförbundet anser därför att förslaget att ge socialstyrelsen
uppdrag att genomföra en probleminventering och utforma ett program bör
avvisas. Ett sådant åtgärdsprogram ersätter inte de åtgärder som redan pågår
- centralt och lokalt - och som planeras av resp. landsting.

Svenska kommunförbundet (förbundsstyrelsen) anser att högsta prioritet
bör ges för åtgärder som kan ligga till grund för att på ett mer konsekvent sätt
beakta arbetsmiljöaspekterna för vårdbiträdena inom hemtjänsten.

SoU 1987/88:5

Det anförs att ett särskilt problem som har nära samband med hemtjänstpersonalens
arbetsmiljö är åtgärder i den enskildes hem för att underlätta
vårdbiträdets arbete. Det förekommer inte så sällan att pensionären eller den
handikappade motsätter sig anordningar i hemmet som kan förbättra
arbetsmiljön inom hemtjänsten. Det kan gälla t. ex. installation av olika
tekniska hjälpmedel. Dessa frågor måste bli föremål för en noggrann analys.
Vi måste finna balanspunkten mellan den enskildes krav på integritet och
vårdbiträdets berättigade krav på en acceptabel arbetsmiljö, framhåller
förbundet. Det understryks att kommunförbundet genom sin utbildningsverksamhet
”Att arbeta där någon bor” är intensivt engagerat i frågan.

Förbundet anser emellertid att det i huvudsak är en uppgift för kommunerna
att utveckla hemtjänsten med ledning av lagstiftningen och träffade avtal.

Förslaget att socialstyrelsen får i uppdrag att företa en probleminventering
samt utforma ett program till stöd för kommunernas och landstingens
planering är enligt förbundets mening inte ett realistiskt angreppssätt
beträffande kända problem som måste lösas av huvudmännen själva.

Svenska kommunalarbetareförbundet är - i syfte att såväl utveckla den
sociala hemtjänsten/hemsjukvården, som att åtgärda redovisade arbetsmiljöproblem
- positivt till att socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen får i
uppdrag att studera hur verksamheten kan utformas så både arbetsmiljölagens
och socialtjänstlagens krav kan tillgodoses. I detta arbete bör emellertid
berörda parter inbjudas att delta, anförs det.

De problem motionerna redovisar för hemtjänsten/hemsjukvården bekräftas
av förbundet. Senare års nedskärningspolitik i kommuner och
landsting samt en allmän restriktivitet i samhällsekonomin har också drabbat
den sociala omsorgen, anförs det. Detta tillsammans med ett ökat antal äldre
och reduceringen av platser inom ålderdomshem, sluten somatisk och
psykiatrisk vård samt handikappomsorgerna har ställt hemtjänsten/hemsjukvården
inför nya uppgifter och växande problem. Då avvecklingen av
institutionsplatser ofta inte heller har mötts med motsvarande utbyggnad av
öppenvårdsresurser har påfrestningarna på sina håll blivit akuta, framhåller
förbundet.

Förbundet förklarar att det är nödvändigt att ökade resurser avsätts till den
sociala hemtjänsten/hemsjukvården.

Kraftiga personalpolitiska insatser måste till, slår förbundet fast. I botten
måste finnas en sammanhållen utbildnings- och rekryterings/sysselsättningsplanering
som svarar mot befintliga behov och samordnas med den omstrukturering
mot öppnare vård- och omsorgsformer som pågår. Redan anställd
personal måste ges utbildning och utbildningen utvecklas så att den bättre
täcker de ”nya” krav verksamheten ställer. Arbetsorganisation och planering
samt medbestämmandet måste också utvecklas vidare och föras närmare
den anställde så att både kompetens och engagemang i arbetet kan komma
till sin rätt. Arbetsmiljön måste förbättras och ensamarbetet minimeras.
Behovet av ytterligare forskning, men kanske i synnerhet tillämpning av
redan gjord forskning understryks.

Det är, enligt förbundet, en mycket grannlaga uppgift att skapa en bra
hemvårdsverksamhet med respekt för den enskilde, samtidigt som kravet på
en tillfredsställande arbetsmiljö skall tillgodoses. Många problem, också i

SoU 1987/88:5

dessa fall, kan emellertid tillskrivas otillräckliga resurser och/eller andra
brister i verksamhetsplaneringen och organisationen. Ofta har inte heller
omsorg, vård och service svarat mot den enskildes behov, önskemål eller
föreställningar. Härtill kan också beslut om olika insatser och hjälpmedel ha
fattats utan hörande med den enskilde eller ens med vårdbiträdet. Gemensamt
för dessa konflikter är dock att det i allmänhet är personalen i
verksamheten som får ”klä skott” för det självklara kravet på en god
arbetsmiljö och beslut fattade på annat håll i förvaltningshierarkin, anför
förbundet.

Den erfarenhet som finns av nämnda motsättningar ger dock enligt
förbundet inte anledning att vare sig förändra arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen
eller tillskapa speciella bestämmelser för vård- och omsorgsverksamhet.
Nuvarande lagstiftning m. m. bör i stället föras ut och tillämpas mer
konsekvent.

Utskottet

I motion 1986l87:So234 (s) konstateras att kraven enligt arbetsmiljölagen på
en god arbetsmiljö inom den sociala hemtjänsten ofta står i motsats till
socialtjänstlagens krav på självbestämmande och integritet för hjälptagaren.
Motionärerna föreslår att arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen får i
uppdrag att studera hur verksamheten kan utformas så att både arbetsmiljölagen
och socialtjänstlagen kan tillgodoses {yrkande 4). Liknande synpunkter
framförs i motion 1986l87:So708 (c) yrkande 1.1 denna motion begärs att
en probleminventering i frågan företas av socialstyrelsen som därefter skall
utforma ett program till stöd för kommunernas och landstingens planering.

Enligt 1 § socialtjänstlagen skall verksamheten bygga på respekt för
människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 9 § samma lag
skall socialnämndens insatser utformas och genomföras tillsammans med den
enskilde. En bestämmelse av liknande innebörd finns i hälso- och sjukvårdslagen
.

Arbetsmiljölagens övergripande krav är en i fysiskt och psykiskt hänseende
god arbetsmiljö.

Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat allmänna råd för omvårdnadsarbete i
hemmiljö (AFS 1984:11). Inom socialstyrelsen pågår arbete med allmänna
råd för social hemtjänst.

Socialstyrelsen genomför för närvarande i samarbete med bl. a. arbetarskyddsstyrelsen
ett regeringsuppdrag med sikte på att förbättra rekryteringen
av personal till den sociala hemtjänsten. Arbetsmiljöfrågorna skall härvid
särskilt belysas. Vidare bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete, bl. a. i
kommunernas regi.

Konflikten mellan arbetsmiljö- och klientsynpunkter har uppmärksammats
av socialberedningen i betänkandet Aktuella socialtjänstfrågor (SOU
1986:19 s. 97 f.), vilket övervägs inom regeringskansliet. Ämnet behandlas
även av äldreberedningen i betänkandet Äldreomsorg i utveckling (SOU
1987:21). Detta remissbehandlas för närvarande.

Här kan även erinras om att utredningar pågår på vissa närliggande

SoU 1987/88:5

områden, nämligen om hjälpmedelsverksamheten och om ändrade arbetstidsmönster.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionsförslagen från socialstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet
och Svenska kommunalarbetareförbundet. Även Svenska hälso- och
sjukvårdens tjänstemannaförbund har beretts tillfälle att yttra sig.

Socialstyrelsen anför att arbetsmiljön inom hemtjänsten kommer att ägnas
stor uppmärksamhet i pågående utredningsarbete i fråga om rekryteringen
och i arbetet med allmänna råd.

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller att verket deltar i utredningsarbetet
angående rekryteringen och anför vidare bl. a. att en utvärdering av de
allmänna råden i ämnet utvisar brister i skyddsorganisationen.

Landstingsförbundet och Kommunförbundet hänvisar till egna utvecklingsinsatser
på området och ställer sig negativa till en centralt genomförd
probleminventering.

Svenska kommunalarbetareförbundet är positivt till att socialstyrelsen och
arbetarskyddsstyrelsen får i uppdrag att studera hur verksamheten kan
utformas så att både arbetsmiljölagens och socialtjänstlagens krav kan
tillgodoses. I arbetet bör berörda parter erbjudas att delta.

Utskottet gör följande överväganden.

Ett ökat antal äldre och handikappade kommer i framtiden att behöva vård
och service i den egna bostaden. Den inledda utvecklingen har, som påpekas
i remissvaren, i förening med resursbrist ställt hemtjänsten resp. hemsjukvården
inför nya uppgifter och växande problem. Det är då lätt att konflikter
uppstår i fråga om vårdbiträdenas anspråk på en god arbetsmiljö och
hjälptagarens önskemål i fråga om utformningen av omsorgerna. Hemtjänst
och hjälptagare kan sålunda ha skilda intressen i fråga om exempelvis
hjälpmedel som förändrar hemmiljön.

Utgångspunkten måste vara att hemtjänsten utformas på ett sätt som
varken ger avkall på kraven på respekt för den enskildes integritet eller
kraven på en god arbetsmiljö. Utskottet anser det angeläget att arbetet med
att utveckla hemtjänsten i denna riktning fortsätter. Det finns problem som
måste få en bättre lösning. Bl. a. krävs att hemtjänstpersonalen får tillgång
till hjälpmedel som underlättar tunga arbetsmoment. De organisatoriska
frågorna måste också uppmärksammas. Utskottet vill vidare särskilt peka på
det behov av fortbildning för personalen som aktualiseras av de utökade
arbetsuppgifterna för hemtjänsten. Samtidigt måste betonas att förändringar
inte får genomföras utan att även hjälptagarna får anlägga synpunkter. Att
de känner förtroende för hemtjänsten är en förutsättning för en god omsorg.

Utskottet noterar emellertid att socialstyrelsen redan fått ett regeringsuppdrag
rörande hemtjänsten vari bl. a. ingår att uppmärksamma aktuella
arbetsmiljöfrågor. Arbetet bedrivs i samråd med arbetarskyddsstyrelsen.
Vidare pågår arbete med allmänna råd för social hemtjänst. Det kan
dessutom erinras om det omfattande utrednings- och utvecklingsarbete som
pågår också på andra håll och som redovisats i det föregående. Mot denna
bakgrund anser sig utskottet kunna förutsätta att de frågor som aktualiserats i
motionerna kommer att uppmärksammas och få sin belysning utan något

SoU 1987/88:5

riksdagens initiativ. Utskottet vill understryka vikten av att så sker.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet det inte nu erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1986/87 :So234 (s)
yrkande 4 och 1986/87:So708 (c) yrkande 1. De avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1986/87:So234 yrkande 4 och motion
1986/87 :So708 yrkande 1.

Stockholm den 10 november 1987

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Kjell Nilsson (s), Ulla
Tillander (c), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Per
Arne Aglert (fp), Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz
(vpk), Ingrid Andersson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Claes Rensfeldt (s)
och Karin Falkmer (m).

Särskilt yttrande

Inga Lantz (vpk) anför:

I betänkandet SoU 1986/87:18 avgav vpk-ledamoten en reservation (nr 10)
vari föreslogs att en försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag inom
hemtjänsten skulle påbörjas. Jag hänvisar till vad som anförs i nämnda
reservation.

SoU 1987/88:5

Innehållsförteckning SoU 1987/88:5

Sammnfattning 1

Motionsyrkanden 1

Motionsmotiveringar 1

Gällande bestämmelser m. m 2

Utredningar m. m 4

Tidigare riksdagsbehandling 5

Remissyttranden 6

Utskottet 9

Hemställan 11

Särskilt yttrande av Inga Lantz (vpk) 11

gotab Stockholm 1987 13914