Socialutskottets betänkande
1987/88:4
om genteknik m. m.
SoU
1987/88:4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motioner (båda c) om skydd för individens
personliga värdighet inom sjukvård och forskning samt om fosterdiagnostik.
Utskottet avstyrker båda motionerna med hänvisning till pågående överväganden
och utredningsarbete inom regeringskansliet. Utskottet understryker
angelägenheten av att det fortsatta arbetet bedrivs skyndsamt.
Utskottets m-, fp- och c-ledamöter anser i en reservation att regeringen
skyndsamt måste fullfölja det arbete på de behandlade områdena som inletts
av bl. a. gen-etikkommittén och föreslår att detta ges regeringen till känna.
Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande av utskottets vpk-ledamot.
Motionsyrkanden
I motion 1986/87 :So444 av Ulla Tillander (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående fosterdiagnostik
m. m.
I motion 1986/87:So453 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag til ramlag till skydd för individens
personliga värdighet, avseende
1. skydd för det mänskliga livet från konceptionen,
2. rätten till omanipulerad arvsmassa,
3. avvisande av en kvalitetsinriktad, utsorterande fosterdiagnostik,
4. starkt begränsad rätt till in-vitro-fertilisering,
5. avvisande av frysning, experiment och genterapi på befruktade mänskliga
ägg,
6. rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livets helgd.
Motionsmotiveringar
I motion 1986/87:So453 (c) anförs att rätten till liv är den grundläggande
förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. I dag står samhället
emellertid inför ett betydelsefullt vägval när det gäller synen på människovärdet
och den personliga värdigheten. Den medicinska teknologin och
forskningen har med förfinade metoder och teknik trängt allt djupare in i
livets biologi och kemi. Genteknik, fosterdiagnostik, in-vitro-fertilisering
1 Riksdagen 1987188.12 sami Nr 4
och transplantationskirurgi tillhör enligt motionären de områden där det
senaste årtiondet har medfört en närmast explosiv utveckling. Den vetenskapliga
utvecklingen har lett till att människolivets gränser har blivit allt
svårare att överblicka. Enligt motionären uppstår det mänskliga livet vid
befruktningen. Denna syn har också präglat olika internationella dokument
om medicinsk etik. I motionen hänvisas till Genévedeklarationen från år
1948 där det sägs att läkaren skall förpliktiga sig till den “yttersta respekt för
mänskligt liv alltifrån konceptionen till döden“. Motionen är kritisk till
gen-etikkommittén som i sitt slutbetänkande antytt en relativ syn på livet
genom att hävda att insatserna till skydd av mänskligt liv måste skifta
beroende på var det befinner sig på utvecklingen från konceptionen till
döden.
Enligt motionären är skyddet för den mänskliga individen närmast
obefintligt under dess första levnadstid. Den kristna människosynen måste
dock hävdas inom den medicinska etiken.Det är med hänsyn till forskningsutvecklingen
därför nödvändigt att få till stånd en klar ramlag till skydd för
individens personliga värdighet. Denna föreslagna ramlagstiftning bör
innehålla följande moment:
a) Genévedeklarationens krav på skydd för det mänskliga livet alltifrån
konceptionen (befruktningen).
b) Rätten att födas med omanipulerad arvsmassa skrivs in.
c) En ”kvalitetsinriktad", utsorterande fosterdiagnostik avvisas.
d) In vitro-fertilisering (IVF), s. k. provrörsbefruktning, som följer det
naturliga förloppet och som sker enligt samma principer som makeinsemination,
accepteras.
e) Befruktade ägg - embryon - ges rättsställning som konsekvens av punkt a)
och b), vilket innebär att samtliga befruktade ägg vid IVF återförs till
livmodern, att de ej fryses och att experiment eller genterapi på sådana ej
får förekomma.
f) Sjukvårdspersonal, i arbete eller under utbildning, och forskare garanteras
rätt till befrielse från deltagande vid aktiviteter som enligt deras
samvete står i strid med intentionerna i detta lagförslag.
I motion 1986187:So444 (c) anförs att svar på frågor om det ofödda barnets
ställning har karaktären av kompromisser och är resultatet av en ofta känslig
vägning av moraliskt motverkande ståndpunkter. Slutsatsen är, anför
motionären, att det är rätt och sunt att frågor som gäller abort, fosterdiagnostik
etc. behandlas i medvetande om att det gäller en samvetskonflikt.
Motionären framhåller härefter att kunskapen om fosterdiagnostik och
genteknik i sig inte är ond. Det som kan vara ont är dels användningen av
kunskapen dels tillämpningen. Motionären framhåller särskilt riskerna med
framtida möjligheter att manipulera med arvsanlag och med ett eventuellt
tillskapande av en lista som anger vilka sjukdomstillstånd som skall få
efterforskas med fosterdiagnostik genom DNA- eller RNA-analys.
SoU 1987/88:4
Bakgrund
SoU 1987/88:4
Frågor om grundlagsskydd för det mänskliga livets integritet, definition av
livets uppkomst, rättsskydd för foster, fosterdiagnostik m. m. har behandlats
av riksdagen bl. a. i betänkandena SoU 1983/84:5 och 1984/85:4. Senast
behandlades hithörande frågor i betänkandet SoU 1986/87:7 om genteknik
m. m. och i betänkandet SoU 1986/87:5 om familjeplanering och abort. I
betänkandet SoU 1986/87:7 gavs en redogörelse för gällande svenska
bestämmelser på området, internationella regler och deklarationer, utredningar
och tidigare riksdagsbehandling. I förevarande betänkande redovisas
bakgrundsfakta därför endast summariskt och i övrigt hänvisas till det
nämnda betänkandet.
I sitt slutbetänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet diskuterade
gen-etikkommittén (S 1981:03) etiska, humanitära och sociala frågor kring
hybrid-DNA-tekniken. Utredningen övervägde vidare behovet av en etisk
och social lagstiftning i syfte att sätta gränser för hur långt försök med att på
konstlad väg förändra anlag hos levande organismer skall tillåtas. Kommittén
redovisade också olika synsätt beträffande det mänskliga livets början
samt lade fram förslag rörande forskning och försök på befruktade ägg.
Betänkandet har remissbehandlats och övervägs fortfarande inom regeringskansliet.
Statens medicinsk-etiska råd har i en skrivelse den 19 februari 1987
framfört sina synpunkter på betänkandet och de inkomna remissvaren. I sina
allmänna synpunkter förutsätter och föreslår rådet att Genévedeklarationen
och Helsingforsdeklarationen i egenskap av grundläggande medicinsk-etiska
dokument i tillämpliga delar och analogt skall gälla vid försök på foster och
embryon. I detta sammanhang vill rådet lyfta fram följande ur Helsingforsdeklarationen:
“Syftet med biomedicinsk forskning som innefattar försök på
människa måste vara att förbättra diagnostiska, terapeutiska och profylaktiska
åtgärder samt att öka förståelsen för sjukdomars etiologi och patogenes".
Vad gäller gen-etikkommitténs förslag till normer bör deras existens enligt
rådets uppfattning och i likhet med kommitténs förslag förankras i en lag som
också anger efterlevnad och tillsyn. Forskning och försök på könsceller,
embryon och foster är av den karaktären att denna typ av forskning och
försök enligt rådets mening bör bli föremål för en enhetlig etisk bedömning.
De föreslagna etiska normerna uttrycker också viktiga principiella ställningstaganden.
När det gäller att sätta gränser för användningen av genetisk
fosterdiagnostik avvisar rådet alla typer av förteckning över de sjukdomar
som får efterforskas. Rådet framhåller vidare att en viktig aspekt på
genterapi - vid sidan av de medicinsk-etiska aspekterna - är frågan om den
rent tekniska säkerheten i det gentekniska ingreppet. Den tekniska förutsättningen
för önskvärd precision måste således föreligga för att genterapi skall
få utföras. Bedömningen av om sådana förutsättningar finns bör enligt rådets
mening göras av ett expertorgan, förslagsvis hybrid-DNA-delegationen.
Inseminationsutredningen (Ju 1981:04, som numera har antagit namnet
utredningen om det ofödda barnet), har utrett frågor av etisk, juridisk,
medicinsk och psykosocial art, som rör befruktning utanför kroppen. I
betänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen lade
utredningen fram förslag som rör provrörsbefruktning, ägg- och sperma
-
donation, surrogatmoderskap m. m. Även detta betänkande har remissbehandlats
och övervägs nu inom regeringskansliet. Utredningen har därefter
lagt fram betänkandet (SOU 1987:11) Skydd för det väntade barnet som
behandlar frågor om åtgärder vid missbruk m. m. under graviditet. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande. Sedan början av innevarande höst
arbetar utredningen med frågor om fosterdiagnostik.
I sitt betänkande SoU 1986/87:7 konstaterade utskottet (s. 11) att ett
omfattande utredningsarbete redan har bedrivits, alternativt fortfarande
pågår, på de områden som togs upp i en då behandlad motion som
överensstämmer med nu väckt motion So453, samt att efter vederbörlig
beredning inom regeringskansliet förslag kommer att underställas riksdagens
prövning. Mot denna bakgrund ansåg utskottet inte att riksdagen borde
föregripa sitt kommande ställningstagande genom att binda sig för någon viss
uppfattning i här aktuella frågor. Motionen avstyrktes med hänvisning
härtill. Utskottet ville emellertid samtidigt som sin mening uttala att det är
önskvärt att regeringens förslag läggs fram för riksdagen under år 1987 och så
samlat som möjligt, så att riksdagen ges tillfälle att anlägga en helhetssyn på
de etiska frågeställningar som den medicinska utvecklingen kring det
mänskliga livets början aktualiserar.
Utskottet har under hand inhämtat att någon proposition på det ifrågavarande
området inte kommer att föreläggas riksdagen under hösten 1987.
Arbetet inom regeringskansliet bedrivs för närvarande med inriktning på att
en proposition som behandlar frågor om provrörsbefruktning skall kunna
föreläggas riksdagen under våren 1988.
Utskottet
I motionerna tas upp frågor som rör skyddet för den mänskliga individen i
förhållande till den vetenskapliga utvecklingen på områden om genteknik,
fosterdiagnostik, befruktning utanför kroppen, experiment på mänskliga
foster och embryon, m. m. I motion So444 (c) framhålls särskilt riskerna med
framtida möjligheter att manipulera med arvsanlag och med ett eventuellt
tillskapande av en lista som anger vilka sjukdomstillstånd som skall få
efterforskas med fosterdiagnostik genom DNA- eller RNA-analys.
Som framgått av den inledande översikten har hithörande frågor behandlats
av gen-etikkommittén (S 1981:03) och av inseminationsutredningen (Ju
1981:04, som numera har antagit namnet utredningen om det ofödda
barnet). De nämnda utredningarnas betänkanden (SOU 1984:88) Genetisk
integritet och (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen har
remissbehandlats och övervägs nu inom regeringskansliet. Det medicinsketiska
rådet har yttrat sig över betänkandet Genetisk integritet samt de
remissvar över utredningen som inkommit. Utredningen om det ofödda
barnet har vidare avgivit betänkandet (SOU 1987:11) Skydd för det väntade
barnet, som för närvarande är föremål för remissbehandling. Utredningen
arbetar nu med att närmare undersöka vilka principiella och etiska spörsmål
som fosterdiagnostiken kan aktualisera och med att analysera de problem
som är förknippade med en eventuell lagstiftning i detta ämne. Utredningen
SoU 1987/88:4
4
bör därvid också beakta de förslag som arbetats fram av gen-etikkommittén
rörande genteknikens användning inom fosterdiagnostiken.
Motion So444 tar främst upp etiska och principiella frågor som aktualiserats
genom fosterdiagnostikens utveckling. Som ovan framgått arbetar utredningen
om det ofödda barnet ännu med dessa frågor. Riksdagen bör därför
enligt utskottets mening inte nu binda sig för något ställningstagande. Motion
So444 (c) avstyrks därför.
Frågor likartade med dem som tas upp i motion So453 har behandlats av
riksdagen vid tidigare tillfällen, senast i betänkandet SoU 1986/87:7 om
genteknik m. m. Utskottet konstaterade då att ett omfattande utredningsarbete
hade bedrivits och att resultaten därav var föremål för överväganden
inom regeringskansliet. Visst utredningsarbete pågick fortfarande. Utskottet
förutsatte att förslag efter vederbörlig beredning inom regeringskansliet
skulle underställas riksdagens prövning och förordade därför att riksdagen
inte borde föregripa sitt kommande ställningstagande genom att binda sig för
någon viss uppfattning i de aktuella frågorna. Utskottet uttalade samtidigt att
det vore önskvärt att regeringens förslag lades fram för riksdagen under år
1987 och så samlat som möjligt, så att riksdagen gavs tillfälle att anlägga en
helhetssyn på de etiska frågeställningar som den medicinska utvecklingen
kring det mänskliga livets början aktualiserar.
Utskottet konstaterar nu att något sådant förslag inte är att vänta från
regeringen vare sig under hösten 1987 eller våren 1988.
Som utskottet uttalade i sitt betänkande SoU 1986/87:7 går utvecklingen
på den medicinska teknologins och forskningens områden mycket snabbt.
Frågorna är komplexa och går delvis i varandra på ett sådant sätt att ett
övergripande principiellt resonemang måste föras för att ställning skall
kunna tas i olika delfrågor. Utskottet är medvetet om att den snabba
utvecklingen gör att varje ställningstagande kan komma att behöva omprövas
mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Det faktum att ny kunskap hela
tiden tillkommer är emellertid inget skäl för att avvakta med den övergripande
politiska diskussionen. Utskottet ser det alltså som angeläget att riksdagen
inom kort får en samlad redovisning av det aktuella läget inom forskningen
och de etiska problem vartill ställning måste tas. Att arbetet inom regeringskansliet
inte bedrivs med denna inriktning är allvarligt. Risken är uppenbar
att politikerna kan försättas i en situation då nya medicinska tekniker tas i
bruk och blir etablerade utan att riksdagen har givits möjlighet att lägga fast
de vägledande principerna.
Utskottet förutsätter därför att regeringen skyndsamt fullföljer det arbete
på de behandlade områdena som inletts av gen-etikkommittén och dåvarande
inseminationsutredningen och som fortsatts av bl. a. det medicinsk-etiska
rådet. I avvaktan därpå kan utskottet inte heller nu förorda att riksdagen
binder sig för någon viss uppfattning i de aktuella frågorna, såsom yrkas i
motion So453 (c). Motionen avstyrks därför.
SoU 1987/88:4
5
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fosterdiagnostik
att riksdagen avslår motion 1986/87:So444,
2. beträffande skydd för individens personliga värdighet inom
sjukvård och forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87:So453.
Stockholm den 27 oktober 1987
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s). Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s). Rosa Östh (c), Inga
Lantz (vpk) Ingrid Andersson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Claes
Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).
Reservation
Skydd för individens personliga värdighet inom sjukvård och
forskning (mom. 2 i hemställan)
av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Ann-Cathrine
Haglund (m), Rosa Östh (c), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Karin
Falkmer (m) som anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 5 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i fjol uttalat att det vore önskvärt att ett samlat regeringsförslag
lades fram för riksdagen hösten 1987. Något sådant förslag har
emellertid inte framlagts. Mot denna bakgrund finner utskottet det angeläget
att regeringen nu skyndsamt fullföljer det arbete på de behandlade områdena
som inletts av gen-etikkommittén och dåvarande inseminationsutredningen
och som fortsatts av bl. a. det medicinsk-etiska rådet. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.
I avvaktan på regeringens förslag vill utskottet inte förorda att riksdagen
binder sig för någon viss uppfattning i de aktuella frågorna, såsom yrkas i
motion So453 (c). Motionen avstyrks därför.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
2. beträffande skydd för individens personliga värdighet inom
sjukvård och forskning
a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:So453.
SoU 1987/88:4
6
Särskilt yttrande
SoU 1987/88:4
av Inga Lantz (vpk):
Till vissa delar tar motion 1986/87:So453 upp etisk-moraliska frågeställningar
om livets okränkbarhet och om människors lika värde som sammanfaller
med vad vpk tidigare framfört. Dit hör t. ex. kravet att alla människor skall
ha rätt till att födas med omanipulerad arvsmassa, kravet att avvisa en
kvalitetsinriktad, utsorterande fosterdiagnostik, krav på stor restriktivitet
vad gäller provrörsbefruktning, krav på förbud mot genterapi på embryon
och att befruktade ägg ej får frysas.
Den medicinsk-tekniska utvecklingen går mycket snabbt och politikerna
ställs ofta inför fullbordat faktum, utan möjlighet att påverka utvecklingen.
Utifrån en humanistisk människosyn delar vpk i sak de tankegångar som
utifrån en kristen utgångspunkt framförs i motionen.
7
gotab Stockholm 1987 13850