Socialförsäkringsutskottets

betänkande

SfU 1987/88:4

om socialförsäkringstillägg m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två under den allmänna motionstiden väckta
motioner, 1986/87:Sf215 (vpk) och 1986/87:Sf250 (s), om införande av ett
socialförsäkringstillägg. I den förstnämnda motionen finns även ett yrkande
om en utredning om ett totalövergripande ekonomiskt och socialt grundtrygghetssystem.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Reservationer har avgivits av vpk-ledamoten till förmån för motion Sf215.

Motioner

1986/87:Sf215 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för ett
införande av ett totalövergripande ekonomiskt och socialt grundtrygghetssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i avvaktan på
detta grundtrygghetssystem frågan om socialförsäkringstillägg åter aktualiseras
av regeringen.

1986/87:Sf250 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införandet
av ett socialförsäkringstillägg.

Utskottet

År 1977 avlämnade socialutredningen sitt slutbetänkande (SOU 1977:40)
Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. I betänkandet föreslogs att ett nytt
socialförsäkringsbidrag, socialförsäkringstillägg (s.k. SOFT), skulle införas.
Det nya bidraget, som skulle vara inkomstprövat, skulle komplettera olika
socialpolitiska ersättningar och andra inkomster när dessa gav ett otillräckligt
försörjningsstöd. Bidraget skulle betalas ut av de allmänna försäkringskassorna
och finansieras av staten.

Förslaget om SOFT fick vid remissbehandlingen ett positivt mottagande av
det stora flertalet remissinstanser i vad avsåg de allmänna grunderna och
principerna för reformförslaget. Samtidigt kritiserades förslaget på en rad
enskilda punkter, och flera remissinstanser ansåg att förslaget borde
kompletteras, bl.a. i försäkringstekniskt hänseende. En särskild samrådsgrupp
tillsattes därför inom socialdepartementet för att komplettera socialut -

SfU

1987/88:4

1 Riksdagen 1987188.11 sami. Nr 4

redningens förslag. Samrådsgruppen avgav rapporten (Ds S 1980:1) SOFT,
vari gruppen anslöt sig till huvuddragen i socialutredningens förslag.

I rapporten framhålls att den föreslagna reformen har två huvudsyften.
Det ena är att vidga den ekonomiska grundtryggheten för medborgarna
genom att komplettera socialförsäkringarna och det övriga bidragssystemet
på punkter där dessa är otillräckliga och samtidigt nå grupper som för
närvarande undviker att begära socialhjälp fast de har rätt till det. Det andra
syftet är att ta över en betydande del av nuvarande behovsprövade
socialhjälp som kommunerna lämnar och därigenom ge socialnämnderna
ökade möjligheter att arbeta förebyggande med vård och behandling. I sina
huvuddrag innebär förslaget att SOFT skall kunna utges till en i allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad som är helt eller delvis hindrad att
förvärvsarbeta på grund av bl.a. sjukdom eller annan nedsättning av
arbetsförmågan, vård av barn eller annan anhörig eller arbetslöshet. SOFT
skall också kunna utges till den som behöver hjälp fastän han förvärvsarbetar
på heltid. SOFT skall beräknas med utgångspunkt från den försäkrades
bruttobehov, som fastställs med ledning av dels ett normbelopp för
uppehälle, dels bostadskostnaden. Från bruttobehovet görs avdrag för bl.a.
de inkomster av förvärvsarbete och de bidrag från socialförsäkringen som
den försäkrade och hans familj har. SOFT fastställs till det sålunda
framräknade nettobehovet. Till skillnad från vad socialutredningen föreslog
skall SOFT enligt samrådsgruppen vara obeskattat och inte grunda rätt till
tilläggspension. SOFT skall utbetalas av den försäkringskassa i vilken den
försäkrade är inskriven och skall finansieras med statsmedel. Eftersom
reformen inte skall begränsas till att bli enbart en mekanisk penningutbetalning
utan bör få en både förebyggande och rehabiliterande inriktning
föreslog samrådsgruppen att försäkringskassan, senast när socialförsäkringstillägget
betalats ut i 90 dagar, tar initiativ till en rehabiliteringsutredning.

Två under den allmänna motionstiden 1986/87 väckta motioner tar upp
frågan om införande av ett socialförsäkringstillägg.

Lars-Erik Lovden m.fl. påtalar i motion Sf250 den kraftiga ökningen av
antalet socialbidragstagare mellan åren 1980 och 1984 samt den ojämna
fördelningen av socialbidragen över landet. Motionärerna önskar förslag på
åtgärder av fördelningspolitiskt slag för att stärka de sämst ställda gruppernas
situation. Därigenom skulle behovet av socialbidrag minskas. Motionärerna
anser vidare att socialbidragsutvecklingen innebär ett hinder för genomförande
av den nya socialtjänstlagen med dess betoning av förebyggande och
samhällsinriktat arbete och av större frihet vad gäller det sociala vård- och
behandlingsarbetet. Mot bakgrund av att ökningen av socialbidragskostnaderna
låser allt större ekonomiska och personella resurser till utbetalning av
individuellt behovsprövad hjälp är det därför enligt motionärerna angeläget
att på nytt aktualisera frågan om ett socialförsäkringstillägg.

I motion Sf215 anser Inga Lantz m.fl. att en allmän social grundförsäkring
bör införas. En sådan skulle enligt motionärerna kunna ersätta folkpensioner,
kommunalt bostadstillägg, studiestöd, bostadsbidrag, socialbidrag,
olika former av arbetslöshetsunderstöd och andra liknande transfereringar.
Motionärerna begär därför att formerna för ett totalövergripande ekonomiskt
och socialt grundtrygghetssystem utreds (yrkande 1) och att i avvaktan

SfU 1987/88:4

på detta frågan om ett socialförsäkringstillägg åter aktualiseras (yrkande 2).
Enligt motionärerna finns det flera skäl att införa ett socialförsäkringstillägg.
Ett skäl är behovet att minska de uppenbara orättvisor som är förenade med
det nuvarande systemet där kommunerna kan ha olika bedömningar av vad
som bör utges som socialbidrag. Ett annat skäl är att, om socialförsäkringstillägg
införs, socialarbetarna skulle kunna komma ifrån mycket rent
administrativt arbete och i stället få mera tid för rehabiliterings- och
behandlingsarbete samt till uppsökande och uppspårande arbete.

De frågor om ekonomiskt grundtrygghetssystem och socialförsäkringstillägg
som aktualiseras i motionerna har tidigare varit föremål för prövning
från riksdagens sida. Utskottet behandlade senast frågorna i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1986/87:5.

Beträffande frågan om ett ekonomiskt grundtrygghetssystem erinrade
utskottet om att det i sitt betänkande SfU 1982/83:14 behandlat frågor om
inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet inom det socialpolitiska
bidragssystemet och därvid understrukit angelägenheten av en bättre
samordning inom bidragssystemet. Utskottet ansåg att ett kommande
samordningsarbete borde syfta till att successivt genomföra en allmän
socialförsäkring, varvid man borde inrikta sig på att skapa enhetliga regler
för bidragssystemet. Utskottet avstyrkte föreliggande motionsyrkande med
hänvisning till att, då målsättningen för en allmän socialförsäkring redan var
fastlagd av riksdagen, en ytterligare utredning av ett ekonomiskt och socialt
grundtrygghetssystem var överflödig. Enligt utskottets uppfattning har
ingenting framkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande i frågan.
Utskottet avstyrker därför motion Sf215 yrkande 1.

Såvitt avser frågorna om införande av ett socialförsäkringstillägg har
utskottet i betänkandena SfU 1982/83:14 och SfU 1984/85:26 understrukit sin
positiva syn på förslagen och framhållit att utskottet gärna såg att en reform
av detta slag skulle kunna genomföras. Mot bakgrund av den ekonomiska
situationen har utskottet dock inte ansett sig kunna förorda ett bifall till de
framställda motionsyrkandena. Det har emellertid varit utskottets uppfattning
att regeringskansliet fortlöpande skall pröva de ekonomiska förutsättningarna
för att genomföra reformen.

I betänkandet SfU 1986/87:5 redogjorde utskottet för två av regeringen
initierade undersökningar på området. Sålunda hade regeringen - mot
bakgrund av att antalet socialbidragstagare ökade kraftigt under första
hälften av 1980-talet - tillsatt en arbetsgrupp för att analysera orsakerna till
utvecklingen. Vidare hade regeringen tagit initiativ till en heltäckande
fördelningspolitisk undersökning utförd av statistiska centralbyrån (SCB). I
direktiven till sistnämnda undersökning anfördes bl.a. att det var angeläget
att snarast få en samlad och aktuell bild av levnadsvillkorens utveckling som
underlag för debatt och fortsatta överväganden om fördelningspolitiken.

Utskottet, som vidhöll uppfattningen att ett socialförsäkringstillägg skulle
innebära många fördelar, ansåg emellertid att socialbidragens utveckling
under senare år med bruttonormer och förenklad hantering av ansökan i
många kommuner hade medfört att detta bidragssystem närmat sig tanken
bakom förslaget om ett socialförsäkringstillägg. Mot bakgrund härav fanns
det enligt utskottets mening anledning att avvakta resultatet av analysgrup -

SfU 1987/88:4

pens och SCB:s arbete innan riksdagen tog ställning till frågan om ett statligt
finansierat socialförsäkringstillägg skulle införas.

Analysgruppen överlämnade i mars 1987 sin slutrapport (Ds S 1987:2) Om
socialbidrag - analyser av utvecklingen under 1980-talet. I rapporten
påpekas att olika faktorer visserligen påverkade utvecklingen i början av
1980-talet, men att huvudorsaken till den kraftiga ökningen av antalet
socialbidragshushåll under åren 1982 och 1983 var det försämrade arbetsmarknadsläget.
Det var ungdomar som drabbades hårdast och som därför
också dominerade bland socialbidragstagarna. Ensamstående föräldrar fick
också ökade försörjningsproblem. Arbetslösheten fortsatte att vara hög
bland ungdomar i åldern 20-24 år även efter år 1984. Då tillkom ytterligare
en faktor, nämligen den ökade flyktinginvandringen. Åren 1984 och 1985
svarade flyktingarna för nästan halva ökningen av socialbidragstagandet. I
rapporten framhålls att omkring en femtedel av socialbidragstagarna i mars
1986 bedömdes ha svårigheter att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska
skäl.

Inom ramen för det ovan nämnda regeringsuppdraget har SCB i år gett ut
fyra rapporter i serien Levnadsförhållanden, nämligen Det svenska klassamhället,
Ojämlikheten i Sverige, Socialbidragstagare 1983-1985 och Ett
decennium av stagnerande realinkomster. Ytterligare rapporter beräknas
utkomma vid årsskiftet och under första hälften av år 1988 och avse bl.a.
arbetsinkomster och förmögenheter.

Såsom framgår av analysgruppens rapport har var femte socialbidragstagare
svårigheter att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska skäl. Enligt
utskottets mening torde detta innebära att kontakter ofta kan behövas
mellan socialtjänst och socialbidragstagare för att dessa skall kunna få hjälp
med andra stödåtgärder än rent ekonomiska. Härtill kommer att, som
utskottet tidigare framhållit, utvecklingen under senare år med bruttonormer
för socialbidrag och förenklad hantering av ansökan i många kommuner
har medfört att detta bidragssystem närmat sig tanken bakom förslaget om
socialförsäkringstillägg. Med hänsyn härtill och till att resultatet av SCB:s
arbete ännu inte föreligger i sin helhet är utskottet för närvarande inte berett
att förorda införandet av ett statligt finansierat socialförsäkringstillägg.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sf215 yrkande 2 och Sf250.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om ett ekonomiskt och socialt grundtrygghetssystem att

riksdagen avslår motion 1986/87: Sf215 yrkande 1,

2. beträffande socialförsäkringstillägg

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Sf215 yrkande 2 och 1986/
87:Sf250.

Stockholm den 10 november 1987

SfU 1987/88:4

På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan
Lindblad (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark
(m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk),
Margareta Persson (s) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservationer

1. Utredning om ett ekonomiskt och socialt
grundtrygghetssystem (mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Beträffande
frågan” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Sf215 behöver många människor i vårt land
socialhjälp för att klara sitt uppehälle. Nivåskillnaderna på bidragen är stora
mellan olika kommuner, och i många kommuner ligger nivåerna dessutom
under existensminimum. Socialbidragens utformning tar också resurser från
det viktiga rehabiliterings- och behandlingsarbetet samt från det uppsökande
och uppspårande arbete som är en av grundstenarna i socialtjänsten. Enligt
utskottets mening bör staten nu ta på sig ett större ansvar för människornas
ekonomiska grundtrygghet. Utskottet har tidigare uttalat att målsättningen
för en allmän socialförsäkring skulle kunna nås successivt, genom samordning
och enhetliga regler för bidragssystemet. Utvecklingen har emellertid
visat att de bidragsberoendes antal ökar medan samordningsarbetet endast
ger marginella effekter. Utskottet förordar därför att en utredning om
formerna för införandet av ett totalövergripande ekonomiskt och socialt
grundtrygghetssystem genomförs. Vad utskottet anfört bör med bifall till
yrkande 1 i motion Sf215 ges regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utredning om ett ekonomiskt och socialt grundtrygghetssystem att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf215 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.Socialförsäkringstillägg (mom. 2)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”och Sf250.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att en utredning om formerna för införandet
av ett totalövergripande ekonomiskt och socialt grundtrygghetssystem
genomförs. Staten bör emellertid redan nu ta ett större ansvar för medborgarnas
ekonomiska trygghet. Utskottet anser därför att ett socialförsäkringstillägg
bör införas i avvaktan på resultatet av ovan nämnda utredning. Vad

SfU 1987/88:4

utskottet anfört bör med bifall till yrkande 2 i motion Sf215 ges regeringen till
känna. Motion Sf250 blir därigenom tillgodosedd.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande socialförsäkringstillägg
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf215 yrkande 2 och med
anledning av motion 1986/87: Sf250 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:4

gotab Stockholm 1987 13926