Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1987/88:160 om befruktning utanför kroppen jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen, IJtskoltei behandlar dessutom sex motioner som väckts under allmänna motionstiden och som rör mera övergripande medicinsk-etiska frågor.

Propositionen innehåller förslag lill en ny bestämmelse i föräldrabalken som reglerar faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen. Bestämmelsen innebär att om ett barn har avlats genom befruktning utanför kroppen med samtycke av moderns make eller sambo, skall mannen som har lämnat samtycket anses som barnets fader. I propositionen läggs vidare fram förslag om en ny lag som skall reglera verksamheten med befruktning utanför kroppen som sådan. Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

Med anledning av två motioner (fp och c) om de etiska frågeställningarna kring livels början anför utskottet att regeringen bör intensifiera sitt arbete i syfte att ge riksdagen underlag till ett ställningstagande utifrån ett helhetsperspektiv. Vad utskottet anfört föreslås riksdagen ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Mot utskottets ställningstagande att tillåta verksamhet med befruktning utanför kroppen saml beträffande hantering av befruktade ägg reserverar sig två ledamöter (fp, vpk). Samma ledamöter reserverar sig dessutom beträffande utskottets ställningstagande då det gäller hantering av aborterade foster.

Till betänkandet fogas två särskilda yttranden av ulskottets vpk-ledamot.

Propositionen

I proposition 1987/88:160 om befruktning utanför kroppen har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen lill

1, lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna SoU 1987/88:26

Motioner väckta med anledning av propositionen

19S7/88:So21 av Margitta Edgren och Ulla Tilländer (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionenanförts om skillnaden mellan spermadonation och äggdonation.

l987/88;So22 av Inga Lantz m.fi, (vpk) vari yrkas

1, att riksdagen avslår regeringens proposition 1987/88:160,

2, att riksdagen beslutar om förbud mot provrörsbefruktning,

3, att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att vare sig surrogiitmodcrskap. transplantalion av äggslockar, ägg- och spermadonation eller forskning pä befruktade eller obefruktade ägg får förekomma,

4, att riksdagen hos regeringen begär förslag om anvisande av medel för all främja forskning om barnloshelens orsaker,

1987/88;So23 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar all avslå regeringens förslag till lydelse av I kap. 7
8 lagen om ändring i föräldrabalken.

2, alt riksdagen beslutar att bifalla den i motionen föreslagna lydelsen av 1
kap. 7 8 lagen om ändring i föräldrabalken. innebärande att paragrafen
enbart skall avse gifta par.

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om befrukt
ning utanför kroppen.

4, alt riksdagen beslutar att bifalla motionens förslag till lag om befrukt
ning utanför kroppen, innebärande att samtliga befruktade ägg vid befrukt
ning utanför kroppen återförs till livmodern, att de ej fryses och att
experiment eller genterapi pä sädana ej får förekomma.

l987/8S:So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas

1, att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger möjlighet alt anlägga
en helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början,

2, alt riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mol befruktning .
utanför kroppen, djupfrysning av befruktade ägg och embryon samt
framställning av befruktade ägg för forskning i avvaktan på att det förslag
som avses i motionens första yrkande kan presenteras riksdagen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:So415 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär alt regeringen tillsätter en kommitté för att följa och återföra kunskap om den nya biotekniken i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:So423 av Alf Svensson (c) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag lill ramlag lill skydd för individens personliga värdighet avseende skydd för det mänskliga livet från konceptionen, rätten till omanipulerad arvsmassa, avvisande av en kvalitetsinriktad, utsorterande fosterdiagnostik, stark begränsad rätt till in-vitro-fertilisering, avvisande av frysning. experiment och genterapi på befruktade mänskliga ägg saml rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livets helgd.

1987/88:So435 av Ulla Tilländer och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen SoU 1987/88:26 som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om fosterdiagnostik m.m.

1987/88:So452 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas ställningstaganden.

l987/88:So459 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Bengt A Klang (fp) vari yrkas att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och medicinsk användning av aborterade foster.

1987/88:So470 av Ulla Tilländer m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den etiska grundsyn, som bör vara utgångspunkt för politiska beslut lill följd av den medicinska utvecklingen.

Utskottet Bakgrund

Man räknar med alt mellan 10 och 15 % av alla gifta och samboende par är ofrivilligt barnlösa. För många äv dem är det etl allvarligt problem. Orsakerna lill ofrivillig barnlöshet står oftast att finna i olika biologiska störningar, skador eller missbildningar hos kvinnan eller mannen. Dessa kan i sin lur ha orsakats av t.ex. skadliga ämnen eller vissa sexuellt överförbara sjukdomar.

Mänga ofrivilligt barnlösa par accepterar barnlösheten utan att vidta några speciella åtgärder. Andra försöker få adoptera barn. Ett ökande antal vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Endast i omkring hälften av fallen leder dock utredning och behandling fill en graviditet. Av de par som är ofrivilligt barnlösa är det ungefär hälften som försöker få ett adoptivbarn eller bli behandlade inom hälso- och sjukvården för sin infertililei. Ca 1 600 barn adopteras årligen i Sverige, huvudsakligen från länder utanför Europa.

Befruktning utanför kroppen är en relativt ny metod som används framför allt när kvinnan har fel på äggledarna eller när mannen har för få sädesceller för befruktning på naturlig väg. För kvinnan har hittills den vanligaste behandlingen varit ett kirurgiskt ingrepp där man försökt öppna äggledarna. Enligl dåvarande inseminationsulredningen skulle uppskattningsvis 4 000-5 000 par vara intresserade av att få barn genom befruktning utanför kroppen.

Befruktning utanför kroppen går till så att ett eller flera ägg tas ut ur en k\inna, befruktas utanför hennes kropp och därefter återförs till kvinnans livmoder. I medicinsk terminologi kallas metoden in-vitro-fertilisering eller bara IVF. Tekniken kallas ibland också provrörsbefruktning.

Kvinnan får hormonbehandlingar så att äggstockarna producerar .fler ägg än vanligt (oftast 5-10 ägg). Äggens tillväxt följs med ultraljud och hormonanalyser och plockas ut när de antas vara mogna. Äggen läggs därefter i näringslösning samtidigt som inannens sperma förenas med äggen. Efter etl lill två dygn förs sedan 3-5 av de befruktade äggen åter in i kvinnans livmoder.

Befruktning utanför kroppen är tekniskt sett en förhållandevis komplice- SoU 1987/88:6 rad och resurskrävande metod. Det är relativt sett få försök som lyckas, dvs. som resulterar i etl barn. Man räknar med att ca 15-20 % av de behandlade kvinnorna föder ett barn.

Vid befruktning utanför kroppen finns en viss ökad risk för för tidig förlossning och även en ökad risk för utomkvedshavandeskap. Såvitt man vet innebär tekniken ingen ökad risk för skada på barnet.

Sedan är 1978 - då det första "'provrörsbarnet" föddes i England - har metoden fått stor spridning. Den tillämpas vid mer än 500 kliniker i världen. Hittills har mer än 5 000 barn fötts genom IVF-behandling.

I Sverige används metoden för närvarande vid ett tiotal kliniker, varav tre privata. Det första svenska barnet som kom till på delta sätt föddes år 1982. Sedan dess har minst 150 barn fölls,

Det finns flera olika tänkbara former av befruktning utanför kroppen.

Don enda form av in-vitro-fertilisering som tillämpas i Sverige är alt ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen.

Propositionsförslaget i huvuddrag

Propositionen innehåller förslag fill lagsfiftning om befruktning utanför kroppen med ikraftträdande den 1 januari 1989, Lagstiftningen består av dels en ny bestämmelse i föräldrabalken om faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen, delsen ny lagom verksamheten som sådan med befruktning utanför kroppen. Den nya bestämmelsen i föräldrabalken innebär att ett barn som har kommit lill genom befruktning utanför. kroppen med samtycke av moderns make eller sambo får samma rättsliga stiillning i förhållande till denne som om barnet hade kommit till pä naturlig väg. Denne man skall alltså anses som barnets rättslige far.

Den föreslagna lagen om befruktning utanför kroppen skall tillämpas endast på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte alt avla barn (avhjälpa ofrivillig barnlöshet). 1 8. Frågan om forskning på befruktade ägg har tagits upp i gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. Socialministern avser att senare återkomma till regeringen med sina förslag i den frågan samtidigt som hon redovisar sina övriga ställningstaganden till gen-etikkommitténs betänkande. I avvaktan härpå blir enligt propositionen endast metodforskning få förekomma. Enligt socialministern bör vidare befruktade ägg fä förvaras i fryst tillstånd under högst ett är och socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av befruktade ägg.

Behandling enligt lagen föreslås fä ulföras endast på en kvinna som är gift eller sambo och endast om ägget är kvinnans eget och bar befruktats med makens eller sambons sperma. En förutsättning är vidare att maken eller sambon skriftligen samtycker till behandlingen. 2 8. S.k. surrogatmoderskap avvisas helt liksom ägg- och spermadonation.

Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid allmänna sjukhus, 3 8.

Slutligen innehåller lagförslaget en straffbestämmelse av innebörd att den som vanemässigl eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 8 döms fill

böter eller fängelse i högst sex månader, 4 8. SoU 1987/88:26

Den som avser att försöka få barn genom befruktning utanför kroppen bör slutligen enligt socialministerns bedömning erbjudas psyko-soeial rådgivning. Det bör enligt socialministern ankomma på socialstyrelsen alt utfärda allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

Beträffande bördsfrågan gäller att för barn som föds efler befruktning utanför kroppen med könsceller från ett gift par är den rättsliga situationen enligt nuvarande ordning klar. I och med att barnet föds i äktenskapet anses den äkta mannen vara far till barnet (1 kap. 1 8 FB). Moderskapet råder del ju ingen tvekan om i dessa fall. Nuvarande bestämmelse om barnets börd är alltså tillräcklig i dessa fall.

För barn som föds efler befruktning utanför kroppen med könsceller från ell samboende par är situationen mera oklar. Detta gäller även i del fall då två makar skilts innan barnet är fött. Även i del senare fallet anses barnet nämligen fött av föräldrar som inte är gifta med varandra.

Lagförslaget om ändring i föräldrabalken innebär att föräldrabalken kompletteras så alt faderskap för barn som tillkommit genom befruktning utanför kroppen kan fastställas. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som tidigare bestämmelse om faderskap efter insemination (1 kap. 6 8 FB). 1 propositionen anförs (s. 17) alt det får förutsättas att den man som godtagit alt hans sambo befruktas utanför kroppen med hans sperma i de allra flesta fall kommer alt godkänna faderskapet. Om mannen av någon anledning skulle vägra erkänna faderskapet är del emellertid osäkert om faderskapet kan fastställas enligl nuvarande ordning. Barnet har ju visserligen avlats med mannens sperma men detta har inte skett genom samlag, anförs det i propositionen. I syfte att undanröja den oklarhet som kan uppstå i delta hänseende bör därför en ny bestämmelse tas in i 1 kap. FB så an 1 kap. 2-5 8§ samma balk blir tillämplig även i fall då barnet tillkommit genom befruktning utanför kroppen.

Fråga om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen

I två motioner ifrågasätts om verksamhet med befruktning utanför kroppen alls skall vara tilläten i Sverige.

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs alt riksdagen avslår regeringens proposition 1987/88:160 (yrkande 1) och alt riksdagen beslutar om förbud mot provrörsbefruktning (yrkande 2). Motionärerna anför inledningsvis alt ofrivillig barnlöshet inte främst är ett medicinskt-tekniskt problem utan att del i själva verket handlar om grundläggande existentiella frågor. Barnlöshet kan dock vara ett stort psykiskt och socialt problem för mänga par men detta kan, framhåller motionärerna, lösas på andra sätt än genom in-vitro-fertilisering eller insemination. Att adoptera barn är ett sätt, och del sociala föräldraskapet måste enligt motionärerna uppvärderas och jämställas med det biologiska. Befruktning utanför kroppen är en tekniskt avancerad metod som förutsätter ett konstlat förfarande med kvinnans könsceller. Metoden är dessutom dyrbar och föga framgångsrik. Enligl motionärernas uppfattning måste man ha en återhållsam inställning lill en

utbyggd biomedicinsk teknologi, eftersom den i mycket bygger pä manipula- SoU 1987/88:26 tion med mänskliga embryon.

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist (/p) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som ger möjlighet alt anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början (yrkande 1 i motionen, vilket behandlas nedan, s. 14 f.) samt att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot befruktning utanför kroppen i avvaktan på att det förslag som avses i motionens första yrkande kan presenteras riksdagen (yrkande 2 i motsvarande del). Motionären anför att verksamheten med befruktning utanför kroppen inte bara är synnerligen resurskrävande och tekniskt komplicerad utan också i högsta grad kontroversiell ur etisk synpunkt. Motionären anser därför att verksamheten bör förbjudas till dess riksdagen får tillfälle att anlägga en helhetssyn på de etiska frågorna kring del mänskliga livets början. Motionären anför att en analys av faror och eventuella fördelar med den aktuella tekniken måste utgöra själva grunden för riksdagens ställningstagande till befruktning utanför kroppen.

Som framhållits i propositionen kan ofruktsamhet för inte så få människor bli ett allvarligt personligt problem som kan orsaka stora påfrestningar. Metoden att genom befruktning utanför kroppen hjälpa ofruktsanima par att få biologiska barn är sedan slutet av 1970-talel medicinskt etablerad, och sådan verksamhet bedrivs numera överallt i världen. I Sverige föddes del första barnet som avlats utanför kroppen 1982 och metoden används nu vid åtminstone 10 kvinnokliniker. Liksom i fråga om insemination gäller alt metoden fyller en funktion för vissa av de makar eller sarnmanboende som inte kan få barn på naturlig väg. Metoden är emellertid till skillnad från insemination tekniskt avancerad, och befruktningen sker utanför moderns kropp. Enbart delta förhållande bör dock enligt propositionen (s.8) inte göra att metoden förbjuds. Socialministern anför vidare (s. 9) bl.a. all det enligt hennes uppfattning inte är någon stor skillnad från etisk synpunkt mellan att befrukta en kvinnas ägg utanför kroppen med sperma från hennes make eller sambo och att genom ett kirurgiskt ingrepp öppna äggledarna så att befruktning kan ske på naturlig väg. I båda fallen försöker man hjälpa en kvinnas och hennes mans egna ägg- och sädesceller att mötas.

Utskottet delar propositionens syn och anser sålunda all befruktning utanför kroppen i parförhållanden för att avhjälpa barnlöshet i princip bör godtas. Utskottet är samtidigt medvetet om att det finns frågor kring den i och för sig godtagna verksamheten som kräver ytterligare överväganden. Enligl ulskottets uppfattning är det dock angelägel - framför allt av hänsyn fill barnens intressen - att verksamheten lagregleras så snart som möjligt. Den omständigheten att inte alla närliggande frågor kan lösas samtidigt bör alltså inte göra att ställningstagandet till den rättsliga regleringen av verksamhet med befruktning utanför kroppen uppskjuts med den rättsosäkerhet detta skulle innebära. Utskottet kan inte heller se ett temporärt förbud som en tänkbar lösning. Skulle det visa sig att den föreslagna lagen behöver modifieras med hänsyn lill senare lagstiftningsåtgärder på närliggande områden får detta självfallet övervägas på grundval av då tillgängligt material.

Utskottet tillstyrker alltså att propositionsförslaget läggs till grund för SoU 1987/88:26
lagstiftning och avstyrker motionerna So22 (vpk) yrkandena 1 och 2 och Si)24
(fp) yrkande 2 i motsvarande del. Till det närmare innehållet i lagen
återkommer utskottet i det följande. Utskottet återkommer även (s, 14 f.) till
behovet av fortsatta utredningsinsatser, bl.a. av den art som efterlyses i ,

motion So24 (fp).

Lagstiftningens närmare innehåll

Några särskilda regler om faderskap till barn som kommit till genom befruktning utanför kroppen finns inte i vårt land. När barn föds i ett bestående äktenskap skall mannen i äktenskapet anses som barnels far enligl den s.k. faderskapspresumtionen i föräldrabalken. Är modern ogift eller har en faderskapspresumtion hävts, torde det föreligga svårigheter att rättsligt binda någon vid faderskapet till ett barn som avlats genom befruktning utanför kroppen.

Också bestämmelser om verksamheten med befruktning utanför kroppen som sådan saknas. Verksamheten ses i dag som en medicinsk behandling och är endast underkastad de regler som allmänt gäller för sådan behandling.

Den närmare innebörden av ändringen i föräldrabalken och den föreslag- ' na särskilda lagstiftningen har beskrivits ovan (s. 4~5). Bestämmelsen i föräldrabalken har utformats efler mönster från motsvarande bestämmelse om faderskapet till barn som kommit till genom insemination, 1 kap. 6 8 föräldrabalken.

Äktenskap som förutsättning för in-vitro-fertilisering

I motion So23 av Alf Svensson (c) hemställs all riksdagen beslutar avslå
regeringens förslag till skrivning av 1 kap. 7 § i Lag om ändring i
föräldrabalken (yrkande 1), att riksdagen beslutar bifalla den i motionen
föreslagna skrivningen av 1 kap. 7 8 i Lag om ändring i föräldrabalken,
innebärande alt paragrafen enbart skall avse gifta par (yrkande 2), all
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill Lag om befruktning utanför
kroppen (yrkande 3 i motsvarande del) saml att riksdagen beslutar bifalla
motionens förslag till Lag om befruktning utanför kroppen (yrkande 4 i '

motsvarande del).

Motionären anser att bl.a. av hänsyn till barnets bästa äktenskap bör vara ett grundvillkor för befruktning utanför kroppen.

Den enda form av in-vitro-fertilisering som förekommer i Sverige är all ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen. I propositionen föreslås också att befruktning enligt den nya lagen endast skall få utföras på en kvinna som är gift eller sambo. Motsvarande bestämmelse finns i lagen (1984:1140) om artificiell insemination. I samband med all inseminalionslagen antogs diskuterades om den metoden skulle fä användas även på ensamstående kvinnor. Såväl socialutskottet som lagutskottet avstyrkte då aktuell motion (vpk): Socialutskottet anförde bl.a, (SoU 1984/85:2 y s. 3) all det knappast råder några delade meningar om att det är önskvärt alt ett barn har inte bara en mor utan även en far samt att utskottet inte ansåg det godtagbart att helt beröva barnet en fadersgestalt. Någon

diskussion om att inskränka tillämpningsområdena för de angivna fertilise- SoU 1987/88:26 ringsmetoderna lill att avse endast gifta par har inte förts.

Utskottet vill med anledning av den nu aktuella motionen erinra om all de par som kan komma i fråga för in-vitro-fertilisering har, efter del att de misslyckats med att få barn på naturlig väg, genomgått omfattande och delvis påfrestande utredningar på fertililetsklinik. De har haft kontakt med kurator eller liknande och får förmodas noga ha tänkt igenom sin situation. Enligt utskottets uppfattning finns ingen anledning att begränsa rätten till befruktning utanför kroppen till gifta par. Däremot finns, som ovan framgått, anledning att av hänsyn till barnet begränsa metodens användning till fasta parförhållanden. Utskottet avstyrker alltså motion So23 yrkandena I, 2, 3 och 4 såvitt nu är i fråga.

Hantering av befruktade ägg

Frågan om hantering av befruktade iigg i olika avseenden berörs i motionerna So22 (vpk), So23 (c) och So24 (fp).

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att forskning på befruktade eller obefruktade ägg inte skall få förekomma.

I motion So23 av Alf Svensson (c) föreslås (yrkandena 3 delvis och 4 delvis) att riksdagen i stället skall anta den av motionären föreslagna lagstexten vilken innebär att samtliga befruktade ägg vid befruktning utanför kroppen skall återföras till livmodern vid samma tillfälle.

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist begärs (yrkande 2 delvis) förslag till förbud mot djupfrysning av befruktade ägg och embryon samt framställning av befruktade ägg för forskning i avvaktan på del förslag som begärs i motionens yrkande 1.

I motionerna So22 (vpk) och So24 (fp) har, som ovan framgått, föreslagits förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen. Som en konsekvens av de överväganden som ligger bakom detta ställningstagande hemställs även om förbud mol viss hantering av befruktade ägg.

I motion So23 (c) godtas befruktning utanför kroppen i vissa fall. Motionären anser emellertid att den nuvarande metoden med hormonbehandling av kvinnan, som ofta ger ett stort antal ägg vilka av naturliga skäl inte samtliga bör implanteras, inte är etiskt godtagbar då varje befruktat ägg är en mänsklig person med en unik genetisk uppsättning. Uttag av ägg bör i stället enligt motionären följa det naturliga förloppet där endast ett litet antal ägg, 1-3 stycken, tas ut, befruktas och samtliga implanteras. Frysning skall enligt motionären således inte få förekomma och inte heller experiment eller genterapi på befruktade ägg.

In-vitro-fertilisering inleds som beskrevs ovan (s. 3) med att kvinnan får hormonbehandling så att äggstockarna producerar fler ägg än vanligt (oftast 5-10 stycken). Äggen plockas ut när de antas vara mogna och läggs i näringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med äggen. Om befruktningen går bra befruktas fler än de 3-4 ägg som efter ett lill två dygn skall föras in i kvinnans livmoder. Skälet till att inte fler befruktade ägg återförs till kvinnans livmoder är att man så långt det är möjligt vill undvika flerbarnsgraviditeter, som medför ökade risker för såväl kvinnan som de

blivande barnen. Om färre befruktade ägg återförs lill kvinnans livmoder SoU 1987/88:26

minskar möjligheterna lill lyckad implantation ytterligare. De överblivna

befruktade äggen kan frysas ner och förvaras i delta tillstånd under lång tid.

Socialministern anför i propositionen (s. 9) att enligt hennes mening de mest

livsdugliga av samtidigt utplockade och befruktade ägg bör få väljas för

implantation. Socialministern fortsätter: "Naturen själv gör en sådan

sortering. Om ett defekt ägg befruktas leder del ofta till spontanabort." I

propositionen görs dessutom bedömningen all befruktade ägg bör få förvaras

i fryst tillstånd under högst ett år (s. 14-15), vilket beräknas räcka för

behandling av kvinnan. Som skäl för ställningstagandet i propositionen

anförs:

Metoden att frysa befruktade ägg medför att man bara behöver göra etl ingrepp för alt ta ut ägg ur kvinnan. När de uttagna äggen har befruktats för man in några av dem i kvinnans livmoder. De övriga befruktade äggen fryses för att kunna användas vid ett senare befruktningsförsök, om del första misslyckats. Fryslekniken innebär också att de befruktade äggen inte behöver återföras till kvinnan direkt utan kan implanteras vid en något senare tidpunkt, när kvinnan inte längre får hormonbehandling. Förutsättningarna för all det implanterade ägget skall fästa i livmodern är nämligen sämre, när kvinnan just fått hormonbehandling. Rent allmänt kan man alltså säga att fryslekniken förenklar och förbilligar metoden att avla barn genom befruktning utanför kroppen.

Socialministern anför vidare alt socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av befruktade ägg.

Beträffande frågan om forskning på befruktade ägg anförs (s. 4) att socialministern har för avsikt att återkomma lill denna i samband med ställningstagandena lill gen-etikkommitténs betänkande. I avvaktan härpå bör enligt propositionen (s. 10) inte annan forskning än metodforskning få förekomma. Med melodforskning avses enligl propositionen forskning i syfte att förbättra tekniken med befruktning utanför kroppen. I propositionen anförs också att tekniken inte bör användas för att enbart för forskning skapa befruktade ägg.

Utskottet vill inledningsvis i detta sammanhang anföra följande. Utskottet har ovan tagit ställning för all verksamhet med befruktning utanför kroppen; skall få bedrivas i Sverige. Det är då enligt utskottels uppfattning ell oeftergivligt krav att den sålunda accepterade verksamheten får bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och med största hänsyn tagen till såväl moderns som del/de blivande barnets/barnens bästa.

Befruktning utanför kroppen är som tidigare påpekats en tekniskt komplicerad metod och på olika sätt påfrestande för kvinnan. Endast 15-20 % av de behandlade kvinnorna föder ett barn. Genom hormonbehandling mognar som tidigare nämnts fler ägg än normalt. Detta ger i och för sig möjlighet att söka befrukta fler ägg än det antal som skall implanteras. Om detta lyckas - vilket inte alls kan garanteras - kan de mest livskraftiga befruktade äggen väljas ut för implantation varigenom möjligheten att den första implanlationen skall lyckas ökar. Om detta inte blir fallet kan en ny implantation göras senare utan föregående hormonbehandling, vilket i sin tur ökar möjligheten till lyckad implantation. Hormonbehandling i samband

1* Riksdagen 1987/88.12 saml. Nr 26

med ofrivillig barnlöshet är dessutom en sedan lång tid tillbaka etablerad SoU 1987/88:26

metod som i sig hjälper många kvinnor alt bli gravida. Mot den bakgrunden

kan inte ulskoltet se något skäl att förändra nuvarande teknik med

hormonbehandling av kvinnan inför en planerad in-vitro-fertilisering. Enligt

utskottets mening bör vidare del antal befruktade ägg införas i kvinnans

livmoder som. mot bakgrund av den medicinska erfarenheten, ger störst

sannolikhet för att implanlationen skall lyckas, men inte medför risk för en

graviditet med oacceptabelt många foster. Utskottet avstyrker mol bakgrund

av det anförda motion So23 (c) i aktuella delar.

Då det gäller hanteringen av överblivna befruktade ägg talar enligl utskottets uppfattning medicinska skäl klart för all frysning skall tillåtas, framför allt för att kvinnan - om den första implanlationen misslyckas - skall kunna behandlas på nytt under bästa möjliga förutsättningar. Utskottet kan inte heller finna att eliska skäl talar emot ett sådant förfarande. Utskottet avstyrker således motion So24 (fp) yrkande 2 i aktuell del.

Utskottet vill samtidigt understryka all syftet med metoden endast skall vara all möjliggöra bästa möjliga behandlingsresultat. Frysning under längre lid än ett år bör därför inte få komma i fråga. En förutsättning för förvaring av befruktade ägg i fryst tillstånd och senare användning bör också, som framhålls i propositionen, vara all del behandlade paret samtycker. Socialstyrelsen bör därför snarast utarbeta allmänna råd om hanteringen av befruktade ägg och rutiner för övervakningen av verksamheten.

Som utskottet inledningsvis anförde måste vidare den accepterade IVF-verksamheten få bedrivas så professionellt som möjligt och med begagnande av bästa möjliga metoder. Del finns därför enligt utskottets mening ingen anledning att förhindra melodforskning i den begränsade mening som anges i propositionen (s. 10). Annan forskning - och därmed givetvis genterapi - bör dock inte få förekomma innan riksdagen fått möjlighet att ta ställning till hithörande frågor i samband med all regeringen redovisar sina överväganden med anledning av gen-etikkommitténs förslag. När det däremot gäller forskning på obefruktade ägg och spermier kan konstateras att sådan' förekommit under lång tid. Utskottet anser inte att riksdagen nu har anledning att la något initialiv för att hindra sådan forskning. Utskottet avstyrker med del anförda motionerna So22 (vpk) yrkande 3 delvis och So24 (fp) yrkande 2 delvis.

Utskottet erinrar slutligen om att socialministern avser att återkomma till frågan om forskning på befruktade ägg i samband med sina ställningstaganden lill gen-etikkommitténs belänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. Utskottet förutsätter all regeringen i del sammanhanget överväger behovet av föreskrifter bl.a. för hanteringen av befruktade ägg.

Ägg-och spermadonation

I motion Sö21 av Margitta Edgren (fp) och Ulla Tilländer (c) anför motionärerna inledningsvis all de ansluter sig lill proposifionens förslag att inte tillåla vare sig ägg- eller spermadonation vid befruktning utanför kroppen. Motionärerna kan emellertid inte godta de i propositionen angivna motiveringarna lill detta förslag. Enligt motionärerna är skillnaderna

biologiskt och psykologiskt så stora mellan spermadonation och äggdonation SoU 1987/88:26 i samband med befruktning utanför kroppen att det inte är korrekt att säga alt dessa kan jämställas etiskt. Motionärerna hemställer all detta ges regeringen till känna.

1 motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att" riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att ägg- och spermadonation ej får förekomma.

Propositionsförslaget innebär, som ovan framgått, all befruktning utanför , kroppen med en utomstående äggivare eller spermagivare förbjuds. Som motivering lill förbudet anförs i propositionen att befruktning med donerade ägg inte kan etiskt försvaras dä en sådan befruktning strider mot den mänskliga livsprocessen och i så hög grad har karaktär av teknisk konstruktion alt den är ägnad alt skada människosynen. Det framhålls all barnels arvsanlag kommer att härröra från en annan kvinna än den kvinna som bär fram och föder barnet.

Då del gäller befruktning utanför kroppen med donerad sperma anförs i propositionen inledningsvis alt ur genetisk synpunkt föreligger ingen större skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Även denna form av befruktning utanför kroppen innebär en så stor manipulation av den mänskliga livsprocessen att den är ägnad alt skada människosynen, anförs detvidare.

Utskottet konstaterar att den enda form av in-vitro-fertilisering som tillämpas i Sverige är att ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen. I propositionens förslag lill lag om befruktning utanför kroppen fastslås att detta skall vara enda tillåtna metod. Som framhålls i propositionen föreligger ur strikt genetisk synpunkt ingen större skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Både ägg och sperma behövs och är lika viktiga för att en ny individ skall bh till. Tekniskt är däremot äggdonation en förhållandevis komplicerad och resurskrävande metod medan spermadonation är enkel.

En naturlig graviditet innebär att ett ägg i en kvinnas kropp förenas med en utifrån kommande spermie och bildar ett embryo. Varken makeinsemina-tion, givarinsemination eller befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare innebär något avsteg från denna princip. Vid äggdonation däremot är resultatet av den konstlade befruktningen en graviditet som avviker från den naturliga genom att det inte finns något genetiskt samband mellan den gravida kvinnan och fostret. Utskottet har förståelse för att denna avvikelse från den naturliga processen av en del människor kan ses som så djupgående att äggdonation enligt deras uppfattning inte kan jämställas med spermadonation.

Enligt utskottets mening innebär såväl ägg- som, spermadonation i samband med befruktning utanför kroppen en så stor manipulation av den mänskliga livsprocessen att de inte bör godtas från humanistisk och etisk synpunkt. Del finns dessutom skäl att rent allmänt ha en restriktiv inställning i frågor av denna art. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag att befruktning utanför kroppen i kombination ined ägg- eller spermadonation inte skall tillåtas. Även i framtiden bör självfallet gälla att varken ägg- eller spermadonation godtas vid befruktning utanför kroppen. Yrkandet i motion

So22 (vpk) är således tillgodosett i denna del och avstyrks därför. SoU 1987/88:26

Ulskoltet har ovan utvecklat skälen för sitt ställningstagande till här aktuell del av propositionsförslaget. Någon anledning till ytterligare riksdagsultalande i frågan föreligger enligt utskottets mening inte. Motion So21 (fp och c) avstyrks därför.

Surrogatmoderskap

S.k. surrogatmoderskap innebär alten kvinna på beställning av ell par föder ett barn och överlämnar det, eventuellt mol ett större vederlag, lill paret. Vanligen kommer ägg och/eller spermier från paret. Surrogatmoderskap har - såvitt känt - inte kommit till användning i Sverige, men det förekommer utomlands.

I motion So22 (vpk) yrkas att surrogatmoderskap inte skall få förekomma (yrkande 3 delvis).

1 propositionen konstateras (s. 14) att i den form där det är fråga om att surrogatmodern bär fram en annan kvinnas biologiska barn skulle surrogatmoderskap omöjliggöras geriom ett förbud mot äggdonation. Socialministern föreslår att denna form av befruktning utanför kroppen inte skall vara tillåten.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag alt befruktning utanför kroppen med donerade ägg skall vara förbjuden. Därigenom förbjuds även den form av surrogatmoderskap som innebär att en kvinna bär fram en annan kvinnas biologiska barn. Motion So22 (vpk) är således tillgodosedd i här aktuell del och avstyrks.

Vad gäller andra typer av surrogatmoderskap erinras i propositionen om att dåvarande inseminationsulredningen påpekat att möjligheten för ofruktsamma alt skaffa barn genom surrogatmoderskap i Sverige är omgärdad av en rad hinder. I de fall surrogatmodern får vederlag för sin medverkan hindras fullföljandet av en adoption av bestämmelsen att adoptionsansökningen inte får bifallas om det från någon sida har getts eller utlovats ersättning (4 kap. 6 § 2 stycket föräldrabalken). Även i övrigt strider surrogatmoderskap enligt utredningen mot gällande rättsgrundsatser i Sverige. Sålunda är del en väsentlig förutsättning för att förfarandet skall kunna genomföras all någon annan än den gravida kvinnan själv skall ha bestämmanderätt över barnet redan på fosterstadiet. Vidare torde förfarandet förutsätta all det juridiska avtalet mellan det beställande paret och surrogatmodern skall tä över de gängse bestämmelserna om adopfion.

Enligl utskottets mening saknas anledning till riksdagsinitialiv såvitt nu är i fråga. Motion So22 (vpk) avstyrks således även i dessa delar.

Transplantation av äggstockar

I motion So22 (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att transplantalion av äggstockar ej skall få förekomma.

I propositionen (s. 13) anförs att frågan om transplantation av äggstockar
bör las upp av transplantationsutredningen. I frågan anförs (s. 12-13) att en
fråga med nära anknytning till frågan om äggdonation är transplantation av
äggstockar. Sådana transplanlalioner i barnalstringssyfte förekommer inte i 12

dag och anses kunna bli akluellaförst långt in i framtiden. En transplantation SoU 1987/88:26

av äggstockar skulle kunna ha åtminstone två syften. Del ena skulle vara att

ge en kvinna som saknar äggstockar eller har något fel på dessa möjligheter

att bli gravid. Det andra skulle vara att ge en kvinna nya äggstockar för att

möjliggöra produktion av hormoner som hon saknar och som kan ha

betydelse för hennes hälsa.

Utskottet delar uppfattningen att frågan om transplantation av äggstockar bör behandlas av transplantationsutredningen. Som anförs i propositionen förekommer sådana transplantationer inte i dag och anses kunna bli aktuella först långt in i framtiden. Mot bakgrund härav anser utskottet inte att det, i avvaktan på resultatet av transplantationsutredningens arbete, finns anledning till något sådant ställningstagande som begärs i motion So22 (vpk). Motionen avstyrks i berörd del.

Forskning om barnlöshetens orsaker

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om anvisande av medel för att främja forskning om barnloshelens orsaker (yrkande 4). Motionärerna anför all ett skäl till att kunskapen om orsakerna lill barnlöshet är så ringa är att forskning på detta område förekommit i myckel liten omfattning. Forskningsinsatserna har inriktats på befruktning utanför kvinnans kropp. Forskning och lagstiftning tycks enligt motionärernas uppfattning än en gång medverka till att dölja ett strukturellt problem - miljöförstöringen som hot också mot vår fortplantningsförmåga - genom att anvisa individuella lösningar, här i form av konstgjorda befruktningsalternafiv. Motionärerna framhåller att forskning om orsakerna till barnlöshet är synnerligen angelägen och måste få rejält med resurser.

I propositionen anförs (s. 5) att del är en utomordentligt viktig uppgift för forskningen att belysa utvecklingen av den ofrivilliga ofruktsamheten, analysera vilka orsakerna är och föreslå åtgärder för att förebygga ofruktsamhet.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat frågor om mer forskning i frågan om ofrivillig barnlöshet. I betänkandet SoU 1985/86:18 (s. 20) erinrade utskottet med anledning av en motion (s) om all medicinska forskningsrådet (MFR) stöder flera projekt där såväl manlig som kvinnlig inferlilitet studeras samt att delegationen för social forskning (DSF) stött ett projekt angående psykologiska aspekter på inferlilitet. Utskottet framhöll ånyo sitt tidigare uttalande (se SoU 1984/85:2 y s. 9) att det behövs mer forskning i frågan om orsakerna till ofrivillig barnlöshet. Slutligen anförde utskottet alt det som tidigare framhållits bör ankomma på ansvariga myndigheter att bedöma vilka forskningsprojekt som bör beviljas medel.

Som anförs både i motionen och i propositionen är forskning om
barnlöshetens orsaker synnerligen angelägen. Även utskottet har tidigare
framhållit att mer forskning på detta område behövs och förutsätter alt detta
beaktas av de anslagsbeviljande myndigheterna. Enligt utskottets mening
finns inte anledning för riksdagen att ta något inifiafiv i frågan. Utskottet
avstyrker därför motion So22 (vpk) yrkande 4. 13

Allmänna medicinsk-etiska frågor SoU 1987/88:26

I motion So423 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ramlag till skydd för individens personliga värdighet avseende skydd för del mänskliga livet från konceptionen, rätlen till omanipulerad arvsmassa, avvisande av en kvahtetsinriktad, utsorterande fosterdiagnostik, starkt begränsad rätt till in-vitro-ferlilisalion, avvisande av frysning, experiment och genterapi på befruktade mänskliga ägg samt rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livels helgd.

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som ger möjlighet alt anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början (yrkande 1). Motionären anför att en analys av faror och eventuella fördelar med den aktuella tekniken måste utgöra själva grunden för riksdagens ställningstagande till befruktning utanför kroppen samt erinrar om att riksdagen enhälligt har ställt sig bakom socialutskottets uppfattning i SoU 1986/87:7 där det framförs att regeringens förslag lill riksdagen bör läggas fram "så samlat som möjligt, så att riksdagen ges tillfälle att anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningar, som den medicinska utvecklingen kring det mänskliga livels början aktualiserar". Skrämmande exempel från andra länder visar enligt motionären alt del är myckel svårt att logiskt motivera och bevara fasta men godtyckliga gränser och överenskomna villkor för den biologiska reproduklionshanteringen.

I motion So470 av Ulla Tilländer m.fl. (c) hemställs alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om den etiska grundsyn som bör vara utgångspunkt för pohtiska beslut till följd av den medicinska utvecklingen. Enligl motionärerna är det viktigt att alla ställningstaganden med etiska följder grundas på samma människosyn. Del finns enligt motionärerna betydande risker med att fatta beslut i en frågeställning i taget utan att ställa besluten på en och samma eliska grund. Motionärerna anför vidare att vårt samhälle vilar på en kristen och humanistisk människosyn. Det innebär att man i varje beslut måste sträva efter att slå vakt om varje individs integritet, grundtrygghet och rätt. Enligt motionärernas mening är del angeläget att inför kommande beslut med etiska implikationer formulera en etisk plattform vad gäller synen på människa och människovärde, vilken kan nå allmän anslutning.

Frågor om de etiska frågeställningar som rör den medicinska utvecklingen
kring det mänskliga livels början har behandlats av utskottet tidigare, senast i
betänkandena SoU 1987/88:4 och SoU 1986/87:7.1 det sistnämnda betänkan
det gavs en redogörelse för bl.a. de grundläggande fri- och rättigheterna
enligt 2 kap. regeringsformen, bestämmelserna i 1974 års abortlag, vissa
internafionella regler och deklarafioner, utredningar av intresse i detta
sammanhang saml tidigare riksdagsbehandling. I betänkandet SoU 1987/,
88:4 erinrade utskottet om att del i betänkandet SoU 1986/87:7 uttalat att del
vore önskvärt all regeringens förslag i de aktuella frågorna lades fram för
riksdagen under år 1987 och så samlat som möjligt, så alt riksdagen gavs
tillfälle alt anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningar, som den
medicinska utvecklingen kring del mänskliga livels början aktualiserar.
Utskottet konstaterade därefter att något sådant förslag inte var alt vänta 14

från regeringen vare sig under hösten 1987 eller våren 1988. Ulskoltet SoU 1987/88:26
anförde därefter: ■

Som uiskottei uttalade i sitt betänkande SoU 1986/87:7 går utvecklingen på den medicinska teknologins och forskningens områden myckel snabbt. Frågorna är komplexa och går delvis i varandra på ett sådant sätt att ett övergripande principiellt resonemang måste föras för att ställning skall kunna tas i olika delfrågor. Utskottet är riiedvetet om att den snabba utvecklingen gör att varje ställningstagande kan komma all behöva omprövas mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Del faktum alt ny kunskap hela tiden tillkommer är emellertid inget skäl för att avvakta med den övergripande politiska diskussionen. Utskottet ser del alltså som angeläget att riksdagen inom kort får en samlad redovisning av det aktuella lägel inom forskningen och de etiska problem vartill ställning måste tas. Alt arbetet inom regeringskansliet inte bedrivs med denna inriktning är allvarligt. Risken är uppenbar att politikerna kan försättas i en situation då nya medicinska tekniker tas i bruk och blir etablerade utan alt riksdagen har givits möjlighet all lägga fast de vägledande principerna.

Utskottet förutsätter därför att regeringen skyndsamt fullföljer del arbete på de behandlade områdena som inletts av gen-etikkommittén och dåvarande inseminationsulredningen och som fortsatts av bl.a. det medicinsk-etiska rådet. I avvaktan därpå kan utskottet inte heller nu förorda att riksdagen binder sig för någon viss uppfattning i de aktuella frågorna [såsom yrkas i motion So453 (c)].

Som utskottet anförde i betänkandet SoU 1987/88:4 gör den snabba utvecklingen på den medicinska teknologins och forskningens område att man måste vara beredd på att dagens ställningstaganden kan komma alt behöva omprövas längre fram mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Delta får dock inte leda till handlingsförlamning eller lill att välmofiverade beslut uppskjuts alltför länge i avvaktan på ytterligare material. Utskottet har således vid behandlingen av den nu aktuella propositionen ansett det vara nödvändigt och möjligt alt ta ställning till regeringens förslag om in-vitro-fertilisering, trots att någon samlad redovisning av de eliska frågor som den medicinska utvecklingen kring det mänskliga livels början aktualiserar ännu inte kunnat lämnas till riksdagen.

Inom regeringskansliet har arbetet med regeringens förslag med anledning av gen-etikkommitténs betänkande nu påbörjats. Utredningen om del ofödda barnet arbetar ännu med frågor rörande bl.a. fosterdiagnostiken.

Utskottet vill i konsekvens med tidigare ställningstagande inte heller nu förorda att riksdagen binder sig för någon viss uppfattning i här aktuella frågor, bortsett från dem som behandlats i anslutning lill förslagen i den nu ' aktuella propositionen. Motion So423 (c) avstyrks sålunda.

Utskottet vill på nytt framhålla det angelägna i alt regeringen snarast fullföljer det arbete som inletts av gen-etikkommittén och som fortsatts av bl.a. det medicinsk-etiska rådet samt att,regeringens arbete bedrivs med inriktningen alt ge riksdagen underlag för en övergripande principiell diskussion kring de etiska frågeställningar som rör livets början. Som framgår av det ovan anförda har emellertid riksdagen vid två tillfällen uttalat sig för att få en samlad redovisning av det aktuella läget inom forskningen och möjlighet all ta ställning i ett helhetsperspektiv. Regeringen bör intensifiera

sitt arbete i syfte att ge riksdagen underlag till sådant ställningstagande. SoU 1987/88:26 Detta bör med anledning av motion So24 (fp) yrkande 1 och motion So470 (c) ges regeringen till känna.

Fosterdiagnostik

I motion So435 av Ulla Tilländer och Rosa Östh (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fosterdiagnostik m.m. Motionärerna anför att svar på frågor om del ofödda barnets ställning har karaktären av kompromisser och är resultatet av en ofta känslig vägning av moraliskt motverkande ståndpunkter. Slutsatsen är alt det är räll och sunt all frågor som gäller abort, fosterdiagnostik etc/behandlas i medvetande om att det gäller en samvetskonflikt. Mofionärerna påpekar att kunskapen om fosterdiagnostik och genteknik inte i sig är ond. Det som kan vara ont är dels användningen av kunskapen, dels tillämpningen. Motionärerna framhåller särskilt riskerna med framtida möjligheter att manipulera med arvsanlag och med ett eventuellt tillskapande av en lista som anger vilka sjukdomstillstånd som skall få efterforskas med fosterdiagnostik genom DNA- eller RNA-analys. Även om det rör sig om mycket allvarliga sjukdomstillstånd är det ändå en sanktionerad hållning av negativ art mot svaga grupper, anför motionärerna.

Frågor som rör skyddet för den mänskliga individen i förhållande till den vetenskapliga utvecklingen på områden som genteknik ocb fosterdiagnostik har behandlats vid etl flertal tillfällen av utskottet. En motion (c) som i huvudsak överensstämmer med nu aktuell motion behandlades av ulskoltet senast i betänkandet SoU 1987/88:4 om genteknik m.m. Utskottet erinrade om alt utredningen om del ofödda barnet (Ju 1981:04) sedan början av hösten 1987 arbetar med frågor om fosterdiagnostik. Riksdagen borde därför enligl utskottets mening inte binda sig för något ställningstagande. Motionen avstyrktes.

Utredningen om det ofödda barnet arbetar ännu med bl.a. denna fråga. I avvaktan på alt utredningen redovisat sitt uppdrag vill utskottet inte nu binda sig för något ytterligare ställningstagande i frågan. Utskottet avstyrker således motion So435 (c).

Hantering av aborterade foster

1 motion So459 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Bengt A Klang(fp) hemställs alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om forskning och medicinsk användning av aborterade foster. I motionen anförs att man vid försök med hjärnceller från aborterade foster använder sig av celler som producerar dopamin, dvs. biologiskt aktiva och därmed : levande hjärnceller. I del enda fall abortmetod behandlats av forskningsefis-ka kommittén har man uttryckligen godkänt att fostret får tas ut i helt skick och inte sönderdelat. Här finns en uppenbar risk att man glider över en gräns som många av oss upplever djupt oetisk, dvs. börjar använda sig av levande foster för forskning och medicinsk behandling. Därför behövs enligt motionärerna en klar definition på vad som menas med döda foster. Motionärerna utgår ifrån att samma definition skall gälla som för redan födda

individer. Motionärerna framhåller vidare att det också är viktigt att SoU 1987/88:26

analysera vilken omfattning den här verksamheten kan få i framtiden.

Äldersförändringar i hjärnan är ju ett vanligt tillstånd. Finns det risk att det

kan bli brist på aborterade foster? Vilka vägar kan i så fall bli aktuella för att

tillgodose efterfrågan? Tekniskt kan man t.ex. i dag tillverka foster genom

befruktning utanför kvinnans kropp. Behov av foster kan också få en

hämmande inverkan på vår strävan alt minska antalet aborter. Motionärerna

anför slutligen att transplantationsutredningen har fått i uppgift att också

utreda frågan om forskning på aborterade foster. Enligt motionärernas

mening bör frågan om forskning med och medicinsk användning av

aborterade foster behandlas med förtur av utredningen.

Enligt del etiksystem som utvecklats för medicinsk forskning efter andra världskriget skall i princip all svensk medicinsk forskning som innefattar försök på människa etikgranskas av någon av de forskningsetiska kommittéerna i landet. Utgångspunkten för granskningen är dels Sveriges läkarförbunds läkarregler (senast antagna 1968), dels Helsingforsdeklarationen (senast reviderad 1983) och Hawaiideklarationen (1977). Reglerna är , rekommendationer, men för all forskningsanslag skall kunna erhållas från medicinska forskningsrådet och vissa andra forskningsfinansiärer fordras alt projektet granskats och godkänts av en etikkommitté. Även för forskning vid landstingets vårdinrättningar fordras godkänd etikgranskning.

Enligt vad utskottet inhämtat anses all forskning där celler från aborterade foster kommer till användning skola etikgranskas, eftersom forskningen innefattar försök på människa.

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk efik har antagit riktlinjer för användning av vävnad från foster. Dessa riktlinjer kommer inom kort att revideras. Vävnad får enligt såväl de gällande som de föreslagna riktlinjerna tas endast från döda foster. I de föreslagna riktlinjerna sägs vidare att eftersom död inte förutsätter celldöd i varje enskilt organ är del möjligt alt en kort tid efter döden tillvarata enskilda celler, vävnader eller organ för transplantation.

Det medicinsk-etiska rådet behandlar för närvarande bl.a. frågan om transplantation av vävnad från aborterade foster och säger i en promemoria den 25 mars 1988 sammanfattningsvis:

Etiska rådet konstaterar att de nu aktuella forskningsprojekten har granskats och godkänts av lokala forskningsetiska kommittéer. Till grund för etiska kommittéernas bedömning ligger bl.a. Läkaresällskapets "Provisoriska riktlinjer för användning av vävnad från foster i transplantationsverk-samhel".

På en punkt gör etiska rådet en annan bedömning än Läkaresällskapet i dess provisoriska riktlinjer; Det räcker inte med att kvinnan informerats och inte motsatt sig ingreppet. Enligt rådets mening bör i stället explicit samtycke inhämtas från kvinnan.

Medicinsk-etiska rådet konstaterar också att det nu aktuella forskningsprojektet utgör en liten del av ett större komplex. Rådet avser att noga följa utvecklingen på området och kommer att ha fortsatta diskussioner där frågan ses i ell vidare perspektiv.

Utskottet berörde de etiska frågor som uppkommer när det gäller Iransplan- SoU iy8//ö8:2ö lalionskirurgins behov av vävnad från aborterade foster i sitt betänkande SoU 1986/87:5 och yttrade följande:

Transplantalionsverksamhetens utveckling har bl.a. lett till att det i landet finns långt framskridna planer på användande av fostervävnad vid behandling av t.ex. Parkinsons sjukdom och diabetes. Forskning på området pågår. Inte heller dessa frågor kan överlämnas helt åt praxis. Inom regeringskansliet pågår emellertid redan arbete med olika frågor som gäller bl.a. transplantationer saml hanteringen av avlidna kroppar. Utskottet, som anser det lämpligt all frågor rörande hanteringen av aborterade foster övervägs i det sammanhanget, anser det därför inte påkallat med något riksdagens initiativ i denna del.

Regeringen tillsatte genom beslut den 26 mars 1987 transplantationsutredningen (S 1987:02). Enligl direkfiven (dir. 1987:17) skall utredaren bl.a. överväga och lämna förslag till vilka krav på samtycke som bör ställas för att få ta organ för transplantation. Bland de alternativ som övervägs bör enligt direktiven ingå krav på aktivt samtycke från givaren. Utredaren bör även överväga vilka insatser som behövs från samhällets sida för att fånga upp och på bästa sätt bereda sådana frågor kring transplantationer som kan ha etiska konsekvenser. I direktiven anförs vidare om de medicinsk-etiska frågeställningarna:

I samband med transplantationer uppkommer etiska frågeställningar både när åtgärden har karaktären av forskning och när den är etablerad vård och behandling. Om del i en framlid blir möjligt att ulföra transplantationer sorii kan ha genetiska konsekvenser är dessa naturligtvis av särskilt intresse i detta sammanhang. Flera instanser har från olika utgångspunkter till uppgift att bedöma etiska aspekter i samband med bl.a. transplanlalioner.

1 princip skall all medicinsk forskning som innefattar försök på människa granskas från eliska utgångspunkter av någon av de regionala forskningsetiska kommittéer som finns knutna lill de medicinska fakulteterna. Delta är ett krav för all få anslag från medicinska forskningsi-ådet (MFR). Landstingsför-, bundet utgav år 1981 en rekommendation lill sjukvårdshuvudmännen i frågan. Den innebär i korthet alt alla projekt som innefattar försök på människa måste vara granskade och godkända av forskningsetisk kommitté innan de får ulföras.

I direktiven anförs vidare, med hänvisning till ulskottets ovan nämnda betänkande, alt det för behandling av bl.a. Parkinsons sjukdom och diabetes i dag bedrivs forskning med aborterade foster och att utredaren bör överväga frågor rörande hanteringen av aborterade foster.

Utredningen behandlar frågan om samtycke med förtur och kommer alt behandla den frågan i sitt första betänkande som beräknas komma hösten 1989.

Utskottet behandlade vidare frågan pm omhändertagande av dödfött foster i sill yttrande SoU 1986/87:4 y till konstitutionsutskottet och yttrade då bl.a.:

Enligt utskottets mening bör all hantering inom sjukvården av döda kroppar
grundas på respekt för den döde och hänsyn till de efterlevande. Detta bör
principiellt gälla även hanteringen av foster och dödfödda barn. Rutiner bör jg

således finnas för all omhänderta dessa på ett värdigt och respektfullt sätt. SoU 1987/88:26 Utskottet är emellertid inte berett alt nu förorda någon bestämd lösning på frågan om formerna och ansvaret för omhändertagandet. Utskottet kan inte heller på nu tillgängligt material ta ställning till om olika regler bör gälla med hänsyn till när under graviditeten foslrets död inträffat.

I sill betänkande KU 1986/87:20 anförde konstitutionsutskottet:

Utskottet delar den uppfattning som kommit lill uttryck i motionen och i socialutskottels yttrande, nämligen att nuvarande ordningen - enligt vilken dödfödda foster omhändertas inom sjukvården på samma sätt som s.k. riskavfall - från eliska utgångspunkter är otillfredsställande. Utskottet anser alt åtgärder bör vidtas för alt få en ändring lill stånd så alt dödfödda foster blir slutligt omhändertagna på ett värdigt och respektfullt sätt. Uiskottei är emellertid inte berett att nu ta slutlig ställning lill vilken ordning som bör tillämpas i dessa fall. Enligt utskottets mening bör det uppdras åt regeringen att göra en översyn av den aktuella frågan i syfte att nå en etiskt acceptabel lösning.

Riksdagen beslutade att i enlighet med konstitulionsulskotlets förslag hos regeringen begära en översyn av rutinerna för omhändertagande av dödfött foster.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att överlämna konstilu-lionsulskottets, av riksdagen godkända, betänkande till transplantationsutredningen.

Beträffande den aktuella forskningen om en metod att bota Parkinsons sjukdom har utskottet inhämtat att man använder sig av hjärnceller från högst 11 veckor gamla foster. Vid forskning på foster eller där foslerceller kommer till användning krävs samtycke från modern. Hittills har räckt att modern informeras om planerad forskning, dess mål och i viss utsträckning metod, och inte motsätter sig forskningen, Enligl de nya riktlinjer som läkaresällskapet föreslår för användning av vävnad från döda foster, kommer att krävas att modern informeras om forskningen och sedan efter rimligt rådrum ger sitt samtycke till denna, i enlighet med vad det medicinsk-etiska rådet förordat.

Utskottet gör följande bedömning.

Frågor om forskning på eller användning av aborterade foster och om det slutliga omhändertagandel av dödfödda foster medför utomordentligt svåra etiska ställningstaganden. Utskottet har i olika sammanhang förordat att frågor om transplantation av fostervävnad och om del slutliga omhändertagandel av dödfödda foster, liksom frågor i anslutning lill abortverksamheten som sådan (se bl.a. utskottets betänkanden SoU 1984/85:11, SoU 1986/87:5 och SoU 1987/88:2), skall belysas närmare.

Som uiskottei redovisat ovan skäll emellertid frågor om hanteringen av
aborterade foster övervägas av transplantationsutredningen. I direktiven
hänvisas uttryckligen till utskottets uttalande att det i dag för behandling av
bl.a. Parkinsons sjukdom och diabetes bedrivs forskning med aborterade
foster. Det är således mol den bakgrunden som utredarens uppdrag i den
delen har givits. Enligt utskottets mening är något riksdagsinifiativ i
sammanhanget därför obehövligt. Utskottet vill dock betona all frågorna om 19

forskning på och medicinsk användning av aborterade foster bör bli föremål SoU 1987/88:26 för överväganden i en vidare ram ulan begränsning till transplantationsverksamheten.

En av iransplanlationsutredningens vikfigaste uppgifter är vidare alt överväga och lämna förslag till vilka krav på samtycke som bör ställas för alt få la organ för transplantation. Utskottet förutsätter alt utredaren även överväger frågan om formerna för moderns samtycke när fråga är om att använda ett aborlerat foster eller celler från ett sådant för forskningsändamål.

Utredningen skall, som ovan framgått, även överväga frågan om den slutliga hanteringen av dödfödda foster, vilket uiskottei också ser som en angelägen fråga.

Enligl utskottets mening är önskemålen i motion So459 (fp) således i allt väsentligt tillgodosedda. Motionen avstyrks därför.

Vissa frågor om de forskningsetiska kommittéerna m.m.

I motion So452 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförs om ökad offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas ställningstaganden. Motionärerna anför alt i regeringens, beslut alt inrätta det medicinsk-etiska rådet bl.a. angavs att rådet skulle fungera som ett organ för informations- och åsiksutbyle och att del borde ha rollen som förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och politiker. Del är enligl motionärerna uppenbart alt rådet hittills inte uppnått det syfte som avsågs i den ursprungliga motionen och socialutskottets betänkande. Åtgärder bör därför vidtas i syfte att uppnå erforderlig öppenhet kring de forskningseliska kommittéernas verksamhet.

En motion (fp) med samma syfte - att uppnå en större öppenhet kring de etiska kommittéernas ställningstaganden - behandlades av utskottet i betänkandet SoU 1985/86:18 s. 24-25.

Regionala forsknings-eliska kommittéer finns vid varje medicinsk fakul
tet. Kommittéerna utses av resp. högskolestyrelse/konsistorium och består
av 8 ä 12 forskare samt två lekmän, utsedda av sjukvårdshuvudmannen. I det
ovannämnda betänkandet klarlades bl.a. alt de forskningsetiska kommitté
erna är myndigheter i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening
och att varje svensk medborgare således har rätt att la del av kommitténs
allmänna handlingar i den mån uppgifterna inte omfattas av sekretess enligt
sekretesslagen. Många av de uppgifter som en etisk kommitté behöver för sin
bedömning omfattas dock av sekretess enligt 8 kap. 9 8 sekretesslagen.
Ulskoltet erinrade vidare om alt regeringen den 14 mars 1985 efler initiativ
av socialutskottet i betänkandet SoU 1984/85:4 inrättade det medicinsk
etiska rådet. I regeringens beslut angavs som en,av rådets uppgifter alt det
skulle fungera som ett organ för informations- och åsiktsutbyte och att del
borde ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen
och den politiska processen. Enligt vad utskottet hade erfarit skulle det
medicinsk-etiska rådet under våren 1986 komma att sammankalla företräda
re för bl.a. de forskningsetiska kommittéerna för diskussion. Utskottet 20

förutsatte att rådet, i den mån diskussionerna aktualiserade nya etiska SoU 1987/88:26

frågeställningar, i enlighet med sitt uppdrag skulle sprida kunskap härom till

politiker, andra beslutsfattare och lill folkopinionen. Avslutningsvis anförde

utskottet att även frågor om hur kommittéernas beslut kan nå allmänhetens

kännedom enligt utskottets mening är värda att diskuteras i rådet. Utskottet

fann mol bakgrund av det anförda alt motionen inte påkallade någon åtgärd

av riksdagen.

Regeringen beslutade den 18 februari 1988 alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa forskningseliska frågor. Utredaren bör enligt direktiven (dir. 1988:2) bl.a. lämna en redovisning för hur framför allt de medicinska granskningskommittéerna fungerar samt göra en bedömning av om del behövs en formell reglering av de organisatoriska formerna för etisk bedömning av forskningsprojekt.

Vid en hearing i socialutskottet med del medicinsk- eliska rådet den 14 april 1988 gav rådets ordförande en kort sammanfattning av rådels arbete under den tid rådet verkat samt redovisade vilka frågor rådet i den närmaste framtiden avsåg att ägna särskild uppmärksamhet. Vidare framhölls behovet av en nära kontakt med de etiska kommittéerna. Från rådets sida avser man att regelbundet besöka samtliga kommittéer och därigenom fördjupa kontakterna med forskarna så all rådet på ett tidigare stadium än vad som nu är möjligt kan ge sina synpunkter på planerad forskning. Belräffande den utåtriktade verksamheten anförde rådets representanter att rådet haft vissa svårigheter all nå ut i massmedia med rådels diskussioner och ställningstaganden. Rådet har därför bl.a. genom seminarier med inbjudna journalister försökt sprida kunskap om de frågor rådet diskuterar lill den större allmänheten, och denna verksamhet skall ytterligare intensifieras.

En av det medicinsk-etiska rådets huvuduppgifter är att vara etl forum för kontinuerligt informations- och åsiktsutbyte när det gäller sådan forskning och behandling som är känslig för den mänskliga integriteten eller kan påverka respekten för människovärdet. Rådet skall vara en förmedlande instans mellan vetenskap, folkopinion och politiskt ansvariga. Rådels arbete skall ske under öppna former och stimulera lill debatt. Utskottet är medvetet om alt det medicinsk-etiska rådet haft vissa svårigheter att nå ut till folkopinionen och att stimulera lill en öppen debatt. Dessa svårigheter har enligt vad som framkommit uppmärksammats även i rådet och insatser har gjorts för att öka den utåtriktade verksamheten. Yllerligare sådana insatser kommer att göras. Enligt utskottets mening torde det medicinsk-etiska rådets roll alt svara för ett utåtriktat informationsutbyte mellan forskare och politiker/samhällsopinion därigenom komma alt förstärkas. Av det anförda framgår att motion So452 (fp) redan är tillgodosedd. Den påkallar därmed ingen riksdagens åtgärd och avstyrks således.

I motion So415 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en kommitté för att följa och återföra kunskaper om den
nya biotekniken i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna
anför att mot bakgrund av den nya biologins utveckling det är av största
betydelse att diskutera både de möjligheter och de hot som är förenade med
den nya gentekniken. Kunskaperna ger valmöjligheter som är förenade med 21

stort ansvar, och fortsatt forskning måste förenas med en intensifierad etisk SoU 1987/88:26

debatt. Del är enligl motionärerna fråga om att ta ställning till vilken

kunskap vi vill ha och varför. För att kunna följa debatten och utvecklingen

inom den nya biotekniken bör, enligt motionärerna, en kommitté filisättas,

som också fortlöpande bör återföra information och kunskap lill riksdagens

ledamöter och andra politiska organ.

År 1980 inrättades delegationen för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen. Delegationen fick lill uppgift att bl.a. informera allmänheten om utvecklingen inom hybrid-DNA-området, att ge råd i skydds- och säkerhetsfrågor samt att anmäla lill regeringen om någon användning av tekniken kan ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunkter. Från den 1 juli 1987 har delegationens arbetsområde utvidgats lill att avse även näraliggande tekniker som övriga gentekniker och bioteknik.

Det medicinsk-etiska rådet har som ovan nämnts bland sina uppgifter att vara etl forum för informationsutbyte när det gäller forskning och behandling som är känslig för den mänskliga integriteten eller kan påverka respekten för människovärdet saml vara ett rådgivande organ i medicinsk-etiska frågor.

Utskottet konstaterar att delegationen för hybrid-DNA-frågor och det medicinsk-etiska rådet har uppgifter söm i huvudsak täcker vad som efterlyses i motion So415 (vpk). Det finns ingen anledning att nu tillskapa ytterligare organ på detta område. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning
utanför kroppen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sö22 yrkandena 1 och 2 och mofion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis,

2. beträffande äktenskap som förutsättning för befruktning utanför
kroppen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:So23 yrkandena 1, 2, 3 delvis och 4 delvis godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande återföring av alla befruktade ägg vid samma tillfälle alt riksdagen med avslag på motion 1987/88:So23 yrkandena 3 delvis och 4 delvis godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande/ry5Ai(>!g av befruktade ägg m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:24 yrkande 2 delvis,

5. belräffande forskning på befruktade ägg m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis och mofion So24 yrkande 2 delvis,

6. beträffande förbud mot ägg- och spermadonation

att riksdagen avslår motion 1987/88;So22 yrkande 3 delvis,

7. beträffande etiska skillnader mellan ägg- och spermadonation att riksdagen avslår motion 1987/88:So21,

8. belräffande s.k. surrogatmoderskap

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis,

9. beträffande transplantation av äggstockar 22
att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis.

10. beträffande lag om ändring i .föräldrabalken SoU 1987/88:26
all riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
föräldrabalken,

11. belräffande lag om befruktning utanför kroppen

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag lill lag om befruktning utanför kroppen,

12. beträffande forskning om barnlöshetens orsaker alt riksdagen avslår motion 1987/88;So22 yrkande 4,

13. beträffande skydd för individens personliga värdighet att riksdagen avslår motion 1987/88:So423,

14. beträffande de etiska frågeställningarna kring livets början

alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 1 och motion 1987/88:So470 som sin mening ger regeringen lill känna vad uiskottei anfört,

15. beträffande fosterdiagnostik

att riksdagen avslår motion 1987/88:So435,

16. belräffande medicinsk användning av aborterade foster att riksdagen avslår motion 1987/88:So459,

17. beträffande offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas ställningstaganden

all riksdagen avslår motion 1987/88:So452,

18. beträffande en bioteknikkommitté
alt riksdagen avslår mofion 1987/88:So415.

Stockholm den 24 maj 1988 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Anna-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Erik, Janson (s), Ingrid-Ronne Björkqvist (fp), Stina Gustavsson (c), Claes Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

Reservationer

1. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen (mom. 1)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels alt det avsnitt i betänkandet som på s. 6 börjar med "Utskottet delar" och på s. 7 slutar med "So24 (fp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är verksamheten med befruktning utanför
kroppen inte bara synnerligen resurskrävande och tekniskt komplicerad utan 23

också i högsta grad kontroversiell ur etisk synpunkt. Regeringen bör därför SoU 1987/88:26

snarast framlägga ett förslag som ger riksdagen möjlighet att anlägga en

helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början. I avvaktan på

ställningstagandet till detta förslag bör riksdagen enligt utskottets mening

inte ta ställning till det nu framlagda förslaget om verksamheten med

befruktning utanför kroppen. Del förhållandet att verksamheten bedrivits i

landet i närmare tio år kan enligt utskoltets mening inte få medföra att

riksdagen nu ser sig förhindrad att tills vidare förbjuda denna. Regeringen

bör därför återkomma till regeringen med förslag till förbud mot befruktning

utanför kroppen i avvaktan på det ovan nämnda förslaget. Detta bör

riksdagen med anledning av motion So24 (fp) yrkande 2 i motsvarande del ge

regeringen till känna. Härigenom tillgodoses delvis även motion So22 (vpk) i

aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. belräffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motion 1987/88:So22 yrkandena 1 och 2 och motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen (mom. 1)

Inga Lantz (vpk) anser

dels alt del avsnitt i betänkandet som på s. 6 som börjar med "Utskottet delar" och på s. 7 slutar med "So24 (fp)" bort ha följande lydelse:

Ofruktsamhet kan, som framhållits ovan, för många människor bli ett allvarligt personligt problem som kan orsaka stora påfrestningar. Utskottet vill dock framhålla att ofrivillig barnlöshet inte främst är ett medicinskt-tekniskt problem utan att det i själva verket handlar om grundläggande exislensiella frågor. Enligt utskottets mening måste det sociala föräldraskapet uppvärderas och andra lösningar på problemen kring barnlöshet sökas än in-vitro-fertilisering och insemination. Befruktning utanför kroppen är en tekniskt avancerad metod som förutsätter ett konstlat förfarande med kvinnans könsceller. En utbyggd biomedicinsk teknologi bygger dessutom i mycket på manipulation med mänskliga embryon. Utskottet kan inte dela den uppfattning som framförs i propositionen att verksamheten bör godtas. Ulskoltet ansluter sig till motion So22 yrkande 1 och 2 vari yrkas avslag på proposifionen och förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen. Utskottet avstyrker således propositionen och tillstyrker motionen (vpk). Regeringen bör sålunda snarast framlägga ett förslag om totalt förbud mot verksamheten. Härigenom tillgodoses delvis även motion So24 (fp) i aktuell del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa SoU 1987/88:26

1. beträffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av motion 1987/88:So22 yrkandena 1 och 2 och motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

3. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt
motiveringen till mom. 3)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels att del avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "befruktade ägg" bort ha följande lydelse;

Utskottet har ovan förordat att verksamhet med befruktning utanför kroppen skall förbjudas i Sverige i avvaktan på att regeringen framlägger ett förslag som ger riksdagen möjlighet att anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början. Mot bakgrund av delta ställningstagande bör under den tiden självfallet ingen verksamhet som syftar till att framställa eller bevara befruktade ägg för andra ändamål än att avla barn heller få förekomma. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna

5022 yrkande 3 delvis och So24 yrkande 2 delvis ge regeringen till känna.
Utskottet saknar mol bakgrund av del anförda anledning all närmare gä in på
frågor om metoder vid in-vitro-fertilisering och avstyrker således motion

5023 i aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa

4. beträffande frysning av befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande forskning på befruktade ägg m.m.

alt riksdageri med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis och motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

4. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt
motiveringen till mom. 3)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och pås. 10 slutar med "befruktade ägg" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan föreslagit att verksamhet med befruktning utanför kroppen skall förbjudas i Sverige. Utskottet anser dessutom att varken forskning på eller frysning av befruktade eller obefruklade ägg skall få förekomma. Delta bör riksdagen med anledning av motionerna So22 yrkande 3 delvis och So24 yrkande 2 delvis ge regeringen lill känna.

Utskottet saknar mot bakgrund av det anförda anledning att närmare gå in
på frågor om metoder vid in-vitro-fertilisering och avstyrker således motion 25

So23 i aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa SoU 1987/88:26

4. belräffande frysning av befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna'vad utskottet anfört,

5. beträffande forskning på befruktade ägg m.m.

alt riksdagen med anledning av mofion 1987/88;So22 yrkande 3 delvis och motion 1987/88;So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5, Transplantation av äggstockar (mom. 9)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 13 börjar med :'Utskottet delar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse;

Enligt ulskottets mening kan transplantation ay äggstockar, inte etiskt försvaras då ett sådant förfarande strider mot den mänskliga livsprocessen och har en sådan karaktär av teknisk konstruktion att den är ägnad att skada människosynen. Utskottet ansluter sig således till motion So22 (vpk) yrkande 3 delvis, vari yrkas att transplantation av äggstockar ej skall få förekomma. Regeringen bör snarast framlägga förslag i enlighet med vad utskottet nu anfört.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande transplantation av äggstockar att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskning om barnlöshetens orsaker (mom. 12)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att del avsnitt i betänkandet som på s. 13 börjar nied "Som anförs" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Som anförs både i motionen och i propositionen är forskning om barnlöshetens orsaker synnerligen angelägen. Ett skäl till att kunskapen om orsakerna till barnlöshet är så ringa torde vara just att forskning på detta område förekommit i alltför liten omfattning. Forskningen har också enligt utskottets mening i alltför stor omfattning inriktats på olika former av konstgjord befruktning. Enligt utskottets mening bör forskningen inriktas på frågor om orsakerna till barnlöshet och denna forskning bör ges särskilda resurser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion So22 (vpk) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträff ande forskning om barnlöshetens orsaker att riksdagen med anledning av motion I987/88:So22 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Medicinsk användning av aborterade foster (mom. 16) SoU 1987/88:26
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Som utskottet" och på s. 20 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att frågor om hantering i olika bertiärkelser av aborterade foster bereds eller skall beredas i transplantationsutredningen men att närmare direktiv för dessa delar av utredningsuppdraget inte lämnats. Utskottet vill därför klargöra att enligt utskottets mening transplantationsutredningen, i samband med sin översyn av reglerna för samtycke vid donation av organ, även bör särskilt överväga vilken typ av samtycke som skall lämnas och hur detta skall ske, när fråga är om att använda ett aborlerat foster eller celler från ett sådant för forskningsändamål. Utskottet anser vidare all utredningen, vid sitt arbete med frågor om hanteringen av aborterade foster, bör överväga frågorna om forskning på och medicinsk användning av dessa foster utan begränsning till transplantationsverksamheten. Utredningen bör även överväga frågan om den slutliga hanteringen av dödfödda foster. Frågan om forskning med och medicinsk användning av aborterade foster bör enligt utskottets mening behandlas med förtur av utredningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion So459 (fp) ge regeringen till känna.

dels alt utskottet under mom. 16 bort hemställa

16. beträffande medicinsk användning av aborterade foster att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So459 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Medicinsk användning av aborterade foster (motiveringen
till mom.16)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Inga Lantz (vpk) anser

alt del avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Som utskottet" och på s, 20 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tagit ställning mot att forskning på befruktade ägg skall fä förekomma. Som en konsekvens av delta ställningstagande kan utskottet inte heller godta forskning på aborterade foster. Något utredningsuppdrag av den art som efterlyses i motion So459 (fp) är därför obehövligt. och motionen avstyrks.

9. En bioteknikkommitté (mom. 18)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 22 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det mot bakgrund av den nya biologins utveckling av största betydelse att diskutera både de möjligheter och de hot som är förenade med den nya gentekniken. Det är i det sammanhanget

nödvändigt att utvecklingen på området följs och att information om denna SoU 1987/88:26 förs ut. Enligt utskottets mening bör en särskild kommitté tillsättas för att fullgöra dessa uppgifter. Detta bör riksdagen med anledning av motion So415 (vpk) ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa 18. belräffande en bioteknikkommitté att riksdagen med anledning av motion 1987/88;So415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ägg- och spermadonation

Inga Lantz (vpk) anför:

I propositionen har föreslagils all varken ägg- eller spermadonation skall få förekomma i samband med befruktning utanför kroppen. Utskottet har anfört att såväl ägg- som spermadonation i,dessa sammanhang innebär en så stor manipulation av den mänskliga livsprocessen att de inte bör godtas från humanistisk och etisk synpunkt samt tillstyrkt propositionens förslag. Utskottet har framhållit att det även i framtiden självfallet bör gälla att varken ägg- eller spermadonation godtas vid befruktning utanför kroppen. Jag vill understryka detta.

2. Surrogatmoderskap

Inga Lantz (vpk) anför:

Genom det av utskottet förordade förbudet mol äggdonation omöjliggörs den form av surrogatmoderskap där del är fråga om att surrogatmodern bär fram en annan kvinnas biologiska barn. Även andra typer av surrogatmoderskap är enligt propositionen omgärdade av en rad hinder. Jag förutsätter att ställningstagandet mot alla typer av surrogatmoderskap - liksom är fallet vad gäller ägg- och spermadonation - gäller även för all framlid.

I proposition 1987/88:160 framlagda lagförslag SoU 1987/88:26

Bilaga 1 Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att det i 1 kap. föräldrabalken' skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 78

Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes kropp med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn tdl samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets fader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn fill samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.

2 Förslag till SoU 1987/88:26

Lag om befruktning utanför kroppen Bilaga

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte att avla barn.

2 § Införande i en kvinnas kropp av ett ägg som har befruktats utanför kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans eget och har befruktats med makens eller sambons »perma.

3 § Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid allmänna sjukhus.

4 § Den som vanemässigl eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Innehållsförteckning

Sammanfattning :............................................................ 1

Propositionen.................................................................. 1

Motionerna...................................................................... 2

Motioner väckta med anledning av propositionen .......... 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988....... 2

Utskottet......................................................................... ....... 3

Bakgrund ........................................................................ ....... 3

Propositionsförslaget i huvuddrag.................................. ....... 4

Fråga om förbud mot verksamhet med befruktning utanför

kroppen........................................................................... ....... 5

Lagstiftningens närmare innehåll.................................... ....... 7

Äktenskap som förutsättning för in-vitro-fertilisering ..... 7

Hantering av befruktade ägg.......................................... 8

Ägg- och spermadonation ............................................. 10

Surrogatmoderskap ........................................................ 12

Transplantation av äggstockar........................................ 12

Forskning om barnloshelens orsaker............................... 13

Allmänna medicinsk-etiska frågor.................................... .... 14

Fosterdiagnostik ............................................................ .... 16

Hantering av aborterade foster....................................... .... 16

Vissa frågor om de forskningsetiska kommittéerna m.m. .... 20

Hemställan...................................................................... .... 22

Reservationer.................................................................. .... 23

1. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen (mom. 1) av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) 23

2. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen (mom. I) av Inga Lantz vpk 24

3. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt motiveringen

till mom. 3) av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)...................... 25

4. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom, 4 och 5 samt motiveringen

till mom. 3) av Inga Lantz (vpk) ..................................... 25

5. Transplantation av äggstockar (mom. 9) av Inga Lantz (vpk) 26

6. Forskning om barnlöshetens orsaker (mom. 12) av Inga Lantz (vpk) 26

7. Medicinsk användning av aborterade foster (mom. 16) av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) 27

8. Medicinsk användning av aborterade foster (motiveringen till mom.

16) av Inga Lantz (vpk) ................................................. .... 27

9. En bioteknikkommitté (mom. 18) av Inga Lantz (vpk) . .... 27

Särskilda yttranden........................................ .............. .... 28

1. Ägg- och spermadonation (av Inga Lantz vpk)............ .... 28

2. Surrogatmoderskap (av Inga Lantz vpk)..................... .... 28

Bilaga: I proposition 1987/88:160framlagda lagförslag .. .... 29

SoU 1987/88:26