Socialutskottets betänkande

1987/88:26

om befruktning utanför kroppen, m.m.
(prop. 1987/88:160)

SoU

1987/88:26

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1987/88:160 om befruktning
utanför kroppen jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet behandlar dessutom sex motioner som väckts under
allmänna motionstiden och som rör mera övergripande medicinsk-etiska
frågor.

Propositionen innehåller förslag till en ny bestämmelse i föräldrabalken
som reglerar faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning
utanför kroppen. Bestämmelsen innebär att om ett barn har avlats genom
befruktning utanför kroppen med samtycke av moderns make eller sambo,
skall mannen som har lämnat samtycket anses som barnets fader. 1
propositionen läggs vidare fram förslag om en ny lag som skall reglera
verksamheten med befruktning utanför kroppen som sådan. Utskottet
tillstyrker propositionens förslag. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1989.

Med anledning av två motioner (fp och c) om de etiska frågeställningarna
kring livets början anför utskottet att regeringen bör intensifiera sitt arbete i
syfte att ge riksdagen underlag till ett ställningstagande utifrån ett helhetsperspektiv.
Vad utskottet anfört föreslås riksdagen ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Mot utskottets ställningstagande att tillåta verksamhet med befruktning
utanför kroppen samt beträffande hantering av befruktade ägg reserverar sig
två ledamöter (fp, vpk). Samma ledamöter reserverar sig dessutom beträffande
utskottets ställningstagande då det gäller hantering av aborterade

foster.

Till betänkandet fogas två särskilda yttranden av utskottets vpk-ledamot.

Propositionen

1 proposition 1987/88:160 om befruktning utanför kroppen har regeringen
(socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de av lagrådet granskade
förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om befruktning utanför kroppen.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

1 Riksdagen 1987/88. 12 sami. Nr 26

Rättelse: S. 27 rad 27 Står: 3 Rättat till: 4 S. 28 sista raderna: Bilaga 160 utgår

Motionerna

SoU 1987/88:26

Motioner väckta med anledning av propositionen

1987/88:So21 av Margitta Edgren och Ulla Tillander (fp. c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skillnaden mellan spermadonation och äggdonation.

1987/88:So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1987/88:160,

2. att riksdagen beslutar om förbud mot provrörsbefruktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vare sig
surrogatmoderskap. transplantation av äggstockar, ägg- och spermadonation
eller forskning pä befruktade eller obefruktade ägg får förekomma,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anvisande av medel för att
främja forskning om barnlöshetens orsaker.

!987/88:So23 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lydelse av 1 kap. 7
§ lagen om ändring i föräldrabalken,

2. att riksdagen beslutar att bifalla den i motionen föreslagna lydelsen av 1
kap. 7 § lagen om ändring i föräldrabalken, innebärande att paragrafen
enbart skall avse gifta par.

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om befruktning
utanför kroppen.

4. att riksdagen beslutar att bifalla motionens förslag till lag om befruktning
utanför kroppen, innebärande att samtliga befruktade ägg vid befruktning
utanför kroppen återförs till livmodern, att de ej fryses och att
experiment eller genterapi på sådana ej får förekomma.

1987/88:So24 av ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger möjlighet att anlägga
en helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot befruktning
utanför kroppen, djupfrvsning av befruktade ägg och embryon samt
framställning av befruktade ägg för forskning i avvaktan på att det förslag
som avses i motionens första yrkande kan presenteras riksdagen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988

1987/88:So415 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en kommitté för att följa och återföra kunskap om den
nya biotekniken i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:So423 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ramlag till skydd för individens personliga värdighet
avseende skydd för det mänskliga livet från konceptionen, rätten till
omanipulerad arvsmassa, avvisande av en kvalitetsinriktad, utsorterande
fosterdiagnostik, stark begränsad rätt till in-vitro-fertilisering, avvisande av
frysning, experiment och genterapi på befruktade mänskliga ägg samt
rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livets helgd.

1987/88:So435 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fosterdiagnostik m.m.

1987/88:So452 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas
ställningstaganden.

1987/88:So459 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Bengt A Klang (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskning och medicinsk användning av aborterade foster.

1987/88:So470 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den etiska
grundsyn, som bör vara utgångspunkt för politiska beslut till följd av den
medicinska utvecklingen.

Utskottet

Bakgrund

Man räknar med att mellan 10 och 15 % av alla gifta och samboende par är
ofrivilligt barnlösa. För många av dem är det ett allvarligt problem.
Orsakerna till ofrivillig barnlöshet står oftast att finna i olika biologiska
störningar, skador eller missbildningar hos kvinnan eller mannen. Dessa kan
i sin tur ha orsakats av t ex. skadliga ämnen eller vissa sexuellt överförbara
sjukdomar.

Manga ofrivilligt barnlösa par accepterar barnlösheten utan att vidta några
speciella åtgärder. Andra försöker få adoptera barn. Ett ökande antal vänder
sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Endast i omkring hälften av
fallen leder dock utredning och behandling till en graviditet. Av de par som är
ofrivilligt barnlösa är det ungefär hälften som försöker få ett adoptivbarn
eller bli behandlade inom hälso- och sjukvården för sin infertilitet. Ca 1 600
barn adopteras årligen i Sverige, huvudsakligen från länder utanför Europa.

Befruktning utanför kroppen är en relativt ny metod som används framför
allt när kvinnan har fel på äggledarna eller när mannen har för få sädesceller
för befruktning på naturlig väg. För kvinnan har hittills den vanligaste
behandlingen varit ett kirurgiskt ingrepp där man försökt öppna äggledarna.
Enligt dåvarande inseminationsutredningen skulle uppskattningsvis 4 000-5
000 par vara intresserade av att få barn genom befruktning utanför kroppen.

Befruktning utanför kroppen går till så att ett eller flera ägg tas ut ur en
k\inna. befruktas utanför hennes kropp och därefter återförs till kvinnans
livmoder. I medicinsk terminologi kallas metoden in-vitro-fertilisering eller
bara IVF. Tekniken kallas ibland också provrörsbefruktning.

Kvinnan får hormonbehandlingar så att äggstockarna producerar fler ägg
än vanligt (oftast 5-10 ägg). Äggens tillväxt följs med ultraljud och
hormonanalyser och plockas ut när de antas vara mogna. Äggen läggs
därefter i näringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med äggen.
Efter ett till två dygn förs sedan 3-5 av de befruktade äggen åter in i kvinnans
livmoder.

SoU 1987/88:26

3

Befruktning utanför kroppen är tekniskt sett en förhållandevis komplicerad
och resurskrävande metod. Det är relativt sett få försök som lyckas, dvs.
som resulterar i ett barn. Man räknar med att ca 15-20 % av de behandlade
kvinnorna föder ett barn.

Vid befruktning utanför kroppen finns en viss ökad risk för för tidig
förlossning och även en ökad risk för utomkvedshavandeskap. Såvitt man vet
innebär tekniken ingen ökad risk för skada på barnet.

Sedan är 1978 - då det första "provrörsbarnet” föddes i England - har
metoden fatt stor spridning. Den tillämpas vid mer än 500 kliniker i världen.
Hittills har mer än 5 000 barn fötts genom IVF-behandling.

I Sverige används metoden för närvarande vid ett tiotal kliniker, varav tre
privata. Det första svenska barnet som kom till pä detta sätt föddes år 1982.
Sedan dess har minst 150 barn fötts.

Det finns flera olika tänkbara törmer av befruktning utanför kroppen.

Den enda form av in-vitro-fertilisering som tillämpas i Sverige är att ett gift
eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen.

Propositionsförslaget i huvuddrag

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om befruktning utanför
kroppen med ikraftträdande den 1 januari 1989. Lagstiftningen beståravdels
en liv bestämmelse i föräldrabalken om faderskapet till barn som har kommit
till genom befruktning utanför kroppen, dels en ny lag om verksamheten som
sådan med befruktning utanför kroppen. Den nya bestämmelsen i föräldrabalken
innebär att ett barn som har kommit till genom befruktning utanför
kroppen med samtycke av moderns make eller sambo får samma rättsliga
ställning i förhållande till denne som om barnet hade kommit till på naturlig
väg. Denne man skall alltså anses som barnets rättslige far.

Den föreslagna lagen om befruktning utanför kroppen skall tillämpas
endast på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte att avla
barn (avhjälpa ofrivillig barnlöshet), 1 §. Frågan om forskning på befruktade
ägg har tagits upp i gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk
integritet. Socialministern avser att senare återkomma till regeringen
med sina förslag i den frågan samtidigt som hon redovisar sina övriga
ställningstaganden till gen-etikkommitténs betänkande. I avvaktan härpå
bör enligt propositionen endast metodforskning få förekomma. Enligt
socialministern bör vidare befruktade ägg få förvaras i fryst tillstånd under
högst ett år och socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av
befruktade ägg.

Behandling enligt lagen föreslås få utföras endast på en kvinna som är gift
eller sambo och endast om ägget är kvinnans eget och har befruktats med
makens eller sambons sperma. En förutsättning är vidare att maken eller
sambon skriftligen samtycker till behandlingen. 2 §. S.k. surrogatmoderskap
avvisas helt liksom ägg- och spermadonation.

Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd utföras
annat än vid allmänna sjukhus, 3 §.

Slutligen innehåller lagförslaget en straffbestämmelse av innebörd att den
som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 § döms till

SoU 1987/88:26

4

böter eller fängelse i högst sex månader, 4 §.

Den som avser att försöka få barn genom befruktning utanför kroppen bör
slutligen enligt socialministerns bedömning erbjudas psyko-social rådgivning.
Det bör enligt socialministern ankomma på socialstyrelsen att utfärda
allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

Beträffande bördsfrågan gäller att för barn som föds efter befruktning
utanför kroppen med könsceller från ett gift par är den rättsliga situationen
enligt nuvarande ordning klar. I och med att barnet föds i äktenskapet anses
den äkta mannen vara far till barnet (1 kap. 1 § FB). Moderskapet råder det
ju ingen tvekan om i dessa fall. Nuvarande bestämmelse om barnets börd är
alltså tillräcklig i dessa fall.

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med könsceller från
ett samboende par är situationen mera oklar. Detta gäller även i det fall då
två makar skilts innan barnet är fött. Även i det senare fallet anses barnet
nämligen fött av föräldrar som inte är gifta med varandra.

Lagförslaget om ändring i föräldrabalken innebär att föräldrabalken
kompletteras så att faderskap för barn som tillkommit genom befruktning
utanför kroppen kan fastställas. Bestämmelsen har utformats på samma sätt
som tidigare bestämmelse om faderskap efter insemination (1 kap. 6 § FB). 1
propositionen anförs (s. 17) att det får förutsättas att den man som godtagit
att hans sambo befruktas utanför kroppen med hans sperma i de allra flesta
fall kommer att godkänna faderskapet. Om mannen av någon anledning
skulle vägra erkänna faderskapet är det emellertid osäkert om faderskapet
kan fastställas enligt nuvarande ordning. Barnet harju visserligen avlats med
mannens sperma men detta har inte skett genom samlag, anförs det i
propositionen. I syfte att undanröja den oklarhet som kan uppstå i detta
hänseende bör därför en ny bestämmelse tas in i 1 kap. FB så att 1 kap. 2-5 §§
samma balk blir tillämplig även i fall då barnet tillkommit genom befruktning
utanför kroppen.

Fråga om förbud mot verksamhet med befruktning utanför
kroppen

1 två motioner ifrågasätts om verksamhet med befruktning utanför kroppen
alls skall vara tillåten i Sverige.

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen avslår
regeringens proposition 1987/88:160 (yrkande 1) och att riksdagen beslutar
om förbud mot provrörsbefruktning (yrkande 2). Motionärerna anför
inledningsvis att ofrivillig barnlöshet inte främst är ett medicinskt-tekniskt
problem utan att det i själva verket handlar om grundläggande existentiella
frågor. Barnlöshet kan dock vara ett stort psykiskt och socialt problem för
mänga par men detta kan. framhåller motionärerna, lösas på andra sätt än
genom in-vitro-fertilisering eller insemination. Att adoptera barn är ett sätt,
och det sociala föräldraskapet måste enligt motionärerna uppvärderas och
jämställas med det biologiska. Befruktning utanför kroppen är en tekniskt
avancerad metod som förutsätter ett konstlat förfarande med kvinnans
könsceller. Metoden är dessutom dyrbar och föga framgångsrik. Enligt
motionärernas uppfattning måste man ha en återhållsam inställning till en

SoU 1987/88:26

5

utbyggd biomedicinsk teknologi, eftersom den i mycket bygger pä manipulation
med mänskliga embryon,

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag som ger möjlighet att anlägga en helhetssyn på de
etiska frågeställningarna kring livets början (yrkande 1 i motionen, vilket
behandlas nedan, s. 14 f.) samt att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förbud mot befruktning utanför kroppen i avvaktan på att det förslag som
avses i motionens första yrkande kan presenteras riksdagen (yrkande 2 i
motsvarande del). Motionären anför att verksamheten med befruktning
utanför kroppen inte bara är synnerligen resurskrävande och tekniskt
komplicerad utan också i högsta grad kontroversiell ur etisk synpunkt.
Motionären anser därför att verksamheten bör förbjudas till dess riksdagen
får tillfälle att anlägga en helhetssyn på de etiska frågorna kring det
mänskliga livets början. Motionären anför att en analys av faror och
eventuella fördelar med den aktuella tekniken måste utgöra själva grunden
för riksdagens ställningstagande till befruktning utanför kroppen.

Som framhållits i propositionen kan ofruktsamhet för inte så få människor
bli ett allvarligt personligt problem som kan orsaka stora påfrestningar.
Metoden att genom befruktning utanför kroppen hjälpa ofruktsamma par att
få biologiska barn är sedan slutet av 1970-talet medicinskt etablerad, och
sådan verksamhet bedrivs numera överallt i världen. I Sverige föddes det
första barnet som avlats utanför kroppen 1982 och metoden används nu vid
åtminstone 10 kvinnokliniker. Liksom i fråga om insemination gäller att
metoden fyller en funktion för vissa av de makar eller sammanboende som
inte kan få barn på naturlig väg. Metoden är emellertid till skillnad från
insemination tekniskt avancerad, och befruktningen sker utanför moderns
kropp. Enbart detta förhållande bör dock enligt propositionen (s. 8) inte göra
att metoden förbjuds. Socialministern anför vidare (s. 9) bl.a. att det enligt
hennes uppfattning inte är någon stor skillnad från etisk synpunkt mellan att
befrukta en kvinnas ägg utanför kroppen med sperma från hennes make eller
sambo och att genom ett kirurgiskt ingrepp öppna äggledarna så att
befruktning kan ske på naturlig väg. I båda fallen försöker man hjälpa en
kvinnas och hennes mans egna ägg- och sädesceller att mötas.

Utskottet delar propositionens syn och anser sålunda att befruktning
utanför kroppen i parförhållanden för att avhjälpa barnlöshet i princip bör
godtas. Utskottet är samtidigt medvetet om att det finns frågor kring den i
och för sig godtagna verksamheten som kräver ytterligare överväganden.
Enligt utskottets uppfattning är det dock angeläget - framför allt av hänsyn
till barnens intressen - att verksamheten lagregleras så snart som möjligt.
Den omständigheten att inte alla närliggande frågor kan lösas samtidigt bör
alltså inte göra att ställningstagandet till den rättsliga regleringen av
verksamhet med befruktning utanför kroppen uppskjuts med den rättsosäkerhet
detta skulle innebära. Utskottet kan inte heller se ett temporärt
förbud som en tänkbar lösning. Skulle det visa sig att den föreslagna lagen
behöver modifieras med hänsyn till senare lagstiftningsåtgärder på närliggande
områden får detta självfallet övervägas på grundval av då tillgängligt
material.

SoU 1987/88:26

6

Utskottet tillstyrker alltså att propositionsförslaget läggs till grund för
lagstiftning och avstyrker motionerna So22 (vpk) yrkandena 1 och 2 och So24
(fp) yrkande 2 i motsvarande del. Till det närmare innehållet i lagen
återkommer utskottet i det följande. Utskottet återkommer även (s. 14 f.) till
behovet av fortsatta utredningsinsatser, bl.a. av den art som efterlyses i
motion So24 (fp).

Lagstiftningens närmare innehåll

Några särskilda regler om faderskap till barn som kommit till genom
befruktning utanför kroppen finns inte i vårt land. När barn föds i ett
bestående äktenskap skall mannen i äktenskapet anses som barnets far enligt
den s.k. faderskapspresumtionen i föräldrabalken. Är modern ogift eller har
en faderskapspresumtion hävts, torde det föreligga svårigheter att rättsligt
binda någon vid faderskapet till ett barn som avlats genom befruktning
utanför kroppen.

Också bestämmelser om verksamheten med befruktning utanför kroppen
som sådan saknas. Verksamheten ses i dag som en medicinsk behandling och
är endast underkastad de regler som allmänt gäller för sådan behandling.

Den närmare innebörden av ändringen i föräldrabalken och den föreslagna
särskilda lagstiftningen har beskrivits ovan (s. 4-5). Bestämmelsen i
föräldrabalken har utformats efter mönster från motsvarande bestämmelse
om faderskapet till barn som kommit till genom insemination, 1 kap. 6 §
föräldrabalken.

Äktenskap som förutsättning för in-vitro-fertilisering

I motion So23 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar avslå
regeringens förslag till skrivning av 1 kap. 7 § i Lag om ändring i
föräldrabalken (yrkande 1), att riksdagen beslutar bifalla den i motionen
föreslagna skrivningen av 1 kap. 7 § i Lag om ändring i föräldrabalken,
innebärande att paragrafen enbart skall avse gifta par (yrkande 2), att
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om befruktning utanför
kroppen (yrkande 3 i motsvarande de 1) samt att riksdagen beslutar bifalla
motionens förslag till Lag om befruktning utanför kroppen (yrkande 4 i
motsvarande de 1).

Motionären anser att bl.a. av hänsyn till barnets bästa äktenskap bör vara
ett grundvillkor för befruktning utanför kroppen.

Den enda form av in-vitro-fertilisering som förekommer i Sverige är att ett
gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför
kroppen. I propositionen föreslås också att befruktning enligt den nya lagen
endast skall få utföras på en kvinna som är gift eller sambo. Motsvarande
bestämmelse finns i lagen (1984:1140) om artificiell insemination. 1 samband
med att inseminationslagen antogs diskuterades om den metoden skulle få
användas även på ensamstående kvinnor. Såväl socialutskottet som lagutskottet
avstyrkte då aktuell motion (vpk). Socialutskottet anförde bl.a. (SoU
1984/85:2 y s. 3) att det knappast råder några delade meningar om att det är
önskvärt att ett barn har inte bara en mor utan även en far samt att utskottet
inte ansåg det godtagbart att helt beröva barnet en fadersgestalt. Någon

SoU 1987/88:26

7

diskussion om att inskränka tillämpningsområdena för de angivna fertiliseringsmetoderna
till att avse endast gifta par har inte förts.

Utskottet vill med anledning av den nu aktuella motionen erinra om att de
par som kan komma i fråga för in-vitro-fertilisering har, efter det att de
misslyckats med att få barn på naturlig väg, genomgått omfattande och delvis
påfrestande utredningar på fertilitetsklinik. De har haft kontakt med kurator
eller liknande och får förmodas noga ha tänkt igenom sin situation. Enligt
utskottets uppfattning finns ingen anledning att begränsa rätten till befruktning
utanför kroppen till gifta par. Däremot finns, som ovan framgått,
anledning att av hänsyn till barnet begränsa metodens användning till fasta
parförhållanden. Utskottet avstyrker alltså motion So23 yrkandena 1, 2, 3
och 4 såvitt nu är i fråga.

Hantering av befruktade ägg

Frågan om hantering av befruktade ägg i olika avseenden berörs i motionerna
So22 (vpk), So23 (c) och So24 (fp).

1 motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att
forskning på befruktade eller obefruktade ägg inte skall få förekomma.

I motion So23 av Alf Svensson (c) föreslås (yrkandena 3 delvis och 4 delvis)
att riksdagen i stället skall anta den av motionären föreslagna lagstexten
vilken innebär att samtliga befruktade ägg vid befruktning utanför kroppen
skall återföras till livmodern vid samma tillfälle.

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist begärs (yrkande2 delvis) förslag
till förbud mot djupfrysning av befruktade ägg och embryon samt framställning
av befruktade ägg för forskning i avvaktan på det förslag som begärs i
motionens yrkande 1.

I motionerna So22 (vpk) och So24 (fp) har, som ovan framgått, föreslagits
förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen. Som en konsekvens
av de överväganden som ligger bakom detta ställningstagande
hemställs även om förbud mot viss hantering av befruktade ägg.

I motion So23 (c) godtas befruktning utanför kroppen i vissa fall.
Motionären anser emellertid att den nuvarande metoden med hormonbehandling
av kvinnan, som ofta ger ett stort antal ägg vilka av naturliga skäl
inte samtliga bör implanteras, inte är etiskt godtagbar då varje befruktat ägg
är en mänsklig person med en unik genetisk uppsättning. Uttag av ägg bör i
stället enligt motionären följa det naturliga förloppet där endast ett litet antal
ägg, 1-3 stycken, tas ut. befruktas och samtliga implanteras. Frysning skall
enligt motionären således inte få förekomma och inte heller experiment eller
genterapi på befruktade ägg.

In-vitro-fertilisering inleds som beskrevs ovan (s. 3) med att kvinnan får
hormonbehandling så att äggstockarna producerar fler ägg än vanligt (oftast
5-10 stycken). Äggen plockas ut när de antas vara mogna och läggs i
näringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med äggen. Om
befruktningen går bra befruktas fler än de 3-4 ägg som efter ett till två dygn
skall föras in i kvinnans livmoder. Skälet till att inte fler befruktade ägg
återförs till kvinnans livmoder är att man så långt det är möjligt vill undvika
flerbarnsgraviditeter, som medför ökade risker för såväl kvinnan som de

SoU 1987/88:26

8

blivande barnen. Om färre befruktade ägg återförs till kvinnans livmoder
minskar möjligheterna till lyckad implantation ytterligare. De överblivna
befruktade äggen kan frysas ner och förvaras i detta tillstånd under lång tid.
Socialministern anför i propositionen (s. 9) att enligt hennes mening de mest
livsdugliga av samtidigt utplockade och befruktade ägg bör få väljas för
implantation. Socialministern fortsätter: ”Naturen själv gör en sådan
sortering. Om ett defekt ägg befruktas leder det ofta till spontanabort.” I
propositionen görs dessutom bedömningen att befruktade ägg bör få förvaras
i fryst tillstånd under högst ett år (s. 14-15), vilket beräknas räcka för
behandling av kvinnan. Som skäl för ställningstagandet i propositionen
anförs:

Metoden att frysa befruktade ägg medför att man bara behöver göra ett
ingrepp för att ta ut ägg ur kvinnan. När de uttagna äggen har befruktats för
man in några av dem i kvinnans livmoder. De övriga befruktade äggen fryses
för att kunna användas vid ett senare befruktningsförsök, om det första
misslyckats. Frystekniken innebär också att de befruktade äggen inte
behöver återföras till kvinnan direkt utan kan implanteras vid en något
senare tidpunkt, när kvinnan inte längre får hormonbehandling. Förutsättningarna
för att det implanterade ägget skall fästa i livmodern är nämligen
sämre, när kvinnan just fått hormonbehandling. Rent allmänt kan man alltså
säga att frystekniken förenklar och förbilligar metoden att avla barn genom
befruktning utanför kroppen.

Socialministern anför vidare att socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om
hanteringen av befruktade ägg.

Beträffande frågan om forskning på befruktade ägg anförs (s. 4) att
socialministern har för avsikt att återkomma till denna i samband med
ställningstagandena till gen-etikkommitténs betänkande. I avvaktan härpå
bör enligt propositionen (s. 10) inte annan forskning än metodforskning få
förekomma. Med metodforskning avses enligt propositionen forskning i
syfte att förbättra tekniken med befruktning utanför kroppen. I propositionen
anförs också att tekniken inte bör användas för att enbart för forskning
skapa befruktade ägg.

Utskottet vill inledningsvis i detta sammanhang anföra följande. Utskottet
har ovan tagit ställning för att verksamhet med befruktning utanför kroppen
skall få bedrivas i Sverige. Det är då enligt utskottets uppfattning ett
oeftergivligt krav att den sålunda accepterade verksamheten får bedrivas i
enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och med största hänsyn
tagen till såväl moderns som det/de blivande barnets/barnens bästa.

Befruktning utanför kroppen är som tidigare påpekats en tekniskt
komplicerad metod och på olika sätt påfrestande för kvinnan. Endast 15-20
% av de behandlade kvinnorna föder ett barn. Genom hormonbehandling
mognar som tidigare nämnts fler ägg än normalt. Detta ger i och för sig
möjlighet att söka befrukta fler ägg än det antal som skall implanteras. Om
detta lyckas - vilket inte alls kan garanteras - kan de mest livskraftiga
befruktade äggen väljas ut för implantation varigenom möjligheten att den
första implantationen skall lyckas ökar. Om detta inte blir fallet kan en ny
implantation göras senare utan föregående hormonbehandling, vilket i sin
tur ökar möjligheten till lyckad implantation. Hormonbehandling i samband

SoU 1987/88:26

9

1* Riksdagen 1987188.12 sami. Nr26

med ofrivillig barnlöshet är dessutom en sedan lång tid tillbaka etablerad
metod som i sig hjälper många kvinnor att bli gravida. Mot den bakgrunden
kan inte utskottet se något skäl att förändra nuvarande teknik med
hormonbehandling av kvinnan inför en planerad in-vitro-fertilisering. Enligt
utskottets mening bör vidare det antal befruktade ägg införas i kvinnans
livmoder som, mot bakgrund av den medicinska erfarenheten, ger störst
sannolikhet för att implantationen skall lyckas, men inte medför risk för en
graviditet med oacceptabelt många foster. Utskottet avstyrker mot bakgrund
av det anförda motion So23 (c) i aktuella delar.

Då det gäller hanteringen av överblivna befruktade ägg talar enligt
utskottets uppfattning medicinska skäl klart för att frysning skall tillåtas,
framför allt för att kvinnan - om den första implantationen misslyckas - skall
kunna behandlas på nytt under bästa möjliga förutsättningar. Utskottet kan
inte heller finna att etiska skäl talar emot ett sådant förfarande. Utskottet
avstyrker således motion So24 (fp) yrkande 2 i aktuell del.

Utskottet vill samtidigt understryka att syftet med metoden endast skall
vara att möjliggöra bästa möjliga behandlingsresultat. Frysning under längre
tid än ett år bör därför inte få komma i fråga. En förutsättning för förvaring av
befruktade ägg i fryst tillstånd och senare användning bör också, som
framhålls i propositionen, vara att det behandlade paret samtycker. Socialstyrelsen
bör därför snarast utarbeta allmänna råd om hanteringen av
befruktade ägg och rutiner för övervakningen av verksamheten.

Som utskottet inledningsvis anförde måste vidare den accepterade IVFverksamheten
få bedrivas så professionellt som möjligt och med begagnande
av bästa möjliga metoder. Det finns därför enligt utskottets mening ingen
anledning att förhindra metodforskning i den begränsade mening som anges i
propositionen (s. 10). Annan forskning - och därmed givetvis genterapi - bör
dock inte få förekomma innan riksdagen fått möjlighet att ta ställning till
hithörande frågor i samband med att regeringen redovisar sina överväganden
med anledning av gen-etikkommitténs förslag. När det däremot gäller
forskning på obefruktade ägg och spermier kan konstateras att sådan
förekommit under lång tid. Utskottet anser inte att riksdagen nu har
anledning att ta något initiativ för att hindra sådan forskning. Utskottet
avstyrker med det anförda motionerna So22 (vpk) yrkande 3 delvis och So24
(fp) yrkande 2 delvis.

Utskottet erinrar slutligen om att socialministern avser att återkomma till
frågan om forskning på befruktade ägg i samband med sina ställningstaganden
till gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet.
Utskottet förutsätter att regeringen i det sammanhanget överväger behovet
av föreskrifter bl.a. för hanteringen av befruktade ägg.

Ägg- och spermadonation

I motion So21 av Margina Edgren (fp) och Ulla Tillander (c) anför
motionärerna inledningsvis att de ansluter sig till propositionens förslag att
inte tillåta vare sig ägg- eller spermadonation vid befruktning utanför
kroppen. Motionärerna kan emellertid inte godta de i propositionen angivna
motiveringarna till detta förslag. Enligt motionärerna är skillnaderna

SoU 1987/88:26

10

biologiskt och psykologiskt så stora mellan spermadonation och äggdonation
i samband med befruktning utanför kroppen att det inte är korrekt att säga
att dessa kan jämställas etiskt. Motionärerna hemställer att detta ges
regeringen till känna.

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ägg- och spermadonation
ej får förekomma.

Propositionsförslaget innebär, som ovan framgått, att befruktning utanför
kroppen med en utomstående äggivare eller spermagivare förbjuds. Som
motivering till förbudet anförs i propositionen att befruktning med donerade
ägg inte kan etiskt försvaras då en sådan befruktning strider mot den
mänskliga livsprocessen och i så hög grad har karaktär av teknisk konstruktion
att den är ägnad att skada människosynen. Det framhålls att barnets
arvsanlag kommer att härröra från en annan kvinna än den kvinna som bär
fram och föder barnet.

Då det gäller befruktning utanför kroppen med donerad sperma anförs i
propositionen inledningsvis att ur genetisk synpunkt föreligger ingen större
skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Även denna form av
befruktning utanför kroppen innebär en så stor manipulation av den
mänskliga livsprocessen att den är ägnad att skada människosynen, anförs
det vidare.

Utskottet konstaterar att den enda form av in-vitro-fertilisering som
tillämpas i Sverige är att ett gift eller samboende pars egna ägg- och
sädesceller befruktas utanför kroppen. I propositionens förslag till lag om
befruktning utanför kroppen fastslås att detta skall vara enda tillåtna metod.
Som framhålls i propositionen föreligger ur strikt genetisk synpunkt ingen
större skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Både ägg och
sperma behövs och är lika viktiga för att en ny individ skall bli till. Tekniskt är
däremot äggdonation en förhållandevis komplicerad och resurskrävande
metod medan spermadonation är enkel.

En naturlig graviditet innebär att ett ägg i en kvinnas kropp förenas med en
utifrån kommande spermie och bildar ett embryo. Varken makeinsemination,
givarinsemination eller befruktning utanför kroppen med utomstående
spermagivare innebär något avsteg från denna princip. Vid äggdonation
däremot är resultatet av den konstlade befruktningen en graviditet som
avviker från den naturliga genom att det inte finns något genetiskt samband
mellan den gravida kvinnan och fostret. Utskottet har förståelse för att
denna avvikelse från deri naturliga processen av en del människor kan ses
som så djupgående att äggdonation enligt deras uppfattning inte kan
jämställas med spermadonation.

Enligt utskottets mening innebär såväl ägg- som spermadonation i
samband med befruktning utanför kroppen en så stor manipulation av den
mänskliga livsprocessen att de inte bör godtas från humanistisk och etisk
synpunkt. Det finns dessutom skäl att rent allmänt ha en restriktiv inställning
i frågor av denna art. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag att
befruktning utanför kroppen i kombination med ägg- eller spermadonation
inte skall tillåtas. Även i framtiden bör självfallet gälla att varken ägg- eller
spermadonation godtas vid befruktning utanför kroppen. Yrkandet i motion

SoU 1987/88:26

11

So22 (vpk) är således tillgodosett i denna del och avstyrks därför.

Utskottet har ovan utvecklat skälen för sitt ställningstagande till här
aktuell del av propositionsförslaget. Någon anledning till ytterligare
riksdagsuttalande i frågan föreligger enligt utskottets mening inte. Motion
So21 (fp och c) avstyrks därför.

Surrogatnioderskap

S.k. surrogatnioderskap innebär att en kvinna på beställning av ett par föder
ett barn och överlämnar det, eventuellt mot ett större vederlag, till paret.
Vanligen kommer ägg och/eller spermier från paret. Surrogatmoderskap har
- såvitt känt - inte kommit till användning i Sverige, men det förekommer
utomlands.

I motion So22 (vpk) yrkas att surrogatmoderskap inte skall få förekomma
(yrkande 3 delvis).

1 propositionen konstateras (s. 14) att i den form där det är fråga om att
surrogatmodern bär fram en annan kvinnas biologiska barn skulle surrogatmoderskap
omöjliggöras genom ett förbud mot äggdonation. Socialministern
föreslår att denna form av befruktning utanför kroppen inte skall vara
tillåten.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag att befruktning utanför
kroppen med donerade ägg skall vara förbjuden. Därigenom förbjuds även
den form av surrogatmoderskap som innebär att en kvinna bär fram en annan
kvinnas biologiska barn. Motion So22 (vpk) är således tillgodosedd i här
aktuell del och avstyrks.

Vad gäller andra typer av surrogatmoderskap erinras i propositionen om
att dåvarande inseminationsutredningen påpekat att möjligheten för ofruktsamma
att skaffa barn genom surrogatmoderskap i Sverige är omgärdad av
en rad hinder. I de fall surrogatmodern får vederlag för sin medverkan
hindras fullföljandet av en adoption av bestämmelsen att adoptionsansökningen
inte får bifallas om det från någon sida har getts eller utlovats
ersättning (4 kap. 6 § 2 stycket föräldrabalken). Även i övrigt strider
surrogatmoderskap enligt utredningen mot gällande rättsgrundsatser i
Sverige. Sålunda är det en väsentlig förutsättning för att förfarandet skall
kunna genomföras att någon annan än den gravida kvinnan själv skall ha
bestämmanderätt över barnet redan på fosterstadiet. Vidare torde förfarandet
förutsätta att det juridiska avtalet mellan det beställande paret och
surrogatmodern skall ta över de gängse bestämmelserna om adoption.

Enligt utskottets mening saknas anledning till riksdagsinitiativ såvitt nu är i
fråga. Motion So22 (vpk) avstyrks således även i dessa delar.

Transplantation av äggstockar

I motion So22 (vpk) hemställs (yrkande 3 delvis) att transplantation av
äggstockar ej skall få förekomma.

I propositionen (s. 13) anförs att frågan om transplantation av äggstockar
bör tas upp av transplantationsutredningen. I frågan anförs (s. 12-13) att en
fråga med nära anknytning till frågan om äggdonation är transplantation av
äggstockar. Sådana transplantationer i barnalstringssyfte förekommer inte i

SoU 1987/88:26

12

dag och anses kunna bli aktuella först långt in i framtiden. En transplantation
av äggstockar skulle kunna ha åtminstone två syften. Det ena skulle vara att
ge en kvinna som saknar äggstockar eller har något fel på dessa möjligheter
att bli gravid. Det andra skulle vara att ge en kvinna nya äggstockar för att
möjliggöra produktion av hormoner som hon saknar och som kan ha
betydelse för hennes hälsa.

Utskottet delar uppfattningen att frågan om transplantation av äggstockar
bör behandlas av transplantationsutredningen. Som anförs i propositionen
förekommer sådana transplantationer inte i dag och anses kunna bli aktuella
först långt in i framtiden. Mot bakgrund härav anser utskottet inte att det, i
avvaktan på resultatet av transplantationsutredningens arbete, finns anledning
till något sådant ställningstagande som begärs i motion So22 (vpk).
Motionen avstyrks i berörd del.

Forskning om barnlöshetens orsaker

I motion So22 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om anvisande av medel för att främja forskning om
barnlöshetens orsaker (yrkande 4). Motionärerna anför att ett skäl till att
kunskapen om orsakerna till barnlöshet är så ringa är att forskning på detta
område förekommit i mycket liten omfattning. Forskningsinsatserna har
inriktats på befruktning utanför kvinnans kropp. Forskning och lagstiftning
tycks enligt motionärernas uppfattning än en gång medverka till att dölja ett
strukturellt problem - miljöförstöringen som hot också mot vår fortplantningsförmåga
- genom att anvisa individuella lösningar, här i form av
konstgjorda befruktningsalternativ. Motionärerna framhåller att forskning
om orsakerna till barnlöshet är synnerligen angelägen och måste få rejält med
resurser.

I propositionen anförs (s. 5) att det är en utomordentligt viktig uppgift för
forskningen att belysa utvecklingen av den ofrivilliga ofruktsamheten,
analysera vilka orsakerna är och föreslå åtgärder för att förebygga ofruktsamhet.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat frågor om mer forskning i
frågan om ofrivillig barnlöshet. I betänkandet SoU 1985/86:18 (s. 20)
erinrade utskottet med anledning av en motion (s) om att medicinska
forskningsrådet (MFR) stöder flera projekt där såväl manlig som kvinnlig
infertilitet studeras samt att delegationen för social forskning (DSF) stött ett
projekt angående psykologiska aspekter på infertilitet. Utskottet framhöll
ånyo sitt tidigare uttalande (se SoU 1984/85:2 y s. 9) att det behövs mer
forskning i frågan om orsakerna till ofrivillig barnlöshet. Slutligen anförde
utskottet att det som tidigare framhållits bör ankomma på ansvariga
myndigheter att bedöma vilka forskningsprojekt som bör beviljas medel.

Som anförs både i motionen och i propositionen är forskning om
barnlöshetens orsaker synnerligen angelägen. Även utskottet har tidigare
framhållit att mer forskning på detta område behövs och förutsätter att detta
beaktas av de anslagsbeviljande myndigheterna. Enligt utskottets mening
finns inte anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Utskottet
avstyrker därför motion So22 (vpk) yrkande 4.

SoU 1987/88:26

13

Allmänna medicinsk-etiska frågor

SoU 1987/88:26

1 motion So423 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ramlag till skydd för individens personliga värdighet
avseende skydd för det mänskliga livet från konceptionen, rätten till
omanipulerad arvsmassa, avvisande av en kvalitetsinriktad, utsorterande
fosterdiagnostik, starkt begränsad rätt till in-vitro-fertilisation, avvisande av
frysning, experiment och genterapi på befruktade mänskliga ägg samt
rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livets helgd.

I motion So24 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag som ger möjlighet att anlägga en helhetssyn på de
etiska frågeställningarna kring livets början (yrkande 1). Motionären anför
att en analys av faror och eventuella fördelar med den aktuella tekniken
måste utgöra själva grunden för riksdagens ställningstagande till befruktning
utanför kroppen samt erinrar om att riksdagen enhälligt har ställt sig bakom
socialutskottets uppfattning i SoU 1986/87:7 där det framförs att regeringens
förslag till riksdagen bör läggas fram ”så samlat som möjligt, så att riksdagen
ges tillfälle att anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningar, som den
medicinska utvecklingen kring det mänskliga livets början aktualiserar”.
Skrämmande exempel från andra länder visar enligt motionären att det är
mycket svårt att logiskt motivera och bevara fasta men godtyckliga gränser
och överenskomna villkor för den biologiska reproduktionshanteringen.

I motion So470 av Ulla Tillander m.fl. (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den etiska
grundsyn som bör vara utgångspunkt för politiska beslut till följd av den
medicinska utvecklingen. Enligt motionärerna är det viktigt att alla ställningstaganden
med etiska följder grundas på samma människosyn. Det finns
enligt motionärerna betydande risker med att fatta beslut i en frågeställning i
taget utan att ställa besluten på en och samma etiska grund. Motionärerna
anför vidare att vårt samhälle vilar på en kristen och humanistisk människosyn.
Det innebär att man i varje beslut måste sträva efter att slå vakt om varje
individs integritet, grundtrygghet och rätt. Enligt motionärernas mening är
det angeläget att inför kommande beslut med etiska implikationer formulera
en etisk plattform vad gäller synen på människa och människovärde, vilken
kan nå allmän anslutning.

Frågor om de etiska frågeställningar som rör den medicinska utvecklingen
kring det mänskliga livets början har behandlats av utskottet tidigare, senast i
betänkandena SoU 1987/88:4 och SoU 1986/87:7.1 det sistnämnda betänkandet
gavs en redogörelse för bl.a. de grundläggande fri- och rättigheterna
enligt 2 kap. regeringsformen, bestämmelserna i 1974 års abortlag, vissa
internationella regler och deklarationer, utredningar av intresse i detta
sammanhang samt tidigare riksdagsbehandling. I betänkandet SoU 1987/
88:4 erinrade utskottet om att det i betänkandet SoU 1986/87:7 uttalat att det
vore önskvärt att regeringens förslag i de aktuella frågorna lades fram för
riksdagen under år 1987 och så samlat som möjligt, så att riksdagen gavs
tillfälle att anlägga en helhetssyn på de etiska frågeställningar, som den
medicinska utvecklingen kring det mänskliga livets början aktualiserar.
Utskottet konstaterade därefter att något sådant förslag inte var att vänta

från regeringen vare sig under hösten 1987 eller våren 1988. Utskottet
anförde därefter:

Som utskottet uttalade i sitt betänkande SoU 1986/87:7 går utvecklingen på
den medicinska teknologins och forskningens områden mycket snabbt.
Frågorna är komplexa och går delvis i varandra på ett sådant sätt att ett
övergripande principiellt resonemang måste föras för att ställning skall
kunna tas i olika delfrågor. Utskottet är medvetet om att den snabba
utvecklingen gör att varje ställningstagande kan komma att behöva omprövas
mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Det faktum att ny kunskap hela
tiden tillkommer är emellertid inget skäl för att avvakta med den övergripande
politiska diskussionen. Utskottet ser det alltså som angeläget att riksdagen
inom kort får en samlad redovisning av det aktuella läget inom forskningen
och de etiska problem vartill ställning måste tas. Att arbetet inom regeringskansliet
inte bedrivs med denna inriktning är allvarligt. Risken är uppenbar
att politikerna kan försättas i en situation då nya medicinska tekniker tas i
bruk och blir etablerade utan att riksdagen har givits möjlighet att lägga fast
de vägledande principerna.

Utskottet förutsätter därför att regeringen skyndsamt fullföljer det arbete
på de behandlade områdena som inletts av gen-etikkommittén och dåvarande
inseminationsutredningen och som fortsatts av bl.a. det medicinsk-etiska
rådet. I avvaktan därpå kan utskottet inte heller nu förorda att riksdagen
binder sig för någon viss uppfattning i de aktuella frågorna [såsom yrkas i
motion So453 (c)].

Som utskottet anförde i betänkandet SoU 1987/88:4 gör den snabba
utvecklingen på den medicinska teknologins och forskningens område att
man måste vara beredd på att dagens ställningstaganden kan komma att
behöva omprövas längre fram mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Detta
får dock inte leda till handlingsförlamning eller till att välmotiverade beslut
uppskjuts alltför länge i avvaktan på ytterligare material. Utskottet har
således vid behandlingen av den nu aktuella propositionen ansett det vara
nödvändigt och möjligt att ta ställning till regeringens förslag om in-vitrofertilisering,
trots att någon samlad redovisning av de etiska frågor som den
medicinska utvecklingen kring det mänskliga livets början aktualiserar ännu
inte kunnat lämnas till riksdagen.

Inom regeringskansliet har arbetet med regeringens förslag med anledning
av gen-etikkommitténs betänkande nu påbörjats. Utredningen om det
ofödda barnet arbetar ännu med frågor rörande bl.a. fosterdiagnostiken.

Utskottet vill i konsekvens med tidigare ställningstagande inte heller nu
förorda att riksdagen binder sig för någon viss uppfattning i här aktuella
frågor, bortsett från dem som behandlats i anslutning till förslagen i den nu
aktuella propositionen. Motion So423 (c) avstyrks sålunda.

Utskottet vill på nytt framhålla det angelägna i att regeringen snarast
fullföljer det arbete som inletts av gen-etikkommittén och som fortsatts av
bl.a. det medicinsk-etiska rådet samt att regeringens arbete bedrivs med
inriktningen att ge riksdagen underlag för en övergripande principiell
diskussion kring de etiska frågeställningar som rör livets början. Som
framgår av det ovan anförda har emellertid riksdagen vid två tillfällen uttalat
sig för att få en samlad redovisning av det aktuella läget inom forskningen och
möjlighet att ta ställning i ett helhetsperspektiv. Regeringen bör intensifiera

SoU 1987/88:26

15

sitt arbete i syfte att ge riksdagen underlag till sådant ställningstagande.
Detta bör med anledning av motion So24 (fp) yrkande 1 och motion So470 (c)
ges regeringen till känna.

Fosterdiagnostik

I motion So435 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fosterdiagnostik m.m. Motionärerna anför att svar på frågor om det ofödda
barnets ställning har karaktären av kompromisser och är resultatet av en ofta
känslig vägning av moraliskt motverkande ståndpunkter. Slutsatsen är att det
är rätt och sunt att frågor som gäller abort, fosterdiagnostik etc. behandlas i
medvetande om att det gäller en samvetskonflikt. Motionärerna påpekar att
kunskapen om fosterdiagnostik och genteknik inte i sig är ond. Det som kan
vara ont är dels användningen av kunskapen, dels tillämpningen. Motionärerna
framhåller särskilt riskerna med framtida möjligheter att manipulera
med arvsanlag och med ett eventuellt tillskapande av en lista som anger vilka
sjukdomstillstånd som skall få efterforskas med fosterdiagnostik genom
DNA- eller RNA-analys. Även om det rör sig om mycket allvarliga
sjukdomstillstånd är det ändå en sanktionerad hållning av negativ art mot
svaga grupper, anför motionärerna.

Frågor som rör skyddet för den mänskliga individen i förhållande till den
vetenskapliga utvecklingen på områden som genteknik och fosterdiagnostik
har behandlats vid ett flertal tillfällen av utskottet. En motion (c) som i
huvudsak överensstämmer med nu aktuell motion behandlades av utskottet
senast i betänkandet SoU 1987/88:4 om genteknik m.m. Utskottet erinrade
om att utredningen om det ofödda barnet (Ju 1981:04) sedan början av
hösten 1987 arbetar med frågor om fosterdiagnostik. Riksdagen borde därför
enligt utskottets mening inte binda sig för något ställningstagande. Motionen
avstyrktes.

Utredningen om det ofödda barnet arbetar ännu med bl.a. denna fråga. I
avvaktan på att utredningen redovisat sitt uppdrag vill utskottet inte nu binda
sig för något ytterligare ställningstagande i frågan. Utskottet avstyrker
således motion So435 (c).

Hantering av aborterade foster

I motion So459av Ingrid Ronne-Björkqvist och Bengt A Klang (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om forskning och medicinsk användning av aborterade foster. I motionen
anförs att man vid försök med hjärnceller från aborterade foster använder sig
av celler som producerar dopamin, dvs. biologiskt aktiva och därmed
levande hjärnceller. I det enda fall abortmetod behandlats av forskningsetiska
kommittén har man uttryckligen godkänt att fostret får tas ut i helt skick
och inte sönderdelat. Här finns en uppenbar risk att man glider över en gräns
som många av oss upplever djupt oetisk, dvs. börjar använda sig av levande
foster för forskning och medicinsk behandling. Därför behövs enligt
motionärerna en klar definition på vad som menas med döda foster.
Motionärerna utgår ifrån att samma definition skall gälla som för redan födda

SoU 1987/88:26

16

individer. Motionärerna framhåller vidare att det också är viktigt att
analysera vilken omfattning den här verksamheten kan få i framtiden.
Åldersförändringar i hjärnan är ju ett vanligt tillstånd. Finns det risk att det
kan bli brist på aborterade foster? Vilka vägar kan i så fall bli aktuella för att
tillgodose efterfrågan? Tekniskt kan man t.ex. i dag tillverka foster genom
befruktning utanför kvinnans kropp. Behov av foster kan också få en
hämmande inverkan på vår strävan att minska antalet aborter. Motionärerna
anför slutligen att transplantationsutredningen har fått i uppgift att också
utreda frågan om forskning på aborterade foster. Enligt motionärernas
mening bör frågan om forskning med och medicinsk användning av
aborterade foster behandlas med förtur av utredningen.

Enligt det etiksystem som utvecklats för medicinsk forskning efter andra
världskriget skall i princip all svensk medicinsk forskning som innefattar
försök på människa etikgranskas av någon av de forskningsetiska kommittéerna
i landet. Utgångspunkten för granskningen är dels Sveriges läkarförbunds
läkarregler (senast antagna 1968), dels Helsingforsdeklarationen
(senast reviderad 1983) och Hawaiideklarationen (1977). Reglerna är
rekommendationer, men för att forskningsanslag skall kunna erhållas från
medicinska forskningsrådet och vissa andra forskningsfinansiärer fordras att
projektet granskats och godkänts av en etikkommitté. Även för forskning vid
landstingets vårdinrättningar fordras godkänd etikgranskning.

Enligt vad utskottet inhämtat anses all forskning där celler från aborterade
foster kommer till användning skola etikgranskas, eftersom forskningen
innefattar försök på människa.

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik har antagit
riktlinjer för användning av vävnad från foster. Dessa riktlinjer kommer
inom kort att revideras. Vävnad får enligt såväl de gällande som de
föreslagna riktlinjerna tas endast från döda foster. I de föreslagna riktlinjerna
sägs vidare att eftersom död inte förutsätter celldöd i varje enskilt organ är
det möjligt att en kort tid efter döden tillvarata enskilda celler, vävnader eller
organ för transplantation.

Det medicinsk-etiska rådet behandlar för närvarande bl.a. frågan om
transplantation av vävnad från aborterade foster och säger i en promemoria
den 25 mars 1988 sammanfattningsvis:

Etiska rådet konstaterar att de nu aktuella forskningsprojekten har granskats
och godkänts av lokala forskningsetiska kommittéer. Till grund för etiska
kommittéernas bedömning ligger bl.a. Läkaresällskapets ”Provisoriska
riktlinjer för användning av vävnad från foster i transplantationsverksamhet”.

På en punkt gör etiska rådet en annan bedömning än Läkaresällskapet i
dess provisoriska riktlinjer: Det räcker inte med att kvinnan informerats och
inte motsatt sig ingreppet. Enligt rådets mening bör i stället explicit samtycke
inhämtas från kvinnan.

Medicinsk-etiska rådet konstaterar också att det nu aktuella forskningsprojektet
utgör en liten del av ett större komplex. Rådet avser att noga följa
utvecklingen på området och kommer att ha fortsatta diskussioner där frågan
ses i ett vidare perspektiv.

SoU 1987/88:26

17

Utskottet berörde de etiska frågor som uppkommer när det gäller transplantationskirurgins
behov av vävnad från aborterade foster i sitt betänkande
SoU 1986/87:5 och yttrade följande:

Transplantationsverksamhetens utveckling har bl.a. lett till att det i landet
finns långt framskridna planer på användande av fostervävnad vid behandling
av t.ex. Parkinsons sjukdom och diabetes. Forskning på området pågår.
Inte heller dessa frågor kan överlämnas helt åt praxis. Inom regeringskansliet
pågår emellertid redan arbete med olika frågor som gäller bl.a. transplantationer
samt hanteringen av avlidna kroppar. Utskottet, som anser det
lämpligt att frågor rörande hanteringen av aborterade foster övervägs i det
sammanhanget, anser det därför inte påkallat med något riksdagens initiativ i
denna del.

Regeringen tillsatte genom beslut den 26 mars 1987 transplantationsutred.-ningen (S 1987:02). Enligt direktiven (dir. 1987:17) skall utredaren bl.a.
överväga och lämna förslag till vilka krav på samtycke som bör ställas för att
få ta organ för transplantation. Bland de alternativ som övervägs bör enligt
direktiven ingå krav på aktivt samtycke från givaren. Utredaren bör även
överväga vilka insatser som behövs från samhällets sida för att fånga upp och
på bästa sätt bereda sådana frågor kring transplantationer som kan ha etiska
konsekvenser. I direktiven anförs vidare om de medicinsk-etiska frågeställningarna: I

samband med transplantationer uppkommer etiska frågeställningar både
när åtgärden har karaktären av forskning och när den är etablerad vård och
behandling. Om det i en framtid blir möjligt att utföra transplantationer som
kan ha genetiska konsekvenser är dessa naturligtvis av särskilt intresse i detta
sammanhang. Flera instanser har från olika utgångspunkter till uppgift att
bedöma etiska aspekter i samband med bl.a. transplantationer.

I princip skall all medicinsk forskning som innefattar försök på människa
granskas från etiska utgångspunkter av någon av de regionala forskningsetiska
kommittéer som finns knutna till de medicinska fakulteterna. Detta är ett
krav för att få anslag från medicinska forskningsrådet (MFR). Landstingsförbundet
utgav år 1981 en rekommendation till sjukvårdshuvudmännen i
frågan. Den innebär i korthet att alla projekt som innefattar försök på
människa måste vara granskade och godkända av forskningsetisk kommitté
innan de får utföras.

I direktiven anförs vidare, med hänvisning till utskottets ovan nämnda
betänkande, att det för behandling av bl.a. Parkinsons sjukdom och diabetes
i dag bedrivs forskning med aborterade foster och att utredaren bör överväga
frågor rörande hanteringen av aborterade foster.

Utredningen behandlar frågan om samtycke med förtur och kommer att
behandla den frågan i sitt första betänkande som beräknas komma hösten
1989.

Utskottet behandlade vidare frågan om omhändertagande av dödfött
foster i sitt yttrande SoU 1986/87:4 y till konstitutionsutskottet och yttrade då
bl.a.:

Enligt utskottets mening bör all hantering inom sjukvården av döda kroppar
grundas på respekt för den döde och hänsyn till de efterlevande. Detta bör
principiellt gälla även hanteringen av foster och dödfödda barn. Rutiner bör

SoU 1987/88:26

18

således finnas för att omhänderta dessa på ett värdigt och respektfullt sätt.
Utskottet är emellertid inte berett att nu förorda någon bestämd lösning på
frågan om formerna och ansvaret för omhändertagandet. Utskottet kan inte
heller på nu tillgängligt material ta ställning till om olika regler bör gälla med
hänsyn till när under graviditeten fostrets död inträffat.

I sitt betänkande KU 1986/87:20 anförde konstitutionsutskottet:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen och i
socialutskottets yttrande, nämligen att nuvarande ordningen - enligt vilken
dödfödda foster omhändertas inom sjukvården på samma sätt som s.k.
riskavfall - från etiska utgångspunkter är otillfredsställande. Utskottet anser
att åtgärder bör vidtas för att få en ändring till stånd så att dödfödda foster blir
slutligt omhändertagna på ett värdigt och respektfullt sätt. Utskottet är
emellertid inte berett att nu ta slutlig ställning till vilken ordning som bör
tillämpas i dessa fall. Enligt utskottets mening bör det uppdras åt regeringen
att göra en översyn av den aktuella frågan i syfte att nå en etiskt acceptabel
lösning.

Riksdagen beslutade att i enlighet med konstitutionsutskottets förslag hos
regeringen begära en översyn av rutinerna för omhändertagande av dödfött
foster.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att överlämna konstitutionsutskottets,
av riksdagen godkända, betänkande till transplantationsutredningen.

Beträffande den aktuella forskningen om en metod att bota Parkinsons
sjukdom har utskottet inhämtat att man använder sig av hjärnceller från
högst 11 veckor gamla foster. Vid forskning på foster eller där fosterceller
kommer till användning krävs samtycke från modern. Hittills har räckt att
modern informeras om planerad forskning, dess mål och i viss utsträckning
metod, och inte motsätter sig forskningen. Enligt de nya riktlinjer som
läkaresällskapet föreslår för användning av vävnad från döda foster, kommer
att krävas att modern informeras om forskningen och sedan efter rimligt
rådrum ger sitt samtycke till denna, i enlighet med vad det medicinsk-etiska
rådet förordat.

Utskottet gör följande bedömning.

Frågor om forskning på eller användning av aborterade foster och om det
slutliga omhändertagandet av dödfödda foster medför utomordentligt svåra
etiska ställningstaganden. Utskottet har i olika sammanhang förordat att
frågor om transplantation av fostervävnad och om det slutliga omhändertagandet
av dödfödda foster, liksom frågor i anslutning till abortverksamheten
som sådan (se bl.a. utskottets betänkanden SoU 1984/85:11, SoU 1986/87:5
och SoU 1987/88:2), skall belysas närmare.

Som utskottet redovisat ovan skall emellertid frågor om hanteringen av
aborterade foster övervägas av transplantationsutredningen. I direktiven
hänvisas uttryckligen till utskottets uttalande att det i dag för behandling av
bl.a. Parkinsons sjukdom och diabetes bedrivs forskning med aborterade
foster. Det är således mot den bakgrunden som utredarens uppdrag i den
delen har givits. Enligt utskottets mening är något riksdagsinitiativ i
sammanhanget därför obehövligt. Utskottet vill dock betona att frågorna om

SoU 1987/88:26

19

forskning på och medicinsk användning av ahorterade foster bör bli föremål
för överväganden i en vidare ram utan begränsning till transplantationsverksamheten.

En av transplantationsutredningens viktigaste uppgifter är vidare att
överväga och lämna förslag till vilka krav på samtycke som bör ställas för att
få ta organ för transplantation. Utskottet förutsätter att utredaren även
överväger frågan om formerna för moderns samtycke när fråga är om att
använda ett aborterat foster eller celler från ett sådant för forskningsändamål.

Utredningen skall, som ovan framgått, även överväga frågan om den
slutliga hanteringen av dödfödda foster, vilket utskottet också ser som en
angelägen fråga.

Enligt utskottets mening är önskemålen i motion So459 (fp) således i allt
väsentligt tillgodosedda. Motionen avstyrks därför.

Vissa frågor om de forskningsetiska kommittéerna m.m.

I motion So452 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ökad offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas
ställningstaganden. Motionärerna anför att i regeringens beslut att
inrätta det medicinsk-etiska rådet bl.a. angavs att rådet skulle fungera som
ett organ för informations- och åsiksutbyte och att det borde ha rollen som
förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och politiker. Det
är enligt motionärerna uppenbart att rådet hittills inte uppnått det syfte som
avsågs i den ursprungliga motionen och socialutskottets betänkande. Åtgärder
bör därför vidtas i syfte att uppnå erforderlig öppenhet kring de
forskningsetiska kommittéernas verksamhet.

En motion (fp) med samma syfte - att uppnå en större öppenhet kring de
etiska kommittéernas ställningstaganden - behandlades av utskottet i
betänkandet SoU 1985/86:18 s. 24—25.

Regionala forsknings-etiska kommittéer finns vid varje medicinsk fakultet.
Kommittéerna utses av resp. högskolestyrelse/konsistorium och består
av 8 å 12 forskare samt två lekmän, utsedda av sjukvårdshuvudmannen. I det
ovannämnda betänkandet klarlades bl.a. att de forskningsetiska kommittéerna
är myndigheter i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening
och att varje svensk medborgare således har rätt att ta del av kommitténs
allmänna handlingar i den mån uppgifterna inte omfattas av sekretess enligt
sekretesslagen. Många av de uppgifter som en etisk kommitté behöver för sin
bedömning omfattas dock av sekretess enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen.
Utskottet erinrade vidare om att regeringen den 14 mars 1985 efter initiativ
av socialutskottet i betänkandet SoU 1984/85:4 inrättade det medicinsketiska
rådet. I regeringens beslut angavs som en av rådets uppgifter att det
skulle fungera som ett organ för informations- och åsiktsutbyte och att det
borde ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen
och den politiska processen. Enligt vad utskottet hade erfarit skulle det
medicinsk-etiska rådet under våren 1986 komma att sammankalla företrädare
för bl.a. de forskningsetiska kommittéerna för diskussion. Utskottet

SoU 1987/88:26

20

förutsatte att rådet, i den mån diskussionerna aktualiserade nya etiska
frågeställningar, i enlighet med sitt uppdrag skulle sprida kunskap härom till
politiker, andra beslutsfattare och till folkopinionen. Avslutningsvis anförde
utskottet att även frågor om hur kommittéernas beslut kan nå allmänhetens
kännedom enligt utskottets mening är värda att diskuteras i rådet. Utskottet
fann mot bakgrund av det anförda att motionen inte påkallade någon åtgärd
av riksdagen.

Regeringen beslutade den 18 februari 1988 att tillkalla en särskild utredare
med uppdrag att utreda vissa forskningsetiska frågor. Utredaren bör enligt
direktiven (dir. 1988:2) bl.a. lämna en redovisning för hur framför allt de
medicinska granskningskommittéerna fungerar samt göra en bedömning av
om det behövs en formell reglering av de organisatoriska formerna för etisk
bedömning av forskningsprojekt.

Vid en hearing i socialutskottet med det medicinsk- etiska rådet den 14
april 1988 gav rådets ordförande en kort sammanfattning av rådets arbete
under den tid rådet verkat samt redovisade vilka frågor rådet i den närmaste
framtiden avsåg att ägna särskild uppmärksamhet. Vidare framhölls behovet
av en nära kontakt med de etiska kommittéerna. Från rådets sida avser man
att regelbundet besöka samtliga kommittéer och därigenom fördjupa
kontakterna med forskarna så att rådet på ett tidigare stadium än vad som nu
är möjligt kan ge sina synpunkter på planerad forskning. Beträffande den
utåtriktade verksamheten anförde rådets representanter att rådet haft vissa
svårigheter att nå ut i massmedia med rådets diskussioner och ställningstaganden.
Rådet har därför bl.a. genom seminarier med inbjudna journalister
försökt sprida kunskap om de frågor rådet diskuterar till den större
allmänheten, och denna verksamhet skall ytterligare intensifieras.

En av det medicinsk-etiska rådets huvuduppgifter är att vara ett forum för
kontinuerligt informations- och åsiktsutbyte när det gäller sådan forskning
och behandling som är känslig för den mänskliga integriteten eller kan
påverka respekten för människovärdet. Rådet skall vara en förmedlande
instans mellan vetenskap, folkopinion och politiskt ansvariga. Rådets arbete
skall ske under öppna former och stimulera till debatt. Utskottet är medvetet
om att det medicinsk-etiska rådet haft vissa svårigheter att nå ut till
folkopinionen och att stimulera till en öppen debatt. Dessa svårigheter har
enligt vad som framkommit uppmärksammats även i rådet och insatser har
gjorts för att öka den utåtriktade verksamheten. Ytterligare sådana insatser
kommer att göras. Enligt utskottets mening torde det medicinsk-etiska
rådets roll att svara för ett utåtriktat informationsutbyte mellan forskare och
politiker/samhällsopinion därigenom komma att förstärkas. Av det anförda
framgår att motion So452 (fp) redan är tillgodosedd. Den påkallar därmed
ingen riksdagens åtgärd och avstyrks således.

I motion So415 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en kommitté för att följa och återföra kunskaper om den
nya biotekniken i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionärerna
anför att mot bakgrund av den nya biologins utveckling det är av största
betydelse att diskutera både de möjligheter och de hot som är förenade med
den nya gentekniken. Kunskaperna ger valmöjligheter som är förenade med

SoU 1987/88:26

21

stort ansvar, och fortsatt forskning måste förenas med en intensifierad etisk
debatt. Det är enligt motionärerna fråga om att ta ställning till vilken
kunskap vi vill ha och varför. För att kunna följa debatten och utvecklingen
inom den nya biotekniken bör, enligt motionärerna, en kommitté tillsättas,
som också fortlöpande bör återföra information och kunskap till riksdagens
ledamöter och andra politiska organ.

År 1980 inrättades delegationen för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen.
Delegationen fick till uppgift att bl.a. informera allmänheten
om utvecklingen inom hybrid-DNA-området, att ge råd i skydds- och
säkerhetsfrågor samt att anmäla till regeringen om någon användning av
tekniken kan ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunkter. Från den 1
juli 1987 har delegationens arbetsområde utvidgats till att avse även
näraliggande tekniker som övriga gentekniker och bioteknik.

Det medicinsk-etiska rådet har som ovan nämnts bland sina uppgifter att
vara ett forum för informationsutbyte när det gäller forskning och behandling
som är känslig för den mänskliga integriteten eller kan påverka respekten för
människovärdet samt vara ett rådgivande organ i medicinsk-etiska frågor.

Utskottet konstaterar att delegationen för hybrid-DNA-frågor och det
medicinsk-etiska rådet har uppgifter som i huvudsak täcker vad som
efterlyses i motion So415 (vpk). Det finns ingen anledning att nu tillskapa
ytterligare organ på detta område. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning
utanför kroppen

att riksdagen avslår motion 1987/88 :So22 yrkandena 1 och 2 och
motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis,

2. beträffande äktenskap som förutsättning för befruktning utanför
kroppen

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:So23 yrkandena 1, 2, 3
delvis och 4 delvis godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande återföring av alla befruktade ägg vid samma tillfälle
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:So23 yrkandena 3 delvis
och 4 delvis godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande frysning av befruktade ägg m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:24 yrkande 2 delvis,

5. beträffande forskning på befruktade ägg m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis och motion
So24 yrkande 2 delvis,

6. beträffande förbud mot ägg- och spermadonation

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis,

7. beträffande etiska skillnader mellan ägg- och spermadonation
att riksdagen avslår motion 1987/88:So21,

8. beträffande s.k. surrogatmoderskap

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis,

9. beträffande transplantation av äggstockar

att riksdagen avslår motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis,

SoU 1987/88:26

22

10. beträffande lag om ändring i föräldrabalken

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
föräldrabalken,

11. beträffande lag om befruktning utanför kroppen

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
befruktning utanför kroppen,

12. beträffande forskning om barnlöshetens orsaker
att riksdagen avslår motion 1987/88 :So22 yrkande 4,

13. beträffande skydd för individens personliga värdighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:So423,

14. beträffande de etiska frågeställningarna kring livets början

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 1 och
motion 1987/88:So470 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. beträffande fosterdiagnostik

att riksdagen avslår motion 1987/88:So435,

16. beträffande medicinsk användning av aborterade foster
att riksdagen avslår motion 1987/88:So459,

17. beträffande offentlighet kring de forskningsetiska kommittéernas
ställningstaganden

att riksdagen avslår motion 1987/88:So452,

18. beträffande en bioteknikkommitté
att riksdagen avslår motion 1987/88:So415.

Stockholm den 24 maj 1988
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Anita Persson (s),
Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Anna-Cathrine
Haglund (m), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Erik
Janson (s), Ingrid-Ronne Björkqvist (fp), Stina Gustavsson (c), Claes
Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

Reservationer

1. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför
kroppen (mom. 1)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 6 börjar med ”Utskottet delar”
och på s. 7 slutar med ”So24 (fp)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är verksamheten med befruktning utanför
kroppen inte bara synnerligen resurskrävande och tekniskt komplicerad utan

SoU 1987/88:26

23

också i högsta grad kontroversiell ur etisk synpunkt. Regeringen bör därför
snarast framlägga ett förslag som ger riksdagen möjlighet att anlägga en
helhetssyn på de etiska frågeställningarna kring livets början. I avvaktan på
ställningstagandet till detta förslag bör riksdagen enligt utskottets mening
inte ta ställning till det nu framlagda förslaget om verksamheten med
befruktning utanför kroppen. Det förhållandet att verksamheten bedrivits i
landet i närmare tio år kan enligt utskottets mening inte få medföra att
riksdagen nu ser sig förhindrad att tills vidare förbjuda denna. Regeringen
bör därför återkomma till regeringen med förslag till förbud mot befruktning
utanför kroppen i avvaktan på det ovan nämnda förslaget. Detta bör
riksdagen med anledning av motion So24 (fp) yrkande 2 i motsvarande del ge
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses delvis även motion So22 (vpk) i
aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning
utanför kroppen

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av
motion 1987/88:So22 yrkandena 1 och 2 och motion 1987/88:So24
yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför
kroppen (mom. 1)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 6 som börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 7 slutar med ”So24 (fp)” bort ha följande lydelse:
Ofruktsamhet kan, som framhållits ovan, för många människor bli ett
allvarligt personligt problem som kan orsaka stora påfrestningar. Utskottet
vill dock framhålla att ofrivillig barnlöshet inte främst är ett medicinskttekniskt
problem utan att det i själva verket handlar om grundläggande
existensiella frågor. Enligt utskottets mening måste det sociala föräldraskapet
uppvärderas och andra lösningar på problemen kring barnlöshet sökas än
in-vitro-fertilisering och insemination. Befruktning utanför kroppen är en
tekniskt avancerad metod som förutsätter ett konstlat förfarande med
kvinnans könsceller. En utbyggd biomedicinsk teknologi bygger dessutom i
mycket på manipulation med mänskliga embryon. Utskottet kan inte dela
den uppfattning som framförs i propositionen att verksamheten bör godtas.
Utskottet ansluter sig till motion So22 yrkande 1 och 2 vari yrkas avslag på
propositionen och förbud mot verksamhet med befruktning utanför kroppen.
Utskottet avstyrker således propositionen och tillstyrker motionen
(vpk). Regeringen bör sålunda snarast framlägga ett förslag om totalt förbud
mot verksamheten. Härigenom tillgodoses delvis även motion So24 (fp) i
aktuell del.

SoU 1987/88:26

24

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande frågan om förbud mot verksamhet med befruktning
utanför kroppen

att riksdagen med avslag på propositionen och med anledning av
motion 1987/88:So22 yrkandena 1 och 2 och motion 1987/88:So24
yrkande 2 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Frysning av befruktade äggm.m. (mom. 4 och 5 samt
motiveringen till mom. 3)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med "Utskottet vill” och
på s. 10 slutar med "befruktade ägg” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att verksamhet med befruktning utanför
kroppen skall förbjudas i Sverige i avvaktan på att regeringen framlägger ett
förslag som ger riksdagen möjlighet att anlägga en helhetssyn på de etiska
frågeställningarna kring livets början. Mot bakgrund av detta ställningstagande
bör under den tiden självfallet ingen verksamhet som syftar till att
framställa eller bevara befruktade ägg för andra ändamål än att avla barn
heller få förekomma. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna

5022 yrkande 3 delvis och So24 yrkande 2 delvis ge regeringen till känna.
Utskottet saknar mot bakgrund av det anförda anledning att närmare gå in på
frågor om metoder vid in-vitro-fertilisering och avstyrker således motion

5023 i aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa

4. beträffande frysning av befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande forskning på befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis
och motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt
motiveringen till mom. 3)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och
på s. 10 slutar med "befruktade ägg” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan föreslagit att verksamhet med befruktning utanför
kroppen skall förbjudas i Sverige. Utskottet anser dessutom att varken
forskning på eller frysning av befruktade eller obefruktade ägg skall få
förekomma. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna So22
yrkande 3 delvis och So24 yrkande 2 delvis ge regeringen till känna.

Utskottet saknar mot bakgrund av det anförda anledning att närmare gå in
på frågor om metoder vid in-vitro-fertilisering och avstyrker således motion
So23 i aktuella delar.

SoU 1987/88:26

25

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa

4. beträffande frysning av befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis
som sin mening ger regeringen till känna'vad utskottet anfört,

5. beträffande forskning på befruktade ägg m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis
och motion 1987/88:So24 yrkande 2 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Transplantation av äggstockar (mom. 9)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 13 börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan transplantation av äggstockar inte etiskt
försvaras då ett sådant förfarande strider mot den mänskliga livsprocessen
och har en sådan karaktär av teknisk konstruktion att den är ägnad att skada
människosynen. Utskottet ansluter sig således till motion So22 (vpk)
yrkande 3 delvis, vari yrkas att transplantation av äggstockar ej skall få
förekomma. Regeringen bör snarast framlägga förslag i enlighet med vad
utskottet nu anfört.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande transplantation av äggstockar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Forskning om barnlöshetens orsaker (morn. 12)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 13 börjar med ”Sorn anförs” och
slutar med ”yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Som anförs både i motionen och i propositionen är forskning om
barnlöshetens orsaker synnerligen angelägen. Ett skäl till att kunskapen om
orsakerna till barnlöshet är så ringa torde vara just att forskning på detta
område förekommit i alltför liten omfattning. Forskningen har också enligt
utskottets mening i alltför stor omfattning inriktats på olika former av
konstgjord befruktning. Enligt utskottets mening bör forskningen inriktas på
frågor om orsakerna till barnlöshet och denna forskning bör ges särskilda
resurser. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion So22
(vpk) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande forskning om barnlöshetens orsaker
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So22 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:26

26

7. Medicinsk användning av aborterade foster (mom. 16) SoU 1987/88:26

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med "Sorn utskottet”
och på s. 20 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att frågor om hantering i olika bemärkelser av
aborterade foster bereds eller skall beredas i transplantationsutredningen
men att närmare direktiv för dessa delar av utredningsuppdraget inte
lämnats. Utskottet vill därför klargöra att enligt utskottets mening transplantationsutredningen,
i samband med sin översyn av reglerna för samtycke vid
donation av organ, även bör särskilt överväga vilken typ av samtycke som
skall lämnas och hur detta skall ske, när fråga är om att använda ett aborterat
foster eller celler från ett sådant för forskningsändamål. Utskottet anser
vidare att utredningen, vid sitt arbete med frågor om hanteringen av
aborterade foster, bör överväga frågorna om forskning på och medicinsk
användning av dessa foster utan begränsning till transplantationsverksamheten.
Utredningen bör även överväga frågan om den slutliga hanteringen av
dödfödda foster. Frågan om forskning med och medicinsk användning av
aborterade foster bör enligt utskottets mening behandlas med förtur av
utredningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motion So459 (fp) ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

16. beträffande medicinsk användning av aborterade foster
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So459 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Medicinsk användning av aborterade foster (motiveringen
till mom.16)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Inga Lantz (vpk) anser

att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Sorn utskottet” och på
s. 20 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tagit ställning mot att forskning på befruktade ägg skall
få förekomma. Som en konsekvens av detta ställningstagande kan utskottet
inte heller godta forskning på aborterade foster. Något utredningsuppdrag av
den art som efterlyses i motion So459 (fp) är därför obehövligt. och motionen
avstyrks.

9. En bioteknikkommitté (mom. 18)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 22 börjar med ”Utskottet
konstaterar" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det mot bakgrund av den nya biologins
utveckling av största betydelse att diskutera både de möjligheter och de hot
som är förenade med den nya gentekniken. Det är i det sammanhanget

nödvändigt att utvecklingen på området följs och att information om denna
förs ut. Enligt utskottets mening bör en särskild kommitté tillsättas för att
fullgöra dessa uppgifter. Detta bör riksdagen med anledning av motion
So415 (vpk) ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

18. beträffande en bioteknikkommitté
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So415 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ägg- och spermadonation

Inga Lantz (vpk) anför:

I propositionen har föreslagits att varken ägg- eller spermadonation skall få
förekomma i samband med befruktning utanför kroppen. Utskottet har
anfört att såväl ägg- som spermadonation i dessa sammanhang innebär en så
stor manipulation av den mänskliga livsprocessen att de inte bör godtas från
humanistisk och etisk synpunkt samt tillstyrkt propositionens förslag.
Utskottet har framhållit att det även i framtiden självfallet bör gälla att
varken ägg- eller spermadonation godtas vid befruktning utanför kroppen.
Jag vill understryka detta.

2. Surrogatmoderskap
Inga Lantz (vpk) anför:

Genom det av utskottet förordade förbudet mot äggdonation omöjliggörs
den form av surrogatmoderskap där det är fråga om att surrogatmodern bär
fram en annan kvinnas biologiska barn. Även andra typer av surrogatmoderskap
är enligt propositionen omgärdade av en rad hinder. Jag förutsätter att
ställningstagandet mot alla typer av surrogatmoderskap - liksom är fallet vad
gäller ägg- och spermadonation - gäller även för all framtid.

SoU 1987/88:26

28

SoU 1987/88:26

Bilaga

Härigenom föreskrivs att det i 1 kap. föräldrabalken1 skall införas en ny
paragraf, 7 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

7 §

Har befruktning av moderns ägg
utförts utanför hennes kropp med
samtycke av hennes make eller
sambo och är det med hänsyn till
samtliga omständigheter sannolikt att
barnet har avlats genom befruktningen,
skall vid tillämpning av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket
anses som barnets fader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i
fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens
ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är det med
hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom
befruktningen, får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring
enligt 1 kap. 2 § första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt

1 kap. 4 § tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen
har lämnat saknar verkan mot honom.

I proposition 1987/88:160 framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

1 Balken omtryckt 1983:485.

29

2 Förslag till
Lag om befruktning utanför kroppen

SoU 1987/88:26

Bilaga

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes
kropp i syfte att avla barn.

2 § Införande i en kvinnas kropp av ett ägg som har befruktats utanför
kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans eget och har befruktats med makens eller sambons

3 § Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd utföras
annat än vid allmänna sjukhus.

4 § Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller
3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

sperma.

30

Innehållsförteckning SoU 1987/88:26

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988 2

Utskottet 3

Bakgrund 3

Propositionsförslaget i huvuddrag 4

Fråga om förbud mot verksamhet med befruktning utanför

kroppen 5

Lagstiftningens närmare innehåll 7

Äktenskap som förutsättning för in-vitro-fertilisering 7

Hantering av befruktade ägg 8

Ägg-och spermadonation 10

Surrogatmoderskap 12

Transplantation av äggstockar 12

Forskning om barnlöshetens orsaker 13

Allmänna medicinsk-etiska frågor 14

Fosterdiagnostik 16

Hantering av aborterade foster 16

Vissa frågor om de forskningsetiska kommittéerna m.m 20

Hemställan 22

Reservationer 23

1. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför
kroppen (mom. 1) av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) 23

2. Frågan om förbud mot verksamhet med befruktning utanför
kroppen (mom. 1) av Inga Lantz vpk 24

3. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt motiveringen

till mom. 3) av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) 25

4. Frysning av befruktade ägg m.m. (mom. 4 och 5 samt motiveringen

till mom. 3) av Inga Lantz (vpk) 25

5. Transplantation aväggstockar (mom. 9) av Inga Lantz (vpk) 26

6. Forskning om barnlöshetens orsaker (mom. 12) av Inga Lantz (vpk) 26

7. Medicinsk användning av aborterade foster (mom. 16) av Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) 27

8. Medicinsk användning av aborterade foster (motiveringen till mom.

16) av Inga Lantz (vpk) 27

9. En bioteknikkommitté (mom. 18) av Inga Lantz (vpk) 27

Särskilda yttranden 28

1. Ägg- och spermadonation (avlnga Lantz vpk) 28

2. Surrogatmoderskap (av Inga Lantz vpk) 28

Bilaga: l proposition 1987/88:160 framlagda lagförslag 29

31

gotab Stockholm 1988 15490