Socialutskottets betänkande
1987/88:24
om statens hundskola m.m. (prop. 1987/88:126 och
prop. 1987/88:100 bil.7)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1987/88:126 om inriktningen av verksamheten
vid statens hundskola m.m. samt regeringens förslag i budgetpropositionen
såvitt avser medelsanvisningen för Kostnader för viss verksamhet
för handikappade.
I betänkandet behandlas vidare två motioner (c) resp. (vpk) väckta med
anledning av proposition 1987/88:126.
Utskottet tillstyrker propositionsförslagen och avstyrker motionerna.
Utskottets vpk-ledamot reserverar sig till förmån för ett motionsförslag
(vpk) vari motionärerna motsätter sig att hundskolans verksamhet skall vara
självbärande.
FEMTE HUVUDTITELN
Propositioner
Proposition 1987/88:100 bil. 7
Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 7 under punkt G 7 (s. 126-130) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss verksamhet för handikappade
för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 169 000 kr.
Proposition 1987/88:126
Regeringen har i proposition 1987/88:126 om inriktningen av verksamheten
vid statens hundskola m.m. föreslagit riksdagen att
1. till Statens hundskola för budgetåret 1988/89 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 34 702 000 kr.,
3. till Omställningsbidrag till hundskolan för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 2 600 000 kr,.
4. till Bidrag för täckande av hundskolans skuld för budgetåret 1988/89
anvisa ett anslag av 12 360 000 kr.,
5. godkänna i propositionen angivna riktlinjer för verksamheten vid
statens hundskola,
SoU
1987/88:24
1 Riksdagen 1987/88. 12 sami. Nr24
6. godkänna att regeringen tar upp överläggningar med olika intressenter
om ett övertagande av djursjukhuset.
Motioner väckta med anledning av proposition 1987/
88:126
1987/88:SolO av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1988/89 under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 600 000 kr.,
2. att riksdagen till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 34 702 000 kr. varav
9 115 000 kr. specificeras för inköp av hundar, konsulentverksamhet och
kursverksamhet,
3. att riksdagen till Bidrag för täckande av hundskolans skuld för
budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag på 12 360 000 kr.,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att kostnaderna för
hundskolan skall täckas av intäkter från försäljning av produkter och
tjänster.
1987/88:Soll av Karin Israelsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande statens ansvar för tillgång på ledarhundar samt behovet av
konsulentverksamhet i anslutning härtill.
Utskottet
Statens hundskola bedriver kvalificerad avel m.m. för att mot ersättning
tillhandahålla dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst m.m. Vid
skolan finns ett djursjukhus som är öppet för allmänheten. Skolan ansvarar
för närvarande för uttagningen av hundar till totalförsvaret.
Hundskolan leds av en styrelse, som består av chefen för skolan och sex av
regeringen utsedda ledamöter. Bland dessa ingår representanter för de
största avnämarna.
Antalet anställda vid hundskolan är för närvarande ca 85. Enligt instruktionen
finns inom skolan fyra enheter, en för förvaltning, en för avel och test,
en för dressyr och utbildning och en för djursjukvård. På försök prövar
skolan en annan indelning, där produktionsenheten är den personellt största
och omfattar avel, kennel, marknadsföring och dressyr. Vidare finns en
utbildningsenhet, en ekonomienhet, en serviceenhet och en veterinärenhet.
År 1971 omorganiserades dåvarande arméns hundskola till en självständig
myndighet, kallad försvarets hundskola, direkt underställd regeringen
(prop. 1970:96, SU 202, rskr. 419). Enligt riksdagens beslut skulle hundskolans
kostnader i princip täckas av intäkter av sålda produkter och tjänster.
För skolans verksamhet upptogs därför ett 1 000-kronorsanslag i statsbudgeten.
Målet om full kostnadstäckning uppnåddes dock inte, och riksdagen
började år 1974 att anvisa årliga bidrag till skolan.
Regeringen tillsatte år 1975 en arbetsgrupp för att se över verksamheten
vid försvarets hundskola och för att förbättra beslutsunderlaget för dess
SoU 1987/88:24
T
ekonomi och inriktning. På grundval av arbetsgruppens rapport lade
regeringen i proposition 1976/77:157 fram förslag om den framtida inriktningen
och organisationen av hundskolan. De föreslagna riktlinjerna innebar
bl.a. att skolan borde dimensioneras för en produktion av omkring 155
hundar per år. Vad gäller finansieringen frångicks den tidigare gällande
principen om full kostnadstäckning. Vissa kostnader som inte direkt avsåg
hundproduktion, utbildning, veterinärvård o.d. skulle delvis bestridas
genom ett anslag (grundbidrag) över statsbudgeten med en fördelning på
olika huvudtitlar. Vidare ansågs det nödvändigt att dessutom under en
övergångstid ge skolan ett särskilt driftbidrag. Även detta bidrag borde
beräknas med hänsyn till att även andra samhällssektorer än det militära
försvaret drog nytta av skolans verksamhet. Riktlinjerna godkändes av
riksdagen (FöU 1977/78:1, rskr. 40).
Fr.o.m. den 1 juli 1978 tillämpades dessa nya riktlinjer, och skolan döptes
om till statens hundskola och tillhörde alltjämt myndigheterna under
försvarsdepartementet. Medelsbehovet för grundbidrag och driftbidrag
fördelades på andra, fjärde och femte huvudtitlarna i statsbudgeten.
Hundskolan lades fr.o.m. budgetåret 1980/81 under socialdepartementet.
Statens anslag inskränktes därvid till att fördelas på justitie- och socialdepartementen.
Någon uppdelning av anslaget i grund- resp. driftbidrag har
därefter inte förekommit, utan det har karaktären av ett mer generellt
verksamhetsbidrag.
Hundskolan har alltsedan början av 1970-talet haft svårigheter att skapa
ekonomisk balans i sin verksamhet. I rörelsen finns ett stort ackumulerat
underskott. Skolan har också haft svårigheter att uppfylla de produktionsmål,
bl.a. i fråga om ledarhundar, som satts upp för verksamheten.
Regeringen uppdrog våren 1986, mot bakgrund bl.a. av den negativa
resultatutvecklingen, åt statskontoret att göra en översyn av hundskolans
verksamhet. Statskontoret överlämnade i september 1986 rapporten
(1986:25) Statens hundskola - en översyn. Rapporten innehåller dels en
analys av hundskolans finansiella situation, dels förslag till förändringar i
verksamhetens organisation och driftsform. I rapporten föreslås bl.a. att
hundskolan endera ombildas till en avnämardominerad, marknadsanpassad
stiftelse eller till en resurs enbart för produktion av ledarhundar inom
Synskadades riksförbunds (SRF) företagssfär. Rapporten harremissbehandlats.
I proposition 1987188:126 föreslås i fråga om nya riktlinjer för verksamheten
vid hundskolan att verksamheten skall drivas utan direkta bidrag över
statsbudgeten. Statsrådet Lindqvist anför bl.a. (s. 8 f.).
Hundskolan har inga egentliga myndighetsuppgifter bortsett från att den är
uttagningsmyndighet för hundar till totalförsvaret. Överbefälhavaren har
nyligen föreslagit regeringen att detta ansvar överförs till chefen för
flygvapnet. Ett beslut i den frågan avses att fattas under våren. Verksamheten
i övrigt vid skolan är helt inriktad på produktion och alltså av den
karaktären att dess kostnader helt bör täckas av intäkterna från vad som
produceras i verksamheten. I fortsättningen bör därför inte utgå några
driftbidrag över statsbudgeten, utan verksamheten bör vara självbärande. I
valet mellan de alternativa organisations- och driftsformer som kan gälla för
SoU 1987/88:24
3
1* Riksdagen 1987188.12 sami. Nr24
en sådan affärsverksamhet har jag nu stannat för den modell som innebär att
hundskolan blir en renodlad uppdragsmyndighet. I statsbudgeten för 1988/89
kommer därför att till hundskolan tas upp ett 1 000-kronorsanslag.
Detta får självfallet inte leda till alltför stora prishöjningar på tjänstehundar
utan skolan måste i första hand möta den nya situationen med
kostnadsbesparingar. Genom att driftbidragen upphör kommer också de
verkliga kostnaderna för tjänstehundar att bli synliga på ett helt annat sätt än
för närvarande. Detta innebär att kunderna kan göra bättre bedömningar av
dels om det går att få samma kvalitet till lägre pris hos andra producenter,
dels om en hund i relation till de alternativ som kan stå till buds är värd sitt
pris.
Statsrådet Lindqvist, som konstaterar att försvaret beslutat att inte anlita
hundskolan vid hundinköp, ser det vidare som angeläget att resurserna inte
splittras på för många hundtyper och förordar därför att skolan fortsättningsvis
inriktas på produktion av polis- och ledarhundar, så att den når de
uppställda målen. Även med en sådan inriktning kommer det enligt
propositionen att bli ett visst antal dressyrämnen som inte passar till poliseller
ledarhundar men som med relativt begränsade insatser kan användas
som exempelvis bevaknings- eller sökhundar. Om det finns avsättningsmöjligheter,
bör skolan kunna utföra även sådan dressyr, men den får inte
inkräkta på den huvudsakliga verksamheten. Enligt statsrådets bedömning
bör hundskolan med denna insnävning av sin verksamhet kunna tillgodose en
större del än för närvarande av det årliga behovet av polis- och ledarhundar,
samtidigt som ett avtal med televerket om röthundar kan fullgöras (s. 6).
I propositionen anförs vidare följande (s. 6 f.).
Såvitt avser ledarhundar har regeringen föreskrivit att SRF skall köpa dessa
hos eller genom hundskolan. Jag avser att föreslå regeringen att denna
skyldighet skall upphöra. Syftet med det är att hundskolan skall utsättas för
en viss konkurrens, vilket kan medföra positiva effekter på kostnader och
effektivitet.
Som tidigare har framhållits förutsätter tjänstehundproduktion bl.a. en
målinriktad och vetenskapligt förankrad avel samt en dressyrverksamhet
som inrymmer kompetens och långvarig erfarenhet. Mot den bakgrunden
förefaller det naturligt att huvudavnämarna tillförsäkrar sig långtgående
garantier för att deras framtida behov skall kunna fyllas. Detta skulle
exempelvis kunna åstadkommas genom långsiktiga leveransavtal av ramkaraktär.
Enligt vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan hundskolan och
rikspolisstyrelsen resp. SRF med den inriktningen.
Vid hundskolan bedrivs i dagsläget utbildning i hundtjänst. Utöver den
nödvändiga verksamhet som hänger samman med leverans m.m. av utbildade
tjänstehundar, anordnas kurser som riktar sig till den hundägande
allmänheten. Sådana kurser har motiverats av att de dels bidrar till en allmän
kompetensutveckling för skolans personal, dels ger vissa - men totalt sett
marginella- intäkter för skolan. Med den snävare inriktning av hundskolans
verksamhet som jag ovan förordat, måste utbildningsresurserna i första hand
dimensioneras efter huvudavnämarnas behov.
Som riktlinjer föreslås vidare ett närmare samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet
och att veterinärresurserna vid hundskolan dimensioneras efter
skolans eget behov av djursjukvård. Statsrådet avser att lämna ett förhandlingsuppdrag
till statens förhandlingsnämnd avseende en överlåtelse av
SoU 1987/88:24
4
hundskolans djursjukhus. Slutligen förordas att personalresurserna anpassas
till verksamhetsinriktningen.
Vad sedan gäller medelsanvisningarna föreslås i proposition 1987/88:126,
förutom ett 1 000-kronorsanslag till hundskolan, att ett omställningsbidrag
utges till skolan under de kommande tre åren. Bidraget syftar till att
underlätta omställningen till en renodlad uppdragsmyndighet och avses
stegvis trappas ner. För budgetåret 1988/89 föreslås omställningsbidraget
från femte huvudtitelns anslag utgå med 2 600 000 kr., vilket motsvarar
socialdepartementets andel av driftbidraget för innevarande budgetår.
Under andra huvudtitelns anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet för
budgetåret 1988/89 finns medel tillgängliga för ett bidrag till hundskolan av
samma omfattning som nu vid sidan av de medel som föreslagits för bl.a.
hundinköp. Sammantaget för budgetåret 1988/89 kommer hundskolan att
därigenom få ett omställningsbidrag som motsvarar det nuvarande driftbidraget.
1 propositionen förordas vidare att det ackumulerade rörelseunderskottet
inte skall belasta hundskolan. För att täcka detta underskott föreslås ett
särskilt obetecknat anslag. I fråga om medelsanvisningen till Kostnader för
viss verksamhet för handikappade föreslås en ökning med 533 000 kr. med
hänsyn till en planerad ökad produktion av ledarhundar samt pris- och
löneutvecklingen.
I motion SolO av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om att kostnaderna för hundskolan skall täckas av
intäkter från försäljning av produkter och tjänster (yrkande 4). Motionärerna
anför att den nya inriktningen av verksamheten vid hundskolan enligt
SRF:s förmodanden kommer att leda till höjda hundpriser, om kvaliteten på
hundarna skall kunna upprätthållas. Motionärerna anför vidare att SRF:s
oro och kritik mot det liggande förslaget är befogad. Den verksamhet som
hundskolan står för kan knappast hävda sig på den kommersiella marknaden.
Samhället behöver både ledarhundar och polishundar, och det är därför
rimligt att statsbidrag utgår. Givetvis skall även samhällsnyttig produktion
ske så effektivt som möjligt, men det finns områden där samhällsnyttan
måste gå före vinsttänkandet, anförs det.
I motion Sol 1 av Karin Israelsson och Görel Thurdin (båda c) begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs rörande statens ansvar för tillgång på ledarhundar samt behovet av
konsulentverksamhet i anslutning härtill. Motionärerna framhåller att det
finns en befogad oro för att kostnaderna för ledarhundar ökar i en omfattning
som medför att medel inte finns till de s.k. konsulenttjänsterna avseende
olika utbildningsinsatser för brukare och hund. I motionen anförs att det på
sikt är värdefullt att den samlade kunskap som finns vid statens hundskola
bevaras. Att bedriva avelsarbete för att erhålla lämpligt hundmaterial måste
ske med ett relativt stort underlag av hundar. Det kräver goda förutsättningar
även i form av tillgång till veterinärinsatser och djursjukhus. Allt detta
finns nu samlat inom hundskolans område, och det finns enligt motionärerna
starka skäl för att denna verksamhet bör finnas kvar i detta område.
Motionärerna har i och för sig inte något att invända mot propositionens
SoU 1987/88:24
5
förslag men vill att det skall finnas ett statligt ansvar för att denna värdefulla
verksamhet inte skingras.
Utskottet vill understryka att efterfrågan på kvalificerade tjänstehundar,
som ledar- och polishundar, måste kunna tillgodoses. Det är också viktigt att
avel, dressyr samt annan utbildning i fråga om dessa tjänstehundar hålls på en
kvalitativt hög nivå.
Statens hundskola har länge haft svårigheter att producera tillräckligt
många hundar för att tillgodose de stora avnämarnas behov. Skolan har
också problem med obalans i sin ekonomi. Det är nödvändigt att råda bot på
dessa problem. Utskottet ser därför positivt på en organisationsförändring
som syftar till att hundskolan särskilt inriktar sig på produktion av ledar- och
polishundar. Utskottet gör bedömningen att förslaget att skolans verksamhet
efter en övergångstid med omställningsbidrag skall vara självbärande
förbättrar möjligheterna att uppnå en effektiv organisation som kan uppfylla
avnämarnas behov. Utskottet har således ingen erinran mot de föreslagna
riktlinjerna för skolans verksamhet såvitt nu är i fråga och avstyrker motion
SolO (vpk) yrkande 4.
Utskottet vill emellertid betona att staten har ett ansvar för att det sker en
tillräcklig produktion av goda ledarhundar och för att de synskadade kan få
tillgång till dessa till en rimlig kostnad. Utskottet återkommer i det följande
till frågan om bidrag till SRF för inköp av hundar m.m.
Vad utskottet nu anfört får anses tillgodose syftet med motion Soll (c),
som alltså avstyrks.
Utskottet tillstyrker i övrigt de föreslagna riktlinjerna för hundskolans
verksamhet. Utskottet har vidare inget att erinra mot att regeringen tar upp
överläggningar med olika intressenter om ett övertagande av djursjukhuset
vid hundskolan.
I fråga om medelsanvisningar hemställs i motion SolO av Lars Werner m.fl.
(vpk) att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1988/89 under femte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 600 000 kr. (yrkande 1), att
riksdagen till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag på 34 702 000 kr. varav 9 115 000 kr.
specificeras för inköp av hundar, konsulentverksamhet och kursverksamhet
(yrkande 2) samt att riksdagen till Bidrag för täckande av hundskolans skuld
för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag på 12 360 000 kr. (yrkande 3).
Motionärerna anför bl.a. att effekterna av ett ospecificerat anslag till SRF för
ledarhundsverksamheten kommer att medföra minskade resurser till konsulentverksamhet
och kurser i takt med att hundpriserna stiger. Enligt
motionärerna bör riksdagen därför som tidigare ange ambitionsnivån för
SRF:s ledarhundsverksamhet genom anvisningar för hur medlen skall
fördelas mellan inköp av hundar, konsulentverksamhet och utbildning.
Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående beträffande
förslaget att hundskolan bör vara självbärande bör till hundskolan i
statsbudgeten tas upp endast ett 1 000-kronorsanslag. Motion SolO (vpk)
yrkande 1 avstyrks därför. Yrkande 3 i samma motion avseende täckande av
hundskolans skuld sammanfaller med yrkande 4 i proposition 1987/88:126
och bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
SoU 1987/88:24
6
När det sedan gäller medelsanvisningen till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade, från vilket anslag bidrag utgår till bl.a. SRF:s verksamhet
med ledarhundar, anser utskottet inte att det finns skäl att specificera de
olika posterna i bidraget till SRF på det sätt som föreslås i motion SolO (vpk)
yrkande 2. Utskottet vill emellertid slå fast att SRF:s ekonomiska möjligheter
att inköpa ledarhundar inte får försämras genom omorganisationen av
hundskolan liksom inte heller förbundets möjligheter att bedriva härtill
knuten utbildnings- och konsulentverksamhet. Motion SolO (vpk) yrkande 2
avstyrks således.
Utskottet tillstyrker de aktuella föreslagna medelsanvisningarna i propositionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande självbärande verksamhet vid statens hundskola
att riksdagen med avslag på motion 1987/88:SolO yrkande 4 godkänner
de i proposition 1987/88:126 yrkande 5 delvis angivna riktlinjerna
för verksamheten vid statens hundskola,
2. beträffande statens ansvar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Soll,
3. beträffande riktlinjer i övrigt för verksamheten
att riksdagen godkänner de i proposition 1987/88:126 yrkande 5 delvis
angivna riktlinjerna för verksamheten vid statens hundskola,
4. beträffande djursjukhuset
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:126 yrkande 6
godkänner att regeringen tar upp överläggningar med olika intressenter
om ett övertagande av djursjukhuset,
5. beträffande medelsanvisningen till Statens hundskola
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:126 yrkande 1 och med
avslag på motion 1987/88:SolO yrkande 1 till Statens hundskola
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag för täckande av hundskolans
skuld
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:Sol26 yrkande 4 till
Bidrag för täckande av hundskolans skuld för budgetåret 1988/89
anvisar ett anslag av 12 360 000 kr.,
7. beträffande yrkande som sammanfaller med propositionen
att riksdagen beslutar att motion 1987/88:SolO yrkande 3 inte skall
föranleda någon riksdagens åtgärd,
8. beträffande medelsanvisningen till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade
att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bil. 7 punkt G
7 och med bifall till proposition 1987/88:126 yrkande 2 samt med avslag
på motion 1987/88:SolO yrkande 2 till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
34 702 000 kr.,
SoU 1987/88:24
7
9. beträffande medelsanvisningen till Omställningsbidrag till hundskolan
att
riksdagen med bifall till proposition 1987/88:126 yrkande 3 till
Omställningsbidrag till hundskolan för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 2 600 000 kr.
Stockholm den 28 april 1988
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s). Ulla Tillander (c). Blenda Littmarck (m). Gunnar Ström
(s), Aina Westin (s). Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk). Ingrid Andersson (s).
Erik Janson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp). Claes Rensfeldt (s) och Karin
Falkmer (m).
Reservationer
1. Självbärande verksamhet vid statens hundskola (mom. 1 i
hemställan)
Inga Lantz (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Statens
hundskola” och slutar med ”hundar m.m.” bort ha följande lydelse:
Den nya inriktningen av verksamheten vid hundskolan kommer enligt
SRF:s förmodanden att leda till höjda hundpriser, om kvaliteten på
hundarna skall kunna upprätthållas.
Utskottet anser att SRF:s oro och kritik mot det liggande förslaget är
befogad. Den verksamhet som hundskolan står för kan knappast hävda sig på
den kommersiella marknaden. Samhället behöver både ledarhundar och
polishundar, och det är därför rimligt att statsbidrag utgår. Givetvis skall
även samhällsnyttig produktion ske så effektivt som möjligt, men det finns
områden där samhällsnyttan måste gå före vinsttänkandet.
Utskottet avstyrker därför förslaget om avgiftsfinansiering.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande självbärande verksamhet vid statens hundskola
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:SolO yrkande 4 avslår
proposition 1987/88:126 yrkande 5 delvis.
SoU 1987/88:24
2.Medelsanvisningen till statens hundskola (mom. 5 i
hemställan)
Under förutsättning av bifall till reservation nr 1
Inga Lantz (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 6 börjar med ”Sorn en” och
slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående beträffande
förslaget att hundskolan skall vara självbärande bör inte endast ett 1 000-kronorsanslag tas upp i statsbudgeten utan ett ”fullt” förslagsanslag anvisas.
Utskottet tillstyrker därför motion SolO (vpk) yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Statens hundskola
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:SolO yrkande 1 och med
anledning av proposition 1987/88:126 yrkande 1 till Statens hundskola
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.,
3. Medelsanvisningen till Kostnader för viss verksamhet för
handikappade (mom. 8 i hemställan)
Inga Lantz (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "När det sedan”
och slutar med ”i propositionerna” bort ha följande lydelse:
När det sedan gäller medelsanvisningen till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade, från vilket anslag bidrag utgår till bl.a. SRF:s verksamhet
med ledarhundar, anser utskottet att riksdagen som tidigare bör ange
ambitionsnivån för SRF:s ledarhundsverksamhet genom anvisningar för hur
medlen skall fördelas mellan inköp av hundar, konsulentverksamhet och
utbildning. Därför bör anslaget till SRF specificeras. För inköp av hundar bör
beräknasö 177 000 kr. Förgrundkurserm.m. börberäknas 1 429 000kr. och
för konsulentverksamheten m.m. 1 509 000 kr. För SRF:s ledarhundsverksamhet
är följaktligen medelsbehovet för nästa budgetår 9 115 000 kr.
Motion SolO (vpk) yrkande 2 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8.beträffande medelsanvisningen till Kostnader för viss verksamhet
för handikappade
a) att riksdagen med bifall till motion 1987/88:SolO yrkande 2
godkänner vad utskottet anfört,
b) att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:100 bil. 7 punkt
G 7 och proposition 1987/88:126 yrkande 2 till Kostnader för viss
verksamhet för handikappade för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 34 702 000 kr.,
SoU 1987/88:24
9