Socialutskottets betänkande

1987/88:18

om anslag till Socialdepartementet m.m. (prop.
1987/88:100 bil. 7 delvis)

SoU

1987/88:18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till medelsanvisningar till
Socialdepartementet m.m. I anslutning härtill behandlas ett antal motionsförslag
om olika utredningsinsatser och forskning på det sociala området.

Utskottet tillstyrker medelsanvisningarna och avstyrker samtliga motioner.

Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån
för olika motionsförslag (m, fp och c) om en kartläggning m.m. av
alkoholmissbrukets familjesociala skador. M-, fp- och c-ledamöterna reserverar
sig också gemensamt till förmån för motionsförslag (fp och c) om
alkoholforskning m.m. M-ledamöterna reserverar sig vidare till förmån för
motionsförslag (m) om en utvärdering av socialtjänstlagen m.m. och om en
utredning om omsorgslagens överklaganderegler. Utskottets fp-ledamöter
reserverar sig till förmån för motionsförslag (fp) om en utvärdering av
socialtjänstlagen m.m., om barns villkor samt om skolmiljön. C-ledamöterna
reserverar sig till förmån för motionsförslag (c) om miljöpåverkan på barns
hälsa och om forskning kring åldrandet. Vpk-ledamoten reserverar sig till
förmån för en motion (vpk) om anslag för gerontologisk forskning. Vidare
avger c-ledamöterna ett särskilt yttrande om forskning om barns villkor.

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1987/88:100 bil. 7

Regeringen har under punkterna A 1 - A 4 (s. 12-14) föreslagit att riksdagen
för budgetåret 1988/89 anvisar
(A 1) till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 29 089 000 kr.,

(A 2) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag av 27 720 000 kr.,

(A 3) till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett
reservationsanslag av 38 385 000 kr.,

(A 4) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 1 880 000 kr.

1

1 Riksdagen 1987188.12 sami. Nr 18

Motioner

SoU 1987/88:18

1987/88:So212 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att forskningsinsatserna
kring åldrandet förstärks.

1987/88:So215 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att kompetenta forskare inom
barnmedicin m.fl. lämpliga områden får i uppdrag att genomföra en
kartläggning av alkoholmissbrukets familjesociala skador, främst barnens
lidande i missbrukarhemmen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de föreslagna forskningsuppgifterna.

1987/88:So216 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av socialtjänstreformen.

1987/88:So218 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en noggrann kartläggning
av drogmissbrukets familjesociala skador, främst barnens lidande i missbrukarhem,
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
forskarnas förfogande för att lösa de i motionen föreslagna forskningsuppgifterna.

1987/88:So220 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kartläggning av alkoholskadornas omfattning,

3. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av barnens situation i
missbrukarhemmen i enlighet med det anförda.

1987/88:So232 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen uttalar sitt
stöd för forskning om olika vård- och behandlingshem.

1987/88:So236 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forsknings- och utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad
kunskap om barns och ungdomars livsvillkor bör prioriteras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartläggning av skadeverkningar för barn som växer upp i
missbruksmiljö,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om barns och ungdomars arbetsmiljö vid institutet för
arbetsmiljöforskning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av forskning om barns och ungdomars livsvillkor.

1987/88:So237 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av vidgad forskning och statistik om alkohol,

5. att riksdagen hos regeringen begär initiering av ett större forskningsprojekt
kring barns villkor i missbrukarmiljöer.

1987/88:So243 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en vetenskaplig kartläggning av alkoholmissbrukets
medicinska, ekonomiska och sociala skadeverkningar med särskilt beaktande
av barns situation i missbrukarhem.

1987/88:So259 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utvärdering och översyn av
socialtjänstlagen enligt vad i motionen anförts.

1987/88:So264 av Nils Berndtson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen vid
behandling av proposition 1987/88:100, bilaga 7 G, anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 000 kronor för gerontologisk forskning.

1987/88:So266 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, c) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
informationsåtgärder, forskning och insatser för tidig upptäckt av alkoholproblem
(del av yrkandet).

1987/88:So267 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

3.att riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande omsorgslagens
överklaganderegler utifrån vad i motionen anförts.

1987/88:So271 av Mats O Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
utvärdering av rättighetslagstiftningens effekter.

1987/88: So272 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att frågor om socialvårdens utredningsmetodik
bör bli föremål för en översyn.

1987/88:So498 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kommission
med uppgift att utreda situationen inom vårdsektorn bör tillsättas enligt de
riktlinjer som angetts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att ställa 4 miljarder till kommissionens förfogande.

1987/88:So505 av Marianne Andersson och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen initierar forskningsprojekt angående barns
hälsa enligt vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion Jo875.

1987/88:So630 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Margareta Andrén (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utländska adoptivbarns utveckling och anpassning.

Utskottet

Utvärdering av socialtjänstlagen m.m.

I motion So498 av Alf Svensson (c) yrkas dels att regeringen ges till känna att
en kommission med uppgift att utreda situationen inom vårdsektorn bör

SoU 1987/88:18

3

tillsättas enligt de riktlinjer som angetts i motionen (yrkande 1), dels att
riksdagen beslutar att ställa 4 miljarder kronor till kommissionens förfogande
(yrkande 2). Motionären begär en snabb översyn av hela vårdsektorn och
pekar bl.a. på frågor om köer i sjukvården, omsorgen om de äldre,
personalfrågor m.m. Kommissionen skall bestå av sakkunniga. 4 miljarder
kronor ur löntagarfonderna bör ställas till kommissionens förfogande.

Regeringen beslöt den 7 maj 1987 att inrätta en ny hälso- och sjukvårdsberedning
med statsministern som ordförande. I beredningen skall dessutom
ingå socialministern och utbildningsministern samt representanter för Landstingsförbundet
och företrädare för den medicinska sakkunskapen. Den nya
hälso- och sjukvårdsberedningen skall ta upp frågor på området som är av
stor vikt från nationella utgångspunkter. Avsikten med den nya beredningen
är att man skall skapa en bättre framförhållning när det gäller ny kunskap av
stor betydelse för människors hälsa och vård och uppmärksamma områden
där kunskaps- och resursmässiga skäl talar för en koncentration till något
eller några ställen i landet. Beredningen skall behandla frågor om läkarfördelningen
och den högspecialiserade vården och då beakta kostnads- och
effektivitetsaspekter. Beredningen skall vidare verka för att människors
hälsa sätts in i ett bredare välfärdspolitiskt sammanhang.

I årets budgetproposition (bil. 7, s. 64 f.), som i dessa delar tillstyrkts av
utskottet i betänkande SoU 1987/88:16, anförs bl.a. att socialstyrelsens
uppgift i framtiden främst bör vara att inom ramen för tillsynsansvaret
utveckla former och metoder för en systematiserad uppföljning och utvärdering
av kommunernas och landstingens verksamhet. Detta anses också
överensstämma med den av socialstyrelsen uttalade ambitionen att i större
omfattning än hittills behandla frågor om kostnader och effektivitet samt att
genomföra systematiska övergripande utvärderingar av verksamheten inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I propositionen sägs att socialstyrelsens
uppgifter på detta område bör preciseras och konkretiseras ytterligare.

Socialstyrelsen har senast i september 1987 redovisat en folkhälsorapport
som behandlar flera av de problem som tas upp i motion So498 (c)
(Socialstyrelsen redovisar 1987:15). En skrivelse från regeringen om folkhälsan
m.m. skall enligt den reviderade propositionsförteckningen läggas fram i
april månad i år.

Utskottet kan konstatera att hälso- och sjukvårdsberedningen och socialstyrelsen
utgör naturliga organ för en kontinuerlig översyn med sikte på hela
vårdsektorn. Närmare analyser av enskilda problemområden pågår i flera
fall. Att göra en snabb översyn av hela vårdområdet i ett sammanhang torde
vara i det närmaste ogörligt. Utskottet avstyrker därför motion So498 (c).

I motion So216 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av socialtjänstreformen . Motionärerna
anför att en samlad utvärdering av socialtjänstreformen nu bör komma till
stånd. Mot bakgrund av att åtskilliga frågor utretts bl.a. av socialberedningen
och äldreberedningen kan det vara lämpligt att en sådan utvärdering lägger
särskild vikt vid sådana delar av reformen som inte har behandlats av

SoU 1987/88:18

4

parlamentariska utredningar. Motionärerna lämnar exempel på några frågor
som förtjänar särskild uppmärksamhet vid en utvärdering. En sådan fråga är
verkan av den s.k. helhetssynen. En annan gäller i vilken utsträckning
besvärsprövningen bör ligga hos rättsliga instanser med hänsyn till att det
ofta är fråga om lämplighetsavgöranden. Det kan vidare,enligt motionärerna,
finnas skäl att precisera socialtjänstlagen beträffande möjligheterna att
ställa upp villkor för socialbidrag. Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen
tas också upp i motionen.

Även i motion So259 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en allsidig utvärdering och översyn av socialtjänstlagen
enligt vad i motionen anförs. Motionärerna anser att en sådan utvärdering
bör avse bl.a. frågor om ramlagstiftningen, behovet av precisering av rätten
till bistånd, s.k. helhetssyn eller specialiserat arbetssätt, kommunernas
”yttersta ansvar” och vistelsebegreppet i socialtjänstlagen. Motionärerna
pekar på problem som uppkommit på dessa punkter vid tillämpning av
socialtjänstlagen.

I motion So272 av Gullan Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande att
frågor om socialvårdens utredningsmetodik bör bli föremål för översyn.
Motionären hänvisar bl.a. till en forskningsrapport vari anförs att myndighetsperspektivet
dominerar helt under utredningen på bekostnad av
klientens syn på problemen.

Mats O Karlsson m.fl. (s) yrkar i motion So27I att regeringen skall ges till
känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av rättighetslagstiftningen.
Motionärerna ställer sig tveksamma till omfattningen av domstolsprövningen
enligt socialtjänstlagen och omsorgslagen och pekar på
konsekvenserna såväl för det politiska beslutsfattandet i kommuner och
landsting som för avvägningen mellan behoven hos olika enskilda. Motionärerna
tar även upp koordineringen mellan främst hälso- och sjukvårdslagen
och omsorgslagen.

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1979/80:1 Om socialtjänsten
uttalade socialutskottet att en så omfattande reform borde bli föremål för
systematisk utvärdering. Inte minst viktigt var att studera hur socialtjänstreformens
grundläggande intentioner förverkligas i den praktiska tillämpningen.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan att ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om tillsättande av en parlamentarisk beredning
för att bl.a. följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftningen (SoU
1979/80:24, rskr. 142).

Socialberedningen (S 1980:07) tillsattes därefter för att verkställa den av
riksdagen begärda utredningen. Beredningen har avlämnat tio betänkanden.
I årets budgetproposition anförs att ansvaret för utvärderingen av socialtjänstlagen
nu bör övergå till socialstyrelsen (prop. 1987/88:100, bil. 7 s. 65
och 134).

Regeringen har den 14 januari 1988 beslutat att socialberedningens arbete
skall upphöra och har därvid uppdragit åt socialstyrelsen att genomföra en
utvärdering av socialtjänstlagen. Uppdraget skall vara slutredovisat senast
den 1 januari 1990. Uppdraget gäller särskilt verksamheten bland barn och
ungdom, ersättning till familjehemsföräldrar m.m., familjerådgivning och

SoU 1987/88:18

5

samarbetssamtal samt socialtjänstens insatser för vissa grupper med socialbidragsberoende.
I beslutet anförs bl.a. följande.

Socialstyrelsen bör mot redovisad bakgrund utvärdera socialtjänstlagstiftningens
praktiska tillämpning beträffande barn och ungdom, främst utsatta
grupper. Den verksamhet som sker inom angränsande områden, t.ex.
hälso- och sjukvården och förskolan, bör också beaktas. I uppdraget ingår
att redovisa en analys av uppväxtvillkoren för barn och ungdomar, varvid s.k.
utslagningsmekanismer särskilt bör dokumenteras.

Socialstyrelsen bör kartlägga omfattning och karaktär av de problem som
finns i dag. Invandrarbarnens uppväxtvillkor bör särskilt uppmärksammas.

Socialtjänstens verksamhet bland barn och ungdom bör utvärderas i
förhållande till de problem och de behov som finns. Samtliga tre huvudfunktioner,
strukturinriktade, allmänna och individuella insatser bör beaktas.

Socialstyrelsen bör mot bakgrund av de resultat som en kartläggning och
utvärdering enligt ovan ger lämna förslag om vilka förändringar som är
erforderliga för att socialtjänstens mål och syften skall anses uppfyllda med
särskild hänsyn till utsatta grupper. Som utgångspunkt bör gälla att den
sociala lagstiftningen skall ligga fast i sina huvuddrag.

Socialstyrelsen bör i sina överväganden särskilt beakta behovet av
specialiserade insatser och av metodutveckling. Frågor om ett effektivare
utnyttjande av tillgängliga resurser bör behandlas liksom frågor om lämplig
avvägning mellan olika vårdformer med hänsyn till de behov som finns.
Förslag bör lämnas om hur förbättrad samverkan mellan olika samhällsorgan
skall kunna komma till stånd. Socialtjänstens samverkan med såväl barnoch
ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin bör i detta sammanhang särskilt
bedömas.

Behovet av statistik, forskning och annan dokumentation och hur sådan
bör utformas för att åstadkomma underlag för en fortlöpande uppföljning
och utvärdering av socialtjänsten bör bedömas. Socialstyrelsen bör vidare
precisera hur en fortlöpande utvärdering av den praktiska verksamheten på
såväl kommunal som nationell nivå kan utformas.

Vad gäller socialtjänstlagens tillämpning i individuella fall bör socialstyrelsen
särskilt överväga behovet av förstärkt tillsyn på olika nivåer.

Socialstyrelsen bör vidare redovisa synpunkter vad gäller utbildning och
handledning för såväl berörda personalkategorier som för förtroendevalda.

Socialstyrelsen bör - med beaktande av lagstiftningens grundläggande
syften - redovisa möjligheterna att ersätta eller kombinera socialbidrag med
mera aktiva insatser. Särskilt bör övervägas hur sådana insatser kan infogas i
en mera långsiktig behandlingsplan. I arbetet bör ingå en kartläggning och
analys av pågående verksamhet i kommunerna. Socialstyrelsen bör beakta
pågående utveckling av samarbetet mellan socialtjänst och arbetsförmedling
m.fl. Socialstyrelsen bör i sammanhanget analysera effekterna av olika
förslag för såväl den statliga som den kommunala ekonomin.

Socialberedningen har i skilda betänkanden berört de frågor motionärerna
tar upp. I betänkandet Aktuella socialtjänstfrågor (SOU 1986:19) behandlas
bl.a. vistelsekommunens ansvar och vissa frågor om överklagande. Beredningen
behandlade i sitt sist redovisade betänkande Missbrukarna, Socialtjänsten,
Tvånget (SOU 1987:22) ämnen som bl.a. villkor för socialbidrag
(s. 199 f.) och den s.k. helhetssynen (s. 220 f.).

Frågeställningar kring metodiken vid utredningar i ärenden enligt socialtjänstlagen
behandlas i flertalet betänkanden från socialberedningen som tar

SoU 1987/88:18

6

upp socialtjänsten. Här kan särskilt nämnas betänkandet (SOU 1986:20)
Barns behov och föräldrars rätt. Även i förre JO Tor Svernes översyn av
LVU (Ds S 1987:3) tas dessa frågor upp. Socialstyrelsen har redovisat
enskilda projekt angående klientkontakter såsom Klienterna och socialtjänsten
(pm 144/86) och Vad tycker klienterna? (pm 171/87).

Utskottet gör följande bedömning.

Socialtjänstreformen föregicks av många års omfattande utredningsarbete.
Socialberedningen har härefter under en följd av år övervägt olika delfrågor i
reformen. Det fortsatta arbetet med att utvärdera reformen har nu övergått
till socialstyrelsen. Även den nya omsorgslagen föregicks av ett mångårigt
utredningsarbete.

Utskottet konstaterar att en allmän utvärdering av socialtjänstlagen är en
synnerligen omfattande utredningsuppgift och att olika övergripande utredningar
på detta område pågått sedan början av 1970-talet. Utskottet ställer
sig tveksamt till om den fortsatta uppföljningen av reformen bör ske på
samma sätt. Det ter sig nu mera angeläget att fortlöpande ta upp frågor där
problem i tillämpningen uppträder. Vissa sådana frågor kan visa sig böra
behandlas i form av en utredning, medan andra mera lämpar sig för att
hanteras t.ex. inom ramen för socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet.
Formerna för den fortsatta uppföljningen av reformen är
emellertid en fråga som omfattas av socialstyrelsens nu aktuella uppdrag och
som bör anstå tills dess resultatet härav redovisats.

Utskottet vill även peka på att flera av de frågeställningar som tas upp i de
nu aktuella motionerna berörs av socialstyrelsens utvärdering, vilken alltså i
stor utsträckning tillgodoser motionsönskemålen.

När det gäller den i ett par motioner aktualiserade principfrågan om
gränsdragningen mellan laglighets- och lämplighetsfrågor när det gäller
överklagande av beslut om rätt till bistånd eller rätt till särskilda omsorger vill
utskottet anföra följande.

Inledningsvis skall erinras om att det här rör sig om kommunala beslut, där
det normala rättsmedlet för den enskilde är kommunalbesvär. Kommunalbesvär
innebär en begränsad prövning huvudsakligen med hänsyn till
beslutets laglighet och formella riktighet. Förvaltningsbesvär innebär däremot
en allsidig prövning av beslutet även i materiellt avseende. Den
enskildes möjlighet att anföra förvaltningsbesvär över beslut om rätt till
bistånd och beslut om rätt till särskilda omsorger är en viktig principiell
rättighet som infördes för att stärka den enskildes ställning gentemot berörda
myndigheter. Omfattningen av besvärsprövningen sammanhänger med de
båda aktuella lagarnas karaktär av s.k. ramlag. I den mån lagarna lämnar
öppet vilka insatser den enskilde kan kräva av kommunen eller landstingskommunen
ökar inslaget av skälighetsbedömning i domstolarnas besvärsprövning.
Utskottet anser för sin del att om det skulle visa sig att
domstolarnas praxis mera markant avviker från de politiska intentionerna på
något område man i första hand bör överväga att precisera sådana
lagbestämmelser så att den enskildes rättigheter resp. kommunens/landstingskommunens
skyldigheter formuleras på ett mera otvetydigt sätt.
Utskottet kan däremot inte dela synen att problem av detta slag bör lösas

SoU 1987/88:18

7

genom en inskränkning av den enskildes rätt att anföra förvaltningsbesvär
över de viktiga beslut det här är fråga om eller genom att besvärsprövningen
överförs från rättsliga till politiska instanser. Utskottet anser det tvärtom
viktigt att slå vakt om den starkare rättsställning för den enskilde som
nuvarande besvärsregler resulterat i.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu nämnda
motioner (motionerna So216 [fp], So259 [m], So271 [s] och So272 [m]).

Närliggande frågor om en översyn av bestämmelserna för överklagande av
beslut enligt omsorgslagen tas upp i motion So267 av Nils Carlshamn m.fl.
(m). I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning
beträffande omsorgslagens överklaganderegler utifrån vad i motionen anförts
(yrkande 3). Motionärerna ifrågasätter om domstolarna i ett mål om
rätt till särskilda omsorger även bör gå in på utformningen av omsorgen och
på tidpunkten från vilken den skall beredas. Motionärerna framhåller också
att det i omsorgslagens förarbeten uttryckligen uttalats att hänsyn skall tas till
de resurser landstingskommunen har att tillgå.

Regeringsrätten har i en prejudicerande dom den 8 mars 1988 prövat
frågan om rätt till särskilda omsorger i form av boende i gruppbostad.
Rättsfallet gäller en utvecklingsstörd fyrtioårig kvinna som vårdats i föräldrahemmet
av sin 80-åriga mor. Kvinnan ansökte om att erhålla boende i
gruppbostad. Omsorgsnämnden avslog hennes begäran och anförde att det
för närvarande inte fanns någon plats för henne. Länsrätten fann att det
måste anses rimligt att begärda resurser ställdes till förfogande och biföll den
utvecklingsstörda kvinnans besvärstalan. Omsorgsnämnden överklagade
länsrättens dom i kammarrätten, som inte ändrade domen. Sedan omsorgsnämnden
fullföljt sin talan hos regeringsrätten anförde regeringsrätten i dom
bl.a. följande:

I målet är ostridigt att NN enligt omsorgslagen är berättigad till särskild
omsorg i form av boende i gruppbostad. Omsorgsnämndens talan grundas
enbart på det förhållandet att den för närvarande saknar fysiska förutsättningar
att tillgodose hennes behov. Nämnden har som stöd för sin talan
åberopat ett uttalande av departementschefen i förarbetena till lagen (prop.
1984/85:176, s. 78) att vid besvärsprövningen rimlig hänsyn måste tas till de
resurser som landstingskommunen har att tillgå.

Regeringsrätten finner att NN:s rätt till särskild omsorg i form av boende i
gruppbostad inte påverkas av det förhållandet att landstingskommunen för
närvarande inte har någon gruppbostad tillgänglig. Det åligger landstingskommunen
att vidta erforderliga åtgärder för att utan dröjsmål uppfylla den
förpliktelse som sålunda åvilar kommunen gentemot NN. Vilka åtgärder som
krävs härför och åtgärdernas utförande är verkställighetsfrågor som inte skall
prövas i detta mål.

Regeringsrätten bifaller inte besvären.

I 4 § lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl. (omsorgslagen) uppräknas de särskilda omsorgerna enligt lagen,
däribland boende i gruppbostad för vuxna som inte kan bo i egen bostad.
Enligt 5 § första stycket har psykiskt utvecklingsstörda rätt till särskilda
omsorger enligt lagen om de behöver sådant stöd och sådan hjälp i sin
livsföring och deras behov inte tillgodoses på något annat sätt. Enligt 20 §

SoU 1987/88:18

8

första stycket får omsorgsnämndens beslut om särskilda omsorger åt enskilda
enligt 4 § överklagas hos länsrätten.

I proposition 1984/85:176 med förslag till lag om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl. anfördes i specialmotiveringen till 20 § bl.a.
följande (prop. s. 78).

Har nämnden avslagit den enskildes begäran, skall nämnden ge besvärshänvisning.
Överklagar den enskilde beslutet, kommer även länsrättens prövning
att i första hand avse frågan om rätten till särskilda omsorger. Finns det
enligt domstolens bedömning inte någon sådan rätt, skall besvären ogillas.
Finner domstolen att den enskilde har rätt till särskilda omsorger skall
domstolen enbart pröva om rätt finns till den eller de särskilda omsorger som
den enskilde begärt. Domstolens prövning skall i dessa fall enbart avse frågan
om rätten till den särskilda omsorgen, inte utformningen. Bedömningen skall
göras på grundval av vad som i målet har blivit upplyst om den enskildes
behov och om de resurser som finns inom lanstingskommunen. Vid
besvärsprövningen måste rimlig hänsyn tas till de resurser som landstingskommunen
har att tillgå. På samma sätt som dåvarande statsrådet och chefen
för socialdepartementet framhöll i proposition (1979/80:1) om socialtjänsten
kan det vid bifall till besvären ibland vara påkallat att återförvisa ärendet till
omsorgsnämnden för att nämnden skall kunna besluta om insatsernas
närmare utformning.

Lagrådet kommenterade nämnda uttalanden i propositionen enligt följande
(prop. s. 123).

Specialmotiveringen innehåller vissa uttalanden om innebörden och omfattningen
av den prövning som domstolen har att göra i ett besvärsärende.
Sålunda anför departementschefen bl.a. att om domstolen finner att den
enskilde har rätt till särskilda omsorger skall domstolen ”enbart pröva om
rätt finns till den eller de omsorger som den enskilde begärt”. Härtill fogas att
”domstolens prövning skall i dessa fall enbart avse frågan om rätten till den
särskilda omsorgen, inte utformningen”.

Härtill vill lagrådet anföra. Om den enskilde har förvägrats viss i 4 §
angiven omsorg och besvärsprövningen därför gäller klagandens påstående
att han är berättigad till omsorgen i fråga torde det inte finnas anledning för
domstolen att vid bifall till besvären gå närmare in på utformningen av den
avsedda omsorgen. Givetvis bör det i en sådan situation ankomma i första
hand på omsorgsnämnden att, med beaktande bl.a. av de resurser som står
till förfogande, bestämma det närmare innehållet i omsorgen.

Det kan emellertid tänkas fall då den enskilde visserligen kommer i
åtnjutande av viss omsorg enligt 4 § men gör gällande att innehållet i den
lämnade omsorgen inte fyller lagens krav på hur en sådan omsorg bör vara
beskaffad. Om exempelvis en person är missnöjd med viss stödinsats som
erbjuds honom och önskar tillgång även till annan eller mer kvalificerad
hjälp, måste han rimligen ha rätt att av domstolen få prövat om vad som
erhålls uppfyller lagens krav eller om denna förutsätter en högre nivå på
omsorgen. I sådana fall kommer alltså domstolsprövningen att avse just
utformningen av den särskilda omsorgen, i vart fall på det sättet att
domstolen uttalar sig om huruvida den lämnade omsorgen är tillräcklig med
beaktande av innehållet i 3 och 5 §§ av lagen.

SoU 1987/88:18

9

1* Riksdagen 1987/88.12 sami. Nr 18

Lagrådets uttalanden i denna del godtogs av departementschefen (prop. s.
127).

Utskottet gör följande bedömning.

Av de nu återgivna uttalandena i lagens förarbeten framgår enligt
utskottets mening att en domstol som har att pröva besvär över beslut om rätt
till särskilda omsorger har att ta rimlig hänsyn till landstingskommunens
möjligheter att tillhandahålla den yrkade omsorgen. Härav följer inte att
domstolarna måste godta varje invändning om att en viss resurs inte finns
tillgänglig. Det skulle ju göra den enskildes rätt helt innehållslös. Utskottet
konstaterar att regeringsrätten i det aktuella fallet inte funnit den omständigheten
att gruppbostad just då inte funnits tillgänglig utgöra hinder för den
enskildes principiella rätt till denna i lagen särskilt angivna omsorg.

Det är självfallet inte uteslutet att det finns eller kan komma att fattas
avgöranden i domstol där den principiella gränsdragningen är oklar mellan
frågan om rätten som sådan till särskilda omsorger och frågan om den
närmare utformningen av omsorgerna. Som framgår av lagrådets yttrande
kan det dock ibland finnas anledning för domstolen att gå in på utformningen
av den särskilda omsorgen.

Vad som förekommit ger enligt utskottets mening inte anledning att anta
att omsorgslagens besvärsregler skulle vara mer svårtillämpade än andra
motsvarande lagregler. Utskottet anser alltså inte att det framkommit något
som motiverar en utredning av omsorgslagens överklaganderegler i de
avseenden som påtalats i motionen. Utskottet avstyrker sålunda motion
So267 (m) såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen till Utredningar
m.m.

Alkoholforskning

Yrkanden med krav på en kartläggning m.m. av alkoholmissbrukets familjesociala
skador främst avseende barnens situation, framställs i motionerna
So215 av Alf Svensson (c), So218 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c),
So220 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkande 3, So236 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) yrkande 7, So237 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 5 samt
So243 av Nils Carlshamre m.fl. (m) yrkande 1.

Utskottet anförde hösten 1986 i ett yttrande till skatteutskottet att det
behövs en förstärkt alkoholforskning och en systematisk utvärdering och
uppföljning av alkoholpolitiken för att ge bättre underlag för samhällets
åtgärder. Enligt utskottet behövdes bl.a. en kartläggning av alkoholmissbrukets
sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och
omgivning. Särskilt viktigt ansågs vara att få till stånd en undersökning av
förhållandena för barn i missbrukarfamiljer (SoU 1986/87:2 y s. 31). Skatteutskottet
utgick emellertid från att det alkohol- och narkotikapolitiska rådet
(AN-rådet) skulle komma att uppmärksamma dessa frågor och avstyrkte
med hänvisning härtill bl.a. de motioner där begäran om en kartläggning av
alkoholmissbrukets skadeverkningar framställts (SkU 1986/87:4 s. 8).

I propositionen 1986/87:80 om forskning som lämnades våren 1987
uttalades (bil. 4, socialdepartementet, s. 3 jämfört med s. 8) att behovet av

SoU 1987/88:18

10

forskning är stort inom hela drogområdet. Särskilt eftersatt är forskningen
inom alkoholområdet, i synnerhet med hänsyn till alkoholskadornas höga
samhällskostnader och konsekvenser i allmänhet. En viktig aspekt då det
gäller behandlingsforskning är missbrukarnas sociala omgivning, bl.a. hur
människor påverkar och påverkas som lever i missbrukarens omedelbara
närhet, hette det i propositionen. En viktig angränsande fråga sades vara
varför många barn som växer upp under besvärliga förhållanden trots allt
tycks få ett ”normalt” liv. I forskningspropositionen föreslogs vidare (bil. 6
utbildningsdepartementet) att det inom den temaorienterade forskningen
vid universitetet i Linköping den 1 juli 1987 skulle inrättas ett nytt tema Barn,
för att behandla barns villkor i samhället.

Socialutskottet vidhöll i betänkandet SoU 1986/87:28 s. 6 sin tidigare
uppfattning att det behövs forskning om alkoholmissbrukets sociala och
ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och omgivning och
att det därvid är särskilt viktigt att undersöka förhållandena för barn i
missbrukarfamiljer. Mot bakgrund av vad som hade uttalats i forskningspropositionen
om behovet av forskning på detta område och om inrättandet av
ett tema Barn för forskning om barns villkor ansåg utskottet emellertid inte
att det var påkallat att riksdagen tog initiativ till en sådan kartläggning som
motionärerna begärt. Det borde ankomma på ansvariga myndigheter att på
vanligt sätt bedöma de projektplaner som utarbetas på området och avgöra
vilka projekt som bör beviljas medel från anslaget.

Enligt propositionen om forskning fastställde riksdagen en treårig forskningsram
(prop. 1986/87:80, SoU 28, UbU 26, rskr. 288).

I årets budgetproposition, bilaga 7, anförs bl.a. att då det gäller forskning
om beroendeframkallande medel har särskilt alkoholforskningen prioriterats.
Från anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
kommer 1 milj. kr. att avsättas för forskar-, forskarassistent- och doktorandstipendier
för alkoholforskning med social-, samhälls- och beteendevetenskaplig
inriktning inom områdena Alkoholbruk och missbruk samt
Behandling och rehabilitering, uppges det. Ett seminarium kommer att
anordnas för att belysa forskning om missbrukarna och deras anhöriga.
Vidare anförs att för den barn- och familjepolitiska forskningen har kontakt
etablerats med dem som förbereder ”tema Barn” vid universitetet i
Linköping. Frågan om stöd till forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt
perspektiv prövas (s. 13).

Delegationen för social forskning (DSF) utgör beredningsorgan till
regeringen för bidrag från det aktuella anslaget. Delegationen har också till
uppgift att initiera och stimulera forsknings- och utvecklingsarbete inom
socialdepartementets ansvarsområde.

DSF har i sin verksamhetsplan för perioden 1987/88 - 1989/90 prioriterat
forskning om missbrukarna, deras familjer och anhöriga. DSF:s
prioriteringskommitté för alkohol och andra beroendeframkallande medel
har hösten 1987 redovisat ett program för alkoholforskning med social-,
samhälls- och beteendevetenskaplig inriktning.

För att få en beskrivning av problemområdet, en presentation av en del
aktuell forskning av relevans på området samt en diskussion om angelägna
forskningsbehov kommer DSF att anordna ett seminarium under försomma -

SoU 1987/88:18

11

ren i år. Vid seminariet - där forskare, ”praktiker” och representanter för
olika frivilliga organisationer skall delta - kommer missbrukets konsekvenser
för familjen och familjens roll i behandlings- och rehabiliteringsarbetet
att behandlas. DSF har i frågan även etablerat ett samarbete med rådet för
alkohol- och narkotikapolitiska frågor (AN-rådet) som nyligen genomfört
ett seminarium angående alkohol- och drogmissbrukets orsaker och konsekvenser
i missbrukarfamiljer.

Här kan också nämnas att även Riksbankens jubileumsfond stöder projekt
beträffande barn från alkoholisthem (stiftelsens verksamhetsberättelse 1987
s. 35).

Utskottet kan konstatera att forskning i det aktuella ämnet är mycket
angelägen och kan beskriva både de anhörigas villkor och deras roll för
utvecklingen av missbruket. Särskilt viktigt är enligt utskottets mening att
barnens utsatta situation belyses. Hittills har, enligt vad utskottet erfarit,
forskningen beträffande de anhöriga till missbrukare varit relativt begränsad.
Utskottet hälsar därför DSF:s prioritering av forskningsområdet med
tillfredsställelse. Utskottet vill i övrigt liksom förra året erinra om uttalandena
i forskningspropositionen om forskningsbehovet samt inrättandet av
temat Barn vid universitetet i Linköping. Utskottet anser det således inte
erforderligt med något sådant initiativ från riksdagens sida som begärs i
motionerna. Motionerna So215 (c), So218 (c), So220 (c) yrkande 3, So236
(fp) yrkande 7, So237 (fp) yrkande 5 och So243 (m) yrkande 1 avstyrks
därför.

I motion So220 av Karin Israelsson m.fl (c) begärs ett tillkännagivande av
vad som anförts om behovet av kartläggning av alkoholskadornas omfattning
(yrkande 1). Motionärerna anför att kunskaperna om alkoholrelaterade
skador är mycket bristfälliga och att behovet av en noggrann kartläggning av
skadorna är synnerligen stort.

I motion So237 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att regeringen ges
till känna vad i motionen anförts om behov av vidgad forskning och statistik
om alkohol (yrkande 4). Trots en ambitiös alkoholforskning och en allmänt
sett välutbyggd statistik i landet finns det enligt motionärerna anmärkningsvärda
brister när det gäller kunskaperna om alkoholens effekter. Så är t.ex.
kännedomen om hembränningens omfattning ytterst bristfällig, för litet
forskning bedrivs om olika alkoholpolitiska åtgärder, alkoholens roll i
samband med brott registreras inte längre, och i samband med dödsfall,
trafikolyckor, sjukskrivning och förtidspensionering är den kraftigt underdiagnostiserad,
få alkoholekonomiska undersökningar har presenterats. ANrådet
bör, enligt motionärerna, ägna uppmärksamhet åt nämnda brister.

I motion So266 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, c) delvis
begärs att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om alkoholforskning.
Motionärerna anför att DSF under de kommande åren bör prioritera
forskning om det förebyggande arbetets metodik och pedagogik samt
metodik för tidig upptäckt och tidiga insatser mot missbruk.

Regeringen beslutade den 31 oktober 1986 att en särskild beredningsgrupp
skulle inrättas inom AN-rådet för att utveckla opinionsbildningen mot
alkohol och droger. I samband därmed tillkallades en ny ordförande.

SoU 1987/88:18

12

Regeringen utfärdade också särskilda riktlinjer för beredningsgruppens
insatser. Bland de särskilda insatser som borde tas upp nämndes bl.a.
kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade konsumtionen
av hembränt m.m. Arbetet skall utföras med stor skyndsamhet.

Vid behandling förra våren av motion i ämnet ansåg utskottet att det bör
ankomma på AN-rådet att överväga behovet av en förbättrad alkoholstatistik
och avstyrkte därför motionen (SoU 1986/87:28 s. 8 f.). Utskottet
behandlade i sammanhanget även en motion angående dokumentation av
alkoholens roll vid olyckor och erinrade i denna del om att ett utredningsuppdrag
angående förstärkning av de skadeförebyggande insatserna den 10 juni
1986 givits till socialstyrelsen. Enligt uppdraget skall styrelsen efter samråd
med berörda myndigheter och organisationer ta initiativ till en central
registrering av sådana skadefall i befolkningen som behandlas inom den
offentliga hälso- och sjukvården eller skolhälsovården och på grundval härav
årligen sammanställa uppgifter som belyser skademönstret och skadornas
orsaker. Utskottet ansåg härigenom syftet med den då aktuella motionen
tillgodosett (bet. 28 s. 9).

Våren 1986 behandlade utskottet motioner med begäran om dels kartläggning
av alkoholens ekonomiska effekter, dels av alkoholens skadeverkningar
på bl.a. de familjesociala och medicinska områdena. När det gäller forskning
om alkohol och ekonomi hänvisade utskottet till ett tidigare uttalande att
sådan forskning kunde utgöra ett värdefullt komplement till annan alkoholforskning
och bidra till en mer effektiv alkoholpolitik. Utskottet hänvisade
vidare till det alkohol- och narkotikapolitiska rådet som skulle kunna ta
initiativ till önskvärd forskning. Den då aktuella motionen avstyrktes med
hänvisning till att det borde ankomma på ansvariga myndigheter att på
sedvanligt sätt bedöma vilka forskningsprojekt som borde beviljas medel
från anslaget (SoU 1985/86:18 s. 13-14).

I utskottets yttrande SoU 1986/87:2 y till skatteutskottet lämnades vidare
en redovisning av vad som är känt om de samhällsekonomiska kostnader som
bruket av alkohol medför (s. 7 f.). Därav framgår bl.a. att det är förenat med
stora svårigheter att precisera dessa kostnader på grund av osäkerheten i de
olika antaganden som läggs till grund för beräkningarna.

Socialstyrelsen har i rapporten Alkohol och sjukvård (Socialstyrelsen
redovisar 1987:5) redovisat dels en undersökning om alkoholbetingat
sjukvårdsutnyttjande, dels ett hälsopolitiskt handlingsprogram angående
hälso- och sjukvårdens möjligheter att tidigt upptäcka och ta hand om
patienter med hög alkoholkonsumtion. Även behovet av forsknings- och
utvecklingsarbete diskuteras (s. 106 f.).

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) verkar
bl.a. för att kunskaperna om alkoholproblemen fördjupas. I sin rapportserie
redovisade CAN våren 1987 aktuell forskning om alkohol och narkotika samt
återkommande undersökningar och statistik på området (Rapport 87,
Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige).

Som tidigare nämnts anges i årets budgetproposition att alkoholforskningen
prioriterats (bil. 7 s. 13). DSF har också utarbetat ett program beträffande
angelägen alkoholforskning.

Socialberedningen föreslår i betänkandet (SOU 1987:22) Missbrukarna,

SoU 1987/88:18

13

Socialtjänsten, Tvånget att statistiska centralbyrån ges i uppdrag att i samråd
med socialstyrelsen genomföra en översyn av statistiken i syfte att göra den
mer tillförlitlig och mer användbar för planeringen av vårdresurserna.
Statistiska centralbyrån bör enligt beredningen även få i uppdrag att med
vissa intervall göra sammanställningar av den förda statistiken i syfte att
belysa utvecklingen inom vårdområdet (s. 359). En proposition med
betänkandet som underlag har i dagarna avlämnats (prop. 1987/88:147 om
tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.). Det föredragande statsrådet anför
i propositionen att hon avser att återkomma till regeringen med förslag om
att ge SCB i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen lämna förslag till
förändringar och omprioriteringar av den aktuella statistiken och åtgärder i
syfte att säkerställa att erforderliga statistiska uppgifter kan samlas in (s.
237).

Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare inom socialdepartementet en
genomgång av behovet av statistik hänförlig till departementets arbetsområde.

Utskottet gör följande bedömning.

Forskning med anknytning till alkoholproblematiken är ett sedan flera år
prioriterat forskningsområde. Då alkoholmissbruket är det helt dominerande
sociala och medicinska problemet i vårt land är det motiverat med
ytterligare ansträngningar för att intensifiera forskningen på detta område
och förbättra det kunskapsunderlag som finns bl.a. i form av statistik.
Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål går i samma riktning.
Enligt utskottets mening finns ingen motsättning mellan motionerna och de
prioriteringar som för närvarande gäller beträffande alkoholforskningen.
Beträffande statistiken på området vill utskottet erinra om socialberedningens
förslag i denna del, vilket behandlas i den proposition om tvångsvård av
vuxna missbrukare m.m. som nyligen avlämnats till riksdagen. I sammanhanget
finns även skäl att peka på att socialstyrelsen som centralt ansvarig
myndighet har att bevaka att alkoholstatistiken har en lämplig utformning
med hänsyn till de olika ändamål för vilka den behövs. Vidare är frågor om
våld och missbruk, den oregistrerade konsumtionen av hembränt m.m.
aktuella hos AN-rådets särskilda beredningsgrupp. Utskottet utgår med
hänsyn till det anförda från att det fortsatta arbetet med att förbättra
kunskapsunderlaget på alkoholområdet kommer att bedrivas på ett sätt som
tillgodoser här aktuella motioner. Dessa avstyrks således (motionerna So220
[c] yrkande 1, So237 [fp] yrkande 4 och So266 [fp, c] i här aktuell del).

I motion So232 av Margareta Winberg (s) hemställs att riksdagen uttalar sitt
stöd för forskning om olika vård- och behandlingshem. Motionären riktar
kritik mot bl.a. Hasselapedagogiken och efterlyser insatser från bl.a. DSF.

DSF:s prioriteringskommitté för alkohol och andra beroendeframkallande
medel anför i sitt program beträffande alkoholforskning att högsta
prioritet bör ges forskning som inriktas på effektiviteten hos olika behandlingsmetoder
samt utveckling av nya behandlingsmetoder. Kommittén anser
också att det behövs ytterligare forskning om frivillighet kontra tvång i
vården.

Ett omfattande forskningsprojekt avseende behandling av klienter inom

SoU 1987/88:18

14

narkomanvården som påbörjades 1981 och finansierats av DSF avses att
avslutas hösten 1988 (BAK-projektet eller SWEDATE-projektet). Socialstyrelsen
har nyligen redovisat en delrapport från projektet (PM 1988:3
Institutionell narkomanvård). DSF avser att vid ett seminarium föra ut
forskningsresultaten till avnämare och forskare. Därvid skall bl.a. behovet
av nya FoU-satsningar inom området diskuteras.

Forskningsfrågorna tas upp av socialberedningen i betänkandet
(SOU 1987:22) Missbrukarna, Socialtjänsten, Tvånget. Beredningen föreslår
bl.a. att DSF får i uppdrag att lägga upp ett forskningsprogram som kan
belysa frågeställningar bl.a. beträffande tvångsvårdens metoder.

I proposition 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.
anför det föredragande statsrådet att hon avser att återkomma till regeringen
med förslag om att DSF skall få i uppdrag att lämna förslag till ett
forskningsprogram inom området (s. 237).

Det kan vidare anmärkas att den s.k. Hasselametodiken har behandlats i
en omfattande vetenskaplig utvärdering (Anders Andrén: Forskning om
Hassela).

Inom behandlingsforskningen bör forskning kring olika former av vårdoch
behandlingshem för missbrukare ha en framskjuten plats. Utskottet
noterar i denna del det förslag som framlagts av socialberedningen. Utskottet
anser inte att det finns behov av något riksdagens initiativ i frågan och
avstyrker därför motion So232 (s).

Barns villkor

I motion So236 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om att forsknings- och utvecklingsarbete som
avser att ge fördjupad kunskap om barns och ungdomars livsvillkor bör
prioriteras (yrkande 6). Motionärerna pekar på behov av forskning kring
bl.a. barns reaktion på förändringar i samhället, påverkan från psykiskt sjuka
föräldrar och alkoholbruket bland yngre kvinnor samt flyktingbarns behov. I
samma motion yrkas att regeringen ges till känna vad i motionen anförts om
samordning av forskning om barns och ungdomars livsvillkor (yrkande 9).
Motionärerna anför bl.a. att behovet är stort av ett centrum som samlar
kunskap om barn, som initierar och samordnar forskningsprojekt och som
sprider kunskap om forskningsrön till dem de berör. Det behöver utredas hur
ett sådant centrum skall vara organiserat och vilka resurser som är rimliga för
att det skall kunna fungera på ett acceptabelt sätt.

Liknande motionsyrkanden har tidigare behandlats i utskottet.

Utskottet framhöll våren 1986 (SoU 1985/86:18 s. 9-10) att det fanns ett
stort behov av förbättrade kunskaper om barns livsvillkor och om lämplig
utformning av samhällets insatser för barn och ungdom. Särskilt gällde detta i
fråga om de socialt mest utsatta barnen, för vilka samhället måste ta ett
särskilt ansvar. Utskottet avstyrkte dock den då aktuella motionen med
hänvisning dels till ett antal pågående forskningsprojekt om barns förhållanden
som redovisats i betänkandet, dels till den temaforskning om barn som
då var på väg att inrättas vid Linköpings universitet.

Som framgått ovan föreslogs i forskningspropositionen (bil. 6 utbildnings -

SoU 1987/88:18

15

departementet) att ett tema Barn inom den temaorienterade forskningen vid
universitetet i Linköping skulle inrättas den 1 juli 1987. Forskningen där
skulle behandla barns villkor i samhället. Enligt propositionen finns det på
flera håll i landet inom skilda discipliner god forskning om barns villkor men
ingen institution som har till uppgift att samla forskningen om barn.
Härigenom försvåras möjligheterna att till fullo utnyttja resultaten från den
forskning som bedrivs och se dem i ett mer samlat perspektiv. Vid
temaforskningen kan man långsiktigt och effektivt ta till vara och förvalta
egen och andras forskning och också stimulera forskningen om barn på andra
håll i landet.

Vid förra riksmötet avstyrkte utskottet en motion i ämnet med hänvisning
till inrättandet av tema Barn vid universitetet i Linköping (SoU 1986/87:28 s.
11).

I årets budgetproposition bil. 7 s. 13 anges att för den barn- och
familjepolitiska forskningen har kontakt etablerats med dem som förbereder
”tema Barn” vid universitetet i Linköping. Frågan om stöd till forskning
kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt perspektiv prövas. I propositionen
upplyses också att regeringen har uppdragit åt socialstyrelsen att
utreda flyktingbarnens problem och behov av speciella stödinsatser från
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 30 april 1988 (bil. 7 s. 10).

DSF har i sin verksamhetsplan för perioden 1987/88 - 1989/90 prioriterat
forskning om barnomsorgen och unga människors situation.

För att stimulera och initiera forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt
perspektiv har DSF, som ett första steg, givit ekon dr Björn
Gustafsson, Göteborgs universitet, i uppdrag att utarbeta ett underlag som
kan presenteras vid ett forskarseminarium under hösten 1988.

Då det gäller forskning om unga människor prioriteras undersökningar
utifrån barns, ungdomars och familjers eget perspektiv. Dels prioriteras
vårdnadsfrågor, adoptionsfrågor och forskning om särskilt utsatta barn och
ungdomar, dels utvecklingspsykologiska problem och socialisationsfrågor
för barn som är 10 år och äldre samt frågor om de ungas försörjning.

Utskottet -som vill betona forskningsområdets betydelse - anser, i likhet
med förra året, att motionsyrkandena i huvudsak tillgodoses genom inrättandet
av ett tema Barn vid universitetet i Linköping. Motion So236 (fp)
yrkandena 6 och 9 avstyrks därför.

I motion So630 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Margareta Andrén (båda fp)
begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om utländska
adoptivbarns utveckling och anpassning. Motionärerna anför bl.a. att den
begärda forskningen, som hittills varit sparsam, kan ge fördjupad kunskap
om hur de socialt mest utsatta barnens livsvillkor skulle kunna förbättras.

Det har från DSF:s sida upplysts att forskningen hittills varit sparsam om
de utländska adoptivbarnen i Sverige. De ansökningarom projektmedel som
inkommit till DSF har främst behandlat språkfrågor. Delegationen anser att
forskning om de utländska adoptivbarnens livsvillkor och utveckling är
angelägen. Det saknas emellertid för närvarande intresserade forskare som
kan ta sig an uppgiften. Kontakter mellan DSF och statens nämnd för

SoU 1987/88:18

16

internationella adoptionsfrågor (NIA) förekommer för att på olika sätt
stimulera forskning på området.

Utskottet, som kan konstatera att insatser görs för att stimulera forskningen
på området, anser det inte erforderligt med någon åtgärd från riksdagens
sida i saken. Motion So630 (fp) avstyrks därför.

I motion So236 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om
barns och ungdomars arbetsmiljö vid institutet för arbetsmiljöforskning
(yrkande 8). Motionärerna efterlyser forskningsinsatser vid arbetsmiljöinstitutet
kring skolmiljön.

Arbetsmiljöinstitutet har upplyst att de inte är engagerade i projekt på
skolmiljöområdet.

Från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
bekostas bl.a. sådan forskning som nu är i fråga. Medel fördelas på grundval
av SÖ:s forskningsprogram (budgetprop. bil. 10 s. 88).

SÖ har bl. a. redovisat forskningsprojekt angående skolbarnens skolmiljö i
skrifterna Elevers skolmiljö; En översikt av forsknings- och utvecklingsarbete
med inriktning mot grundskolan samt Elevers arbetsmiljö i skolan och
Barns psykologiska behov - en fråga om utvecklingsuppgifter och kompetenssträvan.

Arbetsmiljöfonden lämnar bidrag till skolmiljöforskning. En översikt av
denna forskning lämnas i fondens publikation Arbetsmiljön i skolan.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt med forskning om
skolbarns arbetsmiljö. Utskottet anser emellertid inte att riksdagen har
anledning att ta initiativ för att initiera sådan forskning vid arbetsmiljöinstitutet.
Utskottet avstyrker därför motion So236 (fp) yrkande 8.

I motion So505 av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) hemställs
att riksdagen begär att regeringen initierar forskningsprojekt angående barns
hälsa enligt vad som anförts i motionen. Motionärerna förordar försöksprojekt
i ett par landsting innehållande intervjuer med föräldrar om deras
levnadsvanor och undersökning om förekomsten av tungmetaller och
selenhalten hos mödrarna, undersökning av hormonbalansen, spontana
aborter, tidigt födda och små barn, allergier m.m. för att kunna kartlägga
sambandet mellan miljö, levnadsvanor och ovan nämnda skador eller
sjukdomar hos barnet. Riksdagen bör, enligt motionärerna, hos statens
miljömedicinska laboratorium initiera sådana forskningsprojekt, lämpligen
tillsammans med några landsting.

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift att inom den
fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsiktig
forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet.
SML skall särskilt samverka med och biträda myndigheter, institutioner och
organisationer i syfte att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade
resurserna inom miljömedicin och hälsoskydd. SML skall på grundval av
forskning och försök utarbeta, utveckla och pröva analys- och provtagningsmetoder.
Vidare åligger det SML att genom dokumentations- och informationsarbete
svara för att erfarenheter och rön från egen och andras
forsknings- och utvecklingsverksamhet blir kända och nyttiggjorda. SML

SoU 1987/88:18

17

skall särskilt biträda de centrala förvaltningsmyndigheterna med underlag
för råd och riktlinjer samt med bedömningar i ärenden enligt gällande
lagstiftning. SML skall ge företräde åt undersökning eller uppdrag som
begärs av myndighet.

I proposition 1987/88:136 föreslås en ändrad organisation för SML, som
med i stort sett oförändrade uppgifter inordnas i Karolinska institutets
organisation från den 1 juli 1988.

SML är för närvarande engagerat i två projekt som avser barn och
luftvägssjukdomar, i det ena fallet utgörs exponeringen av bilavgaser och i
det andra undersöks passiv rökning.

I sammanhanget kan även erinras om att allergiutredningen (S 1986:02)
har i uppdrag att utreda frågor kring hur allergier och andra överkänslighetsreaktioner
skall kunna förebyggas. Kommittén skall härvid analysera vilka
forskningsbehov som finns inom olika samhällssektorer. Bl.a. skall enligt
direktiven undersökas vilket forskningsmaterial som finns tillgängligt och
förslag lämnas om nödvändiga kompletteringar. Kommittén skall särskilt
studera behovet av tvärsektoriell forskning. Lämpliga forskningsprojekt bör
förankras vid bl.a. universitet och högskolor samt forskningsråden. Kommittén
skall vidare undersöka om nuvarande åtgärder är tillräckliga inom olika
samhällsområden, bl.a. inom arbetslivet, boendemiljön, skolan och förskolan.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1988.

Enligt den av riksdagen antagna propositionen 1986/87:80 om forskning
gäller vidare att man inom hälso- och sjukvårdsforskningen alltjämt bör
prioritera långsiktig kunskapsuppbyggnad bl.a. inom ämnena epidemiologisk
forskning samt hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt och
samhällsvetenskapligt perspektiv.

Enligt utskottets mening är det viktigt att de miljömedicinska aspekterna
belyses beträffande barn. Utskottet anser dock inte att det finns skäl för
riksdagen att ta något sådant initiativ som föreslås i motionen. Utskottet
avstyrker därför motion So505 (c).

Forskning kring åldrandets problem

I motion So212 av Olof Johansson m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande att forskningsinsatserna kring åldrandet
förstärks (yrkande 6).

I motion So264 av Nils Berndtson m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen vid
behandling av proposition 1987/88, bil. 7 G, anvisar ett förslagsanslag på
1 000 000 kr. för gerontologisk forskning. Motionärerna hänvisar bl.a. till
resursbehovet vid Institutet för gerontologi i Jönköping.

I Äldreberedningens betänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling
lämnas en redogörelse för forskningen på området (s. 168 f.).

Forskningen om äldres levnadsförhållanden och om service och vård till
äldre finansieras framför allt av Delegationen för social forskning (DSF).
Andra finansiärer är Medicinska forskningsrådet (MFR), Riksbankens
jubileumsfond (RBJ), Byggforskningsrådet (BFR), samt Humanistisktsamhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Forskningsrådsnämnden
(FRN) har bl.a. samordnat finansieringen av vissa större projekt.

SoU 1987/88:18

18

På några orter, t.ex. vid universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala, finns
grupper av forskare från olika institutioner som genom informella kontakter
utbyter erfarenheter. I Göteborg är forskningsgruppen knuten till Vasa
sjukhus. Denna grupp arbetar bl.a. med populationsstudien 70-åringar i
Göteborg. Gerontologiskt centrum i Lund är en stiftelse som i samverkan
med universitetet bedriver forskning främst inom det beteendevetenskapliga
området. I Lund finns också en stiftelse som bildats av länets kommuner,
landsting och universitetet. Denna bedriver kommunalekonomisk forskning
där även äldreomsorgen ingår. I Stockholm finns ett liknande kommunalt
engagemang. Vid Uppsala universitet pågår ett tvärvetenskapligt samarbete
mellan socialmedicinska institutionen och enheten för forskning inom
primärvård och socialtjänst.

Institutet för gerontologi i Jönköping är en enhet inom Jönköpings läns
landsting som bedriver forskning, utbildning och rådgivning. Vid institutet
finns sex fasta forskartjänster med beteendevetenskaplig inriktning. Forskningen
är tvärvetenskaplig.

Äldreberedningen pekar på en rad områden som är angelägna för
forsknings- och utredningsverksamhet (bet. s. 169 f.). Beredningen föreslår
att forskningsrådsnämnden och DSF ges i uppdrag att utarbeta ett samlat
program för äldreforskningen. Ett sådant uppdrag har också beslutats av
regeringen den 18 februari i år. Uppdraget skall redovisas för regeringen
senast den 15 september 1989.

Äldreberedningen uttalar bl.a. i fråga om forskningsmiljön att det är
angeläget att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och kvantitativ
utveckling av äldreforskningen i landet, vilket kräver att en långsiktig
forskarkompetens utvecklas. Stöd bör därför ges till ett antal fasta grupper på
några orter i landet. Till dessa grupper bör några långsiktiga projekt
förläggas. För att främja kontinuiteten och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
bör DSF också avsätta ett antal forskarstipendier för äldreforskning,
anför beredningen. Genom sådana åtgärder kan rekryteringen av
forskarstuderande till området underlättas. Det är dock angeläget att basen
för kunskapsbyggandet sker inom sociologi, nationalekonomi, psykologi,
socialt arbete m.fl. ämnen. Gerontologin bör vara ett tvärvetenskapligt
kunskaps- och forskningsområde, där olika teorier och metoder tillämpas.

En proposition i maj månad om den framtida äldreomsorgen är aviserad.

Det föreligger ett stort behov av forskning kring åldrandet. Utskottet
välkomnar därför uppdraget beträffande ett forskningsprogram i ämnet. I
avvaktan härpå finns enligt utskottets mening inte skäl för åtgärder från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motion So212 (c) yrkande 6. Det
finns inte heller skäl att nu besluta om anslag enligt motion So264 (vpk), som
alltså avstyrks.

Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna medelsanvisningarna till
Socialdepartementet, Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
och Extra utgifter.

SoU 1987/88:18

19

Hemställan

SoU 1987/88:18

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av hela vårdsektorn
att riksdagen avslår motion 1987/88:So498,

2. beträffande en utvärdering av socialtjänstlagen m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:So216, motion 1987/88:So259,
motion 1987/88:So271 och motion 1987/88:So272,

3. beträffande en utredning om omsorgslagens överklaganderegler
att riksdagen avslår motion 1987/88:So267 yrkande 3,

4. beträffande medelsanvisningen till Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 27 720 000 kr.,

5. beträffande barn i missbrukarfamiljer

att riksdagen avslår motion 1987/88:So215, motion 1987/88:So218,
motion 1987/88:So220 yrkande 3, motion 1987/88:So236 yrkande 7,
motion 1987/88:So237 yrkande 5 och motion 1987/88:So243 yrkande 1,

6. beträffande alkoholforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:So220 yrkande 1, motion 1987/
88:So237 yrkande 4 och motion 1987/88:So266 delvis,

7. beträffande forskning om vård- och behandlingshem
att riksdagen avslår motion 1987/88 :So232,

8. beträffande barns villkor

att riksdagen avslår motion 1987/88:So236 yrkandena 6 och 9,

9. beträffande utländska adoptivbarn

att riksdagen avslår motion 1987/88:So630,

10. beträffande skolmiljön

att riksdagen avslår motion 1987/88:So236 yrkande 8,

11. beträffande miljöpåverkan på barns hälsa
att riksdagen avslår motion 1987/88:So505,

12. beträffande forskning kring åldrandet

att riksdagen avslår motion 1987/88:So212 yrkande 6,

13. beträffande anslag för gerontologisk forskning
att riksdagen avslår motion 1987/88:So264,

14. beträffande medelsanvisningen till Socialdepartementet

att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 29 089 000 kr.,

15. beträffande medelsanvisningen till Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
38 385 000 kr.,

20

16. beträffande medelsanvisning till Extra utgifter
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 1 880 000 kr.

Stockholm den 14 april 1988
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande : Daniel Tarschys (fp), John Johnsson (s), Ulla Tillander (c),
Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Per Arne Aglert
(fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c),
Ingrid Andersson (s), Claes Rensfeldt (s), Maud Björnemalm (s), Karin
Falkmer (m) och Lars-Ove Hagberg (vpk).

Reservationer

1. En utvärdering av socialtjänstlagen m.m. (mom. 2 i
hemställan)

Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som börjar på s. 7 med ”Socialtjänstreformen
föregicks” och slutar på s. 8 med ”So272 [m])” bort ha följande lydelse:
Grunden för socialtjänstreformen lades i en tid då en fortgående ekonomisk
tillväxt i kommunerna förutsågs. Verkligheten blev emellertid en
annan. I en tid av vikande resurser lämnar ramlagstiftningen i vissa fall
utrymme för resursnedskärningar i strid med lagens målsättning (se bl.a.
JO:s beslut om resursknappheten inom LVU- och LVM-vården)

Bristen på detaljreglering av rätten till bistånd lämnar utrymme för olika
tolkningar socialnämnderna emellan. Den rätt till ekonomisk och annan
hjälp som lagen avser att tillförsäkra den enskilde är inte längre lika
förutsebar.

Den frihet som lagstiftningen avsett att tillförsäkra nämnderna har
successivt fyllts ut av domstolarnas avgöranden. Rättspraxis tenderar att
överta lagstiftarens roll.

Helhetssynen har visat sig medföra stora påfrestningar på socialtjänsten.
Socialarbetarna har tvingats till en anpassning som förutsätter kunskaper
inom nära nog alla delar av samhällslivet. Resultatet har i många kommuner
blivit att vissa delar av socialtjänsten har satts'åt sidan. Detta har kommit till
uttryck bl.a. genom att missbruksvården, den uppsökande verksamheten
bland barn och ungdom samt familjhemstillsynen i många kommuner fått låg
prioritet. Erfarenheterna leder i många fall fram till en återgång till ett mera
specialiserat arbetssätt.

Reglerna om det yttersta ansvaret har skapat stora svårigheter, främst när

SoU 1987/88:18

21

det gäller ansvarsfördelningen mellan landstingskommunen och kommunerna.
Detta har kunnat leda till att den enskilde under ett utdraget besvärsförfarande
gått miste om den hjälp från samhällets sida som lagstiftningen avsett
att tillförsäkra honom. I andra fall, som i ett färskt regeringsrättsutslag, har
kommunen fått stå för kostnader som landstinget som huvudman för
sjukvården har att bekosta men underlåtit att göra.

Men även reglerna om vistelsekommunens ansvar har skapat svårigheter.
Bestämmelserna har lett till tvister mellan kommuner som kunnat medföra
att ingen kommun har velat ta ansvaret för den enskildes situation.
Avsaknaden av tillfredsställande regler om överflyttning av ärende har
bidragit till dessa svårigheter.

Socialtjänstlagen har nu varit i kraft i sex år. Betydande erfarenheter finns
hos enskilda och kommuner om hur lagen fungerar och i vilken utsträckning
den främjar de övergripande målen. Det är enligt utskottets mening nu tid att
göra en allsidig utvärdering av lagen liksom av dess anknytning till LVU och
LVM (lagen om vård av unga resp. lagen om vård av missbrukare). En sådan
utvärdering bör avse bl.a. de här berörda frågorna. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande en utvärdering av socialtjänstlagen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So216, motion
1987/88:So259, motion 1987/88:So271 och motion 1987/88:So272 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. En utvärdering av socialjänstlagen m.m. (mom. 2 i
hemställan).

Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Socialtjänstreformen
föregicks” och slutar på s. 8 med ”So 272 [m]).” bort ha följande
lydelse:

Socialtjänstlagen betecknades vid tillkomsten som en ”målinriktad ramlag”.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat att tillämpningen av
ramlagar måste följas upp och utvärderas. Även när socialtjänstlagen antogs
av riksdagen underströks vikten av en kontinuerlig uppföljning (SoU
1979/80:24 och 1979/80:44 s. 105 f.).

Denna uppgift anförtroddes socialberedningen. I proposition 1981/82:8 s.
24 erinrade föredraganden om att ”socialberedningen har till uppgift att följa
upp och utvärdera hela socialtjänstreformen”.

Viktiga delar av reformen har sedermera behandlats av socialberedningen.
Trots att uppdraget att följa upp och utvärdera hela reformen inte är fullgjort
har emellertid regeringen nu lagt ned socialberedningen. Vissa utvärderingsuppgifter
har därefter uppdragits åt socialstyrelsen.

Utskottet kan inte acceptera att utvärderingsarbetet därmed kommer att
drivas vidare utan parlamentarisk medverkan. Härtill kommer att vissa
frågor som inte har täckts av socialberedningens betänkanden heller inte
omfattas av det nu givna uppdraget till socialstyrelsen. Mot denna bakgrund

SoU 1987/88:18

22

bör riksdagen begära en samlad utvärdering av socialtjänstreformen. Såsom
förutsattes när riksdagen antog socialtjänstlagen bör denna utvärdering
genomföras med parlamentarisk medverkan.

I motionerna erinras om några frågor som förtjänar att belysas vid en sådan
översyn. Beträffande den i två motioner aktualiserade frågan om besvärsinstitutet
vill utskottet fastslå att någon inskränkning av besvärsrätten inte
bör komma i fråga. Såsom framhålls i motion So216 (fp) finns det skäl att slå
vakt om den enskilda människans möjligheter att hävda sina rättigheter
gentemot de sociala myndigheterna. Det kan däremot finnas anledning att
överväga om besvärsprövningen i lika stor utsträckning som i nuvarande
lagstiftning bör ligga hos rättsliga instanser. Särskilt i skälighetsbedömningar
finns det skäl som talar för en annan instansordning. En sådan ändring får
dock inte gå ut över möjligheterna att hävda de klart definierade rättigheter
som tillerkänns enskilda individer i bl.a. omsorgslagen.

Med anledning av de aktuella motionerna föreslår utskottet att riksdagen
hos regeringen begär en parlamentarisk utvärdering av socialtjänstlagen.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande en utvärdering av socialtjänstlagen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So216, motion
1987/88:So259, motion 1987/88 :So271 och motion 1987/88 :So272 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En utredning om omsorgslagens överklaganderegler (mom.

3 i hemställan)

Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Av de nu”
och slutar med ”fråga (yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Det har framkommit att länsrätter vid sin prövning av beslut enligt
omsorgslagen inte bara tar hänsyn till huruvida rätt till särskilda omsorger
föreligger. Dessutom omfattar rättens domslut ett ställningstagande i fråga
om såväl omsorgsformer som till vilken tidpunkt omsorgen skall beredas och
rätten tar inte hänsyn till landstingets ekonomi. Detta strider mot lagstiftningens
intentioner.

Utskottet finner det angeläget att tillämpningen av överklagandereglerna i
omsorgslagen utreds och att nödvändiga förändringar av dessa regler
genomförs. Detta bör med anledning av motion So267 (m) yrkande 3 ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande en utredning om omsorgslagens överklaganderegler
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So267 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:18

23

4. Barn i missbrukarfamiljer (mom. 5 i hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Ulla Tillander (c), Blenda Littmarck (m), Per Arne
Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer
(m) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
kan” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det behövs forskning om
alkoholmissbrukets sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas
familjer och omgivning och att det därvid är särskilt viktigt att
undersöka förhållandena för barn i missbrukarfamiljer. En sådan kartläggning
som föreslås i de nu aktuella motionerna bör därför genomföras, och
erforderliga resurser bör ställas till forskarnas förfogande för lösande av de
föreslagna forskningsuppgifterna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande barn i missbrukarfamiljer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So215, motion
1987/88:So218, motion 1987/88:So220 yrkande 3, motion 1987/
88:So236 yrkande 7. motion 1987/88:So237 yrkande 5 och motion
1987/88 :So243 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Alkoholforskning m.m. (mom. 6 i hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Ulla Tillander (c), Blenda Littmarck (m), Per Arne
Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c), och Karin Falkmer
(m) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Forskning
med” och slutar med ”här aktuell del)” bort ha följande lydelse:

En effektiv information om alkoholens skadeverkningar förutsätter exakt
och aktuell kunskap om dessa verkningar. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det behövs ytterligare forskningsinsatser på detta område.
Bl.a. är det viktigt att undersöka vilka medicinska, sociala och ekonomiska
skador som åsamkats av alkoholmissbruket. Forskning behövs också om
olika metoder att förebygga missbruk. En förbättrad alkoholstatistik bör
utvecklas. Vad utskottet nu anfört bör med anledning av de nu aktuella
motionerna ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande alkoholforskning m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: So220 yrkande 1,
motion 1987/88:So237 yrkande 4 och motion 1987/88:So266 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:18

24

6. Barns villkor (mom. 8 i hemställan)

Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet -som vill” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns ett stort behov av förbättrade kunskaper om
barns livsvillkor och om lämplig utformning av samhällets insatser för barn
och ungdom. Särskilt gäller detta de socialt mest utsatta barnen, för vilka
samhället måste ta ett särskilt ansvar. Utskottet delar således motionärernas
uppfattning att forskning och utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad
kunskap om barns och ungdomars livsvillkor bör prioriteras.

Inrättandet av ett särskilt ”tema” för barnforskning vid universitetet i
Linköping är värdefullt, men utskottet finner det osäkert om forskningsområdet
där - i konkurrens med andra redan etablerade teman - kan komma att
tilldelas tillräckliga resurser.

Utskottet anser därför att det finns skäl att utreda hur ett centrum för
forskning om barn skulle kunna vara organiserat och vilka resurser som är
rimliga för att det skall kunna fungera på ett acceptabelt sätt. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion So236 (fp) yrkandena 6 och 9 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande barns villkor
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So236 yrkandena 6
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Skolmiljön (mom. 10 i hemställan)

Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”(fp) yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Arbetsmiljölagen omfattar sedan 1978 också skolelever från årskurs 7.
Institutet för arbetsmiljöforskning sysselsätter 340 personer, varav ett
fyrtiotal professorer och laboratorer. Hittills har dock inget forskningsprojekt
vid institutet varit direkt inriktat på barns och ungdomars speciella
utsatthet och behov.

Mycket tyder på att yngre individer är känsligare för miljögifter än äldre,
något som redan finns väl belagt när det gäller tobak och alkohol. Det är
vidare dubbelt så vanligt att barn skadas i skolan som att vuxna skadas i
arbetslivet. Tyvärr vet vi idag alltför litet om hur skadorna verkligen
uppkommer och hur de kan förebyggas. Forskning angående barn och deras
fysiska miljö är starkt eftersatt. Det vore rimligt att det vid institutet för
arbetsmiljöforskning tillkommer forskning med speciell inriktning på hur
barn och ungdomar påverkas av olika miljöfaktorer. Detta bör regeringen
ges till känna med anledning av motion So236 (fp) i här aktuell del (yrkande
8).

SoU 1987/88:18

25

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande skolmiljön

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So236 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Miljöpåverkan på barns hälsa (mom. 11 i hemställan)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”So505 (c)” bort ha följande lydelse:

Eftersom barn hör till de mest utsatta grupperna är det enligt utskottets
uppfattning viktigt att koncentrera forskningsinsatserna kring miljöns påverkan
på dem. I vissa län har man med gott resultat genomfört projekt på
mödra- och barnavårdscentraler under temat Föräldrar - alkohol, innehållande
intervjuer, behandling m.m. Liknande projekt angående övrig miljöpåverkan
skulle kunna genomföras på försök i ett par landsting med olika
levnadsbetingelser (storstad och mera landsbygdsbetonat). Där skulle man
genom intervjuer med föräldrar om deras levnadsvanor och undersökning
om förekomsten av tungmetaller och selenhalten hos mödrarna, undersökning
av hormonbalansen, spontana aborter, tidigt födda och små barn,
allergier m.m. kunna kartlägga sambandet mellan miljö, levnadsvanor och
ovan nämnda skador eller sjukdomar hos barnet. Regeringen bör hos statens
miljömedicinska laboratorium initiera sådana forskningsprojekt, lämpligen
tillsammans med några landsting. Vad utskottet nu har anfört bör med
anledning av motion So505 (c) ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande miljöpåverkan på barns hälsa

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So505 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Forskning kring åldrandet (mom. 12 i hemställan)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Det
föreligger” och slutar med ”(c) yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Forskningsresultat rörande äldres situation saknas i stor utsträckning i dag.
Den forskning som bedrivs i Sverige har pågått under en mycket kort period,
drygt tio år. Detta medför att de beslut som fattas rörande äldre i stor
omfattning sker utan basfakta när det gäller äldres sjukdomspanorama.

Det är bara på ett fåtal platser i landet som det i dag sker någon ordentlig
undersökning av äldre med ett åldersdement beteende. Normalt för äldres
utveckling är inte att bli äldreförvirrad. Men alltför många äldre får den
allmänna diagnosen demens och placeras då i sådana vårdformer som man
anser vara de rätta. Många äldre far genom detta förfarande mycket illa, och
vården ges i felaktiga former.

Det finns många orsaker till ett åldersdement beteende och som är av
största vikt att diagnostisera. Alzheimers sjukdom - som på ett mycket

SoU 1987/88:18

26

påfrestande sätt drabbar den sjuke, och de anhöriga - skulle om diagnosen
sattes tidigt kunna medföra en betydligt bättre vårdsituation för den sjuke
och ett bättre omhändertagande från de anhörigas sida.

Hjärninfarkter och Huntings chorea är andra sjukdomar som orsakar ett
dement beteende. Även bristsjukdomar beroende på tarmfel och alkoholmissbruk
orsakar demens, samt depressioner. Det finns i dag alltför liten
kunskap om detta ute i sjukvården. Om kunskapen fanns, skulle de äldres
situation förbättras.

Regeringen bör få i uppdrag att pröva hur forskningsinsatserna kring
åldrandet kan förstärkas så att beslut kan fattas och insatser ske utifrån en
adekvat kunskapsnivå. Detta bör regeringen ges till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande forskning kring åldrandet
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So212 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Anslag för gerontologisk forskning (mom. 13 i hemställan)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Det finns
inte” och slutar med ”alltså avstyrks” bort ha följande lydelse:

Den åldrande människan och hennes levnadsvillkor i samhället rymmer
problemställningar som kommer att få ökad betydelse. Detta område har
dock inte haft den plats i forskningen som är motiverad. Värdefulla resultat
har nåtts, men det behövs statliga insatser för att gå vidare.

Verksamheten vid Institutet för gerontologi i Jönköping, som grundades
1970, var Sveriges första institution för beteendevetenskaplig gerontologi.
Institutet är sedan 1978 en enhet i Jönköpings läns landsting. Verksamheten
har dock betydelse långt utanför denna region.

Forskningsverksamheten har en beteendevetenskaplig inriktning och är av
tvärvetenskaplig karaktär. Samarbete bedrivs med företrädare för andra
discipliner och med andra forskningsinstitutioner, både nationellt och
internationellt.

Den verksamhet som bedrivs vid Institutet för gerontologi i Jönköping har
alltså stor betydelse för utvecklingen av äldreomsorgen i hela landet. Den
kan också förväntas få efterföljare på flera platser, och viss verksamhet av
liknande slag bedrivs på några orter.

Utskottet förordar därför ett särskilt statligt anslag för gerontologisk
forskning. Den verksamhet som bedrivs i Jönköping förtjänar stöd, och
likartad verksamhet i andra regioner bör uppmuntras. Riksdagen bör med
anledning av den aktuella motionen anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
till Gerontologisk forskning.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande anslag för gerontologisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So264 till Gerontologisk
forskning för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1000 000
kr.

SoU 1987/88:18

27

Särskilt yttrande

SoU 1987/88:18

Barns villkor

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anför:

Det finns enligt vår mening ett mycket stort behov av vidgade kunskaper om
barns livsvillkor. Vi vill i sammanhanget hänvisa till reservation nr 8 i detta
betänkande och vidare till reservation nr 2 beträffande handlingsprogram för
barn i storstadsmiljö i utskottets betänkande SoU 1987/88:14.

28

Innehållsförteckning SoU 1987/88:18

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 3

Utvärdering av socialtjänstlagen m.m 3

Alkoholforskning 10

Barns villkor 15

Forskning kring åldrandets problem 18

Hemställan 20

Reservationer 21

1. En utvärdering av socialtjänstlagen m.m. (mom. 2 i hemställan) av

m 21

2. En utvärdering av socialtjänstlagen m.m. (mom. 2 i hemställan) av

fp 22

3. En utredning om omsorgslagens överklaganderegler (mom. 3 i
hemställan) av m 23

4. Barn i missbrukarfamiljer (mom. 5 i hemställan) av m, fp och c 24

5. Alkoholforskning m.m. (mom. öihemställan) av m, fpochc 24

6. Barn villkor (mom. 8 i hemställan) av fp 25

7. Skolmiljön (mom. 10 i hemställan) av fp 25

8. Miljöpåverkan på barns hälsa (mom. 11 i hemställan) av c 26

9. Forskning kring åldrandet (mom. 12 i hemställan) av c 26

10. Anslag för gerontologisk forskning (mom. 13 i hemställan) av vpk 27

Särskilt yttrande 28

Barns villkor av c 28

29

gotab Stockholm 1988 15107