Socialutskottets betänkande
1987/88:15

om bidrag till social hemhjälp m.m. (prop.
1987/88:100 bil. 7)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1987/88:100 bil. 7 (socialdepartementet)
framlagda förslag om anslag under budgetåret 1988/89 såvitt
avser punkten G 1. Bidrag till social hemhjälp.

I anslutning till medelsanvisningen behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden
(m, fp, c, vpk) om ålderdomshemmen och om reglerna för
statsbidrag till social hemhjälp. Utskottet uttalar bl. a. att det råder politisk
enighet om att ålderdomshemmen kommer att behövas även i fortsättningen
inom äldreomsorgen liksom servicehusboende, eget boende och
långtidssjukvård.

Beträffande statsbidraget till social hemhjälp föreslår utskottet att statsbidragsreglerna
ändras så att bidrag utgår även till ålderdomshem. Enligt
utskottets förslag skall statsbidrag utgå med 34 000 kr. per årsarbetare inom
såväl social hemtjänst som ålderdomshem, varvid det nuvarande schablonbidraget
om 250 kr. per pensionär slopas. Det nya systemet föreslås träda i
kraft den 1 januari 1989. Samtidigt föreslås vissa övergångsregler innebärande
att de kommuner som förlorar på omläggningen under två år
garanteras samma bidrag som de skulle ha fått enligt nuvarande regler. För
de kommuner som vinner på omläggningen föreslås en treårig genomförandeperiod.
Slutligen föreslås att ytterligare 100 milj.kr. tillförs kommunerna
för vartdera av åren 1989 och 1990 för personalutvecklande åtgärder inom
äldreomsorgen. Bakom utskottets förslag står dess s-, m-, fp- och c-ledamöter.
Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för vpk:s förslag.

Utskottet behandlar även ett antal andra motionsförslag (s, m, fp, c, vpk)
om olika frågor inom äldreomsorgen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Mot utskottets beslut beträffande vård och behandling av åldersdementa
reserverar sig utskottets m-, c- och fp-ledamöter. M- och c-ledamöterna
reserverar sig mot utskottets beslut beträffande avveckling av institutionsplatser
och de äldre som resurs. Vidare reserverar sig utskottets m-ledamöter
mot utskottets beslut beträffande taxor för social hemhjälp m.m., ändring
av socialtjänstlagen, valfrihet inom äldreomsorgen, nedläggning av
enskilda sjuk- och vårdhem, allmänna råd om demenssjukdomar och valfrihet
och enskilda alternativ vid vård av åldersdementa. Fp-ledamöterna
reserverar sig mot beslutet beträffande ombyggnad inom vårdinstitutioner
och enhetliga avgifter för social hemhjälp och valfrihet inom äldreomsorgen.
C-ledamöterna reserverar sig mot beslutet beträffande stöd för anhöriginsatser.

SoU

1987/88:15

1 Riksdagen 1987/88. 12 sami Nr 15

FEMTE HUVUDTITELN

SoU 1987/88:15

Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bil. 7 under punkt G 1 (s.
119—120) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 723 540 000 kr.

Motioner

1987/88:So201 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Backlund (c) vari
yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar förnyade kontakter med socialstyrelsen
och invandrarorganisationerna angående äldre invandrares boende
och service i enlighet med det anförda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ge de baltiska invandrarna och/eller flyktingarna
förtur i detta arbete.

1987/88:So202 av Ingegerd Anderlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att socialstyrelsen åläggs vidta åtgärder, t. ex. på utbildningsområdet,
syftande till att personalen inom hemtjänsten bättre skall
kunna bedöma och hantera misshandelsfall av den art som redovisas i
motionen.

1987/88:So203 av Bo Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av villkoren för hemsjukvårdsbidragen
som syftar till att detta bidrag berättigar till sjukpenning,
tilläggspension och semesterlön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hemsjukvårdsbidragen bör ersättas med ett anställningsförhållande
som därmed ger rätt till sociala förmåner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättningen till vårdarna bör utformas så att den blir lika
över hela landet.

1987/88:So204 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldres och
handikappades rätt att välja service.

Motiveringen återfinns i motion Fi501.

1987/88:So206 av Margit Gennser m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändrade statsbidragsregler vad gäller den primärkommunala
äldreomsorgen så att de nu angivna bidragsreglerna blir
neutrala i förhållande till vårdform i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:So210 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas, såvitt här är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att institutionsplatser
inte skall få avvecklas snabbare än hemvården — både social hemhjälp
(hemtjänst) och hemsjukvård - hinner byggas ut.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen SoU 1987/88:15
anförts om nödvändigheten av valfrihet och flexibilitet i hemtjänsten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, om inkomstrelaterade
taxor används för social hemhjälp, dessa skall relateras till
nettoinkomsten, inkl. bostadstillägg, efter skatt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ålderdomshemmen
inte skall avvecklas utan finnas kvar i moderniserad form i enlighet
med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för
statsbidragen till social hemhjälp bör ändras så att missgynnandet av ålderdomshemmen
upphör,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i
socialtjänstlagen att den enskildes valfrihet stärks i enlighet med vad i
motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en fortsatt
nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem bör bringas att upphöra och att
den personella och fysiska resurs som denna sjuk- och vårdhemsverksamhet
representerar skall tillvaratas.

1987/88:So212 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt här är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om statsbidrag till personalkostnader
vid ålderdomshem i enlighet med det anförda,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd för anhöriginsatser i
enlighet med det anförda,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande de äldre som en resurs,

8. att riksdagen hos regeringen begär initiativ innebärande att de oklarheter
som råder i den praktiska hanteringen beträffande huvudmannaskapsfrågor
i vård och omsorg om de äldre elimineras.

1987/88: So217 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om statsbidrag till personalkostnader
vid ålderdomshem i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:So228 av Blenda Littmarck m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vård och
behandling av äldersdementa.

1987/88:So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av behovet av en klarare kompetensfördelning mellan
kommun och landsting avseende boendet för äldre,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna bör tillämpa enhetliga avgifter för den sociala
hemtjänsten och normala hyror för boende på ålderdomshem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om neutrala regler för statsbidrag till social hemtjänst,

4. att riksdagen beslutar om ett femårigt stimulansbidrag om 100 milj. kr.
per budgetår i syfte att stimulera ombyggnaden av institutioner så att rätten

till eget rum kan förverkligas i hela landet före mitten av 1990-talet, SoU 1987/88:15

5. att riksdagen för nästkommande budgetår beviljar ett stimulansbidrag
om 100 milj. kr. för ombyggnad av institutioner (den slutna äldrevården) i
syfte att förverkliga rätten till eget rum.

1987/88:So240 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om statsbidrag till driften av ålderdomshem enligt
de förutsättningar som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion A225.

1987/88:So247 av Maja Bäckström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
plan för vård och boende för åldersdementa.

1987/88:So248 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för
bevarande av ålderdomshemmen.

1987/88:So261 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om statsbidrag till den
kommunala hemtjänsten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att äldeomsorgen
bör handhas av en huvudman.

1987/88:So262 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om UHÄ:s
uppdrag att utreda hur tillgången på tvåspråkig personal skall kunna förbättras.

Motiveringen återfinns i motion Sf534.

1987/88:So269 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till statligt flyttningsbidrag för att underlätta anhöriganställning.

1987/88:So276 av Marianne Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om statsbidrag till personalkostnader vid ålderdomshem
i enlighet med det anförda.

1987/88:So477 av Gullan Lindblad m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande lämplig vårduppbyggnad med länsvis samlad medicinsk
utredningsresurs, rörliga öppen vårdsteam, dagsjukvård kombinerad med
eget boende samt gruppboende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av valfrihet och mångfald vad gäller utformningen av
vårdkedjor och alternativa vårdformer för demenssjuka,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att enskilda alternativ vad gäller vårdhem och sjukhem skall
tillvaratas i samband med vård av demenssjuka,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialstyrelsen
bör utarbeta allmänna råd i frågor om demenssjukdomar. .

Utskottet

SoU 1987/88:15

Bevarande av ålderdomshemmen m.m.

I motion So210 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna att ålderdomshemmen inte skall avvecklas utan finnas kvar i
moderniserad form (yrkande 4).

I motion So248 av Hugo Bergdahl (fp) hemställs om insatser för att
bevara ålderdomshemmen.

Socialutskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågor om äldres
boendeförhällanden, senast år 1987 i betänkandet SoU 1986/87:18 s. 6-9.

Utskottet har därvid uttalat att samhället bör sträva efter att inom ramen för
ett eget boende kunna erbjuda olika omsorgsniväer alltefter de boendes
individuella behov och önskemål, men att det även i fortsättningen behövs
en boendeform där mer omfattande tillsyn och omvårdnad kan ges. Utskottets
uppfattning har således varit att det i framtiden behövs en mellanform
inom äldreomsorgen vilken ligger mellan å ena sidan eget boende/
servicehusboende och å andra sidan vård inom långtidssjukvården och som
uppfyller kraven både på en god bostad och på en god omsorg.

I årets budgetproposition framhåller (s. 113) föredragande statsrådet att
ålderdomshemmen skall finnas kvar som en mellanform mellan eget boende
och långtidssjukvård. Det nämns vidare att regeringen under våren 1988
kommer att förelägga riksdagen förslag om riktlinjerna för den framtida
äldreomsorgen.

Utskottet konstaterar att det råder politisk enighet om att ålderdomshemmen
kommer att behövas även i fortsättningen inom äldreomsorgen, liksom
servicehusboende, eget boende och långtidssjukvård. Utskottet kommer i
det följande (s. 7 f.) att föreslå vissa ändringar i statsbidragssystemet så att
bidraget blir likvärdigt i förhållande till omsorgsform.

Bostadsutskottet har den 12 april 1988 föreslagit riksdagen att bostadslån
skall kunna utgå även till nybyggnad av ålderdomshem fr. o. m. den 1 juli
1988 (BoU 1987/88:12). Tidigare har beslut fattats om att bidrag skall kunna
utgå till ombyggnad av ålderdomshem.

Socialutskottet vill tillägga att det är viktigt att ombyggnaden av ålderdomshem
handläggs med varsamhet och med hänsyn till det omsorgsbehov
som måste tillgodoses.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet syftet med motion So210
(m) yrkande 4 och motion So248 (fp) tillgodosett och avstyrker därför
motionsyrkandena.

I motion So2I0 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas att riksdagen skall ge regeringen
till känna att institutionsplatser inte skall få avvecklas snabbare än
hemvården — både social hemhjälp och hemsjukvård — hinner byggas ut
(yrkande 1).

Bostadsstyrelsen och socialstyrelsen har nyligen presenterat en delrapport
om de äldres boende. I maj 1988 kommer en slutrapport med uppgifter
också om handikappades och långtidssjukas boende. Av delrapporten (s. 4)
framgår bl. a. att under åren 1980 till 1987 antalet platser vid ålderdomshem 5

successivt har minskat med sammanlagt drygt 11 000. Samtidigt har kom- SoU 1987/88:15
munerna ökat antalet servicebostäder med nästan 20 000. Kommunerna
planerar att minska antalet platser på ålderdomshem med 6 700 under åren
1988 och 1989. Antalet nya servicebostäder under samma tid planeras till ca
10 500. Det konstateras också att kommunerna planerar en snabb utbyggnad
av gruppboenden för äldre, främst åldersdementa personer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att hemtjänsten och hemsjukvården
måste byggas ut i takt med att allt fler äldre människor bereds
möjlighet till ett eget boende. Utskottet har inhämtat att regeringen i den
äldrepolitiska propositionen kommer att presentera en prognos över antalet
tillgängliga platser inom olika boende- och vårdformer samt i anslutning till
det redogöra för sina överväganden. Utskottet vill även erinra om vad som
ovan anförts beträffande ombyggnaden av ålderdomshem.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att motion So210 (m)
yrkande 1 påkallar något riksdagens uttalande. Motionen avstyrks således
såvitt nu är i fråga.

Statsbidraget till social hemhjälp

I budgetpropositionen (s. 120) föreslås 2 723 540 000 kr. under anslaget G

1. Bidrag till social hemhjälp. Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas
kostnader för social hemhjälp åt äldre, handikappade och barnfamiljer.
Statsbidraget består av två delar. Det är dels en prestationsrelaterad
del i form av ett bidrag av för närvarande 34 000 kr. för varje
årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett schablonbidrag pä mellan
250 och 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. Från
anslaget utgår dessutom 20 milj.kr. för utvecklingsinsatser inom äldreomsorgen.
Enligt reglerna för statsbidraget måste hemhjälpen avse personer
som har egen bostad. Detta innebär att bidrag per årsarbetare inte utgår för
personal vid ålderdomshem av traditionell typ. Från anslaget anvisas också
särskilda medel för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Föredragande statsrådet anför (s. 120) att en höjning av statsbidraget bör
ske år 1989 i avvaktan på att en långsiktig lösning av kostnadsfördelningen
mellan stat, landstingskommuner och kommuner kan genomföras. Schablonbeloppet
per ålders- och förtidspensionär föreslås därför höjt till 400 kr.

I motionerna So206 av Margit Gennser m. fl. (m), So210 yrkande 5 av Carl
Bildt m. fl. (m), So212 yrkande 1 av Olof Johansson m. fl. (c), So217 av
Agne Hansson och Gösta Andersson (båda c), So234 yrkande 3 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp), So240 av Lars Werner m. fl. (vpk), So261 yrkande I
av Alf Svensson (c) och So276 av Marianne Andersson m. fl. (c) tas upp
frågan om viss förändring av reglerna för statsbidragen till social hemhjälp.

Enligt de borgerliga motionärerna bör samma statsbidrag utgå för personal
på ålderdomshem som för den hemtjänstpersonal som arbetar i servicehus
och enskilda hem. I motionen från vänsterpartiet kommunisterna begärs
driftsbidrag till ålderdomshem som uppfyller vissa standardkrav. Driftsbidraget
får dock inte minska statsbidraget till hemtjänsten utan bör utgå som
ett särskilt anslag för ålderdomshemmen. g

Socialutskottet har tidigare vid ett stort antal tillfällen med anledning av SoU 1987/88:15
olika motionsyrkanden behandlat frågor om finansiering av ålderdomshem
och statsbidrag till verksamheten, senast i det av riksdagen godkända betänkandet
SoU 1986/87:18 s. 9—10, Därefter har frågan behandlats i äldreberedningens
slutbetänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling.

Beredningen avvisade (s. 184—185) därvid ett förslag att statsbidraget till
social hemhjälp även skulle omfatta verksamheten vid ålderdomshem. Enligt
äldreberedningen skulle en sådan omläggning medföra betydande omfördelningar
mellan kommunerna. De kommuner som har byggt ut sin
hemtjänst skulle få minskade bidrag till sin äldreomsorg, medan bidragen
till kommuner med relativt sett stora resurser bundna i ålderdomshem
skulle öka.

Utskottet gör följande överväganden.

Utskottet konstaterar att det råder politisk enighet om att ålderdomshemmen
kommer att behövas även i fortsättningen inom äldreomsorgen, liksom
servicehusboende, eget boende och långtidssjukvård. Med ett sådant principiellt
synsätt finns det anledning att nu göra vissa ändringar i statsbidragssystemet
så att bidraget blir likvärdigt i förhållande till omsorgsform.

Ett statsbidrag som är likvärdigt i förhållande till omsorgsform kan konstrueras
på olika sätt. Utskottet anser det för sin del väsentligt att statsbidraget
i nuläget utformas så att det verkligen stimulerar kommunerna att
bygga ut äldreomsorgen och då framför allt den del av äldreomsorgen som
avser den personliga omvårdnaden och omsorgen. Ett sådant bidrag gynnar
i första hand de kommuner som har en utbyggd sådan omsorg och ökar i
takt med att kommunerna bygger ut social hemhjälp och/eller omsorg i
ålderdomshem. Det anförda innebär att utskottet förordar ett statsbidrag
som knyts till den personal som är anställd för omvårdnadsuppgifter inom
äldreomsorgen, dvs. såväl inom social hemtjänst som vid ålderdomshem.

Personalkretsen bör avgränsas på samma sätt som enligt 3 § förordningen
(1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp.

När det gäller bidragets storlek vill utskottet erinra om att det för närvarande
utgår ett bidrag om 34 000 kr. per årsarbetare inom den sociala
hemhjälpen. Utskottet anser det rimligt att utgå från detta belopp även i
fortsättningen. Om statsbidraget skall kunna hållas inom en i princip oförändrad
medelsram blir det dock — om årsarbetarbidraget skall kunna
utsträckas även till motsvarande personal vid ålderdomshemmen — nödvändigt
att avveckla det schablonbidrag per pensionär som för närvarande utgår
parallellt med årsarbetarbidraget. En sådan omläggning får emellertid anses
godtagbar med utgångspunkt från de principiella synpunkter på statsbidragets
funktion spm utskottet ovan redovisat.

Enligt utskottets mening bör statsbidrag alltså utgå med 34 000 kr. per
årsarbetare bland vårdpersonal inom såväl hemtjänsten som ålderdomshemmen,
varvid det nuvarande schablonbidraget per pensionär slopas.

Liksom tidigare bör 20 milj.kr. utgå för utvecklingsinsatser inom äldreomsorgen.
Det nya systemet bör träda i kraft den 1 januari 1989.

Utskottet konstaterar att den nu föreslagna omläggningen av statsbidraget
medför ett ökat bidrag för vissa kommuner och ett minskat bidrag

för andra. Dessa effekter bör enligt utskottets mening lindras så att inte SoU 1987/88:15
förändringen får negativa följder för äldreomsorgen. Utskottet anser därför
att de kommuner som förlorar på omläggningen för de två första åren efter
de nya reglernas genomförande bör garanteras samma bidrag som de skulle
ha fått enligt nu gällande regler, dvs. räknat efter ett bidrag av 34 000 kr.
per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen samt ett schablonbidrag av
250 kr. per pensionär. Inför det tredje året, då de nya reglerna slår igenom
helt, får frågan prövas om man kan undvika att vissa kommuner får minskat
statsbidrag. När det gäller de kommuner som vinner på omläggningen bör
också vissa jämkningar göras. Det första året bör bidraget således öka med
en tredjedel av skillnaden mellan bidrag enligt de nya reglerna och bidrag
enligt nuvarande regler. Det andra året bör bidraget öka med två tredjedelar
av skillnaden för att sedan det tredje året slå igenom fullt ut.

Utskottet föreslår vidare att 100 milj.kr. tillförs kommunerna för vartdera
av åren 1989 och 1990 för personalutvecklande åtgärder inom äldreomsorgen.
Dessa medel bör fördelas mellan kommunerna efter samma principer
som i dag gäller för schablondelen av statsbidraget.

Utskottet vill tillägga att det i budgetpropositionen aviserade resurstillskottet
om 275 milj.kr. fr. o. m. år 1989 är nödvändigt för att den av
utskottet förordade omläggningen skall kunna genomföras.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen aviserat en proposition
om den framtida äldreomsorgen, vilken bl. a. avses ta upp frågor om
kompetensfördelningen mellan landstingskommuner och kommuner vad
gäller äldreomsorgen. Det är självklart att förändringar i sådana hänseenden
måste påverka statsbidragssystemets utformning. Skulle riksdagen besluta
om ändringar i fråga om huvudmannaskapet för olika funktioner inom
äldreomsorgen måste det alltså göras en förutsättningslös översyn av de
statsbidragsregler utskottet nu föreslagit, så att statsbidragsregler anpassade
till huvudmannaskapsförändringarna kan träda i kraft samtidigt med dessa.

Utskottet utgår dock från att även ett eventuellt nytt statsbidrag förblir
neutralt i förhållande till olika boende- och vårdformer.

Vad utskottet nu anfört om nya regler för bidrag till social hemhjälp m.m.
bör med anledning av samtliga här aktuella motioner ges regeringen till
känna.

Medelsanvisningen

Utskottet har ingen erinran mot budgetpropositionens förslag till medelsanvisning
under punkten G 1. Bidrag till social hemhjälp, vilken avser
förhållandena under kalenderåret 1988. Utskottet erinrar emellertid om att
det i budgetpropositionen aviserade tillskottet om 275 milj.kr. måste tillför- .
as anslaget fr. o. m. nästa budgetår.

Med hänsyn till de föreslagna justeringarna av statsbidragsreglerna bör
anslaget i fortsättningen betecknas Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem,
m.m.

8

Kompetensfördelningen mellan kommuner och landsting

SoU 1987/88:15

I motion So2I2 av Olof Johansson m. fl. (c) begärs att de oklarheter som
råder i den praktiska hanteringen beträffande huvudmannaskapsfrågor i
vård och omsorg om de äldre elimineras. Ansvarsfördelningen måste klaras
ut på ett sådant sätt att den enskilde inte kommer i kläm. En redovisning
bör enligt motionärerna lämpligen ske i den äldrepolitiska propositionen
(yrkande 8).

I motion So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) anförs att en klarare
kompetensfördelning mellan landsting och kommuner där kommunerna
svarar för boendet har många fördelar. Motionärerna förutsätter att regeringen
i den aviserade propositionen om äldreomsorg lägger fram förslag
om klarare kompetensfördelning mellan kommuner och landsting (yrkande
/)•

I motion So26I av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen ger regeringen till
känna att ansvaret för omsorg och vård av äldre bör ligga under en huvudman,
nämligen primärkommunen (yrkande 2).

I budgetpropositionen (s. 113) anförs att det mellan berörda huvudmän,
landstingskommuner och kommuner, bör finnas en sådan ansvarsfördelning
och samordning av insatserna för äldre, att den enskilde inte riskerar att få
otillräcklig service eller vård på grund av otydliga ansvarsförhållanden eller
bristande samarbete. Enligt budgetpropositionen bör ansvaret för olika
delar av äldreomsorgen därför preciseras och verksamheten samordnas
bättre än för närvarande. Det anförs vidare (s. 114) att regeringen i samband
med den äldrepolitiska propositionen avser att återkomma till frågan
om en långsiktig lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, kommuner
och landstingskommuner.

Utskottet anser att de synpunkter som förs fram i motionerna So212 och
So234 är riktiga. Som också framhålls i budgetpropositionen är det nödvändigt
att få en klarare ansvarsfördelning och en bättre samordning av insatserna
för de äldre. Den enskilde skall inte behöva riskera att få otillräcklig
service eller vård på grund av en oklar kompetensfördelning. Som
framgår av motionerna kommer den aviserade äldrepolitiska propositionen
att ta upp frågan om kompetensfördelning mellan kommuner och landsting.
Utskottet, som anser syftet med motionsyrkandena tillgodosett, avstyrker
sålunda motionerna So212 yrkande 8 (c) och So234 yrkande 1 (fp).

Inte heller bör motion So261 yrkande 2 (c) föranleda någon riksdagens
åtgärd utan avstyrks.

Ombyggnad inom vårdinstitutioner

I motion So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs dels att riksdagen
beslutar om ett femårigt stimulansbidrag om 100 milj.kr. per budgetår för
ombyggnad av flerbäddsrum till enbäddsrum inom institutionerna (yrkande
4), dels att riksdagen för budgetåret 1988/89 för detta ändamål beviljar 100
milj.kr. (yrkande 5).

1* Riksdagen 1987/88. 12 sami. Nr 15

Socialstyrelsen har per november 1985 gjort en inventering av miljö och Soli 1987/88:15

sociala förhållanden vid institutioner för äldre, handikappade och långtidssjuka.
Inventeringen redovisas i rapporten Att bo på institution (Socialstyrelsen
redovisar 1987:12). Av den framgår bl. a. att vid ålderdomshemmen
har nästan alla tillgång till ett eget rum. Inom omsorgerna om psykiskt
utvecklingsstörda är majoriteten av antalet platser — ca 6 000 av totalt 8 400
platser — i enkelrum. Inom somatisk långtidssjukvård och psykiatri är
förhållandena annorlunda. Inom den somatiska långtidssjukvården var ca
14 000 av totalt 52 000 platser i enkelrum. Inom psykiatrin fanns ca 8 000
platser av totalt 23 000 i enbäddsrum. Av rapporten (s. 65) framgår vidare
att en del huvudmän har inlett ett arbete som syftar till att eliminera de
stora vårdsalarna och att öka den faktiska möjligheten för de boende att få
ett eget rum om de vistas under längre tid vid institutionen.

Äldreberedningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i
utveckling angivit att målet bör vara att enkelrum med egen toalett och
dusch i framtiden kan erbjudas långvarigt sjuka (s. 147). Äldreberedningens
betänkande bereds för närvarande i regeringskansliet. Utskottet har inhämtat
att i den aviserade äldrepolitiska propositionen kommer även kvalitetsfrågor,
såsom frågan om eget rum, att behandlas.

Utskottet har tidigare konstaterat att det pågår ett intensivt program- och
planeringsarbete för att minska boendet på institutioner. Detta gäller inom
den sociala hemtjänsten, inom långtidssjukvården, inom den psykiatriska
vården och inom omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda. Det pågår också
ett arbete för att öka kvaliteten i boendet för dem som av olika skäl måste
vistas under en längre tid på institution. Enligt utskottets mening måste
önskemålet om att alla som så önskar skall få ett eget rum prioriteras högt i
planerings- och utvecklingsarbetet.

Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört anser utskottet inte att riksdagen
nu bör ta några initiativ med anledning av motion So234 i aktuella
delar. Utskottet avstyrker således motion So234 (fp) yrkandena 4 och 5.

Avgifter för social hemhjälp m.m.

I motion So210 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas att regeringen skall ges till
känna att, om inkomstrelaterade taxor används för social hemhjälp, dessa
skall relateras till nettoinkomsten, inkl. bostadstillägg, efter skatt {yrkande

3).

I motion So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
uttalar att kommunerna bör tillämpa enhetliga avgifter för den sociala
hemhjälpen och normala hyror för boende på ålderdomshem (yrkande 2).

Avgiftssystemet för den sociala hemhjälpen belystes ingående i rapporten
Kartläggning av det ekonomiska stödet till handikappade (Ds S 1985:6). Av
rapporten framgår bl. a. att det är stor skillnad i avgiftsnivån mellan olika
kommuner.

Äldreberedningen framhåller i sitt betänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg
i utveckling att den enskildes kostnader för service och vård varierar
kraftigt mellan olika kommuner i landet. Skillnader i avgifter för social 10

hemhjälp och färdtjänst, kommunala bostadstillägg och kommunalt skatte- SoU 1987/88:15
uttag, leder till påtagliga skillnader i den enskildes disponibla inkomst.

Enligt beredningens mening är skillnaderna i avgiftsnivån för bl. a. social
hemhjälp omotiverat stora och framstår för den enskilde som orättvisa. En
hög avgiftsnivå kan också försvåra eller omöjliggöra för en del människor
att efterfråga den hjälp som de behöver för att leva ett självständigt liv i eget
boende. Äldreberedningen anser att det är angeläget att en större enhetlighet
eftersträvas. I samband med diskussionerna om ett nytt ersättningssystem
för den sociala hemhjälpen kan frågan om den enskildes kostnader
aktualiseras, anser äldreberedningen (s. 186).

Bostadsstyrelsen och socialstyrelsen har av regeringen i uppdrag att dels
göra en samlad redovisning av de kommunala planerna för att förbättra
bostadsförhållandena för gamla, handikappade och långtidssjuka, dels utvärdera
den hittillsvarande utvecklingen av boendet för äldre. I en delrapport
om de äldres boende den 3 februari 1988 föreslås (s. 8) bl. a. att den
enskildes kostnader för bostad, service m.m. skall analyseras närmare som
underlag för att utforma ett bidrags- och avgiftssystem som inte motverkar
målet om kvarboende.

Utskottet har inhämtat att regeringen nyligen uppdragit åt riksrevisionsverket
att kartlägga och analysera den varierande utformningen av taxorna
inom kommunernas hemtjänst, färdtjänst och barnomsorg. Riksrevisionsverket
skall också kartlägga och analysera den enskildes sammantagna
ekonomiska situation vid service och vård i olika vård- och boendeformer
för äldre. Faktorer som kommunalt bostadstillägg, kommunal utdebitering
och kvalitet i den vård och service som ges skall beaktas. Uppdraget skall
redovisas för regeringen senast den 1 mars 1989.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt liknande motionsyrkanden,
senast i betänkandet SoU 1985/86:11 s. 12 och SoU 1986/87:18 s. 12.

Utskottet har starkt understrukit att en större enhetlighet bör eftersträvas.

Utskottet har samtidigt framhållit att utformningen av taxor för den sociala
hemhjälpen ligger inom ramen för den kommunala självstyrelsen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte heller nu finns
anledning till ändrat ställningstagande då det gäller utformningen av taxor
och avgifter för den sociala hemtjänsten. Problemet med de stora skillnaderna
kommunerna emellan är uppmärksammat och föremål för analys och
överväganden. Utskottet vill i sammanhanget återigen understryka att mer
enhetliga taxor bör eftersträvas.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So210 (m) yrkande 3 och
motion So234 (fp) yrkande 2.

Fristående vårdalternativ m.m.

I motion So204 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförs om äldres och handikappades
rätt att välja service. Enligt motionärerna borde regeringen initiera en
försöksverksamhet med s. k. servicekuponger.

I motion So210 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs att riksdagen som sin 11

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nödvändigheten SoU 1987/88:15
av valfrihet och flexibilitet i hemtjänsten (yrkande 2).

I samma motion (m) hemställs om förslag till sådana ändringar i socialtjänstlagen
att den enskildes valfrihet stärks (yrkande 7). Motionärerna
anser att den enskilde skall kunna välja mellan olika alternativ i fråga om
service, vård och boende. Valfriheten bör skrivas in i socialtjänstlagen.

I samma motion (m) hemställs att regeringen ges till känna att en fortsatt
nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem måste bringas att upphöra och
att den personella och fysiska resurs som denna sjuk- och vårdhemsverksamhet
representerar skall tillvaratas (yrkande 8).

Äldreberedningen framhåller i sitt slutbetänkande (SOU 1987:21) att de
människor som behöver service och vård skall ha ökat inflytande över
hjälpens utformning. Alla insatser skall planeras och genomföras i samråd
med den det berör (s. 77).

I årets budgetproposition (s. 112) anförs att äldre människor måste, i
större utsträckning än för närvarande, kunna få välja hur de vill bo och
vårdas under den tid de behöver samhällets service och vård. Det innebär
att allt fler äldre, som så önskar, skall få den hjälp de behöver för att kunna
bo kvar hemma. Dessutom bör enligt propositionen ett varierat utbud av
olika typer av servicebostäder finnas för äldre som behöver hjälp och tillsyn
eller som önskar få den extra trygghet som en servicebostad kan ge. Vidare
skall enligt propositionen (s. 113) ålderdomshemmen finnas kvar som en
mellanform mellan eget boende och långtidssjukvård.

Frågan om valfrihet och flexibilitet för de äldre hör till de frågor som
kommer att behandlas i den äldrepolitiska propositionen.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (SoU 1983/84:1. SoU 1984/85:22,

SoU 1985/86:11 och SoU 1986/87:18) behandlat motionsyrkanden om att
kommunerna skall åläggas att pröva vård i enskild regi som alternativ till
vård med kommunalt huvudmannaskap. Utskottet har därvid konstaterat
att det finns ett betydande utrymme för enskilda insatser av olika slag på det
sociala vårdområdet.

När det gäller rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen fastslogs i betänkandet
SoU 1985/86:11 att lagstiftningen ger visst utrymme för den
enskilde att kunna begära att få vård i enskild regi med stöd av dessa regler.

Det kan även anmärkas att enligt förordningen (1983:944) om statsbidrag
till social hemhjälp kommunens ersättning till en organisation eller någon
annan enskild, som på kommunens uppdrag utför social hemhjälp, får
räknas som kommunens lönekostnad och berättiga till statsbidrag.

I det ovannämnda betänkandet SoU 1985/86:11 uttalade utskottet vidare
(s. 16) att det skulle föra alltför långt att ge den enskilde en allmän rätt att
kräva vissa insatser utan hänsynstagande till kommunens planering och
möjligheter. Utskottet instämde emellertid i de allmänna synpunkterna om
ökad möjlighet för de gamla att själva kunna påverka sin situation. Enligt
utskottets uppfattning låg dessa synpunkter dock väl i linje med socialtjänstlagen
och påkallade därför ingen lagändring.

Utskottet anser inte att det finns något skäl till ändrat ställningstagande i
fråga om ändring av socialtjänstlagen och avstyrker därför motion So210 ^

(m) yrkande 7.

När det gäller försöksverksamhet med alternativa vårdformer kan vidare SoU 1987/88:15
nämnas att regeringen har beviljat understöd ur allmänna arvsfonden till det
s. k. STIL-projektet. Det är en verksamhet där människor med funktionshinder
själva får ett avgörande inflytande över hjälpens innehåll och utformning.
Den enskilde får ett eget ansvar för anställning och arbetsledning
av sin personliga assistent. Medel för assistentens lön kommer frän landsting
och kommun och motsvarar i princip de kostnader som annars skulle
utgå för social hemhjälp m.m. Projektet beräknas pågå åren 1987-1991.

I socialstyrelsens rapport Att bo på institution (Socialstyrelsen redovisar
1987:12) redovisas de privata institutionernas andel av institutionerna för
äldre, långtidssjuka och handikappade. Av den framgår (s. 17) att de privata
institutionerna utgjorde sammanlagt 20 % av samtliga enheter. Den vanligaste
privata vårdformen var de privata sjukhemmen inom psykiatrin. De
utgjorde en tredjedel av samtliga enheter för psykiatrisk vård. Dessa enheter
var dock förhållandevis små, vilket gjorde att de privata sjukhemmen
svarade för endast 13 % av platserna. Vid vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda
finns drygt 10% av antalet platser vid privata vårdhem. Inom långtidssjukvården
finns ca 4 % av antalet platser vid privata sjukhem. Av totalt
52 288 platser på ålderdomshem fanns 1 531 i privat regi.

Utskottet delar uppfattningen i budgetpropositionen att äldre människor
måste, i större utsträckning än för närvarande, kunna få välja hur de vill bo
och vårdas under den tid de behöver samhällets service. Utskottet noterar
också att frågan om valfrihet och flexibilitet kommer att bli föremål för
överväganden i den kommande äldrepolitiska propositionen. Utskottet anser
mot den bakgrunden inte att det är påkallat med något initiativ från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker sålunda motionerna So204 (fp) och
So21() (m) yrkande 2.

Utskottet anser inte heller att motion So210 (m) yrkande 8 bör föranleda
någon åtgärd av riksdagen. Motionen avstyrks.

Anhörigstöd m.m.

I motion So203 av Bo Nilsson (s) hemställs om en översyn av villkoren för
hemsjukvårdsbidrag så att bidragen skall berättiga till sjukpenning, tillläggspension
och semesterlön (yrkande 1), att hemsjukvårdsbidragen ersätts
med ett anställningsförhållande för att ge rätt till sociala förmåner (yrkande
2) samt att ersättningen till vårdarn a utformas så att den blir lika över hela
landet (yrkande 5).

I motion So2l2 av Olof Johansson m. fl. (c) begärs förslag om stöd för
anhöriginsatser i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 4).

Enligt motionärerna bör anhörigstödet utformas så att det blir möjligt att
också långsiktigt forma en bra vård och omsorg.

En del landsting betalar en ersättning när någon vårdas för sjukdom i
hemmet. Bidraget kallås hemsjukvårdsbidrag och var ursprungligen en
merkostnadsersättning när plats på institution inte kunde anvisas.

Hemsjukvårdsbidrag kan betalas antingen till den vårdbehövande själv
eller till en anhörig som ger vården. Enligt 19 § kommunalskattelagen 13

(1928:370) är hemsjukvårdsbidrag som betalas till den vårdbehövande un- SoU 1987/88:15
dantaget från skatteplikt. I den mån ett bidrag innefattar bidrag till annat än
sjukvård kan det dock vara skattepliktigt.

Landstingsförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet har träffat
en rekommendationsöverenskommelse angående ersättnings- och anställningsvillkor
för anhörig hemsjukvårdare.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat anhörigvårdarnas
situation (jfr SoU 1982/83:23 s. 10, SoU 1984/85:22 s. 13 och SoU
1985/86:11 s. 13). Utskottet har beträffande främst äldreomsorgen framhållit
att det är viktigt att de anhörigas insatser tas till vara och att de
anhöriga får samhällets stöd genom ersättning för arbetet och samma sociala
trygghet som andra.

I årets budgetproposition (s. 114) framhålls att samhället bör underlätta
för närstående att göra insatser vid sjukdom. Det erinras om att landsting
och kommuner kan vid sidan av avlastning och andra stödinsatser också
objektanställa närstående, som så önskar, främst vid mer långvarig vård i
hemmet. Därutöver är det, enligt föredragande statsrådet, synnerligen angeläget
att förvärvsarbetande som under kortare tid, framför allt vid svåra
sjukdomstillstånd, vill vårda en närstående i dennes hem får en lagstadgad
rätt till ledighet under denna period. För att ge rätten till ledighet ett reellt
innehåll bör ledigheten förenas med rätt till ekonomisk ersättning. Ersättningen
bör, enligt propositionen, kompensera inkomstbortfallet och utgå
under maximalt 30 dagar efter samma principer som den tillfälliga föräldrapenningen.
Regeringen avser att i den kommande äldrepolitiska propositionen
återkomma med ett sådant förslag.

Utskottet vill framhålla vikten av att anhörigvårdare ges hjälp och stöd i
sitt många gånger tunga arbete. Hemtjänst och hemsjukvård kan spela stor
roll genom hjälp med avlösning och hjälpmedel. Det är också viktigt att
anhörigvårdaren får ersättning för sitt arbete och tillförsäkras samma sociala
trygghet som andra.

Utskottet, som vill erinra om att regeringen inom kort återkommer i
frågan i samband med den äldrepolitiska propositionen, är inte berett att nu
förorda något initiativ av riksdagen. Motion So203 (s) avstyrks således. Inte
heller motion So212 (c) yrkande 4 påkallar någon riksdagens åtgärd utan
avstyrks.

I motion So269 av Alf Svensson (c) hemställs om förslag till statligt flyttningsbidrag
för att underlätta anhöriganställning. Motionären anför att det
både för omsorgstagaren och den anhörige är positivt med anhöriganställning.
En förutsättning är att den anhörige och vårdtagaren inte bor alltför
långt ifrån varandra. För att underlätta anhöriganställning bör omsorgstagaren
eller den anhörige kunna flytta med stöd av ett flyttningsbidrag.

Utskottet behandlade i betänkandet SoU 1985/86:11 ett likalydande yrkande
av samme motionär. Utskottet redogjorde då för reglerna om flyttningsbidrag
vartill hänvisas. Utskottet erinrade vidare om sin tidigare behandling
av en motion om bosättning för personer inom långvården (SoU 1984/85:2
s. 6—7) och underströk det angelägna i att gamla människor får möjlighet
att bo nära sina anhöriga. Med hänsyn till regeringens överväganden röran- ^

de anhörigvården borde motionen dock inte föranleda någon riksdagens SoU 1987/88:15
åtgärd och avstyrktes av utskottet.

Utskottet konstaterar att någon förändring som motiverar ett ändrat
ställningstagande i frågan inte skett. Utskottet avstyrker därför motion
So269 (c).

I motion So212 av Olof Johansson m. fl. (c) hemställs att regeringen ges till
känna vad som anförs beträffande de äldre som en resurs (yrkande 5).

Motionärerna anför bl. a. att det är angeläget att det finns möjlighet att utge
omkostnadsersättningar till de äldre som gör närståendeinsatser för grannar,
vänner eller inom ramen för organisationers verksamhet.

Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen understryker vikten av
att kommuner och landsting samverkar med andra samhällsorgan, organisationer
och enskilda. På många håll i landet söker de båda huvudmännen
stimulera de frivilliga organisationernas arbete. I rapporten Frivilliga insatser
för och av äldre (Socialstyrelsen redovisar 1986:1) framgår att en
omfattande frivillig verksamhet förekommer där pensionärer stödjer andra
pensionärer. Medarbetarna i den frivilliga verksamheten får i allmänhet
ingen ersättning för sitt arbete. Däremot ersätts ibland löpande kostnader
för t. ex. resor.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att engagemang och omtanke
från grannar, vänner eller andra frivilliga måste tas till vara inom äldreomsorgen.
Äldre kan här göra viktiga insatser för andra äldre. Detsamma
gäller i fråga om organisationernas verksamhet. Något initiativ från riksdagens
sida är emellertid inte påkallat. Motion So212 (c) yrkande 5 avstyrks
således.

Äldre invandrares situation m.m.

I motion So20l av Anna Wohlin-Andersson och Rune Backlund (båda c)
hemställs att regeringen tar förnyade kontakter med socialstyrelsen och
invandrarorganisationerna angående äldre invandrares boende och service
(yrkande I) samt att de baltiska invandrarna och/eller flyktingarna ges
förtur i detta arbete (yrkande 2). Enligt motionärerna är ålderdomshem
eller servicehus med helinackordering den boendeform som bäst skulle
passa utländska pensionärer. De skulle då kunna träffas och umgås på sitt
hemlands språk. Personalen skulle kunna handplockas för att de talar de
gamlas språk. Då de baltiska flyktingarna tillhör de grupper som snart
uppnår pensionsåldern och dessutom inte kan återvända till sina hemländer,
bör dessa invandrares behov prioriteras.

Utskottet har behandlat frågor om äldre invandrares situation bl. a. i betänkandena
SoU 1984/85:22 och SoU 1986/87:18. Utskottet har därvid
framhållit att det är angeläget att det finns flerspråkig personal inom äldreomsorgen
och att dessutom någon av personalen måste behärska det aktuella
språket väl. Utskottet påpekade att det i första hand ankommer på
socialstyrelsen att uppmärksamma kommunerna på de krav som detta ställer
för planeringen av äldreomsorgen. Utskottet fann också frågan väl 15

uppmärksammad av såväl socialstyrelsen som statens invandrarverk, varför SoU 1987/88:15
någon åtgärd av riksdagen inte bedömdes vara påkallad. Utskottet påpekade
vidare att invandrarna i Sverige kommer från vitt skilda kulturer och
har olika sedvänjor när det gäller omsorgen om de äldre. Av den anledningen
är det viktigt att kommunerna genom lokalt utvecklingsarbete
söker finna de omsorgsformer som bäst lämpar sig för de aktuella behoven i
resp. kommun (SoU 1986/87:18 s. 18).

Utskottet finner inte anledning till annan bedömning än tidigare. I övrigt
kan konstateras att frågor med anknytning till äldre invandrare, enligt vad
utskottet inhämtat, kommer att behandlas i den aviserade äldrepolitiska
propositionen. Utskottet avstyrker därför motion So201 (c).

I april 1983 gavs universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag av
regeringen att utreda hur tillgången på tvåspråkig personal inom socialtjänsten
och hälso- och sjukvården skall kunna förbättras genom utbildningsinsatser
inom högskolan. Uppdraget har ännu inte redovisats.

I motion So262 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemstäl ls att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om UHÄ:s
uppdrag att utreda hur tillgången på tvåspråkig personal skall kunna förbättras.
Enligt motionärerna bör UHÄ skyndsamt presentera sitt förslag.

Socialutskottet underströk i mars 1987 (SoU 1986/87:16 s. 14) att UHÄ
skyndsamt bör redovisa sitt uppdrag till regeringen. Utskottet har nu inhämtat
att UHÄ räknar med att redovisa uppdraget under våren 1988.

Det är angeläget att man inom äldreomsorg och annan vård får bättre
tillgång till tvåspråkig personal. UHÄ:s uppdrag får därför inte försenas
ytterligare. Utskottet förutsätter att UHÄ, som uppgivits, presenterar sitt
förslag under våren 1988.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet syftet med motion So262
(fp) tillgodosett och avstyrker därför motionsyrkandet.

Misshandel av äldre

I motion So202 av Ingegerd Anderlund m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att socialstyrelsen åläggs vidta åtgärder, t. ex. på utbildningsområdet,
syftande till att personalen inom hemtjänsten bättre skall
kunna bedöma och hantera misshandelsfall bland äldre.

Det är en viktig och svår fråga som tas upp i motionen. Norska och danska
undersökningar och nu senast en svensk undersökning, som gjorts av docenten
Lars Törnstam med stöd av socialstyrelsen, visar att det förekommer ett
inte obetydligt antal fall där äldre i sitt eget hem blivit fysiskt misshandlade,
hotade, ekonomiskt utnyttjade, bestulna eller grovt vanvårdade. Till delegationen
för social forskning har getts in två ansökningar om bidrag till
forskning om äldremisshandel. Det ena projektet gäller problemets omfattning
och karaktär. Det andra inriktas på äldremisshandelns sociala och
psykologiska sammanhang.

Utskottet har inhämtat att socialstyrelsen håller på att ta fram ett in -

formationspaket, bestående bl. a. av den norska videofilmen "En mor SoU 1987/88:15
strekker sig långt, vet du”. Informationspaketet skall användas för information
och utbildning av hemtjänstpersonalen. Socialstyrelsen har vidare
för avsikt att tillsätta en referensgrupp med bred sammansättning för det
fortsatta arbetet med äldremisshandelsfrågor.

Inom socialstyrelsen pågår arbete med allmänna råd för social hemtjänst.

Integritetsfrågor av olika slag kommer att bli behandlade i de allmänna
råden. Arbetet med dessa väntas vara avslutat under 1988.

Ett ökande antal äldre och handikappade kommer i framtiden att bo och
få vård och service i det egna hemmet. Den inledda utvecklingen ställer
hemtjänsten inför nya uppgifter och problem när det gäller kontakten med
den enskilde och dennes anhöriga. Det är angeläget att hemtjänstpersonalen
får adekvat utbildning i frågor som gäller skyddet för den enskildes
fysiska och psykiska integritet. Utbildning och information måste ges så att
eventuella övergrepp kan upptäckas och förhindras.

Utskottet noterar att socialstyrelsen redan uppmärksammat problemet
och inlett åtgärder. Mot denna bakgrund anser sig utskottet kunna förutsätta
att motionen kommer att tillgodoses utan något riksdagens initiativ.

Motion So202 (s) avstyrks således.

Vård och behandling av åldersdementa

I motion So228 av Blenda Littmarck m. fl.(m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vård och behandling
av åldersdementa. Enligt motionärerna måste verksamhet med
dagvård och gruppboende för åldersdementa byggas ut ytterligare i kommuner
och landsting. En satsning på ökad samverkan mellan geropsykiatri,
primärvård, långtidsvård och socialtjänst är nödvändig. Motionärerna anser
att forsknings- och utvecklingsarbetet på området måste utvecklas yttterligare.

I motion So247 av Maja Bäckström m. fl. (s) hemställs att regeringen ges
till känna vad i motionen anförs om behovet av en plan för vård och boende
för åldersdementa. Enligt motionärerna bör socialstyrelsen medverka till att
länsvisa planer tas fram när det gäller samverkansprojekt kring vård och
boende för åldersdementa.

Även i motion So477 av Gullan Lindblad m. fl. (m) tas upp frågor kring
åldersdemens. Motionärerna anser att en lämplig vårduppbyggnad vore en
länsvis samlad medicinsk utredningsresurs, rörliga öppenvårdsteam, dagsjukvård
kombinerad med eget boende samt gruppboende (yrkande I) .

I samma motion (m) hemställs att socialstyrelsen skal 1 utarbeta allmänna
råd i frågor om demenssjukdomar (yrkande 4).

Socialstyrelsen har i rapporten Leva självständigt (Socialstyrelsen redovisar
1986:2) gett en ingående beskrivning av verksamhet med dagvård och
gruppboende för åldersdementa. Av den framgår bl. a. att en förnyelse av
vård- och boendeformer för patienter med symtom på åldersdemens påbörjats
på olika håll i landet. Modeller för dessa verksamheter har varit

dagvård på Sabbatsbergs sjukhem i Stockholm och Klockargården på Öland \-j

samt gruppboende på Råbyhemmet i Upplands Bro. Dessa verksamheter SoU 1987/88:15

finns beskrivna i rapporterna Att bo kvar hemma - en rättighet (Socialstyrelsen
redovisar 1983:1), Rapport från Klockargården i Löt (Kalmar läns
landsting och socialstyrelsen 1984) samt Annorlunda långvård (Socialstyrelsen
redovisar 1983:2).

Inom såväl den slutna psykiatriska vården som den somatiska långvården
har synsättet och verksamhetens mål förändrats på många håll. Medel för
att genomföra en individinriktad verksamhet utgör t. ex. gruppvård, kontaktmannaskap
och individuell vårdplanering. Även nya slag av deldygnsvård
och växelvård har prövats. För att finna nya former för vård och stöd
som ger bättre möjligheter för åldersdementa att bo kvar i den egna bostaden
har socialstyrelsen under senare år hos regeringen sökt och beviljats
medel för att planera och utveckla nya vårdformer för personer med åldersdement
beteende. Försöksverksamhet har bedrivits bl. a. i Västerås, Örebro,
Gävle, Göteborg och Malmö. Syftet med försöksverksamheten har
varit bl. a. att utarbeta praktiska former för samarbete mellan olika vårdgivare,
att finna nya former för vård och stöd. som kan förhindra eller
fördröja institutionsvård och att genom tillskapandet av flexibla vårdformer
öka möjligheterna att individuellt planera och genomföra vård av åldersdementa.

1 rapporten Glömsk men inte glömd (Socialstyrelsen redovisar 1987:6)
redovisas dels en landsomfattande enkät om de åldersdementas boendeoch
vårdsituation, dels en sammanställning av de dagvårds- och gruppboendeförsök
som under de senaste åren kommit i gång i landet eller som
planeras. Rapporten tar upp organisations- och samverkansfrågor, personalutbildning,
problem i vården samt olika utvecklingsprojekt. Enligt rapporten
(s. 161) är tiden nu mogen för en mera allmän planering för de
åldersdementas behov. Det påpekas också att flera kommuner inför planeringen
av dagvård och gruppboende har genomfört en kartläggning av
behoven. Avslutningsvis konstateras att variationsrikedomen när det gäller
att finna alternativa lösningar är stor i landet och att den kreativa utveckling
som pågår måste fortsätta i olika former.

Av socialstyrelsens/bostadsstyrelsens delrapport 1988-02-03 angående
äldres boende framgår att ca 500 äldre personer, varav de flesta är åldersdementa,
bor i gruppboende. Enligt kommunernas och landstingens planer
skall under åren 1988 och 1989 byggas ca 750 nya platser per år.

Inom socialstyrelsen pågår arbete med allmänna råd för social hemtjänst
och för äldrehälsovård. Enligt underhandsuppgift kan vården av åldersdementa
väntas bli behandlad i de kommande allmänna råden. Arbetet
med dessa avses vara avslutade under år 1988.

Människor med åldersdement beteende har, som motionärerna anför,
länge tillhört en grupp gamla människor som blivit försummad på grund av
att kunskaper saknats om hur deras problem skulle kunna lösas. Socialutskottet
noterar emellertid att allt fler kommuner och landsting har påbörjat
eller planerar verksamhet för dessa äldre. Olika försök med dagvård
och gruppboende pågår över hela landet. Utskottet anser det angeläget att
arbetet med att utveckla goda och värdiga vård- och boendeformer för de
åldersdementa fortsätter. Bl.a. krävs ett stort mått av samverkan mellan 18

hälso- och sjukvårdshuvudmännen och socialtjänsten. Dagsjukvård och rör- SoU 1987/88:15

liga öppenvårdsteam kan i vissa fall ge möjlighet att bo kvar i den egna

bostaden. Ett alternativ är gruppboendet, som byggs ut alltmer. Utskottet

vill också peka på angelägenheten av att de åldersdementas livsföring

normaliseras och att vården inte ger avkall på respekten för den enskildes

integritet.

Utskottet konstaterar således att det på olika håll pågår ett omfattande
planerings- och utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund anser sig utskottet
kunna förutsätta att de frågor som aktualiserats i motion So228 (m) och
So477 yrkande 1 (m) kommer att uppmärksammas utan något riksdagens
initiativ. De avstyrks således.

Vad gäller yrkandet i motion So247 (s) om en plan för vård och boende för
åldersdementa och yrkande 4 i motion So477 (m) om allmänna råd i frågor
om demenssjukdomar konstaterar utskottet att dessa frågor redan är uppmärksammade.
Som framgår av redovisningen ovan följer socialstyrelsen
noga utvecklingen i kommuner och landsting. Genom bl. a. enkäter och
rapporter skaffar sig socialstyrelsen en överblick över situationen i kommuner
och landsting samt uppmuntrar och stödjer nya projekt. Vidare kan
erinras om att de planerade allmänna råden om hemtjänst och om äldrehälsovård
kommer att innehålla avsnitt som rör vården av de åldersdementa.

Utskottet har också inhämtat att det inom socialstyrelsen har påbörjats
diskussioner om att ta fram allmänna råd beträffande åldersdemens och/
eller ett vårdprogram beträffande demenssjukdomar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet det inte nu erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna So247 (s) och
So477 (m) yrkande 4. De avstyrks således.

I motion So477 (m) hemställs vidare om ett tillkännagivande om behovet av
valfrihet och mångfald vad gäller utformningen av vårdkedjor och alternativa
vårdformer för demenssjuka (yrkande 2). I samma motion (m) begärs att
enskilda alternativ vad gäller vårdhem och sjukhem skall tas till vara i
samband med vård av demenssjuka (yrkande J). Motionärerna påpekar att
behov et av alternativ och variation i vården är mycket stort för demenssjuka.
Enligt motionärerna skulle små, gärna enskilt drivna sjukhem, vara av
stor betydelse i vårdarbetet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med flexibla
lösningar när det gäller vård och boende för åldersdementa. Som konstaterats
ovan pågår det en mängd projekt med olika exempel på lösningar.

Utskottet anser också i likhet med motionärerna att alla äldre — även de
åldersdementa — måste ges ökad möjlighet att själva kunna få påverka sin
situation. Det utvecklingsarbete som pågår innebär vidare möjligheter för
åldersdementa att, om de så vill, bo kvar i eget boende med stöd av
dagsjukvård. Det i allt större omfattning utbyggda systemet med gruppboende
är ett annat alternativ. Det finns inte heller något hinder mot att
åldersdementa vårdas på ett enskilt vårdhem. Om ett enskilt vårdhem tar
emot åldersdementa måste vårdhemmet vara litet. Enligt socialstyrelsens

föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av stadgan om enskilda 19

vårdhem m.m. (SOSF1 1985:16) bör på ett vårdhem för åldersdementa SoU 1987/88:15
samtidigt vårdas högst tio personer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion So477 (m)
yrkandena 2 och 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bevarande av ålderdomshemmen

att riksdagen avslår motion 1987/88:So210 yrkande 4 och motion
1987/88:So248,

2. beträffande avveckling av institutionsplatser

att riksdagen avslår motion 1987/88:So210 yrkande 1,

3. beträffande regler för statsbidrag till social hemhjälp, ålderdomshem.
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So2()6, motion
1987/88:So210 yrkande 5, motion 1987/88:So212 yrkande 1, motion
1987/88:So217, motion 1987/88:So234 yrkande 3, motion

1987/88:So24(), motion 1987/88:So261 yrkande 1 och motion
1987/88:So276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem, m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 723 540 (XX) kr.,

5. beträffande kompetensfördelning mellan kommuner och landsting att

riksdagen avslår motion 1987/88:So212 yrkande 8 och motion
1987/88:So234 yrkande 1,

6. beträffande primärkommunalt huvudmannaskap
att riksdagen avslår motion 1987/88 :So261 yrkande 2,

7. beträffande ombyggnad inom vårdinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1987/88:So234 yrkandena 4 och 5,

8. beträffande taxor för social hemhjälp

att riksdagen avslår motion 1987/88:So210 yrkande 3,

9. beträffande enhetliga avgifter för social hemhjälp
att riksdagen avslår motion 1987/88:So234 yrkande 2,

10. beträffande ändring av socialtjänstlagen

att riksdagen avslår motion 1987/88:So210 yrkande 7,

11. beträffande valfrihet inom äldreomsorgen

att riksdagen avslår motion 1987/88:So204 och motion 1987/88:So210
yrkande 2,

12. beträffande nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem
att riksdagen avslår motion 1987/88:So210 yrkande 8,

13. beträffande stöd för anhöriginsatser

att riksdagen avslår motion 1987/88:So203 och motion 1987/88:So212
yrkande 4,

14. beträffande flyttningsbidrag vid anhörigvård

att riksdagen avslår motion 1987/88:So269, 20

15. beträffande de äldre som resurs SoU 1987/88:15

att riksdagen avslår motion 1987/88:So212 yrkande 5,

16. beträffande äldre invandrares situation
att riksdagen avslår motion 1987/88:So201,

17. beträffande utredning om tvåspråkig personal
att riksdagen avslår motion 1987/88:So262,

18. beträffande misshandel av äldre

att riksdagen avslår motion 1987/88:So202.

19. beträffande värd och behandling av äldersdementa

att riksdagen avslår motion 1987/88:So228 och motion 1987/88:So477
yrkande 1,

20. beträffande allmänna råd om demenssjukdomar m.m

att riksdagen avslår motion 1987/88:So247 och motion 1987/88:So477
yrkande 4.

21. beträffande valfrihet och enskilda alternativ vid vård av åldersdementa att

riksdagen avslår motion 1987/88:So477 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 3 maj 1988
På socialutskottets vägnar

Evert Svensson

Närvarande: Evert Svensson (s). Göte Jonsson (m). Ulla Tillander (c).

Blenda Littmarck (m). Gunnar Ström (s). Aina Westin (s), Per Arne Aglert
(fp). Yvonne Sandberg-Fries (s). Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk). Ingrid
Andersson (s). Ivar Nordberg (s). Ingrid Ronne-Björkqvist (fp). Claes
Rensfeldt (s) och Göran Ericsson (m).

Reservationer

1. Avveckling av institutionsplatser (mom. 2 i hemställan)

Göte Jonsson (m). Ulla Tillander (c), Blenda Littmarck (m). Rosa Östh (c)
och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "är i fråga" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening får inte institutionsplatserna avvecklas Snabbare
än hemvården — både social hemhjälp och hemsjukvård - hinner byggas
ut. Detta bör med anledning av motion So210 (m) yrkande 1 ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande avveckling av institutionsplatser
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So210 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 21

2. Regler för statsbidrag till social hemhjälp,
ålderdomshem, m.m. (mom. 3 i hemställan)

SoU 1987/88:15

Inga Lantz (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Ett statsbidrag
som" och på s. 8 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör statsbidrag utgå för ålderdomshemmen.
Dock bör dessa statsbidrag knytas till vissa kvalitetskrav på så sätt att
kommunerna stimuleras att bygga om ålderdomshemmen till den minimistandard
som fastslogs i bostadsutskottets betänkande 1986/87:15. Bostadsutskottets
krav är att bostaden skall bestå av ett rum och kokskåp samt
wc och dusch. Bostaden skall ges en sådan storlek att den kan användas
även av en rullstolsburen eller på annat sätt handikappad person. '
Driftsbidragen till ålderdomshemmen kostar 740 milj.kr. För att inte
hemtjänsten skall drabbas av minskade resurser måste särskilda medel
anslås för ålderdomshemmens drift.

Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motion So240 (vpk) och med
anledning av motionerna So2()6 (m), So210 yrkande 5 (m), So212 yrkande 1
(c), So217 (c), So234 yrkande 3 (fp), So261 yrkande 1 (c) och So276 (c) ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande regler för statsbidrag lill social hemhjälp, ålderdomshem,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So240 och med anledning
av motion So206, motion So210 yrkande 5, motion So212 yrkande 1,
motion So217, motion So234 yrkande 3, motion So261 yrkande 1 och
motion So276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Ombyggnad av vårdinstitutioner (mom. 7 i hemställan)

Per Arne Aglert och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har" och slutar med "yrkandena 4 och 5” bort ha följande lydelse:

När långvården är enda alternativ eller rätt vårdform för någon under
längre tid bör alla som önskar enligt utskottets uppfattning kunna anvisas
ett eget rum. För att förhållandena inom långvården skall kunna förbättras
bör enligt utskottets mening ett temporärt stimulansbidrag inrättas som
möjliggör för landstingen att tidigarelägga besluten om ombyggnationer av
långvårdskliniker och lokala sjukhem. Med bifall till motion 1987/88:So234
(fp) yrkande 5 anser utskottet att 100 milj. kr. bör anvisas till sådana
ombyggnationer för budgetåret 1988/89.

Mot bakgrund av det principiella ställningstagandet tillstyrker utskottet
även yrkande 4 i motionen om att ett motsvarande stimulansbidrag skall
utgå också de närmaste följande fyra budgetåren. Riksdagen bör besluta om
riktlinjer för statsbidrag i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande ombyggnad inom vårdinstitutioner

a) att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So234 yrkande 5 till
Bidrag för ombyggnad inom vårdinstitutioner för budgetåret 1988/89
under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So234 yrkande 4
godkänner av utskottet angivna riktlinjer för statsbidrag till ombyggnad
inom vårdinstitution för budgetåren 1989/90—1993/94,

4. Taxor för social hemhjälp m.m. (mom. 8 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
anser” och som slutar med ”yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte heller nu finns
anledning till ändrat ställningstagande då det gäller principen att kommunerna
själva beslutar om hemtjänsttaxorna. I den mån inkomstrelaterade
taxor tillämpas för social hemhjälp bör de dock enligt utskottets mening
relateras till nettoinkomsten efter skatt och bostadstillägg. Detta bör riksdagen
med anledning av motion So210 (m) yrkande 3 ge regeringen till
känna.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motion So234 (fp)
yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande taxor för social hemhjälp
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So210 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Enhetliga avgifter för social hemhjälp (mom. 9 i
hemställan)

Per Arne Aglert och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 11 börjar med "Utskottet
anser” och som slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Avgifterna för hemtjänsten bör vara enhetliga oavsett inkomst. Det bör
gälla även för den service som ges på ålderdomshem. Det kan dock krävas
att möjlighet till avgiftsnedsättning finns för pensionärer med låg eller ingen
ATP. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So234
(fp) yrkande 2 ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär att frågan om utformningen av inkomstrelaterade
taxor förfaller. Utskottet avstyrker därför motion So210
(m) yrkande 3.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa SoU 1987/88:15

9. beträffande enhetliga avgifter för social hemhjälp

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So234 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ändring av socialtjänstlagen (mom. 10 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
har vid” och slutar med ”motion So210 (m) yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Människor måste också på ålderdomen kunna påverka sin situation. Det
är därför viktigt att de kan välja mellan olika alternativ i fråga om service,
vård och boende. Nuvarande regler missgynnar den alternativa äldreomsorgen.

Valfrihet och hänsyn till den enskildes önskemål bör enligt utskottets
uppfattning skrivas in i biståndsparagrafen i socialtjänstlagen (1980:620).

Detta bör innebära att ideell förening eller annan privat vårdgivare som
tillhandahåller viss service eller omsorg för äldre eller handikappade skall
ha rätt till kommunalt bidrag för service som avlastar verksamhet som
kommunen annars skulle vara skyldig att bedriva. Det kommunala bidraget
skall högst motsvara vad verksamheten skulle kosta i kommunal regi. Skulle
den enskilda verksamheten inte efterfrågas faller naturligtvis det kommunala
bidraget bort.

Med ett sådant system skulle smådriftsfördelar också bättre kunna tas till
vara. En personalintensiv verksamhet som vård och service blir billigare i
smådrift, där administration och organisation blir enklare.

Regeringen bör framlägga förslag i enlighet med det anförda för riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna med
anledning av motion So210 (m) yrkande 7.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande ändring av socialtjänstlagen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So210 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Valfrihet inom äldreomsorgen (mom. 11 i hemställan)

Göte Jonsson. Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kommunerna måste medverka till flexibla lösningar
inom hemtjänsten. De äldre skall själva kunna få välja vilken hjälp de vill ha
och t. ex. få anställa en granne eller anhörig efter samma taxa som gäller för
övriga inom hemtjänsten. Kyrkor, samfund och andra ideella organisationer

kan också i större utsträckning engageras i hemvårdsarbetet. Kommunen 24

skall stå för kostnaderna på samma sätt som om den kommunala hem- SoU 1987/88:15

tjänsten anlitas. Hemtjänst i egen regi innebär en välkommen förstärkning

inom äldreomsorgen. Vad som nu anförts bör riksdagen med bifall till

motion So210 (m) yrkande 2 och med anledning av motion So204 (fp) ge

regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande valfrihet inom äldreomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So210 yrkande 2 och med
anledning av motion 1987/88:So204 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Valfrihet inom äldreomsorgen (mom. 11 i hemställan)

Per Arne Aglert och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att även andra än kommunen skall kunna erbjuda service
eller omsorg för äldre och handikappade. Enligt utskottets mening skulle
försök med s. k. servicekuponger kunna vara en del i en större satsning för
att öka valfriheten för den enskilde. Detta bör riksdagen med bifall till
motion So204 (fp) och med anledning av motion So210 (m) yrkande 2 ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande valfrihet inom äldreomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So204 och med anledning
av motion 1987/88:So210 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem (mom. 12 i
hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Det pågår nu en utveckling där många mindre enskilda sjuk- och vårdhem
måste läggas ner utifrån principen om avinstitutionalisering. Utskottet
anser att detta är fel. Det är oansvarigt av kommuner och landsting att
förorsaka att små väl fungerande enskilda sjuk- och vårdhem tvingas upphöra,
samtidigt som behovet av vård och omsorg är stort.

Utskottet anser att regeringen skall ta erforderliga initiativ för att ta till
vara den personella, organisatoriska och fysiska resurs som dessa hem
representerar. Detta kan ske i samarbete med de enskilda vårdhemmens
intresseorganisationer samt landstings- och kommunförbunden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So210
(m) yrkande 8 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa SoU 1987/88:15

12. beträffande nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So210 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Stöd för anhöriginsatser (mom. 13 i hemställan)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "utan avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att det av regeringen aviserade
stödet får en sådan utformning att det blir möjligt att också långsiktigt forma
en bra vård och omsorg. Det bör då ske enligt principen ”lika lön för samma
arbete”. Därvidlag är det även angeläget att uppmärksamma anhörigvårdarens
ställning och situation så att det upplevs som både rimligt och möjligt
att ta på sig ett vårdansvar för sin anhörige. Till de frågor som därvid bör
uppmärksammas hör att det bör vara möjligt att ge stöd till anhörigvårdare
även när de uppnått pensionsåldern.

Vad som nu anförts bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning
av motion So212 (c) yrkande 4. Motion So203 (s) avstyrks.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande stöd för anhöriginsatser

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:So203 och med anledning
av motion 1987/88:So212 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. De äldre som resurs (mom. 15 i hemställan)

Göte Jonsson (m). Ulla Tillander (c). Blenda Littmarck (m). Rosa Östh (c)
och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Något
initiativ” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

När insatser görs på detta sätt är det enligt utskottets mening angeläget
att det finns möjligheter att utge ersättning för den enskildes kostnader. I
vissa fall när ersättning utgår sker det i sådan form att den beskattas trots att
den faktiskt är en omkostnadsersättning. Utskottet har förståelse för att
detta kan upplevas som stötande av den det drabbar. Vad utskottet nu
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande de äldre som resurs
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So212 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26

12. Vård och behandling av åldersdementa (mom. 19 i SoU 1987/88:15

hemställan)

Göte Jonsson (m). Ulla Tillander (c). Blenda Littmarck (m). Per Arne
Aglert (fp). Rosa Östh (c). Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Göran Ericsson
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Människor
med” och på s. 19 slutar med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Den som drabbas av en demenssjukdom skall enligt utskottets mening så
länge som möjligt få bo kvar hemma och vårdas i sitt hem om de själva
önskar det. Detta förutsätter en god planering av vård inom familjen och av
andra vårdgivare. För många demenssjuka är dagsjukvård kombinerat med
eget boende ett gott alternativ. En utvärdering av dagsjukvården för medelålders
och äldre demenssjuka i Lund har visat att såväl patienterna, anhöriga
som personal är utomordentligt positiva till denna vårdform som ger
träning och stimulans till patienten samt avlastning och stöd till de anhöriga.

För andra patienter med demenssjukdom är flyttning till gruppboende för
demenssjuka eller annan trygg vårdform att föredra. Det gruppboende med
särskilda vårdresurser som prövats bl. a. i Malmö har visat sig vara en god,
trygg och stimulerande boendeform.

För en betydande grupp äldre patienter med demens är det nödvändigt
att erbjuda en mer personaltät och somatiskt kompetent sjukhemsvård. Vid
utformningen av denna måste särskild hänsyn tas till demenspatienternas
behov. Detta gäller såväl lokalernas utformning som rekrytering och utbildning
av personalen.

Utskottet anser att det i varje län borde finnas en samlad medicinsk
utredningsresurs med tillgång till modern utrustning för vederbörliga undersökningar.
På så vis skulle lämpliga åtgärder kunna sättas in i ett tidigt skede
till stor nytta för såväl patienten som dennes anhöriga.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So228
(m) och So477 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande vård och behandling av åldersdementa
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So228 och motion
1987/88:So477 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. Allmänna råd om demenssjukdomar m.m. (mom. 20 i
hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att socialstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta allmänna
råd rörande behandling och vård av demenssjuka. Råden bör för sjukvårdshuvudmännen
särskilt understryka vikten av att de vårdproblem som de -

menssjukdomarna orsakar snarast når en tillfredsställande lösning. Vad SoU 1987/88:15
utskottet nu anfört bör med bifall till motion So477 (m) yrkande 4 och med
anledning av motion So247 (s) ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande allmänna råd om demenssjukdomar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So477 yrkande 4 och med
anledning av motion 1987/88:So247 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. Valfrihet och enskilda alternativ vid vård av
åldersdementa (mom. 21 i hemställan)

Göte Jonsson. Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
delar" och på s. 20 slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

I dag är möjligheterna att välja vårdform mycket begränsade. Detta är en
stor brist, bl. a. när det gäller vården av demenssjuka. För dessa patienter
är behovet av alternativ och variation i vården mycket stort. Patienterna är
nu i allmänhet hänvisade till ett visst sjukhem eller till långvården.

Utskottet anser att små, gärna enskilt drivna sjukhem, skulle vara av stor
betydelse i detta vårdarbete. Tyvärr är det så att många sådana sjukhem nu
läggs ner i samband med den s. k. avinstitutionaliseringen (se reservation nr
9).

Med små hemliknande sjukhem eller vårdhem skulle vården kunna bli
mänskligare, genom en bättre anpassning till dessa patienters speciella
behov och önskemål. Utskottet vill särskilt understryka behovet av alternativa
vårdformer när det gäller vården av demenssjuka.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion So477 (m) yrkandena
2 och 3 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande valfrihet och enskilda alternativ vid vård av åldersdementa att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:So477 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Kompetensfördelning mellan kommuner och landsting

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Göran Ericsson (alla m) anför:

Vi har i olika sammanhang tidigare framhållit vikten av att kompetensfördelningen
mellan landsting och kommuner klargörs. Vi förordar att äldreomsorgen
och äldrevården i sin helhet läggs under primärkommunalt huvudmannaskap.
Regeringen har aviserat att frågan skall tas upp i den
äldrepolitiska propositionen. Vi förutsätter att huvudmannaskapsfrågorna

2'

därigenom bringas till en snar lösning.

2. Stöd för anhöriginsatser

SoU 1987/88:15

Per Arne Aglert och Ingrid Ronne-Björkqvist (håda fp) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om folkpartiets förslag i motion
1987/88:Sf298, i vilken hemställs dels att riksdagen hos regeringen begär
förslag om laglig rätt till ledighet för vård av anhörig eller annan närstående
vid vård i livets slutskede, vid sjukdom eller vid konvalescens i hemmet, dels
att riksdagen hos regeringen begär att ATP-grundande ersättning skall utgå
enligt den allmänna försäkringen vid vård av anhörig eller annan närstående
med ersättningsbelopp motsvarande sjukpenningens storlek.

29

Innehållsförteckning Soli 1987/88:15

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 5

Bevarande av ålderdomshemmen m.m 5

Statsbidraget till social hemhjälp 6

Medelsanvisningen 8

Kompetensfördelningen mellan kommuner och landsting .... 9

Ombyggnad inom vårdinstitutioner 9

Avgifter för social hemhjälp m.m 10

Fristående vårdalternativ m.m 11

Anhörigstöd m.m 13

Äldre invandrares situation m.m 15

Misshandel av äldre 16

Vård och behandling av åldersdementa 17

Hemställan 20

Reservationer 21

1. Avveckling av institutionsplatser (mom. 2 i hemställan) av m och c 21

2. Regler för statsbidrag till social hemhjälp, ålderdomshem, m.m.

(mom. 3 i hemställan) av vpk 22

3. Ombyggnad av vårdinstitutioner (mom. 7 i hemställan) av fp ... 22

4. Taxor för social hemhjälp m.m. (mom. 8 i hemställan) av m . ... 23

5. Enhetliga avgifter för social hemhjälp (mom. 9 i hemställan) av fp 23

6. Ändring av socialtjänstlagen (mom. 10 i hemställan) av m 24

7. Valfrihet inom äldreomsorgen (mom. 11 i hemställan) av m . ... 24

8. Valfrihet inom äldreomsorgen (mom. 11 i hemställan) av fp .... 25

9. Nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem (mom. 12 i hemställan)
av m 25

10. Stöd för anhöriginsatser (mom. 13 i hemställan) av c 26

11. De äldre som resurs (mom. 15 i hemställan) av m och c 26

12. Vård och behandling av åldersdementa (mom. 19 i hemställan) av

m, fp och c 27

13. Allmänna råd om demenssjukdomar m.m. (mom. 20 i hemställan)
av m 27

14. Valfrihet och enskilda alternativ vid vård av åldersdementa
(mom. 21 i hemställan) av m 28

Särskilda yttranden 28

1. Kompetensfördelning mellan kommuner och landsting av m .... 28

2. Stöd för anhöriginsatser av fp 29

30

stockholm 1988