Socialutskottets betänkande

1987/88:13

om bidrag till kommunal barnomsorg (prop. 1987/

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1987/88:100, bil. 7
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag för budgetåret 1988/89
under F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg. I anslutning härtill behandlas
57 motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 26 reservationer samt två särskilda yttranden
av vpk-ledamoten.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsanvisning
för Bidrag till kommunal barnomsorg. Mot medelsanvisningen reserverar sig
utskottets m-, fp- och c-ledamöter med hänvisning till ett gemensamt förslag
om införande av vårdnadsbidrag.

Flera motioner rör principerna för statsbidragsgivningen till barnomsorgen.
En utskottsmajoritet bestående av m-, fp- och c-ledamöterna föreslår
med ordförandens utslagsröst att riksdagen med anledning av motioner (m,
fp, c ) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag till nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen. Utskottet anför att statsbidraget bl.a.
bör vara neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman, att
familjedaghem och deltidsförskola inte får diskrimineras , att statsbidragssystemet
inte ensidigt bör gynna långa vistelsetider samt att kommunerna bör
vara skyldiga att uppta alla alternativa omsorgsformer som uppfyller
kvalitetskraven i barnomsorgsplanerna. Utskottets s-ledamöter reserverar
sig till förmån för avslag på samtliga motionsförslag angående principerna för
statsbidragssystemet. Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för vpkis
förslag.

Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden om ändringar i nuvarande
statsbidragsregler rörande bl.a. statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans
regi, statsbidrag till nattöppna daghem, fortbildning, särskilda förstärkningsresurser
till bostadsområden med svåra sociala problem, dagbarnvårdares
rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget för anställning som
dagbarnvårdare och kvalitetsnormer. Utskottets m-, fp- och c-ledamöter
reserverar sig gemensamt till förmån för yrkandena om statsbidrag till
barnomsorg i svenska kyrkans regi och om dagbarnvårdares rätt att räkna in
egna förskolebarn i underlaget för anställning som dagbarnvårdare. Vpkledamoten
reseverar sig till förmån för förslaget om särskilda förstärkningsresurser
och kvalitetsnormer.

SoU

1987/88:13

1 Riksdagen 1987188. 12 sami. Nr 13

En utskottsmajoritet bestående av m-, fp- och c-ledamöterna föreslår
vidare att riksdagen med anledning av en motion (c) ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om utbyggnaden av barnomsorgen mot en mångfald
alternativ och om familjedaghemmens roll. En vpk-motion som rör samma
frågor avstyrks. Utskottets s-ledamöter reserverar sig mot beslutet och
avstyrker båda motionerna. Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för
vpk:s förslag.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (s, m, fp, c, vpk) om bl.a. lagstadgad
rätt till förskoleplats, anordningsbidrag, information om alternativ barnomsorg,
barnomsorgstaxor, skolförberedande verksamhet, den pedagogiska
inriktningen, ett åtgärdsprogram för personal inom barnomsorgen, behörighet
för barnomsorgspersonal, samt bidrag till kommunalt utvecklingsarbete.
M-, fp- och c-ledamöterna reserverar sig till förmån för förslaget om
information om alterntiv barnomsorg, om ett åtgärdsprogram för personal
inom barnomsorgen och om bidrag till kommunalt utvecklingsarbete. M- och
c-ledamöterna reserverar sig till förmån för sina förslag beträffande skolförberedande
verksamhet och den pedagogiska inriktningen. Vpk-ledamoten
reserverar sig till förmån för sina förslag.

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1987/88:100 bilaga 7

Regeringen har under punkten F 1 (s. 103-106) föreslagit att riksdagen till
Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 9 795 000 000 kr.

Motioner

1987/88:So209 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att deltidsförskolor och daghem som drivs av
församlingar inom svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som om
de drevs av en borgerlig kommun.

1987/88:So263 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av statsbidragsreglerna i den
sociala servicesektorn att enskilda initiativ inte diskrimineras.
Motiveringen återfinns i motion N304.

1987/88:So601 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändring i statsbidragsreglerna så att kommunerna även kan använda
statsbidraget för nattomsorg i familjedaghem.

1987/88:So602 av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deltidsförskolan
skall utvecklas till en skolförberedande förskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolan skall
vara huvudman för en sådan förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
skall utforma det pedagogiska programmet,

SoU 1987/88:13

2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
skolförberedande träningen på daghemmen skall ha samma inriktning och
huvudman som den skolförberedande förskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att diskrimineringen
av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall upphöra,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att enskilda
skolförberedande förskolor skall uppmuntras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningen
förskola endast skall användas för en skolförberedande förskola.

1987/88:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående åtgärder för att få flera män verksamma inom förskolan.

Motiveringen återfinns i motion A801.

1987/88:So606 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
att statsbidrag bör utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi.

1987/88:So607 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagbarnvårdares rätt till
kommunal barnomsorg på samma grunder som övriga förvärvsarbetande.

1987/88:So613 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förskolans
pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett startbidrag till
förskolor med annan huvudman än kommunen.

1987/88:So614 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till lag som garanterar alla
barns rätt till plats i daghem och fritidshem t.o.m. 12 års ålder snarast skall
föreläggas riksdagen och att därvid skall beaktas vad i motionen sägs om
inriktningen mot kollektiv kommunal barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör vara 50 000 nya
platser under budgetåret 1988/89,

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att göra upp avvecklingsplaner
för familjedaghemmen i takt med att dag- och fritidshem byggs ut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att för
kommunerna bindande kvalitetsnormer för barnomsorgen bör utarbetas och
fastställas innebärande a) att ytnormen återinförs och fastställs till 9-9,5
kvm per plats, b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3
år, till 15 barn i åldrarna 3-7 år och 7-12 år och 12-15 barn i s.k. utvidgad
syskongrupp, c) att personaltätheten fastställs för utvidgad syskongrupp till
0,40 i åldersgruppen 0,5-3 år, 0,20 i åldersgruppen 3-7 år och 0,17 i
åldersgruppen 7 år och uppåt, och för övriga grupper i daghem och fritidshem
3 personal per 15 barn, d) 1 fast vikarie per 5 anställda,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förändring av
statsbidraget till barnomsorgen i enlighet med vad i motionen anförts.

SoU 1987/88:13

3

6. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna att anordningsbidrag
bör utgå tills utbyggnadsbehovet av daghem och fritidshem är täckt,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av barnomsorgsavgiften
till 2,70 %,

8. att riksdagen begär förslag angående extra förstärkningsresurser inom
barnomsorgen att utgå till bostadsområden med svåra sociala problem,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att regler för
allmän behörighet för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen
införs,

10. att som en följd av yrkande 9 riksdagen hos regeringen hemställer om
åtgärder för att bereda redan anställd personal inom utbildningsyrket och
som saknar formell behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan
behörighet,

11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att utarbeta enhetliga
normer för barnomsorgsavgifter enligt vad i motionen anförts.

1987/88:So618 av Anita Johansson och Mats Lindberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att statsbidraget för nattöppna daghem kompletteras
så att särskilt statsbidrag också kan utges till kommunal barnomsorg som
håller öppet på annan obekväm tid,

2. att riksdagen uttalar sig för att det är kommunernas ansvar att kartlägga
behovet av öppethållande inom barnomsorgen och att schemalägga verksamheten
så att den kommer alla grupper till del.

1987/88:So619 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
översyn av statsbidragen till barnomsorgen.

1987/88:So620 av Ulla Tillander (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående behovet av samarbete med kyrkorna inom barnomsorg och
skola.

1987/88:So621 av Barbro Sandberg och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lika villkor för enskild och kommunal barnomsorgsverksamhet att erhålla det
statliga bidraget för fortbildning av personal.

1987/88:So623 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till kommunal barnomsorg för utvecklings- och förnyelsearbete för budgetåret
1988/89 anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. totalt
25 000 000 kr.

1987/88:So625 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ann-Cathrine
Haglund (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande
att förskolor öppna mellan 4 och 8 timmar får ett motsvarande statsbidrag
som de daghem som är öppna minst 8 timmar.

1987/88:So626 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet

SoU 1987/88:13

4

av att erfarenheter om alternativ barnomsorg sammanställs och att information
därom ges till kommunerna.

1987/88:So627 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av anledningen till den
stora personalavgången bland barnomsorgspersonal,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående det framtida
behovet av personalförstärkning av barnomsorgspersonal.

1987/88:So628 av Margareta Andrén och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att statsbidrag bör kunna utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi.

1987/88:So629 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till
bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisar ett med 20
milj.kr. minskat anslag.

1987/88:So632 av Rune Rydén m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att medel bör anslås för kommunalt
utvecklingsarbete med alternativa daghem i Lunds kommun.

1987/88:So633 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av barnomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvaliteten i barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal till
barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativ i barnomsorgen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorg med svenska kyrkan som huvudman,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjedaghemmen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolbarnsomsorgen.

1987/88:So634 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagbarnvårdares rätt till
statsbidragsgrundad barnomsorg för sina barn.

1987/88:So635 av Carl Bildt m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget till barnomsorgen minskas med
12 000 kr. per plats i enlighet med det anförda och att till Bidrag till
kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisas ett i förhållande till
regeringens förslag med 2 150 milj.kr. sänkt förslagsanslag om 7 640 000 000
kr.,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att kommunerna
åläggs utbetala statsbidrag till icke-kommunala daghem som uppfyller
grundläggande kvalitetskrav.

SoU 1987/88:13

5

1987/88:So636 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en garantinivå av resurser för hörselskadade barn i
förskolan.

1987/88:So640 av Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändringar i statsbidragsreglerna så att det blir möjligt med
privata daghem.

Motiveringen återfinns i motion Fi418.

1987/88:So641 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att höja
den barnomsorgsavgift som arbetsgivarna erlägger med 0,3 procentenheter
för att finansiera införandet av vårdlön enligt med vad anförts i motion
1987/88:Sk485.

Motiveringen återfinns i motion Sk485.

1987/88:So642 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragsregler för
barnomsorgen som är neutrala gentemot olika huvudmän enligt vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deltidsförskolor
och daghem som drivs av församlingar inom svenska kyrkan skall få
motsvarande statsbidrag som andra alternativa deltidsförskolor och daghem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen
skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året närmast före
skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet för denna skolförberedande
verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att det pedagogiska programmet för förskolan bygger på
och syftar till att hos barnen inpränta den respekt för medmänniskors
självbestämmande, lika värde och integritet samt för alla de demokratiska
principer i övrigt som vilar på västerländsk, kristen grund,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnen i
förskolan inte får utsättas för ensidiga värderingar eller för annan verksamhet
som uppenbart riskerar strida mot föräldrarnas inställning i känsliga och
väsentliga frågor.

Utskottet
Allmän bakgrund

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om principerna för att förverkliga
en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett
och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan (prop. 1984/85:209, Soll
1985/86:5, rskr. 27).

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten
avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem.
För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall

SoU 1987/88:13

6

rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Den SoU 1987/88:13
angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som
innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd
senast år 1991.

Våren 1987 beslutade riksdagen om nya statsbidragsregler för barnomsorgen,
vilka trädde i kraft den 1 januari 1988 ( prop. 1986/87:117, SoU 35, rskr.

336).

Enligt det nya systemet utgår statsbidrag till daghem, fritidshem och
deltidsgrupper med en enhetlig summa för varje femtontal barn som är
inskrivna. Som inskrivna barn i daghem medräknas endast de barn som
skrivits in i institutioner som är öppna minst 8 timmar varje vardag under hela
året. I avdelnings-/enhetsbidraget ingår medel för insatser för barn med
särskilda behov och medel för fortbildningsinsatser för personalen. Utöver
grundbidraget per avdelning-/enhet utgår ett särskilt bidrag för varje
nattöppen avdelning på daghem. Bidrag utgår också för öppen förskola.

För barn som är inskrivna i familjedaghem utgår ett bidrag per inskrivet
barn. Beloppet varierar beroende på omsorgstidens längd.

Statsbidrag för kommunal barnomsorg utgår från den 1 januari 1988 enligt
förordningen (1987:860) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg för
inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag

Daghem

För varje femtontal inskrivna barn
varav för barn med behov av särskilt stöd
varav för fortbildning av anställda i:

* daghem

* familjedaghem

* deltidsförskola/öppen förskola

445000

15000

Därutöver för varje nattöppen avdelning

15 000
10000
5 000
150 000

Fritidshem

För varje femtontal inskrivna barn
varav för öppen fritidsverksamhet
varav för barn med behov av särskilt stöd
varav för fortbildning av anställda i
fritidshem/öppet fritidshem

195 000
25 000
15 000

10000

Deltidsgrupp

För varje femtontal inskrivna barn

30000

Öppen förskola

För varje enhet som hålls öppen minst tre dagar
per vecka

30000

Familjedaghem

För barn inskrivna minst 7 tim./dag
För barn inskrivna mindre än 7 tim ./dag

16500

7500

7

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas till kommunen
enligt samma regler som för kommunalt driven verksamhet. De delar som
avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning
förmedlas av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den mån
denna har kostnader för den verksamhet som avses. Förutsättningen för att
statsbidrag skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att dessa finns
upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant
daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt
tar ansvaret för sina barn (föräldrakooperativ), en sammanslutning som har
anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik
eller arbetar på liknande ideella grunder. Statsbidrag lämnas således inte till
barnomsorgsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte. Inte heller utgår statsbidrag
för barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen medel för
lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av
regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2% av
avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen har i mars 1987 utkommit med ett pedagogiskt program för
förskolan (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3) och i mars 1988 med
skriften Kommunala familjedaghem (Allmänna råd från socialstyrelsen
1988:4). Programmet följs nu upp i kommunerna som utarbetar kommunala
riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Socialstyrelsen har vidare i
uppdrag att utforma dels ett kompletterande material till det pedagogiska
programmet för förskolan för de äldre förskolebarnen, dels ett pedagogiskt
program för fritidshem.

Förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen
Statsbidragets storlek

I motion So635 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) hemställs att riksdagen beslutar
att statsbidraget till barnomsorgen minskas med 12 000 kr. per plats i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkande 2, delvis). Yrkandet ingår som en
del i motionärernas förslag om familjepolitik för ökad valfrihet. I motionen
föreslås att ett vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år skall införas för
alla barn mellan 1 och 7 år samt att statsbidragen till kommunerna för
barnomsorgen minskas med motsvarande 12 000 kr. per heltidsplats, dock
högst det belopp som utgår idag. Kommunerna skall få samma belopp som
idag till verksamheten genom att de förutsätts höja avgifterna i barnomsorgen
i motsvarande utsträckning.

Utskottet erinrar om att motionärernas förslag om införande av vårdnadsbidrag
avstyrkts av utskottet i betänkandet SoU 1987/88:12. Utskottet
avstyrker följaktligen även det nu aktuella motionsyrkandet (yrkande 2,
delvis).

SoU 1987/88:13

8

Principerna för statsbidragsgivningen

SoU 1987/88:13

I motion So602 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ann-Cathrine
Haglund (båda m) hemställs att regeringen ges till känna att diskrimineringen
av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall upphöra (yrkande 5).

1 motion So635 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) begärs förslag till nya
statsbidragsregler för barnomsorgen som innebär att kommunerna åläggs
utbetala statsbidrag till icke-kommunala daghem som uppfyller grundläggande
kvalitetskrav (yrkande 3). Yrkandet ingår som en del i motionärernas
förslag om familjepolitik för ökad valfrihet. En av målsättningarna med
motionärernas förslag är att skapa ökad valfrihet för barnfamiljerna bl.a.
genom att göra det möjligt för föräldrarna att själva välja vilken form av
barnomsorg de föredrar.

1 motion So640 av Lars Leijonborg (fp), yrkas, med hänvisning till vad som
anförs i motion 1987/88:Fi418, att riksdagen skall begära förslag till ändringar
i statsbidragsreglerna så att det blir möjligt med privata daghem.I den senare
motionen, som handlar om en effektivare offentlig sektor, anförs bl.a att
t.ex. institutioner för barnomsorg lämpar sig utmärkt för entreprenad.

I motion So642 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs om förslag till
statsbidragsregler för barnomsorgen som är neutrala gentemot olika huvudmän
enligt vad i motionen anförs (yrkande 1). Motionärernas uppfattning är
att alla de daghem oavsett verksamhetsform som uppfyller kvalitetskraven
måste ha rätt till såväl statsbidrag som kommunala bidrag.

I motion So263 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas, med hänvisning till vad
som anförs i motion 1987/88:N304, att riksdagen begär förslag till sådan
ändring av statsbidragsreglerna i den sociala servicesektorn att enskilda
initiativ inte diskrimineras. I den senare motionen, som handlar om en liberal
näringspolitik, anförs bl.a. att inom den sociala servicesektorn är nuvarande
statsbidragsregler ett hinder för enskilda initiativ inom bl.a. omsorg.

I motion So625 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Ann-Cathrine
Haglund (båda m) hemställs att riksdagen begär förslag som innebär att
förskolor öppna mellan 4 och 8 timmar får ett motsvarande statsbidrag som
de daghem som är öppna minst 8 timmar. De nya statsbidragsreglerna till
barnomsorgen innebär att statsbidrag utbetalas till daghem som är öppna
minst 8 timmar om dagen. Till deltidsförskolor och öppna förskolor utgår
statsbidrag med väsentligt lägre belopp. Motionärerna framhåller att detta
medför att förskolor öppna mellan 4 och 8 timmar i praktiken omöjliggörs,
vilket enligt motionärernas uppfattning är olyckligt eftersom det t.ex.
förhindrar uppkomsten av sådana förskolor som är öppna 6 timmar om dagen
och som både tillgodoser barnens behov av pedagogik och samvaro och
tillsynsbehovet för många föräldrar med kortare arbetstid.

I motion So614 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till en förändring av statsbidraget till barnomsorgen
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande5). Enligt motionärernas
mening skall statsbidragen till barnomsorgen vara utformade så att de gynnar

både en kraftig kvantitativ utbyggnad och en kvalitativ sådan. Motionärerna
föreslår därför dels ett driftsbidrag som skall utgå med 75% av de faktiska
driftskostnaderna och på så sätt täcka personalkostnaderna, dels ett anordningsbidrag
(se vidare nedan). För att finansiera den nödvändiga utbyggnaden
och driftskostnaderna föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften från
nuvarande 2,2% till 2,7% av löneunderlaget (yrkande 7).

I motion So641 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen beslutar att höja den
barnomsorgsavgift som arbetsgivarna erlägger med 0,3% för att finansiera
införande av vårdlön enligt motionärens förslag. Om vårdlön införs enligt
motionärens förslag kan statsbidragen till kommunerna utgå och i stället
omvandlas till vårdlön direkt till föräldrarna. Kommunerna kompenseras
genom att barnomsorgsavgifterna kan höjas med en summa motsvarande
beloppet. Motionärens förslag om införande av vårdlön har behandlats i
utskottets betänkande SoU 1987/88:12 om ekonomiskt stöd till barnfamiljerna.

Enligt de statsbidragsregler som nu gäller och om vilka riksdagen beslutade
våren 1987 kan statsbidrag utgå till alternativa daghem och fritidshem enligt
samma regler som för kommunalt driven verksamhet. Förutsättningen för att
statsbidrag skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att dessa finns
upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant
daghem eller fritidshem är ett föräldrakooperativ, en sammanslutning som
har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av
pedagogik eller arbetar på liknande ideella grunder. I budgetpropositionen
(s.105) anför statsrådet Lindqvist att socialstyrelsen den 27 augusti 1987
pekat på behovet av att åstadkomma preciseringar av vissa krav och begrepp
när det gäller ovan angivna förutsättningar för statsbidrag åt de alternativa
barnomsorgsformema. Därefter redovisas (s. 105-106) de mer preciserade
förutsättningar för att statsbidrag skall utgå till alternativa barnomsorgsformer
som socialstyrelsen har utarbetat och som kommer att tillämpas vid
beslut om statsbidrag. För daghem med såväl kommunal som enskild
huvudman gäller att de, för att medräknas som daghem, skall hållas öppna
minst åtta timmar per dag och att verksamheten skall bedrivas fortlöpande.
Frågan om öppettiderna behandlades av utskottet i samband med införandet
av det nu gällande statsbidragssystemet (SoU 1986/87:35 s. 12-13).Utskottet
fann att som villkor för statsbidrag borde gälla en undre gräns för
öppethållande och denna gräns borde enligt utskottets mening bestämmas så
att tillsynsbehovet för barn till föräldrar som arbetar sex timmar per dag skall
kunna tillgodoses. För institutioner med kortare öppettider utgår bidrag för
deltidsförskola.

Utskottet gör följande överväganden.

De statsbidragsregler som trädde i kraft den 1 januari 1988 eliminerar vissa av
det tidigare systemets brister. Grundläggande invändningar kvarstår dock.
Systemet är inte neutralt gentemot olika omsorgsformer och huvudmän.
Dessutom består diskrimineringen av de enskilda alternativen, även om
regeringen tvingats ge med sig när det gäller föräldrakooperativ och viss

SoU 1987/88:13

10

ideellt driven barnomsorg. Föräldrarna har fortfarande inte möjlighet att på
jämbördiga villkor välja andra former av barnomsorg än med som erbjuds av
kommunen.

Vidare innebär nuvarande regler om en öppettid av 8 timmar som
förutsättning för bidrag att de deltidsöppna daghemmen mister sina statsbidrag
eller endast erhåller det bidrag som kommer deltidsförskolan till del.

Riksdagen bör enligt utskottets mening hos regeringen begära att ett
förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen skyndsamt utarbetas
och framläggs för riksdagen. Vägledande principer vid utarbetandet av ett
sådant förslag bör vara att statsbidraget skall vara neutralt gentemot alla
omsorgsformer oavsett huvudman samt administrativt lätthanterligt. Familjedaghemmen
och deltidsförskolan får inte diskrimineras. Statsbidragssystemet
bör inte ensidigt gynna långa vistelsetider. Vidare bör kommunerna vara
skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa omsorgsformer
som uppfyller de kvalitetskrav som alltid måste ställas.

Vad utskottet nu anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för
barnomsorgen bör riksdagen med anledning av motionerna So602 (m)
yrkande 5, So635(m, fp, c) yrkande 3, So640 (fp), So642 (m) yrkande 1,
So263 (fp) och So625 (m) som sin mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion So614 (vpk) yrkande 5.
Mot bakgrund av detta ställningstagande avstyrks även vpk-motionens
yrkande 7 om en höjning av barnomsorgsavgiften för att finansiera det
föreslagna driftsbidraget.

Även i motion So641 (c) föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften,
avsedd att finansiera den av motionären föreslagna vårdlönen. Utskottet kan
inte biträda detta förslag. Motionsyrkandet avstyrks.

Förslag till ändringar i nuvarande statsbidragsregler

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi

I motion So209 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) hemställs
att riksdagen beslutar att deltidsförskolor och daghem som drivs av
församlingar inom svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som om
de drevs av en borgerlig kommun.

I motion S06O6 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om att statsbidrag bör
utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi.

I motion So628 av Margareta Andrén och Carl-]ohan Wilson (båda fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger till känna vad i motionen anförts
om att statsbidrag bör kunna utgå till barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Imotion So633 av Ulla Tillander m.fl. (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna vad i motionen anförts om barnomsorg med svenska
kyrkan som huvudman (yrkande 5).

I motion So642 av Nils Carlshamre m.fl.(m), slutligen, yrkas ett tillkännagivande
att deltidsförskolor och daghem som drivs av församlingar inom

SoU 1987/88:13

11

svenska kyrkan skall få motsvarande statsbidrag som andra alternativa
deltidsförskolor och daghem (yrkande 2).

Frågan om statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi behandlades
ingående i betänkande SoU 1986/87:35 s. 15-17. Utskottet hänvisade därvid
till proposition 1986/87:117 om statsbidrag till barnomsorgen och anförde
följande.

Svenska kyrkans församlingar är jämställda med primärkommuner med egen
beskattningsrätt. Det är vanligt att en församling bedriver verksamhet bland
barn och ungdomar. Den fråga som aktualiseras i propositionen är om
statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar för en verksamhet
som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en särskild
lagstiftning är ålagd. Statsrådet Lindqvist anför såvitt nu är i fråga (prop. s.
15) att kyrkans roll när det gäller verksamhet av detta slag enligt hans mening
är av så stor principiell betydelse att ställning därtill bör tas i ett större
sammanhang. I avvaktan därpå är han inte beredd att förorda särskilda regler
om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Det påpekas dock i propositionen att det inte finns något hinder för
enskilda medlemmar inom en församling tillhörande svenska kyrkan att bilda
en föräldraförening eller annan ideell förening med uppgift att driva daghem
eller fritidshem med en speciell inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på
samma villkor som för kommuner och frikyrkliga trossamfund.

Mot bakgrund av det anförda och vad i övrigt hade anförts i propositionen var
inte heller utskottet berett att förorda särskilda regler om statsbidrag för
barnomsorg i svenska kyrkans regi. Utskottet tillstyrkte sålunda propositionen
i aktuell del och avstyrkte motionerna.

De av riksdagen fastlagda reglerna för statsbidrag till barnomsorgen gäller
fr. o. m. den 1 januari 1988. Utskottet har inte ändrat uppfattning
beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi. Utskottet
avstyrker därför motionerna So209 (m), S06O6 (c), So628 (fp), So633 (c)
yrkande 5 och So642 (m) yrkande 2.

Statsbidraget till nattöppna daghem m.m.

I motion So601 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändring i statsbidragsreglerna så att kommunerna även kan använda
statsbidraget för nattomsorg i familjedaghem. Motionärerna erinrar om att
enligt de nya statsbidragsreglerna 150 000 kr. skall lämnas som extra bidrag
till nattöppna daghemsavdelningar. Merparten av barnomsorg på obekväm
arbetstid lämnas dock av familjedaghemmen till vilka extra bidrag inte
lämnas. Motionärerna anför vidare att dagbarnvårdare som tar emot
”nattbarn” får sämre ersättning för detta än för att ta emot dagbarn. Följden
blir enligt motionärerna att dagbarnvårdaren måste ta emot även dagbarn,
vilket leder till en tidvis dubbel arbetstid, som dagbarnvårdaren får svårt att
orka med.Detta kan enligt motionärerna medföra att i kommuner där
nattöppna daghem inte öppnas på grund av att behovet är för litet, problem
uppstår för de föräldrar som ändå behöver nattbarnomsorg.

Frågan om statsbidrag till nattöppna daghem behandlades av utskottet i
betänkandet SoU 1986/87:35 som en del av frågan om det nya statsbidrags -

SoU 1987/88:13

12

systemet. Utskottet erinrade om att kommunerna har full frihet att organisera
barnomsorgen nattetid på det sätt som är lämpligast med utgångspunkt i de
lokala förhållandena, men att den mest kostnadskrävande nattomsorgen är
de nattöppna daghemmen. Utskottet fann mot bakgrund av detta inga skäl
föreligga att införa ett särskilt bidrag för andra omsorgsformer nattetid.

Utskottets uppfattning är - i likhet med motionärernas - att nattomsorg i
familjedaghem är en vanlig och även en bra omsorgsform. Utskottet är
emellertid inte heller nu berett att förorda ett särskilt statsbidrag för denna
omsorgsform. Motion S06OI (s) avstyrks därför.

I motion S06I8 av Anita Johansson och Mats Lindberg (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att statsbidraget för nattöppna daghem kompletteras så att
särskilt statsbidrag också kan utges till kommunal barnomsorg som håller
öppet på annan obekväm arbetstid (yrkande 1). Motionärerna framhåller att
de nuvarande normala öppethållandetiderna inom barnomsorgen passar bäst
för de föräldrar som har normala kontorstider och sämre för de föräldrar som
arbetar på obekväm eller oregelbunden arbetstid. Detta drabbar särskilt
LO-grupperna och torde enligt motionärerna vara en viktig orsak till dessa
gruppers lägre utnyttjande av den kommunala barnomsorgen.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat behovet av kommunal
barnomsorg på obekväm arbetstid (se SoU 1976/77:25 s.17, SoU 1983/84:12
s.40 och SoU 1986/87:35 s.22-23). I betänkandet SoU 1986/87:35 erinrade
utskottet om att riksdagen hos regeringen begärt en översyn av den sociala
snedrekryteringen av barn till den kommunala barnomsorgen (se SoU
1985/86:30 s.29). Utskottet framhöll att en orsak till skillnaden i olika
gruppers utnyttjande av den kommunala barnomsorgen sannolikt är att den
framför allt är tillgänglig för barn vars föräldrar arbetar på normal dagtid.
Med hänsyn till att regeringen under våren 1987 givit socialstyrelsen i
uppdrag att genomföra den av riksdagen begärda översynen, som bl.a. skulle
ge en bättre bild av behoven av barnomsorg på tidig morgontid och på
kvällstid avstyrkte utskottet den då behandlade motionen.

Utskottet har inhämtat att socialstyrelsen nu har antagit en arbetsplan för
regeringsuppdraget att belysa och identifiera orsakerna till den sociala
snedfördelningen inom barnomsorgen. Arbetet kommer att bedrivas i
projektform och omfattar enligt arbetsplanen nio delstudier. Frågorna om
barnomsorgens tillgänglighet vid olika tider på dygnet och konsekvenserna
för barnen av barnomsorg på obekväm arbetstid skall enligt planen
behandlas i två delprojekt. Det samlade arbetet skall enligt planen vara
avslutat under budgetåret 1989/90.

Mot bakgrund härav finns enligt utskottets mening inte anledning till något
riksdagens inititativ i frågan. Motion S06I8 (s) yrkande 1 avstyrks således.

Fortbildning

I motion So621 av Barbro Sandberg och Margareta Andrén (fp) begärs ett
tillkännagivande av vad i motionen anförts om lika villkor för enskild och
kommunal barnomsorgsverksamhet att erhålla det statliga bidraget för
fortbildning av personal. Motionärerna anför att fortbildningen inom den

SoU 1987/88:13

13

kommunala barnomsorgen generellt sett inte har den omfattning och den
långsiktiga planering som krävs. Enligt motionärerna bör därför de i
driftsbidraget ingående fortbildningsmedlen vara prestationsrelaterade inte
enbart i förhållande till enskilda förskolor resp. fritidshem utan även till
barnomsorgsverksamhet i kommunal regi. Kommunerna bör alltså enligt
motionärerna redovisa planer för fortbildning för att få statsbidrag.

Enligt de gällande statsbidragsreglerna ingår i bidragsbeloppet till daghem
och fritidshem en viss summa som är avsedd för fortbildning av anställda. Då
det gäller de alternativa daghemmen och fritidshemmen förmedlas de delar
av statsbidraget som avser bl.a. fortbildning till den som driver barnomsorgen
endast i den mån denne har kostnader för den verksamhet som avses.

Statsrådet Bengt Lindqvist uttalade den 14 december 1987 som svar på
interpellation 1987/88:122 om fortbildningsbidraget för barnomsorgspersonal
bl.a. att han skulle studera effekterna av statsbidraget under det
kommande året och se om det just när det gäller fördelningen av fortbildningspengarna
finns anledning att åstadkomma en förändring samt att
regeringen således återkommer till den frågan senare.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att det finns skäl att förändra
statsbidragsreglerna på det sätt som föreslås i motion So621 (fp), som alltså
avstyrks.

Särskilda förstärkningsresurser

I motion So614 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen begär förslag
angående extra förstärkningsresurser inom barnomsorgen att utgå till
bostadsområden med svåra sociala problem (yrkande 8).

I motion So636 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen begär förslag
om en garantinivå på resurser för hörselskadade barn i förskolan. Motionären
hävdar att vad gäller hörselskadade barn man kan konstatera att
integration i förskola har stött på särskilda svårigheter bl.a. därför att
gruppsituationen i sig är handikappande för ett hörselskadat barn. Motionären
finner det nödvändigt att en viss garantinivå av resurser för varje
hörselskadat barn fastställs. Därigenom bör barnen försäkras t.ex. att
gruppstorleken är liten, att hörsellärarresurser finns och att teleslinga finns.
Förutom denna basnivå bör enligt motionären även tilläggsresurser kunna
tillskjutas när behov föreligger.

I driftsbidraget till daghem och fritidshem ingår en viss summa för barn
med behov av särskilt stöd. Några riktlinjer för vilka tilläggsresurser som
skall finnas vid integration av t.ex. hörselskadade barn på daghem finns inte
och inte heller för vilka extra resurser som kan krävas om socialt handikappade
barn ingår i en grupp.

Ett yrkande som motsvarar det som nu framställs i motion So614 (vpk)
behandlades våren 1987 av utskottet i betänkandet SoU 1986/87:35 s. 14-15.
Utskottet delade uppfattningen i motionen att det är viktigt att uppmärksamma
att barngruppernas storlek och personalsammansättningen kan behöva
variera beroende på bl.a. den sociala strukturen i bostadsområdena. Enligt
utskottets då framförda uppfattning var dock kommunerna själva bäst
lämpade att göra dessa avvägningar. Utskottet påpekade även att inom

SoU 1987/88:13

14

ramen för bidraget till barnomsorgen medel har beräknats för barn med
behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av det anförda avstyrktes då aktuellt
yrkande om förstärkningsresurser till bostadsområden med svåra sociala
problem.

Utskottet behandlade i betänkande SoU 1985/86:30 en motion vari
påpekades behovet av att de hörselhandikappades teckenspråk ingår som
obligatoriskt ämne i förskolans läroplan. I samband därmed uttalade
utskottet (s. 18-19) att en vanlig förstärkningsresurs när ett hörselskadat barn
integreras på daghem är att en teckenspråkskunnig person anställs som extra
resurs för barnet.

Utskottet, som erinrar om att medel för barn med behov av särskilt stöd
redan utgår inom ramen för gällande statsbidragssystem, avstyrker motion
So614 yrkande 8 (vpk).

Av samma skäl avstyrker utskottet även motion So636 (c).

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget för
anställning som dagbarnvårdare

I motion So607 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagbarnvårdares rätt till
kommunal barnomsorg på samma grunder som övriga förvärvsarbetande.
Enligt motionären är dagbarnvårdarna i praktiken den enda yrkesgrupp som
inte kan få barnomsorg för sina egna barn. I och med att kommunerna infört
vårdtak på 140-160 vårdtimmar per vecka är de dagbarnvårdare som också är
föräldrar till barn i förskoleåldern allvarligt diskriminerade, eftersom deras
möjlighet att utöva sitt yrke reduceras med anledning av de egna barnen. För
att undanröja denna orättvisa måste enligt motionären även dagbarnvårdarnas
förskolebarn erbjudas barntillsyn. Alla praktiska skäl talar för att detta
bör ske i det egna hemmet.

I motion So634 av Karin Falkmer (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om dagbarnvårdares rätt till
statsbidragsgrundad barnomsorg för sina barn. Motionären framhåller att
familjedaghemmen är ett värdefullt alternativ inom barnomsorgen. För att
tillgodose föräldrarnas önskemål om familjedaghemsplatser samt för att
underlätta rekryteringen av dagbarnvårdare måste enligt motionären dagbarnvårdarnas
yrkesroll stärkas och deras villkor förbättras. Dagbarnvårdarna
måste självfallet tillerkännas rätt till kommunal barnomsorg för sina barn
på samma grunder som övriga förvärvsarbetande. Enligt motionären skall
statsbidrag kunna utgå även för dagbarnvårdarens egna barn som är
inskrivna i kommunal barnomsorg och som samtidigt med dagbarn vistas i
dagbarnvårdarens hem.

Utskottet avstyrkte såväl 1986 som 1987 en motion (c) med samma syfte
som de nu aktuella. Enligt utskottets våren 1986 framförda uppfattning
talade mycket för att ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn
borde betraktas som ett förtäckt vårdnadsbidrag (SoU 1985/86:30 s.23).
Utskottet hänvisade vidare till att regeringsrätten flera gånger fastslagit att
vårdnadsbidrag inte är någon kommunal angelägenhet och att utgivandet
därav således strider mot 1 kap. 4§ kommunallagen. Slutligen tilläde

SoU 1987/88:13

15

utskottet i det aktuella betänkandet att det här inte bara är fråga om den
kommunala kompetensen att besluta om arrangemang av angivet slag, utan
även om kommunens möjligheter att uppbära statsbidrag för verksamheten.
Utskottet ansåg för sin del att dagbarnvårdares tillsyn av egna barn inte kan
jämställas med att kommunen tillhandahåller platser inom barnomsorgen.
Statsbidrag borde sålunda inte utgå till kommunen i här aktuella fall, oavsett
den rättsliga bedömningen.

Utskottet behandlade våren 1987 förslag till nya statsbidragsregler för
barnomsorgen. I propositionen (prop. 1986/87:117 s. 14) anförde statsrådet
Lindqvist att han med kommunalt familjedaghem avsåg att en dagbarnvårdare
är anställd av kommunen för att i sitt eget hem vårda andra föräldrars barn
under 13 år. Som inskrivna barn medräknas inte dagbarnvårdarens egna
barn. Utskottet och riksdagen delade den i propositionen framförda
uppfattningen.

Utskottet har inte ändrat sin uppfattning att ersättning till dagbarnvårdare
för vård av egna barn kan betraktas som ett förtäckt vårdnadsbidrag, vilket
inte är någon kommunal angelägenhet. Vad gäller utskottets principiella syn
på en allmän vårdnadsersättning vill utskottet erinra om vad som anförs i
utskottets betänkandet SoU 1987/88:12. Utskottet anser inte heller att det
finns skäl att ändra statsbidragsreglerna i nu aktuellt avseende. Utskottet
avstyrker således motionerna So607 (c) och So634 (m).

Öppethållande inom barnomsorgen

I motion S06I8 av Anita Johansson och Mats Lindberg (s) hemställs vidare att
riksdagen uttalar att det är kommunernas ansvar att kartlägga behovet av
öppethållande inom barnomsorgen och att schemalägga verksamheten så att
den kommer alla grupper till del (yrkande 2).

Motioner som från olika utgångspunkter tog upp frågan om öppettider i
daghem behandlades av utskottet i betänkande SoU 1986/87:35 s.12-13.Utskottet underströk uttalandena i den behandlade propositionen (prop.
1986/87:117) att det är behoven av omsorg som skall vara vägledande för
öppethållandetiden i daghemmen. Utskottet anförde vidare att det är viktigt
för föräldrar med tidiga eller sena arbetstider att det finns längre öppethållande
inom barnomsorgen. Slutligen konstaterade utskottet att ansvaret för
organisationen av barnomsorgen åvilar resp. kommun, men att det som
villkor för statsbidrag bör gälla en undre gräns för öppethållande. Denna
borde enligt utskottets mening bestämmas så att tillsynsbehovet för barn till
föräldrar som arbetar sex timmar per dag skall kunna tillgodoses.Utskottet
avstyrkte då väckta motioner och förordade den i propositionen föreslagna
gränsen - åtta timmar.

I det ovan (s. 13) nämnda översynsarbetet kommer socialstyrelsen förutom
de tidigare nämnda delstudierna med direkt inriktning på barnomsorg på
obekväm arbetstid även att göra en mer allmän delstudie av tillgång och
efterfrågan på kommunal barnomsorg.

Det åligger kommunerna att bygga ut förskoleverksamheten så att alla
barn mellan ett och ett halvt och sju år senast år 1991 kan erbjudas plats i
barnomsorgen. I varje kommun skall enligt 17 § socialtjänstlagen finnas en

SoU 1987/88:13

16

barnomsorgsplan avseende en period om minst fem år.I planen skall behovet
av förskolor, familjedaghem, fritidshem och andra förskole- och fritidshemsverksamheter
inom kommunen anges. Planen skall årligen inges till länsstyrelsen
varifrån en kopia skall översändas till socialstyrelsen, som bl.a. har att
sammanställa och analysera komunernas planer. Socialstyrelsen har även ett
ansvar att följa och vidareutveckla barnomsorgen. En av de frågor som
socialstyrelsen följer är tillgången på barnomsorg på obekväm arbetstid i
landets kommuner. För att följa upp detta arbete har socialstyrelsen i
samband med redovisningen av barnomsorgsplanen även under två år ställt
frågor till kommunerna om barnomsorg på obekväm arbetstid.

Utskottet vill vidare erinra om vad som ovan (s. 13) anförts om socialstyrelsens
uppdrag att belysa orsakerna till den sociala snedrekryteringen av
barn till den kommunala barnomsorgen vilket också berör barnomsorgens
tillgänglighet för olika grupper.

Som utskottet konstaterat åvilar ansvaret för organisationen av förskoleoch
fritidshemsverksamheten resp. kommun. Det är de faktiska behoven av
barnomsorg som bör avgöra öppethållandetiderna i daghemmen. Utskottet
noterar i denna del att socialstyrelsen för närvarande arbetar med hithörande
frågor. Resultatet härav bör avvaktas. Enligt utskottets mening saknas
därför anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i denna fråga.
Utskottet avstyrker således även yrkande 2 i motion S06I8.

Kvalitetsnormer m.m.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att det skall utarbetas för kommunerna
bindande kvalitetsnormer för barnomsorgen beträffande ytkrav,
gruppstorlek, personaltäthet och fasta vikarier (motion So614 yrkande 4).
Likartade yrkanden har vid flera tidigare tillfällen behandlats av utskottet.

Utskottet avstyrkte senast våren 1987 ett i huvudsak motsvarande
motionsyrkande och hänvisade till tidigare i olika sammanhang gjorda
uttalanden att kommunerna vad gäller barnomsorgsverksamheten inte bör
bindas av detaljerade föreskrifter som fastslagits av statsmakterna (SoU
1986/87:35 s.25). Utskottet erinrade även om tidigare uttalanden att detta
innebar att ett stort ansvar lades på kommunerna då det gällde kvalitetskraven
på barnomsorgen och om att borttagande av vissa statliga regler inte fick
leda till en kvalitativ utarmning av förskolan.

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn underströks också att
det är kommunen som beslutar i frågor av organisatorisk art, t.ex. när det
gäller barngruppernas storlek, personaldimensionering, lokalutformning
m.m. I propositionen framhölls dock att socialstyrelsen även fortsättningsvis
noggrant bör följa utvecklingen i kommunerna i dessa frågor (s. 17).

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker alltså
motion So414 (vpk) såvitt där föreslås att bindande normer skall fastställas
beträffande ytkrav, gruppstorlek, personaltäthet och fasta vikarier (yrkandena
4 a, b, c och d).

SoU 1987/88:13

17

2 Riksdagen 1987188. 12 sami. Nr 13

Utbyggnaden av barnomsorgen m.m.

SoU 1987/88:13

I motion So614 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen begär att förslag till lag som garanterar alla barn rätt till plats i
daghem och fritidshem t. o. m. 12 års ålder snarast skall föreläggas riksdagen
och att därvid skall beaktas vad i motionen sägs om inriktningen mot
kollektiv kommunal barnomsorg (yrkande 1). Motionärerna anser att alla
barn t.o.m. 12 års ålder skall ha rätt till vistelse i daghem och fritidshem just
för att denna barnomsorg är utvecklande för barnen. En lagreglering av
rätten till barnomsorg skulle påskynda utbyggnaden. Vidare anser motionärerna
att resurserna för en utbyggd och kvalitativt bra barnomsorg skall
läggas på daghem och fritidshem. Antalet familjedaghemsplatser bör
minskas och ersättas med platser i daghem och fritidshem. De kvinnor som
nu arbetar som dagmammor bör erbjudas utbildning för att sedan arbeta i
den kollektiva barnomsorgen. Familjedaghemmen kan dock vara ett alternativ
för vissa barn (allergiker m.fl.) samt utgöra en praktisk omsorgsform i
glesbygd. I samma motion, föreslås att riksdagen hos regeringen begär
initiativ till att göra upp avvecklingsplaner för familjedaghemmen i takt med
att dag- och fritidshem byggs ut (yrkande 3).

I motion So633 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om utbyggnaden av barnomsorgen (yrkande 1). I motionen
anförs att barnomsorgen skall byggas ut till full behovstäckning. Detta skall
dock enligt motionärerna inte ske genom en ensidig satsning på barnomsorg
utanför hemmet och utan tillgodoseende av behovet av en vårdnadsersättning.
Motionärerna vill ge större utrymme för mångsidighet genom såväl
daghem som familjedaghem, drivna av kommuner, kooperativ, ideella
föreningar eller enskilda. Man skall inte på förhand bestämma proportionerna
mellan dessa olika former utan det skall föräldrarna göra. I samma motion
begärs ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om familjedaghemmen
(yrkande 6). Motionärerna anför att familjedaghemmen är ett nödvändigt
alternativ i den kommunala barnomsorgen. De är flexibla, lätta att inrätta
och tillgodoser väl önskemål från många föräldrar. En plats i familjedaghem
måste enligt motionärerna i sig vara likvärdig med en plats i daghem eller
fritidshem och inte först om den kombineras med en plats i öppen förskola
eller öppet fritidshem. Slutligen hemställs i samma motion att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolbarnsomsorgen
(yrkande 7). Motionärerna framhåller på samma sätt som då det gäller
barnomsorgen fördelarna med en mångsidig skolbarnsomsorg och pekar
särskilt på familjedaghemmen som ett utmärkt alternativ till fritidshemsverksamhet
i institutionaliserad form.

Enligt 17 § SoL skall kommunen genom en planmässig utbyggnad av
förskole-och fritidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund av
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad
får sådan omvårdnad när inte behovet tillgodoses på annat sätt.
Utskottet, som vill erinra om att barns behov av tillsyn och omvårdnad
varierar både med ålder och med individuella egenskaper, anser inte att
riksdagen har anledning att ställa sig bakom uttalanden som innebär att alla
barn upp till tolv år oberoende av behov skall ha lagstadgad rätt till

heltidsomsorg i daghem och fritidshem. Utskottet avstyrker därför motion
So614 (vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 1 i motsvarande del).

Utskottet anser vidare att föräldrarnas önskemål bör vara styrande när det
gäller utbyggnaden av barnomsorgen. Många föräldrar önskar plats i
familjedaghem för sina barn. Andra föredrar föräldrakooperativ eller annan
alternativ barnomsorg. Ibland är verksamhet under en del av dagen till
fyllest, i andra fall efterfrågas heldagsomsorg. Om föräldrarna skall kunna
välja den omsorgsform för barnen som passar familjen bäst, måste således en
mångfald alternativ kunna erbjudas. Detta bör riksdagen med anledning av
motion So633 (c) yrkandena 1, 6 och 7 ge regeringen till känna.

Utskottet kan alltså inte tillstyrka ett uttalande om att utbyggnaden bör ha
en ensidig inriktning mot kollektiv barnomsorg och avstyrker alltså motion
So614 (vpk) yrkande 1 delvis.

Det anförda innebär självfallet att utskottet inte heller kan biträda
vpk-motionens förslag om en avvecklingsplan för familjedaghemmen. Utskottet
avstyrker alltså även yrkande 3 i motionen.

I motion So614 (vpk) föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att målsättningen för samhällets utbyggnad av daghem
och fritidshem bör vara 50 000 nya platser under budgetåret (yrkande 2).

Med anledning av ett likalydande yrkande våren 1986 uttalade utskottet att
det ankom på kommunerna att på grundval av SCB:s efterfrågeundersökningar
och förhållanden i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
med målet att barnomsorgen skall vara fullt utbyggd år 1991.Utskottet
avstyrkte därmed motionen (SoU 1985/86:30 s. 12).

Utskottet finner inte skäl att uppställa ett mål av det slag som föreslås i den
nu aktuella vpk-motionen (yrkande 2). Detta avstyrks således.

I vpk-motionen föreslås slutligen i detta avsnitt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att anordningsbidrag bör utgå tills
utbyggnadsbehovet av daghem och fritidshem är täckt (yrkande 6). Anordningsbidraget
skall utgå med 300 000 kr. per nybyggd avdelning i dag- och
fritidshem och vara en hjälp för kommunerna att förverkliga utbyggnadsmålet
förskola för alla barn före år 1991.

I syfte att stimulera utbyggnaden av daghem och fritidshem beslutade
riksdagen i december 1985 om ett tillfälligt bidrag till anordnande av daghem
och fritidshem. Bidraget utgick per avdelning i daghem och fritidshem där
byggnadsarbeten hade igångsatts under tiden 1 juli 1985-30 juni 1986 och
slutförts senast den 31 december 1986. Bidraget utgick med 300 000 kr. eller,
vid ombyggnad, högst 50 % av de faktiska kostnaderna.

Riksdagen behandlade motsvarande yrkande våren 1987 i betänkande
SoU 1986/87:35. I den av riksdagen godkända motiveringen anfördes att
utskottet i och för sig är positivt till den stimulans till utbyggnad av
barnomsorgen som ett anordningsbidrag skulle utgöra. Ett sådant anordningsbidrag
fick dock övervägas i särskild ordning, bl.a. från sysselsättningspolitiska
och statsfinansiella synpunkter.

Utskottet är inte berett att nu förorda ett anordningsbidrag. Utskottet
avstyrker därför motion So614 (vpk) även i denna del (yrkande 6).

SoU 1987/88:13

19

I motion So613 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett startbidrag till förskolor med annan huvudman än
kommunen (yrkande 5). Startbidraget skall utgå med 75 000 kr. till
inventarier och annan utrustning.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande av samme motionär i
betänkandet SoU 1986/87:35 och fann då inte skäl att inrätta ett sådant
särskilt bidrag som motionären föreslår.

Utskottet vidhåller sin inställning och avstyrker därför motion So613 (c)
yrkande 5.

Information om alternativ barnomsorg

I motion So626 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) begärs ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om behovet av att erfarenheter om alternativ
barnomsorg sammanställs och att information därom ges till kommunerna.
Om kommunerna skall klara av att bygga ut barnomsorgen till full
behovstäckning utan att kvalitén försämras måste man, enligt motionärerna ,
finna alternativa vägar för att lösa barnomsorgsproblemet. Många föräldrar
efterfrågar också alternativ barnomsorg, t.ex. daghem drivna av föräldrakooperativ
eller kyrkor eller förskolor med en speciell pedagogik. Då sådan
alternativ barnomsorg ofta kan bedrivas till lägre kostnad med en hög
kvalitet, finns det starka skäl att stimulera verksamheten.Det bör enligt
motionärernas mening vara en uppgift för socialstyrelsen att för kommunernas
räkning sammanställa ett informationsmaterial över alternativa barnomsorgsformer.

I motion So633 av Ulla Tillander m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alternativ i
barnomsorgen (yrkande 4). Motionärerna framhåller att föräldrar fritt bör få
välja omsorgsform bland alla de alternativ som tillgodoser vissa grundläggande
kvalitativa krav. Många föräldrar har dock enligt motionärerna fått erfara
att det kan vara besvärligt att starta alternativ barnomsorg. Det borde därför
vara en uppgift för socialstyrelsen att för kommunernas räkning sammanställa
ett informationsmaterial över alternativa barnomsorgsformer som kommit
till stånd runt om i landet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner som tagit upp
frågor om information om alternativ barnomsorg m.m., senast i betänkandet
SoU 1986/87:35 s.37-38), vartill hänvisas. Utskottet delade den i motionen
framförda uppfattningen att alternativen till kommunal barnomsorg kan ge
viktiga impulser till den kommunala verksamheten. Utskottet avstyrkte
emellertid då behandlad motion med hänvisning till att information på
området redan förelåg.

Utskottet konstaterar nu att kännedomen om den alternativa barnomsorgen
torde ha förbättrats under senare år. Förutom det informationsmaterial
som utskottet tidigare redovisat har socialstyrelsen utgivit allmän information
om det gällande statsbidragssystemet samt föreskrifter för tillämpningen
av de nya bestämmelserna (meddelandeblad 31/87). Detta gäller för såväl
kommunal som alternativ barnomsorg. Utskottet anser därför inte att det

SoU 1987/88:13

20

finns behov av något riksdagens initiativ i frågan och avstyrker därför
motionerna So626 (c) och So633 yrkande 4 (c).

Barnomsorgstaxor

I motion So614 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs initiativ till att enhetliga
normer för barnomsorgsavgifter utarbetas i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 11). Motionärerna påpekar att taxorna varierar kraftigt
mellan olika kommuner, vilket är orättvist och orättfärdigt. Enligt motionärerna
bör all barnomsorgsverksamhet vara avgiftsfri för föräldrarna och i
stället finansieras över skatten. Överläggningar bör därför komma till stånd
mellan staten och kommunerna i syfte att trappa ner avgifterna med sikte på
nolltaxa inom en femårsperiod.

I motion So619 av Anita Johansson m.fl. (s) hemställs om ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om förslag till översyn av statbidragen till
barnomsorgen. Enligt motionärerna utgör den stora andelen statliga medel i
barnomsorgen en tillräcklig grund för riksdagen att till bidragsgivningen
knyta vissa krav på kommunernas taxesättning, nämligen

- att kommunernas barnomsorgstaxor tas ut efter principer som är lika i
landets alla kommuner

- att barnomsorgstaxorna hålls på låg nivå

- att barnomsorgsavgifter tas ut efter bärkraft.

En kommun som inte håller sina taxor inom de angivna ramarna, bör enligt
motionärerna få statsbidraget reducerat.

Utskottet behandlade våren 1987 ett motionsyrkande som överensstämmer
med nu behandlat vpk-yrkande och hänvisade bl.a. till att regeringen då
nyligen givit socialstyrelsen i uppdrag att belysa orsakerna till den sociala
snedrekryteringen till kommunal barnomsorg. Utskottet ansåg vidare att
regeringen borde ta upp förnyade diskussioner med Svenska kommunförbundet
omkring barnomsorgstaxornas utformning med målet att skillnaderna
i taxor mellan kommunerna utjämnas. Vad utskottet anfört gavs
regeringen till känna.

Som utskottet tidigare i olika sammanhang framhållit ligger utformningen
av taxorna för bl.a. barnomsorgen inom ramen för den kommunala
självstyrelsen, varför riksdagen inte har anledning att gå in på det närmare
innehållet i taxorna. Dock bör enligt utskottets uppfattning en större
enhetlighet i taxorna eftersträvas. Som redovisats ovan (s. 13) har socialstyrelsen
fastställt en arbetsplan för sitt uppdrag att belysa orsakerna till den
sociala snedfördelningen inom den kommunala barnomsorgen. Däri ingår
som ett delprojekt barnomsorgsavgifternas betydelse för olika föräldragrupper.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår dessutom samtal mellan regeringen
och Svenska kommunförbundet om barnomsorgstaxorna.

Utskottet anser att det i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet inte
finns anledning till något riksdagsinitiativ då det gäller utformningen av
taxorna för den kommunala barnomsorgen. Utskottet vill dock understryka
att socialstyrelsens översyn bör genomföras skyndsamt. Utskottet avstyrker
med det anförda motion So614 (vpk) yrkande 11.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion So619 (s), vari föreslås att

SoU 1987/88:13

21

riksdagen skall uttala sig för att vissa krav på kommunernas taxesättning skall
knytas till statsbidragsgivningen.

Skolförberedande verksamhet

I motion So602 av Ann-Cathrine Haglund och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) framläggs flera förslag som rör en skolförberedande förskola.
Enligt motionärerna har de flesta barn behov av vad som i motionen kallas en
”riktig" förskola, dvs. motsvarigheten till den forna lekskolan, som förberedelse
inför skolstarten. Barn behöver en pedagogisk, välstrukturerad och
systematisk träning som förberedelse förskolan, anför motionärerna. Deras
nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper och på ett helt annat sätt än som kan ske i barnomsorgen -hur bra den än är. Motionärerna hemställer att deltidsförskolan utvecklas till
en skolförberedande förskola (yrkande 1), att skolan blir huvudman för en
sådan förskola (yrkande 2), att skolöverstyrelsen utformar det pedagogiska
programmet för denna skola (yrkande 3), att den skolförberedande träningen
på daghemmen skall ha samma inriktning och huvudman som den
skolförberedande förskolan (yrkande 4), att enskilda skolförberedande
förskolor uppmuntras (yrkande 6) samt att benämningen förskola endast
används för en skolförberedande förskola (yrkande 7).

Även i motion So642 (m) hemställs att regeringen ges till känna att
skolstyrelsen skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året närmast
före skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet för denna skolförberedande
verksamhet (yrkande 3).

Motionsyrkanden (m) med samma innehål^som de nu aktuella motionerna
So602 (m) yrkandena 1-4, 6och 7 samt So642 (m) yrkande 3 behandlades
senast av utskottet i betänkandet SoU 1986/87:35.1 samband med propositionen
om förskola för alla barn avstyrkte utskottet de då aktuella motionsyrkanden
som motsvarade yrkandena 2,3 och 4 i motion So602 samt yrkande 3 i
motion So642 och anförde (SoU 1985/86:5 s.26):

Enligt propositionen (s. 13) kan förskolan genom en mer strukturerad
verksamhet för de äldre barnen lägga en god grund för arbetet i skolan. Sett
från barnens utgångspunkter måste förskolan och skolan utgöra delar i en
helhet, där hänsyn bör tas till barnens successiva utveckling och till det
förhållandet att barnen utvecklas i olika takt. Frågan om samverkan mellan
förskola och skola har nyligen utretts av Förskola-skola-kommittén (U
1981:01). Enligt socialministern finns det anledning att närmare återkomma
till samspelet mellan förskolans och skolans innehåll och arbetsformer efter
det att kommitténs förslag remissbehandlats. Det kan exempelvis gälla
områden som ur detta perspektiv särskilt behöver beaktas i pedagogiska
program för förskolan.

Förskola-skola-kommittén lade fram sitt slutbetänkande SOU 1985:22 i
juni 1985. Där föreslås bl.a. att SÖ och socialstyrelsen bör få i uppdrag att
tillsammans och med utgångspunkt i av riksdagen fastlagt gemensamt mål
stimulera och främja den pedagogiska utvecklingen i förskolans olika former
och i skolan (betänkandet s. 176). I detta arbete skall tonvikten läggas vid
några av åldersgrupperna närmast före och efter skolstarten.

Utskottet delar socialministerns uppfattning att beredningen av Förskola -

SoU 1987/88:13

22

skola-kommitténs förslag bör avvaktas innan slutgiltig ställning tas i de frågor
om förskolans innehåll som berör övergången till skolans lågstadium.
Utskottet ser det emellertid som angeläget att undvika en splittring av
förskoleverksamheten. Hithörande frågor bör därför beredas inom socialdepartementet
så att en helhetssyn kan anläggas på förskolans innehåll.

Förskola-skola-kommitténs slutbetänkande bereds ännu i regeringskansliet.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker således motion
So602 (m) yrkandena 2, 3 och 4 samt motion So642 (m) yrkande 3.

I betänkandet SoU 1986/87:35 behandlades även yrkandet att deltidsförskolan
bör utvecklas till en skolförberedande förskola. Enligt utskottets
mening borde beredningen av Förskola-skola-kommitténs förslag avvaktas
också innan ställning tas i de frågor om förskolans innehåll som berör
övergången till skolans lågstadium, varför yrkandet avstyrktes även i denna
del. Utskottet underströk emellertid vikten av att skolförberedande verksamhet
bedrivs inom daghem och deltidsgrupper. Utskottet erinrade om att i
det pedagogiska programmet för förskolan poängteras bl.a. betydelsen av att
ge de äldre barnen stöd för deras läs- och skrivutveckling (programmet s.32)
samt att förskolan skall bidra till att barnen utvecklar grundläggande begrepp
om tid, matematik, förståelse av fysikaliska och kemiska orsakssamband
m.m. (s.29).

Utskottet finner inte heller beträffande detta yrkande anledning att överge
sitt tidigare ställningstagande utan avtyrker motionen även i denna del
(yrkande 1).

Utskottet har ovan avstyrkt motionärernas olika förslag om en skolförberedande
förskola. Utskottet har vidare tidigare behandlat förutsättningarna
för att statsbidrag skall utgå till alternativ barnomsorg (se s. 8).

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion So602 (m) yrkande 6,
vari hemställs att enskilda skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

Slutligen anser motionärerna i motion So602 (m) att samlingsbegreppet
barnomsorg är den korrekta benämningen på daghem, familjedaghem o.d.
Benämningen förskola bör enligt motionärerna endast användas för en
skolförberedande, mer strukturerad verksamhet.

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande våren 1987 avstyrkte
utskottet yrkandet med hänvisning till tidigare uttalanden i betänkandet SoU
1985/86:30. Utskottet erinrade om att det enligt utskottet uppfattning vore en
alltför snäv begränsning av begreppet förskola om denna benämning
reserverades för deltidsgrupperna. Även i daghem bedrivs en strukturerad
pedagogisk verksamhet, påpekade utskottet. Utskottet delade dock motionärernas
uppfattning att det ibland råder en viss förvirring vid användningen
av begreppen barnomsorg, förskoleverksamhet, barnomsorgens förskoleverksamhet
osv. Utskottet hänvisade därefter till den genomgång av
innebörden av de olika benämningarna som utskottet gjort i det ovan
nämnda betänkandet (s. 19-20).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 7 i motion
So602 (m).

SoU 1987/88:13

23

Den pedagogiska inriktningen m.m.

SoU 1987/88:13

Ett flertal motioner behandlar frågor om innehållet i och inriktningen av den
pedagogiska verksamheten i förskolan. I de flesta motionerna betonas vikten
av att barnen får kunskap om de etiska, kristna grunder på vilka vårt samhälle
vilar.

I motion So613 av Alf Svensson (c) hemställs att regeringen ges till känna att
förskolans pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar
(yrkande 1).

I motion So620 av Ulla Tillander (c) hemställs att regeringen ges till känna
vad i motionen anförts angående behovet av samarbete med kyrkorna inom
barnomsorg och skola (yrkande 2). Motionären framhåller att ett samarbete
med kyrkorna inom barnomsorg och skola, med föräldrarnas engagemang
och bejakande som underton, skapar trygghet för barnen i ett samhälle där
de andliga trygghetsgrunderna ofta blivit bortglömda.

Utskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen haft att ta ställning till
motioner med samma innehåll som motion So613, bl.a. i november 1985 i
samband med proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn. Utskottet
hänvisade inledningsvis till ett tidigare uttalande då förskolelagen antogs,
nämligen att det framstår som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen
ägna uppmärksamhet bl.a. åt de stora religiösa högtiderna.
Utskottet anförde vidare följande.

I den nu aktuella propositionen framhålls att en av barnomsorgens uppgifter
är att förmedla ett kulturarv (s.8) samt att verksamheten som knyter an till
kulturarv och traditioner ger barn förankring och trygghet i den miljö de
växer upp i (s. 12). Utskottet instämmer i detta. Det är sålunda naturligt att
ägna uppmärksamhet åt bl.a. de stora religiösa högtider som firas i vårt land,
liksom åt andra religiöst grundade sedvänjor som barnen möter i sin
omvärld. Samtidigt måste konstateras att vi numera lever i ett pluralistiskt
samhälle där människor i störe utsträckning än tidigare har skilda uppfattningar
i religiösa och andra livsåskådningsfrågor. Grundläggande för förskolans
behandling av religiösa frågor måste därför vara en öppen och
accepterande hållning gentemot olika åskådningar och syftet att på objektiv
grund ge barnen insikt i och respekt för olika religiösa livsmönster.

Motionen avstyrktes med hänvisning till det anförda i november 1985 (SoU
1985/86:5 s.26) och våren 1986 (SoU 1985/86:30 s.15).

Då utskottet behandlade yrkandet våren 1987 (SoU 1986/87:35 s.34)
hänvisade utskottet även till det pedagogiska programmet för förskolan som
då nyligen utkommit och vari sägs bl.a följande under avsnittet Levnadssätt
och traditioner (s.30).

Barnen bör i förskolan få inblick i seder och traditioner som markerar livets
olika skeden, få samtala om och bearbeta frågor kring tros- och livsfrågor,
regler och normer för mänsklig samlevnad samt ta del av andra kulturella
fenomen och lektraditioner, matkultur, klädedräkter med mera.

Förskolan skall i sin verksamhet ta upp både seder och traditioner i den
svenska kulturen och i andra kulturer som finns representerade i förskolan.
De bör efter hand också få lära känna den historiska och religiösa

24

bakgrunden till att man firar högtider. Föräldrar och hemspråkslärare kan
bidra med viktig kunskap.

Utskottet framhöll att det pedagogiska programmet betonar att personalen
måste sträva efter att ge barnen en nyanserad bild av och inblick i olika
kulturer, samlevnadsformer och sätt att leva. Inlevelse i och förståelse för
den egna och andra kulturers särdrag har stor betydelse för såväl svenska
barn som barn med annan kulturell och språklig bakgrund, heter det i
programmet (s.30). Med hänvisning till det anförda avstyrktes motionen
även våren 1987.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker alltså även den nu
aktuella motionen So613 (c) yrkande 1.

Som framhölls ovan anges i det pedagogiska programmet bl.a. att barnen
bör få samtala om och bearbeta frågor kring tros-och livsfrågor. I programmet
framhålls vidare (programmet s. 58-59) vikten av samverkan med andra
verksamheter så att den kunskap och de resurser som där finns kan berika
och utveckla förskolans verksamhet och utgöra ett stöd för personalen.
Enligt utskottets mening är samverkan såväl med svenska kyrkan som med
andra religiösa samfund lämplig t.ex. i samband med de stora religiösa
högtiderna eller då det av andra skäl är aktuellt att ta upp trosfrågor. Detta
ligger enligt utskottets uppfattning väl i linje med det pedagogiska programmet
varför något initiativ av riksdagen inte är erforderligt. Utskottet
avstyrker således motion So620 (c) yrkande 2.

I motion So642 av Nils Carlhamre m.fl. (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att det
pedagogiska programmet för förskolan bygger på och syfter till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde och integritet samt för alla de demokratiska principer i övrigt som vilar
på västerländsk, kristen grund (yrkande 4). Förutom ovan angivna riktlinjer
för vad ett pedagogiskt program skall innehålla bör det, enligt motionärerna,
också slås fast att samma krav på allsidighet och objektivitet som gäller i
grundskolan också skall gälla i den kommunala förskolan. Regeringen bör
därför ges till känna att barnen i förskolan inte får utsättas för ensidiga
värderingar eller för annan verksamhet som uppenbart riskerar strida mot
föräldrarnas inställning i känsliga och väsentliga frågor (yrkande 5). Motionärerna
anför att det i förskolan har använts utbildningsmaterial som
sanktionerats av socialstyrelsen men som enligt deras uppfattning inte
uppfyllt kraven på allsidighet och objektivitet, t.ex. Världen i förskolan och
Barnens kärleksliv.

Motionsyrkanden med samma krav som nu framförs i motion So642
yrkandena 4 och 5 behandlades senast utförligt av utskottet i betänkandet
SoU 1986/87:35 s.34-36. Utskottet erinrade därvid inledningsvis om att i det
pedagogiska programmet för förskolan anges att den ideologi - den
människosyn och samhällssyn - som socialtjänsten och därmed också
förskolan skall omfatta anges i socialtjänstlagens (SoL) 1 §. Utskottet
anförde vidare:

SoU 1987/88:13

Nyckelorden där är demokrati, solidaritet, jämlikhet och ansvar. Där anges

25

också att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt
och integritet. I det pedagogiska programmet hänvisas också till
12§ SoL enligt vilken socialnämnden bl.a. skall verka för att barn och
ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden samt i nära samarbete
med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam
fysisk och social utveckling hos barn och ungdom.

Det pedagogiska programmet bygger i dessa delar på vad som i proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn uttalas som det övergripande målet för
barnomsorgen. Riksdagen godtog dessa uttalanden (SoU 1985/86:5,
rskr.27).

Enligt utskottets mening överensstämde den redovisade definitionen av det
övergripande målet för barnomsorgen med de krav som framställts i då
aktuell motion, vilken därmed inte påkallade något uttalande av riksdagen i
ifrågavarande del.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och anser därmed att motion So642 (m)
inte påkallar något uttalande från riksdagen såvitt nu är i fråga (yrkande 4).

Beträffande yrkande 5 om krav på allsidighet och objektivitet i förskolan
hänvisade utskottet till tidigare utalanden av utskottet i betänkandena SoU
1985/86:5 s.24 och SoU 1985/86:30 s. 16-17 då utskottet bl.a. erinrade om att
riksdagen redan vid förskolelagens tillkomst betonat vikten av att personalen
inom förskolan uppmärksammades på riskerna för att den vid behandling av
livsåskådningsspörsmål kunde komma att överföra ensidiga värderingar på
barnen (SoU 1973:30 s.26). Utskottet hänvisade också till en tidigare lämnad
redogörelse för innehållet i Läroplan för grundskolan i vad gällde skolans
arbete med frågor i vilka skiljaktiga värderingar kunde råda samt till sitt
yttrande att beträffande de demokratiska värderingarna barnomsorgen, lika
litet som skolan, bör vara neutral, utan verksamheten skall fostra barnen till
solidaritet med andra barn samt lägga grunden för deras uppfattning om allas
lika värde, självbestämmande och integritet (SoU 1985/86:5 s.25).

Slutligen redogjorde utskottet för vissa uttalanden i det pedagogiska
programmet om samtal om livsfrågor, samlevnad människor emellan samt
samtal om samhälleliga sammanhang och problem. I alla dessa sammanhang
betonas att förskolans arbete med barnen måste ske i nära samarbete med
föräldrarna och med hänsynstagande till hemmets normer och värderingar.
Med hänvisning till den lämnade redogörelsen ansåg utskottet inte att någon
åtgärd av riksdagen med anledning av det behandlade motionsyrkandet var
motiverad.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker således motion So642
(m) även i nu behandlad del (yrkande 5).

I motion So633 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om kvaliteten i barnomsorgen (yrkande 2). I motionen
framhålls att barnomsorgens pedagogik bör utarbetas tillsammans med
föräldrarna och så att barnen får kontakt med bl.a. de vardagssysslor som
förekommer i hem och familj. Det framhålls vidare att det är viktigt att
barnen får kunskap om de etiska grunder som vårt samhälle vilar på och
bakgrunden till de traditioner som finns i vårt samhälle. Slutligen understryks
att förskolebarnen för sin utveckling i hög grad är beroende av stabila
vuxenrelationer.

SoU 1987/88:13

26

I det pedagogiska programmet för förskolan sägs följande om föräldrarnas
roll:

Föräldrarna kan ge bidrag till planeringen genom sin kunskap om de egna
barnen och om närmiljön. Föräldrarna ska också ha möjligheter att ge
synpunkter på den övergripande planeringen, på hur verksamheten genomförs
och utvärderas. För att bedöma verksamhetens mer konkreta och
realistiska mål, dess innehåll och metoder krävs goda kunskaper om barn,
hur barn lär och utvecklas och hur en pedagogisk verksamhet utformas.
Denna kunskap har personalen. Föräldrarnas roll blir att komplettera med
synpunkter på verksamheten utifrån sina perspektiv. Föräldrarnas möjligheter
att ge synpunkter underlättas genom att de deltar i verksamheten när så är
möjligt. De två kontaktdagarna per år som ingår i föräldraförsäkringen är här
till god hjälp. Personalen bör på alla sätt uppmuntra och underlätta
föräldrarnas deltagande i verksamheten.

Föräldrarna bör erbjudas möjlighet att ge synpunkter i organiserade och
av dem själva väl kända former så att alla föräldrar kan framföra sin åsikter.

I avsnittet ”Närsamhälle, vardagsliv och övriga samhällsfrågor” (programmet
s.38) framhålls bl.a. följande. Genom att barnen själva deltar i
vardagssysslor och skötsel av gemensamma ting i förskolan fyller de en egen
uppgift och tar eget ansvar. Genom att barnen mer och mer får del i
vardagslivets praktiska göromål får de grundläggande kunskap om städning,
disk, tvätt, klädvård, matlagning, förvaring, enkla reparationer m.m.

Utskottet vill slutligen vid behandlingen av denna motion hänvisa till sina
uttalanden om förskolans ideologi med anledning av motion So642 (m)
yrkande 4.

Sammantaget är det utskottets uppfattning att de krav som framställs i
motionen väl överensstämmer med förskolans pedagogiska program. Motionen
So633 (c) påkallar därför inte heller den något uttalande av riksdagen
såvitt här är i fråga (yrkande 2).

Tillgången på barnomsorgspersonal m.m.

Frågan om tillgången på barnomsorgspersonal behandlas i tre olika motioner.

I motion So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående åtgärder
för att få flera män verksamma inom förskolan (yrkande 1). Motionärerna
anför att i åtskilliga kommuner har vapenfria tjänstepliktiga tjänstgjort som
assistenter inom förskolan. Denna verksamhet bör utvidgas. Pojkar i
ungdomslag borde också i större utsträckning arbeta med små barn, anför
motionärerna. Vidare bör elever generellt stödjas och uppmuntras att göra
otraditionella yrkesval. Detta kan enligt motionärerna bl.a. ske genom
kampanjer riktade till vissa grupper, t.ex. ”Flera män i vården”.

I motion So627 av Barbro Sandberg och Kenth Skärvik (fp) begärs en översyn
av anledningen till den stora personalavgången bland barnomsorgspersonal
(yrkande 1) och en utredning angående det framtida behovet av personalförstärkning
av barnomsorgspersonal (yrkande 2).

SoU 1987/88:13

27

I motion So633 av Ulla Tillander m. fl. (c) begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram för rekrytering av
personal till barnomsorgen (yrkande 3).

Motioner som behandlade frågan om personalomsättningen inom barnomsorgen
behandlades utförligt i utskottets betänkande SoU 1986/87:35
s.38-40. Utskottet angav då bl.a. att socialstyrelsen påbörjat ett arbete med
att undersöka orsakerna bakom avgångarna inom förskollärar-och barnskötaryrkena.
Resultatet av detta arbete har ännu inte redovisats. Enligt vad
utskottet inhämtat har liknande undersökningar utförts i Stockholms kommun
med stöd av medel från regeringen. Dessa kommer att redovisas under
våren 1988. Vidare berördes i betänkandet antalet utbildningsplatser för
förskollärare. Utskottet konstaterade bl.a. att antalet nybörjarplatser på
förskollärarlinjen budgetåret 1987/88 föreslogs bli oförändrat med hänvisning
till de svårigheter som under senare år funnits att få alla platser besatta.
Utskottet hade vidare inhämtat att en rekryteringskampanj med medverkan
av socialdepartementet, socialstyrelsen, UHÄ, Svenska kommunförbundet
och berörda fackliga organisationer inletts för att förbättra personalrekryteringen
till barnomsorgen.

Socialstyrelsen gör årligen en uppskattning av behovet av behovet av
personal inom barnomsorgen. Denna uppskattning ligger sedan till grund
bl.a. för Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) anslagsframställning.
Mot bakgrund av det ökande behov som redovisats utökades antalet
utbildningsplatser för förskollärare fr.o.m. den 1 juli 1987 med 210 och i årets
budgetproposition föreslås en ökning med ytterligare 90 + 120 platser (prop.
1987/88:100, bil. 10 s.266-267). Enligt vad utskottet har inhämtat har bl.a.
den ovan nämnda kampanjen resulterat i att antalet sökande till förskolläraroch
barnskötarutbildningen ökat med 50 %. I detta sammanhang kan
nämnas att den videofilm som ingår i kampanjen har visats i de militära
förbandens interntelevision - Armévisionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att personalsituationen inom
barnomsorgen alltjämt är mycket oroande trots de olika åtgärder som
vidtagits. Det är också besvärande att andelen män såväl inom barnomsorgen
har minskat. Om riksdagsbeslutet om en plats för alla barn i kommunal
barnomsorgsverksamhet senast år 1991 skall kunna förverkligas är det
givetvis en förutsättning att utbildad personal finns tillgänglig.

Insatser för att förbättra rekryteringen till utbildningar med inriktning på
yrken inom barnomsorgen har gjorts och antalet utbildningsplatser har
utökats. Utredningar pågår också för att klarlägga orsakerna till de många
avgångarna från yrken inom barnomsorgen. Enligt utskottets uppfattning
innebär de åtgärder som vidtagits och den uppföljning som årligen görs av
socialstyrelsen i praktiken ett ”program” för att barnomsorgens behov av
utbildad personal skall kunna tillgodoses. Något riksdagsinitiativ är därför
inte erforderligt och utskottet avstyrker sålunda motionerna So603 (fp)
yrkande 1, So627 (fp) yrkande 1 och 2 samt So633 (c) yrkande 3.

I en motion, So614 av Lars Werner m.fl. (vpk), tas frågor om kompetens och
fortbildning för barnomsorgspersonal upp. Dessa förslag har tidigare vid ett

SoU 1987/88:13

28

flertal tillfällen behandlats och avstyrkts av utskottet, senast i betänkandet
SoU 1986/87:35 s.40.

Motionärerna begär dels förslag som innebär att regler för allmän
behörighet för personal med arbete i barngrupp inom barnomsorgen införs
(yrkande 9), dels att - som en följd av detta yrkande - redan anställd personal
inom utbildningsyrket och som saknar formell behörighet bereds möjlighet
att med bevarad lön erhålla sådan behörighet (yrkande 10).

När det gäller regler för allmän behörighet för personal utan formell
behörighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet har utskottet
tidigare avstyrkt sådana yrkanden med hänvisning till att det skulle strida mot
kommunernas frihet att ordna barnomsorgen om riksdagen skulle fatta
beslut om särskilda behörighetsregler eller om att viss andel av personalen
skulle ha genomgått visst slag av utbildning (se bl.a. SoU 1983/84:18 s. 20).
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden våren 1987 hänvisade utskottet
vidare till att UHÄ har i uppdrag att se över fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna
och att förslag till förändrad utbildning hade remissbehandlats
och vid tidpunkten bearbetades inom UHÄ. Utskottet har inhämtat att
UHÄ den 26 november 1987 inkom till regeringen med förslag till förändrad
utbildning av fritidspedagoger och förskollärare samt att förslaget för
närvarande bereds inom regeringskansliet. Utskottet finner inte heller nu
anledning att ändra sin inställning i dessa frågor. Motion So614 (vpk)
yrkandena 9 och 10 avstyrks sålunda.

Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete

I motion So632 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) begärs ett tillkännagivande att
medel bör anslås för kommunalt utvecklingsarbete med alternativa daghem i
Lund.

Två motioner med samma innehåll som den nu aktuella behandlades av
riksdagen våren 1987 (SoU 1986/87:35 s.41-42). Utskottet erinrade om att
inom ramen för statsbidraget till kommunernas barnomsorg årligen avsätts
medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Bidrag
lämnas bl.a. till försök med pedagogiskt innehåll i barnomsorgen. Utskottet
ansåg att det liksom dittills borde ankomma på regeringen att ta ställning till
vilka projekt som borde erhålla medel och med vilka belopp de aktuella
projekten borde stödjas, varför motionerna avstyrktes.

Utskottet vidhåller sin inställning i denna fråga och avstyrker därför
motion So632 (m, fp, c).

Medelsanvisningen

I proposition 1987/88:100 bil. 7 beräknas anslaget under F 1. Bidrag till
kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 uppgå till 9 795 milj. kr.
Under anslaget har beräknats oförändrat 2,5 milj. kr. till socialstyrelsen för
fortbildningsinsatser och 20 milj. kr. för utvecklings- och förnyelsearbete
inom barnomsorgen.

Anslagets storlek och fördelningen av medlen berörs i tre motioner.

SoU 1987/88:13

29

I motion So623 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen till Bidrag
till kommunal barnomsorg för utvecklings- och förnyelsearbete för budgetåret
1988/89 anslår 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. totalt
25 000 000 kr. Motionärerna anför att det är nödvändigt att oförändrade
medel utgår för det lokala utvecklings- och förnyelsearbetet. Utskottet har
inhämtat att motionärernas avsikt är att de angivna medlen skall avsättas
inom ramen för det av regeringen föreslagna anslaget.

I motion So629 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) hemställs att riksdagen till
bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisar ett med 20
milj. kr. minskat anslag. Motionärerna anför att det i budgetförslaget ingår
en ”buffert” om drygt 31 milj.kr. förutom de angivna specialposterna.
Eftersom anslaget är ett förslagsanslag - som alltså får överskridas - finns
ingen anledning att bygga in en buffert i det anslag som nu beviljas. Anslaget
bör enligt motionärerna fastställas enligt socialstyrelsens beräkning med viss
avrundning uppåt.

I motion So635 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) yrkas att till Bidrag till kommunal
barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag med 2 150 milj. kr. sänkt förslagsanslag om 7 640 milj. kr.(yrkande 2,
delvis). Som en följd av motionärernas förslag att statsbidraget till barnomsorgen
skall minskas med 12 000 kr. per plats kan anslaget minskas med
angivet belopp.

Utskottet har i samband med behandlingen av frågor om statsbidragssystemet
avstyrkt det i motionen framlagda yrkandet om sänkt statsbidrag per
plats. Utskottet avstyrker därför motion So635 (m, fp, c) även i denna del
(yrkande 2, delvis).

Utskottet kan inte biträda den i motion So629 (fp) föreslagna ändringen av
beräkningen av anslaget, varför även denna motion avstyrks.

Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Enligt utskottets mening saknas skäl att inom anslaget fördela medlen på
annat sätt än regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker således motion So623
(vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidragets storlek

att riksdagen avslår motion 1987/88:So635 yrkande 2 delvis,

2. beträffande principerna för statsbidragsgivningen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So263, motion
1987/88:So602 yrkande 5, motion 1987/88:So625, motion 1987/
88:So635 yrkande 3, motion 1987/88:So640 och motion 1987/88:So642
yrkande 1, och med avslag på motion 1987/88:So614 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande en höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 7 och motion
1987/88 :So641,

SoU 1987/88:13

30

4. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen avslår motion 1987/88:So209, motion 1987/88:So606,
motion 1987/88:So628, motion 1987/88:So633 yrkande 5 och motion
1987/88:So642 yrkande 2,

5. beträffande statsbidrag till nattöppna familjedaghem
att riksdagen avslår motion 1987/88:So601,

6. beträffande statsbidrag till barnomsorg pä obekväm arbetstid
att riksdagen avslår motion 1987/88:So618 yrkande 1,

7. beträffande statsbidrag till fortbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:So621,

8. beträffande förstärkningsresurser till sociala problemområden
att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 8,

9. beträffande stöd till hörselskadade barn
att riksdagen avslår motion 1987/88:So636,

10. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn

att riksdagen avslår motion 1987/88:So607 och motion 1987/
88:So634,

11. beträffande öppethållande inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1987/88:So618 yrkande 2,

12. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 4,

13. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 1 delvis,

14. beträffande inriktning mot vissa omsorgsformer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So633 yrkandena 1, 6
och 7 och med avslag på motion 1987/88: So614 yrkandena 1 delvis och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande målsättning för utbyggnad under 1988189
att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 2,

16. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 6,

17. beträffande startbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:So613 yrkande 5,

18. beträffande information om alternativ barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1987/88:So626 och motion 1987/88:So633
yrkande 4,

19. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkande 11 och motion
1987/88:So619,

20. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:So602 yrkandena 2, 3 och 4 och
motion 1987/88:So642 yrkande 3,

21. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen avslår motion 1987/88:So602 yrkande 1,

22. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor
att riksdagen avslår motion 1987/88:So602 yrkande 6,

SoU 1987/88:13

31

23. beträffande användningen av benämningen förskola
att riksdagen avslår motion 1987/88:So602 yrkande 7,

24. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:So613 yrkande 1,

25. beträffande samarbete med kyrkorna

att riksdagen avslår motion 1987/88:So620 yrkande 2,

26. beträffande kristna och demokratiska principer i förskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:So642 yrkande 4,

27. beträffande allsidighet och objektivitet i förskolan
att riksdagen avslår motion 1987/88:So642 yrkande 5,

28. beträffande kvaliteten i barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1987/88:So633 yrkande 2,

29. beträffande ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal till
barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1987/88:So603 yrkande 1, motion 1987/
88:So627 och motion 1987/88:So633 yrkande 3,

30. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1987/88:So614 yrkandena 9 och 10,

31. beträffande bidrag till kommunalt utvecklingsarbete
att riksdagen avslår motion 1987/88:So632,

32. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:So629 och motion 1987/88:So635 yrkande 2 delvis till Bidrag
till kommunal barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 9 795 000 000 kr.,

33. beträffande bidrag till utvecklings-och förnyelsearbete
att riksdagen avslår motion 1987/88:So623.

Stockholm den 15 mars 1988
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande vid ärendets preliminära behandling: Daniel Tarschys (fp),
Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Anita Persson (s),
Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Per Arne Aglert
(fp), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk). Ingrid Andersson (s). Erik Janson (s),
Claes Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

SoU 1987/88:13

32

Reservationer

SoU 1987/88:13

1. Statsbidragets storlek (mom. 1 i hemställan)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 i utskottets betänkande SoU
1987/88:12

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 8 börjar med ”Utskottet erinrar”
och slutar med ”2, delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i betänkande SoU 1987/88:12 om ekonomiskt stöd till
barnfamiljer tillstyrkt i motion So635 framlagt förslag om införande av ett
beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år för alla barn
mellan 1 och 7 år. Härvid förutsätts också att avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader upp till 15 000 kr. per barn och år införs. Mot
bakgrund härav tillstyrker utskottet nu aktuellt motionsyrkande (m-, fp- och
c) att statsbidraget till barnomsorgen minskas med 12 000 kr. per förskolebarn
som nu är statsbidragsgrundande. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande statsbidragets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So635 yrkande 2 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Principerna för statsbidragsgivningen (morn. 2 i
hemställan)

Evert Svensson, Anita Persson, Gunnar Ström, Aina Westin, Ingrid
Andersson, Erik Janson och Claes Rensfeldt, (alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med ”De statsbidragsregler”
och slutar på s. 11 med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade så sent som förra året om ett nytt statsbidragssystem.
Utskottet ser därför inget skäl att nu begära förslag om ett helt nytt
statsbidragssystem. De förslag som lagts fram i de borgerliga motionerna har
dessutom flera nackdelar.

I propositionen om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209) framhölls att
samhällsutvecklingen på många sätt förändrat barnens uppväxtvillkor, vilket
kommit att ställa stora krav på barnomsorgen och ytterligare understryka att
omsorgen behövs för barnens skull. Det underströks i propositionen att
barnomsorgen nu medvetet måste inriktas på att bli en del av en god
uppväxtmiljö för alla barn. Barn vars föräldrar förvärvsarbetar kan dessutom
få del av en trygg och god omsorg under den tid behov av sådan omsorg
föreligger.

De borgerliga motionsförslagen innebär en inte närmare analyserad
omfördelning av bidrag genom att bidrag föreslås utgå till alla omsorgsformer
oavsett huvudman. Förslagen är också ofullständiga genom att de inte
preciserar efter vilka grunder bidrag skall utgå och hur man skall få kontroll

3 Riksdagen 1987/88. 12 sami Nr 13

över kostnadsutvecklingen. Enligt vissa borgerliga förslag skall bidrag vidare
utgå till vinstdrivande verksamhet. Detta kan utskottet inte acceptera
eftersom det innebär risk för segregation av barnomsorgen och för att
oseriösa företag lockas att etablera sig. Vad beträffar annan enskilt bedriven
barnomsorg har utskottet liksom tidigare en positiv inställning, och statsbidrag
utgår också under de förutsättningar som tidigare angivits enligt samma
regler som gäller för kommunal verksamhet. En förutsättning är sålunda att
det enskilda daghemmet/fritidshemmet finns upptaget i kommunens barnomsorgsplan,
en annan att detta följer de regler om öppettider som gäller
även för kommunalt driven verksamhet. Utskottet anser dessutom liksom
tidigare att kommunen såsom ansvarig för organisationen och planeringen av
barnomsorgen själv måste få avgöra vilka alternativa verksamheter som bör
tas upp i kommunens barnomsorgsplan.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna So602 (m) yrkande
5, So635 (m, fp, c) yrkande 3, So640 (fp), So642 (m) yrkande 1, So263 (fp)
och So625 (m).

Vad beträffar förslaget i motion So614 (vpk) yrkande 5 anser utskottet att
ett driftsbidrag med 75 % av de faktiska driftskostnaderna skulle medföra en
sådan höjning av de statliga utgifterna som det i dag saknas statsfinansiella
förutsättningar att genomföra. Frågan om ett procentbidrag får aktualiseras i
ett senare skede. Även detta motionsyrkande avstyrks således.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande principerna för statsbidragsgivningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:So263, motion 1987/88:So602
yrkande 5, motion 1987/88:So614 yrkande 5, motion 1987/88:So625,
motion 1987/88:So635 yrkande 3, motion 1987/88:So640 och motion
1987/88:So642 yrkande 1,

3. Principerna för statsbidragsgivningen (mom. 2 i hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 10 börjar med ”De statsbidragsregler”
och slutar på s. 11 med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till barnomsorgen utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten.
Bidragskonstruktionen bör vidare vara sådan att den gynnar en kvalitativt
bra barnomsorg. Utskottet anser därför att statsbidraget bör kopplas ihop
med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppsstorlekar.
För att säkra den kvantitativa utbyggnaden av barnomsorgen bör
ett driftbidrag utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och på så sätt
täcka personalkostnaderna. Regeringen bör snarast framlägga förslag till
ändrade statsbidragsregler i enlighet härmed. Detta bör ges regeringen till
känna.

Utskottet tillstyrker således motion So614 (vpk) yrkande 5. Till frågan om
ett temporärt anordningsbidrag och bidrag till insatser för barn i sociala
problemområden återkommer utskottet i det följande. Med hänsyn till detta
ställningstagande har utskottet ingen anledning att gå närmare in på

SoU 1987/88:13

34

motionerna So602 (m) yrkande 5, So635 (m, fp, c) yrkande 3, So649 (fp),
So642 (m) yrkande 1, So263 (fp) och So625 (m), som alltså avstyrks.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande principerna för statsbidragsgivningen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 5 och
med avslag på motion 1987/88:So263, motion 1987/88:So602 yrkande
5, motion 1987/88:So625, motion 1987/88:So635 yrkande 3, motion
1987/88:So640 samt motion 1987/88:So642 yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. En höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 3 i hemställan)
Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet sompå s. 11 börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”föreslagna driftsbidraget” bort ha följande lydelse:

I motion So614 (vpk) föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften, detta
för att finansiera bl.a. motionärernas förslag om utbyggnad av barnomsorgen
(yrkande 7). Utskottet tillstyrker i enlighet härmed motionärernas förslag
om en höjning av barnomsorgsavgiften från 2,2 till 2,7 %. Regeringen bör
skyndsamt framlägga lagförslag härom för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande en höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So614 yrkande 7 och med
avslag på motion 1987/88:So641 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi (mom. 4 i
hemställan)

Daniel Tarschys (fp),Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c),Blenda Littmarck
(m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 12 börjar med ”De av” och slutar
med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Många föräldrar har en stark önskan att deras barn skall få del av kristen
förskoleverksamhet. Hittills har dock kyrkliga församlingar nekats statsbidrag
för sin barnomsorgsverksamhet. Utskottet anser det viktigt att behovet
av barnomsorg med kristen inriktning tillgodoses. Enligt utskottets mening
bör därför svenska kyrkans församlingar jämställas med andra trossamfunds
församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag till barnomsorgsverksamhet.

Vad utskottet här anfört om att statsbidrag skall utgå även till förskolor
som drivs av församlingar inom svenska kyrkan bör riksdagen med anledning
av de nu aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

SoU 1987/88:13

35

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So209, motion
1987/88:So606, motion 1987/88:So628, motion 1987/88:So633 yrkande
5 och motion 1987/88:So642 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Förstärkningsresurser till sociala problemområden (mom. 8
i hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 15 börjar med ”Utskottet, som”
och slutar med ”yrkande 8 (vpk)” bort ha följande lydelse:

För barn med särskilda behov utgår ett visst särskilt bidrag. Förutom detta
särskilda bidrag borde enligt utskottets mening de bostadsområden som har
särskilt svåra sociala problem få extra förstärkningsresurser. Dessa bidrag
skall utgå efter ansökan och fördelas av socialstyrelsen.

Vad utskottet nu anfört om särskilda förstärkningsresurser bör riksdagen
med anledning av motion So614 (vpk) yrkande 8 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande förstärkningsresurser till sociala problemområden
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn (mom. 10 i
hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 15 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar på s. 16 med ”So634 (m)” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste dagbarnvårdare erkännas rätt till
komunal barnomsorg för sina barn på samma grunder som övriga förvärvsarbetande,
och barnen måste kunna placeras som dagbarn i dagbarnvårdarens
hem.

Utskottet anser vidare att ersättning till dagbarnvårdaren för vård av egna
barn i sådana fall skall utgå.

Statsbidrag skall därför enligt utskottets mening kunna utgå även för
dagbarnvårdarens egna barn som är inskrivna i kommunal barnomsorg och
som samtidigt med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem. Vad utskottet här
uttalat bör riksdagen med anledning av motion So607 (c) och So634 (m) som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande dagbarnvårdares tillsyn av egna barn
att riksdagen med anledning av motion 1987/88: So607 och motion
1987/88:So634 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

SoU 1987/88:13

36

8. Bindande kvalitetsnormer (mom. 12 i hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”b, c och d)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta att kvalitetskraven på barnomsorgen sänkts. För
att kvaliteten inom barnomsorgen skall kunna upprätthållas och utvecklas
måste det införas bindande miniminormer i fråga om barngruppernas storlek
och personaltätheten. Ytnormer måste återinföras. För åldersgrupperna
3-12 år inom förskolan och fritidshemmen bör grupperna inte vara större än
15 barn. För de s.k. småbarnsgrupperna, i åldrarna upp till 3 år, bör antalet
inte överstiga 10 barn. När det gäller s.k. utvidgad syskongrupp, barn från 0,5
år till 12 år, bör barnantalet vara 12-15, beroende på åldersfördelningen i
gruppen. Det är viktigt att antalet barn i grupperna inte är för stort, men det
är också viktigt att barngrupperna i största möjliga utsträckning hålls ihop
under hela förskoleperioden. Att barnen har en fast grupptillhörighet under
en lång tid är väsentligt för trygghet och kontinuitet i deras tillvaro. Vidare
bör de rekommendationer för personaltäthet som socialstyrelsen utfärdat
gälla. Det innebär 0,4 personal per barn i åldrarna 0,5-3 år, 0,20 i åldrarna
3-7 år och 0,17 i åldrarna 7-12 år. Förutom bindande normer för den
ordinarie personalen behövs normer för fasta vikarier. Dimensioneringen av
dessa bör vara en vikarie på 5 anställda. Ytnormen måste återinföras och
fastställas till 9,0-9,5 kvm per plats.

Utskottet tillstyrker således motion So614 yrkande 4.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:

12. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 13 i hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 18 som börjar med ”Enligt 17 § SoL”
och slutar på s. 19 med ”motsvarande del) ”bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats delar utskottet den uppfattning som framförts i motion So614
(vpk) yrkande 1 i motsvarande del, nämligen att riksdagen så snart det kan
ske bör besluta om lagstadgad rätt till plats i barnomsorgen. En sådan
lagstiftning skulle, menar utskottet, påskynda den nödvändiga utbyggnaden.
Regeringen bör därför snarast framlägga erforderliga lagförslag för riksdagen.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 1 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:13

37

10. Lagstadgad rätt till förskoleplats (motiveringen till mom.
13 i hemställan)

Evert Svensson, Anita Persson, Gunnar Ström, Aina Westin, Ingrid
Andersson, Erik Janson och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 18 börjar med ”Enligt 17 § SoL”
och slutar på s. 19 med ”i motsvarande del).” bort ha följande lydelse:

I samband med behandlingen av proposition 1984/85:209 om förskola för
alla barn behandlade utskottet frågor om såväl lagstadgad rätt till förskoleplats
som utbyggnadens inriktning (SoU 1985/86:5 s. 8-9). I propositionen
hade socialministern uttalat att han hade för avsikt att under utbyggnadsperioden
och senast år 1991 återkomma till regeringen i fråga om lagstiftning för
att garantera alla barn en rätt till barnomsorgsplats. Något formellt förslag till
riksdagen framlades inte i den delen.

Utskottet uppfattade för sin del socialministerns uttalande som en kraftig
markering av den vikt regeringen lägger vid den fortsatta utbyggnaden.
Utskottet sade sig dela den synen. Något skäl för riksdagen att redan vid den
aktuella tidpunkten uttala sig i frågan om behov av eller innehåll i en
eventuell lagstiftning förelåg enligt utskottets mening inte, varför den då
aktuella motionen (vpk) avstyrktes i motsvarande del.

Statsrådet Lindqvist har senare (prop. 1986/87:117) erinrat om att han
senast år 1991 avser att återkomma till regeringen med förslag om lagstadgad
rätt till förskola för alla barn. Då ingenting inträffat sedan senaste riksdagsbehandling
av frågan avstyrker utskottet vpk-motionen (yrkande 1 i motsvarande
del).

11. Inriktning mot vissa omsorgsformer (mom. 14 i
hemställan)

Evert Svensson, Anita Persson, Gunnar Ström, Aina Westin, Ingrid
Andersson, Erik Janson och Claes Rensfeldt (alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”yrkande 3 i motionen.” bort ha följande lydelse:

I propositionen 1984/85:209 om förskola för alla barn fastslogs principen
om alla barns rätt att fr.o.m. ett och ett halvt års ålder och fram till skolstarten
delta i en kommunal förskoleverksamhet. Rätten skulle främst avse daghem
eller familjedaghem samt dessutom för barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar
eller studerar öppen förskola eller deltidsgrupp. Statsbidragssystemet har
vidare utformats så att statsbidrag numera utgår till alternativa daghem och
fritidshem enligt samma regler som gäller för kommunal verksamhet under
förutsättning att verksamheterna finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan.
Utskottet har vidare vid flera tillfällen understrukit att kvalitetsfrågorna
måste uppmärksammas även i familjedaghemmen. Genom utbyggnaden
av öppna förskolor har möjligheterna till pedagogisk verksamhet i familjedaghemmen
ökat. Mot bakgrund av det anförda finns enligt utskottets
mening inte skäl till något riksdagsuttalande med anledning av motion So633
i här aktuella delar (yrkandena 1, 6 och 7). Dessa yrkanden avstyrks alltså.

SoU 1987/88:13

38

Utskottet, som erinrar om att ansvaret för organisationen av barnomsorgen
åvilar resp. kommun, avstyrker även vpk-motionen i de delar denna
avser utbyggnaden inriktning (yrkande 1 i motsvarande del) och en
avvecklingsplan för familjedaghemmen (yrkande 3).

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande inriktning mot vissa omsorgsformer
att riksdagen avslår motion 1987/88: So633 yrkandena 1, 6 och 7 samt
motion 1987/88:So614 yrkandena 1 delvis och 3,

12. Inriktning mot vissa omsorgsformer (morn. 14 i
hemställan)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Utskottet anser”
och som slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den bästa omsorgsformen
för flertalet förskole- och skolbarn är daghem och fritidshem. Utbyggnaden
av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av daghem och fritidshem.
Familjedaghemmen bör avvecklas och platserna ersättas med daghemsplatser.
De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör erbjudas utbildning för
att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen. Någon utbyggnad av
deltidsförskolan bör inte stimuleras.

Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion So614 yrkande 1 delvis
och yrkande 3 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande inriktning mot vissa omsorgsformer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkandena 1
delvis och 3 samt med avslag på motion 1987/88:So633 yrkandena 1,6
och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Målsättning för utbyggnad under 1988/89 (mom. 15 i
hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion So614 (vpk) att
barnomsorgen inte byggs ut i den takt som behövs för att täcka alla barns
behov. Enligt LO:s beräkningar i rapporten ”LO-krav på barnomsorgen”
kommer det med nuvarande utbyggnadstakt att saknas 90 000 platser enbart
för förskolebarn år 1991. En kraftig utbyggnad måste alltså ske. Utskottet
tillstyrker därför motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig för
målsättningen att 50 000 daghems- och fritidshemsplatser byggs under
budgetåret 1988/89.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande målsättning för utbyggnad under 1988/89

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:13

39

14. Anordningsbidrag (mom. 16 i hemställan)

SoU 1987/88:13

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 19 börjar med ”Riksdagen
behandlade” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att ett anordningsbidrag bör införas
för dag- och fritidshem för att säkra den kvantitativa och kvalitativa
utbyggnaden av barnomsorgen. Bidraget bör utgå med 300 000 kr. per
nybyggd avdelning i dag- och fritidshem och vara en hjälp för kommunerna
att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla barn före år 1991. Riksdagen
bör enligt utskottets mening uttala sig för inrättandet av ett sådant
bidrag.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande anordningsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Information om alternativ barnomsorg (mom. 18 i
hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 20 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar på s. 21 med ”yrkande 4 (c)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns flera skäl att
stimulera och utveckla alternativa barnomsorgsformer. De erfarenheter som
i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Utskottet anser att detta
är en uppgift för socialstyrelsen och att socialstyrelsen också bör svara för
informationen till kommunerna om alternativ barnomsorgsverksamhet. Den
information som i dag utgår i detta hänseende är alltför knapphändig. Vad
utskottet här anfört om socialstyrelsens uppgifter i fråga om alternativ
barnomsorgsverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So626 och motion
1987/88:So633 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Barnomsorgstaxor (mom. 19 i hemställan)

Inga Lantz, (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 21 börjar med "Utskottet anser”
och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas i motion So614 (vpk) principiella uppfatt -

ning att all barnomsorgsverksamhet bör vara avgiftsfri för föräldrarna och i
stället finansieras över skatten. Enligt utskottets mening bör överläggningar
komma till stånd mellan staten och kommunerna i syfte att trappa ner
avgifterna med sikte på nolltaxa inom en femårsperiod. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med anledning av motion So614 (vpk) yrkande 11 ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa:

19. beträffande barnomsorgstaxor

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: So614 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet (mom. 20 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 22 börjar med ”Motionsyrkanden
(m)” och slutar på s. 23 med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnen före skolstarten
behöver en bättre förberedelse för skolan än vad som erbjuds i dag.
Skolstyrelsen bör därför ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten,
och skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna So602 (m) yrkandena 2, 3 och 4 samt motion So642
(m) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
skolförberedande verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:So602 yrkandena
2, 3 och 4 samt motion 1987/88:So642 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola (mom. 21 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 23 börjar med ”1 betänkande” och
slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barn behöver en pedagogisk,
välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan.
Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper. Deltidsförskolan bör därför utvecklas till en mer
skolförberedande förskola. Detta bör riksdagen med anledning av motion
So602 (m) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

SoU 1987/88:13

41

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: So602 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor
(mom. 22 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 23 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”skall uppmuntras” bort ha följande lydelse:

Såsom påpekas i motion So602 arbetar enskilda skolförberedande förskolor
ofta med en pedagogik - t.ex. Montessori - som är värdefull såväl för
barnets utveckling som för hela den pedagogiska utvecklingen i vårt land. De
enskilda förskolorna är också nödvändiga för att ge föräldrar valfrihet mellan
olika förskolor. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen
yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till känna att enskilda
skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa:

22. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So602 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Kristna grundvärderingar i förskolan m.m. (mom. 24 och
mom. 26 i hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 25 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”yrkande 1” bort utgå:

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 25 börjar med ”Motionsyrkanden
med” och som slutar på s. 26 med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning skulle mycket av vårt kulturarv te sig
obegripligt om förskolans pedagogiska verksamhet frångick kristna grundvärderingar.
Utskottet anser det därför vara självklart att förskolans
pedagogiska verksamhet skall utgå från att varje människa är unik och har ett
eget värde liksom att den skall bygga på den etik och den tradition av
humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Det pedagogiska
programmet för förskolan bör vidare bygga på och syfta till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde occh integritet samt för alla de demokratiska principer i övrigt som
vilar på västerländsk kristen grund. Vad utskottet här uttalat bör riksdagen
med anledning av motion So613 (c) yrkande 1 och med bifall till motion
So642 (m) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

SoU 1987/88:13

42

dels att utskottet under mom. 24 och 26 bort hemställa:

24. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So613 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande kristna och demokratiska principer i förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: So642 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Allsidighet och objektivitet i förskolan (mom.27 i
hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 26 börjar med ”Beträffande
yrkande 5” och slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att i förskolan har använts utbildningsmaterial
som inte uppfyllt kraven på allsidighet och obektivitet, t.ex.
Världen i förskolan och Barnens kärleksliv. Alla föräldrar skall med
förtroende kunna skicka sina barn till förskolan. Man måste ta hänsyn till att
föräldrarna har olika uppfattningar om hur känsliga frågor skall presenteras
för barnen. Personalen skall vidare vinnlägga sig om att inte utsätta barnen
för ensidiga värderingar i frågor där föräldrarna uppenbarligen har eller kan
ha olika uppfattningar. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion
So642 (m) yrkande 5 bör riksdagen ge regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande allsidighet och objektivitet i förskolan

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So642 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Kvaliteten i barnomsorgen (mom. 28 i hemställan)

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 27 börjar med ”Sammantaget är”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill undersryka vikten av att barnen på ett naturligt sätt får
kontakt med vuxenvärlden och de vardagssysslor som förekommer i hem och
familj. Det är vidare viktigt att barnen får kunskap om de etiska grunder som
vårt samhälle vilar på och bakgrunden till de traditioner som finns i vårt
samhälle. Utskottet vill understryka att all barnomsorg, såväl omsorg i
enskilt hem som i förskola och öppen förskola, måste genomsyras av dessa
grundprinciper. Utskottet vill slutligen i detta sammanhang understryka
vikten av stabila vuxenkontakter i barnomsorgen. Vad utskottet sålunda
anfört om kvaliteten i barnomsorgen bör riksdagen med anledning av motion
So633 (c) yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa:

28. beträffande kvaliteten i barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So633 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:13

43

23. Ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal till
barnomsorgen (mom. 29 i hemställan)

Daniel Tarschys (fp). Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 28 börjar med ”Insatser för” och
slutar på med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Vissa insatser för att förbättra rekryteringen till utbildningar med inriktning
på yrken inom barnomsorgen har visserligen gjorts och antalet
utbildningsplatser har utökats. Utredningar pågår också för att klarlägga
orsakerna till de många avgångarna från yrken inom barnomsorgen. Detta
kommer dock knappast att vara tillräckligt för att barnomsorgens behov av
utbildad personal skall kunna tillgodoses. Enligt utskottets mening finns
anledning att befara att personalsituationen inom barnomsorgen kan komma
att förvärras ytterligare de närmaste åren om man inte redan nu planerar för
ett omfattande åtgärdsprogram. Det är angeläget att underlag för ett sådant
program snarast tas fram. Vad utskottet nu anfört med anledning av
motionerna So603 (fp) yrkande 1, So627 (fp) yrkandena 1 och 2 samt So633
(c) yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa:

29. beträffande ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal till
barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:603 yrkande 1, motion
1987/88:627 och motion 1987/88:633 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 30 i
hemställan)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 29 börjar med ”När det gäller” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är ytterst väsentligt att personalen inom barnomsorgen
är utbildad för sin uppgift. Enligt utskottets mening bör det ankomma på
regeringen att lämna förslag till riksdagen som innebär att regler för allmän
behörighet för personalen inom barnomsorgen införs. Regeringen bör även
vidta åtgärder i syfte att bereda redan anställd personal som saknar formell
behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan behörighet. Vad
utskottet nu anfört bör, i enlighet med motion So614 (vpk), yrkandena 9 och
10 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa:

30. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So614 yrkandena 9
och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1987/88:13

44

25. Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete (mom. 31 i
hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 29 börjar med ”Två motioner” och
slutar med ”(m, fp, c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att stimulera
försöksverksamhet och utvecklingsarbete i samband med barnomsorgen.
Det är vidare viktigt att sådan försöksverksamhet också sker i kommunal
regi. Enligt vad som uppges i motion So632 har Lunds kommun planer på att
starta ett utvecklingsarbete med alternativa daghem.

Utskottet anser att medel bör anslås till kommunalt utvecklingsarbete i
Lunds kommun. En del av socialdepartementets anslag till utvecklingsarbete
inom barnomsorgen bör kunna användas härför. Vad utskottet här uttalat
bör riksdagen med bifall till motion So632 (m, fp, c) som sin mening ge
regeringen till känna,

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa:

31. beträffande bidrag till kommunalt utvecklingsarbete

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So632 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Medelsanvisningen (mom. 32 i hemställan)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 i betänkandet SoU 1987188:12

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m) , Ulla Tillander (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Aglert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 30 börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”2, delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att statsbidraget till barnomsorgen skall
minskas med 12 000 kr. per förskolebarn som är statsbidragsgrundande (se
reservation nr 1). Mot bakgrund härav kan anslaget till barnomsorgen sänkas
med 2 150 milj.kr.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa:

32. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1987/88:635 yrkande 2 delvis till Bidrag till kommunal
barnomsorg för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
7 640 000 000 kr.

SoU 1987/88:13

45

Särskilda yttranden

SoU 1987/88:13

1. beträffande samarbete med kyrkorna
Inga Lantz (vpk) anför:

Det pedagogiska programmet för förskolan anger att barnen bör få samtala
om och bearbeta frågor kring tros- och livsåskådningsfrågor. I programmet
framhålls vidare vikten av samverkan med andra verksamheter så att den
kunskap och de resurser som finns där kan berika och utveckla förskolans
verksamhet och utgöra ett stöd för personalen. Det ankommer på personalen
att ta de inititativ till samverkan som erfordras för att ge verksamheten ett bra
pedagogiskt innehåll.

2. beträffande ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal
inom barnomsorgen

Inga Lantz (vpk) anför:

Jag har i reservation nr 3 anfört att för att säkra den kvantitativa utbyggnaden
av barnomsorgen bör ett driftsbidrag utgå med 75 % av de faktiska
driftskostnaderna och på så sätt täcka personalkostnaderna. Jag vill också
erinra vad jag i reservation nr 8 anfört om bindande kvalitetsnormer vari
ingår krav på personaltäthet och i reservation nr 23 om behörighet för
barnomsorgspersonal. Om åtgärder i enlighet med de som föreslås i
reservationerna vidtogs skulle barnomsorgens personalproblem i allt väsentligt
försvinna.

46

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Utskottet 6

Allmän bakgrund 6

Förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen 8

Statsbidragets storlek 8

Principerna för statsbidragsgivningen 9

Förslag till ändringar i nuvarande statsbidragsregler 11

Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi 11

Statsbidraget till nattöppna daghem m.m 12

Fortbildning 13

Särskilda förstärkningsresurser 14

Dagbarnvårdares rätt att räkna in egna förskolebarn i underlaget

för anställning som dagbarnvårdare 15

Öppethållande inom barnomsorgen 16

Kvalitetsnormer m. m 17

Utbyggnaden av barnomsorgen m. m 18

Information om alternativ barnomsorg 20

Barnomsorgstaxor 21

Skolförberedande verksamhet 22

Den pedagogiska inriktningen m.m 24

Tillgången på barnomsorgspersonal m.m 27

Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete 29

Medelsanvisningen 29

Hemställan 30

Reservationer 33

1. Statsbidragets storlek (mom. 1 i hemställan) av m, fp, c 33

2. Principerna för statsbidragsgivningen (mom. 2 i hemställan) av s 33

3. Principerna för statsbidragsgivningen (mom. 2 i hemställan) av

vpk 34

4. En höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 3 i hemställan) av vpk 35

5. Statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi (mom. 4 i
hemställan) av m, fp, c 35

6. Förstärkningsresurser till sociala problemområden (mom. 8 i
hemställan) av vpk 36

7. Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn (mom. 10 i hemställan) av

m, fp, c 36

8. Bindande kvalitetsnormer (mom. 12 i hemställan) av vpk 37

9. Lagstadgad rätt till förskoleplats (mom. 13 i hemställan) av vpk. . 37

10. Lagstadgad rätt till förskoleplats (motiveringen till mom. 13 i
hemställan) av s 38

11. Inriktning mot vissaomsorgsformer (mom. 14i hemställan) avs . 38

12. Inriktning mot vissa omsorgsformer (mom. 14 i hemställan) av

vpk 39

13. Målsättning för utbyggnad under 1988/89 (mom. 15 i hemställan)

av vpk 39

SoU 1987/88:13

47

14. Anordningsbidrag (mom. 16 i hemställan) av vpk 40 SoU 1987/88:13

15. Information om alternativ barnomsorg (mom. 18 i hemställan) av

m, fp, c 40

16. Barnomsorgstaxor(mom. 19 i hemställan) av vpk 40

17. Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för skolförberedan de

verksamhet (mom. 20 i hemställan) av m 41

18. Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande förskola
(mom. 21 i hemställan) av m 41

19. Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor (mom. 22 i
hemställan) av m 42

20. Kristna grundvärderingar i förskolan m. m. (mom. 24 och
mom. 26 i hemställan) av m 42

21. Allsidighet och objektivitet i förskolan (mom. 27 i hemställan) av

m 43

22. Kvaliteten i barnomsorgen (mom. 28 i hemställan) av c 43

23. Ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal till barnomsorgen
(mom. 29 i hemställan) av m, fp, c 44

24. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 30 i hemställan)
av vpk 44

25. Bidrag till kommunalt utvecklingsarbete (mom. 31 i hemställan)

av m, fp, c 45

26. Medelsanvisningen (mom. 32 i hemställan) av m, fp, c 45

Särskilda yttranden 46

1. Samarbete med kyrkorna (av vpk) 46

2. Ett åtgärdsprogram för rekrytering av personal inom barnomsorgen
(av vpk) 46

gotab Stockholm 1988 14909

48