Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsanvisningar till Allmänna barnbidrag. Bidragsförskott och Särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Utskottet fillstyrker även en lagändring som innebär att flerbarnstillägget från den 1 januari 1989 höjs för fjärde barnet till 190 % av helt barnbidrag och för femte barnet till 240 % av helt barnbidrag mot nuvarande 160 %. De därpå följande barnen får som tidigare 160 % av helt bidrag. Höjningen är avsedd att kompensera familjerna för ändrade bostadsbidragsregler.

I anslutning fill medelsanvisningarna behandlar utskottet ett antal motioner om familjepolitikens allmänna inriktning, rätt till socialbidrag vid vård av egna barn och om olika barnbidragsfrågor.

Bl.a. behandlas ett borgerligt förslag (m, fp, c) om införande av ett skattepliktigt vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år från ett års ålder och upp till skolåldern. Utskottet avstyrker molionsförslaget. Häremot reserverar sig m-, fp- och c-ledamöterna gemensamt.

Även övriga motionsyrkanden avstyrks. Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse. Utskottets m-ledamöler reserverar sig i fråga om en trygghetsgaranti för ensamboende, villkoren för familjer med barn i övre tonåren, rätt till socialbidrag vid vård av egna barn och förslag om höjda barnbidrag. Fp-ledamöterna reserverar sig beträffande förslag om höjda barnbidrag. Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för ett yrkande om indexreglering av barnbidrag och ett yrkande beträffande medelsanvisningen.

Utskottets c-ledamöter avger särskilda yttranden beträffande villkoren för familjer med barn i övre tonåren, rätt till socialbidrag vid vård av egna barn och förslag om höjda barnbidrag.

FEMTE HUVUDTITELN Proposition 1987/88:100 bil. 7

Regeringen har under punkterna C 1, C 4 och C 6 (s. 31-32 och 36-38) föreslagit

(C 1) 1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

1 Riksdagen 1987/88. 12 saml. Nr 12

2. att riksdagen fill Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anvisar ett SoU 1987/88:12 förslagsanslag av 10 140 000 000 kr.,

(C 4) alt riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 900 000 000 kr.,

(C 6) att riksdagen till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 700 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

1987/88:So219 av Lena Öhrsvik och Helge Hagberg (s) vari yrkas alt
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av de ekonomiska villkoren för familjer med
ungdomar i åldern 16-20 år. ... ,

1987/88:So226 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen hos' regeringen begär ett förslag till sådånändring av
socialtjänstlagen att vård av egna barn skall betraktas som jämbördigTmed,
förvärvsarbete. ...

Motiveringen återfinns i motion Sk369.

1987/88:So609 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. alt riksdagen beslutar att barnbidrag skall utgå med 25 % av basbeloppet, saml alt beloppet värdebesländigas genom indexreglering,

2. alt riksdagen beslutar höja barnbidraget med 630 kr. per barn qch år,

3. alt riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anslår , 1 100 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, dvs. 11 240 000 000 kr.

1987/88:So612 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för
allmänt barnbidrag. '

1987/88:So613 av Alf Svensson (c) vari yrkas , ,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av de ensamstående föräldrarnas situation i enlighet med vad i rnotionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vårdlön för barn i förskoleåldern i enlighet vad i motionen anförts, att införas den 1 januari

1989. . , . . , ■

1987/88:So617 av Ann-Cathrine Haglund och Göte Jönsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i den nu gällande 1 § i lagen om allmänna barnbidrag (1947:529) att treårsgränsen kommer att gälla för alla som är anställda av svenska kyrkan, svenska trossamfund eller till sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.

1987/88:So620 av Ulla Tilländer (c) vari,yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående införandet av ett vårdnadsbidrag. ■

1987/88:So631 av Ann-Cathrine Haglund och Margareta Gärd (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en trygghetsgaranti i

syfte att öka tryggheten och valfriheten för särskilt ensamboende vårdnads- SoU 1987/88:12

havare i knappa ekonomiska omständigheter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1987/88:So635 av Cari Bildt m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lag till vårdnadsbidrag samt följdändringar i annan lagstiftning under våren 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:So637 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjda barnbidrag med åtföljande finansiering i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:So642 av Nils Carishamre m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådan ändring av socialtjänstlagen att där klart framgår att vård av egna barn skall betraktas som jämbördigt med förvärvsarbete.

Utskottet

Familjepolitikens allmänna inriktning

Utskottet vill inledningsvis ge en kort redogörelse för den tidigare behandlingen av de familjepolitiska frågorna.

Frågan om en samlad översyn av familjepolitiken aktualiserades av
utskottet hösten 1982.1 sitt betänkande SoU 1982/83:12 (s. 5-6) konstatera
de utskottet att barnfamiljernas ekonomiska situation blivit utomordentligt
svår i en tid med sjunkande reallöner, stigande priser och hyror. Delta hade
hårdast drabbat familjer med låga inkomster och flera barn. De barnfamiljer '
som lever på en enda förvärvsinkomst hade samtidigt fått det allt svårare att
förslärka familjeinkomsten på grund av brislen på arbetstillfällen och
barnomsorgsplatser. Utskottet konstaterade vidare att samhällets stöd till ■

barnfamiljerna ger en splittrad bild och att det är svårt att överblicka effekterna av olika stöd i form av generella och riktade bidrag, malsubventio-ner, föräldraförsäkring, subventioner via skattesystemet m.m. För det fortsatta reformarbetet inom fämiljépolitiken ansåg utskottet att det behövdes en helhetssyn. Olika åtgärder borde samordnas, så att de samlade åtgärderna åstadkommer en ekonomisk utjämning dels mellan olika typer av barnfamiljer, dels mellan barnfamiljer och andra i samhället. Utskottet uttalade vidare att regeringen genom tillsättande av en beredning eller på annat sätt borde låta göra en samlad översyn av fämiljépolitiken. De undersökningar som gjorts av familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommittén borde enligl utskottet kunna bilda utgångspunkt för regeringens överväganden. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört.

I budgetpropositionen 1983/84:100 anförde dåvarande socialministern att han tillsatt en familjeekonomisk beredningsgrupp som skulle väga samman de förslag som olika kommittéer lagt fram. Senare under våren 1984 .presenterades ett regeringsförslag om utökat stöd till barnfamiljerna, bl.a. en barnbidragshöjning om 1 500 kr. per barn och år fr.o.m. den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:150 bil. 2).

I proposition 1985/86:137 framlade regeringen olika förslag till ytterligare SoU 1987/88:12 ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna, bl.a. höjning av det allmänna barnbidraget och därmed även flerbarnstillägget, höjning av det förlängda barnbidraget och av studiebidraget samt höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen. I propositionen anförde statsrådet Lindqvist (s. 3) att barnbidraget är den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna, och att enligt hans mening förbättringarna av familjeslödet även denna gång borde ske främst i form av ökade barnbidrag.

Vid behandlingen av förra årets budgetproposition jämte motioner vidhöll utskottet sin tidigare inställning i fråga om familjepolitikens inriktning (SoU 1986/87:34 s. 8). Utskottet konstaterade att barnbidragets roll som den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna betonades ytterligare genom en höjning av flerbarnstillägget fr.o.m. del fjärde barnet. Utskottet ansåg emellertid att behovet av ett fortsatt översyns- och reformarbete på familjepolitikens område kvarstod. Utgångspunkten bör vara att olika åtgärder skall komplettera varandra så att de fillsammantaget leder lill en rättvis fördelning av samhällets stöd och därmed en utjämning mellan barnfamiljer och icke barnfamiljer samt mellan olika inkomslskikt, anförde utskottet.Utskottet förklarade, liksom många gånger fidigare, att detta arbete måste bedrivas förutsättningslöst och med öppenhet för nya lösningar eller kombinationer av lösningar.

Den höjning av flerbarnstillägget fr.o.m. fjärde barnet som beslutades våren 1987 utgjorde ersättning för en minskning av bostadsbidraget. Syftet med omläggningen var att minska de samlade marginaleffekterna av skatt och bostadsbidrag för de berörda familjerna.

För att ytterligare minska de samlade marginaleftekterna av skatt och bostadsbidrag har i årets budgetproposifion åter föreslagits att delar av den icke bostadsansknutna delen av bostadsbidrag ersätts med flerbarnstillägg. Statsrådet Lindqvist föreslår, såvitt nu är i fråga, att det minskade bostadsbidraget kompenseras genom att flerbarnstillägget höjs så att det fr.o.m. den 1 januari 1989 utgår med 190 % av ett helt barnbidrag för det fjärde barnet och 240 % av helt barnbidrag för det femte barnet. De därpå följande barnen får som tidigare 160 % av helt bidrag. Ändringsförslaget innebär en höjning av flerbarnstillägget med 1 746 kr. per år för familjer med fyra barn och med 6 402 kr. för familjer med fem eller flera barn.

En gemensam treparlimotion (m, fp och c) tar upp frågor om familjepolitikens allmänna inriktning och om det fortsatta familjepolitiska reformarbetet. I motionen läggs fram förslag öm vårdnadsbidrag m.m. Ytterligare några motioner (m och c) tar upp frågor om familjepolitikens inriktning.

I motion So635 av Carl Bildt m.fl. (m, fp och c) föreslås bl.a. att riksdagen skall begära förslag till etl skattepliktigt vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år från ett års ålder fill skolåldern (yrkande 1). Bidraget skall inte påverka bostadsbidragen och inte heller sjukförsäkringsgrundande eller pensionsgrundande inkomst. Däremot skall, enligt förslaget, pensionsår inom ATP räknas för arbete med egna barn i hemmet fram t.o.m. året för barnets skolstart. Det föreslås en avdragsrätt för fakfiska barnomsorgskosl-nader upp lill 15 000 kr. per barn och år. Samtidigt skall statsbidragen till

kommunerna minskas med 12 000 kr. per heltidsplats. Förslaget är avsett att SoU 1987/88:12 genomföras fr.o.m. år 1989. Kostnaden för en sådan reform beräknas fill 8,5 miljarder kronor.

Enligt motioner som behandlas i andra utskott skall reformen finansieras -förutom genom sänkta statsbidrag för barnomsorgen och skatteintäkter på vårdnadsbidragen - genom slopad kompensation till kommunerna för förlorad bolags- och garanfibeskattning och genom sänkning av schablonavdraget under tjänst från 3 000 kr. till 2 000 kr.

I motion So620 av Ulla Tilländer (c) anknyts till de förslag som framförs i
motion So635 (m, fp och c). Motionären framhåller att vårdnadsbidrag och '

utbyggd barnomsorg medger en harmonisk kombination av arbete i hemmet och arbete på arbetsmarknaden. Vad som anförs i mofionen om införandet av vårdnadsbidrag föreslås ges regeringen fill känna (yrkande I).

I motion So613 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen skall begära förslag till vårdlön för familjer med barn i förskoleåldern att införas från den 1 januari 1989 (yrkande 4). Vårdlönen bör enligt motionären vara beskattad och ulgå med 10 % av basbeloppet per månad. Barnomsorgsävgiften skall vara avdragsgill upp lill vårdlönebeloppet. Full vårdlön skall utgå för det första barnet, hälften för följande barn. I samma motion (yrkande 3) hemställs att riksdagen skall begära förslag fill förbättringar av de ensamstående föräldrarnas situation i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionären anser att den vårdlön som föreslås i motionen bör kunna utgå efter särskild prövning fill ensamslående föräldrar med två eller flera barn under 12 år. Full vårdlön bör då komma i fråga för samtliga barn under 12 år. Motionären hävdar även att de ensamslående föräldrarna behöver ordentlig möjlighet att korta ner sin arbetstid samt ett känslomässigt och psykologiskt stöd.

I motion So631 av Ann-Cathrine Haglund och Margareta Gärd (båda m) yrkas alt riksdagen skall begära en utredning om en trygghetsgaranti i syfte att öka tryggheten och valfriheten för särskilt ensamboende vårdnadshavare i knappa ekonomiska omständigheter i enlighet med vad som anförts i motionen. Även denna motion anknyter lill förslagen i ireparlimotionen So635 (m, fp och c). Enligl mofionärerna finns det skäl att särskilt uppmärksamma de ensamboende vårdnadshavarna och deras barn. Vårdnadsbidraget och föräldraförsäkringen bör kunna kompletteras med en rätt till inkomstutfyllnad upp fill en viss minimistandard - en slags trygghelsga-ranti.

Utskottet gör följande överväganden.

Enligl utskottets mening bör samhällets familjepolitik grunda sig på fyra hörnstenar:

- Det ekonomiska slödel-främst barnbidraget och bostadsbidraget-som skall utjämna inkomsterna mellan barnfamiljer och icke barnfamiljer.

- Föräldraförsäkringen som gör det möjligt för både män och kvinnor att vara hemma med barnen när de är små eller när de är sjuka.

- Barnomsorgen - vilken främst är till för barnens bästa men också gör det möjligt för föräldrarna att förvärvsarbeta och gynnsamt påverkar barnens möjlighet lill utveckling.

- En väl utbyggd gemensam sektor med mödra-och barnhälsovård, skola, SoU 1987/88:12 bibliotek, fritidsanläggningar m.m.

Socialutskottet framhöll i sitt betänkande SoU 1982/83:12 att det för det fortsatta reformarbetet inom familjepolitiken därför krävs en helhetssyn. Olika åtgärder bör samordnas, så att de samlade åtgärderna åstadkommer en ekonomisk utjämning mellan olika typer av barnfamiljer och mellan barnfamiljer å ena sidan och andra i samhället å andra sidan, t.ex. familjer utan barn där båda förvärvsarbetar.

Detta mål för samhällets familjepoliiik ligger alltjämt fast. Således är familjen beroende förutom av barnbidrag och barnomsorg också av bostadsbidrag samt tillgång till arbete, arbetslöshetsunderstöd och sjukförsäkring. Karensdagar inom sjukförsäkringen kan för barnfamiljer betyda ett påtagligt inkomstbortfall. Ett slopande av bostadsbidragen skulle t.ex. försämra möjligheterna för barnfamiljer rned låga inkomster att kunna skaffa sig en bra bostad. Skolan och kostnaderna för utbildningen berör familjernas ekonomi i betydande utsträckning. Borttagandet av avdragsrätlen för fackföreningsavgiften skulle höja skatten osv.

Statens direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna uppgår till närmare 25 miljarder kronor, förutom kostnaderna för grundskola och gymnasieutbildning. Till detta kommer statsbidraget till barnomsorgen, som för närvarande beräknas lill 9,8 miljarder kronor. Följande tabell visar statens utgifter för barnbidrag, flerbarnsstöd, bostadsbidrag, föräldraförsäkring, vårdbidrag, bidragsförskott och barnpension (rnilj.kr.).

År	Bnrn-	Boslads-	Föraldra-	Vård-	. Bidrans-	Barn-	Summa
	bidrag	bidrag	lörsäkring	bidrag	förskoit	pension
1980	4 995 ■	2 210	.1 .S.19	.100	815	425	12 284
iys3	6 (188	2 765	, 4 734	375	1257	.559	, 15 778 .
198.S	8 289	2 86.S	6 144	427	1 518	574	19817
1986	8 284	2 74.T	7 215	483	1 680	595	21 002
1987'	10 1 Kl	, 14.S	S 2.5.5	508 ■.	1 745.	616	24 7,19 '
1988'	10 14(1	• 2 740 ■	8 392	570	, 1 850	640 ,	.24 3.'?2

' Bcr.iknai. • '

Som framgår av tabellen har barnbidragen och flerbarnsstödel i det närmaste
fördubblats sedan 1982. ; . ,,

Från den 1 januari 1988 utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg och maximall bostadsbidrag med följande belopp vid olika barnantal:

Anial	Barnbid	lau			Bosladsbid	rag	Summa
barn	Barnbid	lau					Summa
	Kr, per i	ir	Kr, per	man.	Kr, pei år	Kr, per mån.	Kr, per år	Kr, per mån.
1	5 820		485		16 800	1 400 ,	22 620	1 885
-)	11 640		970		21 420	1 785	}7 060	2 755
.•i	20 ."i 7(1		1 698		27 MW	2 275	47 670	.1 97.
4	"ö 1)2		2 959		28 740	.2 .'195 ,	64 242	. 5 .'54
S	(1 6."i4		4 220		.■2 160	2 680	82 794 .	6 900

En familj med hemarbetande make har rätt till reducerad skatt med högst 1 800 kr. och har i de flesta fall bostadsbidrag på grund av familjens låga inkomst.

En familj där båda förvärvsarbetar har ingen motsvarande skattereduk-     ■'~' l"o7/ö8:12
tion. Bostadsbidraget reduceras eller minskas,och barnomsorgsavgifterna
tillkommer. Därigenom har en marginal- eller tröskeleffekt uppstått som
bl.a. kritiserats utifrån åsikten att det inte lönar sig tillräckligt att arbeta.   , .
Enligt utskottets mening skulle förslaget i Ireparlimotionen dramatiskt öka
dessa effekter.                                     , , ,

Många hemarbetande använder också den kommunala barnomsorgen. De har barnen i deltidsgrupper eller i öppen förskola. Den öppna förskolan är avgiftsfri liksom i stor utsträckning,deltidsgrupperna. ,

Under de senaste decennierna har förvärvsfrekvenser) bland kvinnor ökat
starkt i Sverige. Kvinnornas krav på jämställdhet, arbete ochegen försörj
ning har, trots många hinder och ett ibland öppet motstånd, lett till att de i
kraffigt ökad utsträckning deltar i arbetslivet. År 1986 var andelen förvärvs
arbetande kvinnor med barn under sju år ca 85 %. Bland kvinnor med barn i
åldern 7-16 år förvärvsarbetade ca 92 %. .

En fortsalt utbyggnad av, barnomsorgen är därför viktig för att nå , riksdagens fastlagda mål om full behovstäckning senast år 1991 för barn från 1 1/2 års ålder. I årets budgetproposition föreslås således en ökning av , anslaget med 655 milj.kr. Ett införande av vårdnadsbidrag medförbetydan-de risk att riksdagens mål ej kan infrias.

Många föräldrar är i dag hårt pressade av hur de skall få fiden att räcka till mellan arbete, familj och andra intressen. Därför är det angeläget att genomföra en utbyggnad av föräldraförsäkringen, som ger föräldrarna möjlighet att vara hemma längre med barnen när de är små, eller minska sin arbetstid om de så önskar.

I dag ger föräldraförsäkringen möjligheter för föräldrarna alt vara hemma med barnen i 270 dagar med ersättning enligt,sjukpenningnivån - dock lägst med garantibeloppet. Dessutom utgår ersättning enligt garantinivån (för närvarande 60 kr. per dag = 21 900 kr./år) ytterligare 90 dagar.

Del är enligt utskottets mening angeläget, all föräldraförsäkringen snarast byggs ut som ett komplement till beslutet om att alla barn över 18 månader skall ha rätt till barnomsorg.

Målet för utbyggnaden bör vara att föräldraförsäkringen skall omfatta 18 , månader och att ersättningen skall betalas enligt sjukpenningnivån. En utbyggnad av föräldraförsäkringen är viktig för att föräldrar och barn skall få mer lid tillsammans. Det skall gälla alla. Genom att ersättningen betalas ut som föräldrapenning och ger skydd mot inkomstbortfall kan även ensamstående föräldrar och föräldrar med låga inkomster stanna hemma med barnet, eller minska sin arbetstid. Skall valfriheten gälla alla måste föräldrarna ges de ekonomiska förutsättningarna att välja.

Föräldraförsäkringen ger båda föräldrarna möjligheter att vara hemma med barnen. Genom att ersättningen betalas ut på sjukpenningnivå förlorar inte familjen om pappan (ellerden som ljänarmest)är hemma. Föräldrapenningen främjar visionen om ett jämställt samhälle där vi tillsammans tar hand om barnen och delar ansvaret för hemarbetet.

Även de som är hemma tjänar på utbyggd föräldraförsäkring.

Del är viktigt att understryka att alla -r oavsett tidigare inkomst - har rätt till garanlibeloppel.

utskottet vill betona vikten av garantibidragel. Garantibidraget är särskilt SoU 1987/88:12 viktigt för dem som ännu inte hunnit komma in i förvärvslivet, bl.a. studerande eller de som har svårt att få arbete utom hemmet, t.ex. i glesbygden, eller av annan anledning är utan försäkringsgrundande inkomst. Å andra sidan vill utskottet understryka att föräldrapenningen skall grunda sig på inkomstbortfallsprincipen. Det är grundläggande för att föräldrarna skall kunna avstå från förvärvsarbete under barnets första levnadsår.

I familjepolitikens mål ingår också förkortad arbetstid även när barnet lämnat småbarnsåldern. Det är viktigt att främst småbarnsfamiljernas situation beaktas vid framtida arbetstidsförkortning och att småbarnsfamiljerna ges förtursrätt framför andra. Det är viktigt att föräldrarna får tid för sina barn. Barnen har också rätt lill sina föräldrar. En arbetstid på 8 timmar plus restider till och från arbetet och från och till daghemmet är alltför påfrestande för att ge tillräcklig tid för barnen, för fritiden och föräldrarnas samhällsengagemang i organisationer och föreningsliv.

I ireparlimotionen (c, fp, m) föreslås att ett beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr./barn och år (dvs. 41 kr./dag) för barn mellan ett och sju år införs. Vårdnadsbidraget skall inte vara sjukpenning- eller pensionsgrundande. Motionen utgör en kompromiss av tidigare motioner från de olika borgerliga partierna.

Centerpartiet har under flera år krävt att en skattepliktig vårdnadsersättning införs för alla familjer med barn i förskoleåldern och där ersättning enligt föräldraförsäkringen inte utgår. I en första etapp skulle ersättningen byggas ut så att den omfattade barn upp till tre år. Ersättningens belopp skulle bestämmas till 100 kr. över basbeloppet per år.

Folkpartiet har tidigare i motioner krävt alt ett obeskattat vårdnadsbidrag om 4 000 kr. per år och barn för alla barn upp till sex år införs.

Moderata samlingspartiet har tidigare bl.a. för att minska behovet av småbarnsplatserna vid daghemmen föreslagit en obeskattad vårdnadsersält-ning på 12 000 kr. per år för alla barn mellan etl och tre år. En sådan ersättning föreslogs finansierad inom ramen för statsbidraget till den kommunala barnomsorgen.

I en gemensam reservation har dessa partier tidigare sagt sig sträva mot ett vårdnadsbidrag i "någon form". Det nu framlagda förslaget får anses vara ett svar på denna önskan.

1 förslaget ingår också att föräldrar skall tillerkännas ett avdrag för barnomsorgskostnader på högst 15 000 kr. vid beskattningen. Finansieringen av vårdnadsbidraget skall ske genom alt statsbidraget till kommunerna för barnomsorgskostnaderna minskas med 4,3 miljarder kr., vilket anses innebära 12 000 kr. per plats. Resterande del tas in genom beskattningen av vårdnadsbidraget, vilket ger ett netto för staten på 1,1 miljard kronor. En sänkning av schablonavdraget från 3 000 till 2 000 kr. beräknas ge ytterligare 1,3 miljarder kronor i inkomst för staten. Slutligen dras den statliga kompensationen till kommunerna för bolagsbeskattningen och den kommunala garantibeskattningen in. vilket ger staten ytterligare 1,8 miljarder kr. Tillsammans ger detta 8,5 miljarder kr. i ökade inkomster för staten.

Förslaget innebär också att arbetet med att förenkla deklarationen för

beskattning försvåras, eftersom alla mottagare av vårdnadsbidrag i fortsätt- SoU 1987/88:12 ningen måste lämna självdeklaration.

Sammanfattningsvis kan man säga att förslaget leder till ökad byråkrati och rundgång. Först får man ett bidrag, sedan får man dra av kostnaderna. Kommunerna måste höja avgifterna för barnomsorgen väsentligt, eller med omkring 12 000 kr./år. Resterande finansiering av vårdnadsbidraget beräknas medföra att kommunerna får höja skatten med 30 öre eller att barnomsorgskostnaderna ökas ytterligare.

På det borgerliga förslaget lill vårdnadsbidrag tjänar bara en del - inte alla. De som kan tjäna på systemet är familjer där någon är hemma - oftast kvinnan. Familjer där man kan lösa barnomsorgen med t.ex. barnflicka, släkting eller motskift kan också tjäna på det borgerliga systemet. De verkliga förlorarna på förslaget är ensamboende med låg inkomst.

Tröskel-, marginal- och inkomsteffekterna kommer för dem som går ut i förvärvslivet att minska arbetsutbudet och göra det svårare att övergå från hemarbete till förvärvsarbete. Enligt tidigare motivering från folkpartiets sida utgör delta en av de stora nackdelarna för den enskilde. Det lönar sig för litet att arbeta.

Det föreslagna vårdnadsbidraget motverkar jämställdheten mellan föräldrarna, skapar stora marginaleffekter, innebär rundgång och byråkrati samt äventyrar utbyggnaden av barnomsorgen. Det förstärker dessutom orättvisorna och minskar valfriheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de förslag om införande av vårdnadsbidrag som framförs i motionerna So635 (m, fp och c) yrkande 1 och So620 (c) yrkande 1. Av samma skäl avstyrker utskottet motion So613 (c) yrkandena 3 och 4.

Motionsyrkanden motsvarande det nu aktuella i motion So631 (m) om en trygghelsgaranti för ensamboende vårdnadshavare har tidigare flera gånger avstyrkts av utskottet med hänvisning till riksdagsuttalanden om inriktningen av del fortsatta reformarbetet på familjepolitikens område. Utskottet anser inte heller nu att molionsförslaget bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Detta avstyrks således.

I motion So219 av Lena Öhrsvik och Helge Hagberg (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av de ekonomiska villkoren för familjer med ungdomar i åldern 16-20 år. Motionärerna anför att den utvidgade satsningen på gymnasieskolan gör en analys av de ekonomiska villkoren för familjer med ungdomar i gymnasieskolan nödvändig. Studiehjälpens roll kan då bli belyst i förhållande lill de familjepolitiska och sysselsällningspoliliska åtgärderna. Inriktningen bör vara att få underlag för samhällets stödåtgärder för ungdomar i åldern 16-20 år, att åstadkomma en bättre samordning över sektorsgränserna av de totala resurserna samt att få en klarare gränsdragning mellan de olika områdena.

Familjeekonomiska kommittén analyserade i sitt delbetänkande Flerbarnstillägg för familjer med 16-19-åringar (Ds S 1981:12) del familjepolitiska och studiesociala stödet för familjer med 16-19-åringar och familjernas

1 * Riksdagen 1987/88. 12 saml. Nr 12

behov. Kommittén föreslog i betänkandet en utvidgad rätt till flerbarnstill- SoU 1987/88:12 lägg som därefter genomfördes. Kommittén redovisade senare en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska situation och en analys av hur skatte-och bidragssystemet verkar i olika familjetyper i betänkandet Barn kostar (SOU 1983:14). Effekter av olika stöd lill barnfamiljerna har även belysts av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi i Enhetligt barnstöd? (Ds Fi 1983:6).

I sammanhanget kan vidare nämnas att centrala studiestödsnärnnden (CSN) i anslagsframställan för budgetåret 1988/89 förordat en översyn av samhällets stödåtgärder till familjer med ungdomar i åldrarna 16-20 år och därjämte föreslagit en förstärkning av det extra tillägget inom studiehjälpen. Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen bil 10. s. 354 anfört alt han av statsfinansiella skäl inte är beredd att inför budgetåret 1988/89 ansluta sig till CSN:s förslag om förstärkning av de extra filläggen.

Som ovan framgått anser utskottet att behovet av ett fortsalt översyns- och reformarbete på familjepolitikens område kvarstår. En sådan översyn bör naturligen även omfatta de ekonomiska villkoren för familjerna med barn i övre tonåren. Mot bakgrund härav och det utredningsmaterial som föreligger kring stödet till de aktuella familjerna anser utskottet att det inte erfordras något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion So219 (s), som alltså avstyrks.

Vissa barnbidragsfrågor

Två motioner (m) behandlar frågan om kommunernas möjlighet att genom socialbidrag ge ekonomiskt stöd till föräldrar som avstår från förvärvsarbete för all själva vårda sina barn.

I motion So642 av Nils Carlshamre m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall begära skyndsamt förslag lill sådan ändring av socialtjänstlagen att där klart framgår att vård av egna barn ■ skall betraktas som jämbördigt med förvärvsarbete (yrkande 6). Motionärerna anför att av regeringsrättens praxis framgår att inte ens en familj med tre små barn har rätt till kompletterande socialbidrag om inte båda makarna utnyttjar möjligheterna alt arbeta på heltid. Motionärerna kritiserar att en hemarbetande förälder som inte ställt sig i daghems- och arbetslöshetskö skall anses "frivilligt avhålla sig från att arbeta" trots att vederbörande utför ett arbete som på daghem skulle kosta ca 125 000 kr. för två barn och över 180 000 kr. för tre barn. Motionärerna anför att socialbidrag alltid är en nödlösning, men när behov därav trots allt uppslår vård av egna barn bör jämställas med motsvarande förvärvsarbete. Liknande synpunkter framförs i motion So226 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (båda m).

Motioner om rätt till socialbidrag vid vård av egna barn - liksom frågan om
kommunal vårdnadsersättning - har behandlats och avstyrkts vid flera
fidigare tillfällen, senast våren 1987 (bet. SoU 1986/87:34 s. 8f.). Därvid
hänvisades liksom tidigare till vissa uttalanden sorii gjorts av riksdagen i
samband med socialtjänstlagens tillkomst, innehållet i socialstyrelsens
allmänna råd på området, samt slutligen innehållet i regeringsrättens år 1985 10

meddelade dom varigenom domstolen avslog begäran om bistånd i form av SoU 1987/88:12 socialbidrag i del fall plats anvisats inom kommunens barnomsorg och modern därför varit oförhindrad att söka arbete. Vid riksmötet 1984/85 gjorde utskottet i sammanhanget ett uttalande (SoU 18 s. 9), vilket förtjänar att åter citeras.

Utskottet konstaterar för sin del att riksdagens enhälliga uttalanden i samband med socialtjänstlagens tillkomst utgår från synen att den som själv kan försörja sig genom eget arbete inte bör ha rätt till socialbidrag. Utskottet anser detta vara en naturlig utgångspunkt även för bedömningen av sådana fall som motionärerna tar upp. Den som inte har ett arbete bör således i vart fall slå till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet konstaterar all regeringsrättens prejudicerande avgörande går i samma riktning. I den mån del i etl enskilt fall finns särskilda omständigheter som motiverar rätt till bistånd trots att den sökande inte vill ställa sig till arbetsmarknadens förfogande finns möjlighet att efter prövning ändå låta socialbidrag utgå.

Utskottet kan således inte acceptera synsättet all var och en som har barn skall kunna välja att avstå från förvärvsarbete för att - om inkomsterna då inte räcker till - i stället få socialbidrag. I första hand måste den enskilda människan själv la ansvar för sitt liv och efter förmåga försöka försörja sig och sin familj. Socialbidraget bör, som framhölls då socialtjänstlagen antogs, vara en sista resurs för att trygga den enskildes försörjning när andra möjligheter tryter. Utskottet kan inte gå med på all socialbidraget skall användas som ett medel för all förverkliga allmänna familjepolitiska mål, som motionsförslaget syftar till.

Utskottet, som inte finner anledning alt frångå sin tidigare ståndpunkt, avstyrker motionerna So642 (m) yrkande 6 och So226 (m).

I motion So612 av Lena Öhrsvik (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för allmänt barnbidrag. I motionen anförs all barn, som ensamma kommit till Sverige som flykfingar och bosalt sig hos en släkting, inte får barnbidrag eftersom behörig betalningsmottagare saknas. Motionären pekar på riksförsäkringsverkets inställning att en av domstol förordnad god man inte har räll alt uppbära barnbidraget för barnets räkning.

Allmänt barnbidrag utgår dels för barn som är svensk medborgare bosatt i riket, dels för här i riket bosatt barn som inte är svensk medborgare, om det fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket, eller barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket (1 §). Rätten att uppbära barnbidraget tillkcammer enligt 4 § barnets moder eller i vissa fall dess fader. Om barnet slår under gemensam vårdnad tillkommer barnbidraget den förälder barnet varaktigt bor hos. Slår barnet inte under föräldrarnas vårdnad tillkommer barnbidraget den förordnade vårdnadshavaren. De som med socialnämndens tillstånd tagit emot ett utländskt barn i syfte alt adoptera det likställs med föräldrar. I fråga om barn som utan att adoptionssyfte föreligger är placerade i etl annat enskilt hem än vårdnadshavarens gäller all om socialnämnden ombesörjt placeringen barnbidraget på nämndens begäran kan betalas ut till den som fostrar barnet. Har barnet placerats privat får på motsvarande sätt den förälder eller vårdnadshavare

som har rätt alt uppbära barnbidraget begära att del i stället betalas ut lill den 11

som fostrar barnet.

I JO:s ämbetsberättelse för 1979/80 refereras ett ärende med tre utländska SoU 1987/88:12 ungdomar som kommit till Sverige utan adoptionssyfte och utan att ha någon som helst familjerättslig anknytning här. JO påpekade att deras rättsskydd var otillfredsställande och ansåg - i likhet med socialstyrelsen - behov föreligga av en översyn av den lagstiftning som reglerar de utländska barnens familjerättsliga ställning. Ärendet togs upp i ett par riksdagsmotioner, och frågan kom så småningom att anges i de tilläggsdirektiv som år 1982 gavs utredningen om barnens rätt (dir. 1982:25). De tilläggsdifekliv som gavs utredningen hösten 1984 (dir. 1984:34) innehåller ingen ändring på denna punkt. Utredningen om barnens rätt har numera lagts ned. De delar av utredningens uppdrag som inte har slutförts - däribland den aktuella frågan -har förts över till förmynderskapsutredningen (Ju 1984:07, dir. 1987:50).

Förmynderskapsutredningen lämnar i det nyligen redovisade belänkandet Internationella förmynderskapsfrågor (SOU 1987:73) förslag för alt undanröja hinder från internationellt privaträttslig synpunkt mot förordnande av särskild förmyndare för de utländska barnen.

Utskottet behandlade motionsyrkanden liknande del nu aktuella i sitt betänkande SoU 1984/85:18 s. 11-12 och senast i betänkandet SoU 1986/ 87:34 s. 13f. I det förstnämnda betänkandet anförde utskottet bl.a. att en fungerande lösning kunde åstadkommas genom att socialnämnden själv beslutar om barnets placering, varefter barnbidraget på nämndens begäran betalas ut till den som fostrar barnet. Utskottet avstyrkte i sistnämnda betänkande det då aktuella motionsyrkandet och hänvisade bl.a. lill alt frågan om god mans behörighet i fråga om barnbidrag, enligl vad utskottet hade erfarit, skulle tas upp i en kommande proposition angående omyndigförklaring.

Utskottet har nu inhämtat att en ändring av barnbidragsreglerna på den aktuella punkten för närvarande övervägs inom regeringskansliet. Förslag i ämnet kan väntas i den proposition om omyndigförklaring som lämnas i dagarna eller kommer att lämnas i ett senare sammanhang.

Utskottet konstaterar alltså att den i motionen aktualiserade frågan redan bereds inom regeringskansliet. Regeringens förslag bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion So612 (s).

Riksdagen beslutade år 1984 om ändring i 1 § lagen om allmänna barnbidrag varigenom den tidigare treårsgränsen för barnbidrag under vistelse utomlands fr.o.m. år 1985 ersattes med en principiell eltårsgräns (prop. 1984/ 85:39, SoU 6). Om vistelsen är avsedd att vara längre fid än ett år skall alltså barnbidrag inte utgå. För barn lill statligt anställda som utför arbete utomlands gäller ingen lidsbegränsning. För barn till svenska missionärer och präster gäller liksom tidigare en treårsgräns.

I motion So617 av Ann-Cathrine Haglund och Göte Jonsson (båda m) yrkas
att riksdagen skall begära förslag lill sådan ändring i 1 § lagen om allmänna
barnbidrag att treårsgränsen kommer att gälla för alla som är anställda av
svenska kyrkan, svenskt trossamfund eller fill sådant samfund knutet organ
eller av svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. I
mofionen anförs bl.a. att missionsarbete och ideellt biståndsarbete företer
betydande likheter vad gäller såväl arbetsinnehåll som organisalionsbak- 12

grund. Det är därför önskvärt att hkställa olika typer av ideellt biståndsarbe- SoU 1987/88:12 te. De volontärbidrag som administreras av SIDA utjämnar inte de ekonomiska skillnaderna. Mofionärerna anser därför att den fidigare Ireårsgränsen för barnbidrag vid utlandsvistelse bör utsträckas att gälla inte bara barn fill präster och missionärer utan även barn till andra personer anställda av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till ett sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisafion som bedriver biståndsverksamhet.

Frågan om en utsträckt rätt till barnbidrag för de berörda grupperna av svenskar verksamma i utlandet har behandlats i utskottet vid riksmötena 1984/85, 1985/86 och 1986/87.

Utskottet underströk då nuvarande regler infördes att del viktiga var att möjligheterna att bedriva ideellt biståndsarbete inte försämrades. Om detta krav tillgodosågs genom särskilda undantagsregler i lagen om allmänna barnbidrag eller i form av ekonomisk kompensation i annan ordning var enligt ulskoltet mera en praktisk fråga. Bidrag motsvarande barnbidraget utgår från SIDA lill organisationer som sänder ut biståndsarbetare med volontärbidrag i den utsträckning biståndsarbetarna medför barnbidragsbe-rälligade barn (SoU 1984/85:6).

Utskottet har vid tidigare behandling av frågan om barnbidrag vid längre lids utlandsvistelse förutsatt att regeringen följer tillämpningen av reglerna ocb om så skulle visa sig mofiverat tar inifiativ till lämpliga åtgärder.

Vid förra riksmötet hänvisades även till en av riksdagen förordad kartläggning av vilka möjliga åtgärder som kan vidtas för alt förbättra hemvändande utlandsvolontärers sociala skydd (SoU 1986/87:34 s. 16, jfr SfU 1986/87:5, rskr. 47). Socialutskottet - som inte ansåg någon riksdagens åtgärd erforderiig - förutsatte att regeringen vid nämnda kartläggning också beaktar frågan om barnbidrag för de berörda gruppernas barn.

Enligl vad utskottet erfarit pågår en sådan samlad karfiäggning inom regeringskansliet. Saken påkallar därför inte någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker motion So617 (m).

Medelsanvisningen m.m.

Till medelsanvisning för Allmänna barnbidrag har i budgetproposifionen föreslagits ett belopp av 10 140 milj.kr., varvid beaktats den höjning av flerbarnstillägget som samfidigt föreslås (se s. 4).

1 motion So609 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen beslutar att barnbidrag skall ulgå med 25% av basbeloppet samt att beloppet värdebeständigas genom indexreglering (yrkande 1). Mofionärerna hemställer också att riksdagen beslutar höja barnbidraget med 630 kr. per barn och år (yrkande 2). Motionärerna anför all barnbidraget åter urholkals av inflationen och att det därför fordras en höjning med 25% av basbeloppet, dvs. med 630 kr. per år. För att undvika ständiga uppjusteringar i efterhand bör barnbidragets beloppsnivå indexregleras. I samma motion hemställs att riksdagen lill Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anslår 1 100

milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, dvs. totalt 11 240 milj.kr. 13

(yrkande 3).

I motion So637 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas alt riksdagen hos SoU 1987/88:12 regeringen begär förslag till höjda barnbidrag med åtföljande finansiering i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 1). För att kompensera de försämringar som drabbat barnfamiljernas ekonomi under senare år och för att ge en större del av familjestödet i generella former föreslår motionärerna att barnbidraget fr.o.m. den 1, januari 1989 höjs med 540 kr. per är till 6 360 kr. per år; Kostnaden för en sådan reform beräknas till 1 100 milj.kr. Reformen skall finansieras med en sänkning av mjölksubventionerna.

Utskottet har tidigare uttalat att barnbidraget är den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna. Utskottet står fast vid denna åsikt. Propositionsförslaget om höjda flerbarnstillägg som kompensation för minskade bostadsbidrag syftar till alt minska de samlade marginaleffekterna av skatt och bostadsbidrag och ligger väl i linje med utskottets syn på barnbidragen. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag lill ändring av 2a § lagen om allmänna barnbidrag.

Frågan om en allmän höjning av barnbidraget måste emellertid övervägas i ett vidare sammanhang där även ■ andra familjepolitiska åtgärder och slalsfinansiella synpunkter kan vägas in. Utskottet, som utgår från att regeringen beaktar möjligheterna lill barnbidragshöjning när det finns ekonomiskt utrymme för detta, avstyrker därför motion So637 (fp) yrkande

Utskottet har vidare vid flera tidigare tillfällen avstyrkt förslag från vänsterpartiet kommunisterna om indexreglering av barnbidraget, senast i belänkande SoU 1985/86:28 s., 17. Utskottet hänvisade därvid fill fidigare betänkande vari bl.a. anfördes att en indexreglering av barnbidraget skulle minska möjligheterna till en förutsättningslös prövning av på vilket sätt stödet till barnfamiljerna bör utformas för att nå de mest behövande (SoU 1983/84:35 s. 13). Utskottet vidhåller sin inställning i denna fråga. Med hänvisning härtill och till det av utskottet anförda i fråga om barnbidragshöjning avstyrker utskottet motion So609 (vpk) yrkandena 1 och 2.

Som en följd av ulskottets ställningstaganden tillstyrker utskottet även den i propositionen föreslagna medelsanvisningen lill Allmänna barnbidrag och avstyrker motion So609 (vpk) yrkande 3.

Utskottet tillstyrker även de i propositionen föreslagna medelsanvisningarna till Bidragsförskott och Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. belräffande införande av vårdnadsbidrag att riksdagen avslår motion 1987/88:So613 yrkandena 3 och 4, motion 1987/88:So635 yrkande 1 och mofion 1987/88:So620 yrkande 1,

2: beträffande utredning om en trygghetsgaranti att riksdagen avslår motion 1987/88:So631,

3. beträffande familjer med barn i övre tonåren att riksdagen avslår mofion 1987/88:So219,

4. beträffande rätt lill socialbidrag vid vård av egna barn °'- 1987/00:12 att riksdagen avslår motion 1987/88:So642 yrkande 6 och motion 1987/88:So226,

5. beträffande barnbidrag för vissa utländska barn alt riksdagen avslår motion 1987/88:So612,

6. beträffande barnbidrag vid längre tids utiandsvistelse att riksdagen avslår motion 1987/88 :So617,

7. beträffande flerbarnstilläggets storlek

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

8. beträffande förslag om höjda barnbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88 :So637 yrkande 1,

9. beträffande indexreglering av barnbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:So609 yrkandena 1 och 2,

10. beträffande medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag

all riksdagen med avslag på motion 1987/88;So609 yrkande 3 till /t//wfln«a/arnfcfWrag för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 10 140 000 000 kr.,

11. beträffande medelsanvisningen till Bidragsförskott

att riksdagen'till B/dragi/örioH för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 900 000 000 kr.,

12. beträffande medelsanvisningen till Särskilt bidrag för vissa
adoptivbarn

att riksdagen till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 700 000 kr.

Slockholm den 15 mars 1988 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m), Ulla Tilländer (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Per Arne Agiert (fp), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Erik Janson (s), Claes Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

Reservationer

1. Införande av vårdnadsbidrag (morri 1. i hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Ulla Tilländer (c), Blenda
Littmarck (m), Per Arne Agiert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m)
anser 15

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt SoU 1987/88:12 utskottets" och på s. 9 slutar med "So 613 (c) yrkandena 3 och 4" bort ha följande lydelse:

Familjepolitiken skall göra det lättare för föräldrarna att bära sitt ansvar för barnens uppfostran och utveckling.

Barn har olika behov. Föräldrar har olika önskemål. Familjepolitiken måste därför ge alla familjer möjligheteratt ordna den barnomsorg som passar dem bäst men inte föreskriva hur möjligheterna skall utnyttjas. Båda föräldrarna måste ha reella möjligheter att kombinera förvärvsarbete.och föräldraskap och också i praktiken dela sitt gemensamma ansvar för barnen. Familjepolitiken skall främja både valfrihet och jämställdhet.mellan kvinnor och män.

Under de borgerliga regeringsåren logs en rad viktiga initiativ i detta syfte:

- En rätt till ledighet för vård av barn infördes. Föräldrar fick härigenom möjlighet att förkorta sin arbetstid till normalt sex limmar per dag. Föräldrar med barn under ett och ett halvt år gavs vidare rätt till hel tjänstledighet från arbetet.

- Föräldraförsäkringen byggdes ut från sju till tolv månader, varav de första nio ersätts enligt inkomstbortfallsprincipen och de tre sista med ett garantibelopp.

- Barnbidraget höjdes från 1 800 kr. till 3 000 kr. per barn.

- Ett flerbarnstdlägg infördes.

- Allmän föräldrautbildning i samband med barnets födelse genomfördes, och rätt till ledighet från arbetet för sådan utbildning infördes.

- Män fick rätt till tio dagars ledighet / samband med barns födelse.

- Rätten till ersättning och ledighet vid barns sjukdom utsträcktes till 60 dagar per barn och år.

- Aga av barn förbjöds i lag.

- Genom en fortsatt utbyggnad av den kommunala barnomsorgen fördubblades antalet daghemsplatser från 81 100 år 1976 till 163 500 år 1982. Samtidigt ökade antalet platser för förskolebarn i familjedaghem från 59 200 till 97 000.

- Genom en kraftfull satsning på omsorgen av skolbarn i åldern 7-12 år ökades antalet platser i fritidshem och familjedaghem från 50 000 år 1976 fill 104 400 år 1982.

- Rätt till ATP-år för vård av egna barn infördes.

De åtgärder som vidtagits sedan regeringsskiftet 1982 vittnar om etl försvagat intresse för familjepolitiken och en snävare syn på andra former av barnomsorg än heltidstillsyn i kommunala daghem.

Valfriheten för småbarnsfamiljerna är idag starkt begränsad. För flertalet
familjer är del svårt att klara sig på en lön. Möjligheten för den som så önskar
att stanna hemma och själv ta hand om sina barn är därmed liten. I de fall
båda föräldrarna eller en ensamförälder förvärvsarbetar krävs att någon
form av barnomsorg ordnas. Den nuvarande politiken går ut på att detta i
första hand skall ordnas inom ramen för kommunala daghem eller familje
daghem. Reglerna för statsbidrag till barnomsorgen är så utformade att vissa 16

alternativ i praktiken är uteslutna. Statsbidragen prioriterar dessutom de SoU 1987/88:12 kommunala daghemmen framför andra bidragsberättigade omsorgsformer.

Samtidigt som således vissa föräldrar tvingas anlita sådana barnomsorgsformer som de inte själva skulle valt, får andra föräldrar stå i kö därför att daghems- och familjedaghemsplatserna inte räcker till. Få har ekonomisk möjlighet att själva ordna någon alternativ omsorgsform. Kostnaden för icke subventionerade daghem eller icke subventionerade familjedaghem blir för de flesta oöverstiglig. Valfrihet har främst de verkligt förmögna föräldrarna.

Familjernas situation och förutsättningar varierar starkt. Många barn växer upp i splittrade familjer och med endast en vuxen. De sociala strukturerna har de senaste decennierna starkt förändrats dels som följd av höjd förvärvsfrekvens, dels på grund av stor rörlighet på arbetsmarknaden.

Den socialdemokratiska familjepolitiken bygger på en ensidig föreställning om familjernas situation och prioriteringar.Delta har kommit att innebära att för ca 40 % av alla förskolebarn över 1 år utgår inget ekonomiskt stöd till barnomsorgen. Skillnaderna mellan olika kommuner och landsdelar är dramatiska. Särskilt missgynnad är den utpräglade glesbygden.

Det är därför följdriktigt att det offentliga stöd som i dag utgår inte ger föräldrarna någon egentlig frihet att välja mellan olika alternativ. De flesta föräldrar är helt hänvisade till det alternativ kommunen erbjuder, om något sådant alls finns.

I åldrarna 1-7 år (efter föräldraförsäkringens tolv månader och före skolstart) finns i dag ca 560 000 barn. För ca 352 000 ordnas enligt budgetpropositionen barnomsorgen genom kommunala daghem eller familjedaghem. Ca 70 000 barn har sin omsorg utanför hemmet ordnad på annat sätt (privat dagmamma, släkting osv). Resterande finns hemma hos föräldrarna.

Förvärvsfrekvensen för småbarnsföräldrar är hög. Av fäderna förvärvsarbetar eller studerar 96 %. Motsvarande siffra för mödrarna är 86%, varav ca hälften arbetar deltid.

Stora resurser anvisas till den kommunala barnomsorgen. Statsbidragen är enligt budgetpropositionen och socialstyrelsens anslagsframställning ca 8 600 milj.kr. (bidrag till fritidshem oräknat). Kommunerna bidrog med ett ungefär lika stort belopp. Ändå är bristerna i många fall påtagliga. De tar sig uttryck bl.a. i köer och hög personalomsättning.

Utskottet anser att barnens situation skall slå i centrum för fämiljépolitiken. De förslag som framförs i motion So635 (m, fp, c) och övriga här aktuella motioner syftar till en förändring av familjepolitiken så att den bättre kan tillgodose barnfamiljernas önskemål. Även efter en reform av del slag som här föreslås kvarstår angelägna behov. De får tillgodoses i den takt den ekonomiska utvecklingen medger.

Förslagen syftar till att tillgodose högt ställda mål för barnen, föräldrarna och för familjerna som helhet och vill främja följande delmål:

Ökad valfrihet

De förslag motionärerna framlägger är inriktade i första hand på att skapa
ökad valfrihet för småbarnsföräldrar.
Om varje barnfamilj får möjlighet alt lösa barnomsorgen på det sätt den 17

själv önskar skapas större trygghet. Därförbör en större del av de resurser SoU 1987/88:12

som ställs till förfogande för barnomsorg disponeras av föräldrarna själva.

Det förutsätter också att olika alternativ finns tillgängliga. Målet om full

behovstäckning inom barnomsorgen senast 1991 står fast. Det innebär att

den som vill ha barnomsorg utanför hemmet skall kunna få det senast detta

år.

Mer tid för barnen

Barn och föräldrar behöver mer tid för varandra. Inte minst gäller detta i områden där föräldrarnas arbetsresor är långa och tidskrävande. Den egna familjen måste vara det centrala i barnets liv. Föräldrarna måste ha inte bara lagstöd utan också ekonomiskt utrymme för att kunna korta sin arbetstid så att förvärvsarbete kan förenas med ett gott föräldraskap. Särskilt utsatta i detta sammanhangär de ensamstående föräldrarna och deras barn.

Rättvisa villkor för alla delar av landet

Familjepolitiken måste utformas så att de offentliga resursinsatserna för

barnomsorgen fördelas rättvist mellan alla delar av vårt land. Dagens

bidragssystem, som missgynnar kommuner i glesbygd och kommuner med

låg skattekraft och gynnar storstadskommuner med hög skattekraft, måste

förändras.

Utskottet vill framhålla att en politik i linje med de angivna målsättningarna förutsätter att insatserna sker på flera olika områden. '

- Ett beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år införs
för alla barn mellan 1 och 7 år. I princip utgår bidraget under den lid
föräldraförsäkring för vederbörande barn inte utgår och fram lill skol
start.

Den tekniska samordningen mellan vårdnadsbidrag och vissa särskilda fall inom t.ex. föräldraförsäkringen får lösas vid utformningen av detaljbestämmelserna. Det gäller t.ex. situationen efter den 9:e månaden då föräldraförsäkringen ersätter enligt garantibelopp. En tänkbar lösning för denna period är att vårdnadsbidrag utbetalas fr.o.m. tionde månaden, varvid garanlibeloppel i föräldraförsäkringen reduceras;

Vårdnadsbidraget påverkar inte bostadsbidragen och inte heller sjukförsäkringsgrundande eller pensionsgrundande inkomst.

Vårdnadsbidrag utgår samtidigt med vårdbidrag för handikappat barn.

- Avdragsrätt införs för styrkta barnomsorgskostnader upp till 15 000 kr.
per barn och år.

Avdragsrätlen tillkommer den som uppbär vårdnadsbidrag. Avdrag medges för kostnader oberoende av omsorgens tid och form. Den som på grund av kostnader för barnomsorg räknar med att kunna utnyttja avdragsrätlen kan genom anmälan slippa preliminärskatteavdrag på motsvarande belopp.

- Statsbidragen till kommunerna för barnomsorgen minskas med motsvarande 12 000 kr. per helfidsplals.

- Pensionsår inom ATP räknas för arbete med egna barn i hemmet fram lill och med året för barnels skolstart.

Enligt utskottets mening förstärks valfriheten genom att föräldrarna själva SoU 1987/88:12 disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av barnomsorg. Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala nuvarande barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare, eller för att utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata lösningar etc. Det ger också ökade möjligheter, särskilt för flerbarnsföräldrarna, att ägna mer tid åt omvårdnaden av de egna barnen.

En ökad valfrihet ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar.

Vårdnadsbidragel ger småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid för barnen. Utskottet förutsätter att kommunerna - i den utsträckning det efterfrågas - ställer halvtids- eller deltidsplatser till förfogande och differentierar avgifterna med hänsyn till delta. I många kommuner innebår del ett behov av fler sådana platser.

Genom avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader ges familjerna ökad ekonomisk möjlighet att lösa barnomsorgen genom t ex privata familjedaghem eller anställd barnvårdare. När deras inkomster tas upp till beskattning och påförs sociala avgifter tillförsäkras de samma sociala skydd och trygghet som andra inkomsttagare. Härigenom skapas förutsättningar för att eliminera en svart sektor i ekonomin.

Avslutningsvis vill utskottet beröra några av de invändningar som har riktats mot förslaget i motion So635 (ni, fp, c).

En invändning går ut på alt förslaget skulle motyerka ett uppnående av full efterfrågetäckning inom barnomsorgen senast 1991. Minskningen av statsbidragen till kommunerna skulle enligt denna kritik leda till en dämpad utbyggnad av barnomsorgen. Personalbristen skulle också kunna förvärras av att färre ungdomar sökte sig till barnomsorgen.

Utskottet kan inte dela denna bedömning. Den modell som förordas i motionen borde tvärtom främja en harmonisk och mångsidig utveckling av barnomsorgen. De statsbidrag som kommunerna går miste om genom indragningen av 12.000 kr. per barn i hellidsomsorg återkommer ju till barnomsorgen i form av avgifter. Samtidigt uppmuntras nya och alternativa lösningar. Den ökade mångfalden kommer med stor sannolikhet att underlätta rekryteringen till barnomsorgen. Enligt utskottets mening kommer det nya systemet alt underlätta ett uppnående av det mål avseende full efterfrågetäckning som riksdagen har uppställt.

En annan invändning går ut på att del nya systemet är fördelningspolitiskt orättfärdigt. Hemarbetande kvinnor samt familjer som kan lösa barnomsorgsproblemen med t ex en barnflicka, en släkting eller motskift skulle tjäna på vårdnadsbidragel, medan andra grupper skulle förlora.

Ett sådant påstående är inte heller riktigt. Enligl utskottets mening är del
nödvändigt alt se utfallet av det föreslagna systemet mot bakgrund av de
regler som gäller idag. Samhällets stöd har hittills i stor utsträckning
koncentrerats på de familjer som utnyttjar den offentligt finansierade g

barnomsorgen. Mot denna bakgrund framstår den föreslagna reformen som SoU 1987/88:12

etl steg mot en ökad rättvisa och jämlikhet mellan olika grupper av

föräldrar.

En tredje invändning gäller risken för en skärpning av de tröskel- och marginaleffekter som redan idag finns inbyggda i det kombinerade skatte-och förmånssystemet. Utskottet är medvetet om att en sådan skärpning kan komma att ske för vissa grupper, särskilt flerbarnsföräldrar. Detta är emellertid svårt att undvika i en reform som syftar till att stärka barnfamiljernas ställning och skapa ökad valfrihet. Utskottet vill erinra om att tröskelef-fekler uppkommer även vid övergång från föräldrapenning till förvärvsarbete. Den som övergår från föräldraledighet med 90 % inkomstkompensation till förvärvsarbete i kombination med barnomsorgsavgifier torde således i de flesta fall drabbas av en tröskeleffekt på över 100 %.

Enligt utskottets mening finns det starka skäl att uppmärksamma problemet med tröskel- och marginaleffekter och i möjligaste mån söka dämpa dessa effekter. Detta kan ske på flera olika sätt. Så är t.ex. en sänkning av marginalskatterna av stor betydelse. Viktigt är också att barnomsorgstaxorna utformas så all de inte skärper tröskel- och marginaleffekterna. För flerbarnsfamiljerna är det angeläget att syskonrabatter medges.

En fjärde synpunkt som anlagts på den föreslagna modellen är att den skulle leda till ökad byråkrati. Bl.a. skulle arbetet med att förenkla deklarationen för beskattning försvåras genom att flera i framtiden skulle nödgas lämna självdeklarafion. Utskottet kan för sin del inte fillmäta denna invändning någon större vikt. Det stora flertalet föräldrar är redan idag deklaranter. Någon inskränkning av antalet skattskyldiga som kan lämna förenklad självdeklaration behöver inte befaras.

Sammanfattningsvis kommer motionärernas förslag enligl utskottets mening att leda till betydande fördelar för barnfamiljerna. Genom ökade ekonomiska resurser får de större möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar välja den form av barnomsorg som de finner bäst. Härigenom förbättras barnens villkor i det svenska samhället samtidigt som det i småbarnsfamiljerna blir lättare att förena föräldraskap med förvärvsarbete och personlig utveckling.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget om införande av ett vårdnadsbidrag. Den i motion So635 föreslagna modellen bör genomföras i ett steg fr.o.m. 1 januari 1989.

Regeringen bör därför under våren 1988 återkomma till riksdagen med förslag om lag lill vårdnadsbidrag samt följdändringar i annan lagstiftning i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört bör med bifall lill motion So635 (m, fp, c) yrkande 1 och med anledning av motion So620 (c) yrkande 1 ges regeringen till känna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion So613 (c) yrkandena 3 och 4.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. belräffande införande av vårdnadsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1987/88:So635 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:So620 yrkande 1 samt med avslag på motion 1987/88:So613 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utredning om en trygghetsgaranti (mom. 2 i hemställan) 1987/88:12

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Mofionsyr kanden motsvarande" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiels förslag om skatt efter försörjningsbörda med ett grundavdrag för varje barn, vårdnadsbidrag, avdragsrätt för styrkta barnlillsynskostnader, ett högre garantibelopp i föräldraförsäkringen och ett neutralt och likvärdigt stöd till enskild och kommunal barnomsorg i olika former, skulle avsevärt förbättra den ekonomiska situationen och valfriheten för barnfamiljerna, såväl familjer med sammanboende som med ensamboende vårdnadshavare.

Del finns anledning all överväga en utfyllnad för ensamboende med barn som en komplettering till de nämnda reformförslagen. Detta bör regeringen med anledning av motion So631 (m) ges till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. belräffande utredning om en trygghetsgaranti alt riksdagen med anledning av motion 1987/88:So631 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Familjer med barn i övre tonåren (motiveringen till mom. 3 i
hemställan)

Göle Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser '

att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Som ovan" och slutar med "alltså avstyrks" bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiets förslag om skatt efter försörjningsbörda med ett grundavdrag på 15 000 kr. för varje barn upp fill 18 års ålder skulle avsevärt förbättra den ekonomiska situafionen för barnfamiljerna. Vidare föreslås grundavdrag för barn få göras för hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. Om dessa förslag genomförs finns inte behov av någon översyn i enlighet med motion So219 (s), som avstyrks.

4. Rätt till socialbidrag vid vård av egna barn (mom. 4 i
hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

dels all det avsnitt i, utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Motioner om rätt" och slutar på s. 11 med "och So226 (m)" bort ha följande lydelse:

Socialbidragen skall utgöra ett sista skyddsnät när ekonomin inte räcker till för att möjliggöra en skälig levnadsnivå. Vad barnfamiljerna beträffar är erfarenheten av socialtjänstlagen att socialnämnderna vägrar alt betala ut socialbidrag åt familjer där en förälder frivilligt tar hand om barnen.

Regeringsrätten har med tre röster mot två beslutat att socialtjänstlagens
stadgande om bistånd inte ger en småbarnsförälder räll alt uppbära 21

socialbidrag för alt själv kunna ta hand om sina barn. I det avgjorda ärendet SoU 1987/88:12 lösgjordes i stället två daghemsplatser med förtur, platser som familjen inte ville ha och som skulle förlänga väntetiden ytterligare för andra föräldrar som verkligen önskar daghemsplats för sina barn.

I den gamla socialhjälpslagen berättigade vård av små barn till obligatorisk socialhjälp. En överenskommelse mellan kommunerna gav rätt till socialbidrag om familjerna hade.minst ett barn under fyra år eller två barn under skolåldern. Så ej med den nya lagen, trots dess stolla portalparagraf: Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

Enhemarbelandeföräldersominteslällt sig i daghems-och arbetslöshets- :
kö, anses således "frivilligt avhålla sig från att arbeta", trots att vederböran
de utför etl arbete som på daghem skulle kosta ca 125 000 kr. för två barn och ■
över 180 000 kr. för tre barn. .

Socialbidrag är naturligtvis alltid en nödlösning som så långt möjligt skall undvikas genom ett skattesystem som tar hänsyn till försörjningsbördan m.m. När behov av socialbidrag trots allt uppslår bör egen vård av barn jämställas med motsvarande förvärvsarbete.

Socialtjänstlagen måste därför ändras så att det klart framgår att vård av egna småbarn betraktas som jämbördigt med motsvarande förvärvsarbete.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna So642 (ni) yrkande 6 och So226 (m) ges regeringen lill känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande rätt till socialbidrag vid vård av egna barn att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So226 och motion 1987/88:So642 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad uiskottei anfört,

5. Barnbidrag vid längre tids Utlandsvistelse (mom. 6 i hemställan)

Daniel Tarschys (fp), Göle Jonsson (m), Ulla Tilländer (c), Blenda . Littmarck (m), Per Arne Agiert (fp), Rosa Östh (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Vid förra" och slutar med "motion So617 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan ansluta sig lill de synpunkter som anförs i motionen. Vid sin
behandling av samma fråga våren 1984 uttalade utskottet all regeringen
borde pröva och ta hänsyn till vad som anförts i de då aktuella motionerna i
fråga om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare m.fl. Ett
viktigt skäl för detta ställningstagande var önskemålet om att inte försvåra
möjligheterna alt bedriva ideellt biståndsarbete i utvecklingsländer. Utskot
tet har alltjämt samma uppfattning. Nuvarande undantag för missionärer och
präster är étt steg i denna riktning, men otillräckligt med hänsyn till att detta
begrepp inte täcker alla anställda hos trossamfund och därtill knutna organ
och till all även andra ideella organisationer än religiösa sådana bedriver
biståndsarbete. De av SIDA administrerade volontärbidragen eliminerar 22

inte de ekonomiska skillnader som delta skapar. SoU 1987/88:12

Utskottet förordar mot bakgrund av det anförda en ändrad lydelse av 1 § tredje stycket lagen om allmänna barnbidrag. Utskottels förslag innebär att en ettårsgräns gäller som huvudregel men att undantag såvitt nu är i fråga görs för viss ideellt inriktad verksamhet. Utskottet föreslår att undantaget avgränsas så att det omfattar barn till personer som är anställda av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller lill ett sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. Utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket i samråd med SIDA till ledning för försäkringskassorna upprättar en förteckning över ideella organisationer som har en uppbyggnad och fungerande biståndsverksamhet; Utskottet anser alltså att för här nämnda fall barnbidrag liksom tidigare bör kunna utgå under utlandsvistelser som inte avses vara längre än tre år.

Regeringen bör framlägga förslag i enlighet med vad utskottet nu anfört. Delta bör riksdagen med anledning av motion So617 (m) ge regeringen till känna.

dels alt utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So617 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Förslag om höjda barnbidrag (mom. 8 i hemställan)

Daniel Tarschys och Per Arne Agiert (båda fp) anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Frågan om" och slutar med "So637 (fp) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Barnbidragen utgår med samma belopp oavsett föräldrarnas inkomster. Barnbidraget är sålunda etl allmänt konsumtionsstöd och medverkar därmed fill en jämnare inkomstfördelning mellan familjer med resp. utan barn.

För att kompensera de försämringar som drabbat barnfamiljernas ekono- , mi under senare år och för att ge en större del av familjeslödet i generella. former, bör en ytterligare uppräkning av barnbidraget genomföras. En förbättring av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna bör genomföras i flera steg. Fr.o.m. den 1 januari 1989 bör barnbidraget höjas med 540 kr. per år till 6 360 kr. per år, vilket ger etl totalt barnbidrag på 530 kr. per månad samt en motsvarande justering även av flerbarnstilläggen. Kostnaden för denna höjning kan beräknas till 1 100 milj.kr. Den bör finansieras med en sänkning av mjölksubvenfionerna med motsvarande summa.

Regeringen bör framlägga förslag för riksdagen i enlighet med vad utskottet nu anfört. Detta bör med anledning av motion So637 (fp) yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande förslag om höjda barnbidrag att riksdagen med anledning av mofion 1987/88:So637 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Förslagom höjda barnbidrag (motiveringen till mom. 8i SoU 1987/88:12
hemställan)

Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Karin Falkmer (alla m) anser

att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Frågan om" och slutar med "So637 (fp) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Trots höjda barnbidrag har genom kraftigt höjda skatter de ekonomiska svårigheterna ökat för det stora flertalet barnfamiljer.

Som utföriigt motiveras i motion Sk470 (m) måste inkomstbeskattningen i stället ta hänsyn till försörjningsbörda genom grundavdrag för barn vid den kommunala beskattningen. Del skulle förenklat uttryckt innebära alt det skattefria grundbeloppet i ett hushåll växer med familjens storlek, vilket är särskilt viktigt i alla de hushåll som inte kan låta barnen få kapitalinkomster och den vägen begränsa skatten på den samlade familjeinkomsten.

Den som har så låga inkomster och/eller så många barn att grundavdragen inte kan utnyttjas fullt ut kompenseras genom "negativ skatt". Detta innebär alt ett belopp motsvarande värdet av den inte utnyttjade delen av grundavdraget i stället utbetalas kontant. Grundavdrag för barn får också göras för hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd.

I tabell nedan redovisas förändringarna av den disponibla inkomsten vid införande av ett grundavdrag för barn. Som framgår av tabellen leder förslaget till att skatten sänks mest för de familjer som har flera barn.

,________________ 1989_____ 1990_____ 1991 1992_____

Familj med 1 barn -t- 750 -(-2 250 -I- 3 750 -I- 4 500

" 2 " -t- I 500 4- 4 500 -I- 7 500 +9 000

"3 ■• -1-2 250 -(-6 750 4-11250 -1-13 500

4 •■ -1-3 000 -(-9 000 4-15 000 -1-18 000

Utskottet anser att de problem som motionärerna pekar på skulle lösas genom införande av en sådan reformerad familjebeskatlning som föreslås i mofion Sk470 (m). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion So637 (fp) yrkande 1.

8. Indexreglering av barnbidrag (mom. 9 i hemställan)

Inga Lantz (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottels yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet har vidare" och slutar med "So609 (vpk) yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

Barnbidraget uppgår i dag till 5 820 kr. per barn och år (flerbarnsbidraget oräknat), vilket innebär att det ånyo urholkals i värde. För att nå upp till den nivå som gällde vid senaste höjningen måste barnbidraget höjas med 630 kr. per barn och år. Ett barnbidrag på 6 450 kr. per barn och år motsvarar nämligen 25 % av basbeloppet.

Vpk har sedan många år föreslagit att barnbidraget bör ulgå med den
summa som motsvarar 25 % av basbeloppet. Vpk har också föreslagit all 24

barnbidraget indexregleras på denna nivå. SoU iyö7/öö.lz

Utskottet delar uppfattningen i mofion So609 (vpk) att barnbidraget nu bör indexregleras. Detsamma gäller det förlängda barnbidraget. Det kan inte vara rimligt alt varje nödvändig barnbidragshöjning skall behöva föregås av en så ingående och långsam process som en prövning av regering och riksdag innebär. Enligt utskottets mening bör barnbidraget läggas fast vid nivån 25 % av basbeloppet.

Riksdagen bör besluta om en sådan indexreglering redan nu med anledning av motion So609 (vpk) yrkande 1. Härigenom tillgodoses även yrkande 2 i samma motion.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. belräffande indexreglering av barnbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:So609 yrkandena 1 och 2 antar det i Bilaga 2 som Reservantens förslag upptagna och betecknade förslaget lill lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

9. Medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag (mom. 10 i hemställan)

Under förutsättning av bifall till reservation nr 8

Inga Lantz (vpk) anser

dels all det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Som en följd" och slutar med "So609 (vpk) yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets ställningstaganden tillstyrker utskottet den i motion So609 (vpk) yrkande 3 föreslagna medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall fill motion 1987/88:So609 yrkande 3 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1988/89 anvisar etl förslagsanslag av 11 240 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Familjer med barn i övre tonåren

Ulla Tilländer och Rosa Östh (båda c) anför:

Centerpartiet föreslår en rad åtgärder av stor betydelse för familjer med tonåringar. Särskilt kan nämnas ett förslag om sänkt mervärdeskatt på mat. Även en marginalskattesänkning för de vanligaste inkomstlägena föreslås. Viktigt i sammanhanget är också förslaget om höjning av studiemedlen. Centerpartiet motsätter sig en sänkning av mjölksubventionerna. En sådan sänkning leder till höjda mjölkpriser, vilket skulle vara negativt för barnfamiljerna.

Iproposition 1987/88:100 Bil. 7 framlagt lagförslag SoU 1987/88:12

Bilaga 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2'a § lägen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslägen lydelse

2 a §2

Flerbarnsfillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn söm avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget   motsvarar   ett        Flerbarnstillägg lämnas med be- .■
halvt barnbidrag om barnens antal    lopp som motsvarar
uppgår tdl tre och ökas rned etthund-        1. ett halvt barnbidrag/ör det _
rasextio procent av ett helt barnbi-     tredje barnet,
drag för varje ytterligare barn. 2. etthundranittio procent av ett

helt barnbidrag för det fjärde barnet,

3. tvåhundrafyrtio procent av ett heh barnbidrag för det femte barnet,

4. etthundrasexfio procent av ett helt barnbidrag för det sjätte barnet och varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan upp-, bär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnsfillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnsfillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1973:449. Senaste lydelse 1987:548.

Innehållsförteckning SoU 1987/88:12

Sammanfattning................................................ 1

Propositionen.................................................... 1

Mofioner........................................................... 2

Utskottet......................................................... 3

Familjepolitikens allmänna inriktning....................... 3

Vissa barnbidragsfrågor....................................... 10

Medelsanvisningen m.m....................................... 13

Hemställan........................................................ 14

Reservationer............................................ .... 15

1. Införande av vårdnadsbidrag (mom. Ii hemställan) avm, fp, c 15

2. Utredning om en trygghelsgaranti (mom. 2 i hemställan) av m 21

3. Familjer med barn i övre tonåren (mofiveringen till mom. 3 i hemställan) av m :.' 21

4. Rätt lill socialbidrag vid vård av egna barn (mom. 4 i hemställan) av

m .................................................................. 21

5. Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse (mom. 6 i hemställan) av

m, fp, c........................................................... .... 22

6. Förslagomhöjdabarnbidrag(mom.8ihemställan)avfp.. .... 23

7. Förslag om höjda barnbidrag (motiveringen till mom. 8 i hemställan) av m 24

8. Indexreglering av barnbidrag (mom. 9 i hemställan) av vpk 24

9. Medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag (mom. 10 i hemställan) av vpk 25

Särskilda yttranden............................................ 25

1.................................................................... Familjer med barn i övre tonåren (av c) 25

2. Rätt till socialbidrag vid vård av egna barn (av c).. 26

3. Höjda barnbidrag (av c).................................... 26

Bilaga 1:1 propositionen framlagt lagförslag............. .... 27

Bilaga 2:1 reservation nr 8 framlagt lagförslag.......... .... 28