Skatteutskottets betänkande
1987/88:1

omtulltaxelagm. m. (prop. 1986/87:102 delvis)

SkU

1987/88:1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1986/87:102 om tulltaxelag
m.m. jämte motioner utom såvitt avser frågan om tullskyddet för
tomater. Den frågan behandlade utskottet i våras (SkU 1986/87:53, rskr.
365). Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Vid betänkandet har fogats 10 reservationer.

Propositionen

Regeringen (utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:102 -såvitt nu är i fråga - att riksdagen godkänner förslagen till överenskommelser
med Canada och USA beträffande vissa bindningar i det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) och antar ett vid propositionen fogat förslag till
tulltaxelag. Dessutom bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredraganden har anfört beträffande omförhandlingar i GATT av Sveriges
tullbindningar för äpple- och päronsaft.

Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag med tulltaxa, benämnd
tulltaxelag. Den nya lagen, som är avsedd att ersätta 1977 års lag med
tulltaxa, är utarbetad på grundval av en internationell konvention rörande ett
system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized
System, HS-konventionen). Sveriges anslutning till konventionen har godkänts
av riksdagen (prop. 1986/87:53, SkU 13, rskr. 32).

Förslaget till tulltaxelag innebär ändringar av i huvudsak teknisk art,
föranledda dels av nomenklaturen i HS-konventionen, dels av vissa överenskommelser
om svenska tullbindningar som har träffats inom GATT.

Den föreslagna tulltaxelagen innebär även vissa ändringar i tullskyddét för
beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur. Förslaget innebär här en
övergång från vikttull till värdetull för dessa produkter.

Vidare föreslås att tullfrihet införs för oraffinerade vegetabiliska fetter och
feta oljor samt för tillfälligt konserverade hallon.

I propositionen tas också upp vissa frågor om tullskyddet för tomater och
för äpple- och päronsaft. Frågan om tullskyddet för tomater behandlade
riksdagen våren 1987 (SkU 1986/87:53, rskr. 365).

Avsikten är att HS-konventionen skall träda i kraft den 1 januari 1988.
Detta förutsätter emellertid att ett tillräckligt antal stater har ratificerat
konventionen. Då det inte med säkerhet kan förutses att konventionen

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 1

träder i kraft den 1 januari 1988 föreslås i propositionen att regeringen får
besluta om när den nya tulltaxelagen skall träda i kraft.

I fråga om lydelsen av förslaget till tulltaxelag hänvisar utskottet till
propositionen, s. 2-176.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen.

1986/87:Skl76 av Hadar Cars (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för de
fortsatta GATT-förhandlingarna.

1986/87:Skl77 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna nödvändigheten av ett förbättrat tullskydd
för inhemskt producerade fisk- och trädgårdsprodukter.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87.

1986/87:Sk516 av Ingbritt Irhammar (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
värdetullen för krukväxter höjs till 13 %.

1986/87:Sk538 av Ingrid Sundberg och Görel Bohlin (båda m), vari yrkas att
riksdagen av regeringen begär avveckling av de särregler som gäller för
tekoprodukter vid bestämmandet av ursprungsland.

1986/87:Sk581 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillsättande av en
utredning med direktiv att lämna förslag till ett nytt system för tullskyddet av
trädgårdsprodukter i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att omförhandlingar inom GATT tas
upp i syfte att få ett bättre tullskydd för snittblommor i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär omförhandlingar i GATT med syfte
att få en tull för trädgårdsprodukter, anpassad efter normerna inom EG,

4. att riksdagen beslutar att minimitullen för gurka skall utgå med 70 öre/kg
under tiden den 1 maj-den 30 juni resp. 100 öre/kg under tiden den 1
juli-den 30 september,

5. att riksdagen beslutar att tullen för matlök skall utgå med 50 öre/kg,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära omförhandlingar inom
GATT i syfte att få en förlängning av tullperioden för matlök till den 31 mars,

7. att riksdagen beslutar att tullen för vitkål anpassas till nivån inom EG
under perioden den 1 maj-den 30 november,

8. att riksdagen beslutar att en minimitull om 25 öre/kg för vitkål införs
under hela tullperioden.

1986/87:Sk585 av Alf Wennerfors (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda gränsskyddet på
trädgårdsområdet.

SkU 1987/88:1

2

Skrivelse m.m

SkU 1987/88:1

Med anledning av propositionen har en skrivelse och en rapport inkommit
från Sveriges frukt- och grönsaksdistributörer.

Utskottet

Allmänt

Förslaget till tulltaxelag baserar sig på en internationell konvention om ett
nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized
System, HS-konventionen). Denna konvention syftar till att underlätta den
internationella handeln genom införande av en ny internationell varunomenklatur,
som avses träda i kraft den 1 januari 1988 och ersätta den
nuvarande s.k. CCC-nomenklaturen. Sverige har ratificerat konventionen. I
förhållande till gällande lagstiftning innebär förslaget till tulltaxelag i
huvudsak ändringar av teknisk art, föranledda dels av den nya nomenklaturen,
dels av vissa överenskommelser om svenska tullbindningar inom GATT.
Vidare innebär lagförslaget en övergång från vikttullar till värdetullar för
beredningar av fisk, kräftdjur och blötdjur, eftersom värdetullar redan
tillämpas för en stor del av övriga livsmedelsprodukter. Oraffinerade
vegetabiliska fetter och feta oljor föreslås alltjämt tullfria med hänsyn till
avsaknaden av en tillräcklig inhemsk sådan produktion. Vidare föreslås
tullfrihet även för tillfälligt konserverade hallon, eftersom jämförbara
produkter redan är tullfria.

I syfte att förbättra svensk tomatodlings konkurrenskraft på marknaden
beslutade riksdagen våren 1986 att höja tullskyddet för tomater under
sommarmånaderna. Detta beslut verkställdes dock aldrig, utan regeringen
prövade en alternativ lösning för att nå detta mål. I stället för en tullhöjning
ingick regeringen en överenskommelse med Europeiska ekonomiska gemenskapen
som innebar att EG-kommissionen erbjöd sig att för tiden den 1
juli-den 30 september sänka subventionen till gemenskapens odlare vid
export av tomater i utbyte mot att Sverige avstod från tullhöjning.
Överenskommelsen avsåg i första hand sommarmånaderna 1987 men den
kan, om parterna är överens därom, omfatta tullskyddet för tomater för
motsvarande period under kommande år. Utrikeshandelsministern avser att
uppmärksamt följa utvecklingen av tomatimporten. I propositionen har
begärts att riksdagen godkänner denna överenskommelse, och riksdagen
biföll i våras propositionen i denna del (SkU 1986/87:53, rskr. 365).

Slutligen innehåller propositionen en redogörelse för regeringens uppfattning
att tullen för äpple- och päronsaft skall behållas oförändrad, eftersom
det handelspolitiska utrymmet för en höjning av detta tullskydd hittills
bedömts som ytterst begränsat.

Hadar Cars (fp) begär i motion Skl76 ett tillkännagivande att den träffade
överenskommelsen med EG beträffande tullskyddet för tomater skall
användas i de fortsatta GATT-förhandlingarna på jordbruksområdet i stället
för tullhöjningar och andra protektionistiska ingrepp. I motionen ingår också
förslag att ytterligare nedtrappa det svenska gränsskyddet för bl.a. tomater.
Även Alf Wennerfors (m) kritiserar den svenska tullpolitiken för sin enligt

honom alltför protektionistiska inriktning. Han begär i motion Sk585 en
utredning med syfte att sänka tullarna på trädgårdsprodukter, eventuellt i
utbyte mot motsvarande tullförmåner för svenska exportprodukter.

I andra motioner krävs däremot protektionistiska åtgärder för att komma
till rätta med trädgårdsnäringens och fiskeindustrins problem. Sålunda yrkar
Stig Josefson m.fl. (c) i motion Sk581 en ny utredning om tullskyddet för
trädgårdsprodukter och omförhandlingar inom GATT i syfte att få en tull för
trädgårdsprodukter anpassad efter normerna inom EG. Lars Werner m.fl.
(vpk) begär i motion Sk 177 ett tillkännagivande om ett förbättrat tullskydd
för inhemskt producerade fisk- och trädgårdsprodukter.

Motionärerna bakom motion Sk581 tar även upp frågan om tullskyddets
allmänna utformning och problemet med lågprisimport. De begär att man
utreder ett system med marknadsprisbaserade värdetullar liknande det man
tillämpar inom EG. Vidare begär de en utredning angående möjligheterna
att hålla en särskild beredskap vid dumpad eller subventionerad import för
att i tid kunna vidta lämpliga motåtgärder och eliminera eller mildra
skadeverkningarna.

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren betonat vikten av att
den svenska trädgårdsnäringen ges det stöd som behövs för att vidmakthålla
och om möjligt stärka dess internationella konkurrenskraft. Samtidigt har
utskottet förespråkat försiktighet med ensidiga svenska tullhöjningar, eftersom
sådana åtgärder skulle riskera att motverka andra strävanden från
svensk sida att avveckla de internationella handelshindren. Regeringens
åtgärder på detta område ligger enligt utskottets mening i linje med detta
betraktelsesätt. Riksdagen har redan tidigare godkänt den föreslagna
överenskommelsen med EG i fråga om tomater som innebär att Sverige
avstår från en beslutad tullhöjning mot att EG avvecklar sina exportsubventioner
för denna vara. Nu liksom tidigare förutsätter utskottet att regeringen
och berörda myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen
på området och vid behov vidtar åtgärder för att stärka den svenska
trädgårdsnäringen. Utskottet har tidigare också erinrat om möjligheten att
ingripa mot dumpad eller subventionerad import genom antidumpningseller
utjämningstullar enligt förordningen (1985:738) om dumpnings- och
subventionsundersökningar.

Med vad som anförts avstyrker utskottet samtliga i detta avsnitt behandlade
motionsyrkanden.

En fråga som tas upp särskilt i motion Sk581 gäller de nuvarande vikttullarna
för snittblommor. I motionen begärs omförhandlingar med GATT om en
kombinerad vikt- och värdetull för snittblommor i syfte att försöka hejda
minskningen av den inhemska odlingen av snittblommor.

Våren 1986 anslöt sig utskottet vid behandlingen av samma fråga till
utrikeshandelsministerns uppfattning att handelspolitiska skäl talade mot en
tullhöjning på detta område (jfr. prop. 1985/86:60 delvis; SkU 36). Utskottet,
som saknar anledning att nu frångå denna ståndpunkt, avstyrker motion
Sk581 i denna del.

SkU 1987/88:1

4

Gul lök

SkU 1987/88:1

För gul lök utgör tullen under tiden den 16 juli-den 29 februari 20 %. Under
denna period är minimivikttullen 25 kr. per 100 kg. Övrig tid av året är
införseln tullfri. Våren 1986 aviserade utrikeshandelsministern en skärpt
importövervakning av gul lök.

Propositionen innebär att den gällande tullen överförs oförändrad till den
nya tulltaxan.

I motion Sk581 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) att minimivikttullen för matlök
höjs till 50 kr. per 100 kg och att regeringen tar upp förhandlingar med GATT
om en förlängning av tullperioden till den 31 mars. Enligt motionärerna är
dessa åtgärder nödvändiga för att stärka skyddet av gul lök.

Våren 1986 avstyrkte utskottet två likalydande motionsyrkanden med
hänvisning till den då aktuella marknadssituationen och importbilden samt
den då aviserade skärpta importövervakningen. Några omständigheter som
bör föranleda ändrat ställningstagande har inte inträffat. Utskottet saknar
därför anledning att nu medverka till några ändringar av tullsatsen och
tullperioden för lök. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk581 yrkandena
5 och 6.

Vitkål

För vitkål utgör tullen under tiden den 1 maj-den 30 november 10 % och
under övrig tid av året 17 %. Även beträffande vitkål övervakar jordbruksnämnden
importutvecklingen och avger rapport numera kvartalsvis till
utrikesdepartementet.

I propositionen föreslås ingen ändring av tullen för vitkål. Stig Josefson
m.fl. (c) yrkar i motion Sk581 att tullen för vitkål skall anpassas till den nivå
som gäller inom EG under tiden den 1 maj-den 30 november samt att en
minimivikttull på 25 kr. per 100 kg införs under hela tullperioden. Dessa
åtgärder är enligt motionärerna nödvändiga för att stärka skyddet för vitkål.

Våren 1986 avstyrkte utskottet motionsyrkanden av samma innebörd med
hänvisning till den då aviserade skärpningen av övervakningen beträffande
import av vitkål. Utskottet, som anser att något behov av ytterligare åtgärder
på detta område för närvarande inte föreligger, avstyrker yrkandena 7 och 8 i
motion Sk581.

Slanggurka

Tullskyddet för slanggurka utgörs av en kombination av värdetullar och
minimivikttullar, vilka samtliga är bundna vid sina nuvarande nivåer i
GATT. Minimivikttullarna uppgår till 50 kr. per 100 kg under tiden den 1
maj-den 30 juni och till 70 kr. per 100 kg den 1 juli-den 30 september. Under
hela denna period utgör värdetullen 20 %.

Propositionen innebär att gällande bestämmelser ej ändras i dessa
avseenden.

I motion Sk581 yrkar Stig Josefson m.fl. (c) att minimivikttullarna höjs
under perioden den 1 maj-den 30 juni till 70 kr. per 100 kg och under
perioden den 1 juli-den 30 september till 100 kr. per 100 kg. En sådan
tullhöjning är enligt motionärerna inte högre än att den svarar mot

utvecklingen av produktionskostnaderna och bör därför enligt deras mening
vara tillåten enligt GATT.

Beträffande denna fråga hänvisade utskottet förra våren till att den
svenska näringen lyckats hävda sig väl i fråga om slanggurka, och utskottet
ansåg att någon tullhöjning inte var motiverad.

Enligt utskottets mening finns inte heller nu någon anledning för utskottet
att biträda yrkanden om en tullhöjning för slanggurka. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk581 också i denna del.

Krukväxter

För krukväxter utgår en värdetull på 8 %.

I motion Sk516 av Ingbritt Irhammar (c) yrkas att tullen höjs till 13 % i
syfte att bringa tullen i nivå med EG:s tull på krukväxter.

En tullhöjning för krukväxter avstyrktes av utskottet förra våren med
hänvisning till att skäl saknades att höja denna tull. Utskottet saknar
anledning att nu inta en annan ståndpunkt. I sammanhanget vill utskottet
erinra om de tidigare nämnda möjligheterna att få frågan om skadlig
dumpning prövad. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk516.

Vissa överenskommelser med Canada och USA m.m.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vissa förslag till överenskommelser
mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Canada och USA
beträffande vissa bindningar i GATT av tullarna för beredningar av fisk,
kräftdjur och blötdjur. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran,
tillstyrker propositionen i denna del.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot förslaget om en
ny tulltaxelag utan tillstyrker propositionen även i denna del.

Tekoprodukters ursprung

Regeringen införde den 1 april 1984 regler om varors ursprung (förordning
1984:59). Dessa regler tillämpas i samband med ursprungsmärkning av
kläder, importbegränsningar och handelsstatistik. En praxis hade redan
dessförinnan utvecklats på området. Denna praxis ligger till grund för de nu
gällande reglerna som bl.a. innebär att en importör kan få förhandsbesked
om en varas ursprung av generaltullstyrelsen. Styrelsens beslut kan överklagas
hos kammarrätten genom besvär.

I motion Sk538 av Ingrid Sundberg och Görel Bohlin (båda m) kritiseras de
nu nämnda ursprungsreglerna från bl.a. materiell synpunkt. Enligt motionärerna
fyller reglerna ingen annan funktion än att vara administrativa
importhinder som dessutom kan vara vilseledande för konsumenten. Motionärerna
yrkar därför att de särregler som gäller för tekoprodukter vid
bestämmandet av ursprungsland skall avvecklas.

Våren 1986 avstyrkte näringsutskottet med riksdagens godkännande (NU
1985/86:32, rskr. 306) en motion av samma innebörd och framhöll därvid
bl.a. följande:

SkU 1987/88:1

Kravet på att en väsentlig bearbetning skall ha ägt rum i ett land för att varan

6

skall anses ha ursprung i det landet svarar mot en praxis som har utvecklats
tidigare och som torde ha sin grund i en allmänt accepterad uppfattning.

Utskottet vill framhålla att reglerna om ursprung inte endast tillämpas i
fråga om märkning av kläder. De fyller också, såsom inledningsvis anförts,
en viktig funktion för ursprungsbestämning av varor underkastade importbegränsningar
och för handelsstatistiken. Att reglerna avvecklas förefaller
därför inte vara en framkomlig väg. Däremot är det angeläget att reglerna
förenklas så mycket som möjligt. Det kan noteras att dessa allmänna regler
om varors ursprung vid en jämförelse med de regler som gäller för
förmånsbehandling inom EG och EFTA framstår som enklare och mer
liberala.

M- och fp-ledamöterna i utskottet reserverade sig mot beslutet.

Några omständigheter som bör föranleda att riksdagen nu intar en annan
ståndpunkt i denna fråga har enligt utskottet inte inträffat. Av skäl som
näringsutskottet tidigare anfört avstyrker utskottet följaktligen motion
Sk538.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet m.m

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Skl76, 1986/87:Skl77 och
1986/87:Sk581 yrkande 3,

2. beträffande en utredning om tullskyddet för trädgårdsprodukter
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk581 yrkande 1 och 1986/
87:Sk585,

3. beträffande tullskyddet för snittblommor

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 2,

4. beträffande tullsatsen för gurka

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 4,

5. beträffande tullsatsen för matlök

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 5,

6. beträffande förhandlingar om tullen för matlök
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 6,

7. beträffande tullsatsen för vitkål

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk581 yrkande 7,

8. beträffande en minimitull för vitkål

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk581 yrkande 8,

9. beträffande tullsatsen för krukväxter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk516,

10. beträffande övriga frågor i tulltaxelagen
att riksdagen bifaller proposition 1986/87:102,

11. beträffande vissa överenskommelser med Canada och USA
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:102 godkänner
förslagen till överenskommelser med Canada och USA beträffande
vissa bindningar i GATT,

12. beträffande vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk538,

SkU 1987/88:1

7

13. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar
det vid proposition 1986/87:102 fogade förslaget till tulltaxelag.

Stockholm den 7 oktober 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Bruno Poromaa
(s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s),
Kjell Nordström (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) och Karl-Gösta
Svenson (m).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m.(mom. loch2)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den svenska handelspolitiken i princip
inriktas på att slå vakt om frihandeln och att så långt det är möjligt undanröja
de hinder som nu finns mot en fri handel mellan olika länder. Ett undantag
utgör jordbruket, där bl. a. försörjningsmässiga skäl gjort det nödvändigt
med ett visst gränsskydd. Även för trädgårdsprodukter framstår det i dagens
läge som orealistiskt att inte använda sig av tullen för att undvika en ohållbar
konkurrenssituation för inhemsk odling. Svensk trädgårdsnäring är i dag
utsatt för ett mycket starkt importtryck, ofta genom ren dumpning. Eftersom
alla våra grannländer har ett starkare tullskydd än vad vi har i Sverige finns
inga större möjligheter att exportera tillfälliga överskott eller att möta de till
Sverige exporterande länderna på deras egen hemmamarknad.

Mot den bakgrunden vill utskottet betona vikten av att regeringen utan
dröjsmål tar upp förhandlingar med EG i syfte att åstadkomma sänkningar av
EG-tullarna på frukt- och grönsaker och övriga trädgårdsprodukter. Om
framgång inte snarast nås i dessa förhandlingar kan en anpassning av de
svenska tullarna bli ofrånkomlig på de i motionerna angivna produkterna.

Vad nu sagts bör riksdagen ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker
motionerna Skl76, Skl77, Sk581 yrkandena 1 och 3 samt Sk585.

dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl76, 1986/
87:Skl77,1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 och 1986/87:Sk585 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående den
allmänna inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.

SkU 1987/88:1

8

2. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m. (mom. 1 och 2)

Stig Josefson (c), Karl-Anders Petersson (c) och Tommy Franzén (vpk)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Den svenska trädgårdsnäringen och fiskeindustrin har stor regionalpolitisk
betydelse. Konsumenternas krav på livsmedel av hög kvalitet och kontroll
över användningen av bekämpningsmedel m. m. gynnas av en större andel
inhemsk produktion. Sverige har emellertid ett svagt gränsskydd för bl. a.
dessa produkter och för att förbättra konkurrensförhållandet gentemot
lågprisimporten behövs det ett förstärkt tullskydd. Enligt utskottets uppfattning
bör man därvid i första hand tillvarata det utrymme som finns inom
GATT-avtalet och i andra hand bör man - som motionärerna bakom motion
Sk581 framhåller - överväga ett helt annorlunda tullsystem än det nuvarande.
Det anförda, som riksdagen enligt utskottet bör ge regeringen till känna,
innebär att utskottet ställer sig bakom de allmänna synpunkter på ett bättre
gränsskydd för trädgårdsnäringen och fiskeindustrin som framförs i motionerna
Skl77 och Sk581.

dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m..
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Skl76 och 1986/
87:Sk585 och med anledning av motionerna 1986/87:Skl77 och
1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts angående den allmänna inriktningen av
tullskyddet på fisk- och trädgårdsprodukter.

3. Allmänna riktlinjer för tullskyddet, m.m. (mom. loch2)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Konsumenterna drabbas i dag av onödiga fördyringar genom den protektionism
som gäller för den svenska frukt- och grönsaksodlingen. Därför bör
man enligt utskottets mening sträva efter att öka konsumenternas möjligheter
att fritt välja varor - även trädgårdsprodukter - efter vars och ens
önskemål. Utskottet ställer sig bakom kravet i motion Sk585 på en översyn
som syftar till att ta bort fördyrande tullar och andra importrestriktioner på
trädgårdsområdet och därigenom tillgodose konsumenternas behov av och
önskemål om färska grönsaker och andra trädgårdsprodukter året om till
rimliga priser. Även om man i och för sig kan rikta invändningar emot den
överenskommelse i fråga om tomater som regeringen sommaren 1987 ingått
med EG går den dock i rätt riktning, och den bör kunna godtas från
principiella handelspolitiska utgångspunkter och tjäna som efterföljansvärt
exempel i de fortsatta GATT-förhandlingarna på jordbruksområdet.

Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet

SkU 1987/88:1

9

motionerna Skl76 och Sk585. Däremot avstyrker utskottet motionerna
Skl77 och Sk581 i denna del.

dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. och 2. beträffande allmänna riktlinjer för tullskyddet, m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl76 och
1986/87:Sk585 och med avslag på motionerna 1986/87:Skl77 och
1986/87:Sk581 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts angående den allmänna inriktningen av
tullskyddet på trädgårdsprodukter.

4. Tullskyddet för snittblommor (mom. 3)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Våren
1986” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion Sk581 har odlingen av snittblommor inom landet
minskat betydligt under det senaste decenniet. För att söka motverka denna
utveckling krävs därför kraftfulla åtgärder. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är nödvändigt att regeringen snarast tar initiativ till
omförhandlingar av tullarna inom GATT för samtliga snittblommor utom för
tulpaner i syfte att få kombinerade vikt- och värdetullar. En sådan
tullförändring skulle enligt utskottets bedömning kunna accepteras av EG
utan krav på motprestationer, om man följer internationell praxis och utgår
från treårsmedelvärdet av incidensen.

Vad som anförts anser utskottet att riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motion Sk581 yrkande 2.

dels att mom. 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande tullskyddet för snittblommor

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk581 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
tullskyddet för snittblommor.

5. Tullsatsen för gurka (mom. 4 och 13 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Beträffande
denna” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk581 att
minimitullen för gurka bör justeras uppåt i relation till utvecklingen av
produktionskostnaderna och i takt med konsumentprisutvecklingen, något
som inte torde möta något hinder enligt GATT. De tullhöjningar som
föreslås i motion Sk581 bör därför genomföras, varför utskottet tillstyrker
motionen i denna del.

dels att mom. 4 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

4. beträffande tullsatsen för gurka

att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 4,

SkU 1987/88:1

10

13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för gurka
att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102
fogade förslaget till tulltaxelag att slanggurkor (ur tulltaxenr 07.07)
påförs minimitull under tiden 1 maj-30 juni med 70 kr. per 100 kg och
under tiden 1 juli—30 september med 100 kr. per 100 kg.

6. Tullsatsen för matlök (mom. 5 och 13 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning bör skyddet för gul lök väsentligt förbättras, och i
likhet med motionärerna anser vi att tullen för gul lök bör höjas till 50 kr. per
100 kg. Vi tillstyrker följaktligen motion Sk581 yrkande 5.

dels ansett att mom. 5 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande tullsatsen för matlök

att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 5,

13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för matlök
att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102
fogade förslaget till tulltaxelag att annan lök (ur tulltaxenr 07.03)
påförs minimitull med 50 kr. per 100 kg.

7. Förhandlingar om tullen för matlök (mom. 6)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) har

dels anfört följande:

Kravet i motion Sk581 på omförhandlingar inom GATT i syfte att få till
stånd en förlängning av tullperioden för matlök till den 31 mars är enligt vår
mening befogat. Sådana förhandlingar bör tas upp snarast och detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vi tillstyrker således även
yrkande 6 i motion Sk581.

dels ansett att mom. 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande förhandlingar om tullen för matlök

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk581 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Tullsatsen för vitkål och en minimitull för vitkål (mom. 7 och
8 samt mom. 13 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Våren 1986
avstyrkte utskottet motionsyrkanden” och slutar med ”motion Sk581” bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Sk581 framförda uppfattningen att gränsskyddet
för vitkål bör väsentligt förbättras. Tullen för vitkål bör därför även
enligt utskottets mening höjas med 15 % under perioden den 1 maj-den

SkU 1987/88:1

11

30 november för att den skall komma i nivå med den som EG tillämpar, och
en minimitull på 25 kr. per 100 kg bör införas under hela tullperioden. Med
det sagda tillstyrker utskottet motion Sk581 i denna del.

dels att mom. 7, 8 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande tullsatsen för vitkål

att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 7,

8. beträffande en minimitull för vitkål

att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk581 yrkande 8,

13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för vitkål, m. m.
att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102
fogade förslaget till tulltaxelag att vitkål (ur tulltaxenr 07.04) påförs
tull under tiden 1 maj-30 november med 11,5 % och minimitull under
hela tullperioden med 25 kr. per 100 kg.

9. Tullsatsen för krukväxter (mom. 9 och 13 i motsvarande del)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”En
tullhöjning” och slutar med ”motion Sk516” bort ha följande lydelse:

Det bristfälliga skyddet som gäller för krukväxter innebär enligt utskottets
mening ett hot mot möjligheterna att upprätthålla en svensk produktion och
därmed stora risker för att ett icke oväsentligt antal arbetstillfällen försvinner.
Med instämmande i vad som sägs i motion Sk516 anser utskottet att
tullen för krukväxter bör anpassas till de nivåer som finns inom EG och att
tullnivån således bör höjas till 13 %. Utskottet tillstyrker följaktligen motion
Sk516.

dels att mom. 9 och 13 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

9. beträffande tullsatsen för krukväxter
att riksdagen bifaller motion 1986/87:Sk516,

13. beträffande lagförslaget såvitt avser tullsatsen för krukväxter
att riksdagen gör den ändringen i det vid proposition 1986/87:102
fogade förslaget till tulltaxelag att krukväxter (ur tulltaxenr 06.02)
påförs tull med 13 %.

10. Vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland
(mom. 12)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Leif
Olsson (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Några
omständigheter” och slutar med ”motion Sk538” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motion Sk538. Som
ursprungsreglerna nu utformats har de blivit alltför komplicerade och svåra
att tillämpa. De framstår därför som ett hinder för handeln. Detta gäller

SkU 1987/88:1

12

särskilt på tekoområdet. Utskottet anser att man inte i tillräcklig utsträckning
har strävat efter att komma fram till mera enhetliga och lätt tillämpbara
regler på detta område. De särregler som gäller för tekoprodukter vid
fastställande av ursprungsland bör därför avvecklas.

Utskottet vill därutöver framhålla att den geografiska ursprungsmärkning
av kläder som infördes år 1983 nu bör utvärderas. Det förefaller tvivelaktigt
om tänkta syften har uppnåtts. Mycket talar för att den obligatoriska
märkningen bör ersättas med ett frivilligt system, framför allt i syfte att
undvika handelshinder och minska kostnaderna för konsumenterna.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande vissa bestämmelser om tekoprodukters ursprungsland att

riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk538 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:1

13