Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88:31 Sr7

1987/88* 31

om extra höjning av basbeloppet m.m.
(prop. 1987/88:121 och prop. 1987/88:150 bil. 2)

Propositionerna

Proposition 1987/88:121

I proposition 1987/88:121 om extra höjning av basbeloppet m.m. har
regeringen

dels föreslagit riksdagen att anta de inom socialdepartementet upprättade
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1987:1318) om procentsats för uttag av avgift för
åren 1988 och 1989 till försäkringen för tilläggspension,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om
ett okorrigerat basbelopp.

Lagförslagen återfinns i bilaga till betänkandet.

Proposition 1987/88:150

FEMTE HUVUDTITELN

I proposition 1987/88:150 bilaga 2, litt. C och D. har regeringen (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen

1. att till Vårdbidrag för handikappade barn - utöver vad som begärts i
proposition 1987/88:100 bilaga 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare
6 000 000 kr.

2. att till Bidragsförskott - utöver vad som begärts i proposition 1987/
88:100 bilaga 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 22 000 000 kr.

3. att till Barnpensioner-utöver vad som begärts i proposition 1987/88:100
bilaga 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 3 000 000 kr.

4. att till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn - utöver vad som begärts i
proposition 1987/88:100 bilaga 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare
50 000 kr.

5. att till Folkpensioner - utöver vad som begärts i proposition 1987/88:100
bilaga 7 - för budgetåret 1988/89 anvisa ytterligare 605 000 000 kr.

1 Riksdagen 1987/88.11 sami. Nr 31

Motionerna

SfU 1987/88:31

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:121

1987/88:Sf28 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår det till propositionen fogade förslaget till Lag om
ändring i lagen (1987:1318) om procentsats för uttag av avgift för åren 1988
och 1989 till försäkringen för tilläggspension,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av finanspolitiska och stabiliseringspolitiska åtgärder i
kompletteringspropositionen.

1987/88:Sf29 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1987/88:121,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att förbättra
vård och omsorg i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sf30 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1989 höja folkpensionens
grundbelopp till 98 % av basbeloppet för ensamstående och med motsvarande
höjning för makar,

2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1989 höja pensionstillskotten
för ålderspensionärer till 50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer
till 100 % av basbeloppet.

1987/88:Sf31 av Daniel Tarschys och Anne Wibble (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå propositionen.

1987/88:Sf32 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1987/88:121 samt att därvid som
sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om fördelningspolitiska
ambitioner inom pensionssystemet,

2. att riksdagen beslutar höja folkpensionen till 98 % av basbeloppet,

3. att riksdagen beslutar höja pensionstillskottet till 50 % av basbeloppet
för ålderspensionärer och till 100 % av basbeloppet för förtidspensionärer,

4. att riksdagen beslutar att alla pensionärer med låg eller ingen ATP
tillerkänns rätt till pensionstillskott.

Motion väckt med anledning av proposition 1987/88:150

1987/88:Fi28 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare anslag till
vårdbidrag för handikappade barn, bidragsförskott, barnpensioner, särskilt
bidrag för vissa adoptivbarn och folkpensioner.

Utskottet

SfU 1987/88:31

Basbeloppet

Inledning

I samband med devalveringen av den svenska kronan hösten 1982 framhölls
att en förutsättning för att devalveringen skulle få avsedd effekt var att inga
grupper skulle få kompensation för de prisökningar som devalveringen då
ledde till.

Pensionerna, som är anknutna till basbeloppet och därmed till konsumentprisindex,
skulle med oförändrade regler ha räknats upp motsvarande de
prisökningar som förorsakades av devalveringen.

Företrädare för pensionärernas organisationer förklarade sig emellertid
beredda att i den besvärliga ekonomiska situation som landet befann sig i
göra samma uppoffringar som övriga grupper i samhället. För pensionärernas
del innebar detta att vid beräkningen av basbeloppet för år 1984
avräknades 4 % av prisutvecklingen, dvs. den beräknade delen av devalveringseffekten
t.o.m. december 1983 (prop. 1983/84:40, SfU 10, rskr. 85).

Denna uppoffring har till en del kompenserats genom att ett tilläggsbelopp
till basbeloppet på 400 kr. infördes den 1 juli 1987 (prop. 1986/87:100, SfU
10, rskr. 175). Flärigenom har pensionärerna kompenserats för 1,66 % av
devalveringseffektens4 %. Med hänsyn till att avsikten med tilläggsbeloppet
var att pensionshöjningen skulle kvarstå även på sikt ingår tilläggsbeloppet
fr.o.m. år 1988 i underlaget vid beräkning av basbeloppet (prop. 1986/
87:133, SfU 22, rskr. 326).

Extra höjning av basbeloppet

I proposition 1987/88:121 framhålls att det återstår 2,34 % av den devalveringseffekt
för vilken pensionärerna bör kompenseras och att detta liksom
vid det tidigare kompensationstillfället bör ske i form av en extra höjning av
basbeloppet. Genom ett sådant förfarande kommer kompensationen att ges
till samma pensionärskategorier som fick avstå från höjningen år 1984 och
med ett belopp som motsvarar den då uteblivna höjningen av basbeloppet.
De 2,34 % som återstår att kompensera för motsvarar i nuvarande
penningvärde en höjning av basbeloppet med 600 kr.

Mot bakgrund av den positiva utvecklingen av den svenska ekonomin
förordas i propositionen att den resterande delen av kompensationen för
devalveringseffekten återläggs så att den kommer pensionärerna till godo
fr.o.m. den 1 januari 1989. Återläggningen bör ske genom att underlaget för
beräkningen av basbeloppet för år 1989 och framåt höjs med 600 kr. För de
enskilda pensionärerna innebär basbeloppshöjningen en extra pensionshöjning
med 864 kr. per år för en pensionär utan ATP och med 1 476 kr. per år
för en pensionär med genomsnittlig ATP. Förslaget innebär en årlig ökning
av de allmänna pensionsutgifterna med 2 650 milj. kr., varav 1 210 milj. kr.
avser folkpension och 1 440 milj. kr. avser ATP.

I propositionen tas också upp frågan om ett okorrigerat basbelopp.
Riksdagen har nämligen i en skrivelse till regeringen (rskr. 1983/84:83)

begärt att regeringen skulle överväga möjligheten att fastställa ett okorrigerat
basbelopp, vilket följde konsumentprisindex, vid sidan av det som
tillämpas inom ramen för lagen om allmän försäkring. Skälet var bl.a. att
man inom andra områden utnyttjade basbeloppet som om det följde
konsumentprisindex. Departementschefen framhåller med anledning härav
att genom den föreslagna höjningen av basbeloppet kommer sambandet
mellan konsumentprisindex och basbelopp inom ramen för lagen om allmän
försäkring att återställas. Därigenom bortfaller enligt hennes mening skälen
att överväga möjligheten att fastställa ett s.k. okorrigerat basbelopp och
riksdagens skrivelse kan därmed lämnas utan övrig åtgärd.

I motion Sf29 av Bengt Westerberg m.fl. yrkas avslag på förslaget om extra
höjning av basbeloppet (yrkande 1 delvis). Motionärerna anser att det är
viktigare att satsa på vård och omsorg för gamla och sjuka än att höja
pensionerna för alla och i motionen pekas på en rad områden där särskilda
insatser behövs. Sålunda begär motionärerna i yrkande 2 förslag till åtgärder
för att förbättra vård och omsorg för de gamla.

Daniel Tarschys och Anne Wibble framhåller i motion Sf31 att en
förändring av basbeloppet får konsekvenser på en rad andra områden och då
dessa konsekvenser inte har redovisats i propositionen anser motionärerna
att förslaget om extra höjning av basbeloppet bör avslås.

I motion Sf32 av Olof Johansson m.fl. kritiseras den fördelningspolitiska
profil som regeringens förslag har fått. Enligt motionärerna blir effekterna av
förslaget att de bättre ställda pensionärerna gynnas på de sämst ställda
pensionärernas bekostnad och detta förhållande är enligt deras mening skäl
för avslag på förslaget. Motionärerna föreslår i stället, för att förbättra
situationen för de sämst ställda pensionärerna, att såväl folkpensionernas
nivå som pensionstillskotten höjs. Sålunda begärs i yrkande 2 att folkpensionens
grundnivå höjs med två procentenheter till 98 % av basbeloppet och i
yrkande 3 att pensionstillskottet för ålderspensionär höjs med två procentenheter
till 50 % av basbeloppet och att pensionstillskottet för förtidspensionär
höjs med fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet. Därutöver begär
motionärerna i yrkande 4 att riksdagen beslutar att alla pensionärer med låg
eller ingen ATP tillerkänns rätt till pensionstillskott.

Även Lars Werner m.fl. anser i motion Sf30 att kompensationen till
pensionärerna av fördelningspolitiska skäl bör utgå genom en höjning av
grundpensionen och pensionstillskottet. De begär därför i yrkande 1 en
höjning av folkpensionens grundbelopp fr.o.m. den 1 januari 1989 till 98 %
av basbeloppet för ensamstående och en motsvarande höjning för makar
samt i yrkande 2 att pensionstillskotten höjs fr.o.m. den 1 januari 1989 till 50
% av basbeloppet för ålderspensionärer och till 100 % av basbeloppet för
förtidspensionärer.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är angeläget att pensionärerna
till fullo kompenseras för den uppoffring som gjordes i anslutning till
devalveringen hösten 1982 och utskottet delar uppfattningen att det ekonomiska
läget medger en sådan kompensation fr.o.m. den 1 januari 1989.

Beträffande frågan om i vilken form denna kompensation skall utgå anser
utskottet att någon annan åtgärd än en förbättring av pensionerna inte kan
komma i fråga.

SfU 1987/88:31

Vad härefter gäller valet mellan en förbättring av pensionerna genom ett
tilläggsbelopp till basbeloppet eller genom en kombination av höjd grundnivå
på folkpensionen och höjda pensionstillskott vill utskottet hänvisa till de
uttalanden som utskottet gjorde våren 1987 vid behandlingen av förslaget om
tilläggsbelopp till basbeloppet (se SfU 1986/87:10 s. 8).

Utskottet konstaterade därvid att nettoeffekterna för pensionärerna av de
båda metoderna inte skiljer sig i någon högre grad. Detta beror på den
inverkan beskattningsreglerna och KBT-systemet har. Det s.k. extra avdraget
vid beskattningen av pensionärer liksom det kommunala bostadstillägget
utgår fullt ut till ålderspensionärer med pensionstillskott eller med så låg
ATP att denna inte överstiger vad som kan utgå i pensionstillskott. Vid högre
pensionsförmåner eller sidoinkomster av annat slag trappas såväl det extra
avdraget som bostadstillägget av efter hand som inkomsten stiger. Varje
höjning av grundpensionen, pensionstillskotten eller basbeloppet innebär att
avtrappningen måste justeras uppåt i inkomstklasserna om inte alltför
kraftiga marginaleffekter skall uppstå. Även om pensionärer med endast
folkpension och pensionstillskott skulle få en något högre kompensation
genom en nivå- och pensionstillskottshöjning än genom en basbeloppshöjning
så kan förhållandet bli omvänt för pensionärer med mycket låg ATP.
För pensionärer med högre ATP ger en basbeloppshöjning i regel en något
bättre kompensation. Vid bedömningen av vilken metod som är att föredra
fäste utskottet stort avseende vid regeringens syfte med att föreslå ett
tilläggsbelopp, nämligen att till en del kompensera pensionärerna för den
avräkning på basbeloppshöjningen som skedde till följd av devalveringen av
den svenska kronan i oktober 1982. Eftersom avräkningen berörde såväl
folkpensionärer som ATP-pensionärer ansåg utskottet det rimligt att kompensationen
skedde genom ett höjt basbelopp.

Enligt utskottets mening bör även kompensationen för den återstående
devalveringseffekten ske genom en extra höjning av basbeloppet särskilt
med beaktande av att kompensationen härigenom kommer att ges till samma
pensionärskategorier som fick avstå från höjningen år 1984 och med ett
belopp som motsvarar den då uteblivna höjningen av basbeloppet. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag om en extra höjning av basbeloppet
och avstyrker bifall till motionerna Sf29, Sf30, Sf31 och Sf32 i nu behandlade
delar.

Utskottet har vidare ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om
ett okorrigerat basbelopp.

Avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension under år 1989

I proposition 1987/88:121 framhålls att kostnadsökningen för ATP-systemet
till följd av den föreslagna extra höjningen av basbeloppet fr.o.m. den
1 januari 1989 kan beräknas till 1 440 milj. kr. årligen. Enligt propositionen
bör en motsvarande förstärkning ske av ATP-systemets inkomster. Sålunda
föreslås i propositionen att ATP-avgiften höjs med 0,4 procentenheter till
11,0 % av avgiftsunderlaget för år 1989.

I motionerna Sf29 av Bengt Westerberg m.fl., Sf31 av Daniel Tarschys och
Anne Wibble och Sf32 av Olof Johansson m .fl. yrkas avslag på propositionen

SfU 1987/88:31

även i denna del. Även motionärerna i motion Sf28 av Carl Bildt m.fl. yrkar
avslag på förslaget om höjning av ATP-avgiften eftersom de anser att en
sådan höjning är onödig. Motionärerna framhåller att även om pensionsutbetalningarnas
storlek i ATP-systemet redan överstiger de inbetalningar som
görs ökar fortfarande AP-fondernas reala värde till följd av de ränteinkomster
som fondkapitalet genererar. En höjning av avgiftsuttaget i enlighet med
regeringsförslaget skulle ytterligare öka fondernas reala storlek under
nästkommande år, vilket enligt deras uppfattning inte är vare sig nödvändigt
eller önskvärt. 1 motionen begärs också ett tillkännagivande om behovet av
finanspolitiska och stabiliseringspolitiska åtgärder i kompletteringspropositionen.

Utskottet kan konstatera att genom det nu framlagda och av utskottet
tillstyrkta förslaget om extra höjning av basbeloppet kommer utgifterna för
ATP-systemet att öka kraftigt fr.o.m. den 1 januari 1989. Utgiftsökningen
har i propositionen beräknats till 1 440 milj. kr. årligen. Med hänsyn till den
stora betydelse ATP-systemet har för pensionärernas ekonomiska trygghet
är det enligt utskottets mening angeläget att motverka tendenser till obalans
mellan utgifter och inkomster i systemet. Sålunda anser utskottet - i likhet
med departementschefen - att den ovannämnda utgiftsökningen bör kompenseras
med en motsvarande inkomstförstärkning av ATP-systemet. Den i
propositionen föreslagna höjningen av ATP-avgiften med 0,4 procentenheter
synes enligt utskottets mening väl avvägd. Utskottet tillstyrker således
propositionen även i nu behandlad del och avstyrker bifall till motionerna
Sf29, Sf31 och Sf32 i motsvarande delar samt till motion Sf28 yrkande 1.

Vad slutligen gäller frågan om behovet av finanspolitiska och stabiliseringspolitiska
åtgärder kan utskottet endast konstatera att denna fråga får
prövas av finansutskottet i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen,
och motion Sf28 yrkande 2 bör således inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Anslagsfrågor

Såsom framhålls i proposition 1987/88:121 innebär förslaget om en extra
höjning av basbeloppet en årlig ökning av de allmänna utgifterna för
folkpension med 1 210 milj. kr. Därtill kommer kostnadsökningar utanför
pensionsområdet.

Till följd härav föreslår regeringen i proposition 1987/88:150 bilaga 2, att
ytterligare medel anvisas för de anslag i statsbudgeten som avser basbeloppsanknutna
förmåner avseende andra hälften av budgetåret 1988/89. Sålunda
föreslås att under anslaget C 3. Vårdbidrag för handikappade barn anvisas
ytterligare 6 milj. kr., under anslaget C 4. Bidragsförskott ytterligare 22 milj.
kr., under anslaget C 5. Barnpensioner ytterligare 3 milj. kr., under anslaget
C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn ytterligare 50 000 kr. samt under
anslaget D 2 Folkpensioner ytterligare 605 milj. kr.

I motion Fi28 yrkande 15 av Bengt Westerberg m.fl. hänvisas till att
motionärerna yrkat avslag på förslaget om extra höjning av basbeloppet och
till följd härav yrkas i motionen avslag på regeringens förslag om ytterligare
medelsanvisning.

SfU 1987/88:31

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget om extra höjning av basbeloppet och
i konsekvens härmed tillstyrker utskottet även regeringens förslag om
ytterligare medelsanvisning under de nämnda anslagen. Motion Fi28 yrkande
15 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande extra höjning av basbeloppet

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2, motion 1987/88:Sf30, motion 1987/88:Sf31 i denna del
och motion 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del samt yrkandena 2, 3
och 4 antar i proposition 1987/88:121 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. beträffande okorrigerat basbelopp

att riksdagen lämnar utan erinran vad som i proposition 1987/88:121
anförts om ett okorrigerat basbelopp,

3. beträffande avgiftsuttag till ATP

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf28 yrkande 1, motion
1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del, motion 1987/88:Sf31 i denna del,
och motion 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del antar i proposition
1987/88:121 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:1318) om
procentsats för uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen
för tilläggspension,

4. beträffande behovet av finanspolitiska och stabiliseringspolitiska
åtgärder

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf28 yrkande 2,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:150, bil. 2, litt. C och
D och med avslag på motion 1987/88:Fi28 yrkande 15
dels till Vårdbidrag för handikappade barn - utöver av riksdagen
tidigare anvisat förslagsanslag (SfU 1987/88:15, rskr. 144) - för
budgetåret 1988/89 anvisar 6 000 000 kr.,

dels till Bidragsförskott - utöver av riksdagen tidigare anvisat förslagsanslag
(SoU 1987/88:12, rskr. 178) - för budgetåret 1988/89 anvisar
22 000 000 kr.,

dels till Barnpensioner - utöver av riksdagen tidigare anvisat förslagsanslag
(SfU 1987/88, rskr. 197) - för budgetåret 1988/89 anvisar
3 000 000 kr.,

dels till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn - utöver av riksdagen
tidigare anvisat förslagsanslag (SoU 1987/88:12, rskr. 178) - för
budgetåret 1988/89 anvisar 50 000 kr.,

dels till Folkpensioner - utöver av riksdagen tidigare anvisat förslagsanslag
(SfU 1987/88:18, rskr. 197) - för budgetåret 1988/89 anvisar
605 000 000 kr.

SfU 1987/88:31

Stockholm den 19 maj 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s). Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad
(m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp),
Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c). Margo Ingvardsson
(vpk) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservationer

1. Extra höjning av basbeloppet (mom. 1)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 5 slutar med ”behandlade delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att ytterligare höjningar av skattetrycket för att
finansiera nya reformer inte bör genomföras, och utskottet motsätter sig
därför den föreslagna höjningen av ATP-avgiften och den utvidgade
omsättningsskatten på värdepapper. Det finns därmed inte utrymme för en
extra höjning av basbeloppet i enlighet med regeringens förslag. Därtill
kommer att denna teknik för att höja pensionerna leder till att de pensionärer
som redan har högst inkomster får det största påslaget. Basbeloppet bör dock
givetvis justeras upp i takt med konsumentprisindex varje år.

1 Utskottet kan konstatera att det är inom vården och omsorgen för de
gamla som de stora behoven av resurser finns. Gamla människor skall inte
behöva riskera en sämre vård därför att de är gamla. Utskottet delar därför
den i motion Sf29 framförda uppfattningen att det är viktigare att nu satsa på
vård och omsorg för dem som är gamla och sjuka än att höja pensionerna för
alla. De insatser som därvid är särskilt viktiga är enligt utskottets mening
följande.

Ett särskilt stimulansbidrag på 100 milj. kr. per år under fem år bör införas
för att stimulera kommunerna att övergå till nya boendeformer för de
åldersdementa, s.k. gruppboende. Därutöver bör ett särskilt stimulansbidrag
på 100 milj. kr. per år under fem år införas för att stimulera en
ombyggnad av gamla vårdinstitutioner så att alla som vill kan få ett eget rum.
Vidare bör ytterligare 200 milj. kr. per år anslås för insatser mot köerna till
gråstarrs-, höftleds- och kranskärlsoperationer samt strålbehandling av
cancerpatienter.

Utskottet anser således att riksdagen bör avslå förslaget om en extra
höjning av basbeloppet och i stället begära förslag till åtgärder för att
förbättra vård och omsorg för de gamla i enlighet med det anförda.

SfU 1987/88:31

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande extra höjning av basbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del
och yrkande 2 och motion 1987/88:Sf31 i denna del samt med avslag på
motionerna 1987/88:Sf30 och 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del och
yrkandena 2, 3 och 4

dels avslår i proposition 1987/88:121 framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Extra höjning av basbeloppet (mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 5 slutar med ”behandlade delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att pensionärernas ekonomiska
standard tryggas. Särskilt gäller det de sämst ställda pensionärerna, dvs.
pensionärer med enbart folkpension eller folkpension och pensionstillskott.
Utskottet är därför starkt kritiskt mot regeringens förslag om en extra
höjning av basbeloppet, eftersom förslaget medför att de stora ökningarna
kommer de pensionärer till del som redan har en hög pension, medan
människor med en låg pension får mycket små höjningar.

Enligt utskottets mening bör kompensationen till pensionärerna ha en helt
annan fördelningspolitisk profil. Utskottet förordar i stället att folkpensionens
grundnivå höjs med två procentenheter till 98 % av basbeloppet och att
pensionstillskotten höjs med två procentenheter till 50 % av basbeloppet för
ålderspensionärer och med fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet för
förtidspensionärer. Därutöver bör alla pensionärer med låg eller ingen ATP
få rätt till pensionstillskott.

Utskottet anser således att riksdagen bör avslå propositionens förslag om
en extra höjning av basbeloppet och begära förslag om höjda pensionsbelopp
i enlighet med det anförda.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande extra höjning av basbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf30och 1987/88:Sf32
yrkande 1 i denna del och yrkandena 2-4 och med anledning av motion
1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del och motion 1987/88:Sf31 i denna
del samt med avslag på motion 1987/88:Sf29 yrkande 2
dels avslår i proposition 1987/88:121 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:31

3. Extra höjning av basbeloppet (mom. 1)

SfU 1987/88:31

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 5 slutar med ”behandlade delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att regeringens förslag om en extra höjning av
basbeloppet med 600 kr. ger störst utdelning till dem som har de högsta
pensionerna. Motiveringen härtill är att de med de högsta pensionerna fick
avstå mest vid devalveringen. Enligt utskottets mening medförde emellertid
devalveringen prisökningar på alla områden såsom mat, hyror m.m., varvid
de med låg pension fick exakt lika stora prishöjningar som de med hög
pension. Därtill kommer att basbeloppshöjningar innebär att inkomstklyftorna
mellan dem som har låg och hög pension ökar, medan en höjning av
grundpensionen ger motsatt effekt.

Enligt utskottets uppfattning bör således av fördelningspolitiska skäl
kompensationen till pensionärerna i stället utgå genom höjning av grundpensionen
och pensionstillskottet. Därvid bör folkpensionens grundnivå höjas
med två procentenheter till 98 % av basbeloppet och pensionstillskottet med
två procentenheter till 50 % av basbeloppet för ålderspensionärer och med
fyra procentenheter till 100 % av basbeloppet för förtidspensionärer.

Regeringen bör framlägga förslag om höjda pensioner i enlighet med det
anförda och i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1989.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande extra höjning av basbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf30 och 1987/88:Sf32
yrkande 1 i denna del och yrkandena 2-3, och med anledning av
motionerna 1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del och 1987/88:Sf31 i
denna del samt med avslag på motionerna 1987/88:Sf29 yrkande 2 och
1987/88 :Sf32 yrkande 4

dels avslår i proposition 1987/88:121 framlagt förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Avgiftsuttag till ATP (mom. 3)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf28 ökar AP-fondernas reala värde kontinuerligt
till följd av de ränteinkomster som fondkapitalet genererar trots att
pensionsutbetalningarnas storlek överstiger de inbetalningar som görs. En
höjning av avgiftsuttaget såsom föreslagits i proposition 1987/88:121 skulle
således medföra att fondernas reala storlek ökar ytterligare under nästkommande
år, och utskottet delar motionärernas uppfattning att det saknas
anledning härtill.

Utskottet avstyrker därför bifall till regeringens förslag om en höjning av
ATP-avgiften.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avgiftsuttag till ATP
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf28 yrkande 1, motion
1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del, motion 1987/88:Sf31 i denna del,
och motion 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del avslår i proposition
1987/88:121 framlagt förslag till lagom ändring i lagen (1987:1318) om
procentsats för uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen
för tilläggspension,

5. Avgiftsuttag till ATP (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan uttalat att ytterligare höjningar av skattetrycket för att
finansiera nya reformer inte bör genomföras och därför motsatt sig en
höjning av ATP-avgiften. En sådan höjning skulle också inteckna ytterligare
löneutrymme och därmed försvåra nästa års avtalsrörelse. Utskottet, som
avstyrkt förslaget om en extra höjning av basbeloppet och i stället förordat
olika insatser för vård och omsorg av de gamla, avstyrker således regeringens
förslag om en höjning av ATP-avgiften.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avgiftsuttag till ATP
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf28 yrkande 1, motion
1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del, motion 1987/88:Sf31 i denna del,
och motion 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del avslår i proposition
1987/88:121 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:1318) om
procentsats för uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen
för tilläggspension,

6. Avgiftsuttag till ATP (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget om en extra höjning av basbeloppet
och i stället förordat höjda grundpensioner och pensionstillskott. Någon
ytterligare kostnad för ATP-systemet uppkommer således inte, och utskottet
avstyrker därför regeringens förslag om en höjning av ATP-avgiften.

SfU 1987/88:31

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande avgiftsuttag till ATP
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf28 yrkande 1, motion
1987/88:Sf29 yrkande 1 i denna del, motion 1987/88:Sf31 i denna del,
och motion 1987/88:Sf32 yrkande 1 i denna del avslår i proposition
1987/88:121 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1987:1318) om
procentsats för uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen
för tilläggspension,

7. Medelsanvisningen (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget om en extra höjning av basbeloppet
och i stället förordat olika insatser för vård och omsorg av de gamla. Några
ytterligare medel för de anslag i statsbudgeten som avser basbeloppsanknutna
förmåner behöver därför inte anvisas, och utskottet avstyrker således
regeringens förslag om ytterligare medelsanvisning.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi28 yrkande 15 avslår
proposition 1987/88:150, bil. 2, litt. C och D,

8. Medelsanvisningen (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget om en extra höjning av basbeloppet
och i stället förordat höjda grundpensioner och pensionstillägg. Utskottets
sålunda gjorda ställningstagande innebär en annan fördelning av utgifterna
på statsbudgeten än vad regeringens förslag innebär. Utskottet avstyrker
därför nu regeringens förslag om ytterligare medelsanvisning och förutsätter
att regeringen återkommer med förslag om erforderlig medelsanvisning i
samband med framläggande av förslag om höjda grundpensioner.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi28 yrkande 15 avslår
proposition 1987/88:150, bil. 2, litt. C och D,

SfU 1987/88:31

9. Medelsanvisningen (morn. 5)

SfU 1987/88:31

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi28 yrkande 15 avslår
proposition 1987/88:150, bil. 2, litt. C och D,

Särskilt yttrande

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:

Vi har i reservation 3 till utskottets betänkande SfU 1987/88:18 begärt
förslag om att pensionstillskott skall utgå även till de s.k. undantagandepensionärerna.
Riksdagen har nyligen behandlat detta betänkande och därvid
avslagit reservationen.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och delar således de synpunkter
som motionärerna i motion Sf29 framfört i denna fråga. Med hänsyn till att
riksdagen nyligen avgjort frågan avstår vi dock nu från något yrkande i denna
del.

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §2

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna
lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av rege- Basbeloppet fastställs av regeringen
för varje år och utgör 24 500 ringen för varje år och utgör 26 400

kronor multiplicerat med det tal kronor multiplicerat med det tal

(jämförelsetal) som anger förhållan- (jämförelsetal) som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i det mellan det allmänna prisläget i

november året före det som basbe- november året före det som basbeloppet
avser och prisläget i novem- loppet avser och prisläget i november
1986. Basbeloppet avrundas till ber 1987. Basbeloppet avrundas till

närmaste hundratal kronor. närmaste hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre bestämmelser gäller för
tid före ikraftträdandet. De nya bestämmmelserna tillämpas första gången
vid fastställande av basbeloppet för år 1989.

SfU 1987/88:31

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1987:368.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1318) om procentsats för uttag
av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen för
tilläggspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1318) om procentsats för
uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen för tilläggspension
att avgiftsuttaget för år 1989 skall utgöra 11,00 procent i stället för 10,60
procent.

SfU 1987/88:31

Bilaga