Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1987/88:26                             sru

om Studiemedel (prop. 1987/88:116 och  1987/88:26

prop. 1987/88:100, bil. 10)

Propositioner Proposition 1987/88:100 ÅTTONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1987/88:100 bilaga 10 under littera E 4 före­slagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studie­medel m. m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett anslag av 4517900000 kr.

Proposition 1987/88:116

Regeringen har i proposition 1987/88:116 föreslagit riksdagen att dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1.    lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), dels

 

3.    godkänna de riktlinjer för beräkningen av räntan på studielån som förordats i propositionen,

4.    godkänna de riktlinjer för administrationen av studiemedel som föror­dats i propositionen,

5.    bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att svara för den erforder­liga upplåningen av medel för studielångivning,

6.    fill studiemedel m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 3 290000000 kr.,

7.    fill centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett filläggsanslag av 16 100000 kr.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf335 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänst under

1    Riksdagen 1987/88. 11 saml. Nr 26


 


viss tid i av läkarbrist drabbad region skall få en del av studieskulden    SfU 1987/88: 26 avskriven.

1987/88:Sf404 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om budgete­ringsprinciper för studiemedel. Motiveringen återfinns i motion Ub565.

1987/88:Sf411 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för ett nytt studiemedelssystem.

1987/88;Sf415 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt studiefinansie­ringssystem.

l987/88;Sf416 av Kari-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel till eleverna på Påhlmans handelsinstitut.

1987/88:Sf418 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om övervägande av åtgärder för att stimulera läkare till glesbygd genom ned­skrivning av studieskulden. Motiveringen återfinns i motion Ub681.

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88:116

1987/88:Sf22 av Cari Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om lönebildningens och skattesystemets effekter på rekrytering till den högre utbildningen,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bankernas medverkan i medelshanteringen,

3.    att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts beträffan­de prövning mot egen inkomst,

4.    att riksdagen beslutar att även en i Sverige bosatt låntagare skall ha rätt att ansluta sig till det återbetalningssystem som anges i 8 kap. 4 § andra stycket,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförts om beräkning av årsbelopp i anslutning till taxeringsbeslut,

6.    att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om avskrivning av studiemedel,

7.    att riksdagen beslutar alt det inkomstbegrepp som skall gälla vid prövning mot egen inkomst och för återbetalning skall vara den taxerade inkomsten,

8.    att riksdagen till studiemedel m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 200 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 3 490000000 kr.


 


l987/88;Sf23 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas              SfU 1987/88: 26

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studielön efter de
principer som föreslås i motionen,

2.    att riksdagen beslutar att totalbeloppet skall utgöra 185% av basbe­loppet,

3.    att riksdagen beslutar att barntillägg skall utgå som bidrag och fast­ställas till 25% av basbeloppet per barn och år,

4.    att riksdagen beslutar, i händelse av att yrkande 3 ej bifalles, att barntilläget skall kvarstå enligt nu gällande bestämmelser,

5.    alt riksdagen beslutar att bidragsdelen skall utgöra 50% av totalbe­loppet och fastställas i procent av basbeloppet,

6.    att riksdagen beslutar att återbetalning skall påbörjas tidigast under tredje året efter det att studiestöd senast uppburits,

7.    att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till regler för återbetalningen vilken skall vara inkomstrelaterad med differentierade procentsatser enligt förslaget i motionen,

8.    att riksdagen beslutar att inkomster från heltidsarbete under 3,5 bas­belopp skall medföra avgiftsbefrielse för det året samt avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften,

9.    att riksdagen beslutar att inkomster från deltidsarbete som skulle ge ett årsbelopp på mindre än 5% av basbeloppet, beräknat på 4% av årsin­komsten, medför avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften,

 

10.   att riksdagen beslutar att utmätning av obetalda studieskulder skall föregås av dom eller utslag,

11.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om ekonomiskt stöd till gymnasieelever i åldrarna 18-20 är, som påbörjat sina gymnasiestudier före 18 års ålder,

12.   att riksdagen beslutar att vuxenstuderande under högskolenivå skall överföras från studiemedelssystemet till det särskilda vuxenstudiestödet,

13.   att riksdagen beslutar att de som har skulder enligt nuvarande studiemedelssystem får en avskrivning av skulden med 10% då de väljer återbetalning enligt de nya reglerna.

1987/88;Sf24 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.    att riksdagen avslår proposition 1987/88; 116,

2.    att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av studielön fr. o. m. den 1 januari 1989 i enlighet med mofionen.

1987/88 :Sf25 av Margareta Andrén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda ett
system där ferieinkomsterna inte skall inräknas i den inkomst som är
föremål för inkomstprövning,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen-anförts om uppföljning av återbetalningsreglerna,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökad medverkan från bankerna i finansiering och admini­stration av studiemedelssystemet.


 


1987/88:Sf26 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas            SfU 1987/88: 26

1.    att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om mål och inriktning av studiemedelssystemet,

2.    att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nytt stu­diemedelssystem i enlighet med vad som i motionen anförts,

3.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om bibehållande av barnstödet i studiemedelssystemet,

4.    att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om användande av begreppet taxerad inkomst inom återbelalningssystemet.

1987/88:Sf27 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om behovet av att noggrant följa studenternas ekonomiska situation m. m. i syfte att undanrö­ja den sociala snedrekryteringen.

Utskottet

Allmänt om studiemedel

Nuvarande studiemedelssystem

Det nuvarande studiemedelssystemet infördes den 1 januari 1965. Det var avsett att finansiera studier vid universitet och högskolor. Ett viktigt syfte méd reformen var att minska snedrekryteringen till högre utbildning. Från början var studiemedlen endast avsedda för högskolestuderande, men 1973 utvidgades systemet till att omfatta även studerande över 20 år i gymnasia­la utbildningar. Bland övriga förändringar kan nämnas att totalbeloppets storiek har höjts vid två tillfällen, den 1 juli 1982 från 140 till 142% av basbeloppet och den 1 januari 1984 till 145% av basbeloppet.

Studiemedel utgår i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga stu­diemedel med ett totalbelopp som för ett läsår om nio månader är 145 % av basbeloppet, eller för närvarande 37410 kr. Bidragsdelen utgör 2178 kr. Härutöver kan barntillägg utgå i form av återbetalningspliktiga studieme­del med 25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten un­der första kalenderhalvåret överstiger 40% av basbeloppet och under andra kalenderhalvåret 55 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under kor­tare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

De återbetalningspliktiga studiemedlen löper inte med ränta, men räknas upp årligen med ett regleringstal. Regleringstalel är för närvarande 4,2%. Skulden räknas dock inte upp med högre belopp än konsumentprisindex under ett visst år.

Återbetalningen päböijas normalt tvä är efter studiernas avslutande. Den sker genom att en årsavgift beräknas vid återbetalningens början. Årsavgiften utgör den totala skulden delad med antalet återbetalningsår fram till 50 år. För den som är mellan 36 och 51 år då återbetalningen börjar bestäms återbelalningstiden till 15 år. För den som är 51 år eller äldre, räknas antalet återbelalningsår fram till 65 är.


 


Den som har nedsatt betalningsförmåga kan få anstånd med hela eller    SfU 1987/88: 26 delar av den årliga avgiften. Den som har en inkomst, som är lägre än vissa fastställda avgiftsgränser får uppskov med hela avgiften. Avgiftsgränsen är för närvarande 3,5 basbelopp, dvs. 90300 kr. per år.

Studiemedelsskuiden avskrivs vid ålderspensionering och vid dödsfall.

Under den tid som studiemedelssystemet har varit i kraft har samhället genomgått stora förändringar. Inte minst har förändringar skett inom ut­bildningsväsendet och pä arbetsmarknaden, dvs. inom områden som di­rekt berör de studerandes situation.

Mot denna bakgrund fillkallade regeringen i juni 1985 en parlamentarisk kommitté (studiemedelskommittén) med uppgift att utreda behovet av förändringar av studiemedelssystemet.

Kommittén har i sitt slutbetänkande Studiemedel (SOU 1987; 39) redovi­sat olika utgångspunkter för en reform och lagt fram förslag fill förändring­ar i nuvarande studiemedelssystem.

Ett reformerat studiemedelssystem

I proposifionen anges de mål som bör uppställas för ett nytt studiesocialt stöd. Sålunda bör studiestödet även fortsättningsvis i första hand betraktas som ett instrument för att förverkliga samhällets utbildningspolitiska mål. Härutöver bör studiemedelssystemet vara generellt och ge rätt till lika studiestöd för lika studietid. Studiestödet bör också verka neutralt till ohka utbildningar inom högskolan och inte vara styrande på individens val av utbildning.-Vidare anges i propositionen att studiemedelssystemets syfte bör vara att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt. Det bör alltså bidra fill alt minska betydelsen av såväl ekonomiska, sociala och geografiska faktorer som av kön och ålder för den enskildes beslut att bedriva studier. Studiemedlen bör dessutom medverka till att studierna kan bedrivas effektivt, dvs. studiestödet bör vara så yäl tilltaget att det ger reella möjligheter till helfidsstudier. Studie­stödet bör också stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken. Slutligen bör systemet vara så enkelt och lättöverskådligt, att de framtida ekonomiska konsekvenserna både för individen och samhället framstår som överblickbara.

För att uppnå de angivna målen för ett nytt studiemedelssystem redovi­sas i propositionen vissa utgångspunkter för förslaget. En viktig utgångs­punkt är, framhåller departementschefen, att den övervägande delen av subventionerna som i dagens studiemedelssystem återfinns pä återbetal­ningssidan flyttas till tilldelningssidan. Härigenom uppnås bl. a. ett system med större inslag av direkta bidrag som gör subventionen tydlig och lätt att överblicka både för individen och för samhället och dessutom bör kunna ha en posifiv effekt på den sociala rekryteringen till studier. Vidare blir statens kostnader för ett sådant system lättare att beräkna och kommer inte, som i nuvarande system, att styras främst av inflationstak­ten.

En annan utgångspunkt för förslaget är att nivån på studiemedlens totalbelopp bör vara sådan, att den studerande med studiemedel kan täcka


 


normala levnadsomkostnader. Samtidigt bör den inte vara så hög att den    SfU 1987/88: 26 framstår som stötande jämförd med den disponibla inkomsten för stora grupper förvärvsarbetande.

Beträffande ett återbetalningssystem bör kunna krävas att det är lätt­överskådligt, förhållandevis enkelt och ändå rättvist. Det bör också vara bättre anpassat till den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga än det nuvarande systemet.

Mot bakgrund av dessa överväganden - och med studiemedelskommit­téns förslag som grund - föreslås i propositionen ett reformerat studieme­delssystem.

Förslaget, som närmare kommer att redovisas nedan, innebär bl.a. att studiemedlens totalbelopp höjs från nuvarande 145% till 170% av basbe­loppet och att bidragsdelen skall utgöra 50% av basbeloppet. Det nuvaran­de barntillägget slopas. Vidare föreslås ett helt nytt återbetalningssystem, som bygger på en inkomstrelaterad återbetalning. I princip skall skulden återbetalas med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges årsinkomst. Skulden skall löpa med en nettoränta som fastställs av rege­ringen varje år. Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats. Liksom i nuvarande system kommer det att finnas möjligheter till nedsättning av den årliga återbetalningen. Skulden kan också helt eller delvis skrivas av. Den skrivs alltid av vid ålderspensione­ringen och vid dödsfall.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motioner från centerpartiet om avslag på propositionen och begäran om förslag om ett nytt studiemedels­system med en beskattad studielön samt motioner från vänsterpartiet kommunisterna med begäran om utredning om studielön.

I motion Sf24 av Alf Svensson framhålls att studiestödet bör utformas så att alla oavsett familjesituation, bostadsort, ålder och social bakgrund ges möjlighet till högskolestudier. Rädslan för studieskulder kan medföra att många, framför allt frän familjer som saknar studietradition, avstår frän att påbörja högre studier och även vara utslagsgivande när det gäller valet mellan en kortare och en längre utbildningslinje. Studiestödets utformning när det gäller storleken på lånedel resp. bidragsdel måste därför utformas med hänsyn till denna grupp. Regeringens förslag är enligt motionären otillräckligt för att motivera även ungdomar från mindre studiemotiverade miljöer till fortsatta studier. Motionären anser att införande av en studielön är det bästa sättet att tillförsäkra alla studerande en likvärdig och rimlig ekonomisk standard under studietiden. Det är också det bästa sättet att minska betydelsen av bakgrundsfaktorer när det gäller den enskildes be­slut om att bedriva studier. Studielönen bör utgå med ett basbelopp vid helfidsstudier och vara beskattad. Den bör vidare kunna kompletteras med statsgaranterade lån, med låg ränta, upp till ett basbelopp. Mot bakgrund av det anförda begär motionären i yrkande 1 att riksdagen avslår proposi­fionen och i yrkande 2 förslag om införande av studielön fr. o. m. den I januari 1989.

I motion Sf26 av Olof Johansson m.fl. framhålls att målet för ett nytt studiemedelssystem bör vara att garantera den rekrytering till högre utbild­ning som kunskapssamhället ställer krav på, minska den sociala snedre-


 


kryteringen och effektivisera utbildningssystemet. En reformering av stu- SfU 1987/88: 26 diemedelssystemet måste därför inriktas pä följande punkter. Skuldbördan efter studietiden måste kraftigt lättas. Detta är enligt alla undersökningar den vikfigaste åtgärden för att trygga rekryteringen fill högre studier och minska den sociala snedrekryteringen. Vidare måste studenterna få drägli­ga förhållanden under studietiden, på grund av såväl rekryteringsskäl som för att minska bredvidarbetandet och därmed effektivisera studierna. Sta­ten måste också visa hela subvenfionens storlek genom att lägga den i en stor bidragsdel. Studiemedelssystemet skall dessutom skapa så litet byrå-krafi som möjligt samt vara enkelt och överskådligt. Enligt motionärerna uppfyller inte det i proposifionen föreslagna systemet ovan angivna krav utan de anser i stället att det nuvarande studiemedelssystemet skall ersät­tas av en beskattad studielön på 100% av basbeloppet. Denna studielön bör kompletteras med statsgaranterade lån på 80% av basbeloppet, slopad inkomstprövning samt avdragsgilla litteraturkostnader. Ett sådant system skulle avsevärt minska skuldbördan för de studerande. Mot bakgrund av det anförda begär motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om målet och inriktningen av ett nytt studiemedelssystem samt i yrkande 2 förslag till ett nytt studiemedelssystem. Vidare begärs i yrkande 3 ett tillkännagi­vande om att nuvarande barntillägg skall bibehållas i det av motionärerna förordade systemet samt i yrkande 4 ett tillkännagivande om att vid återbe­talning av det statsgaranterade lånet bör begreppet taxerad inkomst använ­das.

Lars Werner m. fl. anför i motion Sf23 att det i propositionen framlagda förslaget inte löser de grundläggande problemen i dagens studiemedelssy­stem och det motsvarar inte heller kommande behov. Mälet för ett studie­medelssystem måste enligt motionärerna vara att ge acceptabla ekonomis­ka förhållanden för alla såväl under som efter studietiden. Motionärerna anser att det enda sättet att uppnå detta mål är att införa en statlig studielön. De principer som bör ligga till grund för ett sådant system är bl.a. följande. Lika lön för alla högskolestudier. Rimlig ekonomisk stan­dard, som innebär att nivån bör sättas så att den disponibla inkomsten efter skatt motsvarar 210% av basbeloppet. Prestationsprövad rätt till fortsatt lön samt maximerad tid för rätt till lön med möjlighet till dispens. Motionä­rerna begär i yrkande I en utredning om studielön i enlighet med det anförda. Liknande yrkande framförs av Lars Werner m. fl. i den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf411.

I fråga om målen för ett statligt studiestöd anser utskottet - i likhet med departementschefen - att studiestödet i första hand bör vara ett instru­ment för att förverkliga samhällets utbildningspolitiska mål. Det innebär att studiestödet skall verka neutralt i förhållande till olika utbildningar. Vidare bör det övergripande målet för studiemedelssystemet även i fort­sättningen vara att ge en generell rätt till studiestöd, oberoende av utbild­ningens art och studietidens längd. Studiestödet bör också syfta till att minska betydelsen av ekonomiska, sociala och geografiska faktorer liksom av kön och ålder vid den enskildes beslut att bedriva studier. Ett annat mål för studiestödet bör vara att medverka till att studierna kan bedrivas effektivt. Samhällets studiestöd bör därför vara så väl avvägt att de stude-


 


rande kan finansiera sitt uppehälle med stödet under studietiden. Dessut-     SfU 1987/88: 26 om bör studiemedelssystemet stå i samklang med den allmänna fördel­ningspolitiken i samhället samt vara lättöverskådligt och ge goda möjlighe­ter att förutse framtida ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle.

Med hänsyn till de sålunda uppställda målen anser utskottet att utgångs­punkterna i proposifionen för en studiemedelsreform är både rimliga och riktiga. Vidare kan utskottet konstatera att förslaget i propositionen inne­bär avsevärda förbättringar i förhållande till nuvarande studiemedelssy­stem. Härtill bidrar givetvis att propositionen — utöver kommitténs förslag om omfördelningar inom systemet - innehåller förslag om såväl höjt totalbelopp som höjt studiebidrag. Förslagen i propositionen innebär dock att statens reella kostnader för studiemedel ökar med ca 300 milj. kr. Att ytterligare öka statens kostnader genom att införa studielön på sätt som föreslagits i motionerna anser sig utskottet inte kunna medverka till.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf23 yrkande l,Sf24, Sf26ochSf41l.

Utskottet behandlar under detta avsnitt även två mofionsyrkanden som tar upp frågor om rekrytering till högre studier i olika avseenden.

Carl Bildt m. fl. begär i motion Sf22 yrkande 1 ett tillkännagivande om de negativa effekter som nuvarande lönesättning och skattesystem har för rekryteringen fill den högre utbildningen.

Frågan om rekrytering till högre utbildning har diskuterats ingående såväl av studiemedelskommittén som i propositionen. Utskottet kan - i likhet med kommittén och departementschefen - konstatera att en rad olika faktorer påverkar de studerandes val av utbildning. Utskottet anser dock att möjligheterna till en god studiefinansiering är en mycket viktig faktor, och utskottet utgår från att de avsevärda förbättringar av studie­medlen som nu föreslås kommer att få stor betydelse för rekryteringen till högre studier. Något uttalande om betydelsen av andra faktorer är utskot­tet emellerfid inte berett att göra och avstyrker således bifall till motion Sf22 yrkande 1.

I motion Sf27 av Hans Göran Franck begärs ett tillkännagivande om behovet av att noggrant följa studenternas ekonomiska situafion i syfte att undanröja den sociala snedrekryteringen.

Såsom ovan angivits är ett av målen med det nya studiemedelssystemet att bereda fakfiska möjligheter fill studier för så breda grupper i samhället som möjligt och således minska betydelsen av bl. a. sociala faktorer. Utskottet, som utgår från att regeririgen fillser att målen i möjligaste mån uppfylls, anser därför inte att motion Sf27 påkallar någon riksdagens åtgärd.

Beviljning av studiemedel

Ett generellt studiestöd

I propositionen föreslås att studiemedel även fortsättningsvis skall utgå som ett generellt stöd till alla behöriga sökande. Således skall ingen diffe-


 


rentiering göras med hänsyn till ålder, familjesituation eller bostadsort. SfU 1987/88: 26 Vidare föreslås att det nuvarande barntillägget slopas. Departementsche­fen framhåller i denna fråga att barnfamiljernas situation i dag är annoriun-da än när barntilläggen infördes på 1960-talet. De studerandes barn har i flertalet fall tillgäng till kommunal barnomsorg till låga taxor. Vidare har de familjeekonomiska förmånerna i form av t. ex. barnbidrag och bostadsbi­drag byggts ut kraftigt. I den mån det ändå uppstår ekonomiska problem i en barnfamilj anser han att dessa bör lösas inom ramen för samhällets allmänna stöd till barnfamiljer.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf23 att barntillägg i första hand skall utgå som bidrag med 25% av basbeloppet per barn och år (yrk. 3) och i andra hand att nuvarande återbetalningspliktiga barntillägg skall kvarstå (yrk. 4).

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse över att studie­medel även i fortsättningen skall utgå som ett generellt stöd. När det sedan gäller frågan om ekonomiskt stöd till barnfamiljer anser utskottet i likhet med departementschefen att sådant stöd bör utgå inom ramen för samhäl­lets allmänna stöd till barnfamiljer. Att därutöver införa ett barnbidrag inom studiemedelssystemet motsätter sig utskottet såväl av rättviseskäl som av kostnadsskäl. Utskottet anser vidare att det är principiellt felaktigt att kostnader för barns försörjning skall medföra extra skuldsättning inom studiemedelssystemet. Utskottet delar därför departementschefens upp­fattning att det nuvarande återbetalningspliktiga barntillägget bör slopas. I detta sammanhang bör dock nämnas alt studerande med flera barn, som i dag uppbär barntillägg och som har anpassat sin ekonomi med hänsyn härtill i propositionen föreslås få viss kompensation för bortfallet av barn­tilläggen genom en möjlighet att erhålla extra studiemedel.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu behandlad del . och avstyrker bifall till motion Sf23 yrkandena 3 och 4.

Totalbelopp

I proposifionen föreslås att totalbeloppet för studiemedel fastställs till 170% av basbeloppet. För deltidsstudier föreslås att studiemedel skall utgå , med hälften av det belopp som utgår för heltidsstudier. Vidare föreslås att extra studiemedel skall kunna utgå efter särskild prövning. Slutligen före­slås att en reduktion av studiemedlen skall ske för studerande som har tillgång till fria läromedel och fria skolmåltider.

Lars Werner m.fl. begär i mofion Sf23 yrkande 2 att totalbeloppet för studiemedel fastställs till 185 % av basbeloppet.

Såsom framhålls i proposifionen bör totalbeloppets storlek avvägas sä att det täcker normala levnadsomkostnader, inkl. bostadskostnader och kostnader för studiematerial. Det bör däremot inte ge högre disponibel inkomst än en måttlig förvärvsinkomst eller den inkomst som man kan förväntas få efter avslutade studier. Totalbeloppet bör inte heller vara större än att den framtida återbetalningen blir rimlig. Med dessa utgångs­punkter anser utskottet att propositionens förslag är väl avvägt och således bör tillstyrkas. Utskottet avstyrker följakdigen motion Sf23 yrkande 2.


 


Studiebidrag                                                                  SfU 1987/88: 26

Enligt propositionen skall ett basbeloppsanknutet studiebidrag utgå som en del av studiemedlen. Studiebidraget föreslås fastställt till 50% av basbe­loppet per läsår.

I motion Sf23 av Lars Werner begärs i yrkande 5 att bidragsdelen skall fastställas till 50% av totalbeloppet.

Såsom nämnts inledningsvis i betänkandet innebär det nu föreslagna studiemedelssystemet en omfördelning av subventionerna från återbetal­ningssidan fill Ulldelningssidan. Härigenom möjliggörs en kraftig förstärk­ning av bidragsdelen, och studiemedelskommittén, som hade till uppgift att lägga fram förslag inom förändrade kostnadsramar, förordade ett studie­bidrag om 35% av basbeloppet. Propositionens förslag innebär dessutom en ytteriigare höjning av bidraget till 50% av basbeloppet. Såsom framhål­lits i propositionen innebär ett högre bidrag att behovet av lån minskar och skuldbördan kan således hållas nere. Detta kan i sin tur påverka rekryte­ringen till högre studier och dessutom ge den enskilde större möjligheter att satsa på heltidsstudier. Utskofiet delar till fullo denna uppfattning och är mycket positivt till förslaget. Däremot anser sig utskottet omöjligt kunna förorda en ytteriigare höjning av bidragsdelen på sätt som begärts i motion Sf23 med hänsyn till de avsevärda kostnadsökningar som detta skulle medföra.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del och avstyr­ker bifall till motion Sf23 yrkande 5.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 12 i motion Sf23 av Lars Werner m. fl. Motionärerna tar där upp situafionen för vuxenstu­derande under högskolenivå och anser att det är principiellt viktigt att undvika att dessa elever skuldsätter sig redan för studier på gymnasienivå eller motsvarande. I motionen begärs därför att riksdagen beslutar att vuxenstuderande under högskolenivå skall överföras från studiemedelssy­stemet till det särskilda vuxenstudiestödet.

Studiesituationen för vuxenstuderande på grundskole- och gymnasie­nivå har berörts i propositionen. Departementschefen har därvid framhållit att ett förbättrat studiemedelssystem, med en kraffigt förstärkt bidragsdel, innebär en avlastning för vuxenstudiestöden, som därmed kan reserveras för studerande på grundskolenivå och för de studerande på gymnasial nivå, som har särskilt stort behov av stöd. Han bedömer det dock som ogöriigt att nu höja vuxenutbildningsavgiften och därmed skapa utrymme för fler vuxenstudiestöd.

Utskottet har för sin del ingen annan uppfattning än vad som kommit till uttryck i propositionen, och utskottet avstyrker således bifall till motion Sf23 yrkande 12.

Inkomstprövning

I propositionen föreslås att en inkomstprövning även fortsättningsvis skall
göras i förhållande till den studerandes egen inkomst. Med inkomst skall
dock avses sammanräknad inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt i
stället för nuvarande bruttoinkomst. Inkomstprövningen innebär att stu-
     10


 


diemedlen minskas för en heltidsstuderande med 50% av den del av    SfU 1987/88:26 inkomsten under kalenderhalvåret som överstiger vissa s. k. fribeiopp, och för deltidsstuderande sker en motsvarande minskning. Reduktionen av studiemedel skall först avse bidraget och därefter lånemedlen. Slutligen föreslås att nuvarande prövning i förhållande till förmögenhet avskaffas.

I motion Sf22 av Carl Bildt m.fl. framhålls alt inkomstprövningen för rätt fill studiemedel pä sikt bör upphöra. Som ett etappmål bör därför de s.k, fribeloppsgränserna höjas med tio procentenheter för vartdera halv­året, och motionärerna begär i yrkande 3 att riksdagen beslutar i enlighet härmed. Vidare begär motionärerna i yrkande 7 (delvis) att riksdagen beslutar att inkomstbegreppet taxerad inkomst skall användas vid pröv­ning mot egen inkomst.

Enligt nuvarande regler om prövning av rätt till studiemedel mot egen inkomst räknas som inkomst i stort sett alla former av inkomst, oavsett om de är skattepliktiga eller inte. Med inkomst avses alltid bruttoinkomst. I gällande återbetalningssystem används dock ett annat inkomstbegrepp, nämligen taxerad inkomst med tillägg för underskott i förvärvskälla.

Departementschefen framhåller i propositionen att samma inkomstbe­grepp bör användas på såväl beviljnings- som på återbetalningssidan. I valet mellan olika inkomstbegrepp förordas sammanräknad inkomst med hänsyn till att det är enkelt och entydigt samt uppfyller rimliga krav på rättvisa. Detta inkomstbegrepp används numera även inom bostadsbi­dragssystemet. I fråga om begreppet taxerad inkomst framhålls i proposi­tionen att det inte uppfyller tillräckliga rättvisekrav. Bl. a. har CSN påvisat att taxerad inkomst systematiskt missgynnar dem som bor i lägenhet jämfört med dem som bor i villa. Utskottet ställer sig helt bakom proposi­tionens förslag om nytt inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studieme­del och avstyrker således motion Sf22 yrkande 7 i motsvarande del.

I fråga om fribeloppsgränserna kan utskottet konstatera att det nya inkomstbegreppet medför en höjning av dessa gränser med 3 000 kr. per år i förhållande fill nuvarande regler. Denna höjning beror på effekten av schablonavdraget 3000 kr. vid inkomst av tjänst. Med hänsyn till att reduktionen av studiemedel vid prövning mot egen inkomst i första hand skall avse bidragsdelen kan utskottet av kostnadsskäl inte medverka till någon ytterligare höjning av fribeloppsgränserna. Utskottet avstyrker där­för bifall till mofion Sf22 yrkande 3.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande I i motion Sf25 av Margareta Andrén m. fl. om inkomstprövning. Motionärerna framhåller att ett alternativ till slopad inkomstprövning skulle vara att låta prövningen omfatta endast de inkomster de studerande har under den tid dä studieme­del utgår medan ferieinkomsterna skulle vara undantagna från prövning. Enligt motionärerna bör ett sådant system utredas och kostnadsberäknas, och de begär i yrkande 1 att CSN får ett sådant uppdrag.

Utskottet vill till en början framhålla att ett slopande av hänsynstagande
till ferieinkomster skulle medföra betydande merkostnader för staten. Där­
fill kommer att det nuvarande systemet enligt utskottets mening är mer
rättvist än ett system där ferieinkomster inte beaktas. Utskottet vill också
framhålla att den inkomstgräns då reduceringen börjar ligger på 34000 kr.
   ' 1


 


per år méd nuvarande basbelopp, och rätten till studiemedel upphör helt    SfU 1987/88:26 vid en inkomst på knappt 117000 kr. per år. Sålunda medger reglerna om inkomstprövning, enligt utskottets uppfattning, att betydande utrymme finns för ferieinkomsler. Mot.bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall fill mofion Sf25 yrkande 1.

Gränsdragning mot studiehjälpssystemet

Enligt propositionen skall all utbildning i gymnasieskolan för ungdomar under 20 år hänföras till studiehjälpssystemet. Departementschefen fram­håller i denna fråga att det är viktigt att undvika att de studerande skuldsät­ter sig redan på gymnasienivån.

Lars Werner m. fl. framhåller i motion Sf23 alt de delar den principiella uppfattningen att ingen skall behöva skuldsätta sig för gymnasiestudier, men de anser inte att studiehjälpen är tillräcklig för gymnasieelever i åldrarna 18-20 år. Mofionärerna begär därför i yrkande 11 en utredning om förstärkt ekonomiskt stöd till nämnda gymnasieelever.

Enligt utskottets mening är det principiellt riktigt att gymnasieelever
under 20 år omfattas av studiehjälpssystemet, och utskottet biträder pro-
       -

posifionen i denna del.

I fråga om ytterligare ekonomiskt stöd fill gymnasieelever i åldrarna 18-20 år anser utskottet att detta prövas i ett vidare sammanhang om ekono-   . miskt stöd till barnfamiljer. Utskottet är således inte berett att förorda någon sådan utredning som begärts i motion Sf23 yrkande 11, och motions­yrkandet avstyrks följaktligen.

Återbetalning av studiemedel

Inledning

Enligt nu gällande regler påböijas återbetalningen av studiemedel när två kalenderår förflufit efter det år då studiemedel senast utbetalades. Återbe­talningstiden är beroende av låntagarens ålder och skuldens storlek. Nor­malt pågår återbetalningen t. o. m. 50 års ålder. För den som är 51 år eller äldre när återbetalningen böljar är återbetalningstiden det antal år som är kvar t. o. m. 65 års ålder. Undantag gäller om det rör sig om en liten skuld. Skulden räknas årligen upp med ett s. k. regleringstal som för närvarande är 1,042. Skulden räknas dock inte upp med högre belopp än konsument­prisindex under ett visst år. Skulden vid årsskiftet multipliceras med regleringstalet. Återbetalningen sker genom årliga avgifter.

Uppskov med återbetalningen kan erhållas enligt särskilda regler. På grundval av egen ekonomi beräknas ett avgiftsunderlag. Uppgår inte detta till 3,5 basbelopp har låntagaren rätt till helt uppskov. Finns barn under 10 år i familjen minskas avgiftsunderlaget med ett basbelopp.

Avskrivning av kvarvarande skuld sker när låntagaren är 66 år samt vid dödsfall. Möjlighet till avskrivning finns även vid t.ex. varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp.

I proposifionen anförs att det nuvarande återbetalningssystemet som har
gällt under drygt 20 år uppenbarligen har varit mycket gynnsamt för
          '2


 


flertalet av de studerande. Studiemedelskommittén har t.ex. visat att    SfU 1987/88:26 räntesubventionen på utbetalade länemedel under perioden 1970-1986 beräknas uppgå till mer än 50%.

Vidare framhålls alt de allra flesta låntagarna har små skulder. Den I januari 1987 hade t.ex. 70% av det totala antalet studiemedelstagare en skuld under 50000 kr. Endast 8% hade vid samma tidpunkt en skuld som översteg 100000 kr. Under de senaste åren har dock skulderna ökat rela­fivt snabbt. Av dem som under 1987 ännu inte var avgiftsskyldiga var andelen med skulder över 100000 kr. 17%, dvs. mer än dubbelt så hög som för hela gruppen studiemedelstagare. Det är i huvudsak de som lånat under 1980-talet och som nyligen påbörjat sin återbetalning som har stora skulder och avgifter i förhållande till betalningsförmågan.

Samtidigt som det övervägande flertalet alltså har en i förhållande till sin ekonomiska förmåga lindrig skuldbörda finns det en växande grupp för vilka återbetalningen är mycket betungande, och i propositionen framhålls att det är troligt att denna tendens består i framtiden om inte reglerna förändras.

Vidare innebär systemets konstruktion att utfallet för den enskilde resp. staten i hög grad blir beroende av hur stor inflationen är. Ett ytterligare problem med det nuvarande återbetalningssystemet är att det är detaljerat och krångligt. Det är mycket svårt för en enskild återbetalare att till fullo förstå konsekvenserna av skuldsättning. Mot bakgrund av tidigare princi­per för det nya studiemedelssystemet och med hänsyn till erfarenheterna av de nuvarande återbetalningsreglerna föreslås i propositionen ett nytt återbetalningssystem.

Påbörjande av återbetalning

I propositionen föreslås att återbetalningen påbörjas fidigast sex månader efter det studierna avslutats. Enligt departementschefen innebär de två återbetalningsfria åren en. betydande subvention, och i konsekvens med huvudinriktningen i förslaget bör även denna subvention överföras till beviljningen av studiemedel. Med hänsyn till konstruktionen av del nya återbetalningssystemet kommer denna förändring, enligt departements­chefens mening, inte att medföra några orimligt hårda återbetalningskrav.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf23 yrkande 6 att riksdagen beslutar att återbetalningen skall påböijas först under tredje året efter det studie­stöd senast uppburits.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag om tilldelning av
studiemedel inom det nya systemet varigenom en avsevärd del av subven-
fionerna flyttats över från återbetalningssidan till tilldelningssidan. Mot
denna bakgrund kan enligt utskottets mening en så betydande subvention,
som de nuvarande två återbetalningsfria åren innebär, inte bibehållas i det
nya systemet. Därtill kommer att med den föreslagna konstruktionen av de
nya återbetalningsreglerna saknas det enligt utskottets mening behov av
någon längre återbetalningsfri period. Med det anförda tillstyrker utskottet
proposifionen i nu behandlad del och avstyrker bifall till mofion Sf23
yrkande 6.
                                                                                      13


 


Årlig återbetalning och ränta                                            SfU 1987/88:26

I propositionen förordas att ett inkomstrelaterat återbetalningssystem in­förs. Enligt departementschefen är ett sådant system rättvist och enkelt. Genom att äterbetalningsbördan avpassas med hänsyn till den enskildes inkomst undviks att någon får en i förhållande till sin betalningsförmåga alltför tung återbetalningsbörda. Vidare blir konsekvenserna av skuldsätt­ningen relativt enkla att överblicka för den enskilde, eftersom alla återbe­talar en viss andel av sin inkomst. Sålunda föreslås att återbetalning skall ske med ett årligt belopp om 4% av den ätérbetalningsskyldiges inkomst. Med inkomst avses även i detta sammanhang sammanräknad inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före återbetalningsåret.

För låntagare som är bosatt utomlands eller är sjöman föreslås särskilda återbetalningsregler som innebär att den årliga återbetalningen skall utgöra en tjugondel av skulden, dock minst 15 % av basbeloppet.

Vidare förordas i propositionen att räntan för studielånet fastställs för varje år av regeringen. Låntagarna skall åsättas en nettoränta där hänsyn har tagits till avdragseffekten i skattesystemet. I räntan skall dock även ingå ett mindre påslag för administrationskostnader.

Motionärerna i motion Sf23 av Lars Werner m.fl. delar uppfattningen att återbetalningen skall inkomstrelateras men anser ätt del finns starka skäl som talar för att procentsatserna bör differentieras beroende på in­komst. Sålunda bör enligt motionärerna ingen återbetalning ske när in­komsterna understiger 3,5 basbelopp vid inkomster av heltidsarbete, och vid inkomster mellan 3,5 och 5 basbelopp bör den årliga avgiften vara 3% av årsinkomsten. Först vid inkomster över 5 basbelopp bör den årliga avgiften fastställas till 4% av årsinkomsten. Vid deltidsarbete bör årsbe-loppet fastställas till O kr. om årsbeloppet understiger 5 % av basbeloppet. Vid inkomster från deltidsarbete som grundar årsbelopp upp till 10 % av basbeloppet skall återbetalningen ske med 3 % av årsinkomsten på den del av inkomsten som överstiger den lönenivå som ger ett årsbelopp på 5 % av basbeloppet. Inkomster från deltidsarbete som grundar årsbelopp med högre belopp än 10 % av basbeloppet skall medföra en återbetalning på 3 % på hela årsinkomsten, och vid inkomster över 5 basbelopp betalas 4 % av årsinkomsten. Motionärerna begär i yrkande 7 förslag i enlighet med det anförda.

Utskottet anser - i likhet med departementschefen - att huvudprinci­pen i det nya återbetalningssystemet bör vara att samtliga löntagare skall betala tillbaka sina studieskulder. Systemet bör därför inte konstrueras så generöst att stora grupper av löntagare redan på förhand vet att de aldrig kommer att behöva betala tillbaka hela skulden. Exempelvis bör de lånta­gare, som har möjlighet att välja deltidsarbete på grund av att den totala familjeekonomin är god, ändå betala någon del av sina sludieskulder. Vidare blir marginaleffekterna för den som höjer sin lön eller ökar sin arbetstid betydande i ett system där återbetalningen påböijas vid en viss inkomstnivå. Dessa problem undanröjs i ett konsekvent genomfört in­komstrelaterat system.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om att åter-


14


 


betalningen skall ske med ett årligt belopp om 4% av den återbetalnings-    SfU 1987/88: 26 skyldiges inkomst och avstyrker således bifall fill motion Sf23 yrkande 7.

I mofion Sf22 av Carl Bildt m. fl. begärs i yrkande 7 (delvis) att riksdagen beslutar att med inkomst skall avses taxerad inkomst.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag om att det inkomst­begrepp som skall användas vid beviljning av studiemedel skall vara sammanräknad inkomst. Med hänsyn härtill och till att samma inkomst­begrepp enligt utskottets mening bör användas såväl vid beviljning som vid återbetalning tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och av­styrker bifall till motion Sf22 yrkande 7 i motsvarande del.

I motion Sf22 av Carl Bildt m.fl. konstateras att särskilda återbetal­ningsregler har utformats för personer bosatta utomlands. Dessa regler innebär att den årliga återbetalningen — oberoende av inkomsten - skall utgöra en tjugondel av skulden, dock lägst 15% av basbeloppet. Detta system ger enligt motionärerna en klarare uppfattning om återbetalningsti­den, och de anser att även en i Sverige bosatt låntagare bör ha möjlighet att välja sådan återbetalning. Motionärerna begär i yrkande 4 beslut i enlighet härmed.

Utskottet kan konstatera att låntagare som är bosatta utomlands normalt inte deklarerar i Sverige och säledes inte kan omfattas av samma återbetal­ningsregler som förordats för i Sverige bosatta låntagare. Särregler för dem som är bosatta utomlands är alltså nödvändiga. Däremot anser utskottet att det saknas skäl att införa en möjlighet för i Sverige bosatt låntagare att välja sådan återbetalning i stället för huvudregeln. En sådan möjlighet skulle nämligen gynna låntagare med hög lön och måttliga skulder, som därigenom skulle kunna minska sin återbetalning. Därutöver skulle en sådan valfrihet mellan olika återbetalningsregler, enligt utskottets mening, onödigtvis komplicera systemet. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion Sf22 yrkande 4 bör avslås.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 2 i motion Sf25 av Margareta Andrén m.fl. Motionärerna begär däri ett tillkännagivande om att verkningarna av de nya återbetalningsreglerna noga bör följas i syfte att kunna vidta förändringar om reglerna blir alltför betungande för lånlagarna.

Utskottet vill med anledning av härav erinra om att departementschefen i propositionen utgått från att det föreslagna äterbetalningssystemet för flertalet av låntagarna kommer att innebära rimliga årsbelopp som medför att studieskulden successivt kommer att minska. I de fall systemet skulle räka i mer allvarlig obalans under längre tid bör det enligt hans mening vara självklart att vidta åtgärder för att komma till rätta med denna. En sådan åtgärd är en justering av räntan.

Med hänsyn till dessa uttalanden anser utskottet att motion Sf25 yrkan­de 2 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Nedsättning av återbetalningen och avskrivning av skulden

I propositionen föreslås att den som bedriver studier och har statligt

studiestöd medges uppskov med återbetalningen under studietiden. Detta  15


 


föreslås gälla även för den söm har utbildningsbidrag för arbetsmarknads-     SfU 1987/88: 26

utbildning eller för doktorandstudier. Den som har överklagat sin taxering

kan också under vissa förhållanden få sitt årsbelopp nedsatt. Årsbeloppet

kan dessutom sättas ned om den återbetalningsskyldiges inkomst under

återbetalningsåret beräknas bli väsentligt lägre jämfört med inkomsten

enligt taxeringen föregående är. I övrigt föresläs att årsbeloppet kan sättas

ned om det finns synnerliga skäl.

Vidare föreslås att skulden avskrivs vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den som har studielån från studier på griindskole- eller gymnasial nivå bör kunna få en del av dessa avskrivna om han uppburit lån för minst tre terminers studier på eftergymnasial nivå. Avskrivning bör dock medges med högst en tredjedel av studielånet per termin och får avse högst sex terminer. Slutligen föreslås att studielån kan skrivas av om det finns skäl.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf23 yrkande 8 att riksdagen beslutar att inkomster från heltidsarbete under 3,5 basbelopp skall medföra avgifts­befrielse det året samt avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften. Vidare begär motionärerna i yrkande 9 att riksdagen beslutar att inkomster från deltidsarbete som beräknat på 4% av årsinkomsten skulle ge ett årsbelopp på mindre än 5 % av basbeloppet medför avgiftsbe­frielse och avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften.

I mofion Sf22 av Carl Bildt m. fl. begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om att rätten till nedsättning för den som överklagat sin taxering bör tillämpas generöst samt att korrigering av beloppet bör ske automafiskt om den taxerade inkomsten nedsätts i högre instans. Motionärerna begär vidare i yrkande 6 att riksdagen beslutar att rätt till viss avskrivning av skulden bör finnas för alla som uppburit studiemedel för minst sex termi­ners heltidsstudier. Sådan avskrivning bör ske med 6 % av basbeloppet per termin för gymnasiala studier och för uppnådda 20 poäng för postgymna­siala studier. Dessutom bör studieskulden avskrivas med ett basbelopp för den som avlägger doktorsexamen.

Vad först gäller frågan om avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare med låga inkomster vill utskottet erinra om att utskottet ovan tillstyrkt ett konsekvent genomfört inkomstrelaterat återbetalningssystem. Utskottet har också framhållit att huvudprincipen i det nya systemet bör vara att alla låntagare skall betala tillbaka sina skulder. Mot denna bak­grund och med hänsyn till att möjlighet till såväl nedsättning av avgiften som avskrivning av skulden finns i vissa speciella fall avstyrker utskottet bifall till motion Sf23 yrkandena 8 och 9.

1 fråga om nedsättning av årsbeloppet för den som överklagat sin taxe­
ring framgår det av propositionen att sådan nedsättning bör vara möjlig om
det framstår som oskäligt att fastställa årsbeloppet utan hänsyn till över­
klagandet. Bedömningen av vad som skall anses som oskäligt bör enligt
utskottets mening avgöras av tillämpande myndighet i varje enskilt fall.
Utskottet vill dock understryka att nedsättning inte bör komma i fråga när
överklagandet gäller mindre belopp eller rör tveksamma principfrågor.
Vad därefter gäller frågan om automatisk korrigering av återbetalningsbe­
loppet i de fall den taxerade inkomsten nedsätts i högre instans och
nedsättning av årsbeloppet inte medgivits vill utskottet framhålla följande.
  '


 


Med hänsyn till att laxeringen i besvärsärenden ofta fastställs flera år efter    SfU 1987/88: 26 beslut i första instans skulle ett sådant förfarande medföra ett betydande administrativt merarbete, vilket inte kan anses motiverat. Utskottet av­styrker med det anförda bifall till motion Sf22 yrkande 5.

När det slutligen gäller förslaget om avskrivning av skulden för alla som uppburit studiemedel under sex terminer samt för den som avlägger dok­torsexamen kan utskottet konstatera att förslaget innebär en subvention för den som genomgått längre utbildningar oavsett vederbörandes betal­ningsförmåga. Enligl utskottets mening saknas det skäl att införa en sådan subvention, och utskottet avstyrker bifall även till yrkande 6 i motion Sf22.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även två motioner från den
allmänna motionstiden vilka tar upp frågan om avskrivning ay studieskul­
den för läkare i glesbygd. I motion Sf4l8 av Ulla Orring och Rune Ång­
ström begärs ett tillkännagivande om alt sådan nedskrivning bör kunna ske
för att stimulera läkare till alt arbeta i glesbygd. Alf Svensson begär i
motion Sf335 förslag om att läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänst
under viss tid i av läkarbrist drabbad region skall fä del av studieskulden
avskriven.
                                                                                    '

Frågan har berörts i propositionen med anledning av att Landstingsför­bundet och socialstyrelsen förordat att möjligheterna prövas att avskriva delar av skulden för personalkategorier som arbetar inom hälso- och sjuk­vård i glesbygd. Departementschefen framhåller därvid all förslaget inne­bär i det närmaste olösliga rätlviseproblem mellan olika studerandekatego­rier och olika delar av landet. Han anser del inte heller ur principiell synvinkel vara rimligt att studiestödet på detta sätt används för att tillgodo­se olika avnämares behov av arbetskraft.

Utskottet delar departementschefens uppfattning i denna fråga och av­styrker således bifall till motionerna Sf418 och Sf335.

Betalning och utmätning.

Enligt propositionen skall årsbelopp och andra avgifter betalas enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering­en utser. Regeringen bemyndigas bestämma att mindre årsbelopp inte fastställs för debitering. Vidare skall fastställda belopp som inte har erlagts inom föreskriven tid få tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag.

I motion Sf23 av Lars Werner m.fl. begärs i yrkande 10 att riksdagen
beslutar att utmätning av obetalda sludieskulder skall föregås av dom eller
utslag.
                                                                                       '

En bestämmelse om alt avgiftsbelopp i fråga om studiemedelsavgifter får
tas ut genom utmätning utan föregäende dom eller utslag infördes den 1
januari 1968 efter förslag i proposition 1967: 143. Förslaget hade föregåtts
av ett omfattande utredningsarbete och tillstyrktes av en enig riksdag
(2 LU 1967: 76, rskr. 402). Motsvarande bestämmelse har sedan dess gällt
och återfinns enligt nuvarande regler i 8 kap. 73 § sludieslödslagen
(1973:349). Enligt utskottets mening saknas det anledning att nu förorda
någon ändring i detta avseende, och utskottet avstyrker motion Sf23 yr-
          17

kände 10. 2    Riksdagen 1987/88. 11 saml. Nr 26

Rättelse: S. 22 rad 6 nedifrån har tillkommit.


Ikraftträdande- och övergårigsbestämmelser       SfU 1987/88:26

I propositionen föreslås att det nya studiemedelssystemet skall träda i kraft den I januari 1989. Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla för studiestöd som avser lid före ikraftträdandet. De som har sludieskulder i nuvarande -återbetalningssyslem föreslås efter ansökan kunna medges att dessa åter­betalas enligt de nya reglerna. För dem som återbetalar både enligt de gamla och de nya reglerna bör bestämmelserna utformas så att ingen behöver erlägga högre årsbelopp än vad som motsvaras av 5 % av den egna inkomsten. Den som återbetalar enbart enligl de gamla reglerna skall inte behöva återbetala mer än högst 5 % av avgiftsunderlaget.

Lars Werner m. fl. framhåller i motion Sf23 att det bör ligga i samhällets intresse att så många som möjligt väljer att betala igen de gamla studielå­nen efter de nya reglerna. Med hänsyn till att de som erhållit studiemedel hittills inte har fått del av den subvention som bidragsdelen i det nya systemet utgör bör de få en avskrivning av skulden med 10% om de väljer att betala skulden efter de nya reglerna. Motionärerna begär i yrkande 13 att riksdagen beslutar i enlighet härmed.

Utskottet kan för sin del inte finna några särskilda skäl att genom stimulansåtgärder söka förmå dem som har studieskulder i nuvarande system att återbetala enligt de nya reglerna. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf23 yrkande 13 och tillstyrker propositionen i förevaran­de del.

Administration

I propositionen föreslås att de studiesociala myndigheterna skall bevilja och utbetala studiemedel samt svara för återbetalningssyslemet. Riks­gäldskontoret föreslås svara för den erforderliga upplåningen av medel för studielängivningen.

1 två motioner tas upp frågan om medelshanteringen. Carl Bildt m.fl. begär i motion Sf22 yrkande 2 ett tillkännagivande om alt det — innan det nya studiemedelssystemet träder i kraft — bör prövas om inte bankerna på ett konkurrenskraftigt sätt skulle kunna sköta medelshanteringen.

Motionärerna i motion Sf25 av Margareta Andrén m. fl. begär i yrkande 3 ett tillkännagivande om att det på sikt bör prövas en ordning där bankvä­sendet helt eller delvis övertar såväl finansiering som administration av studiemedlen och att regeringen därför ges i uppdrag att inbjuda bankerna till konkreta diskussioner i frågan.

Beträffande medelshanteringen vill uiskottei framhålla att studiemedels-kommittén förutsättningslöst prövat olika alternativ. Kommittén har där­vid funnit att riksgäldskontoret kan sköta den för studiestödet aktuella upplåningen till lägre kostnad än vad bankerna kan. En av anledningarna härtill är att staten som låntagare inte är förknippad med någon kreditrisk. Kommittén har därför förordat att riksgäldskonloret skall svara för upplå­ningen, och till denna uppfattning har departementschefen anslutit sig. Utskottet har inte heller någon annan uppfattning i frågan och tillstyrker således propositionen i denna del. Motionerna Sf22 yrkande 2 och Sf25 yrkande 3 i nu behandlad del avstyrks följaktligen.


 


I fråga om administrationen av studiemedelssystemet vill utskottet fram- SfU 1987/88: 26 hålla att det i dag finns en väl fungerande administration genom CSN och de övriga studiesociala myndigheterna. Utskottet ser inga skäl att förorda någon ändring härvidlag, framför allt inte med hänsyn till all det under en lång övergångsperiod kommer att finnas tvä parallella återbetalningssy­slem. Utskottet tillstyrker sälunda propositionens förslag om administra­tionen och avstyrker motion Sf25 yrkande 3 även i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf404 av Bengt Westerberg m.fl. vari be­gärs ett tillkännagivande om ändrade budgeteringsprinciper för studieme­del på så sätt att lånedelen läggs utanför statsbudgeten.

Enligt utskottets mening får motionen anses vara tillgodosedd genom propositionens förslag om upplåningen av medel, och den påkallar säledes inte någon riksdagens åtgärd.

Anslagsfrågor

Regeringen har till anslaget Studiemedel m. m. föreslagit ett förslagsanslag av 3 290000000 kr. för budgetåret 1988/89. Vidare har regeringen föreslagit att till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1988/89 - utöver tidigare föreslaget anslag - anvisas 16 100000 kr.

I motion Sf22 av Carl Bildt m.fl. begärs i yrkande 8 att - till följd av motionärernas förslag om förändringar i studiemedelssystemet - riksda­gen till studiemedel m. m. anvisar 200 milj. kr. utöver regeringens förslag eller 3 490 000 000 kr.

Utskottet har ovan avstyrkt de i motion Sf22 begärda förslagen om förändringar i del nya studiemedelssystemet. Till följd härav avstyrker utskottet även bifall till del i motionen framställda anslagsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till studiemedel.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ytterligare medel till centrala studieslödsnämnden m. m.

Lagförslagen

Det i proposition 1987/88:116 framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) har inte föranlett några erinringar från utskot­tets sida, och förslaget återfinns i bilaga I. Nuvarande lydelse av 8 kap. återfinns dock i bilaga 2.

Beträffande det i proposition 1987/88:116 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) kan utskottet konstatera att den aktuella paragrafen, 20 §, har ändrats genom beslut av riksdagen (prop. 1987/88:82, NU 30, rskr. 219). Förslaget i den nu aktuella propositionen bör jämkas i enlighet härmed och utskottet framlägger därför i bilaga 3 ett nytt förslag till lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928: 370).


19


 


    .      o                                                                                         SfU 1987/88:26

Ovnga frågor

Ett villkor för alt en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i till studieslöds-förordningen bilagda förteckningar.

I den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf4l6 av Kari-Göran Biörsmark begärs ett tillkännagivande om att studiemedel bör utgå till elever vid Påhlmans handelsinstitut, oaktat att institutet inte står under statlig tillsyn.

Enligt vad utskottet erfarit har någon framslällan till regeringen om statsbidrag eller statlig tillsyn inte gjorts av ifrågavarande handelsinstitut. Regeringen har därför inte haft anledning alt pröva frågan om rätt till studiemedel för eleverna. Vid sådant förhållande anser ulskoltet all det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion Sf416.

Utskottet behandlar slutligen den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf4l5 av Jan Sandberg. I motionen begärs ett tillkännagi­vande om att ett nytt studiefinansieringssystem bör införas, som bl.a. innebär statsgaranterade län med 160% av basbeloppet per är.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag öm ett förbättrat studiemedelssystem. Med hänsyn härtill anser utskottet att mofion Sf415 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande avslag på proposition 1987/88:116 och begäran om
nytt förslag med studielön

att riksdagen avslår motionerna l987/88:Sf24 och l987/88:Sf26,

2.             beträffande utredning om studielön

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf23 yrkande 1 och l987/88:Sf4ll,

3.    beträffande vissa faktorers betydelse för högre utbildning alt riksdagen avslår motion l987/88;Sf22 yrkande I,

4.    beträffande uppföljning i syfte att minska social snedrekryte­ring

att riksdagen avslår motion 1987/88;Sf27,

5.             beträffande harntillägg i form av bidrag

alt riksdagen avslår motion l987/88:Sf23 yrkande 3,

6.             beträffande barntillägg i form av lån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 och med avslag på motion l987/88:Sf23 yrkande 4 beslutar alt 4 kap. 14 § sludie­slödslagen (1973:349) skall upphöra att gälla,

7.             beträffande totalbeloppets storlek

att riksdagen med avslag på motion 1987/88;Sf23 yrkande 2 antar i

proposition 1987/88:116 framlagt förslag till lag om ändring i studie-                 20

stödslagen (1973: 349) såvitt avser 4 kap. 13 §,


 


8. beträffande studiebidraget                                            SfU 1987/88: 26
alt riksdagen med avslag-.på motion l987/88:Sf23 yrkande 5 antar 4

kap. 24 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen,

9. beträffande vuxenstuderande under högskolenivå
att riksdagen avslår motion l987/88:Sf23 yrkande 12,

10.    beträffande inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studie­
medel

att riksdagen med avslag på motion l987/88:Sf22 yrkande 7 i denna del antar 4 kap. 21 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen,

11.    beträffande höjda fribeloppsgränser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf22 yrkande 3,

12.   beträffande en utredning om fribeloppsgränserna att riksdagen avslår motion l987/88:Sf25 yrkande 1,

13.   beträffande ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkande II,

14.   beträffande påbörjande av återbetalning

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf23 yrkande 6 antar 8 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen,

15.    beträffande differentierade procentsatser för årlig återbetal­
ning

alt riksdagen avslår motion l987/88:Sf23 yrkande 7,

16.    beträffande inkomstbegrepp vid återbetalning m.m.

att riksdagen med avslag på motion l987/88:Sf22 yrkande 4 samt yrkande 7 i denna del antar 8 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

17.   beträffande en uppföljning av återbetalningsreglerna alt riksdagen avslår motion l987/88:Sf25 yrkande 2,

18.   beträffande avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare med låga inkomster

alt riksdagen avslår motion l987/88:Sf23 yrkandena 8 och 9,

19.    beträffande avskrivning av studieskulden för alla som uppbu­
rit studiemedel en viss tid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf22 yrkande 6,

20.    beträffande nedsättning av återbetalning

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf22 yrkande 5 dels antar 8 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen, dels godkänner vad utskottet anfört,

21.    beträffande avskrivning av studie skulden för läkare i glesbygd'
afi riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf335 och 1987/88:Sf418,

22.    beträffande utmätning m. m.

att riksdagen med avslag på motion l987/88:Sf23 yrkande 10 antar 8 kap. 16 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

23.    beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf23 yrkande 13 antar förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen såvitt avser över-gängsbestämmelserna.


21


 


24.         beträffande lagförslagen i övrigt                                  SfU 1987/88: 26
alt riksdagen dels antar förslaget till lag om ändring i studiestöds­
lagen i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt

ovan, dels med bifall till proposition 1987/88:116 antar det av utskot­tet framlagda och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928: 370),

25.            beträffande beräkningen av räntan på studielån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del godkänner de rikdinjer för beräkningen av räntan på studielån som förordals i propositionen,

26.            beträffande medelshanteringen av studielån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88; 116 i denna del och med avslag på motionerna I987/88:Sf22 yrkande 2 och l987/88:Sf25 yrkande 3 i motsvarande del bemyndigar fullmäktige i riksgäldskon­toret att svara för den erforderliga upplåningen av medel för studie-långivning,

27.    beträffande ändrade budgeteringsprinciper för studiemedel att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf404,

28.    beträffande administrationen av studiemedel

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 i denna del och med avslag på motion 1987/88;Sf25 yrkande 3 i motsvarande del godkänner de riktlinjer för administrationen av studiemedel som förordals i propositionen,

29.            beträffande medelsanvisningen till studiemedel

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88; 116 och med anled­ning av proposition 1987/88: 100, bil. 10, littera E, punkt E 4 samt med avslag på motion l987/88:Sf22 yrkande 8 till Studiemedel m. m. för budgetåret l988/89anvisarett förslagsanslag av 3 290000000 kr.,

30.         beträffande medelsanvisning till centrala studieslödsnämn­
den m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 till Centrala studiestödsnämnden m. m. — utöver tidigare anvisat ramanslag (SfU 1987/88:20, rskr. 216) - för budgetåret 1988/89 anvisar 16100000 kr.,

31.         beträffande studiemedel till elever vid visst handelsinstitut
att riksdagen avslår motion 1987/88;Sf4l6,

32.         beträffande ett nytt studiefinansieringssystem
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf415.

Stockholm den 10 maj 1988

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carishamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena
Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm
(s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s),
Barbro Sandberg (fp) och Maud Björnemalm (s).
                                                  22


 


Reservationer                                                  SfU 1987/88:26

1. Avslag på proposition 1987/88: 116 och begäran om nytt förslag med studielön (mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I fråga" och på s. 8 slutar med "och Sf4l 1." bort ha följande lydelse;

Utskottet är starkt kritiskt till regeringens förslag till nytt studiemedels­system eftersom det viktigaste problemet - skuldkrisen - inte är löst. Med regeringens förslag kan studieskulden, trots full återbetalning, växa under 20-30 år för vissa akademikergrupper om deras löneutveckling blir svag. Det gäller framför allt grupper med läng studielid och låg inkomst, t.ex. bibliotekarier och socionomer. Vissa grupper kommer aldrig alt kunna betala tillbaka skulden. Delta beror pä alt i det föreslagna systemet skall 4% av inkomsten ärligen användas för amortering på studielänen medan räntan föreslås bli mellan 5 och 6% (utan avdragsrält). Således kommer studieskulden att växa så länge som årslönen är mindre än skul­den.

Enligt utskottets mening bör därför ett nytt studiemedelssystem kon­strueras på ett helt annat sätt än som föreslagits i propositionen. Målet bör vara att garantera den rekrytering till högre utbildning som kunskapssam­hället ställer krav pä, minska den sociala snedrekryteringen och effektivi­sera utbildningssystemet. En reformering av studiemedelssystemet måste därför inriktas pä följande punkter. Skuldbördan efter studietiden måste kraftigt lättas. Detta är enligt alla undersökningar den viktigaste åtgärden för att trygga rekryteringen till högre studier och minska den sociala snedrekryteringen. Vidare måste studenterna få drägliga förhållanden un­der studietiden, på grund av såväl rekryteringsskäl som för att minska bredvidarbetandet och därmed effektivisera studierna. Tyngdpunkten i statens subvention bör lyftas fram ytterligare och utgöra en betydande bidragsdel. Studiemedelssystemet skall dessutom skapa så litet byråkrati som möjligt samt vara enkelt och överskådligt.

Med dessa utgångspunkter anser utskottet att den enda rimliga lösningen är alt införa en beskattad studielön på 100% av basbeloppet kompletterad med statsgaranterade lån på 80% av basbeloppet. Därutöver bör enligt utskottets mening ett återbetalningsplikfigl barntillägg ulgå i avvaktan på att ett generellt ekonomiskt stöd till barnfamiljer i form av vårdnadsbidrag införs. Vidare bör såväl studielön som statsgaranterade lån utgå utan någon prövning mol egen inkomst. Utskottet förutsätter också att införan­det av en beskattad studielön innebär att lilteraturkostnader blir avdrags­gilla. Beträffande återbetalning av det statsgaranterade lånet anser utskot­tet - med hänsyn fill den begränsade skuldbörda som del nu förordade systemet innebär - att inkomstrelaterade regler motsvarande de som föreslagits i propositionen kan accepteras, dock med den ändringen att inkomstbegreppet skall vara taxerad inkomst.

Utskottet anser således att riksdagen bör avslå propositionen och begära

23


 


ett nytt förslag i enlighet med det anförda. Detta bör ges regeringen till        SfU 1987/88:26 känna.

dels att moment I i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

1.        beträffande avslag på proposition 1987/88:116 och begäran om
nytt förslag med studielön

att riksdagen med bifall tjll motionerna 1987/88;Sf24 yrkande I och 1987/88;Sf26 och med anledning av motion 1987/88;Sf24 yrkande 2 e/i avslår proposition 1987/88: 116, dels som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört.

2. Utredning om studielön (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "I fråga" och pä s. 8 slutar med "och Sf4l I." bort ha följande lydelse:

Det i propositionen framlagda förslaget löser enligt utskottets mening inte de grundläggande problemen i dagens studiemedelssystem och del motsvarar inte heller kommande behöv. Målet för ett studiemedelssystem måste vara alt ge acceptabla ekonomiska förhållanden för alla såväl under som efter studietiden. Utskottet anser alt del enda sättet att uppnå detta mål är alt införa en statlig studielön. De principer som bör ligga till grund för ett sådant system är bl.a. följande. Lika lön för alla högskolestudier. Rimlig ekonomisk standard, som innebär att nivån bör sällas så alt den disponibla inkomsten efter skatt motsvarar 210% av basbeloppet. Presta­tionsprövad rätt till fortsatt lön saml maximerad lid för rätt till studielön med möjlighet fill dispens.

Enligl utskottets mening bör en utredning av ett studielönesyslem i enlighet med det anförda snarast komma till stånd. Dettabör med bifall till mofion Sf23 yrkande I ges regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottels hemställanbort ha följande lydelse;

2.           beträffande utredning om studielön

alt riksdagen med bifall till motion l987/88:Sf23 yrkande 1 och med anledning av motion l987/88:Sf4l I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Vissa faktorers betydelse för högre utbildning (inom. 3)

Nils Carishamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp) och Siri Häggmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att sambandet mellan hög utbildning, god
status och bra lön en gång var mycket tydligt. Utvecklingen har emellertid
nu nått därhän att den som väljer att satsa på en lång utbildning riskerar att
få en lägre livslön än den som satsar direkt pä ett yrke. Detta har sin grund
i hur lönebildningen går till och i hur kunskap inom olika områden värde-
       24


 


sätts, men framför allt påverkas den enskildes ekonomiska situation av hur SfU 1987/88: 26
skatte- och bidragssystemen är utformade. Enligl utskottets mening är del
självklart att såväl lönebildning som skattepolitik måste ge förutsättningar
för både den enskildes förkovran och samhällets utveckling. De uppenbara
brister och obalanser som finns i vårt nuvarande skattesystem kan inte
kompenseras genom studiemedelssystemet. Det anförda bör ges regering­
en till känna.
                  ,

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa faktorers betydelse för högre utbildning alt riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf22 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Barntillägg i form av bidrag (mom. 5)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "När det" och slutar méd "3 och 4." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser - i likhet med motionärerna i motion Sf23 - att ett barntillägg bör finnas inom studiemedelssystemet. Sådant barntillägg bör dock i första hand utgå som bidrag och fastställas till 25% av basbeloppet.

Regeringen bör framlägga förslag härom i så god lid att förslaget kan träda i kraft den I januari 1988.

dels alt moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5.          beträffande barntillägg i form av bidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört.

5. Barntillägg i form av lån (mom. 6)

Under förutsättning av avslag på reservation 4 Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels alt moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.          beträffande barntillägg i form av lån

att riksdagen med bifall till motion l987/88:Sf23 yrkande 4 och med avslag på proposition 1987/88: 116 i denna del dels beslutar att 4 kap. 14 § sludieslödslagen (1973:349) inte skall upphöra att gälla, dels vidtar de ändringar i propositionens förslag till lag om ändring i sludieslödslagen (1973; 349) som föranleds därav i fråga om ingres­sen och 4 kap. 16, 19, 23 och 25 §S.

6. Totalbeloppets storlek (mom. 7)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Såsom

framhålls" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:                25


 


Ulskoltet konstaterar att även med regeringens förslag om höjning av          SfU 1987/88:26.

totalbeloppet till 170% av basbeloppet blir den ekonomiska situationen ohållbar för studerande med barn och de som trots kännbara bostadskost­nader inte uppfyller villkoren för bostadsbidrag. Totalbeloppet täcker inte heller kostnaderna för dem som studerar på annan ort. De behöver pengar till hemresor och har ofta kostnader för bostad på studieorten även under sommaruppehållet. Dä studiemedel endast utgår under terminerna är det nödvändigt för de studerande att arbeta under ferierna. En undersökning från Stockholms universitet visar att medelstudenten bara hade råd att vara ledig tre veckor under sommaren 1987 och 11 % hade inte råd med någon ledighet alls. Enligt utskottets mening bör totalbeloppet även ge utrymme för viss ledighet under lerminsuppehåll. Utskottet anser därför att totalbeloppet bör höjas till 185% av basbeloppet.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande totalbeloppets storlek att riksdagen med bifall till motion l987/88:Sf23 yrkande 2 antar 4 kap. 13 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen med den ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag                                     Reservantens förslag

4 kap. 2§

Studiemedel utgår med 9,44 pro- Studiemedel   utgår   med   10,28

cent av basbeloppet för varje hel, procent av basbeloppet för varje

sammanhängande    tidsperiod    för hel,   sammanhängande   tidsperiod

vilken den studerande har räll till för vilken den studerande har rätt

studiemedel.    Tidsperioden    skall till studiemedel. Tidsperioden skall

omfatta  för  heltidsstuderande   15 omfatta  för   heltidsstuderande   15

och för deltidsstuderande 30 dagar. och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäl- Vad som sägs i första stycket gäl­
ler endast om inte något annat följer
ler endast om inte något annat följer
av 16, 19, 22 eller 25 §.
                       av 16, 19, 22 eller 25 §.

7. Studiebidraget (mom. 8)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Såsom nämnts" och slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är bidragsdelen i studiemedelssystemet bety­delsefull ur rekryteringssynpunkl dä den är en direkt överblickbar förmän. En successiv höjning av bidragsdelen är också ett steg mol studielön. Utskottet anser därför alt bidragsdelen bör höjas till 92,5% av basbelop­pet, vilket värdesäkrar bidragsdelen som då kommer alt utgöra 50% av totalbeloppet.

26


 


dels alt moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;   SfU 1987/88: 26

8. beträffande studiebidraget att riksdagen med bifall till mofion l987/88:Sf23 yrkande 5 antar 4 kap. 24 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den ändring alt lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag                                     Reservantens förslag

4 kap.

24                                                                                            §

Studiebidraget utgör 2,75 procent Studiebidraget utgör 5,/4 procent
av basbeloppet för varje hel, sam-
av basbeloppet för varje hel, sam­
manhängande tidsperiod om 15 da-
manhängande tidsperiod om 15 da­
gar för heltidsstuderande och om 30
gar för heltidsstuderande och om 30
dagar för deltidsstuderande. Är den
dagar för deltidsstuderande. Är den
studerande för denna tidsperiod en-
studerande för denna tidsperiod en­
ligt 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte
ligt 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte
berättigad till fullt studiemedel
  berättigad till fullt studiemedel
minskas först studiebidraget och
minskas först studiebidraget och
därefter studielånet.
                                 därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i Utgående studiemedel utgör i
första hand studiebidrag. Återsto-
första hand studiebidrag. Återsto­
den utgör studielän.
                                  den utgör studielån.

8. Vuxenstuderande under högskolenivå (mom. 9)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Studiesi­tuationen för" och slutar med "yrkande 12." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att ca en tredjedel av sludiemedelslagarna, omkring 50000 studerande, genomgår utbildning i gymnasieskolan, kom­munala vuxenutbildningen och folkhögskolan. Även för dessa elever bör principen all ingen skall behöva skuldsätta sig för studier under högskole­nivå gälla. Om denna grupp frigörs från studiemedelssystemet skapas ett stort resursutrymme för förbättringar för dem som läser vid universitet och högskolor. Enligt utskottets mening bör därför vuxenstuderande som stu­derar under högskolenivå få sina studier finansierade genom det särskilda vuxenstudieslödet, och regeringen bör snarast återkomma med förslag som tillgodoser detta syfte.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 9. beträffande vuxenstuderande under högskolenivå att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Sf23 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27


 


9. Inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel    SfU 1987/88: 26

(mom. 10).

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Departe­mentschefen framhåller" och slutar med "motsvarande del." bort ha följande lydelse;

Det i propositionen föreslagna inkomstbegreppet sammanräknad in­komst innebär bl. a. alt underskotts- och förlustavdrag som uppkommit t.ex. på grund av innehav av villa eller rörelse ej fär tillgodoräknas. Sålunda drabbas enligl utskottets mening exempelvis barnfamiljer, som ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa saml vissa nyetablerade egna företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang anser utskottet att taxerad inkomst bättre än sammanräknad inkomst speglar den enskildes ekonomiska situation och således bör användas som inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel.

Utskottet tillstyrker således motion Sf22 yrkande 7.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studie­medel

alt riksdagen med bifall till motion 1987/88;Sf22 yrkande 7 i motsva­rande del antar 4 kap. 21 § förslaget till lag om ändring i studiestöds-lagen med den ändring att lagrummet erhåller följande såsom Re­servanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag                                   Reservanternas förslag

4 kap.

21                                                                                             §

Som  den   studerandes  inkomst Som  den   studerandes  inkomst

under  kalenderhalvåret   enligt   16 under   kalenderhalvåret  enligl   16

och 19 §§ räknas vad som på det och 19 §§ räknas vad som på det

halvåret kan beräknas belöpa av halvåret kan  beräknas belöpa av

det belopp som kan förutses bli den det belopp som kan förutses bli den

studerandes   sammanräknade   in- studerandes taxerade inkomst vid

komst vid laxeringen till statlig in- taxeringen till statlig inkomstskatt

komstskall för kalenderåret.                            för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet

som    regeringen    bestämmer   får som    regeringen    bestämmer   får

meddela närmare föreskrifter om meddela närmare föreskrifter om

tillämpningen av första stycket. tillämpningen av första stycket.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer fär för utom-
regeringen bestämmer fär för utom­
lands bosalla och sjömän föreskri-
lands bosatta och sjömän föreskri­
va andra regler för inkomslberäk-
va andra regler för inkomstberäk­
ningen,
                                                                           ningen.

28


 


10. Höjdafribeloppsgränser (mom. 11)                          SfU 1987/88:26

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande pä s. II som börjar med "I fråga" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av rätt till studiemedel mol egen inkomst på sikt upphöra. Därmed understryks alt studiemedelssyste­met är ett generellt system. En avskaffad inkomstprövning skulle också medföra besparingar i administrationen och underiätta hanteringen för den enskilde. Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de stude­rande förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att dessa skulle försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel är knuten till dellagan­de i undervisningen och viss sludietakt. Om tillfredsställande studieresul­tat uppnås bör del enligl utskottets mening vara den enskildes sak att i övrigt disponera sin lid. Med hänsyn till att ett omedelbart avskaffande av inkomstprövningen skulle ge ett merutflöde av studiebidrag på 450 milj. kr., måste en reform genomföras successivt i en takt som blir beroende av kostnadsutvecklingen. Som ett första elappmål anser utskottet att fribe­loppsgränserna bör höjas med 10 procentenheter för vartdera halvåret fr.o.m. den I januari 1989, och regeringen bör därför snarast framlägga förslag härom. Del anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande höjda fribeloppsgränser alt riksdagen med anledning av motion l987/88;Sf22 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. En Utredning om fribeloppsgränserna (mom. 12)

Margareta Andrén (fp), Margö Ingvardsson (vpk) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och pä s. 12 slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Sf25 framförda uppfattningen all ett alter­nativ till slopad inkomstprövning skulle vara all låta prövningen omfatta endast de inkomster de studerande har under den tiden dä studiemedel utgår medan ferieinkomsterna skulle vara undantagna från prövning. En­ligt utskottets mening finns del skäl att studera frågan för att se hur ett sådant sysfem skulle kunna utformas och vilka kostnader det skulle inne­bära för statsverket i form av ett ökat antal oreducerade studiemedel. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att CSN får ett sådant upp­drag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 12. beträffande en utredning om fribeloppsgi-ånserna att riksdagen med bifall till motion l987/88:Sf25 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


 


12.                                                                  Ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever (mom. 13)                                 1987/88:26

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "I fråga" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse;

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de ekonomiska villkoren för­ungdomar mellan 18 och 20 är måste förbättras. Den sociala snedrekryte­ring som kan mätas vid universitet och högskolor grundas redan vid gymnasiestudierna. Det finns undersökningar som visar att det finns ett klart samband mellan valet till gymnasieskolan och föräldraekonomin.

Enligt utskottels mening bör därför regeringen snarast utreda förutsätt­ningarna för att ge gymnasieelever över 18 år, som påbörjat sina gymnasie­studier före 18 års ålder, ett förstärkt ekonomiskt stöd. Detta komplement till studiehjälp bör lämpligen motsvara bidragsdelen i studiemedelssyste­met eller i vart fall en del därav. Vad utskottet med bifall till motion Sf23 yrkande 11 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13.            beträffande ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever

att riksdagen med bifall till motion 1987/88;Sf23 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.    Påböljande av återbetalning (mom. 14)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse;

Med hänsyn till alt de studerande under flera års studietid tvingats leva under knappa omständigheter anser utskottet att det finns behov av en längre återbetalningsfri period när studierna avslutats. Enligt utskottets mening bör därför återbetalningen av studiemedel även fortsättningsvis påbörjas först under det tredje året efter att studiestöd senast uppskrivits.

dels alt moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

14.            beträffande påbörjande av återbetalning

att riksdagen med bifall fill motion l987/88:Sf23 yrkande 6 antar 8 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse.

30


 


Regeringens förslag                    Reservantens förslag                    SfU 1987/88:26

8 kap.

0/7! det vid ingången av ett ka-
       Återbetalningen skall börja un-

lenderår har gått minst sex måna-     der det tredje året efter det för vil-der efter den senaste tidsperiod för     ket den återbetalningsskyldige har vilken   den   återbetalningsskyldige     fått studiestöd enligl 3, 4 eller 7 har fått studiestöd enligt 3, 4 eller 7     kap. kap. skall återbetalningen av stu­dielånen börja med det kalender­året.

14. Differentierade procentsatser för årlig återbetalning (mom. 15)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och på s. 15 slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att återbe­talningen skall inkomstrelateras men anser att det finns starka skäl som talar för att procentsatserna bör differentieras beroende på inkomst. Ut­skottet anser i likhet med motionärerna i motion Sf23 att för hellidsarbe-tande bör ingen återbetalning ske när inkomsterna understiger 3,5 basbe­lopp, och vid inkomster mellan 3,5 och 5 basbelopp bör den ärliga avgiften vara 3% av årsinkomsten. Först vid inkomster över 5 basbelopp bör den årliga avgiften fastställas till 4% av årsinkomsten. För deltidsarbetande bör ingen återbetalning ske om årsbeloppet understiger 5% av basbelop­pet. Vid inkomster frän deltidsarbeten som grundar årsbelopp upp till 10% av basbeloppet bör återbetalningen ske med 3 % av årsinkomsten på den del av inkomsten som överstiger den lönenivå som ger ett årsbelopp på 5 % av basbeloppet. Inkomster från deltidsarbete som medför årsbelopp med högre belopp än 10 % av basbeloppet bör medföra en återbetalning på 3 % pä hela årsinkomsten, och vid inkomster över 5 basbelopp bör en återbe­talning ske med 4 % av årsinkomsten.

Regeringen bör framlägga förslag om differentierad återbetalning i enlig­het med del anförda och i så god lid att förslaget kan träda i kraft den I januari 1988.

dels alt moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande differentierade procentsatser för årlig återbetal­ning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


 


15. Inkomstbegrepp vid återbetalning m. m. (rnom. 16)   SfU 1987/88:26

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del." bort ha följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna inkomstbegreppet sammanräknad in­komst innebär bl.a. att underskotts- och förlustavdrag som uppkommit t.ex. pä grund av innehav av villa eller rörelse ej får tillgodoräknas. Sålunda drabbas enligl utskottets mening exempelvis barnfamiljer, som ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa saml vissa nyetablerade egna företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang anser utskottet att laxerad inkomst bättre än sammanräknad inkomst speglar den enskildes verkliga betalningsförmåga och säledes bör använ­das som inkomstbegrepp vid återbetalning av studiemedel.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Såsom ovan nämnts har särskilda återbetalningsregler utformats för personer bosatta utomlands. Dessa regler innebär alt den åriiga återbetal­ningen - oberoende av inkomsten - skall utgöra en tjugondel av skulden, dock lägst 15% av basbeloppet. Detta system ger enligt ulskottets mening en klarare uppfattning om återbetalningstiden, och utskottet anser alt även en i Sverige bosalt låntagare bör ha möjlighet alt välja sådan återbetalning.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16. beträffande inkomstbegrepp vid återbetalning m.m. att riksdagen med bifall till motion  1987/88:Sf22 yrkande 4 och yrkande 7 i motsvarande del antar 8 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i sludieslödslagen med den ändring alt lagrummet erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

8 kap. 4§

Årsbeloppet  för étt  kalenderår     Årsbeloppet  för étt   kalenderår

skall vara fyra procent av den åter- skall vara fyra procent av den ätér­
betalningsskyldiges sammanräkna- betalningsskyldiges taxerade in-
de inkomst enligl den senaste laxe- komst enligl den senasle taxeringen
ringen till statlig inkomstskatt. Som till statlig inkomstskall om inte an-
taxering gäller beslut om taxering i nat följer av andra stycket. Som
första instans.
                             taxering gäller beslut om taxering i

första instans.

När det gäller sådana återbelal-    När det gäller sådana äterbetal-

ningsskyldiga som under det in- ningsskyldiga som under det in­
komstår den senaste taxeringen av- komstår den senaste taxeringen av­
ser var bosatta utomlands eller var ser var bosatta utomlands eller var
sjömän fär regeringen föreskriva att sjömän får regeringen föreskriva alt
återbetalningen i stället skall ske återbetalningen i stället skall ske
med ett belopp som svarar mot en     med ett belopp som svarar mot en
           32


 


Regeringens förslag                Reservanternas förslag             SfU 1987/88: 26

tjugondel av den kvarstående låne-     tjugondel av den kvarstående låne­
skulden, dock minst femton pro-     skulden, dock minst femton pro­
cent av basbeloppet det år återbe-     cent av basbeloppet det är återbe­
talningen skall göras.
              talningen skall göras. Meddelas så­
dana föreskrifter får även en i Sve­
rige bosatt låntagare fullgöra sin
återbetalningsskyldighet i enlighet
med dem.
Till det årsbelopp som den åter-
  Till det årsbelopp som den äter-
betalningsskyldige skall betala får     betalningsskyldige skall betala får
läggas sådana avgifter som rege-     läggas sådana avgifter som rege­
ringen har föreskrivit med stöd av     ringen har föreskrivit med stöd av
1 § andra stycket.                                  1 § andra stycket.

16. En uppföljning av återbetalningsreglerna (mom. 17)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets uppfattning finns det en risk för att återbetalningsreg­lerna med det valda inkomstbegreppet kommer att visa sig mycket betung­ande framför allt för låntagare som förutom studieskulden har lån för all , finansiera sitt boende. Som bostadssituationen är på mänga håll i landet i dag är det ofta svårt att få bostad på annat sätt än att köpa bostadsrätt eller småhus. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att noga följa verkningarna av återbetalningsreglerna för att kunna förändra dessa om det visar sig att de blir alltför betungande för låntagarna.

Vad utskottet med bifall till motion Sf25 yrkande 2 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande en uppföljning av återbetalningsreglerna att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Sf25 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare
med låga inkomster (mom. 18)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Vad först" och slutar med "8 och 9." bort ha följande lydelse;

Utskottet vill understryka vikten av att avgiftsbefrielse och avskrivning
av skulden generellt bör komma i fråga för låntagare med låga inkomster. I
likhet med motionärerna i mofion Sf23 anser utskottet därför att inkomster
från heltidsarbete under 3,5 basbelopp bör medföra avgiftsbefrielse det
året samt avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften.
Vidare bör inkomster från deltidsarbete som beräknat på 4% av årsin­
komsten skulle ge ett årsbelopp på mindre än 5 % av basbeloppet medföra
33

3   Riksdagen 1987/88. II saml. Nr 26


avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden med belopp motsvarande års-        SfU 1987/88: 26 avgiften.

Regeringen bör lägga fram förslag om avgiftsbefrielse och avskrivning av skulden i enlighet med det anförda och i så god tid att förslaget kan träda i kraft den I januari 1988.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18.       beträffande avgiftsbefrielse och avskrivning på skidden för
låntagare med låga inkomster

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf23 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Avskrivning av studieskulden för alla som uppburit studiemedel en viss tid (mom. 19)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "När det" och slutar med "motion Sf22." bort ha följande lydelse;

Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått från arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en extra stor skuld­börda. Det är därför motiverat att staten avskriver en del av denna skuld. Därmed främjas också rekryteringen till de mer krävande studierna, och de sociala hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör enligt utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst sex termi­ners helstidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande total omfattning. De sex terminerna skall kunna gälla såväl gymnasiala som postgymnasiala studier och behöver inte omfatta en sammanhängande tidsperiod. Avskriv­ning bör ske med 6% av basbeloppet per termin för gymnasiala studier (dvs. 10% av lånet) och med 6% av basbeloppet per uppnådda 20 poäng för postgymnasiala studier.

I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också att en särskild avskrivning av skulden bör göras för den som avlägger doktors­examen. Därvid bör en skuldavskrivning ske med en summa som motsva­rar ett basbelopp.

Regeringen bör framlägga förslag om avskrivning av studieskulden i enlighet med det anförda och i så god tid att reglerna kan träda i kraft den 1 januari 1989.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19.       beträffande avskrivning av studieskulden för alla som uppbu­
rit studiemedel en viss tid

att riksdagen med anledning av motion 1987/88;Sf22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

34


 


19.                                                                  Nedsättning av återbetalning (mom. 20)                                                                  SfU 1987/88:26

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "I fråga" och på s. 17 slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse;

Som grund för beräkning av årsbelopp skall enligt proposifionen gälla beslutet om taxering i första instans. Detta kan i vissa fall få orimliga konsekvenser, och enligt utskottets mening bör därför bestämmelsen om rätten till nedsättning av återbetalningen för den som överklagat sin taxe­ring tillämpas generöst. Utskottet anser vidare att om den taxerade in­komsten nedsätts vid prövning i högre instans bör en korrigering av återbe­talningsbeloppet göras automatiskt.

Vad utskottet med bifall till motion Sf22 yrkande 5 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels alt moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

20.         beträffande nedsättning av återbetalning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Sf22 yrkande 5 dels antar 8 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20.    Avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd
(mom. 21)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets,yttrande på s. 17 som börjar med "Frågan har" och slutar med "och S035." bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening är det angeläget att pröva skilda vägar för att stimulera läkare att ta anställning eller öppna praktik i läkarglesa län. En väg är att skriva ned studieskulden för dessa läkare. Utskottet anser - i motsats till vad som framhållits i propositionen — att en sådan åtgärd varken skulle innebära några större rättviseproblem eller vara principiellt felaktig. Rätt till nedskrivning av studieskulden bör dock enligt utskottets mening förbehållas de läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänsten under en viss fid. Vidare bör urvalet av de län eller delar av län som skall komma i fråga för sådan möjlighet till nedskrivning göras av socialstyrel­sen. Med det anförda anser utskottet att frågan om nedskrivning av studie­skulden för läkare som tjänstgör i läkarglesa län bör övervägas ytterligare i syfte att framlägga förslag härom. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

21.       beträffande avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf335 och
l987/88:Sf4l8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

35


 


21.                                                                 Övergångsbestämmelser (mom. 23) SfU 1987/88:26

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "förevarande del." bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening bör det ligga i samhällets intresse att så många som möjligt väljer att betala igen de gamla studielänen efter de nya återbe­talningsreglerna. Med hänsyn till att de som erhållit studiemedel hittills inte har fått del av den subvention som bidragsdelen i det nya systemet utgör anser utskottet att de bör få en avskrivning av skulden med 10% om de väljer att betala skulden efter de nya reglerna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 23. beträffande övergångsbestämmelser att riksdagen med bifall till motion I987/88;Sf23 yrkande 13 antar förslaget till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser över­gångsbestämmelserna med den ändring att punkt 2 erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag               Reservantens förslag

Den som har beviljats studiestöd     Den som har beviljats studiestöd

som avser tid före ikraftträdandet som avser tid före ikraftträdandet
kan begära att dessa efter år 1989 kan begära att dessa efter år 1989
skall återbetalas enligt bestämmel- skall återbetalas enligt bestämmel­
serna i 8 kap. i dess nya lydelse. De serna i 8 kap. i dess nya lydelse. /
ändrade betalningsvillkoren skall sådant fall skall en avskrivning av
tillämpas fr. o. m. den 1 januari skulden göras med 10 procent. De
visst år.
                              ändrade   betalningsvillkoren   skall

tillämpas   fr. o. m.   den   I  januari

visst år.

22.    Medelshanteringen av studielån (mom. 26)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Beträffan­de medelshanteringen" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse:

Enligt propositionen skall medelshanteringen skötas av riksgäldskonto­ret och centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN:s medverkan behövs, enligt utskottets uppfattning, för vissa myndighetsuppgifter, främst för att avgöra vilka som är berättigade till studiemedel. Däremot är utskottet inte övertygat om att en statlig medelshantering är den mest effektiva model­len. Erfarenheten visar att andra lösningar ofta är mer rationella. Utskottet anser därför att bankväsendet bör få tillfälle att erbjuda sina tjänster så att en bedömning kan ske om deras medverkan erbjuder fördelar för de studerande, i form av t.ex. service, och om en sådan medverkan är ekonomiskt konkurrenskraftig. Detta bör ske omgående, så att beslut i denna fråga kan fattas innan det nya studiemedelssystemet träder i kraft.

36


 


Vad utskottet med bifall till motion Sf22 yrkande 2 anfört om bankernas        SfU 1987/88: 26 medverkan i medelshanteringen bör ges regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 26. beträffande medelshanteringen av studielån att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf22 yrkande 2 och med anledning av motion l987/88;Sf25 yrkande 3 i motsvarande del samt med avslag pä proposition 1987/88; 116 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Medelshanteringen av studielån och administration av studiemedel (mom. 26 och 28)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Beträffan­de medelshanteringen" och på s. 19 slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör på sikt prövas en ordning där bankvä­sendet helt eller delvis övertar såväl finansiering som administration av studiemedlen. Detta skulle vara till fördel för de studerande som därige­nom bl. a. får tillgång till sådan ekonomisk rådgivning och specialkunska­per som CSN inte har eller inte bör skaffa resurser för att ge.

Utskottet anser därför att regeringen bör inbjuda bankerna till konkreta diskussioner för att få veta hur dessa skall kunna medverka i större omfattning än vad som för närvarande är möjligt. En förutsättning för en sådan medverkan skall givetvis vara att staten även i fortsättningen lämnar lånegaranti.

Vad utskottet med bifall till mofion Sf25 yrkande 3 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att momenten 26 och 28 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

26. beträffande medelshanteringen av studielån att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 i denna del och motion 1987/88;Sf25 yrkande 3 i motsvarande del saml med avslag på motion 1987/88:Sf22 yrkande 2 dels bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret alt svara för den erforderliga upplåningen av me­del för sludielångivning, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande administrationen av studiemedel att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 i denna del och mofion 1987/88 :Sf25 yrkande 3 i motsvarande del dels godkänner de riktlinjer för administrafionen av studiemedel som förordals i propo­sitionen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

37


 


24. Medelsanvisingen till studiemedel (mom. 29)   SfU 1987/88:26

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 10, 15, 18 och 19.

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "till studiemedel." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt de i motion Sf22 begärda förslagen om förändringar i det nya studiemedelssystemet. Till följd härav bör riksdagen till studiemedel anvisa 200 milj. kr. utöver regeringens förslag eller totalt 3490000000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 29. beträffande medelsanvisningen till studiemedel att riksdagen med bifall fill motion 1987/88;Sf22 yrkande 8 och med anledning av propositionerna 1987/88: 116 och 1987/88: 100, bil. 10, litt. E, punkt E 4 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 490000000 kr.

Särskilt yttrande

Studiemedel till elever vid visst handelsinstitut

Nils Carishamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anför:

Enligt gällande regler kan studiemedel ulgå till privata skolor om skolan antingen har statligt stöd eller står under statlig tillsyn.

I motion 1987/88;Sf4l6 yrkas att studiemedel skall utgå till elever vid Påhlmans handelsinstitut.

Vi anser att motionens krav är berättigat men konstaterar att studieme­del kan utgå till berörda elever om skolan är beredd att bli ställd under statlig tillsyn. Vi avstår därför nu från något yrkande i frågan.

38


 


I proposition 1987/88: 116 framlagt

Förslag till

Lag om ändring i Studiestödslagen (1973: 349)


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)1

dels att 4 kap. 14,17 och 40 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 1,3 och 7 kap. orden "återbetalningspliktiga studiemedel"

skall bytas ut mot "studielån",

dels att 4 kap. 8,13,16,19,21,23-25,36, 41 och 42 §§, 8 kap., 9 kap.

2-2 b §§ samt rubriken närmast före 8 kap. skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 kap.

8§

Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studieme­del eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst sex år, utgår studiemedel fBr ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.


Har en studerande for såda­na studier som avses i 2 § er­hållit studiemedel eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst fem år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det fiims särskilda skäl.


Har en studerande for såda­na studier som avses i 2 § er­hållit studiemedel eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.


13 §


Studiemedel utgår med 8,06 procent av basbeloppet for var­je hel, sammanhängande tids­period för vilken den studeran­de har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av H16, i7,19,22 eller 25 §.


Studiemedel utgår med 9,44 procent av basbeloppet för var­je hel, sammanhängande tids­period för vilken den studeran­de har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något an­nat följer av 16, 19, 22 eller 25 §.


 


1 Lagen omtryckt 1987:303.


39


 


16§ Nuvarande lydelse

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under ka­lenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


 


Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar for vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret


Del av basbeloppet
januari-
             juli-

juni                     december


 


högst

lägst


2 3 4 5 6 7 8 9 10


135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 60 procent 60 procent 40 procent


135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 86 procent 80 procent 70 procent 70 procent 55 procent


Föreslagen lydelse

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalender­halvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av bas­beloppet, nämligen


Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret


Del av basbeloppet
januari-
             juli-

juni                     december


 


högst

lägst


2 3 4 5 6 7 8 9 10


135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 70 procent 60 procent 50 procent 40 procent


135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 80 procent 70 procent 70 procent 55 procent


40


 


19 § Nuvarande lydelse

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalender­halvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes in­komst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


 


Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

1

2

3

4
lägst
       5


Delav basbeloppet 160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent


tJtöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sam­manhängande tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalen­derhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tids­period om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes in­komst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen


Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

1

2

3

4
lägst
       5


Del av basbeloppet 160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent


41


 


Nuvarande lydelse


21 §


Föreslagen lydelse


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


 


Som den studerandes in­komst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under ka­lenderhalvåret. Värdet av natu­raförmåner fastställs av rege­ringen. Statligt eller statsskom-munalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag, förlängt barnbi­drag, handikappersättning och annat studiestöd enligt denna lag ån korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet forstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmö­genhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.


Som den studerandes in­komst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas vad som på det halvåret kan beräk­nas belöpa av det belopp som kan förutses bli den studeran­des sammanräknade inkomst vid taxeringen till statlig in­komstskatt för kalenderåret.

Regeringen eller den myn­dighet som regeringen bestäm­mer får meddela närmare före­skrifter om tillämpningen av första stycket.

Regeringen eller den myn­dighet regeringen bestämmer får för utomlands bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstberäkningen.


23§


Vid beräkning enligt 13, 14, 16, i 7 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie­medlen är avsedda.


Vid beräkning enligt 13, 16 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie­medlen är avsedda.


24 §


/ studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg ut­går dock endast i form av åter betalnings pliktiga studiemedel.


Studiebidraget utgör 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, samman­hängande tidsperiod om 15 dagarför heltidsstuderande


42


 


Nuvarande lydelse

För varje hel, sammanhäng­ande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidraget 121 kro­nor. Om studiemedlen för den­na tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre belopp än 8,06 procent av basbeloppet utgör studiebidra­get dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot för­hållandet mellan det belopp som utgår och 8,06 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör återbetal­ningspliktiga studiemedel.


Föreslagen lydelse

och om 30 dagar för deltidsstu­derande. År den studerande för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16,19 och 21-23 §§ inte berätti­gad till fullt studiemedel mins­kas först studiebidraget och därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


25 i


Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § ej är berätti­gad till studiemedel, kan dock få återbetalningspliktiga stu­diemedel om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl förelig­ger, får studiemedel utgå ned högre belopp än som följer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §. Det överskjutande belop­pet utgår i form av återbetal­ningspliktiga studiemedel.


En studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § inte är berättigad till studiemedel, kan dock få extra studiemedel i form av studielån, om det finns särskil­daskäl.

Om det finns särskilda skäl, får extra studiemedel i form av studielån utgå utöver de studie­medelsbelopp som följer av 10, 13, 16, 19 och 21 §§ eller be­stämmelse som avses i 22 §.


 


Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.


43


 


Nuvarande lydelse


36 i


Föreslagen lydelse


SfU 1987/88: 26 Bilaga 1


 


Studiemedel enligt detta ka­pitel får beviljas svensk med­borgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fordel kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studie­medel enligt detta kapitel bevil­jas for studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och aridra styckena gäller dock endast sådana stu­dier som motsvarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbild­ningslinje som omfattas av för­ordnande enligt 1 § eller 3 kap. 1§.


Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som före­skrivs av regeringen- eller den myndighet som regeringen be­stämmer.


Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

41 §


Studiebidrag och återbetal­ningspliktiga studiemedel en­ligt detta kapitel samt barntill-lägg vid tillämpning av 40 § av­rundas till helt krontal vid öre-tal under 50 nedåt och vid an­nat öretal uppåt.


Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela krontal.


42 §


För den som under ett kalen­derhalvår ej år berättigad till mer än fem procent av basbe­loppet i studiebidrag och åter­betalningspliktiga studiemedel bortfaller rätten till sådant studiestöd.


För den som under ett kalen­derhalvår inte är berättigad till mer än fem procent av bas­beloppet i studiebidrag och stu­dielån bortfaller rätten till så­dant studiestöd.


44


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                 SfU 1987/88:26

j                                                                                   .                  Bilaga 1

8 kap. Återbetalning av stu­dielån

Allmänna bestämmelser

1                                                          § Den som uppburit studielån
skall återbetala lånet. På lånet
skall också betalas en årlig rän­
ta.

I samband med återbetal­ningen får också tas ut avgifter för administrativa kostnader enligt föreskrifter som rege­ringen meddelar.

Betalningen av lånet och räntan sker med ett visst belopp varje kalenderår (årsbelopp). Det inbetalade beloppet skall avräknas i första hand på den upplupna räntan och därefter på kapitalskulden. Ränta som inte betalas under det år den har upplupit läggs vid årets slut till kapitalskulden.

2   § Före varje kalenderårs bör­jan fastställer regeringen den ränta som under året skall utgå på studielån.

3   § Orn det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader efter den senaste tids­period för vilken den återbetal-nirigsskyldige har fått studie­stöd enligt 3,4 eller 7 kap. skall återbetalningen av studielånen börja med det kalenderåret.

A  Årsbeloppet för ett kalender­år skall vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst en­ligt den senaste taxeringen till statlig inkomstskatt. Som taxe­ring gäller beslutet om taxering i första instans.

 Nuvarande lydelse av 8 kap. finns i bilaga 2 till betänkandet.                              45


 


Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                SfU 1987/88:26

När det gäller sådana åter­betalningsskyldiga som under det inkomstår den senaste taxe­ringen avser var bosatta utom­lands eller var sjömän får rege­ringen föreskriva att återbetal­ningen i stället skall ske med ett belopp som svarar mot en tju­gondedel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av basbeloppet det år återbetalningen skall göras.

Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala får läggas sådana avgif­ter som regeringen har föreskri­vit med stöd av 1 § andra styc­ket.

5 § Har den återbetalningsskyl­dige uppburit nya studielån se­dan skyldighet att återbetala ti­digare lån har inträtt, skall de nya lånen läggas samman med de tidigare.

Nedsättning

6§ Årsbeloppet får sättas ned

1.      om den återbetalnings-skyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstu­diestöd, utbildningsbidrag un­der arbets markruids utbildning eller utbildningsbidrag för doktorander,

2.      om den återbetalnings-skyldiges inkomst under betal­ningsåret kan beräknas bli vä­sentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har be­räknats,

3.      om den återbetalnings­skyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet


46


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse            SfU 1987/88:26

och det med hänsyn till om-                                                °

ständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxeringen, el­ler

4. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.

Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan an­tas att den omständigheten som föranleder nedsättningen kom­mer att bestå längre än ett år, får nedsättning ske tills vidare.

7                                              § Beslut om nedsättning av
årsbeloppet får ändras

1.  om de inkomstförhållan­den som legat till grund för be­slutet har ändrats väsentligt, eller

2.  om det i något annat hån­seende har inträffat en föränd­ring som väsentligt påverkar rätten till nedsättning.

8                                              § Regeringen eller den myn­
dighet regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrif­
ter om nedsättning enligt 6 eller
7§.

Avskrivning

9                                              § Studielån som kvarstår obe­
talda det år den återbetalnings­
skyldige fyller sextio fem år
skall avskrivas. Utan hinder
härav kvarstår betalningsskyl­
digheten för påförda men inte
betalda årsbelopp avseende de
tre senaste kalenderåren. Om
det finns synnerliga skäl, får
dock också sådana årsbelopp
skrivas av efter ingången av det
år den återbetalningsskyldige
fyller sextiofem år.

47


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse            SfU 1987/88:26

Bilaga 1

10                                               §  Om den återbetalnings-

skyldige avlider, skall återstå­ende kapitalskuld och upplu­pen ränta avskrivas.

11  § Den som tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre termi­ner erhållit studielån för studi­er enligt 4 kap. 1 §. Sådan be­frielse får avse högst sex termi­ner och för varje termin uppgå till en tredjedel av studielånet under terminen.

12  § Utöver vad som följer av 9-11 §§ får studielån avskrivas i fall då det föreligger synnerli­ga skäl till det.

Frivillig återbetalning

13                                               § / syfte att stimulera en
snabb återbetalning av studie­
lån får regeringen meddela fö­
reskrifter om premier för såda­
na återbetalningsskyldiga som
återbetalar sina studielån med
större belopp än de årsbelopp de
år skyldiga att betala.

Fastställande av årsbelopp

14                                               § För varje kalenderår då
återbetalning skall göras fast­
ställs årsbeloppet för den åter­
betalningsskyldige. Uppkom­
mer brutet krontal skall årsbe­
loppet avrundas till närmast
lägre hela krontal. Regeringen
får föreskriva att årsbeloppet
skall fastställas till noll kronor,
om årsbeloppet, beräknat enligt
4 § första stycket, skulle under­
stiga fem procent av bas­
beloppet det år återbetalningen
skall göras.


48


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse            SfU 1987/88:26

Om årsbeloppet ändras ge­nom beslut om nedsättning gäl­ler det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp.

Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbelopp som har fast­ställts för honom.

Betalning

15 § Det fastställda årsbeloppet ock sådana avgifter som rege­ringen har foreskrivit med stöd av 1 § andra stycket skall beta­las enligt föreskrifter som med­delas av regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

Utmätning m.m.

16                                              § Årsbelopp och andra avgif­
ter enligt denna lag som inte
har betalats inom föreskriven
tid får tas ut genom utmätning
utan föregående dom eller ut­
slag.

Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom utmätning, före ut­gången av november måruid det tredje året efter betalningsåret, skall inte föranleda vidare in­drivningsåtgärder.

Särskilda bestämmelser om återbetalning i vissa fall

17                                              § Om någon har uppburit
studielån för en sjukperiod en­
ligt bestämmelserna i 3 kap.
15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där gäller i fråga om
återbetalningen bestämmelser­
na i 18 och 19 §§.

4   Riksdagen 1987/88. 11 saml. Nr 26


49


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse            SfU 1987/88:26

18                                              § Studielån som avser den
delen av en sjukperiod som föl­
jer efter en karenstid om 14 da­
gar skall inte återbetalas annat
än i de fall som anges i 19 §.

I karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 §.

Vid beräkning av karensti­den skall två eller flera sjukpe­rioder räknas som en sam­manhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.

19                                              § Uppbär den studerande
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeför­
säkring, skall han för varje
sjukdag som infaller efter ka­
renstiden enligt 18 § återbetala
den del av studielånet som mot­
svarar sjukpenning över 25
kronor. Detsamma gäller också
om den studerande med anled­
ning av sin sjukdom får ersätt­
ning enligt anruin författning
eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt ut­
ländsk lagstiftning om arbets­
skadeförsäkring. Sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om all­
män försäkring skall inte beak­
tas vid tillämpning av denna
paragraf.

20                                              § Studielån som avser tid
då den studerande har uppbu­
rit utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpen­
ning, skall inte återbetalas i
den mån avdrag har skett från
utbildningsbidraget.

50


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse            SfU 1987/88:26

Bilaga 1 Ansvarig   myndighet,   upp­giftsskyldighet m.m.

21                                              § Frågor enligt detta kapitel
prövas av centrala studiestöds­
nämnden. Frågor om befrielse
från återbetalningsskyldighet
enligt 18 och 19 §§ prövas dock
av den studiemedelsnämnd
som föreskrivs av regeringen el­
ler den myndighet regeringen
bestämmer.

22                                              § Den återbetalningsskyl­
dige skall lämna centrala stu­
diestödsnämnden de uppgifter
som år av betydelse för till-
låmpningen av detta kapitel.

Bestämmelser om hur cen­trala studiestödsnämnden skall inhämta de uppgifter från den senaste taxeringen som nämn­den behöver för tilllämpning av detta kapitel meddelas av rege­ringen.

Den som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att utan an­maning omedelbart underrätta centrala studiestödsnämnden om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre föreligger.

23  § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studie­stödsnämnden och studieme­delsnämnderna uppgift om så­dan sjukpenning eller ersätt­ning som avses i 19 §. Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestöds­nämnden och studiemedels­nämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de be­stämmelser som regeringen meddelar.

24  § Annan myndighet och för­säkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna försäk­ringsdomstol, riksförsäkrings­verket, allmän försäkringskas­sa och centrala studiestöds­nämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av


51


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

betydelse för tillämpningen av detta kapitel.


SfU 1987/88:26 Bilaga 1


överklagande m.m.

25 § Centrala studiestöds­nämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos kammarrätt.

Nämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.

9 kap.

2 §3

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmynda­re.


På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd en­ligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger sta­tens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som åter­krävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma rän­tesats från den dag som infal­ler en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyl­dighet att erlägga räntan.


På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudie­stöd enligt 7 kap. som åter­krävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tid­punkt med två procentenheter överstiger statens utlånings­ränta. På andra former av stu­diestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta en­ligt samma räntesats från den dag som infaller en månad ef­ter det beslut om återkrav fat­tats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalnings­skyldige befrias helt eller del­vis från sin skyldighet att beta­la räntan.


52


3 Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:124 om god man och förvaltare.


Nuvarande lydelse


2a§


Föreslagen lydelse


SfU 1987/88: 26 Bilaga 1


 


Fordran, som har uppkom­mit på grund av att studiestöd har återkrävts och som utestår oreglerad, bevakas till ock med det år under vilket gäldenären fyller 65 år. Därefter avskrivs fordringen.

Avlider gäldenären och sva­rar ej dödsbodelägare för ford­ringen, avskrivs fordringen om den inte kan betalas med döds­boets tillgångar eller med anli­tande av säkerhet som har ställts för fordringen.

Åven eljest avskrivs ford­ringen om indrivningen skulle vålla mer arbete eller kostad än som är skäligt och indriv­ning inte är påkallad från all­män synpunkt.


En fordran, som har upp­kommit på grund av att studie­stöd har återkrävts och som in­te har betalats, bevakas fram till det år gäldenären fyller sextiofem år. Därefter avskrivs fordringen.

Om gäldenären avlider, av­skrivs fordringen.

Om indrivningen av en så­dan fordran som avses i första stycket skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får in­drivningsåtgärder underlåtas.


2b§


Till studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om

1.   debiterad studiemedelsav­gift, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, i sin hel­het erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ att avgift inte skall utgå,

2.   återkrav med stöd av 2 § av återbetalningspliktiga stu­diemedel enligt 3 kap., studie­medel enligt 4 kap. eller sär­skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den stu­derande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalv­år, kvarstår oreglerat.


Till eh studerande som tidi­gare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om

1. fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studie­medlen avser, har betalats, och

2. återkrav med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., stu­diemedel enligt 4 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. har reglerats av den stu­derande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalv­år, kvarstår oreglerat.


 


5   Riksdagen 1987/88. Il saml. Nr 26


53


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse             SfU 1987/88:26

Bilaga 1
Om synnerliga skäl förelig-
              Om dcf/inns synnerliga skäl

ger får studiestöd dock beviljas    fär   studiestöd   dock   beviljas

utan hinder av vad som anges i    utan hinder av vad som anges i

första stycket.                          första stycket.

1.   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

2.   Den som har beviljats studiestöd som avser tid före ikraftträdandet kan begära att dessa efter år 1989 skall återbetalas enligt bestämmelser­na i 8 kap. i dess nya lydelse. De ändrade betalningsvillkoren skall till-lämpas fr.o.m. den 1 januari visst år.

3.   Den som fortsätter att återbetala studiestöd enligt äldre bestäm­melser kan få sin avgift nedsatt till fem procent av sitt avgiftsunderlag enligt äldre föreskrifter.

4.   Den som återbetalar studiestöd som avser tid såväl före som efter ikraftträdandet kan begära att återbetalningen kalenderårsvis skall samordnas. Samordningen innebär att äldre föreskrifter om nedsättning av avgift inte skall tillämpas och att det sammanlagda återbetalningsbe­loppet inte skall överstiga fem procent av den återbetalningsskyldiges inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse. Det sammanlagda återbetal­ningsbeloppet avräknas i första hand på studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga som under det inkomst­år den senaste teixeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän får regeringen föreskriva att samordningen i stället skall ske enligt and­ra bestämmelser.

5. De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala
studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för annan
gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla också
för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit en­
ligt äldre bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpningen av
8 kap. 11 § skall därvid återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap.

1 § anses lika med studielån.

Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äld­re föreskrifterna kan han få ytterligare befrielse så att det sammanlagda avskrivningsbeloppet per termin uppgåu: till en tredjedel av det återbe­talningspliktiga studiemedlet under terminen.

6. Har en studerande uppburit studiestöd enligt lagen i dess äldre ly­
delse, skall som villkor för att få nytt studiestöd gälla inte enbart 9 kap.

2 b § i sin nya lydelse utan även paragrafen i dess äldre lydelse.

7.   Föreskrifter om när en ansökan enligt dessa övergångsbestämmel­ser skall vara inkommen meddelas äv regeringen eller den myndighet re­geringen bestämmer.

8.   Frågor om återbetalning enligt dessa övergångsbestämmelser prö­vas av centrala studiestödsnämnden.

9.   Föreskrifterna i 8 kap. 25 § om överklagande m.m. skall även gälla centrala studiestödsnämndens beslut enligt dessa övergångsbestämmel­ser.

10.                                                                                             Föreskrifter i lag eller annan författning som gäller återbetal­
ningspliktiga studiemedel skall tillämpas också i fråga om studielån en-
        5
ligt 8 kap. i dess nya lydelse, om inte annat föreskrivs.


 


SfU 1987/88:26 Bilaga 2

Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen (1973:349)

8 kap. Återbetalning av studiemedel Huvudsakliga grunder

1 § Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala
dessa genom årliga avgifter.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 77-80 §§.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på tid under vilken den studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 80 a §.

2 § Återbetalningen skall börja under det tredje året efter det för vilket
den återbetalningsskyldige senast uppburit studiestöd enligt 3, 4 eller 7
kap.

Det år då återbetalningen skall bölja benämnes första avgiftsåret.

3 § Återbetalningen fördelas på åren fram till och med det år under vilket
den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre
än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid.
Bestämmelser härom finns i andra och tredje styckena.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för det första avgiftsåret uppgår tilll lägst en tiondel av basbeloppet enligt vad som ; framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

1.    23 § andra stycket, jämfört med 16-19 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

2.    23 § tredje stycket, jämfört med 16-21 och 24' §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

4 §    Återbelalningstiden enligt 3 § förlänges, om

1.    med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2.    den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis enligt 66 §.

Föriängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.

För sådan avgift, som enligt andra stycket skulle belöpa på år efter det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år, bortfaller återbetal­ningsskyldigheten.

5 § Återbelalningstiden enligt 3 § förkortas, om under denna tid den
återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om beslut an­
gående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga
om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av återbetalningstiden som
skulle ha fordrats för debitering av motsvarande avgifter.
                        55


 


6 §    Har den äterbetalningsskyldige uppburit återbetalningspliktiga stu-     SfU 1987/88:26
diemedel (nya studiemedel) under år som omfattas av återbelalningstiden     Bilaga 2

för de studiemedel som han tidigare uppburit (äldre studiemedel), faststäl­les gemensam återbetalningstid för de äldre och de nya studiemedlen.

7   § Återbetalning i fall som avses i 6 § börjar under året närmast efter det under vilket den äterbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.

8   § Återbetalning i fall som avses i 6 § fördelas på åren fram till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra-Qärde stycke­na och 9 §.

Återbetalningen får ej fördelas på fler är än alt återbetalningen för året närmast efter del under vilket den äterbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året närmast efter det under vilket den äterbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen uppgår till lägst det belopp som skulle ha utgått för samma år, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

1.    26 § första stycket, jämfört med 16-21 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

2.    26 § andra och tredje styckena, jämförda med 16-21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

3.    27 §, jämförd med 16-21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§.

Har återbetalningstiden för de äldre studiemedel som avses i 6 § för­längts enligt 4 § första stycket, får den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § ej understiga det antal år som skulle ha gällt, om de nya studie­medlen ej utgått.

9 § Återbetalningstiden i fall som avses i 6 § får ej fördelas på fler år än
åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65

10   § Den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § kan förlängas och förkortas. Härvid äger 4 och 5 §§ motsvarande tillämpning.

11   § Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetälningsskyl-digheten. Dödsboet efter den avlidne skall dock erlägga ej erlagd avgift för år före det under vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga skäl föreligger, får centrala studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldighet att erläg­ga sådan avgift.

12   § Återbetalningsskyldigheten för år som infaller under återbetalnings­tiden bestämmes på grundval av regleringstal, återbetalningsbelopp, årsbe­lopp, avgiftsunderlag och avgiftsgräns.

13   § Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten skall den återbetal­ningsskyldige erlägga preliminär avgift och kvarstående avgift.

I vissa fall skall den återbetalningsskyldige erlägga tilläggsavgift, påmin­nelseavgift, aviseringsavgift och extra avgift.


56


 


14 §   I detta kapitel försläs med                                       SfU 1987/88: 26
avgiftsår, år som omfattas av äterbetalningstiden enligt 2—11 §§ eller     Bilaga 2

bestämmelse som avses där, basbelopp, det basbelopp som gäller vid ingången av avgiftsåret.

Bestämmande av återbetalningsskyldighet

Regleringstal

15 § Centrala studiestödsnämnden fastställer i slutet av varje år ett regle­
ringstal för året.

Regleringstalet för ett år skall utgöra det lägsta av följande två tal, nämligen

1. det tal som erhålles om konsumentprisindex för november månad
delas med konsumentprisindex för november månad närmast föregående
år,

2.   det garantital som regeringen särskilt fastställer.
Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den fjärde decimalen höjes

till närmast högre tal, om den femte decimalen är fem eller högre.

Aterbetalningsbelopp under år före det första avgiftsåret

16 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av det år, under vilket
den återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat regle­
ringstal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbetalningsplikti­ga studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra summan av de belopp som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst be­lopp eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetal­ningsskyldighet, minskas dock återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat reglerings­tal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

17 §    Med jämkat regleringstal i 16 § första och andra styckena avses det
tal som erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen
,a(r-l)_

360    ' där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetal­ningsskyldige uppbar återbetalningspliktiga studiemedel och r regleringsta­let för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

18 § Med jämkat regleringstal i 16 § tredje stycket avses det tal som
erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen

,+a(r-l)_
360   '
där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetal­
ningsskyldige gjorde den frivilliga återbetalningen eller när beslutet om
befrielse enligt 60 § meddelades eller när den återbetalningsskyldige upp­
bar de medel i fråga om vilka beslutet om återkrav enligt 9 kap. 2 §
           57


 


meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30     SfU 1987/88: 26
dagar.
                                                                         Bilaga 2

19 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av sådant år, vilket infal­
ler efter det år som avses i 16 § men före första avgiftsåret, summan av
följande två belopp, nämligen

1.    produkten av regleringstalel för året och återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år,

2.    produkten av ett jämkat regleringstal och de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp, minskas återbelalningsbeloppet enligt första stycket med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som återkrävs multipliceras med det jämkade regleringstal som beräknades i slutet av det år, för vilket de studiemedel uppburils som omfattas av återkravet. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för vaije ' följande år till och med det år under vilket beslutet om återkrav meddelats. Avser återkravsbeloppel studiemedel som uppburits under mer än ett år, skall detta fördelas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräknas på nyss angivet sätt. Återbelalningsbeloppet enligt första stycket skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18 §§ mot­svarande tillämpning.

Aterbetalningsbelopp under avgiftsår

20 § Återbetalningsbeloppél utgör vid utgången av avgiftsår summan av
följande två tal, nämligen,

1.   produkten av

a)   återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, mins­kat med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den äterbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöj­ning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbelalningsskyldig-het har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och

b)   regleringstalel för året,

2.   produkten av

a)   de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året och

b)   ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvaiande tillämpning.

21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis
förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det
debiterade beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 §
första stycket La) med det belopp som erhålles-vid följande beräkning.
Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fast­
ställts i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalnings­
skyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras sedan i sin tur med
    58
det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande


 


sker därefter för varje följande år till och med året närmast före det under     SfU 1987/88: 26
vilket beslutet om debitering av avgiften förfallit.
                 Bilaga 2

Har den återbetalningsskyldige under året återfått preliminär eller kvar­stående avgift enligt 74 § första stycket, andra stycket eller enligt 75 § ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket La) med det utbetalade beloppet.

Årsbelopp

22   § Årsbelopp beräknas för den återbetalningsskyldige för varje år från och med det första avgiftsäret till och med det år som infaller närmast efter det sista år vid vars utgång den återbetalningsskyldige har ett återbetal­ningsbelopp enligt 20 och 21 §§.

23   § Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvaran­de det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång delas med ett tal motsvarande

 

1.    för återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 36 år, antalet år från och med del första avgiftsåret till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2.    för äldre återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla högst 51 år, 15 år,

3.    för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av året närmast före del första avgiftsåret en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årebelop­pet för det första avgiftsåret till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat enligt första stycket, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbe­loppet för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.

24 § Årsbelopp för senare avgiftsår än det första beräknas för återbetal­
ningsskyldig som ej under något avgiftsår uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår
och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbelopp enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbelalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Har andra stycket tillämpats vid beräkning av årsbelopp och skall årsbe­lopp senare ånyo beräknas för visst år på grund av samma återbetalnings­skyldighet, skall detta årsbelopp beräknas till det årsbelopp som skulle ha beräknats för året, om andra stycket ej tillämpats och årsbelopp beräknats för varje år. Därvid får årsbeloppet dock aldrig beräknas till högre belopp än återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

25 § För återbetalningsskyldig som under visst avgifisår (avgiftsår c)
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), beräknas
årsbeloppet för närmast följande år (avgiftsår d) till belopp motsvarande
det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsår c
delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 36
år, antalet år från och med avgiftsår d till och med del år under vilket den
återbetalningsskyldige skall fylla 50 är,
                    .

2.    för äldre återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 51 år, 15 år,

3.    för annan äldre äterbetalningsskyldig, antalet år från och med av-       59 giftsår d till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.


 


Om det för viss återbetalningsskyldig, som avses i första stycket 1 eller SfU 1987/88: 26 2, med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift för avgiftsår före Bilaga 2 avgiftsår d ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket, får dock hans årsbelopp för avgiftsår d aldrig bestäm­mas till högre belopp än del belopp som fordras för att antalet återbetal­ningsår skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen. Därvid förutsattes alt avgift för varje åter­stående avgiftsår utgår med belopp som avses i 42 § första stycket.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning om den återbetalningsskyl­dige för avgiftsår före avgiftsår d ej erlagt avgift eller del av avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfallit helt eller delvis enligt 66 §.

26 § Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av det avgiftsår c,
som avses i 25 §, en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för
avgiftsår d till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, beräknat enligt 25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får dock bestämmas till högst del belopp som fordras för att antalet återbelalningsår skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

27    § Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, bestämmes, utan hinder av 25 eller 26 §, alltid till lägst det belopp till vilket årsbeloppet för avgifisår d skulle ha beräknats, om den äterbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen.

28    § Bestämmelserna i 25-27 §§ äger motsvarande tillämpning, om åter­betalningsskyldig under annat år än avgiftsår uppburit nya återbetalnings­pliktiga studiemedel och återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas för tidigare ålerbetalningsskyldighel vid utgången av samma år.

29    § För återbetalningsskyldig som efter ingången av det första avgifts­året uppburit återbetalningspliktiga studiemedel beräknas årsbeloppet för senare avgifisår än del avgiftsår d, som avses i 25 §, till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbeloppet enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Vid fastställande av årsbeloppet enligl denna paragraf äger bestämmel­serna i 24 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

Avgiftsunderlag

30    § Avgiftsunderiaget utgör summan av den återbetalningsskyldiges in­komst och den del av hans förmögenhet som överstiger sex basbelopp.

31   §    har upphävts genom lag (1987:1177).

32    § Avgiftsunderiaget minskas med ett basbelopp, om den återbetal­ningsskyldige vid årets ingång har vårdnaden om barn som är under tio år eller om han då har eget barn som är under tio år och lever tillsammans med barnets vårdnadshavare.

Minskning enligt första stycket fär dock ej avse större belopp än den del    60

av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.


 


33    §   Avgiftsunderlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kro-     SfU 1987/88:26 "or.      Bilaga 2

34    § Om ej annat följer av andra stycket, förstås i 30 och 32 §§ med inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.

Avdrag för underskott i förvärvskälla vid taxeringen läggs till den åter­betalningsskyldiges taxerade inkomst. Lag (1987:1177).

35 § Med förmögenhet förstås i 30 § skattepliktig förmögenhet enligt
förordningen (1947:577) om stadig förmögenhetsskatt vid utgången av året
närmast före avgiftsåret. Lag (1987:1177).

Avgiftsgräns

36 §   Avgiftsgränsen är tre och ett halvt basbelopp.
Avgiftsgränsen avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

Preliminär avgift

37    § Preliminär avgift utgår för varje avgiftsår, om ej annat följer av beslut enligt 39, 40 eller 41 §.

38    § Preliminär avgift för ett avgiftsår utgår med det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 39-41 §§.

39 § På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att preliminär
avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre
överenstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift,
beräknad enligt 43-49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skall ha kommit in till centrala studiestöds­nämnden före utgången av året efter avgiftsåret. Ansökan som kommit in senare prövas enligt 43 §.

Om den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden ändras på så­dant sätt alt avgift skall utgå med högre belopp än som tidigare beslutats, skall den återbetalningsskyldige snarast anmäla detta till centrala studie­stödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får på ansökan av den återbetalningsskyl­dige ompröva beslut om att preliminär avgift inte skall utgå eller skall sättas ned.

40    § Är den återbetalningsskyldiges betalningförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan på ansökan av den återbetalningsskyldige medges att preliminär avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

41    § Sådan preliminär avgift för annat avgiftsår än det sista som ej uppgår till 100 kronor skall ej utgå som preliminär avgift för avgiftsåret.


Slutlig avgift och kvarstående avgift

42 §    Slutlig avgift för ett avgiftsår utgår ulan särskild prövning med det belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

6   Riksdagen 1987188. 11 saml. Nr 26


61


 


Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 43-49 §§. SfU 1987/88-: 26

Bilaga 2

43 §    Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt för viss

återbetalningsskyldig,

1.    om medgivande enligt 39 § har lämnats,

2.    om den återbetalningsskyldige begär sådan prövning eller

3.    om den återbetalningsskyldige inte har betalt den preliminära avgif­ten i sin helhet före utgången av året efter avgiftsåret och om han bedöms ha varit bosatt i riket under avgiftsåret.

För prövningen gäller 44-49 §§. Ansökan om prövning enligt första stycket 2 skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden före utgång­en av november månad tredje året efter avgiftsåret.

44 § Slutlig avgift utgår ej för avgiftsår under vilket den återbetalnings-
skyldiges avgiftsunderlag ej överstiger avgiftsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall den återbetalningsskyldiges avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för avgiftsår under vilket han icke varit bosatt i riket.

45    § För återbetalningsskyldig som hela avgiftsåret varit bosatt i riket utgår slutlig avgift med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen.

46    § Om synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för ett avgiftsår nedsättas till lägre belopp än som följer av 42 § första stycket eller 45 §.

47    § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer att vara fallet under längre fid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan medges att slutlig avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

48    § Vid prövning enligt 43 § avrundas slutlig avgift till samma belopp som motsvarande preliminära avgift, om den slutliga avgiften överstiger eller understiger den preliminära avgiften med mindre än 100 kronor.

49    § Vid prövning enligl 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke bestämmas till högre belopp än att summan av denna slufiiga avgift och följande två poster uppgår till högst samma belopp som summan av återbe­talningsbeloppet vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift prövas och den preliminära avgift som har debiterats den återbetalnings­skyldige för avgiftsåret

1. den preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige för
det år då slutlig avgift prövas,

2. summan av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under det år då slutlig avgift prövas jämte förhöjning som avses i
57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats
under samma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav
enligt 9 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket eller
enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär eller kvarstående
avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning av återbetal­
ningsbeloppet vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift
prövas, skall detta återbetalningsbelopp ökas med beaktande av det åter-
burna beloppet. Motsvarande gäller i fråga om avgift eller del av avgift i        :     ,
     62

fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligt 66 §.


 


Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som     SfU 1987/88:26 avses i första,stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av     Bilaga 2 bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket äger 21 § motsvarande tillämpning.

50   § Fastställes vid prövning enligt 43 § den slutliga avgiften fill högre belopp än motsvarande preliminära avgift, skall den äterbetalningsskyldige erlägga det överskjutande beloppet såsom kvarstående avgift.

51   §    För kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften be­räknas efter tolv öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsav-   . giften avrundas till närmast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift tillämpas 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ på motsvarande sätt.

Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket

52 §    Erlägger återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket ej avgift
inom föreskriven fid, får bestämmas alt han genast skall fullgöra hela sin .
återbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erläg­
ga, om han genom frivillig återbetalning skolat bringa återbetalningsskyl­
digheten att omedelbart upphöra.

Frivillig återbetalning

53 § Återbetalningsskyldig har rätt att frivilligt återbetala större belopp
än som debiterats honom.

Återbetalning enligt första stycket kan avse

1.    hela den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §,

2.    del av den ålerbetalningsskyldighel som den äterbetalningsskyldige har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §.

 

54   § Vill återbetalningsskyldig fullgöra återbetalning enligt 53 § andra stycket 1, skall detta anses ske på den dag som centrala studiestödsnämn­den bestämmer.

55   § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsåret skall avse summan av följande två belopp, nämligen

 

1.    produkten av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregå­ende år och ett jämkat regleringstal,

2.    produkten av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbe­talningsskyldige uppburit under året och ett jämkat regleringstal.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst be­lopp eller har besluten angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetal­ningsskyldighet, minskas dock summan enligt första stycket med produk­ten av sådant belopp och ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna paragraf äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning. Därvid skall dock det regle­ringstal gälla som fastställts i slutet av närmast föregående år.

63


 


56 §   Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall     SfU 1987/88:26
avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång
  Bilaea 2

1.    minskat med dels belopp sorn debiterats den återbetalningsskyldige till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels belopp som den äterbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbetalnings­skyldighet har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året,

2.    ökat med dels avgift eller del av avgift som den äterbetalningsskyldi­ge erlagt under tidigare avgifisår och som han under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,

3.    ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsva­rande tillämpning, nämligen i fråga om

1.    första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2.    första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3.    första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 § sista stycket.

57 § Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetal­
ningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen för-
höjes med en tiondels procent för varje helt år som vid inbetalningstillfället
återstår till utgången av- det år, under vilket dén återbetalningsskyldige
fyller 65 år. Förhöjning får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar
tre och en halv procent.

Regeringen kan bestämma att frivillig återbetalning, som sker under viss angiven tidsperiod, skall förhöjas utöver vad som följer av första stycket.

Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige preliminär avgift eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej eriagt det debiterade beloppet eller del därav, avräknas dock frivillig betalning i första hand på det obetalda beloppet, sedan detta omräknats enligt Qärde stycket. Vid denna avräkning tillgodo­räknas ej någon förhöjning enligt första stycket eller enligt bestämmelser som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbe­talningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

Upphörande av återbetalningsskyldighet

58 § Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av år före det förs­
ta avgiftsåret, om något återbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 § då ej
kvarstår.

Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av annat år under vill­kor att

1.    något återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ då ej kvarstår,

2.    den återbetalningsskyldige då erlagt full betalning för alla preliminära       64


 


och kvarstående avgifter, som debiterats honom i fråga om vilka beslut om     SfU 1987/88: 26
debitering ej förfallit helt eller delvis enligt 66 §.
                   Bilaga 2

59 § Den äterbetalningsskyldige är icke i något fall skyldig att erlägga
preliminär eller kvarstående avgift för år efter det under vilket han fyllt 65
år.

I fråga om verkan av att den återbetalningsskyldige avlider gäller 11 §.

60 § Är den ätérbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjuk­
dom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från
kvarstående återbetalningsskyldighet.

Den, som under ett eller flera avgiftsår har uppburit eller uppbär vård­bidrag enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsva­rande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbe­ta, får befrias från återbetalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar det eller de årsbelopp som hänför sig till samma avgiftsår.

Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.

Befrielse från del av ålerbelalningsskyldigheten kan dessutom medges i fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldi­ge uppburit för kommunal eller stadig vuxenutbildning eller för sådan annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den återbetalningsskyldige gått igenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller alt

1.    den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap. 1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,

2.    den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den äterbetal­ningsskyldige behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,

3.    den återbetalningsskyldige varit yrkesverksam på heltid under minst fyra år, innan han uppburit studiemedel för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som avses under 1,

4.    det med hänsyn till den återbetalningsplikfiges ekonomiska förhållan­den är skäligt att han befrias från del av återbetalningsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt fjärde stycket jämställs vård av egna barn, vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas den återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig gentemot annan.

Befrielse enligt fjärde stycket får avse högst 1 900 kronor för varje årskurs enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den återbetalningsskyldige gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst 5700 kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den återbetalningsskyldige sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande utbildningen.

Debitering

61 § Varje avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig preliminär avgift
med belopp som följer av 38 § första stycket, om ej annat följer av beslut
enligt 40 §. Debiteringen förfaller i den mån beslut fattas om att preliminär
avgift ej skall utgå eller skall nedsättas enligt 39-41 §§.

Beslut om slutlig avgift för ett avgifisår enligt 43 § skall fattas snarast
möjligt efter del taxering för avgiftsåret verkställts i första instans. Ned­
sätts den återbetalningsskyldiges till stadig inkomstskatt taxerade inkomst
65
för avgiftsåret, skall beslutet om slutlig avgift omprövas, om den återbetal-


 


ningsskyldige begär del. Ansökan om prövning skall ha kommit in till     SfU 1987/88:26 centrala studieslödsnämnden inom två månader efter det den återbetal-,    Bilaga 2 ningsskyldige fått del av beslutet om nedsättning. Lag (1987; 1177).

Uppbörd

62 §    Preliminär avgift skall erläggas under avgiftsåret och om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en fjärdedel senast vid vart och ett av fyra
betalningstillfällen,

2.    översfiger 100 men icke 200 kronor med hälften senast vid vartdera av två betalningstillfällen,

3.    uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast vid ett belalningstillfäl-le.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsäret och med hälften senast vid vartdera av två betalningsUllfällen.

Skall preliminär eller kvarstående avgift enligl första eller andra stycket fördelas på två eller flera betalningstillfällen, avrundas del belopp som skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbe­lopp varmed avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfäl­let.

Centrala studiestödsnämnden bestämmer tidpunkten för varje betal-ningslillfälle.

63 § För återbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt
och framstår det som obilligt att han erlägger kvarstående avgift som
bestämls på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får han efter
ansökan beviljas anstånd helt eller delvis med erläggande av avgiften.
Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Anståndet får avse
högst det belopp som betingas av den,återbetalningsskyldiges yrkande i
fråga om taxeringen.

Anståndet skall gälla till dess tvä månader förflutit från dagen för beslut i anledning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen. Lag (1987:1177).

64 § Om preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej
erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den
återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med be­
lopp som regeringen bestämmer.

Vid avisering av preliminär avgift och kvarstående avgift utgår avise­ringsavgift med belopp som regeringen bestämmer.

65    § Preliminär avgift, kvarstående avgift och belopp som den återbetal­ningsskyldige frivilligt återbetalar skall erläggas till myndighet eller pen-ninginrätlning enligt de närmare bestämmelser som regeringen meddelar.

66    § Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den mån avgiften ej erlagts före utgången av november månad tredje året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller inte preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter del år under vilket den äterbetalningsskyldige fyller 62 år eller för de tre sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

67 § Har beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift
förfallit helt eller delvis enligt 66 § på grund av att avgiften eller del därav

ej erlagts, skall extra avgift enligt 68-72 §§ erläggas av den återbetalnings-     66

skyldige, om han lever efter utgången av det år när han fyller 65 år, och av


 


dödsboet efter den återbetalningsskyldige, om denne avlidit senast det år     SfU 1987/88: 26
när han fyller 65 år.
                                                        Bilaga 2

68    § Extra avgift enligt 67 § utgår, om den återbetalningsskyldige allt­jämt har ett aterbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ vid utgången av det år, när han fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit senast under det år när han fyller 65 år, före det år under vilket dödsfallet inträffat.

69    § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den äterbetalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om äterbetalningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första stycket för visst avgiftsår medräknas ej sådant belopp som på grund av frivillig återbetalning under tidigare av­gifisår avräknats enligt 57 § tredje och fjärde styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

70    § Extra avgift skall erläggas på tid som centrala studiestödsnämnden bestämmer.

71    §    I fråga om extra avgift äger 64 och 65 §§ motsvarande tillämpning.

72    § Om synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift efter ansökan helt eller delvis befrias från skyldigheten att utge avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

73    § Avgiftsbelopp som ej erlagts inom föreskriven tid får uttagas genom utmätning utan föregående dom eller utslag.

Återbäring av avgift

74 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt såsom
preliminär avgift motsvarande slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige
berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet. Ansökan
om återbäring skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom
två månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse om
beslutet angående den slutliga avgiften.

Nedsättes preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsav­gift, aviseringsavgift eller påminnelseavgift som den återbetalningsskyldi­ge erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för mycket, om ej annat följer av 75 §. Detsamma gäller om sådan avgift ej skall utgå.

Belopp som den återbetalningsskyldige erlagt som preliminär avgift för det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet.

75 § Om preliminär avgift sätts ned enligt 39 eller 40 §, har den återbetal­
ningsskyldige efter ansökan rätt att återfå för mycket eriagd preliminär
avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Detsamma

gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.    67


 


76 §    Häftar den, som är berättigad att återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för     SfU 1987/88: 26
preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift, avise-     Bilaga 2
ringsavgift, påminnelseavgift eller återkrav enligt 9 kap. 2 § som förfallit

till betalning, har han rätt att utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

77    § I 78-80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldighe­ten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestäm­melser som anges där.

78    § Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod som infaller efter en karensfid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 §.

Som karensfid enligt första stycket räknas endast sådan fid som infaller under sådan studiefid som avses i 3 kap. !5 §,4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

79    § Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetal­ningsbelopp eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningsplikfiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersätt­ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagsfiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämp­ning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivil­lig återbetalning.

80    § Får centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande under visst år haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden beräknat storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången av året, sker erforderlig omräkning av återbetalningsbeloppet först i sam­band med att storieken av den studerandes aterbetalningsbelopp vid ut­gången av närmast följande år beräknas. Avgift som debiterats på grund av den första beräkningen återbetalas endast i den mån avgiften översfiger det belopp som den studerande enligt den nya beräkningen skulle ha haft att eriägga för att ålerbelalningsskyldigheten skall upphöra enligt 58-60 §§.

80 a § Återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på tid under vil­ken den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om aterbetalningsbelopp och frivillig återbetalning, i den mån de återbetalningsplikfiga studiemedlen har återbetalats genom avdrag från utbildningsbidraget.


68


 


81 §   har upphävts genom lag (1987:1177).                        SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

82  §    har upphävts genom lag (1987:1177).

83   § Återbetalningsbelopp, årsbelopp, preliminär avgift, slutlig avgift och extra avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.

84   § När slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten alt erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminär avgift som översfi­ger den slutliga avgiften.

Avlider återbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erlägga obetald preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat.

Bestämmelse om obetald preliminär avgift i första eller andra stycket äger motsvarande tillämpning på påminnelseavgift och aviseringsavgift som belöper på den obetalda avgiften.

85 § Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men
som enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som
avbetalning på den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig avgift för året.

Bestämmelserna i 57 § första stycket eller de bestämmelser som avses i 57 § andra stycket skall därvid ej tillämpas.

86   § I fråga om betalning enligt 52 § gäller bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studie­slödsnämnden.

87   § Det åligger återbetalningsskyldig alt lämna centrala studiestöds­nämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. I fråga om omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som lämnas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling som är avsedd att ligga till grund för bestämmande av avgift skall avges på heder och samvete.

88 § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studieslödsnämnden
och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning
som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studieslödsnämn­den och studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

89 § Annan myndighet och försäkringsinrältning är skyldiga att på begä­
ran lämna försäkringsdomstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkrings­
kassa och centrala studiestödsnämnden sådan uppgift i fråga om viss
person som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.


69


 


Av utskottet framlagt                                       SfU 1987/88:26

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse

20§l

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bi­behållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges i anvisningarna;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria en­ligt 19 §;

värdet av arbete, soiii i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital soni har nedlagts i hans för­värvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. studie-              ränta enligt 8 kap. 1 § stu-

stödslagen (1973:349);               diestödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987; 10)

avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;

straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegängsbalkeii;

belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp­bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om av­drags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

' Lydelse enligt NU 1987/88:30, rskr. 219.                                              70


 


Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse             SfU 1987/88:26

Bilaga 3

kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980: 424) om åtgärder mot vat­tenförorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före­skrifter om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas­området;

avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar;

ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bi­drag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;

kapitalförlust m.m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gång­en vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 januari 1989.


71


 


Innehållsförteckning


SfU 1987/88:26


Propositioner  .....................................................

Proposition 1987/88: 100.......................................

Proposifion 1987/88; 116 ......................................

Motioner  ...........................................................

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88        

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88: 116                 2

Utskottet .......................................................... .... 4

Allmänt om studiemedel......................................... .... 4

Nuvarande studiemedelssystem  .............................     4

Ett reformerat studiemedelssystem   ....................... .... 5

Beviljning av studiemedel   ....................................     8

Ett generellt studiestöd.........................................     8

Totalbelopp.........................................................     9

Studiebidrag........................................................    10

Inkomstprövning  ................................................. .. 10

Gränsdragning mot studiehjälpssystemet   ................ .. 12

Återbetalning av studiemedel   ............................... .. 12

Inledning ...........................................................    12

Påbörjande av återbetalning................................... .. 13

Årlig återbetalning och ränta ................................. .. 14

Nedsättning av återbetalningen och avskrivning av skulden ....   15

Betalning och utmätning........................................    17

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser   .......... .. 18

Administration  .................................................... .. 18

Anslagsfrågor ..................................................... .. 19

Lagförslagen .......................................................    19

Övriga frågor   ....................................................    20

Hemställan   .......................................................    20


Reservationer .....................................................    23

1. Avslag på proposition 1987/88: 116 och begäran om nytt förslag

med studielön (c) ................................................    23

, 2. Utredning om studielön (vpk)   .........................    24

3.    Vissa faktorers betydelse för högre utbildning (m och fp)   .... 24

4.    Barntillägg i form av bidrag (vpk)  ........................ .. 25

5.    Barntillägg i form av lån (vpk)  ............................    25

6.    Totalbeloppets storlek (vpk)................................ .. 25

7.    Studiebidraget (vpk)..........................................    26

8.    Vuxenstuderande under högskolenivå (vpk) ........... .. 27

9.    Inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel (m)   ....  28

10.   Höjda fribeloppsgränser (m)............................. .. 29

11.   En utredning om fribeloppsgränserna (fp och vpk)              29

12.    Ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever (vpk)  ....    30

13.    Påböljande av återbetalning (vpk)....................... .. 30

14.    Differenfierade procentsatser för årlig återbetalning (vpk) .... 31

15.    Inkomstbegrepp vid återbetalning m. m. (m).......... .. 32

16.    En uppföljning av återbetalningsreglerna (fp) ........ .. 33

17.    Avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare med låga inkomster (vpk)                     33

18.    Avskrivning av studieskulden för alla som uppburit studieme­del en viss tid (m)                  34

19.    Nedsättning av återbetalning (m)........................ .. 35

20.    Avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd (fp)         35


72


 


21.    Övergångsbestämmelser (vpk) ........................... .. 36        SfU 1987/88: 26

22.    Medelshanteringen av studielån (m)  .................. .. 36

23.    Medelshanteringen av studielån och administration av studie­medel (fp)                  37

24.    Medelsanvisningen till studiemedel (m) ................    38

Särskilt yttrande...............    ...............................    38

Studiemedel till elever vid visst handelsinstitut (m och fp)                    38

Bilaga I I proposition 1987/88:116 framlagt förslag till lag om änd­
ring i studiestödslagen (1973: 349)..............
.. 39

Bilaga 2     Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen (1973: 349)   55

Bilaga 3 Av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i kommu­
nalskattelagen (1928; 370) .......................
.. 70

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988                                                                                                                       73