Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88: 26

om studiemedel (prop. 1987/88:116 och
prop. 1987/88: 100, bil. 10)

Propositioner
Proposition 1987/88: 100

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1987/88: 100 bilaga 10 under littera E 4 föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedel
m. m. för budgetåret 1988/89 beräkna ett anslag av 4 517 900000 kr.

Proposition 1987/88:116

Regeringen har i proposition 1987/88:116 föreslagit riksdagen att
dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
dels

3. godkänna de riktlinjer för beräkningen av räntan på studielån som
förordats i propositionen,

4. godkänna de riktlinjer för administrationen av studiemedel som förordats
i propositionen,

5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att svara för den erforderliga
upplåningen av medel för studielångivning,

6. till studiemedel m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 3 290000000 kr.,

7. till centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1988/89 anvisa
ett tilläggsanslag av 16 100000 kr.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf335 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om att läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänst under 1

SfU

1987/88: 26

1 Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 26

viss tid i av läkarbrist drabbad region skall få en del av studieskulden
avskriven.

1987/88:Sf404 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om budgeteringsprinciper
för studiemedel.

Motiveringen återfinns i motion Ub565.

1987/88:Sf411 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för ett
nytt studiemedelssystem.

1987/88: Sf415 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt studiefinansieringssystem.

1987/88:Sf416 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel
till eleverna på Påhlmans handelsinstitut.

1987/88:Sf418 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
övervägande av åtgärder för att stimulera läkare till glesbygd genom nedskrivning
av studieskulden.

Motiveringen återfinns i motion Ub681.

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88: 116

1987/88:Sf22 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebildningens och skattesystemets effekter på rekrytering till
den högre utbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bankernas medverkan i medelshanteringen,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts beträffande
prövning mot egen inkomst,

4. att riksdagen beslutar att även en i Sverige bosatt låntagare skall ha
rätt att ansluta sig till det återbetalningssystem som anges i 8 kap. 4 § andra
stycket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkning av årsbelopp i anslutning till taxeringsbeslut,

6. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om
avskrivning av studiemedel,

7. att riksdagen beslutar att det inkomstbegrepp som skall gälla vid
prövning mot egen inkomst och för återbetalning skall vara den taxerade
inkomsten,

8. att riksdagen till studiemedel m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 200 milj. kr. förhöjt förslagsanslag
av 3 490000000 kr.

SfU 1987/88: 26

2

1987/88:Sf23 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studielön efter de
principer som föreslås i motionen,

2. att riksdagen beslutar att totalbeloppet skall utgöra 185% av basbeloppet,

3. att riksdagen beslutar att barntillägg skall utgå som bidrag och fastställas
till 25 % av basbeloppet per barn och år,

4. att riksdagen beslutar, i händelse av att yrkande 3 ej bifalles, att
barntilläget skall kvarstå enligt nu gällande bestämmelser,

5. att riksdagen beslutar att bidragsdelen skall utgöra 50% av totalbeloppet
och fastställas i procent av basbeloppet,

6. att riksdagen beslutar att återbetalning skall påbörjas tidigast under
tredje året efter det att studiestöd senast uppburits,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till regler för
återbetalningen vilken skall vara inkomstrelaterad med differentierade
procentsatser enligt förslaget i motionen,

8. att riksdagen beslutar att inkomster från heltidsarbete under 3,5 basbelopp
skall medföra avgiftsbefrielse för det året samt avskrivning på
skulden med belopp motsvarande årsavgiften,

9. att riksdagen beslutar att inkomster från deltidsarbete som skulle ge
ett årsbelopp på mindre än 5% av basbeloppet, beräknat på 4% av årsinkomsten,
medför avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden med belopp
motsvarande årsavgiften,

10. att riksdagen beslutar att utmätning av obetalda studieskulder skall
föregås av dom eller utslag,

11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om
ekonomiskt stöd till gymnasieelever i åldrarna 18-20 år, som påbörjat sina
gymnasiestudier före 18 års ålder,

12. att riksdagen beslutar att vuxenstuderande under högskolenivå skall
överföras från studiemedelssystemet till det särskilda vuxenstudiestödet,

13. att riksdagen beslutar att de som har skulder enligt nuvarande
studiemedelssystem får en avskrivning av skulden med 10% då de väljer
återbetalning enligt de nya reglerna.

1987/88 :Sf24 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:116,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av studielön
fr. o. m. den 1 januari 1989 i enlighet med motionen.

1987/88:Sf25 av Margareta Andrén m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att utreda ett
system där ferieinkomsterna inte skall inräknas i den inkomst som är
föremål för inkomstprövning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av återbetalningsreglerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad medverkan från bankerna i finansiering och administration
av studiemedelssystemet.

SfU 1987/88:26

3

1987/88:Sf26 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om mål och inriktning av studiemedelssystemet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nytt studiemedelssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om bibehållande av barnstödet i studiemedelssystemet,

4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om
användande av begreppet taxerad inkomst inom återbetalningssystemet.

1987/88:Sf27 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om behovet av att
noggrant följa studenternas ekonomiska situation m. m. i syfte att undanröja
den sociala snedrekryteringen.

Utskottet

Allmänt om studiemedel

Nuvarande studiemedelssystem

Det nuvarande studiemedelssystemet infördes den 1 januari 1965. Det var
avsett att finansiera studier vid universitet och högskolor. Ett viktigt syfte
med reformen var att minska snedrekryteringen till högre utbildning. Från
böljan var studiemedlen endast avsedda för högskolestuderande, men 1973
utvidgades systemet till att omfatta även studerande över 20 år i gymnasiala
utbildningar. Bland övriga förändringar kan nämnas att totalbeloppets
storlek har höjts vid två tillfällen, den 1 juli 1982 från 140 till 142% av
basbeloppet och den 1 januari 1984 till 145 % av basbeloppet.

Studiemedel utgår i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
med ett totalbelopp som för ett läsår om nio månader är 145 % av
basbeloppet, eller för närvarande 37410 kr. Bidragsdelen utgör 2 178 kr.
Härutöver kan barntillägg utgå i form av återbetalningspliktiga studiemedel
med 25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
första kalenderhalvåret överstiger 40% av basbeloppet och under
andra kalenderhalvåret 55% av basbeloppet. Vid heltidsstudier under kortare
tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

De återbetalningspliktiga studiemedlen löper inte med ränta, men räknas
upp årligen med ett regleringstal. Regleringstalet är för närvarande 4,2%.
Skulden räknas dock inte upp med högre belopp än konsumentprisindex
under ett visst år.

Återbetalningen påbötjas normalt två år efter studiernas avslutande.
Den sker genom att en årsavgift beräknas vid återbetalningens början.
Årsavgiften utgör den totala skulden delad med antalet återbetalningsår
fram till 50 år. För den som är mellan 36 och 51 år då återbetalningen börjar
bestäms återbetalningstiden till 15 år. För den som är 51 år eller äldre,
räknas antalet återbetalningsår fram till 65 år.

SfU 1987/88:26

4

Den som har nedsatt betalningsförmåga kan få anstånd med hela eller
delar av den årliga avgiften. Den som har en inkomst, som är lägre än vissa
fastställda avgiftsgränser får uppskov med hela avgiften. Avgiftsgränsen är
för närvarande 3,5 basbelopp, dvs. 90300 kr. per år.

Studiemedelsskulden avskrivs vid ålderspensionering och vid dödsfall.

Under den tid som studiemedelssystemet har varit i kraft har samhället
genomgått stora förändringar. Inte minst har förändringar skett inom utbildningsväsendet
och på arbetsmarknaden, dvs. inom områden som direkt
berör de studerandes situation.

Mot denna bakgrund tillkallade regeringen i juni 1985 en parlamentarisk
kommitté (studiemedelskommittén) med uppgift att utreda behovet av
förändringar av studiemedelssystemet.

Kommittén har i sitt slutbetänkande Studiemedel (SOU 1987: 39) redovisat
olika utgångspunkter för en reform och lagt fram förslag till förändringar
i nuvarande studiemedelssystem.

Ett reformerat studiemedelssystem

I propositionen anges de mål som bör uppställas för ett nytt studiesocialt
stöd. Sålunda bör studiestödet även fortsättningsvis i första hand betraktas
som ett instrument för att förverkliga samhällets utbildningspolitiska mål.
Härutöver bör studiemedelssystemet vara generellt och ge rätt till lika
studiestöd för lika studietid. Studiestödet bör också verka neutralt till olika
utbildningar inom högskolan och inte vara styrande på individens val av
utbildning. Vidare anges i propositionen att studiemedelssystemets syfte
bör vara att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i
samhället som möjligt. Det bör alltså bidra till att minska betydelsen av
såväl ekonomiska, sociala och geografiska faktorer som av kön och ålder
för den enskildes beslut att bedriva studier. Studiemedlen bör dessutom
medverka till att studierna kan bedrivas effektivt, dvs. studiestödet bör
vara så väl tilltaget att det ger reella möjligheter till heltidsstudier. Studiestödet
bör också stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken.
Slutligen bör systemet vara så enkelt och lättöverskådligt, att de framtida
ekonomiska konsekvenserna både för individen och samhället framstår
som överblickbara.

För att uppnå de angivna målen för ett nytt studiemedelssystem redovisas
i propositionen vissa utgångspunkter för förslaget. En viktig utgångspunkt
är, framhåller departementschefen, att den övervägande delen av
subventionerna som i dagens studiemedelssystem återfinns på återbetalningssidan
flyttas till tilldelningssidan. Härigenom uppnås bl. a.
ett system med större inslag av direkta bidrag som gör subventionen tydlig
och lätt att överblicka både för individen och för samhället och dessutom
bör kunna ha en positiv effekt på den sociala rekryteringen till studier.
Vidare blir statens kostnader för ett sådant system lättare att beräkna och
kommer inte, som i nuvarande system, att styras främst av inflationstakten.

En annan utgångspunkt för förslaget är att nivån på studiemedlens
totalbelopp bör vara sådan, att den studerande med studiemedel kan täcka

SfU 1987/88:26

5

normala levnadsomkostnader. Samtidigt bör den inte vara så hög att den
framstår som stötande jämförd med den disponibla inkomsten för stora
grupper förvärvsarbetande.

Beträffande ett återbetalningssystem bör kunna krävas att det är lättöverskådligt,
förhållandevis enkelt och ändå rättvist. Det bör också vara
bättre anpassat till den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga än det
nuvarande systemet.

Mot bakgrund av dessa överväganden — och med studiemedelskommitténs
förslag som grund - föreslås i propositionen ett reformerat studiemedelssystem.

Förslaget, som närmare kommer att redovisas nedan, innebär bl. a. att
studiemedlens totalbelopp höjs från nuvarande 145% till 170% av basbeloppet
och att bidragsdelen skall utgöra 50% av basbeloppet. Det nuvarande
barntillägget slopas. Vidare föreslås ett helt nytt återbetalningssystem,
som bygger på en inkomstrelaterad återbetalning. I princip skall skulden
återbetalas med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges
årsinkomst. Skulden skall löpa med en nettoränta som fastställs av regeringen
varje år. Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att
studierna avslutats. Liksom i nuvarande system kommer det att finnas
möjligheter till nedsättning av den årliga återbetalningen. Skulden kan
också helt eller delvis skrivas av. Den skrivs alltid av vid ålderspensioneringen
och vid dödsfall.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motioner från centerpartiet om
avslag på propositionen och begäran om förslag om ett nytt studiemedelssystem
med en beskattad studielön samt motioner från vänsterpartiet
kommunisterna med begäran om utredning om studielön.

I motion Sf24 av Alf Svensson framhålls att studiestödet bör utformas så
att alla oavsett familjesituation, bostadsort, ålder och social bakgrund ges
möjlighet till högskolestudier. Rädslan för studieskuider kan medföra att
många, framför allt från familjer som saknar studietradition, avstår från att
påbörja högre studier och även vara utslagsgivande när det gäller valet
mellan en kortare och en längre utbildningslinje. Studiestödets utformning
när det gäller storleken på lånedel resp. bidragsdel måste därför utformas
med hänsyn till denna grupp. Regeringens förslag är enligt motionären
otillräckligt för att motivera även ungdomar från mindre studiemotiverade
miljöer till fortsatta studier. Motionären anser att införande av en studielön
är det bästa sättet att tillförsäkra alla studerande en likvärdig och rimlig
ekonomisk standard under studietiden. Det är också det bästa sättet att
minska betydelsen av bakgrundsfaktorer när det gäller den enskildes beslut
om att bedriva studier. Studielönen bör utgå med ett basbelopp vid
heltidsstudier och vara beskattad. Den bör vidare kunna kompletteras med
statsgaranterade lån, med låg ränta, upp till ett basbelopp. Mot bakgrund
av det anförda begär motionären i yrkande 1 att riksdagen avslår propositionen
och i yrkande 2 förslag om införande av studielön fr. o. m. den 1
januari 1989.

I motion Sf26 av Olof Johansson m. fl. framhålls att målet för ett nytt
studiemedelssystem bör vara att garantera den rekrytering till högre utbildning
som kunskapssamhället ställer krav på, minska den sociala snedre -

SfU 1987/88: 26

6

kryteringen och effektivisera utbildningssystemet. En reformering av studiemedelssystemet
måste därför inriktas på följande punkter. Skuldbördan
efter studietiden måste kraftigt lättas. Detta är enligt alla undersökningar
den viktigaste åtgärden för att trygga rekryteringen till högre studier och
minska den sociala snedrekryteringen. Vidare måste studenterna få drägliga
förhållanden under studietiden, på grund av såväl rekryteringsskäl som
för att minska bredvidarbetandet och därmed effektivisera studierna. Staten
måste också visa hela subventionens storlek genom att lägga den i en
stor bidragsdel. Studiemedelssystemet skall dessutom skapa så litet byråkrati
som möjligt samt vara enkelt och överskådligt. Enligt motionärerna
uppfyller inte det i propositionen föreslagna systemet ovan angivna krav
utan de anser i stället att det nuvarande studiemedelssystemet skall ersättas
av en beskattad studielön på 100% av basbeloppet. Denna studielön
bör kompletteras med statsgaranterade lån på 80% av basbeloppet, slopad
inkomstprövning samt avdragsgilla litteraturkostnader. Ett sådant system
skulle avsevärt minska skuldbördan för de studerande. Mot bakgrund av
det anförda begär motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om målet
och inriktningen av ett nytt studiemedelssystem samt i yrkande 2 förslag
till ett nytt studiemedelssystem. Vidare begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande
om att nuvarande barntillägg skall bibehållas i det av motionärerna
förordade systemet samt i yrkande 4 ett tillkännagivande om att vid återbetalning
av det statsgaranterade lånet bör begreppet taxerad inkomst användas.

Lars Werner m. fl. anför i motion Sf23 att det i propositionen framlagda
förslaget inte löser de grundläggande problemen i dagens studiemedelssystem
och det motsvarar inte heller kommande behov. Målet för ett studiemedelssystem
måste enligt motionärerna vara att ge acceptabla ekonomiska
förhållanden för alla såväl under som efter studietiden. Motionärerna
anser att det enda sättet att uppnå detta mål är att införa en statlig
studielön. De principer som bör ligga till grund för ett sådant system är
bl. a. följande. Lika lön för alla högskolestudier. Rimlig ekonomisk standard,
som innebär att nivån bör sättas så att den disponibla inkomsten efter
skatt motsvarar 210% av basbeloppet. Prestationsprövad rätt till fortsatt
lön samt maximerad tid för rätt till lön med möjlighet till dispens. Motionärerna
begär i yrkande 1 en utredning om studielön i enlighet med det
anförda. Liknande yrkande framförs av Lars Werner m. fl. i den under den
allmänna motionstiden väckta motionen Sf411.

I fråga om målen för ett statligt studiestöd anser utskottet - i likhet med
departementschefen - att studiestödet i första hand bör vara ett instrument
för att förverkliga samhällets utbildningspolitiska mål. Det innebär
att studiestödet skall verka neutralt i förhållande till olika utbildningar.
Vidare bör det övergripande målet för studiemedelssystemet även i fortsättningen
vara att ge en generell rätt till studiestöd, oberoende av utbildningens
art och studietidens längd. Studiestödet bör också syfta till att
minska betydelsen av ekonomiska, sociala och geografiska faktorer liksom
av kön och ålder vid den enskildes beslut att bedriva studier. Ett annat mål
för studiestödet bör vara att medverka till att studierna kan bedrivas
effektivt. Samhällets studiestöd bör därför vara så väl avvägt att de stude -

SfU 1987/88:26

7

rande kan finansiera sitt uppehälle med stödet under studietiden. Dessut- SfU 1987/88: 26
om bör studiemedelssystemet stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken
i samhället samt vara lättöverskådligt och ge goda möjligheter
att förutse framtida ekonomiska konsekvenser för både individ och
samhälle.

Med hänsyn till de sålunda uppställda målen anser utskottet att utgångspunkterna
i propositionen för en studiemedelsreform är både rimliga och
riktiga. Vidare kan utskottet konstatera att förslaget i propositionen innebär
avsevärda förbättringar i förhållande till nuvarande studiemedelssystem.
Härtill bidrar givetvis att propositionen - utöver kommitténs förslag
om omfördelningar inom systemet — innehåller förslag om såväl höjt
totalbelopp som höjt studiebidrag. Förslagen i propositionen innebär dock
att statens reella kostnader för studiemedel ökar med ca 300 milj. kr. Att
ytterligare öka statens kostnader genom att införa studielön på sätt som
föreslagits i motionerna anser sig utskottet inte kunna medverka till.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf23 yrkande
1, Sf24, Sf26 och Sf411.

Utskottet behandlar under detta avsnitt även två motionsyrkanden som
tar upp frågor om rekrytering till högre studier i olika avseenden.

Carl Bildt m. fl. begär i motion Sf22 yrkande 1 ett tillkännagivande om de
negativa effekter som nuvarande lönesättning och skattesystem har för
rekryteringen till den högre utbildningen.

Frågan om rekrytering till högre utbildning har diskuterats ingående
såväl av studiemedelskommittén som i propositionen. Utskottet kan - i
likhet med kommittén och departementschefen - konstatera att en rad
olika faktorer påverkar de studerandes val av utbildning. Utskottet anser
dock att möjligheterna till en god studiefinansiering är en mycket viktig
faktor, och utskottet utgår från att de avsevärda förbättringar av studiemedlen
som nu föreslås kommer att få stor betydelse för rekryteringen till
högre studier. Något uttalande om betydelsen av andra faktorer är utskottet
emellertid inte berett att göra och avstyrker således bifall till motion
Sf22 yrkande 1.

I motion Sf27 av Hans Göran Franck begärs ett tillkännagivande om
behovet av att noggrant följa studenternas ekonomiska situation i syfte att
undanröja den sociala snedrekryteringen.

Såsom ovan angivits är ett av målen med det nya studiemedelssystemet
att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället
som möjligt och således minska betydelsen av bl. a. sociala faktorer.

Utskottet, som utgår från att regeringen tillser att målen i möjligaste mån
uppfylls, anser därför inte att motion Sf27 påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Beviljning av studiemedel

Ett generellt studiestöd

I propositionen föreslås att studiemedel även fortsättningsvis skall utgå
som ett generellt stöd till alla behöriga sökande. Således skall ingen diffe -

rentiering göras med hänsyn till ålder, familjesituation eller bostadsort.
Vidare föreslås att det nuvarande barntillägget slopas. Departementschefen
framhåller i denna fråga att barnfamiljernas situation i dag är annorlunda
än när barntilläggen infördes på 1960-talet. De studerandes barn har i
flertalet fall tillgång till kommunal barnomsorg till låga taxor. Vidare har de
familjeekonomiska förmånerna i form av t. ex. barnbidrag och bostadsbidrag
byggts ut kraftigt. I den mån det ändå uppstår ekonomiska problem i
en barnfamilj anser han att dessa bör lösas inom ramen för samhällets
allmänna stöd till barnfamiljer.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf23 att barntillägg i första hand skall
utgå som bidrag med 25% av basbeloppet per barn och år (yrk. 3) och i
andra hand att nuvarande återbetalningspliktiga barntillägg skall kvarstå
(yrk. 4).

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse över att studiemedel
även i fortsättningen skall utgå som ett generellt stöd. När det sedan
gäller frågan om ekonomiskt stöd till barnfamiljer anser utskottet i likhet
med departementschefen att sådant stöd bör utgå inom ramen för samhällets
allmänna stöd till barnfamiljer. Att därutöver införa ett barnbidrag
inom studiemedelssystemet motsätter sig utskottet såväl av rättviseskäl
som av kostnadsskäl. Utskottet anser vidare att det är principiellt felaktigt
att kostnader för barns försörjning skall medföra extra skuldsättning inom
studiemedelssystemet. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning
att det nuvarande återbetalningspliktiga barntillägget bör slopas. I
detta sammanhang bör dock nämnas att studerande med flera barn, som i
dag uppbär barntillägg och som har anpassat sin ekonomi med hänsyn
härtill i propositionen föreslås få viss kompensation för bortfallet av barntilläggen
genom en möjlighet att erhålla extra studiemedel.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu behandlad del
och avstyrker bifall till motion Sf23 yrkandena 3 och 4.

Totalbelopp

I propositionen föreslås att totalbeloppet för studiemedel fastställs till
170% av basbeloppet. För deltidsstudier föreslås att studiemedel skall utgå
med hälften av det belopp som utgår för heltidsstudier. Vidare föreslås att
extra studiemedel skall kunna utgå efter särskild prövning. Slutligen föreslås
att en reduktion av studiemedlen skall ske för studerande som har
tillgång till fria läromedel och fria skolmåltider.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf23 yrkande 2 att totalbeloppet för
studiemedel fastställs till 185 % av basbeloppet.

Såsom framhålls i propositionen bör totalbeloppets storlek avvägas så
att det täcker normala levnadsomkostnader, inkl. bostadskostnader och
kostnader för studiematerial. Det bör däremot inte ge högre disponibel
inkomst än en måttlig förvärvsinkomst eller den inkomst som man kan
förväntas få efter avslutade studier. Totalbeloppet bör inte heller vara
större än att den framtida återbetalningen blir rimlig. Med dessa utgångspunkter
anser utskottet att propositionens förslag är väl avvägt och således
bör tillstyrkas. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sf23 yrkande 2.

SfU 1987/88: 26

9

Studiebidrag SfU 1987/88: 26

Enligt propositionen skall ett basbeloppsanknutet studiebidrag utgå som
en del av studiemedlen. Studiebidraget föreslås fastställt till 50% av basbeloppet
per läsår.

I motion Sf23 av Lars Werner begärs i yrkande 5 att bidragsdelen skall
fastställas till 50% av totalbeloppet.

Såsom nämnts inledningsvis i betänkandet innebär det nu föreslagna
studiemedelssystemet en omfördelning av subventionerna från återbetalningssidan
till tilldelningssidan. Härigenom möjliggörs en kraftig förstärkning
av bidragsdelen, och studiemedelskommittén, som hade till uppgift att
lägga fram förslag inom förändrade kostnadsramar, förordade ett studiebidrag
om 35 % av basbeloppet. Propositionens förslag innebär dessutom
en ytterligare höjning av bidraget till 50 % av basbeloppet. Såsom framhållits
i propositionen innebär ett högre bidrag att behovet av lån minskar och
skuldbördan kan således hållas nere. Detta kan i sin tur påverka rekryteringen
till högre studier och dessutom ge den enskilde större möjligheter
att satsa på heltidsstudier. Utskottet delar till fullo denna uppfattning och
är mycket positivt till förslaget. Däremot anser sig utskottet omöjligt
kunna förorda en ytterligare höjning av bidragsdelen på sätt som begärts i
motion Sf23 med hänsyn till de avsevärda kostnadsökningar som detta
skulle medföra.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del och avstyrker
bifall till motion Sf23 yrkande 5.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 12 i motion Sf23
av Lars Werner m. fl. Motionärerna tar där upp situationen för vuxenstuderande
under högskolenivå och anser att det är principiellt viktigt att
undvika att dessa elever skuldsätter sig redan för studier på gymnasienivå
eller motsvarande. I motionen begärs därför att riksdagen beslutar att
vuxenstuderande under högskolenivå skall överföras från studiemedelssystemet
till det särskilda vuxenstudiestödet.

Studiesituationen för vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå
har berörts i propositionen. Departementschefen har därvid framhållit
att ett förbättrat studiemedelssystem, med en kraftigt förstärkt bidragsdel,
innebär en avlastning för vuxenstudiestöden, som därmed kan reserveras
för studerande på grundskolenivå och för de studerande på gymnasial nivå,
som har särskilt stort behov av stöd. Han bedömer det dock som ogörligt
att nu höja vuxenutbildningsavgiften och därmed skapa utrymme för fler
vuxenstudiestöd.

Utskottet har för sin del ingen annan uppfattning än vad som kommit till
uttryck i propositionen, och utskottet avstyrker således bifall till motion
Sf23 yrkande 12.

Inkomstprövning

I propositionen föreslås att en inkomstprövning även fortsättningsvis skall
göras i förhållande till den studerandes egen inkomst. Med inkomst skall
dock avses sammanräknad inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt i
stället för nuvarande bruttoinkomst. Inkomstprövningen innebär att stu- 10

diemedlen minskas för en heltidsstuderande med 50% av den del av
inkomsten under kalenderhalvåret som överstiger vissa s. k. fribelopp, och
för deltidsstuderande sker en motsvarande minskning. Reduktionen av
studiemedel skall först avse bidraget och därefter lånemedlen. Slutligen
föreslås att nuvarande prövning i förhållande till förmögenhet avskaffas.

I motion Sf22 av Carl Bildt m. fl. framhålls att inkomstprövningen för
rätt till studiemedel på sikt bör upphöra. Som ett etappmål bör därför de
s.k. fribeloppsgränserna höjas med tio procentenheter för vartdera halvåret,
och motionärerna begär i yrkande 3 att riksdagen beslutar i enlighet
härmed. Vidare begär motionärerna i yrkande 7 (delvis) att riksdagen
beslutar att inkomstbegreppet taxerad inkomst skall användas vid prövning
mot egen inkomst.

Enligt nuvarande regler om prövning av rätt till studiemedel mot egen
inkomst räknas som inkomst i stort sett alla former av inkomst, oavsett om
de är skattepliktiga eller inte. Med inkomst avses alltid bruttoinkomst. I
gällande återbetalningssystem används dock ett annat inkomstbegrepp,
nämligen taxerad inkomst med tillägg för underskott i förvärvskälla.

Departementschefen framhåller i propositionen att samma inkomstbegrepp
bör användas på såväl beviljnings- som på återbetalningssidan. I
valet mellan olika inkomstbegrepp förordas sammanräknad inkomst med
hänsyn till att det är enkelt och entydigt samt uppfyller rimliga krav på
rättvisa. Detta inkomstbegrepp används numera även inom bostadsbidragssystemet.
I fråga om begreppet taxerad inkomst framhålls i propositionen
att det inte uppfyller tillräckliga rättvisekrav. Bl. a. har CSN påvisat
att taxerad inkomst systematiskt missgynnar dem som bor i lägenhet
jämfört med dem som bor i villa. Utskottet ställer sig helt bakom propositionens
förslag om nytt inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel
och avstyrker således motion Sf22 yrkande 7 i motsvarande del.

I fråga om fribeloppsgränserna kan utskottet konstatera att det nya
inkomstbegreppet medför en höjning av dessa gränser med 3 000 kr. per år
i förhållande till nuvarande regler. Denna höjning beror på effekten av
schablonavdraget 3 000 kr. vid inkomst av tjänst. Med hänsyn till att
reduktionen av studiemedel vid prövning mot egen inkomst i första hand
skall avse bidragsdelen kan utskottet av kostnadsskäl inte medverka till
någon ytterligare höjning av fribeloppsgränserna. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion Sf22 yrkande 3.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 1 i motion Sf25
av Margareta Andrén m. fl. om inkomstprövning. Motionärerna framhåller
att ett alternativ till slopad inkomstprövning skulle vara att låta prövningen
omfatta endast de inkomster de studerande har under den tid då studiemedel
utgår medan ferieinkomsterna skulle vara undantagna från prövning.
Enligt motionärerna bör ett sådant system utredas och kostnadsberäknas,
och de begär i yrkande 1 att CSN får ett sådant uppdrag.

Utskottet vill till en början framhålla att ett slopande av hänsynstagande
till ferieinkomster skulle medföra betydande merkostnader för staten. Därtill
kommer att det nuvarande systemet enligt utskottets mening är mer
rättvist än ett system där ferieinkomster inte beaktas. Utskottet vill också
framhålla att den inkomstgräns då reduceringen böljar ligger på 34 000 kr.

SfU 1987/88:26

11

per år med nuvarande basbelopp, och rätten till studiemedel upphör helt
vid en inkomst på knappt 117000 kr. per år. Sålunda medger reglerna om
inkomstprövning, enligt utskottets uppfattning, att betydande utrymme
finns för ferieinkomster. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion Sf25 yrkande 1.

Gränsdragning mot studiehjälpssystemet

Enligt propositionen skall all utbildning i gymnasieskolan för ungdomar
under 20 år hänföras till studiehjälpssystemet. Departementschefen framhåller
i denna fråga att det är viktigt att undvika att de studerande skuldsätter
sig redan på gymnasienivån.

Lars Wemer m. fl. framhåller i motion Sf23 att de delar den principiella
uppfattningen att ingen skall behöva skuldsätta sig för gymnasiestudier,
men de anser inte att studiehjälpen är tillräcklig för gymnasieelever i
åldrarna 18-20 år. Motionärerna begär därför i yrkande 11 en utredning
om förstärkt ekonomiskt stöd till nämnda gymnasieelever.

Enligt utskottets mening är det principiellt riktigt att gymnasieelever
under 20 år omfattas av studiehjälpssystemet, och utskottet biträder propositionen
i denna del.

I fråga om ytterligare ekonomiskt stöd till gymnasieelever i åldrarna 18—
20 år anser utskottet att detta prövas i ett vidare sammanhang om ekonomiskt
stöd till barnfamiljer. Utskottet är således inte berett att förorda
någon sådan utredning som begärts i motion Sf23 yrkande 11, och motionsyrkandet
avstyrks följaktligen.

Återbetalning av studiemedel
Inledning

Enligt nu gällande regler påböijas återbetalningen av studiemedel när två
kalenderår förflutit efter det år då studiemedel senast utbetalades. Återbetalningstiden
är beroende av låntagarens ålder och skuldens storlek. Normalt
pågår återbetalningen t. o. m. 50 års ålder. För den som är 51 år eller
äldre när återbetalningen börjar är återbetalningstiden det antal år som är
kvar t. o. m. 65 års ålder. Undantag gäller om det rör sig om en liten skuld.
Skulden räknas årligen upp med ett s. k. regleringstal som för närvarande
är 1,042. Skulden räknas dock inte upp med högre belopp än konsumentprisindex
under ett visst år. Skulden vid årsskiftet multipliceras med
regleringstalet. Återbetalningen sker genom årliga avgifter.

Uppskov med återbetalningen kan erhållas enligt särskilda regler. På
grundval av egen ekonomi beräknas ett avgiftsunderlag. Uppgår inte detta
till 3,5 basbelopp har låntagaren rätt till helt uppskov. Finns barn under 10
år i familjen minskas avgiftsunderlaget med ett basbelopp.

Avskrivning av kvarvarande skuld sker när låntagaren är 66 år samt vid
dödsfall. Möjlighet till avskrivning finns även vid t. ex. varaktigt nedsatt
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp.

I propositionen anförs att det nuvarande återbetalningssystemet som har
gällt under drygt 20 år uppenbarligen har varit mycket gynnsamt för

SfU 1987/88: 26

12

flertalet av de studerande. Studiemedelskommittén har t. ex. visat att
räntesubventionen på utbetalade lånemedel under perioden 1970-1986
beräknas uppgå till mer än 50%.

Vidare framhålls att de allra flesta låntagarna har små skulder. Den 1
januari 1987 hade t. ex. 70% av det totala antalet studiemedelstagare en
skuld under 50000 kr. Endast 8% hade vid samma tidpunkt en skuld som
översteg 100000 kr. Under de senaste åren har dock skulderna ökat relativt
snabbt. Av dem som under 1987 ännu inte var avgiftsskyldiga var
andelen med skulder över 100000 kr. 17%, dvs. mer än dubbelt så hög
som för hela gruppen studiemedelstagare. Det är i huvudsak de som lånat
under 1980-talet och som nyligen påböijat sin återbetalning som har stora
skulder och avgifter i förhållande till betalningsförmågan.

Samtidigt som det övervägande flertalet alltså har en i förhållande till sin
ekonomiska förmåga lindrig skuldbörda finns det en växande grupp för
vilka återbetalningen är mycket betungande, och i propositionen framhålls
att det är troligt att denna tendens består i framtiden om inte reglerna
förändras.

Vidare innebär systemets konstruktion att utfallet för den enskilde resp.
staten i hög grad blir beroende av hur stor inflationen är. Ett ytterligare
problem med det nuvarande återbetalningssystemet är att det är detaljerat
och krångligt. Det är mycket svårt för en enskild återbetalare att till fullo
förstå konsekvenserna av skuldsättning. Mot bakgrund av tidigare principer
för det nya studiemedelssystemet och med hänsyn till erfarenheterna
av de nuvarande återbetalningsreglerna föreslås i propositionen ett nytt
återbetalningssystem.

Påbörjande av återbetalning

I propositionen föreslås att återbetalningen påbörjas tidigast sex månader
efter det studierna avslutats. Enligt departementschefen innebär de två
återbetalningsfria åren en betydande subvention, och i konsekvens med
huvudinriktningen i förslaget bör även denna subvention överföras till
beviljningen av studiemedel. Med hänsyn till konstruktionen av det nya
återbetalningssystemet kommer denna förändring, enligt departementschefens
mening, inte att medföra några orimligt hårda återbetalningskrav.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf23 yrkande 6 att riksdagen beslutar
att återbetalningen skall påbörjas först under tredje året efter det studiestöd
senast uppburits.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag om tilldelning av
studiemedel inom det nya systemet varigenom en avsevärd del av subventionerna
flyttats över från återbetalningssidan till tilldelningssidan. Mot
denna bakgrund kan enligt utskottets mening en så betydande subvention,
som de nuvarande två återbetalningsfria åren innebär, inte bibehållas i det
nya systemet. Därtill kommer att med den föreslagna konstruktionen av de
nya återbetalningsreglerna saknas det enligt utskottets mening behov av
någon längre återbetalningsfri period. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i nu behandlad del och avstyrker bifall till motion Sf23
yrkande 6.

SfU 1987/88: 26

13

Årlig återbetalning och ränta

I propositionen förordas att ett inkomstrelaterat återbetalningssystem införs.
Enligt departementschefen är ett sådant system rättvist och enkelt.
Genom att återbetalningsbördan avpassas med hänsyn till den enskildes
inkomst undviks att någon får en i förhållande till sin betalningsförmåga
alltför tung återbetalningsbörda. Vidare blir konsekvenserna av skuldsättningen
relativt enkla att överblicka för den enskilde, eftersom alla återbetalar
en viss andel av sin inkomst. Sålunda föreslås att återbetalning skall
ske med ett årligt belopp om 4 % av den återbetalningsskyldiges inkomst.
Med inkomst avses även i detta sammanhang sammanräknad inkomst
enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före återbetalningsåret.

För låntagare som är bosatt utomlands eller är sjöman föreslås särskilda
återbetalningsregler som innebär att den årliga återbetalningen skall utgöra
en tjugondel av skulden, dock minst 15 % av basbeloppet.

Vidare förordas i propositionen att räntan för studielånet fastställs för
vaije år av regeringen. Låntagarna skall åsättas en nettoränta där hänsyn
har tagits till avdragseffekten i skattesystemet. I räntan skall dock även
ingå ett mindre påslag för administrationskostnader.

Motionärerna i motion Sf23 av Lars Werner m. fl. delar uppfattningen
att återbetalningen skall inkomstrelateras men anser att det finns starka
skäl som talar för att procentsatserna bör differentieras beroende på inkomst.
Sålunda bör enligt motionärerna ingen återbetalning ske när inkomsterna
understiger 3,5 basbelopp vid inkomster av heltidsarbete, och
vid inkomster mellan 3,5 och 5 basbelopp bör den årliga avgiften vara 3 %
av årsinkomsten. Först vid inkomster över 5 basbelopp bör den årliga
avgiften fastställas till 4% av årsinkomsten. Vid deltidsarbete bör årsbeloppet
fastställas till 0 kr. om årsbeloppet understiger 5 % av basbeloppet.
Vid inkomster från deltidsarbete som grundar årsbelopp upp till 10 % av
basbeloppet skall återbetalningen ske med 3 % av årsinkomsten pä den del
av inkomsten som överstiger den lönenivå som ger ett årsbelopp på 5 % av
basbeloppet. Inkomster från deltidsarbete som grundar årsbelopp med
högre belopp än 10 % av basbeloppet skall medföra en återbetalning på
3 % på hela årsinkomsten, och vid inkomster över 5 basbelopp betalas 4 %
av årsinkomsten. Motionärerna begär i yrkande 7 förslag i enlighet med det
anförda.

Utskottet anser - i likhet med departementschefen — att huvudprincipen
i det nya återbetalningssystemet bör vara att samtliga löntagare skall
betala tillbaka sina studieskulder. Systemet bör därför inte konstrueras så
generöst att stora grupper av löntagare redan på förhand vet att de aldrig
kommer att behöva betala tillbaka hela skulden. Exempelvis bör de låntagare,
som har möjlighet att välja deltidsarbete på grund av att den totala
familjeekonomin är god, ändå betala någon del av sina studieskulder.
Vidare blir marginaleffekterna för den som höjer sin lön eller ökar sin
arbetstid betydande i ett system där återbetalningen påbörjas vid en viss
inkomstnivå. Dessa problem undanröjs i ett konsekvent genomfört inkomstrelaterat
system.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om att åter -

SfU 1987/88: 26

14

betalningen skall ske med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges
inkomst och avstyrker således bifall till motion Sf23 yrkande 7.

I motion Sf22 av Carl Bildt m. fl. begärs i yrkande 7 (delvis) att riksdagen
beslutar att med inkomst skall avses taxerad inkomst.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag om att det inkomstbegrepp
som skall användas vid beviljning av studiemedel skall vara
sammanräknad inkomst. Med hänsyn härtill och till att samma inkomstbegrepp
enligt utskottets mening bör användas såväl vid beviljning som vid
återbetalning tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker
bifall till motion Sf22 yrkande 7 i motsvarande del.

I motion Sf22 av Carl Bildt m. fl. konstateras att särskilda återbetalningsregler
har utformats för personer bosatta utomlands. Dessa regler
innebär att den årliga återbetalningen — oberoende av inkomsten - skall
utgöra en tjugondel av skulden, dock lägst 15% av basbeloppet. Detta
system ger enligt motionärerna en klarare uppfattning om återbetalningstiden,
och de anser att även en i Sverige bosatt låntagare bör ha möjlighet att
välja sådan återbetalning. Motionärerna begär i yrkande 4 beslut i enlighet
härmed.

Utskottet kan konstatera att låntagare som är bosatta utomlands normalt
inte deklarerar i Sverige och således inte kan omfattas av samma återbetalningsregler
som förordats för i Sverige bosatta låntagare. Särregler för dem
som är bosatta utomlands är alltså nödvändiga. Däremot anser utskottet
att det saknas skäl att införa en möjlighet för i Sverige bosatt låntagare att
välja sådan återbetalning i stället för huvudregeln. En sådan möjlighet
skulle nämligen gynna låntagare med hög lön och måttliga skulder, som
därigenom skulle kunna minska sin återbetalning. Därutöver skulle en
sådan valfrihet mellan olika återbetalningsregler, enligt utskottets mening,
onödigtvis komplicera systemet. Mot denna bakgrund anser utskottet att
motion Sf22 yrkande 4 bör avslås.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 2 i motion Sf25
av Margareta Andrén m.fl. Motionärerna begär däri ett tillkännagivande
om att verkningarna av de nya återbetalningsreglerna noga bör följas i
syfte att kunna vidta förändringar om reglerna blir alltför betungande för
låntagarna.

Utskottet vill med anledning av härav erinra om att departementschefen
i propositionen utgått från att det föreslagna återbetalningssystemet för
flertalet av låntagarna kommer att innebära rimliga årsbelopp som medför
att studieskulden successivt kommer att minska. I de fall systemet skulle
råka i mer allvarlig obalans under längre tid bör det enligt hans mening vara
självklart att vidta åtgärder för att komma till rätta med denna. En sådan
åtgärd är en justering av räntan.

Med hänsyn till dessa uttalanden anser utskottet att motion Sf25 yrkande
2 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Nedsättning av återbetalningen och avskrivning av skulden

I propositionen föreslås att den som bedriver studier och har statligt
studiestöd medges uppskov med återbetalningen under studietiden. Detta

SfU 1987/88:26

15

föreslås gälla även för den som har utbildningsbidrag för arbetsmarknads- SfU 1987/88: 26

utbildning eller för doktorandstudier. Den som har överklagat sin taxering

kan också under vissa förhållanden få sitt årsbelopp nedsatt. Årsbeloppet

kan dessutom sättas ned om den återbetalningsskyldiges inkomst under

återbetalningsåret beräknas bli väsentligt lägre jämfört med inkomsten

enligt taxeringen föregående år. I övrigt föreslås att årsbeloppet kan sättas

ned om det finns synnerliga skäl.

Vidare föreslås att skulden avskrivs vid dödsfall och vid 65 års ålder.

Den som har studielån från studier på grundskole- eller gymnasial nivå bör
kunna få en del av dessa avskrivna om han uppburit lån för minst tre
terminers studier på eftergymnasial nivå. Avskrivning bör dock medges
med högst en tredjedel av studielånet per termin och får avse högst sex
terminer. Slutligen föreslås att studielån kan skrivas av om det finns skäl.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf23 yrkande 8 att riksdagen beslutar
att inkomster från heltidsarbete under 3,5 basbelopp skall medföra avgiftsbefrielse
det året samt avskrivning på skulden med belopp motsvarande
årsavgiften. Vidare begär motionärerna i yrkande 9 att riksdagen beslutar
att inkomster från deltidsarbete som beräknat på 4% av årsinkomsten
skulle ge ett årsbelopp på mindre än 5 % av basbeloppet medför avgiftsbefrielse
och avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften.

I motion Sf22 av Carl Bildt m. fl. begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande
om att rätten till nedsättning för den som överklagat sin taxering bör
tillämpas generöst samt att korrigering av beloppet bör ske automatiskt om
den taxerade inkomsten nedsätts i högre instans. Motionärerna begär
vidare i yrkande 6 att riksdagen beslutar att rätt till viss avskrivning av
skulden bör finnas för alla som uppburit studiemedel för minst sex terminers
heltidsstudier. Sådan avskrivning bör ske med 6 % av basbeloppet per
termin för gymnasiala studier och för uppnådda 20 poäng för postgymnasiala
studier. Dessutom bör studieskulden avskrivas med ett basbelopp för
den som avlägger doktorsexamen.

Vad först gäller frågan om avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden
för låntagare med låga inkomster vill utskottet erinra om att utskottet ovan
tillstyrkt ett konsekvent genomfört inkomstrelaterat återbetalningssystem.

Utskottet har också framhållit att huvudprincipen i det nya systemet bör
vara att alla låntagare skall betala tillbaka sina skulder. Mot denna bakgrund
och med hänsyn till att möjlighet till såväl nedsättning av avgiften
som avskrivning av skulden finns i vissa speciella fall avstyrker utskottet
bifall till motion Sf23 yrkandena 8 och 9.

I fråga om nedsättning av årsbeloppet för den som överklagat sin taxering
framgår det av propositionen att sådan nedsättning bör vara möjlig om
det framstår som oskäligt att fastställa årsbeloppet utan hänsyn till överklagandet.
Bedömningen av vad som skall anses som oskäligt bör enligt
utskottets mening avgöras av tillämpande myndighet i vaije enskilt fall.

Utskottet vill dock understryka att nedsättning inte bör komma i fråga när
överklagandet gäller mindre belopp eller rör tveksamma principfrågor.

Vad därefter gäller frågan om automatisk korrigering av återbetalningsbeloppet
i de fall den taxerade inkomsten nedsätts i högre instans och
nedsättning av årsbeloppet inte medgivits vill utskottet framhålla följande.

Med hänsyn till att taxeringen i besvärsärenden ofta fastställs flera år efter SfU 1987/88: 26
beslut i första instans skulle ett sådant förfarande medföra ett betydande
administrativt merarbete, vilket inte kan anses motiverat. Utskottet avstyrker
med det anförda bifall till motion Sf22 yrkande 5.

När det slutligen gäller förslaget om avskrivning av skulden för alla som
uppburit studiemedel under sex terminer samt för den som avlägger doktorsexamen
kan utskottet konstatera att förslaget innebär en subvention
för den som genomgått längre utbildningar oavsett vederbörandes betalningsförmåga.
Enligt utskottets mening saknas det skäl att införa en sådan
subvention, och utskottet avstyrker bifall även till yrkande 6 i motion Sf22.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även två motioner från den
allmänna motionstiden vilka tar upp frågan om avskrivning av studieskulden
för läkare i glesbygd. I motion Sf418 av Ulla Orring och Rune Ångström
begärs ett tillkännagivande om att sådan nedskrivning bör kunna ske
för att stimulera läkare till att arbeta i glesbygd. Alf Svensson begär i
motion Sf335 förslag om att läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänst
under viss tid i av läkarbrist drabbad region skall få del av studieskulden
avskriven.

Frågan har berörts i propositionen med anledning av att Landstingsförbundet
och socialstyrelsen förordat att möjligheterna prövas att avskriva
delar av skulden för personalkategorier som arbetar inom hälso- och sjukvård
i glesbygd. Departementschefen framhåller därvid att förslaget innebär
i det närmaste olösliga rättviseproblem mellan olika studerandekategorier
och olika delar av landet. Han anser det inte heller ur principiell
synvinkel vara rimligt att studiestödet på detta sätt används för att tillgodose
olika avnämares behov av arbetskraft.

Utskottet delar departementschefens uppfattning i denna fråga och avstyrker
således bifall till motionerna Sf418 och Sf335.

Betalning och utmätning

Enligt propositionen skall årsbelopp och andra avgifter betalas enligt de
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
utser. Regeringen bemyndigas bestämma att mindre årsbelopp inte
fastställs för debitering. Vidare skall fastställda belopp som inte har erlagts
inom föreskriven tid få tas ut genom utmätning utan föregående dom eller
utslag.

I motion Sf23 av Lars Werner m. fl. begärs i yrkande 10 att riksdagen
beslutar att utmätning av obetalda studieskulder skall föregås av dom eller
utslag.

En bestämmelse om att avgiftsbelopp i fråga om studiemedelsavgifter får
tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag infördes den 1
januari 1968 efter förslag i proposition 1967: 143. Förslaget hade föregåtts
av ett omfattande utredningsarbete och tillstyrktes av en enig riksdag
(2 LU 1967: 76, rskr. 402). Motsvarande bestämmelse har sedan dess gällt
och återfinns enligt nuvarande regler i 8 kap. 73 § studiestödslagen
(1973:349). Enligt utskottets mening saknas det anledning att nu förorda
någon ändring i detta avseende, och utskottet avstyrker motion Sf23 yr- 17

kande 10.

2 Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 26
Rättelse: S. 22 rad 6 nedifrån har tillkommit.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SfU 1987/88:26

I propositionen föreslås att det nya studiemedelssystemet skall träda i kraft
den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla för studiestöd
som avser tid före ikraftträdandet. De som har studieskulder i nuvarande
återbetalningssystem föreslås efter ansökan kunna medges att dessa återbetalas
enligt de nya reglerna. För dem som återbetalar både enligt de
gamla och de nya reglerna bör bestämmelserna utformas så att ingen
behöver erlägga högre årsbelopp än vad som motsvaras av 5 % av den egna
inkomsten. Den som återbetalar enbart enligt de gamla reglerna skall inte
behöva återbetala mer än högst 5 % av avgiftsunderlaget.

Lars Werner m. fl. framhåller i motion Sf23 att det bör ligga i samhällets
intresse att så många som möjligt väljer att betala igen de gamla studielånen
efter de nya reglerna. Med hänsyn till att de som erhållit studiemedel
hittills inte har fått del av den subvention som bidragsdelen i det nya
systemet utgör bör de få en avskrivning av skulden med 10% om de väljer
att betala skulden efter de nya reglerna. Motionärerna begär i yrkande 13
att riksdagen beslutar i enlighet härmed.

Utskottet kan för sin del inte finna några särskilda skäl att genom
stimulansåtgärder söka förmå dem som har studieskulder i nuvarande
system att återbetala enligt de nya reglerna. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion Sf23 yrkande 13 och tillstyrker propositionen i förevarande
del.

Administration

I propositionen föreslås att de studiesociala myndigheterna skall bevilja
och utbetala studiemedel samt svara för återbetalningssystemet. Riksgäldskontoret
föreslås svara för den erforderliga upplåningen av medel för
studielångivningen.

I två motioner tas upp frågan om medelshanteringen. Carl Bildt m. fl.
begär i motion Sf22 yrkande 2 ett tillkännagivande om att det — innan det
nya studiemedelssystemet träder i kraft - bör prövas om inte bankerna på
ett konkurrenskraftigt sätt skulle kunna sköta medelshanteringen.

Motionärerna i motion Sf25 av Margareta Andrén m. fl. begär i yrkande
3 ett tillkännagivande om att det på sikt bör prövas en ordning där bankväsendet
helt eller delvis övertar såväl finansiering som administration av
studiemedlen och att regeringen därför ges i uppdrag att inbjuda bankerna
till konkreta diskussioner i frågan.

Beträffande medelshanteringen vill utskottet framhålla att studiemedelskommittén
förutsättningslöst prövat olika alternativ. Kommittén har därvid
funnit att riksgäldskontoret kan sköta den för studiestödet aktuella
upplåningen till lägre kostnad än vad bankerna kan. En av anledningarna
härtill är att staten som låntagare inte är förknippad med någon kreditrisk.

Kommittén har därför förordat att riksgäldskontoret skall svara för upplåningen,
och till denna uppfattning har departementschefen anslutit sig.

Utskottet har inte heller någon annan uppfattning i frågan och tillstyrker

således propositionen i denna del. Motionerna Sf22 yrkande 2 och Sf25 18

yrkande 3 i nu behandlad del avstyrks följaktligen.

I fråga om administrationen av studiemedelssystemet vill utskottet fram- SfU 1987/88: 26
hålla att det i dag finns en väl fungerande administration genom CSN och
de övriga studiesociala myndigheterna. Utskottet ser inga skäl att förorda
någon ändring härvidlag, framför allt inte med hänsyn till att det under en
lång övergångsperiod kommer att finnas två parallella återbetalningssystem.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag om administrationen
och avstyrker motion Sf25 yrkande 3 även i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även den under den allmänna
motionstiden väckta motionen Sf404 av Bengt Westerberg m. fl. vari begärs
ett tillkännagivande om ändrade budgeteringsprinciper för studiemedel
på så sätt att lånedelen läggs utanför statsbudgeten.

Enligt utskottets mening får motionen anses vara tillgodosedd genom
propositionens förslag om upplåningen av medel, och den påkallar således
inte någon riksdagens åtgärd.

Anslagsfrågor

Regeringen har till anslaget Studiemedel m. m. föreslagit ett förslagsanslag
av 3 290000000 kr. för budgetåret 1988/89. Vidare har regeringen föreslagit
att till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1988/89 — utöver
tidigare föreslaget anslag - anvisas 16 100000 kr.

I motion Sf22 av Carl Bildt m. fl. begärs i yrkande 8 att - till följd av
motionärernas förslag om förändringar i studiemedelssystemet - riksdagen
till studiemedel m. m. anvisar 200 milj. kr. utöver regeringens förslag
eller 3 490000 000 kr.

Utskottet har ovan avstyrkt de i motion Sf22 begärda förslagen om
förändringar i det nya studiemedelssystemet. Till följd härav avstyrker
utskottet även bifall till det i motionen framställda an slagsyrkandet och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till studiemedel.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ytterligare medel till
centrala studiestödsnämnden m. m.

Lagförslagen

Det i proposition 1987/88:116 framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349) har inte föranlett några erinringar från utskottets
sida, och förslaget återfinns i bilaga 1. Nuvarande lydelse av 8 kap.
återfinns dock i bilaga 2.

Beträffande det i proposition 1987/88:116 framlagda förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) kan utskottet konstatera att den
aktuella paragrafen, 20 §, har ändrats genom beslut av riksdagen (prop.

1987/88:82, NU 30, rskr. 219). Förslaget i den nu aktuella propositionen
bör jämkas i enlighet härmed och utskottet framlägger därför i bilaga 3 ett
nytt förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

19

Övriga frågor

SfU 1987/88:26

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att
utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det
ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan
uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i till studiestödsförordningen
bilagda förteckningar.

I den under den allmänna motionstiden väckta motionen Sf416 av KarlGöran
Biörsmark begärs ett tillkännagivande om att studiemedel bör utgå
till elever vid Påhlmans handelsinstitut, oaktat att institutet inte står under
statlig tillsyn.

Enligt vad utskottet erfarit har någon framställan till regeringen om
statsbidrag eller statlig tillsyn inte gjorts av ifrågavarande handelsinstitut.
Regeringen har därför inte haft anledning att pröva frågan om rätt till
studiemedel för eleverna. Vid sådant förhållande anser utskottet att det
inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av
motion Sf416.

Utskottet behandlar slutligen den under den allmänna motionstiden
väckta motionen Sf415 av Jan Sandberg. I motionen begärs ett tillkännagivande
om att ett nytt studiefinansieringssystem bör införas, som bl. a.
innebär statsgaranterade lån med 160% av basbeloppet per år.

Utskottet har ovan tillstyrkt propositionens förslag om ett förbättrat
studiemedelssystem. Med hänsyn härtill anser utskottet att motion Sf415
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1987188:116 och begäran om
nytt förslag med studielön

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf24 och 1987/88:Sf26,

2. beträffande utredning om studielön

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf23 yrkande 1 och
1987/88:Sf411,

3. beträffande vissa faktorers betydelse för högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf22 yrkande 1,

4. beträffande uppföljning i syfte att minska social snedrekrytering att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sf27,

5. beträffande barntillägg i form av bidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkande 3,

6. beträffande barntillägg i form av lån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 och med avslag
på motion 1987/88:Sf23 yrkande 4 beslutar att 4 kap. 14 § studiestödslagen
(1973:349) skall upphöra att gälla,

7. beträffande totalbeloppets storlek

att riksdagen med avslag på motion 1987/88 :Sf23 yrkande 2 antar i
proposition 1987/88: 116 framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349) såvitt avser 4 kap. 13 §,

8. beträffande studiebidraget SfU 1987/88: 26

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf23 yrkande 5 antar 4

kap. 24 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen.

9. beträffande vuxenstuderande under högskolenivå
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkande 12,

10. beträffande inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel att

riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf22 yrkande 7 i denna
del antar 4 kap. 21 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

11. beträffande höjda fribeloppsgränser

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf22 yrkande 3,

12. beträffande en utredning om fribeloppsgränserna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf25 yrkande 1,

13. beträffande ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkande 11,

14. beträffande påbörjande av återbetalning

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf23 yrkande 6 antar 8
kap. 3 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

15. beträffande differentierade procentsatser för årlig återbetalning att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkande 7,

16. beträffande inkomstbegrepp vid återbetalning m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88 :Sf22 yrkande 4 samt
yrkande 7 i denna del antar 8 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen,

17. beträffande en uppföljning av återbetalningsreglerna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf25 yrkande 2,

18. beträffande avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för
låntagare med låga inkomster

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf23 yrkandena 8 och 9,

19. beträffande avskrivning av studieskulden för alla som uppburit
studiemedel en viss tid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf22 yrkande 6,

20. beträffande nedsättning av återbetalning

att riksdagen med avslag på motion 1987/88 :Sf22 yrkande 5 dels
antar 8 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels
godkänner vad utskottet anfört,

21. beträffande avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf335 och 1987/88:Sf418,

22. beträffande utmätning m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1987/88 :Sf23 yrkande 10 antar
8 kap. 16 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

23. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med avslag på motion 1987/88:Sf23 yrkande 13 antar
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser övergångsbestämmelserna,

21

24. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen dels antar förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt
ovan, dels med bifall till proposition 1987/88:116 antar det av utskottet
framlagda och i bilaga 2 intagna förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

25. beträffande beräkningen av räntan på studielån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del
godkänner de riktlinjer för beräkningen av räntan på studielån som
förordats i propositionen,

26. beträffande medelshanteringen av studielån

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del och
med avslag på motionerna 1987/88:Sf22 yrkande 2 och 1987/88:Sf25
yrkande 3 i motsvarande del bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret
att svara för den erforderliga upplåningen av medel för studielångivning,

27. beträffande ändrade budgeteringsprinciper för studiemedel
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf404,

28. beträffande administrationen av studiemedel

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del och
med avslag på motion 1987/88:Sf25 yrkande 3 i motsvarande del
godkänner de riktlinjer för administrationen av studiemedel som
förordats i propositionen,

29. beträffande medelsanvisningen till studiemedel

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 och med anledning
av proposition 1987/88:100, bil. 10, littera E, punkt E 4 samt
med avslag på motion 1987/88:Sf22 yrkande 8 till Studiemedel m. m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 3 290 000 000 kr.,

30. beträffande medelsanvisning till centrala studiestödsnämnden
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88: 116 till Centrala
studiestödsnämnden m.m. — utöver tidigare anvisat ramanslag
(SfU 1987/88:20, rskr. 216) - för budgetåret 1988/89 anvisar
16100000 kr.,

31. beträffande studiemedel till elever vid visst handelsinstitut
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf416,

32. beträffande ett nytt studiefinansieringssystem
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf415.

Stockholm den 10 maj 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena
Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm
(s), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s),
Barbro Sandberg (fp) och Maud Björnemalm (s).

SfU 1987/88:26

22

Reservationer

SfU 1987/88:26

1. Avslag på proposition 1987/88: 116 och begäran om nytt
förslag med studielön (mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”1 fråga” och
på s. 8 slutar med ”och Sf411.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är starkt kritiskt till regeringens förslag till nytt studiemedelssystem
eftersom det viktigaste problemet — skuldkrisen — inte är löst.
Med regeringens förslag kan studieskulden, trots full återbetalning, växa
under 20—30 år för vissa akademikergrupper om deras löneutveckling blir
svag. Det gäller framför allt grupper med lång studietid och låg inkomst,
t. ex. bibliotekarier och socionomer. Vissa grupper kommer aldrig att
kunna betala tillbaka skulden. Detta beror på att i det föreslagna systemet
skall 4% av inkomsten årligen användas för amortering på studielånen
medan räntan föreslås bli mellan 5 och 6% (utan avdragsrätt). Således
kommer studieskulden att växa så länge som årslönen är mindre än skulden.

Enligt utskottets mening bör därför ett nytt studiemedelssystem konstrueras
på ett helt annat sätt än som föreslagits i propositionen. Målet bör
vara att garantera den rekrytering till högre utbildning som kunskapssamhället
ställer krav på, minska den sociala snedrekryteringen och effektivisera
utbildningssystemet. En reformering av studiemedelssystemet måste
därför inriktas på följande punkter. Skuldbördan efter studietiden måste
kraftigt lättas. Detta är enligt alla undersökningar den viktigaste åtgärden
för att trygga rekryteringen till högre studier och minska den sociala
snedrekryteringen. Vidare måste studenterna få drägliga förhållanden under
studietiden, på grund av såväl rekryteringsskäl som för att minska
bredvidarbetandet och därmed effektivisera studierna. Tyngdpunkten i
statens subvention bör lyftas fram ytterligare och utgöra en betydande
bidragsdel. Studiemedelssystemet skall dessutom skapa så litet byråkrati
som möjligt samt vara enkelt och överskådligt.

Med dessa utgångspunkter anser utskottet att den enda rimliga lösningen
är att införa en beskattad studielön på 100% av basbeloppet kompletterad
med statsgaranterade lån på 80% av basbeloppet. Därutöver bör enligt
utskottets mening ett återbetalningspliktigt barntillägg utgå i avvaktan på
att ett generellt ekonomiskt stöd till barnfamiljer i form av vårdnadsbidrag
införs. Vidare bör såväl studielön som statsgaranterade lån utgå utan
någon prövning mot egen inkomst. Utskottet förutsätter också att införandet
av en beskattad studielön innebär att litteraturkostnader blir avdragsgilla.
Beträffande återbetalning av det statsgaranterade lånet anser utskottet
- med hänsyn till den begränsade skuldbörda som det nu förordade
systemet innebär — att inkomstrelaterade regler motsvarande de som
föreslagits i propositionen kan accepteras, dock med den ändringen att
inkomstbegreppet skall vara taxerad inkomst.

Utskottet anser således att riksdagen bör avslå propositionen och begära

23

ett nytt förslag i enlighet med det anförda. Detta bör ges regeringen till SfU 1987/88: 26
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1987188:116 och begäran om
nytt förslag med studielön

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf24 yrkande 1 och
1987/88:Sf26 och med anledning av motion 1987/88:Sf24 yrkande 2
dels avslår proposition 1987/88: 116, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Utredning om studielön (mom. 2)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”1 fråga” och
på s. 8 slutar med ”och Sf411.” bort ha följande lydelse:

Det i propositionen framlagda förslaget löser enligt utskottets mening
inte de grundläggande problemen i dagens studiemedelssystem och det
motsvarar inte heller kommande behov. Målet för ett studiemedelssystem
måste vara att ge acceptabla ekonomiska förhållanden för alla såväl under
som efter studietiden. Utskottet anser att det enda sättet att uppnå detta
mål är att införa en statlig studielön. De principer som bör ligga till grund
för ett sådant system är bl. a. följande. Lika lön för alla högskolestudier.

Rimlig ekonomisk standard, som innebär att nivån bör sättas så att den
disponibla inkomsten efter skatt motsvarar 210% av basbeloppet. Prestationsprövad
rätt till fortsatt lön samt maximerad tid för rätt till studielön
med möjlighet till dispens.

Enligt utskottets mening bör en utredning av ett studielönesystem i
enlighet med det anförda snarast komma till stånd. Detta bör med bifall till
motion Sf23 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om studielön

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 1 och med
anledning av motion 1987/88:Sf411 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3. Vissa faktorers betydelse för högre utbildning (mom. 3)

Nils Carlshamre (m). Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp) och Siri Häggmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att sambandet mellan hög utbildning, god
status och bra lön en gång var mycket tydligt. Utvecklingen har emellertid
nu nått därhän att den som väljer att satsa på en lång utbildning riskerar att
få en lägre livslön än den som satsar direkt på ett yrke. Detta har sin grund
i hur lönebildningen går till och i hur kunskap inom olika områden värde- 24

sätts, men framför allt påverkas den enskildes ekonomiska situation av hur SfU 1987/88: 26
skatte- och bidragssystemen är utformade. Enligt utskottets mening är det
självklart att såväl lönebildning som skattepolitik måste ge förutsättningar
för både den enskildes förkovran och samhällets utveckling. De uppenbara
brister och obalanser som finns i vårt nuvarande skattesystem kan inte
kompenseras genom studiemedelssystemet. Det anförda bör ges regeringen
till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa faktorers betydelse för högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sf22 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Barntillägg i form av bidrag (mom. 5)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det”
och slutar med ”3 och 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser — i likhet med motionärerna i motion Sf23 — att ett
barntillägg bör finnas inom studiemedelssystemet. Sådant barntillägg bör
dock i första hand utgå som bidrag och fastställas till 25 % av basbeloppet.

Regeringen bör framlägga förslag härom i så god tid att förslaget kan
träda i kraft den 1 januari 1988.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande barntillägg i form av bidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Barntillägg i form av lån (mom. 6)

Under förutsättning av avslag på reservation 4
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande barntillägg i form av lån

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 4 och med
avslag på proposition 1987/88:116 i denna del dels beslutar att 4 kap.

14 § studiestödslagen (1973:349) inte skall upphöra att gälla, dels
vidtar de ändringar i propositionens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349) som föranleds därav i fråga om ingressen
och 4 kap. 16, 19, 23 och 25 §§.

6. Totalbeloppets storlek (mom. 7)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Såsom
framhålls” och slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

25

Utskottet konstaterar att även med regeringens förslag om höjning av
totalbeloppet till 170% av basbeloppet blir den ekonomiska situationen
ohållbar för studerande med barn och de som trots kännbara bostadskostnader
inte uppfyller villkoren för bostadsbidrag. Totalbeloppet täcker inte
heller kostnaderna för dem som studerar på annan ort. De behöver pengar
till hemresor och har ofta kostnader för bostad på studieorten även under
sommaruppehållet. Då studiemedel endast utgår under terminerna är det
nödvändigt för de studerande att arbeta under ferierna. En undersökning
från Stockholms universitet visar att medelstudenten bara hade råd att
vara ledig tre veckor under sommaren 1987 och 11% hade inte råd med
någon ledighet alls. Enligt utskottets mening bör totalbeloppet även ge
utrymme för viss ledighet under terminsuppehåll. Utskottet anser därför
att totalbeloppet bör höjas till 185% av basbeloppet.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande totalbeloppets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 2 antar 4
kap. 13 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den
ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse.

SfU 1987/88:26

Regeringens förslag

Reservantens förslag
4 kap.

2 §

Studiemedel utgår med 9,44 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller
endast om inte något annat följer
av 16, 19, 22 eller 25 §.

Studiemedel utgår med 10,28
procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande har rätt
till studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller
endast om inte något annat följer
av 16, 19, 22 eller 25 §.

7. Studiebidraget (mom. 8)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Såsom
nämnts” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är bidragsdelen i studiemedelssystemet betydelsefull
ur rekryteringssynpunkt då den är en direkt överblickbar förmån.
En successiv höjning av bidragsdelen är också ett steg mot studielön.
Utskottet anser därför att bidragsdelen bör höjas till 92,5 % av basbeloppet,
vilket värdesäkrar bidragsdelen som då kommer att utgöra 50% av
totalbeloppet.

26

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande studiebidraget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 5 antar 4
kap. 24 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den
ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse.

Regeringens förslag

Reservantens förslag
4 kap.

24 §

Studiebidraget utgör 2,78 procent
av basbeloppet för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
för heltidsstuderande och om 30
dagar för deltidsstuderande. Är den
studerande för denna tidsperiod enligt
10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte
berättigad till fullt studiemedel
minskas först studiebidraget och
därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i
första hand studiebidrag. Återstoden
utgör studielån.

Studiebidraget utgör 5,14 procent
av basbeloppet för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
för heltidsstuderande och om 30
dagar för deltidsstuderande. Är den
studerande för denna tidsperiod enligt
10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte
berättigad till fullt studiemedel
minskas först studiebidraget och
därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i
första hand studiebidrag. Återstoden
utgör studielån.

8. Vuxenstuderande under högskolenivå (mom. 9)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Studiesituationen
för” och slutar med ”yrkande 12.” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att ca en tredjedel av studiemedelstagarna,
omkring 50000 studerande, genomgår utbildning i gymnasieskolan, kommunala
vuxenutbildningen och folkhögskolan. Även för dessa elever bör
principen att ingen skall behöva skuldsätta sig för studier under högskolenivå
gälla. Om denna grupp frigörs från studiemedelssystemet skapas ett
stort resursutrymme för förbättringar för dem som läser vid universitet och
högskolor. Enligt utskottets mening bör därför vuxenstuderande som studerar
under högskolenivå få sina studier finansierade genom det särskilda
vuxenstudiestödet, och regeringen bör snarast återkomma med förslag
som tillgodoser detta syfte.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande vuxenstuderande under högskolenivå
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:26

27

9. Inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel
(mom. 10).

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Departementschefen
framhåller” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha
följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna inkomstbegreppet sammanräknad inkomst
innebär bl. a. att underskotts- och förlustavdrag som uppkommit
t. ex. på grund av innehav av villa eller rörelse ej får tillgodoräknas.
Sålunda drabbas enligt utskottets mening exempelvis barnfamiljer, som
ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa samt vissa nyetablerade egna
företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang
anser utskottet att taxerad inkomst bättre än sammanräknad inkomst
speglar den enskildes ekonomiska situation och således bör användas som
inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel.

Utskottet tillstyrker således motion Sf22 yrkande 7.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel att

riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Sf22 yrkande 7 i motsvarande
del antar 4 kap. 21 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
med den ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse.

Reservanternas förslag
4 kap.

21 §

Regeringens förslag

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas vad som på det
halvåret kan beräknas belöpa av
det belopp som kan förutses bli den
studerandes sammanräknade inkomst
vid taxeringen till statlig inkomstskatt
för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
tillämpningen av första stycket.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får för utomlands
bosatta och sjömän föreskriva
andra regler för inkomstberäkningen.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas vad som på det
halvåret kan beräknas belöpa av
det belopp som kan förutses bli den
studerandes taxerade inkomst vid
taxeringen till statlig inkomstskatt
för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
tillämpningen av första stycket.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får för utomlands
bosatta och sjömän föreskriva
andra regler för inkomstberäkningen.

SfU 1987/88:26

28

10. Höjda fribeloppsgränser (mom. 11)

SfU 1987/88:26

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”1 fråga”
och slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av rätt till studiemedel mot
egen inkomst på sikt upphöra. Därmed understryks att studiemedelssystemet
är ett generellt system. En avskaffad inkomstprövning skulle också
medföra besparingar i administrationen och underlätta hanteringen för den
enskilde. Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de studerande
förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att dessa skulle
försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel är knuten till deltagande
i undervisningen och viss studietakt. Om tillfredsställande studieresultat
uppnås bör det enligt utskottets mening vara den enskildes sak att i
övrigt disponera sin tid. Med hänsyn till att ett omedelbart avskaffande av
inkomstprövningen skulle ge ett merutflöde av studiebidrag på 450 milj.
kr., måste en reform genomföras successivt i en takt som blir beroende av
kostnadsutvecklingen. Som ett första etappmål anser utskottet att fribeloppsgränserna
bör höjas med 10 procentenheter för vartdera halvåret
fr. o. m. den 1 januari 1989, och regeringen bör därför snarast framlägga
förslag härom. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande höjda fribeloppsgränser

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf22 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. En utredning om fribeloppsgränserna (mom. 12)

Margareta Andrén (fp), Margo Ingvardsson (vpk) och Barbro Sandberg
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Sf25 framförda uppfattningen att ett alternativ
till slopad inkomstprövning skulle vara att låta prövningen omfatta
endast de inkomster de studerande har under den tiden då studiemedel
utgår medan ferieinkomsterna skulle vara undantagna från prövning. Enligt
utskottets mening finns det skäl att studera frågan för att se hur ett
sådant system skulle kunna utformas och vilka kostnader det skulle innebära
för statsverket i form av ett ökat antal oreducerade studiemedel.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära att CSN får ett sådant uppdrag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande en utredning om fribeloppsgränserna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf25 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever (mom. 13)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1 fråga”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de ekonomiska villkoren för'
ungdomar mellan 18 och 20 år måste förbättras. Den sociala snedrekrytering
som kan mätas vid universitet och högskolor grundas redan vid
gymnasiestudierna. Det finns undersökningar som visar att det finns ett
klart samband mellan valet till gymnasieskolan och föräldraekonomin.

Enligt utskottets mening bör därför regeringen snarast utreda förutsättningarna
för att ge gymnasieelever över 18 år, som påbörjat sina gymnasiestudier
före 18 års ålder, ett förstärkt ekonomiskt stöd. Detta komplement
till studiehjälp bör lämpligen motsvara bidragsdelen i studiemedelssystemet
eller i vart fall en del därav. Vad utskottet med bifall till motion Sf23
yrkande 11 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Påböijande av återbetalning (mom. 14)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 6.” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att de studerande under flera års studietid tvingats leva
under knappa omständigheter anser utskottet att det finns behov av en
längre återbetalningsfri period när studierna avslutats. Enligt utskottets
mening bör därför återbetalningen av studiemedel även fortsättningsvis
påbörjas först under det tredje året efter att studiestöd senast uppskrivits.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande påbörjande av återbetalning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 6 antar 8
kap. 3 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den
ändring att lagrummet erhåller följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse.

SfU 1987/88: 26

30

Regeringens förslag

Reservantens förslag

SfU 1987/88:26

8 kap.

Om det vid ingången av ett kalenderår
har gått minst sex månader
efter den senaste tidsperiod för
vilken den återbetalningsskyldige
har fått studiestöd enligt 3, 4 eller 7
kap. skall återbetalningen av studielånen
börja med det kalenderåret.

Återbetalningen skall börja under
det tredje året efter det för vilket
den återbetalningsskyldige har
fått studiestöd enligt 3, 4 eller 7
kap.

14. Differentierade procentsatser för årlig återbetalning
(mom. 15)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 15 slutar med ”yrkande 7.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att återbetalningen
skall inkomstrelateras men anser att det finns starka skäl som
talar för att procentsatserna bör differentieras beroende på inkomst. Utskottet
anser i likhet med motionärerna i motion Sf23 att för heltidsarbetande
bör ingen återbetalning ske när inkomsterna understiger 3,5 basbelopp,
och vid inkomster mellan 3,5 och 5 basbelopp bör den årliga avgiften
vara 3% av årsinkomsten. Först vid inkomster över 5 basbelopp bör den
årliga avgiften fastställas till 4% av årsinkomsten. För deltidsarbetande
bör ingen återbetalning ske om årsbeloppet understiger 5 % av basbeloppet.
Vid inkomster från deltidsarbeten som grundar årsbelopp upp till 10%
av basbeloppet bör återbetalningen ske med 3 % av årsinkomsten på den
del av inkomsten som överstiger den lönenivå som ger ett årsbelopp på 5 %
av basbeloppet. Inkomster från deltidsarbete som medför årsbelopp med
högre belopp än 10 % av basbeloppet bör medföra en återbetalning på 3 %
på hela årsinkomsten, och vid inkomster över 5 basbelopp bör en återbetalning
ske med 4 % av årsinkomsten.

Regeringen bör framlägga förslag om differentierad återbetalning i enlighet
med det anförda och i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1
januari 1988.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande differentierade procentsatser för årlig återbetalning att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31

15. Inkomstbegrepp vid återbetalning m. m. (mom. 16)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Det i propositionen föreslagna inkomstbegreppet sammanräknad inkomst
innebär bl. a. att underskotts- och förlustavdrag som uppkommit
t. ex. på grund av innehav av villa eller rörelse ej får tillgodoräknas.
Sålunda drabbas enligt utskottets mening exempelvis barnfamiljer, som
ofta om möjligt väljer att bo i en egen villa samt vissa nyetablerade egna
företagare.

Även om någon absolut rättvisa ej går att uppnå i dylika sammanhang
anser utskottet att taxerad inkomst bättre än sammanräknad inkomst
speglar den enskildes verkliga betalningsförmåga och således bör användas
som inkomstbegrepp vid återbetalning av studiemedel.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan nämnts har särskilda återbetalningsregler utformats för
personer bosatta utomlands. Dessa regler innebär att den årliga återbetalningen
— oberoende av inkomsten — skall utgöra en tjugondel av skulden,
dock lägst 15% av basbeloppet. Detta system ger enligt utskottets mening
en klarare uppfattning om återbetalningstiden, och utskottet anser att även
en i Sverige bosatt låntagare bör ha möjlighet att välja sådan återbetalning.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande inkomstbegrepp vid återbetalning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf22 yrkande 4 och
yrkande 7 i motsvarande del antar 8 kap. 4 § förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen med den ändring att lagrummet erhåller
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

8 kap.

Årsbeloppet för ett kalenderår
skall vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges
sammanräknade
inkomst enligt den senaste taxeringen
till statlig inkomstskatt. Som
taxering gäller beslut om taxering i
första instans.

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga
som under det inkomstår
den senaste taxeringen avser
var bosatta utomlands eller var
sjömän får regeringen föreskriva att
återbetalningen i stället skall ske
med ett belopp som svarar mot en

§

Årsbeloppet för ett kalenderår
skall vara fyra procent av den återbetalningsskyldiges
taxerade inkomst
enligt den senaste taxeringen
till statlig inkomstskatt om inte annat
följer av andra stycket. Som
taxering gäller beslut om taxering i
första instans.

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga
som under det inkomstår
den senaste taxeringen avser
var bosatta utomlands eller var
sjömän får regeringen föreskriva att
återbetalningen i stället skall ske
med ett belopp som svarar mot en

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

SfU 1987/88:26

tjugondel av den kvarstående låneskulden,
dock minst femton procent
av basbeloppet det år återbetalningen
skall göras.

tjugondel av den kvarstående låneskulden,
dock minst femton procent
av basbeloppet det år återbetalningen
skall göras. Meddelas sådana
föreskrifter får även en i Sverige
bosatt låntagare fullgöra sin
återbetalningsskyldighet i enlighet
med dem.

Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige
skall betala får
läggas sådana avgifter som regeringen
har föreskrivit med stöd av
1 § andra stycket.

Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige
skall betala får
läggas sådana avgifter som regeringen
har föreskrivit med stöd av
1 § andra stycket.

16. En uppföljning av återbetalningsreglerna (mom. 17)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det en risk för att återbetalningsreglerna
med det valda inkomstbegreppet kommer att visa sig mycket betungande
framför allt för låntagare som förutom studieskulden har lån för att
finansiera sitt boende. Som bostadssituationen är på många håll i landet i
dag är det ofta svårt att få bostad på annat sätt än att köpa bostadsrätt eller
småhus. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att noga följa
verkningarna av återbetalningsreglerna för att kunna förändra dessa om
det visar sig att de blir alltför betungande för låntagarna.

Vad utskottet med bifall till motion Sf25 yrkande 2 således anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande en uppföljning av återbetalningsreglerna
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf25 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare
med låga inkomster (mom. 18)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som böljar med ”Vad först”
och slutar med ”8 och 9.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att avgiftsbefrielse och avskrivning
av skulden generellt bör komma i fråga för låntagare med låga inkomster. I
likhet med motionärerna i motion Sf23 anser utskottet därför att inkomster
från heltidsarbete under 3,5 basbelopp bör medföra avgiftsbefrielse det
året samt avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften.

Vidare bör inkomster från deltidsarbete som beräknat på 4% av årsinkomsten
skulle ge ett årsbelopp på mindre än 5 % av basbeloppet medföra 33

3 Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 26

avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden med belopp motsvarande årsavgiften.

Regeringen bör lägga fram förslag om avgiftsbefrielse och avskrivning av
skulden i enlighet med det anförda och i så god tid att förslaget kan träda i
kraft den 1 januari 1988.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för
låntagare med låga inkomster

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf23 yrkandena 8
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Avskrivning av studieskulden för alla som uppburit
studiemedel en viss tid (mom. 19)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som böljar med ”När det”
och slutar med ”motion Sf22.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått från
arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en extra stor skuldbörda.
Det är därför motiverat att staten avskriver en del av denna skuld.
Därmed främjas också rekryteringen till de mer krävande studierna, och de
sociala hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör enligt
utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst sex terminers
helstidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande total omfattning.
De sex terminerna skall kunna gälla såväl gymnasiala som postgymnasiala
studier och behöver inte omfatta en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning
bör ske med 6% av basbeloppet per termin för gymnasiala studier
(dvs. 10% av lånet) och med 6% av basbeloppet per uppnådda 20 poäng
för postgymnasiala studier.

I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också att en
särskild avskrivning av skulden bör göras för den som avlägger doktorsexamen.
Därvid bör en skuldavskrivning ske med en summa som motsvarar
ett basbelopp.

Regeringen bör framlägga förslag om avskrivning av studieskulden i
enlighet med det anförda och i så god tid att reglerna kan träda i kraft den 1
januari 1989.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande avskrivning av studieskulden för alla som uppburit
studiemedel en viss tid

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sf22 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:26

34

19. Nedsättning av återbetalning (mom. 20) SfU 1987/88:26

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”1 fråga”
och på s. 17 slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Som grund för beräkning av årsbelopp skall enligt propositionen gälla
beslutet om taxering i första instans. Detta kan i vissa fall få orimliga
konsekvenser, och enligt utskottets mening bör därför bestämmelsen om
rätten till nedsättning av återbetalningen för den som överklagat sin taxering
tillämpas generöst. Utskottet anser vidare att om den taxerade inkomsten
nedsätts vid prövning i högre instans bör en korrigering av återbetalningsbeloppet
göras automatiskt.

Vad utskottet med bifall till motion Sf22 yrkande 5 således anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande nedsättning av återbetalning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf22 yrkande 5 dels antar
8 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd
(mom. 21)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som boljar med ”Frågan
har” och slutar med ”och Sf335.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att pröva skilda vägar för att
stimulera läkare att ta anställning eller öppna praktik i läkarglesa län. En
väg är att skriva ned studieskulden för dessa läkare. Utskottet anser - i
motsats till vad som framhållits i propositionen - att en sådan åtgärd
varken skulle innebära några större rättviseproblem eller vara principiellt
felaktig. Rätt till nedskrivning av studieskulden bör dock enligt utskottets
mening förbehållas de läkare som förbinder sig att upprätthålla tjänsten
under en viss tid. Vidare bör urvalet av de län eller delar av län som skall
komma i fråga för sådan möjlighet till nedskrivning göras av socialstyrelsen.
Med det anförda anser utskottet att frågan om nedskrivning av studieskulden
för läkare som tjänstgör i läkarglesa län bör övervägas ytterligare i
syfte att framlägga förslag härom. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88 :Sf335 och
1987/88:Sf418 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

35

21. Övergångsbestämmelser (mom. 23)

SfU 1987/88:26

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”förevarande del.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det ligga i samhällets intresse att så många
som möjligt väljer att betala igen de gamla studielånen efter de nya återbetalningsreglerna.
Med hänsyn till att de som erhållit studiemedel hittills
inte har fått del av den subvention som bidragsdelen i det nya systemet
utgör anser utskottet att de bör få en avskrivning av skulden med 10% om
de väljer att betala skulden efter de nya reglerna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf23 yrkande 13 antar
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen såvitt avser övergångsbestämmelserna
med den ändring att punkt 2 erhåller följande
såsom Reservantens förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag

Den som har beviljats studiestöd
som avser tid före ikraftträdandet
kan begära att dessa efter år 1989
skall återbetalas enligt bestämmelserna
i 8 kap. i dess nya lydelse. De
ändrade betalningsvillkoren skall
tillämpas fr. o. m. den 1 januari
visst år.

Reservantens förslag

Den som har beviljats studiestöd
som avser tid före ikraftträdandet
kan begära att dessa efter år 1989
skall återbetalas enligt bestämmelserna
i 8 kap. i dess nya lydelse. I
sådant fall skall en avskrivning av
skulden göras med 10 procent. De
ändrade betalningsvillkoren skall
tillämpas fr. o.m. den 1 januari
visst år.

22. Medelshanteringen av studielån (mom. 26)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
medelshanteringen” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha
följande lydelse:

Enligt propositionen skall medelshanteringen skötas av riksgäldskontoret
och centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN:s medverkan behövs,
enligt utskottets uppfattning, för vissa myndighetsuppgifter, främst för att
avgöra vilka som är berättigade till studiemedel. Däremot är utskottet inte
övertygat om att en statlig medelshantering är den mest effektiva modellen.
Erfarenheten visar att andra lösningar ofta är mer rationella. Utskottet
anser därför att bankväsendet bör få tillfälle att erbjuda sina tjänster så att
en bedömning kan ske om deras medverkan erbjuder fördelar för de
studerande, i form av t. ex. service, och om en sådan medverkan är
ekonomiskt konkurrenskraftig. Detta bör ske omgående, så att beslut i
denna fråga kan fattas innan det nya studiemedelssystemet träder i kraft.

36

Vad utskottet med bifall till motion Sf22 yrkande 2 anfört om bankernas SfU 1987/88: 26
medverkan i medelshanteringen bör ges regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande medelshanteringen av studielån
att riksdagen med bifall till motion 1987/88 :Sf22 yrkande 2 och med
anledning av motion 1987/88 :Sf25 yrkande 3 i motsvarande del samt
med avslag på proposition 1987/88: 116 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Medelshanteringen av studielån och administration av
studiemedel (mom. 26 och 28)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Beträffande
medelshanteringen” och på s. 19 slutar med ”denna del.” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör på sikt prövas en ordning där bankväsendet
helt eller delvis övertar såväl finansiering som administration av
studiemedlen. Detta skulle vara till fördel för de studerande som därigenom
bl. a. får tillgång till sådan ekonomisk rådgivning och specialkunskaper
som CSN inte har eller inte bör skaffa resurser för att ge.

Utskottet anser därför att regeringen bör inbjuda bankerna till konkreta
diskussioner för att få veta hur dessa skall kunna medverka i större
omfattning än vad som för närvarande är möjligt. En förutsättning för en
sådan medverkan skall givetvis vara att staten även i fortsättningen lämnar
lånegaranti.

Vad utskottet med bifall till motion Sf25 yrkande 3 således anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att momenten 26 och 28 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

26. beträffande medelshanteringen av studielån
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del och
motion 1987/88: Sf25 yrkande 3 i motsvarande del samt med avslag
på motion 1987/88: Sf22 yrkande 2 dels bemyndigar fullmäktige i
riksgäldskontoret att svara för den erforderliga upplåningen av medel
för studielångivning, dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

28. beträffande administrationen av studiemedel
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:116 i denna del och
motion 1987/88:Sf25 yrkande 3 i motsvarande del dels godkänner de
riktlinjer för administrationen av studiemedel som förordats i propositionen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

37

24. Medelsanvisingen till studiemedel (mom. 29) SfU 1987/88:26

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 10, 15, 18 och 19.

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till studiemedel.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt de i motion Sf22 begärda förslagen om
förändringar i det nya studiemedelssystemet. Till följd härav bör riksdagen
till studiemedel anvisa 200 milj. kr. utöver regeringens förslag eller totalt
3490000000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande medelsanvisningen till studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf22 yrkande 8 och med
anledning av propositionerna 1987/88: 116 och 1987/88:100, bil. 10,
litt. E, punkt E 4 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 3490000000 kr.

Särskilt yttrande

Studiemedel till elever vid visst handelsinstitut

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anför:

Enligt gällande regler kan studiemedel utgå till privata skolor om skolan
antingen har statligt stöd eller står under statlig tillsyn.

I motion 1987/88:Sf416 yrkas att studiemedel skall utgå till elever vid
Påhlmans handelsinstitut.

Vi anser att motionens krav är berättigat men konstaterar att studiemedel
kan utgå till berörda elever om skolan är beredd att bli ställd under
statlig tillsyn. Vi avstår därför nu från något yrkande i frågan.

38

I proposition 1987/88:116 framlagt
Förslag till
Lag om ändring i Studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)!
dels att 4 kap. 14,17 och 40 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 1, 3 och 7 kap. orden ”återbetalningspliktiga studiemedel”
skall bytas ut mot ”studielån”,

dels att 4 kap. 8,13,16,19,21, 23-25, 36, 41 och 42 §§, 8 kap., 9 kap.
2-2 b §§ samt rubriken närmast före 8 kap. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

8 §

Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studiemedel
eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst
sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det
finns särskilda skäl.

Har en studerande för sådana
studier som avses i 2 § erhållit
studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7
kap. under sammanlagt minst
fem år, utgår studiemedel för
ytterligare sådana studier
endast om det finns särskilda
skäl.

Har en studerande för sådana
studier som avses i 2 i erhållit
studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7
kap. under sammanlagt minst
tre år, utgår studiemedel för
ytterligare sådana studier
endast om det finns särskilda
skäl.

Studiemedel utgår med 8,06
procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande
har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfatta för
heltidsstuderande 15 och för
deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket
gäller endast om ej annat följer
av 14,16,17,19,22 eller 25 §.

Studiemedel utgår med 9,44
procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande
har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfatta för
heltidsstuderande 15 och för
deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket
gäller endast om inte något annat
följer av 16, 19, 22 eller
25 §.

1Lagen omtryckt 1987:303.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

39

16 §

Nuvarande lydelse

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 15 dagar för
vilka studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret

högst

lägst

2

3

4

5

6

7

8
9

10

Del av basbeloppet
januari- julijuni
december

135 procent
125 procent
110 procent
95 procent
85 procent
70 procent
60 procent
50 procent
40 procent

135 procent
125 procent
110 procent
95 procent
85 procent
80 procent
70 procent
70 procent
55 procent

Föreslagen lydelse

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

Antal hela, sammanhängande	Del av basbeloppet
tidsperioder om 15 dagar för	januari-	juli-
vilka studiemedel skall utgå	juni	december
under kalenderhalvåret
högst 2	135 procent	135 procent
3	125 procent	125 procent
4	110 procent	110 procent
5	95 procent	95 procent
6	85 procent	85 procent
7	70 procent	80 procent
8	60 procent	70 procent
9	50 procent	70 procent
lägst 10	40 procent	55 procent

40

19 §

Nuvarande lydelse

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder
angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 30 dagar för
vilka studiemedel skall utgå

under kalenderhalvåret	Del av basbeloppet
1	160 procent
2	150 procent
3	140 procent
4	130 procent
lägst 5	120 procent

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar av den del
av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder
angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 30 dagar för
vilka studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret
1
2

3

4

lägst 5

41

Del av basbeloppet
160 procent
150 procent
140 procent
130 procent
120 procent

SfU 1987/88: 26

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §

SfU 1987/88: 26

Bilaga 1

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret
enligt 16 och 19 §§ räknas den
inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under kalenderhalvåret.
Värdet av naturaförmåner
fastställs av regeringen.
Statligt eller statsskommunalt
bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag, förlängt barnbidrag,
handikappersättning och
annat studiestöd enligt denna
lag ån korttidsstudiestöd och
vuxenstudiebidrag räknas inte
som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17
och 19 §§ skattepliktig förmögenhet
enligt lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret
enligt 16 och 19 §§ räknas vad
som på det halvåret kan beräknas
belöpa av det belopp som
kan förutses bli den studerandes
sammanräknade inkomst
vid taxeringen till statlig inkomstskatt
för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter
om tillämpningen av
första stycket.

Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer
får för utomlands bosatta och
sjömän föreskriva andra regler
för inkomstberäkningen.

23§

Vid beräkning enligt 13, 14,
16,17 och 19 §§ av studiemedel
tillämpas det basbelopp som
gäller vid ingången av den
tidsperiod för vilken studiemedlen
är avsedda.

Vid beräkning enligt 13, 16
och 19 §§ av studiemedel
tillämpas det basbelopp som
gäller vid ingången av den
tidsperiod för vilken studiemedlen
är avsedda.

24 §

I studiemedel ingår
studiebidrag. Barntillägg utgår
dock endast i form av
återbetalningspliktiga
studiemedel.

Studiebidraget utgör
2,78 procent av basbeloppet
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15
dagar för heltidsstuderande

42

Nuvarande lydelse

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
för heltidsstuderande och om
30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget 121 kronor.
Om studiemedlen för denna
tidsperiod enligt 10, 13, 16,
17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,06 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av
121 kronor som svarar mot forhållandet
mellan det belopp
som utgår och 8,06 procent av
basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör
i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör återbetalningspliktiga
studiemedel.

Föreslagen lydelse

och om 30 dagar för deltidsstuderande.
Är den studerande för
denna tidsperiod enligt 10, 13,
16,19 och 21-23 §§ inte berättigad
till fullt studiemedel minskas
först studiebidraget och
därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör
i första hand studiebidrag.
Återstoden utgör studielån.

Studerande, som till följd av
bestämmelserna i 16, 17, 19
och 21 §§ eller bestämmelse
som avses i 22 § ej är berättigad
till studiemedel, kan dock
få återbetalningspliktiga studiemedel
om synnerliga skäl
föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger,
får studiemedel utgå med
högre belopp än som följer av
10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§
eller bestämmelse som avses i
22 §. Det överskjutande beloppet
utgår i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.

En studerande, som till följd
av bestämmelserna i 16, 19 och
21 §§ eller bestämmelse som
avses i 22 § inte är berättigad
till studiemedel, kan dock få
extra studiemedel i form av
studielån, om det finns särskilda
skäl.

Om det finns särskilda skäl,
får extra studiemedel i form av
studielån utgå utöver de studiemedelsbelopp
som följer av 10,
13, 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse
som avses i 22 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel
får beviljas svensk medborgare
för studier utom riket,
om studierna icke med lika stor
fördel kan bedrivas vid svensk
läroanstalt.

Även i andra fall får studiemedel
enligt detta kapitel beviljas
för studier utom riket enligt
bestämmelser som regeringen
meddelar.

Första och andra styckena
gäller dock endast sådana studier
som motsvarar eller är
jämförbara med studier vid
svensk läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande
enligt 1 § eller 3 kap.
1§.

Studiemedel enligt detta
kapitel får beviljas svensk
medborgare för studier utom
riket under de förutsättningar
och med de belopp som föreskrivs
av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de
närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

Studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel enligt
detta kapitel samt barntilllägg
vid tillämpning av 40 § avrundas
till helt krontal vid öretal
under 50 nedåt och vid annat
öretal uppåt.

För den som under ett kalenderhalvår
ej är berättigad till
mer än fem procent av basbeloppet
i studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel
bortfaller rätten till sådant
studiestöd.

§

Studiemedel enligt detta
kapitel avrundas till närmast
lägre hela krontal.

För den som under ett kalenderhalvår
inte är berättigad
till mer än fem procent av basbeloppet
i studiebidrag och studielån
bortfaller rätten till sådant
studiestöd.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

44

Nuvarande lydelse 2

Föreslagen lydelse

8 kap. Återbetalning av studielån Allmänna

bestämmelser

1 5 Den som uppburit studielån
skall återbetala lånet. På lånet
skall också betalas en årlig ränta.

I samband med återbetalningen
får också tas ut avgifter
för administrativa kostnader
enligt föreskrifter som regeringen
meddelar.

Betalningen av lånet och
räntan sker med ett visst belopp
varje kalenderår (årsbelopp).
Det inbetalade beloppet skall
avräknas i första hand på den
upplupna räntan och därefter
på kapitalskulden. Ränta som
inte betalas under det år den
har upplupit läggs vid årets
slut till kapitalskulden.

2 § Före varje kalenderårs början
fastställer regeringen den
ränta som under året skall utgå
på studielån.

3 § Om det vid ingången av ett
kalenderår har gått minst sex
månader efter den senaste tidsperiod
för vilken den återbetalningsskyldige
har fått studiestöd
enligt 3,4 eller 7 kap. skall
återbetalningen av studielånen
börja med det kalenderåret.

4 § Årsbeloppet för ett kalenderår
skall vara fyra procent av
den återbetalningsskyldiges
sammanräknade inkomst enligt
den senaste taxeringen till
statlig inkomstskatt. Som taxering
gäller beslutet om taxering
i första instans.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

2 Nuvarande lydelse av 8 kap. finns i bilaga 2 till betänkandet.

45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga
som under
det inkomstår den senaste taxeringen
avser var bosatta utomlands
eller var sjömän får regeringen
föreskriva att återbetalningen
i stället skall ske med ett
belopp som svarar mot en tjugondedel
av den kvarstående
låneskulden, dock minst femton
procent av basbeloppet det år
återbetalningen skall göras.

Till det årsbelopp som den
återbetalningsskyldige skall
betala får läggas sådana avgifter
som regeringen har föreskrivit
med stöd av 1 § andra stycket.

5 § Har den återbetalningsskyldige
uppburit nya studielån sedan
skyldighet att återbetala tidigare
lån har inträtt, skall de
nya lånen läggas samman med
de tidigare.

Nedsättning

6 5 Årsbeloppet får sättas ned

1. om den återbetalningsskyldige
uppbär studiehjälp,
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd,
utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag för
doktorander,

2. om den återbetalningsskyldiges
inkomst under betalningsåret
kan beräknas bli väsentligt
lägre än den inkomst
efter vilken årsbeloppet har beräknats,

3. om den återbetalningsskyldige
har överklagat den
taxering som ligger till grund
för beräkningen av årsbeloppet

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

och det med hänsyn till omständigheterna
framstår som
oskäligt att låta årsbeloppet
grundas på den taxeringen, eller 4.

om det i något annat fall
finns synnerliga skäl.

Om det finns skäl att sätta
ned årsbeloppet och det kan antas
att den omständigheten som
föranleder nedsättningen kommer
att bestå längre än ett år,
får nedsättning ske tills vidare.

7 § Beslut om nedsättning av
årsbeloppet får ändras

1. om de inkomstförhållanden
som legat till grund för beslutet
har ändrats väsentligt,
eller

2. om det i något annat hänseende
har inträffat en förändring
som väsentligt påverkar
rätten till nedsättning.

8 5 Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter
om nedsättning enligt 6 eller
7§.

Avskrivning

9 § Studielån som kvarstår obetalda
det år den återbetalningsskyldige
fyller sextiofem år
skall avskrivas. Utan hinder
härav kvarstår betalningsskyldigheten
för påförda men inte
betalda årsbelopp avseende de
tre senaste kalenderåren. Om
det finns synnerliga skäl, får
dock också sådana årsbelopp
skrivas av efter ingången av det
år den återbetalningsskyldige
fyller sextio fem år.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

47

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § Om den återbetalnings -skyldige avlider, skall återstående
kapitalskuld och upplupen
ränta avskrivas.

11 § Den som tidigare uppburit
studielån för studier enligt 4
kap. 2 § kan befrias från att
återbetala viss del av dessa lån
om han under minst tre terminer
erhållit studielån för studier
enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse
får avse högst sex terminer
och för varje termin uppgå
till en tredjedel av studielånet
under terminen.

12 § Utöver vad som följer av
9-11 §§ får studielån avskrivas
i fall då det föreligger synnerliga
skäl till det.

Frivillig återbetalning

13 § / syfte att stimulera en
snabb återbetalning av studielån
får regeringen meddela föreskrifter
om premier för sådana
återbetalningsskyldiga som
återbetalar sina studielån med
större belopp än de årsbelopp de
är skyldiga att betala.

Fastställande av årsbelopp

14 § För varje kalenderår då
återbetalning skall göras fastställs
årsbeloppet för den återbetalningsskyldige.
Uppkommer
brutet krontal skall årsbeloppet
avrundas till närmast
lägre hela krontal. Regeringen
får föreskriva att årsbeloppet
skall fastställas till noll kronor,
om årsbeloppet. beräknat enligt
4 § första stycket, skulle understiga
fem procent av basbeloppet
det år återbetalningen
skall göras.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om årsbeloppet ändras genom
beslut om nedsättning gäller
det nedsatta beloppet som
fastställt årsbelopp.

Den återbetalningsskyldige
skall underrättas skriftligen
om det årsbelopp som har fastställts
för honom.

Betalning

15 § Det fastställda årsbeloppet
och sådana avgifter som regeringen
har föreskrivit med stöd
av 1 § andra stycket skall betalas
enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer.

Utmätning m.m.

16 § Årsbelopp och andra avgifter
enligt denna lag som inte
har betalats inom föreskriven
tid får tas ut genom utmätning
utan föregående dom eller utslag.

Årsbelopp eller del därav
som inte har betalats, frivilligt
eller genom utmätning, före utgången
av november månad det
tredje året efter betalningsåret,
skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.

Särskilda bestämmelser om
återbetalning i vissa fall

17 § Om någon har uppburit
studielån för en sjukperiod enligt
bestämmelserna i 3 kap.
15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där gäller i fråga om
återbetalningen bestämmelserna
i 18 och 19 §§.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

49

4 Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 § Studielån som auser den
delen av en sjukperiod som foijer
efter en karens tid om 14 dagar
skall inte återbetalas annat
ån i de fall som anges H9§.

I karenstiden får inräknas
bara tid under sådan studietid
som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap.
28 § eller 7 kap. 17 §.

Vid beräkning av karenstiden
skall två eller flera sjukperioder
räknas som en sammanhängande
sjukperiod, om
den senare perioden börjar
inom 20 dagar efter det att den
tidigare slutade.

19 § Uppbär den studerande
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
skall han för varje
sjukdag som infaller efter karenstiden
enligt 18 § återbetala
den del av studielånet som motsvarar
sjukpenning över 25
kronor. Detsamma gäller också
om den studerande med anledning
av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning
eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt utländsk
lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.
Sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall inte beaktas
vid tillämpning av denna
paragraf.

20 § Studielån som avser tid
då den studerande har uppburit
utbildningsbidrag, enligt
bestämmelserna om dagpenning,
skall inte återbetalas i
den mån avdrag har skett från
utbildningsbidraget.

SfU 1987/88: 26

Bilaga 1

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansvarig myndighet, uppgiftsskyldighet
m.m.

21 § Frågor enligt detta kapitel
prövas av centrala studiestödsnämnden.
Frågor om befrielse
från återbetalningsskyldighet
enligt 18 och 19 §§ prövas dock
av den studiemedelsnämnd
som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet regeringen
bestämmer.

22 § Den återbetalningsskyldige
skall lämna centrala studiestödsnämnden
de uppgifter
som är av betydelse för tilllämpningen
av detta kapitel.

Bestämmelser om hur centrala
studiestödsnämnden skall
inhämta de uppgifter från den
senaste taxeringen som nämnden
behöver för tilllåmpning av
detta kapitel meddelas av regeringen.

Den som har fått årsbeloppet
nedsatt är skyldig att utan anmaning
omedelbart underrätta
centrala studiestödsnämnden
om någon omständighet som
föranlett nedsättningen inte
längre föreligger.

23 5 Allmän försäkringskassa
skall lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna
uppgift om sådan
sjukpenning eller ersättning
som avses i 19 §. Allmän
försäkringskassa skall i övrigt
lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna
de uppgifter som är
av betydelse för tillämpningen
av detta kapitel enligt de bestämmelser
som regeringen
meddelar.

24 § Annan myndighet och försäkringsinrättning
är skyldiga
att på begäran lämna försäkringsdomstol,
riksförsäkringsverket,
allmän försäkringskassa
och centrala studiestödsnämnden
sådana uppgifter i
fråga om viss person som är av

SfU 1987/88: 26

Bilaga 1

51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betydelse för tillämpningen av
detta kapitel.

överklagande m.m.

25 § Centrala studiestödsnämnden
beslut i ärenden om
återbetalning av studielån får
överklagas hos kammarrätt.

Nämndens beslut skall dock
gälla omedelbart, om nämnden
inte bestämmer något annat.

9 kap.

2 §3

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp
och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap.
15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges
där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap.
31 §, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3
kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig,
åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.

På återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap., på
studiemedel enligt 4 kap. och
på särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår
ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats
som vid varje tidpunkt med två
procentenheter överstiger statens
utlåningsränta. På andra
former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf
utgår ränta enligt samma räntesats
från den dag som infaller
en månad efter det beslut
om återkrav fattats. Om det
finns särskilda skäl kan den
återbetalningsskyldige befrias
helt eller delvis från sin skyldighet
att erlägga räntan.

På studielån enligt 3 kap.,
på studiemedel enligt 4 kap.
och på särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. som återkrävs
enligt första eller andra
stycket utgår ränta från den
dag när medlen uppburits efter
en räntesats som vid varje tidpunkt
med två procentenheter
överstiger statens utlåningsränta.
På andra former av studiestöd
som återkrävs enligt
denna paragraf utgår ränta enligt
samma räntesats från den
dag som infaller en månad efter
det beslut om återkrav fattats.
Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller delvis
från sin skyldighet att betala
räntan.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

52

3 Nuvarande lydelse enligt prop. 1987/88:124 om god man och förvaltare.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2a §

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

Fordran, som har uppkommit
på grund av att studiestöd
har återkrävts och som utestår
oreglerad, bevakas till och med
det år under vilket gäldenären
fyller 65 år. Därefter avskrivs
fordringen.

Avlider gäldenären och svarar
ej dödsbodelägare för fordringen,
avskrivs fordringen om
den inte kan betalas med dödsboets
tillgångar eller med anlitande
av säkerhet som har
ställts för fordringen.

Även eljest avskrivs fordringen
om indrivningen skulle
vålla mer arbete eller kostad
ån som är skäligt och indrivning
inte är påkallad från allmän
synpunkt.

En fordran, som har uppkommit
på grund av att studiestöd
har återkrävts och som inte
har betalats, bevakas fram
till det år gäldenären fyller
sextiofem år. Därefter avskrivs
fordringen.

Om gäldenären avlider, avskrivs
fordringen.

Om indrivningen av en sådan
fordran som avses i första
stycket skulle vålla mer arbete
eller kostnad än som är skäligt
och indrivning inte är påkallad
från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder
underlåtas.

2b§

Till studerande som tidigare
har uppburit studiestöd utgår
nytt sådant stöd endast om

1. debiterad studiemedelsavgift,
som förfallit till betalning
före det kalenderår som de nya
studiemedlen avser, i sin helhet
erlagts eller beslut fattats
enligt 8 kap. 39, 40 eller
44-49 §§ att avgift inte skall
utgå,

2. återkrav med stöd av 2 §
av återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap. eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt
7 kap. har reglerats av den studerande
så att återkrav, som
avser högst ett kalenderhalvår,
kvarstår oreglerat.

Till en studerande som tidigare
har uppburit studiestöd
utgår nytt sådant stöd endast
om

1. fastställt års belopp, som
förfallit till betalning före det
kalenderår som de nya studiemedlen
avser, har betalats, och

2. återkrav med stöd av 2 §
av studielån enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap. eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. har reglerats av den studerande
så att återkrav, som
avser högst ett kalenderhalvår,
kvarstår oreglerat.

53

5 Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 26

Nuvarande lydelse

Om synnerliga skål föreligger
får studiestöd dock beviljas
utan hinder av vad som anges i
första stycket.

Föreslagen lydelse

Om det finns synnerliga skäl
får studiestöd dock beviljas
utan hinder av vad som anges i
första stycket.

1. Denna lag tråder i kraft den 1 januari 1989. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

2. Den som har beviljats studiestöd som avser tid före ikraftträdandet
kan begära att dessa efter år 1989 skall återbetalas enligt bestämmelserna
i 8 kap. i dess nya lydelse. De ändrade betalningsvillkoren skall tilllämpas
fr.o.m. den 1 januari visst år.

3. Den som fortsätter att återbetala studiestöd enligt äldre bestämmelser
kan få sin avgift nedsatt till fem procent av sitt avgiftsunderlag
enligt äldre föreskrifter.

4. Den som återbetalar studiestöd som avser tid såväl före som efter
ikraftträdandet kan begära att återbetalningen kalenderårsvis skall
samordnas. Samordningen innebär att äldre föreskrifter om nedsättning
av avgift inte skall tillämpas och att det sammanlagda återbetalningsbeloppet
inte skall överstiga fem procent av den återbetalningsskyldiges
inkomst enligt 8 kap. 4 § i dess nya lydelse. Det sammanlagda återbetalningsbeloppet
avräknas i första hand på studiestöd som avser tid före
ikraftträdandet.

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga som under det inkomstår
den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän
får regeringen föreskriva att samordningen i stället skall ske enligt andra
bestämmelser.

5. De nya föreskrifterna i 8 kap. 11 § om befrielse från att återbetala
studiemedel för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för annan
gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola skall gälla också
för sådana studiemedel som den återbetalningsskyldige har erhållit enligt
äldre bestämmelser för studier efter år 1983. Vid tillämpningen av
8 kap. 11 § skall därvid återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap.

1 § anses lika med studielån.

Har den återbetalningsskyldige redan beviljats befrielse enligt de äldre
föreskrifterna kan han få ytterligare befrielse så att det sammanlagda
avskrivningsbeloppet per termin uppgår till en tredjedel av det återbetalningspliktiga
studiemedlet under terminen.

6. Har en studerande uppburit studiestöd enligt lagen i dess äldre lydelse,
skall som villkor för att få nytt studiestöd gälla inte enbart 9 kap.

2 b § i sin nya lydelse utan även paragrafen i dess äldre lydelse.

7. Föreskrifter om när en ansökan enligt dessa övergångsbestämmelser
skall vara inkommen meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer.

8. Frågor om återbetalning enligt dessa övergångsbestämmelser prövas
av centrala studiestödsnämnden.

9. Föreskrifterna i 8 kap. 25 § om överklagande m.m. skall även gälla
centrala studiestödsnämndens beslut enligt dessa övergångsbestämmelser.

10. Föreskrifter i lag eller annan författning som gäller återbetalningspliktiga
studiemedel skall tillämpas också i fråga om studielån enligt
8 kap. i dess nya lydelse, om inte annat föreskrivs.

SfU 1987/88:26

Bilaga 1

54

Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen
(1973:349)

8 kap. Återbetalning av studiemedel
Huvudsakliga grunder

1 § Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala
dessa genom årliga avgifter.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej
återbetalas enligt vad som framgår av 77-80 §§.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på tid under vilken den
studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej återbetalas enligt vad
som framgår av 80 a §.

2 § Återbetalningen skall bölja under det tredje året efter det för vilket
den återbetalningsskyldige senast uppburit studiestöd enligt 3, 4 eller 7
kap.

Det år då återbetalningen skall bölja benämnes första avgiftsåret.

3 § Återbetalningen fördelas på åren fram till och med det år under vilket
den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna tid omfattar mindre
än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i vissa fall på kortare tid.
Bestämmelser härom finns i andra och tredje styckena.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för det
första avgiftsåret uppgår tilli lägst en tiondel av basbeloppet enligt vad som
framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

1. 23 § andra stycket, jämfört med 16-19 §§, 38 § första stycket, 42 §
första stycket och 58 och 59 §§,

2. 23 § tredje stycket, jämfört med 16-21 och 24 §§, 38 § första stycket,
42 § första stycket och 58 och 59 §§.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än åren fram till och med det
under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

4 § Återbetalningstiden enligt 3 § förlänges, om

1. med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller
skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2. den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av
avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis
enligt 66 §.

Förlängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny
avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.

För sådan avgift, som enligt andra stycket skulle belöpa på år efter det
under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år, bortfaller återbetalningsskyldigheten.

5 § Återbetalningstiden enligt 3 § förkortas, om under denna tid den
återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om beslut angående
befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga
om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av återbetalningstiden som
skulle ha fordrats för debitering av motsvarande avgifter.

6 § Har den återbetalningsskyldige uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
(nya studiemedel) under år som omfattas av återbetalningstiden
för de studiemedel som han tidigare uppburit (äldre studiemedel), fastställes
gemensam återbetalningstid för de äldre och de nya studiemedlen.

7 § Återbetalning i fall som avses i 6 § börjar under året närmast efter det
under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya studiemedlen.

8 § Återbetalning i fall som avses i 6 § fördelas på åren fram till och med
det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år eller, om denna
tid omfattar mindre än 15 år, på 15 år. Återbetalningen fördelas dock i
vissa fall på kortare tid. Bestämmelser härom finns i andra-fjärde styckena
och 9 §.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året
närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya
studiemedlen uppgår till lägst en tiondel av basbeloppet.

Återbetalningen får ej fördelas på fler år än att återbetalningen för året
närmast efter det under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de nya
studiemedlen uppgår till lägst det belopp som skulle ha utgått för samma
år, om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya studiemedlen, enligt
vad som framgår av följande grupper av bestämmelser, nämligen

1. 26 § första stycket, jämfört med 16-21 §§, 38 § första stycket, 42 §
första stycket och 58 och 59 §§,

2. 26 § andra och tredje styckena, jämförda med 16—21 och 29 §§, 38 §
första stycket, 42 § första stycket och 58 och 59 §§,

3. 27 §, jämförd med 16-21 och 29 §§, 38 § första stycket, 42 § första
stycket och 58 och 59 §§.

Har återbetalningstiden för de äldre studiemedel som avses i 6 § förlängts
enligt 4 § första stycket, får den gemensamma återbetalningstiden
enligt 6 § ej understiga det antal år som skulle ha gällt, om de nya studiemedlen
ej utgått.

9 § Återbetalningstiden i fall som avses i 6 § får ej fördelas på fler år än
åren fram till och med det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65
år.

10 § Den gemensamma återbetalningstiden enligt 6 § kan förlängas och
förkortas. Härvid äger 4 och 5 §§ motsvarande tillämpning.

11 § Avlider den återbetalningsskyldige, bortfaller återbetalningsskyldigheten.
Dödsboet efter den avlidne skall dock erlägga ej erlagd avgift för
år före det under vilket dödsfallet inträffat. Om synnerliga skäl föreligger,
får centrala studiestödsnämnden befria dödsboet från skyldighet att erlägga
sådan avgift.

12 § Återbetalningsskyldigheten för år som infaller under återbetalningstiden
bestämmes på grundval av regleringstal, återbetalningsbelopp, årsbelopp,
avgiftsunderlag och avgiftsgräns.

13 § Till fullgörande av återbetalningsskyldigheten skall den återbetalningsskyldige
erlägga preliminär avgift och kvarstående avgift.

I vissa fall skall den återbetalningsskyldige erlägga tilläggsavgift, påminnelseavgift,
aviseringsavgift och extra avgift.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

56

14 § I detta kapitel förstås med

avgiftsår, år som omfattas av återbetalningstiden enligt 2-11 §§ eller
bestämmelse som avses där,
basbelopp, det basbelopp som gäller vid ingången av avgiftsåret.

Bestämmande av återbetalningsskyldighet

Regleringstal

15 § Centrala studiestödsnämnden fastställer i slutet av vaije år ett regleringstal
för året.

Regleringstalet för ett år skall utgöra det lägsta av följande två tal,
nämligen

1. det tal som erhålles om konsumentprisindex för november månad
delas med konsumentprisindex för november månad närmast föregående

år,

2. det garantital som regeringen särskilt fastställer.

Regleringstalet anges med fyra decimaler. Den fjärde decimalen höjes

till närmast högre tal, om den femte decimalen är fem eller högre.

Aterbetalningsbelopp under år före det första avgiftsåret

16 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av det år, under vilket
den återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat regleringstal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel vid flera tillfallen, skall vaije sådant belopp multipliceras
med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra summan av
de belopp som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp
eller har beslut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9
kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock återbetalningsbeloppet enligt första eller
andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat regleringstal.
Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipliceras med ett
jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller andra
stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

17 § Med jämkat regleringstal i 16 § första och andra styckena avses det
tal som erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen

a(r-l)_

360 ’

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetalningsskyldige
uppbar återbetalningspliktiga studiemedel och r regleringstalet
för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

18 § Med jämkat regleringstal i 16 § tredje stycket avses det tal som
erhålles vid beräkning enligt följande formel, nämligen

a(r-l)_

360 ’

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den återbetalningsskyldige
gjorde den frivilliga återbetalningen eller när beslutet om
befrielse enligt 60 § meddelades eller när den återbetalningsskyldige uppbar
de medel i fråga om vilka beslutet om återkrav enligt 9 kap. 2 §

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

57

meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30
dagar.

19 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av sådant år, vilket infaller
efter det år som avses i 16 § men före första avgiftsåret, summan av
följande två belopp, nämligen

1. produkten av regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid
utgången av närmast föregående år,

2. produkten av ett jämkat regleringstal och de återbetalningspliktiga
studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om
visst belopp, minskas återbetalningsbeloppet enligt första stycket med det
belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som återkrävs
multipliceras med det jämkade regleringstal som beräknades i slutet av det
år, för vilket de studiemedel uppburits som omfattas av återkravet. Det
belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som
fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för vaije
följande år till och med det år under vilket beslutet om återkrav meddelats.
Avser återkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer än ett år,
skall detta fördelas på respektive år, varefter vaije fördelat belopp skall
beräknas på nyss angivet sätt. Återbetalningsbeloppet enligt första stycket
skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger
bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18 §§ motsvarande
tillämpning.

Återbetalningsbelopp under avgiftsår

20 § Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av
följande två tal, nämligen,

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år, minskat
med dels summan av de preliminära och kvarstående avgifter som
under året debiterats den återbetalningsskyldige, dels belopp som den
återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte sådan förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbetalningsskyldighet
har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om vilket beslut
om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket
beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och

b) regleringstalet för året,

2. produkten av

a) de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger
bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 §
andra stycket motsvarande tillämpning.

21 § Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis
förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det
debiterade beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 §
första stycket 1. a) med det belopp som erhålles vid följande beräkning.
Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fastställts
i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalningsskyldige.
Det belopp som därvid erhålles multipliceras sedan i sin tur med
det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

58

sker därefter för vaije följande år till och med året närmast före det under
vilket beslutet om debitering av avgiften förfallit.

Har den återbetalningsskyldige under året återfått preliminär eller kvarstående
avgift enligt 74 § första stycket, andra stycket eller enligt 75 § ökas
återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket 1. a) med det utbetalade
beloppet.

Årsbelopp

22 § Årsbelopp beräknas för den återbetalningsskyldige för vaije år från
och med det första avgiftsåret till och med det år som infaller närmast efter
det sista år vid vars utgång den återbetalningsskyldige har ett återbetalningsbelopp
enligt 20 och 21 §§.

23 § Årsbelopp beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvarande
det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående
års utgång delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla
högst 36 år, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år
under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall
fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det
första avgiftsåret till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av året närmast före
det första avgiftsåret en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årebeloppet
för det första avgiftsåret till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat enligt första
stycket, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet
för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.

24 § Årsbelopp för senare avgiftsår än det första beräknas för återbetalningsskyldig
som ej under något avgiftsår uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel till produkten av årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår
och det regleringstal som fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbelopp enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som
motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Har andra stycket tillämpats vid beräkning av årsbelopp och skall årsbelopp
senare ånyo beräknas för visst år på grund av samma återbetalningsskyldighet,
skall detta årsbelopp beräknas till det årsbelopp som skulle ha
beräknats för året, om andra stycket ej tillämpats och årsbelopp beräknats
för varje år. Därvid får årsbeloppet dock aldrig beräknas till högre belopp
än återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

25 § För återbetalningsskyldig som under visst avgiftsår (avgiftsår c)
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel (nya studiemedel), beräknas
årsbeloppet för närmast följande år (avgiftsår d) till belopp motsvarande
det tal som erhålles, om återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsår c
delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst 36
år, antalet år från och med avgiftsår d till och med det år under vilket den
återbetalningsskyldige skall fylla 50 år,

2. för äldre återbetalningsskyldig, som under avgiftsår d skall fylla högst
51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med avgiftsår
d till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

59

Om det för viss återbetalningsskyldig, som avses i första stycket 1 eller
2, med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift för avgiftsår före
avgiftsår d ej skall utgå eller skall nedsättas till lägre belopp än som avses i
42 § första stycket, får dock hans årsbelopp för avgiftsår d aldrig bestämmas
till högre belopp än det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår
skall vara minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej
uppburit de nya studiemedlen. Därvid förutsättes att avgift för vaije återstående
avgiftsår utgår med belopp som avses i 42 § första stycket.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning om den återbetalningsskyldige
för avgiftsår före avgiftsår d ej erlagt avgift eller del av avgift och
debiteringen av avgiften på grund därav förfallit helt eller delvis enligt 66 §.

26 § Understiger återbetalningsbeloppet vid utgången av det avgiftsår c,
som avses i 25 §, en tiondel av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet för
avgiftsår d till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, beräknat enligt
25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet
för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får dock bestämmas till
högst det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår skall vara
minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya
studiemedlen.

27 § Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, bestämmes, utan
hinder av 25 eller 26 §, alltid till lägst det belopp till vilket årsbeloppet för
avgiftsår d skulle ha beräknats, om den återbetalningsskyldige ej uppburit
de nya studiemedlen.

28 § Bestämmelserna i 25-27 §§ äger motsvarande tillämpning, om återbetalningsskyldig
under annat år än avgiftsår uppburit nya återbetalningspliktiga
studiemedel och återbetalningsbelopp ånyo skall beräknas för
tidigare återbetalningsskyldighet vid utgången av samma år.

29 § För återbetalningsskyldig som efter ingången av det första avgiftsåret
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel beräknas årsbeloppet för
senare avgiftsår än det avgiftsår d, som avses i 25 §, till produkten av
årsbeloppet för närmast föregående avgiftsår och det regleringstal som
fastställts i slutet av detta avgiftsår.

Årsbeloppet enligt första stycket får ej beräknas till högre belopp än som
motsvarar återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

Vid fastställande av årsbeloppet enligt denna paragraf äger bestämmelserna
i 24 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

Avgiftsunderlag

30 § Avgiftsunderlaget utgör summan av den återbetalningsskyldiges inkomst
och den del av hans förmögenhet som överstiger sex basbelopp.

31 § har upphävts genom lag (1987:1177).

32 § Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den återbetalningsskyldige
vid årets ingång har vårdnaden om barn som är under tio år
eller om han då har eget barn som är under tio år och lever tillsammans
med barnets vårdnadshavare.

Minskning enligt första stycket får dock ej avse större belopp än den del
av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

60

33 § Avgiftsunderlaget avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

34 § Om ej annat följer av andra stycket, förstås i 30 och 32 §§ med
inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.

Avdrag för underskott i förvärvskälla vid taxeringen läggs till den återbetalningsskyldiges
taxerade inkomst. Lag (1987:1177).

35 § Med förmögenhet förstås i 30 § skattepliktig förmögenhet enligt
förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid utgången av året
närmast före avgiftsåret. Lag (1987:1177).

Avgiftsgräns

36 § Avgiftsgränsen är tre och ett halvt basbelopp.

Avgiftsgränsen avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor.

Preliminär avgift

37 § Preliminär avgift utgår för varje avgiftsår, om ej annat följer av
beslut enligt 39, 40 eller 41 §.

38 § Preliminär avgift för ett avgiftsår utgår med det belopp till vilket
årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 39-41 §§.

39 § På ansökan av den återbetalningsskyldige kan medges att preliminär
avgift för visst avgiftsår ej skall utgå eller att den skall nedsättas, om bättre
överenstämmelse mellan den preliminära och motsvarande slutliga avgift,
beräknad enligt 43-49 §§, därigenom kan antagas uppkomma.

Ansökan enligt första stycket skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden
före utgången av året efter avgiftsåret. Ansökan som kommit in
senare prövas enligt 43 §.

Om den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden ändras på sådant
sätt att avgift skall utgå med högre belopp än som tidigare beslutats,
skall den återbetalningsskyldige snarast anmäla detta till centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får på ansökan av den återbetalningsskyldige
ompröva beslut om att preliminär avgift inte skall utgå eller skall
sättas ned.

40 § Är den återbetalningsskyldiges betalningförmåga nedsatt på grund
av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer
att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan på
ansökan av den återbetalningsskyldige medges att preliminär avgift för två
eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall nedsättas. Sådant beslut får avse
högst tio avgiftsår i sänder.

41 § Sådan preliminär avgift för annat avgiftsår än det sista som ej
uppgår till 100 kronor skall ej utgå som preliminär avgift för avgiftsåret.

Slutlig avgift och kvarstående avgift

42 § Slutlig avgift för ett avgiftsår utgår utan särskild prövning med det
belopp till vilket årsbeloppet för avgiftsåret beräknats.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

61

6 Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 26

Om undantag från första stycket finns bestämmelser i 43-49 §§.

43 § Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt för viss
återbetalningsskyldig,

1. om medgivande enligt 39 § har lämnats,

2. om den återbetalningsskyldige begär sådan prövning eller

3. om den återbetalningsskyldige inte har betalt den preliminära avgiften
i sin helhet före utgången av året efter avgiftsåret och om han bedöms
ha varit bosatt i riket under avgiftsåret.

För prövningen gäller 44-49 §§. Ansökan om prövning enligt första
stycket 2 skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden före utgången
av november månad tredje året efter avgiftsåret.

44 § Slutlig avgift utgår ej för avgiftsår under vilket den återbetalningsskyldiges
avgiftsunderlag ej överstiger avgiftsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall den återbetalningsskyldiges
avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för avgiftsår under vilket
han icke varit bosatt i riket.

45 § För återbetalningsskyldig som hela avgiftsåret varit bosatt i riket
utgår slutlig avgift med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget
som överstiger avgiftsgränsen.

46 § Om synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för ett avgiftsår
nedsättas till lägre belopp än som följer av 42 § första stycket eller 45 §.

47 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga nedsatt på grund
av sjukdom eller annan jämförlig orsak och kan det antagas att så kommer
att vara fallet under längre tid, dock ej för hela återbetalningstiden, kan
medges att slutlig avgift för två eller flera avgiftsår ej skall utgå eller skall
nedsättas. Sådant beslut får avse högst tio avgiftsår i sänder.

48 § Vid prövning enligt 43 § avrundas slutlig avgift till samma belopp
som motsvarande preliminära avgift, om den slutliga avgiften överstiger
eller understiger den preliminära avgiften med mindre än 100 kronor.

49 § Vid prövning enligt 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke
bestämmas till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och
följande två poster uppgår till högst samma belopp som summan av återbetalningsbeloppet
vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift
prövas och den preliminära avgift som har debiterats den återbetalningsskyldige
för avgiftsåret

1. den preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige för
det år då slutlig avgift prövas,

2. summan av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under det år då slutlig avgift prövas jämte förhöjning som avses i
57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats
under samma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav
enligt 9 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket eller
enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär eller kvarstående
avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning av återbetalningsbeloppet
vid utgången av året närmast före det år då slutlig avgift
prövas, skall detta återbetalningsbelopp ökas med beaktande av det återburna
beloppet. Motsvarande gäller i fråga om avgift eller del av avgift i
fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligt 66 §.

SfU 1987/88-: 26

Bilaga 2

62

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som
avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket
äger 21 § motsvarande tillämpning.

50 § Fastställes vid prövning enligt 43 § den slutliga avgiften till högre
belopp än motsvarande preliminära avgift, skall den återbetalningsskyldige
erlägga det överskjutande beloppet såsom kvarstående avgift.

51 § För kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas
efter tolv öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsavgiften
avrundas till närmast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift
tillämpas 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ på
motsvarande sätt.

Särskilda bestämmelser om avgift för återbetalningsskyldig som är bosatt
utom riket

52 § Erlägger återbetalningsskyldig som är bosatt utom riket ej avgift
inom föreskriven tid, får bestämmas att han genast skall fullgöra hela sin
återbetalningsskyldighet genom att utge det belopp som han haft att erlägga,
om han genom frivillig återbetalning skolat bringa återbetalningsskyldigheten
att omedelbart upphöra.

Frivillig återbetalning

53 § Återbetalningsskyldig har rätt att frivilligt återbetala större belopp
än som debiterats honom.

Återbetalning enligt första stycket kan avse

1. hela den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige har
utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt 66 §,

2. del av den återbetalningsskyldighet som den återbetalningsskyldige
har utöver vad som debiterats honom enligt beslut, som ej förfallit enligt
66 §.

54 § Vill återbetalningsskyldig fullgöra återbetalning enligt 53 § andra
stycket 1, skall detta anses ske på den dag som centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

55 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsåret skall
avse summan av följande två belopp, nämligen

1. produkten av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående
år och ett jämkat regleringstal,

2. produkten av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och ett jämkat regleringstal.

Har under året den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp
eller har besluten angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9
kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock summan enligt första stycket med produkten
av sådant belopp och ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt
19 § andra stycket motsvarande tillämpning. Därvid skall dock det regleringstal
gälla som fastställts i slutet av närmast föregående år.

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

63

56 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall
avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1. minskat med dels belopp som debiterats den återbetalningsskyldige
till betalning av preliminära och kvarstående avgifter under året, dels
belopp som den återbetalningsskyldige under året återbetalt frivilligt jämte
förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket återbetalningsskyldighet
har bortfallit enligt 4 § sista stycket, dels belopp i fråga om
vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i
fråga om vilket beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året,

2. ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige
erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 §
första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i
fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga
studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar
förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsvarande
tillämpning, nämligen i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 §
sista stycket.

57 § Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige
på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen förhöjes
med en tiondels procent för vaije helt år som vid inbetalningstillfallet
återstår till utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige
fyller 65 år. Förhöjning får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar
tre och en halv procent.

Regeringen kan bestämma att frivillig återbetalning, som sker under viss
angiven tidsperiod, skall förhöjas utöver vad som följer av första stycket.

Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige preliminär avgift
eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att
den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav,
avräknas dock frivillig betalning i första hand på det obetalda beloppet,
sedan detta omräknats enligt fjärde stycket. Vid denna avräkning tillgodoräknas
ej någon förhöjning enligt första stycket eller enligt bestämmelser
som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts
i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige.
Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur
med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår.
Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsåret
närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

Upphörande av återbetalningsskyldighet

58 § Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av år före det första
avgiftsåret, om något återbetalningsbelopp enligt 16 eller 19 § då ej
kvarstår.

Återbetalningsskyldigheten upphör vid utgången av annat år under villkor
att

1. något återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ då ej kvarstår,

2. den återbetalningsskyldige då erlagt full betalning för alla preliminära

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

64

och kvarstående avgifter, som debiterats honom i fråga om vilka beslut om
debitering ej förfallit helt eller delvis enligt 66 §.

59 § Den återbetalningsskyldige är icke i något fall skyldig att erlägga
preliminär eller kvarstående avgift för år efter det under vilket han fyllt 65

år.

I fråga om verkan av att den återbetalningsskyldige avlider gäller 11 §.

60 § Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av sjukdom
eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han befrias från
kvarstående återbetalningsskyldighet.

Den, som under ett eller flera avgiftsår har uppburit eller uppbär vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta,
får befrias från återbetalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som
motsvarar det eller de årsbelopp som hänför sig till samma avgiftsår.

Föreligger eljest synnerliga skäl får den återbetalningsskyldige även i
annat fall befrias från kvarstående återbetalningsskyldighet eller del därav.

Befrielse från del av återbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i
fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan
annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den
återbetalningsskyldige gått igenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande
utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller att

1. den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap.

1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,

2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den återbetalningsskyldige
behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

3. den återbetalningsskyldige varit yrkesverksam på heltid under minst
fyra år, innan han uppburit studiemedel för studier vid läroanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

4. det med hänsyn till den återbetalningspliktiges ekonomiska förhållanden
är skäligt att han befrias från del av återbetalningsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt fjärde stycket jämställs vård av egna barn,
vård av föräldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse får beviljas
den återbetalningsskyldige även om han ej är eller varit underhållsskyldig
gentemot annan.

Befrielse enligt fjärde stycket får avse högst 1 900 kronor för varje
årskurs enligt läroplanen för den befrielsegrundande utbildning som den
återbetalningsskyldige gått igenom. Befrielsen får sammanlagt avse högst
5700 kronor. Befrielsen får ej överstiga hälften av det belopp som den
återbetalningsskyldige sammanlagt uppburit för den befrielsegrundande
utbildningen.

Debitering

61 § Vaije avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig preliminär avgift
med belopp som följer av 38 § första stycket, om ej annat följer av beslut
enligt 40 §. Debiteringen förfaller i den mån beslut fattas om att preliminär
avgift ej skall utgå eller skall nedsättas enligt 39—41 §§.

Beslut om slutlig avgift för ett avgiftsår enligt 43 § skall fattas snarast
möjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts i första instans. Nedsätts
den återbetalningsskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst
för avgiftsåret, skall beslutet om slutlig avgift omprövas, om den återbetal -

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

65

ningsskyldige begär det. Ansökan om prövning skall ha kommit in till
centrala studiestödsnämnden inom två månader efter det den återbetalningsskyldige
fått del av beslutet om nedsättning. Lag (1987:1177).

Uppbörd

62 § Preliminär avgift skall erläggas under avgiftsåret och om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en fjärdedel senast vid vart och ett av fyra
betalningstillfällen,

2. överstiger 100 men icke 200 kronor med hälften senast vid vartdera
av två betalningstillfällen,

3. uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillfäl le.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret och
med hälften senast vid vartdera av två betalningstillfällen.

Skall preliminär eller kvarstående avgift enligt första eller andra stycket
fördelas på två eller flera betalningstillfällen, avrundas det belopp som
skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbelopp
varmed avrundning skett, skall avräknas vid det sista betalningstillfallet.

Centrala studiestödsnämnden bestämmer tidpunkten för vaije betalningstillfalle.

63 § För återbetalningsskyldig talan mot taxering till statlig inkomstskatt
och framstår det som obilligt att han erlägger kvarstående avgift som
bestämts på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får han efter
ansökan beviljas anstånd helt eller delvis med erläggande av avgiften.
Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Anståndet får avse
högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges yrkande i
fråga om taxeringen.

Anståndet skall gälla till dess två månader förflutit från dagen för beslut i
anledning av den återbetalningsskyldiges talan mot taxeringen. Lag
(1987:1177).

64 § Om preliminär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift ej
erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den
återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår påminnelseavgift med belopp
som regeringen bestämmer.

Vid avisering av preliminär avgift och kvarstående avgift utgår aviseringsavgift
med belopp som regeringen bestämmer.

65 § Preliminär avgift, kvarstående avgift och belopp som den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalar skall erläggas till myndighet eller penninginrättning
enligt de närmare bestämmelser som regeringen meddelar.

66 § Beslut om debitering av preliminär avgift eller kvarstående avgift
förfaller, i den mån avgiften ej erlagts före utgången av november månad
tredje året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller inte preliminär avgift eller kvarstående avgift för
avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 62 år
eller för de tre sista avgiftsåren före det år under vilket han avlidit.

67 § Har beslut om debitering av preliminär eller kvarstående avgift
förfallit helt eller delvis enligt 66 § på grund av att avgiften eller del därav
ej erlagts, skall extra avgift enligt 68-72 §§ erläggas av den återbetalningsskyldige,
om han lever efter utgången av det år när han fyller 65 år, och av

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

66

dödsboet efter den återbetalningsskyldige, om denne avlidit senast det år
när han fyller 65 år.

68 § Extra avgift enligt 67 § utgår, om den återbetalningsskyldige alltjämt
har ett återbetalningsbelopp enligt 20 och 21 §§ vid utgången av det
år, när han fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit
senast under det år när han fyller 65 år, före det år under vilket dödsfallet
inträffat.

69 § Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga
om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med
det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet
debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles
multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast
följande avgiftsår. Motsvarande sker för vaije följande avgiftsår till och
med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65
år eller, i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han
skulle ha fyllt 65 år, avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första stycket för visst avgiftsår medräknas ej
sådant belopp som på grund av frivillig återbetalning under tidigare avgiftsår
avräknats enligt 57 § tredje och fjärde styckena.

Extra avgift får icke i något fall överstiga återbetalningsbeloppet vid
närmast föregående års utgång.

70 § Extra avgift skall erläggas på tid som centrala studiestödsnämnden
bestämmer.

71 § I fråga om extra avgift äger 64 och 65 §§ motsvarande tillämpning.

72 § Om synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga
extra avgift efter ansökan helt eller delvis befrias från skyldigheten att utge
avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.

73 § Avgiftsbelopp som ej erlagts inom föreskriven tid får uttagas genom
utmätning utan föregående dom eller utslag.

Å t er bäring av avgift

74 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt såsom
preliminär avgift motsvarande slutlig avgift, är den återbetalningsskyldige
berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet. Ansökan
om återbäring skall ha kommit in till centrala studiestödsnämnden inom
två månader efter det den återbetalningsskyldige fått underrättelse om
beslutet angående den slutliga avgiften.

Nedsättes preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift,
aviseringsavgift eller påminnelseavgift som den återbetalningsskyldige
erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för mycket, om ej
annat följer av 75 §. Detsamma gäller om sådan avgift ej skall utgå.

Belopp som den återbetalningsskyldige erlagt som preliminär avgift för
det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till dödsboet.

75 § Om preliminär avgift sätts ned enligt 39 eller 40 §, har den återbetalningsskyldige
efter ansökan rätt att återfå för mycket erlagd preliminär
avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Detsamma
gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

67

76 § Häftar den, som är berättigad att återfå avgift enligt 74 eller 75 §, för
preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift, aviseringsavgift,
påminnelseavgift eller återkrav enligt 9 kap. 2 § som förfallit
till betalning, har han rätt att utfå endast vad som överstiger det obetalda
beloppet.

Särskilda bestämmelser

77 § I 78-80 §§ ges särskilda bestämmelser om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod
enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där.

78 § Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en
sjukperiod som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 §.

Som karenstid enligt första stycket räknas endast sådan tid som infaller
under sådan studietid som avses i 3 kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 § i
vad avses hänvisning till 4 kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid skall flera
sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20
dagar efter föregående periods slut.

79 § Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter
karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25
kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av de
återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det
belopp varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu
gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande
eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning
av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning.

80 § Får centrala studiestödsnämnden kännedom om att en studerande
under visst år haft en sjukperiod om minst 15 dagar efter det nämnden
beräknat storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången
av året, sker erforderlig omräkning av återbetalningsbeloppet först i samband
med att storleken av den studerandes återbetalningsbelopp vid utgången
av närmast följande år beräknas. Avgift som debiterats på grund av
den första beräkningen återbetalas endast i den mån avgiften överstiger det
belopp som den studerande enligt den nya beräkningen skulle ha haft att
erlägga för att återbetalningsskyldigheten skall upphöra enligt 58—60 §§.

80 a § Återbetalningspliktiga studiemedel, som belöper på tid under vilken
den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna
om dagpenning, medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta
kapitel om återbetalningsbelopp och frivillig återbetalning, i den mån de
återbetalningspliktiga studiemedlen har återbetalats genom avdrag från
utbildningsbidraget.

SfU 1987/88:26

Bilaga 2

68

SfU 1987/88: 26

Bilaga 2

83 § Återbetalningsbelopp, årsbelopp, preliminär avgift, slutlig avgift
och extra avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid
annat öretal uppåt.

84 § När slutlig avgift fastställts för ett avgiftsår, bortfaller skyldigheten
att erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminär avgift som överstiger
den slutliga avgiften.

Avlider återbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erlägga obetald
preliminär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat.

Bestämmelse om obetald preliminär avgift i första eller andra stycket
äger motsvarande tillämpning på påminnelseavgift och aviseringsavgift
som belöper på den obetalda avgiften.

85 § Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 § men
som enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som
avbetalning på den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 74 § första stycket och som ej
återbäres på grund av att den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes
med slutlig avgift för året.

Bestämmelserna i 57 § första stycket eller de bestämmelser som avses i
57 § andra stycket skall därvid ej tillämpas.

86 § I fråga om betalning enligt 52 § gäller bestämmelser som meddelas
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

87 § Det åligger återbetalningsskyldig att lämna centrala studiestödsnämnden
de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta
kapitel. I fråga om omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

De uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som lämnas i
ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling som är
avsedd att ligga till grund för bestämmande av avgift skall avges på heder
och samvete.

88 § Allmän försäkringskassa skall lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning
som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i övrigt lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna de uppgifter som är av betydelse för
tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen
meddelar.

89 § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran
lämna försäkringsdomstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa
och centrala studiestödsnämnden sådan uppgift i fråga om viss
person som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.

81 § har upphävts genom lag (1987:1177).

82 § har upphävts genom lag (1987:1177).

69

Av utskottet framlagt
Förslag till

Lag om ändring i kommunal skattelagen (1928:370)

SfU 1987/88:26

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §1

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande
avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde
(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter,
såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som
anges i anvisningarna;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar
till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt
19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet; svenska

allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. studie- ränta enligt 8 kap. 1 § stu stödslagen

(1973:349); diestödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;
avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987: 10)
avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;
företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;
straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen
(1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på
grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

1 Lydelse enligt NU 1987/88:30, rskr. 219. 70

t

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1987/88:26

Bilaga 3

kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig
parkering;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenfororeningsavgift enligt lagen (1980: 424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja
och kol eller lagen (1985:635) om försöijningsberedskap på naturgasområdet; avgift

enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar;

ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag
som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;

kapitalförlust m.m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången
vid 1990 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före den
1 januari 1989.

71

Innehållsförteckning

SfU 1987/88:26

Propositioner 1

Proposition 1987/88:100 1

Proposition 1987/88:116 1

Motioner 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88 1

Motioner väckta med anledning av proposition 1987/88: 116 2

Utskottet 4

Allmänt om studiemedel 4

Nuvarande studiemedelssystem 4

Ett reformerat studiemedelssystem 5

Beviljning av studiemedel 8

Ett generellt studiestöd 8

Totalbelopp 9

Studiebidrag 10

Inkomstprövning 10

Gränsdragning mot studiehjälpssystemet 12

Återbetalning av studiemedel 12

Inledning 12

Påböijande av återbetalning 13

Årlig återbetalning och ränta 14

Nedsättning av återbetalningen och avskrivning av skulden .... 15

Betalning och utmätning 17

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 18

Administration 18

Anslagsfrågor 19

Lagförslagen 19

Övriga frågor 20

Hemställan 20

Reservationer 23

1. Avslag på proposition 1987/88: 116 och begäran om nytt förslag
med studielön (c) 23

2. Utredning om studielön (vpk) 24

3. Vissa faktorers betydelse för högre utbildning (m och fp) .... 24

4. Barntillägg i form av bidrag (vpk) 25

5. Barntillägg i form av lån (vpk) 25

6. Totalbeloppets storlek (vpk) 25

7. Studiebidraget (vpk) 26

8. Vuxenstuderande under högskolenivå (vpk) 27

9. Inkomstbegrepp vid prövning av rätt till studiemedel (m) .... 28

10. Höjda fribeloppsgränser (m) 29

11. En utredning om fribeloppsgränserna (fp och vpk) 29

12. Ekonomiskt stöd till vissa gymnasieelever (vpk) 30

13. Påböijande av återbetalning (vpk) 30

14. Differentierade procentsatser för årlig återbetalning (vpk) .... 31

15. Inkomstbegrepp vid återbetalning m. m. (m) 32

16. En uppföljning av återbetalningsreglerna (fp) 33

17. Avgiftsbefrielse och avskrivning på skulden för låntagare med
låga inkomster (vpk) 33

18. Avskrivning av studieskulden för alla som uppburit studiemedel
en viss tid (m) 34

19. Nedsättning av återbetalning (m) 35

20. Avskrivning av studieskulden för läkare i glesbygd (fp) 35 72

21. Övergångsbestämmelser (vpk) 36 SfU 1987/88:26

22. Medelshanteringen av studielån (m) 36

23. Medelshanteringen av studielån och administration av studiemedel
(fp) 37

24. Medelsanvisningen till studiemedel (m) 38

Särskilt yttrande 38

Studiemedel till elever vid visst handelsinstitut (m och fp) 38

Bilaga 1 I proposition 1987/88:116 framlagt förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1973: 349) 39

Bilaga 2 Nuvarande lydelse av 8 kap. studiestödslagen (1973: 349) 55

Bilaga 3 Av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) 70

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

73