Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88:21

om invandring m.m. (prop. 1987/88:100, bil. 12)

Propositionen
TIONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1987/88:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D Invandring m.m. föreslagit riksdagen att

(D 1) till Statens invandrarverk för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 109 913 000 kr.,

(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1988/89 anvisa ett
reservationsanslag av 13 073 000 kr.,

(D 4) till Översättningsservice för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

(D 5) till Överföring och mottagning av flyktingar m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 211 200 000 kr.,

(D 6) till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för
budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 835 500 000 kr.,

(D 7) till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 081 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf503 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen av regeringen begär förslag om att flyktingkvoten för den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige höjs till 3 000 personer
per år,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det kommunala
flyktingmottagandet i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
asylsökande som finns i landet skall ha rätt till allmän sjukvård,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda medel avsedda
för landstingens ökade insatser för vård av flyktingars och asylsökandes
psykiska och psykosomatiska sjukdomar,

1

SfU

1987/88:21

1 Riksdagen 1987188. II sami. Nr21

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag som underlättar tillkomsten
av tillfälliga genomgångsbostäder i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sf508 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1988/89 anslår
17 500 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. totalt 127 413 000 kr..

3. att riksdagen till Åtgärder för invandrare avseende bidrag till den
centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer för budgetåret
1988/89 anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen till Åtgärder för invandrare avseende bidrag till vissa
avgränsade projekt för budgetåret 1988/89 anslår 3 000 000 kr. utöver
regeringens förslag,

5. att riksdagen till Åtgärder för invandrare avseende stöd till verksamhet
bland invandrarkvinnor inom invandrarorganisationerna för budgetåret
1988/89 anslår 2 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

6. att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1988/89 således
sammanlagt anslår 21 073 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatt
ekonomiskt stöd bör utgå till vissa samverkansorgan mellan invandrarorganisationer
på riksplanet (SIOS).

1987/88:Sf509 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som ökar
invandrarnas sociala, yrkesmässiga och ekonomiska rörlighet i enlighet med
vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande ökad information
om invandringens historiska orsaker, klassmässiga aspekter och samhällsekonomiska
effekter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projekt av politiska, sociala och kulturella samarrangemang,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande initiativ till en
brett upplagd kampanj och idédebatt i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1987/88:Sf511 av Hans Rosengren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av
flyktingmottagande personal.

1987/88:Sf516 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att folkhögskolorna i enlighet med vad som
framförts i motionen i största möjliga utsträckning bör utnyttjas inom
flyktingmottagandet.

Motiveringen återfinns i motion Ub271.

1987/88:Sf517 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör kortare
handläggningstider för asylärenden enligt det anförda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och fortbildning av personal som handlägger asylärenden,

SfU 1987/88:21

2

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad i motionen
anförts om samarbete med organisationerna på invandrarområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att mot en asylsökande kvinna använda kvinnlig
tolk och utredare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ekonomiska ansvar för den kommunala flyktingmottagningen.

1987/88:Sf518 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyktingkvoten
bör ökas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skyndsamma
åtgärder bör vidtas i syfte att ge kommunerna större frihet för att utnyttja de
resurser som satsas på flyktingmottagning i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bosättningslån
bör utgå i stället för bidrag till flyktingars bosättning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att invandrarkvinnornas
speciella situation särskilt bör uppmärksammas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att humanitära
organisationer och enskilda bör få driva förläggningsverksamhet på statens
uppdrag,

7. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande
kommunernas möjlighet att för längre tid än nu få ersättning för ekonomisk
hjälp till flyktingar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att två
handläggare bör fatta beslut i asylärenden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avvisningsbeslut
normalt skall kompletteras med skriftlig motivering med möjlighet till
sekretesskydd,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana åtgärder att
handläggningstiderna i asylärenden radikalt kan sänkas i enlighet med vad i
motionen anförts.

1987/88:Sf520 av Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av bidragsreglerna för invandrarnas riksorganisationer,
varvid bidragsreglerna bör utformas med beaktande av såväl
medlemsantal som organisationsstruktur.

1987/88:Sf527 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av hur de övergripande målen för invandrarpolitiken
uppfyllts inom olika samhällssektorer.

1987/88:Sf530 av Blenda Littmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förtroendeman
för minoriteter på arbetsplatsen.

1987/88:Sf532 av Per Arne Aglert och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en lagändring som innebär att

SfU 1987/88:21

3

handläggare i alla svårbehandlade asylärenden skall möta den asylsökande
för muntligt samtal,

2. att riksdagen hos regeringen begär att mindre avdelningar på prov
utlokaliseras från invandrarverket till centra med många asylsökande enligt
vad som i motionen anförs.

1987/88:Sf534 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motivering av beslut i asylärenden,

5. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket ånyo påminns
om sitt uppdrag i riksdagsbeslut avseende dokumentation och spridning av
praxis vid behandling av ansökningar om uppehållstillstånd,

10. att riksdagen beslutar anslå 14 173 000 kr. på anslag D 3, dvs. 1,1 milj.
kr. utöver regeringens förslag, för att upprätta ett specialteam för flyktingbarn
vid PBU i enlighet med vad som anförs i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förkortade väntetider i asylärenden,

14. att riksdagen hos regeringen begär en plan för tillfälliga lösningar då
flyktingmottagningarna får för stor belastning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas insatser i flyktingmottagandet,

16. att riksdagen beslutar att överflytta beslut om direktavvisningar från
polismyndigheten till invandrarverket,

17. att riksdagen begär att regeringen närmare utreder möjligheten att
skapa från invandrarverket fristående asylnämnder i enlighet med vad som
anförs i motionen,

21. att riksdagen beslutar att höja flyktingkvoten med 250 flyktingar,

22. att riksdagen beslutar anslå 1 212 500 000 kr. på arbetsmarknadsdepartementets
anslag D 5,

23. att riksdagen beslutar anslå 1 840 000 000 kr. på arbetsmarknadsdepartementets
anslag D 6.

1987/88:Sf538 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida
inriktningen och behovet av ökade stödågärder till frivilligt återvändande för
flyktingar från Latinamerika.

1987/88: Sf539 av Erkki Tammenoksa och Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser och åtgärder på invandrar- och minoritetspolitikens
områden,

2. att riksdagen hos regeringen begär en årlig redovisning av utvecklingen
inom hela det invandrarpolitiska området,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SIV:s förslag om kommunala mottagningscentra och om projektmöjligheter
för folkrörelser.

1987/88:Sf540 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till riktlinjer för minoritetspolitiken avseende språkliga och
etniska minoriteter.

SfU 1987/88:21

4

1987/88:Sf541 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade resurser för
handläggning av asylärenden och om decentraliserad förläggning av utredningsresurserna,

2. att riksdagen hos regeringen begär ändring i utlänningslagen innebärande
att direktavvisning av asylsökande endast får ske efter beslut av
invandrarverket samt att beslutsmotivering skall lämnas den som får avslag
på begäran om asyl,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för statens
invandrarverk att under en period välja ut ett representativt antal avvisningsfall
och följa de avvisades öden,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om större möjlighet för
kommunerna att i samverkan disponera statsbidrag för flyktinginsatser över
kommungränserna, t.ex. när det gäller anskaffande av bostäder,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om statliga insatser för ett
förbättrat utbyte av erfarenheter mellan kommuner som tar emot flyktingar.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1987/88 och
överlämnad från utrikesutskottet

1987/88:U310 av Hans Göran Franck (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
flyktingpolitisk forskning.

Motion väckt med anledning av proposition 1987/88:80

1987/88:Sf 13 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om bosättningslån
för flyktingar i enlighet med det anförda.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslöt i maj 1984 (prop. 1983/84:124, SfU 1983/84:27, rskr. 295)
om ett nytt system för mottagande av asylsökande och flyktingar i Sverige.
Reformen, som trädde i kraft den 1 januari 1985, innebar bl.a. att det statliga
ansvaret för överföring och mottagande av flyktingar i Sverige fördes över
från arbetsmarknadsstyrelsen till statens invandrarverk. Vidare fick staten
ett ökat ansvar för mottagande av asylsökande. Invandrarverket fick bl.a. i
uppdrag att träffa överenskommelser med kommuner om mottagande av
asylsökande och flyktingar mot statlig ersättning.

I årets budgetproposition anges att det stora antalet asylsökande har
medfört långa handläggningstider i tillståndsärenden. Inte sällan tar det mer
än sex månader från det ansökan görs hos polisen till dess invandrarverket
fattar beslut. Om beslutet överklagas blir väntetiden från det ansökan görs
hos polisen till dess regeringen meddelar sitt beslut ofta inemot ett år. I alltför
många fall får de sökande vänta mer än två år på ett slutligt beslut.

SfU 1987/88:21

5

1* Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 21

I propositionen anges vidare att de långa handläggningstiderna i utlänningsärenden
är ett mycket allvarligt problem. Framför allt medför de stora
påfrestningar för dem som söker asyl. Långa handläggningstider medför
även betydande kostnader för samhället. Mot denna bakgrund har regeringen
i februari 1987 tillsatt två utredningar i syfte att kraftigt förkorta
handläggningstiderna för asylärenden. Enligt direktiven borde målsättningen
vara en handläggningstid som inte överstiger två månader från ansökningsdagen
till dess invandrarverket fattar beslut och två månader för
regeringens prövning av ärendet. Den ena utredningen skulle enligt direktiven
göra en i första hand teknisk översyn av utlänningslagen medan den
andra utredningen, som antagit namnet asylärendeutredningen, skulle se
över organisation och rutiner för handläggningen av utlänningsärenden. I
direktiven för översynen av utlänningslagen underströks att det inte var
aktuellt att förändra grundprinciperna för flykting- och invandringspolitiken.
Utredarens centrala uppgift var i stället att föreslå sådana ändringar av
reglerna för handläggning av utlänningsärenden som kan bidra till att korta
handläggningstiderna. Enligt direktiven för asylärendeutredningen borde
utredaren undersöka vilka organisatoriska och administrativa förändringar
som krävs för att väsentligt förkorta handläggningstiderna i asylärenden och
lämna förslag till sådana förändringar. Utredaren borde vidare analysera
behovet av och förutsättningarna för att genomföra alla förhör i asylärenden
medan den asylsökande befinner sig på en utredningsförläggning. I samband
därmed borde också övervägas om det skulle innebära fördelar att den
asylsökande normalt vistas på en förläggning till dess tillståndsärendet har
avgjorts. Utredaren borde i sitt övervägande utgå från att antalet asylsökande
kan vara ungefär lika stort som under senare år och även överväga vilken
beredskap som krävs för att möta kraftiga variationer i antalet asylsökande.
Parallellt med översynen av organisation och rutiner för att i framtiden
förkorta handläggningstiderna borde utredaren också överväga och föreslå
de åtgärder som behövs för att på kort sikt komma till rätta med de mycket
stora balanser av asylärenden som för närvarande finns hos polisen och
invandrarverket.

I januari 1988 har utredningarna slutredovisat sina arbeten, utredningen
för översyn av utlänningslagen i betänkandet (SOU 1988:1) Översyn av
utlänningslagen och asylärendeutredningen i betänkandet (SOU 1988:2)
Kortare väntan. Betänkandena är för närvarande under remissbehandling.
Vissa av utredningsförslagen redovisas nedan i samband med behandlingen
av olika motionsyrkanden.

Vidare har regeringen genom beslut den 22 oktober 1987 inlett en översyn
av invandrarverkets organisation (A 1987:07). Ett av syftena med denna
översyn är att inom invandrarverket skapa en lämplig organisation för att
åstadkomma kortare handläggningstider i utlänningsärenden. Organisationsöversynen
skall vara slutförd vid utgången av juni månad 1988 med sikte
på att den nya organisationen skall kunna fungera från den 1 juli 1989.

En principlösning för organisationen, som bygger på de förslag som har
presenterats av utredningen för översyn av utlänningslagen och asylärendeutredningen,
har redovisats den 1 februari 1988. Regeringen har med

SfU 1987/88:21

6

utgångspunkt i detta principförslag nyligen avlämnat proposition 1987/
88:158 om ny organisation för statens invandrarverk.

I detta sammanhang kan även nämnas att riksrevisionsverket (RRV) inom
ramen för sin förvaltningsrevision har granskat flyktingmottagningen.
Granskningen har främst avsett invandrarverkets iedning, genomförande
och uppföljning av flyktingmottagningen. Centrala punkter i granskningen
har också varit statsbidragen, kommunernas insatser samt resultaten för
flyktingarna. RRV har den 15 februari 1988 avgivit en revisionsrapport,
Invandrarverket och den lokala flyktingmottagningen (Dnr 1986:903). RRV
har hemställt att invandrarverket senast den 1 september 1988 redovisar de
åtgärder som invandrarverket vidtagit eller avser att vidta med anledning av
revisionen.

D 1. Statens invandrarverk

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandraroch
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 §
utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som
regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket har
också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar och för
mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet
av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och
språkliga minoriteter.

I propositionen framhålls att det ökade antalet asylsökande under de
senaste åren inneburit en mycket stor arbetsbelastning för invandrarverket.
Förutom de delar av verket som svarar för tillståndsprövningen berörs
verksamheten vid samordningsbyrån, administrativa byrån och informationsbyrån
av variationer i antalet asylsökande. Verket har successivt fått
personalförstärkningar för att möta denna ökade efterfrågan på dess
tjänster. För budgetåret 1987/88 har verket permanent tillförts medel
motsvarande 44 årsarbetskrafter. I december 1987 har regeringen med stöd
av särskilt bemyndigande från riksdagen beslutat om ytterligare förstärkningar.
Bemanningen för tillståndsprövningen har därvid utökats med 13
personer, och verkets resurser för mottagning av flyktingar och asylsökande
har utökats med fem tjänster. I propositionen föreslås att dessa förstärkningar
bibehålls även under budgetåret 1988/89 i avvaktan på resultatet av
översynen av invandrarverkets organisation.

I propositionen anges vidare att det har visat sig nödvändigt att även förse
verket med resurser för en extrastyrka, vars uppgift det blir att arbeta undan
de icke avgjorda ärenden som annars skulle försvåra ett framgångsrikt
genomförande av planerade organisations- och rutinförändringar. Regeringen
har i sitt beslut i december 1987 i detta syfte beviljat invandrarverket ett
medelstillskott för innevarande budgetår motsvarande ca 30 årsarbetskrafter.
Regeringen föreslår att denna extrastyrka under budgetåret 1988/89
utökas till 35 årsarbetskrafter. I propositionen anges att man inom regeringskansliet
avser att följa utvecklingen månad för månad, för att åtgärder snabbt
skall kunna vidtas, om och när balanssituationen så kräver. Vidare har i

SfU 1987/88:21

7

december 1987 invandrarverket beviljats en förstärkning med fyra tjänster
för administrativ utveckling och ADB-frågor under innevarande budgetår.
Motsvarande resurser bör beräknas även för budgetåret 1988/89.

I propositionen föreslås således att till Statens invandrarverk för budgetåret
1988/89 skall anvisas ett förslagsanslag av 109 913 000 kr.

Ytterligare resurser till invandrarverket föreslås i två motioner. Till en
början begär Lars Werner m.fl. i motion Sf508 yrkande 1 att till invandrarverket
anslås 17,5 milj. kr. utöver regeringens förslag, eller totalt
127 413 000 kr. Motionärerna framhåller att den ökade tillströmningen av
flyktingar och det nya systemet med det kommunala omhändertagandet av
flyktingar har gjort att det invandrarpolitiska arbete som verket tidigare
bedrev nästan har försvunnit till förmån för akuta insatser inom flyktingmottagandet.
Det är därför nödvändigt att invandrarverket får ökade resurser.
Vidare begär Olof Johansson m.fl. i motion Sf517 yrkande 1 förslag som
möjliggör kortare handläggningstider för asylärenden. Motionärerna anser
att regeringen under innevarande och kommande budgetår måste skjuta till
de medel som behövs för att sänka handläggningstiderna så att en förändrad
organisation kan börja arbeta med ”ett rent bord”. I annat fall kommer de
långa handläggningstiderna att bestå för lång tid framöver.

Vid bedömningen av storleken av ifrågavarande anslag noterar utskottet
att invandrarverket under senare år har erhållit stora resurstillskott för sin
verksamhet och så föreslås ske även under nästa budgetår. Vidare noteras att
- förutom förändringar i rutinerna för asylärendehanteringen och flyktingmottagningen
- organisationsförändringar inom invandrarverket kan komma
att vidtas inom en snar framtid. Utskottet vill för sin del understryka
vikten av att en minimering av ärendebalanserna sker inför övergången till
den nya organisationen. Med hänsyn till att man inom regeringskansliet avser
att noga följa balansutvecklingen vid invandrarverket anser utskottet dock
att riksdagen bör bifalla propositionens förslag till medelsberäkning för
invandrarverket. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf508
yrkande 1 och Sf517 yrkande 1.

Utskottet behandlar nedan ett flertal motioner som berör frågor som
behandlats av utredningen för lagöversynen, asylärendeutredningen och/
eller utredningen för organisationsöversynen.

Behovet av kortare handläggningstider i asylärenden tas till en början upp i
motion Sf518 yrkande 11 av Nils Carlshamre m.fl. och i motion Sf534
yrkande 12 av Bengt Westerberg m.fl. För att förkorta handläggningtiderna
men även för att öka rättssäkerheten föreslår Alf Svensson i motion Sf541
yrkande 1 samt Per Arne Aglert och Bengt Harding Olson i motion Sf532
yrkande 2 bl.a. att personal från invandrarverket skall placeras vid utredningsförläggningarna.
I flera motioner framförs vidare önskemål om ändringar
i handläggningsförfarandet. Således begär Nils Carlshamre m.fl. i
motion Sf518 yrkande 8 tillkännagivande om att två handläggare bör delta i
alla beslut i asylärenden. I yrkande 9 begär motionärerna vidare att beslut i
asylärenden alltid skall förses med motivering, vilket även föreslås av Bengt
Westerberg m.fl. i motion Sf534 yrkande 4 och av Alf Svensson i motion
Sf541 yrkande 2 (delvis). Nils Carlshamre m.fl. anger desutom att motiveringen
skall kunna sekretessbeläggas. Beslut om direktavvisning skall enligt

SfU 1987/88:21

8

Bengt Westerberg m.fl. i motion Sf534 yrkande 16 fattas av invandrarverket.
Detsamma anser Alf Svensson i motion Sf541 yrkande 2 (delvis). Per Arne
Aglert och Bengt Harding Olson begär i motion Sf532 yrkande 1 att
handläggare i alla komplicerade asylärenden skall möta den asylsökande för
muntligt samtal. I motion Sf517 yrkande 2 av Olof Johansson m.fl. och i
motion Sf511 av Hans Rosengren m.fl. begärs tillkännagivanden om
utbildning av handläggare av asylärenden resp. flyktingmottagande personal.
I motion Sf534 yrkande 5 tar Bengt Westerberg m.fl. upp frågan om att
invandrarverket systematiskt skall dokumentera och sprida praxis i asylärenden.

Som nämnts tar de olika utredningarna upp frågor som berörs i motionerna.
Till en början lämnas flera förslag till åtgärder som skall kunna förkorta
handläggningstiderna. Asylärendeutredningen föreslår således åtgärder som
skulle medföra att en asylutredning normalt bör kunna genomföras inom två
veckor från ansökan. Därefter bör man omedelbart kunna fatta beslut i klara
bifallsärenden. Som genomsnittstid bör det vara möjligt att nå det angivna
målet att invandrarverket skall fatta beslut inom två månader från ansökan.
Vissa ärenden måste dock ta längre tid. Det gäller t.ex. ärenden som kräver
kompletterande utredning från en utlandsmyndighet. Vid överklagande bör i
flertalet fall en tid på sex veckor från invandrarverkets beslut till dess
överklagandet kommer in till regeringen vara tillräcklig, och handläggningen
av ett överklagande hos regeringen bör normalt vara möjlig att klara inom två
månader. Den totala tiden från ansökan om asyl till ett slutgiltigt beslut från
regeringen skall alltså normalt inte behöva överstiga sex månader. De
föreslagna åtgärderna går i första hand ut på att asylutredningarna i så stor
utsträckning som möjligt koncentreras till utredningsslussar, där de asylsökande
skall vistas till dess utredningen är genomförd. Motiven för en
koncentration av asylutredningarna till utredningsslussar är bl.a. att ett
fullständigt asylförhör med alla asylsökande då kan hållas kort tid efter
ansökan. Vidare kan grundutredningarna bli kompletta redan från början
genom utredare som är specialiserade på denna uppgift. Det ger även
möjlighet att i direkt anslutning till asylutredningarna sortera ärendena i
klara bifallsärenden och ärenden i vilka offentligt biträde skall förordnas. I
klara bifallsärenden kan därvid beslut fattas omgående. Möjligheterna att
planera utredningsverksamheten och utnyttja utredningsresurserna effektivt
ökar även.

Enligt asylärendeutredningen skall såväl polisen som invandrarverket ha
resurser vid utredningsslussarna. Asylärendeutredningen anser vidare att
ansvaret för asylutredningarna vid utredningsslussarna åtminstone tills
vidare bör ligga kvar hos polisen. I utredningen för organisationsöversynen
och i den nämnda propositionen föreslås att handläggare från invandrarverket
bör finnas vid utredningsslussarna för handläggning av och beslut i
asylärenden. Enligt utredningen skall dock förslag om den närmare omfattningen
och organisationen av invandrarverkets handläggning vid utredningsslussarna
lämnas i det fortsatta utredningsarbetet. Redan under budgetåret
1988/89 bör dock handläggare från invandrarverket börja tjänstgöra vid
utredningsslussarna.

Enligt förslag av utredningen för lagöversynen skall tillstånd, liksom i dag,

SfU 1987/88:21

9

i klara ärenden beviljas av en tjänsteman medan avslagsbeslut skall fattas av
två personer. I samtliga tre utredningsförslag föreslås att beslut i asylärenden
skall förses med utförligare motivering än som sker i dag. Utredningen för
lagöversynen tar även upp frågan om sekretess och föreslår att känsliga
uppgifter i motiveringarna skall kunna sekretessbeläggas för annan än
utlänningen själv. De tre utredningarna är vidare eniga om att beslut om
avvisning skall fattas av invandrarverket.

Vad gäller muntlig handläggning pekar utredningen för översyn av
utlänningslagen på att sådan ofta kan skapa bättre underlag för ett riktigt
beslut än en rent skriftlig handläggning. Genom den koncentration som
muntlig handläggning ger möjlighet till kan man undvika den tidsutdräkt som
en omfattande skriftväxling medför men vissa svårigheter kan uppstå med att
organisera sammanträffanden, där även biträde och tolk skall vara närvarande.
Den reella arbetstid som invandrarverket måste använda på ett ärende
med muntlig handläggning kan särskilt inledningsvis bli längre än vid en rent
skriftlig handläggning. Krav på muntlig handläggning bör därför begränsas
till ärenden där det är osäkert om asyl skall beviljas. Framför allt skall
muntlig handläggning ske när det gäller att bedöma om en asylsökandes
uppgifter är trovärdiga. Asylärendeutredningen kommenterar i sitt betänkande
nämnda förslag om muntlig handläggning. Asylärendeutredningen
konstaterar därvid att ett system, där muntlig förhandling skall hållas i ett
stort antal ärenden, skulle förlänga handläggningstiderna. Det skulle dessutom
komma att ställa stora administrativa och resursmässiga krav för att
praktiskt genomföras. Utredningen bedömer att det kommer att bli svårt att
klara det uppställda målet att invandrarverket skall kunna fatta beslut inom
två månader från ansökan i de fall muntlig förhandling aktualiseras. Om en
ordning med ökade inslag av muntlig handläggning införs är det angeläget att
det sker på ett sådant sätt att framför allt antalet förhandlingar begränsas.
Utredningen för organisationsöversynen konstaterar för sin del att förekomsten
av personal för tillståndprövning vid utredningsslussarna innebär
att muntlig handläggning i form av förhandling ofta bör kunna undvikas
genom att handläggaren direkt sammanträffar med den asylsökande när
tveksamheter uppstår. Personal för tillståndsprövning vid utredningsslussarna
gör det också möjligt att hålla muntliga förhandlingar vid eller i anslutning
till slussarna, vilket avsevärt bör förenkla administrationen av sådana
förhandlingar.

Asylärendeutredningen framhåller att det krävs välutbildad personal för
att trygga en snabb och rättssäker handläggning av asylärenden. Först och
främst behöver alla berörda personalkategorier vid de handläggande myndigheterna
en grundläggande utbildning om gällande utlänningsrätt och
invandringspolitik. Nyanställda handläggare måste få en lämplig introduktionsutbildning.
Fortlöpande utbildning och erfarenhetsutbyte om förändringar
i lagstiftning, praxis, förhållanden i olika länder etc. är även viktig. Det
finns dessutom ett stort behov av utbildning för advokater och andra berörda
om utlänningsrätt, praxis och situationen i olika länder, och även fortlöpande
information till biträden om förändringar i bl.a. praxis och länderkunskap
behövs. Vidare har förläggningspersonal, tolkar, sjukvårdspersonal, kommunal
personal och kommunala förtroendemän många gånger behov av

SfU 1987/88:21

10

utbildning om förhållanden som gäller flyktingar. Det är enligt asylärendeutredningen
viktigt att utbildningsinsatserna nu ökas och att ytterligare
resurser avsätts för detta ändamål. Utredningen för organisationsöversynen
understryker kraftigt behoven av ökade utbildningsinsatser och tillägger att
särskilda insatser för utbildning behövs redan under budgetåret 1988/89.

Vad gäller dokumentation av praxis i asylärenden pekar asylärendeutredningen
på behovet av grund- och fortutbildning i bl.a. praxisfrågor av
personal vid handläggande myndigheter men även biträden m.fl. Vidare tar
utredningen för organisationsöversynen upp möjligheterna att upprätthålla
en enhetlig praxis och att bibehålla en god länderkunskap om handläggning
av asylärenden skall genomföras vid utredningsslussarna. För att bl.a. kunna
klara dessa svårigheter föreslår utredningen att ett kvalificerat sekretariat
skall finnas för tillståndsprövningen. Detta sekretariat skall se till att det finns
förutsättningar för en enhetlig tillämpning av praxis och att aktuell länderkunskap
förs ut och upprätthålls i organisationen.

Som utskottet tidigare betonat (se SfU 1986/87:15) råder det inom
utskottet en bred enighet om att nuvarande handläggningstider i asylärenden
inte kan accepteras och att åtgärder måste vidtas för att snabbt förkorta dem.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att utredningsförslag nu
föreligger som anges kunna leda till att målsättningen kan uppnås att ett
asylärende kan avgöras av invandrarverket inom i genomsnitt två månader
och av regeringen inom lika lång tid. Utskottet, som konstaterar att
organisationsöversynens principförslag lett till den nyligen avlämnade propositionen
om ny organisation för statens invandrarverk, förutsätter att även
övriga utredningsförslag snarast möjligt föranleder förslag till riksdagen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna Sf511, Sf517 yrkande 2,
Sf518 yrkandena 8,9 och 11, Sf532 yrkandena 1 och 2, Sf534 yrkandena 4, 5,
12 och 16 samt Sf541 yrkandena 1 och 2 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet behandlar härefter ytterligare motioner som gäller handläggningen
av asylärenden.

I motion Sf534 yrkande 17 begär Bengt Westerberg m.fl. en utredning av
möjligheten att skapa från invandrarverket fristående asylnämnder i syfte att
öka rättssäkerheten. Motionärerna anför att i enlighet med ett förslag från
diskrimineringsombudsmannen fristående asylnämnder borde fatta beslut i
de fall invandrarverket inte ansett sig kunna bifalla en asylansökan.

Med hänsyn till det pågående förändringsarbetet beträffande asylärendehanteringen
anser utskottet att en utredning om ett ändrat prövningsförfarande
för närvarande inte är motiverad. Utskottet avstyrker således bifall till
motion Sf534 yrkande 17.

Olof Johansson m.fl. framhåller i motion Sf517 yrkande 3 att flera svenska
organisationer under årens lopp byggt upp kanaler och skaffat sig goda
kunskaper om förhållandena i länder där det råder krig eller hårt förtryck.
Motionärerna anser att regeringen tillsammans med organisationerna bör se
över under vilka former dessa informationskanaler och denna länderkunskap
skall kunna tas till vara och utnyttjas i arbetet vid polisen, invandrarverket
och arbetsmarknadsdepartementet. Motionärerna begär ett tillkännagivande
till regeringen härom.

SfU 1987/88:21

11

Utskottet konstaterar att ett samarbete med ifrågavarande organisationer
sker redan i dag. I detta sammanhang är särskilt den flyktingpolitiska
beredningen av intresse. Beredningen är ett organ för informationsutbyte
och samråd mellan regering, riksdag och vissa organisationer. Bland
ledamöterna i beredningen ingår representanter för flera av de organisationer
motionärerna nämner. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion
Sf517 yrkande 3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion Sf517 yrkande 4 begär Olof Johansson m.fl. ett tillkännagivande
om att en kvinnlig asylsökande skall ha en kvinnlig utredare när misstanke
finns att hon varit utsatt för sexuellt våld eller tortyr. I dessa fall skall även
kvinnlig tolk användas.

Utskottet har erfarit att utredningen i sådana asylärenden där sexuellt våld
kan ha förekommit görs enligt samma principer som gäller för brottsutredningar
om sexuellt våld i allmänhet, nämligen att det kvinnliga offret förhörs
av en kvinna. Ambitionen är att även tolken skall vara kvinna men bristen på
kvinnliga tolkar medför att så i praktiken inte alltid blir fallet. Utskottet, som
förutsätter att aktiva insatser görs i olika sammanhang för att öka tillgången
på kvinnliga tolkar, anser att motion Sf517 yrkande 4 inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion Sf541 yrkande 3
av Alf Svensson, vari begärs att invandrarverket skall vara skyldigt att under
en period välja ut ett antal avvisningsfall och följa de avvisades öden.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande motionsyrkanden (se senast SfU
1986/87:15). Utskottet framhöll därvid att ett avlägsnandebeslut förutsätter
att det står klart att utlänningen inte löper risk för förföljelse eller
motsvarande. Mot den bakgrunden föreföll det inte rimligt att göra en
organiserad uppföljning av vad som händer personer som blir avlägsnade ur
landet. Skulle det i något fall komma fram uppgifter om att en avlägsnad
person skulle ha råkat illa ut fanns det däremot anledning att undersöka vad
som hänt, och utskottet hade erfarit att så sker i praktiken.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker därför bifall till
motion Sf541 yrkande 3.

D 3. Åtgärder för invandrare

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten vid de riksorganisationer
för invandrare som är berättigade till statsbidrag. Vidare utgår bidrag
till avgränsade projekt och till viss publikationsverksamhet som sker inom
sammanslutningar bland invandrare.

Grunderna för organisationsstödet och för bidrag till avgränsade projekt
lades fast 1986 (prop. 1985/86:98, SfU 20, rskr. 301). Stödet till organisationerna
utformades på samma sätt som stödet till folkrörelserna, och organisationerna
kan själva välja sin verksamhetsinriktning. Stödet bygger på en
indelning i stödklasser efter organisationernas medlemsantal och utgår till
riksorganisationer som har minst 1 000 medlemmar som själva individuellt
har visat att de vill tillhöra organisationen.

I propositionen anges att, utöver viss bidragsomräkning för att möta
allmänna kostnadsökningar för organisationernas del, har anslagsbehovet

SfU 1987/88:21

12

för stödet till riksorganisationerna beräknats så att det skall kunna bli möjligt
att bidragsberättiga tvä nya organisationer. Vidare har det genom en
överföring från anslagsposten för bidrag till avgränsade projekt m.m. gjorts
möjligt att från anslagsposten för bidrag till riksorganisationerna även lämna
stöd till vissa samverkansorgan mellan invandrarorganisationer på riksplanet.
Till bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer
föreslås 11 326 000 kr., till bidrag till avgränsade projekt 1 597 000 kr.
och till viss publikationsverksamhet 150 000 kr. Sammanlagt föreslås till
anslaget D 3 anvisat ett reservationsanslag av 13 073 000 kr.

Lars Werner m.fl. anser i motion Sf508 yrkandena 3-6 att regeringens
förslag till medelsanvisning är otillräckligt. Motionärerna begär att ytterligare
8 milj. kr. skall anvisas till anslaget, varav 3 milj. kr. till bidrag till
invandrarorganisationerna, 3 milj. kr. till bidrag till vissa avgränsade projekt
och 2 milj. kr. till stöd till verksamhet bland invandrarkvinnor inom
invandrarorganisationerna. Vidare begär motionärerna i yrkande 7 ett
tillkännagivande om att fortsatt ekonomiskt stöd skall utgå till vissa
samverkansorgan mellan invandrarorganisationer på riksplanet.

Med hänvisning till de förbättringar som det nya organisationsstödet har
inneburit för de organisationer som tidigare erhöll verksamhetsbidrag kan
utskottet, utöver de förstärkningar av stödet som föreslås i propositionen,
inte förorda någon ökad medelstilldelning utöver regeringens förslag. Vad
gäller ekonomiskt stöd till invandrarorganisationernas samarbetsorgan får
motionärerna anses tillgodosedda genom förslaget i propositionen att vissa
samarbetsorgan i fortsättningen kan erhålla stöd med medel från anslagspost
1. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf508 yrkandena 3-7.

I motion Sf534 yrkande 10 begär Bengt Westerberg m.fl. att under anslaget
skall anvisas ytterligare 1,1 milj. kr. för att möjliggöra ett projekt med
specialteam för flyktingbarn som PBU i Stockholms län vill genomföra i
samarbete med Stockholms läns landsting.

Utskottet har behandlat frågan om anslag för ifrågavarande projekt under
föregående riksmöte (se SfU 1986/87:15). Utskottet har därvid hänvisat till
att landstingets ansökan om medel för projektet fick prövas av regeringen i
vederbörlig ordning inom ramen för anslagna medel.

Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet avser att behandla
frågan om anslag för ifrågavarande projekt vid en samlad bedömning av
flyktingbarnens särskilda behov. I denna samlade bedömning skall även ingå
den utredning från socialstyrelsen, som redovisats till regeringen den 7 mars
1988, angående behov av åtgärder för att förbättra flyktingbarnens situation
under det första mottagandet i Sverige. Med hänsyn till vad sålunda anförts
anser utskottet att motion Sf534 yrkande 10 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motion Sf539 yrkande 3 (delvis) anför Erkki Tammenoksa och Hans
Göran Franck att invandrarverkets förslag om förbättrade projektmöjligheter
för folkrörelser bör genomföras. Enligt invandrarverket har folkrörelserna
en mycket viktig roll i arbetet med flyktingmottagandet, och anslagsposten
för projektbidrag bör därför ökas för att ge utrymme för bidrag till
folkrörelserna i detta arbete.

Med hänsyn till de kraftiga satsningar som under senare år gjorts för bl.a.

SfU 1987/88:21

13

1*’ Riksdagen 1987/88.11 sami. Nr21

projektbidrag inom invandrarområdet kan utskottet inte tillstyrka en
ytterligare ökning av utgifterna under ifrågavarande anslag. Motion Sf539
yrkande 3 i motsvarande del bör därför avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.

I motion Sf520 begär Per-Olof Strindberg en översyn av bidragsreglerna
för invandrarnas riksorganisationer. Han anser att reglerna bör utformas
med beaktande av såväl medlemsantal som organisationsstruktur.

Vid införandet av det nya organisationsstödet angavs att detta skulle följa
principerna för folkrörelsestöd. I årets budgetproposition anges att en
översyn pågår inom folkrörelsekommittén av riktlinjerna för alla statsbidrag
till folkrörelseorganisationer. Härtill kommer den uppräkning av anslaget
för bidrag till riksorganisationerna för invandrare som föreslås i propositionen
och som innebär att ytterligare organisationer kan bli berättigade till
bidrag. Under dessa förhållanden anser utskottet att motion Sf520 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Sf518 yrkande 5 begär Nils Carlshamre m.fl. ett tillkännagivande
till regeringen om att invandrarkvinnornas speciella situation särskilt bör
uppmärksammas. Motionärerna nämner som exempel invandrarkvinnornas
valfrihet mellan hem- och förvärvsarbete, deras utbildningsmöjligheter och
respekten inom sjukvården för deras kulturmönster.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att invandrarkvinnorna och
deras speciella problem är ett område som är särskilt prioriterat inom
invandrarpolitiken. Som exempel på åtgärder som vidtagits på detta område
vill utskottet nämna att bidrag under innevarande budgetår lämnats till
projekt som är särskilt inriktade på invandrarkvinnors villkor på arbetsmarknaden.
Vad gäller sjukvårdsområdet kan nämnas att frågan om invandrarkvinnors
rätt till kvinnlig gynekolog tidigare har behandlats av socialutskottet
(se SoU 1986/87:27). Socialutskottet har därvid bl.a. framhållit betydelsen
av att sjukvårdshuvudmännen ägnar särskild uppmärksamhet åt denna
fråga. Invandrarkvinnornas problem tas även upp av RRV, som i sin rapport
föreslår att deras problem med barntillsyn under utbildningstid bör uppmärksammas.

Med hänsyn till den uppmärksamhet invandrarkvinnornas problem således
för närvarande ägnas i olika sammanhang anser utskottet att motion
Sf518 yrkande 5 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

D4. Översättningsservice

Från detta anslag bestrids sådana kostnader för invandrarverkets språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter. För budgetåret 1988/89 föreslås i
propositionen ett oförändrat förslagsanslag av 200 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot medelsanvisningen till anslaget D 4.
Översättningsservice.

SfU 1987/88:21

14

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar

SfU 1987/88:21

Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar
samt mottagnings- och utredningsförläggningar för flyktingar och asylsökande.
Från anslaget bekostas vidare bidrag enligt förordningen (1984:890) om
bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag
enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för anhörigas resor
till Sverige.

Från anslaget kan också vid behov betalas kostnader för extraordinära
statliga insatser vid en onormalt stor flyktinginvandring.

I propositionen föreslår föredraganden att insatserna vad gäller den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör vara av samma
omfattning som tidigare, ca 1 250 personer. Flan förutsätter att regeringen
liksom tidigare därutöver kan besluta om överföring och övriga åtgärder som
bedöms nödvändiga under budgetåret. Kostnaderna beräknas till 6,5 milj.
kr.

Antalet asylsökande har, som tidigare nämnts, ökat kraftigt under de
senaste åren. I propositionen beräknas det totala antalet asylsökande under
år 1987 komma upp till omkring 18 000 personer. Till följd av den kraftiga
ökningen av antalet asylsökande har även förläggningsverksamheten fått
utökas.

Den 1 juli 1987 öppnades en utredningssluss i Carlslund i Upplands Väsby
kommun dimensionerad för 500 asylutredningar per månad och omfattande
300 inkvarteringsplatser. Samtidigt utvidgades utredningsförläggningen i
Flen med en utredningssluss med 100 inkvarteringsplatser och med en
kapacitet på 300 asylutredningar per månad. I propositionen anges att frågan
om en utredningssluss i Alvesta för närvarande bereds i regeringskansliet.
Under innevarande budgetår har vidare en utredningsförläggning i Röda
korsets regi öppnats i Sandviken. Förhandlingar pågår mellan invandrarverket
och Röda korset om att öppna ytterligare förläggningar. Antalet
förläggningar av olika slag är nu över 40 och beläggningen på dessa
förläggningar och slussar är inemot 8 000. Den genomsnittliga vistelsetiden
på en förläggning är ca 8-9 månader. Invandrarverkets prognos är att
behovet av förläggningsplatser kommer att vara 10 000 vid slutet av
budgetåret 1988/89.

Invandrarverket har presenterat ett förslag om s.k. kommunala mottagningscentra,
som skulle medföra att det kommunala mottagandet kan
tidigareläggas och att behovet av förläggningsplatser därigenom skulle
minska. Detta skulle i så fall medföra en besparing av kostnaderna för
förläggningsverksamheten. Förslaget redovisas närmare under avsnittet D 6
nedan.

I propositionen beräknas kostnaderna för verksamheten vid mottagningsoch
utredningsförläggningar till 1 200 milj. kr. för nästa budgetår. Bidraget
till kostnader för flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land
beräknas till 2,5 milj. kr. och bidraget till flyktingar för kostnader för
anhörigas resor till Sverige beräknas till 2,2 milj. kr. Härtill kommer
kostnaderna för den organiserade överföringen av flyktingar, som enligt

ovan beräknats till 6,5 milj. kr. Till anslaget D 5 föreslås således anvisat ett
förslagsanslag av 1 211 200 000 kr.

Flera motionärer anser att den organiserade överföringen av flyktingar,
den s.k. flyktingkvoten, bör öka. Bengt Westerberg m.fl. föreslår i motion
Sf534 att, mot bakgrunden av det jämförelsevis låga flyktingtryck som
Sverige har och den höga levnadsstandarden, flyktingkvoten höjs med 250
personer till 1 500 per år (yrkande 21) och att anslaget till följd härav skall
bestämmas till 1 212,5 milj. kr. (yrkande 22). Lars Werner m.fl. begär i
motion Sf503 yrkande 3 att regeringen skall höja flyktingkvoten till 3 000
personer per år. Även Nils Carlshamre m.fl. anser i motion Sf518 yrkande 1
att flyktingkvoten bör ökas och ett skäl härtill är kriget mellan Iran och Irak.

I denna fråga vill utskottet, såsom tidigare skett (se senast SfU 1986/87:15),
erinra om att flyktingkvoten fastställs varje år i samråd med FN:s flyktingkommissarie
(UNHCR) och att regeringen har en beredskap att överföra
flyktingar utöver den fastställda kvoten när situationen kräver det. Således
har, såsom framgår av propositionen, för budgetåret 1986/87 arrangerats
resor för 1 453 personer inom kvoten. Av betydelse i detta sammanhang är
även att den spontana invandringen av asylsökande har ökat kraftigt under
senare år. Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionerna Sf534 yrkandena 21 och 22, Sf503 yrkande 3 och Sf518
yrkande 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.

Ett motiv för en restriktiv flyktingpolitik har enligt motion Sf534 yrkande
14 av Bengt Westerberg m.fl. varit att flyktingmottagningarna inte klarar av
en större belastning. Detta problem går enligt motionärerna att lösa genom
att temporära flyktingmottagningar inrättas vid behov, och regeringen bör få
i uppdrag att utarbeta en plan för sådana tillfälliga lösningar.

Utskottet har behandlat en liknande fråga under föregående riksmöte (se
SfU 1986/87:15). Utskottet har därvid erinrat om att invandrarverket gjort
stora ansträngningar för att finna tillfälliga lösningar vid tidpunkter då
antalet asylsökande kraftigt överstigit det beräknade. Utskottet har även
hänvisat till att invandrarverket under våren 1987 skulle redovisa ett uppdrag
att utreda beredskapen för mottagande och omhändertagande av flyktingar
under kriser och krig. I det sammanhanget skulle uppmärksammas hur
mycket stora flyktingströmmar skall kunna tas emot på kort tid i normal
fredstid. Verkets redovisning är nu föremål för beredning inom regeringskansliet.
Vidare har asylärendeutredningen i sitt betänkande angivit att
kapaciteten i förläggningsplatser och utredningsresurser skall klara normala
variationer av antalet asylsökande men att en beredskapsplan skall finnas för
att möta större variationer. Utredningen föreslår att invandrarverket och
rikspolisstyrelsen tar fram en plan för att skaffa nya utredningsplatser på
orter där polisresurser finns. Plan för förstärkning av polisresurser, rekrytering
och utbildning av personal bör finnas. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motion Sf534 yrkande 14
inte är påkallad.

I motion Sf518 yrkande 6 begär Nils Carlshamre m.fl. ett tillkännagivande
om att humanitära organisationer och enskilda bör få driva förläggningsverk -

SfU 1987/88:21

16

samhet på statens uppdrag. Med tanke på det stora antalet asylsökande är det
enligt motionärerna viktigt att alla möjligheter tillvaratas och att enskilt
bedriven verksamhet på allt sätt stimuleras.

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns förläggningar som drivs
såväl i privat regi som av organisationer. Som ovan angivits har nyligen
öppnats en förläggning i Röda korsets regi och överläggningar pågår om
öppnandet av ytterligare förläggningar i denna regi. Mot denna bakgrund
anser utskottet att motion Sf518 yrkande 6 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

I motion Sf516 begär Ylva Annerstedt m.fl. ett tillkännagivande om att
folkhögskolorna i största möjliga utsträckning bör utnyttjas inom flyktingmottagandet.
Motionärerna framhåller att det samarbete som redan förekommit
mellan flyktingförläggningarna och folkhögskolorna har fungerat
bra. Ett par hundra flyktingars vistelse i förläggningarna har därigenom
avsevärt förkortats. På folkhögskolorna har flyktingarna fått såväl undervisning
som kontakter med andra svenskar. De har också fått en inblick i det
svenska samhälls- och kulturlivet. Enligt motionärerna borde ytterligare ett
antal folkhögskolor i framtiden kunna engageras inom ramen för flyktingmottagandet.

Som motionärerna påpekar utnyttjas folkhögskolorna redan i dag inom
flyktingmottagandet. Utskottet vill särskilt framhålla att de barn som anlänt
till Sverige utan vårdnadshavare i stor omfattning har placerats vid folkhögskolor
i stället för vid flyktingförläggningar. Ytterligare planer på att utnyttja
folkhögskolorna inom flyktingmottagningen finns, närmast vid utbildning av
äldre flyktingar. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion Sf516
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hans Göran Franck m.fl. begär i motion Sf538 ett tillkännagivande om den
framtida inriktningen och behovet av ökade stödåtgärder till frivilligt
återvändande för flyktingar från Latinamerika. Motionärerna påpekar att
det individuella ekonomiska stödet till återvändande flyktingar bör förstärkas
och även utgå till dem som valt att bli svenska medborgare. Flyktingar i
Sverige bör få bättre möjligheter att aktivt planera för sitt återvändande.
Stöd bör även lämnas åt produktiva och sysselsättningsskapande projekt i
hemlandet t.ex. i form av jordbrukskooperativ. Vidare behöver organisationer
som stödjer återvändande flyktingar få större resurser för att kunna
stödja olika projektförslag.

Såsom anges i propositionen har en informell arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
i nära samarbete med bl.a. invandrar- och flyktingorganisationerna
gjort en genomgång av olika återvandrarfrågor. Gruppens
överväganden ligger till grund för det beredningsarbete som för närvarande
pågår inom regeringskansliet. I detta sammanhang bör även noteras det
återvändandeprojekt, som pågår i samarbete mellan Sociala Missionen,
Svenska Missionsförbundets sociala och diakonala verksamhet i Storstockholm,
och Diakonia, en avdelning av Sveriges Frikyrkoråd. Sociala Missionen
har för sitt arbete med återvandrarfrågorna erhållit projektbidrag från
invandrarverket. Projektets syfte är att samordna kunskaper och erfarenheter
om de problem och svårigheter som de återvändande ställs inför. Den
enskilde skall kunna fatta sitt beslut om att återvända på så realistiska

SfU 1987/88:21

17

grunder som möjligt. Sociala Missionen och Diakonia har ett program för
flyktingar som vill återvända till sitt hemland. Detta vänder sig till såväl
individen som familjen och gruppen. I programmet tas upp såväl praktiska
frågor inför hemresan som psykosociala frågor och information om hemlandet.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att flyktingars möjligheter att
återvända till hemlandet underlättas. I avvaktan på den beredning som enligt
ovan pågår inom regeringskansliet anser utskottet dock att motion Sf538 inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om statlig
ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättning
kan enligt 5-9 §§ nämnda förordning lämnas för ekonomiskt bistånd
som kommunen utgivit till den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd
och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljats
uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka
och handikappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år då de kommer
till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år. Ersättningen
utbetalas av länsstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.

Utskottet noterar i detta sammanhang att riksdagen nyligen har antagit en
lag om bistånd åt asylsökande m.fl. (prop. 1987/88:80, SfU 17, rskr. 160).
Lagen träder i kraft den 1 maj 1988. Enligt 12 § i denna lag har kommunerna
rätt att erhålla ersättning från staten för bistånd enligt lagen som lämnats
asylsökande eller annan utlänning som söker uppehållstillstånd här i landet
och som vistas här under den tid ansökan prövas. I propositionen angavs bl.a.
(s. 27) att staten i princip inte i några fall ersätter kommunerna för vad de kan
ha gett ut i socialbidrag till en sådan utlänning.

Vidare kan enligt 10-12 §§ tidigare nämnd förordning schablonersättning
utgå till kommuner som har träffat överenskommelse med SIV om mottagande
av flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättningarna lämnas av
invandrarverket, som enligt 13 § utöver schablonersättningarna också har
möjlighet att lämna särskilda bidrag för vissa kostnader. Vidare lämnas enligt
14-17 §§ ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och
kostnader för hälsoundersökningar. Invandrarverket kan slutligen enligt 24 §
samma förordning i särskild ordning utge ersättning till kommunerna för
bl.a. kostnader för kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande.

I propositionen anges att kommunerna sedan reformen med kommunal
flyktingmottagning genomfördes år 1985 har mottagit omkring 14 000
flyktingar och asylsökande per år. Trots kommunernas insatser finns alltjämt
ett stort behov av kommunplatser för flyktingmottagningen. Det ständigt
ökande antalet asylsökande har således medfört att situationen vad beträffar
flyktingkapacitet är mycket ansträngd. Beläggningen på flyktingförläggningarna
är närmare 8 000, och den genomsnittliga vistelsetiden på en förläggning
är ca 8-9 månader. Antalet personer som väntar på en anvisad plats i en
kommun ökar med 400 per månad. Invandrarverket har slutit avtal med 241
kommuner avseende mottagning av sammanlagt 14 307 asylsökande och

SfU 1987/88:21

18

flyktingar, och verkets mål är att kunna träffa avtal med ytterligare
kommuner.

I propositionen redovisas, såsom ovan nämnts, ett förslag från invandrarverket
om kommunala mottagningscentra. Förslaget innebär att kommunerna
inrättar genomgångsbostäder för flyktingar. Dessa bostäder skall kunna
förläggas till nedlagda ålderdomshem, sjukhem, ombyggda skollokaler osv.
Enligt förslaget skall genomgångsbostäderna kunna föras samman till
enheter, s.k. mottagningscentra för flyktingar. Vid dessa mottagningscentra
skall flyktingarna kunna tas emot terminsvis direkt från mottagningssluss
eller en förläggning. Härigenom kan det kommunala mottagandet tidigareläggas
och behovet av förläggningsplatser minskar. I propositionen anges att
en försöksverksamhet med kommunala mottagningscentra planeras komma
till stånd i begränsad omfattning under budgetåret 1988/89.

Ersättning till kommunerna under budgetåret 1988/89 för ekonomiskt
bistånd beräknas i propositionen till drygt 1,2 miljarder kronor, schablonersättningar
till kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket
om mottagande av flyktingar och asylsökande till 335 milj. kr. och särskilda
bidrag till kommuner till 13 milj. kr. Ersättning till sjukvårdshuvudmännen
förvissa hälsoundersökningar, för akut sjukvård för asylsökande som inte är
inskrivna på förläggning m.m. beräknas till 70 milj. kr. och särskilda bidrag
till landstingskommuner för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar
och andra flyktingar med särskilda behov till 2,5 milj. kr. Slutligen
beräknas ersättningar för särskilda genomgångsbostäder till 135 milj. kr.
Sammanlagt föreslås anvisat ett förslagsanslag av 1 835,5 milj. kr.

I motion Sf534 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 23 begärs att under
anslaget skall anvisas 1 840 milj. kr. Den föreslagna ökningen är en
konsekvens av förslaget i samma motion om att flyktingkvoten skall ökas
med 250 personer.

Utskottet konstaterar att i den mån en överföring kommer till stånd under
nästa budgetår av ett större antal flyktingar än som beräknas i propositionen
har regeringen möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet ser
därför ingen anledning att nu frångå propositionens förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag och avstyrker följaktligen bifall till motion
Sf534 yrkande 23.

Omfattningen av statens ekonomiska ansvar för kommunernas flyktingmottagning
tas upp i två motioner. I motion Sf517 yrkande 6 av Olof
Johansson m.fl. begärs således ett tillkännagivande om statens ekonomiska
ansvar för den kommunala flyktingmottagningen. Enligt motionärerna har
en del kommuner merkostnader för flyktingmottagningen eftersom ersättningen
från staten inte är tillräcklig. Vidare begär Nils Carlshamre m.fl. i
motion Sf518 yrkande 7 en utredning om kommunernas möjlighet att för
längre tid än nu få ersättning för ekonomisk hjälp till flyktingar. Motionärerna
anför att flyktingmottagandet är ett statligt åtagande och ifrågasätter om
inte staten borde ta det ekonomiska ansvaret för flyktingen under längre tid
än de nuvarande tre åren efter det uppehållstillstånd beviljats, i vart fall tills
flyktingen fått ett arbete som han kan försörja sig på.

Utskottet konstaterar att staten har det ekonomiska ansvaret för flyktingmottagandet.
I huvudsak täcks kommunernas kostnader för mottagandet av

SfU 1987/88:21

19

ersättning från staten. En ytterligare förbättring av reglerna för kommunernas
ersättning för grundläggande svenskundervisning för invandrare föreslås
dessutom fr.o.m. nästa budgetår.

Eftersom det kommunala flyktingmottagandet infördes först år 1985 är det
enligt utskottets uppfattning svårt att redan nu bedöma effekterna av
bestämmelsen att kommunerna i regel endast erhåller ersättning för ekonomiskt
bistånd som lämnas flykting t.o.m. tredje året efter det år då
uppehållstillstånd beviljats. I detta sammanhang vill utskottet även framhålla
att stora satsningar görs för att förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf517 yrkande 6
och Sf518 yrkande 7.

I motion Sf503 yrkande 5 begär Lars Werner m.fl. en översyn av det
kommunala flyktingmottagandet. Motionärerna ifrågasätter om man inte
borde frångå den av invandrarverket praktiserade hela-Sverige-strategin,
som går ut på att placera flyktingar på så många kommuner som möjligt, och i
stället koncentrera flyktingmottagningen till ett mindre antal kommuner som
uppfyller vissa kriterier och som framför allt har en bra arbetsmarknadssituation.

Frågan om vilka kommuner som bör engageras i flyktingmottagandet har
uppmärksammats även av RRV. I sin rapport redovisar RRV vissa för- och
nackdelar med de principer som invandrarverket har tillämpat vid utplacering
av flyktingar i kommunerna men pekar även på brister i invandrarverkets
organisation beträffande bl.a. planering, ledning och samordning.

I den förenämnda propositionen om ny organisation för statens invandrarverk
föreslås att invandrarverkets funktioner för mottagande av aylsökande
och flyktingar organiseras i regioner. Inom varje region bör finnas ett kontor
som svarar för det direkta samarbetet med kommunerna inkl. utplacering av
flyktingar i kommunerna samt för ledningen av förläggningsverksamheten.
Vidare anförs i propositionen att RRV:s slutsatser och förslag tillsammans
med invandrarverkets egna erfarenheter av verksamheten under de senaste
åren ger anledning till att pröva och utveckla invandrarverkets samarbete
med kommunerna. Förslagen bör ingå i underlaget för det fortsatta
organisationsarbetet.

Utskottet vill understryka vikten av att väntetiden i förläggningarna
kraftigt minskar. Utskottet anser därför att invandrarverket bör utnyttja
varje möjlighet att förkorta väntetiden genom att engagera ytterligare
kommuner i flyktingmottagandet. Med hänsyn härtill och då frågan om det
kommunala flyktingmottagandet kommer att behandlas i det fortsatta
organisationsarbetet anser utskottet att motion Sf503 yrkande 5 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Nils Carlshamre m.fl. anför i motion Sf518 yrkande 2 att den nuvarande
konstruktionen med ersättning för flyktingmottagning och för kontant
socialbidrag innebär en risk för att flyktingars inträde på arbetsmarknaden
försenas. En sammanslagning av de olika bidragsformerna, inkl. sfi-medlen,
skulle enligt motionärerna innebära förenklingar för de statliga och kommunala
myndigheterna och skapa förutsättningar för ”program” som innebär en
kombination av svenskundervisning, praktik- eller beredskapsarbete och/

SfU 1987/88:21

20

eller arbetsmarknadsutbildning, alltefter individuella behov. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att skyndsamma åtgärder bör vidtas i syfte att
ge kommunerna större frihet att utnyttja de resurser som satsas på
flyktingmottagningen.

Utskottet har erfarit att ett förslag till en försöksverksamhet i Malmöhus
län för närvarande övervägs inom arbetsmarknadsdepartementet. I den
föreslagna försöksverksamheten skall flyktingar under sex månader få
svenskundervisning varvad med praktikarbete och under tiden få avtalsenlig
lön. Mot denna bakgrund bör motion Sf518 yrkande 2 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Nils Carlshamre m.fl. begär vidare i motion Sf518 yrkande 3 ett tillkännagivande
om att bosättningslån bör utgå i stället för bidrag till flyktingars
bosättning, inte minst med tanke på flyktingens självkänsla. Även Karin
Israelsson för i motion Sfl3 yrkande 2 fram förslag om bosättningslån till
flyktingar.

Utskottet vill understryka att flyktingar som erhållit uppehållstillstånd
skall erhålla bidrag från socialtjänsten för sin bosättning under samma
förutsättningar som gäller för övriga kommuninvånare. Utskottet är således
inte berett att förorda någon ändring i gällande bestämmelser och avstyrker
med det anförda bifall till motionerna Sf518 yrkande 3 och Sfl3 yrkande 2.

Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf534 yrkande 15 ett tillkännagivande
om kommunernas insatser i flyktingmottagandet. Motionärerna anför
att den tilltagande bostadsbristen skapat en större tröghet i det kommunala
mottagningssystemet och att det är mycket angeläget att kommunerna gör
ytterligare insatser för att kunna ta emot fler flyktingar. Invandrarverkets
förslag om kommunala mottagningscentra skulle utan tvivel kunna uppfylla
godtagbara standardkrav och innebära en klar förbättring jämfört med
dagens situation. Även Erkki Tammenoksa och Hans Göran Franck tar i
motion Sf539 yrkande 3 (delvis) upp invandrarverkets förslag om kommunala
mottagningscentra och framhåller att det är angeläget att vidta åtgärder för
att kommunerna skall kunna ta emot flyktingarna tidigare än vad som nu är
fallet. I motion Sf503 yrkande 8 begär Lars Werner m.fl. att regeringen
snarast skall lägga fram förslag om statliga bostadslån för s.k. genomgångsbostäder.
Dessa bostäder skall uppfylla vissa minimikrav som nu exempelvis
gäller för ombyggnad av ålderdomshem. Enligt motionärerna skall bostäderna
kunna utnyttjas inte bara av flyktingar utan av alla som är i omedelbart
behov av en bostad.

Med hänsyn till den försöksverksamhet med kommunala mottagningscentra
som enligt ovan planeras anser utskottet att motionerna Sf534 yrkande 15,
Sf539 yrkande 3 i motsvarande del och Sf503 yrkande 8 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Alf Svensson begär i motion Sf541 yrkande 6 ett förslag om att kommunerna
skall få större möjlighet att i samverkan disponera statsbidrag för
flyktinginsatser över kommungränserna i första hand för att kunna bereda
flyktingar bostäder. Han begär vidare i yrkande 9 förslag om statliga insatser
för ett förbättrat utbyte av erfarenheter mellan kommuner som tar emot
flyktingar.

Som utskottet tidigare angivit (se SfU 1986/87:15) utgör de olika bestäm -

SfU 1987/88:21

21

melserna om statsbidrag inte hinder för en samverkan mellan kommunerna,
och kommunerna kan själva besluta om hur man vill använda schablonbidragen.
Invandrarverket kan också ge särskilda bidrag till samarbetsprojekt
mellan olika kommuner. Även bidragen till genomgångsbostäder bör kunna
utnyttjas för objekt som är gemensamma för flera kommuner. För erfarenhetsutbyte
mellan kommuner finns möjlighet att få särskilda projektmedel,
och någon ytterligare åtgärd i denna del bör för närvarande inte vidtas.
Utskottet anser att de nämnda möjligheterna tillgodoser motionärernas
syfte, varför motion Sf541 yrkandena 6 och 9 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motion Sf503 yrkande 6 av Lars Werner m.fl. begärs ett tillkännagivande
till regeringen om att asylsökande skall ha rätt till allmän sjukvård. Vidare
begärs i yrkande 7 förslag om särskilda medel för landstingens ökade insatser
för vård av flyktingars och asylsökandes psykiska och psykosomatiska
sjukdomar.

Utskottet har behandlat frågan om asylsökandes rätt till allmän sjukvård i
sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1986/87:15. Utskottet har därvid
anfört följande:

Under vistelsen på förläggning görs en hälsoundersökning med intervju och
provtagning för att bedöma smittrisk och behov av akutsjukvård för
asylsökande. Under denna tid och under kommunvistelsen fram till dess
uppehållstillstånd ges har den asylsökande rätt endast till akutsjukvård, akut
tandvård, förlossningsvård och vård vid abort. Utskottet anser att denna vård
i princip bör vara tillräcklig så länge det inte står klart att den asylsökande får
stanna i landet. Utskottet är dock medvetet om att begränsningen i rätten till
sjukvård kan medföra vissa problem när handläggningstiderna i asylärenden
är så långa som för närvarande och detta har också uppmärksammats av
invandrarverket och sjukvårdshuvudmännen. Med hänsyn härtill och till de
åtgärder som nu vidtas för att bringa ned handläggningstiderna till en normal
nivå avstyrker utskottet bifall till motion .

Med hänsyn till att åtgärder nu vidtas för att förkorta handläggningstiderna i
asylärenden vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning att den begränsning
till akut sjukvård som gäller för asylsökande i princip är tillräcklig. Utskottet
avstyrker således bifall till motion Sf503 yrkande 6.

Till skillnad mot asylsökande har flyktingar rätt till allmän sjukvård, och
följaktligen erhåller landstingen ersättning för vård av flyktingarnas psykiska
och psykosomatiska sjukdomar. Härutöver kan landstingen erhålla särskilda
bidrag från invandrarverket för extraordinära vårdinsatser för handikappade
flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet att motion Sf503 yrkande 7 inte påkallar någon
riksdagens åtgärd.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskriminering
jämte kansli och för nämnden mot etnisk diskriminering.

Ombudsmannen, som inrättades fr.o.m. budgetåret 1986/87 (prop. 1985/
86:98, SfU 1985/86:20, rskr. 301), har till uppgift att motverka etnisk
diskriminering i första hand inom arbetslivet men även på andra områden av

SfU 1987/88:21

22

samhällslivet. Ombudsmannen skall dels ge råd i individuella fall, dels genom
bl.a. överläggningar och information arbeta för att gällande rättsregler på
området iakttas och för att kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot
etnisk diskriminering. I de individuella fallen skall ombudsmannen genom
bl.a. råd och upplysningar medverka till att den som anser sig ha blivit
diskriminerad kan ta till vara sina rättigheter. Ombudsmannen får vid vite
förelägga arbetsgivare att komma till överläggningar och lämna upplysningar.
Om ytterligare lagstiftning eller andra åtgärder behövs skall ombudsmannen
lämna rapport till regeringen om detta. I årets budgetproposition anges
att en utvärdering av verksamheten skall genomföras under budgetåret
1988/89.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att under anslaget skall anvisas
ett förslagsanslag av 2 081 000 kr.

I motion Sf530 föreslår Blenda Littmarck att det på varje arbetsplats skall
finnas en förtroendeman som kan ta till vara invandrarnas intressen. Hon
begär ett tillkännagivande till regeringen härom.

Som framgår ovan skall diskrimineringsombudsmannen ägna särskild
uppmärksamhet åt etnisk diskriminering inom arbetslivet. Med hänsyn
härtill och då verksamheten skall utvärderas under nästa budgetår anser
utskottet att motion Sf530 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Övriga frågor

I två motioner begärs en utvärdering av invandrarpolitiken i olika avseenden.
Således begär Rune Backlund m.fl. i motion Sf527 en utvärdering av hur de
övergripande målen för invandrarpolitiken, jämlikhet, valfrihet och samverkan,
uppfyllts inom olika samhällssektorer. Utvärderingens resultat bör
sedan bli grunden för ett åtgärdsprogram som kan genomföras under första
hälften av 1990-talet. Vidare ifrågasätter Erkki Tammenoksa och Hans
Göran Franck i motion Sf539 yrkande 1 om statens engagemang i invandrarpolitiska
frågor håller på att minska. Motionärerna framhåller vikten av att
invandrarpolitiken fortlöpande utvärderas, vilket kan ske inom forskningen.
I yrkande 2 begär motionärerna att regeringen årligen skall ge riksdagen en
redovisning av utvecklingen inom hela det invandrarpolitiska området.
Redovisningen skulle kunna grundas på sammanställningar som invandrarverket,
kulturrådet och skolöverstyrelsen får i uppdrag att gemensamt göra.

Utskottet anser att någon utvärdering av hur de övergripande målen för
invandrarpolitiken uppfyllts ännu inte är aktuell. Vidare saknas det enligt
utskottets mening anledning att ifrågasätta statens engagemang i invandrarpolitiska
frågor. Utöver den redovisning riksdagen får i samband med
budgetpropositionen och flyktingskrivelsen är någon årlig redovisning över
hela det invandrarpolitiska området heller inte motiverad. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna Sf527 och Sf539 yrkandena 1 och 2.

Alf Svensson begär i motion Sf540 förslag till riktlinjer för minoritetspolitiken
avseende språkliga och etniska minoriteter. En utredning bör tillsättas
som även bör föreslå organisation och resurser för att genomföra föreslagna
riktlinjer. Utredningen bör även aktualisera frågan om ansvaret för språkliga

SfU 1987/88:21

23

och etniska minoriteter skall anförtros annan myndighet än invandrarverket.

Inför riksdagens beslut år 1986 om invandrarpolitiken hade invandrarpolitiska
kommittén (IPOK) i sitt betänkande SOU 1984:58 grundligt analyserat
minoritetsbegreppet. Kommittén konstaterade att internationellt sett anses
beteckningen minoritet endast kunna användas för grupper som sedan
mycket länge eller alltid har varit bosatta i landet i fråga, t .ex. för Sveriges del
samerna och Tornedalsfinnarna. Kommittén ansåg dock att det inte var
ändamålsenligt att administrativt och principiellt skilja på åtgärder som avser
integration av invandrare i det svenska samhället och åtgärder som syftar till
att behålla och utveckla ett kulturellt och socialt liv som minoritetsgrupp i
Sverige eftersom det är fråga om olika aspekter på eller olika faser av ett och
samma skeende. Kommitténs slutsats var att någon uppdelning i invandraroch
minoritetspolitik inte borde göras utan begreppet också i fortsättningen
skulle uppfattas som en enhet, invandrar- och minoritetspolitik, som är
sammansatt av olika delar. Denna slutsats delades av regering och riksdag
(prop. 1985/86:98, SfU 1985/86:20, rskr. 301).

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin uppfattning att invandrarpolitiken
även innefattar minoritetspolitiken. Motion Sf540 påkallar därför inte
någon riksdagens åtgärd.

Lars Werner m.fl. tar i motion Sf509 upp flera förslag till åtgärder i syfte att
motverka rasism. Således begärs i yrkande 1 förslag till åtgärder som syftar
till att förbättra invandrarnas sociala situation, främja invandrarnas sociala
rörlighet och bryta de yrkes- och utbildningsspärrar, som bidrar till att hålla
kvar invandrarna inom samhällets lägsta skikt. I yrkande 2 begärs förslag om
ökad information om invandringens historiska orsaker, klassmässiga aspekter
och samhällsekonomiska effekter. Vidare föreslås i yrkande 3 åtgärder
som främjar allsidiga kontakter och ökar förståelse och tolerans mellan
invandrare och svenskar, exempelvis i form av politiska, sociala och
kulturella arrangemang mellan svenskar och invandrare. Motionärerna
begär att detta ges regeringen till känna. I yrkande 4 begärs slutligen förslag
om en brett upplagd kampanj och idédebatt för att möta invandrarfientliga
yttringar med folkrörelsernas och skolans aktiva medverkan.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den kommission mot rasism
och främlingsfientlighet som tillkallats under år 1987 för att förbättra de
etniska relationerna. I kommissionen ingår representanter för riksdagspartierna.
En expertgrupp har knutits till delegationen. Den leds av diskrimineringsombudsmannen,
och i gruppen ingår representanter för några centrala
myndigheter med särskilt ansvar för invandrarpolitikens genomförande.
Vidare kan nämnas att särskilda medel har föreslagits för budgetåret 1988/89
för information och opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor. För att
stimulera till personliga kontakter mellan invandrare och infödda svenskar
planeras en vänskapsvecka under år 1988. Som tidigare nämnts vidtas även
en hel del åtgärder som tar sikte på invandrarnas utbildningsmöjligheter och
situation på arbetsmarknaden. Medel finns även anslagna som bör medföra
goda möjligheter till stöd för folkrörelser och kommuner för ett fortsatt
opinions- och kontaktarbete. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
motion Sf509 yrkandena 1-4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

SfU 1987/88:21

24

Utskottet behandlar slutligen motion U310 av Hans Göran Franck. I
motionen framhålls betydelsen av forskning om bakgrunden till de konflikter
som driver människor på flykt. Ytterligare medel bör enligt motionären
därför satsas på den grupp av forskare vid Uppsala universitet, som
analyserar väpnade konflikter och konfliktlösningar. Motionären begär ett
tillkännagivande till regeringen härom.

Utskottet konstaterar till en början att det i propositionen anges att
regeringen kommer att verka för att de prioriteringar inom invandrarforskningen
som riksdagen beslutat om under våren 1987, nämligen de etniska
relationernas utveckling, arbetslivsfrågorna för invandrare, andragenerationsfrågorna
samt flyktingpolitiken i hela dess vidd, kommer till konkreta
uttryck i beslut om forskningsfinansiering. Arbetet i delegationen för
invandrarforskning blir därvid av stor vikt. Vidare nämns den forskning om
det svenska flyktingmottagandet som bedrivs i form av ett flerårigt projekt
vid Centrum för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm. Vad
särskilt gäller det forskningsprojekt motionären tar sikte på har, enligt vad
utskottet erfarit, arbetsmarknadsdepartementet beviljat bidrag för projektet
för budgetåret 1986/87 med 220 000 kr. och för budgetåret 1987/88 med
280 000 kr. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion U310 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens invandrarverk

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Sf508 yrkande 1 och 1987/88:Sf517 yrkande 1 till Statens
invandrarverk för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
109 913 000 kr.,

2. beträffande åtgärder för att förkorta handläggningstider

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf518 yrkande 11 och 1987/
88:Sf534 yrkande 12,

3. beträffande utlokalisering av personal för tillståndsprövning
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf541 yrkande 1 och 1987/
88:Sf532 yrkande 2,

4. beträffande tvåmansbeslut i asylärenden

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf518 yrkande 8,

5. beträffande motivering av beslut

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf518 yrkande 9, 1987/
88:Sf534 yrkande 4 och 1987/88:Sf541 yrkande 2 i motsvarande del,

6. beträffande beslut om direktavvisning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Sf534 yrkande 16 och 1987/
88:Sf541 yrkande 2 i motsvarande del,

7. beträffande muntlig handläggning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf532 yrkande 1,

8. beträffande utbildning av personal

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf517 yrkande 2 och 1987/
88:Sf511,

SfU 1987/88:21

25

9. beträffande publicering av praxis

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf534 yrkande 5,

10. beträffande fristående asylnämnder

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf534 yrkande 17,

11. beträffande utnyttjande av organisationers kunskaper
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf517 yrkande 3,

12. beträffande förhör med kvinnlig asylsökande
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf517 yrkande 4,

13. beträffande uppföljning av enskilda ärenden
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf541 yrkande 3,

14. beträffande åtgärder för invandrare

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Sf508 yrkandena 3-7, 1987/88:Sf534 yrkande 10 och
1987/88:Sf539 yrkande 3 i motsvarande del till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
13 073 000 kr.,

15. beträffande översyn av bidragsreglerna för invandrarnas riksorganisationer att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sf520,

16. beträffande invandrarkvinnornas situation

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf518 yrkande 5,

17. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

18. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf534 yrkande 21, 1987/
88:Sf503 yrkande 3 och 1987/88:Sf518 yrkande 1,

19. beträffande överföring och mottagning av flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf534 yrkande 22 till Överföring och mottagning av flyktingar
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
1 211 200 000 kr.,

20. beträffande plan för tillfälliga förläggningsplatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf534 yrkande 14,

21. beträffande förläggningsverksamhet i enskild regi m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf518 yrkande 6,

22. beträffande folkhögskolorna inom flyktingmottagandet
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf516,

23. beträffande åtgärder vid flyktingåtervändande
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf538,

24. beträffande ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf534 yrkande 23 till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 1 835 500 000 kr.,

25. beträffande omfattningen av statens ekonomiska ansvar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf517 yrkande 6 och 1987/
88:Sf518 yrkande 7,

SfU 1987/88:21

26

26. beträffande översyn av det kommunala flyktingmottagandet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf503 yrkande 5,

27. beträffande sammanslagning av bidragen till kommunerna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf518 yrkande 2,

28. beträffande bosättningslån

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf518 yrkande 3 och 1987/
88:Sfl3 yrkande 2,

29. beträffande kommunala mottagningscentra

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf534 yrkande 15, 1987/
88:Sf539 yrkande 3 i motsvarande del och 1987/88:Sf503 yrkande 8,

30. beträffande samverkan mellan kommuner

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf541 yrkandena 6 och 9,

31. beträffande sjukvård för asylsökande m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf503 yrkandena 6 och 7,

32. att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 081 000
kr.,

33. beträffande förtroendeman på arbetsplatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf530,

34. beträffande utvärdering av invandrarpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf527 och 1987/88:Sf539
yrkandena 1 och 2,

35. beträffande riktlinjer för minoritetspolitiken
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf540,

36. beträffande åtgärder för att motverka rasism
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf509,

37. beträffande konfliktforskning

att riksdagen avslår motion 1987/88:U310.

Stockholm den 14 april 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad
(m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margo
Ingvardsson (vpk). Sten Andersson i Malmö (m), Barbro Sandberg (fp),
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Maud Björnemalm (s).

SfU 1987/88:21

27

Reservationer

SfU 1987/88:21

1. Statens invandrarverk (mom. 1)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vid
bedömningen” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Invandrarverkets ständigt otillräckliga resurser, den ökade tillströmningen
av flyktingar och det nya systemet med kommunalt omhändertagande av
flyktingar har gjort att invandrarverket i dag inte kan fylla sina arbetsuppgifter.
Det invandrarpolitiska arbete som verket förut bedrev har nästan
försvunnit till förmån för akuta insatser inom flyktingmottagandet. Särskilt
viktiga områden är invandrarnas situation på arbetsmarknaden, med konstant
hög arbetslöshet, utslagning och diskriminering, frågor som rör andra
generationen invandrare och kvinnornas ställning samt frågor om flyktingars
återvändande till hemlandet. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt
att förutsättningar skapas så att invandrarverket kan fylla sina uppgifter
på ett tillfredsställande sätt. Propositionens förslag till medelsberäkning för
invandrarverket är således helt otillräckligt, och utskottet anser att 17,5 milj.
kr. utöver regeringens förslag bör anvisas till verket.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens invandrarverk
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf508 yrkande 1 och med
anledning av propositionen och motion 1987/88:Sf517 yrkande 1 till
Statens invandrarverk för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 127 413 000 kr.,

2. Tvåmansbeslut i asylärenden (mom. 4)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Mot denna”
och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

För att asylsökande och svenska organisationer som hanterar flyktingfrågor
skall känna förtroende för invandrarverkets handläggning är det enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att rutinerna utformas på ett sätt som
fyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Även om en utredning utförs av
endast en handläggare bör fler än en delta i beslutet vare sig detta innebär
bifall till eller avslag på en ansökan. Kostnadsökningarna för en sådan
ändring torde vara marginella i den totala flyktingbudgeten. En förändring
från enmans- till tvåmansbeslut i asylärenden skulle också för handläggarna
innebära lättnader i en påfrestande arbetssituation. Vad utskottet anfört bör
med bifall till motion Sf518 yrkande 8 ges regeringen till känna.

28

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande tvämansbeslut i asylärenden
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf518 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Fristående asylnämnder (mom. 10)

Barbro Sandberg och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”yrkande 17.” bort ha följande lydelse:

Utskottet ifrågasätter om det är rimligt att en och samma myndighet,
invandrarverket, skall upprätthålla Sveriges gränsskydd genom att besluta
om avvisning och samtidigt stödja och bistå invandrarna vid behov och
bekämpa rasism. Diskrimineringsombudsmannen har fört fram ett förslag
om möjligheten att inrätta från invandrarverket fristående asylnämnder som
skall pröva de asylansökningar som invandrarverket inte ansett sig kunna
bifalla. Ett sådant prövningsförfarande skulle enligt utskottets mening kunna
öka rättssäkerheten och utskottet anser att förslaget bör utredas. Vad
utskottet med bifall till motion Sf534 yrkande 17 anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande fristående asylnämnder

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf534 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Utnyttjande av organisationers kunskaper (mom. 11)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Flera svenska organisationer, t.ex. Amnesty International, Röda korset,
Rädda barnen, samfunden och svenska kyrkan, har under årens lopp byggt
upp kanaler och skaffat sig goda kunskaper om förhållandena i länder där det
råder krig eller hårt förtryck. Utskottet anser att regeringen tillsammans med
organisationerna bör se över under vilka former organisationernas informationskanaler
och länderkunskap skall kunna tas till vara och fortlöpande
utnyttjas i det dagliga arbetet hos polisen, invandrarverket och arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion
Sf517 yrkande 3 bör ge regeringen detta till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande utnyttjande av organisationers kunskaper

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf517 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SfU 1987/88:21

29

5. Åtgärder för invandrare (mom. 14)

Barbro Sandberg och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Barnens situation måste uppmärksammas vid utredningen av ett asylärende
och barnexpertis bör regelmässigt kopplas in redan vid början av
utredningen. Det är därför anmärkningsvärt att PBU i Stockholms län har
behövt vänta mer än ett år på beslut från regeringen om stöd till det
specialteam för flyktingbarn som man vill skapa i samarbete med Stockholms
läns landsting. Ett sådant projekt skulle även kunna utgöra vägledning för
övriga landsting för arbetet med flyktingbarnen. Utskottet anser att utrymme
för kostnader för ett sådant specialteam bör skapas genom att till anslaget D 3
anvisas ytterligare 1,1 milj. kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf534 yrkande 10 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1987/
88:Sf508 yrkandena 3-7 och 1987/88:Sf539 yrkande 3 i motsvarande
del till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1988/89 anvisar ett
reservationsanslag av 14 173 000 kr.,

6. Åtgärder för invandrare (mom. 14)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”yrkandena 3-7.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör den verksamhet som får bidrag från
anslaget Åtgärder för invandrare ha hög prioritet vid medelstilldelningen.
Utskottet föreslår därför att för organisationsstöd anslås ytterligare 5 milj.
kr., varav 3 milj. kr. för den centrala verksamheten vid invandrarorganisationerna
och 2 milj. kr. för kvinnoverksamhet inom organisationerna. Vidare
bör till avgränsade projekt anslås ytterligare 3 milj. kr. Totalt bör anslaget
således ökas med 8 milj. kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf508 yrkandena 3-6 och
med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna
1987/88:Sf508 yrkande 7,1987/88:Sf534 yrkande 10 och 1987/88:Sf539
yrkande 3 i motsvarande del till Åtgärder för invandrare för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 21 073 000 kr.

SfU 1987/88:21

30

7. Flyktingkvoten (mom. 18)

SfU 1987/88:21

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 denna” och
slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste den flyktingkvot som fastställs tillsammans
med FN:s flyktingkommissarie vara flexibel och anpassas efter förhållandena
i länder som för krig eller utövar förtryck. Kriget mellan Iran och Irak är t.ex.
för närvarande ett skäl för en utökning av kvoten. Utskottet anser att
riksdagen därför som sin mening bör ge regeringen till känna att flyktingkvoten
bör ökas.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf518 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sf534 yrkande 21 och 1987/88:Sf503
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Flyktingkvoten (mom. 18)

Barbro Sandberg och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 denna” och
slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Ett generöst mottagande av asylsökande står inte i någon som helst
motsatsställning till att öka antalet kvotflyktingar. Mot bakgrund av det
jämförelsevis låga flyktingtryck Sverige har och vår höga levnadsstandard
anser utskottet att flyktingkvoten på sikt måste ökas. Utskottet föreslår att
flyktingkvoten ökas med 250 personer till 1 500 personer under budgetåret
1988/89.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf534 yrkande 21 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sf503 yrkande 3 och 1987/88:Sf518
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Flyktingkvoten (mom. 18)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 denna” och
slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den sedan drygt tio år oförändrade kvoten för den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör höjas till 3 000

personer i enlighet med vad som föreslagits i motion Sf503. Nödvändiga
medel för ändamålet bör anslås på tilläggsbudget för budgetåret 1988/89.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf503 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sf518 yrkande 1 och 1987/88:Sf534
yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Överföring och mottagning av flyktingar m.m. (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Barbro Sandberg och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”under anslaget.” bort ha följande lydelse:

Till följd av att utskottet ovan förordat en ökning av flyktingkvoten bör
riksdagen under anslaget anvisa 1 212,5 milj. kr.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande överföring och mottagning av flyktingar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf534 yrkande 22 och med
anledning av propositionen till Överföring och mottagning av flyktingar
m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
1 212 500 000 kr.,

11. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m. (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Barbro Sandberg och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet
konstaterar” och slutar med ”yrkande 23.” bort ha följande lydelse:

Till följd av att utskottet ovan förordat en ökning av flyktingkvoten bör
riksdagen under anslaget anvisa 1 840 milj. kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf534 yrkande 23 och med
anledning av propositionen till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 1 840 000 000 kr.,

SfU 1987/88:21

32

12. Omfattningen av statens ekonomiska ansvar (mom. 25)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Eftersom
det” och slutar med ”yrkande 7.” bort ha följande lydelse:

Kommunerna får i dag ersättning från staten för bistånd som lämnas
flykting t.o.m. tredje året efter det år uppehållstillstånd beviljats. Eftersom
många invandrare har svårt att få arbete inom denna tid har kommunerna
därefter ofta fått ta det ekonomiska ansvaret enligt socialtjänstlagen.
Socialbidragskostnaderna har därigenom ökat mycket starkt. Detta förhållande
men även svårigheten att skaffa bostäder åt flyktingarna har medfört
att många kommuner är tveksamma till att ta emot fler flyktingar. Flyktingmottagandet
är ett statligt åtagande och enligt utskottets mening kan det
ifrågasättas om inte staten bör ta det ekonomiska ansvaret för flyktingarna
under längre tid än som nu sker. Utskottet anser därför att riksdagen hos
regeringen bör begära en utredning om kommunernas möjligheter att få
statlig ersättning för ekonomisk hjälp till flyktingar under längre tid än nu
gäller.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande omfattningen av statens ekonomiska ansvar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf518 yrkande 7 och med
anledning av motion 1987/88:Sf517 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Översyn av det kommunala flyktingmottagandet (mom.
26)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagens beslut år 1984 om riktlinjerna för invandrarpolitiken
skulle vid utplacering av flyktingar i olika kommuner beaktas bl.a. bostadssituationen,
arbetsmarknaden och den kommunala servicen. På grund av det
stora antalet flyktingar som väntar i flyktingförläggningar har invandrarverket
tvingats placera flyktingar i kommuner som inte uppfyller rimliga krav i
dessa hänseenden. Detta har medfört att sekundäromflyttningen från små
kommuner har blivit mycket stor. Enligt utskottets mening talar mycket för
att man bör koncentrera flyktingmottagandet till ett mindre antal kommuner
som uppfyller kraven och som framför allt har en bra arbetsmarknadssituation.
Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motion Sf503
yrkande 5 hos regeringen bör begära en översyn av det nuvarande kommunala
flyktingmottagandet.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande översyn av det kommunala flyktingmottagandet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf503 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SfU 1987/88:21

33

14. Sammanslagning av bidragen till kommunerna (mom. 27)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åtgärder snarast bör vidtas i syfte att ge kommunerna
större frihet att utnyttja de resurser som satsas på flyktingmottagningen.
Kommunerna skulle t.ex. kunna ordna kommunala mottagningscentra och
erbjuda utbildning varvad med beredskapsarbete eller liknande mot någon
form av ”flyktinglön”. Genom ett friare resursutnyttjande skulle bl.a.
flyktingars inträde på arbetsmarknaden kunna underlättas. Utskottet anser
att riksdagen med bifall till motion Sf518 yrkande 2 bör ge regeringen detta
till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande sammanslagning av bidragen lill kommunerna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf518 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bosättningslån (mom. 28)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m). Rune
Backlund (c) och Sten Andersson i Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

Med tanke på de ökade kostnaderna för flyktingmottagningen, och inte
minst med tanke på flyktingens självkänsla, anser utskottet att flyktingarna i
stället för bidrag till kostnaderna för sin bosättning i Sverige skall få
bosättningslån. Härigenom skulle även allmänhetens förståelse för flyktingpolitiken
öka. Särbehandling av flyktingar kan nämligen lätt underblåsa
främlingsfientlighet och rasism. Vad utskottet sålunda anfört i fråga om
bosättningslån till flyktingar bör med bifall till motionerna Sf518 yrkande 3
och Sfl3 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

28. beträffande bosättningslån

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf518 yrkande 3 och
1987/88:Sfl3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Kommunala mottagningscentra (mom. 29)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Med hänsyn”
och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är självklart att flyktingar skall ha samma

SfU 1987/88:21

34

rättigheter till fullvärdig bostad som andra. För att lösa akuta bostadssituationer
bör emellertid vissa avvikelser från bostadsstandarden kunna göras på
samma sätt som gäller för olika typer av kollektiva boendeformer. Vissa
minimikrav liknande dem som gäller för bostadslån till ombyggnad av
ålderdomshem bör dock gälla. Utskottet anser att riksdagen bör begära att
regeringen snarast lägger fram förslag om statliga bostadslån för s.k.
genomgångsbostäder.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande kommunala mottagningscentra
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sf503 yrkande 8 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sf534 yrkande 15 och 1987/88:Sf539
yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Sjukvård för asylsökande m.m. (mom. 31)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Den akutsjukvård som i dag ges en asylsökande är enligt utskottets
uppfattning helt otillräcklig. Omfattningen av akutsjukvården är också oftast
helt beroende av resp. läkares välvilliga tolkning av vad som är att hänföra till
akutsjukvård. Utskottet anser därför att asylsökande bör ha samma rätt till
sjukvård som de som är bosatta i landet. Utskottet anser vidare att särskilda
medel bör tilldelas landstingen för vård och behandling av asylsökandes och
flyktingars psykiska och psykosomatiska sjukdomar. Det anförda bör med
bifall till motion Sf503 yrkandena 6 och 7 ges regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

31. beträffande sjukvård för asylsökande m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf503 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Utvärdering av invandrarpolitiken (mom. 34)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”och 2.” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har ett ansvar för att de uppsatta målen för invandrarpolitiken
om jämlikhet, valfrihet och samverkan uppfylls i samhället. Enligt utskottets
mening ger redan en ytlig granskning av olika samhällsområden såsom
arbetsmarknad, skola, åldringsvård och massmedia vid handen att de
uppsatta målen inte uppfylls. Utskottet anser därför att riksdagen hos
regeringen bör begära en utvärdering av hur de övergripande målen har
uppfyllts inom olika samhällssektorer. Utvärderingen bör därefter ligga till

SfU 1987/88:21

35

f

grund för ett åtgärdsprogram som kan genomföras under första hälften av
1990-talet.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

34. beträffande utvärdering av invandrarpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf527 och med avslag på
motion 1987/88:Sf539 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Åtgärder för att motverka rasism (mom. 36)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den invandrarfientlighet och de rasistiska tendenser
som gör sig gällande i dag utgör ett allvarligt hot mot invandrarna och framför
allt mot de värderingar som ligger till grund för den svenska invandrarpolitiken.
Det krävs därför åtgärder som syftar till att förbättra invandrarnas
sociala situation, främja invandrarnas sociala rörlighet och bryta de yrkesoch
utbildningsspärrar, som bidrar till att hålla invandrarna kvar inom
samhällets lägsta skikt. Det krävs även åtgärder som syftar till att öka
informationen till det svenska folket om invandringens historiska orsaker,
klassmässiga aspekter och inte minst samhällsekonomiska effekter. Det
krävs vidare åtgärder som främjar allsidiga kontakter och ökar förståelse och
tolerans mellan invandrare och svenskar exempelvis i form av politiska,
sociala och kulturella samarrangemang i likhet med de politiska partiernas
gemensamma manifestation mot rasismen sommaren 1987. Det är slutligen
nödvändigt att bemöta invandrarfientliga yttringar genom en brett upplagd
kampanj och idédebatt med folkrörelsernas och skolans aktiva medverkan.
Regeringen bör lägga fram förslag och vidta åtgärder i enlighet med det
anförda.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

36. beträffande åtgärder för att motverka rasism
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf509 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1.Invandrarkvinnornas situation (mom. 16)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Sten Andersson i Malmö (m),
Barbro Sandberg (fp) och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) anför:

Utskottet har redovisat en rad åtgärder, som vidtagits för att förbättra och
underlätta invandrarkvinnornas situation. Vi har därför inte funnit anledning
att reservera oss i ärendet men vill betona att invandrarkvinnornas situation
fortlöpande bör följas.

SfU 1987/88:21

36

Vi vill särskilt understryka vikten av att familjepolitiken utformas så att
den ger valfrihet mellan olika barnomsorgsformer och att andra familje- och
kulturmönster därigenom respekteras.

Vidare vill vi understryka nödvändigheten av invandrarkunskap inom
vårdutbildningarna för att uppnå en så god förståelse för invandrarna som
möjligt. Största möjliga hänsyn bör tas till invandrarkvinnornas känsliga
situation inom vården.

2. Omfattningen av statens ekonomiska ansvar (mom. 25)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

Som utskottet anfört har staten det ekonomiska ansvaret för flyktingmottagandet.
Vi har inte funnit anledning att reservera oss i ärendet men vill
understryka betydelsen av att detta ansvar tas fullt ut. Om kommunerna inte
får täckning för sina kostnader kan det nämligen leda till att kommunerna blir
mindre benägna att erbjuda platser för flyktingar. Särskilt för kommuner
som inte tidigare tagit emot flyktingar kan det uppstå kringkostnader som
inte täcks av den statliga ersättningen. Det kan även vara betungande för en
kommun att den statliga ersättningen betalas ut årligen i efterskott.

SfU 1987/88:21

37

Innehållsförteckning SfU 1987/88:21

Propositionen 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88 1

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1987/88 och överlämnad
från utrikesutskottet 5

Motion väckt med anledning av proposition 1987/88:80 5

Utskottet 5

Inledning 5

D 1. Statens invandrarverk 7

D 3. Åtgärder för invandrare 12

D 4. Översättningsservice 14

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar 15

D 6. Ersättning till kommunerna föråtgärderförflyktingarm.m. 18

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 22

Övriga frågor 23

Hemställan 25

Reservationer

1. Statens invandrarverk (vpk) 28

2. Tvåmansbeslut i asylärenden (m) 28

3. Fristående asylnämnder (fp) 29

4. Utnyttjande av organisationers kunskaper (c) 29

5. Åtgärder för invandrare (fp) 30

6. Åtgärder för invandrare (vpk) 30

7. Flyktingkvoten (m) 31

8. Flyktingkvoten (fp) 31

9. Flyktingkvoten (vpk) 31

10. Överföring och mottagning av flyktingar m.m. (fp) 32

11. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. (fp) 32

12. Omfattningen av statens ekonomiska ansvar (m) 33

13. Översyn av det kommunala flyktingmottagandet (vpk) 33

14. Sammanslagning av bidragen till kommunerna (m) 34

15. Bosättningslån (m, c) 34

16. Kommunala mottagningscentra (vpk) 34

17. Sjukvårdförasylsökandem.m. (vpk) 35

18. Utvärdering av invandrarpolitiken (c) 35

19. Åtgärder för att motverka rasism (vpk) 36

Särskilda yttranden

1. Invandrarkvinnornas situation (m, fp) 36

2. Omfattningen av statens ekonomiska ansvar (c) 37

38