Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1987/88:20

om studiestöd m.m.

SfU 1987/88:20

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposifion 1987/88:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet) under litt. E Studiestöd m.m. upptagna anslagen E 1 - E 3 och E 5 - E 8, jämte motioner.

ÅTTONDE HUVUDTITELN Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:100, bil. 10 under htt. E Studiestöd m.m. föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna att 37 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett ramanslag av 91 394 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 16 705 000 kr.,

(E 3) fill Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa eU förslagsanslag av 2 024 745 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna de riktlinjer till länsfördelning av medel fill vuxenstu­diestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som förordats i propositionen,

(E 5) godkänna vad som i propositionen förordats om förlängd försöks­verksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisafioner,

(E 5) godkänna att 1 109 500 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reserva-fionsansiag av 1 109 500 mO kr.,

(E 6) godkänna att 38 100 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget.

1 Riksdagen 1987/88. Il saml. Nr20

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar fiir budgetåret 1988/89    ', SfU 1987/88:20 . anvisa ett förslagsanslag av 138 970 000 kr.

(El) till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med stathg ■ kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.,

(E 8) medge att anslagsposten till produkfion av studielitteratur för       .
synskadade  högskolestuderande  m.fl.  får återgå till  att bli förslagsvis
betecknad, '■"    ■■'■'-                                                              .    -,

(E 8) medge att högskolestuderande som är s.k. dyslektiker skall kunna få studielitteratur i form av talböcker bekostade ur förevarande anslag,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 3 100 000 kr. för budgetåret 1989/90 som
förordats i propositionen,    '   '   '                  ....

(E 8) till Bidrag till vissa Siudiésocialä ii>idamå/för'budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 97 578 000 kr.

Det i propositionen framlagda lagförslaget finns intåget/som bilaga'till   ' ' betänkandet.

Motionerna

1987/88:Sf401 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade och likformiga regler för gymnasieelevernas resor.

1987/88:Sf402 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringeri till känna vad i motionen anförts om utredning av formerna för samhällsstöd i vissa fall.

1987/88:Sf403 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterings­grunderna för fördelning av stiidiestöd.

1987/88:Sf405 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen' anförts om vuxenutbild-ningsavgiften

1987/88:Sf406 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförts om villkoren för
korttidsstudiestöd.                            ,      .

1987/88:Sf407 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att timersättning bör utgå även för restid.'

1987/88:Sf408 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar höja vuxenutbildningsavgiften med + 0,1 %,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om ökat antal vuxenstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion Ub266.      ,

1987/88:Sf409 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att studiehjälp i ökad omfattning skall kunna utgå vid studier utomlands enligt vad som i motionen anförts.

 

2. att riksdagen hos regeringen begär översyn av vuxenstudiestödet i     SfU 1987/88:20 enlighet med vad som i motionen anförts. Mofiveringen återfinns i motion Ub806.

1987/88:Sf4l0 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag fill användning av de i mofionen föreslagna besparingarna på vuxenutbildningsavgiftsmedel om 148 246 000 kr. i syfte att bl.a. förbättra studiemedelssystemet. Motiveringen återfinns i motion Ub271.

1987/88:Sf4l2 av Ing-Marie Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragstiden för inackorderingsbidrag.

1987/88:Sf4l3 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning för att pröva en jämnare fördelning av bidragsbeloppet inom det särskilda vuxenstudiestö­det,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadstäckning vid internatbidragets olika ansökningsformer,

3.  att riksdagen beslutar att avbryta försöksverksamheten med möjlighet för pensionärsorganisation att kollekfivt ansöka om internatbidrag,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om kvinnors möjlighet till SVUX,

5.  att riksdagen hos regeringen begär en ändring i lagen om allmän
försäkring (AFL) 3 kap. 5 § enligt vad som i motionen anförts.

1987/88:Sf4l4 av Jan Hyttring (c) vari yrkas

1.      att riksdagen beslutar anslå 8 800 000 kr. i statsbidrag fill studerandehäl­
sovården för budgetåret 1988/89,

2.      att riksdagen beslutar anslå 300 000 kr. som ett särskilt engångsanslag för .
metodutveckling   av   förebyggande   verksamhet   inom   studerandehålso-
vården.

1987/88:Sf4l9 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenstudiestödet till grundskolestuderande,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med samordnad SYO-funktion,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av regler till sårskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

1987/88:Sf420 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska stödåtgärder för vissa studerande vid folkhögskola.

1987/88:Sf421 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att studiebidrag för studier utomlands skall utgå i enlighet med CSN;s förslag,

2.  att riksdagen beslutar att tillföra anslaget E 3.'Studiehjålp för ändamålet utlandsstudier 15 000 000 kr.,

1* Riksdagen 1987/88. II saml. Nr 20

3.      att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under anslagefE     SfU 1987/88:20
5. Vuxenstudiestöd, Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Plane­
ring av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer

avskaffas,

4.   att riksdagen under anslaget E 5. till särskilt vuxenstudiestöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr.,

5.   att riksdagen under anslaget E 5. till kortfidsstudiestöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 152 000 000 kr.,

6.   att riksdagen godkänner att 917 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m.,

7.   att riksdagen till E 5. Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 917 000 000 kr.,

8.   att riksdagen godkänner att 35 700 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

9.   att riksdagen till E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 136 570 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion Ub816.

1987/88:Sf422 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd. Motiveringen återfinns i motion Ub401.

Utskottet

E1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24 vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 37 100 000 kr. I propositionen begärs godkän­nande av att ett motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget E 1 anvisas ett ramanslag av 91 394 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu behandlad del.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter och avgifter till krono­fogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

 

I proposifionen föreslås att till anslaget E 2 för budgetåret 1988/89 skall     SfU 1987/88:20 anvisas ett förslagsanslag av 16 705 000 kr. Utskottet biträder förslaget.

E 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för studiehjälp.

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Studiebi­draget är samordnat med det allmänna barnbidraget och utgår för närvaran­de med 485 kr. per månad. Inackorderingsfillägg utgår med 770-1 550 kr. per , månad utan ekonomisk prövning, medan extra fillägg förutsätter en sådan prövning och utgår med 220-660 kr. per månad. Inom studiehjålpssystemet finns även möjlighet att få återbetalningsplikfiga studiemedel.

Det nämnda inackorderingstillägget utgår till elever som måste bo inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp vars storlek är beroende på avståndet till hemorten. Enligt 3 kap. 5 § • studiestödslagen utgår inackorderingstillägg för sådan del av,läsår under vilken den studerande bedriver studier. Därvid beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30,dagar för deltidsstuderande.

I propositionen framhålls att familjer med barn som går i skola på annan , ort har stora utgifter för hyra, hemresor, fördyrade matkostnader och andra ökade levnadsomkostnader. Inackorderingstilläggen, som täcker en del av dessa merutgifter, har ökats i betydande utsträckning de senaste budgetåren. Även för nästa budgetår föreslås en höjning av inackorderingstilläggen för att kompensera en prisökning om 6 %. Höjningen innebår att inackorde­ringstillägget från den 1 juli kommer att utgå med lägst 810 och högst 1 630 kr. per månad.

I motion Sf412 påpekar Ing-Marie Hansson att inackorderingstillägg utgår för fiden den 1 september - den 31 maj medan den studerande oftast är tvungen att hyra bostad på studieorten från augusti månad t.o.m. juni månad. Hon föreslår att en översyn görs som belyser kostnaderna för utgivande av inackorderingstillägg även för dessa månader.

Utskottet har erfarit att en utvärdering av effekterna av inackorderingstill-lägget redan pågår inom CSN. Med hänsyn härtill bör motion Sf412 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker proposifionens förslag om höjning av inackorderingsfillägget.

För gymnasieelevernas dagliga resor utgår statsbidrag till lånstrafikföreta-gen som skall ansvara för elevernas dagliga resor fill och från skolan. Lånstrafikföretaget avgör om en elevs resor skall göras med kollekfivtrafik.    . eller, om möjlighet att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som        .    ,    . åsamkas kostnader för sina resor till skolan skall ersättas för detta av trafikföretaget.

Lennart Brunander begär i motion Sf401 ändrade regler för gymnasieele­vernas resor. Större hänsyn skall tas till elevens behov av kort resväg. Motionären anser att de elever som har så lång restid att de kan få inackorderingsfillägg i stället skall kunna få resebidrag för resa med egen bil med belopp upp till inackorderingstilläggets belopp. Bedömningen av rätten

 

till reseersättning måste bli lika över hela landet. Man bör därför ifrågasätta     SfU 1987/88:20 om det är den som är ansvarig för trafiken som skall besluta om att resebidrag skall utgå.

I propositionen anförs att nuvarande system för reseersättningar till gymnasieeleverna har varit föremål för kritik på vissa punkter såväl från länstrafikföretagens som från elevernas sida. Med anledning härav har CSN haft i uppdrag att pröva om det finns andra sätt än det nuvarande att fillförsäkra gymnasieeleverna ersättning för deras resekostnader. Enligt departementschefen pågår för närvarande förhandlingar mellan CSN och Svenska kommunförbundet, Landsfingsförbundet samt Svenska lokaltrafik­föreningen, som syftar till en försöksverksamhet under tre år fr.o.m. den 1 januari 1989 i fråga om principerna och villkoren för statsbidraget till gymnasieelevernas dagliga resor. I propositionen framhålls att det inom försöksverksamheten bör finnas en skyldighet för länstrafikföretagen att utbetala kontantersättning fill de elever som skulle få en orimligt lång daglig resfid om de utnyttjade kollektivtrafiken;

Utskottet anser att det finns skäl att avvakta ovannämnda försöksverksam­het, och motion Sf401 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Studiehjälp för studier i ett land utanför Norden kan endast beviljas svensk medborgare om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. För studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk gymna­sieskola beviljas i enlighet härmed inte studiehjälp. Om den studerandes föräldrar är bosatta utomlands beviljas dock studiehjälp för gymnasiala studier i det land där föräldrarna bor.

CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslagit att studiebidrag skall kunna utgå för ett års studier på gymnasial nivå utomlands även om motsvarande utbildning finns i Sverige. Detta skall fill en början gälla alla elever som studerar utomlands via de organisationer som arrange­rar utbyte med utländska skolor och som med konsumentverket underteck­nat "överenskommelse om Internationella ungdomsutbyten". Enligt CSN bör även studerande som reser utomlands för studier på annat sätt kunna beviljas studiebidrag om den studerande kan visa att utbildningen har godtagbar kvalitet. CSN har beräknat att förslaget innebär en ökad utgift om 15 milj. kr.

Departementschefen har, främst av statsfinansiella skäl, avvisat CSN:s förslag i denna fråga.

Frågan om studiehjälp vid studier utomlands tas upp i två motioner. I motion Sf409 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. yrkas att studiehjälp skall kunna utgå i ökad omfattning vid studier utomlands. I första hand bör studiebidrag kunna utgå för studier utomlands under ett år. Vidare begärs i motion Sf421 av Birgitta Rydle m.fl. att studiebidrag skall kunna utgå i enlighet med CSN:s nämnda förslag (yrkande 1) och att medel härför anslås med 15 milj. kr. (yrkande 2).

Utskottet år i och för sig posifivt fill att studiehjälp kan utgå under något års gymnasiestudier utomlands. I likhet med departementschefen anser utskottet dock att en utökning av möjligheterna att erhålla studiebidrag för studier utomlands för närvarande inte kan genomföras av statsfinansiella

 

skäl. Mofionerna Sf409 yrkande 1 och Sf421 yrkandena. 1 och 2 avstyrks     SfU 1987/88:20
således.                  ,                          ■

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget Studiehjälp m.m. för budgetåret .1988/89.

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bestrids, förutom utgifter för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag, även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och informafion om vuxenstu­diestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften, som för närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman. Avgiften erläggs i form av arbetsgivaravgift men däremot inte som egenavgift. Genom vuxenutbild­ningsavgiften finansieras - förutom vuxenstudiestöd och administrafionen härav- i sin helhet anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet samt till viss del anslagen C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

I propositionen anför departementschefen att han finner det ytterst angeläget att öka resurserna till framför allt de långa vuxenstudiestöden (SVUX). I detta syfte föreslås att överföringen till anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m., som i dag uppgår till 89 milj. kr., minskas till 70 milj. kr. för nästa budgetår och att de medel som därvid frigörs används till förstärkning av det särskilda vuxenstudiestödet. Med hänsyn härtill beräknas fillgängligt utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 till 1 109,5 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kari utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Det särskilda vuxenstudiestödet utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsde­len utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla stödtagare, nämligen 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 är dock stödet diffe­rentierat och utgår med olika belopp till medlemmar i arbetslöshetskassa och övriga. Medlem i arbetslöshetskassa, som är berättigad fill dagpenning eller är utförsäkrad, erhåller liksom tidigare ett skattepliktigt bidrag motsvarande. 65 % av utbildningsbidraget. Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn erhåller dessutom barnfillägg med 0,09 % av basbeloppet per barn och dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebi­drag med 32,5 % av utbildningsbidraget. Barnfillägg utgår inte till denna grupp. Utöver bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av återbetalningsplikfiga stiidiemedel. Lånedelen utgör i princip skillnaden mellan utbildningsbidraget och vuxenstudiebidraget.

För kortare utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar
vid komvux eller folkhögskola kan korttidsstudiestöd och internatbidrag
utgå.                                  -

.   Departementschefen beräknar att 781,5 milj. kr. av avgiftsmedlen kan

1** Riksdagen 1987/88.11 saml. Nr20

 

avsättas till det särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal SfU 1987/88:20 studerande skall få tillgång till stödet. Kostnaderna för korttidsstudiestöd beräknas i proposifionen till 212 milj. kr., vilket beräknas ge utrymme för att ett oförändrat antal personer skall komma i åtnjutande av stödet. Kostnader­na för bidrag fill uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas till 40 milj. kr. och kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer fill 15 milj. kr., vilket innebär en höjning av beloppen med 5 resp. 2 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. I propositionen anför departementschefen att han har för avsikt att lägga fram en proposition om ett förbättrat studiemedelssystem. Förslagen i denna proposifion kan direkt eller indirekt komma att påverka vuxenstu­diestöden . Departementschefen avser därför att senare föreslå regeringen en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem.

Besparingar inom vuxenstudiestödet berörs i två motioner. Således förelår Birgitta Rydle m.fl. i mofion Sf421yrkandena 3-7 att fill anslaget Vuxenstu­diestöd m.m. i besparingssyfte skall anvisas ett belopp som är 192,5 milj. kr. lägre än det som föreslagits i propositionen eller 917 milj. kr. Besparingen bör enligt mofionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag fill studieförbunden m.m. under utbildningsdepartementets huvudfitel. Medelsanvisningen till detta anslag behandlas av utbildningsutskottet. De i motionen föreslagna medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade med 700 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd, 61 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och 152 milj. kr. för korttidsstudiestöd. Medel för kostnader för uppsökande verksamhet, planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer bör enligt mofionärerna inte längre anvisas eftersom sådan verksamhet nu pågått under en relativt sett lång tid. Även i motion Sf410 av Ylva Annerstedt m.fl. anförs att vissa besparingar bör göras inom vuxenstudiestödet, och motionärerna begär förslag till användning av de vuxenutbildningsavgiftsmedel om 148 246 000 kr. som därigenom kan frigöras.

Ökade resurser för vuxenstudiestödet föreslås, å andra sidan, i två motioner. I motion Sf405 påtalar Berit Oscarsson m.fl., såvitt nu är i fråga, att behovet av vuxenstudiestöd är så stort att vuxenutbildningsmedlen i sin helhet bör användas för vuxenstudiestöden och dess administration. Motio­närerna önskar ett tillkännagivande härom. Lars Werner m.fl. framhåller i motion Sf408 att det är nödvändigt att öka de ekonomiska resurserna för att förbättra möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett fördelnings-politiskt instrument. Motionärerna begär därför att vuxenutbildningsavgif­ten skall höjas från 0,27 % till 0,37 % av avgiftsunderlaget (yrkande 1). De härigenom ökade intäkterna bör användas för att kunna öka antalet vuxenstudiestöd (yrkande 2).

Syftet med vuxenstudiestödet, och därmed även vuxenutbildningsavgif­ten, är att öka möjligheterna för kortutbildade vuxna att studera och då främst för dem som är förvärvsarbetande. På grund av det statsfinansiella läget har efter hand betydande belopp i besparingssyfte förts över från vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål. I den förevarande propo­sitionen föreslås dock, såsom ovan redovisats, en kraffigt minskad överföring av medel till sådant ändamål, vilket utskottet med tillfredsställelse noterar.

 

Mot denna bakgrund motsätter sig utskottet en sådan urholkning av     SfU 1987/88:20 vuxenstudiestödet, som förslagen i motion Sf421 och mofion Sf410 innebär.

Utskottet anser att det i och för sig är önskvärt att vuxenutbildningsmed­len, som avsikten ursprungligen var, används enbart för vuxenstudiestöden och dess administration. På grund av det statsfinansiella läget kan utskottet dock inte tillstyrka att överföringen fill folkbildningsändamål helt upphör. Med hänsyn till samhällsekonomin kan utskottet inte heller tillstyrka ett ökat avgiftsuttag för att förbättra vuxenutbildningen och de vuxenstuderandes ekonomiska villkor.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag fill medelsanvis­ning under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till motioner­na Sf421 yrkandena 3-7, Sf410, Sf408 yrkandena 1 och 2 samt Sf405 i nu behandlad del.

I motion Sf405 begär Berit Oscarsson m.fl., såvitt nu är i fråga, ett fillkännagivande om att även egenföretagare borde vara skyldiga att betala vuxenutbildningsavgift. Motionärerna påpekar att, trots att egenföretagare inte betalar någon avgift, får organisationer såsom LRF, småföretagens riksorganisation m.fl. medel från anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för uppsö­kande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer.

Frågan om egenföretagare skall erlägga vuxenutbildningsavgift har tidiga­re behandlats av utskottet. I betänkandet SfU 1985/86:14 anförde utskottet att vissa organisafioner för egenföretagare visserligen kunde få del av bl.a. medel för uppsökande verksamhet men att egenföretagarna inte kunde söka vissa stöd. För att vuxenutbildningsavgift skulle kunna tas ut av egenföreta-. gare krävdes därför enligt utskottets mening en översyn av det totala utnyttjandet av avgiftsmedlen.

Utskottet, som konstaterar att egenföretagare fortfarande inte är berätti­gade till vissa stöd, vidhåller sin inställning att frågan om egenföretagares avgiftsskyldighet måste ses mot bakgrund av deras möjlighet fill utnyttjande av avgiftsmedlen. Utskottet avstyrker därför bifall till mofion Sf405 i denna del.

Såsom ovan nämnts differentierades det särskilda vuxenstudiestödet fr.o.m. budgetåret 1984/85 i syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande, i första hand familjeförsörjare, som avstår från inkomst för att börja studera.

I motion Sf413 tar Barbro Sandberg m.fl. upp två frågor som berör differentieringen av det särskilda vuxenstudiebidraget. I motionen anges att en förändring av beräkningsgrunderna för bidraget, t.ex. genom att ett enhetligt belopp utges till alla bidragstagare, skulle medföra att bidrag skulle kunna utgå till betydligt fler sökande än vad som är möjligt med nuvarande system. I yrkande 1 begär motionärerna därför en utredning om en jämnare fördelning av bidragsbeloppet. Motionärerna anför vidare att differen­tieringen innebär att de kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte kan få det högre beloppet. En utvärdering bör ske av hur särskilt kvinnorna drabbats av differentieringen. Mofionärerna begär i yrkande 4 ett tillkänna­givande härom.

Motionsyrkanden om differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet har tidigare behandlats av utskottet (se senast SfU 1986/87:11). Utskottet har

 

därvid framhållit att antalet förvärvsarbetande som sökt och fått vuxenstu-    . SfU 1987/88;20 diestöd hade ökat markant efter det att stödet differentierats. Ett slopande av differentieringen  skulle  enligt utskottets mening medföra antingen ett kraftigt minskat antal stöd eller en betydande kostnadsökning. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till något av dessa alternativ.

Utskottet, som vill understryka betydelsen av att kortutbildade förvärvsar­betande bereds möjlighet att studera, anser med hänsyn till den aviserade översynen av vuxenstudiestödet att motion.Sf413 yrkandena 1 och 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Erkki Tammenoksa m.fl. framhåller i motion Sf419 yrkande 1 att stödet till grundskolestuderande vuxna bör bestå enbart av bidrag. Motionärerna anser att ingen skall behöva skuldsätta sig för att skaffa sig kunskaper på en utbildningsnivå som är obligatorisk för alla ungdomar. Utrymme för en sådan förändring kan åstadkommas genom att det särskilda vuxenstudiestö­det för studier på gymnasial nivå differentieras. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Sårskilt vuxenstudiestöd utgår i första hand till studerande på grundskole­nivå. Målsättningen är att den som studerar på denna nivå inte skall behöva skuldsätta sig genom att uppbära studiemedel, utan i stället få särskilt vuxenstudiestöd. Med hänsyn härtill och till den planerade översynen av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem anser, utskottet att inte heller motion Sf419 yrkande 1 bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Korttidsstudiestödet är som nämnts avsett för kortare utbildningar. Det ersatte fr.o.m. den 1 juli 1987 de tidigare stödformerna timstudiestöd och dagstudiestöd. Kprttidsstudiestödet utgår med 44 kr. för varje arbetstimme som den studerande förlorar arbetsinkomst. Stödet kan beviljas för en utbildning som pågår under högst 14 dagar i följd. Korttidsstudiestöd kan dock för sådan utbildning utgå för högst 8 timmar per dag under högst 10 dagar. Korttidsstudiestöd kan även beviljas för en utbildning som pågår under mer än 14 kalenderdagar i följd om utbildningen inte är av heltidsom­fattning. Stödet utgår i sådant fall för högst 8 timmar per vecka. I propositionen föreslås inga regelförändringar för korttidsstudiestödet men ersättningen föreslås höjd till 46 kr. per timme.

I motion Sf406 begär Berit Oscarsson m.fl. ett tillkännagivande om att.
korttidsstudiestödet, som i dag således utgår för högst 8 timmar per dag vid
helfidsstudier och 8 timmar per vecka vid deltidsstudier, skall kunna utgå för
samtliga timmar med inkomstbortfall. Motionärerna pekar på att vissa
yrkeskategorier med oregelbunden arbetstid ofta har längre arbetsdagar än 8        ,

fimmar.

Reglerna om korUidsstudiestöd infördes såsom ovan nämnts den 1 juli 1987. Utskottet anser att det ännu är för tidigt att bedöma effekterna av villkoren för korttidsstudiestödet. Utskoftet vill vidare framhålla att en utökning av antalet timmar som berättigar till stöd skulle kunna medföra att stödet blir tillgängligt för färre antal studerande. Med det anförda avstyrker utskottet bifall fill mofion Sf406. Utskottet fillstyrker regeringens förslag om höjd ersättning för korttidsstudiestödet.

Till korttidsstudiestödet kan även utgå internatbidrag. Det utgår efter behovsprövning till den som måste bo inackorderad vid folkhögskola och

10

 

avser ersättning för resa, kost och logi. Bidraget utgår för närvarande med     SfU 1987/88:20

220 kr. per dygn men beloppet föreslås i propositionen höjt till 235 kr. per

dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person som kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare. Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och handikapporganisationer fått möjlighet att under en tvåårig försöksperiod göra kollekfiv ansökan om korttidsstii-diestödens internatbidrag. I propositionen föreslås att försöksperioden förlängs till utgången av år 1989. Departementschefen räknar med att en första utvärdering av verksamheten skall kunna ske under våren 1988 och att han skall kunna återkomma till riksdagen i frågan i samband med 1989 års budgetproposition.

I motion Sf413 (yrkande 3) av Barbro Sandberg m.fl. begärs att försöks­verksamheten med kollektiv ansökan om internatbidrag från pensionärsor­ganisationerna avbryts. Som skäl härför anges att de begränsade resurserna för vuxenstudiestödet bör användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder.

Pär Granstedt m.fl. begär i motion Sf422 ett tillkännagivande om att kollekfiv ansökan om korttidsstudiestöd borde kunna göras även av organi­safioner liknande LRF och småföretagens riksorganisation. Ett sådant ansökningsförfarande skulle nämligen underlätta för många som saknar studietradition och erfarenhet av studiestöd att delta i t.ex. internatkurser vid folkhögskola.

Frågan om rätten för pensionärsorganisation att göra kollektiv ansökan om internatbidrag har behandlats av utskottet såväl inför riksdagens godkännande av försöksverksamheten 1985/86 som under föregående riks­möte (SfU 1985/86:14 resp. 1986/87:11). Utskottet har därvid ftamhållit att utskottet inte ville motsätta sig att även pensionärsorganisationerna fick möjlighet till kollektiv ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig försöksverksamhet. Utskottet erinradeockså om att någon övre åldersgräns för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns och att det bland ålders- och förfidspensionärer fanns ett stort antal kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå fill dem som är i aktiv ålder.

Med hänvisning fill vad utskottet tidigare anfört och då försöksverksamhe­ten skall utvärderas med början under våren 1988 föreslår utskottet att riksdagen godkänner den föreslagna förlängningen av försöksverksamheten, och motion Sf413 yrkande 3 avstyrks följaktligen;

Beträffande frågan om kollektiv ansökan av företagarorganisafioner vill utskottet erinra om att egenföretagare har rått att ansöka om internatbidrag men däremot inte om korttidsstudiestöd; Utskottet anser sig för närvarande inte kunna fillstyrka en utvidgning av möjligheterna till kollektiv ansökan av internatbidrag utan anser att resultatet av den ovän nämnda försöksverksam­heten för handikapp-och pensionärsorganisafioner bör avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen bifall fill motion Sf422.

Som ovan nämnts utgår internatbidrag för närvarande med 220 kr. per dygn. Vid ansökan om bidraget från enskild studerande gäller att om den genomsnittliga kostnaden uppgår till minst  110 kr.  per dag utgår ett

11

 

internatbidrag om 220 kr. för varje sådan dag. Om internatbidrag inte kan     SfU 1987/88:20

utgå enligt nämnda beräkning kan bidrag ändå utgå för så många dagar som

motsvarar de totala kostnaderna dividerat med 220 och avrundat nedåt till

helt tal. Om ansökan sker av en facklig organisafion utgår däremot alltid

ersättning för de faktiska kostnaderna, dock högst i genomsnitt 220 kr. per

dygn.

I mofion Sf413 yrkande 2 hemställer Barbro Sandberg m.fl. om ett tillkännagivande angående kostnadstäckning vid internatbidragets olika ansökningsformer. Mofionärerna anser att endast de faktiska kostnaderna upp till storleken av internatbidraget skall täckas oavsett om ansökan görs kollektivt eller enskilt.

Av de ovan redovisade bestämmelserna följer att ersättning för kostnader­na vid internat kan variera något beroende på om ansökan görs kollektivt eller av en enskild. Med hänsyn till att kostnaderna vid internatvistelse i regel får antas överstiga internatbidragets nivå lär dock variationerna inte ha någon större praktisk betydelse. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf413 yrkande 2.

I maj 1985 fick CSN i uppdrag att se över den länsvisa fördelningen av medel för vuxenstudiestöd. CSN har i sin anslagsframställning aktualiserat vissa förslag. I enlighet med CSN:s förslag förordas i propositionen följande riktlinjer för fördelningen av medel för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet mellan länen. Medlen för särskilt vuxenstudiestöd fördelas med hänsyn enbart fill utbildningsstrukturen, medan medlen för korttidsstu­diestöd fördelas med hänsyn fill såväl utbildningsstrukturen som till före­komsten av skiftarbete. Medlen för uppsökande verksamhet fördelas med hänsyn till utbildningsstrukturen, men viss hänsyn bör också tas till gles­bygdslån med stora avstånd. I propositionen begärs riksdagens godkännande av de förordade riktlinjerna.

I fråga om korttidsstudiestöden anförs i propositionen att målen för dessa ligger fast och att stöden med prioritet skall ges till sökande med kort tidigare utbildning och stort behov av utbildning och studiestöd. Vidare görs en hänvisning till 1987 års budgetproposition, i vilken angavs att, förutom kort fidigare utbildning, svåra arbetsförhållanden skulle vara de viktigaste kriterierna. Härutöver skulle en helhetsbedömning av den sökandes sociala och ekonomiska situation kunna göras. I årets budgetproposifion tilläggs att stöden i större utsträckning än vad som sker i dag bör kunna beviljas för grundläggande studier i allmänna ämnen, typ svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Vidare borde de regelförändringar som det samordna­de korttidsstudiestödet innebar vara ägnade att underlätta ämnesstudier i studiecirklar eller komvux. I propositionen anges dessutom att rena funk­tionsutbildningar i första hand bör finansieras med andra medel än vuxenstu­diestöd.

Barbro Nilsson m.fl. begär i motion Sf403 ett tillkännagivande angående
prioriteringsgrunderna för fördelning av korttidsstudiestöd. Motionärerna
framhåller att prioriteringen av de kortutbildade medfört att man inte
uppmärksammat gruppen med enbart gymnasieutbildning, vilka i dag måste
betraktas som kortutbildade.
Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförts om prioriterings-       


 

grunderna för korttidsstudiestödet och avstyrker därmed bifall till mofion      SfU 1987/88:20 Sf403. Utskottet anser vidare att de i proposifionen förordade riktlinjerna för fördelning av medel för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet mellan länen bör godkännas av riksdagen.

En samlad översyn av hela vuxenstudiestödet inbegripet finansieringssys­temet och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa begärs av Carl Bildt m.fl. i mofion Sf409 yrkande 2. Motionärerna framför bl.a. kritik mot att korttidsstudiestödet i huvudsak utnyttjas för fackliga kurser och att det därför kan ifrågasättas om stöden går till den avsedda målgruppen.

Utskottet anser att motionärerna delvis är tillgodosedda genom att en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem redan planeras inom regeringskansliet. Vad gäller motionärernas kritik mot kortfidsstudiestödets fördelning vill utskottet erinra om vad som uttalats i propositionen om att stödet inte i första hand bör beviljas för rena funkfionsutbildningar. Mot bakgrund härav bör motion Sf409 yrkande 2 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Särskilda medel motsvarande 0,014 % av vuxenutbildningsavgiften avsätts sedan budgetåret 1984/85 fill ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Medlen fördelas av CSN till olika län.

I mofion Sf419 yrkande 3 föreslår Erkki Tammenoksa m.fl. att medel för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall kunna utgå fill strukturdrabbade områden eller fill län där konkurrensen om det särskilda vuxenstudiestödet för grundskolestudier är hård. Mofionärerna begär ett fillkännagivande till regeringen härom.

Som ovan angivits planeras en översyn inom regeringskansliet av det särskilda vuxenstudiestödet. Utskottet anser att resultatet av denna översyn bör avvaktas och att motion Sf419 yrkande 3 därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från förevarande anslag bestrids utgifter för timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna och för timersättning vid grundläggande svensk­undervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 44 kr. per fimme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande utgår stödet med 13 kr. per timme.

I proposifionen föreslås att den högre timersättningen höjs fill 46 kr. per timme medan den lägre timersättningen föreslås oförändrad. Den del av kostnaderna för fimersättningen vid grundvux som finansieras genom vuxenutbildningsavgiften beräknas i proposifionen till 38 100 000 kr. och det totala anslagsbehovet fill 138 970 000 kr.

I motion Sf421 av Birgitta Rydle m.fl. (yrkandena 8 och 9) förordas en oförändrad fimersättning och därigenom en besparing på 2,4 milj. kr. på förevarande anslag.

Utskottet, som ovan fillstyrkt en höjning av kortfidsstudiestödet fill 46 kr. i
timmen, anser det rimligt med en motsvarande höjning av den högre
fimersättningen vid vissa vuxenutbildningar. Denna höjning medför dock att ]3

 

en lägre anslagsfilldelning skulle begränsa antalet stödtagare. Utskottet      SfU 1987/88:20 tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker bifall till motion Sf421 yrkandena 8 och 9 och föreslår att till Timersättning vid vissa vuxenutbild­ningar anvisas 138 970 000 kr.

I mofion Sf407 begär Berit Oscarsson m.fl. ett tillkännagivande om att fimersättning bör utgå även för restid, vilket skulle innebära en stor förbättring för de studerande som har långa resvägar.

Frågan om ersättning för restid har tidigare behandlats av utskottet i betänkandet SfU 1985/86:14. Utskottet, som var införstått med att reglerna för fimersättning i vissa fall kunde medföra ett väsentligt inkomstbortfall för restid, ansåg att det i och för sig skulle vara önskvärt med samma möjlighet fill ersättning för restid som gällde för det dåvarande fimstudiestödet. Utskottet var dock av kostnadsskäl inte berett att tillstyrka ett sådant förslag.

Utskottet, som även nu anser det önskvärt att ersättning skulle kunna utgå jämväl för restid, konstaterar dock att dét statsfinansiella läget fortfarande är sådant att förslaget inte kan genomföras. Motion Sf407 bör därför avslås.

I motion Sf420 begär Stina Gustavsson och Marianne Andersson étt ■ tillkännagivande om ekonomiska stödåtgärder för vissa studerande vid folkhögskola. Motionärerna föreslår att folkhögskolekurser för vuxna stude­rande med läs- och skrivsvårigheter samt folkhögskolekurser i svenska för invandrare skall jämställas med grundvuxstudier vad gäller ekonomiska stödåtgärder.

De studerande som motionärerna tar sikte på tillhör den grupp studerande som är särskilt prioriterad vid fördelning av korttidsstudiestöden. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att förorda någon utvidgning av rätten till timersättning till att även avse dessa studerande. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion Sf420.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa Studielån med Statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, dels stöd till produktion av studielitteratur för synskadade och rörelsehindrade högskolestuderande och.dels bidrag för reserabatter till studerande.

Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och högsko­leämbetet (UHÄ) fr.o.m. budgetåret 1984/85, och ett nytt statsbidragssys­tem har införts fr.o.m. budgetåret 1985/86.

I propositionen har beaktats att sammanlagt 368 000 kr. överförts till anslaget från reservationsanslagen D 8. Utbildning för tekniska yrken och D 11. Utbildning för undervisningsyrken. Vidare har medel motsvarande 0,5 milj. kr. förts över från femte huvudtitelns förslagsanslag D 1. Bidrag till.

14

 

sjukförsäkringen. Efter löne- och prisomräkning med 6 % har anslagsposten     SfU 1987/88:20 för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande beräknats till 8 658 000 kr.

I motion Sf414 begär Jan Hyttring i yrkande 1 att 8 800 000 kr. anslås fill studerandehälsovården. Detta högre belopp behövs enligt mofionären för att täcka hälsovårdens kostnadsökningar. Vidare begärs i yrkande 2 att 300 000 kr. anslås som engångsanvisning för metodutveckling av förebyggande verksamhet inom studerandehälsovården.

Utskottet anser att studerandehälsovården får anses tillgodosedd genom den löne- och prisomräkning med 6 % som gjorts av anslagsposten i proposifionen. Beträffande yrkandet om engånganvisning för metodutveck­ling av förebyggande verksamhet konstaterar utskottet att UHÄ inte framfört någon sådan begäran i sin anslagsframställning. Utskottet, som förutsätter att UHÄ tar erforderliga initiativ på området, är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka det begärda engångsanslaget. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till'motion Sf414 yrkandena 1 och 2 och tillstyrker propositionens förslag om medelsbehov för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Statsbidraget för produktion av studielitteratur till synskadade m.fl. högskolestuderande, vilket disponeras av talboks- och punktskriftsbibliote­ket (TPB), beräknas i propositionen till 8 920 000 kr. Enligt propositionen bör anslagsposten återgå till att bli förslagsvis betecknad. I propositionen föreslås vidare att anslagsposten tillförs medel för talböcker till högskolestu­derande som har grava läs-och skrivsvårigheter (s.k. dyslektiker). Dessutom föreslås att till anslaget G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvalt­ningskostnader överförs 47 000 kr. för att möjliggöra katalogisering av studielitteratur framställd i punktskrift. Med hänsyn till de förhållandevis långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen föreslås vidare i propositionen att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av litteratur som förfaller fill betalning först under budgetåret 1989/90 till ett belopp av högst 3,1 milj. kr.

Enligt beslut av riksdagen (SfU 1986/87:11, rskr. 176) avser förevarande anslagspost fr.o.m. budgetåret 1987/88 medel för studielitteratur även för vissa rörelsehindrade. Någon överföring av medel för förvaltningskostnader till anslaget G 17 gjordes emellertid inte. Regeringen har dock i reglerings­brev föreskrivit att från anslagsposten får högst 132 000 kr. användas för att bestrida personalkostnader samt vissa övriga förvaltningskostnader i sam­band med produkfion av studielitteratur för rörelsehindrade högskolestude­rande. Utskottet konstaterar att medel för angivna förvaltningskostnader rätteligen inte skall beräknas under förevarande anslagspost utan under anslaget G 17, vilket behandlas av kulturutskottet. Med hänsyn härtill och då socialförsäkringsutskottet beräknar medelsbehovet för nämnda kostnader efter pris- och löneomräkning till 137 000 kr. för budgetåret 1988/89 föreslår utskottet att anslagsposten till produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande m.fl. minskas med detta belopp och således beräknas till 8 783 000 kr.

Medelsbehovet till bidrag för reserabatter till studerande beräknas i
propositionen till 80 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Utskottet har ingen
erinran häremot.                             '                                                                     15

 

Vad utskottet anfört under detta avsnitt medför att till anslaget Bidrag till     SfU 1987/88:20    ; vissa studiesociala ändamål bör anvisas ett reservationsanslag av 97 441 000 kr.

Övriga frågor

Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motioner som berör skilda frågor med anknytning till studiestödsområdet.

I mofion Sf402 begär Berit Löfstedt och Viola Furubjelke ett fillkännagi­vande om utredning av formerna för samhällsstöd i vissa fall. Motionärerna tar sikte på speciella behov av studiefinansiering och nämner som exempel en ettårig kurs i Linköping, "Leva Livet", som bedrivs av Stadsmissionen i samarbete med Liljeholmens folkhögskola. Kursen vänder sig i stor utsträck­ning till människor med personliga och sociala problem men också till ungdomar som är yrkesobestämda. Kursen innehåller både prakfiska och teoretiska ämnen och har ett betydande inslag av social träning. Motionärer­na kan tänka sig att studiefinansieringen i dessa speciella fall skulle kunna ske genom anslag från någon central myndighet för projekt av social karaktär.

Utskottet konstaterar att de studier som berörs i motionen i huvudsak bör berättiga till särskilt vuxenstudiestöd. Möjligheterna att få sådant stöd har också förbättrats genom den i propositionen föreslagna - och av utskottet ovan tillstyrkta - ökningen av antalet vuxenstudiestöd. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att inom ramen för studiestödet förorda någon ytteriigare studiefinansieringsform på sätt som begärts i motion Sf402. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

1 motion Sf419 yrkande 2 har Erkki Tammenoksa m.fl. föreslagit en försöksverksamhet med samordnad studievägledning på några orter. Mofio­närerna anför att vuxenstuderande, eller blivande sådana, behöver en väl fungerande studievägledning. Det finns i dag omfattande resurser för studievägledning men dessa är mycket splittrade.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla följande. I regeringens proposition 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna angavs bl.a. (s. 17) att kommunerna skall ansvara för att vuxna informeras om de utbildningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna. Vid utbildningsutskottets behandling av propositionen (UbU 1984/85:1) anförde utskottet:

Mångfalden inom vuxenutbildningen är en fillgång. Självfallet skall kommun som utbildningsanordnare koncentrera sig på information om sådan kompe-tensinriktad vuxenutbildning som den själv anordnar. Samma princip gäller övriga utbildningsanordnare. Detta utesluter emellerfid inte att varje utbildningsanordnare bör lämna upplysning om vad det finns för annan vuxenutbildning än den som man själv anordnar och om hur man kan få veta mer om denna. Informationen bör ske med ömsesidig respekt för den särart som ligger i de olika utbildningsformernä. Syftet med informationen måste vara att underlätta för de vuxna att finna den form av utbildning som bäst svarar mot deras behov.

I den följande propositionen om vuxenutbildningslag (prop. 1984/85:37 s. 21)

erinrades om att såväl kommuner som landstingskommuner i skilda former     ..,

 

ger ett omfattande stöd till studieförbundens och folkhögskolornas verksam-     SfU 1987/88:20

het. Vidare erinrades om att nästan alla landsfingskommuner och några

kommuner dessutom är huvudmän för en eller flera folkhögskolor. De har

därigenom ett direkt ansvar för verksamheten. Därför bör det vara naturligt

att kommuner och landstingskommuner aktivt verkar för att vuxna utnyttjar

också dessa utbildningsmöjligheter.

Enligt vad ovan framgår har landstingskommuner och kommuner ett särskilt ansvar för studievägledningen. Någon försöksverksamhet på sätt motionärerna föreslår är enligt utskottets mening således för närvarande inte påkallad. Mofion Sf419 yrkande 2 bör därför avslås.

Frågan om sjukpenninggrundande inkomst för studerande tas upp av Barbro Sandberg m.fl. i motion Sf413 yrkande 5. Motionärerna begär sådan ändring i 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring att även den som inte uppbär studiemedel utan själv finansierar sina studier skall ha rätt att ha sin sjukpenninggrundande inkomst vilande.

Enligt tredje stycket nämnda lagrum får den sjukpenninggrundande inkomsten inte sänkas bl.a. under tid då den försäkrade bedriver studier för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen. Utskottet konstaterar att även den som enbart uppbär bidragsdelen av de olika stödformerna får behålla sin sjukpenning­grundande inkomst under studietiden. Med hänsyn härtill anser utskottet att det saknas anledning att frångå kravet på att den studerande skall uppbära angivet studiestöd. Utskottet avstyrker därför bifall fill mofion Sf413 yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden

1.  att riksdagen godkänner att 37 100 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestöds­nämnden m.m.,

2.  att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budget­året 1988/89 anvisar ett ramanslag av 91 394 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesociaU stöd

3.       att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 16 705 000 kr..

Studiehjälp m.m.

4.         beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Sf412,

5.         beträffande gymnasieelevers resor

att riksdagen avslår mofion 1987/88;Sf401,

17

 

6. beträffande studiehjälp utomlands                                            SfU 1987/88:20

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf409 yrkande 1 och 1987/ 88:Sf421 yrkande 1,

I.            beträffande medelsanvisnihg till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1987/88:Sf421 yrkande 2 till 5m

Vuxenstudiestöd m.m.

8.            beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på mofioner­na 1987/88:Sf421 yrkandenaV7 och 1987/88:Sf410 dels godkänner aU 1 109 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vux­enutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finan­siera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels fill Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 109 500 000 kr.,

9.            beträffande vuxenutbildningsmedlens användning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf405 i motsvarande del,

10.           beträffande höjd yuxenutbildningsavgift m.m.

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Sf408 yrkandena 1 och 2,

II.          beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf405 i motsvarande del,

12.           beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf413 yrkandena 1 och 4,

13.           beträffande grundskolestuderande

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Sf419 yrkande 1,

14.        beträffande antalet ersättningstimmar vid korttidsstudiestödet
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf406,

15.         beträffande försöksverksamhet med kollektiv ansökan om
internatbidrag

att riksdagen med bifall fill propositionen och med avslag på motion 1987/88:Sf413 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internat­bidrag för handikapp- och pensionärsorganisafioner,

16.        beträffande kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd för företa­
garorganisationer

att riksdagen avslårmotiön 1987/88:Sf422,

17.           beträffande internatbidraget

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Sf413 yrkande 2,

18.  att riksdagen godkänner de riktlinjer till länsfördelning av medel till vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som förordats i propositionen,

19.  beträffande urvalsreglerna för vuxenstudiestödet att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf403,

20.  beträffande översyn av vuxenstudiestödet'

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf409 yrkande 2,

18

 

21.   beträffande särskih vuxenstudiestöd för arbetslösa             SfU 1987/88:20 att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf419 yrkande 3,

22.   att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

23.beträffande medelsanvisning till timersättning vid vissa vuxenut­bildningar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1987/88:Sf421 yrkandena 8 och 9, dels godkänner att 38 100 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsan­slag av 138 970 000 kr.,

24.           beträffande ersättning för restid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf407,

25.        beträffande vissa folkhögskolekurser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf420,

Avskrivning av vissa studielån

26.           att riksdagen till Kostnader för avskrivning och inlösen. av vissa

studielån med stadig kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisar ett       .

förslagsanslag av 30 000 kr.,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

27.   att riksdagen medger att anslagsposten till produkfion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande m.fl. får återgå till att bli förslagsvis betecknad,

28.   att riksdagen medger att högskolestuderande som är s.k. dyslektiker skall kunna få studielitteratur i form av talböcker bekosta­de ur anslaget,

29.   att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och. punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om. 3 100 000 kr. för budgetåret 1989/90 som förordats i propositionen,

30.   beträffande medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål med anledning ■ av propositionen och med avslag på motion 1987/88:Sf414 yrkandena 1 och   2   för   budgetåret   1988/89   anvisar   ett   förslagsanslag   av 97 441 000 kr.

Övriga frågor

31.   beträffande samhällsstöd i vissa fall att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf402,

32.   beträffande samordnad studievägledning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf419 yrkande 2,

19

 

33. beträffande sjukpenninggrundande inkomst                    SfU 1987/88:20

att riksdagen avslår mofion 1987/88:Sf413 yrkande 5.

Stockholm den 24 mars 1988

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande; Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro Sandberg (fp) och Maud Björnemalm (s).

Reservationer

1.     Studiehjälp utomlands (mom. 6)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Utskottet är" och slutar på s. 7 med "avstyrks således." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att internationella kontakter i form av studier utomlands är betydelsefulla. Utskottet föreslår därför som ett första steg fill en ökad internafionalisering att studiebidrag skall kunna utgå under ett års studier på gymnasial nivå utomlands under de förutsättningar CSN föreslagit. Rege­ringen bör snarast lägga fram förslag fill riksdagen härom så att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 juli 1988.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.          beträffande studiehjälp utomlands

aft riksdagen med bifall till mofion 1987/88:Sf421 yrkande 1 och med anledning av mofion 1987/88:Sf409 yrkande 1 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

2.     Medelsanvisning till studiehjälp m.m. (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 1

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "budgetåret 1988/89." bort ha följande lydelse: Till följd av att utskottet ovan förordat en utvidgning av rätten att erhålla studiebidrag vid utlandsstudier bör riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/89 utöver vad regeringen föreslagit anvisa 15 000 000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7.          beträffande medelsanvisning till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Sf421 yrkande 2 och med          20

 

anledning av propositionen till Studiehjälp m.m.  för budgetåret     SfU 1987/88:20 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 039 745 000 kr.,

3.     Medelsanvisning till vuxenstudiestöd (mom. 8)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Syftet med" och slutar på s. 9 med "behandlad del." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i mofion Sf421 att betydande besparingar bör kunna göras inom vuxenstudiestödet för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av studieförbundens verksamhet. För särskilt vuxenstudiestöd bör endast anvisas 700 milj. kr. och för korttidsstudiestöd 152 milj. kr. Medel bör inte längre anvisas för kostnader för uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer eftersom tidigare års insatser på dessa områden får anses tillräckliga. Till anslaget bör därför anvisas ett belopp som är 192,5 milj. kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt 917 milj. kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkandena 3-7 och med anledning av propositionen samt med avslag på motion 1987/ 88:Sf410 dels godkänner att 917 000 000 kr. av de medel som fillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels fill Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservations­anslag av 917 000 000 kr.,

4.     Medelsanvisning till vuxenstudiestöd (mom. 8)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Syftet med" och slutar på s. 9 med "behandlad del." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att betydande besparingar bör kunna göras inom vuxen­studiestödet för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av studieförbundens verksamhet. Som en följd härav minskar behovet av finansiering via statsbudgeten av denna verksamhet. För särskilt vuxenstudiestöd bör enligt utskottets uppfattning endast anvisas 726,5 milj. kr., vilket innebär en begränsning till 24 700 stöd. Härigenom görs en besparing av 55 milj. kr. Utskottet anser vidare aft medel inte längre bör anvisas för kostnader för uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer med hänsyn till att stora resurser finns tillgängliga för personalutbildning. Besparingen även i denna del blir 55 milj. kr. Till anslaget bör därför anvisas ett belopp som är 110 milj. kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt 999,5 milj. kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd

71 att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1987/

 

88:Sf410 och 1987/88:Sf421 yrkandena 3,4,6 och 7 samt med avslag på SfU 1987/88:20 motion 1987/88:Sf421 yrkande 5 dels godkänner att 999 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget Vuxenstu­diestöd m.m., dels fill Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservafionsanslag av 999 500 000 kr.,

5.     Höjd vuxenutbildningsavgift m.m. (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "behandlad del." bort ha följande lydelse:

För att öka möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett fördelningspolitiskt instrument anser utskottet det nödvändigt att öka de ekonomiska resurserna. Vuxenutbildningsavgiften bör därför ökas. fill 0,37 % av den totala lönesumman och inte begränsas till nuvarande 0,27 %. Utskottet beräknar de därigenom ökade intäkterna till 451 milj. kr. Dessa medel bör användas till ökat antal vuxenstudiestöd för en höjning av den allmänna utbildningsnivån.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 10. beträffande höjd vuxenutbildningsavgift m.m.  ■ att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf408 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.     Differentierat vuxenstudiestöd m.m. (mom. 12)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att fler sökande kan beviljas sårskilt vuxenstudiestöd. Effekterna av en jämnare fördelning av bidragsbeloppet , mellan stödtagare med och utan dagpenning från arbetslöshetskassa bör därför såsom begärts i motion Sf413 yrkande 1 utredas. Utskottet anser vidare att den nuvarande differentieringen av vuxenstudiestödet är ett hinder för många kvinnor som vill börja studera efter att ha varit hemarbetande eller ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser att kortutbildade kvinnor och män skall ha samma möjligheter att studera som vuxna och att det är ett samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja att gå på vuxenutbildning och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl. Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet bör därför såsom begärts i yrkande 4.utredas i syfte att utröna hur den påverkat kvinnornas möjligheter att delta i vuxenutbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse; 12. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger regeringen till kännna vad utskottet anfört.

22

 

7.                                                                 Differentierat vuxenstudiestöd m.m. (mom. 12)                                                      SfU 1987/88:20

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets uppfattning är den nuvarande differentieringen av vuxenstudiestödet ett hinder för många kvinnor som vill börja studera efter att ha varit hemarbetande eller ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser att kortutbildade kvinnor och män skall ha samma möjligheter att studera som vuxna och att det är ett samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja att gå på vuxenutbildning och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl. Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet bör därför såsom begärts i yrkande 4 utredas i syfte att utröna hur den påverkat kvinnornas möjligheter att delta i vuxenutbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 12. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkande 4 och med avslag på motion  1987/88:Sf413 yrkande  1  som sin mening ger regeringen till kännna vad utskottet anfört,

8.     Försöksverksamhet med kollektiv ansökan om
internatbidrag (mom. 15)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Rune Backlund (c) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse: Utskottet anser det inte rimligt att de begränsade resurser som står fill förfogande för vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Pensionärer bör som alternativ för sin studieverksamhet kunna erhålla stöd från studieförbunden. Med hänsyn härtill bör försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisa-fionernas rätt att kollekfivt ansöka om internatbidrag upphöra och i fortsättningen endast omfatta handikapporganisationerna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.   beträffande försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag

att riksdagen med bifall fill mofion 1987/88:Sf413 yrkande 3 och med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

9.     Internatbidraget (mom. 17)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Av de" och

slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse;                                   


 

Av bestämmelserna om internatbidrag följer att en enskild sökande kan SfU 1987/88:20 erhålla ersättning med 220 kr. per dag även om internatkostnaderna endast uppgår till i genomsnitt 110 kr. per dag. Vid kollektiv ansökan utgår ersättning däremot aldrig utöver de faktiska kostnaderna. Enligt utskottets uppfattning skall ersättning endast kunna utgå för de faktiska kostnaderna upp till internatbidragets belopp oavsett om ansökan görs enskilt eller kollektivt. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande internatbidraget att riksdagen med bifall fill motion 1987/88:Sf413 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.    Översyn av vuxenstudiestödet (mom. 20)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem planeras inom regeringskansliet. Denna översyn bör enligt utskottets uppfattning även omfatta systemet med en särskild vuxenut­bildningsavgift och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Vidare kan det enligt utskottets mening ifrågasättas om reglerna för korttidsstu­diestödet verkligen innebär att stödet går till den avsedda målgruppen. Det finns därför anledning att se över även dessa regler. Vad utskottet med bifall till motion Sf409 yrkande 2 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande översyn av vuxenstudiestödet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf409 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11.    Medelsanvisning till timersättning vid vissa
vuxenutbildningar (mom. 23)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet, som" och slutar på s. 14 med "138 970 OOÖ kr." bort ha följande lydelse; Utskottet anser att den nuvarande nivån på timersättningen 44 kr. per timme är tillräcklig vid deltagande i grundvux och grund-sfi och förordar därför i enlighet med motion Sf421 en oförändrad timersättning. Till följd härav kan en besparing med 2,4 milj. kr. göras på anslaget.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande medelsanvisning till timersättning vid vissa vuxenut­bildningar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkandena 8 och 9
och    med    anledning   av   propositionen,    dels   godkänner   att ,
35 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenut-         24

 

. bildningsaygiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera     SfU 1987/88:20 delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret, 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 136 570 000 kr.,

12.    Medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala ändamål
(mom. 30)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för studerande." bort ha följande lydelse;

Den i proposifionen föreslagna uppräkningen av anslaget täcker enligt utskottets uppfattning inte de kostnadsökningar som studerandehälsovården har. Utskottet anser att ytterligare 142 OÖO kr. därför bör anvisas till anslaget. Utskottet anser vidare att det är angeläget att metoder kan utvecklas för förebyggande verksamhet inom studerandehälsovården och för sådant ändamål bör anvisas ett engångsanslag om 300 000 kr.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål med bifall till motion 1987/88:Sf414 yrkandena 1 och 2 och med anledning av propositionen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 97 883 000 kr.,

13.    Sjukpenninggrundande inkomst (mom. 33)

Nils Carlshamre (m),  Gullan  Lindblad (m),  Kenth Skårvik (fp),  Siri Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Enligt tredje" och slutar med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en försäkrad få ha sin sjukpenninggrun­dande inkomst vilande under den tid han bedriver studier som berättigar till studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd. Det bör således inte vara en förutsättning att han faktiskt uppbär sådant stöd. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen härom.

dels att moment 33 i utskottets hernställan bort ha följande lydelse;

33. beträffande sjukpenninggrundande inkomst att riksdagen med bifall fill  motion  1987/88:Sf413 yrkande 5 som sin  mening ger.. regeringen fill känna vad utskottet anfört.

25

 

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom foreskrivs att 3 kap. 7 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 8 §§ saml 7 kap. 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973:349)' skall ha följande lydelse.

SfU 1987/88:20 Bilaga

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

7§

Inackorderingstillägg utgår med lägst 770 och högst / 550 kronor i månaden till stud­erande som behöver inack­ordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg med­delas av regeringen eller den myndighet som regeringen ut­ser.

Inackorderingstillägg utgår med lägst 810 och högst 1 630 kronor i månaden till stud­erande som behöver inack­ordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg med­delas av regeringen eller den myndighet som regeringen ut­ser.

5 kap.

5§

Korttidssludieslöd utgör 44 kronor för varje timme.

Kortlidssludieslöd utgör 46 kronor för varje timme.

 

Internatbidrag utgör 220 kronor för varje dygn.

6 kap.

5§

8§

Internatbidrag utgör  235 kronor för varje dygn.

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1.  Bidraget får ulgå till den fackliga organisationen i stället för till den studerande.

2.  Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.

3. För varje kurs får bi­dragen dock aldrig beräknas till högre belopp   än som mol-

1 Lagen omtryckt 1987:303.

3. För varje kurs får bi­dragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som mot-

26

 

Nuvarande lydelse

svarar 220 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidraget.

Föi-eslagen lydelse

svarar 235 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje stu­derande som har rätt till bidraget.

SfU 1987/88:20 Bilaga

7 kap.

5§

Särskilt vuxensludiestöd kan ulgå såväl vid heltids­studier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid deltidssludier om minst 30 dagar under ett kalender­halvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstu-die.stöd utgå endast om han be­driver studierna på minst halv­tid.

Särskilt vuxensludiestöd kan ulgå såväl vid heltidsstu­dier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid del­tidssludier om minst 30 dagar under ett kalenderhalvår: Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxensludiestöd ulgå endast om han bedriver studi­erna på minst halvlid.Vtc/ be­dömande av om den studerande har rätt till särskilt vuxen­sludiestöd för heltidsstudier får, förutom till studier som avses i 1 §, även hänsyn las till studier i grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grund­läggande svenskundervisning för invandrare.

Särskilt vuxenstudiestöd får ulgå för kalenderhalvår som infaller senast under del år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxensludiestöd får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

1 fråga om särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6-8 §§ på motsvarande sätt.

Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge räll till särskilt vuxenstudiestöd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

18§

Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 vuxensludiestöd.

skall tillämpas på särskilt

 

Bestämmelse i detta kapitel om studerande som är gift skall tillämpas endast om äktenska­pet ingåtts seruist under kalen­derhalvåret närmast före del för vilket särskilt vuxenstudie­stöd skall utgå.

27

 

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse                  SfU 1987/88:20

Bilaga Bestämmelse i detta kapitel

som gäller studerande som är gift, tillämpas också på den som ulan att vara gift lever till­sammans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han ge­mensamt har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

gotab   Stockholm 1988 15014                                                                                                                       28