Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1987/88:20 Sfu

om studiestöd m.m. 1987/88:20

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1987/88:100, bil. 10
(utbildningsdepartementet) under litt. E Studiestöd m.m. upptagna anslagen
E 1 - E 3 och E 5 - E 8, jämte motioner.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1987/88:100, bil. 10 under litt. E Studiestöd
m.m. föreslagit riksdagen att
(E 1) godkänna att 37 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att
delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa
ett ramanslag av 91 394 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
16 705 000 kr.,

(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag
av 2 024 745 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna de riktlinjer till länsfördelning av medel till vuxenstudiestöd
och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som förordats i
propositionen,

(E 5) godkänna vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet
med kollektiv ansökan om internatbidrag för handikapp- och
pensionärsorganisationer,

(E 5) godkänna att 1 109 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att
finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag
av 1 109 500 000 kr.,

(E 6) godkänna att 38 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att
finansiera anslaget,

1 Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr20

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 138 970 000 kr.

(E 7) till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.,
(E 8) medge att anslagsposten till produktion av studielitteratur för
synskadade högskolestuderande m.fl. får återgå till att bli förslagsvis
betecknad,

(E 8) medge att högskolestuderande som är s.k. dyslektiker skall kunna få
studielitteratur i form av talböcker bekostade ur förevarande anslag,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 3 100 000 kr. för budgetåret 1989/90 som
förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 97 578 000 kr.

Det i propositionen framlagda lagförslaget finns intaget som bilaga till
betänkandet.

Motionerna

1987/88:Sf401 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändrade och likformiga regler för gymnasieelevernas resor.

1987/88:Sf402 av Berit Löfstedt och Viola Furubjelke (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning av formerna för samhällsstöd i vissa fall.

1987/88:Sf403 av Barbro Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringsgrunderna
för fördelning av studiestöd.

1987/88:Sf405 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningsavgiften.

1987/88:Sf406 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för
korttidsstudiestöd.

1987/88:Sf407 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att timersättning
bör utgå även för restid.

1987/88:Sf408 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja vuxenutbildningsavgiften med + 0,1 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat antal vuxenstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion Ub266.

1987/88:Sf409 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att studiehjälp i ökad omfattning skall kunna utgå
vid studier utomlands enligt vad som i motionen anförts,

SfU 1987/88:20

2. att riksdagen hos regeringen begär översyn av vuxenstudiestödet i
enlighet med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion Ub806.

1987/88:Sf410 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen återkommer med förslag till användning av de i motionen
föreslagna besparingarna på vuxenutbildningsavgiftsmedel om 148 246 000
kr. i syfte att bl.a. förbättra studiemedelssystemet.

Motiveringen återfinns i motion Ub271.

1987/88:Sf412 av Ing-Marie Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragstiden för
inackorderingsbidrag.

1987/88:Sf413 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning för att pröva
en jämnare fördelning av bidragsbeloppet inom det särskilda vuxenstudiestödet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadstäckning vid internatbidragets olika ansökningsformer,

3. att riksdagen beslutar att avbryta försöksverksamheten med möjlighet
för pensionärsorganisation att kollektivt ansöka om internatbidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors möjlighet till SVUX,

5. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i lagen om allmän
försäkring (AFL) 3 kap. 5 § enligt vad som i motionen anförts.

1987/88:Sf414 av Jan Hyttring (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 8 800 000 kr. i statsbidrag till studerandehälsovården
för budgetåret 1988/89,

2. att riksdagen beslutar anslå 300 000 kr. som ett särskilt engångsanslag för
metodutveckling av förebyggande verksamhet inom studerandehälsovården.

1987/88:Sf419 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxenstudiestödet till grundskolestuderande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med samordnad SYO-funktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av regler till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

1987/88:Sf420 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ekonomiska stödåtgärder för vissa studerande vid folkhögskola.

1987/88:Sf421 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att studiebidrag för studier utomlands skall utgå i
enlighet med CSN:s förslag,

2. att riksdagen beslutar att tillföra anslaget E 3. Studiehjälp för ändamålet
utlandsstudier 15 000 000 kr.,

SfU 1987/88:20

1* Riksdagen 1987/88.11 sami. Nr20

3. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under anslaget E
5. Vuxenstudiestöd, Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Planering
av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
avskaffas,

4. att riksdagen under anslaget E 5. till särskilt vuxenstudiestöd för
budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr.,

5. att riksdagen under anslaget E 5. till korttidsstudiestöd för budgetåret
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 152 000 000 kr.,

6. att riksdagen godkänner att 917 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används
för att finansiera anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m.,

7. att riksdagen till E 5. Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 917 000 000 kr.,

8. att riksdagen godkänner att 35 700 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används
för att finansiera anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

9. att riksdagen till E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 136 570 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion Ub816.

1987/88:Sf422 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kollektiv
ansökan om korttidsstudiestöd.

Motiveringen återfinns i motion Ub401.

Utskottet

E1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden
beräknas i propositionen till 37 100 000 kr. I propositionen begärs godkännande
av att ett motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att
delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget E 1 anvisas ett
ramanslag av 91 394 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu behandlad
del.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter och avgifter till kronofogdemyndigheter
och tingsrätter för viss kravverksamhet.

SfU 1987/88:20

I propositionen föreslås att till anslaget E 2 för budgetåret 1988/89 skall
anvisas ett förslagsanslag av 16 705 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

E3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för studiehjälp.

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Studiebidraget
är samordnat med det allmänna barnbidraget och utgår för närvarande
med 485 kr. per månad. Inackorderingstillägg utgår med 770-1 550 kr. per
månad utan ekonomisk prövning, medan extra tillägg förutsätter en sådan
prövning och utgår med 220-660 kr. per månad. Inom studiehjälpssystemet
finns även möjlighet att få återbetalningspliktiga studiemedel.

Det nämnda inackorderingstillägget utgår till elever som måste bo
inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett schabloniserat belopp
vars storlek är beroende på avståndet till hemorten. Enligt 3 kap. 5 §
studiestödslagen utgår inackorderingstillägg för sådan del av läsår under
vilken den studerande bedriver studier. Därvid beaktas endast hela,
sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar för
heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande.

I propositionen framhålls att familjer med barn som går i skola på annan
ort har stora utgifter för hyra, hemresor, fördyrade matkostnader och andra
ökade levnadsomkostnader. Inackorderingstilläggen, som täcker en del av
dessa merutgifter, har ökats i betydande utsträckning de senaste budgetåren.
Även för nästa budgetår föreslås en höjning av inackorderingstilläggen för
att kompensera en prisökning om 6 %. Höjningen innebär att inackorderingstillägget
från den 1 juli kommer att utgå med lägst 810 och högst 1 630
kr. per månad.

I motion Sf412 påpekar Ing-Marie Hansson att inackorderingstillägg utgår
för tiden den 1 september - den 31 maj medan den studerande oftast är
tvungen att hyra bostad på studieorten från augusti månad t.o.m. juni
månad. Hon föreslår att en översyn görs som belyser kostnaderna för
utgivande av inackorderingstillägg även för dessa månader.

Utskottet har erfarit att en utvärdering av effekterna av inackorderingstilllägget
redan pågår inom CSN. Med hänsyn härtill bör motion Sf412 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag om höjning av inackorderingstillägget.

För gymnasieelevernas dagliga resor utgår statsbidrag till länstrafikföretagen
som skall ansvara för elevernas dagliga resor till och från skolan.
Länstrafikföretaget avgör om en elevs resor skall göras med kollektivtrafik
eller, om möjlighet att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som
åsamkas kostnader för sina resor till skolan skall ersättas för detta av
trafikföretaget.

Lennart Brunander begär i motion Sf401 ändrade regler för gymnasieelevernas
resor. Större hänsyn skall tas till elevens behov av kort resväg.
Motionären anser att de elever som har så lång restid att de kan få
inackorderingstillägg i stället skall kunna få resebidrag för resa med egen bil
med belopp upp till inackorderingstilläggets belopp. Bedömningen av rätten

SfU 1987/88:20

till reseersättning måste bli lika över hela landet. Man bör därför ifrågasätta
om det är den som är ansvarig för trafiken som skall besluta om att resebidrag
skall utgå.

I propositionen anförs att nuvarande system för reseersättningar till
gymnasieeleverna har varit föremål för kritik på vissa punkter såväl från
länstrafikföretagens som från elevernas sida. Med anledning härav har CSN
haft i uppdrag att pröva om det finns andra sätt än det nuvarande att
tillförsäkra gymnasieeleverna ersättning för deras resekostnader. Enligt
departementschefen pågår för närvarande förhandlingar mellan CSN och
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Svenska lokaltrafikföreningen,
som syftar till en försöksverksamhet under tre år fr.o.m. den 1
januari 1989 i fråga om principerna och villkoren för statsbidraget till
gymnasieelevernas dagliga resor. I propositionen framhålls att det inom
försöksverksamheten bör finnas en skyldighet för länstrafikföretagen att
utbetala kontantersättning till de elever som skulle få en orimligt lång daglig
restid om de utnyttjade kollektivtrafiken.

Utskottet anser att det finns skäl att avvakta ovannämnda försöksverksamhet,
och motion Sf401 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Studiehjälp för studier i ett land utanför Norden kan endast beviljas svensk
medborgare om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk
läroanstalt. För studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk gymnasieskola
beviljas i enlighet härmed inte studiehjälp. Om den studerandes
föräldrar är bosatta utomlands beviljas dock studiehjälp för gymnasiala
studier i det land där föräldrarna bor.

CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 föreslagit att
studiebidrag skall kunna utgå för ett års studier på gymnasial nivå utomlands
även om motsvarande utbildning finns i Sverige. Detta skall till en början
gälla alla elever som studerar utomlands via de organisationer som arrangerar
utbyte med utländska skolor och som med konsumentverket undertecknat
”Överenskommelse om Internationella ungdomsutbyten”. Enligt CSN
bör även studerande som reser utomlands för studier på annat sätt kunna
beviljas studiebidrag om den studerande kan visa att utbildningen har
godtagbar kvalitet. CSN har beräknat att förslaget innebär en ökad utgift om
15 milj. kr.

Departementschefen har, främst av statsfinansiella skäl, avvisat CSN:s
förslag i denna fråga.

Frågan om studiehjälp vid studier utomlands tas upp i två motioner. I
motion Sf409 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. yrkas att studiehjälp skall kunna
utgå i ökad omfattning vid studier utomlands. I första hand bör studiebidrag
kunna utgå för studier utomlands under ett år. Vidare begärs i motion Sf421
av Birgitta Rydle m.fl. att studiebidrag skall kunna utgå i enlighet med CSN:s
nämnda förslag (yrkande 1) och att medel härför anslås med 15 milj. kr.
(yrkande 2).

Utskottet är i och för sig positivt till att studiehjälp kan utgå under något
års gymnasiestudier utomlands. I likhet med departementschefen anser
utskottet dock att en utökning av möjligheterna att erhålla studiebidrag för
studier utomlands för närvarande inte kan genomföras av statsfinansiella

SfU 1987/88:20

skäl. Motionerna Sf409 yrkande 1 och Sf421 yrkandena 1 och 2 avstyrks
således.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget
Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/89.

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. bestrids, förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag, även bidrag som
utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande
verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften, som för
närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman. Avgiften erläggs i form
av arbetsgivaravgift men däremot inte som egenavgift. Genom vuxenutbildningsavgiften
finansieras - förutom vuxenstudiestöd och administrationen
härav - i sin helhet anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet samt
till viss del anslagen C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och E 6.
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

I propositionen anför departementschefen att han finner det ytterst
angeläget att öka resurserna till framför allt de långa vuxenstudiestöden
(SVUX). I detta syfte föreslås att överföringen till anslaget C 4. Bidrag till
studieförbunden m.m., sorni dag uppgår till 89 milj. kr., minskas till 70 milj.
kr. för nästa budgetår och att de medel som därvid frigörs används till
förstärkning av det särskilda vuxenstudiestödet. Med hänsyn härtill beräknas
tillgängligt utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1988/89 till 1 109,5 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd vid längre
studier till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till
studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Det särskilda
vuxenstudiestödet utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen
utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla stödtagare,
nämligen 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat
och utgår med olika belopp till medlemmar i arbetslöshetskassa och
övriga. Medlem i arbetslöshetskassa, som är berättigad till dagpenning eller
är utförsäkrad, erhåller liksom tidigare ett skattepliktigt bidrag motsvarande
65 % av utbildningsbidraget. Den som har vårdnaden om barn eller är
underhållsskyldig för barn erhåller dessutom barntillägg med 0,09 % av
basbeloppet per barn och dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag
med 32,5 % av utbildningsbidraget. Barntillägg utgår inte till denna
grupp. Utöver bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. Lånedelen utgör i princip skillnaden
mellan utbildningsbidraget och vuxenstudiebidraget.

För kortare utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar
vid komvux eller folkhögskola kan korttidsstudiestöd och internatbidrag
utgå.

Departementschefen beräknar att 781,5 milj. kr. av avgiftsmedlen kan

SfU 1987/88:20

1 ** Riksdagen 1987188.11 sami. Nr20

avsättas till det särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal
studerande skall få tillgång till stödet. Kostnaderna för korttidsstudiestöd
beräknas i propositionen till 212 milj. kr., vilket beräknas ge utrymme för att
ett oförändrat antal personer skall komma i åtnjutande av stödet. Kostnaderna
för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas till 40
milj. kr. och kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och
utbildning av fackliga studieorganisatörer till 15 milj. kr., vilket innebär en
höjning av beloppen med 5 resp. 2 milj. kr. jämfört med innevarande
budgetår. I propositionen anför departementschefen att han har för avsikt att
lägga fram en proposition om ett förbättrat studiemedelssystem. Förslagen i
denna proposition kan direkt eller indirekt komma att påverka vuxenstudiestöden.
Departementschefen avser därför att senare föreslå regeringen en
översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem.

Besparingar inom vuxenstudiestödet berörs i två motioner. Således förelår
Birgitta Rydle m.fl. i motion Sf421 yrkandena 3-7 att till anslaget Vuxenstudiestöd
m.m. i besparingssyfte skall anvisas ett belopp som är 192,5 milj. kr.
lägre än det som föreslagits i propositionen eller 917 milj. kr. Besparingen
bör enligt motionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m. under utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till
detta anslag behandlas av utbildningsutskottet. De i motionen föreslagna
medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade med 700 milj. kr. för särskilt
vuxenstudiestöd, 61 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och
152 milj. kr. för korttidsstudiestöd. Medel för kostnader för uppsökande
verksamhet, planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av
studieorganisatörer bör enligt motionärerna inte längre anvisas eftersom
sådan verksamhet nu pågått under en relativt sett lång tid. Även i motion
Sf410 av Ylva Annerstedt m.fl. anförs att vissa besparingar bör göras inom
vuxenstudiestödet, och motionärerna begär förslag till användning av de
vuxenutbildningsavgiftsmedel om 148 246 000 kr. som därigenom kan
frigöras.

Ökade resurser för vuxenstudiestödet föreslås, å andra sidan, i två
motioner. I motion Sf405 påtalar Berit Oscarsson m.fl., såvitt nu är i fråga,
att behovet av vuxenstudiestöd är så stort att vuxenutbildningsmedlen i sin
helhet bör användas för vuxenstudiestöden och dess administration. Motionärerna
önskar ett tillkännagivande härom. Lars Wemer m.fl. framhåller i
motion Sf408 att det är nödvändigt att öka de ekonomiska resurserna för att
förbättra möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett fördelningspolitiskt
instrument. Motionärerna begär därför att vuxenutbildningsavgiften
skall höjas från 0,27 % till 0,37 % av avgiftsunderlaget (yrkande 1). De
härigenom ökade intäkterna bör användas för att kunna öka antalet
vuxenstudiestöd (yrkande 2).

Syftet med vuxenstudiestödet, och därmed även vuxenutbildningsavgiften,
är att öka möjligheterna för kortutbildade vuxna att studera och då
främst för dem som är förvärvsarbetande. På grund av det statsfinansiella
läget har efter hand betydande belopp i besparingssyfte förts över från
vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål. I den förevarande propositionen
föreslås dock, såsom ovan redovisats, en kraftigt minskad överföring
av medel till sådant ändamål, vilket utskottet med tillfredsställelse noterar.

SfU 1987/88:20

Mot denna bakgrund motsätter sig utskottet en sådan urholkning av
vuxenstudiestödet, som förslagen i motion Sf421 och motion Sf410 innebär.

Utskottet anser att det i och för sig är önskvärt att vuxenutbildningsmedlen,
som avsikten ursprungligen var, används enbart för vuxenstudiestöden
och dess administration. På grund av det statsfinansiella läget kan utskottet
dock inte tillstyrka att överföringen till folkbildningsändamål helt upphör.
Med hänsyn till samhällsekonomin kan utskottet inte heller tillstyrka ett ökat
avgiftsuttag för att förbättra vuxenutbildningen och de vuxenstuderandes
ekonomiska villkor.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. och avstyrker bifall till motionerna
Sf421 yrkandena 3-7, Sf410, Sf408 yrkandena 1 och 2 samt Sf405 i nu
behandlad del.

I motion Sf405 begär Berit Oscarsson m.fl., såvitt nu är i fråga, ett
tillkännagivande om att även egenföretagare borde vara skyldiga att betala
vuxenutbildningsavgift. Motionärerna påpekar att, trots att egenföretagare
inte betalar någon avgift, får organisationer såsom LRF, småföretagens
riksorganisation m.fl. medel från anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för uppsökande
verksamhet och utbildning av studieorganisatörer.

Frågan om egenföretagare skall erlägga vuxenutbildningsavgift har tidigare
behandlats av utskottet. I betänkandet SfU 1985/86:14 anförde utskottet
att vissa organisationer för egenföretagare visserligen kunde få del av bl.a.
medel för uppsökande verksamhet men att egenföretagarna inte kunde söka
vissa stöd. För att vuxenutbildningsavgift skulle kunna tas ut av egenföretagare
krävdes därför enligt utskottets mening en översyn av det totala
utnyttjandet av avgiftsmedlen.

Utskottet, som konstaterar att egenföretagare fortfarande inte är berättigade
till vissa stöd, vidhåller sin inställning att frågan om egenföretagares
avgiftsskyldighet måste ses mot bakgrund av deras möjlighet till utnyttjande
av avgiftsmedlen. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf405 i denna
del.

Såsom ovan nämnts differentierades det särskilda vuxenstudiestödet
fr.o.m. budgetåret 1984/85 i syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning
till studerande, i första hand familjeförsörjare, som avstår från inkomst för
att börja studera.

I motion Sf413 tar Barbro Sandberg m.fl. upp två frågor som berör
differentieringen av det särskilda vuxenstudiebidraget. I motionen anges att
en förändring av beräkningsgrunderna för bidraget, t.ex. genom att ett
enhetligt belopp utges till alla bidragstagare, skulle medföra att bidrag skulle
kunna utgå till betydligt fler sökande än vad som är möjligt med nuvarande
system. I yrkande 1 begär motionärerna därför en utredning om en jämnare
fördelning av bidragsbeloppet. Motionärerna anför vidare att differentieringen
innebär att de kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte kan få
det högre beloppet. En utvärdering bör ske av hur särskilt kvinnorna
drabbats av differentieringen. Motionärerna begär i yrkande 4 ett tillkännagivande
härom.

Motionsyrkanden om differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet
har tidigare behandlats av utskottet (se senast SfU 1986/87:11). Utskottet har

SfU 1987/88:20

därvid framhållit att antalet förvärvsarbetande som sökt och fått vuxenstudiestöd
hade ökat markant efter det att stödet differentierats. Ett slopande av
differentieringen skulle enligt utskottets mening medföra antingen ett
kraftigt minskat antal stöd eller en betydande kostnadsökning. Utskottet
ansåg sig inte kunna medverka till något av dessa alternativ.

Utskottet, som vill understryka betydelsen av att kortutbildade förvärvsarbetande
bereds möjlighet att studera, anser med hänsyn till den aviserade
översynen av vuxenstudiestödet att motion Sf413 yrkandena 1 och 4 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Erkki Tammenoksa m.fl. framhåller i motion Sf419 yrkande 1 att stödet till
grundskolestuderande vuxna bör bestå enbart av bidrag. Motionärerna anser
att ingen skall behöva skuldsätta sig för att skaffa sig kunskaper på en
utbildningsnivå som är obligatorisk för alla ungdomar. Utrymme för en
sådan förändring kan åstadkommas genom att det särskilda vuxenstudiestödet
för studier på gymnasial nivå differentieras. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår i första hand till studerande på grundskolenivå.
Målsättningen är att den som studerar på denna nivå inte skall behöva
skuldsätta sig genom att uppbära studiemedel, utan i stället få särskilt
vuxenstudiestöd. Med hänsyn härtill och till den planerade översynen av det
särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem anser utskottet att inte
heller motion Sf419 yrkande 1 bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Korttidsstudiestödet är som nämnts avsett för kortare utbildningar. Det
ersatte fr.o.m. den 1 juli 1987 de tidigare stödformerna timstudiestöd och
dagstudiestöd. Korttidsstudiestödet utgår med 44 kr. för varje arbetstimme
som den studerande förlorar arbetsinkomst. Stödet kan beviljas för en
utbildning som pågår under högst 14 dagar i följd. Korttidsstudiestöd kan
dock för sådan utbildning utgå för högst 8 timmar per dag under högst 10
dagar. Korttidsstudiestöd kan även beviljas för en utbildning som pågår
under mer än 14 kalenderdagar i följd om utbildningen inte är av heltidsomfattning.
Stödet utgår i sådant fall för högst 8 timmar per vecka. I
propositionen föreslås inga regelförändringar för korttidsstudiestödet men
ersättningen föreslås höjd till 46 kr. per timme.

I motion Sf406 begär Berit Oscarsson m.fl. ett tillkännagivande om att
korttidsstudiestödet, som i dag således utgår för högst 8 timmar per dag vid
heltidsstudier och 8 timmar per vecka vid deltidsstudier, skall kunna utgå för
samtliga timmar med inkomstbortfall. Motionärerna pekar på att vissa
yrkeskategorier med oregelbunden arbetstid ofta har längre arbetsdagar än 8
timmar.

Reglerna om korttidsstudiestöd infördes såsom ovan nämnts den 1 juli
1987. Utskottet anser att det ännu är för tidigt att bedöma effekterna av
villkoren för korttidsstudiestödet. Utskottet vill vidare framhålla att en
utökning av antalet timmar som berättigar till stöd skulle kunna medföra att
stödet blir tillgängligt för färre antal studerande. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sf406. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
höjd ersättning för korttidsstudiestödet.

Till korttidsstudiestödet kan även utgå internatbidrag. Det utgår efter
behovsprövning till den som måste bo inackorderad vid folkhögskola och

SfU 1987/88:20

avser ersättning för resa, kost och logi. Bidraget utgår för närvarande med
220 kr. per dygn men beloppet föreslås i propositionen höjt till 235 kr. per
dygn.

Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person som
kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland arbetstagare.
Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och handikapporganisationer fått möjlighet
att under en tvåårig försöksperiod göra kollektiv ansökan om korttidsstudiestödens
internatbidrag. I propositionen föreslås att försöksperioden
förlängs till utgången av år 1989. Departementschefen räknar med att en
första utvärdering av verksamheten skall kunna ske under våren 1988 och att
han skall kunna återkomma till riksdagen i frågan i samband med 1989 års
budgetproposition.

I motion Sf413 (yrkande 3) av Barbro Sandberg m.fl. begärs att försöksverksamheten
med kollektiv ansökan om internatbidrag från pensionärsorganisationerna
avbryts. Som skäl härför anges att de begränsade resurserna
för vuxenstudiestödet bör användas för att finansiera studier för personer i
arbetsaktiv ålder.

Pär Granstedt m.fl. begär i motion Sf422 ett tillkännagivande om att
kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd borde kunna göras även av organisationer
liknande LRF och småföretagens riksorganisation. Ett sådant
ansökningsförfarande skulle nämligen underlätta för många som saknar
studietradition och erfarenhet av studiestöd att delta i t.ex. internatkurser vid
folkhögskola.

Frågan om rätten för pensionärsorganisation att göra kollektiv ansökan
om internatbidrag har behandlats av utskottet såväl inför riksdagens
godkännande av försöksverksamheten 1985/86 som under föregående riksmöte
(SfU 1985/86:14 resp. 1986/87:11). Utskottet har därvid framhållit att
utskottet inte ville motsätta sig att även pensionärsorganisationerna fick
möjlighet till kollektiv ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig
försöksverksamhet. Utskottet erinrade också om att någon övre åldersgräns
för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns och att det bland ålders- och
förtidspensionärer fanns ett stort antal kortutbildade. Utskottet framhöll
dock att med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet
företrädesvis utgå till dem som är i aktiv ålder.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och då försöksverksamheten
skall utvärderas med början under våren 1988 föreslår utskottet att
riksdagen godkänner den föreslagna förlängningen av försöksverksamheten,
och motion Sf413 yrkande 3 avstyrks följaktligen.

Beträffande frågan om kollektiv ansökan av företagarorganisationer vill
utskottet erinra om att egenföretagare har rätt att ansöka om internatbidrag
men däremot inte om korttidsstudiestöd. Utskottet anser sig för närvarande
inte kunna tillstyrka en utvidgning av möjligheterna till kollektiv ansökan av
internatbidrag utan anser att resultatet av den ovan nämnda försöksverksamheten
för handikapp- och pensionärsorganisationer bör avvaktas. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion Sf422.

Som ovan nämnts utgår internatbidrag för närvarande med 220 kr. per
dygn. Vid ansökan om bidraget från enskild studerande gäller att om den
genomsnittliga kostnaden uppgår till minst 110 kr. per dag utgår ett

SfU 1987/88:20

internatbidrag om 220 kr. för varje sådan dag. Om internatbidrag inte kan
utgå enligt nämnda beräkning kan bidrag ändå utgå för så många dagar som
motsvarar de totala kostnaderna dividerat med 220 och avrundat nedåt till
helt tal. Om ansökan sker av en facklig organisation utgår däremot alltid
ersättning för de faktiska kostnaderna, dock högst i genomsnitt 220 kr. per
dygn.

I motion Sf413 yrkande 2 hemställer Barbro Sandberg m.fl. om ett
tillkännagivande angående kostnadstäckning vid internatbidragets olika
ansökningsformer. Motionärerna anser att endast de faktiska kostnaderna
upp till storleken av internatbidraget skall täckas oavsett om ansökan görs
kollektivt eller enskilt.

Av de ovan redovisade bestämmelserna följer att ersättning för kostnaderna
vid internat kan variera något beroende på om ansökan görs kollektivt
eller av en enskild. Med hänsyn till att kostnaderna vid internatvistelse i regel
får antas överstiga internatbidragets nivå lär dock variationerna inte ha
någon större praktisk betydelse. Utskottet avstyrker därför bifall till motion
Sf413 yrkande 2.

I maj 1985 fick CSN i uppdrag att se över den länsvisa fördelningen av
medel för vuxenstudiestöd. CSN har i sin anslagsframställning aktualiserat
vissa förslag. I enlighet med CSN:s förslag förordas i propositionen följande
riktlinjer för fördelningen av medel för vuxenstudiestöd och uppsökande
verksamhet mellan länen. Medlen för särskilt vuxenstudiestöd fördelas med
hänsyn enbart till utbildningsstrukturen, medan medlen för korttidsstudiestöd
fördelas med hänsyn till såväl utbildningsstrukturen som till förekomsten
av skiftarbete. Medlen för uppsökande verksamhet fördelas med
hänsyn till utbildningsstrukturen, men viss hänsyn bör också tas till glesbygdslän
med stora avstånd. I propositionen begärs riksdagens godkännande
av de förordade riktlinjerna.

I fråga om korttidsstudiestöden anförs i propositionen att målen för dessa
ligger fast och att stöden med prioritet skall ges till sökande med kort tidigare
utbildning och stort behov av utbildning och studiestöd. Vidare görs en
hänvisning till 1987 års budgetproposition, i vilken angavs att, förutom kort
tidigare utbildning, svåra arbetsförhållanden skulle vara de viktigaste
kriterierna. Härutöver skulle en helhetsbedömning av den sökandes sociala
och ekonomiska situation kunna göras. I årets budgetproposition tilläggs att
stöden i större utsträckning än vad som sker i dag bör kunna beviljas för
grundläggande studier i allmänna ämnen, typ svenska, engelska, matematik
och samhällskunskap. Vidare borde de regelförändringar som det samordnade
korttidsstudiestödet innebar vara ägnade att underlätta ämnesstudier i
studiecirklar eller komvux. I propositionen anges dessutom att rena funktionsutbildningar
i första hand bör finansieras med andra medel än vuxenstudiestöd.

Barbro Nilsson m.fl. begär i motion Sf403 ett tillkännagivande angående
prioriteringsgrunderna för fördelning av korttidsstudiestöd. Motionärerna
framhåller att prioriteringen av de kortutbildade medfört att man inte
uppmärksammat gruppen med enbart gymnasieutbildning, vilka i dag måste
betraktas som kortutbildade.

Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförts om prioriterings -

SfU 1987/88:20

grunderna för korttidsstudiestödet och avstyrker därmed bifall till motion
Sf403. Utskottet anser vidare att de i propositionen förordade riktlinjerna för
fördelning av medel för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet mellan
länen bör godkännas av riksdagen.

En samlad översyn av hela vuxenstudiestödet inbegripet finansieringssystemet
och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa begärs av Carl Bildt
m.fl. i motion Sf409 yrkande 2. Motionärerna framför bl.a. kritik mot att
korttidsstudiestödet i huvudsak utnyttjas för fackliga kurser och att det
därför kan ifrågasättas om stöden går till den avsedda målgruppen.

Utskottet anser att motionärerna delvis är tillgodosedda genom att en
översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem redan
planeras inom regeringskansliet. Vad gäller motionärernas kritik mot
korttidsstudiestödets fördelning vill utskottet erinra om vad som uttalats i
propositionen om att stödet inte i första hand bör beviljas för rena
funktionsutbildningar. Mot bakgrund härav bör motion Sf409 yrkande 2 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Särskilda medel motsvarande 0,014 % av vuxenutbildningsavgiften avsätts
sedan budgetåret 1984/85 till ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Medlen fördelas av CSN till olika län.

I motion Sf419 yrkande 3 föreslår Erkki Tammenoksa m.fl. att medel för
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall kunna utgå till strukturdrabbade
områden eller till län där konkurrensen om det särskilda vuxenstudiestödet
för grundskolestudier är hård. Motionärerna begär ett tillkännagivande till
regeringen härom.

Som ovan angivits planeras en översyn inom regeringskansliet av det
särskilda vuxenstudiestödet. Utskottet anser att resultatet av denna översyn
bör avvaktas och att motion Sf419 yrkande 3 därför inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från förevarande anslag bestrids utgifter för timersättning för deltagare i
grundutbildning för vuxna och för timersättning vid grundläggande svenskundervisning
för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 44 kr. per timme
till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Till
övriga studerande utgår stödet med 13 kr. per timme.

I propositionen föreslås att den högre timersättningen höjs till 46 kr. per
timme medan den lägre timersättningen föreslås oförändrad. Den del av
kostnaderna för timersättningen vid grundvux som finansieras genom
vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till 38 100 000 kr. och det
totala anslagsbehovet till 138 970 000 kr.

I motion Sf421 av Birgitta Rydle m.fl. (yrkandena 8 och 9) förordas en
oförändrad timersättning och därigenom en besparing på 2,4 milj. kr. på
förevarande anslag.

Utskottet, som ovan tillstyrkt en höjning av korttidsstudiestödet till 46 kr. i
timmen, anser det rimligt med en motsvarande höjning av den högre
timersättningen vid vissa vuxenutbildningar. Denna höjning medför dock att

SfU 1987/88:20

en lägre anslagstilldelning skulle begränsa antalet stödtagare. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker bifall till motion Sf421
yrkandena 8 och 9 och föreslår att till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
anvisas 138 970 000 kr.

I motion Sf407 begär Berit Oscarsson m.fl. ett tillkännagivande om att
timersättning bör utgå även för restid, vilket skulle innebära en stor
förbättring för de studerande som har långa resvägar.

Frågan om ersättning för restid har tidigare behandlats av utskottet i
betänkandet SfU 1985/86:14. Utskottet, som var införstått med att reglerna
för timersättning i vissa fall kunde medföra ett väsentligt inkomstbortfall för
restid, ansåg att det i och för sig skulle vara önskvärt med samma möjlighet
till ersättning för restid som gällde för det dåvarande timstudiestödet.
Utskottet var dock av kostnadsskäl inte berett att tillstyrka ett sådant
förslag.

Utskottet, som även nu anser det önskvärt att ersättning skulle kunna utgå
jämväl för restid, konstaterar dock att det statsfinansiella läget fortfarande är
sådant att förslaget inte kan genomföras. Motion Sf407 bör därför avslås.

I motion Sf420 begär Stina Gustavsson och Marianne Andersson ett
tillkännagivande om ekonomiska stödåtgärder för vissa studerande vid
folkhögskola. Motionärerna föreslår att folkhögskolekurser för vuxna studerande
med läs- och skrivsvårigheter samt folkhögskolekurser i svenska för
invandrare skall jämställas med grundvuxstudier vad gäller ekonomiska
stödåtgärder.

De studerande som motionärerna tar sikte på tillhör den grupp studerande
som är särskilt prioriterad vid fördelning av korttidsstudiestöden. Med
hänsyn härtill är utskottet inte berett att förorda någon utvidgning av rätten
till timersättning till att även avse dessa studerande. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall till motion Sf420.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande, dels stöd till produktion av studielitteratur för synskadade och
rörelsehindrade högskolestuderande och dels bidrag för reserabatter till
studerande.

Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) fr.o.m. budgetåret 1984/85, och ett nytt statsbidragssystem
har införts fr.o.m. budgetåret 1985/86.

I propositionen har beaktats att sammanlagt 368 000 kr. överförts till
anslaget från reservationsanslagen D 8. Utbildning för tekniska yrken och
D 11. Utbildning för undervisningsyrken. Vidare har medel motsvarande 0,5
milj. kr. förts över från femte huvudtitelns förslagsanslag D 1. Bidrag till

SfU 1987/88:20

sjukförsäkringen. Efter löne- och prisomräkning med 6 % har anslagsposten
för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande beräknats till 8 658 000 kr.

I motion Sf414 begär Jan Hyttring i yrkande 1 att 8 800 000 kr. anslås till
studerandehälsovården. Detta högre belopp behövs enligt motionären för att
täcka hälsovårdens kostnadsökningar. Vidare begärs i yrkande 2 att 300 000
kr. anslås som engångsanvisning för metodutveckling av förebyggande
verksamhet inom studerande hälsovården.

Utskottet anser att studerandehälsovården får anses tillgodosedd genom
den löne- och prisomräkning med 6 % som gjorts av anslagsposten i
propositionen. Beträffande yrkandet om engånganvisning för metodutveckling
av förebyggande verksamhet konstaterar utskottet att UHÄ inte
framfört någon sådan begäran i sin anslagsframställning. Utskottet, som
förutsätter att UHÄ tar erforderliga initiativ på området, är mot denna
bakgrund inte berett att tillstyrka det begärda engångsanslaget. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf414 yrkandena 1 och 2 och
tillstyrker propositionens förslag om medelsbehov för bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande.

Statsbidraget för produktion av studielitteratur till synskadade m.fl.
högskolestuderande, vilket disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB), beräknas i propositionen till 8 920 000 kr. Enligt propositionen
bör anslagsposten återgå till att bli förslagsvis betecknad. I propositionen
föreslås vidare att anslagsposten tillförs medel för talböcker till högskolestuderande
som har grava läs- och skrivsvårigheter (s.k. dyslektiker). Dessutom
föreslås att till anslaget G 17. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
överförs 47 000 kr. för att möjliggöra katalogisering av
studielitteratur framställd i punktskrift. Med hänsyn till de förhållandevis
långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen föreslås vidare i
propositionen att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av
litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1989/90 till ett
belopp av högst 3,1 milj. kr.

Enligt beslut av riksdagen (SfU 1986/87:11, rskr. 176) avser förevarande
anslagspost fr.o.m. budgetåret 1987/88 medel för studielitteratur även för
vissa rörelsehindrade. Någon överföring av medel för förvaltningskostnader
till anslaget G 17 gjordes emellertid inte. Regeringen har dock i regleringsbrev
föreskrivit att från anslagsposten får högst 132 000 kr. användas för att
bestrida personalkostnader samt vissa övriga förvaltningskostnader i samband
med produktion av studielitteratur för rörelsehindrade högskolestuderande.
Utskottet konstaterar att medel för angivna förvaltningskostnader
rätteligen inte skall beräknas under förevarande anslagspost utan under
anslaget G 17, vilket behandlas av kulturutskottet. Med hänsyn härtill och då
socialförsäkringsutskottet beräknar medelsbehovet för nämnda kostnader
efter pris- och löneomräkning till 137 000 kr. för budgetåret 1988/89 föreslår
utskottet att anslagsposten till produktion av studielitteratur för synskadade
högskolestuderande m.fl. minskas med detta belopp och således beräknas till
8 783 000 kr.

Medelsbehovet till bidrag för reserabatter till studerande beräknas i
propositionen till 80 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Utskottet har ingen
erinran häremot.

SfU 1987/88:20

Vad utskottet anfört under detta avsnitt medför att till anslaget Bidrag till
vissa studiesociala ändamål bör anvisas ett reservationsanslag av 97 441 000
kr.

Övriga frågor

Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motioner som berör skilda frågor med
anknytning till studiestödsområdet.

I motion Sf402 begär Berit Löfstedt och Viola Furubjelke ett tillkännagivande
om utredning av formerna för samhällsstöd i vissa fall. Motionärerna
tar sikte på speciella behov av studiefinansiering och nämner som exempel en
ettårig kurs i Linköping, ”Leva Livet”, som bedrivs av Stadsmissionen i
samarbete med Liljeholmens folkhögskola. Kursen vänder sig i stor utsträckning
till människor med personliga och sociala problem men också till
ungdomar som är yrkesobestämda. Kursen innehåller både praktiska och
teoretiska ämnen och har ett betydande inslag av social träning. Motionärerna
kan tänka sig att studiefinansieringen i dessa speciella fall skulle kunna ske
genom anslag från någon central myndighet för projekt av social karaktär.

Utskottet konstaterar att de studier som berörs i motionen i huvudsak bör
berättiga till särskilt vuxenstudiestöd. Möjligheterna att få sådant stöd har
också förbättrats genom den i propositionen föreslagna - och av utskottet
ovan tillstyrkta - ökningen av antalet vuxenstudiestöd. Mot denna bakgrund
finner utskottet inte skäl att inom ramen för studiestödet förorda någon
ytterligare studiefinansieringsform på sätt som begärts i motion Sf402.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

I motion Sf419 yrkande 2 har Erkki Tammenoksa m.fl. föreslagit en
försöksverksamhet med samordnad studievägledning på några orter. Motionärerna
anför att vuxenstuderande, eller blivande sådana, behöver en väl
fungerande studievägledning. Det finns i dag omfattande resurser för
studievägledning men dessa är mycket splittrade.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla följande. I regeringens
proposition 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna
angavs bl.a. (s. 17) att kommunerna skall ansvara för att vuxna informeras
om de utbildningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna.
Vid utbildningsutskottets behandling av propositionen (UbU 1984/85:1)
anförde utskottet:

Mångfalden inom vuxenutbildningen är en tillgång. Självfallet skall kommun
som utbildningsanordnare koncentrera sig på information om sådan kompetensinriktad
vuxenutbildning som den själv anordnar. Samma princip gäller
övriga utbildningsanordnare. Detta utesluter emellertid inte att varje
utbildningsanordnare bör lämna upplysning om vad det finns för annan
vuxenutbildning än den som man själv anordnar och om hur man kan få veta
mer om denna. Informationen bör ske med ömsesidig respekt för den särart
som ligger i de olika utbildningsformerna. Syftet med informationen måste
vara att underlätta för de vuxna att finna den form av utbildning som bäst
svarar mot deras behov.

I den följande propositionen om vuxenutbildningslag (prop. 1984/85:37 s. 21)
erinrades om att såväl kommuner som landstingskommuner i skilda former

SfU 1987/88:20

ger ett omfattande stöd till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.
Vidare erinrades om att nästan alla landstingskommuner och några
kommuner dessutom är huvudmän för en eller flera folkhögskolor. De har
därigenom ett direkt ansvar för verksamheten. Därför bör det vara naturligt
att kommuner och landstingskommuner aktivt verkar för att vuxna utnyttjar
också dessa utbildningsmöjligheter.

Enligt vad ovan framgår har landstingskommuner och kommuner ett
särskilt ansvar för studievägledningen. Någon försöksverksamhet på sätt
motionärerna föreslår är enligt utskottets mening således för närvarande inte
påkallad. Motion Sf419 yrkande 2 bör därför avslås.

Frågan om sjukpenninggrundande inkomst för studerande tas upp av
Barbro Sandberg m.fl. i motion Sf413 yrkande 5. Motionärerna begär sådan
ändring i 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring att även den som inte uppbär
studiemedel utan själv finansierar sina studier skall ha rätt att ha sin
sjukpenninggrundande inkomst vilande.

Enligt tredje stycket nämnda lagrum får den sjukpenninggrundande
inkomsten inte sänkas bl.a. under tid då den försäkrade bedriver studier för
vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen. Utskottet konstaterar att även den som enbart
uppbär bidragsdelen av de olika stödformerna får behålla sin sjukpenninggrundande
inkomst under studietiden. Med hänsyn härtill anser utskottet att
det saknas anledning att frångå kravet på att den studerande skall uppbära
angivet studiestöd. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf413
yrkande 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden

1. att riksdagen godkänner att 37 100 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1988/89 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m.,

2. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett ramanslag av 91 394 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

3. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 16 705 000 kr.,

Studiehjälp m.m.

4. beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf412,

5. beträffande gymnasieelevers resor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf401,

SfU 1987/88:20

6. beträffande studiehjälp utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf409 yrkande 1 och 1987/
88:Sf421 yrkande 1,

7. beträffande medelsanvisning till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf421 yrkande 2 till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 2 024 745 000 kr.,

Vuxenstudiestöd m.m.

8. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Sf421 yrkandena 3-7 och 1987/88: Sf410 dels godkänner att
1 109 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1988/89 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m.
för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av
1 109 500 000 kr.,

9. beträffande vuxenutbildningsmedlens användning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf405 i motsvarande del,

10. beträffande höjd vuxenutbildningsavgift m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf408 yrkandena 1 och 2,

11. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf405 i motsvarande del,

12. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf413 yrkandena 1 och 4,

13. beträffande grundskolestuderande

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf419 yrkande 1,

14. beträffande antalet ersättningstimmar vid korttidsstudiestödet
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sf406,

15. beträffande försöksverksamhet med kollektiv ansökan om
internatbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf413 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen förordats
om förlängd försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag
för handikapp- och pensionärsorganisationer,

16. beträffande kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd för företagarorganisationer att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sf422,

17. beträffande internatbidraget

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf413 yrkande 2,

18. att riksdagen godkänner de riktlinjer till länsfördelning av medel
till vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som
förordats i propositionen,

19. beträffande urvalsreglerna för vuxenstudiestödet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf403,

20. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf409 yrkande 2,

SfU 1987/88:20

21. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf419 yrkande 3,

22. att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

23. beträffande medelsanvisning till timersättning vid vissa vuxenutbildningar att

riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf421 yrkandena 8 och 9, dels godkänner att 38 100 000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1988/89 används för att finansiera delar av anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 138 970 000 kr.,

24. beträffande ersättning för restid

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf407,

25. beträffande vissa folkhögskolekurser
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf420,

Avskrivning av vissa studielån

26. att riksdagen till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1988/89 anvisar ett
förslagsanslag av 30 000 kr.,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

27. att riksdagen medger att anslagsposten till produktion av
studielitteratur för synskadade högskolestuderande m.fl. får återgå till
att bli förslagsvis betecknad,

28. att riksdagen medger att högskolestuderande som är s.k.
dyslektiker skall kunna få studielitteratur i form av talböcker bekostade
ur anslaget,

29. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om
3 100 000 kr. för budgetåret 1989/90 som förordats i propositionen,

30. beträffande medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala
ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål med anledning
av propositionen och med avslag på motion 1987/88:Sf414 yrkandena 1
och 2 för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
97 441 000 kr.

Övriga frågor

31. beträffande samhällsstöd i vissa fall
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf402,

32. beträffande samordnad studievägledning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf419 yrkande 2,

SfU 1987/88:20

33. beträffande sjukpenninggrundande inkomst
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf413 yrkande 5.

Stockholm den 24 mars 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik
(s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m),
Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro
Sandberg (fp) och Maud Björnemalm (s).

Reservationer

1. Studiehjälp utomlands (morn. 6)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 7 med ”avstyrks således.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att internationella kontakter i form av studier utomlands
är betydelsefulla. Utskottet föreslår därför som ett första steg till en ökad
internationalisering att studiebidrag skall kunna utgå under ett års studier på
gymnasial nivå utomlands under de förutsättningar CSN föreslagit. Regeringen
bör snarast lägga fram förslag till riksdagen härom så att de nya
reglerna kan träda i kraft den 1 juli 1988.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande studiehjälp utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkande 1 och med
anledning av motion 1987/88:Sf409 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisning till studiehjälp m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”budgetåret 1988/89.” bort ha följande lydelse:
Till följd av att utskottet ovan förordat en utvidgning av rätten att erhålla
studiebidrag vid utlandsstudier bör riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m.
för budgetåret 1988/89 utöver vad regeringen föreslagit anvisa 15 000 000
kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisning till studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkande 2 och med

SfU 1987/88:20

anledning av propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 039 745 000 kr.,

3. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd (mom. 8)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Syftet med”
och slutar på s. 9 med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf421 att betydande besparingar
bör kunna göras inom vuxenstudiestödet för att frigöra avgiftsmedel för
finansiering av studieförbundens verksamhet. För särskilt vuxenstudiestöd
bör endast anvisas 700 milj. kr. och för korttidsstudiestöd 152 milj. kr. Medel
bör inte längre anvisas för kostnader för uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer eftersom tidigare års insatser på dessa
områden får anses tillräckliga. Till anslaget bör därför anvisas ett belopp som
är 192,5 milj. kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt 917
milj. kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkandena 3-7 och
med anledning av propositionen samt med avslag på motion 1987/
88:Sf410 dels godkänner att 917 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1988/89
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till
Vuxenstudiestöd m.m. förbudgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag
av 917 000 000 kr.,

4. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd (mom. 8)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Syftet med”
och slutar på s. 9 med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att betydande besparingar bör kunna göras inom vuxenstudiestödet
för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av studieförbundens
verksamhet. Som en följd härav minskar behovet av finansiering via
statsbudgeten av denna verksamhet. För särskilt vuxenstudiestöd bör enligt
utskottets uppfattning endast anvisas 726,5 milj. kr., vilket innebär en
begränsning till 24 700 stöd. Härigenom görs en besparing av 55 milj. kr.
Utskottet anser vidare att medel inte längre bör anvisas för kostnader för
uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer med hänsyn
till att stora resurser finns tillgängliga för personalutbildning. Besparingen
även i denna del blir 55 milj. kr. Till anslaget bör därför anvisas ett belopp
som är 110 milj. kr. lägre än som föreslagits av regeringen, eller sammanlagt
999,5 milj. kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1987/

SfU 1987/88:20

88:Sf410 och 1987/88:Sf421 yrkandena 3,4,6 och 7 samt med avslag på
motion 1987/88:Sf421 yrkande 5 dels godkänner att 999 500 000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1988/89 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1988/89
anvisar ett reservationsanslag av 999 500 000 kr.,

5. Höjd vuxenutbildningsavgift m.m. (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

För att öka möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett
fördelningspolitiskt instrument anser utskottet det nödvändigt att öka de
ekonomiska resurserna. Vuxenutbildningsavgiften bör därför ökas till
0,37 % av den totala lönesumman och inte begränsas till nuvarande 0,27 %.
Utskottet beräknar de därigenom ökade intäkterna till 451 milj. kr. Dessa
medel bör användas till ökat antal vuxenstudiestöd för en höjning av den
allmänna utbildningsnivån.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande höjd vuxenutbildningsavgift m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf408 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Differentierat vuxenstudiestöd m.m. (mom. 12)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att fler sökande kan beviljas särskilt
vuxenstudiestöd. Effekterna av en jämnare fördelning av bidragsbeloppet
mellan stödtagare med och utan dagpenning från arbetslöshetskassa bör
därför såsom begärts i motion Sf413 yrkande 1 utredas. Utskottet anser
vidare att den nuvarande differentieringen av vuxenstudiestödet är ett hinder
för många kvinnor som vill börja studera efter att ha varit hemarbetande eller
ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser att kortutbildade kvinnor och
män skall ha samma möjligheter att studera som vuxna och att det är ett
samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja att gå på vuxenutbildning
och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl. Differentieringen av det
särskilda vuxenstudiestödet bör därför såsom begärts i yrkande 4 utredas i
syfte att utröna hur den påverkat kvinnornas möjligheter att delta i
vuxenutbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sf413 yrkandena 1 och 4
som sin mening ger regeringen till kännna vad utskottet anfört,

SfU 1987/88:20

7. Differentierat vuxenstudiestöd m.m. (mom. 12)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den nuvarande differentieringen av
vuxenstudiestödet ett hinder för många kvinnor som vill börja studera efter
att ha varit hemarbetande eller ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser
att kortutbildade kvinnor och män skall ha samma möjligheter att studera
som vuxna och att det är ett samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja
att gå på vuxenutbildning och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl.
Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet bör därför såsom
begärts i yrkande 4 utredas i syfte att utröna hur den påverkat kvinnornas
möjligheter att delta i vuxenutbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkande 4 och med
avslag på motion 1987/88:Sf413 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till kännna vad utskottet anfört,

8. Försöksverksamhet med kollektiv ansökan om
internatbidrag(mom. 15)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Rune Backlund (c) och Barbro
Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte rimligt att de begränsade resurser som står till
förfogande för vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som
riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället användas för att
finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Pensionärer bör som
alternativ för sin studieverksamhet kunna erhålla stöd från studieförbunden.
Med hänsyn härtill bör försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas
rätt att kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra och i
fortsättningen endast omfatta handikapporganisationerna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande försöksverksamhet med kollektiv ansökan om
internatbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkande 3 och med
anledning av propositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. Internatbidraget (mom. 17)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Av de” och
slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

SfU 1987/88:20

Av bestämmelserna om internatbidrag följer att en enskild sökande kan
erhålla ersättning med 220 kr. per dag även om internatkostnaderna endast
uppgår till i genomsnitt 110 kr. per dag. Vid kollektiv ansökan utgår
ersättning däremot aldrig utöver de faktiska kostnaderna. Enligt utskottets
uppfattning skall ersättning endast kunna utgå för de faktiska kostnaderna
upp till internatbidragets belopp oavsett om ansökan görs enskilt eller
kollektivt. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande internatbidraget
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Översyn av vuxenstudiestödet (mom. 20)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet
och dess regelsystem planeras inom regeringskansliet. Denna översyn bör
enligt utskottets uppfattning även omfatta systemet med en särskild vuxenutbildningsavgift
och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Vidare
kan det enligt utskottets mening ifrågasättas om reglerna för korttidsstudiestödet
verkligen innebär att stödet går till den avsedda målgruppen. Det
finns därför anledning att se över även dessa regler. Vad utskottet med bifall
till motion Sf409 yrkande 2 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande översyn av vuxenstudiestödet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf409 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Medelsanvisning till timersättning vid vissa
vuxenutbildningar (mom. 23)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet,
som” och slutar på s. 14 med ”138 970 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande nivån på timersättningen 44 kr. per
timme är tillräcklig vid deltagande i grundvux och grund-sfi och förordar
därför i enlighet med motion Sf421 en oförändrad timersättning. Till följd
härav kan en besparing med 2,4 milj. kr. göras på anslaget.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande medelsanvisning till timersättning vid vissa vuxenutbildningar att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf421 yrkandena 8 och 9
och med anledning av propositionen, dels godkänner att
35 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenut -

SfU 1987/88:20

bildningsavgiften för budgetåret 1988/89 används för att finansiera
delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1988/89
anvisar ett förslagsanslag av 136 570 000 kr.,

12. Medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala ändamål
(mom. 30)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”för studerande.” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna uppräkningen av anslaget täcker enligt
utskottets uppfattning inte de kostnadsökningar som studerandehälsovården
har. Utskottet anser att ytterligare 142 000 kr. därför bör anvisas till anslaget.
Utskottet anser vidare att det är angeläget att metoder kan utvecklas för
förebyggande verksamhet inom studerandehälsovården och för sådant
ändamål bör anvisas ett engångsanslag om 300 000 kr.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala
ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål med bifall till
motion 1987/88:Sf414 yrkandena 1 och 2 och med anledning av
propositionen för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
97 883 000 kr.,

13. Sjukpenninggrundande inkomst (mom. 33)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Enligt
tredje” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en försäkrad få ha sin sjukpenninggrundande
inkomst vilande under den tid han bedriver studier som berättigar till
studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd. Det bör således inte
vara en förutsättning att han faktiskt uppbär sådant stöd. Regeringen bör
snarast lägga fram förslag till riksdagen härom.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

33. beträffande sjukpenninggrundande inkomst att riksdagen med
bifall till motion 1987/88:Sf413 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1987/88:20

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 5 och 8 §§ samt 7
kap. 5 och 18 §§ studiestödslagen (1973:349)1 skal! ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår
med lägst 770 och högst 1 550
kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg utgår
med lägst 810 och högst 1 630
kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg meddelas
av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

5 kap.

5 §

Korltidsstudiestöd utgör 44 Korttidsstudiestöd utgör 46

kronor för varje timme. kronor för varje timme.

6 kap.

5 §

Internatbidrag utgör 220 lnternatbidrag utgör 235

kronor för varje dygn. kronor för varje dygn.

8 §

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning
mellan vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den
studerande

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

3. För varje kurs får bi- 3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas dragen dock aldrig beräknas

till högre belopp än som mot- till högre belopp än som mot 1

Lagen omtryckt 1987:303.

SfU 1987/88:20

Bilaga

Föreslagen lydelse

svarar 235 kronor i genomsnitt
för varje dygn och varje studerande
som har rätt lill
bidraget.

h ,-3

7 kap.

5 §

Särskilt vuxenstudiestöd
kan utgå såväl vid heltidsstudier
om minst 15 dagar under
ett kalenderhalvår som vid deltidsstudier
om minst 30 dagar
under ett kalenderhalvår. Till
deltidsstuderande kan dock
särskilt vuxenstudiestöd utgå
endast om han bedriver studierna
på minst halvtid.Vid bedömande
au om den studerande
har rätt till särskilt vuxenstudiestöd
för heltidsstudier
får, förutom lill studier som
avses i 1 §, även hänsyn tas till
studier i grundutbildning för
vuxna (grunduux) eller grundläggande
svenskundervisning
för invandrare.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller
senast under det år då den studerande fyller 50 år. Särskilt
vuxenstudiestöd får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda
skäl föreligger.

1 fråga om särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6-8 §§ pä
motsvarande sätt.

Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt
till särskilt vuxenstudiestöd meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

18 §

Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall tillämpas på särskilt
vuxenstudiestöd.

Bestämmelse i detta kapitel
om studerande som är gift skall
tillämpas endast om äktenskapet
ingåtts senast under kalenderhalvåret
närmast före det
för vilket särskilt vuxenstudiestöd
skall utgå.

Nuvarande lydelse

svarar 220 kronor i genomsnitt
för varje dygn och varje
studerande som har rätt till
bidraget.

SfU 1987/88:20

Bilaga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1987/88:20

Bilaga

Bestämmelse i detta kapitel
som gäller studerande som är
gift, tillämpas också på den
som utan att vara gift lever tillsammans
med annan person,
med vilken han tidigare varit
gift eller med vilken han gemensamt
har eller har haft
barn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

gotab Stockholm 1988 15014