Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1987/88:19 snj
1987/88* 19
om administration av socialförsäkring m. m.
(prop. 1987/88:100)
Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1987/88:100, bil. 7
(socialdepartementet) under litt. B. Administration av socialförsäkring
m.m. upptagna anslagen B 1. Riksförsäkringsverket och B 2. Allmänna
försäkringskassor, jämte motioner.
Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN
Administration av socialförsäkring m.m.
1. Riksförsäkringsverket. Regeringen har under punkt B 1 (s. 21-23)
föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1988/89
anvisa ett förslagsanslag av 355 756 000 kr.
2. Allmänna försäkringskassor. Regeringen har under punkt B 2 (s.24-27)
föreslagit riksdagen att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 461 641 000 kr.
Motionerna
1987/88:Sf208 av Magnus Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökade informationsinsatser från riksförsäkringsverket.
1987/88:Sf230 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att bevara försäkringskassornas lokalkontor.
1987/88:Sf260 av Ewa Hedkvist Petersen och Monica Öhman (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om årlig redovisning av ATP-poäng på den slutliga skattsedeln.
1987/88:Sf261 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av
tjänster och lönemedel m.m. från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.
1987/88:Sf285 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare
terminaler till försäkringskassornas lokalkontor.
1 Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 19
1987/88:Sf295 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär sådan ändring i förordningen om skyldighet för de allmänna
försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter (1980:55) att
det skall föreligga en skyldighet för försäkringskassa att underrätta kronofogdemyndighet
då det gäller straffade personer.
1987/88:Sf302 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1988/89
anslår 34 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för förstärkning av
handläggningen av arbetsskadeärenden.
1987/88:Sf305 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande arvodering av
ledamöter i socialförsäkringsnämnder.
1987/88:Sf308 av Gustav Persson och Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäkringskassans rätt att tillsätta och entlediga tjänstemän.
Utskottet
Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna samt de lokala
organ som regeringen bestämmer har enligt 1 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) hand om den allmänna försäkringen.
Riksförsäkringsverket är central förvaltningmyndighet för ärenden som
rörden allmänna försäkringen, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen,
allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för vissa utbetalningsärenden.
Verkets uppgift är huvudsakligen att leda och utöva tillsyn över
administrationen av försäkrings- och bidragssystemen, svara för uppföljning
och utvärdering, vara part i socialförsäkringmål och utbetala vissa typer av
förmåner. Vidare svarar riksförsäkringsverket för handläggningen av bl.a.
yrkesskadeförsäkring samt ärenden enligt vissa äldre författningar.
Försäkringskassorna, som är 26 till antalet, finns för varje landstingskommun
och kommun som inte tillhör landstingskommun. De är fristående
offentligrättsliga organ med egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsakliga
uppgift är att handlägga enskilda ärenden inom försäkrings- och
bidragsområdet. Antalet årsarbetare var som högst år 1981 med 17 050 och
har därefter successivt minskat. Under budgetåret 1987/88 var antalet
årsarbetare 14 500. Kostnaderna för försäkringskassornas administration
finansieras till 15 % över ett förslagsanslag i budgeten. Resterande 85 % av
kostnaderna finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från
inkomsttitel på statsbudgeten. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket
mellan de olika försäkringskassorna.
Inom socialförsäkringsadministrationen har under flera år pågått ett
omfattande förändringsarbete. Genom riksdagsbeslut år 1983 fastlades
riksförsäkringsverkets roll och uppgifter som central förvaltnings- och
tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsområdet samt arbetsfördelningen
mellan verket och försäkringskassorna. Handläggningen av det stora flertalet
enskilda försäkringsärenden har successivt anförtrotts kassorna. För närvarande
pågår inom försäkringskassorna ett utvecklingsarbete där strävan att
SfU 1987/88:19
2
decentralisera verksamheten från centralkontoren till lokalkontoren är en
viktig del. I budgetpropositionen anför departementschefen att inriktningen
bör vara att det övervägande antalet ärendetyper som handläggs inom
socialförsäkringsområdet bör decentraliseras till lokalkontoren. Decentraliseringen
bör i huvudsak vara genomförd till budgetåret 1991/92 men hänsyn
bör tas till olika kassors förutsättningar.
Inom riksförsäkringsverket pågår ett översynsarbete inför anslagsframställningen
förbudgetåret 1989/90.1 översynsarbetet kommer verket att bl. a.
belysa effekterna för verkets del av den pågående decentraliseringen av
försäkringsärenden från central- till lokalkontoren.
Vidare har under budgetåret 1986/87 en översyn av administrationen av
socialförsäkringen inletts inom regeringskansliet. Syftet med översynen är
att ge underlag till ett mera långsiktigt ställningstagande till administrationens
resursbehov. Översynen skall särskilt beakta sambanden mellan
införandet av teknikstöd, decentraliseringen av ärendehandläggningen och
de allmänna försäkringskassornas lokalkontorsnät. Avsikten är att resultatet
av översynen skall redovisas i 1989 års budgetproposition.
I motion Sf261 begär Gustav Persson m.fl. ett tillkännagivande av att
personal och lönemedel bör kunna överföras från riksförsäkringsverket till
försäkringskassorna. En sådan överföring bör enligt motionärerna vara
möjlig eftersom många av verkets tidigare arbetsuppgifter flyttats över till
kassorna. Man bör även se över riksförsäkringsverkets nuvarande verksamhet.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motioner, senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande SfU 1986/87:16. Utskottet erinrade därvid
om att ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
fastlagts av regering och riksdag (prop. 1982/83:127, SfU 24, rskr. 342)
samt att handläggningen av det stora flertalet enskilda försäkringsärenden
successivt anförtrotts kassorna. Utskottet förutsatte att riksförsäkringsverket
fortlöpande verkade för att en decentralisering av verksamheten till
regionala och lokala organ skedde så långt detta var möjligt.
Som ovan nämnts pågår ett översynsarbete inom såväl riksförsäkringsverket
som regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av dessa översyner
bör avvaktas och avstyrker därför bifall till motion Sf261.
Kassorna är genom ett terminalnät anslutna till riksförsäkringsverkets
centrala dataanläggning. Vid dataanläggningen förs centrala register över de
försäkrade med information av betydelse för handläggningen av ärenden vid
försäkringskassorna. Med hjälp av dataanläggningen bearbetas uppgifter
från kassorna om beslut i försäkringsärenden och verkställs i huvudsak
utbetalning av förmånerna.
Riksförsäkringsverket har i uppdrag att i samråd med statskontoret och i
nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och
utvecklingsarbete och praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten,
den s.k. FAS 90-utredningen. Utrednings- och utvecklingsarbetet
skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser
på regional och lokal nivå. Riksförsäkringsverket väntas redovisa utredningsresultatet
till regeringen under våren 1988.
Riksförsäkringsverket har för budgetåret 1988/89 yrkat ersättning för
SfU 1987/88:19
3
1* Riksdagen 1987188. 11 sami. Nr 19
ytterligare ADB-kostnader med 36 milj. kr. avseende främst utbyte av
förslitna terminaler vid försäkringskassorna. I propositionen har anslaget
räknats upp med ca 14 milj. kr. för ADB-kostnader i avvaktan på att FAS
90-utredningens resultat redovisas och ställning kan tas angående den
långsiktiga inriktningen av teknikstödet. Departementschefen avser att
därefter återkomma till regeringen angående medel för den anskaffning som
då bedöms erforderlig.
I motion Sf285 anser Anita Modin m.fl. att åtgärder omgående bör vidtas
för att utöka antalet terminaler vid försäkringskassornas lokalkontor.
Motionärerna påpekar att terminalnätet numera är underdimensionerat.
Sedan ADB-systemet utformades har ärendemängden ökat, regelsystemet
förändrats och tekniken utvecklats. Kontorens terminalutrustning har inte
förnyats eller utökats i motsvarande omfattning. Genomförandet av den s.k.
timsjukpenningreformen i slutet av år 1987 har ytterligare ökat behovet av
fler terminaler.
Frågan om formerna för försäkringskassornas framtida teknikstöd har
varit föremål för utredning under lång tid. Som ovan nämnts kommer
emellertid resultatet av FAS 90-utredningen att redovisas inom kort. Av
propositionen framgår att departementschefen då har för avsikt att ta
förnyad ställning till försäkringskassornas behov av ytterligare resurser för
ADB-kostnader. Mot denna bakgrund är enligt utskottets mening någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion Sf285 inte påkallad.
Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. För varje år
beräknas därför pensionsgrundande inkomst för försäkrad på grundval av
sådant arbete. Försäkringskassan tillgodoräknar därefter försäkrad pensionspoäng
för varje år sådan inkomst har fastställts. Tilläggspensionen i
form av ålderspension beräknas sedermera i regel på grundval av medeltalet
av de femton högsta pensionspoängtalen. Storleken av den utgående
pensionen påverkas även av andra faktorer såsom om vederbörande inte har
tillgodoräknats pensionspoäng för minst 30 år, inberäknat s.k. vårdår.
Riksförsäkringsverket utsänder individuell information till försäkrade i
vissa åldersgrupper om intjänade pensionspoäng, den framtida pensionens
storlek m.m. Sålunda har under våren 1985 information utsänts till försäkrade
i åldern 55-64 år och under våren 1987 till försäkrade i åldern 50-55 år.
Under innevarande budgetår skall information ske till personer som under
året fyller 50 resp. 64 år. I propositionen framhålls att det är angeläget med
fortsatta riktade informationsinsatser. Under nästa budgetår bör därför
individuell information ske till försäkrade som fyller 50, 60 eller 64 år.
Behovet av information om den individuella pensionspoängen tas upp i två
motioner. I motion Sf208 av Magnus Persson och Bo Finnkvist begärs
tillkännagivande om att information bör ske även till personer i åldern 30-40
år. Motionärerna anser att man bör utöka målgruppen för information till att
omfatta även yngre personer. Härigenom skulle man tidigare kunna förmå
bl.a. kvinnor som deltidsarbetar att tänka över sin situation. I motion Sf260
av Ewa Hedkvist Petersen och Monica Öhman föreslås att den enskildes
aktuella pensionspoäng årligen redovisas på den slutliga skattsedeln. Detta
skulle underlätta för den enskilde att i tid planera sin ekonomiska situation.
SfU 1987/88:19
4
Utskottet instämmer i att det är angeläget att de riktade informationsinsatserna
fortsätter. Informationen bör dock i första hand ta sikte på äldre
åldersgrupper. Eftersom alla försäkrade har möjlighet att vända sig till
försäkringskassan för att få ett preliminärt besked om den framtida
pensionens storlek och då dessutom beräkningen av pensionen blir mer
osäker för yngre personer anser utskottet att det för närvarande inte finns
skäl att utöka informationen på sätt som begärts i motionerna. Motionerna
Sf208 och Sf260 bör således avslås.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget
B 1 Riksförsäkringsverket.
I propositionen har medel för försäkringskassornas förvaltningskostnader
beräknats i enlighet med ett reducerat huvudförslag, som innebär en
reducering med 23 milj. kr. Reduceringen bör så långt möjligt göras genom
besparingar. Riksförsäkringsverket har hemställt om betydande resursförstärkningar,
ca 80 milj. kr., för att klara den kraftiga tillströmningen av
arbetsskadeärenden. I propositionen föreslås att den engångsanvisning på 30
milj. kr., motsvarande 220 tjänster, som försäkringskassorna beviljades för
budgetåret 1987/88 för handläggning av arbetsskadeärenden permanentas.
Vidare föreslås att försäkringskassorna får ytterligare 100 tjänster för
arbetsskadehanteringen. För övriga personalförstärkningar har därutöver
anslagits 23,5 milj. kr.
I motion Sf302 yrkar Karl-Erik Persson m.fl. att försäkringskassorna
erhåller ytterligare 34 milj. kr. för förstärkning av handläggningen av
arbetsskadeärenden.
I sitt nyligen avgivna betänkande SfU 1987/88:2 antecknade utskottet
angående handläggningen av arbetsskadeärenden att under senare tid en rad
åtgärder vidtagits inom riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för att
förbättra och effektivisera handläggningen av arbetsskadeärenden. Dessa
åtgärder hade emellertid inte hunnit ge full effekt. Det fanns därför skäl att
avvakta utvecklingen. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa
utvecklingen och vidta de åtgärder som kunde anses erforderliga. Med
hänsyn till att balansläget var oroväckande ansåg dock utskottet att
regeringen skulle låta göra en analys av orsakerna till det ökande antalet
arbetsskadeanmälningar. Riksdagen följde utskottet (rskr. 25).
Utskottet vidhåller vad som anförts i nämnda betänkande. Den förstärkning
av tjänster hos försäkringskassorna för arbetsskadehanteringen som
föreslås i propositionen får därför för närvarande vara till fyllest. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion Sf302 yrkande 1 och tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget B 2 Allmänna försäkringskassor.
Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassorna som innebär
kontakt med de försäkrade i form av upptagande av ansökningar angående
olika försäkringsförmåner, utbetalning av förmåner, information etc. bedrivs
vid kassornas lokalkontor samt vid filialexpeditioner som finns knutna
till vissa lokalkontor. I varje kommun finns minst ett lokalkontor. För
närvarande finns totalt 433 lokalkontor och 37 filialexpeditioner i landet.
I propositionen anges att försäkringskassornas kontorsnät vid en genomförd
decentralisering bör ha en sådan förgrening att medborgarna i alla delar
SfU 1987/88:19
av landet kan erbjudas en god service. En god service kräver samtidigt en
minimigräns för lokalkontorens befolkningsunderlag. Alltför små kontor
medför både försäkringsmässiga och administrativa svårigheter. All den
kunskap och allsidighet som den vittomfattande verksamheten kräver kan i
allmänhet inte upprätthållas på ett tillfredsställande sätt på alltför små
enheter. Även principerna för den framtida administrationen som bör
utmärkas av en organisation där personalen kan utnyttja teknikstöd i syfte att
medverka till god service och ökad kvalitet i handläggningen leder till
slutsatsen att en rimlig minsta storlek måste föreligga hos lokalkontoren och
därmed hos det befolkningsunderlag som kontoret skall betjäna. I glesbygder
med långa avstånd och ringa befolkningsunderlag kan särskild hänsyn
behöva tas vid utformningen av lokalkontorsnätet. Där geografiska eller
kommunikationsmässiga förhållanden så motiverar kan lokalkontoren kompletteras
med olika organisationsformer.
Karin Israelsson m.fl. hyser vissa farhågor beträffande kassornas framtida
lokalkontorsnät. I motion Sf230 yrkande 1 begär de ett tillkännagivande om
insatser för att bevara kontorsnätet. I motionen föreslås att man innan en
nedläggning eller förändring av ett lokalkontor sker - och detta skall inte
enbart gälla i glesbygd - noga bör överväga om ytterligare arbetsuppgifter
kan överföras från centralkontoret till lokalkontoret och även pröva om
arbetsuppgifter kan överföras från annan myndighet till lokalkontoret.
Utskottet instämmer i vad som i propositionen anförts om vikten av att
försäkringskassornas kontorsnät är sådant att befolkningen i alla delar av
landet erbjuds en god service. Med hänsyn till att frågan om försäkringskassornas
kontorsnät ingår i den översyn inom regeringskansliet som skall
redovisas i nästa års budgetproposition finner utskottet inte anledning att nu
närmare gå in på frågorna om det framtida kontorsnätets utformning. Mot
denna bakgrund bör motion Sf230 yrkande 1 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Bestämmelser om tillsättning av tjänster hos försäkringskassorna återfinns
i 18 kap. 13 § AFL. Enligt dessa bestämmelser tillsätts huvuddelen av
försäkringskassornas tjänstemän av kassorna själva. Riksförsäkringsverket
tillsätter dock direktör och enligt ett särskilt regeringsbeslut avdelningschefer
och högre tjänstemän hos försäkringskassan.
Gustav Persson och Sven-Gösta Signell begär i motion Sf308 ett tillkännagivande
av att samtliga tjänster hos försäkringskassorna skall tillsättas av
kassorna själva. Motionärerna anser att försäkringskassans ansvar för både
socialförsäkringen och de administrativa ledningsfunktionerna leder till att
kassornas befogenhet även borde omfatta tillsättning och entledigande av
samtliga tjänster hos försäkringskassorna.
Utskottet behandlade en liknande motion i sitt av riksdagen godkända
betänkande SfU 1985/86:19. Utskottet anförde därvid att den ordning som
för närvarande gäller för tjänstetillsättningar hos försäkringskassorna fastlädes
i huvudsak efter förslag av den s.k. RFV-översynen. I samband med
införandet av rambudget för försäkringskassorna överflyttades beslutanderätten
vid tjänstetillsättningar hos kassorna från riksförsäkringsverket till
kassorna själva. Vissa högre tjänster skulle dock tillsättas av riksförsäkringsverket,
nämligen tjänster där det var vanligt med extern rekrytering framför
SfU 1987/88:19
6
allt från andra kassor. Riksförsäkringsverket ansågs ha de bästa förutsättningarna
att tillsätta dessa tjänster. Enligt de regler som nu gäller ankommer
det på regeringen att föreskriva vilka tjänster utöver direktören som skall
tillsättas av riksförsäkringsverket. Utskottet ansåg att avgränsningen av vilka
tjänster vid försäkringskassorna som skall tillsättas av riksförsäkringsverket
var väl avvägd inte minst mot bakgrund av verkets roll som tillsynsmyndighet
för kassorna.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion
Sf308.
Enligt 18 kap. 25 § AFL fastställs arvode och annan ersättning till ledamot
av socialförsäkringsnämnd av regeringen. I beslut den 20 juni 1984 har
civildepartementet fastställt arvoden m.m. för vissa uppdrag inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Av detta och senare kompletterande
beslut av finansdepartementet följer att annan ledamot än ordförande samt
suppleant i socialförsäkringsnämnd erhåller arvode med 250 kr. för månad
och 260 kr. för sammanträdesdag. Vidare gäller att en ledamot eller
suppleant som är anställd hos stat eller kommun eller hos annan arbetsgivare
får ersättning för de avlöningsförmåner som han går miste om när han är
tjänstledig från sin anställning för att fullgöra uppdraget.
I motion Sf305 har Karin Israelsson påtalat att arvodesreglerna missgynnar
de ledamöter i socialförsäkringsnämnderna som är egna företagare. Den
nuvarande ersättningen motsvarar inte det verkliga inkomstbortfallet. För
att socialförsäkringsnämnderna även för framtiden skall kunna ges en bred
sammansättning bör det vara ekonomiskt möjligt för egenföretagare att
kunna delta och motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det
anförda.
Utskottet har inhämtat att reglerna för arvodering av uppdrag, bl.a.
uppdrag som ledamot i socialförsäkringsnämnd, är föremål för översyn inom
finansdepartementet. Översynen, som även skall avse egenföretagares
ersättningsförmåner, beräknas bli klar under våren 1988. Utskottet anser att
resultatet av översynen bör avvaktas och motion Sf305 bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Av 3 § förordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna
att lämna uppgifter till andra myndigheter följer att försäkringskassa
är skyldig att på begäran av kronofogdemyndighet lämna uppgift om
bl.a. enskilds ekonomiska förhållanden.
Wiggo Komstedt hemställer i motion Sf295 om sådan ändring i förordningen
att försäkringskassa alltid skall underrätta kronofogdemyndighet att
pension har beviljats då det gäller straffade personer. Bakgrunden till
motionen är att kronofogdemyndigheten i visst fall inte har drivit in ett högt
bötesbelopp trots att en straffad person uppburit sjukpension.
Kriminalvårdsanstalt underrättar regelmässigt vederbörande försäkringskassa
när en försäkrad intagits på anstalten. Kassan får däremot inte besked
om att en person ålagts böter eller i övrigt ådömts straff. En skyldighet för
kassan att alltid underrätta kronofogdemyndighet att en straffad person
beviljats pension skulle i praktiken därför leda till att kassan måste
underrätta kronofogdemyndighet om alla beviljade pensioner. Utskottet
finner det lämpligare att kronofogdemyndigheten i förekommande fall
SfU 1987/88:19
utnyttjar sin rätt att med stöd av den nämnda förordningen få upplysningar
från försäkringskassan. I sådant fall kan kassans upplysning omfatta de
ekonomiska förhållandena i stort och inte bara frågan om pension beviljats.
Utskottet anser följaktligen att motion Sf295 bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf261,
2. beträffande försäkringskassornas terminaler
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf285,
3. beträffande information om pensionspoäng
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf208 och 1987/88:Sf260,
4. beträffande anslag till riksförsäkringsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, punkt B 1
till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
av 355 756 000 kr.,
5. beträffande anslag till allmänna försäkringskassor
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7, punkt B 2
och med avslag på motion 1987/88:Sf302 yrkande 1 till Allmänna
försäkringskassor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
461 641 000 kr.,
6. beträffande försäkringskassornas kontorsnät m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf230 yrkande 1,
7. beträffande tjänstetillsättningar hos försäkringskassorna
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf308,
8. beträffande arvodering av ledamöter i socialförsäkringsnämnd
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf305,
9. beträffande försäkringskassas uppgiftsskyldighet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf295.
Stockholm den 15 mars 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m). Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp). Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik
(s), Nils-Olof Gustafsson (s). Siri Häggmark (m). Ingegerd Elm (s). Rune
Backlund (c). Margo Ingvardsson (vpk). Barbro Sandberg (fp). Ingegerd
Anderlund (s) och Barbro Nilsson i Visby (m).
SfU 1987/88:19
8
Reservation
SfU 1987/88:19
Anslag till allmänna försäkringskassor (mom. 5)
Margo Ingvardsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”Allmänna försäkringskassor” bort ha följande
lydelse:
Arbetsskadeförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli 1977 innebar
väsentliga förändringar i förhållande till äldre lagstiftning. För dem som
drabbats av arbetsskada har emellertid tillämpningen i praktiken kommit att
bli en besvikelse. Den stora ärendeanhopningen vid försäkringskassor och
överklagningsinstanser har också medfört sådana förseningar att många som
skadats i sitt arbete inte får ut ersättning under sin livstid. Antalet anmälda
arbetsskador har ökat med ca 20 % per år under de senaste tre åren.
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits eller föreslagits för att möta den
kraftiga ärendeanhopningen är otillräckliga. För försäkringskassorna behöver
därför anslås ytterligare medel för handläggning av arbetsskadeärenden
på sätt som begärts i motion Sf302 yrkande 1. Riksdagen bör således med
bifall till motionen och med anledning av propositionen till Allmänna
försäkringskassor anvisa ett förslagsanslag av 495 641 000 kr.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag lill allmänna försäkringskassor
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf302 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1987/88:100, bil. 7, punkt B 2 till Allmänna
försäkringskassor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
495 641 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna samt försäkringskassornas kontorsnät
m.m. (mom. 1 och 6)
Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:
Genom sitt väl förgrenade kontorsnät kan försäkringskassorna i dag erbjuda
allmänheten en god service. Det är viktigt att detta kontorsnät kan bestå.
Arbetsuppgifter bör därför så långt som möjligt överföras från riksförsäkringsverket
till försäkringskassorna samt från kassornas centralkontor till
deras lokalkontor. Härigenom kan samtidigt det lokala ansvarstagandet
ökas, vilket enligt vår mening är väsentligt. Man bör även överväga att till
kassorna överföra arbetsuppgifter från andra verksamhetsområden. Dessutom
bör möjligheter till samverkan med andra lokala servicefunktioner tas
till vara. Med hänsyn till pågående översyner avstår vi dock från att yrka
bifall till motionerna Sf261 och Sf230 yrkande 1.
9
2. Anslag till allmänna försäkringskassor (mom. 5)
Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anför:
För att komma till rätta med problemen med arbetsskadehanteringen anser
vi att en översyn av arbetsskadelagstiftningen är motiverad. Arbetsskadeförsäkringens
tillämpning och behovet av riktlinjer för tillämpningen måste
också utvärderas. Vi förutsätter dock att en sådan utvärdering fortlöpande
görs inom riksförsäkringsverkets nyligen inrättade arbetsskadebyrå. Enligt
vår mening kan således problemet med försäkringskassornas stora ärendebalanser
inte lösas enbart genom fler handläggartjänster, och vi yrkar därför
inte bifall till motion Sf302 yrkande 1.
3. Försäkringskassornas kontorsnät m.m. (mom. 6)
Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anför:
Försäkringskassorna kan i dag med sitt väl förgrenade kontorsnät erbjuda en
god service i hela landet. Det är viktigt att denna service kan bibehållas. Vi
anser därför att man bör överväga att överföra ytterligare arbetsuppgifter till
försäkringskassorna såsom t.ex. nyligen skett inom folkbokföringsområdet.
Härigenom skulle kassornas kontorsnät kunna bibehållas i nuvarande
omfattning. Med hänsyn till den pågående översynen inom regeringskansliet
avstår vi dock från att yrka bifall till motion Sf230 yrkande 1.
4. Arvodering av ledamöter i socialförsäkringsnämnd (mom.
8)
Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c) och Barbro Nilsson i Visby (m) anför:
De ledamöter i försäkringskassornas socialförsäkringsnämnder som är
egenföretagare erhåller i dag inte samma ekonomiska kompensation för sitt
uppdrag som övriga ledamöter. Vi anser att det är viktigt att nämnderna får
en så bred sammansättning som möjligt. Även egenföretagare bör därför få
ersättning för det verkliga inkomstbortfallet. Med hänsyn till att en översyn
pågår av ifrågavarande ersättningsregler avstår vi dock från att yrka bifall till
motion Sf305.
SfU 1987/88:19
10