Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1987/88:18

om folkpensioner m.m. (prop. 1987/88:100)

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1987/88:100

Regeringen (socialdepartementet) har i bilaga 7 under litt. D föreslagit
riksdagen att anta förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

1. Folkpensioner m.m.

Regeringen har under punkt D 2 (s. 55-57) föreslagit riksdagen att till
folkpensioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
52 810 000 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf204 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att socialstyrelsen skall ges i uppdrag att
utforma blanketter och sända ut dem till föräldrar som är berättigade till
ATP-poäng för barnavårdande år.

1987/88:Sf210 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om förändring av ATP-reglerna så att den bestraffning
som nu sker av vissa pensionärer upphör.

1987/88: Sf211 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag med innebörd att ålderspension och ATP automatiskt
erhålls.

1987/88:Sf212 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av de nu gällande
reglerna för utbetalande av änkepension i enlighet med vad i motionen
anförts.

1987/88:Sf217 av Gullan Lindblad och Görel Bohlin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pensionsberedningen
med förtur bör utreda frågan om makars möjlighet till delning av pensionspoäng.

el

SfU

1987/88:18

1 Riksdagen 1987188.11 sami. Nr 18

1987/88:Sf218 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen sorn sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påförande av poängår för
vård av barn utan egen anmälan.

1987/88:Sf226 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att alla pensionärer med låg eller ingen ATP
tillerkänns pensionstillskott.

Motiveringen återfinns i motion So212.

1987/88:Sf232 av Wivi-Anne Radesjö m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat
förfarande för att ATP-poäng skall tillgodoräknas vid föräldraledighet.

1987/88: Sf234 av Sylvia Pettersson och Anita Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förkortade handläggningstider för sjukbidrag och handikappersättning.

1987/88: Sf237 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att pensionsberedningen
bör utreda frågan om möjlighet att vid skilsmässa dela på
intjänade pensionspoäng,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen
att makar får rätt att dela pensionspoäng om de så önskar i enlighet
med det i motionen anförda.

1987/88:Sf238 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att pensionsberedningen bör ges tilläggsdirektiv i syfte
att utreda frågan om möjlighet för ett frivilligt sabbatsår mellan 45 och 55 år i
enlighet med motionen.

1987/88:Sf243 av Bo Finnkvist och Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om efterlönepension
eller arbetspension bör ges förtur i pensionsberedningens arbete.

1987/88:Sf244 av Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ändring
av 16 kap. 5 § lagen om allmän försäkring (handikappersättningen).

1987/88: Sf252 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av ATPreglerna
att ATP-poängen räknas proportionellt från första inkomstkronan.

1987/88:Sf256 av Margö Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om allmän försäkring att
ytterligare en nivå på handikappersättningen införs i enlighet med vad i
motionen anförts.

1987/88:Sf265 av Britta Hammarbacken (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den aviserade handikapputredningen ges i uppdrag att
överväga frågan om möjlighet att erhålla handikappersättning även efter
ålderspensionering.

SfU 1987/88:18

2

1987/88:Sf267 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en snabb översyn och reform vad avser de s.k.
undantagandepensionärernas förmåner.

Motiveringen återfinns i motion So234.

1987/88:Sf268 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förtidspensionering av handikappade som studerar bör
undvikas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av resurser från socialförsäkringssektorn till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Motiveringen återfinns i motion So235.

1987/88:Sf273 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till
ytterligare en nivå för handikappersättningen, alternativt rätt till särskilt
avdrag i inkomstdeklarationen i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sf278 av Margö Ingvardsson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en samhällelig pensionsförsäkring, för att i
första hand utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner.

1987/88:Sf290 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 1988 höja folkpensionens
grundbelopp till 98 % av basbeloppet för ensamstående och motsvarande
höjning för makar,

2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 1988 höja pensionstillskotten
för ålderspensionärer till 50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer till
100 % av basbeloppet,

3. att riksdagen till folkpensioner för budgetåret 1988/89 anslår 1 500 milj.
kr. utöver regeringens förslag, dvs. totalt 54 310 000 000 kr.

1987/88:Sf293 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande
från ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr.o.m. den 1
januari 1989 skall ha rätt till pensionstillskott i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen - under förutsättning av bifall till yrkande 1 ovan - för
budgetåret 1988/89 under anslaget D 2 Folkpensioner anvisar 52 875 000 000
kr.

1987/88:Sf303 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att
utreda och inkomma med förslag om rätt till retroaktiva pensionspoäng för
vård av eget barn.

1987/88:Sf306 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att alla pensionärer med låg eller ingen ATP
tillerkänns rätt till pensionstillskott,

SfU 1987/88:18

3

2. att riksdagen beslutar att alla änkor efter undantagandepensionärer
tillerkänns pensionstillskott även till änkepensionen.

1987/88:Sf307 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för
förtidspension för egenföretagare.

1987/88: Sf325 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående pensionstillskott.

1987/88:Sf326 av Maria Leissner och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
delning av ATP-poäng.

1987/88:SD29 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av översyn vad
gäller bestämmelserna om förtidspensionering för personer som ådömts
fängelsestraff.

1987/88: Sf330 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja folkpensionen till 97 % av basbeloppet för
ogift pensionär och till 81 % av basbeloppet för gift pensionär fr.o.m. den 1
januari 1989,

2. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskottet för ålderspensionärer
till 50 % av basbeloppet och för förtidspensionärer till 100 % av basbeloppet
fr.o.m. den 1 januari 1989,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beräkningsgrunder för
pensionstillskott för de folkpensionärer som står utanför ATP-systemet,

4. att riksdagen till folkpensioner för budgetåret 1988/89 anslår 480 milj.
kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1987/88:Sf338 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av handikappersättningen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Från anslaget D 2. Folkpensioner bekostas folkpension i form av ålderspension,
förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg till
den som uppbär ålders- och förtidspension. Vidare bekostas handikappersättning
från detta anslag. Folkpensionerna finansieras över budgeten genom
en socialavgift, folkpensionsavgiften, och genom skatter.

Utöver folkpensionens generella grundskydd ger den allmänna tilläggspensioneringen
(ATP) ett pensionsskydd som är relaterat till den försäkrades
tidigare förvärvsinkomster. ATP finansieras helt genom socialavgifter.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år
räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med
sammanlagt 157 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte har

SfU 1987/88:18

4

ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott,
som utgår med 48 % av basbeloppet för en ålderspensionär och med
96 % för en förtidspensionär. Pensionstillskottet avräknas mot utgående
ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat
slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Pensionerna liksom en del andra sociala förmåner är automatiskt värdesäkrade
genom anknytningen till basbeloppet inom den allmänna försäkringen.

Basbeloppet, som fastställs av regeringen för varje år, utgör 24 500 kr.
multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och
prisläget i november 1986. Basbeloppet har för år 1988 fastställts till 25 800
kr.

En översyn av pensionssystemet pågår för närvarande i en parlamentariskt
tillsatt kommitté, pensionsberedningen (S 1984:03). I direktiven för beredningen
framhålls att folk- och tilläggspensioneringen bör ligga fast i sina
grundlinjer och att nuvarande uppbyggnad av pensionssystemet med en
grundläggande pensionsnivå oberoende av tidigare förvärvsarbete och
kompletterad med en tilläggspension enligt inkomstbortfallsprincipen bör
kvarstå oförändrad. Inte heller finns enligt direktiven skäl att ändra det
nuvarande systemet för finansiering av den allmänna pensioneringen. I
övrigt står det pensionsberedningen fritt att ta upp de frågor som den finner
lämpligt. Direktiven ger emellertid anvisningar om vissa frågor som beredningen
bör analysera. Det gäller reglerna för värdesäkring av pensionerna,
sambandet mellan avtalspension och allmän pension, reglerna för intjänande
av ATP, möjligheterna till rörlig pensionsålder och reformering av efterlevandepensioneringen.
Möjligheterna till lagtekniska och administrativa
förenklingar inom den allmänna pensioneringen bör också undersökas. De
förslag som beredningen lägger fram skall enligt direktiven rymmas inom
ramen för oförändrade resurser.

Beredningen har nyligen avgivit delbetänkandet (SOU 1987:55) Efterlevandepension
- reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner.
Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling och en
proposition i ärendet är aviserad under innevarande riksmöte.

Höjning av folkpensionens grundbelopp m.m.

Såsom ovan nämnts utges folkpension i form av ålderspension för år räknat
med 96 % av basbeloppet för ensam pensionär och för två pensionsberättigade
makar med 157 % av basbeloppet eller med 78,5 % av basbeloppet för
vardera maken. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp
kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som utges med 48 % av
basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt.
För en förtidspensionär utges pensionstillskott med 96 % av basbeloppet.

Lars Werner m.fl. kritiserar i motion Sf290 avsaknaden av förslag i

SfU 1987/88:18

5

1 * Riksdagen 1987/88. 11 sami. Nr 18

budgetpropositionen om kompensation till pensionärerna för deras uppoffringar
i samband med devalveringen 1982. Enligt motionärerna bör sådan
kompensation snarast ske och ur fördelningspolitisk synpunkt bör därvid
grundpensionerna och pensionstillskotten höjas. I motionen begärs därför i
yrkande 1 att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 1988 höja folkpensionens
grundbelopp till 98 % av basbeloppet för ensamstående och motsvarande
höjning för makar. Vidare begärs i yrkande 2 en höjning av pensionstillskotten
till 50 % av basbeloppet för ålderspensionär och till 100 % av
basbeloppet för förtidspensionär.

Även Alf Svensson riktar i motion Sf330 kritik mot att regeringens
utfästelser till pensionärerna inte infriats. Motionären anser det självklart att
folkpensionen måste återställas till den nivå som den hade före devalveringen,
och i yrkande 1 begärs därför en höjning av folkpensionens grundbelopp
till 97 % av basbeloppet för ogift pensionär och till 81 % av basbeloppet för
gift pensionär fr.o.m. den 1 januari 1989. Vidare anser motionären att en
höjning av pensionstillskottet skulle vara en riktad åtgärd till de sämst ställda
pensionärerna, och i yrkande 2 begärs att pensionstillskottet höjs till 50 % av
basbeloppet för ålderspensionär och till 100 % av basbeloppet för förtidspensionär
fr.o.m. den 1 januari 1989.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att den uppoffring som
pensionärerna förklarade sig villiga att göra i samband med nedskrivningen
av den svenska kronan i oktober 1982 till en del kompenserats genom att ett
tilläggsbelopp till basbeloppet på 400 kr. infördes den 1 juli 1987. Tilläggsbeloppet
ingår fr.o.m. år 1988 i underlaget vid beräkning av basbeloppet.

Vidare har regeringen nyligen framlagt förslag till kompensation för den
resterande delen av den gjorda uppoffringen i proposition 1987/88:121 om
extra höjning av basbeloppet m.m. Propositionen kommer att behandlas av
utskottet i ett senare betänkande. I avvaktan på denna behandling är
utskottet inte berett att tillstyrka någon kompensation till pensionärerna på
sätt som begärts i motionerna Sf290 och Sf330. Motionerna i nu behandlade
delar avstyrks följaktligen.

Ansökan om ålderspension

För att få ålderspension enligt lagen om allmän försäkring krävs att den
försäkrade gör en ansökan härom hos den försäkringskassa där sökanden är
inskriven. Ansökan görs på av riksförsäkringsverket fastställt formulär.
Ansökningsblanketten innehåller, förutom uppgifter om civilstånd, barn
under 16 år, tidigare förvärvsarbete utomlands och utländska pensioner eller
yrkesskadeersättningar, även uppgifter för beräkning och inbetalning av
preliminär skatt och för utbetalning av pensionen.

I propositionen föreslås att kravet på att ansökan skall göras för att erhålla
ålderspension slopas för pensionsberättigad som är inskriven hos allmän
försäkringskassa och som vill ta ut hel ålderspension fr.o.m. den månaden
han fyller 65 år. Den som önskar uppskjutet uttag skall dock skriftligen
meddela detta till försäkringskassan.

Förslaget som föranleder lagändring föreslås träda i kraft den 1 oktober
1988.

SfU 1987/88:18

6

Lennart Brunander begär i motion Sf211 förslag om att ålderspension och
ATP skall erhållas automatiskt vid 65 års ålder.

Utskottet anser för sin del att ett slopat ansökningsförfarande innebär
såväl en förenkling av myndigheternas administrativa hantering som en
förbättrad service för allmänheten. Utskottet tillstyrker således propositionens
förslag i denna del och konstaterar att motion Sf211 härmed får anses
tillgodosedd.

Pensionsåldern m.m.

Den allmänna pensionsåldern är 65 år, och ålderspension utbetalas fr.o.m.
den månad den försäkrade fyller 65 år. Det är också möjligt att göra förtida
resp. uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida uttag kan ske tidigast
fr.o.m. den månad då den försäkrade fyller 60 år. Pensionsbeloppet minskas
då med 0,5 % för varje månad pensionen tas ut före den månad den
försäkrade fyller 65 år. Minskningen av pensionsbeloppet blir sedan livsvarig.
På motsvarande sätt innebär uppskjutet uttag av ålderspension att
pensionsbeloppet höjs med 0,6 % för varje månad som uttaget skjuts upp
efter den månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock inte till tid efter
ingången av den månad under vilken den försäkrade fyllt 70 år. Förtida resp.
uppskjutet uttag av pension måste i förekommande fall avse såväl folkpension
som tilläggspension.

I motion Sf238 av Alf Svensson begärs att pensionsberedningen ges
tilläggsdirektiv för att utreda frågan om möjligheten att införa ett frivilligt
sabbatsår mellan 45 och 55 års ålder. Det borde enligt motionären vara
möjligt för den enskilde att göra ett förtida uttag av ålderspension under ett
sabbatsår på samma villkor som gäller för förtida uttag. Bo Finnkvist och
Sven-Åke Nygårds begär i motion Sf243 ett tillkännagivande om att frågan
om efterlönepension eller arbetspension bör ges förtur i pensionsberedningens
arbete.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden (se senast 1986/87:10).
Utskottet har därvid erinrat om att det ingår i pensionsberedningens
arbetsuppgifter att analysera möjligheterna till en rörlig pensionsålder. I
direktiven för beredningen påpekas särskilt att verkningarna av 1976 års
pensionsreform, varigenom ökade möjligheter till rörlig pensionsålder
infördes, bör uppmärksammas. Syftet med reformen var att göra det möjligt
för den enskilde att anpassa tidpunkten för pensioneringen efter individuella
behov och önskemål. Ett särskilt problem som blivit aktuellt på senare år är
enligt direktiven den förtidspensionering på arbetsmarknadsmässiga grunder
som sker efter vissa driftsinskränkningar och därav följande arbetslöshet,
s.k. 58,3-årspensionering. I det sammanhanget har de äldres situation på
arbetsmarknaden och deras möjligheter att på eget initiativ lämna sitt arbete
före 65 års ålder diskuterats. Beredningen skall mot denna bakgrund
överväga om nuvarande regler för den rörliga pensionsåldern är tillfredsställande
ur lagteknisk och administrativ synpunkt. Beredningen skall också
pröva möjligheterna till frivillig avgång från arbetsmarknaden före den
ordinarie pensionsåldern. Ett eventuellt förslag på det här området får dock
enligt direktiven inte bygga på att samhället tar kostnadsansvaret för sådana

SfU 1987/88:18

7

avgångar från arbetsmarknaden. - Utskottet, som hade inhämtat från
pensionsberedningen att ett ställningstagande i frågor om rörlig pensionsålder
kunde förväntas under år 1987, ansåg sig inte vilja föregripa beredningens
arbete och avstyrkte bifall till motionsyrkandena. Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet kan konstatera att något förslag från pensionsberedningen i
frågor om rörlig pensionsålder ännu inte har framlagts. Av direktiven
framgår dock att dessa frågor skall behandlas med förtur, och med hänsyn
härtill anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande.
Utskottet avstyrker således bifall till motionerna Sf238 och Sf243.

Pensionstillskott vid undantagande från ATP

Pensionärer utan ATP eller med låg ATP har såsom ovan nämnts utöver
grundpension rätt till pensionstillskott. Före den 1 januari 1982 fanns en
möjlighet att anmäla undantagande från ATP vad avser inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning. Ett sådant undantagande kan helt eller delvis
reducera pensionstillskotten eftersom vid bedömningen av rätten till pensionstillskott
hänsyn skall tas till den ATP som skulle ha utgivits om
undantagande inte hade skett.

Frågan om rätt till pensionstillskott tas upp i ett flertal motioner. I motion
Sf293 av Nils Carlshamre m.fl. yrkande 1 begärs ett beslut om att sådana
pensionärer som på grund av undantagande från ATP endast uppbär
folkpensionens grundbelopp fr.o.m. den 1 januari 1989 skall ha rätt till
pensionstillskott. I motionerna Sf226 av Olof Johansson m.fl. yrkande 2 och
Sf306 av Karin Israelsson m.fl. yrkande 1 begärs ett beslut om att alla
pensionärer med låg eller ingen ATP tillerkänns rätt till pensionstillskott.
Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf267 yrkande 2 ett tillkännagivande
om behovet av en snabb översyn och reform vad avser de s.k. undantagandepensionärernas
förmåner. I motion SD25 av Anders Andersson begärs
tillkännagivande om att pensionstillskott bör utgå även till undantagandepensionärer.
Alf Svensson slutligen begär i motion Sf330 yrkande 3 förslag
till individuell prövning så att de pensionärer som står utanför ATP-systemet
kan få pensionstillskott i den mån deras alternativa penningplacering har en
lägre avkastning än det belopp pensionstillskottet ger.

Utskottet har under en följd av år behandlat yrkanden om rätt till
pensionstillskott vid undantagande från ATP. Senast skedde detta i utskottets
av riksdagen godkända betänkande SfU 1986/87:10. Utskottet konstaterade
därvid att det i direktiven till pensionsberedningen har angivits att
någon ändring vad gäller rätten till pensionstillskott inte bör komma i fråga
när det gäller pensionstillskott till den som begärt undantagande från ATP
och inte betalat sin ATP-avgift. Med hänsyn till osäkerheten om levnadsvillkoren
för pensionärer som på grund av att de begärt undantagande från ATP
inte kan erhålla pensionstillskott ansåg utskottet emellertid att det fanns skäl
att närmare undersöka deras behov av ekonomiskt stöd. En sådan undersökning
borde kunna ske inom pensionsberedningen. Vad utskottet med bifall
till ett motionsyrkande således anfört gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 175).

SfU 1987/88:18

8

Pensionsberedningen skall således undersöka behovet av ekonomiskt stöd
för pensionärer som på grund av att de begärt undantagande från ATP inte
kan erhålla pensionstillskott. I avvaktan på resultatet av denna undersökning
är utskottet inte berett att förorda någon ändring av gällande bestämmelser
för ifrågavarande pensionärer. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna
Sf226 yrkande 2, Sf267 yrkande 2, Sf293 yrkande 1, Sf306 yrkande 1,
Sf325 och Sf330 yrkande 3.

Såvitt gäller frågan om pensionstillskott till änkor vars män begärt undantagande
från ATP utbetalades enligt tidigare regler inte pensionstillskott till
vare sig änkepension eller till ålders- och förtidspension till sådan änka.
Undantag gjordes dock i de fall kvinnan redan uppbar ålders- eller
förtidpension när mannen dör. Hon fick då behålla sitt pensionstillskott. I
regeringens proposition 1983/84:73 om reformering av efterlevandepensioneringen
m.m. fanns förslag om att pensionstillskott skulle utges till åldersoch
förtidspension till änkor vars män begärt undantagande från ATP.
Propositionen återkallades emellertid i skrivelse 1983/84:95. Ett motionsyrkande
om oinskränkt rätt till pensionstillskott för änkor vars män begärt
undantagande har därefter av riksdagen överlämnats till pensionsberedningen
för bedömning i samband med övriga frågor om efterlevandepension (SfU
1983/84:21, rskr. 282). Riksdagen har vidare på förslag av utskottet tillstyrkt
en motion om att uppgifter skulle sammanställas om hur många änkor som
mister sitt pensionstillskott på grund av makens undantagande från ATP och
att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen med förslag i frågan
(SfU 1985/86:15, rskr. 199).

I proposition 1986/87:133 om ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott
till änkor m.m. redovisades att antalet änkor som uppbär änkepension i
någon form och som på grund av undantagande från ATP går miste om
pensionstillskott helt eller delvis uppgår till ca 5 500. Av dessa beräknades
3 500 ha gått miste om hela pensionstillskottet eller delar av detta till följd av
mannens undantagande. I propositionen föreslogs att vid bestämmande av
pensionstillskott till ålders- och förtidspension till en änka hänsyn inte längre
skulle tas till sådan änkepension från ATP som skulle ha utgetts om den
avlidne inte haft undantagande från ATP eller gått miste om pensionspoäng
till följd av underlåten avgiftsinbetalning till försäkringen. Riksdagen antog
förslaget (SfU 1986/87:22, rskr. 326) och de nya reglerna trädde i kraft den 1
juli 1987.

I motion Sf306 av Karin Israelsson m.fl. konstateras att vid bestämmande
av pensionstillskott till änka vars man begärt undantagande från ATP bortser
man endast från mannens undantagande vid bestämmandet av pensionstillskottet
till änkans ålders- eller förtidspension. Således tas fortfarande hänsyn
till mannens undantagande från ATP vid utgivande av änkepension efter
mannen. Detta var, enligt motionärerna, inte avsikten med riksdagsbeslutet
våren 1986. I yrkande 2 begärs därför att riksdagen beslutar att alla änkor
vars män begärt undantagande från ATP tillerkänns pensionstillskott även
till änkepensionen.

Utskottet vill för sin del understryka vad som sägs i motionen om att
avsikten med riksdagens begäran om förslag i fråga om pensionstillskott till

SfU 1987/88:18

9

änka vars man begärt undantagande från ATP var att hänsyn inte i något fall
skulle tas till mannens undantagande vid bestämmandet av pensionstillskott
till änkan. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion Sf306 yrkande 2.
Utskottet anser vidare att motsvarande regler bör gälla vid bestämmande av
pensionstillskott till änka i de fall mannen underlåtit att betala in avgifter till
försäkringen för tilläggspension. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen beslutar om erforderlig lagändring, vilken bör träda i kraft den 1
juli 1988.

Pensionspoäng och poängår

För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst (PGI) fastställts för en
försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Med sådant poängår
jämställs sedan den 1 januari 1982 år under vilket en förälder vårdat barn som
inte har fyllt tre år. För full pension från ATP krävs att pensionären
tillgodoräknats minst 30 poängår. För den som är född under något av åren
1915-1923 skall talet 30 utbytas mot talet 20 utökat med ett för varje år som
den försäkrade är född senare än år 1914. Dessutom skall en ökning ske med
en tiondel av det antal år som en försäkrad i denna åldersgrupp inte
tillgodoräknats pensionspoäng på grund av undantagande från ATP eller
utebliven avgiftsbetalning. Möjligheten att begära undantagande från ATP
upphörde med utgången av år 1981. Personer som är födda före år 1924 fick
dock möjlighet att behålla ett tidigare undantagande från ATP.

Lennart Brunander begär i motion Sf210 ändrade regler för ATP-systemet
så att den som begärt undantagande från ATP inte får sin ATP reducerad
utöver den reducering som själva undantagandet omfattar. Motionen riktar
sig således mot de övergångsregler som gäller för personer födda under åren
1915-1923.

Den fråga som tas upp i motion Sf210 har anknytning till vad utskottet
anfört ovan angående undantagande från ATP. Regler angående reducering
av ATP för den som var född under åren 1915-1923 och som helt eller delvis
stod utanför ATP tillkom redan i samband med införandet av ATP. Syftet
härmed var att undvika att någon skaffade sig obefogade fördelar på
pensioneringens bekostnad. Utskottet finner mot denna bakgrund inte
anledning förorda någon ändring i bestämmelserna i fråga och avstyrker
bifall till motion Sf210.

I tre motioner tas upp frågan om makars möjlighet till delning av
pensionspoäng. Gullan Lindblad och Görel Bohlin begär i motion Sf217 ett
tillkännagivande om att pensionsberedningen med förtur bör utreda frågan.
Även Alf Svensson begär i motion Sf237 yrkande 1 ett tillkännagivande om
att pensionsberedningen bör utreda frågan om möjlighet att vid skilsmässa
dela på intjänade pensionspoäng. Vidare begär motionären i yrkande 2
förslag till sådan lagändring att makar får rätt att dela pensionspoäng om de
så önskar i de fall en av makarna är hemma på hel- eller deltid för att vårda
barn över tre års ålder. I motion Sf326 av Maria Leissner och Charlotte
Branting begärs ett tillkännagivande om att pensionsberedningen bör få i
uppdrag att överväga olika alternativ till delning av ATP-poäng mellan
makar framför allt vid skilsmässa.

SfU 1987/88:18

10

Såsom inledningsvis nämnts har pensionsberedningen nyligen avlämnat
delbetänkandet (SOU 1987:55) Efterlevandepension - reformering av den
allmänna försäkringens efterlevandeförmåner. Av betänkandet framgår att
frågan om delning av pensionspoäng mellan makar skall bli föremål för
utredning inom ramen för beredningens arbete. Med hänsyn härtill och till
att utskottet inte vill föregripa beredningens arbete bör motionerna Sf217,
Sf237 och Sf326 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Sf278 av Margo
Ingvardsson vari begärs förslag om en samhällelig pensionsförsäkring för att i
första hand utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner. I
motionen anförs att en sådan samhällelig pensionsförsäkring förslagsvis bör
administreras av försäkringskassan. Vidare bör den inbetalda premien inte
vara avdragsgill vid beskattningen, och sålunda kan kostnaderna för
försäkringen bli lägre än vad som är fallet med de privata pensionsförsäkringarna.

Utskottet vill med anledning av motion Sf278 erinra om att en försäkrad
tidigare haft möjlighet att teckna en frivillig pensionsförsäkring hos riksförsäkringsverket.
Försäkringen var så konstruerad att varje enskild premieinbetalning
skapade ett självständigt försäkringsavtal om pension. Efter
förslag av riksförsäkringsverket, som ansåg att försäkringen inte fyllde något
större behov, föreslogs i proposition 1979/80:128 att möjligheten till nya
inbetalningar skulle upphöra vid utgången av år 1980. Riksdagen godkände
förslaget (SfU 1979/80:16, rskr. 299).

Utskottet vill erinra om att pensionsberedningen enligt direktiven har att
bedöma behovet av en frivillig pensionsförsäkring i offentlig regi. I avvaktan
på resultatet härav är utskottet inte berett att förorda ett återinförande av en
samhällelig pensionsförsäkring. Utskottet avstyrker således bifall till motion
Sf278.

Såsom ovan nämnts jämställs med poängår vid ATP-beräkning sådant år
under vilket en förälder vårdar barn under tre år (vårdår). En förälder som
vill ha ett vårdår tillgodoräknat skall ansöka härom hos försäkringskassan
senast ett år efter utgången av det år som skall tillgodoräknas.

I motionerna Sf218 av Karin Israelsson och Sf232 av Wivi-Anne Radesjö
m.fl. tas upp frågan om ett förenklat förfarande för tillgodoräknande av
vårdår. Motionärerna anför att tillgodoräknande av poängår för vård av barn
borde kunna ske automatiskt och således utan egen anmälan och de begär ett
tillkännagivande i enlighet härmed. Även Marianne Karlsson begär i motion
Sf204 en förändring av reglerna för tillgodoräknande av vårdår. Enligt
motionären bör socialstyrelsen ges i uppdrag att utforma blanketter, som
varje år sänds ut till de föräldrar som är berättigade till vårdår. I motion Sf303
av Rune Thorén och Marianne Andersson tas upp frågan om retroaktiv rätt
till ATP-poäng för vård av barn. Enligt motionärerna är det ett rättvisekrav
att föräldrar som efter ATP-systemets införande den 1 januari 1960 vårdat
egna barn under tre år ges sådan retroaktiv rätt. Motionärerna begär därför
att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag i nu angivet syfte.

När det gäller frågan om tillgodoräknande av vårdår vill utskottet
framhålla följande. Denna förmån utgår till försäkrad förälder som under
större delen av ett år vårdar barn som inte har fyllt tre år under förutsättning

SfU 1987/88:18

11

att föräldern så önskar. Det är således fråga om en frivillig förmån och den
bör av det skälet inte påföras automatiskt. Däremot anser utskottet att det
kan finnas skäl att förbättra informationen om rätt till ATP-poäng för vård av
barn. Utskottet förutsätter dock att riksförsäkringsverket såsom tillsynsmyndighet
tar erforderliga initiativ härtill och därvid tillser att informationen
sprids till försäkrade som kan beröras av förmånen. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf204, Sf218 och Sf232.

Frågan om retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn före år 1982 har
tidigare behandlats av utskottet och senast i det av riksdagen godkända
betänkandet SfU 1986/87:10. Utskottet erinrade därvid om att dåvarande
departementschefen i samband med införandet av rätt till ATP-poäng för
vård av barn uttalade att reformen var klart avgränsad. Enligt utskottets
uppfattning borde någon retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn inte
införas. I stället borde olika åtgärder av social- och arbetsmarknadspolitiskt
slag genomföras för att stärka ATP-skyddet för småbarnsföräldrar. Utskottet
erinrade också om att de nuvarande reglerna för ATP-beräkning ger ett
visst skydd för föräldrar som avstår från förvärvsarbete för att vårda egna
barn. Utskottet framhöll dessutom att det ingår i pensionsberedningens
uppdrag att se över reglerna för intjänande av ATP-rätt. Utskottet anser att
riksdagen bör vidhålla sitt tidigare beslut och avstyrker således bifall till
motion Sf303.

För försäkringen för tilläggspension (ATP) gäller att pensionsgrundande
inkomst utgörs av den inkomst som överstiger ett basbelopp och understiger
sju och ett halvt basbelopp. Försäkringen finansieras med en särskild avgift,
tilläggspensionsavgift, som för år 1988 utgör 10,60 % av avgiftsunderlaget.

I motion Sf252 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar begärs
förslag om sådan ändring av ATP-reglerna att ATP-poäng räknas från första
inkomstkronan.

Utskottet konstaterar att motionärernas förslag om att ATP skall utbetalas
också för inkomster som understiger ett basbelopp skulle medföra en höjning
av avgiftsuttaget för ATP. Utskottet är inte berett att medverka härtill och
avstyrker följaktligen motion Sf252.

Förtidspension m.m.

Förtidspension utgår enligt gällande bestämmelser till försäkrad som fyllt 16
år för tid före den månad, då han fyller 65 år eller ålderspension dessförinnan
börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller
annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är
nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan
nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men den kan antas bli
bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i form av
sjukbidrag. Detta bidrag är begränsat till viss tid men i övrigt gäller vad som
är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag. Rätt till förtidspension
tillkommer också arbetslös försäkrad som fyllt 60 år, och som till följd av
arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den
längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknads -

SfU 1987/88:18

12

stöd under 450 dagar. Förtidspension utges i form av hel, halv eller två
tredjedels pension.

I motion Sf268 av Bengt Westerberg m.fl. begärs i yrkande 7 ett
tillkännagivande om att resurser från socialförsäkringssektorn bör föras över
till arbetsmarknadssektorn för att användas till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för handikappade personer. En sådan omfördelning skulle enligt
motionärerna kunna innebära en besparing för samhället genom att förtidspensioneringarna
minskade samtidigt som den enskilde får tillfälle att utföra
ett arbete till glädje och nytta för sig själv och för den för vilken arbetet
utförs.

Liknande motionskrav har tidigare behandlats av utskottet och senast i det
av riksdagen godkända betänkandet SfU 1985/86:15. Utskottet uttalade då
att utskottet delade motionärernas uppfattning angående behovet av kraftfulla
åtgärder för att bereda arbetstillfällen åt handikappade. Utskottet
framhöll emellertid att det inte finns några särskilda medel inom socialförsäkringssektorn
som är avsatta för förtidspensionärer. Det var därför inte
möjligt att överföra medel på det sätt motionärerna begärt. Utskottet
erinrade också om att socialministern hösten 1985 tillkallat en utredning med
uppgift att göra en översyn av sjukförsäkringens roll när det gäller
förebyggande och rehabiliterande åtgärder och att i det sammanhanget även
frågor om möjligheten att bereda handikappade personer arbete skulle
komma att diskuteras.

Utskottet har nu ingen annan uppfattning i frågan men vill åter erinra om
rehabiliteringsberedningens arbete som beräknas avslutas under våren 1988.
Utskottet avstyrker härmed bifall till motion Sf268 yrkande 7.

I förenämnda motion Sf268 begärs vidare i yrkande 6 ett tillkännagivande
om att förtidspensionering av handikappade studerande bör undvikas.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att handikappade studerande i
möjligaste mån bör omfattas av de reguljära studiesociala systemen med de
eventuella extra förmåner som handikappet kan föranleda såsom exempelvis
handikappersättning. Det bör i detta sammanhang också nämnas att i den
nyligen avlämnade propositionen 1987/88:116 om studiemedel föreslås att
den som på grund av handikapp har fått en förlängd studietid utöver vad som
får anses normalt för den aktuella utbildningen bör kunna få en del av sin
skuld avskriven. Avskrivningen bör i sådant fall avse den merskuldsättning
som har uppkommit av denna anledning.

Vidare vill utskottet framhålla att reglerna om förtidspension/sjukbidrag
även gäller handikappade studerande under förutsättning att arbetsförmågan
är nedsatt med minst 50 %. När det gäller tillämpningen av dessa regler
vill utskottet hänvisa till vad försäkringsöverdomstolen uttalat i dom den 13
mars 1984, mål nr 1699/83:3.

Syftet med lagstiftningen om sjukbidrag/förtidspension är att ge den
försäkrade ekonomisk trygghet vid nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen
skall vara en kompensation för försörjningsekonomiska konsekvenser
som har sin grund i sjukdom eller skada. Sedan mitten av 1960-talet skall
enligt praxis studerande ungdomars rätt till sjukbidrag/förtidspension bedömas
utifrån deras förmåga att skaffa sig inkomst av förvärvsarbete vid ett
tänkt avbrott i studierna. Försäkringsöverdomstolen (försäkringsdomstolen)

SfU 1987/88:18

13

1 * * Riksdagen 1987188.11 sami. Nr 18

har i domar fastslagit den principen beträffande unga, handikappade
studerande att om det kan antas att den studerande på grund av sitt
handikapp saknar möjlighet att, utan att först ha undergått särskild
yrkesutbildning, skaffa sig en arbetsinkomst motsvarande minst hälften av
vad en arbetslös icke utbildad person i samma ålder kan påräkna, sjukbidrag
skall utgå under tiden för sådan utbildning.

Utskottet, som anser att det i vissa fall kan vara motiverat att utge
förtidspension/sjukbidrag till handikappade studerande, är inte berett att
medverka till någon inskränkning av den sålunda fastlagda rätten härtill. I
detta sammanhang bör dock nämnas att utskottet erfarit att frågan om
åldersgränsen för förtidspension är föremål för överväganden inom rehabiliteringsberedningen,
vars förslag kan väntas under våren 1988.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf268 yrkande 6.

I motion Sf307 av Karin Israelsson m.fl. begärs i yrkande 2 en översyn av
reglerna för förtidspension av egenföretagare/lantbrukare. Motionärerna
anför att det för en lantbrukare är så gott som omöjligt att - trots total
arbetsoförmåga - få hel förtidspension så länge han bor kvar på gården och
hustrun har inkomst av jordbruksfastigheten. Enligt motionärerna måste
åtgärder vidtas så att lantbrukare kan komma i åtnjutande av hel förtidspension
utan att familjen i övrigt slutar arbeta inom lantbruket eller att makarna
tvingas flytta isär.

Utskottet vill erinra om att, såsom ovan nämnts, förtidspension kan utgå
till försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften på grund av
sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.
För rätt till hel förtidspension krävs att arbetsförmågan är nedsatt i
sådan grad att inget eller endast en ringa del därav återstår. Vid bedömande
av i vad mån den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt skall beaktas
vederbörandes förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan
varom är fråga bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans
krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn
till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden
och därmed jämförliga omständigheter.

Detta innebär att hänsyn måste tas till storleken av å ena sidan den
arbetsinkomst som den försäkrade uppnått eller kan antas uppnå efter
invaliditetens inträde, och å andra sidan hans arbetsinkomst som frisk. Man
har därför att beakta både den inkomst som den försäkrade uppnått före
invaliditetens inträde och den inkomst som han, om han inte drabbats av
invaliditet, under den tid därefter som kan överblickas sannolikt skulle ha
kunnat erhålla. Utskottet är införstått med att denna invaliditetsbedömning
med jämförelse av inkomster kan medföra problem för egenföretagare på
grund av svårigheterna att i vissa fall skilja mellan förvärvsinkomst och
kapitalinkomst. Dessa problem bör dock enligt utskottets mening kunna
lösas inom ramen för gällande bestämmelser. Med hänsyn till att invaliditetsprövningen
i betydande mån innefattar en skälighetsbedömning vill utskottet
dock understryka vikten av att en noggrann och fullständig utredning görs i
varje enskilt fall. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf307
yrkande 2.

Sylvia Pettersson och Anita Johansson begär i motion Sf234 ett tillkännagi -

SfU 1987/88:18

14

vande om behovet av förkortade handläggningstider i ärenden om sjukbidrag
och handikappersättning.

Utskottet vill med anledning härav åter framhålla att ärenden om rätt till
sjukbidrag - liksom ärenden om handikappersättning - kräver en noggrann
utredning i varje särskilt fall och således fordrar en viss handläggningstid.
Utskottet förutsätter att denna handläggning inte onödigtvis fördröjs och att
ärendena avgörs i tur och ordning. Utskottet vill också erinra om den
skyldighet som finns för försäkringskassa att fatta provisoriska beslut i vissa
fall. Sålunda skall försäkringskassan om det inte utan betydande dröjsmål
kan avgöras om rätt till ersättning föreligger, men det finns sannolika skäl för
att sådan rätt föreligger, besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt
belopp om detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Detsamma
gäller om det står klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens
belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
inte är påkallad med anledning av motion Sf234.

Slutligen tar Göte Jonsson i motion SB29 upp frågan om förtidspension till
personer som ådömts fängelsestraff. Motionären anser att det inte är rimligt
att pension kan utgå med i vissa fall stora belopp under fängelsevistelse. Det
är enligt motionären även tvivelaktigt ur återanpassningssynpunkt att
tillgripa förtidspensionering i dessa fall. Mot denna bakgrund begärs i
motionen ett tillkännagivande om behovet av en översyn av reglerna om
förtidspensionering i samband med fängelsevistelse.

Enligt vad utskottet erfarit har kriminalvårdsstyrelsen nyligen fått i
uppdrag av regeringen att se över hur anstaltstiden skall utformas för intagna
som har sjukbidrag eller pension. I uppdraget ingår också att överväga
åtgärder för att pension och sjukbidrag skall kunna upphöra under anstaltstiden.
Mot denna bakgrund anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion Sf329 inte är påkallad.

Handikappersättning

Handikappersättning utges till försäkrad som fyllt 16 år och som före 65 års
ålder fått sin funktionsförmåga varaktigt nedsatt i sådan omfattning att han i
sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller
behöver hjälp av annan för att kunna förvärvsarbeta eller eljest får vidkännas
betydande merutgifter på grund av sitt handikapp. Handikappersättning
utges med 65, 50 eller 34 % av basbeloppet alltefter hjälpbehovets
omfattning och merutgifternas storlek. Handikappersättning utges alltid till
den som är blind, döv eller gravt hörselskadad om handikappet inträffat före
65 års ålder.

I tre motioner tas upp frågan om en ytterligare, lägre nivå inom
handikappersättningen. Nils Carlshamre m.fl. anför i motion Sf273 att
många handikappade, såsom exempelvis psoriasissjuka och diabetiker, har
dryga omkostnader för sin sjukdom men de når ändå inte upp till den
nuvarande lägsta nivån för handikappersättning. Motionärerna begär därför
i yrkande 2 utredning och förslag om ytterligare en nivå för handikappersättning.
Även Margo Ingvardsson m.fl. framhåller i motion Sf256 att stora

SfU 1987/88:18

15

grupper handikappade i dag saknar möjlighet att få kompensation för sina
merutgifter via handikappersättningen på grund av att den lägsta nivån ligger
för högt. Mot denna bakgrund begärs i motionen förslag om ytterligare en
nivå inom handikappersättningen om 20 % av basbeloppet. I motion Sf338 av
Görel Thurdin m.fl. anförs att samhällets stöd till diabetiker bör förbättras
och motionärerna begär därför förslag till ändrade regler inom handikappersättningen.

Utskottet kan - i likhet med motionärerna - konstatera att många
handikappade, såsom exempelvis diabetiker och psoriatiker, har stora
merutgifter för sitt handikapp men saknar möjlighet att med gällande nivåer
inom handikappersättningen få ersättning för dessa. Detta är enligt utskottets
mening inte tillfredsställande och frågan om en ytterligare lägre nivå
inom handikappersättningen bör därför bli föremål för utredning i syfte att
snarast framlägga förslag härom. Det anförda bör ges regeringen till känna.

Britta Hammarbacken anför i motion Sf265 att en person som före 65 års
ålder drabbas av ett handikapp kan få handikappersättning och får behålla
denna ersättning även efter fyllda 65 år. Den som däremot drabbas av ett
handikapp efter 65 års ålder erhåller ingen sådan ersättning trots att
merkostnaderna kan vara desamma. Denna skillnad är enligt motionärens
mening inte rimlig och i motionen begärs därför att den aviserade handikapputredningen
ges i uppdrag att överväga frågan om möjlighet att bevilja
handikappersättning även efter ålderspensionering.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att syftet med
handikappersättning - och det tidigare invaliditetstillägget - är att ge
kompensation för hjälpbehov som uppkommit på grund av sjukdom eller
skada. De hjälpbehov som hänför sig till åldrandet bör enligt utskottets
mening inte ersättas genom handikappersättning. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om att rätten till handikappersättning omprövas då den
försäkrade tillerkänns ålderspension. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion Sf265.

Gunnar Thollander tar i motion Sf244 upp frågan om retroaktiv rätt till
handikappersättning. Motionären konstaterar att enligt gällande bestämmelser,
16 kap. 5 § AFL, kan handikappersättning inte utges för längre tid
tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Detta förhållande är enligt
motionären inte tillfredsställande eftersom informationen om rätt till ersättning
inte fungerar i alla fall. I motionen påpekas att för den som genomgår
behandling vid sjukhus, informeras försäkringskassan om anledningen till
sjukhusvistelsen, under förutsättning att patienten är berättigad till sjukersättning.
Genom detta samarbete med sjukvården, kan försäkringskassan
informera aktuella patienter om handikappersättningen. För patienter som
däremot inte är berättigade till sjukersättning finns inte något motsvarande
samarbete mellan sjukvården och försäkringskassan. Konsekvensen kan i
vissa fall bli att personer som är berättigade till handikappersättning inte får
någon information och därför inte heller söker ersättningen. Enligt motionären
kan samma skäl anföras för en förlängning av retroaktivtiden för
handikappersättning, som angavs när retroaktivtiden för barnpension förlängdes,
nämligen att undvika rättsförluster till följd av för sent inkomna

SfU 1987/88:18

16

ansökningar. I motionen begärs därför ett tillkännagivande om behovet av
lagändring i enlighet med det anförda.

Utskottet kan för sin del konstatera att det inte är tillfredsställande att en
försäkrad under lång tid kan gå miste om rätt till handikappersättning på
grund av bristande information om förmånen. Såsom framhållits i motionen
kan problemet dock inte till alla delar lösas genom utökade informationsinsatser.
Utskottet delar därför motionärens uppfattning att retroaktivtiden för
rätt till handikappersättning bör förlängas. Utskottet kan inte se att det skulle
föranleda några större svårigheter att i efterhand fastställa från vilken
tidpunkt rätt till ersättning föreligger men anser ändock att retroaktivtiden
bör begränsas. En rimlig tid är enligt utskottets mening den som i dag gäller
för barnpension, nämligen två år före ansökningsmånaden. Vad utskottet
med bifall till motion Sf244 således anfört bör ges regeringen till känna.

Efterlevandepensionering

Fr.o.m. den 1 juli 1960 slopades den dittillsvarande inkomstprövningen av
änkepensionerna. För den som blivit änka före denna tidpunkt infördes i
samband härmed vissa övergångsregler. Om maken avlidit före den 1 juli
1958 skulle hela änkepensionen inkomstprövas. Hade dödsfallet inträffat
under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959 omfattade inkomstprövningen
två tredjedelar av änkepensionen. Om dödsfallet slutligen inträffat under
tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960 skulle en tredjedel inkomstprövas.

Lennart Brunander och Marianne Andersson begär i motion Sf212 förslag
till ändring av de nämnda reglerna så att inkomstprövningen slopas.
Motionärerna hävdar att nuvarande regler dels är orättvisa, dels medför ett
ganska stort merarbete för försäkringskassorna.

Utskottet har tidigare avstyrkt bifall till motioner med motsvarande
innehåll (se senast SfU 1985/86:15). Utskottet hänvisade därvid till att såväl
pensionskommittén som på sin tid pensionsförsäkringskommittén utrett
frågan och funnit att sociala skäl knappast kunde åberopas för ett slopande av
inkomstprövningen eftersom en sådan åtgärd främst skulle gynna de änkor
som hade andra inkomster vid sidan av änkepensionen. Ändringarna skulle
däremot inte vara till någon fördel för de änkor som befinner sig i en
ekonomiskt svag situation. Kostnaderna för att slopa inkomstprövningen,
som av pensionskommittén beräknades till mer än 10 milj. kr., skulle enligt
kommittén kunna användas till mer angelägna ändamål. Eftersom kommittén
samtidigt lade fram förslag om en reformering av efterlevandepensioneringen,
som bl.a. innebar att stödet till efterlevande vuxna gavs en mer
behovsinriktad utformning, fann den det inte motiverat att samtidigt föreslå
en åtgärd som fick till följd att änkepensioneringen i dess nuvarande form
ytterligare framhävdes. Utskottet anslöt sig till denna bedömning och finner
nu inte anledning till ett ändrat ståndpunktstagande. Utskottet avstyrker
således bifall till motion Sf212.

Anslagsfrågor

Regeringen har till anslaget D 2. Folkpensioner föreslagit ett förslagsanslag
av 52 810 000 000 kr.

SfU 1987/88:18

17

I motion Sf293 av Nils Carlshamre m.fl. begärs i yrkande 3 - under
förutsättning av bifall till yrkandet i motionen om pensionstillskott till
personer som begärt undantagande från ATP - att riksdagen under anslaget
D 2 anvisar 52 875 000 000 kr. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf290
yrkande 3 att riksdagen till följd av motionärernas förslag om höjda
grundpensioner och pensionstillskott skall anvisa ett anslag om
54 310 000 000 kr. till folkpensioner. Alf Svensson, slutligen, begär i motion
Sf330 yrkande 4 att - till följd av motionärens åtgärdsförslag beträffande
folkpension och pensionstillskott - riksdagen till folkpensioner anvisar 480
milj. kr. utöver regeringens förslag eller 53 290 000 000 kr.

Utskottet har ovan avstyrkt de i motionerna Sf293, Sf290 och Sf330
berörda förslagen om olika åtgärder för pensionärer. Till följd härav
avstyrker utskottet även bifall till de i motionerna framställda anslagsyrkandena
och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till folkpensioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av folkpensionens grundbelopp m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf290 yrkandena 1 och 2 samt
1987/88:Sf330 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande ansökan om ålderspension

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100 och med avslag på
motion 1987/88:Sf211 antar det i propositionen framlagda och i bilaga
1 intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

3. beträffande pensionsåldern m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf238 och 1987/88:Sf243,

4. beträffande pensionstillskott vid eget undantagande från A TP
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf226 yrkande 2, 1987/
88:Sf267 yrkande 2, 1987/88:Sf293 yrkande 1, 1987/88:Sf306 yrkande
1, 1987/88:Sf325 och 1987/88:Sf330 yrkande 3,

5. beträffande pensionstillskott till änkepension

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf306 yrkande 2 antar det
av utskottet i bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott,

6. beträffande övergångsregler för ATP
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf210,

7. beträffande delning av pensionspoäng mellan makar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf217. 1987/88:Sf237 och
1987/88:Sf326,

8. beträffande en samhällelig pensionsförsäkring
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf278,

9. beträffande tillgodoräknande av ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf204, 1987/88:Sf218 och
1987/88:Sf232,

10. beträffande retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf303,

SfU 1987/88:18

18

11. beträffande ändrade regler för beräkning av ATP
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf252,

12. beträffande överföring av medel från socialförsäkringssektorn
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf268 yrkande 7,

13. beträffande förtidspensionering av handikappade studerande
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf268 yrkande 6,

14. beträffande förtidspension för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf307 yrkande 2,

15. beträffande handläggningstider i ärenden om sjukbidrag m.m.
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf234,

16. beträffande förtidspension till personer som ådömts fängelsestraff att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sf329,

17. beträffande en ytterligare nivå inom handikappersättningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf273 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1987/88:Sf256 och 1987/88:Sf338 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande handikappersättning till ålderspensionär
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf265,

19. beträffande retroaktiv rätt till handikappersättning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf244 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande inkomstprövning av änkepension
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf212,

21. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1987/88:Sf290 yrkande 3, 1987/88:Sf293 yrkande 3 och 1987/
88:Sf330 yrkande 4 till Folkpensioner för budgetåret 1988/89 anvisar
ett förslagsanslag av 52 810 000 000 kr.

2. Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension

Regeringen har under punkt D 3 (s. 57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1988/89 anvisa ett
förslagsanslag av 1 230 000 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf227 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ersättning som ej
utbetalats ej skall ingå i inkomstberäkning som grundar annan förmån.

1987/88:Sf236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja statsbidraget för kommunernas KBTkostnader
till 50 % fr.o.m. den 1 januari 1988,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att KBT skall utgå efter
den faktiska hyran för en tvårumslägenhet på orten och om slopande av den
nedre och övre hyresgränsen,

SfU 1987/88:18

19

3. att riksdagen beslutar att under bilaga 7, D 3. Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension, anvisa 750 000 000 kr. utöver regeringens
förslag.

1987/88:Sf241 av Ingvar Björk och Sture Thun (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det
kommunala bostadstillägget bör täcka hyreskostnaderna för en modern
lägenhet om två rum och kök.

1987/88:Sf267 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av reglerna för KBT.

Motiveringen återfinns i motion So234.

1987/88:Sf293 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att undantagandepensionärernas rätt till KBT
fr.o.m. den 1 juli 1988 skall grundas på de inkomster pensionärerna i fråga
verkligen uppbär.

1987/88:Sf312 av Sven Munke och Bo Nilsson (m, s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ersättning till neurosedynskadade enligt förlikningsavtalet med Astra inte
skall bedömas som pension eller annan inkomst.

1987/88:Sf313 av Eva Rydén och Elving Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för statsbidrag till

kommunalt bostadstillägg (KBT) i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Sf318 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av
statsbidragsregel för KBT.

1987/88:Sf320 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg i enlighet med motionen.

Motiveringen återfinns i motion So261.

Utskottet

Kommunalt bostadstillägg (KBT) utges som tilläggsförmån till den som är
mantalsskriven i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller änkepension. KBT, som är inkomstprövat, utges
enligt grunder som den enskilda kommunen bestämmer, dock lägst med
belopp som beräknat per månad svarar mot den del av den månatliga
bostadskostnad, som enligt föreskrifter som regeringen meddelar skall
täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas. Statsbidrag utgår
under förutsättning att kommunen täcker minst 80 % av den del av den
månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 1 500 kr. för ogift
pensionär och 1 650 kr. för makar. Kommunerna får statsbidrag med 25 % av
sina bidragsberättigade kostnader för KBT. Statsbidrag utgår inte om
bostadstillägget täcker bostadskostnader som utgör en del av en avgift för
vars bestämmande endast pensionärens inkomster får läggas till grund.

SfU 1987/88:18

20

Inkomstprövningsreglerna, som är fastlagda i lag, innebär att bostadstillägget
minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst
som överstiger 750 kr. för den som är gift och 1 000 kr. för annan pensionär. I
inkomstunderlaget inräknas bl.a. inte ATP till den del den föranlett
minskning av pensionstillskott. För de s.k. undantagandepensionärerna
medför detta att den del de skulle ha haft i ATP utöver pensionstillskott om
undantagande ej gjorts räknas in i inkomstunderlaget och påverkar KBT.

I motion Sf236 av Lars Werner m.fl. anförs att staten på sikt bör överta
hela kostnadsansvaret för pensionärernas bostadstillägg och som ett första
steg begärs i yrkande 1 att statsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1988 skall
utgöra 50 % av kommunernas kostnader för KBT. I motionen framhålls
vidare att de övre hyresgränserna inte motsvarar den faktiska boendekostnaden
i nyproduktionen. Motionärerna begär därför i yrkande 2 förslag om att
KBT skall utgå efter den faktiska hyran för en tvårumslägenhet på orten och
att den nedre och övre hyresgränsen således slopas. För att finansiera de
föreslagna förändringarna i statsbidragssystemet föreslår motionärerna i
yrkande 3 att riksdagen under anslaget D 3. Bidrag till kommunala
bostadstillägg anvisar ett i förhållande till propositionen med 750 000 000 kr.
förhöjt belopp. Även motionärerna i motion Sf241 av Ingvar Björk och Sture
Thun anser att KBT bör täcka hyreskostnaderna för en modern tvårumslägenhet
och de begär ett tillkännagivande härom. Göran Magnusson begär i
motion Sf318 en översyn av statsbidragsreglerna för KBT i syfte att höja den
övre hyresgränsen för ogift pensionär till samma belopp som gäller för
makar. Enligt motionären kan nuvarande regler skapa problem särskilt i de
fall de efterlevande, make/maka, skall fortsätta att betala samma hyra med
lägre inkomster. I motion Sf320 av Alf Svensson begärs i yrkande 1 förslag
om att statsbidrag skall utgå med 50 % av kommunernas kostnader för KBT.
Slutligen anförs i motion Sf267 av Bengt Westerberg m.fl. att det finns skäl
som talar för att KBT skall utgå efter samma regler över hela landet och att
det därför finns anledning att överväga om KBT i framtiden skall vara en
primärkommunal uppgift. Enligt motionärerna bör pensionsberedningen ges
i uppdrag att överväga denna fråga och de begär därför i yrkande 1 att en
översyn görs av reglerna för KBT.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att den övre gränsen för den del av
det kommunala bostadstillägget som berättigar till statsbidrag har höjts med
700 kr. fr.o.m. den 1 januari 1988. Att nu ytterligare öka statens andel av
kostnaderna för KBT kan utskottet av statsfinansiella skäl inte medverka till.
Av samma skäl kan utskottet inte heller förorda att staten på sikt skall överta
hela kostnadsansvaret för KBT. Såsom ovan nämnts står det dock kommunerna
fritt att besluta om förmånligare regler för KBT än de grundregler som
utgör en förutsättning för rätt till statsbidrag. Utskottet vill med anledning
härav framhålla att de skillnader i KBT-grunderna som därvid kan uppstå är
en följd av det kommunala självstyret vars värde riksdagen i olika sammanhang
betonat.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf236, Sf241,
Sf267 yrkande 1, Sf318 och Sf320 yrkande 1.

I motion Sf313 av Eva Rydén och Elving Andersson begärs en översyn av
reglerna för statsbidrag till KBT så att statsbidrag i fortsättningen kan utgå
även för kostnader vid gruppboende.

SfU 1987/88:18

21

Såsom ovan anförts utgår inte statsbidrag om bostadstillägget täcker
bostadskostnader som utgör en del av en avgift för vars bestämmande endast
pensionärens inkomster får läggas till grund. Avsikten med denna bestämmelse
är att statsbidrag inte skall utgå för andra kostnader än själva
hyreskostnaden. I de fall en bestämd hyra kan fastställas utgår dock
statsbidrag även vid gruppboende. Utskottet ser inte nu skäl att förorda
någon ändring av gällande bestämmelser och avstyrker med det anförda
bifall till motion Sf313.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till bidrag till
kommunala bostadstillägg till folkpension.

Två motioner behandlar frågan om bostadstillägg till de s.k. undantagandepensionärerna.
Nils Carlshamre m.fl. begär i motion Sf293 yrkande 2 att
riksdagen beslutar att undantagandepensionärernas rätt till KBT grundas på
de inkomster som pensionärerna i fråga verkligen uppbär.

I motion Sf227 begär Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar att
ersättning som inte utbetalas inte skall ingå i inkomstberäkningen som
grundar annan förmån. Vid inkomstberäkningen tas för närvarande nämligen
hänsyn till sådant ATP-belopp som skulle ha utbetalats om pensionären
inte hade haft undantagande från ATP.

Utskottet har tidigare behandlat denna fråga och senast i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1986/87:10. Utskottet har därvid avstyrkt motioner
i frågan med följande motivering.

Enligt bestämmelserna i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
skall som nämnts i inkomstunderlaget för KBT inte inräknas ATP till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt lagen om
pensionstillskott. Detta innebär för de pensionärer som haft undantagande
från ATP att en reducering av KBT endast sker med det pensionsbelopp som
skulle ha utbetalats, om undantagande ej gjorts, utöver vad som motsvarar
pensionstillskottet. De pensionärer som haft inkomster som berättigar till
ATP utöver pensionstillskottsnivån får också sitt KBT reducerat beroende
på ATP:ns storlek. Ett införande av rätt till KBT för dem, som haft
undantagande från ATP i dessa inkomstskikt, skulle innebära att undantagandet
gav dem en ekonomisk fördel gentemot övriga pensionärsgrupper.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker således bifall till motionerna Sf293 yrkande 2 och Sf227.

I motion Sf312 av Sven Munke och Bo Nilsson tas upp en fråga som rör
neurosedynskadades ersättning och inkomstberäkning vid bedömning av rätt
till KBT. Motionärerna erinrar om att den 5 november 1969 träffades ett
förlikningsavtal mellan AB Astra och representanter för neurosedynskadade
barn om viss årlig ersättning till de drabbade barnen. Genom lag om
skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade skall ersättning från Astra
till neurosedynskadade vid taxering till statlig eller kommunal inkomstskatt
icke utgöra skattepliktig ersättning för mottagaren. Motionärerna framhåller
att när lagen om skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade tillkom
var naturligtvis avsikten att så mycket som möjligt underlätta för de
skadedrabbade. Ersättningen bör därför enligt motionärernas mening inte
heller bedömas som pension eller annan inkomst vid inkomstberäkningen för
KBT, och de begär ett tillkännagivande i enlighet härmed.

SfU 1987/88:18

22

Utskottet konstaterar att det av förarbetena till lagen (1971:118) om
skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade framgår att ersättningen
kan utgöra såväl ideellt skadestånd som livränta och kostnadsersättning (se
prop. 1971:66). Liknande ersättningar utgår även i andra sammanhang till
försäkrade, och utskottet är med hänsyn härtill inte berett att förorda något
undantag för den nu aktuella gruppen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall
till motion Sf312.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ökat statsbidrag till KBT m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf236 yrkandena 1 och 2,
1987/88:Sf241, 1987/88:Sf267 yrkande 1, 1987/88:Sf318 och 1987/
88:Sf320 yrkande 1,

2. beträffande statsbidrag till KBT vid gruppboende
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf313,

3. beträffande KBT till undantagandepensionärer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Sf227 och 1987/88: Sf293
yrkande 2,

4. beträffande inkomstberäkning av neurosedynskadades ersättning
vid bedömning av rätt till KBT

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf312,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1987/88:Sf236 yrkande 3 till Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
1 230 000 000 kr.

3. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 4 (s. 58) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

4. Barnpensioner

Regeringen har under punkt C 5 (s. 37-38) föreslagit riksdagen att till
Barnpensioner för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av
216 000 000 kr.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1987/88

1987/88:Sf223 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnpension från
ATP i vissa fall.

SfU 1987/88:18

23

Utskottet

SfU 1987/88:18

Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension
från folkpensioneringen utges till barn som är under 18 år och vars far eller
mor eller båda föräldrar avlidit. Barn under 19 år har rätt till barnpension
från ATP om den avlidne föräldern var berättigad till ATP.

Per Olof Håkansson tar i motion Sf223 upp frågan om åldersgränsen för
barnpension från ATP. Motionären framhåller att vid en skilsmässa är fadern
underhållsskyldig för barn som studerar tills barnet fyller 21 år men om
fadern avlider får barnet barnpension från ATP endast t.o.m. den månad
barnet fyller 19 år. Detta orättvisa förhållande bör enligt motionären
elimineras och han begär ett tillkännagivande härom.

Såsom inledningsvis nämnts i detta betänkande har pensionsberedningen
nyligen avlämnat betänkandet (SOU 1987:55) Efterlevandepension. Beredningen
har beträffande åldersgränserna för barnpension föreslagit att
barnpension inom både folk- och tilläggspensioneringen skall utges fram till
dess barnet fyller 18 år. Om barnet är äldre men bedriver studier på grundeller
gymnasieskolenivå skall barnpensionen kunna utges så länge studierna
fortgår, dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 20 år. -Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling och proposition
i ärendet kan förväntas under innevarande riksmöte. Med hänsyn härtill
är utskottet inte nu berett att förorda någon ändring av åldersgränsen för
barnpension från ATP och utskottet avstyrker således bifall till motion
Sf223.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till Barnpensioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åldersgränsen för rätt till barnpension frän ATP
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf223,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen till Barnpensioner för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 216 000 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1988
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena
Öhrsvik (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune
Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Ingegerd
Anderlund (s) och Maud Björnemalm (s).

Reservationer

SfU 1987/88:18

1. Höjning av folkpensionens grundbelopp m.m.
(motiveringen till punkt 1, mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill” och
slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det i och för sig rimligt med en höjning av såväl
folkpensionens grundbelopp som pensionstillskottet. Med hänsyn till att
frågan om pensionernas storlek kommer att tas upp på nytt i samband med
utskottets behandling av den nyligen framlagda propositionen 1987/88:121
om extra höjning av basbeloppet m.m. anser utskottet dock att ett
ställningstagande i frågan bör anstå. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna Sf290 och Sf330.

2. Höjning av folkpensionens grundbelopp m.m. (punkt 1,
mom. 1)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den kompensation som utlovats pensionärerna nu
måste komma till stånd. Av fördelningspolitiska skäl bör dock kompensationen
inte ske enbart genom en höjning av basbeloppet. För att tillgodose de
sämst ställda pensionärerna bör därför folkpensionens grundnivå höjas till 98
% av basbeloppet och motsvarande höjning göras för makar. I samma syfte
bör pensionstillskottet höjas till 50 % av basbeloppet för ålderspensionärer
och till 100 % för förtidspensionärer. Det bör ankomma på regeringen att
skyndsamt utforma förslag i dessa avseenden och lägga fram dem för
riksdagen i sådan tid att de kan träda i kraft den 1 juli 1988.

Vad utskottet sålunda anfört bör med anledning av motion Sf290
yrkandena 1 och 2 ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses även
motion Sf330 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande höjning av folkpensionens grundbelopp m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sf290 yrkandena
1 och 2 samt 1987/88:Sf330 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Pensionstillskott vid eget undantagande från ATP (punkt 1,
mom. 4)

Nils Carlshamre (m). Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan
Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har”
och på s. 9 slutar med ”Sf330 yrkande 3.” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att gällande bestämmelser om avräkning av
pensionstillskott mot den ATP som skulle ha utgått om undantagande inte
skett kan få den konsekvensen att en ålderspensionär som enda pension
kommer att uppbära grundbeloppet inom folkpensioneringen. Skillnaderna i
disponibel inkomst mellan olika pensionärsgrupper blir härigenom mycket
stora och särskilt påtagliga mellan pensionärer i allmänhet och sådana som
till följd av undantagande från ATP inte får del av pensionstillskott. Många
s.k. undantagandepensionärer har i dag en bekymmersam situation. Utskottet
vill erinra om att åtskilliga av pensionärerna i denna grupp begärde
undantagande från ATP innan reformen med pensionstillskott genomfördes
år 1969. Enligt utskottets mening bör alla pensionärer med låg eller ingen
ATP få rätt till pensionstillskott. Det bör ankomma på regeringen att lägga
fram förslag härom i sådan tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari
1989.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande pensionstillskott vid eget undantagande frän ATP
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sf293 yrkande 1,
1987/88:Sf226 yrkande 2 och 1987/88:Sf306 yrkande 1 och med
anledning av motion 1987/88:Sf325 samt med avslag på motionerna
1987/88:Sf267 yrkande 2 och 1987/88:Sf330 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Pensionstillskott till änkepension (punkt 1, mom. 5)

Doris Håvik, Ralf Lindström, Lena Öhrsvik, Ingegerd Elm, Margareta
Persson, Ingegerd Anderlund och Maud Björnemalm (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill”
och på s. 10 slutar med ”1 juli 1988.” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan nämnts ändrades reglerna om pensionstillskott till änkor den 1
juli 1987. Ändringen innebar att vid beräkningen av pensionstillskott till
ålders- eller förtidspension till änka skall hänsyn inte tas till om den avlidne
maken haft undantagande från ATP. Motivet till detta var att kvinnan bör ha
en garanti för att hennes egenpensionsförmåner inte reduceras vid makens
bortgång. Änkepensionen är däremot en förmån som är relaterad till den
avlidne maken, och om han haft undantagande från ATP bör samma regler
gälla för änkepensionen som för mannens egenpension, eftersom änkepensionen
är avsedd att ge kompensation för mannens tidigare inkomst eller
pension.

Det framgår klart av regeringens proposition till riksdagen (prop. 1986/
87:133) att de ändrade reglerna föreslogs gälla vid bestämmande av åldersoch
förtidspension till en änka och inte när det gällde änkepensionen. Detta
blev också riksdagens beslut.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att pensionsberedningen
har i uppdrag att undersöka undantagandepensionärernas ekonomiska

SfU 1987/88:18

26

situation och i denna undersökning kommer också de berörda änkorna att
ingå. I avvaktan på resultatet av denna undersökning vill utskottet inte
förorda någon ändring av gällande regler för pensionstillskott till änkepension.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion Sf306 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande pensionstillskott till änkepension

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf306 yrkande 2.

5. Övergångsregler för ATP (punkt 1, mom. 6)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Den fråga”
och slutar med ”motion Sf210.” bort ha följande lydelse:

Enligt 15 kap. 1 § lagen om allmän försäkring gäller bl.a. särskilda
bestämmelser för personer födda under åren 1915-1923. Bestämmelserna
innebär i det avseende som tas upp i motion Sf210 att en person som är född
under något av de aktuella åren och haft undantagande från ATP under
något eller några år får vidkännas en minskning av antalet poängår för ATP
med det antal år undantaget avsåg och därutöver med en tiondel av det antal
år undantagandet avsåg. Utskottet anser detta vara en orimlig konsekvens av
undantagandet. Samtliga personer som haft undantagande från ATP bör
behandlas lika. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag om förändring
av ATP-reglerna som tillgodoser motion Sf210.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande övergångsregler för ATP

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf210 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Tillgodoräknande av ATP-poäng för vård av barn (punkt 1,
mom. 9)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”När det” och
på s. 12 slutar med ”och Sf232.” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att rätten till ATP-poäng för vård av barn numera
utnyttjas i en anmärkningsvärt låg grad. Orsakerna härtill är enligt utskottets
mening svåra att avgöra. Utskottet förutsatte dock i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1986/87:10 att riksförsäkringsverket som tillsynsmyndighet
skulle överväga möjliga orsaker till att antalet försäkrade som
utnyttjar rätten till ATP-poäng för vård av barn minskat och - om så
bedömdes nödvändigt - ta initiativ till ytterligare information till berörda
försäkrade. Utskottet anser emellertid att utökade informationsinsatser inte
är tillräckligt utan att möjligheterna för försäkringskassorna att utan
anmälan tillgodoräkna berörda försäkrade ATP-poäng för vård av barn bör

SfU 1987/88:18

27

utredas. Detta bör med anledning av motionerna Sf218 och Sf232 ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande tillgodoräknande av ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sf218 och 1987/
88:Sf232 och med avslag på motion 1987/88:Sf204 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn (punkt 1,
mom. 10)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”motion Sf303.” bort ha följande lydelse:

År 1982 beslutade riksdagen om rätt för småbarnsföräldrar att tillgodoräkna
sig ATP-år för vård av egna barn. För den förälder som väljer att stanna
hemma hos barnen medan de är små eller som av andra orsaker inte kan få ett
annat arbete eller kanske inte kan få barnomsorgen ordnad på annat sätt har
rätten att tillgodoräkna sig ATP-år en mycket stor betydelse. Eftersom
kravet för full pension är att man intjänat pensionspoäng under 30 år blir
också ofta följden den att företrädesvis kvinnor som ägnat sig åt vården av
egna barn inte når upp till erforderliga 30 ”pensionsår”. Detta får i sin tur den
konsekvensen att pensionen för vederbörande reduceras. Enligt utskottets
mening är det ett rättvisekrav att de kvinnor som sedan ATP-systemet
infördes vårdat egna barn nu får rätt att retroaktivt ansöka om att få
tillgodräkna sig ATP-år härför enligt de regler som nu gäller. Denna rätt bör
gälla alla dem som efter den 1 januari 1960 vårdat egna barn som är under tre
år. En utredning bör därför - såsom anförs i motion Sf303 - tillsättas med
uppgift att utreda och komma med förslag om retroaktiv pensionspoäng för
vård av eget barn.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf303 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Förtidspension för egenföretagare (punkt 1, mom. 14)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan
Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp). Siri Häggmark (m) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Detta
innebär” och slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

Reglerna om rätt till förtidspension innebär att hänsyn måste tas till
storleken av å ena sidan den arbetsinkomst som den försäkrade uppnått eller
kan antas uppnå efter invaliditetens inträde, och å andra sidan hans

SfU 1987/88:18

28

arbetsinkomst som frisk. Man har därför att beakta både den inkomst som
den försäkrade uppnått före invaliditetens inträde och den inkomst som han,
om han inte drabbats av invaliditet, under den tid därefter som kan
överblickas sannolikt skulle ha kunnat erhålla. Denna invaliditetsbedömning
med jämförelse av inkomster medför problem för egenföretagare på grund
av svårigheterna att i vissa fall skilja mellan förvärvsinkomst och kapitalinkomst.
Även andra problem kan uppstå vid bedömningen. Utskottet anser
därför att en översyn bör göras av reglerna för förtidspension för främst
lantbrukare så att även dessa kan få förtidspension oavsett om andra
familjemedlemmar är fortsatt verksamma inom lantbruket. Det anförda bör
med bifall till motion Sf307 yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande förtidspension för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf307 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. En ytterligare nivå inom handikappersättningen (punkt 1,
mom. 17)

Doris Håvik, Ralf Lindström, Lena Öhrsvik, Ingegerd Elm, Margareta
Persson, Ingegerd Anderlund och Maud Björnemalm (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”till känna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är införstått med att många handikappade, såsom exempelvis
diabetiker och psoriatiker, har stora kostnader för sitt handikapp och att de
därför skulle behöva kompenseras i någon form. Utskottet vill dock
framhålla att de kostnader som dessa handikappade har i många fall beror på
behov av förbrukningsartiklar och andra preparat som i dag inte är
kostnadsfria eller rabatterade. Med anledning härav vill utskottet erinra om
att frågan om att i ökad utsträckning tillhandahålla bl.a. förbrukningsartiklar
är föremål för överväganden av den utredare som regeringen tillkallat för att
kartlägga och analysera situationen på hjälpmedelsområdet. I avvaktan på
resultatet av denna utredning är utskottet inte berett att ta ställning till vilken
form av kompensation som bör utgå till de nu berörda handikappade.
Utskottet avstyrker därför nu förslagen om införande av en ytterligare lägre
nivå inom handikappersättningen.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande en ytterligare nivå inom handikappersättningen
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sf256,1987/88:Sf273 yrkande
2 och 1987/88:Sf338 yrkande 2.

SfU 1987/88:18

29

10. Inkomstprövning av änkepension (punkt 1, mom. 20)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan
Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sf212.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf212 att reglerna om olika grader
av inkomstprövning av änkepension till kvinnor som blev änkor före den 1
juli 1960 innebär uppenbara orättvisor, eftersom skillnader i pension kan
uppstå mellan änkor med i övrigt lika förutsättningar beroende på tidpunkten
för mannens död. Det merarbete som de nuvarande reglerna innebär för
försäkringskassorna utgör också ett motiv för ändring av bestämmelserna.
Regeringen bör därför lägga fram ett förslag till ändring av bestämmelserna i
enlighet med vad som anförts i motion Sf212.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 20 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande inkomstprövning av änkepension

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf212 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Medelsanvisningen (punkt 1, mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till folkpensioner.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Sf293 om pensionstillskott
till undantagandepensionärer. Till följd härav bör riksdagen till folkpensioner
anvisa 65 milj. kr. utöver regeringens förslag eller totalt
52 875 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 21 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf293 yrkande 3 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1987/
88:Sf290 yrkande 3 och 1987/88:Sf330 yrkande 4 till Folkpensioner för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 52 875 000 000 kr.

12. Medelsanvisningen (punkt 1, mom. 21)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till folkpensioner.” bort ha följande lydelse:

SfU 1987/88:18

30

Utskottet har ovan tillstyrkt de i motion Sf290 framlagda förslagen om
höjda grundpensioner och pensionstillskott. Till följd härav bör riksdagen till
folkpensioner anvisa 1 500 milj. kr. utöver regeringens förslag och således
totalt 54 310 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under punkt 1, moment 21 bort ha följande
lydelse:

21. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf290 yrkande 3 och med
anledning av propositionen och motion 1987/88:Sf330 yrkande 4 samt
med avslag på motion 1987/88:Sf293 yrkande 3 till Folkpensioner för
budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 54 310 000 000 kr.

13. Ökat statsbidrag till KBT m.m. (punkt2, mom. 1)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” slutar med ”Sf320 yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

De skillnader i KBT-reglerna som kan uppstå mellan kommunerna är
visserligen en följd av det kommunala självstyret. Utskottet anser emellertid
att det finns skäl att, såsom anförs i motion Sf267, överväga om KBT i
framtiden skall vara en primärkommunal uppgift och om KBT skall utgå
efter samma regler över hela landet. Översynen bör enligt utskottets
uppfattning anförtros åt pensionsberedningen. Detta bör med bifall till
motion Sf267 yrkande 1 ges regeringen till känna.

I avvaktan på denna översyn anser utskottet att det inte nu finns anledning
att ytterligare öka statens andel av kostnaderna för KBT. Utskottet vill erinra
om att den övre gränsen för den del av det kommunala bostadstillägget som
berättigar till statsbidrag har höjts med 700 kr. fr.o.m. den 1 januari 1988.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf236, Sf241,
Sf318 och Sf320 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande ökat statsbidrag till KBT m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf267 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sf236 yrkandena 1 och 2,1987/88:Sf241,
1987/88:Sf318 och 1987/88:Sf320 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Ökat statsbidrag till KBT m.m. (punkt 2, mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Sf320 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Statsbidraget till KBT har i omgångar minskat från 43 % av kommunernas
kostnader till 25 %. Detta har medfört en sänkning av kompensationsgraden
för hyreskostnaderna från kommunerna. Enligt utskottets uppfattning bör

SfU 1987/88:18

31

staten på sikt överta hela kostnadsansvaret för pensionärernas bostadstillägg.
Som ett första steg bör statsbidraget höjas till 50 % av kommunernas
KBT-kostnader fr.o.m. den 1 januari 1989.

Vidare anser utskottet att nuvarande nedre och övre hyresgränser för rätt
till statsbidrag bör slopas och att KBT bör täcka den faktiska hyreskostnaden
för en tvårumslägenhet på orten.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande ökat statsbidrag till KBT m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf236 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motionerna 1987/88:Sf241 och 1987/88:Sf320
yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1987/88:Sf267 yrkande 1
och 1987/88:Sf318 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

15. Statsbidrag till KBT vid gruppboende (punkt 2, mom. 2)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Såsom ovan”
och slutar med ”motion Sf313.” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan anförts utgår inte statsbidrag om bostadstillägget täcker
bostadskostnader som utgör en del av en avgift för vars bestämmande endast
pensionärens inkomster får läggas till grund. Avsikten med denna bestämmelse
är att statsbidrag inte skall utgå för andra kostnader än själva
hyreskostnaden. I de fall en bestämd hyra kan fastställas utgår visserligen
statsbidrag även vid gruppboende. Utskottet anser emellertid att statsbidrag
bör kunna utgå för bostadskostnader vid alla former av boende och att en
översyn därför - såsom anförs i motion Sf313 - bör göras av reglerna för
statsbidrag till kommunalt bostadstillägg.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande statsbidrag till KBT vid gruppboende

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf313 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. KBT till undantagandepensionärer (punkt 2, mom. 3)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan
Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m) och Rune Backlund
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Sf227.” bort ha följande lydelse:

De pensionärer som när ATP-systemet infördes i början på 1960-talet
begärde undantagande från ATP var vid den tidpunkten inte medvetna om
att de samtidigt ställde sig utanför förmåner som numera tillkommer
pensionärer med låg eller ingen ATP. De drabbas nu av att den ATP som

SfU 1987/88:18

32

skulle utbetalas om undantagande inte varit gällande reducerar ett eventuellt
KBT som de annars skulle ha varit berättigade till. Utskottet anser det vara
orimligt att ersättning som ej utbetalas skall ingå i inkomstberäkningen som
grundar rätt till andra förmåner i försäkringssystemet. Regeringen bör därför
utforma förslag till lagändring som ger berörda pensionärer rätt till KBT
fr.o.m. den 1 januari 1989.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande KBT till undantagandepensionärer

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sf227 och 1987/
88:Sf293 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

17. Inkomstberäkning av neurosedynskadades ersättning vid
bedömning av rätt till KBT (punkt 2, mom. 4)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”motion Sf312.” bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Sf312 bör avsikten med reglerna om skattefrihet
för ersättning till neurosedynskadade ha varit att så mycket som möjligt
underlätta för de skadedrabbade. Enligt utskottets mening bör ersättningen
därför inte heller tas med i beräkningen av den försäkrades inkomst vid
bedömningen av hans eller hennes rätt till kommunalt bostadstillägg. Det
anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 4, bort ha följande
lydelse:

4. beträffande inkomstberäkning av neurosedynskadades ersättning
vid bedömning av rätt till KBT

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf312 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Medelsanvisningen (punkt 2, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 14
Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”till folkpension.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslag i motion Sf236 om ökat statsbidrag till
KBT fr.o.m. den 1 januari 1989. Till följd härav bör riksdagen till bidrag till
kommunala bostadstillägg till folkpension anvisa 750 milj. kr. utöver
regeringens förslag eller totalt 1 980 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under punkt 2, moment 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf236 yrkande 3 och med

SfU 1987/88:18

33

anledning av propositionen till Bidrag till kommunala bostadstillägg
till folkpension för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av
1 980 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Delning av pensionspoäng mellan makar

Nils Carlshamre (m). Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan
Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m) och Rune Backlund
(c) anför:

Vi vill understryka vikten av att frågan om delning av pensionspoäng
skyndsamt bör utredas. Därvid bör belysas såväl möjligheten till sådan
delning som konsekvenserna därav för kvinnor och män. Med hänsyn till att
det av pensionsberedningens nyligen avgivna betänkande om efterlevandepension
framgår att frågan skall bli föremål för utredning inom beredningen
avstår vi dock nu från något yrkande i denna fråga.

2. En samhällelig pensionsförsäkring

Margo Ingvardsson (vpk) anför:

Som jag framhåller i motion Sf278 har allt fler kvinnor uppmärksammat att
de som pensionärer kommer att få plikta för att de arbetat deltid, haft låga
löner och tagit ansvar för hem och barn. Kvinnor och andra låginkomsttagare
har oftast egentligen inte råd att teckna privata pensionsförsäkringar.
Orättvisorna mellan kvinnors och mäns möjligheter att få en rimlig pension
kan inte fortgå till dess att arbetsmarknaden och samhället i övrigt ger
kvinnor jämställda villkor med män. Enligt min mening bör därför samhället
erbjuda alternativ till de privata pensionsförsäkringarna. Premierna för en
sådan försäkring bör inte vara avdragsgilla och försäkringen bör lämpligen
administreras av försäkringskassan. Utskottet erinrar i sitt betänkande om
att pensionsberedningen enligt sina direktiv har att bedöma behovet av en
frivillig pensionsförsäkring i offentlig regi och avstyrker bifall till motionen.
Jag förutsätter att pensionsberedningen kommer att behandla frågan i positiv
anda och avstår därför från att nu reservera mig i frågan.

3. Överföring av medel från socialförsäkringssektorn och
förtidspensionering av handikappade studerande

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:

Det är angeläget att handikappade personer i så stor utsträckning som
möjligt kan beredas sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden och att
samhället anstränger sig för att finna möjligheter som innebär att arbete kan
erbjudas också för de personer för vilka förtidspensioneringen förefaller vara
det mest näraliggande alternativet. Förtidspensionering innebär ofta ökade
kostnader för samhället jämfört med kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska
och andra insatser för att bereda handikappade sysselsättning. Enligt vår

SfU 1987/88:18

34

mening bör statsmakterna i högre grad än hittills beakta detta vid medelstilldelningen
till arbetsmarknadspolitiska insatser för handikappade. Härigenom
skulle på sikt kostnaderna för förtidspensioneringen kunna minskas.

I rehabiliterande syfte anser vi också att förtidspensionering av unga
handikappade bör undvikas i möjligaste mån. Särskilt gäller detta handikappade
studerande som förutom studiestöd bör kompenseras med handikappersättning.

Vi vill dock framhålla att såväl frågan om möjligheten att bereda
handikappade personer arbete som frågan om åldersgränsen för förtidspensionering
ligger inom rehabiliteringsberedningens arbete, vilket beräknas
avslutas under våren 1988. Med hänsyn härtill avstår vi nu från något yrkande
i dessa frågor.

4. Statsbidrag till KBT vid gruppboende

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:

Vi har i reservation 13 förordat en översyn av reglerna om statsbidrag till
KBT. Inom ramen för denna översyn ryms enligt vår mening även frågan om
statsbidrag vid gruppboende. Med hänsyn härtill avstår vi från något särskilt
yrkande i denna fråga.

SfU 1987/88:18

35

I propositionen framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

1 §

Den som önskar komma i åtnju- Den som önskar pension skall
tande av pension skall göra ansökan göra ansökan hos allmän försäk hos

allmän försäkringskassa i enlig- ringskassa i enlighet med vad rege het

med vad regeringen förordnar. ringen förordnar. Försäkringskas san

skall dock utan ansökan besluta
om hel ålderspension till en hos kassan
inskriven pensionsberättigad
från och med den månad han fyller
65 år, om han inte skriftligen begärt
annat.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt
denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension
utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då
försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller vårdbidrag
tillerkänts honom för begränsad tid, må den tid varunder sådan förmån
skall utgå förlängas utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna
den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke
gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande
vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall
ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1988.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

SfU 1987/88:18

Bilaga 1

36

Av utskottet framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
dels att 4 § skall ha följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4§!

Vid tillämpning av 3 § skall, då
pensionspoäng enligt 11 kap. 6 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring på grund av underlåten
avgiftsbetalning inte tillgodoräknats
den försäkrade, hänsyn
tas till den tilläggspension, som skulle
ha utgetts om avgift erlagts. Vid
beräkning av pensionstillskott till ålderspension
eller förtidspension skall
dock inte beaktas sådan tilläggspension
i form av änkepension som
skulle ha utgetts om avgift erlagts.

Denna lag2 träder i kraft den 1
januari 1982. Har undantagande
från försäkringen för tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring gällt för försäkrad skall
vid beräkning enligt 3 § av pensionstillskott
till den försäkrade och av
pensionstillskott till änkepension som
tillkommer änkan efter den försäkrade
hänsyn tagas till den tilläggspension
som skulle ha utgått om undantagande
ej ägt rum.

Utskottets förslag

Vid tillämpning av 3 § skall, då
pensionspoäng enligt 11 kap. 6 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring på grund av underlåten
avgiftsbetalning inte tillgodoräknats
den försäkrade, hänsyn
tas till den tilläggspension, som skulle
ha utgetts om avgift erlagts. Därvid
skall inte beaktas sådan tilläggspension
i form av änkepension som
skulle ha utgetts om avgift erlagts.

Denna lag2 träder i kraft den 1
januari 1982. Har undantagande
från försäkringen för tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring gällt för försäkrad skall
vid beräkning enligt 3 § av pensionstillskott
till den försäkrade själv hänsyn
tagas till den tilläggspension som
skulle ha utgått om undantagande ej
ägt rum.

Denna lag3 träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1987:365.

2 1981:694.

3 1988:000.

SfU 1987/88:18

Bilaga 2

37

Innehållsförteckning

SfU 1987/88:18

Proposition 1987/88:100 1

1. Folkpensioner m.m 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88 1

Utskottet 4

Inledning 4

Höjning av folkpensionens grundbelopp m.m 5

Ansökan om ålderspension 6

Pensionsåldern m.m 7

Pensionstillskott vid undantagande från ATP 8

Pensionspoäng och poängår 10

Förtidspension m.m 12

Handikappersättning 15

Efterlevandepensionering 17

Anslagsfrågor 17

Hemställan 18

2. Bidrag till kommunala bostadstillägg lill folkpension 19

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1987/88 19

Utskottet 20

Hemställan 23

3. Vissa yrkesskadeersättningar m.m 23

4. Barnpensioner 23

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1987/88 23

Utskottet 24

Hemställan 24

Reservationer 25

punkt 1

1. Höjning av folkpensionens grundbelopp m.m. (c) 25

2. Höjning av folkpensionens grundbelopp m. m.(vpk) 25

3. Pensionstillskott vid eget undantagande från ATP (m, fp, c) .. 25

4. Pensionstillskott till änkepension (s) 26

5. Övergångsregler för ATP (c) 27

6. Tillgodoräknande av ATP-poäng för vård av barn (c) 27

7. Retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn (c) 28

8. Förtidspension för egenföretagare (m, fp, c) 28

9. En ytterligare nivå inom handikappersättningen (s) 29

10. Inkomstprövning av änkepension (m, fp, c) 30

11. Medelsanvisningen (m) 30

12. Medelsanvisningen (vpk) 30

38

punkt 2 SfU 1987/88:18

13. Ökat statsbidrag till KBT m. m. (fp) 31

14. Ökat statsbidrag till KBTm. m. (vpk) 31

15. Statsbidrag till KBT vid gruppboende (c) 32

16. KBT till undantagandepensionärer (m, fp, c) 32

17. Inkomstberäkning av neurosedynskadades ersättning vid
bedömning av rätt till KBT (m) 33

18. Medelsanvisningen (vpk) 33

Särskilda yttranden 34

1. Delning av pensionspoäng mellan makar (m, fp, c) 34

2. En samhällelig pensionsförsäkring (vpk) 34

3. Överföring av medel från socialförsäkringssektorn och förtidspensionering
av handikappade studerande (fp) 34

4. Statsbidrag till KBT vid gruppboende (fp) 35

Bilaga 1 Lagförslag 36

Bilaga 2 Lagförslag 37

39

• -

■

■ '•